| { |
| "paper_id": "W81-0118", |
| "header": { |
| "generated_with": "S2ORC 1.0.0", |
| "date_generated": "2023-01-19T04:33:34.180911Z" |
| }, |
| "title": "", |
| "authors": [], |
| "year": "", |
| "venue": null, |
| "identifiers": {}, |
| "abstract": "", |
| "pdf_parse": { |
| "paper_id": "W81-0118", |
| "_pdf_hash": "", |
| "abstract": [], |
| "body_text": [ |
| { |
| "text": "Med dolda ordbildningsm\u00f6nster avses de regelbundenheter i v\u00e5rt ordf\u00f6rr\u00e5d som inte framtr\u00e4der i ordb\u00f6cker s\u00e5 som dessa brukar vara uppbyggda. Det lingvistiska problem vi h\u00e4r har att l\u00f6sa med datamaskinella metoder \u00e4r hur ordblldnlngsstrukturerna 1 spr\u00e5ket skall kunna registreras och presenteras i bearbetningar av lexikaliskt material. En utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att det vid lexlkologlskt arbete ofta kommer fram Information som inte \u00e4r direkt avsedd f\u00f6r publicering respektive som publice ras men 1 ostrukturerad form. Med hj\u00e4lp av datamaskinen \u00e4r det m\u00f6jligt att strukturera och lagra informationen s\u00e5 att den senare blir l\u00e4tt \u00e5tkomlig. Man bygger upp ett v\u00e4lordnat lager av data. Detta kan ske p\u00e5 olika s\u00e4tt rent tekniskt, men det g\u00e5r vi inte in n\u00e4rmare p\u00e5 h\u00e4r.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "N\u00e4r vi talar om dolda ordbildningsm\u00f6nster menar vi allts\u00e5 att den alfabetiska f\u00f6rteckningen endast 1 begr\u00e4nsad utstr\u00e4ckning direkt synligg\u00f6r ordblldnlngsmekanlsmen. En relativt vanlig och samtidigt enkel \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att r\u00e5da bot p\u00e5 detta \u00e4r att g\u00f6ra en finalalfabetisk sortering av det lemmatlserade ordma terialet. M\u00e5nga sammans\u00e4ttnlngstyper och avledningstyper framtr\u00e4der d\u00e5. Men redan det faktiim att preflgerade ord kan fungera som andra led i en sammans\u00e4ttning och att suffixavledningar kan f\u00f6ljas av ett led i en sammans\u00e4ttning g\u00f6r att den information vi f\u00e5r i en initial-respektive flnalalfabetisk listning inte \u00e4r fullst\u00e4ndig. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt upp tr\u00e4der vanliga grundmorfer p\u00e5 olika h\u00e5ll 1 orden. Det kan vara med praktiskt taget of\u00f6r\u00e4ndrad betydelse eller med st\u00f6r re eller mindre betydelsef\u00f6rskjutningar. F\u00f6r en komplett lexikonbeskrivning av ett spr\u00e5k beh\u00f6ver vi \u00e4ven denna infor mation om grundmorfernas distribution. Detta har inte bara ett stort teoretiskt Intresse. Den praktiska betydelsen av s\u00e5dan kunskap torde vara uppenbar.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Den information som ligger dold eller osystematiserad i de flesta ordb\u00f6cker kan man allts\u00e5 lyfta fram. Det g\u00e4ller d\u00e5 att veta vad som \u00e4r relevanta upplysningar och att sedan bearbeta och sortera dem p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt. Om man lyckas lagra sin information v\u00e4l kan man sedan f\u00e5 svar p\u00e5 sina fr\u00e5gor och till och med p\u00e5 ost\u00e4llda fr\u00e5gor. Det \u00e4r det kanske mest loc kande perspektivet -att genom ett konsekvent analysf\u00f6rfaran de avsl\u00f6ja ov\u00e4ntade och ok\u00e4nda egenskaper i ordbildningssys-Dolda ordbildningsm\u00f6 nster. N\u00e5 gra problem inom datamaskinell lexikologi Jonas L\u00f6 fstr\u00f6 m Proceedings of NODALIDA 1981, pages 154-162 temet. Man st\u00e5r d\u00e5 inf\u00f6r uppgiften att modifiera sin modell.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Om man utarbetar en ordbok med annat huvudsyfte \u00e4n att be skriva ordbildningsstrukturer st\u00e4lls man inf\u00f6r valet att g\u00f6ra den morfologiska beskrivningen samtidigt med det \u00f6vriga eller att g\u00f6ra en separat morfologisk omg\u00e5ng. Mycket talar f\u00f6r att en prelimin\u00e4r genomg\u00e5ng av materialet med avseende p\u00e5 segmen tering (av orden), separering (av homonyma enheter) och klas sificering av enheterna i morfem (dvs fastl\u00e4ggande av till l\u00e5ten allomorfl) b\u00f6r f\u00f6reg\u00e5 det \u00f6vriga arbetet.Vid arbete med datamaskinella metoder finns ju d\u00e5 all m\u00f6jlighet att med utg\u00e5ngspunkt i regler och/eller en f\u00f6rberedande analys av ett begr\u00e4nsat material l\u00e5ta datorn presentera f\u00f6rslag som lexikologen har