{"text": "Piophila. Se Ostflugan.", "headword": "Piophila"}
{"text": "Konstantin (lat. Constantinus), påfvar. 1. K. I, f. i Syrien, d. 9 april 715, efterträdde Sisinnius och invigdes 25 mars 708. Han höll skickligt fast vid sina företrädares politik gentemot Italiens biskopar och kejsaren i Konstantinopel, där han vistades 709 2. K. II valdes, ehuru lekman, genom våldsamt ingripande af sin broder hertig Toto af Nepi 28 juni 767 till påfve efter Paul I och invigdes 5 juli s. å., men blef med våld störtad i juli 768, inspärrades efter valet af Stefan III (IV) i ett kloster oc", "headword": "Konstantin"}
{"text": "Sandahl, Oskar Teodor, läkare, farmakolog, naturvetenskapsman, f. 9 nov. 1829 på egendomen Hanaskede i Vings församling, Västergötland, d. 22 juni 1894 på sitt sommarställe vid Baggensstäket, genomgick Skara trivialskola och gymnasium samt blef student i Uppsala 1847 och med. filos. kandidat 1849. Sina studier fortsatte han därefter vid Karolinska institutet, där han 1854 blef kirurgie magister. I Lund promoverades han 1863 till med. doktor efter att 1862 där ha försvarat afh. Om verkningarne af förtäta", "headword": "Sandahl"}
{"text": "Protestantföreningen i Tyskland (Deutscher protestantenverein) framkallades af sträfvandet efter en närmare sammanslutning bland de män af nyrationalistisk riktning, hvilka i det 19:de årh. ifrade för en fri, demokratisk och konfessionslös organisation af det tyska protestantiska kyrkoskicket. I norra Tyskland hade de nyssnämnda tendenserna fått ett inflytelserikt literärt organ i »Protestantische kirchenzeitung», sedan 1854 utgifven i Berlin af Heinrich Krause. I södra Tyskland åter bildades, med Heidelberg till c", "headword": "Protestantföreningen"}
{"text": "Stenstil. Se Lapidarstil.", "headword": "Stenstil"}
{"text": "Admirera (lat. admirari), beundra.", "headword": "Admirera"}
{"text": "Tyssens , Peter. Se Thys.", "headword": "Tyssens"}
{"text": "Thyestes. Se Atreus.", "headword": "Thyestes"}
{"text": "Columbanus (fr. Saint-Colomban), helgon, d. 615, predikade kristendomen i Burgund, där han byggde flera kloster, sedan i Schweiz och Lombardiet. Hans dag är 21 nov.", "headword": "Columbanus"}
{"text": "G., som 1716 utgifvit en anonym, mot Georg I:s nordiska politik riktad bitter broschyr, stod just som bäst i liflig korrespondens med Goertz och andra fiender till engelske konungen ang. en ny resning till pretendentens förmån, då anläggningen röjdes och engelska regeringen plötsligt i jan. 1717 lät arrestera G. och lägga beslag på hans papper, hvilka genast offentliggjordes för att rättfärdiga det uppseendeväckande brottet mot folkrätten. Först efter några månaders arrest lösgafs G. och", "headword": ""}
{"text": "Gelo . Se Gelon.", "headword": "Gelo"}
{"text": "*Olaus Nicolai, biskop i Strengnäs, namnförvexling med Nicolaus Olai (se d. o. Suppl.).", "headword": "*Olaus Nicolai"}
{"text": "*Hacksta. 1. Socken. 1,563 har. 452 innev. (1896), — 2. Egendom, innehafves af f. d. löjtnanten C. F. A. Nauckhoff.", "headword": "*Hacksta"}
{"text": "Selggrens sanatorium (officiellt Jonas Selggrens sanatorium), ett staden tillhörigt tuberkulossanatorium i Gäfle, beläget på en barrklädd sandås i stadsdelen Strömsbro, öppnades 1910 och har 45 platser för tuberkulospatienter från staden. Det grundlades genom anslag af räntemedel från Jonas Selggrens donationsfond (150,000 kr.), som donerades till staden af rektor JonasSelggren (f. 20 febr. 1806, rektor vid Gäfle högre allm. läroverk 1853-66, d. 9 maj 1896) och från hvilken, hvarje gång den disponibla ränteafk", "headword": "Selggrens sanatorium"}
{"text": "*Gästgifvarskjuts. Genom k. stadgan för skjutsväsendet 22 juni 1911 bestämdes körningstiden till 1 1/4 timme på milen och, där afståndet mellan två skjutsstationer öfverstiger 25 km., 1 1/2 timme. De anförda reglerna för mötande, väjande, strykande m. m., som äro hämtade ur 1734 års gästgifvarordning, äro genom 1911 års stadga upphäfda. I denna lämnades äfven detaljerade bestämmelser om högsta tillåtna tyngden af resgods m. m. Gästrikland. Se Nordisk familjeboks karta öfver Sverige, bladen V och VI, i bd XXIX. -", "headword": "*Gästgifvarskjuts"}
{"text": "Historia. Landet eröfrades 1536 för spanska kronans räkning af Gonzalo Jimenez de Quesada, hvilken efter sin hemort kallade det Nya Granada. Det hörde i början till vicekonungariket Peru, men blef 1547 själfständigt förvaltningsområde under en egen generalkapten och upphöjdes 1718 till ett vicekonungarike, dit äfven nuv. Ecuador och Venezuela hörde och där Bogotá och Cartagena växelvis voro hufvudstäder. Liksom i Spaniens öfriga sydamerikanska besittningar utbröt äfven i C. 1810 efter Ferdinand", "headword": ""}
{"text": "Cambray-Digny föddes 1820 (ej 1823).", "headword": "Cambray-Digny"}
{"text": "Gulowsen , Jacob Arnt Nicolai, norsk officer och krigshistoriker, f. 1839 i Kristiania, blef officer 1860 samt öfverste och chef för Oplandska kavallerikåren 1898, från hvilken post han afgick 1904 på grund af lagen om åldersgräns. Sedan midten af 1890-talet har han lämnat en rad krigshistoriska bidrag till dagspressen, och stoffet härtill har han hämtat förnämligast från utländska arkiv, som han besökt med offentligt understöd. I bokform har han utgifvit festskriften Fra dragontiden (Oplandska kavaller", "headword": "Gulowsen"}
{"text": "Sugillation (af Lat. sugillare, slå någon blå), med., utådring af blod i och under huden, hvarigenom fläckar uppkomma af röd, rödbrun eller brunblå färg. Sugillationer härröra af sjuklig (patologisk) förändring i väfnaderna, särskildt kapillärkärlen, såsom i skörbjugg och i purpura haemorrhagica (= Werlhoffs fläcksjukdom), eller framkallas genom stötar eller slag. Sådana »traumatiska sugillationer» eller »blåmärken» kunna erhålla en mycket stor utsträckning derigenom att det » extravaserade» (ur kärlen utt", "headword": "Sugillation"}
{"text": "*Glasell, P. B. J., dog d. 12 Juni 1895.", "headword": "*Glasell"}
{"text": "Bestämning, filos., det, genom hvilket något är hvad det är. Bestämningar kunna vara af olika slag. De kunna vara abstrakta (logiska predikat, egenskaper), hvilka äro alldeles detsamma som det bestämda själf, blott att man, då man tänker på bestämningen eller, om det bestämda predicerar denna, fäster sig uteslutande vid en sida hos det och för tillfället bortser från hvad det kan vara för öfrigt. För en världsåsikt, som vill vindicera individualitetens betydelse såsom substantiell, är det af stor vikt att", "headword": "Bestämning"}
{"text": "Tyngd (lat. gravitas), mek. Enligt Newton attraherar hvarje materiel partikel hvarje annan materiell partikel med en kraft (tyngdkraft), som är direkt proportionell mot produkten af bådas massor och omvändt proportionell mot kvadraten på deras ömsesidiga afstånd. Detta är hvad man kallar den allmänna gravitationen l. den allmänna tyngden, och ofvannämnda, af Newton uppställda lagar för massors dragningskraft på hvarandra benämnas tyngdlagar eller gå under den sammanfattande benämningen den allmänna g", "headword": "Tyngd"}
{"text": "Antityp (af Grek. antitypos, tillbakakastande, tillbakakastad), motbild, afbild, afskrift.", "headword": "Antityp"}
{"text": "Nya Ryssland, den del af Syd-Ryssland, som ligger emellan Dnjestr, Lill-Ryssland, Donska kosackernas land samt Azovska sjön och Svarta hafvet. Det motsvaras af guv. Jekaterinoslav, Cherson och Taurien. Namnet uppkom 1764, då Katarina II sammanslog Nya Serbien och Slavjano-Serbien (de hufvudsakligen af serber under kejsarinnan Elisabets tid koloniserade stäppländerna ö. om Dnjestr) samt en del af Ukrajna till ett guv. N., och efter Krims införlifvande (1783) med Ryssland utbredde sig namnet äfven öfver det då", "headword": "Nya Ryssland"}
{"text": "Brynstensskiffer, petrogr., stundom förekommande benämning på de mera qvartsrika, d. v. s. med kiselsyra genomdränkta, och på de med en större mängd mikroskopiska sandkorn än vanligt blandade arterna af lerskiffer. Dessa skifferarter kunna nämligen, till följd af sin jämförelsevis stora hårdhet, användas till brynstenar. E. E.", "headword": "Brynstensskiffer"}
{"text": "Upptackla. Se Tackling.", "headword": "Upptackla"}
{"text": "Digerera (lat. digerere, eg. föra åtskils), kem., utdraga lösliga beståndsdelar ur ett fast ämne genom uppvärmning i vatten eller annan vätska (jfr Macerera); upphetta i slutet kärl till temperaturer öfver vätskans kokpunkt, smälta (maten). — Digerering, upplösning i måttlig värme; matsmältning. Jfr Digestion.", "headword": "Digerera"}
{"text": "Vesper, lat., aftonstjärnan. Se Hesperos.", "headword": "Vesper"}
{"text": "Andelsmejeri kallas ett mejeri, anlagdt som samaffär af ett antal landtbrukare i samma trakt och drifvet för deras räkning, i det att inkomsten delas i förhållande till mängden af den mjölk, som en hvar af dem levererat. Denna föres som söt mjölk till mejeriet, och sedan den blifvit skummad, föres skummjölken tillbaka till producenterna. Det första andelsmejeriet i Danmark inrättades 1882 i närheten af Varde, men idén dertill utbredde sig hastigt, så att nu finnas omkr. 1,000 sådana, spridda öfver hela land", "headword": "Andelsmejeri"}
{"text": "Stjärnökalfskansen , äfven kallad Vammarsskans, i Smålands skärgård, Tryserums socken, på en holme s. ö. om Stjärnö, hade anlagts sannolikt på 1650-talet om ej tidigare, men var 1675 . 1676 återuppbyggdes befästningen, en palissaderad sexuddig stjärnskans, samt reparerades, bestyckades och försågs med besättning 1677. Efter krigets slut fick S. emellertid förfalla. L. WrsonM.", "headword": "Stjärnökalfskansen"}
{"text": "Landskapets hufvudnäring är åkerbruk, dernäst är fiske, hvilket sysselsätter 1/6 af innevånarna, den bästa inkomstkällan. Mest lönande äro s. k. storfiske (torsk, långor, helgflundror), makrill-fiske samt hummer- och ostrontägt; fordom var sillfisket mycket gifvande, men är nu obetydligt. Bohusläningarna äro kända för att vara snälla båtbyggare; de idka en ganska omfattande sjöfart på såväl utrikes som inrikes orter. Skog beklädde fordom den nu nakna", "headword": ""}
{"text": "*Prokesch-Osten, A. von. Hans son Anton gifte sig 1861 med skådespelerskan Gossmann (se denna).", "headword": "*Prokesch-Osten"}
{"text": "Fragment. Rad 8 läs 1768. 1.", "headword": "Fragment"}
{"text": "Suberin (af Lat. suber, kork), ett med fibrin beslägtadt ämne, som finnes bildadt i kork, och som vid dess urlakning medelst eter, alkohol, vatten eller utspädd svafvelsyra qvarstår som ett lätt, vax- eller fettartadt, elastiskt, röd-grått ämne med cellartad textur. Utan sönderdelning kan det icke lösas i någon vätska.", "headword": "Suberin"}
{"text": "Arter (Artär). Se Artär.", "headword": "Arter"}
{"text": "Mölje, landtlig nationalrätt i Norge, enligt gammal tradition särskildt förknippad med julhelgen och dess gästabudsseder, tillredes af skifvadt tunnbröd, som uppblötts med spad (”sodd”) af oxkött eller af fettet från kokta märgben och serveras varm. K. V. H.", "headword": "Mölje"}
{"text": "Gassendist, anhängare af G a s s e n d i s (se denne) läror. Gassenhauer (ty., förr gassenhawerlin, af gasse, gata), slagdänga; under 1500-talet i Tyskland benämning på muntrare folkvisor. Gasser. 1. H a n s G., österrikisk bildhuggare, f. 1817 nära Gmünd, d. 1868 i Budapest, var son af en fattig snickare, som tillika var träsnidare, och måste under sin uppväxttid vakta boskapen och arbeta på faderns verkstad. Där täljde han helgonfigurer, som väckte uppmärksamhet. 1838 bereddes", "headword": "Gassendist"}
{"text": "Hartman, Karl Julius. 1925 utkom 3:e delen af Åländska kongressen och dess förhistoria (rec. i 1926). °", "headword": "Hartman"}
{"text": "Gjerpen , härad och pastorat vid Skien, Telemark fylke (före 1919 Bratsberg amt), Norge. 377,77 kvkm. 7,995 inv. (1920). Jordbruk, skogsbruk och industri. K. G. G. *", "headword": "Gjerpen"}
{"text": "Forbus, Arvid, friherre, riksråd. Se Forbes, 2.", "headword": "Forbus"}
{"text": "Nordensvan. — 2. Karl Otto N. tog 1917 afsked ur armén och dog 30 mars 1924 i Stockholm. Han skref vidare bl. a. Det stora världskriget (tills. med V. Langlet, 8 dlr, 1914—19), Karl XII (1918), Världskriget 1914—18 (1922), August den starke (1923) och På väg till Sveriges stormaktsvälde (1924). — 3. Georg G. N. Komedien Barnet uppfördes 1885 och 1890; De bildande konsternas historia under 19:e århundradet utkom 1900, Allmän konsthistoria 1911—12. En ny, grundligt genomarbetad uppl. af Svensk konst och sven", "headword": "Nordensvan"}
{"text": "*Asarum, socken. 12,604 har. 6,964 innev. (1894). Från A. är afskild en del, som under namn af Ringamåla sedan 1883 utgör egen socken, annex till A.", "headword": "*Asarum"}
{"text": "Aristodemos, grekisk bildhuggare eller rättare bronsgjutare, tillhörde genom sin teknik och sin ämneskrets förmodligen den peloponnesiska konsten och räknas till Lysippos tid (senare hälften af 4:de årh. f. Kr.). Hans ämnen omfattade inga idealfigurer, utan han egnade sig mest åt den realistiska riktningen. Särskildt intresse har den underrättelsen, att han utfört en bildstod af fabelförfattaren Aisopos; nu hafva vi äfven kännedom om att Lysippos porträtterat samme man. Från endera af desse peloponnesiske m", "headword": "Aristodemos"}
{"text": "Vinslöf, socken i Kristianstads län, Vestra Göinge härad. Areal 7,260 har. 2,348 innev. (1892). V. bildar med Näflinge ett regalt pastorat, Lunds stift, Vestra Göinge kontrakt.", "headword": "Vinslöf"}
{"text": "Postponera (Lat. postponere, ställa efter) och postposition. Se Inteckning, sp. 728.", "headword": "Postponera"}
{"text": "Tetmajer, Ludwig von, ungersk ingenjör, f. 14 juli 1850 i Krompach, Zips, d. 31 jan. 1905 i Wien, erhöll 1872 diplom som civilingenjör från Polyteknikum i Zürich, där han 1873 blef förste assistent åt professor Culman och senare docent, 1878 honorarprofessor och 1881 ord. professor i byggnadsmekanik samt föreståndare för högskolans nya anstalt för profning af byggnadsmaterialier, vid hvars laboratorium en mängd omfattande och för ingenjörskonsten i hög grad fruktbringande undersökningar blifvit utförda.", "headword": "Tetmajer"}
{"text": "Radikand, lat., mat., matematiskt uttryck, hvarur en rot skall dragas.", "headword": "Radikand"}
{"text": "Eginaviken (Saroniska viken), den vik, som bildas af Egeiska hafvet på Greklands östra kust mellan Livadia, Korintiska näset och Peloponnesos. I viken ligga bl. a. öarna Salamis och Egina, efter hvilken den har sitt namn.", "headword": "Eginaviken"}
{"text": "Berber utgör den gemensamma benämningen på de af araber öfversvämmade och af islam underkufvade halfsemitiske folkstammar, som af ålder bebott hela norra Afrika från Egyptens landamären till Atlanten äfvensom den vestre delen af Sahara till 17° n. br. Libyerna, numiderna, mauretanerna samt guancherna voro berbiska folk. Bland de nuvarande berberstammarna må nämnas: amasirgerna (amasig l. mosig), ett ljusfärgadt nomad- och röfvarefolk (riffpirater) i norra Marocko; sjöllecherna (sjuluh), en mörkfärgad,", "headword": "Berber"}
{"text": "Club alpino italiano, en förening, hvars hufvudsyfte är att undersöka Alperna och Apenninerna i naturvetenskapligt hänseende. Se Alpföreningar.", "headword": "Club alpino italiano"}
{"text": "Bruni, ö på sydöstra kusten af Tasmanien, skild från detta genom DEntrecasteaux-kanalen, består af tvenne genom ett sandigt näs förenade delar, med sammanlagdt 385 kvkm. och omkr. 200 inv. Ön har stenkolslager.", "headword": "Bruni"}
{"text": "Minoa, ö. Se Megara.", "headword": "Minoa"}
{"text": "För beredning af stål finnes, utom de nyss beskrifna bessemer- och martinmetoderna, äfven åtskilliga äldre tillverkningssätt, af hvilka några fortfarande äro i allmänt bruk. Det äldsta sättet att bereda stål var genom ofullständig slaggfärskning i härd, d. v. s. att färskningsarbetet afbröts, innan kolet i jernet blifvit fullständigt oxideradt, och af de stålartade färskorna gjordes en smälta, vid hvars uträckning erhölls en tämligen ojämn produkt, kallad härdstål,", "headword": ""}
{"text": "Roos [rws] af Hjelmsäter (säteri ej långt från Lidköping i Medelplana socken, Västergötland), svensk adlig ätt. Ätterna R. af Hjelmsäter och R. af Ervalla äro två grenar af samma släkt, de norske Halfthorssönerna, hvars äldste stamfader är känd 1295-1312. Släkten har varit bosatt i Sverige från midten af 1400-talet och introducerades på riddarhuset 1625. En medlem af densamma, Karl Gustaf (se R. 1), blef 1705 friherre. Den friherrliga grenen utslocknade på svärdssidan redan 1765 med hans son Axel Er", "headword": "Roos"}
{"text": "Åsfjärden, en omkr. 12 km. lång och 45 km. bred vik af Vänern nära 20 km. v. om Karlstad, begränsas i s. ö. af Åsundaön samt Bärön. I Å. utfaller från n. Norsälfven. Västerut står Å. genom Slottsbrosundet i förbindelse med Grumsfjorden och Borgvikssjön, till hvilken Borgviksån utför Värmelens vatten. O. Sjn.", "headword": "Åsfjärden"}
{"text": "Algarobia , bot. Se Prosopis.", "headword": "Algarobia"}
{"text": "Obadja (»Jahs tjenare»), en af de s. k. mindre profeterna i Gamla testamentet, tillhörde med största sannolikhet Juda rike. »O:s bok» är den kortaste i samlingen. Hans profetia är riktad mot Edom med anledning af detta rikes deltagande i en plundring af Jerusalem. Åtskilliga skäl tala för att det är filistéernas anfall mot Jerusalem på konung Jorams tid (889885 f. Kr.), som der afses. O. skulle således hafva lefvat vid denna tidpunkt. Enligt några framstående bibelforskare afser O. med Jerusalems olyc", "headword": "Obadja"}
{"text": "Basel-konfessionen, en på grundval af Oecolampadius34 författad reformert bekännelseskrift, som 21 jan. 1534 blef publicerad i Basel och gillad af dess borgare. Äfven staden Mülhausen antog den, hvarför den ock stundom kallas confessio mulhusana. Jfr Hagenbach, Kritische geschichte der entstehung und der schicksale der ersten basler konfession (1827).", "headword": "Basel-konfessionen"}
{"text": "Polreagenspapper, fys. Se Voltaskop.", "headword": "Polreagenspapper"}
{"text": "Buckingham [böck-], Richard Plantagenet, hertig af Chandos och Buckingham, engelsk statsman, f. 1797, hette lord Temple, tills han 1822 blef markis af Chandos. 1826 valdes han till parlamentsledamot för Buckingham och var såsom tory en varm försvarare af spanmålslagarna (hvarför han erhöll tillnamnet s friend). 1839 ärfde han hertigtiteln, och 1841 ingick han som storsigillbevarare i Peels ministère, ur hvilken han dock, till följd af spanmålslagarnas upphäfvande, utträdde redan 1842. Död 1861. B. utgaf å", "headword": "Buckingham"}
{"text": "Under de senaste åren hafva spanmål, mjöl m. m. utgjort i medeltal 55 proc. af hela exportens värde. Spanmålsexporten utgjorde i medeltal åren 188286 73,9 mill. hl. och för år 1887 89,25 mill. hl., deraf hvete 27,3, råg 18, korn 12,25, hafre 21,3, majs 6,2 och andra slag 4 mill. hl. Närmast derefter komma lin (50 mill. rubel), trävaror (23,7 mill.), ull (21,3 mill.) samt linfrö och andra oljefrön (18,6 mill. rubel). Uti importen ingick te med 35,7 mill., råbomull med 72 mill., ull med", "headword": ""}
{"text": "Ährling, Johan Erik Evald, botanist, Linné-forskare, född i Brännkyrka socken, Södermanland, d. 18 Sept. 1837, blef student i Upsala 1856 och filos. doktor 1872. 1868 utnämndes han till kollega vid läroverket i Arboga. Död derst. d. 5 April 1888. Af sitt intresse för botaniken fördes Ä. till studier öfver den store Karl v. Linnés lefnad och skrifter samt fullföljde dessa lika hängifvet som outtröttligt. Detta fält beträdde han redan med sin gradualafhandling, Studier i den Linnéanska nomenclaturen och s", "headword": "Ährling"}
{"text": "Karnak, en liten, på östra Nilstranden i Öfre Egypten (omkr. 650 km. s. om Kairo) belägen by, hvilken jämte det straxt söder derom belägna Luksor intager den plats, som förr upptogs af det praktfulla Thebes östra hälft, har i vår tid vunnit ett vidtberömdt namn genom sina tempelruiner, de mest storartade, som Egypten eller något annat land har att uppvisa. Då man, på väg från Luksor till K., närmar sig det stora templet, passerar man Ptolemaios Evergetes propylé, med bilder af honom och hans gemål Bere", "headword": "Karnak"}
{"text": "Dinornis (af Grek. deinos, förfärlig, och ornis, fogel), paleont., ett slägte strutsartade foglar, af hvilka lemningar träffas i de lösa jordlagren på Nya Zeeland. De nådde en betydlig storlek, och en art, D. elephantopus, var gröfre byggd än någon annan känd fogel. Traditioner bland infödingarna på nämnda ö antyda, att detta slägte för ej synnerligen lång tid sedan blifvit utrotadt genom menniskohand. G. L.", "headword": "Dinornis"}
{"text": "Mitáni, en forntida stat (resp. land och folk), som geografiskt motsvarade norra Mesopotamien i den stora Eufratkrökningen (med de forna städerna Harran-Carrhæ, Edessa, Amida och Nisibis), motsvarande hufvudsakligen det senare Osroene, hos västsemiterna kalladt Naharain, landet vid floden (Eufrat), samt det i assyrisk-babyloniska inskrifter förekommande Chanigalbat eller Chani söder därom. Rikets historiska tillvaro, så långt vi känna den ur historiska dokument, kan förläggas till tiden 16001270 f. Kr.", "headword": "Mitáni"}
{"text": "Spica (Axet), astron. Se Jungfrun.", "headword": "Spica"}
{"text": "Marroquin [marråkn], José Maria, president i Colombia 1900-04. Se Colombia, sp. 560.", "headword": "Marroquin"}
{"text": "Bundesgericht (ty., fr. tribunal fédéral), förbundsrätt, Schweiz statsdomstol. Se Schweiz.", "headword": "Bundesgericht"}
{"text": "På värderikare mineral är landskapet fattigt. Sjö- och myrmalm finnes flerestädes. Arsenik-kis, blandad med koppar- och svafvelkis, finnes i Halsvuori i Laukas socken. Bergen utgöras af gneis samt ofta af s. k. rapakivi. Skogsrikedomen är stor, särskildt i nordliga delen. Skogarna betäcka åsarnas kammar och sluttningar samt bestå till öfvervägande del af tall och gran. I södra delen växa vildt äfven lönn, ask och hassel. Björn och varg äro icke sällsynta. Lodjuret", "headword": ""}
{"text": "*Råg. Om brunrost på råg se Sädesrost, sp. 67 och pl. fig. 3.", "headword": "*Råg"}
{"text": "Endast genom ett närmare studium af temperaturens dagliga och årliga förändring på olika orter och varaktigheten af de olika temperaturerna får man en fullt riktig uppfattning af klimatet. Här må påpekas, att den varma årstiden blir allt längre och den kalla årstiden allt kortare, ju mer man flyttar sig från n. mot s. För hela den tempererade zonen brukar man antaga fyra årstider, nämligen vinter (dec.-febr.), vår (mars-maj), sommar (juni -aug.) samt höst (sept.-nov.). Men om dessa", "headword": ""}
{"text": "Bombasin l. Bombasäng (fr., af grek. bombyx, silkesmask), urspr, ett i Italien förfärdigadt tyg af bomull, kamelhår och silke. Sedermera tillverkades bombasin af enbart kamgarn och utgjorde en ganska tät och glansig väfnad, som begagnades till klänningar m. m. Ordet är numera föråldradt, ehuru liknande tyger fortfarande tillverkas: yllelasting m. fl. G. A. W.", "headword": "Bombasin"}
{"text": "Pašić, N., var serbisk ministerpresident vid Världskrigets utbrott 1914 och fungerade som sådan äfven under exilen, sedan Serbien eröfrats af centralmakterna. Vid bildandet af den jugoslaviska staten (se Jugo-Slavien. Suppl.) förfäktade P. och hans parti de allserbiska centralistiska synpunkterna. Han blef i dec. 1918 Jugo-Slaviens förste premiärminister, men lämnade redan s. å. plats för Protić. Såsom förste delegerad vid fredskonferensen i Paris intog han en framskjuten plats i de viktiga förhandli", "headword": "Pašić"}
{"text": "Som hufvudverk i hydroterapi må nämnas: L. Fleury, ”L’hydrothérapie” (1866), Beni-Barde, ”Hydrotherapie” (1874), W. Winternitz, ”Hydrotherapie” (1877—80), A. Levertin, ”Några drag ur den svenska balneologiens historia” (1900), J. H. Kellogg, ”Rational hydrotherapy” (1901), L. Brieger och A. Laqueur, ”Moderne hydrotherapie” (1904) och S. Baruch, ”Hydrotherapie” (s. å.). Kallvattenkuranstalter finnas nu i alla länder, mer eller mindre besökta. I Sverige var det doktor J. O. Lagberg, som först,", "headword": ""}
{"text": "Galtons lag [gåltons]. Se G al t o n, Fr.", "headword": "Galtons lag"}
{"text": "Æschylus, Grek. Aischylos, berömd grekisk sorgespelsdiktare, f. i Eleusis i Attika 525 f. Kr. Under sitt fäderneslands frihetskamp mot perserna deltog han som krigare i de ärofulla striderna vid Marathon och Salamis. Var annars till sitt yrke kor-inöfvare (chorodidaskalos}. Uppträdde såsom dramatisk författare första gången år 500 och vann sedermera dramaturgiska pris upprepade gånger, tills han 468 besegrades af sin yngre medtäflare Sophocles. Harmsen öfver denna motgång och missnöjd med den politiska s", "headword": "Æschylus"}
{"text": "*Råbergh, H., dog 3 mars 1920 i Borgå.", "headword": "*Råbergh"}
{"text": "Kosmodemjansk, kretsstad i ryska guv. Kazan vid Volga. 5,212 inv. (1897). Stark smidesverksamhet. (J. F. N.)", "headword": "Kosmodemjansk"}
{"text": "Northern circars [nås]. Se Circars.", "headword": "Northern circars"}
{"text": "Dantobommen, eller , på Södermalm i Stockholm, låg på Bellmans tid uppe i kröken på Dantogatan (nuv. Tantogatan). För tullbevakningen bibehölls der länge en bom öfver vägen. Denna bom flyttades sedermera närmare Årstaviken och blef slutligen borttagen.", "headword": "Dantobommen"}
{"text": "Chambal [t jämbä1] l. Tsjambal, största bifloden till Jumna i Indien, rinner upp på Vindyabergen i Central-Indien, flyter först i nordlig, därefter i nordöstlig riktning genom Central-Indien och Rajputana samt bildar efter föreningen med sin högerbiflod Paxbati gräns mellan Raputana och divisionen Agra i Nordvästprovinserna å ena sidan och Gwalior i Central-Indien å den andra. Flytande i sitt nedre lopp mot ö. s. ö., mynnar C. fr. h. ut i Jumna mellan städerna Etawah och Kalpi. Längd omkr. 650 km. Den", "headword": "Chambal"}
{"text": "Kusten är i s. hög och brant, med svåra bränningar och få ankarplatser samt endast en djupare inskärning, Wijnkoopsviken. På norra sidan, där stränderna äro låga och lätt tillgängliga, ligga flera ypperliga hamnar, såsom Bantam- och Bataviavikarna, Soerabaja m. fl. Norra bältet af ön upptages af en lindrigt kuperad alluvialslätt med ymnig vattentillgång, som här och där skapat stora osunda träsk. Det inre bildar ett nästan oafbrutet bergland af rikt växlande former och", "headword": ""}
{"text": "*Östra Tollstad. 4.694 har. 1,133 innev. (1897).", "headword": "*Östra Tollstad"}
{"text": "Rachisagra (af Grek. rhachis, rygg, och agra, affektion), gikt i ryggen. Se Gikt.", "headword": "Rachisagra"}
{"text": "Kyrkheddinge, socken i Malmöhus län, Bara härad. 1,409 har. 853 inv. (1909). K. bildar med Esarp ett konsist. pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt.", "headword": "Kyrkheddinge"}
{"text": "Navigering, sjöv. Se Navigation. skpsb. Se Hytt.", "headword": "Navigering"}
{"text": "Undervisning. P. utgör ett af de 5 undervisningsdistrikt, i hvilka Ryssland är deladt. Det har ett universitet i Warschau (2,415 stud. 1913), ett polytekniskt institut därstädes, gymnasier, progymnasier, realskolor och andra undervisningsanstalter, inalles 6,776 (1911). För fackutbildning verka bl. a. flera utmärkta tekniska skolor, landtbruks- och skogsinstitutet vid Novoalexandrija samt flera lärarseminarier. Antalet skolbarn (under 15 år), som 1911 besökte", "headword": ""}
{"text": "Wupper [vop-], i sitt öfre lopp Wipper, biflod fr. h. till Rhen i preussiska Rhenprovinsen, upprinner i Sauerland nära Meinertshagen, rinner först mot v., därefter mot n., hvarunder den på en sträcka utgör gräns mellan Rhenprovinsen och Westfalen samt har därvid sydvästlig hufvudriktning, men med så många slyngor, att dess längd blir 105 km., ehuru raka vägen från källorna till mynningen är endast 45 km. Flodområde 1,100 kvkm. W:s dal är jämte Ruhrdalen den tätast befolkade och på fabriker rikaste i h", "headword": "Wupper"}
{"text": "Carmagnola [-manjåla], Francesco, egentl. Prancesco di Bartolomeo Bussone, veneziansk och milanesisk fältherre, f. 1390, började sin militära bana som simpel soldat, men blef om sider general i den milanesiske hertigen Filip Maria Viscontis tjenst och utnämndes af honom till grefve af Castelnuovo. 1424 föll han dock i onåd hos hertigen och öfvergick till venezianerna, hvilka under hans befäl tillfogade Milano åtskilliga förluster. Men då milaneserna slutligen lyckats slå honom, blef han lockad till Venezi", "headword": "Carmagnola"}
{"text": "Marstrand, stapelstad och badort i Göteborgs och Bohus län, ligger å östra sluttningen af en klippö, Marstrandsön, som sköljes af Kattegatt samt är omkr. 8 km. aflägsnad från fastlandet och 6 km. nästan syd från ön Tjörn. Utom Marstrandsön, å hvilken stadsplanen upptager omkr. 14 har, innefattar stadens område den med ett smalt sund frånskilda Koön (se d. o.) jämte några mindre holmar och skär samt utgör 733 har. År 1880 var de bebyggda tomternas antal 182, och taxeringsvärdet uppgick till 1,179,550 kr.,", "headword": "Marstrand"}
{"text": "Vid förhandlingarna med stortinget representerades Sverige af sex kommissarier, som stodo i täta förbindelser med kronprinsen och som hade i uppdrag att hålla på föreningens orygglighet, men större frihet i afseende på sättet för dess utformande. Förhandlingarna kommo att förete åtskilliga svårigheter på grund af norrmännens begär att dölja föreningens nödtvungenhet under sken af frivillighet. Mellan den svenska rättsståndpunkten, att föreningen vore rättsligt afgjord genom freden", "headword": ""}
{"text": "Stålbleck. Se Bleck.", "headword": "Stålbleck"}
{"text": "Gelatindynamit [ʃel-]. Se Dynamit, sp. 1168.", "headword": "Gelatindynamit"}
{"text": "Polytop utveckling [-tå̄p; af grek. polys, mången, och topos, ställe, trakt], biol., den form af parallellism (jfr Konvergens. Suppl., sp. 1161), som kännetecknas därigenom, att en och samma djur- eller växtart på skilda lokaler framgår ur en annan art. L—e.", "headword": "Polytop utveckling"}
{"text": "Thuleexpeditioner, upptäcktsfärder utrustade från den danska Thulestationen å Nord-Grönland (se T h u l e. Suppl.). Den l:a expeditionen, 1912, företogs af Knud Rasmussen och Peter Freuchen med 2 grönländare till nordöstra Grönland. Se Polarexpeditioner, sp. 1160. Den 2:a, 1916-18, som företogs af Knud Rasmussen, Thorild Wulff, Lauge Koch samt 4 grönländare, gälldie dels Mel villebukten, dels de stora fjordarna på Grönlands nordkust. Se Polarexpeditioner.", "headword": ""}
{"text": "Brouardel [broardä1], Paul Camille Hippolyte, fransk läkare, f. 1837 i Saint-Quentin, Aisne, blef 1865 med. doktor, 1873 läkare vid sjukhuset Saint-Antoine i Paris samt 1879 professor .i rättsmedicin och 1881 medlem af medicinska akademien därstädes. Utom ett stort antal rapporter och redogörelser samt mindre skrifter har B. författat bl. a. Lurée et le joie (1877), Le secret médical (1886; 2:a uppl. 1893), La fièvre lyphoïde (1895), det stora arbetet Cours de médecine legale de la faculté de médecine de", "headword": "Brouardel"}
{"text": "Cyrenaica (Kyrenaika), i forntiden nanm på ett på Afrikas nordkust beläget landskap, motsvarande vestra delen af nuvarande Barka i Tripolis. I motsats till omgifvande land var det väl vattnadt och fruktbart. Dess förnämsta alster voro hvete, olja, honing, vin och sydfrukter, i synnerhet dadlar. Omkr. 631 f. Kr. blef staden Cyrene der grundlagd af grekiska nybyggare. Det nya samhället nådde snart en hög grad af materielt välstånd och andlig utveckling samt försvarade sig med framgång mot kringboende folk,", "headword": "Cyrenaica"}
{"text": "Bi-nerv (nervus accessorius), anat. Se Hjärnnerver.", "headword": "Bi-nerv"}
{"text": "Iacchus . Se Iakchos.", "headword": "Iacchus"}
{"text": "Betula, bot. Se Björk.", "headword": "Betula"}
{"text": "L0 [noll!], förkortning för Limes noll. Se L † [dödskors!] Suppl., sp. 1. *", "headword": "L0"}
{"text": "Fallbila. Se Guillotine.", "headword": "Fallbila"}
{"text": "Skeppsbro (Skeppsbrygga), fortif., en af förankrade fartyg (mest pontoner) buren träbro. Se vidare Ponton.", "headword": "Skeppsbro"}
{"text": "Kamerlingh Onnes, Heike, holländsk fysiker, f. 1853 i Groningen, filos. doktor där 1879, professor vid universitetet i Leiden, har ett mycket bekant och väl utrustadt köldlaboratorium, dit äfven utländska vetenskapsmän rest för att utföra specialundersökningar vid den låga temperatur, som nås medelst flytande luft eller vätgas. K:s mest bekanta arbete är förtätningen af helium, hvilken gas han efter ett par misslyckade försök första gången 10 juli 1908 lyckades kondensera till vätska med kokpunkt omkr. — 268°. G", "headword": "Kamerlingh Onnes"}
{"text": "II. Tonalitetsaccent (äfven kallad musikalisk, kromatisk, melodisk l. tonisk accent) är det från röstens normalläge märkbart (uppåt eller nedåt) afvikande läge på tonskalan, som tillkommer vissa pertonerade, d. v. s. med stämton (se d. o. Suppl.) försedda, ljud, i jämförelse med dem, som uttalas på normaltonen (eller grundtonen), d. v. s. den för olika individer (alltefter deras olika »stämma») olika, men hos en och samma individ tämligen konstanta tonhöjd, som vid ett fullkomligt", "headword": ""}
{"text": "*Köping. 1 jan. 1924 var antalet köpingar i Sverige 43, hvaraf 37 bildade egna kommuner. De största voro Lidingö (9,933 inv.) och Sundbyberg (6,571 inv.), de minsta Pataholm (94 inv.) och Kristianopel (100 inv.). Jfr Fastighetsbildning i stad. Suppl.", "headword": "*Köping"}
{"text": "Elizabeth (fordom Elizabethtown), stad i nordamerikanska staten New Jersey, vid Staten-Sound. 19 kilom. (2,5 mil) från New York, till hvilken den nästan kan anses som förstad. 20,832 innev. (1870). E. anlades 1665 och var 175557 New Jerseys hufvudstad.", "headword": "Elizabeth"}
{"text": "Beograd. Se Belgrad. *Beräbra (plur. af ber ber i), arabiska nam- net på nubierna, boende i Nildalen från Assuan till Ambukol, hvilka tala ett eget språk, nubiska, hvars släktskapsförhållanden änmu äro tämligen outredda. (K. V. Z.) Bèrain [berä], Jean, fransk dekoratör, f. 1637 i S:t Mihiel i Lothringen, d. 1711 i Paris, kom 1674 i Ludvig XIV:s tjänst som kammar- och kabimetts- tecknare och gjorde en mängd ritningar till rumut-", "headword": "Beograd"}
{"text": "Tysk husurna, afbildande (taket till) förhistorisk jordkula. Fornegyptiskt boningshus. Etruskisk askurna som afbildning af boningshus. Lyciskt grafmonument, som afbildar lyciskt boningshus. Atrium i ett antikt romerskt hus. Till art. Bostad. II. Medeltida gafvelhus i Lüneburg. Tyskt medeltidshus, fackverk. Gotiskt tegelhus i Romanskt boningshus i Cluny. Korsvirkeshus i Stratford on Avon (öfvergångstid). Medeltida patricierhus i Gent. Bostad. II. (Medeltiden.) i Greifswald.", "headword": ""}
{"text": "Sankt Johann, förr stad i preussiska reg.-omr. Trier, vid Saar, midt emot Saarbrücken, sedan 1909 inkorporerad i denna stad. Storartad järnindustri. (J. F. N.)", "headword": "Sankt Johann"}
{"text": "Stallkanalen. Se Norrström.", "headword": "Stallkanalen"}
{"text": "Dykdalb l. Diktal (Fr. Duc dAlbe, efter uppfinnaren, hertigen af Alba), en grof pelare, sammansatt af flere i sjöbottnen nedtryckta pålar, hvilka sammanlöpa ofvan vattenytan och fasthållas af jernringar. Sådana pelare, placerade på lämpliga distanser i en hamn eller ett revir, tjena till fäste för trossar o. d., då fartyg skola förhalas (flyttas) eller förtöjas (läggas fast). I Sverige få dykdalber hvarken af kommuner, korporationer eller enskilda personer utsättas i hamnar eller farleder utan tillstå", "headword": "Dykdalb"}
{"text": "Clémenceau», Fru Elfsted i »Hedda Gabler», Emma i »Stulen lycka» och Inga Ros i »Farbror Pål».", "headword": ""}
{"text": "Taylor [telör], Brook, engelsk matematiker, f. 1685, egnade sig till en början icke endast åt matematiken, utan äfven åt musiken, målarekonsten och skönliteraturen. Han blef juris doktor i Cambridge 1714 och s. å. sekreterare för Royal society, men måste redan 1718 för sjuklighet lemna denna befattning och lefde sedan som privatman. Han dog i London 1731. T. var en af sin tids mest framstående matematici och deltog ifrigt i de lärda strider, som under början af 1700-talet utkämpades mellan den engelsk", "headword": "Taylor"}
{"text": "Spritprofvare. Se Alkoholometer.", "headword": "Spritprofvare"}
{"text": "Tjatyr-dag (Tschatyr-dag), bergplatå med en vidd af omkr. 20 kvkm. och en höjd ö. h. af 1,520 m., nära ryska halfön Krims sydkust, strax n. v. om Jailaberget. På grund af den vackra utsikten från platån mycket besökt af resande. På nordsidan finnes en sevärd stalaktitgrotta (jfr Droppsten 1), på sydsidan vinberg. H. Wk.", "headword": "Tjatyr-dag"}
{"text": "Wenglein [-lajn], Joseph, tysk målare, f. i München 1845, studerade i början juridik, men var samtidigt elev i konstakademien samt blef sedan lärjunge af Steffan och Lier. Hans fack är landskapet, och han hemtar sina motiv från Ober-Baierns högslätter och de lummiga trakterna kring floden Isar, ty han har sin styrka i framställning af skogens jätteträd och deras löfverk. Hans taflor äro ofta försedda med staffage af jagt, och han målar inga utsigtsporträtt, utan bearbetar sina motiv fritt och framställe", "headword": "Wenglein"}
{"text": "Minot, Ch. S., dog 19 nov. 1914. *", "headword": "Minot"}
{"text": "Bermuda- [bəmjōdə-] l. Somers-öarna, en liten ögrupp i Atlantiska oceanen, ö. om den nordamerikanska unionsstaten Nord-Carolina samt belägen på 31° 55 v. lgd. Med skär och holmar, omkr. 360 till antalet, har ögruppen en areal af 50 kvkm. och 17,535 inv. (1901; 351 på 1 kvkm.), af hvilka 6,383 voro hvita, resten negrer eller af blandad ras. Endast de 20 största öarna äro bebodda. De ligga i en fortlöpande halfcirkelformig kedja, omgifna åt n. af en mängd holmar och skär och vidt utbredda korallref, medan", "headword": "Bermuda-"}
{"text": "Fig. 5. Till Bjerknes nya cyklonteori grafiskt åskådliggjord. The structure of the atmosphere when rain is fallingQuarterly journal of the Royal meteorological societyOm vær- og stormvarslinger og veien til at forbedre dem (i enligt denna metod åskådliggöres cyklonen icke genom isobarerna, utan endast genom vindarna, temperaturen och nederbörden; se bifogade två kartskisser, fig. 4 o. 5, som äro kopior efter sistnämnda uppsats. De delvis nya metoder, som användas i", "headword": ""}
{"text": "Porjus revir af Öfre Norrbottens distrikt och Norrbottens län omfattar dels af Gällivare socken områdena vid Stora Lule älf och Stora Lule träsk, dels af Jokkmokks socken trakterna vid Stora Lule älf och Stora Lule träsk ned till Anavare. Reviret, som är indeladt i 3 bevakningstrakter, omfattar 179,876 har allmänna skogar (1920), hvaraf 3 kronoparker med en areal af 58,970 har. S—r. *", "headword": "Porjus revir"}
{"text": "Rothman, G. var den föregåendes halfbroder.", "headword": "Rothman"}
{"text": "*Aspö. 1. Socken i Blekinge län, Medelsta härad. 828 har. 785 innev. (1894). Jfr Nättraby. — 2. Socken i Södermanlands län. 3,461 har. 678 innev. (1894). A. har upphört att vara prebende och tillhör Strengnäs domprosteri.", "headword": "*Aspö"}
{"text": "*Gran . 1. Flod, rinner nu helt i Tjecho-Slovakien. 2. Komitat. Endast den s. om Donau belägna delen tillhör nu Ungern, under det att den norra tillhör Tjecho-Slovakien. 3. Stad, tillhör fortfarande Ungern.", "headword": "*Gran"}
{"text": "Kausler, Franz von, tysk militär och krigshistorisk författare, f. 1794 i Stuttgart, d. 1848 som öfverste i Karlsruhe, blef officer vid artilleriet i Württemberg 1811 och deltog i krigen 1812—15. Efter sin förflyttning till generalkvartermästarstaben, 1823, verkade han äfven som lärare vid krigsskolan. K. efterlämnade flera krigshistoriska arbeten af stort värde, bland hvilka hans stora Atlas der merkwürdigsten schlachten (1831—38; ”Atlas öfver de märkvärdigaste fältslag”, med originalets kartor i förmi", "headword": "Kausler"}
{"text": "Frö, Fornnord. Freyr, Nord. mytol., en af vanerna, son af Njärd och Skade, säges i eddan vara ypperst bland åserna. Han råder öfver regn och solsken samt jordens gröda, och honom bör man anropa för god årsväxt och frid. Han råder ock för lyckan vid menniskornas egendomsförvärf. Af gudarna erhöll han Alfhem i tandgåfva; dermed antydes, att han råder öfver de välgörande naturmakter, som representeras af alferna. All jordisk välsignelse härrör från denne milde gud, och han prisas derför såsom den bäst", "headword": "Frö"}
{"text": "*Sköfde (om namnet se Vi), stad, med ett område af 764 har, satt till 2 mtl, hade 4,545 innev. 1897. Taxeringsvärdet var s. å. 5,243,900 kr., deraf 555,400 kr. för jordbruksfastighet. Fabriksindustrien omfattade 1896 14 fabriker, med 232 arbetare och ett tillverkningsvärde af 496,000 kr. Stadens bokförda tillgångar upptogos s. å. till 422,600 kr., dess skulder till 150,630 kr. I kommunalskatt erlades kr. 2,50 pr bevillningskrona. Koncession har erhållits för jernväg från S. till Axvall å Lidköping–Skar", "headword": "*Sköfde"}
{"text": "Inspiration (af Lat. inspiratio, egentl. inblåsning), inandning; högre ingifvelse, hänförelse. 1. Fysiol. Se Andning. 2. Teol. Se Ingifvelse.", "headword": "Inspiration"}
{"text": "Auðun. Se Ön (Isl. Aun).", "headword": "Auðun"}
{"text": "Menniskan. I sin däggdjursgrupp Primates och under slägtet Homo uppställde Linné (»Systema naturae», bd X; 1758) 2 arter: H. diurnus (dagmenniska), menniskan under namnet H. sapiens, och H. nocturnus (nattmenniskan), orang-utangen under namnet H. troglodytes, med förklaring, att han oaktadt all uppmärksamhet icke funnit dem tillhöra skilda slägten. Sedan dess hafva flere samslägtingar till orang-utangen upptäckts, nämligen gorilla, chimpans och gibbon. Åtskilliga senare forskare hafva på grund af skarpare", "headword": "Menniskan"}
{"text": "Diktamen (plur. diktamina, mlat. dictamen, i bet. skrifsätt, stil, af dictare, förestafva), förestafning, föresägning; föreskrift; någonting som skrifvits efter förestafning eller föresägning. Kungligt diktamen till protokollet, af svenske konungen i statsråd till protokollet afgifvet yttrande. Frihetstidens historia visar många exempel på kungliga diktamina, i de allra flesta fall endast maktlösa meningsyttringar. Men under Gustaf III:s regering innefattade de tillägg eller förklaringar till regeringsf", "headword": "Diktamen"}
{"text": "Pettersson , Abraham, predikant, f. 17 mars 1724 i Göteborg, d. 23 maj 1763 i Stockholm, studerade i Lund och Uppsala och blef hofpredikant, teol. doktor samt 1752 kyrkoherde i Riddarholmen och Bromma. P. var kanske den vältaligaste af 1700-talets predikanter före Lehnberg. Han utgaf bl. a. Nattvardsförhör (1759; 6:e uppl. 1852). Hans stilla utgafs af J. K. Stricker (1764-68; flera uppl.). P. var farfader till den som framstående talare och predikant kände teol. och filos. doktorn Abraham Sakarias P. (f.", "headword": "Pettersson"}
{"text": "Medula [medola], italiensk målare. Se Mel-dolla. Medulla, lat., märg. - M.oblongäta. Se H jär-n a n, sp. 828. - M. spinälis. Se Ryggmärg. Medullösa Cotta (af lat. medulla, märg), paleobot., inom stenkols- och permiska systemet förekommande stammar, utmärkta genom flera skilda kärlcylindrar, hvilkas märg omges af sekundär ved med tillväxt utåt. De inre äro vanligen i genomskärning mer eller mindre cylindriska, de yttre däremot platta, bandlika. De till M. hörande bladen af släktena", "headword": "Medula"}
{"text": "Monolatri (af grek. monos, en enda, och latreia, dyrkan), detsamma som henoteism (se d. o.).", "headword": "Monolatri"}
{"text": "Intelligibel (Lat. intelligibilis, fattlig, begriplig), en filosofisk term, som Kant använder i förbindelse med begreppet karakter. Den intelligibla karakteren är enl. honom den viljans beskaffenhet, som ligger till grund för den faktiskt gifna karakteren och som tillkommer viljan såsom tillhörande en öfversinlig verld. Det är i den intelligibla karakteren, som grunden måste sökas dertill att vi äro födda med i moraliskt afseende förvänd vilja. Efter Kant har Herbart upptagit och användt ordet i enahanda b", "headword": "Intelligibel"}
{"text": "*Almesåkra, socken, ligger numera endast i Vestra härad. Areal 6,212 har. 635 innev. (1893).", "headword": "*Almesåkra"}
{"text": "Dämpa ett segel, sjöv., vid bergning förhindra ett segel att slå eller piska samt få vinden ur ett segel. Detta sker bl. a. derigenom att man på gaffelsegel halar brok- och gigtåg samt på råsegel gårdingarna, hvilka gå från seglets underkant upp till lämplig plats, vare sig märs eller stång. På märsseglen kallas sistnämnda tåg för dämpgårdingar. Stundom blir ej seglet dämpadt, förrän man med händerna lyckats hopfånga duken. R. N.", "headword": "Dämpa ett segel"}
{"text": "Fig. 1. Klarinett. öppna, dels slutna klaffar och de öfriga betäckas omedelbart med fingrarna. Tonen alstras genom ett gåsnäbbformigt munstycke, i hvars öppning sitter ett af rör skuret blad, som vibrerar liksom tungan i en orgelpipa, öfriga delar äro: hufvudstycket (päronet), som förbinder munstycket med mellan-stycket (i två delar af växlande storlek alltefter instrumentets stämning), samt slutligen klockstycket. Klangfärgen är mild, klar och fyllig, och instrumentet hör till", "headword": ""}
{"text": "Evocati, Lat. (af evocare, uppbåda), hos romarna de uttjenta soldater, som förbundo sig till ytterligare tjenst. Då stor fara hotade, såsom under andra puniska kriget (218201 f. Kr.) anställdes, utom det vanliga uppbådet (electus) och det utomordentliga (conjuratio), ett tvångsuppbåd (evocatio), vid hvilket alla krigsduglige män uttogos utan afseende på ålder eller undantagsförhållanden. C. O. N.", "headword": "Evocati"}
{"text": "Lindblad, Johan Vilhelm, skriftställare, föddes i Nyköping d. 23 Juli 1818, vardt student i Upsala 1836, promoverades derstädes till filos. doktor 1854 samt egnade sig sedan åt öfversättningsarbeten och andra literära värf. Då Svenska jägarförbundet 1862 beslöt uppsätta en tidskrift, utsågs L. till dennas redaktör, och han har besörjt utgifvandet af de hittills (1885) utkomna 22 årgångarna af Svenska jägarförbundets nya tidskrift1884).", "headword": "Lindblad"}
{"text": "Lifräddningsväsende, hvad som hör till en stats eller enskilda sällskaps organiserade anstalter för räddande af skeppsbrutna. Första tanken på inrättande af lifräddningsanstalter lär ha uppstått i England efter skeppet undergång i sept. 1789 vid Shields, efter hvilken olyckshändelse ett onskildt sällskap bildades i ändamål att genom gåf-vor och på annat sätt uppmuntra kustbefolkningen vid Tyne att vid inträffande strandningar söka rädda do skeppsbrutne. Snart bildades visserligen flera", "headword": "Lifräddningsväsende"}
{"text": "Venloo l. Venlo [fenlå], stad i nederländska prov. Limburg, på högra stranden af Maas, vid en vigtig jernvägsknut. 10,550 innev. (1887). Tillverkning af bränvin, öl, läder, tobak m. m. V. var fordom befäst (verken slopades 1868) och har genomgått en mängd belägringar.", "headword": "Venloo"}
{"text": "Öhrwall , Hjalmar August, universitetslärare, f. 15 dec. 1851 i Nora, blef student i Uppsala 1872, med. kandidat 1881, licentiat 1887 och doktor (i Lund) 1889. Hans gradualafh. Studier och undersökningar öfver smaksinnet meddelar bl. a. upptäckten af, att de olika smakkvaliteterna förmedlas af olika nerver. Ö. utnämndes s. å. till docent och 1890 till laborator i fysiologi i Uppsala och var 18991917 professor i fysiologi där. Med stort intresse har Ö. egnat sig åt sinnesfysiologiska studier och därv", "headword": "Öhrwall"}
{"text": "Aaensire [åen-]. Se Siredalen.", "headword": "Aaensire"}
{"text": "Båtskrå , skpsb., träklotsar eller järnställningar, i hvilka skeppsbåtar hvila, då de äro insvängda eller insatta på fartygets däck eller båtbrygga. Båtskrån kallas stundom äfven båtklampar, i hvilket fall man med båtskrå förstår det tåg, hvarmed båtklamparna fastsurras vid däcket. H. W-1.", "headword": "Båtskrå"}
{"text": "Till art. Jaktgevär. II. Fig. 4 Huskvarna bakladdningsdubbelbössa, med hanar och lefaucheuxnyckel. Fig. 5. Engelsk hammerless-dubbelbössa (utan yttre hanar) med top-lever. Af skjuten patronhylsa utkastas af ejektorn. Fig. 8. A. Sjögrensautomatiska hagelgevär Fig. 9. Kikarsikte apteradt på mauserstudsare. Fig. 6 o. 7. Damaskerade gevärspipor (mönstren Bernard och Étoile). ingenjör A. Sjögren), afsedt för 5 skott (se fig. 8). Äfven repetergevär (magasinsgevär)", "headword": ""}
{"text": "Podgorica tillhör nu Jugo-Slavien. I P. hölls nov. 1918 en s. k. , som 26 nov. proklamerade Montenegros uppgående i Jugo-Slavien. Jfr Montenegro. Suppl. *", "headword": "Podgorica"}
{"text": "Heinsius, Anthonij, nederländsk statsman, f. 22 nov. 1641 i Delft, d. 3 aug. 1720, var från 1679 rådspensionär i Delft och tillhörde det aristokratiska eller fransksinnade partiet därstädes, men under en diplomatisk beskickning till Versailles 1681 retades H. af franska hofvets öfvermod och blef en hängifven anhängare af Vilhelm af Oranien. Sedan H. 1689 valts till rådspensionär af Holland, ledde han republikens styrelse i full öfverensstämmelse med arfståthållarens önskningar och var under dennes lifsti", "headword": "Heinsius"}
{"text": "Syd-Amerika. Alla äro skogsfåglar och tillbringa sin mesta tid i träden; somliga tillbringa den hetaste tiden af dygnet på marken, där de springa med stor snabbhet. Deras föda består af löf och frukter, som de vanligen förskaffa sig morgnar och kvällar. Samtliga arter utmärkas genom ett egendomligt, för hvarje art olika läte. Det konstlöst byggda boet finnes städse i träden, aldrig på marken. Som köttet är synnerligen läckert, äro dessa fåglar föremål för en", "headword": ""}
{"text": "Mandibel (Lat. mandibula), anat., underkäke. Se Käke, Maxill. Zoologerna hafva gifvit det öfversta paret af käkar hos insekterna namnet mandibler. Dessa käkar framspringa under öfverläppen och röra sig mot hvarandra från sida till sida. De utgöras af två, oftast tångformiga tuggverktyg, hvilka vanligen äro ganska starka och kunna kraftigt sönderdela födan eller andra föremål. Mandiblerna sakna s. k. palper, eller små känselspröt, som deremot tillhöra underkäkarna eller maxillerna. Hos en del större ska", "headword": "Mandibel"}
{"text": "Japakonitin , farm. kem. Se Akonitin.", "headword": "Japakonitin"}
{"text": "Aborre. Se Abborre.", "headword": "Aborre"}
{"text": "Baccanarister, religiöst sällskap. Se Pac-canarister. Baccarat [backarä], stad i franska depart. Meurthe et Moselie (Lorraine), s. om Luneville. 5,036 innev. (1872). I B. finnes Frankrikes största kristall-glasfabrik. Bacchanälier, fest till Bacchi ära, till hvilken endast de i Bacchi mysterier invigde fingo tillträde, firades ursprungligen endast af qvin-nor, men sedermera äfven af män (jfr Bacchus). Då dessa fester, som. under yrande lekar och dansar", "headword": "Baccanarister"}
{"text": "Magadisjön, i brittiska kolonien Kenya, rik på soda (enligt uppgift omkr. 200 mill. ton), som sedan 1914 exploateras af ett engelskt bolag. Från östra sidan går en 132 km. lång järnväg till stationen Ulu på Ugandabanan. E. A—t.", "headword": "Magadisjön"}
{"text": "Fiske. Hafsfiske idkas från polska kusten i öppna båtar inom Danzig-bukten och i någon mån i södra Östersjön. Det fångas hufvudsakligen strömming, spättor, ål och något lax. Fångstens värde beräknas till omkr. 3 mill. złoty (1 złoty = 1 guldfranc). Fångsten afsättes i Putzig och Gdynia, men hufvudsakligen i Danzig. Flod- och insjöfisket är rätt betydande; i floderna fångas lax och gädda, i sjöarna sik, gös, gädda, abborre och i älfvarna i bergstrakterna foreller. Karpodling bedrifves på", "headword": ""}
{"text": "Pastoralteologi i vidsträckt betydelse l. praktisk teologi är vetenskapen om de kyrkliga funktionerna (kyrkans praktiska verksamhet) och har till föremål för behandlingen de enskildes införande i kyrkosamfundet, det kristliga lifvets utveckling och fostran inom kyrkosamfundet genom gudstjensten och själavården samt kyrkosamfundets organisation. På grund häraf kan denna vetenskap, som af olika författare för öfrigt indelas olika, anses omfatta följande hufvudgrupper: 1) halievtik (»missionsvetenskap»; af Grek.", "headword": "Pastoralteologi"}
{"text": "n:o , n:ro (plur. n:is, n:ris), framför siffror brukad förkortning af lat. numero (numeris), under det eller det numret, numrerad med. (Förkortas numera helst till n:r).", "headword": "n:o"}
{"text": "Edder, flod. Se Eder.", "headword": "Edder"}
{"text": "Kastman, Karl Vilhelm, pedagog, ämbetsman, f. i Vesterlösa, Östergötland, d. 20 Juli 1832, blef student i Upsala 1852, der han 1858 aflade filos. kandidatexamen, kollega i Eksjö 1859, läroverksadjunkt i Norrköping 1863 och seminarielärare i Linköping 1864, var rektor vid folkskolelärareseminariet i Karlstad 1871–83 och i Stockholm 1883–91 samt tjenstgjorde under tiden jämväl såsom folkskoleinspektör 1867–71 och sedan 1877. K. utnämndes 1891 till kansliråd och byråchef i Ecklesiastikdepartementet. K. var", "headword": "Kastman"}
{"text": "*Chios har enl. Strelbitsky en areal af 826,7 qvkm. och 60–70 tusen innevånare, nästan alla greker. Ön består till största delen af mesozoiska kalkbildningar; i n. v. och på elfva enstaka ställen uppträda paleozoiska skiffrar och sandstenar, med kisel-, skiffer- och kalkinlagringar. Södra hälften af vestkusten består af limniska tertiärbildningar. Strandslätter och flodalluvioner finnas särskildt omkring hufvudstaden och hornblende-andesit och fusulinakalk på ett enstaka ställe i n. vid Kardamin. Den", "headword": "*Chios"}
{"text": "Kalakaua, David. Se Hawaiiöarna, sp. 121.", "headword": "Kalakaua"}
{"text": "Stavby, officiell form för Stafby (se d. o. äfven i Suppl.).", "headword": "Stavby"}
{"text": "Euphrasia officinalis, Ögontröst, bot., väl bekant liten ört af nat. fam. Personatae, kl. Didynamia, L. Dess svenska namn härleder sig deraf att örten fordom stått i stort anseende såsom verksam mot ögonsjukdomar. S. A.", "headword": "Euphrasia officinalis"}
{"text": "Terosen, bot. Se Rosa.", "headword": "Terosen"}
{"text": "Malacka. Se Malakka.", "headword": "Malacka"}
{"text": "Clarendon [klarendön], George William Frederick Villiers, earl of C., engelsk statsman, ättling af den föregående, föddes d. 12 Jan. 1800 i London. 1833 blef han ambassadör i Madrid, der han på ett utmärkt sätt verkade för den engelska regeringens afsigt att fota drottning Isabellas tron på en nationel och liberal grundval. 1838 blef han genom en frändes död earl of Clarendon (han hette förut Villiers) och återvände då till England för att taga plats i öfverhuset. 1840 utnämndes C. till storsigillbevarar", "headword": "Clarendon"}
{"text": "Dvärg nyttjas i dagligt tal om sådana organismer, hvilkas höjd betydligt understiger artens naturliga medelhöjd. Såsom anatomisk-fysiologisk term betecknar detta ord sådana varelser, hos hvilka litenheten visar sig däri, att volymen af alla organismens delar (Geoffroy Saint-Hilaire), således icke endast höjden, är under medium. Af människor, som tillhöra den kaukasiska rasen, räknar man dock inga andra för dvärgar än dem, som hafva mindre höjd än 125 cm. Såsom exempel på iakttagna dvärgar må anföras", "headword": "Dvärg"}
{"text": "Arrom de Ayala, Cecilia. Se Caballero.", "headword": "Arrom de Ayala"}
{"text": "Bredman , Johan, astronom, f. 7 nov. 1770 i Ovikens socken i Jämtland, blef 1790 student i Uppsala, 1797 filos. magister, 1801 docent i matematik, 1802 amanuens vid astronomiska observatoriet, 1808 adjunkt i matematik och 1811 professor i astronomi, sedan han förut under några terminer bestridt de offentliga föreläsningarna i detta ämne. Han blef 1815 ledamot af Vetenskapsakademien, tog 1841 afsked från sin professur och dog 1859. B. lär icke hafva egt någon djupare lärdom i sitt ämne, men ansågs dock f", "headword": "Bredman"}
{"text": "*Frommann, G. K., afled i Nürnberg d. 6 Jan. 1887. Den reviderade upplagan af Nya testamentet utkom först 1870, ett proftryck af den reviderade hela bibeln 1883, men afslutningen af F:s bibelverk inträffade först 1892.", "headword": "*Frommann"}
{"text": "Norbergs bergslag (härad), en i dagligt tal bruklig benämning i st. f. Gamla Norbergs (se d. o.) bergslag. Jfr Norberg.", "headword": "Norbergs bergslag"}
{"text": "Näringsvägran. Se Sitiofobi.", "headword": "Näringsvägran"}
{"text": "Varasd [varasjd], T. Warasdin. 1. Komitat i Kroatien-Slavonien, vid gränsen mot Steiermark och Ungern, mot hvilka Saves biflod Sotla, Matzelbergen och Drave bilda gräns. Areal 2,521 qvkm. 229,063 innev. (1880). Med undantag af en genom midten af komitatet gående bergskedja Ivancica (1,030 m.) är detta ett välodladt slättland med tätare befolkning än någon annan del af den ungerska rikshälften. 2. Hufvudstad i nämnda komitat, på högra sidan af Drave. 10,371 innev. (1880). Fordom starkt befäst. Tobaks-", "headword": "Varasd"}
{"text": "Behistan (fnpers. Bagaçtana, nypers. Bisutun, ), by i västra Persien, nära staden Kirmansjah. I närheten finnes en klippvägg, med märkliga kil-inskrifter och skulpturarbeten. Inskriften, som Dareios I lät inhugga för att föreviga de tilldragelser, som utmärkte hans uppstigande på akemenidernas tron, och de strider han hade att utkämpa, innan han tryggat besittningen af kronan, är affattad på tre språk: gammalpersiska, nysusiska och babylonisk-assyriska. Den gammalpersiska texten innehåller 400 rader på", "headword": "Behistan"}
{"text": "Kulisshuggning. Se Kuliss 4.", "headword": "Kulisshuggning"}
{"text": "*Svarta jorden är till sin bildning en äkta kli- matisk jordmån, som uppstått i trakter med ut- prägladt stäppklimat. Dess humushalt, som växlar mellan 2 och 16 proc., anses härröra ur förmult- nade stäppväxter, i synnerhet rötter af stäppgräs. Men dessa organiska lämningar ha fullständigt förlorat sin organiska struktur och ega närmast karaktären af kemiska utfällningar, så att de med jordens mineraldelar bilda enhetliga massor, af ut- präglad kornstruktur (se d. o.). Det oorganiska ma- terialet i svartjo", "headword": "*Svarta jorden"}
{"text": "Judéen (Judiska landet) var på Jesu tid vanligen namnet på en del af Palestina (v. om Jordan), belägen mellan Iduméen i s. och Samarien och Galiléen i n. Namnet förekommer dock t. ex. hos Josefos äfven i en vidsträcktare bemärkelse, så att det betecknar hela det af judar bebodda området (se Palestina). Gränserna för J. i inskränkt mening låta sig enligt Josefos och Talmud någorlunda säkert bestämmas. Enligt den förstnämnde var J:s längst mot n. belägna stad Koreä, som låg i östlig riktning från det", "headword": "Judéen"}
{"text": "Saturnia, Rom. mytol., binamn för Juno såsom dotter af Saturnus.", "headword": "Saturnia"}
{"text": "Kinesiska svalbon, Indiska fågelbon l. Ätliga svalbon benämnas de bon, hvilka byggas af arterna af fågelsläktet Collocalia (se Salanganen), tillhörande samma familj som den äfven i Sverige vanliga tornsvalan. Collocaliaarterna äro utbredda öfver den malajiska regionen; en bland de mest omtalade, salanganen (Collocalia esculenta), lefver på Sundaöarna, i Bengalen, Siam, Kochinkina m. fl. st. Bona, som vanligen finnas kolonivis i grottor eller vid hafsstrandens klippor, ha i allmänhet formen af en liten skål med en", "headword": "Kinesiska svalbon"}
{"text": "Ellesbo, herrgård i Rödbo socken, Bohuslän, på Hisingen, vid Göta älf, midt emot Surte, omfattar 1 1/4 mtl, med en areal af 170 har, hvaraf 40 har åker. Tax.-v. omkr. 200,000 kr. Hufvudbyggnaden, af trä i 2 våningar, uppförd 1795 och omgifven af trädgård och park, inköptes 1924 af Villinska skolan (se d. o. Suppl.) samt har inredts för skolans räkning. Jordbruket tillhör Ellesbo a.-b. E. är f. ö. mest kändt för sin rödkulliga västkustboskap, som renodlats sedan 1907 af M. W. Rhedin. O. Sjn. °", "headword": "Ellesbo"}
{"text": "Långörade flädermusen, zool. Se Fläder-möss. Långöre kapell. Se Kapelludden. Län g or n, befästning. Se Sveaborg.", "headword": "Långörade flädermusen"}
{"text": "Temple bar [te], historiskt ryktbar plats i London. I närheten af de efter Tempelherreordens forna London-hemvist ( se d. o. 2) uppkallade domstolsbyggnaderna utmärkte en bom eller kedja (bar) i hörnet af gatorna Strand och Fleet street gränsen för citymyndigheternas jurisdiktionsområde; denna stadsgräns kallades Temple bar. Den omtalas redan på 1300-talet, och däri uppfördes sedermera en portbyggnad, hvilken 1672 ersattes af en ny sådan, byggd af Chr. Wren. Såsom hinderlig för den lifliga gatutrafiken af", "headword": "Temple bar"}
{"text": "Teslaströmmar, fys. Se Tesla, N.", "headword": "Teslaströmmar"}
{"text": "Denna vik, som är mest bekant för sina kusters rika växtlighet, upptäcktes 1770 af Cook. Vid B. anlade engelsmännen 1788 en förbrytarelioloni, som likväl snart flyttades till Port-Jackson. Jfr Australien (I., sp. 1356).", "headword": ""}
{"text": "Lysimeter (af grek. lysis, lösning, och metron, mått), hydrogr., apparat för bestämning af den regnvattensmängd, som till ett visst djup nedtränger i mark af viss beskaffenhet. G. H-r.", "headword": "Lysimeter"}
{"text": "Corinium , romarnas namn på Cirencester.", "headword": "Corinium"}
{"text": "Moringsankare, sjöv., är ett vanligt ankare, dock med endast en arm och ett fly. I kronan sitter en klam, med tillhjälp af hvilken ankaret fälles och lättas. Moringsankare användes vanligen vid förankring af moringar (se d. o.). Jfr Ankare. C. K. S.", "headword": "Moringsankare"}
{"text": "Scoresby [skåəṡbi], William, engelsk upptäcktsresande, f. 1789, d. 1857, var son af en på sin tid framstående hvalfångare med samma namn och gjorde tills. med sin fader flera fångstfärder i Norra ishafvet, hvarvid han redan tidigt visade synnerligt intresse för naturvetenskaplig forskning samt anställde undersökningar, som blefvo af den största vikt för kännedomen om polartrakterna. 1806 framträngde han tills. med fadern ända till 81° 30 n. br., så vidt man vet den högsta dittills nådda breddgraden. 182", "headword": "Scoresby"}
{"text": "Paris. Se Ormbär.", "headword": "Paris"}
{"text": "Bastide [-stid], Jules, fransk publicist och statsman, f. 1800, d. 1879, ingick först i advokatståndet, men öfvergaf det snart för att i stället egna sig åt handeln, litteraturen och politiken. Han var en af de förste i Frankrike och understödde detta sällskap med sin förmögenhet, liksom han äfven tillhörde sällskapet (se d. o.). Vid julirevolutionens utbrott kastade han sig med hänförelse i striden och planterade med egen hand trikoloren på Tuilerierna. 1832 måste han, såsom komprometterad i åtskill", "headword": "Bastide"}
{"text": "Målselfven (Maalselven), vattendrag i Norge, Tromsö amt, bildas genom sammanflödet af Bardu- (Bardo-) elfven och Divi-elfven samt utfaller med nordligt lopp i Malangenfjorden. Längd 31 km. Dalen (Målself- l. Bardu-dalen), genom hvilken den flyter, uppodlades vid slutet af förra och början af innev. årh. af nybyggare från Gudbrandsdalen och Österdalen. O. Ä. Ö.", "headword": "Målselfven"}
{"text": "Diamantgraf, befästningsk., en mindre graf med murklädda sidor. Sådana grafvar anläggas ofta på bottnen af en fästnings hufvudgraf, framför någon kaponier eller annan kasemattbyggnad i ändamål att höja dess stormfrihet. G. U.", "headword": "Diamantgraf"}
{"text": "Nischapur , stad i persiska prov. Chorassan, i en fruktbar trakt 75 km. v. om Mesched och vid handelsvägen från v. till denna stad, 1,250 m. ö. h. Omkr. 11,000 inv. Handel med turkoser, som finnas i närheten. J. F. N.", "headword": "Nischapur"}
{"text": "Grameen, M. P. och F. W. Se Krusenstjerna 2.", "headword": "Grameen"}
{"text": "Spanno, Prospero. Se Spani. Spannridare. Se Spannkörning. Spannsele. Se Sele. Spanska akademien. Se Akademi, sp. 408. Spanska bibeln. Se Boktryckarkonst, sp. 969. Spanska epoken. Se Kronologi, sp. 43. Spanska fiolen (Spanska felan), ett straffredskap, som fordom användes bl. a. mot kvinnor, som varit i slagsmål. Enligt 1798 års krigsartiklar skulle straffet att bära spanska fiolen tillämpas på manskapets hustrur, barn och tjänstefolk inom garnison", "headword": "Spanno, Prospero"}
{"text": "Basis (grek.), bas; botten (t. ex. skallens basis); grundval. Se Bas och Basisfraktur.", "headword": "Basis"}
{"text": "Termiternas bon äro dels minerade i jorden eller i trä, dels murade. Enklast och ursprungligast äro de förra, som ej äro skarpt begränsade mot omgifningarna. I andra bon äro däremot gångar och kamrar koncentrerade inom ett mot omgifningarna begränsande täcklager. Innerst befinner sig vanligen den kungliga cellen, omgifven af mer eller mindre mäktiga lager af celler för afkomman i dess olika utvecklingsstadier. Byggnadsmaterialet kan vara jord eller träsmulor eller en blandning af", "headword": ""}
{"text": "Baucis. Se Filemon.", "headword": "Baucis"}
{"text": "*Siksläktet . Siklöjan är i Dalsland benämning för vimba (se d. o.).", "headword": "*Siksläktet"}
{"text": "Ille, Edvard Valentin Joseph Karl, tysk tecknare och målare, f. 1823 i München, lärjunge af dervarande akademi, har hufvudsakligen egnat sig åt teckning och aqvarellmålning. Såsom tecknare har han arbetat för , i hvilken tidning han är medredaktör sedan 1863; dessutom har han utarbetat större cykler af teckningar, såsom de sju dödssynderna och de fyra temperamenten. Såsom aqvarellmålare har han för konung Ludvig II utfört Lohengrin, Tannhäuser och Parzival samt en cykel af 21 skildringar ur eddans N", "headword": "Ille"}
{"text": "Stenkolsformationen, Stenkols- l. Karbonsystemet, geol., det geologiska lagersystem, som är närmast yngre än devoniska systemet och hvars mest utmärkande drag är förekomsten af de därinom befintliga, flerstädes vidsträckta och mäktiga stenkolslagren, hvilka dock träffas endast inom den öfre afdelningen af systemet, som utgöres af sandstenar, skiffrar och skifferleror, bildade i jämförelsevis grundt vatten, laguner och på låga sankmarker; stenkolssystemets undre afdelning, den s. k. bergkalken (Englands mountain lim", "headword": "Stenkolsformationen"}
{"text": "Pallin, Johan Rudolf, skolman, historiker, född i Karlstads landsförsamling d. 17 Juni 1830, blef 1848 student i Upsala, 1860 filos. kandidat och s. å. filos. doktor efter att hafva försvarat afhandlingen Underhandlingar mellan Sverige och Liffland 15541560. 1861 utnämndes han till adjunkt vid Nya elementarskolan i Stockholm, 1864 till lektor i historia och geografi vid Högre lärarinneseminariet samt 1868 till lektor i samma ämnen vid förstnämnda läroverk. Han var medlem af 186668 års kommission för be", "headword": "Pallin"}
{"text": "Mariinsk, kretsstad i Sibirien, guv. Tomsk, vid sibiriska järnvägen. 9,479 inv. (1900). Industri; i trakten guldvaskerier. J. F. N.", "headword": "Mariinsk"}
{"text": "Pfuhl [pfōl], Johannes, tysk skulptör, f. 1846, studerade vid akademien i Berlin och för Schievelbein. Bland hans arbeten äro ett monument öfver Stein (i Nassau, 1872), Stolbergs staty i Landshut (1879) samt ryttarmonument öfver kejsar Vilhelm I med Bismarck och Moltke som bifigurer (1893, i Görlitz). (G-g N.)", "headword": "Pfuhl"}
{"text": "Kalknocka, bot. Se Cineraria.", "headword": "Kalknocka"}
{"text": "Gulmåra , bot., namn på Galium verum.", "headword": "Gulmåra"}
{"text": "Hjellby, socken. Se Gällby.", "headword": "Hjellby"}
{"text": "Kellner [kell-], Oskar Johann, tysk agrikulturkemist, f. 1851 vid Falkenberg i Schlesien, var assistent vid det djurfysiologiska laboratoriet i Proskau och vid landtbruksiorsöksstationen i Hohen-heim, där han arbetade under E. \\Volff, och kallades 1881 till professor i agrikulturkemi vid universitetet i Tokyo, där han tillika tjänstgjorde som teknisk rådgifvare vid ministeriet för jordbruk och handel. Under sin 12-åriga verksamhet i Japan egnade han sig företrädesvis åt gödslingsförsök med ris och lyck", "headword": "Kellner"}
{"text": "*Statsrevision , Statsrevisor i Finland. Se Finland. Suppl., sp. 827.", "headword": "*Statsrevision"}
{"text": "Invenit, Lat. (vanl. förk. inv.), han (hon) har uppfunnit. Ordet plägar stå under kopparstick, träsnitt, fotografier o. s. v. före eller efter namnet på den person, som gifvit idén till framställningen. Utförandet kan vara af en annans hand.", "headword": "Invenit"}
{"text": "Höströta. Se Potatessjuka.", "headword": "Höströta"}
{"text": "Emellertid hade från den nationalistiskt sinnade ryska tidningspressens sida en fejd öppnats mot F:s konstitutionella ställning, hvilken med ökad skärpa fullföljdes, medan de finska tidningarna tillbakavisade angreppen. Sedan en af det ryska nationalpartiets män, K. Ordin, 1889 offentliggjort sin bok , antog polemiken en mera vetenskaplig karaktär. Bland ryska statsrättsliga skriftställare, som uppträdde, må nämnas Korkunov, medan Mechelin, J. R. Danielson () och R. Hermanson () vederlade", "headword": ""}
{"text": "Luftträ, tekn., detsamma som amarantträ (se d. o.); kallas äfven blå ebenholts och p u r-p u r t r ä. Luftvakuöler, bot. Se Blomning 2, bot. Luftvolym. Se Luftkub. Luftväxling (Ventilation), det ombyte af luften i ett rum, som försiggår därigenom, att luft utträder ur rummet samtidigt med att annan luft inströmmar. Drifkraften för luftens rörelse kan härvid vara flerahanda, såsom täthetsskillnad hos luften uto och inne, vindtryck eller mekanisk anordning", "headword": "Luftträ, tekn"}
{"text": "Chalkokondylas , Demetrios, grekisk grammatiker, f. omkr. 1424 i Aten, d. 1511, uppträdde efter Konstantinopels fall (1453) såsom lärare i grekiska språket, först i Perugia och därefter i Florens, dit han blifvit kallad af Lorenzo di Medici. Han skref en grekisk grammatika, Erotemata (1493), på gammalgrekiska. Sin största förtjänst förvärfvade han genom ombesörjandet af de första tryckta upplagorna af Homeros (1488), Isokrates (1493) och Suidas (1499), hvilka alla tillika äro typ grafiska mästerverk.", "headword": "Chalkokondylas"}
{"text": "Vogelsberg. Se Yogelsgebirge. Vogels fotometer [få-], fys. Se Fotometer, sp. 1014, med fig. 4. Vogelsgebirge 1. Vogelsberg [fà-], basalt-berg i mellersta Tyskland, på gränsen mellan fristaten Hessen, prov. Ober-Hessen och preussiska reg.-omr. Kassel, skildt i s. och s. ö. från Spessart genom Kinzig, i v. från Taunus genom Wetterau samt i ö. från Rhön genom Fulda och dess biflod Fliede. V. bildar en i midten 600 m. hög platå, hvars högsta toppar äro Taufstein", "headword": "Vogelsberg"}
{"text": "Vertex (lat., , af vertere, vända), Toppunkt, mat., den punkt på en kroklinje, där krökningen är störst. Kastas en kropp snedt uppåt, beskrifver den en s. k. parabel, och banans högsta punkt är parabelns vertex. Benämningen har sedan öfverflyttats äfven på motsvarande punkter hos andra kroklinjer, särskildt ellipsen och hyperbeln. E. L.", "headword": "Vertex"}
{"text": "Bondeson, August Leonard, vitterhetsidkare, läkare, född i Vessige, Hallands län, d. 2 Febr. 1854, blef 1876 student i Upsala, der han 1881 vardt amanuens vid de farmakologiska samlingarna och 1889 aflade medicine licentiatexamen, hvarefter han såsom praktiserande läkare bosatte sig i Göteborg. B. har gjort sig ett namn såsom en af våra lyckligaste folklifsskildrare. Han var ännu ej student, då han, under psevdonymen Håttur utgaf sitt förstlingsarbete, Knäppar på lyran (1875), och vid universitetet gjord", "headword": "Bondeson"}
{"text": "Salomon, Elias, läkare, född i Stockholm 1751, blef 1783, efter att redan förut hafva fått assessors titel, utnämnd till förste lifkirurg i survivance hos Gustaf III, ehuru han ej aflagt någon universitetsexamen, utan endast biträdt Acrel vid mindre operativa förrättningar. Han blef sedan förste lifmedikus, assessor i Collegium medicum och regementskirurg vid Lifregementet samt tjenstgjorde som läkare hos konungen ända till dennes död. Derefter blef han af bergsrådet N. Dahlberg och andra afundsmän ankl", "headword": "Salomon"}
{"text": "*Grimelund. 2. J. M. G. dog 25 okt. 1917 i Garche, Frankrike.", "headword": "*Grimelund"}
{"text": "Meyer, Gustav, tysk språkforskare, f. 1850, sedan 1881 ord. professor i sanskrit och jämförande språkvetenskap i Graz, har gjort sig känd företrädesvis genom sina studier af det albanesiska språket (Albanesische studien, 1–4, 1883–95; Albanesische grammatik, 1888; Etymologisches wörterbuch der albanesischen sprache, 1891, belönt af Franska institutet med Volneyska priset), hvarjämte han författat Griechische grammatik (1880; 3:dje uppl. 1896), Essays und studien zur sprachgeschichte und volkskunde (2", "headword": "Meyer"}
{"text": "*Hacksta. 1. H. och Löt skola framdeles förenas med Villberga till ett pastorat. 428 inv. (1923). Hackvad, officiell namnform för Hackva (se d. o.}. Hackze11, Karl Hjalmar, läkare, donator, f. 14 juni 1856 i öfvertorneå, Norrbottens län, d. 17 maj 1921 i Luleå, med. licentiat 1883. sbds-läkare i Luleå 1884-1905, testamenterade 150,000 kr. till Sv. läkaresällskapet till understöd åt hjälp-behöfvande läkare samt änkor och barn efter läkare.", "headword": "*Hacksta"}
{"text": "Palksundet, norra, smalare delen af det hafssund, som skiljer ön Ceylon från Indiens fastland, och hvars södra, bredare del kallas Manaarviken. Båda hälfterna af detta sund skiljas genom halfön Ramnad, öarna Rameswar och Manaar samt en mellan dessa öar löpande rad af sandbankar, klippor och grund, den s. k. Adamsbron. Förnämsta vägen genom sundet går mellan Ramnad och Rameswar, men den kan begagnas endast af mindre fartyg.", "headword": "Palksundet"}
{"text": "D dur, musikt., den durtonart, som har d till grundton och företecknas med # framför f och c. A. L.", "headword": "D dur"}
{"text": "Nohrborg . 1. Anders N., predikant, f. 9 maj 1725 i Norberg, Västmanland, d. 30 nov. 1767 i Folkärna, blef student i Uppsala 1745, filos. magister 1752 och präst 1754 samt kallades till pastorsadjunkt vid Finska församlingen i Stockholm. 1765 utnämndes han till e. o. hofpredikant. Hans broder, Daniel N., utgaf 1771 en årgång af hans predikningar, ordnad efter dogmatiskt system, under titel Den fallna människans salighetsordning. Denna postilla (18:e uppl. 1883, omtryck 1889, 1909; öfv. på fi. och no.) ha", "headword": "Nohrborg"}
{"text": "Merikoski. Se Ule elf.", "headword": "Merikoski"}
{"text": "*Tafilet (äfven Tafilelt) har enligt Gabr-Delbril, som 1893 närmare undersökte oasen, omkr. 145,000 innev., af hvilka omkr. 400 judar.", "headword": "*Tafilet"}
{"text": "Mal de los pintos, mal pintádo, pinta (Sp.; »fläcksjuka»), med., en i Mejico, Central-Amerika, Venezuela, Granada, Peru och Chile förekommande hudsjukdom, som visar sig i större eller mindre, spridda eller sammanflytande, röda, hvita, svarta eller blå fläckar med affallande epidermis, luktande mögel samt förorsakande klåda och hårens hvitnande och affallande. Hudåkomman, som har någon likhet med pityriasis versicolor (se d. o.), är dock derifrån skild, förekommer endast inom tropikerna på heta fuktiga ställen i n", "headword": "Mal de los pintos"}
{"text": "Annweiler, stad i Bajern, regeringsområdet Pfalz, i den af Queich genomflutna, för sin skönhet mycket berömda Annweiler-dalen. 3,655 inv. (1900). A. blef riksstad 1219. Det förpantades 1330 af kejsar Ludvig IV af Bajern till pfalzgrefven af Zweibrücken och blef aldrig inlöst. S. ö. om A. ligga ruinerna efter slottet Trifels.", "headword": "Annweiler"}
{"text": "Montgomery [möngömeri], James, skotsk skald, född 1771, uppfostrades af herrn hutare och öfvertog 1794 redaktionen af den liberala tidningen »Sheffield Iris», hvilken han utgaf under 32 år. Han fick 1795 och 1796 bota med fängelsestraff för öppet uttalade demokratiska tänkesätt, men vann småningom alla partiers aktning. Sedan 1835 uppbar han en pension af staten. Död i Sheffield 1854. M:s skaldskap röjer ett religiöst sinnelag, stark humanitetskänsla och en dristig, varm fantasi, som eger sin styrka i nat", "headword": "Montgomery"}
{"text": "Emporagrius, Erik, teolog, f. 1606 i Torsåkers socken i Gefleborgs län, blef 1632 magister primus i Upsala, der han 1637 utnämndes till fysices professor och 1641 till teologie professor. 1645 blef han förste hofpredikant, 1648 teologie doktor, 1649 pastor primarius i Stockholm och 1664 biskop i Strengnäs, hvarest han dog d. 14 Mars 1674. E. var en nitisk, lärd och vältalig man samt ansågs hysa strängt ortodoxa åsigter. I början af 1660-talet låg han i häftig fejd med dåvarande biskopen i Strengnäs, Johann", "headword": "Emporagrius"}
{"text": "Stainland with Old Lindley [steild lindli], stadsliknande samhälle (urban district) i engelska grefsk. York (West Riding), 5 km. s. v. om Halifax. 4,449 inv. (1911). Tillverkning af ylle-, kamgarns- och bomullsvaror, papper och papp.", "headword": "Stainland with Old Lindley"}
{"text": "*Dupont de Nemours föddes d. 14 Sept. 1739.", "headword": "*Dupont de Nemours"}
{"text": "Duo, Lat., två, tonstycke för tvänne instrument. Jfr Duett. Duo buffo, Ital., musikt. Se Buffo.", "headword": "Duo"}
