| { |
| "paper_id": "W77-0113", |
| "header": { |
| "generated_with": "S2ORC 1.0.0", |
| "date_generated": "2023-01-19T06:06:52.466534Z" |
| }, |
| "title": "Anna-Lena S\u00e5gvall Hein CH ARTAN ALYS O CH M O RFO LO G I Med automatisk grammatisk analys menas vanligen en automatiserad process, varigenom cn grammatisk interpretation tillordnas t i ll en spr\u00e5klig enhet. Beroende p\u00e5 om den spr\u00e5kliga enheten utg\u00f6rs av en isolerad ord form eller ett l\u00e4ngre uttryck brukar man traditionellt skilja mellan automatisk morfologisk resp syntaktisk analys", |
| "authors": [], |
| "year": "", |
| "venue": null, |
| "identifiers": {}, |
| "abstract": "", |
| "pdf_parse": { |
| "paper_id": "W77-0113", |
| "_pdf_hash": "", |
| "abstract": [], |
| "body_text": [ |
| { |
| "text": "Skiljelinjen mellan morfologi och syntax tenderar inom omr\u00e5det data lingvistik att f\u00e5 en extra, a rtific ie ll markering av det faktum att existerande dataprogram som regel \u00e4r inriktade antingen p\u00e5 morfologi eller syntax. Det r\u00f6r sig om programsystem med helt skild uppbyggnad och komplexitet.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Existerande program f\u00f6r morfologisk analys \u00e4r vanligen specifika t ill sin uppbyggnad i tv\u00e5 avseenden; dels avgr\u00e4nsar man sig mot syntaxen genom vissa allm\u00e4nna restriktioner som t ex att man utg\u00e5r fr\u00e5n att analysenheten utg\u00f6rs av en teckenstr\u00e4ng, avgr\u00e4nsad i l\u00f6pande text genom mellanslag eller skiljetecken, dels anpassar man sig vanligen t i ll de spr\u00e5kspecifika dragen i det spr\u00e5k man v ill analysera. En s\u00e5dan anpass ning Sr givetvis efterstr\u00e4vansv\u00e4rd; problemen ligger i att dessa be gr\u00e4nsningar vanligen byggs in i sj\u00e4lva programlogiken. Man kan d\u00e4rf\u00f6r inte utveckla ett s\u00e5dant system ut\u00f6ver de i f\u00f6rv\u00e4g uppst\u00e4llda ramarna, t ex t i l l att handskas med ett spr\u00e5k med st\u00f6rre morfologisk variation eller t i l l att klara av syntaktiska problem. S\u00e5lunda kan man t ex inte i ett traditionellt system f\u00f6r morfologisk analys k\u00e4nna igen analytiskt resp syntetiskt bildad komparativform som varianter.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Inom f\u00f6refintliga system f\u00f6r syntaktisk analys, vilka vanligen skrivits f\u00f6r analys av engelska, har \u00e5 andra sidan morfologin en rudiment\u00e4r be handling. Man v ill koncentrera sig p\u00e5 de 'intressanta' problemen och str\u00e4var efter att komna f\u00f6rbi snarare \u00e4n igenom morfologin. Den morfo logiska komponenten i s\u00e5dana system \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4llan utvecklingsbar.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "M\u00f6jligheterna att inom ramen f\u00f6r ett och samma system kunna utf\u00f6ra s\u00e5v\u00e4l morfologisk som syntaktisk analys \u00e4r en av grundtankarna bakom M Kay's 'Chartanalys' (1) . Oen kommer t i l l uttryck bl a d\u00e4ri att analysenheten antingen den utg\u00f6rs av en eller flera ordformer representeras med hj\u00e4lp av samma struktur, en chart. Charten best\u00e5r av numrerade vertices (1 t ill 11), sammanbundna av riktade, etiketterade edgar (1-2 'y ', 2 -3 's ', etc). Den intar en central plats i det aVRay f\u00f6reslagna systemet f\u00f6r grammatisk analys. Den anv\u00e4nds inte bara f\u00f6r att representera analysenheten s\u00e5dan den ser ut innan analysen p\u00e5b\u00f6rjats utan \u00e4ven f\u00f6r att lagra s\u00e5v\u00e4l delresultat under p\u00e5g\u00e5ende analys som slutresultat efter avslutad bearbetning. V\u00e4sentlig b lir h\u00e4rvid m\u00f6jligheten att inom charten representera alternativa analyser. De svarar mot tv\u00e5 alternativa l\u00e5sningar, d v s tv\u00e5 alternativa segmen teringar, n\u00e4mligen 1. 