att acceptera, f\u00f6rkasta eller justera. Resultatet torde l\u00e4ttare bli enhetligt och arbetet g\u00e5 snabbare med en s\u00e5dan uppl\u00e4ggning. Det inneb\u00e4r bl a att man har en ram att arbeta inom vilket g\u00f6r att problem och egenheter l\u00e4ttare upp m\u00e4rksammas. Annars blir det av f\u00f6rklarliga sk\u00e4l l\u00e4tt s\u00e5 att man bortser fr\u00e5n det som man inte just f\u00f6r tillf\u00e4llet skall beskriva. Detta vill s\u00e4ga att fr\u00e5gor om kommutatlon, d v s vilken segmentering av orden man kan till\u00e5ta sig, morfotax (vilka morfemtyperna och deras funktion \u00e4r) och allomorfl (vilken v\u00e4xling som ska accepteras) aktualiseras. Av det sag da framg\u00e5r klart att ett fast format f\u00f6r den Information man vill kunna ge \u00e4r en stor f\u00f6rdel i arbetet. Till det som redan sagts kommer fr\u00e5gan om polyseml. B\u00e5de vad det g\u00e4ller grund orden och affixen \u00e4r betydelsen viktig f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 ordbildningsm\u00f6nstren.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Det \u00e4r av grundl\u00e4ggande betydelse vilken morfotaktisk infor mation man best\u00e4mmer sig f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till och redovisa. I viss m\u00e5n beror valet p\u00e5 vilket spr\u00e5k det g\u00e4ller men \u00e4ven syftet kan spela in. F\u00f6r de nordiska spr\u00e5ken \u00e4r v\u00e4l en rimlig indelning: prefix, grundmorf(er), fog, avledningssuffIx samt b\u00f6jnings\u00e4ndelse. Denna senare har en marginell betydelse f\u00f6r ordbildningen sett fr\u00e5n en lexikalisk synpunkt. Till det n\u00e4mnda kommer ocks\u00e5 infix som en enhet som kan visa sig vara en alternativ l\u00f6sning n\u00e4r man st\u00f6ter p\u00e5 problem i analysen av ordf\u00f6rr\u00e5det.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Morfotax", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Fastst\u00e4llandet av ordledstyper ger oss en fastare ram f\u00f6r kommutationen. Det f\u00e5r 1 det enskilda fallet avg\u00f6ras p\u00e5 vilka grunder kommutationen kan ske. I ett v\u00e4l beskrivet spr\u00e5k har man ju ett f\u00f6rspr\u00e5ng i det att en l\u00e5ng rad suffix och prefix \u00e4r k\u00e4nda och v\u00e4ldefinierade. Med utg\u00e5ngspunkt i en f\u00f6rteck ning \u00f6ver dessa f\u00f6renklas kommutatlonsfasen. Det \u00e4r dock 155 Proceedings of NODALIDA 1981 uppenbart att varje n\u00e5gorlunda stort material kommer att bju da p\u00e5 sv\u00e5righeter och att l\u00f6sningen d\u00e4r till stor del f\u00e5r be ro p\u00e5 syftet med unders\u00f6kningen. F\u00f6rutom h\u00e4nsyn till spr\u00e5klig referensram (spr\u00e5kk\u00e4nsla, kompetens), morfotaktiska m\u00f6nster och semantisk affinitet har man att beakta variationen. Att -a r e och -i n g \u00e4r avlednlngssuffIx 1 svenskan r\u00e5der Ingen tve kan om, men hur \u00e4r det med -a t a 7 Om man vid sidan av a e g l a och a e g l a r e har a e g l a t a s\u00e5 torde man f\u00e5 notera -a t a som ett substantlvavledande suffix, \u00e4ven om det knappast \u00e4r produk tivt. Sv\u00e5rare \u00e4r de fall d\u00e4r det som f\u00f6reg\u00e5r ett eventuellt suffix Inte finns 1 n\u00e5got annat ord, t ex g i l j o t i n och m a g aa i n .", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Kommutatlon", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Det \u00e4r f\u00f6rst om man p\u00e5 andra grunder kunnat etablera -i n som ett acceptabelt suffix som kommutatlonen h\u00e4r kan ske och ge restmorfemet g i l j o t -respektive m a g a a -.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Kommutatlon", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Det \u00e4r Inte ett helt trivialt problem att avg\u00f6ra vilken allomorfl man skall r\u00e4kna med. Skall man acceptera endast etymologlskt riktig v\u00e4xling eller \u00e4ven synkront sett rimlig varia tion? Fr\u00e5gan om semantikens roll vid bed\u00f6mningen \u00e4r avg\u00f6ran de. Syftet med den aktuella unders\u00f6kningen f\u00e5r avg\u00f6ra.