{"text": "Prioritet (Fr. priorité, af Lat. prior, främre, äldre), egenskapen att vara tidigare, föregående eller äldre; företrädesrätt, förmånsrätt (se d. o.). Prioriterade kallas sådana fordringar, som utgå med förmånsrätt i gäldbundet bo. Prioritetsaktier. Se Preference-aktier.", "headword": "Prioritet"}
{"text": "Kardläder. Se Kardning.", "headword": "Kardläder"}
{"text": "Martineau [-nå], Harriet, engelsk skriftställarinna, född d. 12 Juni 1802 i Norwich, Norfolk, tillhörde en unitarisk, från hugenotterna härstammande familj och åtnjöt en lärd uppfostran. Hon hänvisades till studier genom en alltmer utvecklad döfhet och till författareskap genom sin familjs inträffade obestånd. Med största nit arbetande på sin utbildning, offentliggjorde hon först en uppbyggelsebok, dernäst ett antal berättelser och uppsatser, i hvilka hon förfäktade kroppsarbetarnas sak. Sedan denna tid", "headword": "Martineau"}
{"text": "Bengasi, Benghasi l. Barka, hufvudstad i det liknämnda turkiska vilajetet i Tripolis, vid östra kusten af Sidra-viken och säte för en mutessarif, som lyder direkt under Porten. Omkr. 10,000 inv., däribland 2,500 judar. Den igensandade hamnen är tillgänglig blott för fartyg om högst 2, m. djupgående. 1896 inlöpte 341 fartyg om 62,117 ton. I närheten ruiner af forntidens Berenike i Kyrenaika.", "headword": "Bengasi"}
{"text": "Kantsåg, träv. Se Sågning.", "headword": "Kantsåg"}
{"text": "Napoléon-Saint-Leu [napåleå̃ sä̃ lȫ], kommun. Se Saint-Leu-Taverny. *", "headword": "Napoléon-Saint-Leu"}
{"text": "Dyvlin. Se Deulino.", "headword": "Dyvlin"}
{"text": "Vinca minor (singrön). sitta motsatta på de ibland meterlånga, smala, slaka, nedliggande och rotslående stjälkarna. Blomkronorna, som utvecklas mest om våren och försommaren, äro vackert blå, med nästan tvärhuggna bräm-flikar. Singrön (den orätta vintergrönsin) träffas någon gång förvildad ända upp till mellersta Sve- rige. Jfr P y r o l a, som är den rätta vintergrönan. Nära släkt med Vinca är Lochnera, hvaraf en art, L. rosea (Vinca rosea), en från Västindien", "headword": ""}
{"text": "Kristall-elektricitet l. pyro-elektricitet kallas den genom temperaturändringar på vissa kristallers ytor alstrade elektriciteten. Se Pyro-elektricitet. L. A. F.", "headword": "Kristall-elektricitet"}
{"text": "Lemvig, Ole Svendsen, dansk teolog, var prest på Bornholm, begaf sig omkr. 1670 till Sverige och utgaf der åtskilliga moralisk-religiösa skrifter på svenska, bl. a. Salomons seders konst, regeringskonst, hushållningskonst samt Konst att känna folk (1673). C. R.", "headword": "Lemvig"}
{"text": "Komplottanter, deltagare i en komplott (se d. o.). Komplutensiska bibeln. Se Complutensi-ska bibeln. Komponent (af lat. compönere, sammansätta). 1. Astron. Se D u b b e l s t j ä r n o r, sp. 975. - 2. Mek. Se Krafternas parallellogram. Komponera (lat. compönere), sammansätta, t. ex. ett mönster, ett musikstycke. Se Komposition 3. Komponist. Se Komposition 3. Komposant (af fr. composer, sammansätta), mek. Se Krafternas parallellogram. Kompos i t u m.", "headword": "Komplottanter"}
{"text": "Leptospermoideæ, bot. Se Myrtaceæ, sp. 116. *", "headword": "Leptospermoideæ"}
{"text": "Kricket (eng. cricket) l. dubbel grindboll ett gammalt äkta engelskt spel af manligt kynne, spelas allmänt af de välmående klasserna och har praktiskt som teoretiskt nått stor utbildning. Täflingspartier mellan två klubbars, regementens eller grefskaps bästa kricketlag sätta hela samhället i rörelse, och kolonierna skicka sina lag att täfla med moderlandets. Kricketsäsongen varar majjuli. I Danmark har spelet vunnit rätt mycket insteg. Kricket spelas i det fria på ett öppet, plant,", "headword": "Kricket"}
{"text": "Amalie Heiter, psevdonym för hertiginnan Amalia af Sachsen (se denna).", "headword": "Amalie Heiter"}
{"text": "Västmannaöarna (isl. Vestmannaeyjar), en ögrupp af 14 större och smärre öar vid Islands södra kust. Endast en af dem, Hemma-ön (isl. Heima-ey), är bebodd. Den räknar 1,560 inv. (1919), har kyrka och idkar handel. De andra äro tagna i besittning af en otrolig mängd sjöfågel och lämna rik afkastning genom jakt och äggfångst. Sommaren 1627 gjorde 3 sjöröfvarfartyg från Al- geriet strandhugg på V. och bortförde i slafveri 250 personer. Från V. gå två gånger dagligen", "headword": "Västmannaöarna"}
{"text": "Guancas [gωa′nkas] l. Huancas, en sydamerikansk stam, bosatt i det inre Peru, mellan 9° och 14° s. br., på Andernas östra sluttningar. I likhet med flera andra inhemska indianstammar i Peru äro de icke besläktade med de mera civiliserade Quichua-folken, eller inkaperuanerna, hvilka vid spanjorernas ankomst behärskade landet. Jfr Cieza de Leon, ”Cronica del Peru” (öfv. af Markham, 1865), Tschudi, ”Peru, reiseskizzen” (1846) och Markham i ”Journal of the Roy. geogr. soc.” (XLI, 1871). H.", "headword": "Guancas"}
{"text": "Svenska AmerikaMexikolinjen . Se Ångfartygslinjer.", "headword": "Svenska AmerikaMexikolinjen"}
{"text": "Goltermann, Georg Eduard, tysk violoncellist, f. 1824, fick efter hvart annat dirigentplatser i Würzburg och Frankfurt am Main. Hans cellokompositioner äro tacksamma och effektfulla. Som virtuos väckte han uppseende på konstresor 185052. A. L.", "headword": "Goltermann"}
{"text": "Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-, Sh- eller Sj-.", "headword": ""}
{"text": "Tiondelada l. endast Lada l. Kornhärbärge, kam., af ålder ett af de , som socknemännen haft att tillhandahålla sin kyrkoherde för tiondesädens förvaring (se Prästgårdsbyggnad). Sedan till följd af prästlöneregleringarna enligt 1862 års förordn. tiondesäd ej vidare behöfde inrymmas i prästgården, förordnades 27 april 1877, att landsförsamling, där fastställd lönereglering skett, skulle, så framt på prästgården funnes sådan sädeslada för förvaring af annan säd än tionden, som omförmäldes i k. resol. 10 aug.", "headword": "Tiondelada"}
{"text": "Hougue, La [la og] 1. La Hogue, redd på östra sidan af halfön Cotentin, franska dep. La Manche, nära staden S:t-Vaast-la-Hougue. Redden, som oriktigt fått namnet La Hague (sa Hague), har gifvit namn åt en stor sjöstrid 29 maj 1692, i hvilken Tourville, som förde 44 franska skepp, blef slagen af den förenade engelsk-holländska flottan, 99 skepp och 20 fregatter, under E. Russell.", "headword": "Hougue"}
{"text": "Cremorne gardens [krimårn-], förlustelseställe i London, motsvarande Mabille i Paris. 1878 stängdes dess portar.", "headword": "Cremorne gardens"}
{"text": "Likning, liknål, sjöv. Se Lik. 2.", "headword": "Likning"}
{"text": "Pejla, sjöv. 1. Med kompassens tillhjelp iakttaga riktningen, väderstrecket, hvaruti ett föremål synes från en viss punkt. Jfr Pejling. 2. Pejla pumpen, att medelst pejlstocken, en i längdmått uppgraderad, med snöre försedd käpp, som nedsläppes i pumpen eller en särskild ränna, undersöka huru högt vattnet står i fartyget. Benämningen härleder sig från Holl. peil, en märkestång, hvarmed vattenstånden vid ebb och flod uppmättes (jfr Pegel). Deraf äfven det gamla uttrycket »pejla djupet», d. v. s. loda,", "headword": "Pejla"}
{"text": "Ett nytt skede i B:s lif börjar med franska revolutionen. Dess rationalistiska skaplynne, mekaniska samhällsuppfattning och pietetslösa kritik måste för en man med B:s läggning ha varit ytterligt osympatiska, liksom han äfven med en förunderlig blindhet förbisåg dess sociala orsaker och den verkliga halten af det gamla franska regeringssystemet. 1790 utkommo hans Reflections on the revolution, som i hela Europa väckte det lifligaste uppseende och delade England i två", "headword": ""}
{"text": "Alsheda, socken i Jönköpings län. Se Alseda.", "headword": "Alsheda"}
{"text": "Säfsjöström—Nässjö järnväg (sign. Sä. N. J.), normalspårig (1,435 m.), 94,2 km. lång, med 31,4 km. inom Kronobergs och 62,8 km. inom Jönköpings län belägen järnväg, som eges af Säfsjöström—Nässjö järnvägs-a.-b., men trafikeras af Kalmar nya järnvägs-a.-b. Järnvägen utgår från Nässjö station, är därefter framdragen v. om Gisshultssjön och ö. om sjön Nömmen samt vidare ö. om Ekenässjön till Hvetlanda. Därefter framgår järnvägen mellan sjön Grumlan och Bäckseda kyrka samt fortsätter förbi Korsberga till Smedhemmet och vidar", "headword": "Säfsjöström—Nässjö järnväg"}
{"text": "Borg, Elsa Dionysia, ledarinna af missionen vid Hvita bergen i Stockholm, föddes d. 19 Juli 1826 i Rytterns socken i Vestmanland, der hennes fader var kyrkoherde. Tidigt föräldralös, egnade hon sig åt undervisning, dels som lärarinna i familjer, dels som föreståndarinna för en större flickskola i Gefle. Den andliga och lekamliga nöden bland den fattigare befolkningen i Stockholm och särskildt i den aflägsna och illa kända trakt af Katarina församling, som fått namnet Hvita bergen, kom under vintern 1", "headword": "Borg"}
{"text": "Bäckhammar , sulfatfabrik och pappersbruk i Visnums socken af Värmlands län. Bruket tillhör Bäckhammars nya aktiebolag och producerade 1904 1,200 ton torrberäknad cellulosa och 1,111 ton papper. K. K.-Å.", "headword": "Bäckhammar"}
{"text": "Steyr l. Steier, stad i Öfre Österrike, vid Steiers utflöde i Enns och vid St. ValentinTarvis-banan. 17,199 innev. (1880). S. har en öfverrealskola och flere fackskolor samt är en af Österrikes lifligaste fabriksstäder, med en mängd jernmanufakturer och rikets största vapenfabrik, grundad af Werndl. På en klippa reser sig ett slott från 10:de årh. S. var fordom hufvudort i grefskapet S. eller Styre och lydde under Steiermark till 1183, då det ofvergick till hertigdömet Österrike.", "headword": "Steyr"}
{"text": "Guvernement (Fr. gouvernement, af Lat. gubernare, styra), egentl. styrelse; förvaltningsområde, län. Jfr Guvernör.", "headword": "Guvernement"}
{"text": "Wildenfels, stad i sachsiska kretsen Zwickau, nära västra Mulde. 352 m. ö. h. Omkr. 2,500 inv. - Slott (uppf. omkr. 1200), tillhörigt grefven af Solms-W., med tafvelgalleri. Wildens, Jan, flamsk målare, f. 1586 i Ant-werpen, d. där 1653, var lärjunge af Peter Yer-hulst, blef 1604 mästare i sin fädernestads målår-gille, vistades 1613- 18 i Italien och kom efter sin återkomst i nära beröring med Ru-bens. I dennes taflor under hans bästa tid utförde han ofta landskapet med", "headword": "Wildenfels"}
{"text": "Öfjældsjökel [-fjälls-], det danska namnet på Eyjafjallajökull (se d. o.).", "headword": "Öfjældsjökel"}
{"text": "Fredriksort. Se Friedrichsort.", "headword": "Fredriksort"}
{"text": "E. A-t. Järnvägsnätet har först på de senaste årtiondena blifvit utbyggdt i större skala. De första järnvägarna anlades i Egypten 1856, Algeriet 1857 och Kapkolonien 1859, där också tidigast ett järnvägsnät började utbildas, men först efter 1880 kom en kraftigare utveckling till stånd. Omslaget betecknas af påbörjandet af den franska SenegalNigerbanan 1881 och Nedre Kongojärnvägen 189098. Efter 1900, då A:s järnvägar hade en längd af något mer än 19,000 km., har", "headword": ""}
{"text": "Geissler [gajs-], Max, tysk författare, f. 26 april 1868 i Grossenhain, har skrifvit ett stort antal romaner m. m., såsom Jochen Klähn (1903), från Halligarna, Am sonnenwirbel (1904), Briefe an meine frau (1912) och Wie ich dichter wurde (s. å.) m. fl., som vunnit popularitet och väckt uppmärksamhet genom naturskildringarna och den underhållande berättelsen. Rn B.", "headword": "Geissler"}
{"text": "Gråvacka , petrogr., en finkornig till grofkornig, oftast grå, stundom rödaktig eller gulhvit, mer eller mindre tydligt skiktad brottstyckebergart, som består af dels skarpkantiga, dels afrundade fältspats-, kvarts- eller andra mineralkorn och fjäll af glimmer, eller fragment af skiffrar och andra bergarter, sammankittade af ett kvartsigt, lerigt eller kalkigt bindemedel. Gråvackan bildar öfvergångar dels till sandsten, dels till konglomerat eller breccia, tillsammans med hvilka bergarter den förekommer.", "headword": "Gråvacka"}
{"text": "Lilla Guadiana, flod. Se Guadiana 2.", "headword": "Lilla Guadiana"}
{"text": "Broman , Anders Jakob, riksdagsman, f. l april 1788 i Bankeryds socken i Jönköpings län, blef 1812 filos. magister, 1819 teologie licentiat och 1820 docent i teologi vid universitetet i Uppsala. S. å. utnämndes han till regementspastor vid Bohus läns regemente, 1822 jämväl till konsistorienotarie i Göteborg och 1828 till kyrkoherde i Skärkinds pastorat i Linköpings stift. 1830 blef han teologie doktor. Såsom medlem af prästeståndet och åtskilliga utskott under riksdagarna från 1844 till 1854 tillhörde", "headword": "Broman"}
{"text": "Hongamet, bot. Se Gamet.", "headword": "Hongamet"}
{"text": "Stockholms kyrkofullmäktige (sedan 1892; vice ordf. 1899, ordf. sedan 1900), af Stockholms stadsfullmäktige (1889—1903 och från 1905), af drätselnämndens andra afdelning (1892, ordf. sedan 1906), och af beredningsutskottet (1901—03). H. har äfven tagit del i det politiska lifvet; han har sålunda tjänstgjort som sekreterare och varit den verkande kraften i den 1893 bildade Svenska nationalföreningen och verkat för bildande af fjärde valkretsens moderata valmansförening och Allmänna", "headword": ""}
{"text": "En stor mängd olika former och anordningar af ångpannor finnes och har funnits, beroende de icke utstodo högre tryck, dels emedan murverket på sidorna om eldstaden bortledde en stor del af förbränningsvärmet, som derför icke kom ångbildningen tillgodo, en olägenhet, som medföljer alla pannor med yttre eldning. En annan form af panna för yttre eldning, som ofta förekommer i Sverige, i synnerhet för smärre behof, utgöres af en cylindrisk stomme med plana gaflar, mellan hvilka två eller flere", "headword": ""}
{"text": "Nordström, Ester Blenda Elisabet, författarinna, f. 31 mars 1891 i Stockholm, där hon vardt student 1910, medarbetare i sedan 1912, vanligen under signaturen Bansai, har blifvit mycket populär genom hurtiga och friska skildringar ur det samtida lifvet: En piga bland pigor (1915; många uppl.), Kåtornas folk (1916; 4:e uppl. s. å.), En rackarunge (1919; 4:e uppl. 1920), Tok-Konrad (1922) och Amerikanskt (1923). R—n B.", "headword": "Nordström"}
{"text": "Cylinderlins , fys., en lins, hvars begränsningsytor utgöras af cylindriska i st. f. sfäriska ytor. Linser med cylindrisk slipning användas ofta vid glasögon. Se därom Astigmatism 1. T. E. A.", "headword": "Cylinderlins"}
{"text": "Markevitj, Maria A., föddes troligen 1834 och dog 1921 (ej 1907). *°", "headword": "Markevitj"}
{"text": "Patripassiäner (af lat. pater, fader, och passus, som lidit). Se Antitrinitarier. Patris, tekn., boktr. Se Matris.", "headword": "Patripassiäner"}
{"text": "Kiernander, J. S. Se Kjernander. Suppl.", "headword": "Kiernander"}
{"text": "Hochheide [-hajde], by i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen). 5,874 inv. (1900). Stenkolsgrufvor. J. F. N.", "headword": "Hochheide"}
{"text": "Karpid (af grek. karpos, frukt), bot., fruktblad.", "headword": "Karpid"}
{"text": "Lärdomshistoria, en numera ej bruklig benämning, motsvarande hvad vi kalla vetenskapernas (och literaturens) historia. Lärdomshistorien har vid de svenska undervisningsanstalterna aldrig haft någon egen målsman. Ett försök att skaffa henne en sådan gjordes 1779 af professor J. H. Lidén, som uppgifves hafva varit docent i detta ämne vid Upsala universitet. Denne man skänkte till Östgöta nation i Upsala ett större bibliotek och förordnade dervid, att bibliotekarien skulle hålla offentliga föreläsningar i »lärdoms", "headword": "Lärdomshistoria"}
{"text": "Castellana , stad i italienska prov. Bari. 11,057 inv. (1901). Bomullsspinneri. Oljeberedning.", "headword": "Castellana"}
{"text": "Rosina, kvinnlig hufvudroll (vacker, rik och skälmsk ungmö; sopran) i operan Barberaren i Sevilla af Rossini (se denne).", "headword": "Rosina"}
{"text": "Ellesmere [älsmir], köping i vest-engelska grefskapet Salop, vid Ellesmere-kanalen, som förenar Severn med Mersey. Omkr. 2,000 innev. Handel med malt.", "headword": "Ellesmere"}
{"text": "Tännån, biflod till Ljusnan (se d. o., sp. 906).", "headword": "Tännån"}
{"text": "Senat 76 namn styrdes af prokuratorer). Senaten hade ännu kontrollen öfver cerarium, medan fiscus o. s. v. disponerades af kejsaren (jfr Romerska riket, sp. 761). Senaten valde fortfarande de ärlige ämbetsmännen, och som inträdet i senaten alltjämt mestadels betingades af beklädandet af ett riksämbete, kompletterade senaten sig själf. Formellt hade den rätt att till- och afsätta kejsare, men det var ytterst sällan, och eudast under kejsardömets första", "headword": ""}
{"text": "Ljusfjället, ett 1,247 m. högt fjäll i Vilhelmina socken, Västerbottens lappmarker, n. om Ransarån, n. v. om Marsfjällen. O. Sjn.", "headword": "Ljusfjället"}
{"text": "Marche [marʃ; fr., eg. , gränsland], fordom provins i det inre Frankrike, mellan Berri, Bourbonnais, Auvergne, Limousin och Poitou, med Guéret till hufvudstad, omfattade större delen af det nuv. dep. Creuse, en stor del af Haute-Vienne samt mindre delar af Charente och Indre. Arealen var omkr. 4,900 kvkm. Omkr. midten af 900-talet gafs M. som grefskap af hertig Vilhelm III af Akvitanien åt Boso I, grefve af Limoges och Charroux. 1477 förenade Ludvig XI M. med kronan.", "headword": "Marche"}
{"text": "Se L i f r e g e m e n- Västmanland, C. O. K. Lifregementets dragonkår. tets dragoner. Lifregementets grenadjärer (nT 3), till 8 dec. 1904 kalladt Lifregementet till fot, bildades 1893 af Lifregementets grenadjärkår (se d. o.) och Närkes regemente (se d. o.), hvilket senare dit afliimnade 512 nummer i Örebro och 143 i Värmlands län. Genom vakanssättning sattes regementet på 1,000 nummer. Det erhåller numera sitt värnpliktiga manskap från Örebro och till någon del från Värmlands", "headword": "Lifregementets dragonkår"}
{"text": "Muela de San Juan [mwe^a de san choan], en 1,610 m. hög topp i Montes Universalas i spanska prov. Teruel (Aragonien). På den upprinner Guadalaviar. J. F. N.", "headword": "Muela de San Juan"}
{"text": "*Hänge. Se äfven Blomställning. Suppl.", "headword": "*Hänge"}
{"text": "De bästa och fullständigaste upplagorna af C:s Oeuvres utgåfvos af Voltaire 1764, med kommentarier (ny uppl. 1802), Renouard 1817, Lefèvre 1824 (ny uppl. 185466). Någon fullständig svensk upplaga finnes ej. Biografier öfver C. äro författade af Taschereau (1829), Levavasseur (1843), Guizot (1852) m. fl. P. A. G. 2.", "headword": ""}
{"text": "Sicksack (fr. zigzag), en följd af linjer, som bilda vinklar med hvarandra, hvarannan utstående och hvarannan inåtstående; kors och tvärs.", "headword": "Sicksack"}
{"text": "Ftiotis, sydöstra delen af det grekiska landskapet Tessalien, enligt Homeros Achillevs och myrmidonernas hemland. A. M. A.", "headword": "Ftiotis"}
{"text": "Djurfabeln och sagan odlades tidigt och med förkärlek af inderna. Redan i Mahabharata förekomma flera djurfabler episodiskt. Jämförande studier ha ådagalagt, att en stor del af de i Europa gängse sagorna leder sitt ursprung ytterst från Indien. Den mest bekanta fabelsamlingen är Pañcatantra (namnet betecknar, att den är delad i 5 böcker), hvilken genom persiska och arabiska öfv. blifvit spridd öfver hela Orienten och sedan till Europa. Yngre och delvis grundad på den förra är Hitopadeça", "headword": ""}
{"text": "I samband med den puritanska väckelsen i början af detta århundrade sökte man inom skotska kyrkan göra församlingarnas valrätt gällande. Kyrkomötet 1834 förklarade, att det genom den s. k. vetoakten blifvit en kyrkans grundlag, att ingen pastor finge påtvingas en församling mot folkets vilja. Domstolarna, slutligen (1839) äfven öfverhuset såsom högsta domstol, afgjorde saken till förmån för patronernas utnämningsrätt. Då utbröt en strid, som slutade med att en stor del prester och lekmän, med", "headword": ""}
{"text": "Behrens, Bertha, tysk romanförfattarinna, känd under psevdonymen W. Heimburg, f. 1850 på Harz, dotter till en militärläkare, började 1877 sin vittra verksamhet och har, ungefår i samma anda som E. Marlitt (Eugenie John), skrifvit ett betydligt antal romaner och noveller, som vunnit stor popularitet genom uppfinningens liflighet och den friska berättaretonen. Hon har efterträdt Marlitt såsom medarbetare i tidskriften »Gartenlaube». Fröken B:s måhända bästa bok är hennes första, Aus dem leben meiner alten", "headword": "Behrens"}
{"text": "Tovdal (förr Topdal), härad i Aust-Agder fylke (före 1919 kalladt Nedenes amt) n. ö. om Kristiansand, Norge. 355,9 kvkm. 389 inv. (1918).", "headword": "Tovdal"}
{"text": "Skansen. 1. (Schantzen) Gammalt namn på Kastellholmen (se d. o.) i Stockholm. 2. Friluftsmuseum på Djurgården i Stockholm. Se därom Nordiska museet.", "headword": "Skansen"}
{"text": "L :s teoretiska filosofi, som han framställer i , är väsentligen ett försök att lösa den kunskapsteoretiska frågan om giltigheten och gränserna för våra kunskaper, men denna identifierar han med den psykologiska frågan om kunskapernas uppkomst. Få vi blott veta, huru våra kunskaper uppstå, så följer enligt hans mening däraf omedelbart, hvilka af dem äro sanna, hvilka falska, och huru långt öfver hufvud vår kunskapsförmåga sträcker sig. Han börjar sin framställning med ett", "headword": ""}
{"text": "Stylodisk (jfr Stylus), griffelformig.", "headword": "Stylodisk"}
{"text": "Bursa (mlat., af grek. by i öfverförd bemärkelse: gemensam kassa, sammankomst för gemensamt ätande och drickande, sammanskottsgille; studentkvarter. Deltagarna i dessa kallades under medeltiden bursarii (sing. bursarius) eller bursales, hvaraf det tyska ordet bursche uppstått.", "headword": "Bursa"}
{"text": "Järncyanur, kem. Se Järn 1.", "headword": "Järncyanur"}
{"text": "Mora stenar. På en öppen plats vid Mora i Lagga socken (Uppland), ungefär 1 mil s. ö. från Uppsala, helt nära gränsen emellan Långhundra och Vaksala härad, d. v. s. helt nära gränsen emellan de gamla områdena Attundaland och Tiundaland, höllos i äldre tider konungavalen. När denna ort fick en sådan betydelse, kan nu ej utrönas. Läget, på gränsen emellan de två , synes hänvisa till en mycket aflägsen tid, då dessa två folklands inbyggare möttes för att välja en gemensam konung. Enligt Olaus Magnus fanns på f", "headword": "Mora stenar"}
{"text": "Starodub, stad i ryska guvern. Tjernigov. 23,889 innev. (1880), deraf omkr. 4,000 judar. Staden drifver liflig handel med lin och säd. Dess trädgårdsskötsel är betydande. S. var fordom hufvudstad i Severien.", "headword": "Starodub"}
{"text": "Stråke (Ital. arco, Fr. archet, Eng. fiddlestick, T. bogen), en smal staf af hårdt trä, mellan hvars ändar den ena nedböjd, den andra försedd med en kloss (»frosch») äro spända tagelstrån, hvilka strykas mot strängarna på stråkinstrument. Medelst en skruf vid froschen kan spänningen ökas eller minskas. A. L.", "headword": "Stråke"}
{"text": "Mattmar ingår nu i Undersåkers och Offerdals tingslag samt Undersåkers kontrakt. 22,380 har. 1,283 inv. (1924). *", "headword": "Mattmar"}
{"text": "Wallmo, Uno, skogsman, f. 29 april 1860 i Ljusnarsberg, Örebro län, blef student 1879, utexaminerad från Skogsinstitutet 1882, extra jägmästare s. å., jägmästare i Jönköpings revir 1899 och i Örebro revir 1902 och öfverjägmästare i Bergslagsdistriktet 1903, hvarifrån han 1920 öfverflyttades som chef för distriktet Stockholm—Gäfle. W. har därjämte haft öfverinseendet öfver skogsskötseln på många enskilda bruk, såsom Högfors, Hellefors, Skogaholms, Alkvetterns och Högsjö. Han har varit led. af kommittén", "headword": "Wallmo"}
{"text": "Myrätarepungdjuret, Myrmecobius fasciatus, zool., hör till familjen pungmårdar (Dasyuridae) inom pungdjurens ordning och däggdjurens klass. Nosen är mycket lång och spetsig. Kindtänderna äro 9 i hvarje käkhalfva (arten har 54 tänder, således flere än hos alla andra däggdjur utom armadillen och några tandhvalar). Framfötterna äro nakna och hafva 5 tår; bakfötterna hafva 4 tår och äro nakna endast midt under. Honan saknar pung, och hennes 8 spenar äro ordnade i en krets. Kroppens längd utgör 25 och svansens 18 cm. F", "headword": "Myrätarepungdjuret"}
{"text": "Dito (it. detto, eg. sagd, förut nämnd), förkortadt d:o, dylik, af samma slag, nyssnämnd, sammalunda.", "headword": "Dito"}
{"text": "Athalia (Athalie). Se Atalja.", "headword": "Athalia"}
{"text": "Af äldre lokalundersökningar på B. må nämnas de af Hadorph och Peringskiöld 1686 utförda gräfningarna, hvilka tillika äro den första kända arkeologiska undersökningen i Sverige. Resultaten af denna undersökning, liksom af några följande, voro dock obetydliga. Grundligare bedrefs arbetet 182627 af Alexander Seton (d. 1828), som till statens samlingar inlemnade flere vigtiga fynd. Nya undersökningar började 1871 och hafva sedan 1872 fortsatts med anslag af allmänna medel. Utförliga", "headword": ""}
{"text": "Ludwigskanalen. Se Ludwigs Main-kanalen. Ludwigslied [lodvigslid], forntysk dikt på ren-frankisk munart till förhärligande af den seger, som franske konungen Ludvig III (se sp. 1253) vann öfver nordmännen vid Saucourt (881). Dikten, som är ett dyrbart språkligt minnesmärke, innehåller strofer på dels 4, dels 6 korta, rimmande rader. Tonen är folklig och på samma gång bibliskt from. Författaren antages ha varit en präst. L. utgafs 1696 i vanställdt skick af Schilter och 1837 kritiskt af Hoffmann von Fallersleb", "headword": "Ludwigskanalen"}
{"text": "Stärkelseniträt, kem. tekn. Se Xyloidin. *Stärner, A., lämnade Första kammaren 1918. Stävie, officiell form för Stäfvie (se d. o. äfven i Suppl.).", "headword": "Stärkelseniträt, kem. tekn"}
{"text": "Literärisches zenträlblatt, ledande kritiskt organ, som 1850 grundlades i Leipzig af Fr. Zarncke. Det utkommer med ett nummer i veckan och innehåller granskningar af tyska och viktigare utländska vetenskapliga arbeten. Sedan 1900 åtföljes det af en bilaga, , där vittra verk recenseras. Efter grundläggarens död, 1891, öfvertogs redaktionen af hans son, E. Zarncke. R-n B. Literatur, Die, en samling illustrerade litteraturhistoriska monografier, som under redaktion af", "headword": "Literärisches zenträlblatt"}
{"text": "Konchylier , Konchyliologi. Se Konkylier.", "headword": "Konchylier"}
{"text": "Outer ring [auŋ], eng. Se London, sp. 1046 o. 1047.", "headword": "Outer ring"}
{"text": "Klostridier. Se Mikrober.", "headword": "Klostridier"}
{"text": "Danubius , det latinska namnet på floden Donau.", "headword": "Danubius"}
{"text": "Korasan. Se Chorassan. Korat [ka-], hufvudstad i siamesiska prov. Nakhon Eascha Serna, 250 km. n. ö. om Bangkok, vid Tak-rong, biflod till Nammun, som flyter till Me-khong. Omkr. 7,000 inv. K. är omgifvet af en stark stenmur och har ett citadcll samt ett af starka palissader omgifvet kineskvarter, där 600 kinesiska köpmän bo. Järnväg till Bangkok (1900). I omgifningen rika kop-pargrufvor och sockerplanteringar. J. F. N. Korata [kåräta]. Se Köa ra ta. Korax, bergstopp. Se G i o n a.", "headword": "Korasan"}
{"text": "Musikens medverkan vid dramatiska föreställningar är urgammal hos de flesta folk. I det grekiska dramat sjöngos och ackompanjerades körerna, och äfven dialogen torde varit en i någon mån efter musikaliska regler bestämd deklamation. I det andliga dramat under medeltiden synes musiken ha spelat en framstående roll. Äfven i renässansens festspel och herdedramer medverkade tonkonsten; dock var stilen ännu fullständigt polyfon och utgjordes blott af en serie madrigaler, så att då endast", "headword": ""}
{"text": "Riegel [rig-], Hermann, tysk konsthistoriker, f. 1834 i Potsdam, d. 1900, var sedan 1869 museidirektör först i Leipzig, därefter i Braunschweig. Bland hans arbeten äro Cornelius (1866 och 1883), Grundriss der bildenden künste (1865; flera uppl.), Beiträge zur niederländischen kunstgeschichte (2 dlr, 1882) och Beiträge zur kunstgeschichte Italiens (1898). Han utgaf Carstens84).", "headword": "Riegel"}
{"text": "Axelson, Henrik A., dog 25 aug. 1925 i Stockholm. *", "headword": "Axelson"}
{"text": "Guadalajara [gωadalachāra]. 1. Provins i mellersta Spanien, landskapet Nya Kastilien. 12,113 kvkm. 206,539 inv. (1906), 18 inv. på 1 kvkm. Norra delen är ett bergland, södra delen en högslätt, vattnad af Tajo och ganska bördig. Bergen äro rika på järnmalm. Industrien är så godt som ingen. 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Henares, ett tillflöde till Tajos biflod Jarama och vid järnvägen MadridZaragoza. 11,144 inv. (1900). Militärakademi. 3. Hufvudstad i mexikanska staten Jalisco, nära Rio Grande de San", "headword": "Guadalajara"}
{"text": "Intensitet (fr. intensité, af lat. intefndere, spänna), inneboende kraft, styrka, häftighet, liflighet. - Fonet., den styrka, hvarmed luften framdrifves genom talverktygen vid uttalandet af ett språkljud, en stafvelse, ett ord o. s. v., hvarigenom dessa blifva starkare eller svagare hörbara. Tonlösa språkljud ha i regel större intensitet, emedan talströmmen vid deras frambringande ej möter något hinder i struphufvudet. Olika intensitet tillkommer, efter olika lagar i skilda språk, äfven", "headword": "Intensitet"}
{"text": "Consalvi , Ercole, kardinal, en af den romersk-katolska kyrkans främste män under 1800-talet, f. 1757 i Rom, uppfostrades i det kollegium kardinal Henrik af York () grundat i Frascati och studerade sedan vid den kyrkliga akademien i Rom under exjesuiten Zaccaria. 1783 blef C. kammarherre hos påfven, 1789 och 1792 medlem af den romerska appellationsdomstolen (rota romana) och medverkade såsom sådan till en reform af Kyrkostatens militärväsende. Då påfven 1798 i febr. tvangs att lämna Rom, kastades C. i Ä", "headword": "Consalvi"}
{"text": "Le Blant [lo blå], E d mön d Frédéric, fransk arkeolog, f. 1818 i Paris, d. där 1.897, känd för sina ingående studier i kristna antikviteter, i synnerhet inskrifter, blef 1867 medlem af Institutet och var 1883-89 direktör för 1École franpaise i Kom. Hans förnämsta arbeten äro Inscriptions chrétiennes de la Gaule antérieures au VIII:e siécle (1856-65; Nouveau recueil des Inscriptions chrétiennes de la Gaule, 1892), Manuel dépigraphie chrétienne (1869), Études", "headword": "Le Blant"}
{"text": "*Rosario. 1. Staden hade 93,585 innev. 1895. — 3. R. de Cucuta, stad i republiken Columbia, depart. Santander, 3 km. från Venezuelas gräns, förstördes nästan fullständigt af jordskalf 1875, men det oaktadt ökades folkmängden från 4,500 år 1870 till 20,000 1891. Stora kakao- och kaffeplantager.", "headword": "*Rosario"}
{"text": "Deponent (af lat. deponere, nedlägga), en, som öfverlämnar någonting i en annans vård; en, som undergår en depositionsceremoni. Se Deponera, Deposition och Depositum.", "headword": "Deponent"}
{"text": "Dupuy [dypuī], Jean, fransk politiker, f. 1 okt. 1844 i Saint-Palais (dep. Gironde), egnade sig åt journalistiken och blef direktör för den demokratiska tidningen . 1891 valdes han till senator i dep. Hautes-Pyrénées och tillhör republikanska vänstern. 18991902 var D. jordbruksminister i Waldeck-Rousseaus kabinett.", "headword": "Dupuy"}
{"text": "Vicarello [-rellå], en plats på västra stranden af Lago di Bracciano i italienska prov. Roma, mycket ryktbar i romerska arkeologiens historia för det fynd, som där gjordes 1852 i den största af de svafvelkällor, som nu benämnas Sorgenti di V. och som i forntiden hette Aquæ apollinares. Jesuitfäderna, platsens egare, läto förse källan med en ny steninfattning. Sedan murarna afledt vattnet, fann man några fot under den vanliga ytan ett lager af brons- och silfvermynt från 300-talet. Därunder låg ett annat", "headword": "Vicarello"}
{"text": "Barbari, Jacopo de, af tyskarna kallad Jacob Walch (d. v. s. ), italiensk målare, f. omkr. 1445, troligen i Venezia, d. före 1515 såsom hofmålare hos ståthållarinnan i Nederländerna, Margareta af Österrike. Utbildad under inflytande af Giovanni Bellini och i synnerhet af Antonello da Messina, var han verksam i Venezia till omkr. 1500, då han begaf sig till Tyskland, där han 150308 efter hvartannat uppehöll sig i Wittenberg, Nürnberg och Frankfurt. Hans vistelse i Tyskland blef af icke ringa betydelse ge", "headword": "Barbari"}
{"text": "Saye and Seale [sei-en-sil], lord och viscount. Se Fiennes 1 och 2.", "headword": "Saye and Seale"}
{"text": "Thallium, kem. Se Tallium.", "headword": "Thallium"}
{"text": "Essence [-sangs], Fr. (Lat. essentia, af esse, vara), egentl. väsende; extrakt; välluktande olja, som destilleras ur vissa växter. Jfr Parfym och Quintessence.", "headword": "Essence"}
{"text": "Muscineæ [muʃi-], lat., mossor (se d. o.).", "headword": "Muscineæ"}
{"text": "Granspira , bot. Se Pedicularis. *", "headword": "Granspira"}
{"text": "Uttolkarna, De sjuttio. Se Bibelöfversättningar, sp. 244—245.", "headword": "Uttolkarna"}
{"text": "Bernhardt, August, tysk forstman, f. 1831, d. 1879 såsom öfverforstmästare och föreståndare för skogsinstitutet i Münden, författade bl. a. Die waldwirthschaft und der waldschutz (1869), Forststatistik Deutschlands (1872), Geschichte des waldeigenthums, der waldwirthschaft und forstwissenschaft in Deutschland (3 bd, 1872–75; B:s mest framstående arbete) och Die preussischen forst- und jagdgesetze (2 bd, 1878). B. var från 1873 medlem af preussiska landtdagen och tillhörde der det konservativa partiet.", "headword": "Bernhardt"}
{"text": "Batrachoseps, zool. Se Menobranchus lateralis.", "headword": "Batrachoseps"}
{"text": "Taviuni, ö. Se Fidjiöarna, sp. 163.", "headword": "Taviuni"}
{"text": "Wendt, Hans Heinrich, tysk evangelisk teolog, f. 18 juni 1853 i Hamburg, blef e. o. professor i Göttingen 1881, ord. professor 1883 i Kiel, 1885 i Heidelberg och 1893 i Jena. Han är en af den Ritschlska teologiens mest betydande bärare och har gett denna skola den sista systematiska sammanfattningen af dess dogmatik i System der christlichen lehre (1907), där han förenklar systematiken, men ock drager radikalare konsekvenser. W. är också känd bl. a. genom en kommentar till Apostlagärningarna (i Meyers", "headword": "Wendt"}
{"text": "Frankrike, som under Ludvig XIV:s minderårighet bildade oppositionen mot hofvet och i synnerhet mot Mazarin. Dennes stora inflytande, oordningen i finanserna, missbruken i förvaltningen och den växande skattebördan hade länge vållat stort missnöje. Parlamentet trädde i spetsen för oppositionen och vägrade i Jan. 1648 att i en inregistrera några nya finansiella förordningar. Efter att hafva öfverlagt med stora rådet (le grand conseil), räkningekammaren (la", "headword": ""}
{"text": "Grundbrott, sjöv., uppkommer genom svår sjö eller dyning på jämförelsevis grundt vatten, derigenom att vågrörelsen sträcker sig ända till sjöbottnen, så att brott (brytning) uppstår. De svåraste grundbrotten förorsakas af de svåra dyningar, som under namn af rollers förekomma i Vestindien, vid S:t Helena, Ascension, Tristan dAcunha m. fl. öar samt i Kaliforniska viken, der fartyg genom grundbrott stött på i ända till 12 m. djupt vatten. O. E. G. N.", "headword": "Grundbrott"}
{"text": "I:s bildande konst bär prägel af folkets känslovekhet och glödande, tygellösa fantasi. Sällan når den en lugn, harmonisk genombildning, utan hopar former på former, med den påföljd, att det hela verkar förvirradt. De öfverdådigt rika och sirliga stenhuggeriernas och ornamentens fina teknik beror på efterbildningen af äldre, nu försvunna träkonstruktioner i landet. Detsammas flora och fauna gåfvo mångsidigt ämne till utsmyckningen. Persiskt inflytande på I:s konst gjorde sig gällande i", "headword": ""}
{"text": "Stråk. Se Bordläggning, skeppsb.", "headword": "Stråk"}
{"text": "Mödernerätt . Se Matriarkat.", "headword": "Mödernerätt"}
{"text": "Hæmatoxylon campecheanum L., Kampeschträdet, bot., ett till fam. Leguminosœ, afd. Cæsalpinioideœ, hörande träd med parbladiga blad och små gula blommor i glesa klasar, som växer i Mexico, Central-Amerika, Västindien och norra SydAmerika. Den blodröda kärnveden innehåller hematoxylin och kommer i handeln i hela block eller raspadt under namn af blåholts, blåträ l. kampeschträ. Af veden framställes fast eller sirapstjockt blåholtsextrakt. Blåholts har stor användning till färgning (se Färg, sp. 272-273),", "headword": "Hæmatoxylon"}
{"text": "Aulastomum Gulo, zool. Se Hästigel.", "headword": "Aulastomum Gulo"}
{"text": "Jungius, Joachim. Se Jung.", "headword": "Jungius"}
{"text": "C eller CCOOH } O. C CO O.T.S", "headword": ""}
{"text": "Teodor från Cyrene (Theodoros), grekisk matematiker, omkr. 400 f. Kr., tillhörde den pythagoreiska skolan, hvars förut hemlighållna matematiska teorier han skall ha bekantgjort för allmänheten. Han var Platons lärare i matematik och är den förste, om hvilken man vet, att han uppvisat storheterna √3, √5, ..., √17 som irrationella. Dock är det antagligt, att T. ej själf upptäckt detta sakförhållande.", "headword": "Teodor från Cyrene"}
{"text": "*Skånska dragonregementet skall, enligt 1892 års urtima riksdags beslut, framgent rekryteras genom värfning. Dess skolor äro förlagda till Ystad. C. O. N", "headword": "*Skånska dragonregementet"}
{"text": "Maksimovitj, Karl Ivanovitj, rysk bota- nist, forskningsresande, f. 23 nov. 1827 i Tula,d.l6 febr. 1891 i Petersburg, företog vidsträckta resor i Sibirien, norra Kina och Japan 1859-65 och var sedan 1871 direktör för botaniska trädgårdar och museer i Petersburg. Bland hans många förtjänstfulla arbeten märkas Pri-mitice Floras, Amuren-sis (1859), Plantarum novarum Japonice et Mandschuriet diagno-ses (1866), Diagnoses plantarum novarum l -7 samt bearbetningar af N. M. Przeval-skijs och", "headword": "Maksimovitj"}
{"text": "Piave kom under senare skedet af kriget mellan Österrike och Italien under Världskriget att spela en viktig roll i såväl strategiskt som taktiskt afseende. Sedan italienarna under återtåget från Isonzo i okt. 1917 fattat fast fot på P:s högra strand, sökte österrikarna (Boroevic) 12—16 nov. s. å. förgäfves tillkämpa sig öfvergången öfver floden. 15—18 juni 1918 lyckades detta delvis, men då italienarna (Diaz), begagnande sig af flodens plötsligt höjda vattenstånd, som förstörde de flesta af österrika", "headword": "Piave"}
{"text": "Krypto- (af grek. kryptos, hemlig), i sammansättningar: lönnlig, förtäckt, hemlig, dold, förborgad (t. ex. kryptocalvinister, lutheraner, som hemligen hylla Calvins lära, kryptojesuit, förtäckt jesuit, kryptokatolicism, förtäckt katolicism). - Kryptonym (af grek. onyma l. onoma, namn), som döljer sitt rätta namn.", "headword": "Krypto-"}
{"text": "Chaudes-Aigues [sjåds-äg], romarnas Calentes aquae, en efter sina heta mineralkällor uppkallad stad och badort i franska depart. Cantal (Auvergne). Omkr. 2,000 innev.", "headword": "Chaudes-Aigues"}
{"text": "Montifaud [mångtifå], Marc de, psevdonym för den franska skriftställarinnan Marie Emilie Quivogne-Chartrouse.", "headword": "Montifaud"}
{"text": "Sandblom, John Nikolaus, tandläkare, f. 1871 i Sköfde, blef 1900 doctor of dental surgery vid Northwestern university i Förenta staterna samt var 1900-02 laborator vid detta univ. S. var föreståndare och förste lärare vid Tandläkarinsti- tutet i Kristiania 1905-09 och var efter aflagd norsk tandlægeexamen led. af Kpngl. norsk kom- mission for tandlægeexamen. Han flyttade 1909 till Sverige, var 1909-10 lärare vid Tandläkar- institutet i Stockholm samt har gett en mängd kur-", "headword": "Sandblom"}
{"text": "Säcksvampar, bot. Se Ascomycetes.", "headword": "Säcksvampar"}
{"text": "Messel, Alfred, tysk arkitekt, f. 1853 i Darmstadt, d. 1910 i Berlin som professor vid konstindustrimuseets skola, har genom sin verksamhet varit af grundläggande betydelse för nyskapandet af en modern byggnadskonst i Tyskland. I st. f. en eklektisk-historisk arkitektur med förkärlek för löst påsmetade tyska renässansformer, godtyckligt lämpad för nutida behof, satte M. en byggnadskonst, som i anda och former anslöt sig till den vid 1800-talets midt afbrutna klassicistiska, den nordtyska barocken och n", "headword": "Messel"}
{"text": "Györ [djör], det inhemska ungerska namnet på komitatet och staden Raab.", "headword": "Györ"}
{"text": "Rikspark. Se Nationalpark.", "headword": "Rikspark"}
{"text": "Under benämningen inbegripes ofta äfven ej blott, såsom i Tyskland, pianot, utan äfven dess föregångare, klavecinen (af mlat. clavi-cyfmbalum, ett namn, som synes antyda, att man ansåg den för en cymbal eller ett hackbräde, försedt med klaviatur), hvilken utvecklade sig föga senare än klavikordcn och skilde sig från denna däruti, att klavecinen hade för hvarje tangent en särskild sträng, stämd i resp. ton, och att anslaget skedde ej genom strängens", "headword": ""}
{"text": "Laurie [], André, pseudonym. Se Grousset, P.", "headword": "Laurie"}
{"text": "Uppfordringsschakt. Se Schakt.", "headword": "Uppfordringsschakt"}
{"text": "Lokalt veto, rättighet för en kommuns medlemmar att sjelfva genom omröstning (i hvilken äfven qvinnor tillåtas deltaga) afgöra huruvida minuthandel och utskänkning af spritdrycker må ega rum inom samhället. Lokalt veto är infördt i Norge (se derom Bränvinslagstiftning. Suppl., sp. 1199–1200) och i många af Nord-Amerikas Förenta stater.", "headword": "Lokalt veto"}
{"text": "Liberia fick genom ett fördrag med England 1911 i utbyte mot Kanre-Lahun, som förenades med brittiska kolonien Sierra Leone, ett område s. om floden Morro, som då blef gränsflod. Kustlandet indelas i grefskap (counties): Bassa, Sino och Maryland, hvartdera under en regeringssuperintendent, samt Montserrado, som indelas i 4 distrikt med hvar sin superintendent i spetsen. L. har 15 hamnar, af hvilka Monrovia är mest betydande. Finansåret 1922—23 voro statsinkomsterna 0,51 mill. doll. och statsutgifterna", "headword": "Liberia"}
{"text": "Nacka , sjöv., fästa något med ett enkelt garn, i hvilket åtskilliga fibrer äro afskurna, så att garnet må springa, då det utsattes för större påkänning. Detta kallas äfven att . Jfr Förlora. R. N.*", "headword": "Nacka"}
{"text": "Besarabien till Donauförstendömena samt afstå från att uteslutande utöfva skydd öfver dessa och de kristne inom Turkiet. Donaufurstendömenas organisation skulle ordnas af de kontraherande makterna. Sjöfarten på Donau förklarades fri och Svarta hafvet neutralt. Genom en särskild konvention, fogad till fredsurkunden, förband sig Ryssland till västmakterna att ej åter befästa Ålandsöarna. Krigets följder synas obetydliga i jämförelse med dess offer, ty det hade kostat England omkr. 24,000, Frankrike", "headword": ""}
{"text": "Ikaalinen [ikal-]. Se Ikalis.", "headword": "Ikaalinen"}
{"text": "För det i staden förlagda Vendes artilleriregementes räkning ha tid efter annan uppförts tre kasernbyggnader, den senaste (1906) i norra delen af stadens område, i de s. k. Östra ängar, omedelbart invid regementets öfningsplats, Näsby fält. I dess närhet ligger stadens vattenverk, hvaremot gasverket och det i sammanhang därmed anlagda elektricitetsverket förlagts till sydligaste delen af stadsområdet. Folkskolehusen äro tre. K. är, som nämndt, säte för länsstyrelsen och för hofrätten", "headword": ""}
{"text": "Landnäbbmussläktet, Sorex, har nosen starkt tillspetsad, ej plattad, på sidorna föga uppsvälld. Fötterna, som icke ha sidorna hårkan-tade, äro tämligen spensliga och försedda med fem tår, som bära små klor. Antalet tänder, som alla ha brunaktiga spetsar, är i hvarje käkhalfva: i öfverkäken f ramtänder 3, hörntänder l, falska kindtänder 3 och äkta kindtänder 3, i underkäken i samma ordning l, l, l och 3. Dithörande arter gå ej utan nödtvång i vattnet, om de än icke sällan träffas", "headword": "Landnäbbmussläktet"}
{"text": "Gumbert [gom-], Ferdinand, tysk tonsättare, f. 1818 i Berlin, d. där 1896, var 1840-42 operasångare i Köln, men lämnade scenen på K. Kreutzers råd för att egna sig åt komposition och sångundervisning. Genom hundratals lätta visor i Abts och Klickens stil (t. ex. Vill ingen af er fåglar små) blef han synnerligen populär. Han skref äfven sångspel, bl. a. Bis der rechte kommt (, 1862) och Die kunst geliebt zu werden (, 1862), var medarbetare i musiktidningar och utgaf Musik. Gelesenes und gesammeltes (186", "headword": "Gumbert"}
{"text": "Backer, Harriet, norsk målarinna, f. 21 jan. 1845 i Holmestrand, syster till pianisten Agathe Backer-Gröndahl, studerade i München och Paris. Hon målar porträtt och landskap, men hufvudsakligen interiörer med figurer. Bland hennes arbeten märkas En dam vid pianot (norska nationalgalleriet), Bondstuga från Bretagne (tillhör konung Oscar), Gamlestuen paa Kolbotnen med porträtt af Arne Garborg med fru, Bondinteriör (galleriet i Trondhjem). Gg N.", "headword": "Backer"}
{"text": "Segelfartygen utträngas i våra dagar alltmer af ångare, och man torde kunna påstå, att f. n. minst 3/4 af all sjötrafik ombesörjes med ångkraft. — Om de moderna krigsångfartygen se Pansarfartyg. Jfr för öfrigt Ångmaskinen och Ångpanna samt Flotta, Handelsflotta, Skeppsbyggeri och Sjöfart. L. H.", "headword": ""}
{"text": "Annefors kapell, socken i Helsingland, Gefleborgs län, Bollnäs tingslag. 355 innev. (1874). Annex till Bollnäs, Upsala stift, Helsinglands Vestra nedre kontrakt.", "headword": "Annefors kapell"}
{"text": "Öser, A. F. Se Oeser. Ösjöbergsfältet, järnmalmsfält i Hjulsjö socken, Örebro läns Västmanlandsdel, n. om den lilla ösjön (154 m. ö. h.), som jämte de s. därom belägna Mög- sjön (151 m.), Kvisseln (150 m.), Hjulsjön (145 m.) samt Stora och Lilla Grängen (145 m.) afbör- dar vattnet till Arboga å. Det ligger omkr. 2 km. s. om Bredsjö station vid Nora-Bergslags järn- väg samt omfattar Kärr-, ösjöbergs- och Västra", "headword": "Öser"}
{"text": "Dybwad, Johanne, norsk skådespelerska, f. 2 aug. 1867 i Kristiania, dotter till den framstående konstnärinnan Johanne Reimers (se d. o.) i hennes första äktenskap, sedan 1891 gift med advokaten Vilhelm Dybwad. Hon debuterade 1887 på Bergens teater, hvarifrån hon följande år gick öfver till Kristiania teater med en glänsande debut som Fanchon i . Ett par år spelade hon nu ingenueroller (Hilde i Fruen fra havet) och vann småningom en säker ställning i publikens ynnest genom sitt lysande spel som Hedvig i", "headword": "Dybwad"}
{"text": "Båttalja, sjöv. Se Båtdäfvertar.", "headword": "Båttalja"}
{"text": "Desterro, befäst hamnstad i brasilianska prov. Santa Catarina, på vestkusten af ön Santa Catarina. Omkr. 8,000 innev. Smycken och blomster af fiskfjäll och musslor tillverkas der. D. anlades 1640.", "headword": "Desterro"}
{"text": "a , hunden är under bordet, koira menee pöydän all", "headword": "a"}
{"text": "*Mac Donald, J. W. A., föddes 1824. Bentons byst utställdes 1854.", "headword": "*Mac Donald"}
{"text": "Toque [tåkk], Fr. (af Kelt. toc, hufvudbonad), ett slags smalbrättad sammets- eller satinhatt med platt och rundtomkring veckad kulle.", "headword": "Toque"}
{"text": "*Skånings härad innehåller numera ingen del af Ufvereds socken. 51,139 har. 15,347 innev. (1897).", "headword": "*Skånings härad"}
{"text": "Köttbullar. » 168 177 26 616 13 Lammstek .... . . (J ) 230 81 680 Lungmos .................................... (H ) 66 89 83 756 P- Metvurst .............. ... ( A ) 273 399 258 Oxkött, kokt färskt ........................ (H o L) 378 20 593 9 s. k. corned beef ..... . (A ) 290 115 559 36 salt ............................ (H. o. L ) 425 37 1 474 54 rökt ........................... (K ) 271 154 477 Oxstek ....................", "headword": ""}
{"text": "Bonde kallades under Sveriges äldre samhällsskick den frie jordinnehafvaren i motsats till den frie man, som ej egde jord, och till trälen. Bönderna kallades odalbönder, om de med oinskränkt eganderätt (odalrätt) innehade sin jord, allmänningsbönder, om de upptagit hemman å allmänningarna, och landbönder, om de innehade andras jord på lega (arrende). Endast de två förstnämnda slagen af bönder voro fullmyndiga statsborgare; de sistnämnda voro i saknad af fullständiga politiska", "headword": ""}
{"text": "Scincidae [Jin-], zool. Se Ormödlorna. Scincus [jin-] Fitz., Skinksläktet, zool, farm., ett släkte, hörande till fam. Scincidce och ordn. Lacertilia (ödlorna) bland Reptilia (kräldjuren). Kroppen är beklädd med små, glatta, Scincus officinalis (skink). taktegellikt ordnade fjäll och tämligen jämtjock, med kort, raskt afsmalnande stjärt. De 4 korta Tryckt den.5/9 16 extremiteterna ha 5 på sidorna fransade tår. Nosen är något afplattad med förlängd öfverkäke. Tänder", "headword": "Scincidae"}
{"text": "Propertius, Sextus Aurelius, romersk skald, f. i Umbrien (sannolikt i Asisium) omkr. år 50 (54 och 49 uppgifvas ofta) f. Kr., d. i Rom år 16 eller 15 f. Kr., vann namn såsom skald genom en bok elegier, Cynthia, i hvilken han skildrar sin kärlek till den sköna, snillrika och fint bildade Hostia. Derigenom blef han känd af Maecenas och bodde sedan i närheten af denne på Esqvilinska kullen i Rom. Af P:s dikter (till den nyssnämnda samlingen lade han ytterligare fyra böcker elegier) är den femte boken hufvuds", "headword": "Propertius"}
{"text": "Ministeriella mål böra skiljas från sådana mål, som röra ej blott förhållandet till främmande makter, utan äfven inre förhållanden, t. ex. näringar, postväsende m. m. Dessa tillhöra samladt statsråd, för så vidt som det är fråga om att ordna de inre förhållanden, som stå i samband med regleringen af de yttre. I afseende på vissa mål kan man vara tveksam huruvida de skola vara att anse såsom rent ministeriella eller tillika angå inre förhållanden och göras till", "headword": ""}
{"text": "*Austen, Jane. Bland hennes anonymt utgifna 6 romaner är Pride and prejudice (skrifven redan 1797, tryckt 1813; sv. öfv. , 1920) den mest omtyckta, ehuru väl Mansfield park (1814) och äro konstnärligt mera betydande. Hennes Works utkommo 1908 i 10 bd. Se arbeten om henne af Mitton (1905) och AustenLeigh (1913).", "headword": "*Austen"}
{"text": "Sluten ordning, krigsv., den uppställning, i hvilken manskapet, vanligen på två led, icke har större mellanrum mellan sig, än som erfordras för fri rörelse och i hvilken det dessutom är strängt bundet af sin plats och i sin verksamhet. Sluten ordning används vid all uppställning och vid förflytt-ninsr utom fiendens eld. c O. N. Sluten redd. Se Redd. Sluten tornerhjälm, krigsv. Se Hjälm, sp. 819. Sluten tuberkulos. Se Lungsot, sp. 1458.", "headword": "Sluten ordning"}
{"text": "*Lincoln. 1. Grefskapet är sedan 1888 deladt i de tre »administrative councils» Lindsey (3,890 qvkm., 199,055 innev. 1891), Kesteven (1,909 qvkm., 105,910 innev.) och Holland (1,033 qvkm., 75,522 innev.), hvart och ett med sitt »county council», men med gemensam lordlieutenant och sheriff, hvarjämte städerna Grimsby och L. frånskilts till särskilda »county boroughs». — 2. Staden utgör sedan 1888 särskildt grefskap (15,3 qvkm., 41,491 innev. 1891). — 3. Hufvudstad i Nebraska hade 55,154 innev. 1890. — 5.", "headword": "*Lincoln"}
{"text": "Paphnutius, egyptisk biskop, en af de mest ansedde medlemmarna af det första ekumeniska mötet i Nicaea (325). Då man vid detta möte sökte göra biskoparnas, presbyterernas och diakonernas förpligtelse att ovilkorligt iakttaga celibatet till lag för hela kyrkan, uppträdde P., sjelf sträng asket, afgjordt deremot och häfdade det äktenskapliga samlifvets kyska och obefläckade karakter. Hans tungt vägande ord fällde utslaget i frågan, och det stannade vid gammal praxis, så att klerkerna förbjödos att efter ordi", "headword": "Paphnutius"}
{"text": "Lif, nord. myt. Se Hoddmimers hult. Lifangr. Se Levanger. Lifassurans, lifförsäkring (se d. o.). Lifbeväringsregementet. Se Drabant 1. Lifboj. Se Lifräddningsväsende. Lif brigaden, förkortad benämning på L i f r e g e-m e n t s b r i g a d e n (se d. o.). Lif båt. Se Lifräddningsväsende. Lifbälte. Se Lifräddningsväsende. Lifbänsel, sjöv., en förstärkningsbänsel, som pålägges mellan hjärt- och sladdbänseln. Jfr B ä n-s e 1. H. w-1.", "headword": "Lif"}
{"text": "Meraker, härad och socken i Nordre Trondhjems amt, Norge, ö. om Trondhjem, på gränsen till Sverige, på ömse sidor om Stjördalselvens öfre lopp och dennas biflod, Tevla. 1,299,4 kvkm. 2,151 inv. (1910; 1,776 år 1900). Hufvuddalgången är ett trångt pass med branta, frodigt skogbevuxna fjällsidor. Bland bergstoppar märkas den genom djupa inskärningar tredelade (högsta spetsen 1,247 m.) kolossen Kjölhaugene, Store-kluken (1,108 m.) och Fongen (1,459 m.). Viktigaste näringsgrenarna äro skogsbruk, boskapssköt", "headword": "Meraker"}
{"text": "Zetlitz, Jens, norsk prest, skald, född d. 26 Jan. 1761 i Stavanger, blef student 1780, tog teologisk ämbetsexamen och blef komminister i Lej på Jæderen 1790, kyrkoherde i Vigedal i Ryfylke 1800 samt i Hvideseid i Telemarken 1811. Död 1821. Z. blef tidigt en omtyckt författare af glada sånger och visor, i synnerhet dryckesvisor. Hans Prædikener og leilighedstaler utgåfvos 1822, Samlede digte (2 bd) 1825 och Sange for den norske bondestand 1842. E. H.", "headword": "Zetlitz"}
{"text": "Stora mesan, sjöv. Se Mesan.", "headword": "Stora mesan"}
{"text": "Amerikanska krusbärsmjöldaggen. Se Krusbärsmjöldagg.", "headword": "Amerikanska krusbärsmjöldaggen"}
{"text": "*Iravadi. 1. Om I:s länge okända öfre lopp hafva flere hypoteser uppstälts. Det har påståtts, än att I. och Lu-tse-kiang vore samma flod, än att I. vore en fortsättning af Tsanpo i Tibet, än att dess källor måste ligga emellan 28° och 29° n. br. Prins Henrik af Orleans, som 1895 med Emile Roux och Briffaud färdades genom Östra indiska halfön, har visat, att Lu-tse-kiang och Sal-uen äro samma flod, och att öfre I. uppstår af två större grenar, den ena bildad af Taurong och Telo (Taurongs källor ligga unde", "headword": "*Iravadi"}
{"text": "Diapente (grek. diapente, af dia, genom, och pente, fem, näml. strängar), mus., hos antikens och medeltidens musiker namn på kvinten. Jfr Dioxia. A. L.*", "headword": "Diapente"}
{"text": "Vattenknut. Se Knut, fig. 2, sp. 415.", "headword": "Vattenknut"}
{"text": "Bles , Hendrik (kallad = ), nederländsk målare, f. omkr. 1480 i Bouvignes, d. efter 1521, trol. i Liège. Han bildade sig troget efter Joach. Patenier, men utvecklade sig mer själfständigt under sin vistelse i Italien, där han efter sitt målarmärke, en uggla, erhöll binamnet Civetta. Sina små, i kylig, ofta konventionellt blå ton hållna landskap utsmyckade han med fint utarbetade byggnader i gotik eller renässans och med vanligen bibliskt staffage, ibland dock äfven med scener ur sin samtids lif. En", "headword": "Bles"}
{"text": "Martignac [-tinjack], Jean Baptiste Silvère Gaye de, vicomte, fransk statsman, föddes 1776 i Bordeaux. Han åtföljde Sieyès såsom sekreterare, när denne 1798 blef ambassadör i Berlin, och var sedermera advokat i Bordeaux. M. helsade bourbonernas restauration med jubel och uppträdde 1815 under »hundra dagarna» emot Napoleon. Till belöning derför blef han s. å. Ludvigsriddare och generaladvokat i Bordeaux samt snart derefter generalprokurator i Limoges. 1821 invaldes han i deputeradekammaren, der han slöt s", "headword": "Martignac"}
{"text": "Den i hufvudarbetet (sp. 272) omtalade samlingen af lettiska folkvisor Latvju dainas af Kristian Barons (1835—1923) utkom 1894—1915 och i 2:a uppl. 1923 (8 bd och ett supplement). De upptecknade folkvisornas antal uppgår till 35,000 (med varianter 218,000). Sagor och sägner ha utgetts af A. Lerchis-Puschkaitis, f. 1859, d. 1903 (7 bd, 1891—1903; ny uppl. 1924 af professor P. Schmidts, som äfven företagit omfattande forskningar i lettisk mytologi). Bland lettiska historieskrifvare märkas", "headword": ""}
{"text": "Ljuse (riktigare gjuse), en i vissa delar af Sveriges östra skärgård vanlig benämning på gråtruten och sillmåsen, af hvilka den förre kallas och den senare .", "headword": "Ljuse"}
{"text": "Torsslow, Sara Fredrika, f. Strömstedt, den föregåendes maka, skådespelerska, född i Stockholm d. 11 Juni 1795, intogs 1807 vid k. teaterns elevskola, der hon genom sitt goda förstånd och sin lätta fattningsgåfva snart gjorde framsteg, men blef till följd af intriger afskedad 1811 såsom olämplig för teatern och öfverflyttades till korstaten, ehuru hon derjämte användes i mindre roller. Från 1812, då hon erhöll kontrakt som aktris, utvecklade hon sig småningom genom egna studier till en konstnärlighet, so", "headword": "Torsslow"}
{"text": "Orangeträd [årangsj-]. Se Citrus.", "headword": "Orangeträd"}
{"text": "Alibi (lat.), jur., egentl. . Bevisa alibi, styrka, att en person vid det tillfälle, då en förbrytelse blef begången, icke vistades på det ställe, hvarest händelsen timade, och således omöjligen kunnat vara gärningsmannen.", "headword": "Alibi"}
{"text": "Walch, Jacob, målare. Se Barbari, J. de.", "headword": "Walch"}
{"text": "Beslutmässig, behörig att fatta beslut. Uttrycket användes om en kollegial myndighet eller annan beslutande församling, hvarom det finnes stadgadt att ett visst antal medlemmar skall vid sammanträdena vara närvarande, för att ärendena skola kunna afgöras genom fattande af samfällda beslut.", "headword": "Beslutmässig"}
{"text": "Julianus af Eclanum. Se Pelagianism.", "headword": "Julianus af Eclanum"}
{"text": "Martini, Simone. Se Martin o. Martini, Olaus, ärkebiskop. Se O l a u s M a r-tini. Martini, Johannes. Se Cygnseus. Martini, Giambattista, kallad P a d r e M., italiensk musiklärd, f. 1706 i Bologna, d. där 1784, erhöll en omsorgsfull musikalisk uppfostran af sin fader samt pater Predieri, kastraten Eiccieri m. fl. Sedan han 1721 inträdt i franciskanorden, blef han 1725 kapellmästare vid franciskankyrkan i Bologna, men fortsatte med musikaliska studier", "headword": "Martini"}
{"text": "Sate. Se Sauté. Så tuktas en argbigga (Tärning of a shrew], lustspel af Shakspere (se denne, sp. 269), uppf. i Stockholm f. g. 1860. (Om samma pjäs i opera- form se Götz, H.) Säbbskär. Se S ebb sk är. Suppl. *Säbrå omfattar nu 22,984 har, sedan ett visst område, den s. k. Bondsjöstaden, l j an. 1922 öfver- flyttats till Härnösands stad. 4,534 inv. (1925). S. tillhör nu Domprosteriet, Härnösands stift. E. A-t. *Säby. 1. Socknen omfattar nu som kommun", "headword": "Sate"}
{"text": "Faëton. 1. Grek. mytol., egentl. , är hos Homerus ett binamn för solguden Helios, men hos senare skalder namnet på en son af denne och oceaniden Klymene. Hans enträgna böner bevekte Helios att låta honom köra solens vagn; men då han, ur stånd att tygla det eldiga spännet, afvek från den rätta stråten och allt för mycket närmade sig jorden, som dervid var nära att uppbrännas, nedstörtades han af Zeus ljungeld i floden Eridanos. Der begräts hans död af hans systrar, de s. k. heliaderna eller faetontiader", "headword": "Faëton"}
{"text": "Ekvinoktialur . Se Solur.", "headword": "Ekvinoktialur"}
{"text": "Abydos. 1. Stad vid Hellesponten, i det forna landskapet Mysien i Mindre Asien, koloni från Miletos. Låg vid sundets smalaste del, midt emot Sestos. Mellan A. och Sestos slog Xerxes den skeppsbrygga, öfver hvilken hans väldiga här inryckte i Europa (480 f. Kr.). 2. Stad i det fornegyptiska landskapet Thebais (öfre Egypten), ett stycke från vänstra Nilstranden (nu Arabat-el-Madfun). I A. uppförde Setos I ett ännu i ruiner bevaradt tempel, Strabos Memnonium. Stora graffält ligga kring staden. 1898 upptä", "headword": "Abydos"}
{"text": "Evora, hufvudstad i portugisiska provinsen Alemtejo. 13,461 innev. (1878). Ärkebiskopssäte. Staden är omgifven af gamla, förfallna vallar, har två kastell, en praktfull katedral och flere fornlemningar från romarnas tid, då den bar namnet Liberalitas Julia. Dess vattenledning skall vara anlagd af Sertorius (80 f. Kr.). Universitetet, grundlagdt 1550, upphäfdes på 1700-talet, samtidigt med att jesuiterna, hvilka förut innehaft det, fördrefvos ur landet.", "headword": "Evora"}
{"text": "Villingsberg. herrgård i Knista socken, Örebro län, nära gränsen till Karlskoga socken, vid Valan mellan sjöarna Norén och Våtsjön, med lämningar efter ett 1646 af Hans Mönich anlagdt järnbruk. V. kem sedan genom gifte till grefve K. G. Rehn-sköld, hvarefter det länge innehades af von Hof-stenska släkten, tills bruksegaren St. Erl. v. Räfsten 1856 sålde det till bruksegaren K. J. Yng-ström. V. eges sedan 1916 af Wargöns a.-b. och förvaltas af \\V i 11 i n g s b e", "headword": "Villingsberg"}
{"text": "Krinoider (Grinoidea), zool Se H å r s t j ä r-nor. Krinolin (fr. crinoline, urspr. tageltyg, väfnad med inslag af hästtagel, hvilken bl. a. nyttjades till underkjortlar; af lat. crinis, hår), ett slags underkjortel, bestående af glest sittande ringar af fiskben, rotting eller fina stålfjädrar, som utspänna klänningen, så att den får en klocklik form och står ut vidt från kroppen. Detta hälso- och skönhets-vidriga mod infördes 1855 i Frankrike som en analogi till den under 1700-talets förra", "headword": "Krinoider"}
{"text": "Förpassning. Se Tullpass.", "headword": "Förpassning"}
{"text": "Epigraf (af Grek. epigrafe, inskrift), inskrift, påskrift; tänkespråk. Epigrafik, inskriftkännedom, den gren af fornkunskapen, som sysselsätter sig med tolkningen af de inskrifter, hvilka äro i behåll från forntidens särskilda folk, samt med deras bearbetande för fornforskningens ändamål. Se Inskrifter. A. M. A.", "headword": "Epigraf"}
{"text": "TorulÖS (lat. torulösus, af torus, valk), bot., försedd med små knölar; pärlbandliknande. Torun [tåro|, stad. Se T h o r n.", "headword": "TorulÖS"}
{"text": "Facklig, hörande till eller omfattande ett fack (se d. o.).", "headword": "Facklig"}
{"text": "Månar , Drabanter, astron. Se Biplaneter och Satellit.", "headword": "Månar"}
{"text": "Glommersträsk, kapell i sydöstra delen af Arvidsjaurs socken, Norrbottens lappmark, vid korsningen af inre militärvägen ÅseleBoden samt landsvägen JörnArvidsjaur. O. Sjn.", "headword": "Glommersträsk"}
{"text": "Central criminal court [kårt], Eng., brottmålsdomstol i London, vid hvilken ransakas och dömes rörande förbrytelser af svårare art, begångna inom London och city. Domstolen kallas i dagligt tal, efter namnet på gatan, vid hvilken den ligger, Old Bailey.", "headword": "Central criminal court"}
{"text": "Tröghet, mek. Se art. Inertia, hvartill följande må fogas. Det var först Galilei (f. 1564, d. 1642), som upptäckte trögheten hos materien. Förut hade man antagit, att en oupphörligt pådrifvande impuls vore erforderlig för hvarje rörelse. Enligt Galileis anvisning är det lätt att öfvertyga sig om tröghetens tillvaro, om man t. ex. aktgifver på huru en rörelse exempelvis en utkastad kulas rörelse på ett plan fortfar dess längre, ju mindre motståndskrafter inverka, således ju mindre planets friktion ell", "headword": "Tröghet"}
{"text": "Diadem (af Grek. diadein, binda omkring), ett slags pannbindel (ännespann), som i forntiden ofta nyttjades såsom tecken på furstars eller andra högt uppsatta personers värdighet och numera stundom af qvinnor begagnas såsom hufvudprydnad. Bruket af diadem förekom tidigt i österlandet. De egyptiske konungarna buro kring hufvudet ett gyllene band, prydt med stenar eller målning och, vanligen, framtill med en bild af Uraeus-ormen. De judiske öfverstepresterna buro på hufvudet ett ännespann (Hebr. zitz l.", "headword": "Diadem"}
{"text": "Oljekanal, bot. Se U m be l Ii f er ae. Oljekitt, tekn. Se K i 11. Oljekvarn 1. Oljeslageri, gammal benämning på oljefabrik, härrörande från användandet af kvarnar och stampverk (slagverk) till krossning af de oljeförande frön o. d., som nyttjas som råmaterial. I moderna oljefabriker utföras motsvarande operationer med tillhjälp af valsstolar, kollergångar o. d. (se Kr oss ver k). Oljan utpressas ur det krossade materialet medelst hydrauliska pressar. G. H-r.", "headword": "Oljekanal"}
{"text": "Thrombosis och thrombus. Se Tromb.", "headword": "Thrombosis"}
{"text": "Burgi , J. Se Bürgi.", "headword": "Burgi"}
{"text": "Krakewitz, Albrecht Joachim von, generalsuperintendent i Pommern, f. 1674, d. 1732, blef 1699 professor i Kostock och kallades af Karl XII 1715 till generalsuperintendent i svenska Pommern. Till följd af Stora nordiska kriget tillträdde han detta ämbete först 1721. Som superintendent blef han kansler och professor primarius vid universitetet i Greifswald. Såväl i Rostock som i Greifswald hade han att utstå många trakasserier från prästernas och", "headword": "Krakewitz"}
{"text": "Cefalopod- och stromatoporalagren på Gotland, utmärkta genom en stor rikedom på cefalopoder och de omtvistade korall-liknande stromatoporerna, äro enligt G. Lindström de yngsta, 6–9 m. mäktiga, lagren (h) på ön och anses af honom motsvara öfre Ludlow i England (jfr Silursystemet, sp. 1088–89). A. G. N.", "headword": "Cefalopod- och stromatoporalagren"}
{"text": "Slutligen har R. äfven utgett en essaysamling, Figures et caractères (1901), och resebeskrifningar. 1911 invaldes han i Franska akad. — 1898 gifte sig R. med en dotter till skalden Hérédia, Marie de Hérédia, som under pseudonymen Gérard dHouville författat ett par passionerade och stilfulla romaner. — Se L. Dumur i (1898) och F. Böök, (1911). E. A—ie.", "headword": ""}
{"text": "Bonnesen, Karl Johan, dansk skulptör, i. 26 maj 1868 i Aalborg, studerade i Köpenhamn, utställde En hunnerhöfding 1889, Kain 1893 (Köpenhamns konstmuseum) och En olycklig 1894. Hans mest bekanta verk är bronsgruppen En hunner bortför en kinesisk flicka, som förekom på Stockholmsutställningen 1897 och är inköpt af konstmuseet. Han har äfven utfört små bronsgrupper. Gg N.", "headword": "Bonnesen"}
{"text": "Tjömö, härad och socken i Vestfold fylke (före 1919 Jarlsberg og Larvik amt), Norge, på västra sidan af Kristianiafjorden, s. om Tönsberg. 38,86 kvkm., uteslutande öar, störst ön T. (24,32 kvkm.). 3,010 inv. (1910).", "headword": "Tjömö"}
{"text": "Sveriges allmänna konstförening stiftades i Febr. 1886 med anledning af ett i Stockholms konstförening framlagdt förslag till omorganisering af de svenska konstföreningarna och har till ändamål att »inom fosterlandet väcka och utbreda intresse för bildande konst samt att främja dess bästa». För detta ändamål skall föreningen i enlighet med sina stadgar året om föranstalta offentliga utställningar i Stockholm och tidtals i landsorten, företrädesvis af lefvande svenska konstnärers arbeten; inköpa och bland ledamöterna årligen u", "headword": "Sveriges allmänna konstförening"}
{"text": "Tondrakier (thondrakiter), sekt. Se Paulicianer och Thondrakier. Tondza. Se T un dza. Tondöfhet, psyk., nedsatt förmåga eller oförmåga att urskilja toner i allmänhet eller vissa toner och deras musikaliska förhållanden. Denna bristfällighet är sannolikt mycket vanlig hos s. k. omusikaliska, men i öfrigt fullt normala personer. Oförmåga att uppfatta särskildt höga eller särskildt låga toner betraktas som partiell tondöfhet. Jfr en uppsats af Grant Allén i , april 1878. s~c- TondöS (fr. tondeuse], te", "headword": "Tondrakier"}
{"text": "Svalg , Farynx. 1. Anat., den för födoämnen och andningsluft afsedda, oregelbundet trattformiga genomgångsväg, som bakåt fortsätter mun- och näshålorna. De sistnämnda öppna sig bakåt genom två ovala öppningar, koanerna. Munhålan skiljes från näshålorna genom en benskifva, som på båda sidor (öfre och undre) klädes af slemhinna, hårda gommen. Skifvan slutar bakåt med en tunn kant, från hvilken nedhänger gomseglet (mjuka gommen), en utlöpare af båda slemhinnorna, med mellanliggande körtlar, muskler, kärl", "headword": "Svalg"}
{"text": "BERGVALL, E., redaktör, chef för Stadion i Stockholm (E. Bll). BERGVALL, SV., skådespelare (Sv. Bll). BERGÖ, C., regementspastor (C. Bö). BESKOW, N., teol. doktor (N. Bw). BILLING, E. M., biskop i Västerås stift (E. Bg). BILMANS, A., chef för pressafdelningen i lettiska utrikesministeriet. BIRZIZKA, M., professor vid universitetet i Kovno. [**] BIRZIZKA, VAC., bibliotekarie vid universitetet i Kovno. [**] BJERING, A., läroverksadjunkt. BJUGGREN, S. E., öfverste i Fortifikationen (S. E. B.).", "headword": "BERGVALL"}
{"text": "Skogseld. Man skiljer mellan trenne slag af skogseld, nämligen löpeld, toppeld och jordbrand, alltefter de olika sätt, hvarpå elden uppträder, beroende på markens och skogsbeståndets beskaffenhet samt på den förras betäckning. Löpeld förekommer mest på hedland, som äro beväxta med gammal tallskog, och der marken är öfverdragen med ljung och bärris. Elden löper under sådana förhållanden hastigt fram öfver marken, utan att göra någon synnerlig skada på den gamla tallskogen; alla plantor deremot förstöras,", "headword": "Skogseld"}
{"text": "Brothérus , Viktor Ferdinand, finsk botanist, f. 28 okt. 1849 på Åland, filos. kandidat 1870 och licentiat 1884, är sedan 1879 kollega vid svenska i Hälsingfors. B. åtnjuter anseende såsom en af samtidens bäste kännare af mossorna. Genom resor i Finland, Kaukasus och Central-Asien har han utredt dessa länders moss-flora, och i en mängd uppsatser har han deskriptivt behandlat tropikernas mossor, så Brasiliens, Central-Afrikas och Australiens. T. C.", "headword": "Brothérus"}
{"text": "Marcabrun (Marcabru), provensalsk trubadur i senare hälften af 1100-talet, diktade speglosor öfver kvinnorna och kärleken samt angrep med sin kvickhets gissel sådana missriktningar som girighet och hycklad fromhet. 42 af hans sånger finnas i behåll (utg. af Jeanroy, Dejeanne och Aubry 1904).", "headword": "Marcabrun"}
{"text": "Bernhard, S:t, Stora och Lilla, bekanta alp-pass. Öfver det förstnämnda, beläget i kantonen Wallis, österut från Mont Blanc, på Penninske alperna, går vägen mellan Rhônes och Dora Balteas floddalar, från Martigny till Aosta. Helt nära passets högste punkt (2,478 m. = 8,326 f.) och invid en liten sjö, ligger det bekanta, 962 grundlagda S:t Bernhards-klostret (hospitiet), hvars munkar hafva till särskild uppgift att härbergera och förpläga resande samt under den farliga årstiden, med tillhjelp af sina präk", "headword": "Bernhard"}
{"text": "*Månsarp. 6,598 har. 857 innev. (1896).", "headword": "*Månsarp"}
{"text": "Cura, Lat., omsorg, bekymmer. C. posterior, en senare omsorg; plur. curae posteriores, senare omsorger.", "headword": "Cura"}
{"text": "Längdmätning. Se Geodesi.", "headword": "Längdmätning"}
{"text": "Kolapur, vasallstat i kejsaredömet Indien, presidentskapet Bombaj, på Dekhan, ö. om vestra Ghats. Areal 8,246 qvkm. 802,691 innev. (1872), deraf 95 proc. hinduer. Hufvudstaden K. hade s. å. 39,621 innev.", "headword": "Kolapur"}
{"text": "*Genealogi. Bland nya svenska genealogiska arbeten må nämnas [V. Örnberg:] »Svensk slägtkalender» (4 årgg. 1884–87) och »Svenska ättartal» (hittills 7 årgg. 1889–96) samt de af F. U. Wrangel och O. Bergström red. »Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857» (under utg. sedan 1895).", "headword": "*Genealogi"}
{"text": "Antonello da Messina (egentl. Antonello dAntonio), italiensk målare, föddes i Messina i början af 1400-talet och dog i Venedig omkr. 1493. Han var den förste, som i Italien införde oljemåleriets teknik. Denna skall han, enligt en af Vasari lemnad, men otillförlitlig uppgift, hafva lärt hos Jan van Eyck i Flandern. Äfven såsom porträttmålare blef han af stor betydelse för den venetianska konstens utveckling. Af A. finnas flere madonnor, Kristusfigurer och porträtt, af hvilka sistnämnda särskildt må framhå", "headword": "Antonello"}
{"text": "Vattenpass (vattpass), libell, nivå, fys., kallas instrument, medelst hvilka vågräta, d. v. s. med den lugna vattenytan parallella, riktningar kunna bestämmas. De äro af tre slag. Trävattenpasset l. lodmallen (»lodsnöret») är en skifva af ek eller något annat hårdt träslag i form af en likbent triangel med omkr. 0,5 m bas, från hvilkens spets en rits går vinkelrät mot basen. Ett blylod är medelst ett snöre fäst upptill i ritsen, och snöret är så långt, att, då vattenpasset ställes med basen på en horisont", "headword": "Vattenpass"}
{"text": "Enke- och pupillkassa, Civilstatens, i Finland. Se Civilstatens enke- och pupillkassa i Finland.", "headword": "Enke- och pupillkassa"}
{"text": "Svenska lawn-tennisförbundet [-lånis-], sammanslutning af de lawn-tennisidkande föreningarna i Sverige, bildades 1904 som sektion af Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund (se Idrottsorganisationer, sp. 366).", "headword": "Svenska lawn-tennisförbundet"}
{"text": "Panoptikon vid Kungsträdgårdsgatan 18 i Stockholm stängdes 1 okt. 1922, och inventarierna såldes på auktion i mars 1924. *", "headword": "Panoptikon"}
{"text": "Faskin l. fascin [-sjin] (af Lat. fascis, bundt, knippa), befästningsk., en hård t ombunden cylindrisk risknippa, vanligen af 3,6 m. längd och 0,3 m. diameter. Banden, som göras af vidjor eller glödgad jerntråd, läggas på 0,3 m. inbördes afstånd. För tillverkning af faskiner uppsattes en faskinbänk af 4 par i kors nedslagna pålar, mellan hvilka riset, som bör vara långt och styft, sedan inlägges. För att underlätta bandens åtdragande, strypes riset tillsammans med en faskinklämmare, som utgöres af tvä", "headword": "Faskin"}
{"text": "*Norrköping, med en areal af 826 har (deraf 59 har vatten), hade 37,480 innev. 1896, deraf 19,774 i S:t Olofs, 7,599 i Hedvigs och 10,062 i Norra församlingen samt 45 i den mosaiska. Antalet bebyggda tomter 1895 var 1,057, boningshus 1,800. Taxeringsvärdet 1897 var 54,851,900 kr., deraf 457,300 kr. för jordbruksfastighet. Norra församlmgens i hufvudartikeln nämnda kyrka, Matteuskyrkan, belägen straxt n. om stadens begrafningsplats och invigd 1892, är en treskeppig gotisk byggnad, ovanligt enkel, med ett vid", "headword": "*Norrköping"}
{"text": "Rios, Amador de los José, spansk historieskrifvare och literaturhistoriker, f. 1818, erhöll sin första vetenskapliga utbildning i Sevilla och kom i början af 1840-talet till Madrid, der han sedan blef professor i allmän och spansk literaturhistoria vid Centraluniversitetet samt medlem af de k. akademierna de la historia och de las bellas artes de San Fernando. Död 1878 i Sevilla. R:s första literära alster var ett band dikter, som han 1841 utgaf tillsammans med sin vän Juan José Bueno. Som historiefo", "headword": "Rios"}
{"text": "Hess, Johann Jakob, schweizisk teolog, exegetisk skriftställare, f. 1741 i Zürich, d. 1828, blef tidigt präst och tjänstgjorde i 7 år hos sin fint bildade farbroder nära Winterthur. Sedan han åtskilliga år left som privatman i Zürich, blef han 1777 diakon där och 1795 , d. v. s. högste ledare af kantonen Zürichs kyrkliga angelägenheter; som sådan ledde han Zürichs kyrka på ett lyckligt sätt genom revolutionstidens faror. Genom Lebensgeschichte Jesu (6 bd, 1768—73, 8:e uppl. 1822; öfv. till holländska", "headword": "Hess"}
{"text": "Stein [stajn]. 1. (S. am Rhein) Stad vid Rhens utlopp ur Bodensjön, ligger i en exklav af schweiziska kant. Schaffhausen. 1,777 inv. (1900). 2. (S. an der Donau) Stad i Nedre Österrike, på vänstra stranden af Donau, midtemot Mautern. 4,190 inv. (1900). Straffanstalt för män. Tobaks- och annan industri. 3. By i bajerska reg.-omr. Mittelfranken, vid Rednitz, 6,5 km. s. v. om Nürnberg. I S. ligga A. W. Fabers världsberömda blyertspennfabriker. 4. (Slov. Kamnik) Stad i Krain, vid Saves biflod Feistrit", "headword": "Stein"}
{"text": "Novatorer (af lat. novator, nybildare, förnyare), en benämning på de tonsättarnas grupp (se Musik, sp. 1444).", "headword": "Novatorer"}
{"text": "Shimonosekisundsgruppen med 12 batterier och 2 fort samt n. om staden Moji 1 torpedbatteri, 2:o Bungosundsgruppen, som skall bestå af minst 5 batterier, af hvilka dock blott 3 hittills äro fastställda, 3:o Kiikanalgruppen, som delas i Izumisundens l. 1:a Yurabefästningarna, 19 verk, Narutosundets l. 2:a Yurabefästningarna, 5 batterier, och Akashisundets befästning, 1 batteri, 4:o Geiyosundsgruppen, som omfattar 11 batterier, belägna dels vid Takanoumi, dels på de s. därom liggande", "headword": ""}
{"text": "Under det senaste tredjedels seklet hafva särdeles stora förändringar egt rum å D:s båda hufvuddelar. Så har, med riksdagens bifall, i v. vidtagits en genom k. bref 10 juli 1884 fastställd reglering mellan D. och den egentliga stadsdelen Östermalm medelst den breda gränsesplanaden vid Valhallavägen, hvarjämte, likaledes enligt konungs och riksdags gemensamma beslut, flera områden blifvit med eganderätt upplåtna från D., särskildt till byggnadsplatser för kommunala eller vetenskapliga", "headword": ""}
{"text": "Amerika (i synnerhet staterna Virginia och Maryland) och Vestindien (i synnerhet ön Cuba) lemna både den mesta och den bästa tobaken. I Europa odlas tobak förnämligast i närheten af större städer, der god tillgång på gödningsämnen finnes. Den fordrar nämligen mycket näringsrik och väl upparbetad jord. Jordmån och klimat inverka i hög grad på dess arom och halt af nikotin samt godhet i öfrigt. Bäst trifvas tobaksarterna inom de tropiska och subtropiska", "headword": ""}