'ysk\u00e4isy' -'in* (subst 'ysk\u00e4isy' i instruktiv) och .. 2. 'ysk\u00e4isy' -' i ' -'n' (subst 'ysk\u00e4isy' i instruktiv pl). D essa analyser f\u00f6ruts\u00e4tter att systemet konsulterat ett stamlexikon (huvudlexikon enl Kay's terminologi), d\u00e4r stammen 'ysk\u00e4isy' med informa tionen 'substantiv' \u00e5terfinns, ett suffixlexikon, som upptar suffixet 'i* med informationen 'p lu ralis', ett suffixlexikon, som upptar suffixen 'n' och 'in ', b\u00e5da med informationen^jinstruktiv' samt slutligen ett 'separatorlexikon', som upptar ' ' Det finns i det generella systemet som s\u00e5dant inga begr\u00e4nsningar p\u00e5 hur m\u00e5nga morfemsegment som kan f\u00f6lja p\u00e5 varandra i en ordform eller n\u00e5gon uppgift om vilka de \u00e4r eller om den inb\u00f6rdes ordningen mellan dem.'*5om spr\u00e5kspecifik information m\u00e5ste man d\u00e4rf\u00f6r, f\u00f6rutom ett huvudlexikon, \u00e4ven tillf\u00f6 ra systemet ett antal lexikon (Kay's terminologi) som upptar de faktiska realisationerna aV de granmatiska morf\u00e9men, j\u00e4mte de morfotaktiska reglerna. Morfotaxen avspeglas i en h\u00e4nv\u00e4ndelse vid de olika segmenten i huvudlexikon f?esp suffixlexikon t i l l vilket lexikon skall konsulteras f\u00f6r igenk\u00e4nning av f\u00f6ljande segment. Inf\u00f6randet av ett s\u00e4rskilt separatorlexikon bidrar t i ll systemets gene ral itet och konsistens. Det inneb\u00e4r, att kontroll av huruvida en ordform \u00e4r slut eller inte kan ske helt i analogi med hur en j\u00e4mf\u00f6relse mellan en bokstav i analysenheten -en edge i charten -och en bokstav i n\u00e5got av lexikonen, g\u00e5r t i l l . Det allm\u00e4nna begreppet f\u00f6r en s\u00e5dan aktion \u00e4r 'task' (uppgift). En uppgift kan t ex ocks\u00e5 svara mot till\u00e4mpningen av en grammatisk regel p\u00e5 en eller flera edgar. Under bearbetningens g\u00e5ng lagras uppgifterna i en (eller flera) agenda (agendor), varifr\u00e5n de ^ aktiveras. Hela analysprocessen kan beskrivas som en f\u00f6ljd av uppgifter.*\u00c2 tt l\u00e5ta de morfotaktiska reglerna komma t i l l uttryck enbart via kopp lingen mellan de olika lexikonen \u00e5r emellertid inte tillr\u00e4ck ligt f\u00f6r att garantera korrekta analysresultat. Vi kan illustrera problematiken med ett exempel. Antag att v\u00e5ra lexikon (f\u00f6r den finska morfologin) inne h\u00e5ller bl a f\u00f6ljande uppslagsord, Denna chartstruktur medger tv\u00e5 l\u00e4sningar, n\u00e4mligen 1. substantivet M A A i inessiv plur och 2. pronominet M A i iness plur, varav endast den f\u00f6rsta \u00e5r korrekt. Orsaken t ill att vi i fall av homografi, t ex stamhonografi som ovan, f\u00e5r en felaktig alternativ analys \u00e5r tv\u00e5faldig; dels beror det givetvis p\u00e5 sj\u00e4lva chartstrukturen, dels p\u00e5 det faktum att lexikons\u00f6k ningen och segmenteringen sker helt kontextoberoende, d v s att en ny edge l\u00e4ggs in i charten s\u00e5 snart man finner \u00f6verensst\u00e4mmelse mellan ett segment (uppslagsord) i n\u00e5got av lexikonen och en f\u00f6ljd av edgar i charten. Med bibeh\u00e5llande av chartstrukturen kan vi nalkas problematiken p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt, antingen genom $tt g\u00f6ra segmenteringsprocessen kontextsen sitiv eller genom att formulera frist\u00e5ende kompatibilitetsregler, som appliceras p\u00e5 den kontextfritt genererade chartstrukturen, och vars till\u00e4mpning leder t i ll att \u00f6vergripande edgar inf\u00f6rs f\u00f6r att markera kompatibilitet mellan segment.", |
