Base_JSON/prefixW/json/W87/W87-0115.json

{
    "paper_id": "W87-0115",
    "header": {
        "generated_with": "S2ORC 1.0.0",
        "date_generated": "2023-01-19T06:44:43.787285Z"
    },
    "title": "Lennart L\u00f6nngren, Uppsala LEXIKA, BASERADE P\u00c4 SEMANTISKA RELATIONER",
    "authors": [],
    "year": "",
    "venue": null,
    "identifiers": {},
    "abstract": "",
    "pdf_parse": {
        "paper_id": "W87-0115",
        "_pdf_hash": "",
        "abstract": [],
        "body_text": [
            {
                "text": "Den f\u00f6rsta fr\u00e5ga man m\u00e5ste ta st\u00e4llning till om man vill bygga upp en tesaurus, allts\u00e5 ett lexikon baserat p\u00e5 semantiska relationer, \u00e4r om man skall till\u00e4mpa n\u00e5gon form av hierarkisering och hur i s\u00e5 fall denna skall se ut. I princip vill jag f\u00f6rkasta tanken p\u00e5 att begrep pen som s\u00e5dana kan ordnas hierarkiskt; jeig tror allts\u00e5 inte p\u00e5 n\u00e5gra universella eller s\u00e4rspr\u00e5kliga semantiska primitiver \u00e4 la Wierzbicka (1972) . Normalt \u00e4r det nog att konstatera att det f\u00f6religger ett associativt samband mellEin tv\u00e5 begrepp, t.ex. tand och bita, samt att fastst\u00e4lla styrkan hos och arten av detta saimband utan att pos tulera n\u00e5got riktningsf\u00f6rh\u00e5llande.",
                "cite_spans": [
                    {
                        "start": 401,
                        "end": 418,
                        "text": "Wierzbicka (1972)",
                        "ref_id": null
                    }
                ],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Det \u00e4r emellertid praktiskt att orgainisera ett tesaurus lexikon hierarkiskt. Det inneb\u00e4r en f\u00f6renkling s\u00e5 till vida att man ers\u00e4tter en m\u00e5ngfald av relationer med i princip en enda, dependens. Jag t\u00e4n ker mig h\u00e4r en mer djup-och genomg\u00e5ende hierarkisering \u00e4n den vi finner i Rogets lexikon (1962, f\u00f6rsta g\u00e5ngen utgivet 1852) och dess svenska efterbildning. Bring (1930) , d\u00e4r man definierat ett begr\u00e4nsat antal \" begreppsklasser\" och h\u00e4nf\u00f6rt varje ord till en s\u00e5dan. Fr\u00e5gan \u00e4r bara om detta \u00e4r m\u00f6jligt, allts\u00e5 om en s\u00e5dan hierarkisering st\u00e5r i samklemg med ordskattens inre natur. F\u00f6r att citera Kassabov (1987, 51) g\u00e4ller det h\u00e4r att undvika det allm\u00e4nna misstaget att \" attempt to prove the systematic character of vocabulary not by establishing the inherent principles of its inner orgainization, but by forcing upon the lexical items the networks of pre-formulated systems\" .",
                "cite_spans": [
                    {
                        "start": 358,
                        "end": 370,
                        "text": "Bring (1930)",
                        "ref_id": null
                    },
                    {
                        "start": 597,
                        "end": 616,
                        "text": "Kassabov (1987, 51)",
                        "ref_id": null
                    }
                ],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Om vi b\u00f6rjar med den del av ordf\u00f6rr\u00e5det som \u00e4r SEimmanbunden morfologiskt-derivationellt, allts\u00e5 det subsystem som omfattas av ordbiIdningsrelationer. s\u00e5 \u00e4r det ju helt uppenbart att spr\u00e5kteck nens uttryckssida k\u00e4nnetecknas av skifteinde komplexitet och att man kan se ett slaigs vertikal relation, allts\u00e5 riktnings-eller depen dens f\u00f6rh\u00e5l lande, mellan lexem som sand och sandig, d\u00e4r det ena \u00e4r avlett av det andra. Att orgeinisera ett spr\u00e5ks hela ordf\u00f6rr\u00e5d i hierarkiska ordbiIdningsn\u00e4sten \u00e4r dock ingen l\u00e4tt sak. En orsak till detta \u00e4r att lexemens betydelser l\u00e5ngt ifr\u00e5in alltid \u00e5terspeglas av ordbiIdningsstrukturen, en annan att det finns s\u00e5 m\u00e5inga fall