{"text": "Postludium (af lat. post, efteråt, och ludere, leka, spela), mus., efterspel på orgeln efter slutad gudstjänst, utgångsmarsch. Jfr Preludium.", "headword": "Postludium"}
{"text": "Alliansvapen, her. Se Vapen.", "headword": "Alliansvapen"}
{"text": "Mambunda, folkstam. Se Marutse-Ma(m)bunda.", "headword": "Mambunda"}
{"text": "Ur-lerskiffer, geol., en till urformationen hörande lerskiffer. Sådan finnes inom Sverige vid Grythyttehed i Örebro län. Se Lerskiffer. E. E.", "headword": "Ur-lerskiffer"}
{"text": "Nissan , flod i sydvästra Sverige, upprinner vid närmare 300 m. höjd ur Tubbebo mosse i norra delen af Bonstorps socken, Jönköpings län, nära den punkt, där Tveta, Mo och Östbo härad sammanstöta. N. flyter först mot n., sedan åt n. v. och antager nära Jära gästgifvargård sydsydvästlig riktning, hvilken floden sedermera bibehåller under nästan hela sitt återstående lopp. Det första större tillflödet är Gunillabergsån från Komosse fr. h. Dock är ån vattenfattig, tills den längre ned från v. upptager Sva", "headword": "Nissan"}
{"text": "Statsverkets kassaförlagsfond. Se Statsverkets kassafond. Statsverksproposition. Se Statsreglering, sp. 1095. Statsvetenskaper, en företrädesvis i Tyskland bruklig benämning på en grupp vetenskaper, som ha staten eller olika sidor af densamma till föremål: statistik, nationalekonomi, statslära, förvaltningsrätt, finansvetenskap m. fl. Hvilka bland dessa vetenskaper, som böra hänföras till gruppen, uppges af olika författare på olika sätt. Th. R.*", "headword": "Statsverkets kassaförlagsfond"}
{"text": "Meyer [mejer], Ernst, dansk målare, f. 11 maj 1797 i Altona, d. 31 jan. 1861 i Rom, kom till Köpenhamn 1812 och blef elev vid konstakademien, rönte där inflytande af Eckersberg, reste så till München, stannade där i tre år, var elev af Cornelius och målade romantiska medeltidsämnen, kom till Rom 1824 och fann där den motivkrets, som bäst lämpade sig för hans utåtvända, lefnadsglada sinne. Italienskt folklif, brokiga dräkter, lustiga typer målade och tecknade han, såsom präster, munkar, fiskare och gl", "headword": "Meyer"}
{"text": "Basj-katib, basj-terguman. Se Kadi.", "headword": "Basj-katib"}
{"text": "Tryckt den V* 26 bl. a. af uppgörelsen med de allierade i skade- ståndsfrågan vid konferensen i London aug. 1924 och af talen i Locarno 16 okt. 1925, se Tysk- land. Historia. Suppl. Han var jämte H. Lu- ther tysk delegerad vid konferenserna i London aug. 1924 och i Locarno okt. 1925, vid Locarno- aftalens definitiva undertecknande i London l dec. 1925 samt i Genève mars 1926 vid förhandlingarna om upptagande af Tyskland i Nationernas förbund. - Bland S:s skrifter märkas Wirtschaftsvolitische", "headword": ""}
{"text": "Netto , Eugen, tysk matematiker, f. 1846 i Halle, sedan 1888 professor i matematik i Giessen, har som författare sysselsatt sig hufvudsakligen inom algebrans område. Bland hans skrifter märkas Substitutionentheorie und ihre anwendung auf algebra (1882), Vorlesungen über algebra (1900) och Lehrbuch der combinatorik (1901). I. F.", "headword": "Netto"}
{"text": "Kain (af oviss härledning), enligt jehovisten i Genesis det första menniskoparets äldste son, var en , som ihjelslog sin yngre broder Abel, emedan Herren med välbehag upptog dennes offer, men förkastade Kains. K. dömdes för brodermordet af Herren att blifva ostadig och flyktig på jordensatte ett tecken på Kain (kainsmärke), att ingen, som funne honom, skulle slå honom ihjel. K. säges hafva gått bort till och der grundat en stad, Hanok. Berättelsen om K. synes i det stora hela ej rätt väl passa in m", "headword": "Kain"}
{"text": "Hemodromograf (af Grek. haima, blod, dromos, lopp, och grafein skrifva), fysiol., ett af Chauveau konstrueradt instrument för uppmätande af blodets hastighet i kärlen, är af alla hittills för detta ändamål använda det fullkomligaste. Blodströmmens hastighet bestämmes genom det utslag en i blodkärlet insatt nål gör på en registreringsapparat. Genom empirisk gradering af instrumentet kan man erhålla absoluta värden för den hastighet, hvarmed blodet framdrifves. R. T-dt.", "headword": "Hemodromograf"}
{"text": "Osterman, Ivar, militär, tidningsman, f. 11 maj 1876 i Karlskrona, blef 1897 underlöjtnant vid Svea artillerireg. och 1914 kapten i dess reserv, egnade sig från 1911 åt affärsverksamhet, var 1913—18 verkställande direktör i Stockholms dagblads a.-b. samt maj 1917—aug. 1919 nämnda tidnings hufvudredaktör. Sedan 1920 är han verkställande direktör i A.-b. Halda-taxametern. *", "headword": "Osterman"}
{"text": "Teatrar och boktryckare (förläggare) började emellertid att inbördes skydda sig mot litterära stölder, och detta skydd kom i någon mån författarna till godo genom förhöjda arfvoden. I England har man tidigast fått förlagsrätten erkänd, om också icke alltid respekterad; 1681 stadgades där 12 pence böter för hvarje exemplar af skrift, som eftertrycktes af en annan firma än den, som låtit inregistrera arbetet i bokhandlargillets register, men långt förut vax", "headword": ""}
{"text": "Moritz, Ida. Se Brag 2 (äfven i Suppl.). *", "headword": "Moritz"}
{"text": "Mörkö , socken i Södermanlands län, Hölebo härad, bestående af den i Mörköfjärden mellan Södertörn och Södermanlands fastland liggande Mörkön (utom nordvästra hörnet, den förr själfständiga Dåderön, som hör till Ytter-Järna socken af Stockholms län) några mindre öar (Eriksö, Långö och Ramsö i v och s. v., Fifång i s. samt Oxnö, Björnö, Oaxen m. fl. i ö.) samt en liten del af Södertörn. I nov. 1912 fullbordades en bro mellan M. och Hölö. Socknens areal är 5,652 har (hvaraf hufvudön 5,281 har). 1,309 in", "headword": "Mörkö"}
{"text": "Amboise [ãbåas], gammal stad i franska depart. Indre et Loire, på vänstra stranden af Loire, 24 km. ö. om Tours. Liflig industri och vinhandel. Manufakturer: stål och stålvaror (filar), siden, ylletyg o. s. v. 4,538 inv. (1901). I A. mördades 1,200 protestanter 1560, sedan deras sammansvärjning mot guiserna blifvit upptäckt. Där afslöts 19 mars 1563 mellan katoliker och hugenotter en fred, som tillerkände de senare en viss grad af religionsfrihet (se Hugenotter). Ett gammalt ofvanför staden beläget slo", "headword": "Amboise"}
{"text": "Asparagus L., Sparris, bot. farm., ett växtsläkte tillhörande afd. Asparagoideæ bland mån stuckit af mot den stränga tillbakadragenhet, som iakttogs af de atenska kvinnorna, och därför ej heller kunnat undgå att väcka anstöt. Detta, i förening med hennes upplysta och frisinnade tänkesätt i religiösa frågor, gaf åt hennes och Perikles vedersakare en förevändning att anklaga henne för sedeslöshet och religionsförakt (asebeia). Mot denna anklagelse försvarades hon segerrikt af Perikles själf, som säges hafv", "headword": "Asparagus"}
{"text": "Hosen [hå̄ṡen]. Se Hosius, S.", "headword": "Hosen"}
{"text": "Molyneux [målinjöks], Samuel, engelsk privatastronom, f. 1689 i Chester, d. 1728, sysselsatte sig med arbeten inom astronomi och optik. M. anställde på sitt privatobservatorium i Kew nära London först ensam, sedan i förening med J. Bradley (se d. o.) observationer å fixstjärnor, hvilka ledde till den viktiga upptäckten af aberrationen (se d. o.). B-d.", "headword": "Molyneux"}
{"text": "Ponson du Terrail [pångsåj], Pierre Alexis de, vicomte, fransk romanförfattare, f. i Montmaur 1829, d. i Bordeaux 1871, inträdde vid unga år i den franska hufvudstadspressens tjenst och blef namnkunnig genom mängden och beskaffenheten af sina literära alster. Han skref för åtskilliga, ibland samtidigt åt flere större dagliga tidningar i form af följetong de mest märkvärdiga och äfventyrliga skildringar, hvilka han förstod att så väl afpassa efter allmänhetens smak, att de förskaffade bladen en utomordentlig spri", "headword": "Ponson du Terrail"}
{"text": "Af rabarber beredas flere preparat i Sv. farmakopén. Rabarber-extrakt (extractum Rhei) beredes genom sönderskuren rabarberrots utdragning med vatten och den erhållna lösningens afdunstning. Detta extrakt (50 d.), blandadt med jalapaharts (15 d.), hvit tvål (15 d.) och aloëextrakt (20 d.), benämnes i farmakopén extr. Rhei compositum. I alkalisk rabarberinfusion (infusum Rhei alkalinum) behandlas rabarbern med destilleradt vatten och koncentrerad sprit under", "headword": ""}
{"text": "Birnam [börnöm], kulle vid Dunkeld, Skotland, omkr. 300 m. hög, med vacker utsigt öfver Tay-dalen, är bekant från Shaksperes »Macbeth» genom sin fordom präktiga skog.", "headword": "Birnam"}
{"text": "Decisiv (Lat. decisivus, af decidere, afskära, afgöra), afgörande, t. ex. afgörande röst (votum decisivum).", "headword": "Decisiv"}
{"text": "Karola (Carola), drottning. Se Karolina, drottning af Sachsen.", "headword": "Karola"}
{"text": "Flint, Timothy, amerikansk författare, född 1780 i Reading i Massachusetts. 180214 var han kongregationalistisk prest i Lunenburg och begaf sig 1815 såsom missionär till vestern. 1825 återvände han till Massachusetts och egnade sig der under sin återstående lefnad åt literaturen. Död 1840. Bland hans arbeten må nämnas: Recollections of ten years passed in the valley of the Mississippi (1826) och A condensed geography and history of the western states in the Mississippi valley (1828).", "headword": "Flint"}
{"text": "Moel-y-Wyddfa [må͡uthfā], bergstopp. Se Snowdon.", "headword": "Moel-y-Wyddfa"}
{"text": "Skorina, Franziskus, rysk bibelöfversättare i 16:de årh., född i Polozk, utgaf på eget tryckeri i Prag och i Vilna 151725 en omarbetad upplaga af den gammal-slaviska bibelöfversättningen. Af detta verk återstå 16 böcker, som räknas till de sällsyntaste ryska inkunablerna.", "headword": "Skorina"}
{"text": "Rascia, fordom landskap på Balkanhalfön. Jfr Bosnien Suppl., Novibasar och Raitser.", "headword": "Rascia"}
{"text": "Värdet af det gammalkyrkliga kristologiska arbetet underskattas, om man genom de dialektiskt-abstrakta formlerna låter blicken bortvändas från denna kristologis innersta syfte. Positivt ville hela detta väldiga tankearbete intet annat än ge ett sådant uttryck åt vissheten om, att Gud själf i och genom Kristus gjort sig känd för människorna, som å ena sidan bevarar den rena monoteismen och å andra Jesu historiska mänsklighet; att detta senare icke", "headword": ""}
{"text": "Joseph Prudhomme (1857). Med andras biträde arrangerade M. dessa typer för scenen och utförde dem sjelf såsom skådespelare, bl. a. i La grandeur et la décadence de Joseph Prudhomme (1852) och Peintres et bourgeois (1855, på vers; »Artist och affärsman», 1856), hvarjämte han försökte sig med romaner o. s. v. 2. Marc M., fransk författare, f. 1829 i Florens af fransktalande föräldrar, d. 1885 såsom professor i literaturhistoria vid universitetet i Genève, tillbragte en god del af", "headword": ""}
{"text": "*Biljett . Nu (1922) i Sverige förekommande järn- vägsbiljetter äro i stort sedt följande. 1) Enkla biljetter, 2) tur- och returbiljetter (vid S. J. benämnda dubbelbiljetter och betingande samma pris som två enkla biljetter), 3) söndags tur- och returbiljetter (förekomma ej vid S. J.), 4) nedsättningsbiljetter (förut benämnda rabattbiljetter), 5) månadsbiljetter, 6) familjebiljetter (vid S. J. benämnda partibiljetter), 7) sofvagnsbiljetter, 8) prisskillnadsbiljetter, nuv. benämning på tilläggsbiljet", "headword": "*Biljett"}
{"text": "Vapnö. 1. Socken i Hallands län, Halmstads härad. 2,414 har. 716 inv. (1919). Annex till Söndrum, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. — 2. (Wapnö) Fideikommiss, som med underlydande omfattar hela Vapnö socken, Hallands län, samt därtill gårdar i Enslöfs, Holms, Kvibilles och Söndrums socknar, tills. 57 mtl med 5,683 har areal, hvaraf 2,564 har åker och äng, samt 4,350,000 kr. tax. värde (1918). Den äldsta manbyggningen nedbrann 1733, och det nuv. corps-de-logiset, som uppfördes vid midten af 1700-t", "headword": "Vapnö"}
{"text": "Rabarbervin. Se Vina medicata.", "headword": "Rabarbervin"}
{"text": "Valbarhet. Se Val.", "headword": "Valbarhet"}
{"text": "Vridningen är olika stor för olika ljussorter. För hvitt ljus brukar man i medeltal sätta fF = 0,71 . l. z. Specifika vridningen är i någon mån beroende af lösningens koncentration. Då fråga är om starkt koncentrerade lösningar eller då mycket stor noggrannhet åsyftas, måste vid beräkning af sockerhalten hänsyn tagas till denna omständighet. För specifika vridningsförmågan (aA) gäller, när natriumljus användes, formeln aA = 66,435 + 0,00870 z - 0,000235 z", "headword": ""}
{"text": "Öfvergångskon, artill. Se Kanon, sp. 779.", "headword": "Öfvergångskon"}
{"text": "Martin, Roland, läkare, föddes i Upsala d. 30 Juli 1726, blef student derstädes 1743 och med. doktor 1751, började sistn. år praktisera i Stockholm och utnämndes 1752 till provincialmedikus i Halland. 1754 reste M. till Paris samt studerade der med stor framgång anatomi och kirurgi. 1756 utsågs han till professor i dessa ämnen hos Collegium medicum i Stockholm, hemreste på sommaren och började i Sept. sina föreläsningar. 1759 kallades han till ledamot af Vetenskapsakademien och 1761 af Kirurgiska socie", "headword": "Martin"}
{"text": "Ceská Lipa [tjeska], rättare Lipa Ceská. Se Böhmisch-Leipa.", "headword": "Ceská Lipa"}
{"text": "Smörbultslägtet, Gobius, zool., tillhör fam. Gobiidaew och ordn. Acanthopterygii (taggfeniga fiskar) inom fiskarnas klass. Det omfattar små fiskar med långsträckt kropp, hufvudet bredare än kroppen, två ryggfenor, samt bukfenorna sammanväxta till ett slags tratt och belägna under bröstfenorna. Det största antalet arter lefver i hafvet, på klippig och stenig botten, der de jaga efter små kräftdjur, maskar och dylikt. Alla ega förmågan att i större eller mindre mån lämpa färgen efter omgifningarna. Vid Sveriges k", "headword": "Smörbultslägtet"}
{"text": "Enkelrodd , sjöv. Se Rodd.", "headword": "Enkelrodd"}
{"text": "Algaritm är en form, som uppkommit genom en oriktig konjektur beträffande ordets ursprung och har aldrig begagnats i matematiken. Den riktiga formen är algoritm.", "headword": "Algaritm"}
{"text": "Artium baccalaureus (mlat.); eng. bachelor of arts, filosofie kandidat. Jfr Baccalaureus och Bachelor.", "headword": "Artium baccalaureus"}
{"text": "Oro (T. unruh, Fr. balancier), litet svänghjul med spiralfjäder, hvilket utgör regulator i ur, i synnerhet fickur.", "headword": "Oro"}
{"text": "*Bescherelle, L. N., utgaf jämte Devars »Grand dictionnaire de géographie universelle» (4 bd, 1856–58; ny uppl. 1865). Han afled 1883.", "headword": "*Bescherelle"}
{"text": "Dokumentet utgafs första gången, 1603, af A. Hvitfeld och erkändes sedermera af de nordiske historieskrifvarna allmänt såsom den af Margareta stiftade unionens grundfördrag. Prof. C. Fr. Georgii i Upsala (d. 1795) var den förste, som underkastade det en kritik och frånkände det rättsgiltighet. Dansken Paludan-Müller (Observationes criticae de Foedere inter Daniam, Sueciam et Norvegiam auspiciis Margaretae reginae icto, 1840) upptog Georgiis skäl och förklarade dokumentet vara ett af 17 herrar", "headword": ""}
{"text": "*Landtmannapartiet. Vid 1888 års riksdag uppstod en brytning inom partiet, i det en del af detsamma, hvilken önskade högre tullsatser på spanmål, utträdde och bildade Nya landtmannapartiet, under ledning af A. P. Danielson, Nils Petersson i Kuntorp, Liss Olof Larsson, Lasse Jönsson i Sandby, E. G. Boström, G. F. Östberg m. fl. Den återstående delen benämndes sedermera Gamla landtmannapartiet och räknade såsom ledare Olof Jonsson i Hof, J. Johansson, A. V. Ljungman, Anders Persson i Mörarp m. fl. Till det Nya landt", "headword": "*Landtmannapartiet"}
{"text": "Mortel [mår-], Jan, holländsk blomster- och fruktmålare, f. 1650 i Leiden, där han dog 1719 och där han var anställd som plantarum horti academici delineator. Hans förebilder som målare voro Jan de Heem och Abr. Mignon. Taflor af hans hand äro rätt sällsynta. I Stockholm träffas dock 2, nämligen Frukter (dat. 1703) i den forna Redinska samlingen samt Plantor och frukter (dat. 1708 eller 1718) i Stockholms högskola. O. G—g. *", "headword": "Mortel"}
{"text": "Henry [henri], engelsk namnform för Henrik.", "headword": "Henry"}
{"text": "Harless . 1. Johann Christian Friedrich H., tysk läkare, son till den som filolog bekante professorn vid Erlangens universitet Gottlieb Christoph H. (f. 1738, d. 1815), f. 1773, d. 1853, blef 1794 med. doktor och 1796 e. o., 1805 ord. professor och meddirektör för medicinska kliniken i Erlangen och 1818 professor i patologi och terapi i Bonn. H. utöfvade vid sidan af en vidsträckt praktik stor författarverksamhet, främst inom medicinens historia, åt hvilken han egnade sig med förkärlek, vidare i praktis", "headword": "Harless"}
{"text": "Kontraproposition (af Lat. contra, emot, och proponere, framställa). Se Omröstning.", "headword": "Kontraproposition"}
{"text": "Australien (, af lat. australis, sydlig) var intill senare tider namnet på den femte världsdelen: den samling af större och mindre öar, som äro belägna mellan Asien och Indiska hafvet i v. och Amerika i ö. Man brukar dock nu vanligare (närmast efter engelska geografers föredöme) kalla denna världsdel Oceanien och indela densamma i följande fyra hufvtddelär: 1) Australien eller det stora oceaniska fastlandet, förut kalladt Nya Holland, hvartill äfven räknas Tasmanien (Van Diemens land) och de små kustöa", "headword": "Australien"}
{"text": "Peterlingen. Se Payerne.", "headword": "Peterlingen"}
{"text": "Cyanat , kem., salt af cyansyran (se d. o.).", "headword": "Cyanat"}
{"text": "Inkomstskatt förefinnes i de flesta stater; Frankrike och Norge sakna dock sådan skatt. I Danmark finnes en lag om huru det skall förfaras, när inkomstskatt till staten utskrifves, men sådan utskrifning har skett blott en gång. Derjämte finnes kommunal inkomstskatt. - Sverige eger f. n. både i sitt stats- och kommunalskatteväsende inkomstbeskattning, ehuru endast partiel sådan. Den till staten ingående inkomstskatten utgöres af allmän bevillning å inkomst af kapital och arbete. I sin närvarande", "headword": ""}
{"text": "Dessa folkrörelser ha fortgått vida senare i östra E. än i det västra. Den slaviska stammens framryckande mot s. och ö. fortgår i själfva verket än i dag; ännu för något öfver 100 år sedan hade ryssarna knappt kommit fram till Svarta hafvet. I västra E. har däremot efter folkvandringarnas slut i hufvudsak lugn rådt i detta afseende: endast två gånger ha större folkomflyttningar där egt rum, nämligen då araberna öfvergingo till Spanien, hvarifrån de efter 700", "headword": ""}
{"text": "Otto von Botenlauben, grefve, tysk minnesångare, vardt 1197 korsriddare, drog till Heliga landet och förmälde sig i Syrien med en rik fransk arftagerska, återvände till Tyskland 1220 och stiftade klostret Frauenrode nära Kissingen. Död 1244. Hans dikter (utg. 1845) utmärkas af mera innerlighet och på samma gång större objektivitet än flertalet minnesångares.", "headword": "Otto von Botenlauben"}
{"text": "Miniatur, miniaturmålning (Fr. miniature, af Lat. minium, mönja, röd färg) betecknar egentligen en med »minium» utförd målning eller teckning. Det var sedan långt förflutna tider, men i synnerhet under medeltiden, brukligt att pryda de handskrifna böckerna med röda begynnelsebokstäfver; stundom utfördes första raden å en sida eller i ett kapitel i rödt (jfr Rubrik), ja hela sidan infattades med röda ränder (ursprunget till de sedan så omtyckta randteckningarna), och förklarande bilder, utförda i rödt och", "headword": "Miniatur"}
{"text": "Krondufvan, Goura coronata, zool., hör till dufvornas familj (Columbidae) af duffoglarnas ordning och foglarnas klass. Längden stiger till 75 cm. Färgen är hufvudsakligen skifferblå, på bakryggen, vingarna och stjerten något mörkare. Framryggen och skuldrorna äro smutsigt brunröda, de största vingtäckarna i midten hvita, vid roten svarta, i spetsen brunröda, stjertpennorna i spetsen försedda med ett bredt, ljust skiffergrått band, iris skarlakansröd, näbben mörkt horngrå och benen röda. Krondufvan förekomm", "headword": "Krondufvan"}
{"text": "Tychtau. Se Dychtau.", "headword": "Tychtau"}
{"text": "Arrendeauktion. Se Auktion.", "headword": "Arrendeauktion"}
{"text": "*Cooper creek, flod i Australien, upprinner i Queensland under namnet Barco eller Victoria, flyter hufvudsakligen i vestlig riktning och får namnet C., sedan den från h. upptagit sin stora biflod Thomson. Den har derefter sydvestlig riktning, upplöser sig i flere armar och sänder, inkommen på syd-australiskt område, en af dessa, Strzelecki creek, mot s. till Lake Blanche (bifurkation), medan hufvudfloden går vesterut till Lake Eyre, som den dock endast undantagsvis når med sitt salta vatten. I den långa, men", "headword": "*Cooper creek"}
{"text": "Lacerta l. ödle-slägtet. Se Lacertidae.", "headword": "Lacerta"}
{"text": "Mourret [morǟ], Fernand, fransk kyrkohistoriker, f. 1854 i Eygalières (dep. Bouches-du-Rhône), sedan 1896 lärare i historia vid högre prästseminariet (l’école supérieure de théologie) i Paris, har gjort sig bemärkt genom kyrkohistoriskt författarskap, bl. a. Le mouvement catholique en France 1836—50 (1917) och Histoire générale de l’église (10 bd, 1909—21; når till 1914). Hj. H—t. *", "headword": "Mourret"}
{"text": "Hessen-Eschwege, en bilinie af landtgrefliga huset Hessen-Kassel (se d. o.), som stiftades af landtgrefven Vilhelm IV:s son Fredrik 1627 och utgick med stiftaren, 1655.", "headword": "Hessen-Eschwege"}
{"text": "Produktionsföreningar. Se Kooperation, sp. 957 ff. Produktionskostnad, nationalek. Se Produktion. Produktionskraft, nationalek. Se Produktion. Produktionskredit, nationalek. Se Kredit, sp. 1234. Produktionsmedel, nationalek. Se Produktion. Produktionsriktning, husdjurssk., den riktning, i hvilken produktionen ledes inom husdjursafveln. Nötkreaturet användes för mjölk-, kött- och kraftproduktion, fåret för kött-, mjölk- och ullproduktion, geten för kött-", "headword": "Produktionsföreningar"}
{"text": "Abu-bekr (), en rik och ansedd man af kureisjiternas stam, f. 573 i Mekka, slöt sig till Muhammed vid dennes första uppträdande och blef genom sin dotter Ajesja dennes svärfader. Efter Muhammeds död, 632, utvaldes A. till hans efterträdare och blef sålunda den förste kalifen. Han dog 634.", "headword": "Abu-bekr"}
{"text": "Näbbmus och N äbbmussl äkte t, zool. Se Näbbmössen. Näbbmössen, Soricidas, zool., bilda en familj inom insektätarnas ordning (Insectivora) och däggdjurens klass. De äro närmast besläktade med de mullvadartade däggdjuren (Talpidoe), men ha redan sedan eocentiden anpassat sig till ett mera likformigt lefnadssätt och äro därför ock mycket likformigt byggda. De äro små med undersätsig och muslik kroppsform samt långt utdragen nos. Svansen är med undantag af ett", "headword": "Näbbmus"}
{"text": "Sympepsis , grek., eg. sammankokning; matsmältning.", "headword": "Sympepsis"}
{"text": "Anafylaxi (af grek. ana, i bet. upphäfvande, och jy, skydds- löshet, öfverkänslighet (se Anafylatoxin. Suppl. och Serumdiagnostik, sp. 191). 1902 visade Richet (se denne), att i vissa aktiniers ten- takler finns ett ägghvithaltigt giftämne, aktino- kongestin, som hos hundar framkallar kräkningar, diarré och efter någon tid död i respirationsförlam- ning. Ett liknande gift fann han hos vissa musslor, mytilokongestin. Insprutas nu på en hund en dos mytilokongestin, som icke medför döden, utan", "headword": "Anafylaxi"}
{"text": "Suffibulum , lat., ett aflångt fyrkantigt stycke hvitt tyg, som bars om hufvudet af vestalerna och de romerske prästerna, när de offrade. Hur detta med en fibula om halsen fästa tygstycke var arrangeradt, synes af bilden. J. C.", "headword": "Suffibulum"}
{"text": "Åbo stads historiska museum inrättades år 1881 på initiativ af dr L. W. Fagerlund. Sedan årligt anslag (numera 2,800 kr.) för museet af Åbo stadsfullmäktige beviljats, valdes en bestyrelse, hvilken konstituerade sig d. 15 Sept. 1881, från hvilken dag såsom ordförande fungerat kommerserådet Fredrik Rettig. Från 1884 har regeringen i Åbo slott, der tidigare rum för museet varit hyrda, hyresfritt beviljat lokal, hvilken f. n. (1894) utgöres af 20 rum. I 18 af dessa äro inrymda museets bibliotek och samlingar, hopbragta dels", "headword": "Åbo stads historiska museum"}
{"text": "Dikt l. Dikt an (T. dicht an), sjöv., tätt intill. Då rodret lägges åt sidan så mycket som möjligt, säges det läggas .", "headword": "Dikt"}
{"text": "Munhäfta. Se Munläsa.", "headword": "Munhäfta"}
{"text": "Hotspur [hå, tillnamn på sir Henry Percy, f. 1364, d. 1403, äldste son till 1:e earlen af Northumberland. Se Percy.", "headword": "Hotspur"}
{"text": "Fechner , Gustav Theodor, tysk filosof och fysiker, f. 1801 i Lausitz, d. 1887 i Leipzig, studerade från 1817 vid universitetet i Leipzig medicin och fysik och blef 1834 professor därstädes i sistnämnda ämne. Vid studiet af subjektiva ljus- och färgfenomen under vintern 1839-40 överansträngde han så sina ögon, att han sedan led af en ögonsjukdom, som gjorde honom så godt som blind och nödgade honom att nedlägga sitt professorsämbete. I stället fördjupade han sig i sin inre värld och egnade sig åt filoso", "headword": "Fechner"}
{"text": "*Benzoesyra, farmak., är i viss mån antiseptisk, hindrar förruttnelse samt utveckling af sjukdomsalstrande mikroorganismer; dess verkan är i detta hänseende betydligt svagare än qvicksilfver-sublimatets och står närmast salicylsyrans. Stora doser verka giftigt: puls och andning påskyndas först, afmattas derefter, samtidigt med att nervsystemet förlamas; döden följer derigenom att andningen afetannar. — En del benzoësyra ombildas i djurkroppen (genom förening med glykokoll, se d. o.) till hippursyra (se d. o", "headword": "*Benzoesyra"}
{"text": "Ferdinand, dansk arfprins. Se Fredrik Ferdinand.", "headword": "Ferdinand"}
{"text": "Czestochowa tillhör nu republiken Polen, vojevodskapet Kielce, och hade 80,567 inv. 1921. C. besattes under Världskriget 3 aug. 1914 af tyskarna (landtvärnskåren Woyrschs framskjutna kavalleri) och förblef sedan i tysk ego under hela kriget. Från 5 nov. till 15 dec. s. å. utkämpades i trakten af C. en rad af strider mellan härafdelningen Woyrsch och 4:e ryska armén (Ewerth) i samband med dels ryska offensiven mot fronten C.Krakau, dels de allierades motoffensiv. Jfr Världskriget, sp. 177 och 179. H. Jdt", "headword": "Czestochowa"}
{"text": "Guignets grönt [ginjäs], gammal benämning på kromgrönt. Se Färg, sp. 274.", "headword": "Guignets grönt"}
{"text": "Finska fornminnesföreningen bildades af några unga män vid Helsingfors universitet och hade sitt första ord. möte l okt. 1870. Enligt stadgarna r föreningens ändamål att befrämja fosterländsk arkeologisk, etnologisk, konst- och kulturhistorisk forskning. Föreningen sammanträder till ord. möte en gång i månaden, med undantag af sommarmånaderna. Dess styrelse utgöres af ordförande, vice ordförande, sekreterare, skattmästare och arkivarie, hvilka väljas", "headword": ""}
{"text": "Du Mortier, [dymårtiē], Barthélemy Charles Joseph, belgisk botanist, f. 1797 i Tournai, d. 1878 därst. Han var egentligen köpman och politiker (en tid president i representanternas kammare), men utgaf en stor mängd botaniska arbeten, bland hvilka må nämnas: Commentationes botanicæ och Observations sur les graminées de la flore belgique (1823), Florula belgica (1827) och Sylloge Jungermannidearum Europæ (1831; 2:a uppl., omfattande äfven öfriga Hepaticæ, 1874). D. författade dessutom åtskilliga monografier", "headword": "Du Mortier"}
{"text": "Inom den italienska diktkonstens historia intager T. en mycket framstående plats, och af alla Italiens skalder är han den, som sekler igenom bäst bevarat den stora allmänhetens kärlek och beundran. I själsbegåfningens kraft och ursprunglighet var han dock underlägsen ej blott Dante, utan äfven t. ex. Petrarca och Leopardi. Han egde stor bildbarhet och inom vissa gränser en liflig fantasi, men han saknade de starka andarnas sjelfständiga originalitet. Tidigt blef han vand att i sin diktkonst", "headword": ""}
{"text": "Horwitz, Carolina. Se Östberg.", "headword": "Horwitz"}
{"text": "Pulsatilla Tourn., bot., undersläkte af släktet Anemone, utmärkt af fruktens långa, håriga spröt. Det består af mera lågväxta örter med parbladigt eller trefingradt delade rotblad, enblommig stängel med oskaftadt svepe af ofta fint delade, långt mjukludna blad nedom den ganska stora, utvändigt mjukludna blomman, som har enkelt hylle af 6 kronlika blad. Ståndarna äro många, hos de flesta arterna delvis omvandlade till nektarier. Till släktet höra 4 svenska arter, bland hvilka backsippan, P. vulgaris (se fi", "headword": "Pulsatilla"}
{"text": "Torre. Se Goe.", "headword": "Torre"}
{"text": "Koincidens (af lat. co-, tillsammans med, och incidere, nedfalla, träffa in på), sammanfallande, sammanträffande. 1. Geom., linjers eller ytors egenskap att ömsesidigt täcka hvarandra; kroppars egenskap att på alla punkter sammanfalla inbördes. Jfr Kongruens. - 2. Fys., det förhållande, att två pendlar samtidigt befinna sig i samma rörelsetillstånd (fas), t. ex. i samma riktning passera sina jämviktslägen. Om man börjar betrakta pendlarna i det ögonblick, då koincidensen eger rum, finner man, at", "headword": "Koincidens"}
{"text": "Sjenitsa [sie-, ej ʃe-], Sienitza, stad i Serbien, omkr. 50 km. v. om Novibazar. Sedan centralmakternas arméer 16 nov. 1915 kastat serberna ur deras bergsställningar n. om Javor och en kolonn lyckats öfvergå det 1,930 m. höga Jankovberget, uppmarscherade avantgardet den 18 s. m. framför S., som besattes den 19, hvarefter montenegrinerna slogos s. v. om S. vid Tresjujevitze den 3 samt dessa och serberna s. om S. den 5 dec. L. W:son M. Sjensjin (Sjensjin-Fet), Afanasij A f a n a s i e v i t j, rysk skald", "headword": "Sjenitsa"}
{"text": "Monogynia (af Grek. monos, en, och gyne, qvinna), bot., betecknar i Linnés sexualsystem den ordning, som utmärker sig genom närvaron af endast 1 pistill i hvarje blomma. Denna ordning förekommer blott inom de klasser, hvilka bestämmas på grund af de fria och ungefär lika långa ståndarnas antal och fäste inom blomman, således inom klasserna MonandriaPolyandria, eller de 13 första klasserna. O. T. S.", "headword": "Monogynia"}
{"text": "Dödsstraff, jur. Detta straff är oaktadt de angrepp, för hvilka det under det sista århundradet varit föremål, ännu i de flesta lands strafflagar bibehållet såsom den svåraste af lagens straffarter. Dess användning är dock numera en helt annan än förr. Under medeltiden och långt in i den nyare tiden förekom detta straff allmänt i fråga om alla svårare förbrytelser. Det träffade äfven sådana brott som gudsförsmädelse, tvegifte, blodskam, förfalskning, flere slags egendomsbrott o. s. v. Afrättningar voro föl", "headword": "Dödsstraff"}
{"text": "*Gretna Green. Vid G. upprättades under Världskriget en storslagen ammunitionsfabrik, som till sist sysselsatte 16,000 arb. Grettissaga (Grettes saga), en af de yngsta isländska ättesagorna, från slutet af 1200-talet, handlar om Grettir ÄsmunÖsson, ett slags isländsk folkhjälte, berömd för sitt goda lynne, sin uthållighet i strider och äfventyr, båda när det gäller människor och troll. Han flyr från Island efter ett dråp, blir dömd fredlös i Norge, där han i nära på tjugu år lyckas undgå sina fiender och för", "headword": "*Gretna Green"}
{"text": "Illustrated London news [iləstreitid landn njōs], en i London utgifven, mycket spridd engelsk veckotidning, som uppsattes 1842 af H. Ingram och var det första egentliga försöket att införa illustrerade tidningar i England. Tidningen är fortfarande i familjen Ingrams ego; nuv. utgifvare är Bruce Ingram. Redaktörer ha varit Bailey, Charles Mackay (1848-59), J. L. Latey (1859-90) och Cl. Shorter. Bland medarbetarna märkas Mark Lemon, G. A. Sala, James Payn, Clement Scott, L. F. Austin, Andrew Lang, Birket Foster, Millai", "headword": "Illustrated London news"}
{"text": "Bömmelfjord , en vik, som från Nordsjön tränger in mellan Bömmelen och fastlandet i södra delen af Söndhordland och under namnet Hardangerfjord fortsattes i en sträcka af 150 km. in i Söndhordland och Hardanger. Genom Stoksund mellan Bömmelen och Störd, genom Langnuen mellan Stord och Tysnesö samt genom Loksund mellan Tysnesö och fastlandet står den i förbindelse med det bergenska fjordsystemet, som bildar inloppet till Bergen. O. A. Ö.", "headword": "Bömmelfjord"}
{"text": "Kylfverstenen , en 1903 i en forngraf på Gottland anträffad sten med två urnordiska runinskrifter, dels runraden, afslutad med en kvistruna, dels en liten grupp runor af oklar betydelse. Grafven är förmodligen från 300-talet e. Kr. Se O. v. Friesen och H. Hansson, , XVIII). B-e.", "headword": "Kylfverstenen"}
{"text": "Mistel, Viscum album L., bot., en parasitisk buske, som tillhör fam. Loranthaceæ. Denna egendomliga buske blir vanligen 3060 cm. hög. Dess gulaktiga, ledade grenar dela sig oupphörligt utspärradt gaffelformigt. Vid lederna sitta de motsatta, aflånga, trubbiga, helbräddade, otydligt 35-nerviga, tjocka, läderartade, gulgröna, under vintern kvarsittande bladen. De oskaftade blommorna sitta i gyttringar af 35 i grenspetsarna och i grenvinklarna. Hanblommans kalk är 4-delad, med 4 ståndare, som sakna sträng", "headword": "Mistel"}
{"text": "*Niehoff, B., lemnade operan 1892 och har sedan sjungit på konserter.", "headword": "*Niehoff"}
{"text": "Hildburghausen, kretsstad i hertigdömet Sachsen-Meiningen, vid Werra och jernvägen EisenachKoburg. 5,453 innev. (1880). Hertigligt slott (bygdt 168595), nu användt till kasern. Tillverkning af papier-maché, eggjern, landtbruksredskap m. m. Staden, som i urkunderna kallas Hilpershusia, Villa Hilperti, hörde i 14:de årh. till grefvarna af Henneberg, kom derefter till hertigarna af Sachsen och var 16951827 residens för linien Sachsen-H.", "headword": "Hildburghausen"}
{"text": "Lalla Rookh [rouk], , uppdiktad indisk prinsessa, som är hufvudperson i Thomas Moores romantiska berättelse samt i den liknämnda operan af Félicien David.", "headword": "Lalla Rookh"}
{"text": "Masjukulumbe (Basjukulompo), bantufolk i Syd-Afrika i Barotse-Mambundariket omkring Sambesis biflod Kafues l. Luenges mellersta lopp. M. gå alldeles nakna och skilja sig från alla andra afrikanska stammar genom sin utomordentliga hårklädsel, som enligt Livingstone stundom öfverstiger 1 m. höjd. Husen, med kägelformigt grästak, äro förenade till byar; öfver hvarje sådan herskar en höfding. Hufvudnäringen är nötkreatursafvel. Utom af Livingstone har landet besökts af Silva Porto och Holub. Jfr Holub: »Von der", "headword": "Masjukulumbe"}
{"text": "Anglikansk biskop. Katedralen (se fig.), grundlagd i 11:e årh. i normandisk stil, fullbordad i 14:e och 15:e årh. i rikaste sengotik (), är en af de vackraste kyrkorna i England. Af andra kyrkor märkas den gotiska S:t Mary le Crypt och S:t Nicholas i normandisk stil. Genom de ofvannämnda kanalerna har G. blifvit en viktig handelsstad, och fartyg om 1,000 ton kunna anlöpa staden. Det har ock en betydande industri, särskildt i järn. G. är romarnas Colonia", "headword": "Anglikansk biskop"}
{"text": "Skrattmuskeln, musculus risorius santorini, anat., ett litet knippe af muskeltrådar, som gå från munvinkeln horisontalt bakåt, något uppåt. Vid dess verksamhet drages munvinkeln i samma riktning; så vid leende och än mer vid gapskratt. G. v. D.", "headword": "Skrattmuskeln"}
{"text": "Bob [båb], Bobby, eng., förkortning af Robert; vanligt namn på polismännen i London, bobbies, efter sir Robert Peel. Bobé, Louis Alfred Theodor, dansk personhistoriker, f. 21 april 1867 i Köpenhamn, blef student 1886 och filos. doktor 1910. Han har förlattat ett mycket stort antal person- och kultur- historiska arbeten, som hvila på omfattande forsk- ning och äro behagligt skrifna, bl. a. Efterladte papirer fra den Reventlowske familiekreds (S bd, 1895-1916), Slægten Ahlefeldt (l dir, 1895- 1912),", "headword": "Bob"}
{"text": "Hemming Nilsson, ärkebiskop, troligen bördig från Vestmanland, var 1334 domprost i Vesterås och kallades enhälligt d. 22 Sept. 1341 till ärkebiskop i Upsala. Han insattes 1344 i den tillförordnade regeringen i anledning af konungens förestående resa till Norge. Vintern 1346 gjorde han en visitationsresa genom Norrland. Han afled å ärkebiskopsgården Arnö d. 15 Maj 1351. I sitt ämbete ådagalade han mycken drift och klokhet, hvarom bl. a. vittnar det genom hans försorg tillkomna Registrum ecclesiae upsalensis. B.", "headword": "Hemming Nilsson"}
{"text": "Lecluse [löklys], Charles de, fransk botaniker, mest känd under namnet Clusius, föddes i Arras 1525. Sedan han gjort studier och resor i flere europeiska land, kallades han på 1570-talet af Maximilian II till direktör för de kejserliga trädgårdarna i Wien, bosatte sig 1587 i Frankfurt a. M. och vardt 1593 professor i Leiden. Död derstädes 1609. Lärd, skarpsinnig och en framstående växtkännare, bidrog L. till att frigöra örtkunskapen från det ofruktbara skolastiska behandlingssättet. I hans arbeten Rari", "headword": "Lecluse"}
{"text": "Droppglas, farm., med. Se Droppflaska. Suppl. Droppnäsa, bygnk. Se Näsa. Dropp-pipett, farm., med. Se Droppflaska. Suppl. Droppräknare, farm., med. Se Droppflaska. Suppl. *Drosera, bot. Drosera rotundifolia har de svenska namnen s i l e s h å r och soldagg. Ett Drosera-preparat har fått användning i medicinen (mot kikhosta). G. L-m. *Droseracese, bot. Släktets svenska namn är flugfångare. Drosorphila, zool. Se Ä 11 i k f l u g o r. *Drosophyllum, bot. Uppgiften om växtens praktiska", "headword": "Droppglas"}
{"text": "Bergsfana. Se Bergsregemente.", "headword": "Bergsfana"}
{"text": "Det andra slaget af befordringsgrunder, hvilka mera positivt uttrycka en persons qvalifikation att i den ena eller andra befattningen besörja statens tjenst, kunna anses ligga i de redan förut nämnda, men få sin egentliga betydelse, när jämförelse mellan flere sökande ifrågakommer. De omnämnas i Reg.-form., § 28, och äro förtjenst och skicklighet. I det sammanhang, hvari de omtalas i nämnda lagrum, anbefallas de, i motsats till börd, såsom grunder för befordran till", "headword": ""}
{"text": "Jalund, fno. Se J e lön. Jalung-kiang, biflod till Jang-tse-kiang (se d. o.). Jalusi [ja-], fr. jalousie [jalosi7], svartsjuka, af-und; förhänge, skärm för ett fönster (se d. o., sp. 367). - Jalousie de métier [-de metje], yrkesafund. Jfr J al u. Jama, indisk gudomlighet. Se Y a m a. Jama, stad. Se Järnbur g. Jamadevta. Se Yamadevatä. Jamagäta, japansk fältherre. Se Yamagata. Jamagorod, stad. Se Järnbur g. Jamaguchi. Se Yamaguchi.", "headword": "Jalund"}
{"text": "Tracey Minnie , nordamerikansk sångerska, f. 1872 i New York, elev af Marie Sass (se denna) i Paris, debuterade 1891 i Genève och uppträdde sedan på större operascener i Frankrike, Spanien och Italien, på Covent-garden-teatern i London och Metropolitan operahouse i New York samt uppbar de främsta sopranpartierna i olika mästares operor. Hon konserterade i Stockholm 1901, 1902 och 1907, hvarvid hon visade sig vara en högligen fängslande romanssångerska, tack vare den mjuka och i mellanläget klangrika rösten, m", "headword": "Tracey Minnie"}
{"text": "Uppstråk, mus. Se N e d s t r å k och S t r å k e. Uppström, geogr. Se Mälaren, sp. 239. Uppström. 1. Anders U., språkforskare, f. 29 juni 1806 å Hammarby bruk i Gästrikland, där fadern var bruksarbetare, d. 21 jan. 1865 i Uppsala. Hans uppfostran bekostades delvis af den bekante bruksidkaren och politikern Tore Petré, som fattat intresse för den unge begåfvade arbetarsonen. Efter slutad skolgång i Gäfle blef U. student i Uppsala 1824 och promoverades till filos. doktor 1833. 1834 blef", "headword": "Uppstråk"}
{"text": "Falckenstein, Eduard Vogel von F. Se Vogel von Falckenstein.", "headword": "Falckenstein"}
{"text": "Öfvergrad, mek. tekn. Se Fil, sp. 189, och Filhuggning, sp. 202.", "headword": "Öfvergrad"}
{"text": "Hufvuddragen af Z:s dualistiska lära, som sjelf kallar sig daêva mâzdajasni, »masdadyrkarelagen» (i motsats till daêvajasna, »demon-dyrkare»), äro enligt Avesta följande. Sedan oändlig tid existerar den omätliga rymden med ljusets och mörkrets bägge hemisferer och två eviga andar, ljusets och mörkrets, lifvets och dödens, det godas och det ondas andar. Spenta mainju, »den lifgifvande (helige) anden», har skapat allt godt i följande ordning: amsjaspand (se nedan),", "headword": ""}
{"text": "Pointillé [påängtije], Fr. (af pointe, spets, udd). En målning, teckning eller gravyr säges vara utförd au pointillé, då modelleringen i densamma är utförd medelst grupper af fina punkter i st. f. med breda penseldrag eller fortlöpande linier. Jfr Punkteringsmanör.", "headword": "Pointillé"}
{"text": "*Arbo, P. N., afled i Kristiania d. 14 Okt. 1892. 2.", "headword": "*Arbo"}
{"text": "Lidstad. Se Lista.", "headword": "Lidstad"}
{"text": "Phoenicopterus [feni-]. Se Flamingo.", "headword": "Phoenicopterus"}
{"text": "Gaute-tolga, fno. Se F i n n ö. Gautherin [gåtra7], Jean, fransk skulptör, f. 1840 i Niévre, d. 1890 i Paris, var elev af P. Dubois, Falguiëre m. fl., utförde flera monumentala arbeten, bland dessa gruppen Clotilde de Surmlle (till ära för en skaldinna, hvilkens dikter sedan befunnos vara en mystifikation, 1874, i marmor 1877, i franska statens ego), gruppen Det förlorade paradiset (1878, i marmor 1881, i Parc Monceau), gruppen Uppvaknandet (1882, i franska statens ego), Diderots staty (på", "headword": "Gaute-tolga"}
{"text": "Bugge , Thomas, dansk matematiker och astronom, f. 1740, d. 1815, skickades 1761 till Trondhjem för att iakttaga Venus-passagen och anställdes sedan vid rikets vetenskapliga uppmätning och kartläggning, ett arbete, som han sedan själf ledde, tills han dog. Vidare hade han 1765-77 ledningen af den allmänna landtmätningen, blef 1768 öfverlandtmätare och skulle utbilda de öfrige landtmätarna. 1777 blef han professor i astronomi vid universitetet och inrättade då ett nytt observatorium. Han utförde likvä", "headword": "Bugge"}
{"text": "Anaxagoras, grekisk filosof af den Joniska skolan, föddes i Clazomenæ omkr. 500 f. Kr. och dog i Lampsacus, sannolikt 427. Han tillhörde en förnäm och rik familj, men deltog icke i det politiska lifvet och vårdade ej häller sin ekonomi: han lefde endast för vetenskaplig forskning. Sin mannaålder tillbragte han i Athen, der han vann stort anseende och förtroligt umgicks med Perikles. Af dennes fiender blef han emellertid anklagad för ateism. Han flydde", "headword": "Anaxagoras"}
{"text": "Skaftmörsare, krigsv., en numera ur bruk kommen mörsare af 56 cm. kaliber, ofta försedd med slaglås samt ett långt skaft liknande gevärsstocken. Den var afsedd att kasta små granater på en skottvidd af högst 150 m. H. W. W.*", "headword": "Skaftmörsare"}
{"text": "Svett (Lat. sudor), sekret från hudens körtlar, utgöres af 9799 proc. vatten samt små mängder koksalt, kaliumsalter, fosfat, urinämne: och fett från talgkörtlarna. När det senare genom jäsningsprocesser sönderdelas, uppstå illaluktande fettsyror, t. ex. smörsyra och valeriansyra. Den vattenmängd, som genom huden, aflägsnas från kroppen, anses uppgå till omkr. 900 gr. per dygn, men varierar naturligtvis dels efter luftens temperatur, och dels efter kroppens tillstånd. Vid några tillfällen har man iakt", "headword": "Svett"}
{"text": "Wadstena kloster. Jfr Silfverstolpe, C. G. U. Suppl. *Vadstena Slott ligger utanför Yadstena stads område, i S:t Pers socken, Aska härad. Enligt riksdagens beslut 1897 inredas nu (1899) i slottet lokaler för ett landsarkiv (se d. o. Suppl.). *3. Wadström, K. B. F., började 1898 utgifva Ur minnet och daghoken. Anteckningar från åren 1848-1891. Af hans porträttsamling (öfver 100,000 blad) såldes 1893 den svensk-finska afdelningen (36,000 blad) till ett finskt konsortium, som öfverflyttade sitt", "headword": "Wadstena kloster"}
{"text": "Instruktionstrupp. Se Undervisningstrupp.", "headword": "Instruktionstrupp"}
{"text": "Västergarn. 1. Socken i Gottlands län, Södra häradet. 1,322 har. 278 inv. (1920). Annex till Sanda, Visby stift, Medelkontraktet. - 2. Lastage- plats i nämnda socken, vid den mot s. öppna Väster- garnsviken innanför Utholmen. Hamnen, som är tillgänglig för 2,6 m. djupgående fartyg, har endast obetydlig trafik och besöktes 1919 af 3 fartyg om 723 nettoton. I hamnafgifter uppburos s. å. 156 kr. Västergarns skans, på Västergarns inre holme, vid Gottlands västkust, 24 km. s. om Visby, bygg-", "headword": ""}
{"text": "Fjäderkompensation , fys. Se Pendel.", "headword": "Fjäderkompensation"}
{"text": "Rosineæ , bot. Se Rosales.", "headword": "Rosineæ"}
{"text": "*Gevär. Om de i de europeiska staterna f. n. antagna gevär m. m. se Eldhandvapen. Suppl.", "headword": "*Gevär"}
{"text": "Salomos ljusstake, bot. Se Lepidium.", "headword": "Salomos ljusstake"}
{"text": "Æsculus, Kastanje, bot., växtsläkte af nat. fam. Hippocastanaceæ. Dit hör Europas vackraste träd (vildväxande i Grekland), den sedan midten af 1500-talet odlade hästkastanjen, Æ. hippocastanum (se fig. sp. 211), med hård ved, sjufingrade, stora blad och hög, ståtlig spira af hvita, rödfläckiga, starkt luktande blommor. Till undersläktet Pavia hör Æ. lutea med gula, till undersläktet Macrothyrsus Æ. parviflora, med hvita blommor i långa, smala, täta kvastar. Se Kastanje. A-N. (G. L-M.)", "headword": "Æsculus"}
{"text": "Ostindiska kompanier. Om det svenska ostindiska kompaniet se Eskil Olán, Ostindiska compagniets saga (1923).", "headword": "Ostindiska kompanier"}
{"text": "Laufberger [hårdt g], Ferdinand, österrikisk målare, f. i Böhmen 1829, d. 1881, studerade först i Prag och derefter i Wien. Han började som historiemålare, öfvergick sedan till genrebilder ur folklifvet och vände sig sist till religiöst måleri. Under resor i södra Europa 1862 utbildade han sitt sinne för dekorationsmålning genom studium af renaissancen. Frukten deraf blef en böjelse för monumentalt måleri, som fann sitt uttryck i sgraffito-dekoration (inristad teckning i den yttre murputsen) och takmålnin", "headword": "Laufberger"}
{"text": "Roslags-Skuta, ett mindre, jakt-tackladt fartyg, som rätteligen kallas »storbåt», men som ännu oftare i dagligt tal benämnes »rospigg», af det skäl att dessa fartyg, som i afseende på form och tackling äro särdeles typiska, byggas i Roslagens skärgård. R. N.", "headword": "Roslags-Skuta"}
{"text": "*Myssjö. 15,320 har. 1,138 innev. (1896).", "headword": "*Myssjö"}
{"text": "Charleston [tʃālṡtən]. 1. Stad i nordamerikanska staten Syd-Carolina, vid en vik af Atlantiska hafvet och på en af floderna Ashley och Cooper bildad halfö. 55,807 inv. (1900), däraf 31,522 negrer. Rymlig hamn, hvars svåra inlopp försvaras af forten Moultrie, Sumter och Johnson samt i en andra linje forten Ripley och Pinkney, hvilka alla på 1890-talet förstärkts och nyarmerats. Säte för en katolsk ärkebiskop. C. är Syd-Carolinas viktigaste handelsstad samt utför mycket bomull, ris och tobak. Industrien omf", "headword": "Charleston"}
{"text": "Nordin (sp. 1294), K. R., kvarstod t. o. m. 1920 som redaktör af och var 1919—22 chefredaktör för Dagens tidning (se d. o. Suppl.). Han har ytterligare utgett den kritiska skriften Det stora skolförslaget, ett ord till hela Sveriges folk (1922). E. N. S—g. *", "headword": "Nordin"}
{"text": "*Kraus, Friedrich, dog 1894 i Berlin.", "headword": "*Kraus"}
{"text": "Lilla oktaven, äfven kallad den ostrukna oktaven, den andra i ordningen efter den på pianot lägsta, eller kontraoktaven. Tonernas namn skrifvas med lilla alfabetet: c d e f g a h. A. L.", "headword": "Lilla oktaven"}
{"text": "Dumouriez. Parisdemagogerna, som girondisterna retat genom hot om efterräkning för septembermorden, arbetade öppet på att mot dem framkalla en resning af hufvudstadens revolutionära pöbel och understöddes därvid af konventets bergparti. Då girondisterna likväl 18 maj lyckades genomdrifva, att ett 12-mannautskott tillsattes af konventet med uppgift att ingripa mot Parisdemagogerna, skredo dessa till anfall. 31 maj tillsattes en revolutionär kommunalstyrelse i Paris,", "headword": ""}
{"text": "Robesonkanalen, det nordligaste af de sund, som på Grönlands vestkust förena Baffins vik med Norra Ishafvet.", "headword": "Robesonkanalen"}
{"text": "VigiMius. påfve 537-555, en infödd romare, är mest bekant genom den ömkliga roll han spelade i den s. k. (se d. o.). I egenskap af diakon hade han åtföljt påfven Agape-tus I på en resa till Konstantinopel; och då denne dog under vistelsen där, blef V. genom kejsarinnan Teodoras tillskyndelse 537 vald till hans efterträdare, men hade vid sin återkomst till Rom att utstå strid med Silverius, som redan intagit påfve-stolen. V. segrade i striden. Då kejsarinnan, i af sikt att vinna", "headword": "VigiMius"}
{"text": "Qvickrot, Triticum repens L., bot., farmak., tillhör den afdelning af grässlägtet Triticum (nat. fam. Gramineae Juss., kl. Triandria L.), som af Gaertner benämndes Agropyrum, och som omfattar vildt växande arter med mera glesblomniiga, sammantryckta ax och nästan lansettlika, plattade skärmfjäll. Den i jorden vidt omkring krypande långa rotstocken har hvit färg och kallas derför äfven hvitrot. Denna rotstock har en ovanligt seg lifskraft och kan föröka sig hastigt äfven genom helt små bitar, hvilket väl", "headword": "Qvickrot"}
{"text": "Kängururåttan [hårdt k]. Se Hypsiprymnus.", "headword": "Kängururåttan"}
{"text": "Helskugga. Se Kärnskugga.", "headword": "Helskugga"}
{"text": "Terrin (fr. terrine, af terre, jord, krukmakarlera), soppskål (se fig. 1 till art. Fajans).", "headword": "Terrin"}
{"text": "Uruapan del Progreso, stad i staten Michoacan, Mexico, på södra sluttningen af Cerro Patamban (3,750 m. ö. h.), öfver 11,000 inv. Ryktbart för sitt förträffliga kaffe.", "headword": "Uruapan del Progreso"}
{"text": "Perceval. Se Caussin de Perceval.", "headword": "Perceval"}
{"text": "Thörne, Sven Alfred, landskapsmålare, f. i Horns socken, Östergötland, 1850, studerade vid konstakademien i Stockholm och åtnjöt särskild undervisning af P. D. Holm. Han utställde redan tidigt taflor med svenska motiv, utmärkta för en flärdlös uppfattning, men kanske något tunga i färgen. För Sommarmorgon erhöll han 1880 k. medaljen, blef 1881 agré af konstakademien och erhöll 1884 ett resestipendium å hennes stat. Han studerade under sin utrikes vistelse i München och har sedan målat utsigter från Obe", "headword": "Thörne"}
{"text": "Lifherrskap, i äldre tider benämning på konungens barn.", "headword": "Lifherrskap"}
{"text": "B nyttjas vidare i åtskilliga förkortningar: på romerska mynt och inskrifter betyder det namnet Balbus eller Brutus eller epitetet bonus (god), i fornkristna inskrifter beatus l. beata (den salige, såsom kemiskt och farmakologiskt tecken är B = balneum (bad), balsamum eller bor; i areometriska uppgifter = Baumés skala; i musiktermer = basso, i heraldiken = blå; i förkortn. af engelska lärdomstitlar = bachelor (kandidat).", "headword": ""}
{"text": "Rhodonit (af grek. rhodon, ros), Röd mangankisel, Kiselmangan, Pajsbergit, miner., ett enkelt metasilikat, Mn Si 0, med Mn till någon del ersatt af Ca (Mg Fe). Den kristalliserar efter det triklina systemet och synes genom allt kalkrikare varieteter närma sig vollastoniten. Däremot torde den icke få anses isomorf med pyroxenerna. Hårdheten omkr. 5; eg. v. = 3,5-3,6. Mineralet angripes af klorvätesyra. Dess färg är rosenröd till rödaktigt brun. Där den, såsom vid Jekaterinburg i guvernementet Perm, före", "headword": "Rhodonit"}
{"text": "*Ouessant (Eng. Ushant) är endast 14 qvkm. Hufvudorten och vanligaste tilläggningsplatsen för fartyg är Portzpol l. Lampaul (S:t Michel är oriktigt).", "headword": "*Ouessant"}
{"text": "New Plymouth [njō pliməth], hamnstad på västra kusten af Nya Zeelands nordö, vid foten af M:t Egmont (2,521 m.), genom järnväg förenad med Wellington. 5,141 inv. (1906). Garfverier, sågverk och kvarnar. Omgifningen bär med rätta namnet Nya Zeelands trädgård. J. F. N.", "headword": "New Plymouth"}
{"text": "Ligny [linji], 1. (L. en Barrois) Stad i franska dep. Meuse, vid Ornain och Rhen-Marne-kanalen. 5,391 inv. (1901). - 2. By i belgiska prov. Namur, 5 km. n. n. ö. om Fleurus, har gif-vit namn åt det blodiga slaget 16 juni 1815. 15 juni ryckte Napoleon I vid Charleroi öfver gränsen och vände sig med sina hufvudkrafter mot de mellan Fleurus och Liége i kvarter förlagde preussarna, under det marskalk Ney med en mindre styrka gick raka vägen mot Bruxelles för", "headword": "Ligny"}
{"text": "JERUSALEM I Kristna kvarteret II Armeniska III Muhammedanska IV Judiska kvarteret V Haram esch-scherif (Den forna tempelplatsen) 1. Jafaporten 2. Damaskusporten 3. Herodesporten 4. Stefansporten 5. Gyllene porten 6. Dyngporten 7. Sionsporten 7a. Abdul Hamids port 8. Muristan kv. I. 9. Via dolorosa kv. III 10. Davidsgatan kv. I II III IV 11. Judarnas klagoplats kv. IV 12. Stora basaren kv. I III 13. Nya basaren kv. I 14. Hiskiadammen kv. I 15. Betesdadammen kv. III 16. Serai kv. III 17. Österrik. pilgr", "headword": "JERUSALEM"}
{"text": "Karpalben (af grek. karpos, handlofve), anat., benen i handlofven. Se Hand, sp. 1297.", "headword": "Karpalben"}
{"text": "Västergötland, landskap i Götaland, beläget mellan 57° 9 och 3° 21 v. lgd från Stockholms observatorium, gränsar i n. till Dal, Vänern och Värmland, i n. ö. till Närke, i s. ö. till Vättern och Småland, i s. till Halland samt i v. till Halland, Kattegatt och Göta älf, som till största delen skiljer V. från Bohus län. (Se Öfversiktskarta öfver Sverige i art. Sverige, bd XXVII, och Nordisk familjeboks karta öfver Sverige, blad III och IV, bd XXIX.) Arealen är 17,613,56 kvkm., hvaraf 16,581,30 kvkm. land och 1,", "headword": "Västergötland"}
{"text": "Nordensvan, Hildur Antoinette Viktorine, finsk målarinna, sonsons dotter af ofvannämnde Johan Alopaeus, född d. 14 Juni 1838 i Tavastehus, började 1860 sina konststudier i Helsingfors under ledning af B. A. Godenhjelm och E. J. Löfgren samt fortsatte dessa från 1864 hos O. Mengelberg i Düsseldorf. Der fullbordade hon sin första tafla, Bibelläsande qvinna, samt Evangelisten Johannes, hvilken erhöll Konstföreningens större premie (1867) och inköptes till dess samling. Under upprepade besök i Düsseldorf drogs", "headword": "Nordensvan"}
{"text": "Wratislaw, böhmiska furstar. W. I, Borzivojs och Ludmilas son, furst Spitinicys broder, verkade såsom Böhmens hertig 912–926 för kristendomens främjande. – W. II blef 1061 hertig af Böhmen och förklarades 1086 af kejsar Henrik IV för konung samt afled 1092.", "headword": "Wratislaw"}
{"text": "Alektryomanti. Se Alektoromanti.", "headword": "Alektryomanti"}
{"text": "Meidell (Mejdell), Ditmar, norsk publicist, född i Bergen d. 24 Jan. 1826, var 184954 i Kristiania redaktör för det humoristiska veckobladet »Krydseren» och 185579 för »Aftenbladet» samt utgifver sedan 1884 tidskriften »Norsk månedsskrift».", "headword": "Meidell"}
{"text": "Herthas flak, en grundbank i norra delen af Kattegatt, 9 sjömil ung. s. ö. till ö. från Skagens fyr, är med ett minsta djup af 9,2 m. föga farlig för sjöfarten, men tilldrog sig under Världskriget uppmärksamhet därigenom, att de krigförande omkring flaket utlade mineringar, som, emedan varning för desamma ej meddelats, orsakade förlust af flera handelsfartyg, men veterligen icke skadade något krigsfartyg tillhörande de stridande makterna. Under försök att upptaga ifrågavarande minor förlorade", "headword": "Herthas flak"}
{"text": "Lökbrosksvamp, bot. Se Marasmius. Löken, H a a k o n, norsk politiker och publicist, kusin till A. och E. Löchen (se d. o.), f. 9 nov. 1859 på Inderöen, Nordre Trondhjems amt, tog juridisk ämbetssxamen 1884, slog sig ned som over-retssakförer i Trondhjem, var 1890-1902 hufvud-redaktör för tidningen där och 1902-10 för den af honom uppsatta dagliga tidningen som organ för radikala vänstern. 1909-10 var han därjämte Trondhjems borgmästare. L. är en ifrig språkreformator på riksmålets grundval,", "headword": "Lökbrosksvamp"}
{"text": "Keronska glossorna [kerån-], en på alemannisk dialekt alfabetiskt ordnad latinsk-tysk ordbok från 700-talet (eller snarare början af 800-talet), hvilken uppges ha till författare en munk K er o i S:t Gallen. Om denne Kero är ingenting med säkerhet bekant. Kerosen [kerosén], Kero sin (af grek. kerofs, vax, vaxljus), handelsnamn på fotogen (se ds o.). Kerosin [ke-]. Se Kerosen. . Kéroualie [keroa11], Louise de, hertiginna af Portsmouth, mätress till engelske konungen", "headword": "Keronska glossorna"}
{"text": "Litt.: J. Murdoch, (3 bd, 1911), Hisho Saito, (1912), W. W. MacLaren, (1916), F. H. Davis, (s. å.), E. W. Clement, The laboar movement in J. (1918), K. K. Ka-wakami, J. in world peaceThe making of modern J. (1922). H. Hjärnes artikel i Nordisk familjebok om J:s historia har utvidgad utkommit i bokform (, 1923). Om äldre svenska förbindelser med J. se H. Hjärne, Två svenska Japanfarare, Olof Eriksson Willman och Carl Peter Thunberg (s. å.). V.S-g.", "headword": ""}
{"text": "Gravelotte [gravölått], by i rikslandet Elsass-Lothringen, 13 km. v. om Metz, vid vägen Metz-Verdun, har gifvit sitt namn åt det största och blodigaste slaget under fransk-tyska kriget (1870 71), hvilket slag utkämpades den 18 Aug. 1870. Efter slaget vid Vionville den 16 Aug. (se Fransk-tyska kriget) drog marskalk Bazaine sina trupper tillbaka och tog en stark ställning med högra flygeln vid byn S:t Privat och med den venstra vid Jussy vid Mosel, vändande fronten mot vester och med Metz bakom ryggen. Tysk", "headword": "Gravelotte"}
{"text": "Subversion (Lat. subversio), omstörtning. Subversiv, omstörtande. Subvertera, omstörta.", "headword": "Subversion"}
{"text": "Ferrières [-riär], by i franska depart. Seine-et-Marne, nära Lagny, med ett slott, tillhörigt parisbankiren Rothschild. I detta slott hade preussiske konungen Vilhelm sitt högkvarter från d. 19 Sept. till d. 5 Okt. 1870, och der hade Bismarck och Jules Favre, d. 19 och 20 Sept. 1870, en underhandling rörande en vapenhvila mellan Tyskland och Frankrike.", "headword": "Ferrières"}
{"text": "*Orusts vestra härad. 21,557 har. 13,201 innev. (1897).", "headword": "*Orusts vestra härad"}
{"text": "Liedervater [līderfāter], ty. Se Liedertafel.", "headword": "Liedervater"}
{"text": "Ordovicium l. Ordoviciska systemet, geol. Se Silursystemet (äfven i Suppl.) och Undersilur samt Kambrium. Suppl.", "headword": "Ordovicium"}
{"text": "Dreiherrnspitz, en till Noriska alperna, Gross-Venediger-gruppen, hörande bergstopp, på gränsen mellan Salzburg och Tyrolen. Höjden omkr. 3,500 m. (11,790 f.). Stora glacierer.", "headword": "Dreiherrnspitz"}
{"text": "Niði , nord. myt. Se Nede.", "headword": "Niði"}
{"text": "Sofia-dalen. Se Bulgarien, sp. 1316.", "headword": "Sofia-dalen"}
{"text": "Westminster hall [ωel]. Se Westminsterpalatset.", "headword": "Westminster hall"}
{"text": "*Botrytis Mich., bot., är ett namn, under hvilket man sammanfört ett stort antal konidieformer af olika svamparter. De fortgående undersökningarna hafva emellertid klargjort, att en mycket stor del, om ej alla, hit räknade arter ej äro sjelfständiga svampar, utan endast ett visst utvecklingsstadium (en konidieform) af olika arter bland ascomyceterna. Så t. ex. är med all sannolikhet den bekanta silkesmaskpesten, »muscardine», alstrad af Botrytis Bassiana Bals, endast konidieformen af en Cordyceps-art etc", "headword": "*Botrytis"}
{"text": "Universalister (af Lat. universalis, allmännelig) kallas de kristna, som tro på den genom Kristus skedda frälsningens allmännelighet icke allenast med hänsyn till hennes syfte, utan äfven med hänsyn till hennes slutresultat samt derför förkasta läran om en evig osalighet och antaga alla menniskors slutliga frälsning från synden och dess följder. Denna lära förfäktades redan i kyrkans första århundraden af framstående kyrkolärare, såsom Clemens från Alexandria, Origenes, Gregorius från Nasians m. fl. (jfr Apok", "headword": "Universalister"}
{"text": "Boris och Gljeb [baris], två söner till ryske storfursten Vladimir den store (den helige), blefvo 1015, kort efter faderns död, mördade af sin broder Svjatopolk, som lagt under sig Kiev. Ryska kyrkan förklarade dem 1071 för helgon, och deras åminnelse firas d. 2 Maj (g. st.), hvilken dag deras ben 1072 fördes till den s. k. Borisogljebska kyrkan, som dem till ära uppbyggts i Vysjgorod (ej långt från Kiev). Sedermera byggdes i Ryssland många Borisogljebska kyrkor och kloster, liksom ock staden Borisogljebsk har", "headword": "Boris och Gljeb"}
{"text": "Stylaster , zool. Se Cœlenterata, sp. 485.", "headword": "Stylaster"}
{"text": "Helofyter (af grek. helos, träsk, och fyton, växt), bot., sumpväxter i sött vatten, hvilkas blad höja sig öfver vattenytan, t. ex. Butomus, Hydrocotyle, o. s. v.", "headword": "Helofyter"}
{"text": "Cromwell [kråmoäl] l. Crumwell, Thomas, earl of Essex, engelsk statsman (födelseåret ej med säkerhet kändt; antagligen var det 1490), son till en grofsmed, hade i sin ungdom anställning på handelskontor i Antwerpen och Venezia samt idkade en tid klädeshandel i England. 1523 blef han medlem af parlamentet och trädde samtidigt i tjenst hos kardinal Wolsey, hvars förtroende han vann och hvars försvarare han blef, sedan denne mäktige man fallit (1529). Kort efter sistnämnda händelse gaf han sig i Henrik VII", "headword": "Cromwell"}
{"text": "Talpidae, zool. Se Mullvadartade däggdjur.", "headword": "Talpidae"}
{"text": "Södra Vidmarken. Se Vidmarken 2.", "headword": "Södra Vidmarken"}
{"text": "Snöflinga, meteor. Se Snö, sp. 149.", "headword": "Snöflinga"}
{"text": "Diskontots höjd är i första hand ett uttryck för den ränta, som för tillfället är rådande, detta i så hög grad, att orden ränta och diskonto i många fall täcka hvarandra. Det är därvid räntan på korta lån, som är afgörande. Växlarnas beskaffenhet spelar dock uppenbarligen en betydande roll för diskontots höjd, så att köpas mot lägre diskonto än vanliga . Äfven en mängd andra olikheter gör sig gällande, så t. ex. beräknas diskontot vanligen högre för växlar på längre tid än tre", "headword": ""}
{"text": "Halleck, Henry Wager, nord-amerikansk general, f. 1815, blef 1835 sekundlöjtnant vid ingeniörkåren och 1836 biträdande lärare i artillerivetenskap i West Point. 1846 deltog han med utmärkelse i mejicanska kriget och befordrades till kapten 1848, men lemnade krigstjensten 1854 och lefde såsom privatman i San Francisco till inbördeskrigets utbrott 1861, då han utnämndes till generalmajor i unionsarmén. Sedan han i Febr. 1862 rensat trakterna omkring Öfre Missouri från de konfedererade, blef han i April s", "headword": "Halleck"}
{"text": "Ballottement [ballåttmã], fr. Se Ballottemang.", "headword": "Ballottement"}
{"text": "Räupp, Karl, tysk målare, f. 1837 i Darm-stadt, studerade i Frankfurt och för Piloty i Miin-chen, blef 1868 professor i Niirnberg och 1883 i Mimenen. R. målar hufvudsakligen bonde- och fiskarlif vid Chiemsee (representerad i Nya pinako-teket i München); ett urval finns i , 1893. Han är författare till Katechismus der ma-Zcr«J1898; 4:e uppl. 1904). G-g N Rauraker (lat. räiiräci, -rid), keltisk folkstam i Gallien v. om Rhen, ungefär mellan nuv. Breisach", "headword": "Räupp"}
{"text": "Skärtorsdag , lat. dies viridium, ty. gründonnerstag, fsv. skærþorsdagher l. skærdagher, eg. , en af ålder bruklig benämning på torsdagen i påskveckan, på hvilken Kristus instiftade nattvarden. Som kyrklig festdag har den allmänt firats inom den kristna kyrkan alltsedan 792. Anledningen till namnet är att finna däri, att på denna dag, då den långa fastetiden led till sitt slut, alla offentliga botgörare (renades) från sina synder, befriades från vidare kyrkostraff och åter upptogos i församlingens sköte, h", "headword": "Skärtorsdag"}
{"text": "Swartz . 5. Edvard M. S. Hustrun, Clementin e S., dog 13 dec. 1923 i Byle (Täby). 6. Karl (Carl) J. G. S. tillhör alltjämt Första kammaren (sedan 1922 för Östergötlands län med Norrköpings stad) och är sedan 1919 ånyo led. af statsutskottet, tillhörde hemliga utskottet t. o. m. 1920 och tillhör utrikesnämnden sedan 1921. Han var 1918 och 1919 led. af författ- ningsutskottet och 1922 af särskildt utskott ang. handelsaftal med Ryssland. Sedan 1921 är han ordf. i Skandinav, kredit-a.-b:s styrelse och s", "headword": "Swartz"}
{"text": "Liljenstedt. Se L ill i en st ed t. Liljenstrand, Axel Vilhelm, finsk universitetslärare, f. 3 febr. 1821 i Kangasala, d. 2 sept. 1895 på sin egendom Sorola i Kangasala, blef student i Helsingfors 1836, filos. kand. 1842, juris kandidat 1847 och juris licentiat 1851, utnämndes 1854 till docent i nationalekonomi och ekonomisk rätt samt blef 1857 professor i samma ämnen, sedan han utgifvit en disputation Om skifte af jord. L. verkade som medlem i", "headword": "Liljenstedt"}
{"text": "Bauh. , i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för K. Bauhin.", "headword": "Bauh"}
{"text": "Sigill , Signet, Insegel (lat. signum, signetum, sigillum, secretum, ty. siegel, fr. sceau, eng. seal), en i ett visst ämne aftryckt stämpel, hvilken som karakteristiskt kännetecken för en person eller ett samfund är påtryckt eller vidhängd en handling för att tillsluta densamma (försegling) eller bestyrka dess trovärdighet (besegling; om det särskilda slag af sigill, som benämnes sekret, se d. o. med fig.); den stamp, hvarmed sigillet påtryckes. Sigill funnos redan hos assyrier, egypter, perser, grek", "headword": "Sigill"}
{"text": "*Dahm, O. E. L., afled i Kalmar d. 18 Dec. 1883.", "headword": "*Dahm"}
{"text": "Contarini , veneziansk adelssläkt, som under tiden 1043-1684 bland sina medlemmar räknade åtta doger och flera andra utmärkta män. Dogerna voro följande: 1. Domenico C., doge 1043-71, uppförde Markuskyrkan och eröfrade Zara från ungrarna. - 2. Giacomo C., doge 1275-80, kufvade ett uppror i Trieste och Capodistria, eröfrade Ancona samt utvidgade Venezias område i Romagna och på andra sidan Adriatiska hafvet. - 3. Andrea C., doge 1367-82, bragte Venezias nära hundraåriga krig med Genova () till ett lycklig", "headword": "Contarini"}
{"text": "Elektrisk ljuskastare. Se Elektrisk strålkastare. Suppl.", "headword": "Elektrisk ljuskastare"}
{"text": "Al secco (it.), , seckomåleri. Se Freskomåleri.", "headword": "Al secco"}
{"text": "Kärrebyssor (Byssor). Se Artilleri, sp. 104, och Kanon, sp. 782. Kärrek, bot. Se Ek, sp. 75. Kärrfloka, bot.9 namn på Hclosciadium inun-datum. Kärrfräken, bot. Se E q u i s e t a c e se, sp. 732.", "headword": "Kärrebyssor"}
{"text": "Belanger, L., föddes 1756 och kom till Sverige först 1798.", "headword": "Belanger"}
{"text": "Vagnsätt, järnv. Se Tågsätt.", "headword": "Vagnsätt"}
{"text": "Saint Louis [eng. utt. sənt lōis, fr. utt. sälωī], stad i nordamerikanska staten Missouri, på högra stranden af Mississippi, 32 km. nedanom den punkt, där Missouri och Mississippi sammanflyta. S., till folkmängden den fjärde af unionens städer, hade 687,029 inv. 1910 (1830 endast 5,862 inv.), hvaraf 125,706 i utlandet födda hvita (i Sverige födda 1,129, af svenska föräldrar i S. födda 2,437). Staden (159 kvkm.), regelbundet byggd, är belägen på tre terrasser, af hvilka den öfversta höjer sig 60 m. öfver fl", "headword": "Saint Louis"}
{"text": "Borneo. Kinibalu (rad 20–21) är 4,175 m.", "headword": "Borneo"}
{"text": "Per aures , lat., , i uttrycket: (på stående fot, utan förberedelser förmå någon till något).", "headword": "Per aures"}
{"text": "Skorvefjeld [-fjell]. Se Seljord.", "headword": "Skorvefjeld"}
{"text": "Fängelser .............................. 2) y Kaserner (logement) .................. 15 * Fabriker minimifordran enl. yrkes-farelagen .................... 7 x » minimifordran enl. yrkes-farekommittén .............. 10 » Biograflokaler (Stockholms hälsovårdsnämnds minimifcr- dran) ......................... 4 » Fartyg ................................... 2.8 å 3,5 »", "headword": ""}
{"text": "Gamander (förvrängn. af Lat. Chamaedrys), bot., ett i äldre skrifter brukligt namn på Veronica chamcedrys och på Teucrium chamcedrys. Se vidare Teucrium.", "headword": "Gamander"}
{"text": "Bärnstensdroppar , farm. Se Bärnsten.", "headword": "Bärnstensdroppar"}
{"text": "Sakara, liten stad i Egypten, på gränsen till Libyska öcknen, i närheten af ruinerna vid Memfis. Der finnes den största bland de »nekropoler», som sträcka sig längs Nildalen, från Abu Roasch till Dahssjur. Få platser i Egypten ha lemnat forskningen så rikt material som S. I dervarande pyramider, öppnade 1881, har man bl. a. funnit egypternas äldsta religionsböcker, och i trakten deromkring var det som Mariette 1851 upptäckte Apis-grafvarna.", "headword": "Sakara"}
{"text": "Fyr-och båkmedel. Se Fyr- och båkafgift. Fyrpanna. Se Fyr, sp. 131. Fyrpass. Se Trepass. Fyrpatron, Fyrrör, Fyrskruf, krigsv., äro antändningsmedel vid moderna artilleripjäser, där laddningen är innesluten endast i en kardus. Vid fyrröret och fyrskrufven åstadkommes antändningen därigenom, att en mässingstråd, nedtill formad till en tandad s. k. ”rifvare”, dragés genom en friktionssats. Vid fyrpatronen sker antändningen genom slag. I sin nedre del", "headword": "Fyr-och båkmedel"}
{"text": "Brink , Bernhard Aegidius Konrad ten, tysk språkforskare, f. 1841 i Amsterdam, docent vid akademien i Münster 1866, professor i moderna språk vid universitetet i Marburg 1870 och i engelsk filologi i Strassburg 1873. Död 1892. B. egnade sig i all synnerhet åt undersökning af skalden Chaucers arbeten och öfver hufvud åt litteraturhistorien. Hans förnämsta skrifter äro Chaucer. Studien zur geschichte seiner entwicklung und zur chronologie seiner schriften (bd I, 1870), Chaucers sprache und verskunst (18", "headword": "Brink"}
{"text": "Galärflottan , krigsv., en svensk flotta, som byggdes till följd af ryska galärers härjningar 1719-21. Före denna tid fanns dock i Stockholm en skepps- och galleje-eskader. Enligt förslag 1722 skulle galärflottan omfatta 90 fartyg, uppnådde dock knappast en fjärdedel af den föreslagna numerären före 1749, då emellertid ett stort antal galärer byggdes. 1756 skildes galärflottan, under namn af Arméns flotta (se d. o.), från örlogsflottan och delades i två eskadrar (Stockholm och Finland) samt en depå på 10 gal", "headword": "Galärflottan"}
{"text": "Tjaktjajaure, sjö, 5, kvkm., belägen 546 m. ö. h. inom Jokkmokks socken, Norrbottens län, är samlingsbäcken för fjällälfvarna Situoädno, Rapaädno och Taurejuädno, hvilka afbörda vattnet från östsluttningarna af fjällmassiven Larektjåkko, Ålkastjåkko och Pårtetjåkko och dessas jöklar. Afloppet från sjön bildar den vid vårsmältningen mäktiga Blackälfven, som afbördar sitt vatten i Tjånntesjaure och sålunda utgör en biflod till Lilla Lule älf. Nederbördsområdet ofvan sjöns utlopp utgör 2,210 kvkm.", "headword": "Tjaktjajaure"}
{"text": "Undervisningen kan ske med framgång endast i särskilda läroanstalter, antingen s. k. internat, i hvilka lärjungarna ej allenast få undervisning, utan äfven hafva sitt hem under lärotiden, eller externat, d. v. s. blotta skolor, i hvilka lärjungarna icke hafva bostäder. Undervisningen för döfstumma bör begynna så snart som möjligt, i vanliga fall således när lärjungarna äro omkr. sju år. Minst åtta års lärotid anses behöflig. Hvarje lärare kan samtidigt", "headword": ""}
{"text": "Liliacéer , bot. Se Liliaceæ.", "headword": "Liliacéer"}
{"text": "Ogdensburgh [ågdənsbəg], stad och importhamn i nordamerikanska staten New York, vid S:t Lawrencefloden och flera järnvägslinjer. 15,933 inv. (1910). Stor handel med trävaror och spannmål. Ångfärjor förena O. med Prescott på kanadensiska sidan af floden. Sedan 1872 residerar där en katolsk biskop. (J. F. N.) Ogé, mulattledare. Se Haiti, sp. 1058. Ogenerad [-Jen-; se G en e], som ej är blyg, som tar sig fria fasoner eller som hugger för sig. Ogenomskinlighet, Opacitet, fys., den egenskapen hos vissa kro", "headword": "Ogdensburgh"}
{"text": "Fratriark . Se Fratrier.", "headword": "Fratriark"}
{"text": "Uppställning, krigsv., kallas hvarje trupps ordnande på stället, innan den sättes i rörelse vare sig för marsch eller strid, och uppställnings- eller samlingsformering hvarje formering, som lämpar sig för en trupp, hvilken nödgas intaga en afvaktande ställning. Såsom kommando-ord betecknar det, att efter hvila hvarje man skall intaga sin plats i ledet med sträckning och, vid infanteriet, med geväret på axeln (»hvila gevär»). - Jfr Rangering. C. O. N.", "headword": "Uppställning"}
{"text": "Aargletscherna [ar-], ofantliga ismassor i östra delen af Bern-Alperna, från hvilka floden Aar leder sitt ursprung. De indelas i Ober-, Unter-, Lauter- och Finster-Aargletscherna.", "headword": "Aargletscherna"}
{"text": "Kanongjuteri. Se Kanontillverkning.", "headword": "Kanongjuteri"}
{"text": "Grefbäck, oriktig form för Gredbäck.", "headword": "Grefbäck"}
{"text": "Bomschuit [båm-sköjt], sjöv., ett flatbottnadt, galeastackladt fartyg, som användes företrädesvis inom holländska handelsflottan. Det liknar i hufvudsak en koff, men är bredare och fylligare. Jfr Koff. H. Wl.", "headword": "Bomschuit"}
{"text": "Ingenjörkongresser , Internationella. Se Internationella kongresser.", "headword": "Ingenjörkongresser"}
{"text": "Tumlung. Se Sikkim.", "headword": "Tumlung"}
{"text": "Sabéer (Hebr. Sjeba, Arab. Seba), ett forntida folk i sydvestra Arabien, afkomlingar af Abdsjems, kallad Saba. Sabéerna förekomma i historien merendels liktydigt med himjarerna (se d. o.). Dels på grund deraf att de före Muhammeds tid voro kända som ifriga stjerndyrkare, dels på grund af en förvexling med sabierna, en gnostisk sekt, fick ordet sabéer ock betydelsen af stjerndyrkare i allmänhet. Jfr Sabeism.", "headword": "Sabéer"}
{"text": "Hartmansdorff, Jakob August von, ämbetsman, politiker, af en från svenska Pommern bördig ätt, f. 12 mars 1792 i Adelöfs socken i Jönköpings län, d. 21 dec. 1856 i Stockholm. Fadern, kapten vid Jönköpings regemente, afled i hans barndom och efterlämnade ett torftigt hem. Sträng arbetsamhet, ihärdighet och sparsamhet blefvo tidigt utmärkande för sonen, så ock ett utprägladt ordningssinne, stor duglighet och stark själftillit. 1806 blef han student i Uppsala, tog 1807 examen och 1808 kansliexamen samt ingick å", "headword": "Hartmansdorff"}
{"text": "Svagare bränning under fritt lufttillträde, s. k. rostning, företages jämväl understundom på styfvare leror och andra dylika jordarter, hvilka skola användas som jordförbättringsmedel. Genom rostning blir jorden mera lucker och porös samt förändrar sin fysikaliska natur, hvarjämte hvarjehanda kemiska förändringar framkallas, som hafva till följd, att jorden hastigare och mera kraftigt kan visa sin goda verkan såsom ett förbättrings- eller gödningsmedel å andra jordarter. C. E. B.", "headword": ""}
{"text": "Skolgångsafgift. Se Folkskola, sp. 1568–69 (äfven i Suppl.).", "headword": "Skolgångsafgift"}
{"text": "Pro jure et populo, Lat., »för rätt och folk», ett af konung Sigismunds (af Sverige och Polen) valspråk.", "headword": "Pro jure et populo"}
{"text": "Stenkol. 1. Geol., ett i naturen förekommande, svart, sprödt, brännbart ämne, som består af 7590 proc. rent kol samt några procent flyktiga bituminösa ämnen jämte en del jordartade eller askbeståndsdelar. Stenkolen hafva mussligt eller splittrigt brott och glas- eller fettartad glans, gifva brunsvart eller svart streck och pulver samt åstadkomma ringa eller ingen färgning å kokande kalilut, hvilket deremot s. k. brunkol göra. Egentl. vigten är 1,21,5. I afseende på struktur och glans m. m. skiljes mella", "headword": "Stenkol"}
{"text": "Ringdahl, Johan Julius, genre- och djurmålare, f. i Ystad 1813, blef elev vid konstakademien i Stockholm och målade till en början åtskilliga prisämnen, såsom Rebecka vid brunnen, Thetis och Akillevs m. fl., men öfvergick snart till genren, der han mest målade bilder ur barnens verld, samt till djurmålning. Hans små, med delikat pensel och fin, ehuru blek, färg utförda taflor köptes en tid flitigt af konstföreningen och enskilda. Fiskande gossar, Småbarnsskola, Lekande gossar o. dyl. utgjorde oftast hans", "headword": "Ringdahl"}
{"text": "Belysningen af en teater skall enligt gällande förordningar vara uteslutande elektrisk såväl i fråga om belysningen i allmänhet som den s. k. nödfallsbelysningen, hvilken består af enstaka glödlampor, som äro placerade i olika lokaler och passager och alltid skola lysa under en teaterföreställning, äfven om hufvudbelysningen kommit i olag. Dessa lampor matas därför af separatledningar, oberoende af hufvudbelysningen. Belysningen af scenen sker medelst glödlampor, dels i takramper, dels å", "headword": ""}