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Allomorfl", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Den Inomlemmatlska variationen som ju oftast finns f\u00f6rtecknad \u00e4r en god utg\u00e5ngspunkt eftersom den Ibland \u00e4ven fungerar mel lan lemman. En del ordbildning har ju historiskt sett skett med utg\u00e5ngspunkt just 1 n\u00e5gon av lemmats b\u00f6jningsformer. I andra fall finns det liknande regulariteter mellan olika ty per av ord 1 ordf\u00f6rr\u00e5det. Det ger oss d\u00e5 en sammanh\u00e5llen typ av v\u00e4xling som det kan r\u00e5da stor enighet om och som oftast speglar en tidigare produktivitet. I m\u00e5nga fall har dessa regularlteter sannolikt ocks\u00e5 en psykologisk relevans. Xven andra typer av regelbunden v\u00e4xling kan noteras. Det g\u00e4ller t ex fonologisk (och grafonomlsk) variation Inom en morfotaktlsk ram.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Allomorfl", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "N\u00e4r det g\u00e4ller betydelsen \u00e4r den morfologiska niv\u00e5n sv\u00e5rbe m\u00e4strad. En viss sp\u00e4nnvidd i betydelsen inom ett morfem \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att Instanser fr\u00e5n olika ord \u00f6verhuvudtaget skall kunna f\u00f6ras samman i ett morfem. Men en gr\u00e4ns f\u00f6r hur abstrakt betydelsen f\u00e5r vara m\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ttas.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Polyseml", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "och \u00f6 v e r s \u00e4 t t n i n g samma morfem? Det skall i detta sammanhang framh\u00e5llas att olika de lar av ordf\u00f6rr\u00e5det naturligen inte ligger p\u00e5 samma abstrak tionsniv\u00e5. Speciellt det klassiska och romanska spr\u00e5kgodset bjuder p\u00e5 tydliga ordbildningsm\u00f6nster men med grundmorfer vars betydelse f\u00f6r en nordisk spr\u00e5kk\u00e4nsla \u00e4r mycket vag.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "\u00c4r t ex s \u00e4 t t i s \u00e4 t t a , b o s \u00e4 t t n i n g , f \u00e4 r g s \u00e4 t t n i n g , i f r \u00e5 g a s \u00e4 t t a , f o r t s \u00e4 t t a , s \u00e4 t t m a s k i n , b e s \u00e4 t t n i n g , u n d s \u00e4 t t n i n g", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Prefix och suffix f\u00f6reter en liknande skala av betydelser. Men redan en indelning av dem i typer (person-eller verktygsbeteckning, abstrakt substantiv osv) ger en nyansering av betydelsestrukturen.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Proceedings of NODALIDA 1981", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Till ordbildning i strikt mening h\u00f6r kanske inte f\u00f6rbindelser av ord, men viss fraseologi b\u00f6r nog noteras f\u00f6r att fullst\u00e4n diga bilden av ordf\u00f6rr\u00e5dets struktur. Att h a n d \u00e5terfinns i h a n d t a g , h a n d g e m \u00e4 n g , h a n t v e r k", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Ordforbindelser", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "(med allomorfen h a n t ) , e g e n h \u00e4 n", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Ordforbindelser", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "d i g ( h \u00e4 n d )", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Ordforbindelser", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "och v a l h \u00e4 n t ( h \u00e4 n t ) \u00e4r klart, men det ligger n\u00e4ra till hands att redovisa \u00e4ven f\u00f6rekomsten i fraser som i f \u00f6 r e t a h a n d , i s i e t a h a n d , t a h a n d om o s v. J\u00e4mf\u00f6r o m h \u00e4 n d e r t a g a n d e och f \u00f6 r e t a h a n d s i n f o r m a t i o n .", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Ordforbindelser", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "F\u00f6r lexikologiska syften torde man n\u00e4stan helt kunna n\u00f6ja sig med lemmatiserade ord som utg\u00e5ngsmaterial. En viss kontroll mot l\u00f6pande text kan dock vara p\u00e5kallad. En del ord f\u00f6rekom mer endast i pluralis (t ex v a r a i f a g g o r n a ) eller 1 best\u00e4md form ( v a r a i g \u00f6 r n i n g e n ) och de skall naturligtvis redovisas p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. En typ av sammans\u00e4ttningar, 1 9 0 0 -t a l e t , f\u00f6re kommer knappast i obest\u00e4md form singularis, men man skulle \u00e4nd\u00e5 vilja registrera ordbildningstypen som ju har den egen heten att f\u00f6rledet \u00e4r utbytbart men inte \u00e4r av den typ som f\u00f6rtecknas i ordb\u00f6cker. Detsamma g\u00e4ller abbreviationer.