av identisk komplexitet, d\u00e4r leden trots detta m\u00e5ste ordnas i vertikal led, d\u00e4rf\u00f6r att det inte finns n\u00e5got mindre komplext lexem i ord bi Idningsn\u00e4s tet i fr\u00e5ga, t.ex. sdg -s\u00e5ga, ljus -lysfL. I de fall uttryckssidans komplexitetsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6refaller klara har man i allm\u00e4nhet em tagi t att det finns en direkt komplexitetsmotsvarighet p\u00e5 inneh\u00e5lIssickm, allts\u00e5 att i v\u00e5rt exempel sandig \u00e4r \u00e4ven semantiskt mer komplext \u00e4n sand och inneh\u00e5ller komponenten 'sand* p\u00e5 samma s\u00e4tt som str\u00e4ngen sandig inneh\u00e5ller str\u00e4ngen sond. Detta resultat kommer man ju ocks\u00e5 till om man f\u00f6ruts\u00e4tter att vi har att g\u00f6ra med tre spr\u00e5iktecken (f\u00f6rutom flexionsmorfemet) -varde ra med en uttrycks-och en inneh\u00e5llssida -n\u00e4mligen de element\u00e4ra sond-och -ig samt det komplexa sandig. Men d\u00e5 f\u00e5r man problem i s\u00e5dana fall d\u00e4r den semgintiska relationen f\u00f6refaller identisk men d\u00e4r den formella komplexiteten pekar \u00e5t olika h\u00e5ll, t.ex. i paren unders\u00f6ka -unders\u00f6kning och analys -analysera, fysik -fysiker och biolog -biologi. Vill man fastst\u00e4lla spr\u00e5koberoende semantiska hie rarkiska f\u00f6rh\u00e5lleinden f\u00e5r man ytterligare problem i fall d\u00e4r n\u00e4ra semantiska ekvivalenter i tv\u00e5 spr\u00e5k uppvisar olika riktningsf\u00f6rh\u00e5llanden med avseende p\u00e5 formell komplexitet, jfr sv. seger -segra -Lexika, baserade p\u00e5 semantiska relationer Lennart L\u00f6 nngren Proceedings of NODALIDA 1987, pages 229-236 segrare men tj. vit\u00e9z ( ' segrare*) -vit\u00e9zit ( ' segra*) -vit\u00e9zstvi ( ' seger*). Det f\u00f6refaller oh\u00e5llbart att f\u00f6rs\u00f6ka l\u00f6sa alla dessa pro blem genom att laborera med t.ex. nollsuffix, tomma suffix och til l\u00e4ggskriterier av mer eller mindre semantisk natur. En spr\u00e5kobe roende hierarkisering f\u00f6rsv\u00e5ras naturligtvis ocks\u00e5 av att det ofta f\u00f6rekommer att tv\u00e5 begrepp \u00e4r sammankopplade ordbiIdningsm\u00e4ssigt i ett spr\u00e5k men inte i ett annat, t.ex. nyckel, som \u00e4r (synkroniskt) oder iverat i svenska och engelska, men i tyska och finska deriverat av ' l\u00e5sa' (Schlusscl) resp. ' \u00f6ppna' (aixiln); vidare \u00e4r det vainligt att en och sEunma f\u00f6reteelse har olika derivationen euiknytning, jfr t.ex. ' n\u00e4sduk' , som i svenska och ryska \u00e4r f\u00f6rknippat med ' n\u00e4sa' , i tjeckiska, tyska och danska med ' ficka' , i engelska med ' hand ' etc.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 viktigt att framh\u00e5lla, att problemen visserligen \u00e4r m\u00e5nga nog att f\u00f6rbittra tillvaron f\u00f6r den som vill saimmanst\u00e4lla ett hierarkiskt derivat ions lexikon, men \u00e4uid\u00e5 inte s\u00e5 m\u00e5nga att de f\u00f6rdunklar det faktum att det finns en tendens, s\u00e4rskilt inom remien f\u00f6r ett spr\u00e5ksystem men \u00e4ven universellt: formell komplexitet tycks harmoniera med vissa andra egenskaper, framf\u00f6r allt med allm\u00e4n fre kvens (dvs hur ofta anv\u00e4nt och d\u00e4rmed hur v\u00e4l k\u00e4nt ett ord \u00e4r f\u00f6r den genomsnittlige spr\u00e5kb\u00e4raren). Det \u00e4r inte bara s\u00e5 att i varje frekvensordlista ordl\u00e4ngd och frekvens \u00e4r i stort sett omv\u00e4nt pro portionella utan det f\u00f6rh\u00e5ller sig ocks\u00e5 s\u00e5 att av tv\u00e5 ord som \u00e4r direkt \" vertikalt\" f\u00f6rbundna med varandra i en ordbiIdningsrelation \u00e4r det enklare, allts\u00e5 dominerande, lexemet oftast mer frekvent \u00e4n det deriverade.