{"text": "Laube , Heinrich, tysk författare och teaterledare, f. 18 sept. 1806 i Sprottau, Schlesien, d. 1 aug. 1884 i Wien, studerade teologi i Halle och Breslau, ehuru utan allvarliga planer att bli präst, i Gloucester och 1621 biskop af S:t Davids. Då hertigens af Buckingham moder visade benägenhet att öfvergå till katolicismen, kallades L. att i konung Jakobs närvaro disputera med jesuiten Fisher om den katolska kyrkans ofelbarhetslära (1622). Han förvärfvade från denna tid starkt inflytande öfver Buckingha", "headword": "Laube"}
{"text": "Befolkningsförhållanden. Om än I:s befolkning i språkligt och än mer i kulturellt hänseende framstår som enhetlig, är den dock etnografiskt mycket blandad, hvilket förklaras af dess historia. Då de italiska stammarna invandrade, funno de på halfön en äldre befolkning, möjligen ligurer och iberer, senare inryckte etrusker och galler från n. I södra I. bosatte sig greker och fenicier. Alla dessa folk blefvo dock romaniserade, sist grekerna. I början af medeltiden kommo germanska folk", "headword": ""}
{"text": "Ulcus tangere, lat., eg. röra vid en ömtålig punkt, IV, 4, 9.", "headword": "Ulcus tangere"}
{"text": "Cassia. 1. Bot. Ett till nat. fam. Leguminosae Juss. (Caesalpinieae) hörande art- och formrikt växtslägte, som är inhemskt i de tropiska och subtropiska delarna af norra Afrika och Arabien, men som äfven finnes i Asiens och Amerikas varma land. Det utgöres af lägre träd eller buskar med parbladiga blad, vackra, ofta gula, fembladiga, ej fjärilslika, men något oregelbundna blomkronor samt längre eller kortare baljfrukter, hvilka genom tvärväggar äro afdelade i många rum, hvartdera med ett frö. Flere art", "headword": "Cassia"}
{"text": "Den första boströmska ministären (den längsta sedan 1870) undergick sedan betydande förändringar. Unionspolitikens växlande skeden förde landshöfdingen grefve L. Douglas till utrikesministerposten 1895 och envoyén A. Lagerheim 1899. Krigsminister var 189299 frih. A. Rappe. Boström blef, tvärtemot hvad man väntat, icke någon fanatisk tullifrare i regeringen. På grund af spannmålsprisens stegring genomdref han 1892 en sänkning af spannmålstullarna,", "headword": ""}
{"text": "Altarbrun , en med figurer eller ornament prydd bård, fäst vid antependiets öfre kant. Ett af de äldsta i Sverige bevarade altarbrunen är från Bjälbo kyrka med folkungavapnet, nu i Statens hist. museum. Jfr Agnes Branting, (1920).", "headword": "Altarbrun"}
{"text": "Avancera l. Avansera (fr. avancer), gå framåt, göra framsteg, vinna befordran; stiga i värde; förskottera. Ordet användes förr äfven för att beteckna en trupps framryckning, särskildt i linjeformering. var en särskildt svår konst att väl utföra. Avancerad, långt framskriden åt (i fråga om åsikter). C. O. N.", "headword": "Avancera"}
{"text": "Jónsson, Runólfur, isländsk språkforskare, blef 1644 rektor i Hólar, kom 1649 till Danmark och dog 1654 som rektor vid Kristianstads skola. Han utgaf De linguæ septentrionalis elementis (1651 och Grammaticæ islandicæ rudimenta (s. å.; omtr. af Hickes 1689 i Oxford), värdefullt som det första i sitt slag och genom sina upplysningar om det dåtida isländska uttalet. Det begagnades ända till dess Rask utgifvit sin ”Veiledning til det islandske” (1811). C. R. (R. N—g.", "headword": "Jónsson"}
{"text": "Efterklangspoesi kallas den diktning, som i innehåll och form väsentligen endast utgör upprepningar af en föregående periods eller en tidigare enstaka författares alstring, men icke tillför vitterheten afgörande nya värden, vare sig i stil eller idé. Efterklang är naturligt nog ofta skönjbar hos debuterande, som ej funnit sin individualitets rätta uttryck. Är ett helt lands vitterhet någon tid väsentligen efterklangspoesi, kännetecknar detta vanligen, att den härskande litterära riktningen blommat öfver.", "headword": "Efterklangspoesi"}
{"text": "Nianfors, kapellförsamling i Gefleborgs län, delad mellan Enångers tingslag, Forsa tingslag samt Arbrå och Jerfsö tingslag. 422 innev. (1886). Kapell till Enånger, Upsala stift, Helsinglands Norra kontrakt.", "headword": "Nianfors"}
{"text": "Magnifier [mägnifa͡iə], eng. Se Telegraf, sp. 736.", "headword": "Magnifier"}
{"text": "Gröfveldalen , kronopark i Särna socken och revir, Kopparbergs län, belägen mellan riksgränsen, Vånsjön och Öster-Dalälfven i n. och ö. samt Storån och Sörälfven i s. Redan genom K. M:ts beslut 10 nov. 1865 afsattes delar af detta område till kronopark, men först genom storskiftets och afvittringens fastställande i Särna socken 10 jan. 1894, då 227,442 har afsattes till kronoparker, blefvo parkernas områden i Särna definitivt fastslagna. Genom Domänstyrelsens beslut 10 april 1902 blef ofvannämnda trakt särs", "headword": "Gröfveldalen"}
{"text": "Wedgwood [ωedʃωud], Josiah, engelsk keramiker, f. 1730 i Burslem i grefsk. Stafford, d. 3 jan. 1795. Stafford var bekant för sin krukindustri, och W:s familj hade i flera släktled idkat krukmakeri. Hans formsinne var tidigt utbildadt, och redan 1759 stod han i spetsen för en egen liten fabrik i fädernestaden. W. var sin egen tecknare, modellör och kemist, men hans sträfvan gick ut på att förbättra former och dekoration samt att ge godset större lätthet och fasthet och glasyren lifligare glans. Som ett r", "headword": "Wedgwood"}
{"text": "Dep. är f. n. fördeladt på 6 byråer (för ärenden ang. riks- och landsarkiv, universitet m. m., för kyrkoärenden, för ärenden ang. folkundervisningen m. m., för Regeringsrättsärenden, för ärenden ang. allmänna och enskilda läroverk samt för ärenden ang. teknisk undervisning, yrkesundervisning m. m.). Dessutom finns en extra föredragande för präst-löneregleringsärenden. Inom dep. tjänstgöra i öfrigt l statssekreterare, l expeditionschef, 7 kansliråd, lika många förste och andre", "headword": ""}
{"text": "*Jaeger, G., lemnade professuren 1884.", "headword": "*Jaeger"}
{"text": "Ljudande konst. Se Konst, sp. 825.", "headword": "Ljudande konst"}
{"text": "Glasfabrikation. 1. Tekn. Tillverkningen af glas sker vid glasbruk i den s. k. glashyttan, som utom smältugnen inrymmer alla öfriga för glasets beredning behöfliga ugnar och anordningar. Råmaterial äro i allmänhet kiselsyra i form af kvartssand eller flinta, natrium såsom kalcinerad soda eller glaubersalt, kalium såsom pottaska, kalcium i form af kalksten eller krita, bly såsom blyglete eller mönja. Dessutom tillsättas affärgningsmedel för att åstadkomma ett färglöst glas; sådana äro t. ex. brunsten, arseniksyr", "headword": "Glasfabrikation"}
{"text": "Dikrot puls, med. Se Pulslära, sp. 414.", "headword": "Dikrot puls"}
{"text": "East Saint Louis [īst sənt lōis l. lōi], stad i nordamerikanska staten Illinois, vid Mississippi, midt emot staden Saint Louis, med hvilken det står i förbindelse genom en af J. B. Eads 1867—74 för en kostnad af 10 mill. dollars, omkr. 17 m. öfver vattenytan byggd bro. 29,655 inv. (1900). Från staden utgå fjorton järnvägslinjer öster ut.", "headword": "East Saint Louis"}
{"text": "Tananarivo l. Antananarivo, hufvudstad på Madagaskar (se d. o., sp. 542).", "headword": "Tananarivo"}
{"text": "K. A. G.", "headword": ""}
{"text": "Asfaltmåleri. För sin genomskinliga och vackert mörkbruna färgs skull har asfalten länge användts i måleriet till lasurfärg; så hos de gamle holländarna, och så i 1800-talets engelska konst af en särskild skola, de s. k. asfaltisterna, hvilka i stor utsträckning använde asfaltfärger. Till undermålning eller blandning är asfalten högst olämplig; vid torkningen tränger den nämligen till ytan, blir smutsgrå samt spricker och smälter lätt i värme. Något hållbarare blir den medelst upplösning i vinsprit.", "headword": "Asfaltmåleri"}
{"text": "Broschyr (fr. brochure, af brocher, häfta), häfte, mindre skrift, ströskrift.", "headword": "Broschyr"}
{"text": "Solvabilitet. Se Solvens.", "headword": "Solvabilitet"}
{"text": "Martialis, Marcus Valerius, romersk skald, född omkr. 42 e. Kr. i Bilbilis i Spanien, fick en god uppfostran och kom omkr. år 64 till Rom, der han mot slutet af Titus regering synes hafva uppträdt som skald. Han vann snart rykte för sina lediga och qvicka epigramm samt erhöll en tribuns värdighet. Deremot lyckades han ej samla någon förmögenhet, utan tyckes hafva uppehållit sig dels med de jämförelsevis obetydliga honorarierna för sina dikter, dels och i synnerhet genom gåfvor och bidrag af mäktiga gynnar", "headword": "Martialis"}
{"text": "Crau [krå], La (Lat. Campi lapidei), stort kisel- och rullstensfält i franska depart. Bouches-du-Rhône (Provence), mellan Rhône, Canal de Craponne och Etang-de-Berre. Arealen 1,376 qv.-kilom. (25 qv.-mil). Fältet har sannolikt fordom varit en hafsvik. Stenlagret betäckes af ett tunt täcke af åkerjord. Träd och vatten saknas, men den täta gräsmattan gifver näring åt talrika fårhjordar. På senare tiden har man börjat undanrödja stenarna och derigenom, vunnit odlingsbar mark.", "headword": "Crau"}
{"text": "På hösten 1849, när Fredrika B. stod på höjden af sitt rykte såsom hemmets skildrarinna, reste hon till Nord-Amerika för att studera hemmen och qvinnans ställning i nya verlden. Förut hade hon berest flere delar af Sverige, Norge, Rhentrakterna och Danmark samt återgifvit sina intryck dels i några af romanerna (Strid och frid eller några scener i Norge), dels i mindre utkast: Ett par blad från Rhenstranden (1848) och Lif i Norden (1849). Frukterna af den amerikanska", "headword": ""}
{"text": "Kardia (grek. kardia, magmun), anat., gränstrakten mellan matstrupen och magsäcken, där den förra plötsligt vidgad öfvergår i den senare; äfven topografiskt däremot svarande region af bukhålan och främre bukväggen. G. v. D.*", "headword": "Kardia"}
{"text": "Charpentier [*arpãtie], Marc Antoine, fransk tonsättare, f. 1634 i Paris, d. 1704 därstädes, var elev af Carissimi i Rom och blef slutligen kapellmästare vid S:te Chapelle i Paris. Hans opera Médée trycktes 1694, motetter jämte symfonier 1709. Nationalbiblioteket i Paris förvarar af honom 28 folioband manuskript och flera kartonger, hufvudsakligen kyrkomusik. Bäst är han i oratoriet; han har skrifvit 18 sådana i Carissimis stil, och bland dessa har nyligen framdragits och utförts i Paris Le reniement de S:", "headword": "Charpentier"}
{"text": "Ruysdael 1. Ruijsdael, Ruisdael [röjs-däl], van, holländsk landskapsmålarfamilj. - 1. Salomon v. R., f. omkr. 1600, troligen i Haarlem och begrafven där 1670, var sannolikt lärjunge till Es. van de Veide, under hvars inflytande han i alla händelser utbildade sig. Kedan 1623 var han medlem af målargillet i Haarlem, där han hela sitt lif var bosatt, om det äfven af hans taflors motiv - vanligen hämtade från dynerna, flodstränderna, de stora kanalerna och skogsbrynen, med ypperligt, af honom själf utfördt", "headword": "Ruysdael"}
{"text": "N:s absolutistiska tänkesätt utöfvade starkt inflytande äfven på Finlands förhållanden. Bland viktigare åtgärder, som vidtogos rörande detta land, må nämnas förändringen af formen för de finska ärendenas beredning därigenom, att kommittén för de finska ärendena 17 mars 1826 upplöstes samt ärendenas föredragning inför monarken öfverlämnades åt en statssekreterare (sedan 1834 ministerstatssekreterare), vidare räntepersedlarnas förenkling (1840), myntregleringen", "headword": ""}
{"text": "Linnéska sällskap. Om det 1917 stiftade Svenska Linnésällskapet se d. o. (äfven i Suppl.).", "headword": "Linnéska sällskap"}
{"text": "Himera, forngrekisk stad på norra kusten af Sicilien vid floden H., anlagd omkr. 650 f. Kr. af Joniska greker från Zankle och dorer från Syrakusa. Dess tyrann Therillos fördrefs af Theron i Agrigentum och anhöll om kartaginensernas hjelp. Dessa skickade 480 f. Kr. en stor här under Hamilkar till Sicilien, men Gelon i Syrakusa tillfogade denna här ett fullständigt nederlag vid H. Sedan Therons son Thrasidaios några år derefter fördrifvits af Hieron i Syrakusa, njöt staden en längre tid stort välstånd. 4", "headword": "Himera"}
{"text": "Dumouriez, [dymoriē], Charles François, fransk general och politiker, föddes 25 jan. 1739 i Cambrai. 1756 inträdde han i hären samt deltog därefter under lysande tapperhetsprof i sjuåriga kriget (1756—63) och i kriget på Corsica 1768—69 samt avancerade till öfverste. 1770 skickades han af utrikesministern Choiseul i all hemlighet till Polen för att med sina råd och en liten fransk styrka — riktigt utsökta äfventyrare enligt D:s egen uppgift — bispringa konfederationen i Bar mot ryssarna. Aiguillon, som i", "headword": "Dumouriez"}
{"text": "Bronkial-katarr , patol. Se Bronkit.", "headword": "Bronkial-katarr"}
{"text": "Engelska svetten , med., var medeltidens sista stora epidemi. Den uppträdde fem särskilda gånger: 1486, 1507, 1518, 1529 och 1551, hvarefter den icke vidare försports. De förnämsta symtomen voro ymnig svett och oemotståndligt begär till sömn. Det var i synnerhet kraftfulla och unga personer, som angrepos, och inom dygnet, ofta efter blott 2-3 timmar, följde döden. De, som tillfrisknade, voro icke säkra för recidiv flera gånger. Under de tre första åren farsoten uppträdde, liksom ock under det femte, höll den sig", "headword": "Engelska svetten"}
{"text": "Sabbatarier (jfr Sabbat), . 1. Hos den romerske författaren Martialis benämning på judarna. 2. Namn på en del nyare sektrörelser, som på grund af sträng biblicism och delvis äfven på grund af judiskt inflytande fordrat lördagens firande som hvilodag. a) Sådana rörelser möta redan i reformationstiden i Mähren-Ungern, där de bekämpades af Luther (, 1538) och Schwenkfeld (, 1532), i Finland omkr. 1550, mot hvilka bl. a. Gustaf Vasa ingrep, och i Siebenbürgen, där de framväxte ur Franz Davidis nonadorantiska", "headword": "Sabbatarier"}
{"text": "Krusbärsmätaren, Abraxas grossulariata, zool., en till underordn. mätare hörande fjäril (se afbildning å första illustrationssidan till art. Fjärilar), hvars larv ofta anställer skada på krusbärs- och vinbärsbuskar. Själfva fjäriln har hvita vingar med i tvärrader ställda, runda svarta fläckar; framvingarna äro dessutom försedda med ett rödgult tvärband och rödgula teckningar vid roten. Larven är hvitaktig med svarta tvärställda fläckar på ryggen", "headword": "Krusbärsmätaren"}
{"text": "Tóth. 1. Kálmán T., ungersk skald, f. 1830, d. 1881, vardt högeligen folkkär genom sina vissamlingar, burna af en folkligt fosterländsk ton och frisk hjertlighet. Han hade äfven framgång med några dramer. T. uppsatte 1860 det omtyckta skämtbladet »Bolond Miska» (Tokrolige Michael). Han vardt 1860 medlem af Kisfaludysällskapet och 1861 af ungerska vetenskapsakademien. 2. Edvard T., ungersk dramatiker, f. 1844, d. 1876 såsom teaterdiktare vid nationalteatern i Budapest, är den bäste uppodlaren af det", "headword": "Tóth"}
{"text": "Fig. 2. Transformatormotorvagn med dörrarna till motorrummet uppslagna. (Luth Rosén.) olika typer ha äfven kommit till användning, i Sverige dock endast för försöksdrift. På sista tiden har äfven experimenterats med torkning af skördad säd på elektrisk väg. Det tekniska ordnandet af landsbygdsdistributionen sker vanligen enligt föl- Fig. 3. Stolpkontakt. j ande plan. I kraftstationen alstras kraften i form af trefasig växelström, hvars spänning i", "headword": ""}
{"text": "Nyskandinavism. Se Skandinavism.", "headword": "Nyskandinavism"}
{"text": "Ojäfaktigt är alltså, att Sveaborgs siste svenske kommendant passerat , och möjligheten af pekuniär ersättning för fästningens uppgifvande kan således ej förnekas endast på grund af mannens obetvifleliga heder. Att C. under stilleståndstiden uppmanade officerare att söka komma i besittning af de förmåner ryssarna erbjudit, vittnades inför krigsrätten, innan denna, på rysk begäran, inställde all undersökning rörande deras förhållande, som icke återvändt till Sverige. Vill man än icke se", "headword": ""}
{"text": "Ars longa, vita brevis, Lat. Se Ars och Vita.", "headword": "Ars longa, vita brevis"}
{"text": "Frère-Orban [frär-årbang], Hubert Joseph Walther, belgisk statsman, född i Liége d. 24 April 1812, fick en helt och hållet fransk uppfostran, studerade lagfarenhet i Paris och blef 1832 advokat i sin födelsestad. Han deltog redan på 1830-talet i grundandet af liberala tidningar och i åtskilliga föreningar, som hade till ändamål att bekämpa de katolska kabinettens politik. 1847 valdes han till medlem af den belgiska kammaren och var 1847, 184852, 186170 derjämte konseljpresident). När det liberal", "headword": "Frère-Orban"}
{"text": "Karlovec [-vets]. Se Karlowitz.", "headword": "Karlovec"}
{"text": "Bodvar Bjarke, Rolf Krakes ypperste kämpe, var enligt Rolf Krakes saga från Norge. Han drap sin fars styfmoder, hvilken genom trolleri förvandlat styfsonen till en björn, och drog sedan till Rolf i Lejre på Själland. Där gjorde han sig snart aktad bland kämparna. Dessa brukade vid måltiden kasta afgnagda ben på en svag yngling, Hott, af hvars föräldrar B. åtnjutit gästfrihet. B. försvarade Hott, den sedermera så namnkunnige Hjalte, och slog en kämpe till döds med ett ben. B. upptogs bland Rolfs kämpar, dödade", "headword": "Bodvar Bjarke"}
{"text": "Calixtiner. Se Husiter.", "headword": "Calixtiner"}
{"text": "Därefter studerade han Galliens antikviteter från människans första uppträdande till Romerska rikets fall och nedlade resultaten däraf i ett standardverk inom den europeiska arkeologien, Manuel darchéo-logie préhistoriqve celtique et gallo-romaine (I, 1908; II, i 2 bd, 1910-13, samt Appendices 1910 och Supplement 1913), skildrande sten- och bronsålder samt den äldre delen af järnåldern (Hall-statt-tiden). En tredje del (omfattande förromerska järnålderns yngre period,", "headword": ""}
{"text": "*Huelva. 1. Provinsen beräknas nu hafva en areal af 10,138 qvkm. och hade 254,830 innev. 1887. 2. Staden hade 18,195 innev. s. å.", "headword": "*Huelva"}
{"text": "El ole [åle], sp., andalusisk dans i 3/8 takt (jfr Dans, fig. 12). Den infördes på scenen af Pepita de Oliva (se d. o.).", "headword": "El ole"}
{"text": "Richter, Bengt, medaljör, den föregåendes kusin, f. i Stockholm 1670, lärjunge af och slutligen svärson till Arvid Karlsten, utförde medaljer öfver segern vid Düna (1701), freden i Altranstädt (1706), fälttåget 1709 m. m., alla vittnande om att han ganska väl tillegnat sig sin lärares manér. Han besökte dessförinnan Frankrike, der han graverade åtskilliga medaljer »till Ludvig XIV:s historia», men kom slutligen till Wien, der han blef kejserlig gravör och afled 1737. Han arbetade der flere vackra medalj", "headword": "Richter"}
{"text": "Sollogub (Salogub, Sologub), Vladimir Aleksandrovitj, grefve, rysk författare, f. 1814, d 1882, af en polsk-litauisk adelssläkt, studerade vid universitetet i Dorpat, inträdde först i diplomatisk tjänst och blef 1870 ordförande i fångvårdskommittén. Som författare debuterade han 1837 i mod ett par berättelser, som rönte stor framgång, med skildringar ur det ryska sam-hällslifvet, särskildt konstnärslifvet. Hans mest bekanta verk är den romantiserade samhällsskildringen Tarantas", "headword": "Sollogub"}
{"text": "*Sjörup. 1,492 har. 1,354 innev. (1897).", "headword": "*Sjörup"}
{"text": "Hakeldama (grek. Akeldamach, aram. hakel demā, blodsåker) kallas i N. T. det jordstycke, som, enligt en uppgift, det judiska rådet (sanhedrin) köpte för de 30 siklar, som det gifvit Judas i lön för hans förräderi, men hvilka han efter sin ånger skall ha återlämnat (Matt. 27: 310). Enligt en annan uppgift skall Judas själf ha köpt åkern och sedermera (då han ångrade sig) på densamma plötsligt dött en hemsk död (Apg. 1: 1619). Enligt uppgifter från äldsta tider har den legat s. om Hinnomsd", "headword": "Hakeldama"}
{"text": "Akéer (Achæer, stundom Akajer), en grekisk folkstam, hvilken under den heroiska tiden synes hafva haft en viss öfvervikt öfver de besläktade stammarna, hvarför hos Homeros med detta namn betecknas samtliga greker. Deras egentliga stamhåll torde varit i sydöstra Tessalien och på Peloponnesos. Under de stora omhvälfningar, som åtföljde den doriska vandringen (se Dorerna), sägas de från sina besittningar på Peloponnesos undanträngde akéerna till en del hafva utvandrat till Mindre Asien och till en del s", "headword": "Akéer"}
{"text": "Dromia rugosa, geol. Se Faxekalk.", "headword": "Dromia rugosa"}
{"text": "Vik, O d dm un d Jakobson, norsk politi- ker, f. 1858 i Kvarn, Hordaland, utexamine- rades 1877 från Störd seminarium och verkade därefter som folkskollärare till 1888. Han blef 1889 redaktionssekreterare hos Alexander Kielland i och var därefter 1890-1907 nämnda tidnings redaktör. Samtidigt var han myc- ket anlitad i Stavangers kommunalförvaltning samt 1 representerade (som vänsterman) staden i stortinget 1900-03 och 1909-12. Han bleí 1914 fylkesmann", "headword": "Vik"}
{"text": "Dakhan, benämning på södra delen af främre indiska halfön. Se Dekhan.", "headword": "Dakhan"}
{"text": "I etnografiskt afseende har B. att uppvisa en synnerligen brokig sammansättning af olika folkstammar, blandade om och med hvarandra på ett sätt, som i vissa fall gör det omöjligt att uppdraga fullt bestämda gränser dem emellan. Under forntiden befolkad af grekiska och tracisk-illyriska stammar, om hvilka senare man har sig mycket litet bekant, har halfön sedermera varit utsatt för upprepade invandringar af olika folk. Ehuru mer och mindre starkt påverkade af dessa, finnas dock bland", "headword": ""}
{"text": "Chapra [tja-], hufvudstad i distriktet Saran, prov. Patna (Bengalen), Indien, vid Gogras förening med Ganges och jernvägen från Sonapur till Nepal. 57,352 innev. (1891). Det är och har ännu mera varit en betydande handelsstad. I 18:de årh. hade både fransmän, holländare och portugiser handelsfaktorier derstädes.", "headword": "Chapra"}
{"text": "Lyon [liång]. Frankrikes andra stad, fordom hufvudstad i prov. Lyonnais, nu i depart. Rhône, ligger vid Rhônes och Saônes förening, dels på den långsträckta halfön emellan båda floderna, dels på Rhônes venstra, låga strand, dels på Saônes högra, högt belägna strand. Staden är indelad i 6 arrondissement; år 1881 hade den 347,619 innev., i hvilken summa inberäknas befolkningen i L:s 6 förstäder: S:t Irénée och Vaise i v., La Croix-Rousse i n., Les Brotteaux och La Guillotière i ö. samt Perrache på lan", "headword": "Lyon"}
{"text": "Sadiya [sädija], stad i Assam, vid Brahmaputra, i den trakt, där flodens genombrottsdal af Himalayabergen slutar. Omkr. 18,000 inv. Ångbåtsfarten på Brahmaputra slutar vid S. J. F. N.", "headword": "Sadiya"}
{"text": "Figur. observationshuf (jfr fig.), är försedd med nödigt antal utkiksöppningar. Jfr i öfrigt Pansar och Pansartorn. L. W:son M.", "headword": ""}
{"text": "Gresham [greJem], Walter Quinton, nordamerikansk politiker, f, 1832 i Indiana, d. 1895 i Washington, var advokat, men deltog med sådan utmärkelse i inbördeskriget (1861-65). att han befordrades till generalmajor. Han vardt 1882 generalpostdirektör, 1884 finansminister och s. å. medlem af Förenta staternas högsta domstol. I mars 1893 utnämndes han till statssekreterare (utrikesminister) och främste ledamot af Clevelands kabinett.", "headword": "Gresham"}
{"text": "Författning och förvaltning. F:s landtdag beslöt 27 nov. 1917 att öfvertaga den makt, som enligt förut gällande stadganden tillkommit kejsaren-storfursten, och uppdrog 6 dec. s. å. under godkännande af principen, att F. var en suverän republik åt den af landtdagen tillsatta regeringen att vidtaga åtgärder för utverkande af, att F:s politiska själfständighet blefve erkänd (sistnämnda dag har officiellt fastställts vara F:s ). Sedan genom frihetskriget 1918 den", "headword": ""}
{"text": "L. W:son M.", "headword": ""}
{"text": "Dagbåge , astron., den del af en himlakropps dagcirkel, som ligger öfver horisonten och hvari kroppen sålunda är synlig för oss. Den under horisonten belägna delen kallas nattbåge.", "headword": "Dagbåge"}
{"text": "Elektriskt fält, fys. Se Potential.", "headword": "Elektriskt fält"}
{"text": "Bringbär, bot., i några landskap namn på hallon. De kallas i Jämtland brännbär (Värml. brinnbär), emedan hallon bäst frodas på svedjeland.", "headword": "Bringbär"}
{"text": "Att i trots af insikten härom hittills icke mera uträttats för , beror bl. a. på frågans många tekniska och finansiella svårigheter och problemets växlande natur i land med olika klimat och lefnadsvanor samt i olika tätt bebyggda trakter. Från vissa synpunkter är det mest eftersträfvansvärda målet ett fritt liggande, af plantering eller trädgård omgifvet hus, afsedt för en enda familj, vare sig detsamma förhyres eller är ett s. k. , till hvilket eganderätten förvärfvas genom", "headword": ""}
{"text": "Under det slaviska namnet Vlaho (it. Biaggio) firades B. såsom republiken Ragusas skyddshelgon, enär han enligt legenden skulle ha räddat staden från öfverrumpling och fall. Hans bild står i flera nischer på Ragusas stadsmurar. Hans namnsdag firas ännu 2 febr. med storartade, traditionella ceremonier. A–d J.", "headword": ""}
{"text": "*Jönköpings län, beläget mellan 56° 50 och 58° 9 v. lgd fr. Stockholms observatorium, har en areal af 11,520 qvkm., hvaraf 904 qvkm. vatten. Folkmängden utgjorde vid 1896 års slut 197,005 pers. (95,323 mankön och 101,682 qvinkön), af hvilka 171,163 å landsbygden och 25,842 i städerna. Folkökningen har de sista 14 åren varit endast 0,6 proc.; denna faller uteslutande på stadsbefolkningen, som under samma tid ökades med 16,9 proc., medan landtbefolkningen minskades med 1,5 proc. Landsförsamlingarna äro nu 127, af", "headword": "*Jönköpings län"}
{"text": "I Sverige, där man på grund af flodernas läge och vattenföring bättre än i andra länder kan betjäna sig af flottningen, framföras omkr. 30 à 40 mill. flottgods om året. Af dessa sjunka under flottning omkr. 2 à 3 proc., mera af frodvuxet än af senvuxet virke. Man anser, att det flottade virket blir mera lättarbetadt än det oflottade, hvarjämte det erhåller en jämnare färg. W. E-n.", "headword": ""}
{"text": "Driesen [drī-], stad i preussiska regeringsområdet Frankfurt (Brandenburg), på en ö i Netze. 6,108 inv. (1900). Textil- och metallfabriker, sprittillverkning, trähandel. D., som 1603 befästs, intogs 1631 och 1639 af svenskarna. Fredrik II lät rasera befästningarna. J. F. N. L. W:son M.", "headword": "Driesen"}
{"text": "Slottshjelpen, kamer. Se Byggningshjelpen.", "headword": "Slottshjelpen"}
{"text": "Körling, Sven August, tonsättare, f. 14 april 1842 i Kristdala, Kalmar län, blef efter aflagda examina vid konservatoriet i Stockholm 1866 musiklärare vid allm. läroverket och organist i Ystad samt 1867 dirigent för musiksällskapet där. I Ystads blomstrande musiklif har K. alltsedan spelat en bestämmande roll. Han var 1876-96 dirigent för den af honom och Salomon Smith (se denne) stiftade Orkesterföreningen, åt hvilken K. arrangerat hundratals nummer klassisk och modern musik, samt deltager som exekvera", "headword": "Körling"}
{"text": "Burns [börns], John, engelsk folkledare, f. 1858 i London i ringa vilkor, erhöll skolundervisning till sitt tionde år och var derefter till 21 års ålder fabriksarbetare, hufvudsakligen inom maskintillverkningen. På lediga stunder läste han med största ifver historiska och nationalekonomiska arbeten. En fransk arbetskamrat, flykting från Paris-kommunen, vann honom för socialismen. Sedan B. ett år varit arbetsförman vid en verkstad i vestra Afrika, använde han besparingen till en resa genom Europa. Han", "headword": "Burns"}
{"text": "Divortium, lat. (af divertere, skiljas), äktenskapsskillnad, skilsmässa. Se Äktenskap.", "headword": "Divortium"}
{"text": "Prolation (Lat. prolatio, uppskof, förlängning af tid), musikt. Se Mensuralmusik.", "headword": "Prolation"}
{"text": "De män, hvilka af Berzelius invigdes eller utbildades i hans vetenskap, utgjorde en talrik krets, och många bland dem hafva efterlemnat lysande namn såsom forskare eller lärare. Bland hans svenske lärjungar märkas H. G. Trolle-Wachtmeister, J. A. Arfvedson, B. G. Bredberg, Mosander, L. F. Svanberg, Ullgren m. fl.; bland utlänningar bör i första hand nämnas Wöhler, vidare den förut omtalade Mitscherlich, H. Rose, G. Rose, Gmelin, v. Bonsdorff, N. Nordenskiöld,", "headword": ""}
{"text": "Gostomysl , en rysk legendarisk personlighet, som ställts i samband med den varjagiska frågan om ryska statens grundläggning. Enligt den s. k. Joakimovska krönikan skulle G. ha förjagat varjagerna, som besegrat hans fader Burivoj. Efter en underlig dröm hade G., som genom döden mist sina fyra söner, men hade tre döttrar i lifvet, inkallat Rjurik och dennes båda bröder för att genom sina döttrars giftermål med dem trygga dynastiens bestånd. Enligt en annan krönika var G. den förste (slaviske) ståthållaren", "headword": "Gostomysl"}
{"text": "l l ifir, þvíat", "headword": "l l"}
{"text": "Lysgasens förmåga att vid förbränning afgifva ljus beror på dess halt af kolrika kolväten. Glödande gaser lysa i allmänhet i sig själfva föga, och gaslågans ljus kommer från utfällda fasta kolpartiklar, som glöda. De fasta och flytande lysämnenas ljus kommer likaledes af fint fördeladt kol, som utfällts ur de vid ämnenas sönderdelning uppstående kolrika gaserna. Då mot slutet af 1800-talet den elektriska belysningen började framträda, framkallade", "headword": ""}
{"text": "Vattenur, ett slags redan hos forntidens assyrer, egypter samt greker och romare nyttjade tidmätningsinstrument, i hufvudsak konstrueradt så, att vatten får rinna ur ett kärl ned i ett annat. Enklaste formen af vattenur är den i art. Klepsydra beskrifna och afbildade, som företer motsvarighet till timglaset. En förbättring bestod däri, att man lät vätskemängden i det öfre eller undre kärlet ange tidsförloppet på en graderad skala. Ktesibios (se denne) använde kugghjul, som påverkades af det fallande vatt", "headword": "Vattenur"}
{"text": "Lemna L., bot. Se Andmat.", "headword": "Lemna"}
{"text": "Blicher, Steen Steensen, dansk novellist och skald, föddes d. 11 Okt. 1782 i närheten af Viborg. Ehuru han i sin ungdom var mycket sjuklig, tog han studentexamen 1799, och sedan han under en tids vistelse på Falster, der han innehade informatorsplats, genom flitig och stark motion återvunnit sin helsa, tog han 1809 teologie kandidatexamen. 1810 utnämndes han till adjunkt vid Randers men emedan lönen ej räckte till för hans familjs underhåll, tog han afsked redan året derpå och flyttade till Randlev, der", "headword": "Blicher"}
{"text": "Bordsyrtut (af fr. surtout, af sur, på, och tout, allt), bordställ af metall eller trä med smärre glaskärl för ättika, olja, salt, peppar, kanel o. d.", "headword": "Bordsyrtut"}
{"text": "*Cunene. Se Kunene.", "headword": "*Cunene"}
{"text": "Syd-Dakota [-dakåifta], en af Nord-Amerikas förenta stater. Se Dakota 2.", "headword": "Syd-Dakota"}
{"text": "Estlander, J. A., utnämndes till statsråd 1880 och afled i Messina d. 4 Mars 1881. *2.", "headword": "Estlander"}
{"text": "Depositionsbevis (jfr Deposition), intyg om verkställd deposition i en bank. Se Bank, sp. 859.", "headword": "Depositionsbevis"}
{"text": "Råskenor, Råstänger, mek., omedelbart efter framställningen och utan särskild upphettning i stångform utvalsade välljärnsstycken (lancashire-, vallon-, franche-comté- och puddeljärn). De ha en rå och ojämn, flagig yta. Skillnaden mellan rå-skenor och råstänger ligger endast i sektionsformen. Råskenor ha rektangulär genomskärning (i allmänhet 7,5 x. 1,5 cm.), råstänger däremot fyrkantig genomskärning med rundade hörn. G. H-r. Råsocker, icke raffineradt socker. Se Socker.", "headword": "Råskenor"}
{"text": "Malmström, Carl Gustaf, häfdatecknare, universitetslärare, ämbetsman, den föregåendes broder, föddes på Södra Holmstorp i Tysslinge socken, Nerike, d. 2 Nov. 1822. Han blef 1840 student i Upsala, der han 1846 aflade filos. kandidatexamen, 1848 promoverades till filos. magister och 1849 kallades till docent i fäderneslandets historia. 1858 blef han adjunkt i historia och statistik, förestod läsåret 185057, vårterm. 1860, vårterm. 1861, läsåret 186162 skytteanska professuren, utnämndes 1863 till e. o. profe", "headword": "Malmström"}
{"text": "Pastor fido, it. (), ett herdedrama af den italienske skalden G. B. Guarini.", "headword": "Pastor fido"}
{"text": "Dreyer, Otto, tysk teolog, f. 1837 i Hamburg, d. 1900, blef 1891 öfverkyrkoråd i Meiningen, tillhörde protestantföreningen och förfäktade i flera arbeten den nyrationalistiska riktningen. Han författade bl. a. Undogmatisches christenthum (1888; 4:e uppl. 1890).", "headword": "Dreyer"}
{"text": "Meridianfotometer, astron. Se Astronomiska instrument, sp. 299.", "headword": "Meridianfotometer"}
{"text": "Alarmera (se Alarm), gifva signal att rycka ut eller fatta vapen; plötsligt skrämma, förskräcka, oroa; krigsv., oroa en fiende genom plötsliga angrepp. Jfr Öfverfall.", "headword": "Alarmera"}
{"text": "Bålltistel, bot. Se Echinops.", "headword": "Bålltistel"}
{"text": "Mahmudijekanalen och vid den från Kairo utgående järnvägen, som där grenar sig till Alexandria och Rosette. 32,122 inv. (1897). Viktig stapelplats för ull och bomullsfabrikat samt flera bomullsfabriker. Namnet D. är en förvrängning af det fornegyptiska Tema-en-Hor (). Det latinska namnet var Hermupolis minor.", "headword": ""}
{"text": "Frihultslist, skeppsb. Se List.", "headword": "Frihultslist"}
{"text": "Guinea, slagen 1703 för drottning Anna af England.", "headword": ""}
{"text": "*Balustrad. Jfr Bröstvärn 1.", "headword": "*Balustrad"}
{"text": "Illenau, stort dårhus i badensiska kretsen Baden, vid staden Achern. Det öppnades 1842 och är beräknadt för 440 personer.", "headword": "Illenau"}
{"text": "Mjöll. Se Mjäll, mytol.", "headword": "Mjöll"}
{"text": "Nyköpings Vestra kontrakt, i Strengnäs stift, omfattar de nio pastoraten Björkvik; Halla med Vrena; Kila; Lunda; Nyköpings Vestra stadsförsamling med S:t Nikolai; Qvarsebo; Råby-Rönö med Bärbo; Stigtomta med Nykyrka; Tuna med Bergshammar och Tunaberg. Areal 1,092 qvkm. 22,739 innev. (1886).", "headword": "Nyköpings Vestra kontrakt"}
{"text": "Renneslöf, socken i Hallands län, Höks härad. Areal 6,873 har. 2,373 innev. (1888). R. bildar med Ysby ett regalt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift, Laholms kontrakt.", "headword": "Renneslöf"}
{"text": "Metersystemet infördes 1922 i Ryssland samt 1923 i Siam och Kina och 1924 i Japan. *", "headword": "Metersystemet"}
{"text": "*Södertälje hade 14,573 inv. 31 dec. 1925. Tax.-v. af fastighet var 63,480,700 kr. 1924, hvaraf 1,176,500 kr. för jordbruksfastighet och 8,275,200 kr. för bev.-fri fastighet. Den bev.-tax. inkomsten var s. å. 15,969,040 kr., kommunalskatten, som 1923 var uppe i 12 kr. per 100 kr. inkomst, hade 1925 gått ned till 10,55 kr. Byggnadsverksamheten har varit mycket liflig i de egnahemsområden, som ligga rundt staden och som förbindas med dess centrum genom omnibuslinjer. F. n. finnas där mer än 500 egna hem. Sta", "headword": "*Södertälje"}
{"text": "Därvid föllo 32,700 osårade fångar i segrarens händer. — I början af nov. 1918 utrymdes M. af tyskarna, hvarpå det 9 s. m. besattes af engelsmännen. — General Fournier blef sedermera (1920) ställd inför krigsrätt, men med hänsyn till fästningsverkens ringa motståndsförmåga gjorde denna honom icke ansvarig för M:s kapitulation. H. J—dt. *", "headword": ""}
{"text": "Kolspets , elektrot., en staf af pressadt kol, som användes för bildande af ljusbågen i en elektrisk båglampa (se d. o.). A. E-m.", "headword": "Kolspets"}
{"text": "Märklig är äfven en af hans första afhandlingar, On the secular variations and mutual relations of the orbits of the asteroids (1860), i hvilken han från störingsteoriens ståndpunkt uppvisat ohållbarheten af Olbers hypotes, att de många småplaneter, som finnas emellan Mars och Juppiter, skulle vara lämningar efter en söndersprungen större världskropp. Vidare märkas hans undersökningar af solparallaxen i Investigation of the distance of the sun etc. (1865) samt", "headword": ""}
{"text": "*Sedgwick, G. M. — Hennes fader T. S. dog 1813 i Boston som ledamot af Massachusetts högsta domstol (han har förvexlats med sin liknämnde son).", "headword": "*Sedgwick"}
{"text": "Sjundedags-adventister l. sabbatarier kallas medlemmarna af en med baptisterna nära öfverensstämmande sekt, hvilken särskiljer sig derigenom att den förkunnar Kristi snara återkomst och yrkar på lördagens firande som sjunde dag eller hvilodag. Sekten stiftades 1844 i Washington samt eger omkr. 20,000 anhängare i Nord-Amerika och omkr. 500 i Europa. Från Battlecreek i Michigan, der den har ett »predikantkollegium», utsänder den religiösa skrifter på en mängd olika språk.", "headword": "Sjundedags-adventister"}
{"text": "Fjordhästen. Se Norska hästen.", "headword": "Fjordhästen"}
{"text": "Theorell, Johan Peter, tidningsman, broder till T. 1, född i Herrljunga, Vestergötland, d. 15 Aug. 1791, blef student i Upsala 1809 och filos. magister 1812 samt ingick 1816 i k. kansliet och Kommersekollegium. S. å. vann han Svenska akademiens stora pris för De två rosornas strid om engelska kronan (Sv. akad:s handl., 8:de del.) och 1818 det 2:dra priset för Longobardiska rikets fall. Han lemnade snart derefter tjenstemannabanan och egnade sig åt annan verksamhet dels såsom boktryckare (182227), dels", "headword": "Theorell"}
{"text": "Föreningsbanken i Finland samt Nylands aktiebank ha filialkontor i L. Någon nämnvärd industri drifves icke. Två brännvinsbrännerier, ett ölbryggeri samt ett sågverk äro de förnämsta industriella inrättningarna. I närheten, i Pernå och Strömfors socknar, finnas dock betydande anläggningar (såsom Strömfors järnbruk och flera sågar). En af staten underhållen svensk elementarskola för gossar och flickor räknar ett 120-tal elever; i staden finnes äfven ett svenskt privat fortbildningsläroverk för", "headword": ""}
{"text": "*Paraná. 1. Flod, beräknas hafva en längd af omkr. 4,700 km., hvaraf 2,200 km. på öfre loppet till Salto de la Guaira, 1,100 km. derifrån till föreningen med Paraguay och 1,400 km. derifrån till aestuariets början. Flodområdet är 2,880,000 qvkm. enligt Klöden; andra beräkna det till 4,250,000 qvkm. — 2. Nu stat i Brasilien, hade 1890 omkr. 300,000 innev. — 3. Hufvudstad i argentinska prov. Entre Rios, vid Paraná, med 24,100 innev. (1895). Den kallades förr Bajada del Paraná (se d. o.).", "headword": "*Paraná"}
{"text": "Campèche-träd [kampäj-j, Kampeschträd, bot. Se Hæmatoxylon.", "headword": "Campèche-träd"}
{"text": "Kalf, socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Arealen 12,807 har. 1,294 innev. (1882). K. bildar med Håksvik, Mårdaklef och Frölunda ett regalt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift, Kinds kontrakt.", "headword": "Kalf"}
{"text": "Ett kollektivt aftal brytes orättmätigt först och främst därigenom, att någon af de genom detta aftal förpliktade vid ingåendet af arbetsaftal icke följer de kollektivt öfverenskomna arbetsvillkoren. Förpliktade äro i detta afseende den enskilde arbets- Ord, som saknas under K, torde sökas under C. gifvaren, vare sig han personligen deltagit i kollektivaftalet eller tillhör aftalsslutande arbetsgifvar-förening, samt den enskilde arbetaren, som tillhör aftalsslutande arbetarorganisation. I", "headword": ""}
{"text": "Ponce de Leon [pån], Juan, spansk upptäcktsfarare, f. omkr. 1460, hade kämpat tappert mot morerna, då han 1493 åtföljde Columbus på dennes andra färd till Amerika. P. sattes till ståthållare på ön Puerto Rico och lade den under spanska kronan. Sedermera seglade han med en eskader norrut och upptäckte samt namngaf halfön Florida (1512), där han blef spansk guvernör. Därifrån företog han två expeditioner mot kariberna, men bägge misslyckades, och på den senare blef han sårad samt dog på Cuba, 1521. Ponce de L", "headword": "Ponce de Leon"}
{"text": "Svafvelarsenik. Se Arsenik.", "headword": "Svafvelarsenik"}
{"text": "Hjo landsförsamling i Skaraborgs län, Kåkinds härad, har en areal af 3,770 har. 1,456 innev. (1881). Annex till Hjo stad, Skara stift, Kåkinds kontrakt.", "headword": "Hjo landsförsamling"}
{"text": "Rosling, bot. Se Andromeda.", "headword": "Rosling"}
{"text": "Winnipeg [oin-], af ojibwayspr. win, smutsig, och nipi, vatten. 1. Sjö i britiska Nord-Amerika, omkr. 23,290 qvkm., ligger på omkr. 191 m. höjd, ungefär mellan 50° och 54° n. br., till större delen i prov. Manitoba, till en mindre del (norra tredjedelen) i territorierna Saskatchewan och Keewatin. Den har en längd af 450 km., en bredd af 10100 km., men ett obetydligt djup (högst 22 m.), liksom de flesta sjöarna i dessa trakter. Dess vattenområde är högst betydligt (omkr. 1,1 mill. qvkm.). Dess största ti", "headword": "Winnipeg"}
{"text": "Oskars berg. Se K ii n g Oskars berg. Oskarsborg. 1. Befästningsgrupp i Norge, på södra Kaholmen. Se D r ö b a k s u n d, sp. 949. - 2. östra delen af Narvik (se d. o.). 1. L.WisonM. Oskars fjord. Se Kung Oskars fjord. Oskars fjäll. Se Kung Oskars berg. Oskars församling i Stockholms stad bildades 1906 genom delning af Hedvig Eleonora församling. 19,556 inv. (1912, kyrkobokförd folkmängd). Församlingens kyrka, Oskars Kyrka, byggdes 1897-1903 på Fredrikshofs", "headword": "Oskars berg"}
{"text": "Sjöskada, skada, som träffat ett fartyg eller dess last genom olycka till sjöss. Sjöskolan (eng. the lake-school). Se Engelska litteraturen, sp. 565, och Lakepoets. Sjöskum, Sepiolit, miner., ett vattenhal-tigt trisilikat af talk jord (2 H2 O, 2 Mg O, 3 Si 02), som ej förekommer kristalliseradt, utan derbt eller insprängdt i större och mindre partier samt har matt jordartadt brott, gråhvit färg med dragning åt gult eller rödt. Sjöskum har glänsande streck, är mildt", "headword": ""}
{"text": "Komprehensiv (fr. compréhensif, af lat. comprehendere, omfatta), vidtomfattande,sammanfattande. Kompressionsmyelit, patol. Se Ryggmärgssjukdomar, sp. 1334. * Komprimerad luft. 1. Luft i gasformigt tillstånd (se Tryckluft). 2. Stundom, ehuru mindre egentligt, flytande luft (se d. o.).", "headword": "Komprehensiv"}
{"text": "Styrbjörn Starke , pseudonym. Se Åberg, L. H.", "headword": "Styrbjörn Starke"}
{"text": "Federativ. Se under Federation.", "headword": "Federativ"}
{"text": "Lanfranco, Giovanni, italiensk målare af den senare Bologna-skolan, kallad il Cavaliere di Giovanni Stefano, sedan han af påfven blifvit nämnd till riddare, föddes i Parma 1581 (enligt andra uppgifter 1580 eller 1582), blef i unga år page hos en grefve Scotti i Piacenza. Då hans husbonde upptäckt hans lyckliga anlag för teckning, skickades L. i lära hos Agostino Caracci, som då var i tjenst hos hertigen af Ferrara. Derjämte studerade han med ifver Correggio och lärde sig af honom förkortningens svåra kons", "headword": "Lanfranco"}
{"text": "Ätran, vattendrag i Vestergötland och Halland, upprinner vid 322 m. höjd ur en mosse å Boareds egor i Gullereds socken, Redvägs härad, flyter till en början norrut genom Sörsjön, Nolsjön, Vinsarpsjön och Lönnern under sakta lopp med obetydliga fall, vänder omkring 2 km. s. om Vartofta jernvägsstation åt s. v. och s. samt inkommer småningom i en bred, af branta höjder innesluten dal, genom hvilken ån, 1–2 m. djup, 6–10 m. bred, med lugnt lopp, endast afbrutet af några qvarnforsar, slingrar sig omkr. 25", "headword": "Ätran"}
{"text": "Letälfven, en del af det vattendrag, som genom Gullspångsälfven faller ut i Vänern och hvars öfre lopp kallas Svartälfven. I orten begagnas namnet L. endast om den 22 km. långa älfsträckan från sjön Möckeln till Skagern, hvilken utgör gräns mellan Värmland och Närke, men som geografisk benämning tillägges detta namn stundom älfvens hela lopp ofvanför Skagern. I sådan mening utgör L. afloppet för vattnen inom en del af Väster-Dalarna, Färnebo och Karlskoga härad i Värmland samt västligaste delen af Västman", "headword": "Letälfven"}
{"text": "Panorama (af grek. pan, allt, och horama, syn, utsikt), vidsträckt utsikt åt alla håll från en högt belägen punkt, t. ex. ett torn, en bergtopp; rundutsikt; målning, som återger en sådan utsikt, rundmålning. En panoramamålning, fordom någon gång kallad cyklorama, anbringas på de vertikala väggarna i en cylindrisk byggnad. Åskådaren befinner sig på en upphöjd plats i byggnadens midt, på något afstånd från målningen, som är skarpt belyst, medan det direkta ljuset utestänges från åskådarplatsen. Därigenom", "headword": "Panorama"}
{"text": "Stoughton [stSu^on], John, engelsk kyrkohistoriker, f. 1807 i Norwich, d. 1897, blef 1843 pastor i Kensington samt 1874 professor i kyrkohistoria och homiletik vid New College i S:t Johns Wood. Han var kongregationalist. Af hans många arbeten må nämnas Ecclesiastical history of England (5 dlr, 1867-74; ny utvidgad uppl. under titeln Religion in England etc., 8 dlr, 1881-84), Religion in England from Queen Anne to 1880 (4 bd, 1876 -84) och Our English bible; its translations and translators (1878). (Hj. H", "headword": "Stoughton"}
{"text": "Dixmuiden [-möjden], Fr. Dixmude, stad i belgiska prov. Vestflandern, vid den kanaliserade Yser och vid den från Brügge utgående jernvägen, som vid D. grenar sig till Nieuport och Dunkerque. Omkr. 4,000 innev.", "headword": "Dixmuiden"}
{"text": "Leonard-koppling [leånar-], elektrot., en kombination mellan två likströmsmaskincr, af sedd -att möjliggöra en vidt-gående hastighetsförändring. Generatorn G (se fig.) är ständigt kopplad till motorn A/, hvars magnetlindning tillföres en konstant ström. Generatorns magnetlindning åter matas med ström, hvars styrka efter behag kan ändras medelst ett motstånd. ökas denna magnctström, ökas generatorspänningen och därmed motorns hastighet. Anordningen användes i sådana fall, då en noggrann eller", "headword": "Leonard-koppling"}
{"text": "Lenz, Jakob Michael Reinhold, tysk dramatiker, f. i Livland 1751, studerade sedan 1771 i Strassburg, hvarest han lärde känna Göthe. I dennes krets utvecklade L. sig till en den ytterligaste sturm- und drang-ifrare. Full af fåfänga, sökte han i allting efterlikna Göthe och trodde sig kallad att vid dennes sida eröfra Parnassens höjder. 1776 upptogs han med välvilja af hertig Karl Augusts estetiserande omgifning i Weimar, men gjorde sig der skyldig till taktlösa och påflugna upptåg, hvilka s. å. hade t", "headword": "Lenz"}
{"text": "Hæmanthus L. (af grek. haima, blod, och anthos, blomma, ), ett löksläkte inom fam. Amaryllidaceæ, hemma å Kaplandets torra bergsslätter. Emellan de få, mycket breda bladen från löken uppskjuter en kort, tjock stängel, uppbärande en hopgyttrad flock af blodröda (H. coccineus L.) eller hvita (H. albiflos L.) blommor. På grund af sitt egendomliga utseende odlas dessa arter ofta i boningsrum. Om Hæmanlhus toxicarius se Buphane. O. T. S. (G. L-m.)", "headword": "Hæmanthus"}
{"text": "*Rådstufvurätt. Vid 1925 års ingång funnos i riket 88 rådstufvurätter (Skanör och Falsterbo hade gemensam rådstufvurätt, medan Säter och Hedemora hvar för sig lydde under särskild rådstufvurätt, men hade gemensam borgmästare). 22 städer (de största Trollhättan med 16,384 inv. och Mölndal med 16,062 inv.) lågo under landsrätt. Om rådstufvurätt se närmare Kallenberg, Svensk civilprocessrätt I, 2:a uppl. (1923). Jfr äfven Borgmästare och Landsrätt. Suppl. Å. H.", "headword": "*Rådstufvurätt"}
{"text": "Kalhytte, brunns- och badanstalt i vacker skogstrakt vid Färnsjön, 1,5 km. från Filipstad. Källan, som är känd sedan 1680 genom Urban Hjärne, tillhör de medelstarka järnkällorna. Platsen har hufvudsakligen lokal betydelse för den kringliggande nejden. Ln.", "headword": "Kalhytte"}
{"text": "Balaam, Nya test:s namn på Bileam (se d. o.).", "headword": "Balaam"}
{"text": "Pedroso (594 m.) och vid järnvägen Pontevedra-S. 24,660 inv. (1910). Säte för en ärkebiskop (den andre i Spanien), för ett 1504 grundlagdt universitet med fem fakulteter, veterinärskola, högre borgarskola, prästseminarium och normalskola, provins- och universitetsbibliotek (med 40,000 bd), ett af de äldsta biblioteken i Spanien. Handel med linne, silke, läder och papper. Katedralen (se fig.) är byggd i romansk stil (1082-1211, västfasaden, i barockstil,", "headword": "Pedroso"}
{"text": "Liao-tong. Se Liau-tung.", "headword": "Liao-tong"}
{"text": "Boels, Frans. Se Bol 1.", "headword": "Boels"}
{"text": "Aktiv kroppsrörelse, den vid sjukgymnastik förekommande rörelse af något kroppens organ, hvilken åstadkommes genom patientens frivilliga muskelsammandragningar, i motsats till passiv rörelse, d. ä. en sådan, som utan patientens medverkan meddelas honom af gymnasten. Aktiv-passiv kallas den rörelse, som patienten själf utför under motstånd af gymnasten, och passiv-aktiv den rörelse, som af gymnasten meddelas patienten under motstånd af denne.", "headword": "Aktiv kroppsrörelse"}
{"text": "Babism. Se Babi.", "headword": "Babism"}
{"text": "Paralogism (Grek. paralogismos), felaktig slutledning, ofrivilligt felslut.", "headword": "Paralogism"}
{"text": "Allmänningsbönder. Se Bonde, sp. 855.", "headword": "Allmänningsbönder"}
{"text": "Propedeutik (af grek. pro, i förväg, och paide-vein, undervisa, af päls, barn), förberedande kunskap, hvilken tjänar som inledning till inhämtandet af en konst eller vetenskap. Ordet brukas i synnerhet om den förberedande filosofiska undervisningen, i logik och antropologi. Propedeutisk, tjänande som förskola. Filosofisk propedeutik kallas de vetenskaper, som tjäna som inledning till det filosofiska systemet. Som sådana pläga särskildt den formella logiken och den empiriska psykologien betraktas. Proped", "headword": "Propedeutik"}
{"text": "Tron (Grek. thronos, egentl. upphöjdt säte, armstol), konungastol, upphöjdt praktsäte med pall framför och tronhimmel (se d. o.) öfver, afsedt för regerande farstår vid den mera högtidliga utöfningen af deras herskaremakt; sinnebild af den suveräna personliga statsmakten; regerande furstes makt och myndighet.", "headword": "Tron"}
{"text": "Kühner, Raphael, tysk filolog, f. i Gotha 1802, blef 1825 lärare vid Hannovers lyceum, för hvilket han sedermera vardt rektor, pensionerades 1873 och fick 1874 professors titel. Död 1878. Med sin Ausführliche grammatik der griechischen sprache (2 bd, 183473) gjorde K. epok inom studiet af grekiskan genom att uppmärksamma den jämförande språkforskningen, särskildt sanskrit, samt utveckla syntaxen efter en rent vetenskaplig metod. På språklärans område utarbetade han vidare Kurzgefasste schulgrammatik d", "headword": "Kühner"}
{"text": "Tirard [-rar], Paul, fransk ämbetsman, politi- ker, f. 1879 i Nogent-le-Kotrou, dep. Eure-et- Loir, har länge varit anställd i Conseil détat, där han avancerat till maitre des requêtes. T. har yarit kabinettschef i ett par ministerier och (191214) generalsekreterare åt franske residenten i Marokko samt var under Världskriget chef för stora franska högkvarterets kansli för ärenden rörande Elsass-Lothringen och sändes äfven i en ekonomisk mission till Ryssland. Efter vapenstilleståndet no v.", "headword": "Tirard"}
{"text": "Bindsten, bygnk., sten, som i murförband ligger längs med muren och således hopbinder denna.", "headword": "Bindsten"}
{"text": "Cursoria , zool. Se Rätvingar.", "headword": "Cursoria"}
{"text": "Parker [päke], sir Gilbert, engelsk författare och politiker, f. 23 nov. 1862 i Camden East, Canada, studerade vid Trinityuniversitetet i To-ronto, var från 1886 några år tidningsman i Sydney och företog därefter vidsträckta resor bl. a. i norra Canada och bland Söderhafsöarna. P. är sedan 1900 underhusledamot för Gravesend, tillhör det konservativa partiet och har som ifrig imperialist energiskt förfäktat de Chamberlainska idéerna om tariffreform och närmare anslutning mellan", "headword": "Parker"}
{"text": "Balineser. Se Bali-stammen.", "headword": "Balineser"}
{"text": "*Gent hade 1920 167,092 inv., med förstäder 211,945 inv. I G. hölls 1913 en världsutställning. G. var 12 okt. 1914-10 nov. 1918 besatt af tyskarna och var en af deras viktigaste etapphufvud-orter. Okt. 1916 förvandlades universitetet till en flamländsk högskola, men 1919 blef det åter franskt. Rådhuset i Gent. Sedan dess ha förbittrade strider förts mellan flam-ländare och valloner om dess undervisningsspråk. Efter olika beslut i deputeradekammare och senat genomdref ministären Theunis juli 1923 e", "headword": "*Gent"}
{"text": "Dufglas, W. de. Se Douglas, skotsk adelsfamilj .", "headword": "Dufglas"}
{"text": "Toggenburg, landskap och forntida grefskap i schweiziska kantonen S:t Gallen, omkring floden Thurs öfre lopp, är en bred, bördig dal, som med en längd af 60 km. sträcker sig från vattendelaren mellan Thur och Rhen mot n. till kantonen Thurgaus gräns. Den omfattar de fyra bezirken Ober-, Neu-, Alt- och Unter-T. och har en areal af 550 kvkm., med 46,790 inv. (1910). Endast Alt-T. (med 12,335 inv.) är öfvervägande katolskt. De viktigaste orterna äro Wildhaus (Zwinglis födelseort, luftkurort), Nesslau, Ebnat-K", "headword": "Toggenburg"}
{"text": "Andersen, Johannes Oskar, dansk kyrko- historiker, f. 15 maj 1866, vardt 1890 teol. kandi- dat, vann 1892 universitetets guldmedalj, vardt 1903 docent och 1913 professor i nordisk kyrko- historia samt utnämndes 1917 till teol. hedersdoktor i Kristiania. Sedan 1918 är han led. af folketinget, där han anslutit sig till högern. 1907 öfvertog han efter F. Nielsens död utgifningen af Kirkeleksikon for Norden och är sedan 1899 medredaktör af . A. har dessutom skrifvit", "headword": "Andersen"}
{"text": "Sancy [säsi], en efter franske diplomaten Harlay de Sancy (d. 1629) uppkallad diamant (se d. o., pl., fig. 6). Sand, petrogr., naturlig samling af jämförelsevis små, vanligen rundade korn af ett eller flera mineral eller bergartsfragment, mellan hvilka i torrt tillstånd antingen alls intet sammanhang finnes eller ock ett så ringa, att massan med lätthet kan söndersmulas genom ett lindrigt tryck mellan fingrarna. Nästan all i naturen förekommande sand har", "headword": "Sancy"}
{"text": "Algologien var emellertid ej det enda fält på botanikens område, där A:s snille framträdde reformatoriskt och banbrytande för nya idéer. Jussieus ännu unga skapelse, försöket till en naturlig anordning af växtformerna, kämpade ännu fåfängt mot den linnéanska klassifikationen, om ock mästaren själf med anande blick hälsat den såsom vetenskapens mål. A. offentliggjorde 181726 sina Aphorismi botanici samt 1825 Classes plantarum, som innehålla många snillrika antydningar därom. Också", "headword": ""}
{"text": "Valdemar, markgrefve af Brandenburg, tillhörde det askaniska huset, linien Stendal, och efterträdde 1305 sin broder Johan V såsom ättens hufvudman. V. var en djerf och dådkraftig krigare, som låg i ständiga fejder med sina grannar och utvidgade Brandenburgs område. Han afled 1319 och efterträddes af sin kusin Henrik d. y. Då med dennes död, 1320, det askaniska huset i Brandenburg utslocknade, förlänade kejsar Ludvig Bajraren landet åt sin son Ludvig d. ä. Men 1348 uppträdde en pilgrim från Jerusalem, som", "headword": "Valdemar"}
{"text": "Trau mat otropFsm (af grek. trauma, sår, och trope, vändning), bot., rörelse hos växtdelar förorsakad af sår. Såras exempelvis en rotspets helt obetydligt på ena sidan, så böjer den sig åt motsatta sidan. Härigenom kunna rötterna undvika hinder i marken för tillväxten, såsom skarpkantiga stenar o. d. G. L-m.", "headword": "Trau mat otropFsm"}
{"text": "Disponibel (Fr. disponible, af Lat. disponere, ordna, anordna), som står till någons förfogande. Disponibilitet, det tillstånd, i hvilket vissa ämbets- och tjenstemän (militärer och diplomater) befinna sig, då de äro fritagna från tjenstgöring, men hafva skyldighet att, i händelse af behof, åter inträda i densamma.", "headword": "Disponibel"}
{"text": "Ebioniter (af hebr. eibiån, fattig) och Nasaréer, det bland kyrkofäderna vanliga namnet på den judekristna kyrka, som efter Jerusalems fall (70) alltmer afsöndrade sig från den stora hednakristna kyrkan och lefde ett isoleradt lif med centrum i Öst-Jordanlandet (Pella och sedan Kokaba, en plats, som nu ej kan säkert identifieras). Där utpräglades ännu mera judekristendomens judiska tankegång och afvogheten mot Paulus, hvars skrifter alls icke erkändes. Denna egendomliga kyrkokrets behöll dock tron på Jes", "headword": "Ebioniter"}
{"text": "Noguchi, Hideyo, japansk läkare, f. 24 nov. 1876, med. doktor i Tokyo 1897, företog resor i Europa, bl. a. till danska statens seruminstitut (Thorvald Madsen) och var assistent vid Carnegies institut i New York 1903—04 och vid Rockefellers institut 1904—14, då han anställdes som ord. medlem af dess vetenskapliga stab. 1911 fick han professors titel. Han är framstående forskare inom bakteriologi och serologi och mest bekant för sina studier öfver syfilis smittämne och öfver ultravisibla sjukdomsvirus, bl", "headword": "Noguchi"}
{"text": "Siredalselven. Se Siredalen.", "headword": "Siredalselven"}
{"text": "Lubowski, Edward, polsk skriftställare, f. i Krakov 1840, är sedan 1865 bosatt i Varsjav. Han har, förutom med åtskilliga romaner, historiska studier och öfversättningar från Shakspeare, Heine m. fl., uppträdt med flere lustspel och sededramer samt i synnerhet vunnit framgång genom de tre karaktersskådespelen Nietoperze (Fladdermössen, 1874), Przesady (Fördomar, 1875) och Sad honorowy (Hedersdomstolen, 1880), hvilka framställa den skuldlöse individens kamp mot den genom skickligt förtal missledda allmänn", "headword": "Lubowski"}
{"text": "Weinhold (vajnhålt], Karl, tysk språkforskare och kulturhistoriker, f. 1823 i Reichenbach (Schlesien), d. 1901, blef 1847 docent i Halle, sedan professor i Breslau, Krakau, Graz, Kiel, 1876 åter i Breslau och 1889 i Berlin. Såsom forskare var han närmast en lärjunge af Jak. Grimm och sysselsatte sig i sin mångsidiga författarverksamhet förnämligast med språkets och sedernas historia. Bland hans många arbeten af förra slaget må blott nämnas Über deutsche dialektforschung (1853), som genom det allmänna in", "headword": "Weinhold"}
{"text": "Hvita björnen, detsamma som isbjörnen. Se Björn och Isbjörn.", "headword": "Hvita björnen"}
{"text": "Dielde-pulka. Se Ackja.", "headword": "Dielde-pulka"}
{"text": "*Anjer förstördes nästan fullständigt af en hafsvåg vid Krakatoas utbrott d. 27 Aug. 1883, men har sedan återuppbygts. En telegrafkabel går derifrån till Sumatra.", "headword": "*Anjer"}
{"text": "Justitia originalis. Se Arfsynd.", "headword": "Justitia originalis"}
{"text": "Kunglig majestäts hofkapell och teatrar. Se Hofkapell.", "headword": "Kunglig majestäts hofkapell och teatrar"}
{"text": "Reversionspendel (af lat. reversio, ömvändning), fys. Se Pendel, sp. 389.", "headword": "Reversionspendel"}
{"text": "Prosopope (Grek. prosopopoiia, af prosopon, ansigte, person, och stammen i poiein, göra) är liktydigt med personifikation (Lat. fictio personarum). Se under Personifiera.", "headword": "Prosopope"}
{"text": "Generalisera. Se General.", "headword": "Generalisera"}
{"text": "Lesson [läsa], E. P., fransk naturforskare. Se Less. Lessönia, bot. Se Alger, fig. 4 A, H a f, sp. 991, och Laminariacese. Lestes, zool. SeFlicksländor.", "headword": "Lesson"}
{"text": "Calaurea (Calauria), latinska namnet på grekiska staden Kalavreia.", "headword": "Calaurea"}
{"text": "Adelhus. Se Borg.", "headword": "Adelhus"}
{"text": "Vattenskorpioner. Se Nepidae.", "headword": "Vattenskorpioner"}
{"text": "Momordica. Se Elaterium.", "headword": "Momordica"}
{"text": "Sjöreda, sjöv., klargöra för sjöbruk. Så t. ex. sjöredes segel, rår etc. därigenom, att man förser dem med erforderliga bändslar, stroppar, block, klädslar m. m. Jfr Koj. R. N.*", "headword": "Sjöreda"}
{"text": "Port Sudan är nu Anglo-egyptiska Sudans förnämsta hamn och hufvudstad i Rödahafsprovinsen. Omkr. 7,000 inv. *", "headword": "Port Sudan"}
{"text": "Ställning till drabbning , sjöv. Se Drabbning.", "headword": "Ställning till drabbning"}
{"text": "Slingerväxter. Se Klängeväxter.", "headword": "Slingerväxter"}
{"text": "Lygeum spartum Loefl., bot., tekn., ett i Spanien växande gräs, hörande till gruppen Phalarideae inom nat. fam. Gramineae Juss., hvilket utmärker sig för sina starka, sega strån, som användas till bindning, flätverk, mattor o. d. Linnés lärjunge Löfling, som reste i Spanien, synes hafva antagit, att detta gräs var de gamle romarnas spartum, enligt hvad artnamnet angifver, och ifrågavarande gräs har också blifvit kalladt »esparto-gräs». Det rätta esparto-gräset är dock Macrochloa tenacissima. Se Beklädnadsväxt", "headword": "Lygeum spartum"}
{"text": "Catoblepas, zool. Se Gnuslägtet.", "headword": "Catoblepas"}
{"text": "Venern. Se Vänern.", "headword": "Venern"}
{"text": "Vesterberg , Karl Albert, kemist och agrogeolog, högskolelärare, f. 1 juli 1863 i Klintehamn, Gottland, student i Uppsala 1881, filos. doktor 1890. lärare i oorganisk och teknisk kemi vid Ultuna landtbruksinstitut och högre mejeriskola 1888-91, lektor där i kemi och geologi 18921911, blef professor i allmän och oorganisk kemi vid Stockholms högskola 1911. Han studerade 189192 agrikulturkemi i Köpenhamn och Halle samt vid olika försöksstationer i Tyskland, Schweiz, Frankrike, Holland, Belgien och England. V", "headword": "Vesterberg"}
{"text": "Alopaeiska papperen, en af A. Neovius 1889–94 i 12 häften utgifven samling dagboksanteckningar af och bref till medlemmar af slägten Alopaeus, handlingar rörande krigen i Finland 1702–1809, bidrag till finska församlingarnas historia, poesi, biskop Gezelius d. y:s konceptbok 1712–17, orationer m. m.", "headword": "Alopaeiska papperen"}
{"text": "Heteronom segmentering [-nåm], zool. Se Segment 2.", "headword": "Heteronom segmentering"}
{"text": "Skyfatoi (af grek. skyfos, skål), bysantinska guld- och silfvermynt af olika storlek och vikt från 1000-talet, af en egendomlig skålform. De eftergjordes i guld med stark silfverhalt af de cypriske och normanniske konungarna.", "headword": "Skyfatoi"}
{"text": "Hos vätskorna hafva molekylerna kommit på så pass stora inbördes afstånd, att de kunna röra sig fritt omkring och förbi hvarandra, under det att dock ännu medelafståndet mellan molekylerna är ett för hvarje temperatur visst bestämdt. Vätskorna ega derför en för hvarje temperatur viss bestämd volym, hvaremot deras form uteslutande beror på det kärl, hvari de förvaras. I motsats dertill ega fasta kroppar såväl bestämd form som bestämd volym. Äfven vid vätskors uppvärmning", "headword": ""}
{"text": "Spridningsanordning nom en utifrån verkande stöt (fig. 4 a, b, Teucrium Euyanceum). Hos de hygroehastiska växterna (se H y g r o c h a s i), t. ex. jerikorosorna (se J e r i-k or os en, med fig.), åstadkommer befuktning ett öppnande af de kring fröna eller frukterna slutna växtdelarna, hvarigenom fröna kunna spridas. - Deanemokora växterna spridas genom vinden, och de vanligaste inrättningarna afsedda härför äro: utomordentlig litenhet och lätthet, såsom hos de lägre växternas sporer och hos", "headword": ""}
{"text": "Stratford [strätfod]. 1. S. le Bow [lo båH], fabriksstad i engelska grefskapet Essex, förstad till London, n. ö. om detsamma. 50,738 inv. (1911). - 2. Stad i prov. Ontario, Canada, vid Avon och Grand-trunkbanan. 12,946 inv. (1911). Järnvägsverkstäder o. a. industri. l o. 2. (J. F. N.)", "headword": "Stratford"}
{"text": "Badminton [badminton] l. Fjäderboll är ett spel. som numera utträngts af lawn-tennis, hvilket det liknar i anordning och spelregler, utom att bollen i badminton är af kork, med en smula instöpt bly och flera gåsfjädrar instuckna på en något afplattad sida, samt att bollen alltid skall slås, innan den tagit mark, och att nätet är högre. Som spelet kräfver vindstilla, är det lämpligt att idkas inomhus. Fives [fåVvs], ett gammalt enkelt bollspel, kan spelas", "headword": "Badminton"}
{"text": "Utom till den i det föregående angifna litteraturen samt andra under senare tid utkomna ortsbeskrifningar bör här hänvisas till följande specialarbeten och planschverk öfver svenska folkdräkter: C. Forssell, ”Ett år i Sverige” (sista uppl. 1864), Hård m. fl., ”Svenska folkdräkter” (1857), C. A. Dahlström, ”Svenska folkets seder, bruk och klädedrägter” (1863), båda dessa af underordnadt värde, H. Thulstrup, ”Afbildningar af nordiska drägter” (188889), P. G. Wistrand, ”Nordiska museets", "headword": ""}
{"text": "Pullastræ , zool. Se Duffåglar.", "headword": "Pullastræ"}
{"text": "Kannus, konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Gamlakarleby kontrakt, Åbo ärkestift, Finland, Vasa län, Pedersöre härad och Gamlakarleby domsaga. Areal 405 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,482 pers. (1908). A. G. F.", "headword": "Kannus"}
{"text": "Peters, Nikolai Herman, norsk militär, f. 10 nov. 1843 i Kristiania, öfverste och kommendant på Oskarsborg 1899-1903, har betydelsefullt bidragit till utvecklingen af Norges försvar, bl. a. som medlem af kommittén ang. värnplikt i de norra landsdelarna 1885-88, grundläggare af signalväsendet på Oskarsborg 1890-97 och ordf. i norsksvenska artillerikommissionen 1899-1901. Flera år redigerade han Norsk militærkalender. K. V. H. Peters, Vilhelm Otto, norsk målare, f. 17", "headword": "Peters"}
{"text": "Miedzierzecz [mjendsirsetje], po. Se Meseritz.", "headword": "Miedzierzecz"}
{"text": "Frimodt, Jens Kristian Rudolf, dansk prest, född d. 24 Dec. 1828 i närheten af Kallundborg, blef 1854 teol. kandidat, 1857 adjunkt vid den lärda skolan i Sorö och i Juni 1861 kyrkoherde vid den nyuppförda Johannes-kyrkan i Köpenhamns förstad Nörrebro. Såsom en vältalig och allvarlig predikant samlade F. der omkring sig en talrik åhörareskara och utöfvade ett väckande inflytande i vida kretsar. Hans ihärdighet har man att tacka för att två nya kyrkor uppbyggdes i hans församling (1874 och 1877), och a", "headword": "Frimodt"}
{"text": "Kefalalgi (hårdt k; af Grek. kefalé, hufvud, och algos, smärta), med. Se Hufvudvärk.", "headword": "Kefalalgi"}
{"text": "Manuskript (af Lat. manu scriptum, skrifvet med handen), handskrift. Tryckt som manuskript säges om ett tryckalster, som icke är afsedt för den stora allmänheten, utan endast ämnadt att utdelas bland författarens eller utgifvarens vänner.", "headword": "Manuskript"}
{"text": "Vuolgamjaure, sjö i Arvidsjaurs socken, Norrbottens län, ett par km. n. om Avaviken af Storavan, dit den genom en bäck afrinner. Sjön, som har en areal af 2 kvkm., ligger 456 m. ö. h. J. V. E.", "headword": "Vuolgamjaure"}
{"text": "Vena, lat., ven. Se Vener. — V. cava. Se Hålven, Hjärtat, sp. 863, och pl. I till art. Människan. — V. femoralis, lårvenen, och V. jugularis, halsvenen. Se Jugularvener och pl. I till art. Människan. — V. portæ, portådern. Se Blodomlopp och pl. I till art. Människan. — Venæ lacteæ. Se Aselli, K. — Venæ pulmonales. Se Lungvener.", "headword": "Vena"}
{"text": "Djuphafsaflagring, geol. Se Abyssisk aflagring.", "headword": "Djuphafsaflagring"}
{"text": "Temperaturgrottor, meteor., geol., kallas grottor, hvilkas temperatur håller sig konstant, vanligen några grader öfver ställets medeltemperatur. I grannskapet af Montpellier finnes en sådan temperaturgrotta, som är mer än 4° varmare än omgifningen. R. R.*", "headword": "Temperaturgrottor"}
{"text": "Pontianak, hufvudstad i nederländska residentskapet Väst-Borneo, i en sumpig trakt vid floden Landak, 25 km. från hafvet, består af den på pålar byggda infödingsstaden med sultanens af en dubbel mur omgifna palats och den nederländska staden med ett fort. 20,984 inv. 1905, hvaraf 223 européer och 7,085 kineser. Liflig handel och sjöfart.", "headword": "Pontianak"}
{"text": "*Geotropi. Se vidare Växter, sp. 41–42.", "headword": "*Geotropi"}
{"text": "Internationella domstolar. 1. Internationella domstolarna i Egypten. Utlänningarnas rättsliga ställning i Egypten reglerades alltsedan medeltiden och ända till 1875 hufvudsakligen genom privilegier och fördrag, s. k. kapitulationer (se d. o.). De stater, som voro i besittning af sådana, utöfvade själfva på egyptisk mark genom sina konsuler (se Konsularjurisdiktion) både civil och kriminell rättskipning öfver sina undersåtar, hvilka alltså voro undandragna de lokala myndigheternas", "headword": "Internationella domstolar"}
{"text": "Haapakoski, masugn och puddelverk i Pieksämäki socken, S:t Michels län, Finland, privilegieradt 1842. Det har för tackjernstillverkning 1 masugn med 1 form och pipa, rymmande 40 kbm. kol, och 1 turbin samt för stångjernstillverkning 2 puddlingsugnar, 3 torkugnar, 1 vattenhammare och 2 vattenhjul. Driften har hvilat under flere år; senast (1877) tillverkades 167,819 kg. tackjern, utgörande 28,91 proc. af förbrukade 580,400 kg. sjömalm, upphemtad i närheten. År 1874 utgjorde tillverkningen af tackjern 918,76", "headword": "Haapakoski"}
{"text": "H s* ^ zo p, ^^ s § ^ * a l S S 4 ^_ ^ .§ P f 11! f g 1 ^ | 1 S .« C 2 S 00 ölo^ S o 3 S * O ,5 ® 00 M ®:O § S ^ * ^ q g * ö « 5|g g5«2 a »s § 0 O ^ _ cr^ c ^ p; - fl o 5 2 l O CH 02 QC perioden, karta fig. 2, sp. 388, och kartan, fig. 3, till art. L i t o r i n a h a f v e t, sp. 796, där dessa hafs isobaser gå tämligen parallellt med F:s gränser. F:s förhållande till det öfriga Europa. I ö. och", "headword": ""}
{"text": "Nyström, Johan Fredrik, historiker, geograf, f. i Hernösand d. 26 Sept. 1855, blef 1875 student i Upsala, der han 1884 promoverades till filos. doktor och förordnades till docent 1884 i historia och 1888 i statskunskap samt utnämndes 1890, med bibehållande af docenturen, till lektor i historia och svenska vid Upsala högre allm. läroverk. Efter bl. a. i Berlin under Richthofen 1889 idkade studier i geografi förordnades han 1892 att upprätthålla undervisningen i nämnda ämne vid Upsala universitet. Sedan 1", "headword": "Nyström"}
{"text": "Validol [-dål], farm. Se Vänderot.", "headword": "Validol"}
{"text": "Bredvikingakappe. Se Björn, isländsk viking.", "headword": "Bredvikingakappe"}
{"text": "Passionsmusik 1. Passion (se d. o.), mus., episk-dramatiskt tor verk, skildrande Kristi lidandes historia. Redan i medeltidens mysterier medverkade musik, dock mera tillfälligt. Sin rot har i den katolska kyrkans bruk (alltifrån 300-talet) att under påskveckan låta föredraga pinohistorien efter evangelierna. På 1100-talet började man nämligen att genom skilda sångare låta utföra den berättande texten och Kristi, lärjungarnas, öfveisteprästernas m. fl:s", "headword": "Passionsmusik"}
{"text": "Kriminalitet (af lat. criminälis, hörande till brott), jur., det tal, som anger det genomsnittliga antalet förbrytelser inom en bestämd personkrets under en viss tidrymd. Jfr Rättsstatistik. N.S-g. Kriminalkemi. Se R ä 11 s k e m i. Kriminallagstiftning. Se Strafflagstiftning. Kriminalpatient, med., sådan sinnessjuk, som varit för brott åtalad och på grund af en större eller mindre samhällsvådlighet ofta kräfver vård å därtill lämpade, särskilda sinnessjukanstalter. De", "headword": "Kriminalitet"}
{"text": "Imitatio Christi , lat., Kristi efterföljelse. Denna term, mest bekant som titeln på den bekanta, sedan gammalt Thomas a Kempis (se dock d. o.) tillskrifna, alltjämt utomordentligt populära uppbyggelseskriften, var hela medeltiden igenom ett af de vanligaste och betydelsefullaste sammanfattande uttrycken för den kristnes religiös-sedliga lifsuppgift. Den häfdvunna öfversättningen af (eg. Kristi efterliknande) med har ofta fört till, att tanken på Kristus som förebilden, hvars lif de kristne så vidt möjligt och", "headword": "Imitatio Christi"}
{"text": "Vänern (Venern), Sveriges största insjö, näst Ladoga och Onega den största i Europa; dess areal beräknas till 5,568 kvkm. oberäknadt öarna; dess höjd ö. h. är 44 m. Den intar en ytterst flack depression i berggrunden och torde bäst betraktas som blott ett öfversvämmadt parti af det stora slättområde, som utbreder sig öfver Skaraborgs län af Västergötland samt de närmast V. belägna delarna af Dal samt Värmland. Denna slätt utgör den s. k. subkambriska denudationsytan, ett slättplan, som bildades under", "headword": "Vänern"}
{"text": "Bjovulf, oriktig form för Beowulf (se d. oj.", "headword": "Bjovulf"}
{"text": "Sollifossen. Se Sanne. Sollihögda [swl-], vackert belägen och mycket besökt skjutsstation ö. om Tyrifjordens arm Hols-fjorden, omkr. 30 km. från Kristiania. I närheten ligger S. kapell, invigdt 1911. K. V. H. Sollingerwald 1. S o 11 i n g, en till Weserter-rassens berg hörande bergsträckning i preussiska prov. Hannover och hertigdömet Braunschweig, mellan floderna Weser och Leine, består al sandsten, hvilken är berömd för sin godhet, och", "headword": "Sollifossen"}
{"text": "Ithaka (Forngrek. Ithake, nu Thiáki), en af de minsta öarna i den v. om Grekland belägna Joniska ögruppen, ligger s. om Levkas (nu Santa Maura) och n. ö. om Kefallenia (Cefalonia), från hvilken senare ö det skiljes genom den 7 km. breda Viskardo-kanalen. Den till stor del af kala och svårtillgängliga klippor bestående ön har (enligt senaste mätningar) en areal af 97 qvkm. och delas af en på östra sidan djupt inskärande vik (Moloviken) i två delar, hvilka förenas medelst ett smalt, af en bergås genomst", "headword": "Ithaka"}
{"text": "Tyrvis (fi. Tyrvää). 1. Domsaga under Åbo hofrätts jurisdiktion, Finland, omfattar Mouhijärvi, Suodenniemi, Lavia, Karkku, Tyrvis, Hvittis, Kauvatsa, Vampula och Punkalaitio socknar, Suoniemi, Kiikka och Kiikois kapell samt Vammala köping, fördelade på 3 tingslag. Areal 2,901 kvkm. 56,077 inv. (1918). 2. Härad i Åbo och Björneborgs län,, består af 3 länsmansdistrikt och omfattar Karkku, Mouhijärvi, Suodenniemi, Lavia och Tyrvis socknar samt Suoniemi, Kiikka och Kiikois kapell. Areal 1,776 kvkm. 35,25", "headword": "Tyrvis"}
{"text": "C., som onekligen är en af samtidens främste naturforskare, ådagalägger i sina arbeten en sällsynt originalitet och fantasi, men ofta äfven bristande kritik och missaktning för andras arbeten på samma område. P. T. C. S. A–s.", "headword": ""}
{"text": "Lusättika, bot., farm. Se Sabadilla. *", "headword": "Lusättika"}
{"text": "Värmegrad. Se Temperatur 1.", "headword": "Värmegrad"}
{"text": "Naturligtvis kunde T. icke vara oberörd af de strömningar inom samhället (efter Krimkriget), hvilka senare utmynnade i bonde-emancipationen och reformerna i rättskipningen. Det är en tid af otåligt planerande i alla riktningar. T. förlorade emellertid snart tron på de liberala reformernas effektivitet, , som skulle genomföra dem, vore i grund fördärf vad, själfvisk, oduglig till allt godt verk. T. bosatte sig 1861 på sitt gods, gifte sig 1862 med Sofia Bers, dotter till en läkare", "headword": ""}
{"text": "Clymenia Münster, paleont., en till devoniska systemet hörande ammonitform, som har skalet hoprulladt i en plan spiral, obetydligt veckade skiljeväggar och sifonen belägen vid skalets inre sida. Detta förekommer särdeles ymnigt i vissa öfverdevoniska kalkstenar i Tyskland, hvilka däraf fått namnet Clymenia-kalk (se Ammoniter). G. L.*", "headword": "Clymenia"}
{"text": "Ringvall, Axel Vilhelm Leopold, operettskådespelare, f. 17 aug. 1860 i Stockholm, var anställd vid Fröbergska sällskapet 1880-82, Tivoliteatern i Kristiania och Södra teatern i Stockholm 188284, Nya teatern där 188494, vid Vasateatern i Stockholm 189495 och hos Selander 189598 som ledare och regissör för den lyriska afdelningen. Sedan 1898 tillhör han Ranfts teatrar i Stockholm (från 1906 Oskarsteatern). R. står här på sin tid främst i förmågan att med saftig komik framställa och variera operettgubbar,", "headword": "Ringvall"}
{"text": "Ruijter. Se Ruyter.", "headword": "Ruijter"}
{"text": "Gustaf II Adolf, som lifligt intresserade sig för silfvergrufvan på Salberget, lät för bruksens idkeliga drifvande anlägga staden S. Privilegierna, som vittna om mycken frikostighet från konungens sida, äro utfärdade 15 (25) april 1624. Afsevärdt stora jordområden donerades till den nyanlagda staden, hvilka områden uppdelades på tomtegarna inom den planlagda staden (se Sala bergslag och Sala silfvergrufva). Till en början utvecklade sig staden hastigt, men stannade i växten, på samma", "headword": ""}
{"text": "Västra Blekinge järnvägar. Se Mellersta Blekinge järnväg och Blekinge kustbanor (i Suppl.).", "headword": "Västra Blekinge järnvägar"}
{"text": "Skutilsveinar (af Fornn. skutill, tallrik, bord). Se Hird.", "headword": "Skutilsveinar"}
{"text": "Falbygden l. Falan, en fruktbar högslätt i Vestergötland, Skaraborgs län, Gudhems och Vartofta härad, sträcker sig mellan höjderna Mösseberg, Billingen, Ålleberg och Hvarfberget. På den bördiga slätten uppstod redan under sagotiden en stad, Falköping. Jfr Fala.", "headword": "Falbygden"}
{"text": "OrycteYopUS, zool. Se Jordsvinsläktet. Oryctes, Noshornsbagge, zool. Se Jättebaggar. Oryctolagus cuni^ulus, zool. Se Kaninen. Oryktognosi (af grek. oryktofs, uppgräfd, och gnösis, kunskap), mineralogi (se d. o.); i inskränkt bemärkelse läran om de enkla mineralen samt dessas yttre och inre egenskaper och därpå grundade klassifikation. Ordet är numera ur bruk. (A. Hng.) OryssFnae, zool. Se Trästeklar. Oryx, zool. Se Antiloper och G e m s b o c-k e n.", "headword": "OrycteYopUS"}