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Materialtyper", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "F\u00f6r att f\u00e5 fram spr\u00e5kets b\u00f6jningsmorfologi beh\u00f6vs f\u00f6r de syf ten lexikologiskt arbete avser i ett v\u00e4l beskrivet spr\u00e5k inte n\u00e5gon kommutation av det fullst\u00e4ndiga olemmatiserade materia let. F\u00f6r vissa ord med mera fraseologisk anv\u00e4ndning samt f\u00f6r kontroll av polysemi \u00e4r d\u00e4remot den l\u00f6pande texten v\u00e4rdefull som komplement. Dessutom inneh\u00e5ller b\u00f6jningsformerna en hel del av den allomorfi som det \u00e4r praktiskt att redovisa i ordbildnlngssammanhang.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Materialtyper", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Lagringen av information torde kunna ske p\u00e5 olika s\u00e4tt och f\u00e5r r\u00e4ttas efter syftet. En uppdelning av orden 1 morfem med m\u00f6jlighet till m\u00e4rkning av dem \u00e4r en f\u00f6rsta f\u00f6ruts\u00e4ttning. Vidare b\u00f6r m\u00e4rkningen vara \u00e5tkomlig f\u00f6r s\u00f6kning och sortering samt kunna avse olika niv\u00e5er eller typer av analys. Eventu ellt kan information om alternativa morfemgr\u00e4nser vara aktu ell. Det \u00e4r d\u00e5 att notera att morfemens status och Inb\u00f6rdes koppling noggrant b\u00f6r kontrolleras s\u00e5 att resultatet av 157 Proceedings of NODALIDA 1981 maskinella bearbetningar av ett stort material Inte blir felvlsande. Ett kommutatlonstest kan ju Inte utf\u00f6ras p\u00e5 b\u00e5da analyserna av ett ord samtidigt. En annan m\u00f6jlighet vid kommutatlonen \u00e4r att laborera med olika starka morfemgr\u00e4nser och redovisa dem.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Lagring", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "I det f\u00f6ljande tar jag upp n\u00e5gra exempel p\u00e5 de typer av pro blem som man st\u00e4lls Inf\u00f6r vid en morfologlsk analys. De Il lustrerar ocks\u00e5 1 viss m\u00e5n de ovan n\u00e4mnda aspekterna av mor fologin.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "N\u00e5gra exempel", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "terligare, sekund\u00e4ra gr\u00e4nser. Dessa olika gr\u00e4nser kan marke ras p\u00e5 \u00f6nskat s\u00e4tt f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra en kartl\u00e4ggning av bru ket av fogar (1 det h\u00e4r fallet -s -) 1 olika sammans\u00e4ttningar. Kopulatlva (flerledade) sammans\u00e4ttningar av typ d a n s k -n o r s k --s v e n s k har Inte den ovan beskrivna hierarkiska uppbyggnaden. De aktualiserar ocks\u00e5 ett ordfognlngss\u00e4tt som anv\u00e4nder Ickealfabetlska tecken. Det kan vara v\u00e4rt att uppm\u00e4rksamma efter som en vacklan 1 bruket av b\u00f6jnlngs\u00e4ndelser (jfr nedan) tycks g\u00f6ra sig g\u00e4llande.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Sammans\u00e4ttningarna kan vara tv\u00e5-eller flerledade. De tv\u00e5ledade \u00e4r hierarkiskt uppbyggda: r i k s b a n k s -f o n d i a r b e t s m a r kn a d s -s t y r e l s e , k r i g s -s k a d e s t \u00e5 n d , t u r i s t t r a f i k -f \u00f6 r e n i n g . Bin destrecken h\u00e4r markerar en prim\u00e4r gr\u00e4ns. Men 1 leden r i k s b a n k s , a r b e t s m a r k n a d s , s k a d e s t \u00e5 n d och t u r i s t t r a f i k finns yt", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "En m\u00e4rkning av ordleden med avseende p\u00e5 ordklass kan ge en kompletterande bild av ordbildningen. I m\u00e5nga fall kan det vara sv\u00e5rt att fr\u00e5n en synkron synpunkt avg\u00f6ra ett sammans\u00e4ttnlngsleds ordklasstlllh\u00f6rlghet. Xr s p e l h \u00e5 l a sammansatt av Avledda sammans\u00e4ttningar utg\u00f6r ett annat problem. Det g\u00e4ller att \u00e5terge den annorlunda strukturen och eventuellt antyda den bakomliggande syntagmen. B l \u00e5 \u00f6 g d ('med bl\u00e5 \u00f6gon') st\u00e5r en samt utan n\u00e5got * \u00f6 g d att falla tillbaka p\u00e5. Morfemet \u00f6 g a sak nar verbavlednlng men har h\u00e4r 1 sammans\u00e4ttningen en partlclpllknande form och adjektivisk funktion. En m\u00e4rkning med ord klasstlllh\u00f6rlghet p\u00e5 \u00f6 g och angivande av -d -. s funktion ger en sammanst\u00e4llning som j\u00e4mf\u00f6rd med andra liknande kan ge pers pektiv p\u00e5 ordbildnlngsm\u00f6nstren.