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Mot denna bed<grund f\u00f6refaller det oveinn\u00e4mnda f\u00f6retaget inte helt utsiktsl\u00f6st. Det \u00e4r emellertid, som alltid, viktigt att b\u00f6rja med tydliga fall och med dessa som m\u00f6nster fortskrida till de mindre tydliga. En l\u00e4mplig utg\u00e5ngspunkt \u00e4r regulj\u00e4ra sammans\u00e4ttningar av typen metallindustri d\u00e4r hela ordet utg\u00f6r en hyponym till huvudledet industri; sammans\u00e4ttningen \u00e4r ocks\u00e5 mindre frekvent \u00e4n huvudledet. Vlan k2ui allts\u00e5 s\u00e4ga att dessa egenskaper klart harmonierar med den derivationella strukturen.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "S\u00e5dana idealiska f\u00f6rh\u00e5llanden r\u00e5der l\u00e5ngt ifr\u00e5n alltid i sam mans\u00e4ttningar. Dessutom m\u00e5ste vi kunna hantera andra typer av morfo logiska samband samt fall d\u00e4r derivationelIt samband saknas, t.ex. i par av typen tand : bita. Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 ofta acceptera att ett do minerande lexem inte alltid kan vara en hyperonym. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det sv\u00e5rt att hitta hyperonymer till m\u00e5inga lexem, t.ex. vanlig, skratta, dimma, f\u00f6r det amdra \u00e4r hyperonymen inte alltid den star kaste, mest markanta relationspartnern. Det ger t.ex. inte s\u00e5 mycket att ge del som dominersuide lexem till kroppsdel och^ udrldsdel; h\u00e4r \u00e4r det i st\u00e4llet b\u00e4ttre att ge ' helheten' , dvs kropp resp v\u00e4rld. Likas\u00e5 \u00e4r det troligen b\u00e4ttre att koppla seimman J\u00e4rnv\u00e4g med tdg \u00e4n att l\u00e5ta det domineras av lexemet v\u00e4g; och kopplingen till metallen J\u00e4rn \u00e4r klart perifer, vilket visar att man inte alltid kan l\u00e5ta sig v\u00e4gledas av ordbiIdningsstrukturen; ett einnat tydligt exempel p\u00e5 detta \u00e4r sk\u00e4rg\u00e5rd, som inte b\u00f6r analyseras i sina sammans\u00e4ttningsled utan kopplas ihop med lexemet \u00f6, jfr h\u00e4r t.ex. finskzuis saaristo. Genom att p\u00e5 detta s\u00e4tt frig\u00f6ra oss fr\u00e5n ordens inre form tar vi ett steg p\u00e5 v\u00e4gen mot en universell begreppshierarkisering.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Vad vi fr\u00e4mst beh\u00f6ver \u00e4r ett oberoende semeintiskt kriterium som \u00e4r mer generellt \u00e4n \" hyponymi-hyperonymi \" -re lat ionen, en assymmetri som kan l\u00e4ggas till grund f\u00f6r ett dependens f\u00f6rh\u00e5l lande. Det finns feiktiskt en s\u00e5dain assymmetri, och jag skulle vilja kalla den \" lexikalisk determinism\" . Den best\u00e5r i att man givet en semantisk relation och en relationspartner A med st\u00f6rre entydighet kam best\u00e4m ma relationspartnern B \u00e4n omv\u00e4nt, dvs \u00e4n vad som blir fallet om man 230 Proceedings of NODALIDA 1987 utg\u00e5r fr\u00e5n B och s\u00f6ker A. De tydligaste exemplen \u00e5terfinner vi inom hyponymi-hyperonymi-re lat ionen samt inom del-helhetsrelationen. S\u00e5 lunda kan vi g\u00e5 entydigt fr\u00e5n btl till fordon, fr\u00e5n r\u00f6d till f\u00e4rg, fr\u00e5m styre till cykel, fr\u00e5n nav till hjul osv., men inte omv\u00e4nt. Fr\u00e5in dessa enkla fall kan vi g\u00e5 vidare till andra semantiska rela tioner. Det finns ocks\u00e5 n\u00e5gonting som vi kan kalla **situationell determinism\" , n\u00e4mligen i fall som snyta n\u00e4sa (det semantiska ob jektet f\u00f6r ' snyta* \u00e4r alltid 'n\u00e4sa', medan d\u00e4remot 'n\u00e4sa* kan f\u00f6re komma i m\u00e5nga andra situationer \u00e4n 'snyta*; ett likartat f\u00f6rh\u00e5llande r\u00e5der mellem regna och uatten. \u00c4ven inom ett ordbiIdningspar som sten stena finner vi s\u00e5dan assymmetri. Naturligtvis finns det m\u00e5nga n\u00e4ra relaterade ordpar mellem vilka determinism sedcnas, t.ex. cykel och hjul: hjul f\u00f6rekommer ju inte endast p\u00e5 cyklar och cyklar har ju \u00e5ndra delar vid sidem av hjulen (\u00e4ven om hjulen \u00e4r mycket v\u00e4sentliga, vilket reflekteras av att ben\u00e4mningarna p\u00e5 cykel i m\u00e5mga spr\u00e5k \u00e4r deriverade av hjul). Ett s\u00e5demt faktum som att alla hjul inte har ekrar beh\u00f6ver dock inte s\u00e4nka determinismen mellan hjul och ekrar, eftersom ekrar \u00e4nd\u00e5 bara f\u00f6rekommer p\u00c4 hjul.