| "cite_spans": [ |
| { |
| "start": 158, |
| "end": 161, |
| "text": "(1)", |
| "ref_id": "BIBREF0" |
| } |
| ], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "I min egen implementering av chartanalysen har jag valt att g\u00f6ra seg menteringsprocessen kontextk\u00e4nslig. H\u00e4r arbetar jag p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt, att ingen ny edge introduceras i charten f\u00f6rr\u00e4ri systemet verifierat, att det segment, som representeras av edgen, \u00e5r kompatibelt med angr\u00e4nsande seg ment. N\u00e4r man arbetar med en ordform som analysenhet inneb\u00e5r det i prak tiken, att inf\u00f6randet av nya (segment-)edgar m\u00e5ste undertryckas, t i ll dess man unders\u00f6kt hela ordformen, inkl separatorn. I exemplet ovan ( fig 5) skulle alternativet 'pron' aldrig ha inf\u00f6rts i charten, enligt min implementering, d\u00e5 systemet ej \u00e5terfunnit den f\u00f6rv\u00e4ntade separatorn. F\u00f6rdelen med den h\u00e4r metoden \u00e4r dels den, att man f\u00e5r ett v\u00e4sentligt mindre belastat chart, eftersom endast de korrekta alternativen \u00e5ter speglas i charten, dels den att analysen kommer att ske i f\u00e4rre etapper, d\u00e5 man i samma bearbetningssteg b\u00e5de segmenterar och verifierar kompa t ib ilite t.^ Detta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt har \u00e5 andra sidan den nackdelen, att det \u00e5r sv\u00e5rt att vara lika generell som vid en kontextfri segmenteringsprocess. Spr\u00e5kspecifik information smyger sig l\u00e5tt in i programmen, varf\u00f6r programsystemet m\u00e5ste ha en modul\u00e4r uppbyggnad, som g\u00f6r de spr\u00e5k specifika programmen l\u00e5tt utbytbara.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [ |
| { |
| "start": 497, |
| "end": 504, |
| "text": "fig 5)", |
| "ref_id": null |
| } |
| ], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "L\u00e5t oss diskutera det andra alternativet, d\u00e5r man bibeh\u00e5ller en kon textoberoende segmenteringsprocess och l\u00e5ter kompatibiliteten mellan segmenten kontrolleras i p\u00e5f\u00f6ljande bearbetningssteg. Vid l\u00e5sningen av chartstrukturen till\u00e4mpar man den konventionen, att det slutgiltiga analysresultatet finns i etiketten (etiketterna) t i l l den (eller de) edge (edgar) som g\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6rsta t i l l sista vertex. O m den resulterande charten inte uppvisar n\u00e5gon s\u00e5dan edge har analysen inte lyckats. Felaktiga delanalyser, som i exemplet tolkningen av 'ma* som ett pronomen, st\u00f6r d\u00e4rigenom inte slutresultatet. Edgen fr\u00e5n vertex 1 t i l l vertex 7 representerar enbart en del analys, d\u00e5 man \u00e4nnu inte har n\u00e5got bel\u00e4gg f\u00f6r att ordet de facto slutar efter kasussegmentet. \u00c5ter finnandet av separatorn tillf\u00f6 r h\u00e4r igen ny information utan har endast kontrollfunktion.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Vilka \u00e5r d\u00e5 problemen inom chartanalysens ram, d\u00e5 det g\u00e4ller att komma fram t i l l en s\u00e5dan analys som i fig 6? Successivt m\u00e5ste man verifiera kompatibiliteten mellan segmenten, t ex 'noun -p !', 'pron -p !'