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Sammans\u00e4ttningarna kan vara tv\u00e5-eller flerledade. De tv\u00e5ledade \u00e4r hierarkiskt uppbyggda: r i k s b a n k s -f o n d i a r b e t s m a r kn a d s -s t y r e l s e , k r i g s -s k a d e s t \u00e5 n d , t u r i s t t r a f i k -f \u00f6 r e n i n g . Bin destrecken h\u00e4r markerar en prim\u00e4r gr\u00e4ns. Men 1 leden r i k s b a n k s , a r b e t s m a r k n a d s , s k a d e s t \u00e5 n d och t u r i s t t r a f i k finns yt", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Det normala fallet \u00e4r att f\u00f6rleden i en sammans\u00e4ttning \u00e4r ob\u00f6jd. Som vi nyss antydde kan den ocks\u00e5 utg\u00f6ras av stammen s\u00e5 att ordklassen inte framg\u00e5r. Dessutom finns fogeelement: s 158 Proceedings of NODALIDA 1981 eller en vokal. B\u00f6jd form i egentlig mening f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i n\u00e5gra fall och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r av intresse f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av (produktiv) ordbildning. Substantiv kan som f\u00f6rled st\u00e5 i plu ralis, l \u00e4 n d e r g r u p p , vilket kanske b\u00e4st noteras genom en mar kering p\u00e5 pluralmorfemet. Att n\u00f6ja sig med att urskilja hela ordet l\u00e4nder eller bara land kan st\u00e4lla till problem vid en mer generell behandling av allomorfi. Best\u00e4md form i samman s\u00e4ttningar, toppenbra, b o t t e n n a p p , tycks ocks\u00e5 kunna h\u00e4rledas fr\u00e5n en syntagm. Vissa f\u00f6rled kan dock bli s\u00e5 produktiva att de snarare f\u00e5r betraktas som en ny enhet skild fr\u00e5n simplex, t ex toppen-vid sidan om topp. Att detta f\u00e5r konsekvenser f\u00f6r analysen \u00e4r uppenbart. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en komplett kartl\u00e4ggning av s\u00e5dana fall av best\u00e4md form i f\u00f6rleden en hj\u00e4lp n\u00e4r man kommuterar fram grundmorferna.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Sammans\u00e4ttningarna kan vara tv\u00e5-eller flerledade. De tv\u00e5ledade \u00e4r hierarkiskt uppbyggda: r i k s b a n k s -f o n d i a r b e t s m a r kn a d s -s t y r e l s e , k r i g s -s k a d e s t \u00e5 n d , t u r i s t t r a f i k -f \u00f6 r e n i n g . Bin destrecken h\u00e4r markerar en prim\u00e4r gr\u00e4ns. Men 1 leden r i k s b a n k s , a r b e t s m a r k n a d s , s k a d e s t \u00e5 n d och t u r i s t t r a f i k finns yt", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "I vissa fall f\u00f6rekommer inre b\u00f6jning av adjektiv, d\u00e4r b\u00e5da leden \u00e4r samordnade, b r i t t i s k t -f r a n s k t . Analysen b\u00f6r lagras s\u00e5 att bruket av b\u00f6jning inne i sammanst\u00e4llningen kan relate ras till dels slutledets b\u00f6jning, dels bruket av ickealfa betisk fog. fiven komparationsformer kan ing\u00e5 i ordbildningen:", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Sammans\u00e4ttningarna kan vara tv\u00e5-eller flerledade. De tv\u00e5ledade \u00e4r hierarkiskt uppbyggda: r i k s b a n k s -f o n d i a r b e t s m a r kn a d s -s t y r e l s e , k r i g s -s k a d e s t \u00e5 n d , t u r i s t t r a f i k -f \u00f6 r e n i n g . Bin destrecken h\u00e4r markerar en prim\u00e4r gr\u00e4ns. Men 1 leden r i k s b a n k s , a r b e t s m a r k n a d s , s k a d e s t \u00e5 n d och t u r i s t t r a f i k finns yt", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "och f\u00f6rstf\u00f6dd. Att registrera dessa morfem och deras formella och semantiska egenskaper kan skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en detaljerad ordbildningsl\u00e4ra.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "mindretal (jfr m i n d e r v \u00e4 r d e s k o m p l e x med en allomorf minder),", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "De verb som har b\u00e5de s k l\u00f6s och fast sammans\u00e4ttning utg\u00f6r ett omr\u00e5de som kan sprida ljus \u00f6ver intressanta ordblldningsprinciper. Med en genomt\u00e4nkt analys och klassificering kunde man sammanst\u00e4lla olika fall av den h\u00e4r typen: avbryta, bryta av, a v b r o t t , avbruten och eventuellt fler. Som synes kommer h\u00e4r \u00e4ven substantiv(avledning) in i bilden. Detta \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 behovet av ett effektivt grepp p\u00e5 den allomorfiska v\u00e4xlingen. Morfemet bryt har h\u00e4r allomorferna bryt, brut och brot(t). Kan dessa presenteras samlat \u00e4r mycket vunnet i \u00e5sk\u00e5dlighet. De semantiska egenskaper som finns h\u00e4r g\u00f6r det f\u00f6rdelaktigt att \u00e4ven beakta lexem med mer \u00e4n ett ing\u00e5ende ord. De sammans\u00e4ttningar som inneh\u00e5ller ickealfabetiska tec ken, numeraler, abbreviationer, egennamn o s v saknas ofta i lexikon. Om man har tillg\u00e5ng till l\u00f6pande text kan man f\u00e5 en bild av en mycket utbredd ordbildningstyp. Ex .: 1 9 0 0 -t a l , 50kort, ABF-cirkel, Uddevallabo. Det \u00e4r inte helt orimligt att t\u00e4nka sig en specialbehandling av dessa s\u00e5 att de \u00e5tminstone redovisas p\u00e5 efterleden.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [ |
| { |
| "start": 896, |
| "end": 948, |
| "text": ".: 1 9 0 0 -t a l , 50kort, ABF-cirkel, Uddevallabo.", |
| "ref_id": null |
| } |
| ], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "mindretal (jfr m i n d e r v \u00e4 r d e s k o m p l e x med en allomorf minder),", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Det finns en del sammans\u00e4ttningsled som f\u00e5tt en s\u00e5 allm\u00e4n an v\u00e4ndning att de n\u00e4rmar sig prefix-eller suffixstatus. Ur 1 ur d u m , ur\u00e5ldrig och v\u00e4nlig i b a r n v \u00e4 n l i g , riktig i sittriktig. Skall dessa fall f\u00f6ras upp som egna enheter eller inte?", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [ |
| { |
| "start": 115, |
| "end": 196, |
| "text": "Ur 1 ur d u m , ur\u00e5ldrig och v\u00e4nlig i b a r n v \u00e4 n l i g , riktig i sittriktig.", |
| "ref_id": null |
| } |
| ], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "mindretal (jfr m i n d e r v \u00e4 r d e s k o m p l e x med en allomorf minder),", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "159 Proceedings of NODALIDA 1981 Avlednlnqar I sammans\u00e4ttningar har man grovt taget att g\u00f6ra med hela ord som kombineras med varandra. I vissa fall faller ett ordblldnlngselement 1 slutet av f\u00f6rleden: yxa och skaft ger yxskaft. L\u00e5t oss kalla den del av ordet som \u00e5terst\u00e5r n\u00e4r ordblldnlngselementet avl\u00e4gsnats f\u00f6r grundmorf.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "mindretal (jfr m i n d e r v \u00e4 r d e s k o m p l e x med en allomorf minder),", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Avledning blir d\u00e5 ordbildning med till\u00e4gg av prefix eller sufflx till grundmorfen. N\u00e4r det g\u00e4ller sufflx \u00e4r det vanligt med grupper av ord som h\u00f6r Ihop betydelsem\u00e4ssigt och skiljs \u00e5t genom olika sufflx eftersom de har olika syntaktisk funk tion: tals, valsa, valsars, v a l s n i n g . F\u00f6r vidare analys och bearbetning \u00e4r allts\u00e5 uppgift om vilken ordklass sufflxet bildar oundg\u00e4nglig. Vissa sufflx kan bilda olika ordklasser, s\u00e5 t ex -ax kratta (verb), kratta (nomen). Detta \u00e4r ytterli gare ett sk\u00e4l att m\u00e4rka dem f\u00f6r att kunna g\u00f6ra relevanta be arbetningar.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "mindretal (jfr m i n d e r v \u00e4 r d e s k o m p l e x med en allomorf minder),", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Prefixen ger Inte av egen kraft ordet (ny) ordklass. I viss m\u00e5n skulle de d\u00e4rf\u00f6r kunna s\u00e4gas ha en starkare semantisk In neb\u00f6rd. I fall som det negerande o-1 oordning fr2untr\u00e4der detta drag. Det \u00e4r emellertid vanligt att prefixet endast har en l\u00e4tt nyanserande funktion, f\u00e4sta -bef\u00e4sta, ofta p\u00e5 gr\u00e4n sen till rent formell funktion. Att s\u00e5 \u00e4r fallet har bl a att g\u00f6ra med att m\u00e5nga prefix kommit In via l\u00e5n av hela ordet. Ett speciellt problem med avledningarna \u00e4r att vl har ett germanskt och ett romanskt m\u00f6nster. Som vl skall se st\u00e4ller detta till problem bl a vid kommutatlonen.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "mindretal (jfr m i n d e r v \u00e4 r d e s k o m p l e x med en allomorf minder),", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Prefixen har ofta en mycket vag betydelse men kan \u00e4nd\u00e5 kommuteras fram d\u00e5 de f\u00f6rekommer 1 m\u00e5nga olika ord: su-1 suspekt och s u t e r r \u00e4 n g v \u00e5 n i n g , pro-1 procent och p r o d u c e n t , be-1 be redskap och betyg, ge-1 angel\u00e4gen och gestalt.