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Jag har allts\u00e5 accepterat ett dependensbegrepp som utg\u00f6r en sammemv\u00e4gning av flera olika faktorer, vilka p\u00e5 det hela taget S2imverkar, n\u00e4mligen: a) formell komplexitet, t.ex. sand sandig: b) frekvens, t.ex. annars -\u25ba eljest: c) stilistisk markering (dvs ett stilistiskt neutralt lexem betraktas som domineramde), t.ex. rolig h u l , b\u00e5da b\u00e4gge: d) determinism, t.ex. n\u00e4sa ^ snyta, hjul -\u25ba nau. Den b\u00e4sta sammanfattamde ben\u00e4mningen p\u00e5 detta dependensbegrepp torde vara \"enkelhet\" , inbegripamde s\u00e5v\u00e4l uttrycks-som inneh\u00e5lIssida: av tv\u00e5 lexem, mellaui vilka man vill etablera ett direkt vertikalt sambaind, v\u00e4ljs det enklare som det dominerande.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Nu kain main inv\u00e4nda: att \u00e5terf\u00f6ra ett ord p\u00e5 enklare begrepp \u00e4r inte n\u00e5got nytt. Det \u00e4r vad man alltid har gjort i ordboksdefinitio ner. Jag skulle vilja s\u00e4ga, att det \u00e4r vad man tror sig ha gjort. I sj\u00e4lva verket vimlar det av exempel p\u00e5 motsatsen. S\u00e4rskilt VEUiligt \u00e4r att mycket enkla begrepp definieras med hj\u00e4lp av mer komplexa (mindre k\u00e4nda). Ett belysande exempel \u00e4r Ralph (1979) , d\u00e4r enkla verb av typen jubla j\u00e4mf\u00f6rs med parafraser av typen uttrycka jubel. Andra exempel \u00e4r f\u00f6rv\u00e4rva f\u00e5ngst (= f\u00e5nga), konsumera dryck (= dric ka). Det \u00e4r sv\u00e5rt att h\u00e5lla med f\u00f6rfattaren: \"Varje [i parafrasen] ing\u00e5ende ord blir f\u00f6ljaiktligen semantiskt mindre komplext \u00e4n ut-^g\u00e5ngsverbet.\" (s. 164). I jakten efter mer generella begrepp tvingas man ofta s\u00f6ka sig till spr\u00e5kets periferi, vilket f.\u00f6. ocks\u00e5 Brings tesaurus \u00e4r ett gott exempel i>\u00e5; h\u00e4r finner vi begreppsklasser som \"Om\u00e4ngdhet\" och \"Inrymningsplats\". Det \u00e4r under s\u00e5dasia f\u00f6rh\u00e5llanden inte underligt att de ofta p\u00e5talade cirkeldefinitionerna i enspr\u00e5kiga lexika uppst\u00e5r. Det \u00e4r enligt min mening helt om\u00f6jligt att definiera varje lexem, s\u00e4rskilt lexemen i de \u00f6vre frekvensomr\u00e5dena, med hj\u00e4lp av (genuint) enklare ord. I den hierarkiska struktur jag h\u00e4r beskriver \u00e4r det ju inte heller fr\u00e5ga om att definiera lexemen.",
                "cite_spans": [
                    {
                        "start": 375,
                        "end": 387,
                        "text": "Ralph (1979)",
                        "ref_id": null
                    }
                ],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Med utg\u00e5ngspunkten i deterministiska sammans\u00e4ttningar b\u00f6r man vid sidan av ett huvudled kunna acceptera \u00e4ven ett modifierande led som dominerande lexem, \u00e4ven om detta naturligtvis komplicerar lexi konets struktur. Vid ett lexem som metallindustri ans\u00e4tts allts\u00e5 tv\u00e5 domineramde lexem, n\u00e4mligen \"f\u00f6r\u00e4ldraparet\" industri och metall: h\u00e4rvid kan vi kalla huvudkomponenten industri \"moder\" och den modifieramde komponenten metall \"fader\" (komponenterna ges ocks\u00e5 alltid i denna ordning). Det \u00e4r viktigt att observera att de ovam n\u00e4mnda \"harmonierande\" egenskaperna vad g\u00e4ller frekvens och determinism huvudsadel igen endast g\u00e4ller f\u00f6r modersdominam ten, ej f\u00f6r fadersdomi-",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Proceedings of NODALIDA 1987 nanten: denna utg\u00f6r ju inte heller en hyperonym till derivatet.