. O m det r\u00e5der kompatibilitet, skall en \u00f6vergripande edge inf\u00f6ras, som i sin etikett b\u00e5r den relevanta informationen fr\u00e5n de b\u00e5da edgarna. Oetta skall ske genom att en regel appliceras p\u00e5 de b\u00e5da edgarna. Till\u00e4mp ningen av en regel p\u00e5 en eller flera edgar formuleras som alla andra aktioner inom chartanalysteorin som en uppgift. N\u00e5r skall nu den upp giften genereras och varifr\u00e5n skall den h\u00e4mta information om vilket test, som skall utf\u00f6ras, samt om vad, som skall ing\u00e5 i etiketten t i l l den \u00f6vergripande edgen? Jag har valt f\u00f6ljande strategi:", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "1. Kompatibilitetstestet j\u00e4mte informationen om etikettens inneh\u00e5ll och uppbyggnad sammanf\u00f6rs i en regel. & 2. Reglerna skall formuleras enligt samma notation, i vilken de syn taktiska reglerna \u00e5r uttryckta samt kunna utnyttja samma grammatiska operatorer, se (4). 3. Reglerna skall sammanf\u00f6ras i en morfologisk grammatik, helt i analogi med den syntaktiska grammatiken. 4. Namn p\u00e5 aktuell regel skall ing\u00e5 i lexikoninformationen t i l l resp suffix. 5. Reglerna skall initieras, d v s leda t i l l generering av aktuell upp g ift, i samband med \u00e5terfinnandet av suffix-segmenten. 6. Reglerna skall verka fr\u00e5n h\u00f6ger t i l l v\u00e5nster, d v s p\u00e5 aktuellt suffix j\u00e4mte f\u00f6reg\u00e5ende segment.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Strategin fungerar, och jag har formulerat 3 morfologiska regler, som garanterar kompatibilitet mellan stamsegment, numerussegment, kasussegment och separator hos finska nomina. Kopplingen t i l l de syntaktiska faciliteterna, d v s m\u00f6jlighet att utnyttja de v\u00e5ldefinierade gramma tiska operatorerna, har ocks\u00e5 gjort det m\u00f6jligt att utan ytterligare utveckling av Kay-systemet kunna utf\u00f6ra kompatibilitetskontroll, som motiveras av f\u00f6rekomst av s\u00e5v\u00e4l stam-som suffixallomorfer. Behovet av att kunna g\u00f6ra omskrivning ('rewriting') av ursprungscharten aktualiseras inte bara i samband med noll-segment utan \u00e4ven vad det g\u00e4ller hela det problemkomplex som r\u00f6r hantering av morfofonematiska v\u00e4xlingar, s\u00e5vida man ej v\u00e4ljer att i sina lexikon explicit uttrycka alla varianter. Det senare alternativet tvingar oss att avst\u00e5 fr\u00e5n att f\u00e5nga upp intressanta generaliseringer i det spr\u00e5kliga materialet och d\u00e4rigenom skapa ett mindre insiktsfullt system, f\u00f6rutom att det leder t i ll en v\u00e4sentlig belastning p\u00e5 de olika lexikonen, f\u00f6r finskans del g\u00e4ller det s\u00e5v\u00e4l fonologiskt som granmatiskt betingad morfofonematisk v\u00e4xling, n\u00e4mligen volkalharmoni, vokalstrykning, kvantitativ resp kvali tativ stadiev\u00e5xling, vokalf\u00f6r\u00e5ndring f\u00f6re suffix p\u00e5 -i och vokalassi milation. Hela detta problemkomplex kan spaltas upp i ett antal mindre fr\u00e5gor. Hur skall omskrivningsreglerna formuleras? Vilken altemant skall v\u00e4ljas som lexikonrepresentant? Hur skall reglerna integreras i den \u00f6vriga bearbetningen? Kan och b\u00f6r skillnaderna mellan de fonologiskt och de granmatiskt betingade aorfofenomatiska v\u00e4xlingarna reflekteras genom principiellt olika behandling under analysen?", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Av de spr\u00e5kliga fenomenen ovan har jag h ittills endast bearbetat vokalharmonin. Den metod jag utarbetat ger m\u00f6jlighet att behandla den finska vokalharmonin i icke sammansatta ord. Som arkisymboler f\u00f6r harmoni vokalerna har jag valt /a,o,u/. S\u00e5lunda representeras t ex inessivmorfemet, med allomorfarna 'ssa ', 'ss\u00e4 ', sv segmentet 'ssa' i kasuslexikonet. Omskrivningen av '\u00e5' t i l l 'a ', '\u00f6' t i l l 'o* samt *u* t i ll 'y' sker helt kontextfritt i samband med uppbyggandet av ursprungscharten, varvi^ ett speciellt 'bokstavslexikon* konsulteras. Erforderlig kompatibil i tes kontroll sker med hj\u00e4lp av den ovan skisserade metodiken. Stammar, som enbart inneh\u00e5ller de neutrala vokalerna 'e' och 'i', m\u00e5ste markeras som fr\u00e4mre i lexikon. Uvriga stammar inneh\u00e5ller ingen lexikoninformation om huruvida de \u00e5r fr\u00e4mre eller bakre, utan den informationen h\u00e4rleds under analysens g\u00e5ng.