{"text": "Tryckt den /10 11 Bland hans öfriga målningar märkas Leonora (1832), Ezzelin uppmanas af munkar att göra bot (1838, Frankfurt), Klosterbrand (1846, Dresden galleriet), Försvar af en kyrkogård under 30-åriga kriget (1848, Dusseldorf), Skyltar i ett bergpass (1851). 1858 blef L. muscidirektör i Karlsruhe. Förutom en mängd porträtt målade han där IHsputalionen mellan Luther och Eck (1867, Karlsruhes galleri). Hans historiemålningar ha numera betydelse hufvudsakligen", "headword": ""}
{"text": "Bergenstjerna, Johan, amiral, f. i Norrtelje 1618, ingick 1640 i amiralitetet som bysseskyttare och deltog i åtskilliga sjödrabbningar under kriget mellan Sverige och Danmark 164345. År 1646 tog han anställning som båtsman på en ostindiefarare och blef vid sin hemkomst, 1651, utnämnd till löjtnant i amiralitetet. Under Karl X:s krig mot Danmark utmärkte sig B. genom den största tapperhet och vann den ena befordran efter den andra, tills han 1676 blef amiral. Han utbytte då sitt borgerliga namn (Berg) mot det", "headword": "Bergenstjerna"}
{"text": "Bardisan (fr. pertuisane), krigsv., kallas stundom den förkortade, omkr. 3, m. långa pik, som infördes under Gustaf II Adolfs tid såsom beväpning för en del af infanteriet. Vid öfvergången till 18:e årh. försvann detta vapen ur infanteriets beväpning, men begagnades här och hvar af befälet, dock vanligen under benämningen korsgevär (kurtsgevär). C. O. N.", "headword": "Bardisan"}
{"text": "Max. 1. Emanuel von M., österrikisk bildhuggare, broder till bildhuggaren Joseph M. (f. 1803, d. 1855), f. 1810, studerade i Prag och Wien samt vistades 183949 i Rom, hvarjämte han gjort många resor. Bland hans verk, hvilka utmärka sig for en ädel och klassisk stil och mest tillhöra den kyrkliga genren, må nämnas flere bilder af helgon i Prags kyrkor samt hufvudfiguren å monumentet öfver Radetzky i Prag (bifigurerna utfördes af hans ofvannämnde broder). 2. Gabriel M., österrikisk målare, son af bil", "headword": "Max"}
{"text": "Enligt Sigfrids-legenden (från början af 1200-talet) skulle kristendomens första predikande i S. ha skett genom samme Sigfrid (se denne), som säges ha döpt Olof Skötkonung, alltså i början af 1000-talet. Det är dock ovisst, hur mycket af historisk kärna det finnes i legenden. I alla händelser synes S. ännu vid början af 1100-talet ha varit till stor del hedniskt, att döma af Snorres ord i skildringen af Sigurd", "headword": ""}
{"text": "Några författare betrakta hysterien som uttryck för ett missförhållande mellan retning och reaktion, hvadan å ena sidan obehärskade affektutbrott vid den minsta och obetydligaste yttre anledning göra sig gällande, under det å andra sidan de sjuke visa sig hart när reaktionslösa vid intryck, som hos en normal människa utlöser mycket starka verkningar, eller m. a. o. betona framför allt känslolifvets sjukliga nyckfullhet. Andra författare däremot fästa större afseende", "headword": ""}
{"text": "Pelarne, socken i Kalmar län, Sevede härad. Areal 5,713 har. 758 innev. (1887). Annex till Vimmerby stad, Linköpings stift, Tunaläns och Sevede kontrakt.", "headword": "Pelarne"}
{"text": "Svea , astron., en af astronomen Wolf i Heidelberg 21 mars 1892 upptäckt småplanet (n:r 329).", "headword": "Svea"}
{"text": "Vogel [få-], tyska konstnärer. 1. Christian Leberecht V., målare, f. 1759 i Dresden, d. där 1816, var elev vid akademien där och målade porträtt, barngenrer, plafonder och altartaflor. Många af hans verk finnas på slottet Wildenfels i Sachsen och i dess omnejd, där han från 1780 vistades under ett par årtionden. V. återvände till Dresden 1804 och blef professor där 1814. Hans bästa område var porträttet, och till hans främsta arbeten räknas dubbelporträttet af hans båda söner (Dresdengalleriet). 2.", "headword": "Vogel"}
{"text": "Bender. »Kalabaliken» försiggick i det ungef. 4 km. n. om B. belägna Varnitsa (se d. o.).", "headword": "Bender"}
{"text": "Nasse. 1. Christian Friedrich N., tysk läkare, f. 1778, blef 1801 med. doktor och kallades 1815 till professor i medicin i Halle samt derifrån 1819 till enahanda befattning i Bonn, der han efter en synnerligen förtjenstfull lärareverksamhet dog 1851. Sin största betydelse har N. genom sitt ifriga arbete i den fysiologiska riktningen inom medicinen och derigenom att han var den förste tyske kliniker, som vid sjukbädden utöfvade den fysikaliska diagnostiken. Af hans många skrifter märkas Handbuch der sp", "headword": "Nasse"}
{"text": "Osbeck. 1. Per 0., präst, naturhistoriker, f. 9 maj 1723 på torpet Oset i Hålanda socken, Älfsborgs län, d. 23 dec. 1805 i Hasslöf, student i Uppsala 1745, blef där Linnés lärjunge. Med instruktioner af honom företog han som skeppspredikant på ett af svenska ostindiska kompaniets fartyg 1750 en resa till Kina. Han lyckades förvärf va betydande samlingar från Kap, Java och södra Kina och har skildrat resan i Dagbok öfver en ostindisk resa åren 1750, 175i, 1752 (1757; öfv. till ty. 1765,", "headword": "Osbeck"}
{"text": "Dabbe (Debba), ort i Nubien vid Nilens böjning mot n., 30 km. ofvanför Dongola-Agusa (Gamla D.), hufvudstation för de från Dongola till Darfur och genom Bajudasteppen till Kordofan gående karavanerna och sydgräns för nubiska språket.", "headword": "Dabbe"}
{"text": "Albi, hufvudstad i franska depart. Tarn i Languedoc, vid floden Tarn. 17,469 innev. (1872). Har en berömd gotisk domkyrka, byggd 12821512, med ett högt torn, grofva, afrundade sträfpelare utan fial-krön, vacker korbyggnad samt en praktfull pittoresk utsmyckning af det inre. Fabriker för linne- och bomullstyg, pastellfärger m. m. Liflig handel med säd, vin och medicinalväxter. Staden hette fordom Albiga och var under medeltiden grefskapet Albigeois och albigensernas hufvudstad.- - N. ö. om Albi finna", "headword": "Albi"}
{"text": "Worcester [sto], earl af. Se Per c y 2, sp. 450. Worcester [cwu/sto], markiser af. Se S o m e r-s e t. Worcester [oi^stø], JosephEmerson, nordamerikansk lexikograf, f. 1784, d. 1865, författade bl. a. STtetches of the earth and ìts inhabitants (2 bd, 1823), Pronouncing and explanatory dictìonary (1830), Universal and critical dictionary oj the english language (1846) och en värdefull Dictionary of the english language (1860). Han var 1881-43 utgifyare af .", "headword": "Worcester"}
{"text": "Klintberg, Karin Märta Elisabet af, pianist, född Westerberg, f. 16 okt. 1880 i Stockholm, utbildades vid konservatoriet där 1896 -1900, trädde 1902 i äktenskap med numera kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskåren Karl af K. (f. 1873) och började konsertverksamhet 1911. Hon har gjort sig mycket uppskattad som ackom-panjatris vid vokalkonserter och icke mindre som ensemblespelerska, särskildt flera år i Wilhelmi-trion (se Wilhelmi, J. T. J.), hvarjämte", "headword": "Klintberg"}
{"text": "Torsvigg. Se Åskvigg.", "headword": "Torsvigg"}
{"text": "Mörka champinjonen , bot. Se Champinjoner.", "headword": "Mörka champinjonen"}
{"text": "Handgranat l. Handkula, krigsv., en 9-12 cm. hålkula, fylld med krut, hvilken kastades med handen. Redan i slutet af 14:e årh. fanns ett slags handgranater, hvilkas uppfinnare berättas ha varit furst Pandolfo Malatesta af Rimini. Under 17:e årh. blef deras bruk allmänt. De tillverkades då af metall eller järn, stundom äfven af glas. Handgranaterna vägde 0,8-1,3 kg. och spredo skärfvor på t. o. m. 50 stegs afstånd. I början af 18:e årh. kommo de ur bruk, och man trodde allmänt, att de aldrig mer skulle kom", "headword": "Handgranat"}
{"text": "Glasenapp, Sergi] von, rysk astronom, f. 1848 i guv. T ver, sedan 1880 professor i astronomi vid Petersburgs universitet. G :s vetenskapliga arbeten omfatta hufvudsakligen observationer af dubbelstjärnor, till större delen publicerade i Mesures micrométriques détoiles doulles Jaites å St. Peters-lourg et å Domkino (1895-99) och utförda dels på det af honom 1884 inrättade universitetsobserva-toriet i Petersburg, dels på de privata observatorierna i Hursun på Krim, Abastuman i Kaukasus och", "headword": "Glasenapp"}
{"text": "Rosfamiljen , bot. Se Rosaceæ.", "headword": "Rosfamiljen"}
{"text": "Nygrekiska språket omfattar alla de mer eller mindre skilda nyanserna af det moderna språk, hvilket, betraktadt som ett helt, härstammar från det forngrekiska språket (se Grekiska språket) samt från en bestämd tidpunkt talats och ännu talas hufvudsakligen i det nuv. Grekland samt dessutom af greker i de områden, som politiskt höra under andra makter, t. ex. Turkiet, men etnografiskt eller språkligt närmast äro att hänföra till Grekland. Detta språk utgör, historiskt taget, en utveckling ur", "headword": ""}
{"text": "Väte .. 52,76 1,629 v. e. 49,00 1,513 Koloxid 35,88 1,079 40,00 1,203 Sumpgas 4,11 385 - - Kolsyra 2,05 - 3,86 - Qväfve 4,43 - 6,94 - Syre .. 0,77 - 0,20 - - 100,00 3,093 v. e. 100,00 2,716 v. e. Såsom af dessa tabeller synes, är värme-effekten hos 1 kbm. vattengas mer än 3 gånger så stor som hos", "headword": ""}
{"text": "Guadix [-dich], stad i spanska prov. Granada, på en fruktbar slätt vid Fardes l. Rio de Guadix, en af Guadiana Menors källfloder. 11,787 innev. (1877). Biskopssäte. Staden är omgifven af gamla murar och har ruiner af ett moriskt kastell (alcazaba). Omkr. 10 km. v. om G. ligger badorten Graena, med jern- och svafvelhaltiga varma källor, hvilka begagnades redan af morerna.", "headword": "Guadix"}
{"text": "Kvartsitskiffer , geol. Se Kvartsit.", "headword": "Kvartsitskiffer"}
{"text": "*Douglas, svensk greflig ätt. — 3. Ludvig Vilhelm August D., grefve, utrikesminister, ättling i 7:de led af D. 1, är son af öfverstekammarjunkaren grefve K. I. V. Douglas och Lovisa Katarina von Langenstein und Gondelsheim (dotter af storhertig Ludvig I af Baden och Katarina Karolina Werner, grefvinna von Langenstein und Gondelsheim) samt sålunda beslägtad med kronprinsessan Viktoria. (D:s morfar var såväl halfbroder till kronprinsessans farfar som helbroder till hennes farmors morfar, den i Sverige 1801", "headword": "*Douglas"}
{"text": "Tschussowaja, tysk skrifform för Tjusovaja (se d. o.).", "headword": "Tschussowaja"}
{"text": "Akademi-sekreterare, chefen för kansliet vid universiteten i Upsala och Lund. Han tillsättes af k. m:t.", "headword": "Akademi-sekreterare"}
{"text": "Graving-dock [grei′viŋ då′k], eng. (af grave, rengöra ett fartygs botten). Se Docka 5.", "headword": "Graving-dock"}
{"text": "Wächter, Georg Philipp Ludwig Leonhard, tysk skriftställare, f. 1762, d. 1837 såsom skolföreståndare i Hamburg, författade under psevdonymen Veit Weber bl. a. Sagen der vorzeit (1 bd, 1787–98; ny uppl. 1840) och dramat Wilhelm Tell (1804), som utkom kort före Schillers.", "headword": "Wächter"}
{"text": "Fyrskepp, den bland sjöfarande vanliga och numera i Sverige jämväl officiella benämningen på flytande fyrinrättningar, der lysapparaterna äro anbragta på masterna af ett för ändamålet bygdt fartyg eller i ett torn å fartygets däck. (Se fig. å spalt 526.) Det första svenska fyrskeppet, , utlades på Falsterbo ref 1844. Antalet fyrskepp i svenska farvatten uppgick 1881 till 11. A. G.", "headword": "Fyrskepp"}
{"text": "Stora Skedvi. 1. Socken i Kopparbergs län, Stora Skedvi tingslag. Areal 22,228 har. 3,380 innev. (1889). St. S. utgör ett konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Vesterås stift, Falu kontrakt. 2. Tingslag i Kopparbergs län, ingår i Hedemora domsaga och fögderi samt omfattar endast Stora Skedvi socken.", "headword": "Stora Skedvi"}
{"text": "Ammrot, bot., en för bevarande af upplagsnäring omdanad rot. Exempel på växter, som ega sådana ammrötter, äro dels de tvååriga arter (moroten, rödbetan m. fl.), hvilka under det första året af sitt lif upptaga i sin pålrot alla de näringsämnen (stärkelse, socker etc.), som de förmå samla, för att följande vår och sommar använda dem vid blomning och fruktsättning; dels sådana fleråriga (georginen o. a.), hvilka i med knoppar förenade birötter uppsamla reservnäring, som följande år tjenar att påskynda pl", "headword": "Ammrot"}
{"text": "Allmänna arbeten, gemensamt namn på sådana ingenjörsarbeten, som utföras för det allmännas eller statens räkning eller ock med understöd af statsmedel. För svenska statens järnvägs-, telegraf- och telefonbyggnader m. m. anslås medel i vanlig ordning till beslutade nybyggnader, men dessutom lämnar staten årliga bidrag: till vägbyggnader 1,000,000 kr., till hamnar, broar och farleder 300,000 kr., till utdikning af frostförande mark 300,000 kr. samt låneunderstöd till sänka markers torrläggning och odling 1,000,000", "headword": "Allmänna arbeten"}
{"text": "Västergötland , hertig af, titel, som sedan 1861 bäres af arffursten Karl, konung Oskar II:s tredje son (se Karl, sp. 1013).", "headword": "Västergötland"}
{"text": "Witten , stad i Westfalen, tillhörig det stora kol- och industridistriktet i Ruhrdalen, belägen nära Ruhrs högra strand, 14 km. s. v. om Dortmund. 37,441 inv. (1919). De viktigaste industriella anläggningarna äro ett stort gjutstålsverk, flera valsverk, järngjuterier, maskinverkstäder, 2 stora glashyttor, brännerier, ångkvarnar och tegelbruk. I staden finns Märkisches museum. A. N—d.", "headword": "Witten"}
{"text": "Schönbein [-bajn], Christian Friedrich, tysk kemist, f. 1799 i Metzingen i Württemberg, d. 1868 i Baden-Baden, studerade i Tübingen och Erlangen, var 1826 på en studieresa i England och Frankrike samt utnämndes 1828 till professor i Basel, där han äfven blef hedersborgare och medlem af Stora rådet. Genom flera viktiga upptäckter gjorde S. sig ett berömdt namn i kemiens historia. Sålunda upptäckte han ozon 1839 samt nitrosackarin, kollodium och nitrofibrin l. bomullskrut 1845. Vidare fann han, att salpete", "headword": "Schönbein"}
{"text": "Differential-blocktyget (fig. 3) utgöres af tvenne med hvarandra förbundna fasta blockskifvor på en och samma axel samt ett löst block, vid hvars krok lasten Q hänger. Skifvornas omkretsar äro försedda med urtagningar, af passade efter kättinglänkarnas form, för att hindra dessas glidning i spåren. Vid lastens lyftande löper den ändlösa kättingen upp på den ena sidan af den större, fasta blockskifvan samt afvecklas från den andra sidan af den mindre, fasta blockskifvan, hvarigenom en skillnad", "headword": ""}
{"text": "Donatarie (fr. donataire), en som fått en donation; innehafvare af donationsgods. Jfr Donation och Donator.", "headword": "Donatarie"}
{"text": "Rutakko [n/takkå], bönehusgäll i Idensalmi (se d. o.) imperiella pastorat, Finland. 205 kvkm. 1,450 inv., finsktalande (1911). A. G. F.", "headword": "Rutakko"}
{"text": "Pericykel, lat. Se Centralcylinder. Suppl.", "headword": "Pericykel"}
{"text": "Kakaduor, zool. Se Papegojor.", "headword": "Kakaduor"}
{"text": "Heidenhain [hajdenhajn], Rudolf Peter Heinrich, tysk fysiolog, f. 29 jan. 1834 i Marienwerder, d. 12 okt. 1897 i Breslau, från 1859 professor i fysiologi och histologi i Breslau, hörde till sin tids främsta fysiologer och utförde inom många områden af sin vetenskap mycket värdefulla undersökningar. Hans skrift Mechanische leistung, wärmeentwicklung und stoffumsatz bei der muskeltätigkeit (1864) är af grundläggande betydelse för kunskapen om energiomsättningen vid muskelarbetet. Lika betydelsefulla äro han", "headword": "Heidenhain"}
{"text": "Lunatsjarskij, Anatolij Vasiljevitj, rysk författare och politiker, f. 1866 i guvernementet Poltava, blef 1885 student i Petersburg, deltog i den revolutionära rörelsen och måste lämna Ryssland. Han vistades 1897—1905 mestadels utrikes, i England, Frankrike och Italien (utvisades 1901 och 1903 från Italien). L. deltog som socialdemokrat i den ryska revolutionsrörelsen 1905 och måste därpå ånyo bege sig utomlands. Kort före Världskrigets utbrott kom han i närmare beröring med Lenin och Trotzkij och blef medarb", "headword": "Lunatsjarskij"}
{"text": "Lägerfästning l. befäst läger. Se Fästning, sp. 629, och Detascherade fästen.", "headword": "Lägerfästning"}
{"text": "Bar el-gasal, riktigare Bahr el-gasal. Se Gasellfloden och Nilen.", "headword": "Bar el-gasal"}
{"text": "Befolkningens antal 1910 var 4,806,661, hvaraf 2,323,903 män och 2,482,758 kvinnor, hvilket utgör 320 inv. på 1 kvkm. Bortsedt från de fria riksstäderna har ingen af Tysklands stater en så tät befolkning; icke ens Belgien eller England nå upp till denna siffra. Folkmängdstillväxten har varit mycket snabb (1834 hade S. icke fullt 1,6 mill. inv.). 1910 voro 93,7 proc. protestanter, de allra fleste tillhörande den evangelisk-lutherska statskyrkan, och 4,9", "headword": ""}
{"text": "Ceder , bot., ett namn, som tillagts åtskilliga träd, i synnerhet barrträd. Vanligast förstås därmed Libanoncedern (Pinus Cedrus L., Cedrus Libani Barr.), som tillhör klassen Coniferæ, fam. Pinaceæ, samt är ett resligt barrträd, ryktbart för sin skönhet och sin värdefulla, synnerligen varaktiga, välluktande ved. Detta träd är närsläktadt med tallen och lärkträdet och hänfördes, jämte dessa, förut till släktet Pinus. Af de nämnda barrträden står cedern närmast lärkträdet, men skiljes från detta bl. a.", "headword": "Ceder"}
{"text": "Abducens (lat.), fysiol. Se Hjärnnerver.", "headword": "Abducens"}
{"text": "Ciudad Bolivar , förr Angostura, hufvudstad i staten Bolivar i sydamerikanska republiken Venezuela, på högra stranden af floden Orinoco, 642 km. från hafvet. Omkr. 12,000 inv. C. är biskopssäte, har ett kollegium och prästseminarium. Klimatet är jämförelsevis sundt, årsmedeltemperaturen 26° C. Staden är hufvudhamn för Orinocoområdet och har regelbunden ångbåtsförbindelse med Trinidad. Exporten utgöres mest af hudar, kaffe, tobak, kopaivabalsam, kautsjuk, balatagummi, tonkabönor, kakao och nötkreatur. Importen", "headword": "Ciudad Bolivar"}
{"text": "Tredjung, äldre svenskt rymdmått = 1 ostronträ (se Trä).", "headword": "Tredjung"}
{"text": "Fredskyrkor (ty. friedenskirchen), tre kyrkor, som de evangeliske kristne i de schlesiska städerna Glogau, Jauer och Schweidnitz genom westfaliska freden 1648 på Sveriges yrkande fingo rättighet att bygga. De uppfördes utanför stadsmurarna af trä och lera, utan torn och klockor. Medlen därtill erhöllos genom gåfvor. Genom den af konung Karl XII med kejsar Josef I afslutade konventionen i Altranstädt af 1 sept. 1707 fingo protestanterna i Schlesien rättighet att vid de tre kyrkorna underhålla så många präst", "headword": "Fredskyrkor"}
{"text": "Kupongark. Se Kupong.", "headword": "Kupongark"}
{"text": "Alkoholsinnessjukdom. Se Alkoholism och Sinnessjukdomar.", "headword": "Alkoholsinnessjukdom"}
{"text": "Stormning , krigsv., kallas i en strid den sista afgörande framryckningen, hvars afsikt är att fördrifva fienden från den plats, af hvilken man vill sätta sig i besittning. I fältkriget fordras för stormningens lyckliga utgång, att fienden är tillräckligt bearbetad af den föregående elden, så att han icke kan göra alltför kraftigt motstånd, att stormningen utföres med kraft och af tillräcklig styrka samt att reserver finnas till hands att möta de motrörelser, som fienden kan vidtaga. Artilleriets understö", "headword": "Stormning"}
{"text": "Genom sin förening af friskhet, intelligent ans och lystring har Uppsala studentsång gått i spetsen för den svenska manssången och utgjort dess mönster. — För uppsalasångarna ha flera af våra förnämsta kvartettkompositörer tondiktat sina bästa verk af detta slag, så Arrhén v. Kapfelman, Geijer, prins Gustaf, Nordblom, Söderman samt de redan nämnde Hæffner, Tullberg, Laurin, Wennerberg och Josephson. Bland dessa kan i synnerhet Wennerberg sägas vara typen för", "headword": ""}
{"text": "Vettius , romersk släkt, troligen af sabinskt ursprung. 1. Lucius V., riddare, medbrottsling till Catilina. 2. Caius V. Cossinius Rufinus var 315 stadsprefekt i Rom och blef 323 konsul. 3. V. Agorius Prætextatus, den föregåendes son och den ryktbaraste af släkten. Under den döende hellenismens tid var han en af den gamla religionens ifrigaste försvarare och vän till Symmachus (se d. o.). V. utsågs af kejsar Julianus till ståthållare i Achaia (Grekland) och blef 367 stadsprefekt i Rom samt senare pre", "headword": "Vettius"}
{"text": "Colding [kålliij, Ludvig August, dansk fysiker och ingenjör, f. 1815, d. 1888, var först snickare, men tog 1841 Polyteknisk examen och blef 1847 (vattenledningschef) i Köpenhamn. Han utarbetade planerna för Köpenhamns vatten- och gasverk och ledde deras utförande samt blef 1858 stadsingenjör och hade som sådan en betydande del i stadens alla offentliga arbeten, i synnerhet kloakledningarna. 1856 blef C. medlem af Videnskabernes selskab i Köpenhamn och 1875 af svenska vetenskapsakademien. 1869 erhöll h", "headword": "Colding"}
{"text": "Théâtre français [teatr frãsǟ], äfven kallad Comédie française, en Paris-teater, som är Frankrikes förnämsta talscen, räknar sin egentliga uppkomst från 1680, om ock dess ursprung är att söka i den skådespelartrupp, som 1548 framgick ur Confrérie de la passion (se d. o.) och då började spela tragedi i Hôtel de Bourgogne. Denna trupp hade en alltjämt växande framgång, men fick tidigt på 1600-talet en medtäflare i en annan, som åt sig inrättade Théâtre du Marais. När sedermera Molières lustspelstrupp, som 1665 få", "headword": "Théâtre français"}
{"text": "Ktesifon [-ån; Lat. Ctesiphon, Pers. Taisafûn], forntida stad i Babylonien på östra Tigris-stranden, gent emot Seleukeia. Någon större betydelse erhöll den först under det parthiska rikets tid, då den upphöjdes först till vinterresidens för de parthiske konungarna och sedan, efter Seleukeias förstöring (162 e. Kr.) till hufvudstad. År 201 e. Kr. intogs och uppbrändes den af Septimius Severus, men återställdes å nyo och var under sassanidernas välde (226651) en af de största och praktfullaste städer i ve", "headword": "Ktesifon"}
{"text": "*Garibaldi. (Sp. 892. Gaëta kapitulerade först i Febr. 1861.) G. nedlade 1880 med anledning af sin måg Canzios häktning sitt mandat som deputerad och bosatte sig på Caprera, der han dog d. 2 Juni 1882 och d. 10 s. m. högtidligen på statens bekostnad lades i graf, tvärt emot sin i testamentet uttalade önskan att blifva bränd; d. 18 s. m. hölls i Rom en storartad sorgefest. Hans enka (G. hade efter skilsmässan gift om sig, med sin dotterdotters amma, som skänkte honom två barn) och hvart och ett af hans fem", "headword": "*Garibaldi"}
{"text": "Gojim (Hebr., plur. af goj, folk) kallas i G. test. med ett gemensamt namn alla folk utom det israelitiska. Ordet återgifves i den svenska bibelöfversättningen med , men afser icke arten af dessa folks gudsdyrkan, utan endast att de ej tillhörde Jehovahs förbundsfolk. Melkisedek (1 Moseb. 14: 1834), Cyrus (Es. 44: 28 och 45: 5), innevånarna i Ninive (Jonas 3: 59), Job m. fl. framställas i G. test. såsom dyrkare af Jehovah. Judiske skriftställare under medeltiden räknade de kristna och muhammedanska", "headword": "Gojim"}
{"text": "Gref Ebba . Se Lilliehöök, Ebba.", "headword": "Gref Ebba"}
{"text": "Spanishtown [spanisjtaun], fordom Santiago de la Vega, stad på britisk-vestindiska ön Jamaica, vid Cobre-floden och KingstonOld-Harbourbanan. Omkr. 7,000 innev. S. anlades 1520 af Columbus son Diego och var intill 1871 öns hufvudstad.", "headword": "Spanishtown"}
{"text": "Krigsbrokolonn , förut Krigsbryggekipage, Broekipage, Krigsbryggträng och Broträng, krigsv., en för viss normalbrolängd afsedd materielmängd med fordon och hästar m. m. Krigsbrokolonnen sammansättas olika i olika länder och ingår äfven till olika antal i en arméfördelning, resp. armékår. I Tyskland finnas sålunda kårbroträng (2 bock- och 26 pontonvagnar, alla 6-spända, 2 skanstygs-, l sprängmedels- och 2 förrådsvagnar, alla 4-spända, och l 2-spänd packvagn) samt divisionsbroträng (2 bock-, 6 ponton-, l förråds", "headword": "Krigsbrokolonn"}
{"text": "Alicata l. Licata, handelsstad i prov. Girgenti, på Siciliens södra kust, vid mynningen af Salso (de gamles Himera). 15,966 innev. (1871). Exportartiklar: säd, svafvel, vin m. m.", "headword": "Alicata"}
{"text": "Fundera. 1. (Af lat. fundäre, grunda), grundlägga (i äldre svenska). - 2. (Sannolikt af inhemskt ursprung), begrunda, (på), eftersinna, grubbla, djupt tänka på något. - Fundering, tanke, eftertanke, grubbleri, infall, förslag, plan. Fundin. Vilhelmina Kristina, operasångerska, f. 12 juli 1819 i Stockholm, blef 1833 elev vid K. operan och var engagerad därstädes 1841-70, hvarunder hon sjöng de mest olikartade partier, bl. a. Nattens drottning i , Anna i , Katarina i , Isabella i Hälften", "headword": "Fundera"}
{"text": "Simojoki [simåjåki], älf. Se Simo 2. Simokalak-tos, bysantinsk historieskrifvare, kom från Egypten till Konstantinopel, där han var kejserlig sekreterare under kejsar Herakleios (610-641). Bland hans arbeten, som omfatta äfven naturvetenskapliga ämnen, är det mest kända och citerade hans historia om kejsar Maurikios regering (582-602) i en affekterad, men trovärdig affattning. S:s verk utgåfvos först af J. Pontmus 16u9; den bästa upplagan är C. de Boors 1887 ; Aporifai fysikaiPhysici et medici grsec", "headword": "Simojoki"}
{"text": "Magnus, norska konungar: 1. M. den gode, son af Olof den helige och hans frilla Alfhild (Elfhildis), föddes 1024, följde fadern på dennes flykt undan Knut den stores öfvermakt till Gårdarike (1029) och uppfostrades der, sedan fadern stupat vid Stiklestad (1030). Då Knut den stores son, Sven, genom sitt hårda regemente hade ådragit sig norrmännens hat, började de att ångra sitt handlingssätt mot den fallne konung Olof, och några af deras höfdingar, Kalf Arnesson och Einar Tambaskälfver, begåfvo sig til", "headword": "Magnus"}
{"text": "Wallace [oålles], William Vincent, irländsk musiker, f. 1814, d. 1865, var vid 18 års ålder violinist och dirigent i Dublin, då honom för en sjukdom ordinerades en längre sjöresa, hvilket gaf anledning till en vidsträckt konserttur, ofta under romantiska äfventyr och faror, genom Australien, Nya Zeeland, Indien, Syd-Amerika, Nord-Amerika, England och Belgien, tills han 1853 definitivt bosatte sig i Europa och derefter lefde ömsom i London och i Paris. Han skref för London en del operor (Maritana, Lurli", "headword": "Wallace"}
{"text": "Kung Björns hög. Se Håga.", "headword": "Kung Björns hög"}
{"text": "Wrangel (Wrangell, Ferdinand von, friherre, rysk amiral, sjöfarande, född d. 29 Dec. 1796 i Pleskov, deltog 1817–19 i Golovnins jordomsegling, hvarunder han anställde hydrografiska undersökningar i Berings haf, och fick, med anledning af sin derunder ådagalagda skicklighet, 1820 ledningen af en expedition, som skulle kartlägga östra delen af sibiriska ishafskusten. I Nov. 1820 ankom han till Nisjnij-Kolymsk, ofvanför Kolymas mynning, färdades derifrån på hundslädar till Kap Sjelagskoj, undersökte Björn", "headword": "Wrangel"}
{"text": "Leishman [läʃmən], John G. A., nordamerikansk affärsman och diplomat, f. 28 mars 1857 i Pittsburgh, var 188197 affärsman i stålbranschen, först under egen firma, sedan som delegare i och till sist president för samt tillhörde inom politiken det republikanska partiet. L. öfvergick 1897 till den diplomatiska banan, var 18971901 envoyé i Bern, 190109 ambassadör i Konstantinopel, förflyttades sistnämnda år som ambassadör till Rom och därifrån, aug. 1911, i samma egenskap till Berlin.", "headword": "Leishman"}
{"text": "Bruntál, tsjechiska namnet på staden Freudenthal (se d. o.).", "headword": "Bruntál"}
{"text": "Vardehus. Se Varde.", "headword": "Vardehus"}
{"text": "Bläster, bergsmek. För hvad man i praktiken menar med förbränning är tillgång på syre ett oeftergifligt vilkor. Då emellertid ren syrgas vore allt för dyrbar att åstadkomma, men vi uti luften, hvilken till en femtedel af sin volym innehåller syrgas, hafva ett förbränningsmedel, som alltid är tillgängligt, sker all förbränning med tillhjelp af densamma. Ju rikligare tillgången derpå är, dess lifligare är förbränningen och dess starkare det deraf alstrade värmet. For att åstadkomma en stark värmeutvecklin", "headword": "Bläster"}
{"text": "São Christóvão [sö̃͡õ kriʃtåvö̃͡õ]. 1. (Förr Sergipe do rey) Hamnstad och till 1855 hufvudstad i staten Sergipe, Brasilien, nära Barris utlopp i Atlantiska hafvet. Omkr. 9,000 inv. Garfverier, socker- och tobaksfabriker, kusthandel. Staden grundlades 1592. 2. Förstad till Rio de Janeiro (se d. o., sp. 451). J. F. N. Säo Domingos [söö domino j], bergverksort i portugisiska distriktet Be j a (Alemtejo), nära spanska gränsen, bekant för sin redan på romarnas tid bearbetade, men sedan öfvergifna och först 1859", "headword": "São Christóvão"}
{"text": "SSRB , förkortning för ry. Sotsialistitjeskaja sovjetskaja respublika Bjelorussii. Se Ryssland. Suppl., sp. 99-100 och 113.", "headword": "SSRB"}
{"text": "Tuggare, tekn., maskin, som genom sönderdelar ett material. Se Krossverk, sp. 67, och Trätugg. Fmn.", "headword": "Tuggare"}
{"text": "Öhrström-Renard , Augusta, operasångerska, f. 16 febr. 1857 i Göteborg, d. 4 nov. 1921 i New York, var elev af I. A. Berg, Fredrika Sten- hammar och m:me Laborde, debuterade 1881 på K. teatern och utförde 188183 bl. a. roller Azucena i Muntra fruarna och Martha i (vid premiären 1883). Hennes röst var en alt af stort omfång. Hon före- tog konsertturnéer i Frankrike och Nord-Amerika och var en af solisterna vid musikfesten i Köpen- hamn 1888. Hennes förmåga låg mest i den djupt intelligenta fraseringen och uttry", "headword": "Öhrström-Renard"}
{"text": "Grund, filos., det, i och genom hvilket ett annat är eller fattas. Med realgrund (principium essendi) förstås grunden till en saks väsende eller dess förutsättning i begreppet. Denna bör skiljas från hvad några tänkare kallat formalgrund, förutsättningarna och vilkoren för någontings framträdande i tiden, samt äfven från kunskapsgrund (principium cognoscendi), det, genom hvilket något inses eller fattas. Så är menniskans odödliga ande den i tiden lefvande menniskans realgrund, men hennes kropp och de", "headword": "Grund"}
{"text": "Catechu . Se Kateku.", "headword": "Catechu"}
{"text": "Bersbo, gruffält i Värna socken, Östergötlands län, vid B. station å NorsholmHultsfreds järnväg, tillhörde jämte egendomen Bersbo, på hvars egor de bekanta koppargrufvorna äro belägna, fordom baroniet Adelswärd, men eges numera af aktiebolaget Åtvidabergs kopparverk. Ur grufvorna brötos 1902 1,920 ton kopparmalm. K. K.-Å.", "headword": "Bersbo"}
{"text": "Bassora-galläpplen, bot. Se Galläpple.", "headword": "Bassora-galläpplen"}
{"text": "Cailliaud [kajå], Frédéric, fransk resande, f. 1787, tillegnade sig såsom guldarbetare ej obetydliga kunskaper i mineralogi och arkeologi samt begaf sig 1815 till Egypten, der han genom åtskilliga mineralogiska upptäckter förvärfvade sig Mehemed Alis ynnest. 182122 deltog han i Ibrahim paschas krigståg till Sennar qcli gjorde derunder några för kännedomen om Öfre Egypten vigtiga iakttagelser, hvilka han sedan offentliggjorde. 1822 återkom han till Frankrike, och 1827 blef han konservator vid naturhistori", "headword": "Cailliaud"}
{"text": "Bendis, Grek. mytol., en trakisk mångudinna, med tillnamnet Dilonchos (gudinnan med de två spjuten). Hennes dyrkan utbredde sig äfven till Grekland, der man i Piraeus vid Athen årligen (d. 4 Juni) till hennes ära firade en fest, Bendidea. B. L.", "headword": "Bendis"}
{"text": "Panik, panisk förskräckelse (af gudanamnet Pan, se d. o.), plötslig och häftig skräck (vanligen en sådan, af hvilken en hel samling menniskor instinktmässigt gripes).", "headword": "Panik"}
{"text": "Camelina Crantz, bot., växtsläkte af fam. Cruciferæ, med 2 svenska arter, af hvilka C. linicola, lindådra, är ett besvärligt ogräs i linåkrarna. Af fröna af en form af denna art, C. sativa, pressas olja, som användes i såpfabrikationen och såsom brännolja; pressåterstoden utgör ett godt kreatursfoder. G. Lm.", "headword": "Camelina"}
{"text": "Magnus, norska konungar: 1. M. d e n g o d e, son till Olof den helige och hans frilla Alvhild (Elfhildis), f. 1024, d. 25 okt. 1047, fick namnet M. efter Karl den stores tillnamn. Vid 4 års ålder följde han fadern i landsflykt till Gårdarike och kom sålunda att bli uppfostrad hos storfurst Jaroslav af Novgorod, g. m. Mynt, slaget (i Lund) för Magnus den gode. hans frände Olof Skötkonungs dotter Ingegärd. Då den danske lydkonungen Sven Alfivasson, som efter Olof den", "headword": "Magnus"}
{"text": "Anden examen () kallas i Norge en till ämbetsexamen vid universitetet förberedande pröfning, hvilken före lagen af 9 juni 1903 officiellt bar namnet examen philosophicum. Den, som aflagt examen, tituleras vanligen candidatus philosophiæ. O. A. Ö.", "headword": "Anden examen"}
{"text": "Baalath, stad. Se Baalbek.", "headword": "Baalath"}
{"text": "Dufkulla, bot. Se Trientalis.", "headword": "Dufkulla"}
{"text": "Monochord. Se Monokord.", "headword": "Monochord"}
{"text": "Fothergills ansigtssmärta. Se Ansigtssmärta.", "headword": "Fothergills ansigtssmärta"}
{"text": "Theron (grek. Θήϱων), envåldshärskare i Akragas (Agrigentum) på Sicilien 488—472 f. Kr., slog i förening med Gelon, härskaren i Syrakusa, kartagerna under Hamilkar vid Himera (480 f. Kr.). Hans regering berömmes som mild, och invånarna i Akragas, hvars välstånd han ökade och som han förskönade genom praktbyggnader, hyllade honom efter döden som heros. Skalden Pindaros prisar honom i sitt 2:a och 3:e olympiska ode med anledning af en vid de olympiska spelen vunnen seger. A. M. A.", "headword": "Theron"}
{"text": "Düben, Joakim von, den föregåendes broder, friherre, statsman, f. i Stockholm d. 22 Aug. 1671, ingick i kansliet 1694 och blef der 1707 referendariesekreterare. Jämte syskonen Anders och Emerentia upphöjdes han 1707 i adligt stånd. Sedermera blef han expeditionssekreterare i Karl XII:s fältkansli, tillfångatogs vid Pultava 1709 och lefde derefter i Moskva, till dess han 1719 fick tillåtelse att resa hem. Under sin fångenskap hade han 1717 blifvit utnämnd till kansliråd. 1719 blef han statsse", "headword": "Düben"}
{"text": "*Sofielund. 3. S. ligger i Kolbäcks socken intill Strömsholm och omfattar dels Västmanlands läns sinnesslöanstalt, grundlagd 1877 och öfvertagen af länet 1890, med skolhem (46 platser) och arbetshem (14 platser) för manliga sinnesslöa, dels asyl (54 platser) för manliga och kvinnliga sinnesslöa, öppnad 1913. O. Sjn.", "headword": "*Sofielund"}
{"text": "Granton [gränten], by och hamn vid Edinburgh, Skottland, vid Firth of Forth, knappt 2 km. v. om Leith, har en genom vågbrytare (945 och 966 m. långa) bildad utmärkt hamn och står genom en ångfärja för järnvägståg i förbindelse med Burntisland och Fife. (Se karta till art. Edinburgh.) (J. F. N.)", "headword": "Granton"}
{"text": "Devegge, K. M., skådespelerska. Se Preisler 2 .", "headword": "Devegge"}
{"text": "*Avesta. 1. Socken. Areal 1,166 har. 2,665 innev. (1894) i Kopparbergs län, Folkare härad, Hedemora fögderi; dessutom 156 innev, i Vestmanlands län, Gamla Norbergs bergslag. — A. stationssamhälle benämnes numera det område af A. kommun, som är beläget omkring jernvägsstationen (vid Södra Dalarnas jernväg) och kyrkan på en areal af 77,816 har, der enl. K. M:ts bref af d. 28 Juni och d. 23 Aug. 1889 ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt helsovårdsstadgan för riket i hvad", "headword": "*Avesta"}
{"text": "Schillers . Hennes Auserlesene dichtungen utkommo 1824.", "headword": ""}
{"text": "Försvarsväsendet har ytterligare utvecklats i syfte att öka F:s krigsmakt. 1913 återinfördes 3-årig tjänstgöringstid, tydligen såsom en förberedelse för kriget. Efter Världskriget upptogs omarbetning af de tre lagar, om rekrytering, organisation och kadrer, på hvilka arméns byggnad hvilar, men endast den förstnämnda har ännu blifvit antagen. Som vissa truppafdelningar upplösts och nya tillkommit, befinner armén sig för närvarande i öfvergångstillstånd.", "headword": ""}
{"text": "Komparabel (lat. comparabilis), jämförlig; som kan kompareras. Mots. Inkomparabel.", "headword": "Komparabel"}
{"text": "Rönnberg, Hanna, finsk målarinna och författarinna, f. 16 april 1862 i Tavastehus, studerade i Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors, vid konstakademien i Stockholm 1881-85 och i Paris 1888 och 1890. R. har målat realistiska landskap och genrebilder, t. ex. Landskap från Skåne, Fjäderplockerskor, Arbetarhem samt landskap och folklifsbilder från Åland. Under senare år har R. nästan uteslutande egnat sig åt journa- listik och skönlitterärt författarskap samt", "headword": "Rönnberg"}
{"text": "Canina , Luigi, italiensk arkitekt och arkeolog, f. 1795, d. 1856, var professor i arkitektur i Turin, men tillbragte största delen af sitt lif i Rom. Han ledde utgrävningarna af Tusculum och af Via appia samt restaurationsarbetena på forum, öfver byggnadskonsten och det gamla Roms topografi författade han en mängd betydande verk: Larchitettura antica, Indicazione topografica di Roma antica, Sullarchitettura piu propria dei tempi cristiani, Gli edifizi di Roma m. fl.", "headword": "Canina"}
{"text": "*Nättraby. 4,498 har. 2,155 innev. (1896). N. har två annex, Aspö och Hasslö.", "headword": "*Nättraby"}
{"text": "Pipa, redskap för rökning. Se Tobakspipor.", "headword": "Pipa"}
{"text": "Epithema (grek., något pålagdt), med., föråldrad benämning på fuktigt omslag, baddning, som anbringas på något sjukt kroppsställe. C. G. S.", "headword": "Epithema"}
{"text": "Oberpahlen ligger nu i republiken Estland. Dess estniska namn är Pôltsamaa. *", "headword": "Oberpahlen"}
{"text": "Hitler, Adolf, tysk politiker, f. 1889, enligt en annan uppgift 1884, i Braunau am Inn, Öfre Österrike (invid gränsen till Bajern), utbildades till dekorationsmålare, bl. a. från 1913 i München, och deltog som frivillig menig soldat vid ett bajerskt infanteriregemente i Världskriget. H. var därefter till slutet af 1919 riksvärnssoldat och deltog s. å. i stiftandet af det nationalsocialistiska arbetarpartiet, hvars ledande man han varit sedan 1920. Det uppsatte på sitt program indragning af", "headword": "Hitler"}
{"text": "Kristianstads län intager nordöstra delen af Skåne och är beläget mellan 55° 22 1/2 n. br. samt 3° 28 v. l. från Stockholms observatorium (18° 3 ö. från Greenwich). Det gränsar i n. till Halland och Småland, i ö. till Bleking och Östersjön, i s. till Östersjön och Malmöhus län, i v. till nämnda län och Kattegatt. Ytinnehållet är 6,492,79 qvkm., deraf 222,48 qvkm. vatten. De större sjöarna äro Ifösjön (58 qvkm.), Immeln (24 qvkm.) och Helgasjön (24 qvkm.). I n. och s. har länet en längd af nära 130 km. och i ö.-v", "headword": "Kristianstads län"}
{"text": "De rent sedimentära aflagringarna förutsätta ovilkorligen tillvaron af äldre bergarter, genom hvilkas sönderdelning och förstöring bildningsmaterial till dem lemnats. En af deras mest tydliga karakterer är, att de i regeln äro lagrade eller skiktade, hvarvid ett bestämdt åldersförhållande mellan de särskilda skiften förefinnes. E. E.", "headword": ""}
{"text": "Myrmecophila , zool. Se Myrgäster och Syrsor.", "headword": "Myrmecophila"}
{"text": "Fig. 3. Väderleken d. 8 januari 1908 morgon. stormvarning ses i fig. 2 och 3, väderlekskartorna för 7 jan. 1908 afton och 8 jan. 1908 morgon, där isobarerna äro heldragna och isallobarerna prickade, H betyder högt, L lågt lufttryck, S stigningsområde, F fallområde. Det F, som på aftonen låg i västra mynningen af Engelska kanalen och på morgonen i sydvästra hörnet af Nordsjön, fortsatte sin vandring åt ö. n. ö. och förorsakade hård vind till storm mellan n. och ö. i Sveriges", "headword": ""}
{"text": "Jämnadsed, en i de gamla nordiska lagarna föreskrifven ed, genom hvilken den, som förorättat en annan, förklarade att, om han sjelf blefve målsegande mot den andre i en sak sådan som den föreliggande, han skulle nöja sig med samma upprättelse, som han nu gåfve. Jämnadsed förekommer äfven i en annan betydelse och är då en ed derpå att arfskifte l. jämkning i arfslotter verkställts på fullt rättvist sätt.", "headword": "Jämnadsed"}
{"text": "Altera pars (lat.), den andra delen; det andra partiet, motpartiet. Jfr Audiatur etc.-Altera pars Petri, den andra delen af Petrus Ramus lärobok i logiken. Denna del handlar om omdömet. Därför säges en person utan omdömesförmåga sakna .", "headword": "Altera pars"}
{"text": "Undervisningsväsen. Den lägre undervisningen är i K. de enskildes sak. Vanligen förena sig flera familjer om att anskaffa en lärare för sina barn, hvilken undervisar i läsning, skrifning och andra ämnen, bland hvilka dock ej ingår matematik eller naturkunnighet. Dock kunna blott 37 proc. af männen och 2 proc. af kvinnorna läsa. Förr grep regeringen in först vid examinas afläggande. Det gafs tre grader: hsiu-tsai (kandidat), tschü-yen [utt. djii-renn; doktor] och tschin-schik [utt. djin-schik;", "headword": ""}
{"text": "Sågverksrörelsen äfvensom kolugnarna ha fr. o. m. 1922 nedlagts och öfverflyttats till det när- belägna B y s j ö n (vid Dalälfven strax ofvanför Forshufvudforsens kraftverk). Bysjön omfattar: 1. Sågverksafdelning med 2 st. dubbla och 2 st. enkla sågramar, 3 st. kantverk, l st. stafsåg, l st. ribbsåg och l st. stafkantverk samt 2 st. hyfvelmaskiner och 2 st. klyfsågar. Årsproduktionen är omkr. 7,000 stds. 2. Kolugnsafdel-ningen med 2 st. dubbla kolugnar af Aminoffs system samt kemiska", "headword": ""}
{"text": "Gillingham [***], stad i engelska grefsk. Kent vid Medway, n. ö. om och tätt intill Chatham. 42,530 inv. (i hela kommunen, 1901). Torpedverkstad samt tegel- och cementtillverkning. J. F. N.", "headword": "Gillingham"}
{"text": "Andersson , Oskar, tecknare, f. 11 jan. 1877 i Stockholm, d. 28 nov. 1906, studerade i Tekniska skolan, blef en af våra yppersta skämttecknare, egde som sådan originell fantasi och grotesk gestaltningsförmåga. Han målade äfven i olja. Af honom ha utkommit samlingarna Mannen som gör hvad som faller honom in (1907) och Karikatyrer (1914 och 1921). Gg N.", "headword": "Andersson"}
{"text": "Musikaliska sällskapet, ett i Stockholm verksamt sällskap för körsång af blandade röster, har framgått ur den i febr. 1908 af musikern David Åhlén bildade S. S. U. H.- (Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds-) kören, som sedan 1910 framträdt offentligt och 1916 tog sitt nuv. namn. Kören (omkr. 75 personer) har hufvudsakligen odlat a-cappellasång, mest med svenska program, och däribland framfört rätt många nyheter, men äfven upptagit andra nordiska äfvensom tyska och nyfranska alster samt större kyrkliga ver", "headword": "Musikaliska sällskapet"}
{"text": "Drifhus, trädg., för frukt- eller blomsterdrifning särskildt inrättadt hus. Se Drifning och Växthus.", "headword": "Drifhus"}
{"text": "Jämijärvi, konsistoriellt pastorat af 3:e kl. i Åbo ärkestift, Finland, Tyrvis kontrakt, Åbo och Björneborgs län, Ikalis härad och domsaga. Landareal 1,114 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,578 pers. (1908). A. G. F.", "headword": "Jämijärvi"}
{"text": "P:s flora utmärkes i de lägre delarna (intill 400 m.) af alltid gröna löfträd, högre upp af kastanjer, ek och bok (intill 1,600 m.); därefter följa barrträden, såsom Abies pectinata och Picea excelsa, samt slutligen alpväxter. Bland djurvärlden märkas björn, varg och lo, dessutom genetten och vildkatten. Vildsvin och hjortar uppträda i skogbevuxna dalar och i bergstrakterna en för P. egendomlig stenbock (Capra pyrenaica). Ett annat endemiskt djur är en desman-näbbmus (Myogale", "headword": ""}
{"text": "Pic Baba, bergstopp. Se Karategin.", "headword": "Pic Baba"}
{"text": "Thord. Se Tord.", "headword": "Thord"}
{"text": "Inslag. Se Väfnad, tekn.", "headword": "Inslag"}
{"text": "Langlet. — 3. N. A. L. blef 1911 professor i kemi och kemisk teknologi vid Chalmers tekniska institut. Han är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1904). 4. Valdemar G. L. var medarbetare i Svenska dagbladet 1914—22 (andre redaktör till april 1921) samt är från nov. 1923 redaktör af . Dessutom har han 1916—22 redigerat tidskriften Det nya Sverige. L. har ytterligare utgett bl. a. Pressen och tidningsmännen (1915), Bevingade ord (1924) samt (tills. med I. T. Aminoff) Kriget om Balkan (1912—13) och (t", "headword": "Langlet"}
{"text": "Mjölonbuske, Mjölonris, bot. Se Arctostaphylos och Ericaceæ.", "headword": "Mjölonbuske"}
{"text": "Marinförvaltningen fick ny instr. 20 sept. 1919 (med vissa ändringar genom k. kung. 31 dec. 1921). De viktigaste nya bestämmelserna bestå däri, att inspektören för undervattensbåtsvapnet deltar i beredningen af ärenden, som angå detta vapen, samt är närvarande vid föredragningen af dylika; detsamma gäller om chefen för marinens flygväsen beträffande flygväsendet och stabschefen hos chefen för Kustartilleriet ang. kustfästningarna samt Kustartilleriets personal och materiel. F. ö. skall Marinförvaltningen samråda", "headword": "Marinförvaltningen"}
{"text": "Presidium. Se Preses.", "headword": "Presidium"}
{"text": "Aranyaka, fornindiska teologiska afhandlingar. Se Indiens språk och litteratur.", "headword": "Aranyaka"}
{"text": "Återfallsfeber. Se Febris recurrens.", "headword": "Återfallsfeber"}
{"text": "Mariamne l. Marianna, en af konung Herodes gemåler. Se Herodianska dynastien, sp. 540 o. 542.", "headword": "Mariamne"}
{"text": "Arbetshem, benämning på smärre välgörenhetsinrättningar, som åt arbetslösa bereda fri arbetslokal, bostad och tillfälle att förtjäna sitt uppehälle genom arbetsförtjänst å enklare tillverkningar eller sysslor. I Stockholm finnas arbetshem för frigifna fångar, för blinda, för kvinnliga idioter m. m. A. LM.", "headword": "Arbetshem"}
{"text": "Rotehållare, egare till gård, som bidrager till soldats eller båtsmans underhåll (jfr Båtsmanshåll, Indelta armén och Rotering). Innehafvåren af stamroten (d. v. s. största gården i roten, på hvilkens område soldatens bostad vanligen ligger) benämnes rotemästare och är ansvarig för roteringens fullgörande. Inom hvarje båtsmansrote utse rotehållarna bland sig en rotemästare, som skall tillse, att båtsmannen erhåller de löneförmåner han enligt kontrakt eger rätt att utfå af rotehållarna samt att hans bostad o", "headword": "Rotehållare"}
{"text": "Björnöflagan (Björnöfjorden). Se Glafsfjorden.", "headword": "Björnöflagan"}
{"text": "Fig. 7. Cylindrar för kompoundlokomotiv med slidskåp för planslider. Cylindrarna uppsättas i allmänhet vågrätt, men då utrymmet af någon orsak förhindrar detta eller anordningen i öfrigt kräfver det, få cylindrarna en mer eller mindre svag lutning bakåt. För att skydda cylindrarna mot att sprängas på grund af för högt tryck, antingen detta åstadkommes genom för stark sammantryckning af ångan i cylindrarna eller på grund af vattenstötar, förses", "headword": ""}
{"text": "Frans från Paola , katolskt helgon, f. sannolikt 1416 i Paola (Kalabrien), d. 1507, blef redan såsom gosse franciskan, men flyttade vid fjorton års ålder till en grotta, där hnn förde det mest asketiska lif. 1436 stiftade han minimernas orden (minimi fratres), som var en gren af franciskanorden och till hvars regler hörde att undvika allt köttätande. Han kallades 1482 till Frankrike för att rädda Ludvig XI:s lif och tillbragte där sina återstående dagar. 1519 kanoniserades han af påtve Leo X. Åminnelsedag 2 apri", "headword": "Frans från Paola"}
{"text": "Harmoni (Fr. harmonie, Grek. harmonia af harmozein, sammanpassa), öfverensstämmelse, samstämmighet. 1. Filos., den enhet, som råder inom ett helt, hvars moment stå i full samstämmighet med hvarandra. Denna fulla samstämmighet innebär, att momenten, långt ifrån att hämma eller inskränka hvarandra, tvärtom äro för hvarandra nödvändiga, hvilket å sin sida hänvisar på ett ursprungligt inre sammanhang dem emellan. Inom ett fullständigt harmoniskt helt kan ingen del saknas eller ens tänkas annorlunda än den", "headword": "Harmoni"}
{"text": "Teater. Från 1500-talets början uppfördes i D. då och då moraliska skolkomedier (stundom i kyrkorna), och längre fram gåfvos icke sällan vid hofvets och de förnämes fester dramatiska föreställningar, med upptåg, sång och dans. Någon dansk teater kan likväl icke sägas hafva funnits före 1722. Från 1633 kommo ofta utländska, i synnerhet tyska, teatersällskap till Köpenhamn, och från 1669 underhöll hofvet till sitt nöje främmande teatertrupper (franska skådespelare", "headword": ""}
{"text": "Hemin, fysiol. kem., ett derivat af blodfärgämnet hemoglobin (se d. o.) och af hematin, hvars klorväteester det utgör. Heminets sammansättning anses vara C Fe Cl. Hemin bildar mikroskopiska mörkbruna kristaller (Teichmanns kristaller), olösliga i vatten, men lösliga i utspädda alkalier och i alkohol, som innehåller små mängder syra. Genom inverkan af syror uppstår hematoporfyrin (se d. o.), och hemin innehåller således pyrrolkärnor. Heminbildningen användes såsom reaktion på blod. Preparatet intorkas", "headword": "Hemin"}
{"text": "Vallsjöberget, kronopark i Tåsjö revir af Härnösands distrikt, Västernorrlands län, har bildats af f. d. stockfångstskogarna Ornäset, Vallsjöberget, Nagasjötjälen och Södra Stenhällan. Dessa stockfångstskogar bland andra hade enl. k. br. 20 febr. 1874 tilldelats Lo och Kramfors sågverk i ersättning för privilegierad stockfångst å kronans skogar i Fjällsjö, Ramsele och Junsele socknar. Genom aftal mellan staten och sågverket 8 maj 1888 återföllo dessa skogar till kronan och förklarades för kronopark. Areal 3,4", "headword": "Vallsjöberget"}
{"text": "Meckel, Jakob Klemens, tysk militär, skriftställare, f. 1842 i Köln, d. 1906, blef 1862 officer vid ett preussiskt infanteriregemente, blef sårad i slaget vid Wörth 1870 och var efter kriget lärare vid krigsskolan i Hannover. 188488 verkade han i Japan som lärare vid krigsakademien och ordnare af generalstaben samt förberedde sålunda Japans segrar 190405. M. blef 1890 regementschef, 1894 generalmajor och afdelningschef vid generalstaben och 1896 brigadchef, omedelbart hvarefter han erhöll afs", "headword": "Meckel"}
{"text": "Kardus (Ital. cartoccio, strut, af Lat. charta, papper), ett vanligen af papper eller papp förfärdigadt och med fabriksmärke försedt omhölje för en viss qvantitet tobak, tändstickor, krut, hagel eller dyl.; den i detta omhölje förvarade qvantiteten tobak, hagel etc. De karduser, i hvilka krutet förvaras, då det insattes i kanonen, gjordes till en början af papp, sedan af ylletyg. Numera begagnas såväl sistnämnda material som råsilke. Till större bakladdningskanoners karduser nyttjas uteslutande tältd", "headword": "Kardus"}
{"text": "Legoa, port. (jfr fr. lieue), portugisiskt vägmått. Se Mil.", "headword": "Legoa"}
{"text": "Sympati (Grek. sympatheia), medkänsla, deltagande; en mer eller mindre medveten tillgifvenhet, böjelse för eller dragning till någon, hos hvilken man antager en viss likstämmighet i känslor, lynne o. s. v. Motsatsen kallas antipati. I fysiologisk bemärkelse menas med sympati den förbindelse eller det förhållande af samstämmighet l. samverkan, som eger rum mellan två eller flere från hvarandra mer eller mindre aflägsna organ, och som är orsak till att ett lidande, som uppstår i ett af dessa organ, i and", "headword": "Sympati"}
{"text": "Kattugglan l. Harugglan, Strix aluco, zool., hör till nattugglornas underfamilj, ugglornas familj och ordningen roffoglar inom. foglarnas klass. Hannen har ögonkretsarna ljusgrå, med svartaktiga fjäderspolar, framåt med svarta strålfjädrar och omgifna med täta, af brunt, rostgult och hvitt tvärfläckade fjädrar; regnbagshinnan är mörkbrun. Fogeln är ofvan försedd med mörkbruna längdfläckar och deremellan på tvären finspräcklig af brunt, rostgult, grått och hvitt, undertill hvitaktig, med svartbruna, i kant", "headword": "Kattugglan"}
{"text": "Petersen, Vilhelm Valdemar, dansk arkitekt, den föregåendes broder, född i Köpenhamn d. 5 April 1830, studerade vid konstakademien och vann dess guldmedaljer 185760. Under sin utländska stipendieresa täflade han i Florens med en ritning till dervarande domkyrkas fasad och erhöll 2:dra priset (det 1:sta utdelades icke). P. uppmanades att göra ännu ett utkast, men prof. E. de Fabris fick likväl i uppdrag att utföra arbetet, som blef färdigt 1887. Efter sin hemkomst blef P. medlem af akademien 1866, men har", "headword": "Petersen"}
{"text": "Teoretisk. Se Teori.", "headword": "Teoretisk"}
{"text": "Danaarf (fsv. dana arver, danar arf, fnisl. dánarfé, dödt arf, arf utan arfvinge, lat. bona vacantia, herrelöst gods), jur., kvarlåtenskap, som tillfaller statsverket i brist på laga intestatarfvinge och annan successionsberättigad efter den aflidne. Institutet, förefintligt såväl i romersk rätt som i de germanska folkens äldre och yngre rättskällor, tillhör äfven gällande svensk lag. Det saknas dock icke exempel, att rätten i dess helhet eller till viss andel förlänats åt stadssamhällen, såsom åt Stoc", "headword": "Danaarf"}
{"text": "Francis [fränsis]. 1. Philip F., engelsk skriftställare, f. omkr. 1708 på Irland, d. 1773, var präst i högkyrkan, men egnade sig snart h. o. h. åt litterära sysslor. Af sin beskyddare lord Holland användes F., som varit dennes son Charles J. Fox (se d. o.) informator, till litterärt biträde vid skrifvandet af politiska broschyrer mot Pitt och Wilkes; hans tjänster belönades 1762 med ett stort pastorat. F. utgaf 1742-46 en Horatiusöfversättning i 4 bd, som upplefde många upplagor, Taylors 1", "headword": "Francis"}
{"text": "Peder Andersson Swart (latiniseradt Petrus Andreas Niger), kapellan vid konung Gustaf I:s hof, blef biskop i Västerås 1556 och dog där 1562. Om hans kyrkliga verksamhet är så godt som ingenting kändt. En herr Peder Andersson omnämnes i början af 1540-talet som upptagande räkenskaper öfver prebende- och kyrkotionde i Västerås stift, men det är osäkert, om denne är identisk med P. Vid riksdagen i Stockholm 1560 namnes Petrus Andreæ i Västerås bland biskopar och ordinarier, som å prästerskapets vägnar utfärdat försäkri", "headword": "Peder Andersson Swart"}
{"text": "Certim, Lat., säkerligen, otvifvelaktigt.", "headword": "Certim"}
{"text": "Brok, nord. mytol. Se Brock.", "headword": "Brok"}
{"text": "Svensson , Anders, missionär, f. 7 april 1849 i Näflinge, Skåne, där fadern var landtbrukare, genomgick missionsinstitutet å Johannelund och ordinerades 1875 i Lund samt utsändes 1877 i Evangeliska fosterlandsstiftelsens tjänst till Öst-Afrika. 187814 har han verkat som stationsföreståndare i Zazega och ledare af den evangeliska verksamheten inom distriktet med samma namn. Genom grundlig kännedom om Abessiniens folk, genom sträckta förbindelser samt genom det stora förtroende och den odelade aktning han", "headword": "Svensson"}
{"text": "Kanikehemman, kamer., prebendehemman, anslagna till aflönande af kaniker.", "headword": "Kanikehemman"}
{"text": "Årstiderna (Die jahreszeiten), berömdt oratorium af F. Jos. Haydn (se denne, sp. 138), komponeradt 17981801, utfördt i Stockholm f. g. i sin helhet 1810.", "headword": "Årstiderna"}
{"text": "Nektarier , sing. nektarium, bot., glandier (körtlar) eller ytor, som afsöndra nektar; se vidare Honungskörtel och Myrmekofila växter. G. L-m.", "headword": "Nektarier"}
{"text": "Etacism, språkv., det af Erasmus införda uttalet af den grekiska bokstafven [eta] (eta) såsom e (ä), i motsats till den af Reuchlin försvarade åsigten, enligt hvilken [eta] uttalades såsom i (liksom förhållandet är i nygrekiskan). Jfr Itacism.", "headword": "Etacism"}
{"text": "Botaurus, zool. Se Rördrom.", "headword": "Botaurus"}
{"text": "P. har 8 begrafningsplatser i stadens omedelbara närhet, dessutom 2 på ett afstånd af 10 och 18 verst från staden. Dit föras liken på järnväg; en gång hvarje dag afgår ett tåg med kistor och sörjande till dessa platser. Penningväsen, industri och handel. P. är Rysslands förnämsta bank- och finansplats. Frånsedt statens penninginstitut, såsom statsbanken, adels- och bondebankerna, har det 8 stora aktie- och handelsbanker, tre solidariska kreditsällskap, en stadshypoteksbank", "headword": ""}
{"text": "Populus L., Poppel, bot., ett släkte af träd, hörande till fam. Salicaceæ med 18 arter i norra, tempererade zonen. Blommorna sitta i långa, slaka, på bar kvist blommande hängen (se Pollination), hvilkas fjäll äro flikiga. Ståndarna äro talrika (430). Knopparna äro terminala och laterala, med flera, ej sällan klibbiga, knoppfjäll. Till svenska floran hör egentligen endast en art, P. tremula L., asp (se d. o.), men många främmande arter odlas som parkträd, såsom balsampoppeln (P. balsamifera L.), inhemsk", "headword": "Populus"}
{"text": "Torrslipning. Se Slipning.", "headword": "Torrslipning"}
{"text": "Adamsäpple. 1) Bot., paradisäpple, frukten af en Citrus- (citron-)afart. Den är äggrund eller päronformig, med stor trubbig nafvel i spetsen, gul eller grön, med många oregelbundna inbitningar i det tjocka skalet. Dess hemorter äro Montenegro, Calabrien, Sicilien och Korfu. Enligt en judisk tradition var det af denna frukt Adam åt i paradiset. Vid löfhyddohögtiden användes den derför till utsmyckning af löfhyddorna eller måltidsborden såsom en erinran om menniskoslägtets första hemort. Då dessa frukter ut", "headword": "Adamsäpple"}
{"text": "Osmanié-orden, turkisk orden. Se Ordnar, sp. 839.", "headword": "Osmanié-orden"}
{"text": "Litt.: Regeringskommissionens årliga rapporter till Nationernas förbund, Das Saargebiet unter der herrschaft des waffenstillstandsabkommens und des vertrags von Versailles (officiell tysk hvit bok 1921), G. Cadaux, (1922), J. Priou, (1923), B. W. von Bülow, Der Versailler völkerbund sammanfattning af de tyska klagomålen), och A. Marvaud, Le territoire de la Sarre (1924). V. S–g.", "headword": ""}
{"text": "Volymbestämning, fys. Om en kropp har enkel form, kan dess volym beräknas, om man bestämmer vissa längder. Sedan kroppens vikt (M) bestämts, kan dess volym (v) lätt beräknas, om dess täthet (D) är bekant, enligt formeln V = M/D. Då kroppen har oregelbunden form, användas för volymbestämningen indirekta metoder. En mycket använd och synnerligen god metod är att väga kroppen först i luft och sedan nedsänkt i vatten eller i en annan lämplig vätska, då kroppen enligt Archimediska principen (se d. o.) förlorar lika", "headword": "Volymbestämning"}
{"text": "Förgård, bygnk. Vid sidan af det allmänna begreppet - gård framför en byggnad eller en inre gård - har förgård kommit att ingå som term i svenska stadgar och bestämmelser rörande anläggning af stadsplaner, för att beteckna mellan gatu-linje och byggnadslinje belägen tomtmark, som icke får bebyggas. Byggnadslinje är den linje, i hvilken byggnadens fasad skall anläggas. I allmänhet sammanfaller byggnadslinje och gatulinje. För att öka afståndet mellan byggnaderna på", "headword": "Förgård"}
{"text": "Ravlunda, officiell form för Raflunda. 733 inv. (1925). *", "headword": "Ravlunda"}
{"text": "Sörensen, Vendela L., dog 26 maj 1926 i Falkenberg. *", "headword": "Sörensen"}
{"text": "*Calvaria. Se äfven Kalvarieberg.", "headword": "*Calvaria"}
{"text": "Skogsströ, beteckning för det af mossa, ìaf och affallna barr bildade ytlagret å marken i barrsko- gar, hvilket förr plägat användas som strö under kreaturen i ladugårdar. H. J. Dft. Skogssällskapet, en organisation, som under namn af Sydvästra Sveriges skogs- sällskap bildades genom sammanslutning af skogligt intresserade personer 6 juni 1912 i afsikt att inom Göteborgs och Bohus, Älfsborgs, Hallands, Kronobergs och Jönköpings län i främsta rummet", "headword": "Skogsströ"}
{"text": "Jyväskylä och Kymölä nära Sordavala). 1877 funnos i F. 342,880 barn i skolåldern, och af dessa åtnjöto 335,897 undervisning antingen i hemmen eller vid något läroverk. På landet funnos s. å. 319 folkskolor; läsåret 187980 hade antalet stigit till 422, och oaktadt intet skoltvång för landsförsamlingarna finnes, är det alltjämt i raskt stigande. G. Lbk. Elementarläroverken, hvilka i F., liksom i öfriga land, under medeltiden grundlades af kyrkan, förde efter reformationen ett tynande lif och", "headword": ""}
{"text": "Orkan (holl. orkaan, ty. orkan, eng. hurricane, fr. ouragan, af det karibiska huracan, hvirfvelstorm), våldsam storm, som medför ödeläggande verkningar, rycker upp träd, bortför hustak, störtar ned tornspiror, omöjliggör all segelförning på fartyg och utsätter dessa för den största fara. I de meteorologiska journalerna och loggböckerna betecknas orkanen med det högsta gradtalet för vindstyrkan, således, när den sexgradiga landskalan begagnas, med gradtalet 6, och där Beauforts vindskala (se d. o.) är", "headword": "Orkan"}
{"text": "Hansen, Heinrich, dansk arkitekturmålare, född i Haderslev d. 23 Nov. 1821, började att studera vid konstakademien i Köpenhamn 1842. Det är i synnerhet genom återgifvande af interiörer från flere af Kristian IV:s byggnadsverk, förnämligast Frederiksborg. som H. vunnit ett framstående namn. Genom sin noggranhet kunde hans interiörer från Frederiksborg tjena till ledning vid slottets återuppförande efter branden 1859. Derjämte har H. visat stort intresse för handtverkerierna, och det är till stor del han", "headword": "Hansen"}
{"text": "Sidoaxel, bot., detsamma som gren. De grenar, som utgå direkt från hufvudskottet, kallas sidoaxlar af första ordningen, de, som utgå från dessa, kallas sidoaxlar af andra ordningen o. s. v. G. L-m.", "headword": "Sidoaxel"}
{"text": "Pjärrå. . Se Pierrot.", "headword": "Pjärrå"}
{"text": "Corozál . Bolivar är departement, ej stat i Colombia.", "headword": "Corozál"}
{"text": "Djur (Lat. Animalia), Djurriket (Lat. Regnum animale), zool. Af ålder har man indelat allt skapadt i tre s. k. riken: djur-, växt- och stenriket, af hvilka de bägge förra utgöras af lefvande (organiska) kroppar och det senare af liflösa (oorganiska). Om nu skilnaden mellan de liflösa skapelserna och de med lif begåfvade är nästan omisskännelig, gå deremot de lefvande kropparnas tvänne riken, djur och växter, till den grad öfver i hvarandra, att uppdragandet af en skarp gränslinie dem emellan är rent", "headword": "Djur"}
{"text": "Dendriter (af Grek. dendron, träd), geol., trädformigt förgrenade, mosslika teckningar eller tunna, rosliknande hinnor, hvilka stundom förekomma på väggarna af fina sprickor och förklyftningar i sandsten, kalksten m. fl. bergarter samt emellan skiffringsytor i lerskiffer o. s. v. Den med förhållandet obekante kan möjligtvis betrakta dendriterna som fossila växter; men i sjelfva verket äro de af kemiskt ursprung och af lika så oorganisk natur som de dendritiska isfigurer, hvilka ibland om vintern bilda si", "headword": "Dendriter"}
{"text": "Edholm, E. V. af, afled i Stockholm d. 31 Mars 1897.", "headword": "Edholm"}
{"text": "Staden är säte för en ärkebiskop (alltid en kardinal), en prefekt, en kassations- och en appellationsdomstol, 10:e armékårens kommando m. m. Universitetet, stiftadt 1224 af Fredrik II, har 4 fakulteter jämte en notariats- och en farmaceutisk skola och är det mest besökta uti Italien (6,600 stud. 1912). Det är väl försedt med zoologiska, mineralogiska och geologiska m. fl. samlingar, fysiologiskt institut, botanisk trädgård, astronomiskt och meteorologiskt observatorium", "headword": ""}
{"text": "Upplysningsfilosofi. Se Popularfilosofien och Upplysningstidehvarfvet.", "headword": "Upplysningsfilosofi"}
{"text": "Räto-romanska språket. Se Ladinska språket.", "headword": "Räto-romanska språket"}
{"text": "Dermoidcysta (af grek. derma, hud, och kyste, svulst), med. Flerstädes i kroppen uppträda ej sällan under huden belägna, från ärt- till manshufvudstora ihåliga tumörer, cystor (se Cysta), hvilkas vägg består af mer eller mindre fullständigt utbildad hud med hornlagret inåt hålrummet. De benämnas dermoidcystor. I somliga fall består väggen i en sådan cysta af endast ett tunt hornlager och ett tunt underhuds(bindväfs-)skikt, men i andra återfinnas alla den fullt utbildade hudens lager och organ, såsom svett-", "headword": "Dermoidcysta"}
{"text": "Lerpra (grek.), med., betecknade urspr, en grupp fjällande hudsjukdomar, särskildt psoriasis (lepra grcCcorum), men har sedermera kommit att beteckna spetälska, hvilken sjukdom hos de äldre författarna gick under flera olika namn, såsom elephantiasis grwcorum, leontifasis, slutligen äfven lepra arabum. Se vidare Spetälska. Leproseri (fr. léproserie, lat. domus leprosöria), sjukhus för sådana, som lida af spetälska (lepra). Redan på 600-talet inrättades leproserier", "headword": "Lerpra"}
{"text": "Germination (af Lat. germinatio, knoppning, groning). Se Germe, Groning. O. T. S.", "headword": "Germination"}
{"text": "Geografiska annaler, tidskrift. Se Ymer. Geografiska förbundet. Se Geografiska sällskap. Suppl. * Geograf iska kongresser. Den tionde geografiska kongressen, som skulle ha hållits i Rom 1911, uppsköts på grund af turkisk-italienska kriget till 1913. Sedan dess har någon internationell geografisk kongress ej hållits, men till år 1925 planeras en i Kairo. * Geograf iska sällskap. I Sverige finnas utom det i hufvudarb. omnämnda Svenska sällskapet för antropologi", "headword": "Geografiska annaler"}
{"text": "Cornelisz [-lis] l. Corneliszen, Cornelis, kallad C. van Haarlem, holländsk målare, f. 1562, d. 1638, studerade i Paris och Antwerpen, hvarefter han, i förening med C. van Mander, i Haarlem grundade en målareskola, som fostrade många framstående lärjungar. Sjelf målade C. mytologiska, allegoriska och historiska framställningar jämte porträtt och blomsterstycken. Utom Nederländerna är han representerad i Berlin, Dresden, Wien och Stockholm (nationalmuseum) samt på några andra ställen.", "headword": "Cornelisz"}
{"text": "Durandal [dyrã-], fr., kämpen Rolands svärd. Jfr Rolandssagan.", "headword": "Durandal"}
{"text": "Desdemona (it. Desdemona). Se Othello.", "headword": "Desdemona"}
{"text": "Matematiska tecken. Behof vet att på ett enklare och mera koncist sätt, än som med tillhjälp blott af det vanliga språket är möjligt, verkställa de undersökningar och framställa de resultat, som tillhöra matematikens forskningsområde, har småningom ledt till uppfinnande af ett särskildt ideo-grafiskt teckenspråk, som i mån af vetenskapens utveckling alltmer utbildats och förbättrats. Många tecken ha först långsamt och efter täflan med andra föreslagna", "headword": ""}
{"text": "Paraffiner, kem. Handelsvaran paraffin framställes dels genom afkylning af de vid hög temperatur kokande fraktionerna ur vissa bergoljor, dels ur skiffertjäroljor och brunkolstjäroljor. — Paraffinolja är icke en blandning af paraffin och svårflyktiga kolväten, utan utgöres af sådana svårflyktiga och tjockflytande kolväten (ur bergolja, skiffer- och brunkolstjära etc.), som icke stelna vid låg temperatur. Jfr Brunkolstjära. Suppl., sp. 863, 864. K. A. V—g.", "headword": "Paraffiner"}
{"text": "*Grevin, A., dog 1892.", "headword": "*Grevin"}
{"text": "Årby herrgårds mánbyggning. (Till art. Årby, sp. 1106.)", "headword": "Årby herrgårds mánbyggning"}
{"text": "Canusium , romarnas namn på det nuvarande Canosa (se d. o.).", "headword": "Canusium"}
{"text": "Räkrusor , fisk. Se Räkor.", "headword": "Räkrusor"}
{"text": "Affirmera (lat. affirmare, af firmus, fast), jaka, bestyrka, stadfästa, sanna.", "headword": "Affirmera"}
{"text": "Vittring. 1. Kem. Många salter, som innehålla kristallvatten, afgifva detta, när de ligga i luften, och blifva derigenom ogenomskinliga eller sönderfalla till pulver, t. ex. soda, glaubersalt. Man kallar detta vittring. 2. Geol. Se Förvittring. P. T. C.", "headword": "Vittring"}
{"text": "Hjulet med valsen, mek., en af de s. k. enkla maskinerna, består af en rund skifva (hjulet) och en cylinder (valsen), fast förbundna med hvarandra på det sätt, att valsen står lodrätt mot hjulet, med axeln gående genom dettas medelpunkt. Det hela roterar kring tappar i förlängningen af valsens axel. Lasten anbringas på valsens periferi, vanligen medelst ett tåg eller en rem, och verkar således vinkelrätt mot den radie, vid hvars ändpunkt remmen utgår, således i tangentens riktning; kraften verkar på liknande sätt", "headword": "Hjulet med valsen"}
{"text": "Shaw, sir W. N., blef 1924 led. af Vet. akad. *", "headword": "Shaw"}
{"text": "Huntsville [hantsvil], stad i nordamerikanska staten Alabama, i en vacker trakt af Cumberlandbergen. 8,068 inv. (1900). Liflig bomullsindustri. H. var förr Alabamas hufvudstad.", "headword": "Huntsville"}
{"text": "Mjösen, Norges största insjö, 362,4 kvkm., 121 m. ö. h.; största djup 443 m. M:s längd i n. och s. omkr. 100 km., bredden i regel blott 23 km., mellan Hamar och Totenviken dock 16 km. Vid M. ligga de 3 , Hamar i ö., Lillehammer i n. och Gjövik i v. M:s natursköna och omväxlande nejder Hedemarken med Ringsaker i ö., Toten med Vardal och Biri i v. tillhöra Norges bördigaste landtbruksdistrikt. M:s enda större ö är den vackra Helgön (18,5 kvkm.). På grund af M:s djup blir den isbelagd först sent på höst", "headword": "Mjösen"}
{"text": "Till art. Motorvagnar. I. Nordisk Familjebok. B. XXXVII.", "headword": "Till art. Motorvagnar. I"}
{"text": "Paris och i England för att studera den praktiska astronomien och återvände derefter till Palermo, der ett observatorium 1791 anordnades åt honom. Han verkställde der en revision af stjernhimmelen, hvars resultat nedlades i tvänne stjernkataloger (1803 och 1814). Under dessa observationer upptäckte han d. 1 Jan. 1801 den första af de s. k. småplaneterna, Ceres, en upptäckt, som gaf astronomiens utveckling i början af 1800-talet en ny riktning. P. dog i Neapel 1826. K. B.", "headword": ""}
{"text": "*Kartum eröfrades af mahdisterna d. 26 Jan. 1885, två dagar innan den af Wolseley anförda britiska undsättninghärens förtrupp nådde staden. Gordon fann dervid sin död.", "headword": "*Kartum"}
{"text": "Saturnolabium , en modell af planeten Saturnus med ring och månar, egnad att åskådliggöra rörelserna samt belysnings- och förmörkelseförhållandena inom Saturnussystemet. K. B. (B-d.)", "headword": "Saturnolabium"}
{"text": "Kjelzy. Se Kielce.", "headword": "Kjelzy"}
{"text": "Craonne besattes under Världskriget 1 sept. 1914 af tyskarna (2:a armén, v. Bülow), men återtogs 14 s. m. af fransmännen (5:e armén, Franchet dEspérey), som dock efter en ursinnig strid om den C. behärskande höjdplatån s. d. måste lämna byn ifrån sig till de anfallande tyskarna (7:e armén, v. Heeringen). Under Nivelles offensiv n. v. om Reims intogs den ånyo af fransmännen (10:e armén, Duchesne) 4 maj 1917, men eröfrades åter af tyskarna (7:e armén, v. Boehn) 27 maj 1918. Sedan tyskarna i okt. s. å. ut", "headword": "Craonne"}
{"text": "Olaus Laurentii (latinisering af Olof Larsson), ärkebiskop, d. 25 juni 1438 i Nyköping, en allvarlig man, förfaren i lagen, vältalig och af stor klokhet enl. Ericus Olai, studerade i Leipzig och Paris, där han blef magister. När ärkebiskop Jöns Håkansson dog, hade O. länge varit . Af kapitlet 1432 vald till ärkebiskop, for han till Rom och underställde sitt val påfvens dom, hvarefter han af denne invigdes i sitt ämbete. Konungen, Erik af Pommern, förklarade sig missnöjd med, att allt detta skett honom oåtspord", "headword": "Olaus Laurentii"}
{"text": "Vid 17 års ålder, 1850, kom B. till Kristiania för att göras till student på Heltbergs studentfabrik, där då äfven Ibsen, Vinje och senare Lie voro lärjungar. Med examenslärdomen var det väl äfven nu ringa bevändt. Sommaren 1852 tog han studentexamen med betyget och fick nästa år komplettera ett underbetyg i matematik. Men desto lifligare intryck hade han tagit af den honom omgifvande världen, af Kristiania och de begåfvade ungdomar, med hvilka han sammanträffade. Sedan", "headword": ""}
{"text": "Butomus umbellatus L., Blomvass, bot., är en af våra allra prydligaste vattenväxter, den enda svenska representanten af kl. Enneandria L., i det naturliga systemet räknad till fam. Butomaceæ. Från den krypande rotstocken uppskjuta smala, trekantiga blad och en hög stängel, som i toppen bär en rik flock af hvita, i rödlätt skiftande blommor. Den stärkelserika rotstocken kan begagnas som nödbrödsämne. - Släktet är kändt från tertiär-aflagringar i Schweiz. S. A.*", "headword": "Butomus umbellatus"}
{"text": "Jarlsberg og Larviks amt bär enligt lag 14 aug. 1918 sedan 1919 namnet V e s t f o l d fylke. Jarlsbergsost, storpipig norsk herrgårdsost. Jarno [-nå], Georg, österrikisk opera- och operettkompositör, f. 1868 i Budapest, d. 1920, mestadels bosatt i Wien, skref bl. a. operorna Der richter von Zalamea (1899) och Der zerbrochene krug (1903) samt flera operetter, bland hvilka i Stockholm getts Flickan från vilda västern (1913). Jarnsaxa. Se Järnsaxa.", "headword": ""}
{"text": "De första typerna utgjordes af bokstäfver skurna i trä, men mycket snart öfvergick man till att gjuta typer (jfr Boktryckarekonst). För gjutning af typer behöfver man i första rummet typstämplar eller patriser, medelst hvilka gjutformerna för typerna eller matriserna framställas. Patriserna göras af hårdt stål och förfärdigas medelst gravering. De första stämpelgraverare kommo från Nürnberg. Matrisen består af ett parallelepipediskt kopparstycke af 4 cm. längd och 9", "headword": ""}
{"text": "Olofström, fabriksanläggning i Jemshögs socken, Blekinge län, vid Holjeån och Hölje station å Vestra Blekings jernväg. Der anlades 1735 jernverk, senare tillkommo vadmalsstamp, kopparhammare (1777) och manufakturverk, qvarn- och sågverk m. m. En del af de gamla anläggningarna har försvunnit, andra hafva uppstått för att åter i sin tur lemna plats för nya. Bankiren H. Mamroth från Berlin, som inköpte O. 1873, nedlade öfver 1 mill. kr. på uppbyggande af smälthärdar, vällugnar, valsverk, gjuteri och mek. ver", "headword": "Olofström"}
{"text": "Ugglum, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad. Areal 1,244 har. 485 innev. (1890). Annex till Gudhem, Skara stift, Falköpings kontrakt.", "headword": "Ugglum"}
{"text": "*Odensåker. 2,328 har. 604 innev. (1897).", "headword": "*Odensåker"}
{"text": "Pithiviers [-vie], stad i franska depart. Loiret, vid jernvägen MalesherbesOrléans. Omkr. 5,000 innev.", "headword": "Pithiviers"}
{"text": "Not (isl. nót, stort nät), vad, ett af garn bundet fiskredskap, som släpas längs bottnen samt tages ihop () antingen vid stranden eller i en båt. Noten består af en midtdel (), ofta försedd med en påslik förlängning ( l. ), i hvilken fisken slutligen skall stanna, samt två , en på hvardera sidan. Noten utlägges i halfcirkel och drages medelst i fästa dragtåg (), dels med handkraft, dels med spel eller notvinda (se fig.). För att noten må hållas i sin rätta ställning i vattnet, är den försedd med f", "headword": "Not"}
{"text": "Död- och begrafningsbok, en af församlingens kyrkböcker, omfattar alla under året inom församlingen aflidna eller begrafda personer, äfven af främmande trosbekännelse. Under dödsfall innefattas äfven dödförklaring.", "headword": "Död- och begrafningsbok"}
{"text": "Cladocera , zool. Se Vattenloppor.", "headword": "Cladocera"}
{"text": "Gymnast (se Gymnasium), person, som leder eller undervisar i gymnastik. Gymnastisera, öfva gymnastik.", "headword": "Gymnast"}
{"text": "Natronbikarbonat, äfven kalladt surt natriumkarbonat l. tvåfaldt kolsyradt natron (Na H C O), hvilket erhålles i första hand, då soda beredes enligt ammoniaksodaprocessen, kan äfven tillverkas derigenom, att man utsätter soda för inverkan af kolsyregas, samt förefinnes löst i vissa mineralvatten. Det sura natriumkarbonatet bildar hvita kristallskorpor af svagt alkalisk smak, svårlösliga i vatten. vid glödgning afgifver det vatten och kolsyregas. Det användes vid beredning", "headword": "Natronbikarbonat"}
{"text": "Jordslaget (om segel), sjöv. Se Jordfläckar.", "headword": "Jordslaget"}
{"text": "Cisalier (fr. cisaille), num., egentl, affall efter mynts klippning; felaktiga myntplattor eller vid präglingen misslyckade mynt, som måste omsmältas.", "headword": "Cisalier"}
{"text": "Nejlikolja . Se Eugenol och Jambosa.", "headword": "Nejlikolja"}
{"text": "Mysingen (Mysingsfjärden) kallas fjärden emellan Södertörns fastland och Muskön i v. samt Nåtarön, Rånön, Utön och Ornön i ö. Södra inloppet kallas Danziger gatt (se d. o.).", "headword": "Mysingen"}
{"text": "Bichoff (”biskopsvin”), en dryck, bestående af rödvin, vatten, socker och pomerans.", "headword": "Bichoff"}