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "231",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "F\u00f6r att forts\u00e4tta analogin med strukturen hos en familj \u00e4r det endast vissa lexem som f\u00e5r ett komplett f\u00f6r\u00e4ldrapar, allts\u00e5 tv\u00e5 do minanter; vid bildningar medelst affix \u00e4r det mestadels tillr\u00e4ckligt att \u20acinge endast en f\u00f6r\u00e4lder, t ex sandig sand. N\u00e4r den morfologis ka kopplingen sadcnas kan vi mera fritt v\u00e4lja mellain att ge en eller tv\u00e5 dominanter; s\u00e5lunda kan mem tveka om mEin skall l\u00e5ta \u00f6ga definie ras enbart genom se eller genom se plus ansikte. Liksom det inom ordbildningen f\u00f6rekommer kopulativa sammsuis\u00e4ttningar. av typen r\u00f6d gul, m\u00e5ste man \u00e4ven utanf\u00f6r den morfologiska sf\u00e4ren iblsuid ge f\u00f6r \u00e4ldrapar som \u00e4r kopulatlvt s\u20acLmmanbundna, t.ex. ranglig l\u00e5ng + ma ger.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "231",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Ett dominerainde lexem kan naturligtvis ha m\u00e5nga barn, i f\u00f6r h\u00e5l l2inde till vilket det kan upptr\u00e4da som moder eller fader eller ensamf\u00f6r\u00e4lder. Mera ovainligt \u00e4r att ett och seunmia f\u00f6r\u00e4ldrapar har flera barn, t ex veta + vilja intresse, unders\u00f6ka, nyfiken. . . F\u00f6r att pr\u00f6va om dessa tamkar \u00e4r realiserbara har jaig hittills dels bearbetat en mindre korpus p\u00e5 17.000 l\u00f6pord och ur den skapat ett litet lexikon, dels kompletterat detta med ord ur allm\u00e4nna fre kvenslistor saimt lagt till m\u00e5nga ord f\u00f6r att knyta ihop dependenskedjorna, s\u00e5 att jaig f.n. har en fil med drygt 6.000 komplexa \" lemmam\" av f\u00f6ljamde utseende: . Den typ av lemmam som jaig skapar skiljer sig fr\u00e5n de traditio nella inte bara i det avseendet att de \u00e4r komplexa, allts\u00e5 ett slags \" super lemmam\" , om mam s\u00e5 vill, utan ocks\u00e5 d\u00e4rigenom att polysemi beaktas. Ett morfologiskt lexem klyvs i tv\u00e5 semamtiska, om de har helt eller partiellt olika dominamter, t.ex. byte byta, bytelf\u00e5nga; bruka vanlig, brukal anv\u00e4nda, bruko2 odla. I undamtags fall kam tv\u00e5 lexem med identisk enda f\u00f6r\u00e4lder klyvas, under f\u00f6rut-.s\u00e4ttning att \" barnaskarorna\" \u00e4r klart \u00e5tskilda, t.ex. udxt (-> blad, blomma) och v\u00e4xtl (-\u25ba missudxt), vilka b\u00e5da \u00e5terf\u00f6rs p\u00e5 v\u00e4xa.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "231",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "metallindustri ^ [industri -* \u2022",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "231",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Alla dependenskedjor avslutas i toppen med ett fiktivt lexem. PRIM. Jag har hittills definierat ca 50 lexem, som dbmineras enbart av PRIM (se Appendix). I och med att jag har arbetat igenom ett grundlexikon har till stor del lemmatiseringsprinciperna utkristal liserats. Eftersom \u00e4ven de mest frekventa orden, d\u00e4r ordbiIdningsrelationerna inte i s\u00e5 h\u00f6g grad best\u00e4mmer lexemens betydelser, finns medtagna, kan man s\u00e4ga att den sv\u00e5raste delen av arbetet \u00e4r gjord.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "231",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Ur denna fil kan mam -l\u00e4mpligen automatiskt, allts\u00e5 medelst ett dataprogram -generera ett ganska stort antal lexempar. H\u00e4rvid tillkommer, f\u00f6rutom den direkt givna vertikala f\u00f6r\u00e4ldrar-barn-rel\u00e4tionen, tv\u00e5 horisontella relationer, \u00e4kta-make-relation och syskon relation, allts\u00e5: Det genererade materialet kan listas p\u00e5 olika s\u00e4tt, men ett \u00f6versk\u00e5dligt s\u00e4tt \u00e4r att ge samtliga ing\u00e5ende lexem i bokstavsord ning och till varje lexem ge varje t\u00e4nkbar direkt relationspartner, med relationen specificerad enligt nyssn\u00e4mnda klassifikation. Den i sammanhanget centrala a-relationen, som definierar sj\u00e4lva dependensen, har jag f\u00f6r listnings\u00e4ndam\u00e5l hittills valt att klyva i tv\u00e5 variamter, en med dominerat led p\u00e5 f\u00f6rsta plats, s\u00e5som i utg\u00e5ngs lemmat (\u2666-) , och en omv\u00e4ndning (->). Jag f\u00e5r