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "mindretal (jfr m i n d e r v \u00e4 r d e s k o m p l e x med en allomorf minder),", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "kondukt\u00f6r och reduktion framst\u00e5r tydligt som en byggsten 1 v\u00e5rt ordf\u00f6rr\u00e5d. Simplex saknas (1 den h\u00e4r aktuella betydel sen) och det \u00e4r f\u00f6rst vid analys som vl Identifierar morfen 1 det enskilda ordet. D\u00e4remot accepterar spr\u00e5kk\u00e4nslan l\u00e4ttare p roduk 1 produktion och produkt som meningsfulla ordled. Om man tar med \u00e4ven p r o d u c e r a , producent s\u00e5 framst\u00e5r samh\u00f6righe ten klart. Vl har d\u00e5 ocks\u00e5 en allomorflsk v\u00e4xling produc/ produk. Det finns anledning att acceptera olika niv\u00e5er 1 ord bildningen. De p\u00e5 olika kommutatlonsgrunder uppr\u00e4ttade gr\u00e4n serna 1 orden kan med f\u00f6rdel h\u00e5llas Is\u00e4r.^) Om man utg\u00e5r Ifr\u00e5n duc/duk kan man f\u00e5 f\u00f6ljande lista:", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "En grundmorf som duk 1 i n t r o d u k t i o n , o b d u k t i o n , p \\ d u k t i o n ,", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "obduo era obduk tion produc era produk tion produc ent produk t 160 Proceedings of NODALIDA 1981 I den v\u00e4nstra spalten Identifieras en betydelse 'leda fram' hos dua/duk medan man 1 exemplen i h\u00f6gra spalten m\u00e5st till gripa en konkatenering av prefix och grundmorf f\u00f6r att f\u00e5 en psykologiskt godtagbar analys. P\u00e5 sitt s\u00e4tt blir detta en kom bination av synkrona och diakrona (etymologiska) aspekter. , l\u00e4rare, ( i n ) l \u00e4 r n i n g , l \u00e4 r a r i n n a , l\u00e4rling, d\u00e4r suffixets modifiering av grundmorfen \u00e4r ganska klar och f\u00f6rutsebar. M\u00e5nga analogibildningar f\u00f6re kommer. Lexlkaliserlngar f\u00f6rekommer givetvis. Xven det klas siska eller romanska materialet Inneh\u00e5ller den h\u00e4r typen av m\u00f6nster. Ta t ex i n f o r m e r a , i n f o r m a t i o n , i n f o r m a t o r , i n f o r m a t\u00f6r, i n f o r m a t i ", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [ |
| { |
| "start": 398, |
| "end": 461, |
| "text": ", l\u00e4rare, ( i n ) l \u00e4 r n i n g , l \u00e4 r a r i n n a , l\u00e4rling,", |
| "ref_id": null |
| }, |
| { |
| "start": 692, |
| "end": 804, |
| "text": "Ta t ex i n f o r m e r a , i n f o r m a t i o n , i n f o r m a t o r , i n f o r m a t\u00f6r, i n f o r m a t i", |
| "ref_id": null |
| } |
| ], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "in duo era in duk tion intro duo era intro duk tion via duk t akve duk t konduk t\u00f6r", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "v .", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Suffixen bildar flera r\u00e4ckor som Idra", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Ett p\u00e5tagligt problem om man behandlar oli ka delar av ordbildningen separat utg\u00f6r de Inkonsekvenser som blir f\u00f6ljden. Det \u00e4r inte ovanligt att man i en svensk ordbildningsl\u00e4ra hittar exempel som a r r a n g -e r a , arrange-mang-, medic-in, medika-ment; a rrendat-or (trots a r r e n d e r a ) ; reform a -tor (trots r e f o r m e r a ) . Beskrivningen av ordf\u00f6rr\u00e5det och ordblldnlngsprlnclperna kan inte bli annat \u00e4n fragmentarisk om man inte beaktar denna typ av regelbundenhet.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [ |
| { |
| "start": 184, |
| "end": 295, |
| "text": "exempel som a r r a n g -e r a , arrange-mang-, medic-in, medika-ment; a rrendat-or (trots a r r e n d e r a )", |
| "ref_id": null |
| }, |
| { |
| "start": 312, |
| "end": 338, |
| "text": "(trots r e f o r m e r a )", |
| "ref_id": null |
| } |
| ], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Suffixen bildar flera r\u00e4ckor som Idra", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "En del avledningar inneh\u00e5ller sv\u00e5rplacerade Inflx: b e s k a f f e n het kopplas naturligen ihop med b eskaffad och avledningssuffixet -het st\u00e5r f\u00f6r abstrakt substantiv. Men -en-l\u00e5ter sig inte s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6ras till n\u00e5gondera av de ovan n\u00e4mnda ordleden. Vi f\u00e5r helt enkelt r\u00e4kna med ett extra infix som inte tycks b\u00e4ra n\u00e5gon egen betydelse eller ens funktion. J\u00e4mf\u00f6r ro s e n knopp. Xven det inl\u00e5nade klassiska eller romanska ordf\u00f6rr\u00e5 det har -\u00e5tminstone sett ur svenskans perspektiv -s\u00e5dara .in fix: j\u00e4mf\u00f6r human, humanit\u00e4r med r e v o l u t i o n , r e v o l u t i o n \u00e4 r . Mellan grundordet human och