{"text": "Paranahyba [-na-iba]. 1. Flod i Brasilien, en af Paranás källfloder, i sitt öfre lopp kallad Rio de São Marcos, bildar gräns mellan staterna Minas geraes och Goyaz och förenar sig nedanför Santa Anna do P. med Rio grande till Paraná. Längd 860 km. 2. (Parnahyba), flod i Brasilien, bildar under hela sitt lopp gräns mellan staterna Maranhão och Piauhy samt faller genom ett stort delta ut i Atlantiska hafvet. Längd omkr. 1,250 km. Floden är fullkomligt fri från vattenfall, och mindre fartyg kunna gå 670 km.", "headword": "Paranahyba"}
{"text": "Garn, jordebokssocken i Stockholms län, Långhundra härad. Arealen 9,235 har. 1,203 innev. (1880). I kyrkligt hänseende är G. förenadt med Össeby till en kyrksocken, Össeby-Garn (se d. o.).", "headword": "Garn"}
{"text": "Litt.: Todd, Parliamentary government in the british colonies (2 bd, 1884), Dawson, Handbook for the dominion of C. (1897), Greswell, Geography of the dominion of C. and NewfoundlandBarren ground of northern C.Parliamentary procedure and parliament in C. (2:a uppl., s. å.), Wallace, (1894), Tyrrell, Le C. (1904). Historia. Enligt de isländske sagoförtäljarna skola Bjarne Herjulfsson och Leif Eriksson, ättlingar af de förste norrmännen i Grönland, i början af 2:a", "headword": ""}
{"text": "Ordlek (eg. ), en form af det komiska (jfr Komisk), som på ett ännu outredt sätt åstadkommer det befriande löjet (ev. skrattet) genom att använda samma ord eller nära liknande ord (stundom rimmande) eller uttryck i dubbel eller flerfaldig bemärkelse. Ex.: I begynnelsen skapade Gud världen af intet, och af det intet, som blef öfver, skapade filosoferna sina system där begagnas ordet intet först i sin egentliga betydelse och sedan liksom vore något materiellt. Många definitioner på ha försö", "headword": "Ordlek"}
{"text": "Damm-musslor , Anodonta, zool., ett till blötdjuren, klassen Acephala (musslor), gruppen Dimyaria (tvåmuskliga) hörande släkte, som, i likhet med åtskilliga bland familjens öfriga medlemmar, har de bägge skalhalfvorna lika stora, föga glappande i kanterna och vanligen beklädda med en tjock öfverhud, men som dessutom kännetecknas därigenom, att låset saknar tänder, i hvilkas ställe finnes endast en smal list eller ribba under det elastiska låsbandet. Dessa musslor föredraga gyttjiga och stillastående vatten f", "headword": "Damm-musslor"}
{"text": "Burgsviken, hafsbukt på västkusten af södra Gottland med en längd af omkr. 9 km. och en bredd af 34 km. Vid dess södra strand ligger den södra ändpunkten för Gottlands järnväg. O. Sjn. *Burg-teatern i Wien är efter revolutionen 1918 statsinstitution. Jfr J. Minor, Aus dem alten und neuen Burgtheater (1920). Se fig. 12 å pl. II till art. Wien. Burguillos [borgiljås], Torne de, pseudonym. Se Löpe Felix de Vega Carpio, sp. 1095. *Burián von Rajecz, Stephan, afgick från riksfinansministerposten och högsta f", "headword": "Burgsviken"}
{"text": "Berusande drycker. Se Rusdrycker. 1.", "headword": "Berusande drycker"}
{"text": "Stjärnvik . 1. Gods i Risinge socken, Östergötlands län, omfattande med Börsjö m. m. 55/s mtl, tax. till 204,600 kr. (1916), samt kvarn och flerbladig såg, mejeri, växthus, kraftstation m. m., tax. till 101,000 kr. Manbyggnaden, som har ett synnerligen vackert läge vid sjön Gron och ett par andra sjöar, om- och tillbyggdes 1913 efter ritningar af I. G. Clason samt omges af en mycket välskött trädgård och stor park. En modern kraftcentral för tillvaratagande af på egorna befintlig vattenkraft från tre fall", "headword": "Stjärnvik"}
{"text": "Handtverksinstitutet i Stockholm (Nytorgsgatan 17), invigdt af konungen 27 febr. 1922 och tillhörigt Sveriges handtverksorganisation (se Handtverksorganisation, äfven i Suppl.), är en yrkesutbildningsanstalt för mästare inom handtverket med uppgift bl. a. att medelst kortvariga mästarkurser för de olika yrkena meddela undervisning om rationell yrkesdrift, om nyare arbetsmetoder, om teknikens hjälp inom handtverkets tjänst samt om åtgärder till yrkenas ekonomiska förkofran. Till hjälp för undervisningen, som i allm", "headword": "Handtverksinstitutet"}
{"text": "Dehra. 1. (Dehra-dun). Distrikt i de britisk-ostindiska Nordvestprovinserna. Arealen 2,630 qv.-kilom. (48 qv.-mil), 116,953 innev. (1872). D. omfattar en bergstrakt (Jaunsar Bawar) i n., och i s. en skogrik, väl vattnad och fruktbar dal (dun), som i ö. begränsas af Ganges och i v. af Djamna. 2. Stad i nämnda distrikt, 692 m. (2,284 f.) öfver hafvet. Omkr. 7,000 innev. D. är säte för den indiska landtmäteristyrelsen.", "headword": "Dehra"}
{"text": "Åsgårdsstrand. Se Aasgaardsstrand.", "headword": "Åsgårdsstrand"}
{"text": "Broch, Teodor Kristian Anton, norsk general, f. i Bärum 1796, ingick 1811 i hären och blef under 1814 års fälttåg svårt sårad vid Matrand. Efter Norges förening med Sverige ingick han i ingeniörbrigaden, der han småningom avancerade till generalmajor (1861). Död 1863. Under en följd af år var B. lärare vid militärhögskolan och deltog under lång tid äfven i den geografiska uppmätningen. 184952 var han chef för det militära expeditionskontoret i armé-departementet. I literaturen uppträdde han med åtskil", "headword": "Broch"}
{"text": "Kent [hårdt k], William Charles Mark, engelsk skald, journalist, f. 1823, af en katolsk familj, egnade sig tidigt åt literär verksamhet. 1859 blef han dessutom advokat. Under åren 18451870 var han redaktör af , af hvilken tidning han äfven blef egare 1862. K. har för öfrigt lemnat bidrag till flere tidskrifter och författar biografiska artiklar till den nya(9:de) upplagan af Encyclopaedia britannica. Sitt första större skaldestycke, Aletheia, or the doom of mythology, utgaf han 1850. Helsningspoemet", "headword": "Kent"}
{"text": "Königshütte [hårdt k], stad i preussiska regeringsområdet Oppeln (Schlesien), bildades 1869 genom förening af flere genom bergsbruk och hyttedrift framstående byar samt eger det största jernverket i Schlesien. Detta, som anlades 1797 och förr tillhörde staten, eges nu af ett enskildt aktiebolag och producerar årligen omkr. 50 mill. kg. tackjern, 42 mill. kg. stångjern, plåt och jernvägsskenor, 750,000 kg. zink och 20 mill. kg. diverse stålprodukter. Arbetarnas antal är omkr. 3,000. I närheten af staden fin", "headword": "Königshütte"}
{"text": "Blount [blaunt], Charles, deistisk engelsk författare, f. 1654, d. 1693, son till den för sina resor i orienten och Egypten bekante sir Henry Blount (f. 1602, d. 1682), utgaf flera tämligen osjälfständiga, i hånfull ton hållna fritänkarskrifter, hvilka röja påverkan af Herbert af Cherbury och förebåda Tolands författarskap. B. gjorde sig äfven känd som whigpolitisk skriftställare och blef indirekt orsak till den engelska pressens frigörelse från censurtvånget. Han utgaf nämligen 1693 två broschyrer m", "headword": "Blount"}
{"text": "Egerton [edʃətn], George. Se Bright, Mary Chavelita.", "headword": "Egerton"}
{"text": "Ama-xosa, en stam bland de egentlige kaffrerna. Se Kaffrer, sp. 3.", "headword": "Ama-xosa"}
{"text": "Finska Lappland. Se L a p p l a n d. Finska Lappmarken. Se Lappland. Finska Röda stjärnan, en förening (med stadgar af 30 aug. 1918) för vård af hästar i krig, efter Koda korsets mönster. Emblemet är en 5-uddig röd stjärna på blå botten. Dess uppgift är att anskaffa och utbilda behöflig personal och tillhandahålla för djurvården i krig erforderlig materiel samt upprätthålla sjukvårds- och hvilo-anstalter för hästar. Under krig är föreningen underkastad de militära myndigheternas", "headword": "Finska Lappland"}
{"text": "W:s område var inneslutet i territoriet Louisiana, som unionen 1803 genom köp förvärfvade af Frankrike. Det organiserades som territorium 1868. Koloniseringen gick likvisst långsamt på grund af landets ogästvänliga beskaffenhet. Som stat upptogs W. 1890. Enligt då antagna, ännu gällande författning utgöres representationen af en senat (senate) om 27 medlemmar, valda för 4 år, och ett representanternas hus (house of representatives) om 57 medlemmar, valda för 2 år. Rösträtt ega alla,", "headword": ""}
{"text": "Italiensk. Se 11 a l i s k. Italienska befästningsskolan (Äldre italienska skolan och Nyitalienska skolan). Se Befästningskonst, sp. 1198. Italienska höns. Se Leghornsrasen. Italienska kronorden. Se Ordnar. Italienska litteraturen. Bildningsperioäen 1220- 80. Italien var under medeltiden ej i fullt samma grad som det västra Europas öfriga länder utsatt för de starka hvälfningar, som folkvandringarna medförde. Den latinska kulturen led äfven där", "headword": "Italiensk"}
{"text": "Ruotsin Pyhtää [rotä], F. Se Strömfors.", "headword": "Ruotsin Pyhtää"}
{"text": "Nobbe , Fr., dog 15 sept. 1922 i Tharandt. *", "headword": "Nobbe"}
{"text": "Befolkningen. De såväl mot norr som mot söder öppna dalgångarna ha gett väg åt folkströmmarna; halfön är därför i sällsynt grad uppfylld af skilda folkelement, hvarvid det indiska inflytandet är särskildt märkbart i n. v. och v., det kinesiska i n. och n. ö., det malajiska i s. Man kan sålunda ej tala om någon enhetlig befolkning; de s. k. indokineserna räknas visserligen till den mongoloida rasen, men ha dels fått en stark inblandning af indiska och malajiska folkelement,", "headword": ""}
{"text": "Rosenblad , svensk adlig ätt, härstammar från Eberhard Rosén (se öfversikten af släkten Rosén) som 1770 adlades med namnet Rosenblad. Hans fjärde son, Mattias (se R. 3), blef 1805 friherre och 1815 grefve. Som denne afled utan son, utslocknade den grefliga värdigheten med honom. På hans friherrliga nummer adopterades 1809 hans äldre broder öfversten Elof R., inom hvars ättgren den friherrliga värdigheten går i arf enligt § 37 R. F. 1. Eberhard R., läkare, f. 16 nov. 1714 i Sexdrega prästgård, Älfsborgs l", "headword": "Rosenblad"}
{"text": "IsoteYm (af grek. ifsos, lika, och therme, värme), miner., fys. Om isoterm yta se K r i s t a 11 o-grafi, sp. 1342. Isotonisk (af grek. ifsos, lika, och to1 nos, spänning), fysiol. Se Myograf. Isotoper 1. Isotopa ämnen (af grek. isos, lika, och topos, plats), fys. kem., en af Soddy (se d. o.) införd benämning för ämnen med samma kärnladdning och alltså samma plats i det periodiska systemet och samma atomnummer, men med i regel olika atomvikter. (Se i Suppl. art. Atommodell, Fysik,", "headword": "IsoteYm"}
{"text": "Riksdagshuset i Stockholm. Efter det nya statsskickets införande 1865 fick Sverige sitt riksdagshus på Riddarholmen i , från 1829 användt af de tre ofrälse stånden, och i Hebbeska huset, som då sammanbyggdes med det föregående. Planer på att åstadkomma en ny, rymligare och värdigare riksdagsbyggnad kommo snart upp, och 1888 beslöt riksdagen, att såväl denna som nybyggnad för Riksbanken skulle uppföras på Helgeandsholmen (se d. o,), öfverintendenten H. Zettervall hade redan för riksdagen 1886 förevisat ett fö", "headword": "Riksdagshuset"}
{"text": "Tsarevitj och tsarevna. Se Tsar.", "headword": "Tsarevitj"}
{"text": "Mandelträdet. Se Amygdalus och Mandel.", "headword": "Mandelträdet"}
{"text": "Metkovic [-vitj], köping i Dalmatien, vid Narenta, nära gränsen till Hercegovina. 1,710 inv. (1900; som kommun 4,846). Frukt- och vinodling. Flodhamn.", "headword": "Metkovic"}
{"text": "Ghats (sanskr., pass, trappsteg), namn på de båda kantberg, som omsluta Deccanplatån och hvilka i s. förenas genom Nilgiribergen. Den västra kedjan, Western ghats, som går utefter Arabiska hafvets kust, från Taptis dal i n., och som äfven kallas Sayadhribergen, är i medeltal l,200 m. och når i toppen Kudare-mukha 1,894 m. (vid Mangalore) samt ö. om Mahé 2,030 m. Till Bombay gå de på något afstånd från kusten, sydligare alldeles tätt utefter den och bestå af flera parallella kedjor, som till trakten a", "headword": "Ghats"}
{"text": "Dermatolog (af grek. derma, hud, och logos, lära), specialist på hudsjukdomar. Jfr Dermatologi. — Internationella dermatologkongresser hafva hållits sedan 1889 med tre à fem års mellantid.", "headword": "Dermatolog"}
{"text": "Mubangi. Se Ubangi. *", "headword": "Mubangi"}
{"text": "Sandström, Anna Maria Karolina, pedagog, f. 3 sept. 1854 i Stockholm, genomgick 187174 Högre lärarinneseminariet i Stockholm och upprättade där 1883 (se Sandströmska skolan), hvilken hon ännu förestår tillika med ett af henne 190O grundlagdt eniskildt lärarinneseminarium (se Sandströms, Anna, högre lärarinneseminarium.). Hon har genom föredrag och skrifter såväl som genom sina läroanstalter spelat en banbryterskas roll icke blott inom den svenska flickskolan, utan i fråga om vår undervisning öfver hufvu", "headword": "Sandström"}
{"text": "Jang-tse-området. Se Asien. Suppl., sp. 329.", "headword": "Jang-tse-området"}
{"text": "Olthoff, K. E. Ch. von. Rad 4 från art:s slut står 1840 läs 1740.", "headword": "Olthoff"}
{"text": "Björkö, större ö i Roslagsskärgården, mellan Björköfjärden och Ålands haf. Dess större, södra del tillhör Vätö socken, dess norra del Väddö.", "headword": "Björkö"}
{"text": "Brilettos , det forntida namnet på berget Pentelikon.", "headword": "Brilettos"}
{"text": "Corte, stad i det inre af ön Corsica, vid floden Tavignano. Omkr. 6,000 innev. C. var säte för Paolis regering. Paoli öppnade der 1765 ett universitet, och åt hans minne har sedan en staty der blifvit upprest.", "headword": "Corte"}
{"text": "Winandermere. Se Windermere.", "headword": "Winandermere"}
{"text": "Codex nazaraeus. Se Adams bok.", "headword": "Codex nazaraeus"}
{"text": "Ersnäsfjärden, vik af Bottniska viken i Luleå södra skärgård, Nederluleå socken, har en längd af nära 20 km. och begränsas utåt af Germandö m. fl. öar. Genom Tjufholmssundet i n. står den i förbindelse med Lulefjärden. O. Sjn. *Ersson, Erik. Om hans son Johan se Ericsson, Johan. Suppl. Erstaviken, den innersta sydvästra delen af den fjärd, som från Nämdö- och Jungfrufjärdarna sträcker sig mot n. v. mellan Värmdön (Ingarölan-det) och Södertörn, s. om Saltsjöbaden. Den skiljes af", "headword": "Ersnäsfjärden"}
{"text": "Hvar eller när sagans urform uppstått är ej kändt. Jakob Grimm förmodar grekiskt ursprung. Till västerlandet kom sagan i hvarje fall genom latinet, såsom äfven hjältarnas namn gifva vid handen. Bearbetningarna kunna fördelas i följande tre grupper. 1. Den ursprungliga sagan i sin enkla legendariska form, utan anslutning till någon bestämd sagokrets och utan anspråk på högre poetiskt värde. Här föreligga tvenne latinska redaktioner, en vidlyftigare, Vita Amici et Amelii carissimorum", "headword": ""}
{"text": "Sjelfva sigillstampen, hvarmed sigillen påtrycktes, var af någon metall: koppar, brons eller silfver. Dess baksida var försedd med en tunn rygg att begagna som handtag. Någon gång finner man detta handtag vara konstmässigt utarbetadt i form af en drake eller annan figur. Senare, i den mån sigillens omfång minskades, blef äfven brukligt, att stampen på baksidan endast försågs med en upprättstående tapp, hvilken begagnades som handtag. Efter hand uppkom bruket att skära sigillet i plattan", "headword": ""}
{"text": "Fort Libre [får libr]. Se Fort-de-France.", "headword": "Fort Libre"}
{"text": "Mansūr (arab., ). 1. Namn antaget af en hel mängd muhammedanska furstar, af hvilka de ryktbaraste äro kalifen Abu-djáfar och riksföreståndaren i kalifatet Córdoba, Muhammed Ibn Abl Amir. Se Al-Mansur. - 2. Se Firdausi. - 3. Arabernas namn på Johannes Chrysorrhoas (se denne).", "headword": "Mansūr"}
{"text": "Valkning. Se Kläde.", "headword": "Valkning"}
{"text": "Fescennia . Se Fescennium.", "headword": "Fescennia"}
{"text": "*Ahnfelt. - 3. Oskar A. Det å sp. 384 nämnda biografiska arbetet är författadt af Klara Ahnfelt, född Strömberg. 5. Otto A. uppfördes 1905 å förslag i 3:e rummet till biskop i Skara och utnämndes 1907 till biskop i Linköping och kyrkoherde i Kärna (tillträdde 1908) och dog 3 febr. 1910 i Linköping. Af hans skrifter må ytterligare nämnas Mina minnen (2 dlr, 1905-07).", "headword": "*Ahnfelt"}
{"text": "Lodur, Nord. mytol., en åsagud, hvilken nämnes såsom den siste uti trilogien Oden, Höne och Lodur. Desse deltogo i menniskans skapelse, hvarvid L. gaf henne blod och lifsfärg. På andra ställen nämnas Oden, Höne och Loke såsom en trilogi; man kan derför identifiera Lodur och Loke. Enligt några är namnet Lodur beslägtadt med T. lodern, fladdra, och skulle sålunda beteckna eldens gud; enligt andras mera sannolika åsigt bildar Lodur en både etymologisk och real motsvarighet till den uti indiska mytologien", "headword": "Lodur"}
{"text": "Ferm (Fr. ferme, Lat. firmus, fast, orubblig, ståndaktig, stark) och fermitet l. fermetet (Fr. fermeté, Lat. firmitas, fasthet, orubblighet, styrka) hafva i Sv. fått betydelserna flink, snabb, skicklig; flinkhet, snabbhet, skicklighet.", "headword": "Ferm"}
{"text": "Malte-Brun [malt-bröng]. Se Bruun, M. K.", "headword": "Malte-Brun"}
{"text": "Tulldeputationen. Se Deputation.", "headword": "Tulldeputationen"}
{"text": "Cento novelle antiche [tjälle antīke], Ital. (»hundra gamla berättelser»), Il centonovelle l. Il novellino, namn på en i Italien under medeltiden gjord samling berättelser. Se vidare Italienska literaturen, sp. 929–930.", "headword": "Cento novelle antiche"}
{"text": "Messina. 1. Italiensk provins, omfattar nordöstra hörnet af Sicilien och indelas i 4 (distrikt): M., Mistretta, Castroreale och Patti. 3,226 kvkm. 507,721 inv. (1911). 2. Hufvudstad i nämnda provins, med naturskönt läge vid foten af ett berglandskap, som stupar mot Messinska sundet. 126,172 inv. (1911; 1905 158,812). Hamnen, som bildas af en i hafvet utskjutande, månskärformig landtunga (Braccio di San Raniero), rymmer öfver 1,000 skepp och har gjort M. till en af Italiens förnämsta handelsplatser. Ut", "headword": "Messina"}
{"text": "Hohenschwangau, kungligt slott i bajerska regeringsområdet Schwaben-Neuburg, 3 km. s. ö. från Füssen. Slottet, bygdt 153847, var i början af 1800-talet nästan en ruin, men kronprins Maximilian (sed. Maximilian II), som 1832 förvärfvade det, lät fullständigt restaurera och på det praktfullaste pryda det.", "headword": "Hohenschwangau"}
{"text": "Mafia, ö, besattes 12 jan. 1915 af engelsmännen och tillhör nu brittiska mandatområdet Tanganyika territory. *", "headword": "Mafia"}
{"text": "Cernay [-nä], T. Sennheim, stad i tyska rikslandet Elsass-Lothringen, regeringsområdet Öfre Elsass, vid noden Thur. 4,283 innev. (1875). Bomullsmanufakturer.", "headword": "Cernay"}
{"text": "Nils Sigriteson. Se Natt och Dag (släktöfversikten).", "headword": "Nils Sigriteson"}
{"text": "Postregale (jfr Regale), kronans rätt att ensam, med uteslutande af enskilda personers eller bolags ingrepp, upprätta och underhålla postväsendet i ett land.", "headword": "Postregale"}
{"text": "Encaustum (af grek. enkauston, inbrändt), tryck med uppvärmda stämplar. Jfr Codex 2 och Enkaustik.", "headword": "Encaustum"}
{"text": "Buguruslan, kretsstad i ryska guvern. Samara, vid floderna Kinels och Tarkhankas förening. Omkr. 7,500 innev.", "headword": "Buguruslan"}
{"text": "Pyramidalisk, pyramidlik, som har formen af en pyramid; häpnadsväckande stor, utomordentlig. Jfr Succès.", "headword": "Pyramidalisk"}
{"text": "Asko, liten dansk ö vid Lålands norra kust. Omkr. 260 innev. (1874). Aslak. Se Aslak. Aslak Bolt. Se Boolt. Aslög, riktigare Aslog, Ragnar Lodbroks tredje drottning. Se Aslög. Asmödi L Asmodeus (Hebr. aschmedäi, ), Hebr. mytol.. en ond ande. Han namnes i Tobie b. 3: 8 såsom den der under", "headword": "Asko"}
{"text": "Ståndpers , bot. farm. Se Elaphomyces.", "headword": "Ståndpers"}
{"text": "Allegorisk utläggning, tolkning af en skrift eller utsago genom att fatta densamma som allegori och sålunda i stället för ordens egentliga betydelse sätta en bakom dem liggande bildlig eller djupare. Senare forngrekiska filosofer utlade allegoriskt de homeriska sångerna och andra äldre dikter. Företrädesvis användes den allegoriska utläggningen vid förklaring af bibeln. Fariséerna (äfven Paulus i viss mån), de alexandrinske judarna, gnostikerna, nyplatonikerna, kabbalisterna sökte hvar på sitt håll genom allegorisk t", "headword": "Allegorisk utläggning"}
{"text": "Æthyl-æther, kem. Se Etyl-eter.", "headword": "Æthyl-æther"}
{"text": "Dybeck , gammal herrgård i Ö. Vemmenhögs socken, Malmöhus län, nära Östersjön och vid Dybecksån, aflopp för Näsbyholmssjön. Själfva gården, som förr varit befäst och omgifven af grafvar, är bebyggd med tvenne grupper af hus från olika tider och i olika stilar, det hela utgörande den egendomligaste arkitektoniska blandning, som förekommer vid någon skånsk herrgård. Godset, som utgör Sveriges sydligaste säteri, omtalas redan på 1300-talet. Det delades 1684 mellan bröderna Jörgen och Kristian Bille, och s", "headword": "Dybeck"}
{"text": "Öfvermaga, 1782), den humane Knjazjnin (författade äfven operor) och Vasilij Kapnist (17571824), äfven odeförfattare, alla gisslande gamla och nya ryska oseder. Idéerna äro oftast lånade utifrån, men tillämpningen göres ej utan talang. Alla tre uppträda som samhällskritiker äfven utanför det dramatiska området. Bland författare af borgerliga dramer böra nämnas (utom Knjazjnin och Cheraskov) Vladimir Lukin (1737 Slösaren), mest betydande som teoretiker", "headword": ""}
{"text": "Excenterskifva , maskinb. Se Excenter.", "headword": "Excenterskifva"}
{"text": "Generel [sjeneräll]. Se Genus. 4.", "headword": "Generel"}
{"text": "Svinhufvud , två efter vapenbilden uppkallade adliga ätter från Kopparberget, Dalarna, utan kändt sammanhang med hvarandra. Den ena, S. till Kvalstad (i Östuna socken, Stockholms län), adlades 1574, introducerades 1627, immatrikulerades 1818 på finska riddarhuset och kvarlefver nu endast i Finland. Den andra, S. i Västergötland, fick 1581 förnyelse på gammalt adelskap, introducerades 1633 och räknar ännu många medlemmar. 1. Otto Olavi S., biskop, partiman, d. hösten 1522, var son till Olof Olsson, bergsma", "headword": "Svinhufvud"}
{"text": "Flugfälla. Se Dionaea.", "headword": "Flugfälla"}
{"text": "Södertörns kontrakt, i Strängnäs stift, omfattar de tio pastoraten Botkyrka med Salem; Grödinge; Huddinge; Nacka; Saltsjöbaden; Sorunda med Torö; Tyresö med Dalarö; Västerhaninge med Muskö; Ösmo; Österhaninge med Ornö, Utö och Nämdö. 1,406 kvkm. 37,345 inv. (1917).", "headword": "Södertörns kontrakt"}
{"text": "Till art. London. Namnregister till kartan öfver London, inre staden. Bokstäfverna och siffrorna mellan linjerna | H6 | beteckna kvadraterna å kartan. Abbeyfield Road ...... H6 Abbey Road ........... Al, 2 - Street ............ G2, 3; G5 Abercorn Place ....... A2 Acacia Road .......... AB1, 2 Achilles ............. B5 Acton Street ......... DE2 Adam Street .......... H5 Addington Square ..... F7 Adelaide Road ........ AB1 Adelphi Theatre ...... D4 Admiralty ............ D5", "headword": ""}
{"text": "Harmodios och Aristogeiton (grek. Aojiwõiog och AoiöToyslroov [grek ej tydbart], lat. Harmodius och Aristogiton), två atenare, hvilka genom att mörda envåldshärskaren Hipparchos (514 f. Kr.) blefvo ansedda som fäderneslandets befriare, ehuru mordet i själfva verket torde ha framkallats af enskild hämnd. Om förloppet af denna sak funnos redan under forntiden mycket skiljaktiga berättelser. Efter döden dyrkades de som heroer, och ärestoder af brons restes åt dem nära uppgången till borgen; deras gruppbild", "headword": "Harmodios"}
{"text": "Arabona (Arrabona). Se Raab 3.", "headword": "Arabona"}
{"text": "Norinder , Alfred Viktor, skolman. Se Wallinska skolan.", "headword": "Norinder"}
{"text": "A. Frankiska l. nürnbergska linien. Borggrefven Konrad efterträddes 1261 af Fredrik III (d. 1297), hvilken 1255 förvärfvat Baireuth. 1331 lade hans yngre son, Fredrik IV (130032), Ansbach till sina besittningar. Fredrik V (135798) upphöjdes 1363 i riksfurstligt stånd. Dennes yngre son, Fredrik VI (d. 1440), blef 1417 kurfurste af Brandenburg (såsom sådan kallades han Fredrik I) och räknas derför såsom den stora preussiska monarkiens grundläggare. Hans", "headword": ""}
{"text": "Pasdeloup [padölou], Jules Étienne, fransk musiker, f. 1819, inträdde 1829 i Paris konservatorium, der han senare (184168) verkade såsom lärare. Hans egentliga kall var emellertid dirigentens, och hans största berömmelse är att hafva i Paris anordnat de s. k. »concerts populaires», eller symfonikonserter för billigt pris. Dessa började 1861 i Cirque dhiver och framgingo ur den af P. tidigare (1851) stiftade »Société des jeunes artistes du conservatoire». P. var äfven tidtals dirigent för manssångförening", "headword": "Pasdeloup"}
{"text": "Livadien. Se Livadia 1.", "headword": "Livadien"}
{"text": "Sesamben, anat. Se Senben.", "headword": "Sesamben"}
{"text": "Store Stormdalen . Se Stormdalen.", "headword": "Store Stormdalen"}
{"text": "Kaliumsalter. Se Kalisalter och Kalium.", "headword": "Kaliumsalter"}
{"text": "Bürgi (Burgi, Byrgi), Joost, schweizisk matematiker, f. 1552 i Lichtensteig, d. 1632 i Kassel, Keplers samtida och någon tid medarbetare, konstruerade flere astronomiska instrument samt skall redan före 1500 hafva uppfunnit pendeluret (jfr Huygens). Han var en begåfvad matematiker och räknare, som uppfann flere räknemetoder, särskildt metoden att i en tabell (Progresstabul, 1620) sidoordna en aritmetisk serie af tal x = 10 n med en geometrisk progression — hos B. 10 (1,0001)n — och derigenom lemna mö", "headword": "Bürgi"}
{"text": "Stockholms fastighetsegarförening . Se Fastighetsegarföreningar.", "headword": "Stockholms fastighetsegarförening"}
{"text": "Gongora y Argote, Luis de, spansk skald, f. 1561 i Cordova, inträdde 1606 i andliga ståndet, för att skaffa sig lifsuppehälle, fick en mager befattning vid katedralen i Cordova och utnämndes sent omsider till hofpredikant hos konung Filip III. Död 1627. Hans ungdomsdikter, hvilka röja en frisk och originel ande, utgöras till största delen af sånger och romanser i den folkliga stilen samt räknas bland de yppersta i sitt slag. G., som ej fann sig tillfredsställd med den framgång de rönte, kom med anledning deraf p", "headword": "Gongora y Argote"}
{"text": "Brylling (fsv. bröþrungi, bröllungi, bryllungi), urspr. brorsbarn, syskonbarn (kusin) på fädernet; numera syskonbarns barnbarn.", "headword": "Brylling"}
{"text": "Gåfvobref . Se Gåfva.", "headword": "Gåfvobref"}
{"text": "Sufficiens quantitas (förkortadt S. q.), Lat., tillräcklig mängd (på recept).", "headword": "Sufficiens quantitas"}
{"text": "Bridgenorth [bridṡjnårth] l. Bridgnorth, stad i engelska grefsk. Shrop, vid floden Severn, af hvilken den delas i en öfre, på en sandstensklippa liggande stadsdel och en nedre, förenade genom en stor bro. 5,723 innev. (1891).", "headword": "Bridgenorth"}
{"text": "Amtsforvalter. Se Amt.", "headword": "Amtsforvalter"}
{"text": "Ringerike , bygd i Dramsälfvens dalgång, Buskerud amt, Norge, mellan insjöarna Tyrifjorden i s. och Sperillen i n., med Holeias skogstrakter på gränsen till Krödsherred i v. och Nordmarkens i ö. 1,696,48 kvkm. 16,213 inv., hvartill kommer staden Hönefoss med 2,679 inv. (1910). R., som omfattar häradena Hole, Norderhov och Aadalen, är en af Öst-Norges bördigaste och vackraste bygder (kuperad terräng med höjder ända till 600700 m.), som flerstädes ha praktfulla utsiktspunkter (Krokkleven, se Krokskogen, Rin", "headword": "Ringerike"}
{"text": "*Dudik, B. F., afled d. 18 Jan. 1890 i stiftet Raigern. Hans stort anlagda Mährens allgemeine geschichte sträcker sig i sina 12 utkomna delar (1860–89) endast till förra hälften af 14:de årh.", "headword": "*Dudik"}
{"text": "Svafvelstickor . Se Tändstickor.", "headword": "Svafvelstickor"}
{"text": "Anvari, persisk skald. Se Enveri.", "headword": "Anvari"}
{"text": "Grashof, Franz, tysk teknolog, f. 1826 i Düsseldorf, d. 1893 såsom professor i tillämpad mekanik och teoretisk maskinlära vid polyteknikum i Karlsruhe, var alltifrån 1856 ordförande i tyska ingeniörföreningen och från 1877 ledamot af badiska landtdagens Första kammare. Han författade bl. a. en Theoretische maschinenlehre (3 bd, 1875–90). G. vardt 1888 ledamot af sv. Vet.-akad.", "headword": "Grashof"}
{"text": "Palmas , Las. Se Las Palmas.", "headword": "Palmas"}
{"text": "Epopeus, Grek. sagoh., konung i Sikyon, son af Poseidon (Neptunus) och Kanake, stupade i striden mot sin svärfader, konung Nyktevs i Thebe, hvars dotter Antiope han mot dennes vilja hade äktat. A. M. A.", "headword": "Epopeus"}
{"text": "Bitterna, socken i Skaraborgs län, Laske härad. 4,783 har. 1,187 inv. (1903). B. bildar med Laske-Vedum och Eling ett konsistoriellt pastorat i Skara stift, Vånga kontrakt. Socknen omfattar två kommuner, öster-B. och Väster-B., som förr äfven varit egna socknar.", "headword": "Bitterna"}
{"text": "Rundradiomottagning. Att rundradiorörelsen fått den stora popularitet, som den i själfva verket eger, ligger till stor del däri, att de hjälpmedel, som kräfvas för att åhöra utsändningarna, kunna göras synnerligen enkla. De af rundradiostationen utsända modulerade vågorna kunna göras hörbara i en kristallmottagare, hvarmed man menar en mottagningsapparat, som nyttjar kristalldetektor för de lågfrekventa svängningarnas utfiltrering ur de högfrekventa (se Telegraf, sp. 752 o. fig. 30).", "headword": ""}
{"text": "Nya bokförläggarföreningen, numera sammanslagen med svenska bokförläggarföreningen. Se Bokhandel.", "headword": "Nya bokförläggarföreningen"}
{"text": "Sfärisk aberration 1. afvikning vallas den egenskapen hos sfäriska linser, att från en och samma lysande punkt utgångna ljusstrålar efter reflexion eller brytning icke ånyo exakt sammanträffa i en och samma punkt. De s. k. centralstrålarna, hvilka träffa spegeln eller linsen nära centrum, skära nämligen hvarandra på ett större af-stånd därifrån än de s. k. randstrålarna, hvilka träffa spegelns eller linsens kant. Storleken af den sfäriska aberrationcn bestämmes genom afståndet mellan dessa", "headword": ""}
{"text": "Victoriafallen. Se Sambesi.", "headword": "Victoriafallen"}
{"text": "*Härmästare. Jfr Tyska orden, sp. 1109.", "headword": "*Härmästare"}
{"text": "Kainit, miner., ett vid Stassfurt (Preussen) förekommande salt, kaliummagnesiumsulfat med klormagnesium (K O), hvilket på grund af sin kalirikedom nyttjas såsom gödningsämne och såsom material för framställande af pottaska. Kainit förekommer oftast blandad med andra salter, koksalt, carnallit o. s. v., så att dess halt af kaliumsulfat sällan uppgår till 20 proc. P. T. C.", "headword": "Kainit"}
{"text": "Gustavianska arfvegodsen kallades den enskilda fasta egendom, som Gustaf Vasa efterlämnade (1560). Den utgjorde då 5,227 hemman, af hvilka 2,147 1/2 genom reduktionen vunnits från kyrkan och återstoden erhållits genom arfskiften, köp, byten, sakfall vid begångna brott, gåfvor o. s. v. Erik XIV lät emellertid vid sitt regeringstillträde rannsaka, om alla dessa gods verkligen borde vara Kungl. M:ts arf och eget, eller om icke en del af dem rätteligen tillhörde kronan eller adliga släkter, och då därvid befanns, att under", "headword": "Gustavianska arfvegodsen"}
{"text": "Boso, konung af Burgund, blef 871 af sin svåger, Karl den skallige af Frankrike, utnämnd till hertig af Provence och 876 till ståthållare i Italien. Han stiftade 879 det nyburgundska eller cis-juranska riket, som omfattade Provence, Dauphiné, Savojen, trakten kring Lyon och Franche-Comté. Död 887.", "headword": "Boso"}
{"text": "Tullverket, den under Finansdepartementet hörande statsinrättning, bestående af Generaltullstyrelsen (se d. o.) och den därunder lydande tullstaten (se d. o.), som har förvaltningen af tullväsendet sig anförtrodd.", "headword": "Tullverket"}
{"text": "kvmm ., officiell svensk förkortning för kvadratmillimeter. Jfr mm.", "headword": "kvmm"}
{"text": "Mun, anat., betecknar dels den i hufvudets främre-nedre region belägna håla, som utgör öfversta delen af digestionskanalen, dels den yttre öppningen till denna håla (se Läpp 1). I förra meningen särskiljer man anatomiskt i munnen (munhålan) två afdelningar. Den yttre munhålan (lat. vestibulum oris) omges utåt af läpparna och en del af kinderna samt begränsas inåt af tandraderna och närmaste delar af käkarna. Af dessa begränsas den inre munhålan (lat. cavum oris) utåt, uppåt och framåt af hårda gomme", "headword": "Mun"}
{"text": "Drave, slaviskt namn på Drava (se d. o.).", "headword": "Drave"}
{"text": "Nothosaurus, paleont., fossilt ödleslägte af sauropterygiernas ordning, utmärkt genom lång hals och litet hufvud med mycket stora tinninghål. Det förekommer hufvudsakligen i Tysklands trias. B. L-n.", "headword": "Nothosaurus"}
{"text": "Delirera (lat. delirare, af de, ur, och lira, vret, fåra), egentl. vika ur spåret; yra, vara vansinnig, vara angripen af delirium (se d. o.).", "headword": "Delirera"}
{"text": "*Tsaritsyn heter nu Stalingrad och är hufvudstad i guv. Stalingrad (se d. o. Suppl.).", "headword": "*Tsaritsyn"}
{"text": "Eggers, Jakob von, friherre, krigare, f. 14 dec. 1704 i Dorpat, d. 12 jan. 1773 i Danzig, åtföljde 1722 sin moder och sin styffader, kaptenen frih. K. Sparre, ur rysk fångenskap till Sverige och inträdde 1723 vid fortifikationen. 1725—30 tjänstgjorde han i franska armén, tog 1734 anställning hos konung Stanislaus i Polen, som begagnade sig af hans ingenjörsinsikter till att sätta Danzig i försvarstillstånd, utnämndes 1735 till kapten vid artilleriet i Kassel och blef s. å. löjtnant vid svenska", "headword": "Eggers"}
{"text": "J. F. N.", "headword": ""}
{"text": "Skagafjörður, fjord. Se Island, sp. 923.", "headword": "Skagafjörður"}
{"text": "Västankvarn , landtmanna- och husmodersskola. Se Ingå.", "headword": "Västankvarn"}
{"text": "Alster, socken i Värmland, Värmlands län, Väse härad. Arealen 25,712 tnld. 26 23/24 ofm., 26 7/24 fm. mtl. 2,027 innev. (1874). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Karlstads stift, Nyeds kontrakt.", "headword": "Alster"}
{"text": "Jomini [ʃåminī], Antoine Henri, baron, militär och militärskriftställare, f. 6 mars 1779 i Paverne i schweiziska kant. Pays de Vaud, d. 22 mars 1869 i Passy, invid Paris, fick 1798, då köpman i Paris, en adjutantsplats hos Helvetiska republikens krigsminister, blef snart chef för krigssekretariatet, med titel af bataljonschef, samt inlade som sådan stora förtjänster om arméns organisation. 1801 slog han sig åter ned i Paris som intressent i en militärekiperingsaffär, började 1803 skrifva ett krigsvete", "headword": "Jomini"}
{"text": "Gränsridare , underbetjänte vid tullverket, hvilkas hufvudsakligaste bestämmelse är att genom verksam tillsyn förekomma oloflig införsel af varor öfver riksgränsen. Enligt den för tullverket nu gällande staten (1908) är deras antal 141, af hvilka 52 beridna. De äro fördelade på följande sätt: 11 i Strömstads tullkammardistrikt under befäl af tullförvaltaren i Strömstad, 53 i Dalsland, Värmland och Dalarna under befäl af gränsbevakningschefen därstädes, 7 i Jämtland under befäl af tullförvaltaren i Östersund", "headword": "Gränsridare"}
{"text": "Sojabönan, bot. Se Glycine och Soja. Sojakakor, Sojafodermjöl, återstod af de fettrika fröna af sojabönan, sedan oljan uttagits genom pressning eller utlösning. Kakorna innehålla omkr. 43 proc. råprotein, 6 proc. råfett och inemot 30 proc. kolhydrat; mjölet har vanligen något högre proteinhalt, men blott 2 proc. fett. Kakorna äro till färgen grå, utgöra ett utmärkt kraftfoder, särskildt för mjölkkor, och ha god inverkan på smörets beskaffenhet. H. J. Dft. Sojaro-Sokotra 282", "headword": "Sojabönan"}
{"text": "Tandsystem. Se Tänder.", "headword": "Tandsystem"}
{"text": "Backer-Gröndahl, Agatha. Se Gröndahl, A. U.", "headword": "Backer-Gröndahl"}
{"text": "Erikstad, socken på Dal, Elfsborgs län, Sundals härad. Arealen 3,000 har (6,077 tnld). 1,193 innev. (1879). Annex till Bolstad, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.", "headword": "Erikstad"}
{"text": "Ag., i botaniska namn förkortning för K. A. Agardh, i zoologiska för Agassiz.", "headword": "Ag"}
{"text": "Hässelkulla, järngrufva. Se Hesselkulla.", "headword": "Hässelkulla"}
{"text": "Y. I det yngre runalfabetet föll emellertid ifrågavarande tecken bort. I det direkt ur det grekiska alfabetet uppkomna gotiska (Wulfila) saknas af naturliga skäl tecken för y. I de fornbulgariska alfabeten (med samma ursprung) förekommer visserligen det grekiska y (Υ, υ) såsom tecken för ett y-ljud, men endast i grekiska lånord (samt såsom taltecken, = 400). Det ryska ljud, som plägar återges med y i transkriberad text, har ett tecken af helt annat ursprung (Ы, sammansatt af två i-tecken), under d", "headword": "Y"}
{"text": "Randplatå, randdelta (se Glacifluviala aflagringar. Suppl.) af större dimensioner och med nästan plan yta. K. A. G.", "headword": "Randplatå"}
{"text": "P :s skrifter ha många gånger utgifvits, i tryck första gången i Venezia 1513, senast i Leipzig af M. Schanz (1875 ff.). En god svensk öfv. af de flesta dialogerna har utgetts af M. Dalsjö (6 bd, 1870-86). Om P. och hans filosofi finnes en omfattande litteratur. Af svenska arbeten må nämnas: S. Ribbing, Genetisk framställning af Platos ideelära (1858), K. Y. Sahlin, öfverensstämmer Platos sedelära med kristendomens?P., populära föredrag 1867 (1885), och H. Larsson, (1913). Utländska arbeten:", "headword": ""}
{"text": "Marodör (fr. maraudeur, af maraude, se d. o.), krigsv., kallas en krigsman, som i krig olofligen aflägsnar sig från sin trupp och söker att af befolkningen i krigsorten med lock eller pock förskaffa sig lifsmedel. Då maroderingen icke endast skadar disciplinen, utan äfven uppretar befolkningen, måste den förekommas, äfven om de strängaste medel därvid få tillgripas. C. O. N.", "headword": "Marodör"}
{"text": "Kehr [hårdt k], Karl, tysk pedagog, f. 1830, sedan 1874 direktor för lärareseminariet och provinsial-döfstummeanstalten i Halberstadt, har utgifvit bl. a. Praktische geometrie für volks- und fortbildungsschulen (1860; 6:te uppl. 1880), Der christliche religionsunterricht in der oberklasse der volksschule (1864; 4:de uppl. 1881) och Die praxis der volksschule (1868; 8:de uppl. 1877; öfversatt på flere språk. I Helsingfors utgafs 1871 , öfvers. från ryskan). Under K:s redaktion utkomma sedan 1872 Päda", "headword": "Kehr"}
{"text": "Stäftub , skpsb. Se Torpedtub.", "headword": "Stäftub"}
{"text": "Trapetsoid , mat. Se Trapets 1.", "headword": "Trapetsoid"}
{"text": "Biermann, Karl Eduard, preussisk landskapsmålare, f. 1803 i Berlin, professor vid konstakademien derstädes, har gjort sig känd såsom utmärkt framställare af alpscenerier och räknas särskildt såsom en af Berlins förnämste konstnärer på landskapsaqvarellens område.", "headword": "Biermann"}
{"text": "North Platte [nåt]. 1. Flod, äfven kallad North fork. Se Nebraska river. - 2. Stad i nordamerikanska staten Nebraska, vid föreningen af North och South Platte till floden Nebraska och vid UnionPacific-banan. 4,793 inv. (1910). J. F. N.", "headword": "North Platte"}
{"text": "Arbetet i flottans tjänst hade icke trängt undan de rika konstnärliga intressena, och i trots af att tidpunkten knappast var väl vald med hänsyn till vissa befordringsutsikter vid flottan, begaf sig E. 1780 ut på en längre utrikes resa, därmed lämnande å sido chancen att erhålla hela befälet öfver Arméns flotta. Resan, som gällde Italien, blef emellertid af största betydelse icke blott för hans egen utveckling, utan ock för de originella arbeten på reseskildringens", "headword": ""}
{"text": "Karlsbadertvillingar, miner., äro med vertikalaxeln som tvillingaxel såsom genomträngningstvil-lingar sammanväxta (se Tvillingkristall) fältspatkristaller, företrädesvis af ortoklas, men äfven af plagioklas. Dylika förekomma i graniten vid Karlsbad och finnas ofta som strökorn i andra graniter, äfven i Sverige. I tvärsnitt visa de sig som rektanglar, på längden tydligt delade i två skarpt skilda hälfter med olika glans och spegling. K. A. G. * Karlsborg. Fästningens garnison utgöres f.", "headword": "Karlsbadertvillingar"}
{"text": "Parasitica, zool. Se Parasitsteklar. Parasitisk (se Parasit), snyltande. - P a-r a s i t irs m, snyltande djurs eller växters lif på eller i främmande, näringsgifvande organismer. Se Parasit 2 o. 3. Parasitiska gallsteklar, zool. Se Gallsteklar, sp. 642, 645. Parasitkräftor, zool. Se Kräftdjuren, sp. 151. Parasitsteklar, Parasitica (Entomophaga, En-tomospheces, Terebrantia), zool., en af steklarnas underordningar, genom den mer eller mindre tydligt skaftade (ej bredt vidfästa)", "headword": "Parasitica"}
{"text": "Momma, Peter, boktryckare, f. å Harg vid Nyköping 1711, af samma slägt som de store affärsmännen Abraham och Jakob M., hvilka adlades under namnet Reenstierna. Han egnade sig först åt tjenstemannabanan, men beslöt 1733 under resor i Holland att i stället egna sig åt boktryckerikonsten och köpte efter sin återkomst till Stockholm 1738 det k. boktryckeriet af J. H. Werners enka. Detta upparbetade han högst betydligt, särskildt derigenom att han 1739 anlade ett stilgjuteri, som till 1750 förestods af M.", "headword": "Momma"}
{"text": "Brödsöndag, Dominica de panibus, benämning på midfastosöndagen, emedan på denne dag fordom alltid predikades öfver Jesu underverk med de fem bröden.", "headword": "Brödsöndag"}
{"text": "Rzewuski [sjevuski], Henryk, polsk författare, f. 1791 i Slawuta, Volynien, tillhörde genom sin börd högadeln samt fick sin uppfostran i ett karmelitkloster, derefter i en jesuitpension i Petersburg. Fr. o. m. 1817 tillbragte han tjugo år på resor, mest i vestra Europa. Han var god vän till Mickiewicz, och det var denne, som förmådde honom att med sin stora berättaretalang framträda i literaturen. Rz:s första och bästa arbete, Pamiatki Severina Soplicy (S. Soplicas minnen, 4 bd, Paris 1839; omarbetad up", "headword": "Rzewuski"}
{"text": "Till art. Ryssland I. (Stenåldern.) Fig. 1. Yxhammare af sten med älghufvud. (Guv. Olonets.) Fig. 2. Keramik med kamornament och gropar. (Balachny.) Fig. 5. Kvinnostatyetter af lera. (Tripoljekulturen.) Fig. 3. Dubbelkärl af lera. (Tripoljekulturen.) Fig. 4. Lerkärl med målade spiraler. (Tripoljekulturen.) Fig. 6. Lerkärl. (Fatjanovokulturen.) Fig. 7. Stridsyxa af sten. (Fatjanovokulturen.) Nordisk Familjebok. B. XXIII.", "headword": "Till art. Ryssland I"}
{"text": "Djaina. Se Jaina.", "headword": "Djaina"}
{"text": "Medrese Medrese .", "headword": "Medrese Medrese"}
{"text": "Bindenyckel, teol. Se Löse- och bindenyckel.", "headword": "Bindenyckel"}
{"text": "Arbetsdomstol, i Sverige bruklig benämning på Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister (se d. o. Suppl.) och liknande institutioner. I förslagen till lag om arbetsaftal 1910 och 1911 ingick särskild , och denna benämning har alltsedan varit bruklig. E. F. K. S-n.", "headword": "Arbetsdomstol"}
{"text": "Inalienabel (fr. inaliénable, af aliéner, öfverlåta till en annan, af lat. aliēnus, en annan), som icke kan säljas eller bortskänkas, oförytterlig.", "headword": "Inalienabel"}
{"text": "Socialdepartementet, ett af de nio departement, i hvilka den högsta svenska statsförvaltningen är delad, bildades genom lag af 19 juni 1919, som trädde i kraft l juli 1920, och upptog därvid en del af det förut varande Civildepartementets (se d. o.) verksamhetsområde. Jämlikt stadgan af 22 juni 1920 handlägger depart. förvaltningsärenden rörande: förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare, såsom arbets- och kollektivaftal, arbetstvister; arbetarskydd, såsom skydd mot olyckshändelse och ohälsa i arbete, mind", "headword": "Socialdepartementet"}
{"text": "De offentliga badanstalterna i Sverige hade under äldre tider badstugans typ. De försvunno småningom. År 1697 fanns i Stockholm vid Klara sjö en fullständig badanstalt, uppförd af Urban Hjärne, med varmbad, ångbad och varmluftsbad samt bassänger. Dess öden äro oss obekanta. Någon offentlig badanstalt i Stockholm fanns ej sedan, såvidt man känner, förrän 1831, då hattmakaråldermannen K. I. Lorens inrättade en dylik vid gamla Norrbro. Lorensska badhuset hade 23 badrum med 2 kar i", "headword": ""}
{"text": "Cellväfnad , bot., bildas i de flesta fall af celler, uppkomna genom celldelning (se Cell, Cellbildning och Cellförening). Hos svampar och några alger (sifonéer) förekommer en cellväfnad, bildad genom sammanflätning af långa, smala, rörformiga celler eller hyfer. De i cellväfnaden ingående, genom väggar från hvarandra skilda protoplasterna (se Cell) äro icke fullt isolerade, utan stå med hvarandra i förbindelse genom ytterst fina cytoplasmatrådar, som gå genom cellväggen. Genom dessa trådar (plasmodesmer)", "headword": "Cellväfnad"}
{"text": "Vandrande blad, zool. Se Phasmidæ, sp. 761.", "headword": "Vandrande blad"}
{"text": "Andlig odling. Undervisningsväsen. Genom lag af 1857 förklarades primärundervisningen obligatorisk för alla barn i skolåldern (urspr. bestämd till 69 års ålder, nu 612 år) och kostnadsfri för de fattige, men resultatet, sådant det visat sig vid folkräkningar, ådagalägger, att denna lag ej blifvit strängt iakttagen. 1877 kunde endast 24,5 proc. af befolkningen läsa och skrifva (mot 20 proc. 1860), och ännu 1910 egdes dessa färdigheter af endast 38,6 proc. (1,77", "headword": ""}
{"text": "Köpmans-långa , zool. Se Birke-långa.", "headword": "Köpmans-långa"}
{"text": "Capsula Tenonii . Se Öga.", "headword": "Capsula Tenonii"}
{"text": "Canlassi , Guido, kallad Cagnacci, italiensk målare, f. 1601, d. 1681, en af Guido Renis lärjungar och efterföljare, verksam särskildt vid kejsar Leopolds hof i Wien. I hofmuseet därstädes finnas flera bland hans bästa arbeten: Kleopatras död, Den botfärdiga Magdalena och Hieronymos död.", "headword": "Canlassi"}
{"text": "De 8 år, som förflöto efter freden i C. C., tillbragte Alba i Spanien såsom en af Filips förnämste rådgifvare och som ledare för det ena af de båda partier, som vid spanska hofvet kämpade mot hvarandra; det andra anfördes af konungens gunstling hertigen af Eboli. Det säges, att den senare för att aflägsna Alba från hofvet förordat honom till anförare för den expedition, som 1567 afsändes till Nederländerna för att kufva dessa . Dertill ansågs den obeveklige, jernhårde A. vara rätte", "headword": ""}
{"text": "Pseoidoscprpionidea, zool. Se Klokrypare. Pséudosfärisk (af grek. pséudés, falsk, och s f ä-risk), mat., hvarje buktig yta, hvars kröknings-mått är konstant och negativt. Deras förnämsta intresse ligger däri, att vissa grenar af den icke-eukli-deiska geometrien på dessa ytor kunna åskådligt framställas. I- F- Pséudosköp, fys. Se Pseudoskopiska företeelser. Pselidosköpiska företeelser (af grek. pséudés, falsk, och skopéifn, se), fys., en grupp af optiska", "headword": "Pseoidoscprpionidea"}
{"text": "Payta [pajta], hamnstad i sydamerikanska republiken Peru, dep. Piura, i en ökenartad trakt, vid en vik af Stilla hafvet. Staden har endast omkr. 3,000 inv., men är af vikt såsom hamn åt departementets hufvudstad Piura, med hvilken det är förenadt genom en 96 km. lång järnväg. Hval-fångststation. Panamahattar, nötkreatur, hudar och bomull exporteras. (J. F. N.) Paz, L a, spansk-amerikanska städer m. m. Se La Paz. Pazardzik (fullst. Hadzi Oghlu Pazard-zik), före", "headword": "Payta"}
{"text": "Saint-Georges [säng-sjårsch], Jules Henri Vernoy de, fransk författare, f. 1801 i Paris, d. 1875 som f. d. direktör vid Opéra-comique derstädes, författade dels ensam och dels i förening med andra författare (Scribe, Leuven, Muzillier m. fl.) en mängd opera-texter, till hvilka musik sattes af Auber, Halévy m. fl. Bland hans egna stycken må nämnas: Le planteur (1839), Lesclave de Camoëns (1843), Le lazzarone (1844), Les mousquetaires de la reine (1846), Le val dAndorre (1848), Lamour du diable (1852), Margot", "headword": "Saint-Georges"}
{"text": "Sinear, bibliskt namn på Babylonien.", "headword": "Sinear"}
{"text": "Balla [ba7-], Ignácz, ungersk journalist, ly- riker och romanförfattare, f. 1883 i Magyarpécska. Hans roman A Rothschildok (1913) utkom s. å. äfven i svensk öfv. (). K. B. W. * Ballad. Jfr Folkvisor. - Som framstå- ende kompositörer af sångballader märkas särskildt Ballagi. - A l a d á r B., f. 1853, docent 1877 och professor 1883 i historia vid Budapests univer- sitet, har flera år varit riksdagsman. Bland hans många arbeten må påpekas Wallenstein horvát ka-", "headword": "Balla"}
{"text": "Knebel, Karl Ludwig von, tysk skald, f. 1744, tjenade 10 år som officer vid kronprinsens af Preussen regemente, kom 1774 till Weimar såsom guvernör för prins Konstantin och fick, då han lemnade detta värf, pension med majors rang. Han uppehöll sig sedan mest i Jena, der han dog 1834. K. tillhörde den krets af ) i Weimar, hvilken på Göthes tid gjorde denna stad till Tysklands andliga medelpunkt. Sjelf var K. föga framstående som skald; han var en mottaglig och fint bildad, men icke produktiv natur. Hans", "headword": "Knebel"}
{"text": "Frederici kyrka. Se Finska nationella församlingen.", "headword": "Frederici kyrka"}
{"text": "Main-gauches [mä gå (vapen), tyska och italienska dolkar, som på 1600- och 1700-talen användes och som fördes med vänstra handen för att parera motståndarens svärd.", "headword": "Main-gauches"}
{"text": "*Skräckväldet. Se Terreur.", "headword": "*Skräckväldet"}
{"text": "Kjeldrup [kell-], Anton Edvard, dansk målare, född i Haderslev d. 16 Febr. 1826, utbildade sig dels vid konstakademien i Köpenhamn, dels på egen hand och på resor samt blef en af den yngre skolans mera framstående landskapsmålare. Vintern 185859 vistades han, på egen bekostnad, i München och 186364 uppehöll han sig, med understöd af akademien, i Schweiz och Düsseldorf. Hans talang var stadd i en särdeles lefvande utveckling, då han bortrycktes af döden, d. 22 Maj 1869. Ph. W.", "headword": "Kjeldrup"}
{"text": "Rialto [rialtå], Ponte di, berömd bro i Venezia (se d. o.).", "headword": "Rialto"}
{"text": "Fig. 1. Eöntgenrör. på det ställe, där katodstrålarna skära hvarandra, tjänstgör som antikatod. Anoden och antikatoden sättas vanligen i ledande förbindelse med hvarandra, hvarigenom antikatoden äfven kommer att tjänstgöra som anod. Luftförtunningen i röret måste drifvas så långt, att trycket sjunker till storleksordningen 0,oooi-0,000001 mm. kvicksilfver. Om genom tillförsel af elektrisk energi af 30,000- 120,000 volts spänning katodstrålar framkallas, blir antikatoden utgångspunkt", "headword": ""}
{"text": "Stockholmsposten . 1. Tidning, som på Sveriges vittra odling öfvat ett mycket stort inflytande. Tidningen började utges i hufvudstaden 29 okt. 1778 och var till en början halfveckotidning med måndagarna och torsdagarna till utgifningsdagar, men utkom snart äfven på lördagarna och från 25 jan. 1779 hvarje söckendag. Man vet ej rätt, hvem som först framkastat planen till tidningen, bokhandlaren Holmberg, som i tio år var dess förläggare (den trycktes till en början hos Wennberg . k:i, sedan t. o. m. 1789 oftast ho", "headword": "Stockholmsposten"}
{"text": "Gelsemium, bot. farmak., ett växtslägte inom nat. fam. Apocyneae R. Br., kl. Pentandria L. Gelsemium sempervirens Pers., gul jasmin l. karolina- jasmin, är en klättrande buske, som i Nord-Amerikas södra sumptrakter bildar vackra festoner mellan trädkronorna och under våren fyller luften med den ljufliga doften af sina höggula jasminlika blommor, hvilka sitta samlade i klasar i bladvecken. Roten är officinell i Nord-Amerika och består såsom drog af korta, klufna, tradiga och lätta bitar, hvilka hafva en ma", "headword": "Gelsemium"}
{"text": "Onslow, G., blef 1851 led. af Mus. akad. i Stockholm.", "headword": "Onslow"}
{"text": "Utlåtande, officiellt yttrande, afgifvet i rättegångsmål som bevisningsmedel, t. ex. af sakkunnige eller af jury; i förvaltningsfrågor af underordnad ämbetsmyndighet efter remiss från en högre (enligt R. F. § 10 är föredragande förpliktad att, innan ärenden föredragas hos konungen i statsrådet, inhämta nödiga upplysningar från vederbörande ämbetsverk); inom lagstiftningen af Lagrådet öfver ett till framläggning för riksdagen af K. M:t utarbetadt lagförslag eller öfver ett af riksdagen antaget sådant, som", "headword": "Utlåtande"}
{"text": "Lamantin-slägtet, Manatus, zool., hör till sirendjurens ordning (Sirenia) inom däggdjurens klass. Det har afrundad stjertfena och bröstfenorna försedda med 1 till 4 små, platta nagelrudiment. Huden bär mycket glesa, borstformiga hår. Den uppsvällda och framtill afstympade öfverlappen gör tjenst som känselorgan. Af tänder finnas 8 till 10 kindtänder, försedda med två treknöliga tvärupphöjningar, i hvarje käkhalfva (och dessutom en snart bortfallande mjölktand i öfverkäken). Kindtänderna bytas icke om, utan träda", "headword": "Lamantin-slägtet"}
{"text": "Bréguet [-ge]. 1. Abraham Louis B., schweizisk urmakare och mekaniker, f. 1747 (1749?) i Neufchâtel, d. 1823 i Paris, der han upprättat en verkstad. Han var den förste, som förfärdigade dubbla astronomiska ur, dubbla kronometrar, sjöur, sympatetiska pendelverk, metalltermometrar o. s. v. B. förbättrade äfven telegrafien. 2. Louis François Clément B., den förres sonson, mekaniker, f. 1804, fortsätter på ett utmärkt sätt den af farfadern grundade affären i Paris och förfärdigar i synnerhet kronometrar f", "headword": "Bréguet"}
{"text": "Storhetstecken. Se Matematiska tecken.", "headword": "Storhetstecken"}
{"text": "Landsforening for reiselivet i Norge, Kristiania, stiftad 1903, har till ändamål att till gemensamt arbete samla de af reselifvet intresserade, att arbeta för spridning af kunskapen om Norge och främjandet af främlingsbesök, verka för rationell drift af hotell och befordringsmedel m. m. 1918 räknade föreningen bland sina medlemmar 11 turistföreningar, 30 offentliga och privata institutioner, 21 ångbåtsbolag, 6 turistbyråer, 125 hotell, kurorter o. d. äfvensom affärshus och", "headword": ""}
{"text": "Nya teatern vid Blasieholmsgatan uppfördes, efter ritning af E. Jacobsson, för E. Stjernströms räkning och invigdes af honom i Jan. 1875. Teatern, som kostade 600,000 kr., eger en rymlig scen, 3 logerader, 1:sta- och 2:dra parkett med parkettbalkonger, beqväma åskådareplatser och breda korridorer, men en ej fullt tillfredsställande akustik. Teatern rymmer 1,150 åskådare. Den förestods af Stjernström till 1877, derefter i två år af hans enka samt uthyrdes 1879 till", "headword": ""}
{"text": "Katarina, svenska drottningar: 1. K., dotter till Sune Folkesson och Helena, konung Sverker den yngres dotter, förmäldes 1244 med konung Erik Eriksson och blef änka 1250. Till Gudhems kloster, i hvilket hon haft för afsikt att taga doket, skänkte hon en stor del af sin egendom. Död 1252. 2. K., dotter till riddaren Karl Ormsson (Gumsehufvud), blef 1440 gift med marsken, sedermera, 1448, konungen Karl Knutsson (Bonde) i dennes andra gifte. Hon kröntes 1448 till drottning af den nyvalde ärkebiskopen Jöns", "headword": "Katarina"}
{"text": "Riddare (sp. caballero, it. cavaliere, fr. chevalier, eng. knight, ty. ritter, mlat. miles). Ursprungligen betecknade riddare (= ryttare) alla, som fullgjorde den vasallerna åliggande krigstjänstskyldigheten till häst (se Länsväsen, sp. 194 o. 198), men på 1000-talet hade ordet blifvit en hederstitel för vissa medlemmar af detta adliga krigarstånd och gaf i denna betydelse namn åt en af medeltidens märkligaste institutioner: riddarväsendet (la chevalerie). Orsaken till denna förändring i ordets bety", "headword": "Riddare"}
{"text": "De uppgifter för flygvapnet, som Världskriget sålunda skapat, äro följaktligen: strategisk och taktisk spaning, artillerieldledning, närstridsledning (infanteriflygning), jakt- (strids-)flygning, bombkastning och strid mot trupper på marken (markstridsflygning). Lösandet af alla dessa efter hand tillkomna uppgifter erfordrade gifvetvis en högst väsentlig ökning af flygvapnet och i samband därmed åtskilliga organisationsförändringar i syfte att underlätta vapenslagets användning. Flygvapnets", "headword": ""}
{"text": "Pardue university. Se La Fayette äfven i Suppl.", "headword": "Pardue university"}
{"text": "Acotyledoneæ, Akotyledoner, bot., de växter, som vid groningen sakna hjärtblad. De äro följaktligen synonyma med hvad Linné kallar Kryptogamer och Fries Nemeæ. I senare tider benämnas de vanligen Sporväxter. Dit höra ormbunkartade växter, mossor, characeer, alger, lafvar och svampar. A-N. (G. L-M.)", "headword": "Acotyledoneæ"}
{"text": "Folkmängden uppgick 1876, enligt officiel uppgift, till 10,108,291, deraf 1,510,806 slafvar, hvartill kommer omkr. 1 mill. indianer. Brasilianerna äro, liksom deras stamfäder, portugiserna, småväxta och mörka. Slafvarna behandlas väl. Genom en lag af d. 14 Sept. 1841 blef slafhandeln förbjuden, och efter 1855 har troligen ingen slaf införts från Afrika. Enligt en lag af 1871 födes ingen till slaf. En allmän emancipation har ansetts oförenlig med statens", "headword": ""}
{"text": "*Svinstad. 5,872 har. 1,217 innev. (1897).", "headword": "*Svinstad"}
{"text": "Vindthunden-Wines partiet, som bestod af katoliker, och W. blef en af dess medlemmar. Hans öfverlägsenhet både som politiker och debattör gjorde honom snart till partiets chef och Bismarcks farligaste motståndare i riksdagen. Med utomordentlig kraft och skicklighet motarbetade han de mot katolikerna riktade åtgärder, som karakteriserade Preussens inre politik under 1870-talet, men till en början utan framgång. Centerns fiendskap blef emellertid till sist farlig för regeringen,", "headword": ""}
{"text": "Sexdrega, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 8,635 har. 1,166 inv. (1915). S. bildar med Roasjö, Ljushult och Hillared ett pastorat i Göteborgs stift, Kinds kontrakt. Sexe, Sjur Aamundssön, norsk matematiker, geolog, f. 14 aug. 1808 på gården Sekse, Ullensvangs härad (Hardanger), d. 17 febr. 1888 i Kristiania, bergmästare vid Kongsbergs silfver-grufvor 1846-50 och e. o..professor i bergbygg-nadslära och fysisk geografi 1866-76, var en af banbrytarna för glaciärforskningen i Norge (se Glaciärer, sp. 12", "headword": "Sexdrega"}
{"text": "Indien, Australien, Kaplandet och Europa samt utgifvit arbetet New homes for the old country (1872; om Australiens och Nya Zeelands förhållanden), hvilket allmänt betecknades såsom ett »standard work» på sitt område. 1877 var han privatsekreterare hos guvernören i Viktoria (Australien). B.-P:s nationalekonomiska skrifter Protection and bad times (1879) och State aid and state interference (1882) vunno betydlig spridning. Han företog 1880–81 för egen räkning en resa till Vestindien", "headword": ""}
{"text": "Vitterhetens vänner. Se L i vi j n, KL, och Nyromantik, sp. 273.", "headword": "Vitterhetens vänner"}
{"text": "Livadia. — 2. L. tillhör nu den autonoma ryska sovjetrepubliken Krim.", "headword": "Livadia"}
{"text": "Glaser, Karel, slovenisk lärd, f. 1845 nära Marburg, lektor i Trieste, har öfversatt till tyska fornindiska arbeten (, 1885, och , 1886) och till sloveniska Shak-speres samt författat en mycket värdefull slovenisk bibliografi och litteraturhistoria från äldsta tid till 1848, Zgodovina slovenskega slovstva (2 dlr, 1894, 95). A-d J. Glaser, Eduard, österrikisk resande, f. 1855 i Böhmen, besökte 1880-88 Tunisien, Tripolis och Egypten samt fyra gånger södra Arabien,", "headword": "Glaser"}
{"text": "Tidor l. Tidore, ö bland Molukkerna i Indiska arkipelagen utanför vestra kusten af Djilolo, s. om Ternate. Den är omkr. 78 qvkm., nästan cirkelrund och består till större delen af en nu overksam vulkan (1,800 m.), hvars sidor äro tätt skogbevuxna. Vigtigaste produkterna äro sago, ris, kokosnötter och bananer. Befolkningen beräknas till 7,500. Hufvudstaden Tidor på östra kusten är säte för den till Nederländerna tributpligtige sultanen. Ön tillhör residentskapet Temate.", "headword": "Tidor"}
{"text": "Råstoätno, namn på öfre delen af Lainio älf (se d. o.).", "headword": "Råstoätno"}
{"text": "Laddningstäthet, krigsv., är vid en krutladdnings förbränning vare sig i ett eldvapen eller i slutet rum förädlandet mellan laddningens vikt i kg. och laddningsrummets volym i liter. G. af Wdt. Laddram, krigsv., en till modern gevärsammunition använd stalskena, med hvilken flera patroner sammanhållas till ett patronknippe. Se fig. till Enhetspatron. G. af WTdt. Laddskyffel, krigsv. Se L ad d n in g 1. Laddstake, krigs-v. SeLaddstock.", "headword": "Laddningstäthet"}
{"text": "*Vera y Ordóñez de Villaquirán , Diego, föddes omkr. 1570 (ej 1750).", "headword": "*Vera y Ordóñez de Villaquirán"}
{"text": "Eniconetta , zool., alförrädarsläktet. Se Andfåglar.", "headword": "Eniconetta"}
{"text": "Lamellibranchiata Blainv. Se Musslor.", "headword": "Lamellibranchiata"}
{"text": "Trädkängurun, zool. Se Kängurudjuren, sp. 565.", "headword": "Trädkängurun"}
{"text": "Büheler, Hans der (Hans von Bühel), episk skald, som lefde omkring år 1400 och var bördig från Elsass. Han bearbetade i poetisk form två äldre folkromaner: Die königstochter von Frankreich, en dikt på 15,000 vers (fullb. 1400; finnes qvar i två gamla tryck, från 1500 och 1508, ny uppl. 1867), och Diocletians leben (fullb. 1412), som består af 9,494 verser. Ämnet för den förstnämnda bearbetningen var den äfven i våra dagar som folkbok utgifna sagan om den tåliga Helena, och den senare dikten innehåller b", "headword": "Büheler"}
{"text": "Fernandez y Gonzalez [-naleth], Manuel, spansk skald, dramatiker, romanförfattare, f. 1821 i Sevilla, d. 1888 i Madrid, kunde ha blifvit Spaniens Walter Scott, men blef dess Ponson du Terrail(Revilla).Hans kolossala massproduktion - mera än 600 vol. - inbragte honom mellan en och två mill. pesetas på kort tid, men pengarna tillföllo hans vänner, och han dog utfattig. De flesta af hans arbeten ha visserligen fallit i glömska, men El cocinero de su Majestad, Martín Gil, Los monfiés de las Alpujarras m. fl., glänsande", "headword": "Fernandez y Gonzalez"}
{"text": "*Sjeremetjev. — 1. Ivan V. S. dog 1577-", "headword": "*Sjeremetjev"}
{"text": "Wardein, ty. (it. guardiano, väktare, uppsyningsman), ämbetsman, med uppgift att pröfva metallers och mynts halt. Jfr Riksguardin.", "headword": "Wardein"}
{"text": "Niton. Rad. 2—3 står Emissionsteorien bör vara Radiumemanation.", "headword": "Niton"}
{"text": "Werla, träsliperi och pappfabrik i Jaala socken, Nylands län, Finland, vid Kymmene älf, eges af ett aktiebolag, hvari Kymmene a.-b. (se Kymmene äfven i Suppl.) är största aktieegare. Akt.-kap. 11 mill. mark; produktion 2,400 ton träpapp och 2,100 ton trämassa. O. B-n.", "headword": "Werla"}
{"text": "Vitalianus, påfve 657-672, f. i Kampanien, är föga känd och af ringa betydelse. I den häftiga monoteletiska striden, som då pågick, intog påfven, kejsaren till behag, en passiv ställning. Den ständiga striden mellan episkopatet och papatet störde äfven V:s lugn. Då V. afsatte och bannlyste biskop Maurus af Ravenna, som icke ville böja sig under påfvens primat, bannlyste Maurus i sin tur påfven och satt kvar på sin biskopsstol. J- P- Vit?liebröder. Se V i t a l i a n e r.", "headword": "Vitalianus"}
{"text": "Kokainhydroklorid . Se Kokain.", "headword": "Kokainhydroklorid"}
{"text": "Elaborera (Lat. elaborare, af labor, arbete), utarbeta, förfärdiga. Elaboration (Lat. elaboratio), utarbetning. Elaborationsbok, i apoteken förekommande benämning på en förteckning öfver hemmagjorda läkemedel.", "headword": "Elaborera"}
{"text": "Arnheim, stad. Se Arnhem.", "headword": "Arnheim"}
{"text": "Broström, Daniel, omkom 24 juli 1925 genom automobilolycka vid Trönninge, 7 km. s. ö. om Halmstad. °", "headword": "Broström"}
{"text": "Égyptienne [eʃipsiän], fr., boktr. Se Egyptisk stil.", "headword": "Égyptienne"}
{"text": "Orselj. Se Cudbear.", "headword": "Orselj"}
{"text": "Monokulär (af Grek. monos, en, och Lat. oculus, öga), fys., fysiol. I fysiken kallas sådana optiska instrument monokulära, hvilka äro afsedda för seende med ett öga, såsom tuben, mikroskopet m. fl. I fysiologien betecknar man såsom monokulärt seende seendet med ett öga, såsom monokulärt synfält den del af det oss omgifvande rummet, som vid stillastående öga afbildar sig på dess näthinna, och såsom monokulärt blickfält de delar af rummet omkring oss, hvilka vi med ett öga kunna fixera, då vi röra detta fr", "headword": "Monokulär"}
{"text": "Tjitral, område i Jagistan. Se Chitral. Suppl.", "headword": "Tjitral"}
{"text": "Pira, Karl, är sedan 1916 lektor i modersmålet och historia vid Högre allm. läroverket i Växjö. Han var en af stiftarna (1908) af Boströmsförbundet (se d. o. Suppl.) och är sedan 1916 dess ordf. Bland hans många uppsatser i dess må nämnas Grundlinier till den praktiskt filosofiska religionsläran (I, 1917). Han har ock lämnat bidrag till Nordisk familjebok.", "headword": "Pira"}
{"text": "Fatsnäckor. Se Dolium.", "headword": "Fatsnäckor"}
{"text": "Apologisera (jfr Apologi), genom tal eller skrift försvara (mot en anklagelse).", "headword": "Apologisera"}
{"text": "Macrolepidoptera, zool., en gemensam benämning på alla fjärilar med större vingar (af Grek. makros, stor, lepis, fjäll, och pteron, vinge). De omfatta grupperna Rhopalocera (dagfjärilar), Sphinges (skymningssvärmare), Bombyces (spinnare), Noctuae (nattfjärilar), Geometrae (mätare) och Pyralidinae. Jfr Microlepidoptera. O. T. S.", "headword": "Macrolepidoptera"}
{"text": "Tyskland. Sp. 1180, r. 28 uppifr. läs staterna.", "headword": "Tyskland"}
{"text": "Leijonbergh, Johan, friherre, diplomat, f. i början af 1620-talet i Stockholm, där hans fader, Jakob Barkmann, var rådman, d. i aug. 1691 i London, var anställd i kansliet på den stora ambassaden till Moskva 1647 samt följde som sekreterare Palbitzki på hans resa till Spanien (1650) och I. Lagerfelt på hans beskickning till England (1653). 1653-54 ledsagade han som engelske ambassadören Whitelocke till och från Sverige samt anställdes 1655 som svensk", "headword": "Leijonbergh"}
{"text": "Sabadillfrön, Semina sabadillae, farmak., äro fröna (vanligen med frukthylsorna) af Sabadilla officinarum Brandl (Veratrum officinale Schl.), tillhörande nat. fam. Veratreae Salisb., kl. Hexandria L., och förekommande på bergssluttningarna i Mejico. Frukten består af 3 aflånga, nedtill förenade, men upptill något utstående fröhylsor med papperstunna, ljust brunaktiga väggar. I hvarje hylsa finnas vanligen 2 smala, spetsiga, svarta frön, glänsande, skrynkliga, kantiga, med ett fast skal och oljehaltig kärna.", "headword": "Sabadillfrön"}
{"text": "Räckstång, gymn. Se Räckgymnastik, Räddningsanstalt, Räddningsinstitut. Se Förbättringsanstalter. Räddningsboj. Se Frälsarboj och Frälsarkrans samt Lifräddningsväsende. sp. 454 o. fig. 7. Räddningsbåt, sjöv. Se Lifräddningsväsende, sp. 451 ff. samt fig. l-5. Räddningslina. Se Brandväsende, sp. 1498. Räddningsstol, sjöv. Se Lifräddningsväsende, sp. 453 med fig. 6. Räddningsväsen. Se Lifräddningsstationer och Lifräddningsväsende. Raeder. 1. Johan Filip Thomas E., dansk militär,", "headword": "Räckstång"}
{"text": "Fabritius . 1. Carel F., holländsk porträtt- och historiemålare, f. omkr. 1620, d. 1654 i Delft (han omkom, just sysselsatt med att måla ett porträtt, när stadens kruttorn 12 okt. sprang i luften). Samtidigt med Sam. van Hoogstraaten elev af Rembrandt i Amsterdam, flyttade han snart till Delft. Troligen var han Johannes Vermeers lärare. I alla händelser var F. den mest begåfvade af Rembrandts många elever och den, som trots en utpräglad originalitet stod den store mästarens konst närmast. Hans sällsynta m", "headword": "Fabritius"}
{"text": "Fahhad. Se Gepard-slägtet.", "headword": "Fahhad"}
{"text": "*Morbihan, enligt nyare beräkning 7,093 qvkm., hade 552,028 innev. 1896.", "headword": "*Morbihan"}
{"text": "Statsgeolog, sedan 1915 officiell titel på vissa ord. tjänstemän vid Sveriges geologiska undersökning. Statshushållning kallas sammanfattningen af de planmässigt ordnade åtgärder, som i en stat äro nödvändiga för regelbunden anskaffning och fömuftig användning af de till statsändamålet erforderliga medlen. Se Statsreglering. Statshvälfning. Se Revolution. Statshöghetsrättigheter. Se Höghetsrättigheter. Statsinkomstar, de ekonomiska tillgångar, som st", "headword": ""}
{"text": "Cumbre de Mulahacen, högsta toppen af Sierra Nevada i Spanien. 3,563 m, (12,000 f.). C. är hela det vestra Europas högsta berg.", "headword": "Cumbre de Mulahacen"}
{"text": "Mycket väsen för ingenting (Much ado about nothing), lustspel af Shakspere (se denne, sp. 271), uppf. i Stockholm f. g. 1869.", "headword": "Mycket väsen för ingenting"}
{"text": "Annex till Skölfvene, Skara stift, As kontrakt. 2. Socken i Kristianstads län, Bjäre härad. Arealen 2,558 har. 1,461 innev. (1881). H. bildar med Båstad ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Bjäre kontrakt. 3. Socken i Östergötlands län, delad med största delen, 1,868 har, 657 innev. (1881), å Göstrings härad och med en liten del, 721 har, 122 innev. (1881), å Dals härad samt en sådan, 416 har, 175 innev. (1881), å Aska härad, tillsammans 3,005", "headword": ""}
{"text": "Skäggenäs, en 5 km. lång, 3 km. bred, till stor del skogbevuxen, men i öfrigt väl odlad och bebyggd ö i Kalmar sund, 13 km. n. om Kalmar. S. sammanhänger med fastlandet genom ett smalt näs, genomskuret af en kanal (se Draget). Vid öns östra udde, Refsudden, sedan gammalt en plats för öfverfarten till Öland, finnas lotsstation samt (sedan 1883) en fyr med fast hvitt sken och 9,7 minuters lysvidd söderut. Fornminnen. A. G.", "headword": "Skäggenäs"}
{"text": "Skånelagen . Se Landskapslagar, sp. 1022.", "headword": "Skånelagen"}
{"text": "Odensvi. 1. Socken i Kalmar län, Södra Tjusts härad. Areal 14,738 har. 1,836 innev. (1886). O. utgör ett konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Linköpings stift, Södra Tjusts kontrakt. 2. Socken i Vestmanlands län, Åkerbo härad. Areal 12,748 har. 1,772 innev. (1886). O. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Köpings kontrakt.", "headword": "Odensvi"}
{"text": "Avant-corps [avã förtrupp.", "headword": "Avant-corps"}
{"text": "Kloken, kronopark i Öfver-Luleå socken, Bodens revir, Norrbottens län, afsatt af öfverloppsmark till kronopark enl. k. br. 18 juni 1869. Benämning och omfattning bestämdes genom Skogsstyrelsens beslut 15 okt. 1875. Enl. k. br. 30 nov. 1900 har visst område inköpts och tillagts kronoparken. Areal omkr. 19,000 har. M-g. Klokrypare, Chelonethi 1. Pseudoscorpionidea, zool., ordning af de med ledad bakkropp (Arthro-gastra) utrustade spindeldjuren, omfattande några mm. långa former med platt, oval bakkropp", "headword": "Kloken"}
{"text": "Centralantändning , krigsv., det slags antändning af ett eldvapens krutladdning, hvarvid de brinnande gaserna från antändningsmedlet träffa laddningen i kärnlinjens riktning. Detta antändningssätt användes vid alla moderna eldvapen. E. N.", "headword": "Centralantändning"}
{"text": "Astrid, norsk drottning, var enligt Snorre och öfriga isländska historieskrifvare en dotter af Olof Skötkonung och hans frilla Edla. Sedan Olof svekfullt bortgift sin äkta dotter Ingegärd, Olof Haraldssons (den heliges) trolofvade, med den ryske storfursten Jaroslav, förmedlade Västgötajarlen Ragnvald Ulfsson en hemlig trolofning mellan Olof Haraldsson och A., hvilken också fadern ovetande begaf sig till Norge och blef dess drottning. Den i anledning däraf ånyo uppflammande missämjan mellan Olof Skötko", "headword": "Astrid"}
{"text": "Kleffel, A., dog 15 juli 1913 i Nikolassee vid Berlin. Klefvafjorden, den af många småöar uppfyllda fjärden mellan Styrsön och fastlandet, Bohuslän, öfvergår söderut i Askimsfjorden, norrut i Hake-och Älfsborgsfjordarna. O. Sjn. Klein (sp. 234), Vilhelm, dog 10 febr. 1913 i Köpenhamn. P. E-t. Klein (sp. 235), H. J., dog l juli 1914 i Köln. .Klein (sp. 235), Chr. F., lämnade professuren 1913. *Klein (sp. 235), Gottlieb, dog 6 april 1914 i Saltsjöbaden. - K:s son E ~ n s t Immanuel K., f. 24", "headword": ""}
{"text": "Palne Eriksson. Se Helgeandsholms beslut.", "headword": "Palne Eriksson"}
{"text": "*Douarnenez l. Douarnenès [-arnönäs] hade 10,021 innev. 1891.", "headword": "*Douarnenez"}
{"text": "Brialmont, H. A., blef 1877 generallöjtnant och tog såsom fortifikationsgeneral väsentlig del i de storartade befästningsarbetena för Belgiens försvar (jfr Belgien. Suppl., sp. 680). 1883 begaf han sig på begäran till Rumanien och framlade en plan för dess fasta försvar och ofvervakade, sedan han 1886 fått afsked ur Belgiens tjenst, dess utförande. På sultanens begäran utarbetade han 1892–93 en fullständig försvarsplan för Turkiet. 1892 valde de liberale i Bruxelles B. till ledamot af deputeradekammaren.", "headword": "Brialmont"}
{"text": "Strandedalen. Se Stranden.", "headword": "Strandedalen"}
{"text": "Rancune [rangkyn], Fr., agg, groll.", "headword": "Rancune"}
{"text": "Asterocalamites Schimper, paleont., ett inom devonsystemet uppträdande, men först inom stenkolssystemets äldre aflagringar (culm) mera allmänt förekommande växtfossil (A. scrobiculatus), för hvilket man bildat en särskild familj, Protocalamariaceæ, enär det synes bilda öfvergång mellan kalamariaceer och sfenofyllaceer. Stammen var trädartad, ledad, med i lederna kransställda dikotomiskt delade, nästan trådsmala blad. Stenkärnorna, d. v. s. utfyllningarna af stängelns hålighet, äro regelbundet räfflade, liksom", "headword": "Asterocalamites"}
{"text": "Broglio [bråljå], ett slags toskanskt vin, till smaken liknande muskatvin.", "headword": "Broglio"}
{"text": "Dafar , landskap i Arabien. Se Safar.", "headword": "Dafar"}
{"text": "Målkärl , kärl, hvilka användas som rymdmått till mätning af vissa varors myckenhet. Enligt gällande k. förordn. om mått och vikt af 9 okt. 1885 förekomma målkärl för såväl torra som våta varor. Sådana för torra varor kunna justeras på 2, 1 1/2 och 1 hektoliter, 50, 20, 10, 5, 2 och 1 liter samt 5 deciliter. För mätning af kol, koks, torf, sand, kalk och mineralier må justeras målkärl äfven på 20, 10 och 5 hl. Målkärl för våta varor få justeras på 30, 20, 10, 5, 2 och 1 liter, 5, 2 och 1 decilite", "headword": "Målkärl"}
{"text": "Besittningsmynt är en af myntsamlare stundom använd term för att beteckna mynt, hvilka äro slagna inom någon af Sveriges forna besittningar (t. ex. i Riga, Reval, Stettin o. s. v.)", "headword": "Besittningsmynt"}
{"text": "*Louth. 1. Grefskapet hade 71,038 innev. 1891.", "headword": "*Louth"}
{"text": "Kristallpalatskonserterna , mus., ett i London 1855-1901 verksamt, mycket berömdt konsertinstitut, som under Aug. Manns ledning gaf stora konserter i Kristallpalatset i Sydenham hvarje lördag under säsongen okt.-april. Orkestern egde en stråkstyrka af 61 personer. Programmen voro sammansatta såsom vid Gewandhauskonserterna i Leipzig: 1 symfoni, 2 uvertyrer, 1 konsert, solostycken och sånger. E. F-t.", "headword": "Kristallpalatskonserterna"}
{"text": "Ganymedes, Grek. hjeltes., son af den trojanske sagokonungen Tros, var enligt Homeros den skönaste bland alla dödliga. Af denna orsak bortröfvades han från jorden för att lefva med gudarna och betjena dem såsom munskänk. Enligt en yngre saga har Zevs, hvilken utkorat G. till sin älskling, bortröfvat honom genom sin örn eller sjelf i gestalt af en örn. Då G. i egenskap af munskänk ofta framställes med ett dryckeskärl i handen, har detta förmodligen gifvit anledning till hans förblandning dels med Vattumann", "headword": "Ganymedes"}
{"text": "Levene, Phoebus Aaron, rysk-amerikansk fysiologisk kemist, afdelningschef vid Rockefeller institute for medical research, f. 1869 i Ryssland, studerade i Petersburg, Bern, Marburg, Berlin och München. I flertalet af sina många och mycket betydande arbeten behandlar L. ägghvitämnenas och speciellt nukleinsyrornas och deras spjälkningsprodukters kemi. Af stor vikt är hans upptäckt, att pentosen i de flesta och bäst bekanta nukleinsyrorna är d-ribos. L. har betecknat de enkla nukleinsyrorna, som bestå af", "headword": "Levene"}
{"text": "Jack the ripper, eng. Se J a c k. . Jackträdet, bot., namn på Artocarpus integrifolia Först, (se Artocarpus).", "headword": "Jack the ripper"}
{"text": "Châtelet [jatlä], Grand C. och Petit C., två byggnader, som fordom tjänade till försvar för Paris. Det förra, som enligt sägen var byggdt af Julius Caesar, låg på högra Seinestranden och bildade en nästan fyrkantig fästning, flankerad af två torn. Det blef senare säte för alla kungliga domstolar i staden och grefskapet Paris, hvarför man längre fram i tiden med C. menade själfva den kungliga domstolen. Dess sysslor bestredos af fem lieutenants, af hvilka en, lieutenant general de la police, sedan", "headword": "Châtelet"}
{"text": "Genom inköp 1885 och ombyggnad af den förut befintliga smalspåriga järnvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt den likaledes smalspåriga järnvägen mellan Söderhamn och Bergvik och dennas framdragande till Kilafors station äro kuststäderna Sundsvall och Söderhamn satta i förbindelse med Norra stambanan. Genom af staten utförda järnvägsbyggnader är förbindelse åvägabragt jämväl mellan Norra stambanan och kuststäderna Hudiksvall, Örnsköldsvik och Umeå. Sidobanan", "headword": ""}