d\u00e4rmed ordboksentryn av f\u00f6ljauide utseende:",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "231",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "industri ^ tillverka industriell, plastindustri, industriarbetare... + metall, plast, verkstad, arbetare... # fabrik, producera. .. [<-tillverka] Det \u00e4r emellertid klart att det beh\u00f6vs ytterligare specifice ringar. Inom den vertikala relationen visar redain pilen dependensens riktning, men dessutom beh\u00f6ver anges om det \u00e4r fr\u00e5ga om dominans fr\u00e5n moder, fader eller enseunf\u00f6r\u00e4lder. Inom \u00e4kta-mEike-re lat ionen beh\u00f6ver anges riktningen i det fall d\u00e5 vi har att g\u00f6ra med huvudled och determinand (vi beh\u00f6ver t.ex. kunna skilja p\u00e5 avfallsindustri och industriavfall). Inom syskonrelationen, slutligen, beh\u00f6ver vi skilja p\u00e5 om lexemen har gemensEum moder, gemensam fader, b\u00e5da gemen-S2unma, eller om det f\u00f6religger en mer avl\u00e4gsen relation, som i paret metallindustri # industriarbetare, d\u00e4r dominanten \u00e4r moder i ena fallet och fader i det euidra (k\u00f6nsbyte!). S\u00e4rskilt n\u00e4ra relaterade \u00e4r fall med gemensam moder. Meui b\u00f6r observera att syskonrelationen, till skillnad fr\u00e5n de \u00f6vriga, \u00e4r potentiellt m\u00e5ngst\u00e4llig, dvs att det h\u00e4r \u00e4r mindre relevauit att tala om lexempar. Vi f\u00e5r snarare se rier av typen kaffe, te, vin, \u00f6l... (ssuruicuih\u00e5lIna av hyperonymen Mryck), Det visar sig f\u00f6r \u00f6vrigt att just den intuitivt k\u00e4nda graden av saimh\u00f6righet inom syskongrupperna utg\u00f6r en god kontroll p\u00e5 att kopplingarna blivit riktiga gjorda vid lemmatiseringen.",
                "cite_spans": [
                    {
                        "start": 132,
                        "end": 145,
                        "text": "[<-tillverka]",
                        "ref_id": null
                    }
                ],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "231",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "H\u00e4r ges ytterligare ett exempel, med dels fle^a icke-derivationella sambeind, dels mer specificerade relationer: ved <-l br\u00e4nsle; ^2 tr\u00e4d -\u25ba1 bj\u00f6rkved; ->2 vedbod +1 bj\u00f6rk; +2 bod bensin, kol, olja [gemenseon \" mor\" ]; tt2 bark, dunge, tr\u00e4dgren [gemensaun \" far\" ]; #3 al, asp, bj\u00f6rk; br\u00e4nsle tank, br\u00e4nslecell [gemenseun \" mor/far\" ] Om man listar materialet p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att varje lexem f\u00e5r utg\u00f6ra ett eget entry, som ovain f\u00f6reslogs, f\u00e5r mEin problem fr2imf\u00f6r allt med redundeuis inom syskonrelationen. Om n\u00e5got lexem dominerar ett stort antal andra lexem (t.ex. Inte, som \u00e4r fader till alla lexem med en negativ komponent, s\u00e5som adjektiv av typen ledsen, om\u00f6jlig), ger detta faktum upphov till ett mycket stort Eintal symmetriska lexempar av typen ledsen # om\u00f6jlig. H\u00e4r b\u00f6r man allts\u00e5 l\u00e4gga in n\u00e5got slags 233 Proceedings of NODALIDA 1987 begr\u00e4nsning i programmet, t.ex. att man avbryter listningen efter den tionde partnern och h\u00e4nvisar till det gemensamma dominerande lexemets entry. Jag skall nu g\u00e5 vidare i arbetet och enligt dessa principer lemmatisera en ordformsfil som genererats ur en textkorpus som be st\u00e5r av artiklar ur tidskriften Forskning och Framsteg och som om fattar n\u00e4ra 100.000 l\u00f6pord. Det \u00e4r enligt min \u00e5sikt flera f\u00f6rdelar med att arbeta utifr\u00e5n en korpus, snarare \u00e4n utifr\u00e5n ett traditio nellt lexikon. Ett av de avg\u00f6rande sk\u00e4len \u00e4r att man l\u00e4tt kan inkor porera \u00e4ven encyklopedisk kunskap, n\u00e5got som kan vara v\u00e4rdefullt bl.a. vid informationss\u00f6kning. Denna kunskap l\u00e4ggs huvudsakligen in via egennamnen, frzunf\u00f6r allt givetvis s\u00e5dana egennamn som inherent har en specifik referens, t.ex. geografiska namn. F\u00f6ljeinde exempel visar vilka lemmatiseringsprinciper jag h\u00e4r har till\u00e4mpat: Olof f\u00f6rnamn, Fido \u2666-namn + hund, Olofl ^ Palme, Palme politiker, Einstein fysiker, Malm\u00f6 stad, Madrid huvudstad + Spanien, V\u00e4nern 4-sj\u00f6, Ladoga ^ sj\u00f6 + Sovjetunionen etc. Exemplet Olof Palme visar att dependensre lat ionen \u00e4ven kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att binda saimman delar av fasta syntagmer, i de fall d\u00e5 mEui fortfarande vill ha de ing\u00e5ende komponenterna \u00e5tkomliga.