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Anm. F\u00f6r Irmare Information om status p\u00e5 projektet 'Chartanalys och finsk morfologi', vilket jag bedriver i samarbete med Erling Mande fr\u00e5n Pinsk-ugriska institutionen i Uppsala h\u00e4nvisas till (5) .", |
| "cite_spans": [ |
| { |
| "start": 192, |
| "end": 195, |
| "text": "(5)", |
| "ref_id": "BIBREF4" |
| } |
| ], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| } |
| ], |
| "back_matter": [], |
| "bib_entries": { |
| "BIBREF0": { |
| "ref_id": "b0", |
| "title": "Lecture notes from the 3rd International Sumner School of Computational and Mathematical linguistics", |
| "authors": [ |
| { |
| "first": "M", |
| "middle": [], |
| "last": "Kay", |
| "suffix": "" |
| } |
| ], |
| "year": 1974, |
| "venue": "", |
| "volume": "", |
| "issue": "", |
| "pages": "", |
| "other_ids": {}, |
| "num": null, |
| "urls": [], |
| "raw_text": "Kay, M, Morfological and syntactic analysis, Lecture notes from the 3rd International Sumner School of Computational and Mathematical linguistics, Pisa 1974", |
| "links": null |
| }, |
| "BIBREF1": { |
| "ref_id": "b1", |
| "title": "Syntactic Processing and Functional Sentence Perspective, Handbook from 1977 Nordic Summer School in Computational Linguistics", |
| "authors": [ |
| { |
| "first": "M", |
| "middle": [], |
| "last": "Kay", |
| "suffix": "" |
| } |
| ], |
| "year": null, |
| "venue": "", |
| "volume": "", |
| "issue": "", |
| "pages": "", |
| "other_ids": {}, |
| "num": null, |
| "urls": [], |
| "raw_text": "Kay M, Syntactic Processing and Functional Sentence Perspective, Handbook from 1977 Nordic Summer School in Computational Linguistics", |
| "links": null |
| }, |
| "BIBREF2": { |
| "ref_id": "b2", |
| "title": "An Approach to the Construction of a Text Compre hension System for X-ray Reports", |
| "authors": [ |
| { |
| "first": "S\u00e5gvall", |
| "middle": [], |
| "last": "Hein", |
| "suffix": "" |
| }, |
| { |
| "first": "A-L", |
| "middle": [], |
| "last": "", |
| "suffix": "" |
| } |
| ], |
| "year": 1977, |
| "venue": "Proc of the IFIP Working Confe rence on Computational Linguistics in Medicine", |
| "volume": "", |
| "issue": "", |
| "pages": "91--99", |
| "other_ids": {}, |
| "num": null, |
| "urls": [], |
| "raw_text": "S\u00e5gvall Hein, A-L, An Approach to the Construction of a Text Compre hension System for X-ray Reports, Proc of the IFIP Working Confe rence on Computational Linguistics in Medicine, eds H Schneider, A- L S\u00e5gvall Hein, North-Holland Publ Comp 1977, pp. 91-99", |
| "links": null |
| }, |
| "BIBREF3": { |
| "ref_id": "b3", |
| "title": "A Summary of the Formalism, Handbook from 1977 Nordic Summer School in Computational Linguistics", |
| "authors": [ |
| { |
| "first": "M", |
| "middle": [], |
| "last": "Kay", |
| "suffix": "" |
| }, |
| { |
| "first": "Reversible", |
| "middle": [], |
| "last": "Grammar", |
| "suffix": "" |
| } |
| ], |
| "year": null, |
| "venue": "", |
| "volume": "", |
| "issue": "", |
| "pages": "", |
| "other_ids": {}, |
| "num": null, |
| "urls": [], |
| "raw_text": "Kay, M, Reversible Grammar, A Summary of the Formalism, Handbook from 1977 Nordic Summer School in Computational Linguistics", |