{"text": "Fackskola l. specialskola (jfr Fack), undervisningsanstalt, som afser att bibringa de särskilda färdigheter eller insigter, som för vissa lefnadsbanor eller yrken äro behöfliga. Om fackskolorna i Sverige se Skolväsende, sp. 1301–1302.", "headword": "Fackskola"}
{"text": "P. uppehölls 1909 af 2;844 ångare med 3,863,224 reg. ton (af hvilka 28,4 proc. kommo på den grekiska flaggan). Från forntiden finnes icke mycket kvar: spår af befästningar, vågbrytare och ett par teatrar. Åtskilliga mindre fynd förvaras i ett litet museum vid Karaiskosgatan. A. M. A. (J. C.) Peirce [päs], Benjamin, nordamerikansk astronom och matematiker, f. 4 apr. 1809 i Salem, Massachusetts, d. 6 okt. 1880 i Cambridge, blef 1833 professor i matematik och", "headword": ""}
{"text": "Ljesna (po. Lesna, ry. Ljesnaja), ort i Ryssland, guv. Mohilev, ö. om Dnjepr, n. v. om sammanflödet af floderna Pronja och Sosch, skådeplats för ett slag mellan svenskar och ryssar 29 sept. 1708. Generalen A. L. Lewenhaupts armé hade i slutet af juni 1708 brutit upp från trakten af Riga för att, försedd med stora förråd, förena sig med den kungliga fälthären, men genom dröjsmål, som ej kunna helt försvaras, hade den först mot slutet af sept. kunnat öfverskrida Dnjepr. Då hade Karl XII, förledd af orik", "headword": "Ljesna"}
{"text": "Madi (a-madi, moru), negerfolk i Bahr elghasals källområde i Central-Afrika, under 5° n. br. och 30° ö. lgd, stora och starkt byggda individer, af ljusare hy än deras grannar bari och dinka. De slå ut de fyra nedre framtänderna, tatuera panna och tinningar, bära armringar af jern med långa taggar, kring halsen vildsvinständer eller en krans af glasperlor. Drägten består blott af en smal lädergördel, besatt med jernperlor, kaurisnäckor m. m., eller ett löst kring lifvet fäst skinn, beväpningen af spj", "headword": "Madi"}
{"text": "Fosgenit, miner. Se Hornbly.", "headword": "Fosgenit"}
{"text": "Clutha [klōthə] l. Molyneux, flod på Nya Zeelands sydö, 338 km. lång, hvaraf 64 km. äro segelbara. Guldvaskerier. *Cluysenaar, J. A. A., dog 1902.", "headword": "Clutha"}
{"text": "Llandaff [landaff], stad eller rättare förstad till Cardiff, n. v. om denna stad, i södra Wales, eng. grefskapet Glamorgan, är biskopssäte sedan midten af 6:te årh., det äldsta i England, och har en katedral (nyrestaurerad på 1860-talet) från början af 12:te årh. L. är den minsta »city» i England och har endast omkr. 800 innev.", "headword": "Llandaff"}
{"text": "Grossularia hirsuta, bot. Se Krusbär.", "headword": "Grossularia hirsuta"}
{"text": "*Howrah hade 116,606 innev. 1891, af hvilka 86,247 hinduer, 28,366 muhammedaner och 1,867 kristna. H. är ändstation för East India-jernvägen, har stora jute- och bomullsfabriker samt kan betraktas som en industriel förstad till Kalkutta.", "headword": "*Howrah"}
{"text": "Sju socknars kyrka. Se Pemar.", "headword": "Sju socknars kyrka"}
{"text": "Waagen [vāg-], Wilhelm, tysk geolog och paleontolog, f. 23 juni 1841 i München, d. 24 mars 1900, studerade i München under Oppels ledning, blef privatdocent där 1866, men var 1870—76 tidtals anställd vid Indiens geologiska undersökning. 1878 flyttade han som privatdocent till Wien, blef 1879 professor i mineralogi och geologi vid tyska tekniska högskolan i Prag och 1890 professor i paleontologi i Wien. Framstående paleontolog och stratigraf, arbetade W. till en början på indelningen af Tysklands jurab", "headword": "Waagen"}
{"text": "Diaptomus, zool., ett till kräftdjurens klass, fam. Calanidæ, ordn. Copepoda hörande släkte. Af de främre antennerna är den högra hos hannen ombildad till ett fångstredskap. Hufvud och thorax äro ej sammanväxta. Flera arter (alla små; de skandinaviska formerna äro 1—3 mm. långa) uppträda i stora massor i sött vatten. Om dagen hålla de sig på djupet och komma endast om natten upp i vattenytan. L—e.", "headword": "Diaptomus"}
{"text": "Enligt samtidas intyg var S. en af de ädlaste, rättrådigaste och välvilligaste människor. Det var honom omöjligt att vika en hårsmån ifrån hvad han ansåg sant och rätt eller att bryta ett gifvet löfte. Höpken säger, att han känt honom personligen i 42 år och att han icke kan erinra sig någon karaktär af mera genomgående förträfflighet än hans. Hans lefnadssätt var ytterst enkelt; hans betjäning utgjordes i hans hem vid Hornsgatan (jfr fig. 2) af hans trädgårdsmästare och dennes", "headword": ""}
{"text": "Rasbo-Kil, socken i Uppsala län, Rasbo härad. 7,553 har. 699 inv. (1914). Annex till Rasbo, Uppsala stift, Vaksala kontrakt.", "headword": "Rasbo-Kil"}
{"text": "Viktiga faktorer för ett flygplans användbarhet äro vingbelastningen och effektbelastningen. Den förra mätes i vikt af flygplanet per kvadratmeter vingyta och det senare i vikt af flygplanet per hästkraft motoreffekt. Ett flygplan, som har en vingyta af 40 kvm. och en motor på 300 hkr samt i lastadt tillstånd väger 1,800 kg., har alltså en vingbelastning af 1800/40 = 45 kg./kvm. och en effektbelastning af 1800/300 = 6 kg./hkr. Ju mindre effektbelastningen är, dess bättre bli ett flygplans", "headword": ""}
{"text": "Corvus, zool. Se Korpslägtet.", "headword": "Corvus"}
{"text": "Bonus [báu^nas], eng. (af lat. bonus, god), pre- mie 1. kursdifferens vid inbetalning å statslån; extra utdelning, extra provision. Bonvax, tekn. Se Bona. Bonässla, bot. Se Bä l löt a. Suppl. Bonässundet, sundet mellan Domsjöfjärden, s. om Örnsköldsvik, och Dekarsöfjärden, s. ö. om denna. Boo [bo], herrgårdar. Se Bo. *Book, J. F., dog 7 april 1913 i Stockholm. Han var från 1872 led. af Mus. akad. och 1884 -1904 musikchef i Mazerska kvartettsällskapet.", "headword": "Bonus"}
{"text": "Antibarum. Se Antivari.", "headword": "Antibarum"}
{"text": "Cum ignominia, Lat. Se Ignominia.", "headword": "Cum ignominia"}
{"text": "Josefos (grek. Ἰώσηφος, lat. Iosephus), judisk historieskrifvare, f. 37 e. Kr., d. omkr. 100, var af prästerlig släkt och tillhörde fariséernas parti. Då han år 63 besökte Rom, tilldrog han sig genom sin höga bildning och sin fina belefvenhet allmän uppmärksamhet. Efter återkomsten till Palestina sökte han motarbeta sina landsmäns upprorsplaner mot romarna; men då upproret icke dess mindre utbröt, slöt han sig till det fosterländska partiet och öfvertog befälet i Galiléen. Efter tappert försvar i fästn", "headword": "Josefos"}
{"text": "Terror [terə], Mount, en utslocknad, 3,318 m. hög, 1841 af J. Ross upptäckt vulkan på ön Erebus invid det antarktiska Victorialand. Se Erebus 1 och Polarexpeditioner, sp. 1171.", "headword": "Terror"}
{"text": "Lister institute of preventive medicine [listor institjot ov priventiv medson], kalladt urspr. The british institute of preventive medicine, sedermera The Jenner institute etc., en anstalt för medicinsk experimental forskning, belägen vid Chelsea bridge road i London. Det började sin verksamhet i förra hälften af 1890-talct med hjälp af medel, som insamlats på privat väg. Mot slutet af 1890-talet erhöll det af lord Iveagh en gåfva af 250,000 pd st., med hvilken summa dess verksamhet har kunnat betydligt utvidgas. Arbetet bedrifves nu", "headword": "Lister institute of preventive medicine"}
{"text": "Gorodisjtje , ry., lämningar af gamla befästa ryska orter (jfr Gorod), som funnos till före tatarernas herravälde i Ryssland (midten af 1200-talet). De äro till största delen jordhögar, af tvenne olika former. Somliga, tillhörande en senare tid, då skjutvapen kommit i bruk, bestå af regelbundna kantiga upphöjningar med bastionförsedda hörn; andra, som måste hänföras till ett mycket äldre tidsskede, äro runda. De senare förekomma mera allmänt än de förra. De flesta äro belägna på höga flodstränder, på två el", "headword": "Gorodisjtje"}
{"text": "Liljendals kapell. Se Pernå.", "headword": "Liljendals kapell"}
{"text": "Ansjovis (Anjovis), zool., Engraulis enchrasicholus Lin., är en vid Sveriges kuster ganska sällsynt sillfisk, som skiljer sig från våra öfriga sillarter derigenom, att öfverkäkens spets skjuter fram förbi underkäkens. Några gånger ha visserligen enstaka exemplar blifvit, tillsammans med vanlig sill, fångade vid bohuslänska kusten och i Östersjön, till och med ända upp i Stockholms skärgård; men sitt egentliga hem har ansjovisen i de varmare delarna af Atlanten, på den europeiska sidan, samt i Medelhafv", "headword": "Ansjovis"}
{"text": "Kiåja [ki-], vanligt turkiskt uttal och (jämte k e h a j a) vulgär skrifform för det korrektare ket-chudä 1. kedchudä (persiskt lånord, eg. , af ked, hus, och chudä, herre), föreståndare, prefekt, agent o. d. - Kiåja b e j i (se B e j) var förr officiell titel dels på sekundchefen öfver janit-scharerna, dels på en storvcsirens representant, som ungefär motsvarade en civilminister. H. A.* Kia-kiang [kiä-kiäng], annat namn för floden Kan-kiang. Se Jang-tse-kiang, sp. 1241.", "headword": "Kiåja"}
{"text": "Däcksklys, skeppsb. Se Klys.", "headword": "Däcksklys"}
{"text": "De sålunda skildrade lungorna omslutas af lungsäcken (pleura), en dubbelviken serös hinna, hvars ena blad är fastvuxet vid lungan, det andra vid brösthålans inre yta eller, rättare, bildar denna. De mot hvarandra liggande, glatta, cellklädda ytorna äro fuktade af kroppsvätska. - Om vissa karakteristiska förändringar, som inom vissa yrken drabba arbetarnas lungor (), se Damm, sp. 1216, och jfr Yrkessjukdomar. Om sjukdomar i lungan se Lungsjukdomar och Lungsot.", "headword": ""}
{"text": "Dulcin l. Sukrol, kem. farm., är liksom sackarin (se d. o.) ett mycket sött ämne (omkr. 200 gånger sötare än socker), svårlösligt i kallt vatten, tämligen lättlösligt i varmt vatten och i alkohol, lätt i eter. Till sin kemiska byggnad betecknas det såsom parafenetol-karbamid. Det har såsom sackarinet brukats i mycket små mängder för att gifva söt smak åt njutningsmedel och drycker samt för att ersätta socker i sockersjukas (diabetikers) föda. Dulcin är måhända ej så ofarligt som sackarin. C. G. S.", "headword": "Dulcin"}
{"text": "*Dilling Lars, norsk författare, född i Moss d. 26 Jan. 1848, blef student 1869, skref för studentföreningens teater visor och qvicka farser samt utgaf 1873 och 1874 ett par häften sånger och visor. Efter en utländsk resa 1875‒76 publicerade han tre samlingar Hverdagsmennisker (1879–81; »Hvardagsmenniskor», 3:dje uppl. 1889), hvilka vunno en stor läsarekrets på grund af sin harmlösa satir och sin humoristiska blick på småborgarelifvets egendomligheter, hvilka han tecknade med rask berättaretalang, om än", "headword": "*Dilling"}
{"text": "Ränngraf 1. Kynett (fr. cunette l. cuvette, it. cunetta], befästningsk., en mindre, 3,5-4,5 m. bred graf längs den egentliga fästningsgrafvens botten. I våta grafvar, som man ej kunnat ge erforderligt djup öfverallt, anläggas ränngrafvar för att försvåra stormningen; men i torra grafvar Ränning-Ränta 62 utgräfvas eller utsprängas sådana hufvudsakligast för att upptaga och afleda dagvattnet. L. W .-son M. Ränning. Se Varp. Rännknut. Se Knut, sp. 415. Rännlist (lat. sima), bygnk., den öfversta de", "headword": "Ränngraf"}
{"text": "Förbundet för fysisk fostran. Se Svenska förbundet för fysisk fostran.", "headword": "Förbundet för fysisk fostran"}
{"text": "Katekumener (af Grek. katechumenoi, de som undervisas. Se Katekes) kallades iden äldsta kyrkan de, som för det kristna dopets erhållande undervisades i den kristna tron. Under den apostoliska tiden var denna undervisning mycket enkel och skedde utan några närmare bestämmelser. Men när kyrkan växte ut på bredden, måste äfven katekumen-undervisningen få en bestämd organisation. Den öfverlemnades då åt särskildt dertill förordnade lärare (kateketer; se d. o.); tiden för katekumenatet bestämdes af synoden i El", "headword": "Katekumener"}
{"text": "Eura (fi. Euran pitäjä). 1. Socken i Ulfsby härad, Åbo och Björneborgs län, Finland, Eura domsaga, bildar med Kiukais och Honkilaks kapellförsamlingar ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Björneborgs nedre kontrakt. Landarealen 533 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,796 pers. (1905). Socknen genomflytes af Eura å (fi. Eurajoki), som afleder vattnet från den stora och för sitt klara vatten kända sjön Pyhäjärvi i Åbo och Björneborgs län. 2. Kapell under S:t Mårtens pastorat, Finlan", "headword": "Eura"}
{"text": "Semidentaler (af Lat. semi, half, och dens, tand), halftandljud, språkv. Se Dentilabialer.", "headword": "Semidentaler"}
{"text": "Dinesen, Lars, dansk politiker, f. 16 nov. 1838 i Holbæk amt, son till en hemmansegare, valdes 1864 till medlem af såväl riksrådets som af riksdagens folketing och har sedan oafbrutet haft plats i det senare samt spelat en framstående roll, ehuru han ej fått någon annan utbildning än en kortare vistelse på Grundtvigs folkhögskola. 1865—94 var D. medlem af finansutskottet och sedan 1872 af alla folketingets utskott rörande försvarsväsendets ordnande. I början af sin politiska bana tillhörde han den natio", "headword": "Dinesen"}
{"text": "Amalia (Marie-Amélie), fransk drottning, Ludvig Filips gemål. Se Ludvig Filip.", "headword": "Amalia"}
{"text": "Rudolf , konungar i Burgund (se d. o. 4-6).", "headword": "Rudolf"}
{"text": "Apotekare är i Sverige egentligen hvar och en, som af Medicinalstyrelsen därför förklarats på grund af företedt intyg om att han eller hon (ty apotekareyrket blef genom k. kung. 12 juni 1891 öppet äfven för kvinnor) aflagt godkänd apotekareexamen. Oftast förbehålles dock titeln apotekare för den, som på grund af erhållet apoteksprivilegium (se d. o.) är innehafvare af ett apotek, hvaremot examinerad apotekare, som ännu ej är i denna ställning, utan tjänstgör å annans apotek, vanligen benämnes provisor; h", "headword": "Apotekare"}
{"text": "Lianer (Fr. liane, af lier, binda), bot., benämnas alla slags klättrande eller slingrande träartade växter, hvilka i de tropiska urskogarna slingra sig mellan stammarna och sammanbinda dem i ett ogenomträngligt nätverk. Sådana lianer, Sp. cipos, finnas inom många tropiska växtfamiljer, såsom Bignoniaceae, Bauhinieae, Sapindaceae (Paullinia-arter), Ampelideae (Cissus), Palmae (Calamus) m. fl. Vissa slag af lianer hafva stammar af flere hundra fots längd och bilda, då de hänga ned från trädens kronor, e", "headword": "Lianer"}
{"text": "Rasbokil. Se Kil 6.", "headword": "Rasbokil"}
{"text": "Breckenridge [-ridsch], John, amerikansk advokat, f. 1821 i Lexington (Kentucky), blef sakförare i sin födelsestad, drog 1847, som major vid ett regemente frivilliga, med i kriget mot Mejico samt blef vid sin hemkomst medlem af lagstiftande församlingen i Kentucky och 1851 af representanternas hus, der han såsom demokrat tog liflig del i förhandlingarna om Nebraskas och Kansas ställning. 1856 valdes han till vice-president, och 1860 var han sydstaternas kandidat till presidentvärdigheten. När sydstaterna 18", "headword": "Breckenridge"}
{"text": "Lake. L. Eyre. Se Eyre, äfven i Suppl. —", "headword": "Lake"}
{"text": "Defektiv . Se Defectivum.", "headword": "Defektiv"}
{"text": "Palne Eriksson . Se Helgeandsholms beslut.", "headword": "Palne Eriksson"}
{"text": "I Sverige har genom lag 24 mars 1916 ang. verkställighet af straffarbete och fängelsestraff förordnats bl. a. att, om den, som undergår straffarbete eller fängelse, vid straffets början fyllt 20 år, skall han hållas till straff i enrum under hela strafftiden, där denna icke of verstiger 3 år, och där strafftiden är längre, de 3 första åren. Har fången vid straffets början ej fyllt 20 år, inskränkes tiden till l år. Enrumsfången skall hållas innesluten i cell, där ej hans vistelse", "headword": ""}
{"text": "Vischnu. Se Vishnu.", "headword": "Vischnu"}
{"text": "Principe, Ilha do P., portugisisk ö i Biafraviken på Guinea-kusten, 230 km. s. s. v. om Fernando Po, har en areal af 151,37 qvkm., med 2,622 innev. (1878), portugiser och negrer, hvilka producera kaffe och kakao. Hufvudorten, São Antão, ligger på norra spetsen af ön.", "headword": "Principe"}
{"text": "*Serafsjan, hvars vatten i mycket stor utsträckning afledes i kanalen för bevattningsändamål, försvinner i sanden bortom byn Kara-kul, i närheten af transkaspiska jernvägen, omkr. 30 km. från Amu-Darja, hvars biflod den förr var. Längden är omkr. 750 km., flodområdet 37,250 qvkm.", "headword": "*Serafsjan"}
{"text": "*Memling, H., föddes i Mömlingen, vid Mainz, 1430, och dog i Brügge d. 11 Aug. 1494. Jfr biografier af Weale (1865) och Wauters (1893). J. K–e.", "headword": "*Memling"}
{"text": "Amerika, nära nordvestra stranden af Nicaraguasjön. Omkr. 10,000 innev. Medelst sjön och dess aflopp, floden San Juan, står staden i förbindelse med Karaibiska viken och exporterar kakao, kochenill, indigo och hudar. Den anlades 1522 och var en tid en af Nord-Amerikas rikaste städer. I början af 1600-talet härjades den ofta af sjöröfvare. 5. Granada, Nya. Se Columbia.", "headword": ""}
{"text": "a. præc., förkortning för anni præcedentis (lat.), det föregående årets.", "headword": "a. præc"}
{"text": "Fig. 9 och 10 visa emellertid, hurusom äfven vid denna kräftform framskridna, inoperabla, fall kunna af radiumbehandlingen ha väsentlig nytta. Vid kräfta i slemhinnorna eller i organ, belägna under huden, träder operationen så godt som alltid afgjordt i första rummet, om den på grund af patientens befinnande i öfrigt kan utföras. Men vid recidiv efter operation eller vid ej alltför utbredda svulster, som icke kunna opereras, kan radiumbehandlingen,", "headword": ""}
{"text": "Skyddsplan, befästningsk., den närmast bakom bröstvärnet inuti en befästning befintliga plats, der försvararna kunna stå skyddade (defilerade) för fiendens insyn och eld. I mån som den indirekta elden med starkt krökta kulbanor fått en större användning, har också skyddsplanets bredd minskats och sjelfva planet sänkts allt djupare ned bakom bröstvärnet, så att det numera vanligen nedgräfves under naturliga marken. O. A. B.", "headword": "Skyddsplan"}
{"text": "Sachs . 1. Simon S., affärsman, f. 7 juni 1839 i Walldorf, Sachsen-Meiningen, d. 8 jan. 1907 i Stockholm, där han bosatt sig 1855 och 1864 öfvertagit sin svärfader J. Lejas affär, som han utvecklade till den förnämsta i sitt slag. S. var en tid turkisk generalkonsul och en af föreståndarna för mosaiska församlingen i Stockholm. För att hedra honom och hans hustru, Matilda (f. 1848, d. 1906), donerade 12 febr. 1907 hans son (se S. 2) och måg A. Thiel 400,000 kr. till Stockholms stad för inrättande af e", "headword": "Sachs"}
{"text": "Spikgräshoppor, Phasmidas, zool., familj tillhörande insektordningen rätvingar (Orthoptera). Kroppen är synnerligen långsträckt; vingar saknas vanligen; benen äro långa, lår- och skenben stundom med utvidgningar. Dessa gräshoppor likna ofta på ett förvillande sätt torra grenar, blad e. dyl., genom hvilken likhet (»mimicry») de kunna dölja sig för sina fiender. De äro tröga, växtätande insekter samt förekomma företrädesvis inom tropikerna. I Europa finnes blott ett enda slägte, Bacillus. L-e.", "headword": "Spikgräshoppor"}
{"text": "Stöt . 1. Bergsv., lodrät fördjupning i en grufva. Se Dagbrytning. Om stora stöten se Falu grufva. - 2. (Stundom, men olämpligt, stötton) Fonet., det explosiva ljud, som uppstår, då den fast tillslutna ljudspringan i struphufvudet spränges genom en luftstöt. Detta ljud, som i svenskt tal endast undantagsvis kan få höras användt före eller efter en vokal, men som ofta uppträder vid suckande samt normalt vid stånkning och ännu kraftigare vid hostning, spelar en stor roll i tyskan, där det - utan särski", "headword": "Stöt"}
{"text": "Björkesund. Se Björksund. Suppl.", "headword": "Björkesund"}
{"text": "Augusts psykrometer, fys., ett köldmätningsinstrument. Se Psykrometer.", "headword": "Augusts psykrometer"}
{"text": "Tsjing-te, stad i Kina. Se Djehol. Suppl.", "headword": "Tsjing-te"}
{"text": "Past and present [pāst ən preṡənt], märkligt arbete af Th. Carlyle (se d. o., sp. 1186). *", "headword": "Past and present"}
{"text": "Hemming Nilsson, ärkebiskop, d. 1351 å Arnö, valdes som domprost i Västerås till ärkebiskop i Uppsala 1341. Själf begaf han sig till påfven för att få valet stadfäst, hvilket också lyckades 1342, ehuru påfven ämnat tillsätta ärkebiskopsstolen genom provision. H. deltog 1343 i Varbergsfördraget och insattes 1344 i den tillförordnade regeringen i anledning af konungens förestående resa till Norge. I sitt ämbete visade han mycken drift och klokhet. Därom vittna bl. a. hans visitationsresa genom Norrland ända upp t", "headword": "Hemming Nilsson"}
{"text": "Fördelen af denna tidsberäkning är, att inom hela den tidberäknande världen klockan i hvarje ögonblick öfverallt visar samma minut och sekund som Greenwichtiden och att skillnaden belöper sig i de olika zonerna blott till ett visst antal hela timmar. Därmed är den universella tiden gifven. Systemet är i sin tillämpning enkelt. För att öfvergå från tiden å en ort till tiden å en annan ort behöfves det blott tillägga eller fråndraga ett helt antal timmar.", "headword": ""}
{"text": "Vapensmeden. 1. En poetiskt och etiskt fram- stående roman af Viktor Rydberg (se denne, sp. 1307). - 2. Komisk opera (Der waffenschmied) med musik och text af Lortzing (se denne), uppf. i Stockholm 1885. *Vapenöfningar. Jämlikt 1925 års försvarsord- ning är utbildningstiden för det värnpliktiga man- skapet följande för värnpliktiga uttagna till linje- tjänst vid hären: Beträffande värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet för flertalet 90 dagars", "headword": "Vapensmeden"}
{"text": "Halsbandsprocessen (fr. Le procès du collier), en skandalprocess i Paris 178586, hvilken i hög grad bidrog att nedsätta kungadömets och särskildt drottning Marie-Antoinettes anseende i allmänhetens ögon samt därigenom i sin mån förberedde revolutionens framgångar. Sammanhanget var följande. Kardinal Louis de Rohan (se d. o.), som kommit i onåd vid hofvet på grund af sitt beteende som fransk ambassadör i Wien (177274), sökte åter komma i gunst och råkade därvid ut för en slipad äfventyrerska, grefvinnan La Motte (", "headword": "Halsbandsprocessen"}
{"text": "Lastmärke l. Fribordsmärke, skpsb., ett å bordläggningens yttersida anbragt märke, som anger det största djup, hvartill fartyget må under vissa olika förhållanden nedlastas, eller m. a. o. dess minsta tillåtna fribord (se d. o.). För svenska handelsfartyg är f. n. (1911) anbringandet af lastmärke icke obligatoriskt, utan blott frivilligt för fartyg, som gå på farvatten bortom linjen Skagcn-Lindesnscs och linjen Esbjerg-Texel. Lastmärke, som målas med hvit eller gul färg på mörk botten och med svart färg", "headword": "Lastmärke"}
{"text": "Reid 1. Reyd (lat. Reidanus), Ever-h a r d v a n, holländsk historiker, f. 1550, d. 1602, ståthållaren i Frisland grefve Vilhelms af Nassau råd och förtrogne, skref en historia om nederländska frihetskriget (tr. 1626; 4:e uppl. 1650; lat. uppl. 1633). I denna bok ger R. den skildring af mark-grefvinnan Cecilia, Gustaf Vasas till katolicismen affallna dotter, och hennes barn, som sedan gått igen i den historiska litteraturen och i hvilken de framställas i så afskyvärd dager. Jfr H. Wiesel-gren,", "headword": "Reid"}
{"text": "Petrus cathedrätus. Se Petri cathedra 1. Petrus Damiäni. Se Damiani, P. Petrus Dasypodius. Se Petrus Astronomus. Petrus de AlliAilli. Petrus de Boscp. Se D u b o i s, Pierre.", "headword": "Petrus cathedrätus"}
{"text": "Uther, Baptista van, målare, d. senast 1597, synes ha kommit till Sverige i början af 1560-talet, omnämnes första gången 1562, målade 1568 jämte Lambrecht målare triumfportar till konung Eriks bröllop, var mycket anlitad af Johan III, ledde dekorativa arbeten på slotten i Stockholm och Kalmar, målade altartaflor för Riddarholmskyrkan 1578, för slottskapellen i Västerås 1585 och i Stegeborg 1586 (dessa arbeten ha gått förlorade) samt porträtt af kungliga familjens medlemmar. Sannolikt är det porträtt i", "headword": "Uther"}
{"text": "Laertes (grek. /Icc/pn/e), grek. myt., fader till Odysseus (se d. o.). Af Homeros framställcs han i Odyssén som en af ålder och sorger bruten man, som, fjärran från människors sällskap, på landet framsläpar ett ensligt och tungt lif, mest sysselsatt med skötandet af sin trädgård och sin vinplantering. Efter Odysseus återkomst till Ithaka förlänade honom gudinnan Athena ånyo ungdom och krafter, så att han t. o. m. kunde deltaga i striden mot dem af Ithakas", "headword": "Laertes"}
{"text": "A. Hn.* I det irländska eller s. k. progressiva systemet, såsom hvars upphof smän nämnas Alexander Maconochie och Walter Crofton, indedas straffet i olika grader, öfvergående från strängare till mildare form. Flyttningen från klass till klass göres beroende af fångens uppförande. Sålunda börja de nyinkomne fångarna med en tids vistelse i enrum och öfverflyttas därifrån till gemensamt arbete med åtnjutande af allt större förmåner. Härtill sluter sig ett övergångsstadium med relativ frihet", "headword": ""}
{"text": "D:s folkspråk är söndersplittradt i en stor mängd, sinsemellan vidt skilda dialekter. I landskapets nordligaste hörn, de ursprungligen norska socknarna Särna och Idre, talas en karakteristisk dialekt. Pron. ni heter där di, och hv- uppträder som kv eller gv, t. ex. i Särna kvit hvit. I öfrigt kunna dalmålen betraktas som svenska folkmål och ansluta sig närmast till den uppsvenska dialektgruppen (i Gästrikland, Uppland, norra och östra Västmanland). Men de visa också en del likheter", "headword": ""}
{"text": "Einarsson , Hálfdan, isländsk lärd, f. 1732, d. 1785, rektor vid Hólars latinskola (på Island) 1755, utgaf, under titeln (1768), en latinsk öfv. af (Konungaspegeln) och skref en för den tiden förträfflig isländsk litteraturhistoria: Sciagraphia historiæ literariæ Islandiæ (1777, 2:a uppl. 1786). *", "headword": "Einarsson"}
{"text": "Stödjeväfnad , bot., en mekanisk väfnad. Se Cellväfnad.", "headword": "Stödjeväfnad"}
{"text": "Claëstorp , gods i Södermanland. Se Klastorp.", "headword": "Claëstorp"}
{"text": "Arfspastorat, pastorat, där kyrkoherdebeställningen företrädesvis tillkommer medlem af en viss släkt, om han eljest är kompetent till dess erhållande. Sådana finnas numera ej i Sverige, sedan det sista, Vessige i Göteborgs stift, blifvit af k. m:t år 1900 förklaradt rätteligen vara konsistoriellt.", "headword": "Arfspastorat"}
{"text": "*New York, stat, hade 5,997,853 innev. 1890, af hvilka 70,092 voro färgade och 726 indianer (oberäknadt 5,135 indianer på reservationer, 355 qvkm.); 1,569,501 voro födda i utlandet (498,602 i Tyskland, 28,430 i Sverige). I industrielt hänseende intager staten fortfarande första platsen; 1890 uppgafs antalet fabriker till 65,840, med 850,000 arbetare och ett tillverkningsvärde af 1,711,5 mill. doll. Till staten hörde s. å. 3,881 fartyg, om 969,000 tons, deraf 163,000 tons på de kanadiska sjöarna. Jernvägar", "headword": "*New York"}
{"text": "Exfoliation (af lat. ex, af, och folium, blad), afbladning, affjällning; med., afskiljande ur kroppen, genom naturens egen åtgärd, af benstycken, som genom nekros afdött. Endast smärre benbitar kunna på detta sätt afstötas, för större måste vanligen operation verkställas. Det afstötandet ledsagas stundom, men visst icke alltid, af smärtor, hvarför den vanliga föreställningen, att sådana bendelar måste , stundom ej slår in. Rsr.*", "headword": "Exfoliation"}
{"text": "Dalgas, Karl Frederik Isak, dansk landtbruksförfattare, f. 1787 i Fredericia, d. 1870 på sin egendom i närheten af Veile, författade Iagttagelser över hampens dyrkning (1812), Forsög til en kort og fattelig lärebog i agerbruget til afbenyttelse for den danske bonde (1822, ny uppl. 1824; prisbelönt) och Huusdyrenes behandling (1831) samt utgaf en mängd öfversättningar och några af berättelser.", "headword": "Dalgas"}
{"text": "Fyrisvand l. Fyrrisvand [-vann], en af de största insjöarna i Öfre Telemarken, i Norge. Längd 27 km. Ytinnehåll 54 kvkm. Höjd öfver hafvet 270 m. Y. N.", "headword": "Fyrisvand"}
{"text": "Sandomir (Sendomir, P. Sedomierz), stad i guvern. Radom i ryska Polen, bebelägen på Weichsels venstra strand. 14,079 innev. (1882). Bland byggnader märkas ett gammalt slott och en praktfull katedral. Staden har betydande fabriker och drifver stor handel i synnerhet med trä och hvete. I dess omgifningar finnes en mängd stenbrott, jern-, köppar-, bly- och stenkolsgrufvor. Betydande redan i 12:te årh., uppbrändes S. af tatarerna 1240 och 1259, hvarefter det nådde en hög blomstring under 1300-talet. Under J", "headword": "Sandomir"}
{"text": "Severien, fordom ett under Polen lydande hertigdöme, motsvarande delar af nuv. ryska guvernementen Tjernigov och Poltava.", "headword": "Severien"}
{"text": "Fig. 2. Morgonstunden, målning af M. v. Schwind. 2; den unga flickan, just uppstigen ur sin bädd, slår upp sitt fönster för solskenet och naturen). 1863 mottog S. uppdraget att i Wiens nya operahus måla en serie fresker, framställande scener ur de mest omtyckta operorna och ur andra tondikter. Han fyllde loggian med bilder ur Trollflöjten och foajén med Haydns Skapelsen jämte flera bilder ur andra kompositörers verk (1866). Sist utförde han den tredje af sina stora sagocykler, Melusine (i", "headword": ""}
{"text": "Varptrassel. Se Trassel.", "headword": "Varptrassel"}
{"text": "Fée [fe], fr. Se Fe.", "headword": "Fée"}
{"text": "Fribladig, bot. Se Choripetal. Suppl.", "headword": "Fribladig"}
{"text": "Hematin-albumin (Hämatin-albumin). Se Järnmedel.", "headword": "Hematin-albumin"}
{"text": "Publilius, namn på en fomromersk slägt. Volero P. genomdref 471 f. Kr. såsom folktribun, att plebejiska ämbetsmän skulle väljas i tribusforsamlingarna. Quintus P. Philo, konsul, diktator och, först bland plebejerna, pretor (337 f. Kr.), kämpade med framgång mot samniter och latiner. År 339 genomdref han i egenskap af konsul tre lagar, nämligen om giltigheten af plebiscita, om skyldighet för patres (förmodligen de patriciske senatorerna) att på förhand godkänna beslut af centurieförsamlingarna och om til", "headword": "Publilius"}
{"text": "Thuillerie [tyillrī], Gaspard Coignet de la T., grefve de Courson, fransk diplomat, f. 1594, d. 14 aug. 1653 i Paris, tjänstgjorde som medlem af parlamentsdomstolen i Paris, som föredragande i Ludvig XIII:s konselj och medlem af Conseil détat samt blef sedermera intendent i prov. Poitou, Saintonge och Aunis, i hvilken egenskap han fick utföra demoleringen af La Rochelle. 1632 utnämndes han till d efterträdare som ambassadör i Venezia, ackrediterades 1637 vid de italienska furstehofven och förflyttades 164", "headword": "Thuillerie"}
{"text": "Reformationen nedbröt alldeles Mariakulten i de protestantiska länderna; Olaus Petri uttrycker reformationens ställning till Maria så (i Een nyttwgh vndervijsnig): Gud skall vara prisad för hennes skull, så att han prisas i henne och hon icke i annat än i honom. Vi skola hafva Guds moder och andra helgon för en spegel, däri vi bespegla hans barmhärtighet uti. Men ingen medlare finnes mellan Gud och människor utan Kristus allena. Äfven i katolska kyrkan följde en tillfällig reaktion mot den", "headword": ""}
{"text": "Onychophora, zool. Se Prototracheata. *", "headword": "Onychophora"}
{"text": "Macropodinae , zool. Se Kängurudjuren.", "headword": "Macropodinae"}
{"text": "Diagnos. Af den allra största vikt är, att tidig och tillförlitlig diagnos af sjukdomen ställes. En dylik måste taga hänsyn såväl till de tidigt framträdande allmänsymtomen som till de lokala från lungorna. Då de förra, såsom redan framhållits, äro ganska sväfvande och framför allt liknande dem vid en del andra sjukdomar än lungsot, har man riktat ett ihärdigt arbete på att utbilda dels den lokala diagnosen af lungförändringarna genom ytterlig noggrannhet vid och förfining af de gamla fysikaliska", "headword": ""}
{"text": "Trysilelven är namnet på Klarelfvens nedre lopp i Norge. Y. N.", "headword": "Trysilelven"}
{"text": "Invid många af våra kyrkor ha, särskildt under 1600-talet, förnämligare adelsfamiljer fått uppföra korliknande utbyggnader, s. k. grafkor, för att i källare därunder nedsätta sina anhörigas likkistor och ordna mera praktfulla kistor eller epitafier, de dödes vapensköldar, anträd m. m. i själfva grafkoret, som vanligen är afstängdt från kyrkan med ett högt, orneradt smidesjärnsgaller. Riddarholmskyrkan är till större delen omgifven af grafkor. Äfven vid", "headword": ""}
{"text": "Predestination (af lat. prcedestinäre, på förhand bestämma, föresätta sig), teol., förutbestämmelse, utkorelse, . Guds i historien uppenbarade frälsning visar för tanken med nödvändighet tillbaka till en Guds före och öfver all tid stående frälsningsvilja, ett hans eviga frälsnings-, hvari allt hans handlande med människorna i historien har sin yttersta grund och som där blott successivt kommer till förverkligande. I denna allmänna mening har tanken på en gudomlig predesti-nation", "headword": "Predestination"}
{"text": "Grufhjälp (Grufvehjälp), kam. Se Mantalsräntan.", "headword": "Grufhjälp"}
{"text": "Dareik l. Darik (Grek. dareikos, af Dareios, persiskt konunganamn), fornpersiskt guldmynt, värde motsvarande omkr. 11 kr. Framsidan visade i prägeln den persiske konungens bild och baksidan bilden af en bågskytt.", "headword": "Dareik"}
{"text": "Ölafsson. 1. Pål [pauddl] Ö., isländsk skald, f. 1827, d. 1906, egde och brukade den historiska gården HallfreÖarstaöir i Fljötsdalen på östlandet och var därjämte förvaltare af kronogodset SkriÖa i samma trakt. Han förvärfvade sig på egen hand stor beläsenhet och omfattande kunskaper. Som skald var han mycket uppburen för sitt friska, glada lynne och sin förbluffande lätthet för att handskas med de krångligaste versslag. Hans dikter äro till stor del", "headword": "Ölafsson"}
{"text": "Rheinberger, Joseph Gabriel, tysk tonsättare, f. 1839 i Vaduz i Lichtenstein, spelte orgel redan vid 7 års ålder, studerade 185154 vid konservatoriet i München, der han senare (1859) blef lärare, var 186567 repetitör vid hofoperan och derefter inspektor för konservatoriet samt blef 1877 dirigent för den kungliga kapellkören, hvilken i likhet med Berlins domkör i synnerhet odlar äldre vokalmusik. R. räknas bland Tysklands förnämsta nu lefvande tonsättare. Han röjer väl icke egentlig genialitet, men hans musi", "headword": "Rheinberger"}
{"text": "Arany [årrånj], János, ungersk skald, f. 1 mars 1817, lefde i tryckta förhållanden såsom lärare och underordnad tjänsteman, tills han 1854 blef öfverlärare vid gymnasiet i Nagy-Körös. Han kallades 1860 till Budapest såsom Kisfaludy-sällskapets direktör och var 186576 ständig sekreterare i ungerska vetenskapsakademien. Död 22 okt. 1882. A. är Ungerns störste episke skald och balladdiktare. Hans förnämsta epos, Toldi (i 12 sånger, 1847), besjunger den magyariske Simsons bragder. Det utvidgades med änn", "headword": "Arany"}
{"text": "Najadaceæ , bot., växtfamilj af ser. Helobiæ, omfattande vanligen spensliga, nedsänkta vattenväxter, förekommande dels i hafvet, dels i insjöar. Bladen äro smala, tandade, sittande nästan motsatta. Blommorna äro ensamma och utgöras hos hanblommorna af ett dubbelt hinnaktigt, bägarlikt hylle, tätt omgifvande l terminal ståndare, hos honblommorna af ett enkelt eller intet hylle med l fruktämne med l fröämne. Familjen innehåller endast l släkte, Najas, af hvilket 2 arter finnas i Sverige. N. marina, natesärf", "headword": "Najadaceæ"}
{"text": "Tillväxtborr , skogsv., en af tysken Pressler (se d. o.) först konstruerad borr för uppmätning af årsringarnas bredd hos växande träd. Den består af en ihålig stålborr (a), försedd med en lång skrufgänga. Till borren hör ett ihåligt stålhandtag (b), hvari såväl själfva borren a som utdragstungan c kunna stoppas in, då borren ej brukas (se d). Då borren skall användas, utskrufvas först utdragstungan (c) med själfva borren (a) ur stålcylindern. Härefter utdrages själfva tungan, och den öfriga borren (a) fastsä", "headword": "Tillväxtborr"}
{"text": "Postpalatala språkljud (af Lat. post, bak och palatum, gom), fonet., de konsonanter, som bildas mellan mjuka gommen och tungryggen. Till denna grupp höra bl. a. de semitiska språkens bakre (emfatiska) k-ljud (»qaf»), vissa tyska och schweiziska dialekters ch-ljud, Höll. g, Sp. j (x) och svenskt skorrande r. Postpalatalerna sammanfattas af många med mediopalatalerna (de vanliga k- och g-ljuden) under benämningen »gutturaler» och gälla då som »bakre gutturaler». De kallas äfven velarer. Jfr Kontaktsläge och Palataler.", "headword": "Postpalatala språkljud"}
{"text": "Prytani. Se Prytaner. Prytz. 1. Andreas Johannis P., predikant, dramaturg, f. 1590 i Arboga, d. 7 april 1655 i Norrköping, blef student i Uppsala 1610, då han inskrefs i J. Rudbeckius kollegium. Han deltog i dettas öfningar, bl. a. de dramatiska, var någon tid dess , men lämnade universi- tetet 1612 samt reste 1614 till Wittenberg och Greifswald. Hemkommen, blef han 1619 filos, magister i Uppsala samt utnämndes 1621 till professor i vältalighet. Vid denna tid författade P. sina", "headword": "Prytani"}
{"text": "Linneindustri. Sedan med linets renhäckling de förberedande arbetena för linspånaden undangjorts (se Linberedning), vidtaga arbetsprocesser för bildande af likformiga band \\tafforna i lindockan äro nämligen mycket ojämnt fördelade) samt dessa bands förvandling till fingarn. På linbands- 1. pålägg-ningsmaskinen bildas banden, på sträckmaskinen samt förspinnmaskinen sträckas de (och * för utjämnande af olikheter i tjockleken), snos samt uppvindas jämnt på spolar. Det sålunda uppkomna", "headword": ""}
{"text": "Hjonelag (Hjonalag), äktenskap. Ordets första del är det fsv. hjon, som betyder till ett hushåll hörande person, familjemedlem eller tjänare, i plur. särskildt om äkta makar (jfr fästehjon, trolofvade), och numera väsentligen nyttjas i några sammansättningar (fattighjon, tjänstehjon, hjondagsverke).", "headword": "Hjonelag"}
{"text": "*Kronecker. — 2. K. H. K. dog 7 juli 1914.", "headword": "*Kronecker"}
{"text": "Raoul [rao7!], fransk namnform för Rudolf.", "headword": "Raoul"}
{"text": "Medeltida magisterpromotion vid Paris universitet. Efter träsnitt i en tysk upplaga af Ciceros De officiis, 1500-talet. samt hinderliga för studiernas lugna, grundliga bedrifvande. Högtidligheten, till hvilken fortfarande honoratiores inbjudas genom offentligt program, plägar nu firas i universitetets aula, där sång utföres, hvarefter promotor håller ett föredrag på svenska och med ett kort tal på latin bekransar promovendi samt framlämnar diplomet och ringen, allt på estraden,", "headword": ""}
{"text": "Las Marianas , sp. Se Marianerna.", "headword": "Las Marianas"}
{"text": "Ord, som saknas under C, torde sökas under K. ungdomsbedrifter, är förebilden till Corneilles Cid, som nästan endast är en omskrifniug af det spanska originalet, mcn utan dess friska ton och poesifyllda arom). Till samma art höra vidare: La justicia en la piedad, La humildad soberbia y el amor constante, El conde de Alarcos, El nacimiento de Montesinos och El desengano dichoso. Af hans må nämnas: El Narciso en su opinion, La iuerza de la costumbre och Los mal casados de Valencia ; af : El curioso impertinente och Don Quijote, båda med sto", "headword": "Ord, som saknas under C, torde sökas under K"}
{"text": "n e, vackrare) samt best. plur. mask. delvis på -a (lappa, lapparna) och fem. på -en (jänte", "headword": "n"}
{"text": "Astronomiska spektralapparater. Se Astronomiska instrument.", "headword": "Astronomiska spektralapparater"}
{"text": "Petersburgstandard. Se Standard. Petersburgkonferensen. Se Petersburg, sp. 669. Petersen, Frederik Kristian, dansk filolog, f. 1786, d. 1859, tog teol. examen 1811 och filos. doktorsgrad 1814 samt blef professor i filologi 1818 och föreståndare för Regensen 1829. P. var 1829-42 redaktör af Maanedsskrift for litteraturTidsskrift for litteratur og kritik. Hans Almindelig indledning til archæologiens studium utkom 1825 och Haand-bog i den græske litteraturs historie 1830. E. Ebg.", "headword": "Petersburgstandard"}
{"text": "Rickleån, Säfvar elf, Ume elf med Vindelelf. Landskapet dels utgör ett tämligen lågt kustland, i södra dalen af Vesterbottens län 30 à 40 km. bredt, men afsmalnande mot den norra delen och inom Norrbottens län utvidgande sig mot n. till en bredd af 100 km., dels omfattar det nedre skogslandet af dessa län, hvilket sänker sig från Lappland mot kustlandet. Till följd af dessa terrängförhållanden äro i regeln vattendragen strida och forsande i landskapets vestra", "headword": ""}
{"text": "Florin l. Floren, mlat. florenus (af lat. flos, blomma), it. fiorino, fr. florin, ett guldmynt, som ursprungligen (från 1252) präglades i Florens och på den ena sidan bar stadens vapen (en lilja) med inskriften Florentia och på den andra Johannes döparens bild (se fig. 1) samt beräknas ha i värde motsvarat 8 kr. 75 öre. I Frankrike eftergjordes florinen från Ludvig IX till Karl V. Från florinen härstammade medeltidens och den nyare tidens gulden, hvilken senare ännu i dag betecknas med", "headword": "Florin"}
{"text": "Champollion, J. F., föddes d. 23 Dec. 1790. Jfr Egyptologi. Suppl.", "headword": "Champollion"}
{"text": "Roller gin [råun], valsegrenermaskin. Se Egrenermaskin med fig.", "headword": "Roller gin"}
{"text": "Nossairier . Se Nosairier.", "headword": "Nossairier"}
{"text": "Östra indiska halfön (Bortre Indien), den östligaste af de tre sydasiatiska halföarna, nu vanligen kallad Indokinesiska halfön l. Indo-Kina, ett namn, som först föreslogs af Malte-Brun. Omgifven på ena sidan af Indiska hafvet, som där bildar Pegu- l. Martabanviken, och på den andra af Kinesiska hafvet, som bildar Siarn- och Tonkinvikarna, berör halfön Indien i n. v. och Kina i n., utan att dock någondera gränsen är tydligt markerad. Hufvudmassan af halfön är belägen mellan 92° och 109° ö. Igd samt mellan 28° och 9°", "headword": "Östra indiska halfön"}
{"text": "Svafvelsyrehygrometer , meteor., en af Whitehouse efter De la Rives förslag konstruerad hygrometer (se d. o., sp. 1482).", "headword": "Svafvelsyrehygrometer"}
{"text": "Svarta  björkrullvifveln , zool. Se Rullviflar.", "headword": "Svarta  björkrullvifveln"}
{"text": "Djuranatomi l. Zootomi, vetenskapen om djurens byggnad. Jfr Anatomi och Zoologi.", "headword": "Djuranatomi"}
{"text": "Marcgraviaceæ, bot. Af fam. äro nu omkr. 50 arter kända. G. L—m. *", "headword": "Marcgraviaceæ"}
{"text": "I (1912), E. de Fay, (1913), och C. F. Arnold, Die geschichte der alten kirche bis auf Karl d. Grossen (1919). Hj. H—t.", "headword": ""}
{"text": "Tietgen [titgen], Karl Frederik, dansk affärsman, född d. 19 Mars 1829 i Odense, hade 184955 anställning hos ett handelshus i Manchester och blef sedan köpman i Köpenhamn. År 1857 anställdes T. såsom direktör för den nyinrättade privatbanken, hvilken han snart höjde till stor betydelse; men det var likväl först efter 1864 han fick tillfälle att utveckla hela sin förmåga. Danmarks nyss lidna förlust af Slesvig sökte T. i sin mån ersätta genom att väcka till lif den danska handelsverldens företagsamhet.", "headword": "Tietgen"}
{"text": "Nepenthes (grek., ), farm., ett i forntiden hos grekerna högt prisadt medel mot smärtor och sorgbunden sinnesstämning. Man antar vanligen, att nepenthes var den utpressade mjölksaften af vallmoplantan (Papaver somniferum L.), således ungefär detsamma som opium. Men andra hålla före, att nepenthes var detsamma som våra dagars hasjisj (se d. o.). O. T. S.*", "headword": "Nepenthes"}
{"text": "Vallandsson. Se Vidrik Verlandsson. *Wallaschek, R., dog 24 april 1917 i Wien. *Wallbeck-Hallgren, Torgny A., dog 12 aug. 1925 i Stockholm. Wallberg, Viktor Teodor, präst, antivaccinationist, f. 23 aug. 1871 i Helgarö, Södermanland, kapellpredikant i Risbäck 1905, kyrkoherde i Indal 1918, har i en rad broschyrer och tidnings- artiklar kämpat emot vaccinationstvånget, var ordf. i Svenska förbundet mot vaccinationstvånget och (från 1915) redaktör af dess organ, Vaccinations-", "headword": "Vallandsson"}
{"text": "Linnaea Gronov., bot. I nordens barrskogar kryper anspråkslöst fram en långrefvig, i sina yngre delar örtlik buske, hvars små rundade, helbräddade eller glest naggade blad qvarsitta gröna året om. Här och der uppsända de många fot långa, rotslående refvorna omkr. 56 cm. höga, nedtill bladiga stjelkar, hvilka sluta med en bladlös, svagt rödaktig stängel, som delar sig i 2, någon gång i 3 mycket fina, med 2 små skärmblad försedda blomskaft. Hvarje blomskaft uppbär en hängande blomma, hvars foder är femde", "headword": "Linnaea"}
{"text": "Le roi est mort, vive le roi [lo råa ä mår, vivv lo råa], Fr., »(den gamle) konungen är död, lefve (den nye) konungen», ett häroldsrop, som i det gamla monarkiska Frankrike plägade höjas inför folkskaran, så snart en regerande konung uppgifvit andan. Uttrycket öfvergick tidigt till en beteckning för konungadömets oförstörbara lifskraft.", "headword": "Le roi est mort, vive le roi"}
{"text": "Lobos-öarna, en af tre öar bestående ögrupp utanför Perus kust, 25–75 km. från fastlandet, med omkr. 1,600 innev. Öarnas förr mycket stora guanolager har nu bortförts.", "headword": "Lobos-öarna"}
{"text": "Orgel. (Sp. 868) Den största orgeln i Sverige är numera den i maj 1925 invigda konsertorgeln i Stockholms nya stadshus, tillkommen medelst donation å 100,000 kr. af ingenjör O. Hirsch (se d. o. 3. Suppl.) och byggd af E. F. Walcker komp. i Ludwigsburg, efter disposition af arbetets kontrollant organisten A. Boberg i Malmö. Den har 4 manualer och pedal, 107 stämmor och 9,368 pipor samt stort fjärrverk, till hvilket höra 25 stämmor och från hvilket ljudet ledes genom en 43 m. lång kanal öfver Blå halle", "headword": "Orgel"}
{"text": "Douceur [-sör], Fr. (af doux, douce, Lat. dulcis, ljuf) l. Dusör, egentl. sötma; gåfva, som gifves af erkänsla, gratifikation. Jfr Doucement.", "headword": "Douceur"}
{"text": "Prodoxidæ, Prodoxus, zool. Se Yuccamalar.", "headword": "Prodoxidæ"}
{"text": "Raiatea (U l i e t e a), en af de franska Sällskaps-öarna, den största i gruppen Leeward islands (öarna under vinden), högbergig. 194 kvkm. Ett stort korallref med några öppningar omsluter såväl R som den 5 km. nordligare ön T a h a a (82 kvkm.). Båda öarna hade 1911 tillsammans 3,347 inv., hvilka äro kristna polynesier, besläktade med ta-hitierna. (J. F- N.) Raibolini [rajbålini], Francesco, kallad F r a n c i a, italiensk målare, f. 1450 i Bologna, d. där", "headword": "Raiatea"}
{"text": "Qvadersandsten, geol., en i utlandet förekommande, till kritsystemet hörande sandstensaflagring, hos hvilken bergarten är genom förklyftningar vinkelrätt mot skiktningen delad i qvaderformade block. E. E.", "headword": "Qvadersandsten"}
{"text": "Nordtyska förbundet (ty. Norddeutscher bund). Genom segern vid Königgrätz (3 juli 1866) vann Preussen makten att utstöta Österrike ur det sedan 1815 bestående Tyska förbundet samt att göra annekteringar och ge uppslag till nya förbundsbildningar. Det utfärdade 16 juli 1866 en inbjudning till bildande af ett förbund af tyska stater n. om Main. 18 aug. ingicks fördrag om ett sådant under namn af Nordtyska förbundet mellan Preussen, Sachsen-Weimar, Oldenburg, Braunschweig, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Koburg-Gotha,", "headword": "Nordtyska förbundet"}
{"text": "Portkorpräl, krigsv. Se Korpral. Portlakfamiljen, bot. SePortulacaceæ. Portland, Isle of [äitlend], ö eller halfö i Engelska kanalen, hörande till grefsk. Dorset, 7 km. s. om Weymouth, förenad med fastlandet genom den 15 km. långa Chesilbanken, en låg grusbank. Halfön är 7 km. lång, 2,s km. bred och har en areal af 11,? kvkm. Den har brant kust och är otillgänglig från sjön utom i s., där den löper ut i en spets, Bill of P., som uppbär 2 fyrar. Halfön lämnar", "headword": "Portkorpräl"}
{"text": "Vouillè [voij?]. Se Youlon. Would-be [cmM blsom gör anspråk på att varaen would-be vetenskapsman, en person, som gör anspråk på att bli ansedd som vetenskapsman. Woulfska flaskor, kem., med 2 eller 3 hal- sär försedda och till gasers tvättning använda flaskor. P. T. C.* Voullaire [volär], Jean, schweizisk reformert präst, f. 18 juni 1711 i Genève, d. 27 dec. 1775 i Bossey, var juli 1749-okt. 1763 pastor vid Franska reformerta", "headword": "Vouillè"}
{"text": "Hellquist, G. Elof, har till sv. öfversatt Hesiodos (1923) och Theogoni (1924) samt Kallimachos hymner (1925). *°", "headword": "Hellquist"}
{"text": "Tesseral (af lat. tessera, liten tärning), krist. Tesserala kristallsystemet benämnde tyske mineralogen K. Fr. Naumann samma kristallsystem, som af A. G. Werner, Fr. Mohs och W. K. Haidinger kallats det tessulariska, af Hausmann det isometriska och som numera efter Kr. Weiss vanligen benämnes det reguljära. Med en tesseral kristallform förstås således en form, som tillhör det reguljära systemet, t. ex. oktaedern, kuben, tetraedern m. fl. Hj. Sj.", "headword": "Tesseral"}
{"text": "Mišić [miʃitj], Zivojin, serbisk militär, f. 7 juli 1855, d. 20 jan. 1921, officer 1876, generalstabsofficer, öfverste 1901 och general 1912, var under Balkankrigen 1912—13 och Världskrigets första skede generalstabschefen Putniks närmaste man. Som chef för 1:a armén (nov. 1914) tillfogade han 3 dec. österrikarna ett afgörande nederlag vid Rudnik, så att de måste utrymma landet. 1915 års fälttåg slöts med serbiska härens upplösning. Under återtåget öfvertog M., som utnämnts till fältmarskalk (vojevod", "headword": "Mišić"}
{"text": "Mellago graminis, bot. farm. Se Kvickrot.", "headword": "Mellago graminis"}
{"text": "Lietzmann [līts-], Hans, tysk teolog, f. 2 mars 1875 i Düsseldorf, 1900 docent i Bonn, 1905 e. o. och 1908 ord. professor i Jena och 1924 (efter Harnack) professor i Berlin, har med stort skarpsinne och idérikedom egnat sina forskningar åt Gamla kyrkans historia och särskildt öfvergången från den nytestamentliga tiden samt kultens arkeologi; han anses vara en af Tysklands främsta nu lefvande forskare. Vid det stora Lutherjubileet i Eisenach 1921 höll han ett mycket uppmärksammadt föredrag om Luthers bibe", "headword": "Lietzmann"}
{"text": "Den öfversta af fasadens våningar, i hvilken slafvarne hade sina platser, innehöll icke något galleri. Hon var också föga öppen utåt, men visade i stället inåt teatern en lätt och rik kolonnad. Gränsen mellan arena och åskådarerum bestod dels af en vattengraf, dels af en vid pass 12—15 fot hög terrassmur, som nedtill var genombruten af portar för djur, kämpar o. s. v. och på hvilken, skyddade af bröstvärn, kejsarens och de förnämes platser befunno sig.", "headword": ""}
{"text": "Nitid (lat. nitidus), eg. skinande, glänsande; fin, sirlig; prydlig och lättläst (om handstilar och boktryck). - Subst. Nitiditet.", "headword": "Nitid"}
{"text": "Naville, É., dog 17 okt. 1926 i Genève. °", "headword": "Naville"}
{"text": "Aljaska, halfö i Nord-Amerika. Se Alaska.", "headword": "Aljaska"}
{"text": "Sverige. Från tullskyddsepoken fr. o. m. 1870-talet i Förenta staterna och i Tyskland datera sig de äldsta trustbildningarna i dessa länder, liksom från tiden för verkningarna af 1890-talets protektionistiska system i Sverige, där sockerindustrien och sprittillverkningen blefvo tidigast kartellerade och slutligen förtrustade. Ett faktiskt monopol eger ett jätteföretag ofta genom själfva sin produktionskapacitet och kapitalstyrka, genom hvilka det förmår öfverväldiga mindre konkurrenter. I", "headword": ""}
{"text": "En vogue [ang våg], Fr., i ropet, modernt.", "headword": "En vogue"}
{"text": "Ephe , negerfolk. Se Eve.", "headword": "Ephe"}
{"text": "Suspekt (Lat. suspectus), misstänkt.", "headword": "Suspekt"}
{"text": "Patentbref . Se Patent.", "headword": "Patentbref"}
{"text": "Cotteau [kåtå], Gustave, fransk paleontolog, f. 1818 i Auxerre, d. därstädes 1894. Efter slutade juridiska studier blef han 1846 domare i sin fädernestad samt innehade sedermera samma ämbete i flera af Frankrikes städer. C. var under mera än ett decennium den ende, som sysslade med fossila sjöborrar, och han blef på detta område en erkänd auktoritet. Resultaten af hans arbete finnas i en mängd uppsatser och monografier; särskildt omnämnande förtjänar hans arbete om echiniderna, i .", "headword": "Cotteau"}
{"text": "Skeppsbrott på svenska kusten (1853), Brudfärden på stormig sjö (s. å., taflans öden okända), Ljustring vid månsken (1854) och Färden till julottan (1855), som väckte stort uppseende. Somrarna 1853 och 1854 tillbragtes i hemlandet under flitigt naturstudium på land och till sjöss. 1854 hade L. fått akademiens resestipendium för tre år. I juli 1855 begaf han sig till Paris. Där tog han starka intryck af den moderna koasten på den då pågående världsutställningen,", "headword": ""}
{"text": "Läget af neutralpunkten kan beräknas enl. (8) ; för järn, koppar gäller alltså enl. (6) 10,6- 0,038* - 0; alltså t = ^ = 279° C., 0,038 i god öfverensstämmelse med erfarenheten. Termokraftens variationer. Undersökningarna af Seebeckeffekten försvåras därigenom, att ofta äfven små mängder föroreningar ytterst starkt påverka termokraften. Så t. ex. ändras e för vismut från sitt starka negativa värde till ungefär lika starkt positivt värde genom inblandning af endast ett par", "headword": ""}
{"text": "*Ljusterö, socken i endast Åkers skeppslag. 9,441 har. 1,690 innev. (1896).", "headword": "*Ljusterö"}
{"text": "Urokloralsyra, i kroppen uppkommen förbindelse mellan kloralhydrat och glykuronsyra. Se Sömnmedel, sp. 223.", "headword": "Urokloralsyra"}
{"text": "*Grenaa. 1917 öppnades järnväg från Ryomgaard öfver Gjerrild till G. Med förstäder 5,582 inv. 1921. P. E-t. *Grenander. - 2. Alfred G. Bland hans verk från de senast förgångna åren äro Ringels-burgs slott vid Magdeburg (1912), Svenska Viktoriaförsamlingens kyrka i Berlin (1920-21) och Berlins elektriska Untergrundbahn Nord-Syd (1921). Ett par af G. ritade galler afbildas å pl. IV till art. Smideskonsten. G-g N. Grenander, Max, ingenjör, rektor, f. 6 nov. 1873 i Norrköping, utexaminerades från Tekniska", "headword": "*Grenaa"}
{"text": "Med fullt fog kan man säga, att hela hans intellektuella, moraliska och religiösa utvecklingsgång ledde fram till La Commedia, hvars afslutning tillhör det allra sista skedet af hans lefnad. Under ungdomsåren hade hos honom kärlekskänslan stegrats till en exaltation, som var stark nog att ännu mot lifvets afton bryta fram med himmelsk strålglans. Genom hängifvet studium af Vergilius hade han lärt att finna verkningsfulla poetiska bilder och att afvinna sitt eget ringaktade modersmål den", "headword": ""}
{"text": "Kerak [hårdt k] l. Krak, stad i Syrien, omkr. 20 km. ö. om Döda hafvets södra del, omkr. 900 m. öfver hafvet. Omkr. 8,000 innev., deraf 1/4 grekiska kristna. K. var en af moabiternas hufvudstäder och omnämnes i den bibliska historien under namnen Kir-Moab, Kir-Heres, Kir-Hareset och (efter exilen) K. Staden var fordom befäst och spelade en betydande rol under korstågen.", "headword": "Kerak"}
{"text": "Chaudordy [jådårdl], Jean Baptiste Alexandre Damaze, grefve de C., fransk diplomat, f. 4 dec. 1826, d. 26 mars 1899, ingick 1851 i diplomatien samt tjänstgjorde som attaché i Rom och en del andra hufvudstäder. Efter att 1868 en kort tid ha varit ambassadör i Madrid, blef han direktör i utrikesministeriet. Efter kejsardömets fall 1870 utnämndes han af Jules Favre till föreståndare för utrikesafdelningen hos nationalförsvarsregeringens delegation utanför Paris (först i Paris, sedan i Bordeaux) och visade p", "headword": "Chaudordy"}
{"text": "Churchill [tjätjil], en från Dorsetshire härstammande gammal engelsk adelssläkt. Dess förste mera framträdande medlem var sir Winston C., f. omkr. 1620, d. 1688, hvilken som ifrig rojalist led mycket för Stuartarnas sak under inbördeskriget och 1675 utgaf Divi britannici, en serie panegyriska biografier öfver engelska konungar. Hans äldste son, John C. (se nedan), den berömde fältherren, erhöll 1702 hertiglig värdighet (af Marlborough). Hertigtiteln öfvergick efter dennes död utan manliga arfvingar till", "headword": "Churchill"}
{"text": "Ortsisomeri. Se Isomeri. Suppl.", "headword": "Ortsisomeri"}
{"text": "Saintine [sängtin], Joseph Xavier (hette urspr. Boniface), fransk skriftställare, f. 1798, d. 1865 som literatör i Paris, vann stort rykte genom den rörande romanen Picciola (1836, en mängd uppl.; »Picciola» 1848), som öfversattes på alla europeiska språk och förskaffade sin upphofsman det monthyonska priset. Han skref dessutom åtskilliga andra moraliserande berättelser, utgaf torra, korrekta, lyriska dikter och var ovanligt produktiv som författare af lustspel och vådeviller (psevd. Xavier). Några af h", "headword": "Saintine"}
{"text": "Egyptisk kloros. Se Strongyloidea.", "headword": "Egyptisk kloros"}
{"text": "Arlberg, Georg Efraim Fritz, operasångare, f. 21 mars 1830 i Leksand i Dalarna, d. 21 febr. 1896 i Kristiania, blef student i Uppsala 1848, tog kameralexamen 1852 samt ingick därefter i kammarkollegium, generaltullstyrelsen och postverket. 1854 debuterade han å stjernströmska såsom Farinelli i pjäsen af samma namn. Året därpå gjorde han furore såsom Asmodeus i , och 1858 öfvergick han till k. teatern, där han öppnade sin bana såsom Figaro i . Jämte Arnoldson tog han en tid undervisning af en tysk f. d.", "headword": "Arlberg"}
{"text": "Forssman , Magnus John Karl August, läkare, universitetslärare, f. 22 nov. 1868 i Kalmar, blef student i Lund 1887, med. kandidat 1893, licentiat 1897 och doktor 1898. Sistnämnda år förordnades han till docent i allmän patologi vid universitet i Lund och utnämndes 1900 till e. o. professor i allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård därsammastädes. Bland hans skrifter må nämnas Über die ursachen, welche die wachsthumsrichtung der peripheren nervenfasern bei der regeneration bestimmen (gradualafh", "headword": "Forssman"}
{"text": "Latomier (Grek. latomiai l. laotomiai, Lat. laututmiae), ett grekiskt ord, som betyder stenbrott (af las, sten, och temnein, hugga). Det qvarstår ännu i dag såsom benämning för de betydande och historiskt ryktbara stenbrotten invid Syracusa på Sicilien, hvilka tidtals begagnades såsom statsfängelser. I en af dessa latomier försmäktade 7,000 athenare, som fallit i fångenskap vid den stora olyckliga expeditionen till Sicilien (413 f. Kr.). Lautumiae kallades, förmodligen efter de syrakusanska latomierna,", "headword": "Latomier"}
{"text": "Löscher , Valentin Ernst, tysk luthersk teolog, f. 1673 i Sondershausen, d. 1749 i Dresden, studerade vid det mot pietismen fientliga universitetet i Wittenberg, blef 1698 pastor och super- intendent i Jüterbog, 1701 superintendent i Delitzsch, 1707 professor i Wittenberg, 1709 pastor vid Korskyrkan i Dresden samt superintendent och medlem af öfverkonsistoriet där. Redan i Jüterbog hade L. börjat utge en teologisk tidskrift den första i sitt slag som utkom under olika titlar (1701 Altes und neues aus", "headword": "Löscher"}
{"text": "Pet., vid latinska djurnamn förkortning för tyske naturforskaren W. K. H. Peters (se d. o.).", "headword": "Pet"}
{"text": "Dubbelplog, landtbr., användes stundom som namn dels på tvåskärig plog, dels på kupplog. Jfr Plog.", "headword": "Dubbelplog"}
{"text": "Subsistera (lat. subsistere), fortvara, ha sitt uppehälle; filos., bestå genom sig själf. Jfr Existera. - Subsistens, fortvaro, bestånd; uppehälle, utkomst, underhåll; filos., egenskapen att vara substans (se d. o.), likbetydande med substantialitet. S-e.", "headword": "Subsistera"}
{"text": "Bernhardy, Gottfried, tysk filolog och literaturhistoriker, f. i Landsberg (Mark-Brandenburg) 1800, d. 1875 såsom professor och öfverbibliotekarie vid universitetet i Halle. Redan som ganska ung gjorde han sig bekant genom sin skrift Eratosthenica (1822), hvarpå följde hans förtjenstfulla upplasror af Dionysius Periegetes39, ny uppl. 185153) samt Wissenschaftliche syntax der griechischen sprache (1829), i hvilket arbete han sökte kritiskt framställa den grekiska syntaxens historiska utveckling. Såsom ett", "headword": "Bernhardy"}
{"text": "Autogen skärning och Autogen svets- ning, kem. Se Autogen metallbearbet- ning. Suppl. Autograf, sp. 485. Svenska autograf- sällskapet antog 1905 namnet Person- historiska samfundet (se vidare d. o.). Autokatalys (af grek. áutos, själf), kem., den form af katalys (se d. o.), vid hvilken det är någon af de vid en reaktion bildade produkterna, som katalytiskt påskyndar reaktionen själf. Yid auto- katalys måste alltså reaktionshastigheten i början ökas mer eller mindre hastigt, efter hand som kon-", "headword": ""}
{"text": "Mormyrus, zool., tillhör fiskfamiljen Mormyridæ, inom gruppen Malacopterygii. Mormyridæ ha bålen, men ej hufvudet, fjällbeklädd; de sakna skäggtömmar; de båda mellankäksbenen sammanväxa till ett benstycke; en stor hålighet på hvardera sidan om hufvudet, beklädd af en tunn benskifva; gälöppningen liten; mycket starkt utvecklad hjärna; å ömse sidor om svansen ett elektriskt organ. Släktet Mormyrus lefver i det tropiska Afrikas floder. Flertalet arter utmärkes genom en förlängd, ofta böjd nos; munöppningen", "headword": "Mormyrus"}
{"text": "Falltid, fys., den tid, som åtgår för en kropps fallande. L. A. F.", "headword": "Falltid"}
{"text": "Collins [kålins], William, engelsk skald, f. 1721, tillbragte sitt lif i fattigdom och under hårda pröfningar samt dog 1759, efter att i flera år ha varit nervsjuk och melankolisk. C. offentliggjorde 1746 Odes, hvilka icke vunno samtidens uppmärksamhet, men af 1800-talets kritiker (exempelvis Swinburne och Elizabeth Browning) förklarats tillhöra den förnämsta engelska lyriken under 1700-talet. De ega en musikaliskt välljudande form, något för den tiden ovanligt, och en äkta naturkänsla. C:s Works äro u", "headword": "Collins"}
{"text": "Tyska riket själft förvaltningen, som sistnämnda år återlämnades åt kompaniet. 1 april 1899 återtog likväl riket ånyo regeringen på ön. Koloniens ekonomiska utveckling har icke nått långt. Jordbruk är hufvudnäringen (kokos, kautschuk), den odlade ytan upptar omkr. 20,000 har. Försök med kaffe-, tobaks- och bomullsodling ha misslyckats. Införseln skattades 1910 till 976,000 mark, utförseln till 399,000 mark. De viktigaste hamnarna äro Friedrich Wilhelms-, Berlin- och Konstantinhafen. Regelbunden", "headword": ""}
{"text": "Rimestad. 1. Kristian Vilhelm R., dansk politiker, född i Köpenhamn d. 17 Jan. 1816, student 1832, blef 1833 lärare vid »borgerdydskolen» i Köpenhamn samt var 184653 denna skolas rektor. Han var ifrig demokrat, tog tidigt del i sträfvandena för arbetarnas höjande och hade länge stort inflytande på deras politiska hållning. I synnerhet verkade han väckande och upplysande genom sina föredrag och stiftade 1860 »Arbejderforeningen», hvars förman han var till sin död, men förmådde likväl icke hindra, att fler", "headword": "Rimestad"}
{"text": "Morin, Sven Nilsson, bildsnidare och målare, f. 1747 i Gnosjö socken, Småland, d. där 4 dec. 1813, var torparson. Han var först sockenskräddare, blef sedan landtbrukare och utförde 1772 en rikt komponerad predikstol i Anderstorps kyrka. Samtidigt målade han kyrkan invändigt med bilder och tänkespråk. Som häradsmålare i Mo besökte han 1782 målarakademiens principskola, där han 1783 vann en 3:e medalj. Äfven där skall han, enligt berättelse, ha förvånat genom sin ovanliga skicklighet, vunnen h. o. h. på", "headword": "Morin"}
{"text": "Dufhöken, zool. Se Hökarna.", "headword": "Dufhöken"}
{"text": "*Länghem. 9,434 har. 1,236 innev. (1896).", "headword": "*Länghem"}
{"text": "Liber daticus (plur. libri datici), lat. () är det allmänt gängse namnet på två af de medeltida nekrologierna (se d. o.) från Lund; det har uppkommit därigenom, att en statut af ärkebiskop Jens Grand från 1293, i hvilken namnet förekommer, af Mogens Madsen och efter honom af Kilian Stobaeus, Lagerbring och Langebek utan grund ansetts gälla en eller båda nekrologierna. Det förnämligare af dessa, Liber daticus Lundensis vetustior (den äldre gåfvoboken från Lund), ett pergamentsmanuskript i folio på 133 blad i", "headword": "Liber daticus"}
{"text": "Situationsplan af Calais. Weest i förbindelse med den segelbara floden Aa och dep. Nords vattenvägar, genom järnväg är det förbundet med Lille och Bruxelles samt Boulogne och Paris. Handeln är liflig, och C. är Frankrikes 8:e handelshamn med afseende på betydenhet. Hamnen, som är tillgänglig genom en af två dammar omfattad kanal, består af flera bassänger, bland dem yttre hamnen, de två flodbassängerna: bassin de l, samt inre hamnen och marinhamnen. Den anlades 187789 och", "headword": ""}
{"text": "Fammarp , kronoflygsandsfält i Söndrums socken, Halmstads härad, Hallands län. 1858 erbjödo jordegarna i Onsjö och Fammarps byar öfverlåtelse af sina flygsandsfält till kronan på vissa villkor. Detta erbjudande antogs af K. M:t genom nåd. bref 27 juli 1860, hvarigenom ifrågavarande kronoflygsandsfält bildades. Sanden har genom skogsplantering numera blifvit fullständigt bunden, och fältet är delvis beväxt med rätt vacker skog. Det är rikt på villebråd, särskildt hare, och konung Oskar II har flera år an", "headword": "Fammarp"}
{"text": "Kongshästar (Kungs-), kam., namn på en gammal skatt. Se Fodring.", "headword": "Kongshästar"}
{"text": "Urinbrunn, landtbr. Se Kreatursgödsel, sp. 1231.", "headword": "Urinbrunn"}
{"text": "Modane [mådan], by i franska dep. Savoie, i Arcdalen nedanför norra mynningen af Mont-Cenis-tunneln, 1,074 m. ö. h. 1,767 inv. (1901). Befästningar ha anlagts vid Avrieux, där dalen böjer sig åt v., och bestå af Escillonforten, ett själfva tunnelmynningen skyddande fort, batteriet du Replaton, defensionskasernen du Replat och ett fort, som spärrar vägen från Briançon genom Romanchedalen. J. F. N. L. W:son M.", "headword": "Modane"}
{"text": "*Bö (Böe), F. D., afled i Bergen d. 13 Nov. 1891.", "headword": "*Bö"}
{"text": "Lilla hunden. Se Hunden, astron.", "headword": "Lilla hunden"}
{"text": "Vespertillo. Se Fladdermöss och Mustaschfladdermusen.", "headword": "Vespertillo"}
{"text": "Robinia L., bot., ett släkte af 10 träd och buskar hörande till fam. Leguminosæ, underfam. Papilionatæ, förekommande i Nord-Amerika och Mexico. Löfverket är särdeles vackert, bildadt af parbladiga blad. Kronseglet är stort, tillbakaböjdt, frukten en utdragen, på ena sidan smal balja. En af de vackraste arterna är R. Pseudacacia, akacie-ärtträd, ofta kallad , som odlas allmänt som prydnadsträd i parker och trädgårdar. Denna har vackra, hängande klasar af hvita, ytterst välluktande blommor (se fig.). E", "headword": "Robinia"}
{"text": "Albany [ålböni], grefve af, titel, som bars af pretendenten Karl Edvard (se denne) under den senare delen af hans lefnad.", "headword": "Albany"}
{"text": "*Rüfer, Ph. B., dog 15 sept. 1919 i Berlin.", "headword": "*Rüfer"}
{"text": "Sörreisa, härad och socken omkring Reisenfjorden, Tromsö amt, Norge. 382,42 kvkm. 2,099 inv. (1910). K. V. H.", "headword": "Sörreisa"}
{"text": "Rittner , Rudolf, österrikisk skådespelare, f. 1869 i Weissbach, var först anställd i Hannover, kom 1891 till Berlin, där han till en början vid Residenzteatern, 1894—1905 vid Deutsches theater och sedermera vid Lessingteatern återgaf framför allt de moderna tyska naturalistiska skådespelens hufvudroller (han var en af Hauptmanns bästa tolkare). 1907 lämnade han scenen och flyttade till sin hembygd, österrikiska Schlesien, där han sysslat med författarskap.", "headword": "Rittner"}
{"text": "*Refsund. 1. Socken. 81,294 har. 2,191 innev. (1897). — 2. Tingslag. 2,543 qvkm. 7,852 innev. (1897).", "headword": "*Refsund"}
{"text": "Syssla, bot., namn på orkidésläktet Cephalanthera.", "headword": "Syssla"}
{"text": "Storhove [-håve]. Se Storhaave.", "headword": "Storhove"}
{"text": "Ullman, Uddo Lechard, biskop, född i Göteborg d. 1 Maj 1837, blef student i Upsala 1855 samt 1863 filos. kand. och filos. doktor derstädes. Han idkade teologiska studier i Erlangen och Tübingen 186466, blef teol. kandidat i Upsala 1869 och utnämndes s. å. till docent i praktisk teologi derstädes. Efter skedd prestvigning i Göteborg och aflagd pastoralexamen i Upsala befordrades U. (1872) till teol. lektor i Göteborg och till kyrkoherde i Lundby prebendepastorat. Vid jubelfesten i Upsala 1877 kreerades", "headword": "Ullman"}
{"text": "Tantalit, miner., en hufvudsakligen af ferrotantalat och ferroniobat bestående, svart, hård och tung förening, som vanligen innehåller något tenn samt är funnen i Sveriges och Finlands pegmatiter. Ant. Sj.*", "headword": "Tantalit"}
{"text": "Görling . Se Göling.", "headword": "Görling"}
{"text": "Horatius [-tsius], fornromersk patricisk ätt, bland hvilkens medlemmar märkas. 1. De tre Horatierna (Horatii), som utkämpade striden med Curiatierna (Curiatii). Sägnen förmäler nämligen att, då romarna under konung Tullus Hostilius förde krig mot albanerna, på hvardera sidan tre kämpar utvaldes att afgöra striden. Albanernas kämpar voro trillingbröder vid namn Curiatius, romarnas likaså trillingbröder af slägten H. De förre tycktes i början skola vinna seger, ty två af romarna föllo. Men den tredje lyck", "headword": "Horatius"}
{"text": "Pedagog (Lat. paedagogus, Grek. paidagogus, af pais, barn, gosse, och agein, föra, ledsaga), gosseledare; barnaledare; barnuppfostrare; lärare; skolmästare; i Sverige numera benämning på läraren vid statens enklassiga pedagogier. I Athen under antiken stodo friborna gossar från sitt 6:te år ända till efeb- l. myndighetsåldern under omedelbar uppsigt och ledning af en »pedagog». Denne var merendels en slaf och ej alltid i högre grad bildad. Hans värf var att ledsaga gossen öfverallt, i synnerhet till s", "headword": "Pedagog"}
{"text": "Liewen (sp. 415), von. Friherrliga ätten utslocknade på svärdssidan 1917.", "headword": "Liewen"}
{"text": "Enckell . 2. Karl E. blef 1926 emeritus. *°", "headword": "Enckell"}
{"text": "Ahkionlaks kanal, mellan sjöarna Maaninga och Onkivesi i Kuopio län, möjliggör direkt förbindelse mellan Kuopio stad och Idensalmi köping. Kanalen, hvilken har en sluss med 9 fots sänkning, öppnades för trafik 1873.", "headword": "Ahkionlaks kanal"}
{"text": "Laksa dwipa-Laktation 918 täckes genom lakritsens upplösning i kallt vatten, då mjölet återstår jämte andra främmande ämnen. Svårare upptäckt är förfalskning med dextrin, gummi eller gelatin. Lakrits ingår i en stor mängd af svenska farmakopéns preparat. Så kallad e n-g e l s k l a k r i t s är formad till smala^ penntjocka, glänsande stänger, med tillsats af stärkelse och dextrin. Sämre lakrits har ofta en vidbränd smak. Lakrits är ett af allmänheten ofta anlitadt medel mot katarrer i strupe", "headword": ""}
{"text": "Austen [åstön], Williams, engelsk bildgjutare från London, är bekant såsom den förnämste konstnären och den egentlige plastikern vid utförandet af ett bland de mest berömda praktverken från midten af 1400-talet, nämligen en grafvård öfver den berömde riddaren och statsmannen Richard Beauchamp, död i Rouen 1439, begrafven i kyrkan i Warwick. För vården byggdes ett särskildt kapell 1442, och 1465 voro kapell och grafvård färdiga. Den senare visar den under flandriskt inflytande inbrytande realismen. A.", "headword": "Austen"}
{"text": "Duncker. 1. Joakim Zachris D., krigare, f. 12 nov. 1774 i Kristina socken i Savolaks, tillhörde en gammal tysk krigarsläkt, som redan under 1600-talet omtalas i Finland, blef 1789 fänrik vid Savolaks fotjägare och deltog såsom sådan i 1790 års krig, då han kämpade i striden vid Pirttimäki. (19 maj). 1804 blef han stabskapten och 1807 kapten och chef för Sulkava kompani af nämnda regemente. Under kriget 1808—09 utmärkte han sig såsom en i allo framstående officer. Under Savolaksbrigadens återtåg från S:", "headword": "Duncker"}
{"text": "Johns Hopkins university [djåns håpkins jönivösiti], amerikanskt universitet, grundadt i Baltimore genom en donation af köpmannen Johns Hopkins, f. 1794, d. 1873 (se Baltimore). Det flyttade 1916 till Homewood i Baltimores norra förstadsområde. Universitetet omfattar nu 4 fakulteter, filosofisk, medicinsk, ingenjörvetenskaplig (sedan 1912) och 1 fakultet för hygien och folkhälsa, den sistnämnda upprättad 1916 med ekonomiskt stöd af Eockefeller foundation i New York. Antalet lärare var 380 år 1920, antalet studenter 3", "headword": "Johns Hopkins university"}
{"text": "Esito, Ital. (af Lat. exitus, utgång), utförsel, export; esitotull, tull för varor, som exporteras.", "headword": "Esito"}
{"text": "Emmat. Se Emme.", "headword": "Emmat"}
{"text": "Creswick [kräsoick], stad i kolonien Victoria, Australien, vid Tullaroop creek och genom jernväg förenadt med Melbourne. 3,095 innev. (1891). Bergsskola. I omgifningen guldgrufvor.", "headword": "Creswick"}
{"text": "Shin-to, den inhemska japanska religionen. Se Japan, sp. 1270.", "headword": "Shin-to"}
{"text": "Insulan , Insularisk. Se Insula.", "headword": "Insulan"}
{"text": "Nieuwe-Ijssel [nive ejsel], vattendrag. Se Ijsse1.", "headword": "Nieuwe-Ijssel"}
{"text": "*Garde bildar nu med Etelhem, Alskog och Lye ett pastorat i Visby stift, Södra kontraktet. 445 inv. (1923). *Garde. Det preussiska gardet gick förloradt med den enligt Versaillestraktaten 1919 upplösta armén, det ryska (så vidt man vet) efter revolutionen i Ryssland 1917. C. O. N. Garde, Thomas Vilhelm, dansk sjöofficer och resande, f. 22 okt. 1859 i Köpenhamn, blef kommendör 1908, var 1908-11 direktör för marinministeriet, 1914-17 eskaderchef och vardt 1918 konteramiral", "headword": "*Garde"}
{"text": "*Alcolea. Slaget stod d. 28 (ej 2) Sept.", "headword": "*Alcolea"}
{"text": "Karlsbrunn, badort i österrikiska Schlesien, vid foten af Altvater, 15 km. n. v. om Freudenthal, har fyra starka, kolsyrerika mineralkällor.", "headword": "Karlsbrunn"}
{"text": "*Andfåglar (sp. 961). Sjöorren benämnes äfven hafsorre. (Sp. 963) Skedanden benämnes äfven leffelanden.", "headword": "*Andfåglar"}
{"text": "Kardullsstol. Se Spinning.", "headword": "Kardullsstol"}
{"text": "Balaton-sjön, af tyskarna kallad Plattensjön, Ungerns och tillika södra Europas största sjö, är belägen i sydvästra delen af landet och sträcker sig i n. ö. och s. v. Dess längd är 80 km., dess största bredd 29 km. Arealen är 700 kvkm. och höjden öfver hafvet 130 m. Sjön har ringa djup (511 m.). De norra stränderna omgifvas af Bakony-skogens med vingårdar täckta sluttningar. Till B. och dess omgifningar anknyta sig många ungerska folksagor.", "headword": "Balaton-sjön"}
{"text": "Historia. S., som under romartiden utgjorde en del af Dacien, eröfrades 1004 af Ungerns konung Stefan I, men styrdes af egna vojvoder. Konung Vladislav I lät szekler (se d. o.), en ungersk eller kazarisk folkstam, slå sig ned där som rikets gränsvakter mot anfall österifrån. Omkr. 1140 invandrade af Geza II ditkallade tyska kolonister (mest sachsare), som enligt sägnen gåfvo landet dess tyska namn, i det de anlade sju af murar omgifna städer (Sieben", "headword": ""}
{"text": "Osteoklasi (af grek. osteon, ben, och klasis, brytning), gammal, numera ej så mycket använd kirurgisk, resp. ortopedisk operation, bestående i våldsamt afbrytande af ben i syfte att korrigera krökningar å de långa benen eller vinkelställningar i eller invid ledgångsregionerna. Osteoklasien, som kan utföras rent manuellt eller med för ändamålet konstruerade apparater, osteoklaster, har kommit mycket ur bruk, sedan man efter aseptikens och narkosens införande hellre åstadkommer den önskade effekten genom öp", "headword": "Osteoklasi"}
{"text": "Stora Heuscheuer, Se Heuscheuergebirge.", "headword": "Stora Heuscheuer"}
{"text": "Större delen af sina med tiden betydande inkomster uppoffrade E. alltjämt på nya undersökningar och experiment. Sålunda åtgingo flera hundratusen kronor på konstruerandet (1870-88) af 26 olika solmaskiner, hvilka, liksom hans modeller i allmänhet, voro mönster af sinnrikhet och elegans. Såsom ritare och konstruktör var E. utan like; hans idéer togo klar och lefvande form i hufvudet, innan de med en rent af underbar snabbhet, säkerhet och fullständighet utkastades på ritbrädet.", "headword": ""}
{"text": "Inom den protestantiska världen utmärkas ju de kristligt sociala sträfvandena icke af samma undergifvenhet under kyrkans auktoritet som inom den romersk-katolska. Den protestantisk-sociala rörelsen är mindre enhetlig och åsyftar ej heller, på samma sätt som den katolska, hela samhällets omdaning efter gifna normer. Trots den allmänt utbredda uppfattningen om protestantismen som i så väsentlig grad individualistisk, såsom själfhjälpens religion, har på dess mark vuxit upp äfven en kristligt", "headword": ""}