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "231",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "En annan typ av lexikon skall jag h\u00e4r skissera mycket kort; jag befinner mig \u00e4nnu endast i b\u00f6rjan av mater ial inseiml ingen. Detta lexikon bygger p\u00e5 hypotesen, alternativt postulatet, att varje lexem omger sig med ett kognitivt n\u00e4tverk, d\u00e4r det sj\u00e4lvt upptar en nod. Uppgiften best\u00e5r i att inventera dess \" n\u00e4ra nodgreuinar\" , allts\u00e5 de lexem som det har en direkt relation till, och att specificera denna relation i semantiska, kvalitativa termer. Detta f\u00f6ruts\u00e4tter att vi har best\u00e4mt oss f\u00f6r vissa principer f\u00f6r att representera kunskap. Mitt f\u00f6rslag \u00e4r att representera kunskap mea naturliga lexem i kom bination med en upps\u00e4ttning logisk-semantiska valensreunnar. Jag arbe tar sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbedca med f\u00f6ljainde reunar: b\u00e4r egenskapsforandring, f\u00f6rvandling eller f\u00f6rflyttning klyvs dock 0 resp L i tv\u00e5 faser, markerade med + resp Roller kan vidare sammemsl\u00e5s och redupliceras, men jag skall inte g\u00e5 in p\u00e5 detta h\u00e4r.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "M M M",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Det n\u00e4tverk som s\u00e5lunda kan byggas upp runt varje lexem har en n\u00e4ra motsvarighet i de s.k. \" lexikaliska funktioner\" som har anv\u00e4nts av M e l ' \u00e9uk i hans spr\u00e5kmodell \" meaning-text\" och som har en freimtr\u00e4dande plats i det lexikon -\" Explamatory Combinatorial Dictionary\" (1984) -som han och hans medarbetare har sammanst\u00e4llt. Exempel p\u00e5 dessa lexikaliska funktioner \u00e4r: Magn(sjuk) = sv\u00e5rt; Operl(inflytan de) = ut\u00f6va; Causj^^^(fartyg) = varv. Tzuiken var ursprungligen att msin med hj\u00e4lp av dessa funktioner skulle reducera antalet enheter p\u00e5 en mer generell, \" djupare\" representationsniv\u00e5, t.ex. ett interlingua f\u00f6r automatisk \u00f6vers\u00e4ttning.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "M M M",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Funktionerna \u00e4r meningsfulla att zinv\u00e4nda endast n\u00e4r v\u00e4rdet p\u00e5 dem vid ett givet argument \u00e4r \u00e5tminstone n\u00e5gorlunda best\u00e4mt, enty digt. Man kan d\u00e4rmed s\u00e4ga att de definierar den lexikaliska determi nismen i ett givet spr\u00e5k, inbegripande dels icke f\u00f6rutsebar s\u00e4rspr\u00e5klig information, dels kunskap om v\u00e4rlden, eller i varje fall kunskap om hur det typiskt ser ut i v\u00e4rlden, det som i olika seimmanhang kallats \" frames\" , \" scripts\" , etc.",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "M M M",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Att representera dessa funktioner genom h\u00e4nvisning till olika positioner i ett kognitivt n\u00e4tverk erbjuder, enligt min uppfattning, ett enklare och mer generellt system \u00e4n det m e l ' \u00f6ukieinska. Gentemot det hierarkiskt uppbyggda system, som jeig nyss har presenterat, har det den f\u00f6rdelen att man kan redovisa alla relationspartner till ett givet lexem; man beh\u00f6ver med andra ord inte v\u00e4lja me lian t. ex. ' n\u00e4sa* och ' ficka* som domin2m t vid lexemet n\u00e4sduk utan kan redovisa b\u00e5da, med angiveinde av dels arten av