| "links": null |
| }, |
| "BIBREF4": { |
| "ref_id": "b4", |
| "title": "Analysresultat, lexikon, grammatiska regler och funktionsdefinitioher fr\u00e5n projektet 'Chartanalys och finsk morfologi", |
| "authors": [], |
| "year": null, |
| "venue": "", |
| "volume": "", |
| "issue": "", |
| "pages": "", |
| "other_ids": {}, |
| "num": null, |
| "urls": [], |
| "raw_text": "Analysresultat, lexikon, grammatiska regler och funktionsdefinitio- her fr\u00e5n projektet 'Chartanalys och finsk morfologi', Datalistor, UDAC, Uppsala", |
| "links": null |
| } |
| }, |
| "ref_entries": { |
| "FIGREF0": { |
| "type_str": "figure", |
| "uris": null, |
| "text": "visar en grafisk representation av charten f\u00f6r den finska ordfor men 'ysk\u00e4isyin' (*'hostning* i instr sg el pl) s\u00e5dan den ter sig innan sj\u00e4lva bearbetningen p\u00e5b\u00f6rjats.f i g l 87 Chartanalys och morfologi Anna S\u00e5 gvall Hein Proceedings of NODALIDA 1977, pages 87-93", |
| "num": null |
| }, |
| "FIGREF1": { |
| "type_str": "figure", |
| "uris": null, |
| "text": "visar hur charten f\u00f6r 'ysk\u00e4isyn' skulle kunna se ut efter avslutad morfologisk analys. fig 2 10 11 O m vi j\u00e4mf\u00f6r med fig 1, s\u00e5 finner vi att 4 nya edgar har inf\u00f6rts, n\u00e4m ligen fr\u00e5n 1 t i l l 8, fr\u00e5n 8 t i l l 70, fr\u00e5n 8 t i l l 9 och fr\u00e5n 9 t i l l 10.", |
| "num": null |
| }, |
| "FIGREF2": { |
| "type_str": "figure", |
| "uris": null, |
| "text": "Kopplingen mellan de olika lexikonen, som ligger bakom analysen i fig 2, dvs den bakom liggande morfotaxen illustreras i fig 3. fig Tolkningen av morfemsegmenten ligger som synes i etiketterna f\u00f6r mot svarande edgar. 2) Konsultationen i separatorlexikonet har t i l l uppgift att kontrollera att ordformen i fr\u00e5ga \u00e5r slut, d v s i det anf\u00f6rda exemplet att analysenheten verkligen \u00e5r utt\u00f6md i och med \u00e5terfinnandet av kasussegmentet.", |
| "num": null |
| }, |
| "FIGREF3": { |
| "type_str": "figure", |
| "uris": null, |
| "text": "fig 4", |
| "num": null |
| }, |
| "FIGREF4": { |
| "type_str": "figure", |
| "uris": null, |
| "text": "fig 5 illustrerar d\u00e5 endast en etapp i analysen av 'maissa*. En m\u00f6jlig slutgiltig chart struktur visas i fig 6. . 1) f\u00f6r en illustration av denna metod, se (3).", |
| "num": null |
| }, |
| "FIGREF5": { |
| "type_str": "figure", |
| "uris": null, |
| "text": "L\u00e5t oss g\u00e5 tillbaka t i ll fig 2.H\u00e4r betraktas distinktionen mellan sin gularis och pluralis som en distinktion markerad/omarkerad, d\u00e4r pluralis \u00e4r den markerade parten, d v s om inget uttryck for pluralis \u00e5terfinns, s\u00e5 tolkas formen i fr\u00e5ga som singul\u00e4r. Alternativt kan man v ilja be trakta uttryck f\u00f6r numerus som obligatoriskt, d\u00e4r det singul\u00e4ra seg mentet realiseras som ett noll-segment. Systemet erbjuder denna m\u00f6j lighet. D\u00e5 f\u00e5r man som alternativ t i ll segmenteringen ifig 2 den segmentering som presenteras i fig 7.fig Som synes sker en omskrivning i ursprungscharten p\u00e5 s\u00e5 s\u00e5tt att ett noll-segment explicit l\u00e4ggs in i charten som en edge (8 -12 u j). Denna omskrivning sker selektivt, n\u00e4mligen vid morfemgr\u00e4ns vars andra morfem kan realiseras som ett noll-segment. Motsvarande suffixlexikon upptar noll-segmentet med tillh\u00f6rande tolkning. Med denna strategi kommer ocks\u00e5 kopplingen mellan de olika lexikonen att se n\u00e5got annorlunda ut, jf rfig 8 och fig 3.", |
| "num": null |
| } |
| } |
| } |
| } |
