LUDVIC - Language Unity and Diversity: Variation in Caboverdean and beyond Elsa on the different varieties of Caboverdean, the difficulties to obtain a visa to Europe, and the carnival in São Vicente. Fundação para a Ciência e a Tecnologia, IF/00066/2015 Fernanda Pratas Mireida Gomes Transcrição Raïssa Gillier XML-TEI encoding Orthographic uniformization POS tagging Fernanda Pratas Revision Electronic edition CLUL - Centro de Linguística da Universidade de Lisboa Lisboa Creative Commons

TASCAM DR-100 recorder, with integrated microphone.

2011 São Vicente São Vicente
Fernanda Pratas Elsa Cabo Verdean elementary São Vicente contact with Portuguese São Vicente She has always lived in São Vicente. Caboverdean, carnival, pastry, travel visas tokenized using xmltokenize.pl
N ta ben ijda-l fazê bol. Kond el ten txeu traboi, el ta txma-m k é pa N ben ijda-l. N studá none ane. A m ka mas mod kondisõis finanseiras. , pront, tanben depos agora N desleixá, a m ka kris bai. inda mana asves ta dze-m k é pa N terminá nha skola, , mi, N ta dze-l "ah dxá pra ". [laughing] E porque achas que não é útil? Não é... Não... Aqui... Nãu, é útil. N sabê k é útil, mi k ka krê. N ta optá pa ots koza. Ok. E o que é que tu gostas de fazer? N ta gostá d kzinha, N ta gostá d fazê bol. N ta gostá d trubaiá na kes koza , na bar, kes koza lasin. E fazer bolos vi que é um bom uma boa saída profissional aqui. pensaste em fazer tu em vez de ajudares a tua prima? Nãu, N ta fazê. N ta fazê mi tanben, N prendê fui el. N prendê txeu el. [background noise] Pur ise, tud ora k el tiver bol, el ta txma-m k é pa N ben ijda-l, [laughing] lenbrá, nos, nos é kriod tud na mei d jent é k fazê bol. Nos avó fazê bol, enton pur ise mana prendê. Agora despos N prendê tanben. Agora el N ta prendê mas txeu ainda. Ok. Tens amigos de outras ilhas? Mas na Sintanton. Na Sintanton N ten txeu. Tu percebes bem o crioulo de Santiago? Bediu. Sim. Asves sin, asves nãu. Es ten uns koza konplikod. [laughing] O que é que parece complicado no crioulo de Santi de badiu? Es ten uns koza k tip, es ten uns koza k es ta dzê k asves N ta feká ta spiá, N ta feká ta dzê "uk é k es dzê? Uk é kes kes palavra?". Es ten uns palavra difísil. N ka ta intendê uk é k es ta signifiká, purkê, nos, asves no ta uzá, asves, no ten nos, no ten un manera d dzê un koza i, es, es ten ot manera d dze-l. Pur ise asves N ka ta sabê s é mesma koza k es k ese jent stod s ese jent stod s es stod ta dzê mesma koza. E tu achas que pode haver confusões entre as pessoas quando uma diz uma coisa e a outra não percebe? Ta ten, sin. Senpr. Isso te aconteceu? Senpr. kontse-m, sin. Mas, por exemplo, em relação a Santo Antão, pelo que me disseram, eles não dizem ka. N ka bai. Mi, mi, N ne krê . [laughing] Isso quer dizer? Es ta dzê... É "N ka krê bai". Es, es ta dzê "mi, mi, mi mi N ne krê ". Falá un kzinha mod nha namorod é d Sintanton, enton N ta konvivê txeu jent d Sintanton, pur ise... E tu essas percebes? Sin, N ta persebê, sin. Estão mais habituados, não é? Sin. Está mais perto. Tu costumas ir a Santo Antão? Senpr. Tu vais a Santo Antão algumas vezes? Sin. é bnit. Ten kes lugar Kred! Moda, s algun dia bo pa Sintanton, ka bo dxá d vezitá Tarrafal. Tarrafal é oh lugar é mut bnit. É na na na zona norte, não é? Tem que se ir pa riba. É é Ribeira das Pratas. Ribeira das Pratas é... Mas a estrada é assim, não é? [gesture meaning road with curves] Puvuason, ahan, pert d Puvuason. Bnit, bnit, bnit, bnit, bnit. É? É Ribeira das Pratas. Oh Deus, a m skesê mané k é nom d alá. Ne é Ribeira das Pratas, pra ten txeu lugar bnit. Mas é mais do que São Vicente? Sin! Sintanton é mut mas bnit du ki Sãu Visent. Sãu Visent ka ten kes lugar bnit eh lasin. Tem mais... Ribeira da Torre. É bnit! é verd, verd. Mut bnit. Ok. Os