semantisk relation, dels deter minism och eventuellt releveins: etc., d\u00e4r / anger att tv\u00e5 situationer \u00e4r involverade och pilen mar-,kerar determinismens riktning; i bokstavskombinationen TO, TL etc. betecknar den f\u00f6rsta kategori, den andra roll. Om mem i st\u00e4llet f\u00f6r ett ensEunt lexem l\u00e5ter ett lexempar ut g\u00f6ra argument i funktionen \u00f6kar determinismen i n \u00e4 t v^k e t avsev\u00e4rt. H\u00e4r kan vi ocks\u00e5 f\u00e5 in associationer av typen elefant : gr\u00e5, brand post : r\u00f6d (se Charniaik 1983 , 442 ff), jfr \u00e4ven h\u00e4st : havre, kanin : morot, allts\u00e5 s\u00e5dema f\u00f6r vilka man ofta suiv\u00e4nt en \" attribute-value-struktur\" , se bl.a. Woods (1975, 50 ff) . Dessa missar maa ofta i den enklare hierarkiska strukturen. \u00c4 andra sidan har attribute-value-strukturen en begr\u00e4nsad till\u00e4mpning: vilket \" attribut\" skall man t.ex. ans\u00e4tta vid relationen damm (= eng. dust) : torr? Endast rela tivt s\u00e4llein \u00e4r leden i ett givet lexempar f\u00f6renade p\u00e5 mer \u00e4n ett s\u00e4tt, dvs s\u00e5 att det i en tredje nod till\u00e5ts mer \u00e4n ett lexikaliskt v\u00e4rde, jfr: ",
                "cite_spans": [
                    {
                        "start": 1125,
                        "end": 1144,
                        "text": "Woods (1975, 50 ff)",
                        "ref_id": null
                    }
                ],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "M M M",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "B",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "M M M",
                "sec_num": null
            },
            {
                "text": "Proceedings of NODALIDA 1987",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "",
                "sec_num": null
            }
        ],
        "back_matter": [
            {
                "text": "ystemet g\u00f6r f\u00f6rst och fr\u00e4mst en distinktion mellan objekt (T) och situationer (P), h\u00e4rovaui generaliserat till K (\" kategori\" ). Som synes best\u00e4ms konfigurationerna av dels antalet aktanter, dels dessa aiktEuiters semEUitiska roller. Denna klassifikation avspeglar grundl\u00e4ggainde logiskt-semsuitiska egenskaper som terminativ, agentiv, lokalistisk m.m. Jaig anv\u00e4nder mig av tre grundl\u00e4ggainde semantiska rol ler, S, 0 och L; i terminativa situationer, allts\u00e5 s\u00e5dana som inne ",
                "cite_spans": [],
                "ref_spans": [],
                "eq_spans": [],
                "section": "annex",
                "sec_num": null
            }
        ],
        "bib_entries": {},
        "ref_entries": {
            "FIGREF0": {
                "num": null,
                "text": "; dvs A domineras av B (f\u00f6r\u00e4ldrar-barn-relation) + C; dvs B kan s\u00e4ttas samman med C {\" \u00e4kta-make-relat ion\" ) A # D; dvs A och D har (minst) en gemensam domineint (\" syskonrelat i on\" )232 Proceedings of NODALIDA 1987 N\u00e5gra exempel p\u00e5 lexempar som genereras ur de ovan einf\u00f6rda komplexa lemmana: a) metallindustri industri, metallindustri ^ metall; industri tillverka b) industri + metall; arbetare + industri d) metallindustri # plastindustri",
                "uris": null,
                "type_str": "figure"
            },
            "FIGREF1": {
                "num": null,
                "text": "(B = anv\u00e4nda, J = snyta) n\u00e4sduk -ficka (H = f\u00f6rvara) n\u00e4sduk -duk; (C = \" kind-of\" )",
                "uris": null,
                "type_str": "figure"
            },
            "FIGREF2": {
                "num": null,
                "text": "bonde -\u00e5ker (B = bruka) bonde -\u00e5ker (J = s\u00e5, g\u00f6dsla) M\u00e5nga rollkonfigurationer till\u00e5ter olika kategoribeteckningar, jfr: 235 Proceedings of NODALIDA 1987",
                "uris": null,
                "type_str": "figure"
            }
        }
    }
}