den etablerade adjektiv\u00e4ndelsen -\u00e4r finns det ett \"\u00f6verfl\u00f6digt\" inflx -it. En rimlig l\u00f6sning vore kanske att behandla -it\u00e4r som en variant av -\u00e4r. Alter nativen \u00e4r att behandla det som en frist\u00e5ende enhet i ord bildningen eller att sl\u00e5 ihop -it-med det f\u00f6reg\u00e5ende grund ledet human till humani t -. Detta senare framst\u00e5r inte som n\u00e5 gon lockande l\u00f6sning; den kan bli aktuell f\u00f6rst n\u00e4r grund morfen inte kan kan fungera som simplex eller har n\u00e5gon klar betydelse. Vi st\u00e5r s\u00e5ledes med ett infix -it-. Andra s\u00e5dana \u00e4r det ovan n\u00e4mnda -en-, -nd-som i uppst\u00e5ndelse d\u00e4r -else och (upp)st\u00e5 kommuteras ut. Oftast ger v\u00e4l infixen en bild av de rester som finns kvar i ordf\u00f6rr\u00e5det fr\u00e5n \u00e4ldre spr\u00e5kskeden eller fr\u00e5n inl\u00e5nat material.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Suffixen bildar flera r\u00e4ckor som Idra", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Ett specialfall av ordbildning \u00e4r att ordet byter syntaktisk funktion,d v s byter ordklass. Hur vanligt \u00e4r det och vilka regler f\u00f6ljer denna utveckling? Kortord som bil ur automobil (j\u00e4mf\u00f6r mobil) st\u00e4ller fr\u00e5gan om orden ska relateras till varandra p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att mo-och -bil kommuteras ut eller inte. Det saknas allts\u00e5 inte problem att ta st\u00e4llning till.", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Suffixen bildar flera r\u00e4ckor som Idra", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Proceedings of NODALIDA 1981", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "161", |
| "sec_num": null |
| }, |
| { |
| "text": "Proceedings of NODALIDA 1981", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "", |
| "sec_num": null |
| } |
| ], |
| "back_matter": [ |
| { |
| "text": "En detaljerad och genomt\u00e4nkt m\u00e4rkning av ordleden ger m\u00f6jlig het till sammanst\u00e4llningar med fyllig Information. F\u00f6r Internt bruk vid ordboksframst\u00e4llnlng och f\u00f6r forsknings\u00e4ndam\u00e5l \u00e4r det b\u00e5de m\u00f6jligt och l\u00e4mpligt att sortera sitt material p\u00e5 skif tande s\u00e4tt alltefter de analyser som gjorts. Men \u00e4ven f\u00f6r en ordbok av ordin\u00e4r typ kan man t\u00e4nka sig en komprimerad morfotaktlsk Information. S\u00e5dan f\u00f6rekommer redan nu. Vissa avlednlngar och sammans\u00e4ttningar anges g\u00e4rna under ett uppslags ord. Hed det h\u00e4r skissade s\u00e4ttet att utm\u00e4rka ordledstyper osv, \u00f6ppnar sig m\u00f6jligheten att ge Informationen 1 en mer systematisk form, t ex med angivande av vilken typ av ord bildning ett visst ord Ing\u00e5r 1. Det skulle mer expllclt \u00e4n den alltid ofullst\u00e4ndiga exemplifieringen kunna ange m\u00f6jlig heterna och g\u00f6ra oss mer medvetna om vilka faktorer som p\u00e5 verkar ordbildningen.En frestande m\u00f6jlighet, n\u00e4r man har en n\u00e5gorlunda komplett beskrivning av ordblldnlngsprlnclperna, \u00e4r att p\u00e5 grundval av expllclta regler generera ord f\u00f6r att s\u00e5 testa reglernas h\u00e5ll barhet.Noter 1) Framst\u00e4llningen pr\u00e4glas s\u00e4kerligen en hel del av erfaren heter fr\u00e5n arbetet med Nusvensk frekvensordbok 4 (observera s\u00e4rskilt Inledningen) och de m\u00e5nga och l\u00e5nga diskussionerna med mina arbetskamrater och medf\u00f6rfattare till ordboken: Sture All\u00e9n, Sture Berg, Jerker J\u00e4rborg, Bo Ralph och Christian Sj\u00f6green. Jag tackar dem samt Asa Abelln och Erland Gadelll som givit mig synpunkter p\u00e5 manus till detta f\u00f6redrag.2) Se t ex Inledningen till Nusvensk frekvensordbok 4 och Alhaugs uppsats fr\u00e5n Nordiska datallngvlstlkdagarna ^S11. ", |
| "cite_spans": [], |
| "ref_spans": [], |
| "eq_spans": [], |
| "section": "Anv\u00e4ndningsomr\u00e5den", |
| "sec_num": null |
| } |
| ], |
| "bib_entries": {}, |
| "ref_entries": { |
| "FIGREF0": { |
| "uris": null, |
| "text": "Ag r a p r o b l e m i n o m d a t a m a s k i n e l l", |
| "type_str": "figure", |
| "num": null |
| }, |
| "FIGREF1": { |
| "uris": null, |
| "text": "s p e l (nomen) eller s p e l a (verb) och l \u00e5 d a l M\u00f6jligen kan etymo logisk Information vara Intressant h\u00e4r.", |
| "type_str": "figure", |
| "num": null |
| } |
| } |
| } |
| } |