jovens, vocês vão pra fazer turismo, passear? Sin. Ah N pasiá , koza. N uns dos ves pur akaz. é mut bnit. N gostá txeu. [laughing] Ok, boa. [laughing] E a Portugal, foste? Nãu, nunka. E gostavas de ir? N gostá, sin. Eles, eles... Tem, tem... Pur akaz a no tentá a m tentá viajá N ka konsegí vist. Ah! É difícil ter visto? Sin, é difísil. Li é difísil. Es ta kriá jent un bokad d prublema, un bokad d koza. A sério? un dia N ta konsegí. [laughing] Mas para ir a Portugal é difícil ter visto? Sin, é mesma koza k Fransa. Dependê d sort d kada kual. O que é que é preciso para ter visto? Es ta pedí un bokod es ta pedí un bokod d dokument. Es pedí bo ten k ten un psoa alá k é pa mando-b papel d kaza, kes data d koza lasin. E tu és loirinha mesmo naturalmente? Sin. Txeu jent ta pergunta-m mi é família d jent d Fog, mod mi é sin. N ta dze-s "nãu, mi é justinh d ali". nha avó ta dze-m k é N puxá se pai. Se pai k era asin bronk, kabel d ese Nha kor d kabel, el ne é sin. N un baboza, el vrá mei vermelh, nha kor d kabel é prop loir. Txeu jent ta pensá k N ta pintá kabel. Asves es ta teimá mi, es ta dze-m k N pintá kabel, mod, konform tenp, tanben nha kabel ta mudá, moda na verãu nha kabel stod txeu loir. El ta mudá i pur ise txeu jent ta pergunta-m s N pintá kabel. N dze-s "nãu, nunka N pintá kabel". O governo de Cabo Verde gasta mais dinheiro em Santiago do que nas outras ilhas? É verdad. Es ta gastá mas dnher na Praia du ki li, du ki nes ots ilha. Pur akaz é verdad. E vocês notam isso em termos de desenvolvimento, de... En terms d dzenvolviment, tud koza é na Praia. Grinhasin, pa jent vist, jent ten k pa Praia. Purkê ten k ser asin? Não se pode pedir um visto aqui? Grinhasin nãu. Grinhasin, pa pa jent vist, bo ten k pa Praia. I despos bo ta feká k bo dnher tud perdid s es ka po-b vist. Bo oiá? [laughing] Ah não sabia disso. Pensava não aqui um consolado? Tinha. Depos agó es tra-l, N ka sabê purkê. Gora jent ten k pa Praia, vist, depos agora torna ben pa Son Visent. I asves bo ta ben sen bo vist. E o e o avião ainda é caro, não é? Sin. pessoas aqui que não têm dinheiro para... Sin, ezatament. Ten jent é k ka ten kondisõis k é pa pa Praia. Tu achas que o crioulo devia ser uma língua oficial aqui? Sin, N ta otxá. Qual é a tua opinião sobre isso? N ta otxá k sin. Devia es devia vra-l un língua ofisial, , pront, d tud manera Prublema , si nos d Sonsent s es vrá língua d Sonsent ofisial, é gerra jent d Praia, k é kes jent d Praia k ta ta krê pa ses linga ser ofisial, nãu kel d nos. [laughing] E tu não achavas isso bem? Nãu. É moda k, mi, N tava otxá k é ese d nos, es tanben es tava otxá k é kes d seu. Enton, s é pa gerra, largá d a mon. Tu começaste a falar português quando foste para a escola? Sin. Antes não falavam português em casa? Na brinkadera, sin. Senpr menine fazê kes brinkadera . Bo gostá, ahan. [laughing] Ok. Era mesmo para ah brincar. Kond jent é mas piknin, ants d entrá na skola, senpr jent fazê kes kes koza lasin. Por exemplo, imagina: uma criança, o Manuel, aparece com uma ferida no joelho. Tu perguntas "modi ki", como é que ele fez isso? Mané k bo fazê ese koza na juelh? E ele responde... El ta dzê "ah N kaí" o "N spanká na algun koza". Ou então " N tiv ta kaí". Sin. Ele pode responder isso? Nãu. Então? N tiv ta kaí, nãu. El ka podê respondê asin. El ten k dzê N el ten el ten k dzê uk é k el fazê mesm na na kel juelh. El podê dzê "N kaí na tal lugar" o "N spanká na algun na algun lugar". Mas " N tiv ta kaí" nãu, purkê el ta feká tip diazá, pasod. Ah pronto. É isso, então. Esse é é passado. Sin, pasod. El é pasod purkê " N tiv". Apartir d, pur izenpl, aont aont é pasod. Sim. Sin. Pur ise " N tiv ta kaí" é pasod. Mas não precisa de ser um passado antigo, pode ser ontem. Sin, podê podê ser ont. Sin, ezatament. A m oví a m uví uns dos jent ta dzê asin. Ok. E tu falas ah outras variedades de crioulo ou não? Ah Sintanton. [laughing] É konvivênsia. Asves konvivênsia, bo ta konvivê txeu jent d Sintanton, enton asves sen krê bo ta ta uví ta uvi-s ta falá, asves sen krê kel koza ta saí. Bo ta ta komesá ta kes sotak, koza. Enton grinhasin, kond kom nha namorod é d alá, N ta senpr pa se kaza. Kond N stod es na ses kaza, N ta falá es d Sintanton. Moda k es ta falá mi, N ta falá es tanben. Es ta feká . N ta "adé, jent treiná". Es ta , moda mi grinhasin asves uns amig d meu ta mod N ta stod ta falá kriol normal ta saí kel sotak d Sintanton, kel kustum k a m ten d alá. Asves es ta largá , es ta dzê "ahan, bo ta falá d Sintanton". é kustum. Bzot sabê, ? Não tens que fazer nenhum esforço? Nãu, ne é mestid. Konvivênsia, é konvivênsia. Bo ta uví li, uví . Porque é que é muito divertido o carnaval? Karnaval é sab. Jent ta divertí, jent ta dansá. É bnit, ten txeu kor, txeu koza. [laughing] desfile na rua? Sin, ten desfil, sin, na rua d Lisboa. Com bairros diferentes que têm Sin, ten ten grups difrents. Moda dia doz... Como é que funciona? Dia doz ten Sanba Tropikal i dia trez ten prop kes grup ofisial. E depois um concurso, alguém que ganha? Sin. es ta skuí, es ta prem. Es ta skuí ken k ganhá primer lugar, ken k ganhá múzika, rainha, rei, porta-bandera, rainha d bateria, tud. Ok. Deve ser giro, sim. E tu participas nessas coisas, não? ... Kond mi era menine, N partsipá txeu. Grinhasin nãu, N ten vontad. [laughing] Podes participar. Deve haver pessoas Sin, N sabê. Ai quando eras pequenina participavas? Sin. Kond mi era piknine, N tava partsipá txeu na karnaval. E gostavas? Uhn txeu. N ta gostá inda, pront. un dia N ta saí. [laughing] Boa. Fazes bem. Mesmo a parte dos ensaios deve ser gira porque... Sin. Ensai tanben é sab. Começam a ensaiar quando? Muito antes? Sin, es podê stod k un mes ta ensaiá. Es ta komesá ensai ants, mut ants d karnaval, sin. Es ten k prendê múzika, es ten k ten kes koriografia. E as roupas, quem faz? Es ten kes kustureira é k ta fazê ropa. Ropas na el diazá. [laughing] Lenbrá é txeu, txeu ropa, txeu traboi. E pessoas mais eh habilidosas para isso, não é? Sin, es ten prop kes kustureira k é bon na na kes koza lasin k es ta mandá fazê ropa. Elas agora devem andar... [laughing] [laughing] Adé! Até últimu dia d karnaval es stod é tud infrontod. [laughing] Pois. E rapazes também ou são a maioria são raparigas, são meninas, são mulheres que vão É k ta kusturá? Ah nãu, tud transod. Amedjer, maioria é amedjer, sin. ta ten txeu grinhasin ta ten txeu boys. Ok. E esses, os mandingas de Ribeira Bote, é outra coisa que não tem nada a ver com esse carnaval, não é? É o carnaval, mas é outra coisa, não é? Sin. Mendinga, pratikament es ta fazê part d karnaval, k es ta saí desd... Era pa es komesá desd set d dzenbr. Primer dming era pa es komesá, es ka komesá log. despos es ta saí es ta saí, parse-m, sin, un mes ants d karnaval. Es ta es ta saí tud dming. É. Também existia quando tu eras pequenina, os mandingas? Ou foi uma coisa que surgiu mais tarde? N ka sabê, N sabê k ta izistí mendinga d diazá. Agora desd menine kond ta saí na karnaval N ka sab, N ka ta lenbrá dret. mendinga ta izistí d diazá. E as pessoas disfarçam-se também de outras coisas, com máscaras para não... Sin, es ta disfarsá, sin. Txeu jent ta fazê asin pa ka ser konxid, ahan. Ten txeu jent é k fazê... Un ves tinha tinha un jent txma-s é maskrinha. Pur izenpl, es vestí, tinha un mose na nha zona, el tava vestí tud maskarod, koza. Es feká ta metê jent med. Es porta en porta, jent jent da-s dnher, koza asin. es tava era prop pa metê jent dnher, pur ise k txeu menine txeu menine ta dzê "ah N ten med d maskrinha". I asves es ta pod ser jent konxid, jent ka ta sabê.