{"text": "Ventimiglia [-milja], stad uti italienska prov. Porto Maurizio, vid Medelhafvet, gränsfästning på Riviera di Ponente, 11 km. ö. om Menton. Omkr. 6,000 innev. Från V. bygges jernväg till Cuneo, hvilken skall gå genom en 14 km. lång tunnel under Col di Tenda.", "headword": "Ventimiglia"}
{"text": "Telenomus, zool. Se Proctotrupidæ.", "headword": "Telenomus"}
{"text": "Hedersdoktor. Se Doktor.", "headword": "Hedersdoktor"}
{"text": "Genant , förv. Detta ord förekom under 1600- och 1700-talen i flera olika betydelser. 1. Afgift, som frälsemän upptogo af ofrälse, hvilka hämtade malm ur s. k. frälsegrufvor. 2. Ett årligt visst understöd, som pastorerna i södra Sverige enligt gammal praxis gåfvo företrädarens änka. Genantborgare, en person, som drifvit borgerligt yrke, men slagit sig i ro med bibehållande af burskap och delaktighet i borgerliga rättigheter.", "headword": "Genant"}
{"text": "Såsom akademisk lärare tillkommer S. visserligen förtjensten af att i motsats emot den förut i Upsala rådande syntetiska riktningen hafva häfdat den analytiska metodens stora värde, men hans undervisning var endast för ett ringa fåtal njutbar, den stora mängden af studerande kunde deremot icke draga någon egentlig nytta af hans handledning. G. E. 2.", "headword": ""}
{"text": "Sjökrigsskolan utgöra eleverna (kadetterna) tillsammans marinens kadettkår. H. J-dt. Kadettmässen. Se Mäss. Kadettofficer, krigsv., vid Krigsskolan kommenderad officer af infanteriet eller kavalleriet lydande omedelbart under kompanichefen med åliggande att biträda denne såväl i handhafvandet af disciplinen bland eleverna som vid deras öfning i trupptjänsten och vid undervisningen i därtill hörande reglementen m, m. Äfven vid Sjökrigsskolan äro", "headword": ""}
{"text": "Orpiment (af Lat. auripigmentum). Se Arsenik.", "headword": "Orpiment"}
{"text": "Grenå. Se Grenaa.", "headword": "Grenå"}
{"text": "De närmaste årtiondena efter 1800 års union utmärktes på I. af den protestantiska byråkratiens politiska öfvervälde och af ständigt häftigare agitation för katolikernas emancipation. Som minister för Irland (”lordlöjtnantens förste sekreterare”) åren 1812—18 genomförde Robert Peel en grundlig reform af polisväsendet på landsbygden, hvarigenom den allmänna ordningen väsentligen främjades. De irländske katolikerna leddes från 1810 af advokaten Daniel O’Connel (se d. o.),", "headword": ""}
{"text": "Mercurius Johannes. Se Johannes, påfvar 2.", "headword": "Mercurius Johannes"}
{"text": "Appendix, plur. Appéndices (af Lat. appendere, hänga vid), bihang, tillägg.", "headword": "Appendix"}
{"text": "Cystidea (af grek. kyste l. kystis, blåsa, och eidos, utseende), paleont., en till de fossila echinodermerna hörande ordning, hvars arter äro nära besläktade med krinoideerna, af hvilka de ofta betraktas som en afdelning. Liksom de egentliga krinoideerna bestå cystideerna merendels af en . Den förra är helt och hållet beklädd med tätt till hvarandra slutna plåtar och till formen vanligen mer eller mindre klotlik. Armarna äro hos dessa vida mindre utvecklade än hos de egentliga krinoideerna. Hos en stor", "headword": "Cystidea"}
{"text": "Kineserna dela M. i det inre och det yttre M. Det förra utgör den södra delen af landet med en areal af 1,057,000 kvkm. med omkr. 2 mill. inv., men häraf höra 190,000 kvkm. och 1,750,000 inv. till de kinesiska prov. Tschili och Schansi, så att till det egentliga M. höra blott 867,000 kvkm. och 1,250,000 inv. Det yttre l. norra M. omfattar 1,384,000 kvkm. med 300,000 inv. Därtill kommer som en tredje afdelning Dsungariet. Befolkningen delas i stammar (aimak) och dessa i furstendömen", "headword": ""}
{"text": "Norström 42 lingen betecknar den börjande befrielsen från den dogmatiska intellektualismen, den senare visar det fulla genombrottet. Där tar N. bestämdt afsked af Boström. Han finner en annan uppgift för filosofien och hänvisar på ett annat sanningsbegrepp, som får sin uttryckliga formulering i Hvad -är sanning? (1899), intagen i Tankelinier (1905). Detta sanningsbegrepp kallar N. pragmatiskt. Men N:s pragmatism, den kritiska och transcendentala, har", "headword": ""}
{"text": "San Angel [aŋchel], stad i mexikanska förbundsdistriktet, 50 km. s. v. om Mexico, vid järnvägen från Mexico mot s. 10,720 inv. (1910). Karmelitkloster med rikt bibliotek och stora fruktträdgårdar. J. F. N.", "headword": "San Angel"}
{"text": "Magma, geol., petrogr. — Åsikterna, att den magma, som vid vulkanutbrott kommer fram till jordytan, skulle härstamma från en gemensam magmabehållare på ganska stort djup och i ett sammanhängande skikt i jorden, ha fått vika för teorier, som häfda, att vulkanerna matas från lokala magmahärdar i litosfären, som ligga på ganska ringa djup (se Jorden. Suppl., sp. 792—793). — Magmans natur af smältlösning har alltmera blifvit ställd i förgrunden och utgör numera en af grundsatserna i den moderna petrografi", "headword": "Magma"}
{"text": "Går-an-literaturen, ett gemensamt namn på den literatur, som utgöres af C. J. L. Almqvists genom sin mot äktenskapet fientliga tendens beryktade : Det går an (1839), och de af densamma framkallade följdskrifterna. Till dessa räknas vanligen Det går an. Fortsättning (af J. V. Snellman, 1840), ett mästerstycke af fin satir, hvari Almqvists stil är så väl attrapperad, att man nästan kunde tro boken utgöra en andra del af den ursprungliga novellen; Sara Widebeck. En tafla ur lifvet, af -e. Fortsättning till Det går an", "headword": "Går-an-literaturen"}
{"text": "Koppskatt (af T. kopf, hufvud), hufvudskatt, personel skatt. Se Kapitationsafgift.", "headword": "Koppskatt"}
{"text": "Bronzed skin, Eng. Se Addisons sjukdom.", "headword": "Bronzed skin"}
{"text": "Kaktusväxter, bot. Se Cactaceæ.", "headword": "Kaktusväxter"}
{"text": "Review of reviews [rivjös], engelsk tidskrift. Se Stead, W. T.", "headword": "Review of reviews"}
{"text": "Förbrukningen af is i den allmänna hushållningen och för industriella ändamål har på senare tider högst betydligt ökats. För land, som hafva fördelen af ständigt öppna hamnar och riklig istillgång (t. ex. Norge och Nord-Amerikas förenta stater), utgör is derför numera en värdefull exportartikel. Flerestädes måste behofven fyllas genom framställande af is på artificiel väg. Inom läkekonsten har isen en vigtig användning både som invärtes och som utvärtes medel, särdeles mot febrar", "headword": ""}
{"text": "Tordenskjold i Marstrand (1872) och Salomon baadsmand (1899). En del äro samlade i Danske folkeskuespil (2 bd, 1899). Se vidare (1896), berättade af hans andra hustru, Augusta Schultz, som själf är författarinna och efter B:s död tog hans pseudonym till sitt borgerliga namn. Vid B:s sjuttiofemårsfest (1891) insamlades, särskildt bland ungdomen, en betydande folkgåfva till den originelle folkförfattaren. 1903 aftäcktes i Gjentofte ett minnesmärke med hans byst af V. Bissen. Åtskilliga", "headword": ""}
{"text": "Biancavilla [-vilja], stad i italienska prov. Catania (Sicilien), på södra sluttningen af Etna, vid järnbanan CataniaRiposto. 13,409 inv. (1901). Odling af säd, bomull och frukt. B. grundlades 1480 som en albanesisk koloni på en plats, där det forntida Inessa låg.", "headword": "Biancavilla"}
{"text": "Kameral (se Kameralvetenskap), som har afseende på statens finansväsende.", "headword": "Kameral"}
{"text": "Hydrokinidin, Hydrokinin, farm. med. Se Kinabark, sp. 77. Hydroklelstogami, bot. SeKleistogami. Hydrometallurgi (af grek. hyfdor, vatten), metallers framställande på våta vågen (se d. o.). Hy7dromys, -zool. Se M ö s s d j u r. Hydrophorus, zool. Se Långbenflugor. * Hydroplan, stundom använd kortare benämning på hydroaeroplan, sjöflygplan (se Fly g-p l an. Suppl., sp. 893). Hydropyrin, med. farm., litiumsalt af acetyl-salicylsyra, ett i vatten lättlösligt,", "headword": "Hydrokinidin"}
{"text": "Stillingfleet [stilin,fllt], E du ar d, engelsk teolog, f. 1635, d. 1699, blef under sin studietid i Cambridge påverkad af de arminianiserande högkyrkoteologerna kring ärkebiskop Laud (Chilling-worth m. fl.), med deras kraf på dogmatisk vidhjärtenhet mot alla, som ville underordna sig episkopalordningen . S. gick ännu längre och sökte i sin viktiga skrift Irenicum (1659) åstadkomma en utjämning mellan presby-terianer, independenter och episkopaler; han fäst-höll", "headword": "Stillingfleet"}
{"text": "Knap, sjöv., en aflång knapp af ek eller annat hård t träslag, fastsatt på lämpliga ställen å fartyget för fastgöring af tågändar. Fig. 1 visar en större sådan, ett s. k. krysshult. Benämningen knap nyttjas äfven för klotsar, fastsatta å rundhult m. m. för att utgöra stöd för stroppar, surrningar m. m. Se fig. 2. L. H.", "headword": "Knap"}
{"text": "Lågton. Se Grav och Högton.", "headword": "Lågton"}
{"text": "Gös (ty. gösch), sjöv., en mindre flagga, som mer eller mindre liknar nationalflaggan eller örlogsflaggan och användes dels såsom örlogsgös, till ankars hissad å ett flaggspel förut, dels - vanligen omgifven af en bred, hvit kant - som Iotsgös, hissad på förtoppen för tillkallande af lots. I svenska flottan utgjordes örlogsgösen före unionsupplösningen 1905 af svensk-norska unionstecknet (unionsgösen) och lotsgösen af samma tecken, omgifvet af en hvit kant. Unionsgösen användes äfven såsom beskick", "headword": "Gös"}
{"text": "Naturalism. 1. Filos., den åsigt, enligt hvilken naturen (se Natur 2) utgör den ursprungliga och enda sanna verkligheten. Menniskans personliga lif i alla dess yttringar, äfven sådant som sedlighet, religion o. dyl., söker denna åsigt förklara ur menniskans natursida, vanligen genom analogier, hemtade från lägre områden, och genom att lägga särskild vigt på sådana sidor i detta lif, genom hvilka det, enligt den kontinuitetens lag, som genomgår all tillvaro, röjer sitt sammanhang med denna menniskans naturs", "headword": "Naturalism"}
{"text": "Borrhål, geol. Genom borrning med passande maskiner (se Borrmaskiner 2) har man kun- nat undersöka jordskorpans beskaffenhet till ett ganska stort djup, hvilket dock ingalunda utgör någon betydlig del af jordskorpans antagna tjock- lek och än mindre af jordklotets radie. Det dju- paste hittills nedslagna borrhålet är beläget vid Clarksburg i West Virginia (Nord-Amerikas förenta stater), där man i syfte att anträffa petroleumfö- rande lager 1918 dref ned ett borrhål till ett djup", "headword": "Borrhål"}
{"text": "Entêté [ätäte], fr. (af tête, hufvud), egensinnig, halsstarrig, tjurskallig.", "headword": "Entêté"}
{"text": "Lönnberga-Lönneberga tidskriftFauna och flora (1906 ff.), i hvilken influtit ett stort antal af honom skrifna populära biologiska uppsatser. Han är led. af Vet. soc. i Uppsala (19u2), Vet. akad. (1905) och Landtbruksakad. (s. å.) samt flera utländska vetenskapliga sällskap. 2. L-e. Lönnberga, socken. Se Lönneberga. Lönnbohm. 1. Kasimir Agathon L., pseudonymen Kasimir Leino, finsk skald och publicist, son till kommissionslandtmätaren Anders L. (som tillhörde en", "headword": ""}
{"text": "Nervsträckning , kir. Se Nervkirurgi.", "headword": "Nervsträckning"}
{"text": "Dackefejden . Se Dacke.", "headword": "Dackefejden"}
{"text": "Frans Josefs-orden, österrikisk orden för civila förtjenster, stiftades d. 2 Dec. 1849 af kejsar Frans Josef och utvidgades d. 6 Febr. 1851. Den eger tre grader: storkors, kommendörer och riddare, samt utdelas, utan afseende på stånd, börd eller religion, såsom hederstecken för personlig förtjenst. Tecknet, som bäres i rödt band, utgöres af ett rödt kors, på hvars runda hvita midtfält stå bokstäfverna F. J. (Frans Josef); mellan korsets fyra armar synes den gyllene, delvis svartemaljerade, krönta dubbelörnen, som", "headword": "Frans Josefs-orden"}
{"text": "Ormöga, bot. Se Omphalodes. Suppl.", "headword": "Ormöga"}
{"text": "Rio grande de Santiago [ri′å gra′nde de santia′gå], flod i Mexico. Under namnet Rio Hondo de Lerma utgår den ur sjön Lerma (2,608 m.) i Tolucadalen vid foten af Nevado de Toluca, flyter mot n. v. och v. genom staterna Mexico, Michoacan och Guanajuato samt faller ut i den stora sjön Chapala. Ett tjugutal km. n. v. om den punkt, där den mynnar ut i sjön, bryter sig floden utur densamma, strömmar under olika namn i nordvästlig riktning genom staten Jalisco samt faller under namnet Rio grande de Santiago ut i S", "headword": "Rio grande de Santiago"}
{"text": "Ottensen [å′tt-], förstad i preussiska prov. Schleswig-Holstein, införlifvades 1889 med Altona.", "headword": "Ottensen"}
{"text": "Undantag (da. aftægt, undentag; no. föderaad, livöre, kaar). Vid försäljning af hemman händer ofta, att säljaren för sin återstående lifstid betingar sig af köparen vissa förmåner af hemmanet: spisning vid hemmansegarens bord eller bestämd myckenhet spannmål, potatis, bränsle eller andra naturaprodukter, vissa körslor eller andra tjänster eller ock vissa penningbelopp, äfven bostad eller brukanderätt till jordområde. Dylikt aftal kallas undantagskontrakt och de däri utfästa förmånerna undantag, äfven fö", "headword": "Undantag"}
{"text": "Capuchon [kapyjå7], fr. Se Kapusjong.", "headword": "Capuchon"}
{"text": "Detaille [dətaj], Édouard Jean Baptiste, fransk målare, f. 1848 i Paris, blef 1865 lärjunge hos Meissonier, debuterade på salongen 1867 med Ett hörn af ateljén, utställde 1868 och följande år taflor ur militärlifvet och deltog 1870—71 i det fransk-tyska kriget, som gaf honom en ny motivkrets, hvilken han sedan flitigt odlade. Jämte Neuville blef han ansedd som den främste bland les jeunes peintres militaires. Hans bästa krigstafla, Les vainqueurs, refuserades på högre order 1872, men belönades; På retr", "headword": "Detaille"}
{"text": "Annons (utt. vanl. annångs; Fr. annonce, af Lat. núncius, bud), tillkännagifvande, underrättelse (i tidningar o. s. v.). — Annonsera (Fr. annoncer) tillkännagifva, kungöra.", "headword": "Annons"}
{"text": "Fotlager , maskinb. Se Axellager, sp. 536.", "headword": "Fotlager"}
{"text": "Utvisningslag afser att genom lag reglera utlänningars af- och utvisning från riket. En fullständig reglering häraf är dock ej möjlig, och den svenska lagen af 14 sept. 1914 har därför uppdelat af- och utvisningsmakten mellan K. M:t och vissa lokala myndigheter. K. M:t bibehåller sålunda en extraordinär utvisningsmakt, som utöfvas allenast under konstitutionellt ansvar och som icke bundits vid annan förutsättning än den, att K. M:t pröfvar utvisningen nödig med hänsyn till rikets säkerhet eller eljest af sta", "headword": "Utvisningslag"}
{"text": "Hypofys, anat. Se Hypophysis cerebri. Hypogastrium (af grek. hypo, under, och gaster, buk), anat., nedre delen af buken (se d. o.). Hypogeisk (af grek. hypo, under, och ge, jord), bot. Se Groning, sp. 349, och Hjärtblad. Hypoglossus, fysiol. Se Hjärnnerver. Hypogyn (af grek. hypo, under, och gyne, pistill), bot., säges blomkronan (och öfriga blomdelar) vara, då fruktämnet är öfversittande. Jfr Epigyn och Perigyn. G. L-m. Hypojonisk (af grek. hypo, under), mus. Se", "headword": "Hypofys"}
{"text": "Bland mera framstående medarbetare i A. B. under Hiertas ledning förtjäna nämnas A. Möller, N. Arfwidsson, A. Lindeberg, Gustaf Hierta, M. J. Crusenstolpe, K. F. Ridderstad, J. P. Theorell, O. P. Sturzen-Becker, Georg Scheutz, K. J. L. Almquist, S. A. Hedlund, H. O. Schönbeck och K. H. Rydberg. Med ingången af år 1852 öfvertogs förlagsrätten till A. B. af ett konsortium af fem personer: K. F. Bergstedt, som blef hufvudredaktör, P. E. Svedbom, G. Lallerstedt, K. P. Lilljeborg och", "headword": ""}
{"text": "Wittig , tyska skulptörer. 1. Hermann Friedrich W., f. 1819 i Berlin, d. där 1891, var elev af akademien i Berlin och af Tieck, studerade i Italien 184648 och i Paris 1867. F. ö. lefde han mest i Berlin och utförde ideala grupper och enstaka figurer samt porträttbyster. För nationalgalleriets gafvelfält utförde han efter utkast af Moritz von Schultz gruppen Germania, de bildande konsternas beskyddarinna samt för Königsbrücke En krigares afsked från sin hustru. 2. Friedrich August W., f. 1826 i Meissen", "headword": "Wittig"}
{"text": "*Stanley, F. A., var generalguvernör i Canada till 1893, då han efter sin broder (se Derby 2) blef earl of Derby.", "headword": "*Stanley"}
{"text": "Des-jatina (ry., af desjat, tio), ryskt ytmått, 2,400 kv.-sasjen, 117,600 ryska l. engelska kv.fot = 109,25 ar.", "headword": "Des-jatina"}
{"text": "C. var en ädel och kraftig personlighet, en troshjelte och martyr, en humanitetens apostel, lågande af nit för mensklighetens framåtskridande i fromhet, dygd och vetande. Såsom pedagog intager han ett mycket högt rum. Han utvecklade och tillämpade på uppfostrans område de frisinnade tankar och grundsatser, som uttalats af Erasmus, Campanella, Ratich, Montaigne, Bacon af Verulam m. fl. samt utöfvade genom sitt storartade och väl genomtänkta system ett synnerligen stort inflytande på sin samtid,", "headword": ""}
{"text": "Typoskop (af Grek. typos, se Typ, och skopein, se), fys., kallar Emsmann ett af honom 1861 uppfunnet kaleidoskop (se d. o.), utmärkt för den rikedom af vackra mönster, som detsamma lemnar.", "headword": "Typoskop"}
{"text": "Inkoercibla (af Lat. nekande in och coercere, sammantrycka) l. permanenta kallades förr de gaser, som ansågos icke kunna bringas till flytande eller fast form. Till dem räknades syret, vätet och qväfvet samt atmosferiska luften. I nyare tider anställda försök synas dock hafva ådagalagt, att det ej gifves några inkoercibla gaser. Se Gas 2. L. A. F.", "headword": "Inkoercibla"}
{"text": "Georgsridderskapet i Nederländerna, stiftadt i slutet af 15:de eller början af 16:de årh., sannolikt för att häfda Nederländernas politiska frihet. Dess medlemmar voro af furstligt, adligt eller borgerligt stånd, och ännu 1756 nämndes konungen af Sverige, hertigen af Braunschweig, hertigarna af Richmond och York m. fl. såsom sådana. Om stadgar och ordenstecken är intet bekant.", "headword": "Georgsridderskapet i Nederländerna"}
{"text": "Torpadius. 1. Johan Israel T., vitterlekare, f. 1722 i Stockholm, död derst. d. 11 Aug. 1760 som rådman, var ledamot af Tankebyggareorden, i hvars »Våra försök» (155) T:s bidrag i 1:sta delen bära signaturen Lm. Åtskilliga af hans verser återfinnas i den omarbetade upplagan af denna samling, som utgafs 175962. De finnas sedan samlade i »Svenska Parnassen» 1786. T. var dessutom ifrig medlem af Frimurareorden och stiftade 1754 i Stockholm S:t Eriks loge, hvars förste stormästare han var. 2. Karl T., den fö", "headword": "Torpadius"}
{"text": "Höfling, Jo h ann Wilhelm Friedrich, tysk teolog, f. 1802, d. 1853, blef 1833 professor i praktisk teologi i Erlangen och 1852 konsistorial-råd i München. H. var en högt ansedd representant för den konfessionell-lutherska riktningen, men trädde i bestämd opposition mot den yttersta lutherska högerns katoliserande tendenser i fråga om uppskattningen af det kyrkliga ämbetets betydelse. Hans förnämsta arbete är Das sakrament der taufe (2 bd, 1846-48), än i", "headword": "Höfling"}
{"text": "Hackney [häkni], förvaltningsområde (metropolitan borough) i nordöstra London, på andra sidan Victoriaparken. 219,288 inv. (1901). Där ligga bl. a. City hospital för bröstsjukdomar, ett franskt och ett tyskt sjukhus, flera dårhus och ett teologiskt seminarium tillhörigt independenterna. (J. F. N.)", "headword": "Hackney"}
{"text": "Münchengrätz , stad i Böhmen, vid Iserfloden, 14 km. s. v. om Turnau. 3,708 inv. (1900). Slott med park tillhörigt grefve Waldstein; i S:t Anna-kyrkan hvila sedan 1785 Wallensteins kvarlefvor. Vid M. utkämpade 1:a österrikiska och sachsiska armékårerna 28 juni 1866 en återtågsstrid med de från olika håll anryckande preussiska Elbearmén samt 7:e och 8:e divisionerna af 1:a armén. J. F. N. C. O. N.", "headword": "Münchengrätz"}
{"text": "Bobin (fr., bobine, eng. bobbin}, spolstomme eller rulle (vanligen af trä eller papier maché), som användes i textilindustrien för att därå spinna eller tvinna garn eller för att upptaga större garnlängder för varpning m. m. Alltefter ändamålet tillverkas bobiner af olika storlek och form, såväl aflångt cylindriska med en svagt utgående konisk bas som rent rullformiga med tunna flänsar i båda ändar. G. A. W.", "headword": "Bobin"}
{"text": "Tripolis. 1. (Tripolitanien) Turkiskt vilajet i Nord-Afrika, begränsadt i v. af Tunisien och Algeriet, i n. af Medelhafvet, i ö. af öcknen Barka l. Libyska öcknen, som skiljer det från Egypten, samt i s. af Sahara. Inom dessa gränser, hvilka omfatta många endast nominelt till T. hörande öckensträckor äfvensom oasen Fessan och Barkaplatån, har T. en areal af omkr. 1,033,000 qvkm., deraf det egentliga T. utgör omkr. 220,000 qvkm. Med afseende på sin fysiska och etnografiska beskaffenhet öfverensstämmer T.", "headword": "Tripolis"}
{"text": "Kromatisk skala . Se Kromatisk 1.", "headword": "Kromatisk skala"}
{"text": "Solidarisk (fr. solidaire; jfr Solid), gemensamt ansvarig, förenad i ömsesidig förpliktelse; förbin- Solidariska bankbolag Soliditetsupplysningsbyrä dande en för alla och alla för en. - Solidaritet, sainfälldt ansvar, gemensam förpliktelse, enhet i intressen, inbördes beroende människor emellan, i kraft hvaraf den enes välgång sammanhänger med den andres och man känner sig manad att troget samverka, bistå hvarandra och underkasta sig mödor eller uppoffringar för det allmänna bästa", "headword": "Solidarisk"}
{"text": "Fortuna , astron., en af småplaneterna.", "headword": "Fortuna"}
{"text": "Strymon, flod. Se Struma.", "headword": "Strymon"}
{"text": "Beaufort [båfår], fransk hertiglig släkt, härstammade från Henrik IV:s älskarinna Gabrielle dEstrées och hade sitt namn efter en liten stad i Champagne. Till denna släkt, som utdog 1727, hörde hertigarna af Vendôme.", "headword": "Beaufort"}
{"text": "Superior [sjopiio léYk], Lake. Se Lake superior.", "headword": "Superior"}
{"text": "Blekinge bataljon (n:r 30) uppsattes år 1886 för att tjäna såsom stam för Blekinge läns beväring. Dess befäl togs hufvudsakligen från marinregementet (se d. o.), och stammanskapets styrka bestämdes till 300 man, hvilken till förmån för Hallands bataljon något minskades enligt 1892 års urtima riksdags beslut. Bataljonen, hvars chefstation var Ronneby och mötesplats Bredåkra, nära Ronneby, ingick 1902 i det då nybildade Karlskrona grenadjärregemente (se d. o.). C. O. N.", "headword": "Blekinge bataljon"}
{"text": "Maria-Teresia-orden, österrikisk militärorden. Se Ordnar.", "headword": "Maria-Teresia-orden"}
{"text": "Hornsherred, halfö i norra delen af Själland, mellan Isefjorden och Roskildefjorden. Arealen 200 qvkm. Der ligger Jägerspris slott. E. Ebg.", "headword": "Hornsherred"}
{"text": "Östra härad. 1. Härad i Blekinge län, utgör Östra härads domsaga och ingår i Blekinge Östra fögderi samt omfattar socknarna Kristianopel, Torrum, Sturkö, Tjurkö, Ramdala, Jemjö, Lösen, Augerum, Rödeby. Areal 63,555 har. 26,727 innev. (1892). — 2. Härad i Jönköpings län, utgör Östra härads domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Hvetlanda, Björkö, Näfvelsjö, Karlstorp, Kråkshult, Alseda, Skede, Ökna, Skirö, Nye, Näshult, Stenberga, Korsberga, Lemnhult, Bäckseda, Näsby, Myresjö, Lannaskede. Areal 1,400 qv", "headword": "Östra härad"}
{"text": "Guldkalfven (Gyllene kalfven) var enligt berättelsen i 2 Mos. 32 uttryck för ett affall från Israels sanna dyrkan af sin Gud redan under dess vistelse vid Sinai. Det ifrågavarande kap. är tydligen sammansatt af flera källor, hvilka dock alla synas höra till de äldsta urkunderna (de jehovistiska) i Pentateuken. Men hvarje källa har meddelats i så ofullständig form, att det är förenadt med största svårighet att vinna en föreställning om hvars och ens särskilda innehåll. Enligt den äldsta källan synes emeller", "headword": "Guldkalfven"}
{"text": "Mehiläinen (af F. mesi, honing), Finsk mytol., biet. Detta nämnes ofta med synnerlig förkärlek uti finnarnas fornsånger. Det kallas meiän lintu, »vår fogel», mielilintu, »fägnadsfogel», metsän kukkien kuningas, »skogens blommors konung», o. dyl. Det anropades för att anskaffa honingssaft och andra helsosamma läkemedel. Så t. ex. bad Lemminkäinens moder M. först flyga ut i skogen, sedan till en bakom nio haf belägen ö och slutligen öfver solen, under månen och emellan stjernorna till sjelfva Jumalas himmel", "headword": "Mehiläinen"}
{"text": "Courtage [kortaj], fr. (af courter, söka att sälja), mäklarsyssla; mäklararfvode. Jfr Courtier.", "headword": "Courtage"}
{"text": "Sadger , Isidor, österrikisk nervläkare och patograf, f. 29 okt. 1867 i Neu-Sander i Galizien, bosatt i Wien, har författat flera intressanta arbeten, som belysa den litterära psykologien, bl. a. K. F. Meyer, eine pathographisch-psychologische studie (1908), Aus dem liebesleben Nicolaus Lenaus (1909), Heinrich von Kleist(1910), Belastung und entartung. Ein beitrag zur lehre vom kranken genie (s. å.) och Über nachtwandeln und mondsucht. Eine medizinisch-literarische studie(1914).", "headword": "Sadger"}
{"text": "Canstatt , Karl Friedrich, tysk läkare, f. 1807, d. 1850 som professor i Erlangen, gjorde sig känd som en utmärkt koleraläkare och vann en storartad praktik. Som skriftställare utöfvade han ett betydligt inflytande genom Die specielle pathologie und theraphie vom klinischen standpunkt aus bearbeitet (1841-42; 3:e uppl. 1854-56) och i synnerhet genom sina Jahresberichte über die fort-schritte der gesammten medicin, hvilka påbörjades 1841 och efter hans död fortsatts intill närvarande tid.", "headword": "Canstatt"}
{"text": "Amsterdam äro de största i världen. Den officiella statistiken meddelar inga uppgifter om fabriksindustrien i allmänhet, endast på den accispliktiga (brännvin, socker, öl etc.). - N. äro alltjämt en af världens viktigaste handelsstater, och af alldeles särskild betydelse äro de för kolonialhandeln. Genom sina stora besittningar i Ostindien ha de behållit en rangplats i denna handelsgren, synnerligen i fråga om kaffeimporten till Europa, men äfven ris, socker, indigo, kryddor", "headword": ""}
{"text": "*Vinbär , bot., namn på arter af släktet Ribes; svarta vinbär, R. nigrum, röda vinbär, R. rubrum, och guldvinbär, R. aureum.", "headword": "*Vinbär"}
{"text": "Man beräknar, att till 1 kg. smör fordras omkr. 10 à 40 gr. koksalt, ifall smöret skall förvaras och kunna hålla sig oskadadt under en längre tid. Saltmängden kan dock minskas till hälften, om smöret snart skall förbrukas och begagnas som finare bordsmör. Jämte koksalt använder man i England ofta en mindre tillsats af salpeter och socker, hvarigenom smöret blir mera hållbart och välsmakande. Till 1 kg. smör åtgå vanligen omkr. 22 à 25 kg. mjölk, d. v. s. att", "headword": ""}
{"text": "*Keil. 2. Karl Friedrich K., 1839–58 professor i Dorpat (ej i Berlin), dog 1888. — 3. G. Th. Heinrich K. dog 1894.", "headword": "*Keil"}
{"text": "Jättepumpa, bot. Se Cucurbita.", "headword": "Jättepumpa"}
{"text": "*Laud, W., afrättades d. 10 Jan. 1645 (efter dåv. engelsk tidräkning 1644).", "headword": "*Laud"}
{"text": "Versteeg [fərstēg], Maggiel, holländsk målare, f. 1756 i Dordrecht, d. där 1843, lärjunge af A. van Wanum och J. Ponse, egnade sig först åt landskapsmåleriet, men öfvergick till framställning af borgerliga scener vid ljus- och lampsken. Han är representerad i Amsterdams Rijksmuseum. C. R. N.*", "headword": "Versteeg"}
{"text": "Pecopterideæ Brongn., paleobot., en helt och hållet artificiell ormbunksfamilj, omfattande de fossila former, hos hvilka de vanligen flera gånger pardelade bladens småblad liksom hos Pecopteris (det släkte, efter hvilket familjen har sitt namn) äro fästa på rachis med hela sin bas samt försedda med en jämförelsevis stark, ända mot spetsen tydlig medelnerv, från hvilken sidonerverna åt ömse sidor utgå. Småbladen äro oftast helbräddade, på sin höjd tandade. A. G. N.", "headword": "Pecopterideæ"}
{"text": "L:s författarskap kännetecknas af en rik, stundom öfverrik inbillningskraft, som kanske mindre framträder i utfinnande af nya motiv än i ett fantasirikt utformande af uppslag ur legendtradition och verklighet; en utmärkt gestaltningsförmåga med kraft att skapa lefvande skepnader och att ge själarnas karaktär; en sällspord episk berättargåfva med något af den gamla folkdiktens kynne, gärna, liksom forntidens epos, gifvande ett flertal hvart för sig afrundade stycken, hvilka bilda en", "headword": ""}
{"text": "Litt.: ”Samling af J:s stads privilegier” (1787), J. Allwin, ”Strödda anteckningar ang. J:s stad och dess omgifning” (1839), A. O. Hedenstjerna, ”J. förr och nu” (1846), den af en beskattningskommitté utg. ”Historisk-statistisk beskrifning öfver J. från äldre till närvarande tid” (1861), Viktor Rydberg, ”Det forna J.” (1880), J. Nyqvist, ”J. och dess omgifningar” (1888), E. Åkerhielm, ”Småland och Öland” (Sv. Turistföreningens resehandböcker, n:r 16,", "headword": ""}
{"text": "Mullvadsläktet, zool. Se Mullvadartade däggdjur.", "headword": "Mullvadsläktet"}
{"text": "Larsson, Julius Gottfrid Andreas, skulptör, f. 21 nov. 1875 i Narveryd, Östergötland, kom vid 14 års ålder till Norrköping, uppehöll sig där som träsnidare och studerade vid tekniska aftonskolan, kom 1895 till Stockholm, studerade vid Tekniska skolan där, erhöll 1900 resestipendium från Svenska slöjdföreningen och Kommerskollegium och fortsatte då studierna i Paris, biträdde vid Dramatiska teaterns dekorering och 1905 hos K. Milles vid hans arbete för denna teater. L. vistades i Italien 1906—07 och", "headword": "Larsson"}
{"text": "Fluoroskop (af fluor, se d. o., och grek. skopein, se). Se Luminiscens 2.", "headword": "Fluoroskop"}
{"text": "Deklinabel (lat. declinabilis), språkv., böjlig, som kan böjas. Jfr Indeklinabel.", "headword": "Deklinabel"}
{"text": "B. var en erfaren och duglig officer; han var derjämte en idérik och talför man med brinnande verksamhetslust, men han var maktlysten och vidt kringgripande samt skaffade sig derigenom snart ovänner. Förordnad att jämte ministern G. J. B. von Heidenstam bevaka Sveriges intressen i Konstantinopel ryckte han snart till sig ledningen af härerna, hvilket framkallade obehagligheter inom legationen. När Heidenstam i Febr. 1791 rappellerades, utnämndes v. Asp och B. till ministrar, men med", "headword": ""}
{"text": "Idegran, Taxus baccata L., bot. farmak., ett ständigt grönskande, mindre träd eller buske, som hör till nat. fam. Coniferae L. (Cupressineae), kl. Dioecia L. Idegranen växer ytterst långsamt och anses kunna uppnå den högsta åldern bland alla europeiska träd. Veden är rödaktig, mycket hård och hållbar; bastet är segt, nära nog som lindbast, hvarför idegranen i vestra Sverige äfven kallas . Grenarna äro nästan kransvis ställda och utstående, med tvåsidigt ordnade qvistar, hvilkas blad, eller , väl sitta i", "headword": "Idegran"}
{"text": "Vingpennor , zool. Se Fjäder, sp. 485.", "headword": "Vingpennor"}
{"text": "Kantabrien (Lat. Cantabria), i forntiden ett område i romerska provinsen Hispania Tarraconensis af Spanien, längs södra kusten af Biscaya-viken. Äldre geografer utsträckte namnet till hela det område, som nu motsvaras af prov. Oviedo, Santander, Biscaya och Guipuzcoa; men sedan romarna eröfrat Spanien, inskränktes namnet till nuv. prov. Santander och östra Oviedo. Innevånarna, de tappre kantabrerna, voro af iberisk stam. Jämte asturerna gjorde de under flere mansåldrar motstånd mot romarna, men tvingades", "headword": "Kantabrien"}
{"text": "Chaleurs-bukten [jalor-j, Baie-des-Chaleurs, vik på västra sidan af S:t Lawrenceviken emellan Gaspéhalfön och New Brunswick, med hamnarna och fisklägena Bathurst, Carleton och Dalhousie.", "headword": "Chaleurs-bukten"}
{"text": "Trppin. Se Atropin.", "headword": "Trppin"}
{"text": "Kléber [klebär], Jean Baptiste, fransk general, f. 9 mars 1753 i Strassburg, där hans fader var murare, egnade sig först åt byggnadskonsten och begaf sig 1768 till Paris, men ingick 1770 på några bajerska officerares uppmaning vid militärskolan i München. K. blef officer i österrikisk tjänst 1776, men tog på grund af de dåliga utsikterna afsked 1783 och återvände till Elsass för att ånyo egna sig åt byggnadskonsten. Efter revolutionens utbrott inträdde han 1792 som volontär vid ett regemente samt blef", "headword": "Kléber"}
{"text": "Ket [ket], flod i Sibirien, rinner upp s. om staden Jenisejsk och faller ut i Ob ofvanför Narym. I sitt öfre lopp är K. endast 104 km. aflägsen från Jenisej, med hvilken den står i kanalförbindelse. J. F. N.", "headword": "Ket"}
{"text": "Partschkau, stad i preussiska regeringsomr. Oppeln (Schlesien), vid Glatzer Neisse och jernvägen mellan Glatz och Neisse. 5,861 innev. (1885).", "headword": "Partschkau"}
{"text": "Kustbevakningschef. Se Kustbevakning.", "headword": "Kustbevakningschef"}
{"text": "Negativpapper , fotogr., ett med bromsilfvergelatinemulsion försett papper, som i st. f. glasplåtar användes till fotografiska negativ, mest till större format, då glasplåtar till följd af sin tyngd ock bräcklighet äro obekväma att använda. J. Htzg.", "headword": "Negativpapper"}
{"text": "När S. öfvertog det allt annat än lockande värfvet att rädda institutet, var det ej allenast för ortopediens skull, utan ock för den medikala gymnastikens, hvilken han ville i sin mån söka främja i öfverensstämmelse med de af den medicinska vetenskapen erkända läror, på hvilka all sjukvård måste vara grundad. Men då han öfvertog det i upplösning stadda ortopediska institutet, måste han ock öfvertaga försvaret mot dess mäktige fiender; och det dröjde ej länge, förrän en strid uppblossade,", "headword": ""}
{"text": "Tichborne-processen [titsjbårn-], en nästan exempellöst invecklad och uppseendeväckande rättegång, som fördes i England 186774 om arfvet efter en rik adelsman vid namn T. Dennes äldste son, Roger T. (f. 1830), hade länge varit förklarad för död, sedan skeppet »Bella», med honom ombord, 1854 förolyckats med man och allt utanför syd-amerikanska kusten. Hans moder (fransyska till börden) närde emellertid en öfverspänd förhoppning om att han ännu vore vid lif; och när hon efter sin makes och yngre sons död måst se arf", "headword": "Tichborne-processen"}
{"text": "Vägstyrelse. Se Väghållningsskyldighet.", "headword": "Vägstyrelse"}
{"text": "Dentition (fr. dentition, af lat. dens, tand), med., tandning. Se Tandsprickning.", "headword": "Dentition"}
{"text": "Filoxenianska öfversättningen af bibeln. Se Bibelöfversättningar, sp. 246.", "headword": "Filoxenianska öfversättningen"}
{"text": "Grefbäck , oriktig form för Gredbäck (se d. o.).", "headword": "Grefbäck"}
{"text": "Morsing, Kristen Torkelsen, dansk lärd, f. 1485 på ön Mors, tillbragte många år vid utländska universitet, blef 1519 rektor vid Köpenhamns lärda skola, sändes 1520 till Wittenberg för att hemta reformatorn Martin Reinhardt till Danmark och utnämndes 1521 till professor vid universitetet i Köpenhamn. År 1523, då Fredrik I blifvit konung, reste M. å nyo till utlandet och stannade der (med undantag af åren 152931) ända till 1537, då han hemkallades för att medverka till universitetets återupprättande samt", "headword": "Morsing"}
{"text": "Andreae, Sankt (F. Antrea) imperielt pastorat af 2:dra kl., Borgå stift, Jääskis kontrakt, Jääskis domsaga och härad, Viborgs län, Finland. Areal 835 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,787 pers. (1892). A. G. F.", "headword": "Andreae"}
{"text": "Erasch. Se Aras.", "headword": "Erasch"}
{"text": "Hidinge, socken i Örebro län, Edsbergs härad. Arealen 13,290 har. 1,937 innev. (1881). Annex till Knista, Strengriäs stift, Edsbergs kontrakt.", "headword": "Hidinge"}
{"text": "Sverres ungdom antagen till spelning framför Wergelands »Campbellerne», hvilket gaf anledning till ett våldsamt uppträde (»Campbellerslaget») bland publiken vid en följande föreställning. År 1846 företog M. en resa till södern och utgaf derefter Digte gamle og ny, Billeder fra nord og syd samt, efter sin hustrus död, sonettsamlingen Sorg og tröst (1852; många uppl.). Hans följande författareverksamhet faller inom det dramatiska området: Salomon de Caus (1854), En aften på Giske", "headword": ""}
{"text": "Bridong af vanlig modell. Bridong med dubbla ringar. Bridong med gummibott. Bridong af ungersk modell för körning. Kindkedja med Schematisk framställning af kindkedjekrokar. stångbetslets verkan. B. Cm. 2. Den del af en plog, harf eller dylikt redskap, vid hvilken anspänningen sker.", "headword": ""}
{"text": "Sjuåriga kriget l. tredje schlesiska kriget (175663) kallas det krig, som utkämpades mellan Fredrik II i Preussen och Maria Teresia af Österrike samt deras bundsförvandter, med anledning af den senares sträfvan att återvinna den i freden i Dresden (1745) till Preussen afträdda provinsen Schlesien (se Schlesiska krigen). De båda herskarna hade under de tio fredsåren å ömse sidor rustat sig för en kommande kamp, dels genom härarnas omorganisation, dels genom att sluta förbund med främmande stater. Genom fördrage", "headword": "Sjuåriga kriget"}
{"text": "Fiesole [-ésåle], den vedertagna benämningen på en af 1400-talets märkligaste florentinska målare, som eg. hette Guido di Pietro och föddes 1387 i Vicchio (prov. Mugello), n. om Florens. 1408 blef han munk (it. fra) under namnet Giovanni i dominikanklostret i Fiesole; däraf kallades han Fra Giovanni da F. Redan i lifstiden till följd af sitt väsen och målningssätt kallad Fra Angelico, förklarades han efter sin död 1455 i Rom af kyrkan för (it. beato), så att hela hans namn lyder: Beato Fra Giovanni A", "headword": "Fiesole"}
{"text": "*Ireton, H., föddes 1611.", "headword": "*Ireton"}
{"text": "*Ulriksdal. Äfven 1920 års riksdag anslog medel (169,500 kr.) till fortsatt restaurering af U., som fick centralvärme, stor hall, ny hufvudtrappa samt f. ö. moderniserades. Arbetena afslutades 1925, hvarpå slottet öfverlämnades till kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Louise. Som bröllopsgåfva från öfverlämnades till dem en del möbler, ritade af svenska arkitekter och utförda i Sverige. Litt.: Nils G. Wollin, Ulriksdal. En historisk översikt över trädgårdsanläggningarna ,", "headword": "*Ulriksdal"}
{"text": "Den nordiska mytologien är delvis äfven germansk mytologi, enär den gamla gudatron hos skandinaver och öfriga germanska folk säkert varit väsentligen densamma. Man är dock icke berättigad att utan vidare tillskrifva öfriga germanska folk den nordiska mytologiens rika innehåll, utan hvart fall bör därvid för sig pröfvas; icke ens inom Norden är det fullt säkert, att en mytisk företeelse, som är betygad för ett land, förefunnits äfven i de öfriga. Antydningar", "headword": ""}
{"text": "Vällen. 1. Insjö 13 m. ö. h. i Ekeby och Bladåkers socknar på gränsen mellan Uppsala och Stockholms län, har en längdutsträckning i n.s. af omkr. 15 km. och en största bredd af omkr. 1 km. samt en areal af 11 kvkm. Sjön ligger i flack terräng, omgifven af skogar och myrar utan odlad bygd, och har ett maximidjup af endast 5,5 m. Den afrinner genom en liten å till den likaledes mycket långa och smala sjön Närdingen samt därifrån till Edeboviken af Södra Kvarken. 2. Sjö i norra delen af Eda socken, Värml", "headword": "Vällen"}
{"text": "Enchâssure [ãʃasyr], fr. (af en, i, och châsse, relikskrin, infattning), infattning (i synnerhet af pärlor och ädla stenar).", "headword": "Enchâssure"}
{"text": "Bland de större donationer, som kommit museet till del, märkas samlingarna Tochon (1818, antika vaser), La Caze (1869, en utmärkt samling af 275 målningar, bl. a. af Rembrandt, Watteau, Frago-nard, Chardin), Adolphe de Rothschild (1902, kyrklig konst), Morgan (1905, fornpersiska föremål), Thomy-Thiéry (1903), Moreau-Nélaton (1906), Chauchard (1909) och de Camondo (1911, liksom de tre föregående modern fransk konst). Den 1897 bildade Société des amis du Louvre har gett museet en och annan högst", "headword": ""}
{"text": "Stormjärn , bygnk. Se Fönster, sp. 359.", "headword": "Stormjärn"}
{"text": "Ehuru torped- och undervattensbåtar äfvensom i allmänhet sjövapnets stora rörlighet med flera omständigheter efter all sannolikhet komma att i hög grad försvåra utöfvandet af dylika bevakningsblockader, måste man taga för gifvet, att sådana krigsoperationer i framtiden komma att blifva lika vanliga som under gångna tider. I vissa fall kommer man dock säkerligen att inskränka sig till att iakttaga fienden med ett fåtal snabba fartyg, som hafva till uppgift att hålla känning med och", "headword": ""}
{"text": "Titulus, Lat., inskrift, öfverskrift (»titel», se d. o.), etikett, offentligt anslag, skylt, annons, rubrik, inskrift på en offentlig byggnad, på en bildstod eller på ett konstverk, särskildt på grafvårdar (med tillegnan åt Di Manes samt med fullständigt angifvande af den dödes namn och ställning i lifvet äfvensom af den, hvilken rest vården). I bref nyttjas någon gång ordet Titulus (vanl. förkortadt till Tit.) i st. f. namnet eller titeln på den person, till hvilken brefvet är stäldt. R. Tdh.", "headword": "Titulus"}
{"text": "Anjouan [ã*oã], Njouana l. Johanna, en af Komoro-öarna, mellan Mayotte och Angasija. 373 kvkm. Omkr. 12,000 inv. Bland Komoro-öarna har A. länge varit den, som mest besökts af fartyg, hvilka gå mellan Europa och Indien genom Mosambik-kanalen (så angjordes det vanligen af svenska ostindiska kompaniets fartyg), och engelsmännen hade där förr en kolstation. Hufvudorter äro Moussamoudou och Pomoni.", "headword": "Anjouan"}
{"text": "Rörande folkmängden har man endast mycket obestämda gissningar. Lenz ansåg, att 8 mill. ej är för hög siffra, då man tar i betraktande de många rätt folkrika städerna och att bergstrakterna äro ganska tätt befolkade. Rohlfs däremot ansåg 6,5 mill. för mycket, och kapten N. Larras, som vistats i M. 10 år från 1898, anslår den till 4,344,58 mill., hvaraf 2,2 i atlantiska kusttrakten, 1,5 på Medelhafskusten, 200,000 i Mulujadalen, 200,000 i Sus200 tusen i", "headword": ""}
{"text": "*Calamodus och Calamoherpe, zool. Se Kärrsångareslägtet.", "headword": "*Calamodus"}
{"text": "Endermatiska medel (af Grek. en, i, och derma, hud), med., sådana läkemedel, hvilka i form af ströpulver eller salva användas å den genom något dragmedel (spansk fluga e. d.) från epidermis befriade läderhuden för att på denna väg uppsugas (absorberas) och sålunda åstadkomma samma verkan, som om medlen blifvit intagna genom munnen. Detta sätt att införa läkemedel i organismen kallas den endermatiska metoden, hvilken användes, då magens eller tarmkanalens tillstånd eller andra orsaker förbjuda ett medels intagande", "headword": "Endermatiska medel"}
{"text": "Kölhala, sjöv., att mot en brobänk, en kaj eller en strand, som utgöres af en bergsluttning, medelst spel och ginor kullvinda ett fartyg eller ge det så stor krängning, att hela ena sidan jämte kölen kommer öfver vattnet, hvarigenom rengöring, reparation och förhydning kunna utföras å hela denna del af fartyget. Kölhalning var fordom ett ganska vanligt arbete, men är tidsödande och mödosamt samt kräfver stor försiktighet; den förekommer därför numera sällan, då docka eller upphalningsslip i allmänhet s", "headword": "Kölhala"}
{"text": "Bibbiena, da, italiensk konstnärsfamilj. Se Galli.", "headword": "Bibbiena"}
{"text": "Thermopylai (Lat. Thermopylae, egentl. »de varma portarna», med anledning af der upprinnande varma källor), stundom äfven blott Pylai (»portarna»), var fordom namnet på det smala pass mellan Oitabergets östra sida och den Maliska hafsviken (nu Lamia- l. Zituni-viken), hvilket förenade de grekiska landskapen Tessalien och Lokris. Såsom utgörande den enda för en krigshär möjliga väg mellan Tessalien och mellersta Grekland hade detta pass en stor strategisk betydelse. Der var det, som år 480 f. Kr. Leonidas (", "headword": "Thermopylai"}
{"text": "Citral , Geranial, Rhodinal, kem., en kamferart med öppen kolkedja, af sammansättningen (CH . CH . CH2 . CH : CH . C . CH O. Den finnes färdigbildad i citronolja och i apelsinskal samt uppstår vid oxidation af motsvarande alkohol geraniol. H. E.", "headword": "Citral"}
{"text": "Hiradoyaki. Se Hirado.", "headword": "Hiradoyaki"}
{"text": "Broder Jonatan, öknamn på det nordamerikanska folket.", "headword": "Broder Jonatan"}
{"text": "Archimediska skrufven l. Snäckan, äfven kallad vattenskrufven l. vattensnäckan, mek., är ett skrufformigt rör, vridbart omkring sin axel. Det tjenar till att pumpa upp vatten från en lägre till en högre nivå; men dess användning är inskränkt till små höjdskilnader, emedan röret måste för att verka bilda en mycket spetsig vinkel med horisontalplanet. För hvarje gång rörets nedre ände vid kringvridningen nedgår under vattenytan, tager den med sig en viss vattenmängd, hvilken följer skrufgängan och på detta sätt smånin", "headword": "Archimediska skrufven"}
{"text": "*Derivata. Å rad 7 bör stå f(x) i st. f(x).", "headword": "*Derivata"}
{"text": "Gyllenkrook (Gyllenkrok . svensk adlig ätt. härstammar från en kyrkoherde Petrus, som efter 1500-talets midt omtalas först i Moeda, sedan i Kvenneberga af Växjö stift. Dennes sonson, biskopen i Växjö Nicolaus Gudmundi Krook, f. 1575, d. 1646, var far till assessorn i Åbo hofrätt Anders Krook, f. 1622, d. 1683, hvilken 1674 adlades och 1675 introducerades med namnet G. Hans son Axel G. (se G. 1) blef 1727 friherre. Ättens medlemmar ha omväxlande skrifvit namnet med ett och två o. Ätten eger två fideikommiss", "headword": "Gyllenkrook"}
{"text": "Kyritz [ky-], kretsstad i preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), i landskapet Priegnitz. 5,188 inv. (1905). 17 dec. 1635 vunno svenskarna där en seger öfver sachsarna. J. F. N.", "headword": "Kyritz"}
{"text": "Prisskillnadsbiljett. Se Biljett. Suppl. *", "headword": "Prisskillnadsbiljett"}
{"text": "Straffanstalt , fängelse, där frihetsstraff aftjänas. Om fängelsebyggnader och olika arter af sådana i Sverige se Fängelse (äfven i Suppl.); om sätten för fängelsestraffs verkställighet se Fängelsesystem (äfven i Suppl.). Under det att de svenska straffanstalterna hufvudsakligen äro cellfängelser, i det att enrumsfångarnas antal är vida större än gemensamhetsfångarnas, äro i de flesta främmande länder, utom exempelvis Belgien och Holland, gemensamhetsfängelserna öfvervägande, ofta inrymmande mer än tusen fång", "headword": "Straffanstalt"}
{"text": "Galliens förnämsta städer, tills den 370 förstördes af usurpatorn Maximus. Redan omkr. 390 var C. biskopssäte. I förra hälften af 400-talet kom det till frankerna, blef sedermera befäst af Karl den store samt kom, vid delningen af dennes rike, till Lothringen. Under medeltiden var det hufvudstad för ett till Tyska riket, hörande grefskap, Cambrésis, som 1510 upphöjdes till hertigdöme och 1595 eröfrades af spaniorerna. 1678 tillföll C. Frankrike. 1815 stormades det af engelsmännen och var", "headword": ""}
{"text": "Tranolja. Se Oljor, sp. 625. Tranor, Gruidce, zool., en familj inom fågel-ordn. Gruiformes. De äro storväxta vadare, som utmärkas genom långa, trubbiga vingar samt därigenom, att baktån sitter betydligt högre än f ram-tårna; yttertån är genom bindhud förenad med mellantån, innertåns klo mycket kraftig. Benen långa; ett långt stycke af underbenen naket. Näsborrarna ligga nära näbbens undre kant och äro baktill omgifna af en hinna. Stjärten är kort och har 12 pennor. Ungarna födas rikt dunklädda och kunna", "headword": "Tranolja"}
{"text": "Fouillée [foajé], Alfred Jules Émile, fransk filosofisk skriftställare, f. 1838, föreläsare i filosofi vid École normale i Paris 1872–79, är en bland de talangfullaste bekämparna af materialistiska åskådningssätt i vetenskapen och samhällsfrågorna. Han har författat bl. a. de två af Franska akad. prisbelönta arbetena La philosophie de Platon (2 bd, 1869; ny uppl. i 4 bd 1888–89) och La philosophie de Socrate (2 bd, 1874), och Lévolutionisme des idées-forces (1890).", "headword": "Fouillée"}
{"text": "La Grange-Chancel [grall], François Joseph de, fransk dramatiker, f. 1677, skref vid 14 års ålder tragedien Jugurtha (som några år senare med framgång uppfördes), blef page hos prinsessan af Conti och anförtroddes åt Racine till vägledning. Man såg i L. t. o. m. en blifvande Racine, men han uppfyllde icke slika förhoppningar. Anställd vid hertiginnans af Orléans hof, skref han ett antal tragedier, som endast bjuda på en klen, poesilös efterklang af det fransk-klassiska etikett-dramat. Bäst äro Amasis (1701) och", "headword": "La Grange-Chancel"}
{"text": "Anemologi (af grek. anemos, vind, och logos, tal, lära), meteor., läran om vinden.", "headword": "Anemologi"}
{"text": "Generalkonkurs. Se Konkurs.", "headword": "Generalkonkurs"}
{"text": "Skifteslag , landtm. Se Skifte af jord.", "headword": "Skifteslag"}
{"text": "Öfverlöpare, krigsv., kallas hvarje krigsman, som afviker från sin plats och öfvergår till fienden. Se vidare Desertera.", "headword": "Öfverlöpare"}
{"text": "Lefsina , nuv. namnet på Eleusis (se d. o.).", "headword": "Lefsina"}
{"text": "Sämund (Sæmund) Sigfusson, med tillnamnet hin frode (d. v. s. den vise), isländsk lärd, f. 1054, 1056 eller 1057, d. 1133, tillhörde en af Islands förnämsta släkter. Han reste tidigt utomlands för att förkofra sig i konster och vetenskaper samt besökte Danmark, Frankrike och möjligen Italien. Man berättar, att han så fördjupat sig i den tidens hemliga konster, astrologi, alkemi, magi o. d., att han glömt sitt eget namn. En annan lärd isländare, Jon Ågmundsson, träffade honom och förmådde honom att beg", "headword": "Sämund"}
{"text": "Beatus (lat.), lycklig, salig. Jfr Beata.", "headword": "Beatus"}
{"text": "Brokmanner l. Brockmänner, ett östfriesiskt folk, som under medeltiden bodde i hannoveranska landskapet Brockmerland (mellan Emden och Norden) och lefde under en egen, demokratisk författning.", "headword": "Brokmanner"}
{"text": "Öfver G. finnas åtskilliga beskrifningar, såsom J. Wallin, (1747), K. G. Brunius, (1864Gutlands forhold til Danmark og Sverrig i det 14, 15 og 16 aarhundrede (1865), A. T. Snöbohm, (1871, 2:a uppl. 1900), C. J. Bergman, (1870, 4:e uppl. omarb, af H. Rosman 1898), Styffe, (2:a uppl. 1880), G. Lindström, Anteckningar om Gotlands medeltid, I, II (1892, 1895), G. Gustafsson, (i , IX), K. Fabricius, (ibidem, XVII, 1906) och de å sp. 2324 nämnda arbetena. Uppgifter om öfriga arbeten rörande", "headword": ""}
{"text": "Senhinnan, sclerotica l. sclera, anat., hårda ögonhinnan, är en fibrös bindväf med korsande bundtar, bildande en styf, tjock, hvitglänsande membran, som utgör yttersta lagret af ögonklotets största del och framåt kompletteras af hornhinnan. Hos en del djur består detta ögonklotets lager af en benskålla. G. v. D.", "headword": "Senhinnan"}
{"text": "Bozděch [båsdjech], Emanuel, böhmisk dramatiker, f. 1841, d. 1889, anses i synnerhet såsom lustspelsförfattare stå främst bland samtida tsjechiska dramatiker. Bland hans pjeser må anföras sorgspelet Baron Görtz (1871; 2:dra uppl. 1884) samt lustspelen Verldsherskaren i nattrock (Napoleon I, 1872), Statsmannaprofvet (1874), Äfventyrarna (1880) och Generalen utan armé. B. skref äfven noveller.", "headword": "Bozděch"}
{"text": "Iskimid, stad i Mindre Asien. Se Ismid.", "headword": "Iskimid"}
{"text": "Lyskander , Klaus Kristofersen, dansk skald, historiker, f. 1558 i Norra Vram (Skåne), d. vid nyårstiden 1624, studerade 1581-87 vid Rostocks och andra tyska universitet samt blef magister. Kort efter hemkomsten blef L. genom kungligt maktspråk kyrkoherde i Herfölge vid Kjöge och 1616 kunglig historiograf. I yngre år skref han latinska dikter med fosterländska ämnen och senare i fyndig rimkrönikestil samt på god danska en serie rimverk: Grönländsk chronica (1608), om Grönlands första upptäckande och bebyg", "headword": "Lyskander"}
{"text": "Kings Lynn [ki^s lin], Lynn regis, Lynn, stad i engelska grefsk. Norfolk, vid Ouse, som skiljer K. från förstaden West Lynn. 20,288 inv. (1901). K. har en 40 har stor hamn, som lämnar tillträde för fartyg om 4 m. djupgående, liflig handel, särskildt med Östersjön, fiske samt järn-och annan industri. I K. finnas två gamla kyrkor, latinskola (från Henrik VIII:s tid) och museum. 10 km. n. om K. ligger kungl. slottet S a n d r i n g-h a m med stor park. J- F. N.", "headword": "Kings Lynn"}
{"text": "Morer, eg. invånarna i Mauretanien, sedan i allmänhet personer tillhörande mörka raser. Särskildt betecknas med detta namn de muhammedanske invånarna i Nord-Afrika, hvaremot med negrer förstås de hedniske infödingarna i Central- och Syd-Afrika.", "headword": "Morer"}
{"text": "Nieuwe republik Nieuwe republiek . *", "headword": "Nieuwe republik Nieuwe republiek"}
{"text": "Bordlista, statsr. Se Dagordning.", "headword": "Bordlista"}
{"text": "Millquist, H. V., dog 18 nov. 1916 i Norrköping. Han var sedan 1914 redaktör af . *", "headword": "Millquist"}
{"text": "Farmand, norsk affärstidning, som 1891 uppsattes af Einar Sundt, hvilken till sin död, 1917, var dess redaktör. Den sysslar såväl med samtida finansiella företeelser som med Norges ekonomiska historia. *Farnborough. I kyrkan S:t Michael ligger äfven exkejsarinnan Eugénie begrafven. Faro l. Paro, biflod fr. v. till Binue, upprinner i Adamaua, s. v. om Ngaundere, upptar fr. v. den från Genderbergen kommande Mao Deo och är vid mynningen i Binue, vid Taepe, ö. om Jola, 600 m. bred, men knappt", "headword": "Farmand"}
{"text": "Menuf, distriktshuvudstad i prov. (mudirije) Menufije i Egypten, 60 km. n. v. om Kairo. 22,316 inv. (1907). M. är det gamla Monemphis. J. F. N.", "headword": "Menuf"}
{"text": "Jensen, Johan Laurents, dansk målare, född d. 8 Mars 1800 i Gjentofte socken, nära Köpenhamn, genomgick konstakademien och utbildade sig under C. D. Fritzsch till blomstermålare samt reste med offentligt understöd till Paris och Sèvres för att studera blomstermåleri och tekniken vid porslinsmåleri. 1825 blef han medlem af akademien. Död i Köpenhamn d. 26 Mars 1856. J. arbetade med utomordentlig lätthet och utförde ett mycket stort antal bilder, hvilka dock icke alla äro lika framstående. I de bästa för", "headword": "Jensen"}
{"text": "Pösing, stad i Ungern. Se Bösing.", "headword": "Pösing"}
{"text": "Brandfogde till förekommande eller släckning af skogseld skall finnas i hvarje brandrote, i regel hvarje socken. Han väljes för 3 år af hvilströmssystemet, där en svag elektrisk ström ständigt finnes genom såväl ledningsnät som signalapparater (fig. 1), äfven då systemet är i hvila, och hvars uppgift är att kontrollera systemet samt automatiskt centrifugalpumpen och rotationspumpen. Slang för eldsläckningsändamål göres numera ofta af linne, hvilken slang är starkare än hampslangen. Gummislang används mer", "headword": "Brandfogde"}
{"text": "Genom den nya processordningen ha lagdömmena omreglerats. Enligt den af stortinget 16 juli 1921 antagna organisationsplanen för lagretterna skola dessa vara 7 med 7 lagmændsretter (gemensamma för tvistemål och brottmål) och 9 lagmænd (nu officiellt kallade lagmenn, sing. lagmann), i det att Oslo lagdömme har 3 lagmænd. Oslo lagmandsret skall nämligen bestå af 3 afdelningar, af hvilka en förutsättes komma att få brottmålen inom lagdömmet. Bland denna lagmandsrets 3 lagmænd,", "headword": ""}
{"text": "Sittknölen, anat. Se Sittben. Sittra, skpsb. Se Spant. Situation, fr. (af lat. situs, läge), läge, belägenhet, ställning; tillstånd, inbegreppet af de förhållanden, hvari någon för tillfället befinner sig; förhandenvarande politisk ställning; spännande eller pikant handlingsmoment i ett dramatiskt eller episkt diktverk. - Situationsplan, planritning, som ger en öfversikt af en terräng eller t. ex. en stad med vägar, gator, byggnader, vattendrag, skogbevuxna", "headword": "Sittknölen"}
{"text": "Mergelskiffer. Se Lerskiffer.", "headword": "Mergelskiffer"}
{"text": "Merville [märvil], stad i franska dep. Nord (Flandern), vid Lys och Nordbanan. 3,677 inv. (1901; som kommun 7,676). Tillverkning af borddukar, stickade varor, cigarrer, borstar och landtbruksmaskiner.", "headword": "Merville"}
{"text": "Litt.: G. Danell, , 1922), och där (sid. 24 ff.) förtecknad litteratur. G. D-ll. Estudiantina, sp., studentväsen; studentkår. *Estuna omfattar nu 7,520 har med 1,191 inv. (1923). Étage danien [etäj daniä]. Se Kritsystemet, sp. 1476. Étain [etä7], stad i franska dep. Meuse, vid floden Orne, 19 km. ö. n. ö. om Verdun. 1,455 inv. (1921). Under Världskriget stod 24-25 aug. 1914 vid E. en hård strid (af tyskarna benämnd slaget vid E.) mellan delar af 3:e franska och 5:e", "headword": ""}
{"text": "Slick, Sam, psevdonym för den nord-amerikanske författaren Th. Ch. Haliburton.", "headword": "Slick"}
{"text": "Sedan begreppet ekonomisk lag mera allmänt börjat användas såsom beteckning för en viss klass af lagar, synes det till en början ej hafva afsett hela det lagstiftningsområde, som angafs i ofvanberörda punkt af stadfästelsen till 1734 års lag eller i 89 § regeringsformen, utan torde därmed, i motsats å ena sidan till förvaltningsföreskrifter och å andra sidan till politilagar, hufvudsakligen hafva åsyftats den klass af konungen förbehållna lagar, som ordnade de", "headword": ""}
{"text": "Frittporslin . Se Porslin.", "headword": "Frittporslin"}
{"text": "Anonaceæ Juss., bot., naturlig växtfamilj, närslägtad med Ranunculaceæ och innefattande träd och buskar, som utmärka sig genom enkla, helbräddade, fjädernerviga blad, oftast tvåkönade blommor, som vanligen hafva trebladigt foder och sexbladig krona med tjocka, läderartade kronblad och en stor mängd fria ståndare med korta strängar och bredt, upptill skiflikt utvidgadt knappband, sittande jämte pistillerna, som äfvenledes äro många till antalet, på ett halfklotformigt fäste. Frukterna, vanligen flere eft", "headword": "Anonaceæ"}
{"text": "Drummer, geol., smala, af ett eller flera olika mineral bestående ådror, som bildats genom utfyllning af i den omgifvande bergartsmassan förut befintliga spricklika håligheter. Vid denna utfyllning torde, åtminstone i de allra flesta fall, hafva tillgått så, att en verklig utkristallisering egt rum ur någon lösning, som infiltrerat uti eller fyllt håligheterna. Mineralafsättningen har fortskridit från sprickans väggar mot dess midt (sekretionsbildning) och antingen pågått, tills hela håligheten blifvit", "headword": "Drummer"}
{"text": "Litt.: K. G. Estlander, ”De bildande konsternas historia från slutet af 18:e årh. till våra dagar” (1867), E. Aspelin, ”Suomalaisen taiteen historia pääpiirteissään” (1891), E. Nervander, ”Den kyrkliga konsten i Finland under medeltiden” (188788), och J. J. Tikkanen, ”Finska konstföreningen 1846 (1896) och ”Die kunst in Finnland” (i tidskriften ”Die graphischen künste”, årg. 1906). Hj. Ö.", "headword": ""}
{"text": "Erntemilbe, ty., zool. Se Leptus autumnalis. Erode [iräuMo], stad i brittisk-indiska distriktet Coimbatore, presidentskapet Madras. 16,701 inv. (1911), till största delen hinduer. E. var fordom en betydande stad, men gick tillbaka i välstånd genom krigen på 1600- och 1700-talen. Eros, astron., en af småplaneterna, särskildt märkvärdig på grund af dels banans enastående läge, dels vissa egendomliga variationer i ljusstyrkan. Den upptäcktes 1898 på fotografisk väg af G. Witt i", "headword": "Erntemilbe"}
{"text": "Akershus (Aggershus), någon gång i äldre tider benämndt Akersborg, fästning vid Kristiania, anlagd i slutet af 13:e årh. på Akersnäs, södra spetsen [bildtext] Akershus. af Akershagen (se Aker). Det belägrades första gången om vintern 1308-09 af den svenske hertigen Erik. Under föreningen mellan Sverige, Norge och Danmark fick borgen en allt större betydelse och var ofta konungarnas residens. Af denna orsak var den under unionstiden vanligen anförtrodd åt män, på hvilka de danske konungarna trodde sig k", "headword": "Akershus"}
{"text": "Kymbo, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad, Slättängs tingslag. Arealen 1,981 har. 477 innev. (1883). Annex till Hvalstad, Skara stift, Vartofta kontrakt.", "headword": "Kymbo"}
{"text": "Ord, som saknas under K. torde sökas under C. bindelse med eller vidga sig till större pelarprydda salar och smärre kamrar, långt in i berget. De egyptiska klippgrafvarna äro i allmänhet rikt prydda med målningar. - I Persien märkas konungagraf-varna vid Merdascht i bergstrakten n. ö. om Persiska viken, med svårtillgängliga grafkamrar och mt utsirade fasader. En kolonnad med de för den persiska konsten egendomliga enhörningskapitälen samt en blinddörr synes uppbära ett slags estrad, å hvilken", "headword": ""}
{"text": "New Berne l. Newbern [njubern], stad i nord-amerikanska staten Nord-Carolina, vid floden Neuse och jern vägen mellan kusten och hufvudstaden Raleigh. 6,443 innev. (1880). Staden anlades af schweizare 1701 och var Nord-Carolinas hufvudstad till 1793.", "headword": "New Berne"}
{"text": "Rosier , P. J. Se Faassen.", "headword": "Rosier"}
{"text": "Molin, Erik, en af den tyske teologen J. K. Dippels anhängare, född i Gefle omkr. 1709, blef student i Upsala och vistades der en kort tid (1727), men ingick sedan vid landskansliet. Dippel, som vid denna tid fanns i Stockholm och ifrigt spridde sina läror, inverkade starkt äfven på den religiöse unge studenten, så att M. 1729 erhöll konsistoriets tillstånd att predika och 1730 blef lärare vid Tollstadius skola, tills han 1732 tog plats på ett handelskontor. Han besökte 1733 åter Upsala och kallades d", "headword": "Molin"}
{"text": "Grofgrus l. Mal, geol. Se Grus.", "headword": "Grofgrus"}
{"text": "Navate1 . Se Vidal, Louis.", "headword": "Navate1"}
{"text": "Den afgörande krisen och krigets utbrott. Mordet på österrikisk-ungerske tronföljaren, ärkehertig Frans Ferdinand, och hans gemål i Sarajevo 28 juni 1914 blef utgångspunkten för den slutliga, liksom dess förelöpare 190809 och 191213 af oförenligheten mellan Österrikes och Rysslands Balkanpolitik präglade kris, som direkt ledde till Världskriget. Wienkabinettet hade redan en månad tidigare beslutit inleda en diplomatisk aktion för att korsa de ryska, särskildt af Rysslands", "headword": ""}
{"text": "Santaler, den förnämsta grenen af kolhstammen, Britiska Indiens äldsta folkstam. Santalerna, som anses utgöra omkr. 1 mill. personer, bebo Santalistan i Chota Nagpurs högland i Bengalen. Se Kolh och Santal-missionen.", "headword": "Santaler"}
{"text": "Logement [låjemernt 1. -ma^; af fr. logement, bostad]. 1. Kasernrum för en mindre truppstyrka, förr vanligen ett korpralskap, numera 17-18 man (se Kasern). - 2. En i fästningskriget förekommande löpgraf, hvarifrån mingallericr framskjutas mot fästningen, kallas m i n l o g e m e n t (se Minkrig), lo. 2. O. A. B.* Logementsfartyg (se Logement), sjöv.. ett fartyg, som hufvudsakligen användes till bostad. Inom örlogsmarinerna användas som logementsfartyg äldre,", "headword": "Logement"}
{"text": "Papenbroeck [-brokk], D. van. Se Papebroek. Papenburg, stad i preussiska reg.-omr. Osna-bruck (Hannover), \\id järnvägen mellan Miinster och Emden, i en af kanaler genomskuren högmosse (350 kvkm.) 4 km. ö. om Ems, till hvilken går en segelbar kanal. 8,423 inv. (1910). Staden är en mycket liflig handelsplats samt har skeppsvarf, ankarsmedjor, repslagerier, kvarnar, järngjuteri och maskinfabrik m. fl. industriella anläggningar. Navigationsskola, realprogymnasium. P. är en 1675 anlagd mosskoloni", "headword": "Papenbroeck"}
{"text": "Rarndel, Andreas, tonsättare, f. 6 okt. 1806 i Ramdala socken (Blekinge), efter hvilken han tog sitt namn. (eg. hette han Pettersson och var son af en torpare), d. 27 okt. 1864 i Stockholm. Med en af en kringvandrande spelman skänkt violin, på hvilken han lärt sig spela polskor och psalmer, kom han 1818 till Karlskrona, där hans talang väckte uppseende och förskaf-I fade honom gynnare, bl. a. frih. Gerhard De Geer på Finspång, som bekostade hans bokliga", "headword": "Rarndel"}
{"text": "Ruffo [roffå], Fabrizio, kallad general-kardinal R., italiensk politiker, f. 1744 inom en rik och gammal neapolitansk släkt, d. 1827, var 1775-91 påfven Pius VII:s skattmästare och blef kardinal 1794. Som generalvikarie för konung Ferdinand IV störtade R. 1799 den parthenopeiska republiken i Neapel, som fransmännen s. å. upprättat. Efter stadens kapitulation ankom en engelsk flotta under Nelson, som på konungahusets motståndare tog en blodig hämnd, för hvilken man länge med orätt velat göra R. ansvar", "headword": "Ruffo"}
{"text": "Beau , P., lämnade 1908 generalguvernörskapet och har varit envoyé i Bruxelles och 191118 ambassadör i Bern. *", "headword": "Beau"}
{"text": "*Flundre, härad. 15,277 har. 6,160 innev. (1895).", "headword": "*Flundre"}
{"text": "Röntgenkinematografi. Se Röntgenografi. Röntgenlavema^g. Se Röntgenbild. Röntgenman. Se R ö n t g e n o l o g. RöntgenmältJd. Se Röntgenbild. Röntgenograf, Röntgenfotogräf (af grek. gr afam, skrifva), en person, som utöfvar konsten att medelst röntgenljus framställa bilder. - Rönt-genografera (Radiograféra, Röntgenfotograféra), medelst röntgenstrålar framställa afbildningar. Röntgenografi (Röntgenfotografi), fys., med., konsten att medelst röntgenljus åstadkomma bilder; en medelst", "headword": "Röntgenkinematografi"}
{"text": "*Kareby. 3,655 har. 1,374 innev. (1896).", "headword": "*Kareby"}
{"text": "Myconius. 1. Oswald M. (egentl. O. Geisshüsler), Zwinglis vän och medarbetare, f. 1488, studerade i Basel, der han knöt vänskapsbandet med Zwingli, hvilkens trofaste medarbetare han sedan var i Zürich. 1532 blef han Oecolampadius efterträdare i Basel såsom Baselkyrkans förste man och professor i teologi. M. tog en framstående del i utarbetandet af de båda reformerta bekännelseskrifterna Confessio basileensis et mülhusana (1534) och den vida vigtigare Confessio helvetica prior (1536). Han dog i Basel 1552", "headword": "Myconius"}
{"text": "Eureka . Se Heureka.", "headword": "Eureka"}
{"text": "Setária P. B., bot., ett litet från Panicum L. utbrutet slägte, hörande till nat. fam. Gramineae Juss., kl. Triandria L. I Sverige växer på backar och odlade platser, ehuru sällsynt, S. viridis (L.) P. B., som är ett lågt, ljusgrönt, i små tufvor växande gräs med strået ofta ända upp bärande något breda blad, hvars snärp har form af en hårkant. Den ljusgröna eller stundom ljust brunaktiga cylindriska axvippan är sträf af svepenas borst. O. T. S.", "headword": "Setária"}
{"text": "Murbåge Klerestoriurn tisk katedral (mellan triforiet, där sådant finnes, och den till hvalfsystemet hörande murbågen). Hufvudskeppet belyses genom clerestory windows. Ett typiskt exempel ger Trondhjems domkyrka (se d. o., fig. 4 å sp. 14). I.G.C. Kleven, hamn. Se M an d al. *Klezk är nu stad i polska vojevodskapet Nowo-grödek. 5,671 inv. (1921). Den officiella namnformen är K l e c k. Klichéra, Klischera (se Kliché), afklappa, taga aftryck af; på kemigrafisk väg framställa en kliché", "headword": ""}
{"text": "Kap-viner. Se Kaplandet sp. 229 (äfven i Suppl.).", "headword": "Kap-viner"}
{"text": "Jablochkovs lampa. Se Elektrisk belysning.", "headword": "Jablochkovs lampa"}
{"text": "Björkö (fi. Koivisto), imperiellt pastorat af 3:e kl., Viborgs kontrakt, Nyslotts stift, Finland, Viborgs län, Stranda härad och domsaga. Till pastoratet höra äfven Seitskär och Lavansaari utöar i Finska viken. Areal omkr. 330 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 10,245 pers. (1903). A. G. F.", "headword": "Björkö"}
{"text": "Den nu uppnådda insigten i landtbrukets vilkor och förutsättningar är frukten af århundradens erfarenhet. Ur nomadlifvet har åkerbruket i äldsta tider utvecklat sig, och den rena erfarenheten var länge för jordbrukaren den enda kunskapskällan. Först Thaer systematiserade, i slutet af 1700-talet, den vunna erfarenheten och grundlade derigenom det rationella landtbruket. Det äldsta bland alla jordbrukande folk äro kineserna; men äfven kring Eufrats stränder utvecklade sig i den gråa forntiden", "headword": ""}
{"text": "Brasserie [brasri], fr., bryggeri; ölstuga.", "headword": "Brasserie"}
{"text": "Bäfvern, Castor fiber, zool., är en bland de största nu lefvande gnagarna och den enda nu lefvande typen för bäfrarnas familj (Castoridae). Dess kroppslängd, från nosen till svansen, blir omkr. 93 cm.; den nakna delen af svansen blir ungefär 25,5 cm. lång och 12,5 cm. bred. Bäfvern är nästan enformigt brunröd öfver hela kroppen (på de i pälshandeln förekommande bäfverfällarna äro de långa håren, stickelhåren, bortryckta, och dessa fällar hafva därför den täta och fina bottenfällens ljust brungråa färg).", "headword": "Bäfvern"}
{"text": "Jungfrun, ö, inköptes 1925 för medel, som lämnats af ingenjör T. Kreuger, och skall bli nationalpark. *°", "headword": "Jungfrun"}
{"text": "P. Et. Herou [-ro], Karl Josef Nicanor, operasångare, f. 6 okt. 1884 i Gäfle, utbildad vid musik-konservatoriet i Stockholm 1905-09, debuterade våren 1909 där på K. teatern som Escamillo i , Flygande holländaren samt Amonasro i och är anställd vid nämnda operascen sedan hösten 1909. Han gaf gästspel på hofoperan i Berlin 1912. Rösten är en kraftig och mörkfärgad baryton af något kärf klang, och han utvecklar stark energi i tonansats, föredrag och uppträdande. Bland H:s många roller märkas", "headword": ""}
{"text": "Annulus (lat.), ring. A. inguinalis (af inguen, könsdelarna). Se Varicocele. A. pastoralis. Se Pastoralring. A. piscatoris. Se Fiskareringen.", "headword": "Annulus"}
{"text": "Paul Fredrik (ty. Paul Friedrich), storhertig af Mecklenburg-Schwerin, f. 15 sept. 1800, d. 7 mars 1842, var son till arfstorhertig Fredrik Ludvig af Mecklenburg och ryske kejsaren Pauls dotter Helena, förmäldes 1822 med sedermera kejsar Vilhelm I:s syster, Alexandrina af Preussen, och efterträdde l febr. 1837 sin farfar storhertig Fredrik Frans I. Som regent var han populär och välmenande; han flyttade residenset tillbaka från Ludwigslust till Schwerin och påbörjade uppförandet af det storhertigliga, 1913", "headword": "Paul Fredrik"}
{"text": "Krimkriget l. orientaliska kriget kallas vanligen det krig, som under åren 185356 utkämpades mellan Ryssland å ena sidan samt Turkiet och dess allierade, Frankrike, England och Sardinien, å den andra, och hvars förnämsta skådeplats var halfön Krim. Orsaken till kriget var Rysslands begär efter maktutvidgning, särskildt i Orienten (Öst-Europa). Kejsar Nikolaus sträfvade efter att lösrycka Donaufurstendömena Serbien och Bulgarien från Turkiet och ställa dessa land såsom sjelfständiga stater under ryskt skyd", "headword": "Krimkriget"}
{"text": "Ibn Batuta , Abu Abdallah Muhammed, arabisk resande, f. 1303 i Tanger, d. 1377 i Fes, företog 1325 en pilgrimsfärd öfver norra Afrika, Egypten och Syrien till Mekka, besökte därefter Mesopotamien, Persien och Indiska oceanens öar, vandrade genom det inre Arabien, Mindre Asien, Krim och södra Ryssland till Konstantinopel samt därifrån genom stäpperna kring Kaspiska hafvet, Kiva, Chorasan och Afganistan till Indien, där han en tid var kadi i Dehli. Af Dehlis behärskare, Muhammed Togril, skickades han som sän", "headword": "Ibn Batuta"}
{"text": "Öfverlång, sjöv., långs öfver. Då ett tyngre föremål släpas (med handkraft eller taljor) eller med spakar baxas i sin egen längdriktning, säger man, att det framföres, fusas eller baxas »öfverlång». R. N.", "headword": "Öfverlång"}
{"text": "Saint-Josse-ten-Noode [säng-sjåss-täng-nåd], östlig förstad till Bruxelles. 31,380 innev. (1894). Handelsträdgårdar och fabriker. Stort hittebarnshus (från 1500-talet).", "headword": "Saint-Josse-ten-Noode"}
{"text": "Skånska aftonbladet , Malmötidningen, middags- och kvällstidning, som utges i Malmö hvarje hvardag, började utges i okt. 1880. Dess prenumerationspris på posten är 9,85 kr. Tidningens politiska hållning är konservativ. Grundläggare var Simon Petrus Broomé (f. 1840), som var dess redaktör cch utgifvare till 1909, då han efterträddes af John Gustaf Christensén (f. 1873).", "headword": "Skånska aftonbladet"}
{"text": "Ludvig den store . Se Ludvig, konungar af Ungern, sp. 1266.", "headword": "Ludvig den store"}
{"text": "Grundtvig . 1. Nikolaj Frederik Severin G., Danmarks störste psalmdiktare, jämte Öhlensehläger banbrytaren för den nordiska renässansen, jämte Mynster förnyaren af det religiösa lifvet efter den rationalistiska förflackningen, men tilllika kyrklig och folklig uppfostrare i stor stil, f. 8 sept. 1783 i Udby prästgård vid Vordingborg, d. 2 sept. 1872. I ett allvarligt, kristligt hem (fadern, själf prästson, lefde och verkade i gammalluthersk anda) tillbragte gossen sina första barnaår (dikten Udby have); de", "headword": "Grundtvig"}
{"text": "Papety [papöti], Dominique, fransk målare, f. 1815, d. 1849, studerade en tid under Ingres, men visade ibland äfven böjelse för den romantiska uppfattningen. Han gjorde grundliga studier uti Italien och utbildade sig vidare genom resor i Grekland, Syrien och Palestina. Redan före sina resor hade han 1845 väckt uppseende genom en stor tafla, Lyckans dröm, en framställning af den lycksalighet, som väntade verlden, då den blifvit ordnad efter Fouriers socialistiska system (många grupper af sinligt och an", "headword": "Papety"}
{"text": "Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap utgafs i Stockholm 185970 af G. Nerman under medredaktion af A. V. Edelsvärd t. o. m. 1866 och E. V. Langlet 186768. Hvarje månad utkom ett (folio-) häfte om 2 ark med planscher och träsnitt. Tidskriften egnade uppmärksamhet bl. a. åt arbeten inom väg- och vattenbyggnad, arkitektur och mekanik i Sverige, Norge och Finland samt belyste viktigare frågor rörande det svenska kommunikationsväsendet. Den fick en kortvarig fortsättning i E. V. Langlets Nordisk tidskrift för byggnadskonst och slöjd och", "headword": "Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap"}
{"text": "Heterodox (af Grek. heteros, annan, och doxa, mening), olika tänkande, i synnerhet person, som hyser en från den sanktionerade kyrkoläran afvikande mening; irrlärig. Motsats: ortodox. Heterodoxi, irrlärighet. Den romersk-katolska kyrkan begagnar i samma mening som heterodox och heterodoxi uttrycken heretisk och heresi.", "headword": "Heterodox"}
{"text": "Morip-orren. Se Grouse.", "headword": "Morip-orren"}
{"text": "Gökvele , bot., svenskt namn på Lathyrus mon-tanus.", "headword": "Gökvele"}
{"text": "Nasalton (af Lat. nasus, näsa), musikt., näston, felaktigt manér vid sång, då den ur luftstrupen utströmmande andedrägten delas genom gomseglet, så att den utdrifves på en gång genom näsa och mun. A. L.", "headword": "Nasalton"}
{"text": "Soltid, astron., kallas den tid som bestämmes af solens timvinkel. Enheten för soltiden är soltidsdygnet, eller tiden mellan två på hvarandra följande kulminationer af solen. När solen kulminerar i s., är den sanna soltiden 0 t. Soltidsdygnet är emellertid icke lika långt hvarje tid på året, emedan solens årliga rörelse dels icke är likformig och dels icke försiggår i eqvatorns och den dagliga rörelsens led, utan skeft mot denna i ekliptikan. Man tänker sig derför en punkt, som rör sig i eqvatorn med s", "headword": "Soltid"}
{"text": "Det var naturligt, att en man, hvilken så som Absalon ifrade för fosterlandets ära, skulle hysa varm nitälskan för fädernas minne. På uppmaning af honom skref Svend Aagesön sin kortfattade och Saxo Grammaticus sin större danska historia. I företalet till den senare heter det: Andra folk sätta sin ära i forna bragder och i hedrandet af fädernas minne; derför kunde icke ärkebiskop Absalon lida, att vårt fädernesland, hvars förhärligande alltid varit hans", "headword": ""}
{"text": "Sablon [-blå], fabriksby i tyska Lothringen, kretsen Metz, s. om Metz, till hvilket en spårväg går. 10,720 inv. (1910). Tillverkning af vagnar, järnbleck, öl. Sågverk och trädgårdsodling. J. F. N.", "headword": "Sablon"}
{"text": "Mezzojuso [meddsåjoså], stad i italienska prov. Palermo (Sicilien), 628 m. ö. h. vid foten af Montagna del Casale. 4,898 inv. (1901; som kommun 6,235 inv.). Vin- och oljeodling. J. F. N.", "headword": "Mezzojuso"}
{"text": "Londonderry [löndönderri]. 1. Grefskap uti irländska prov. Ulster, begränsadt i n. af Atlantiska hafvet och den stora hafsviken Lough Foyle. Areal 2,077 qvkm. 164,714 innev. (1881). En i sydlig riktning gående bergskedja, med toppar af 400600 m. höjd, delar grefskapet i två delar. Sperrinbergen vid gränsen mot grefskapet Tyrone i s. nå i Sawel ön höjd af 682 m. Slättlandet, som upptager ungefär 2/5 af arealen, är tämligen bördigt. Den odlade jorden upptager 36 proc. Boskapsskötsel är hufvudnäring. Industri", "headword": "Londonderry"}
{"text": "Sneedorff. 1. Jens Schielderup S., dansk författare, född d. 22 Aug. 1728 i Sorö, blef 1746 magister, studerade sedan statskunskap i Göttingen samt blef 1751 professor i lagkunskap vid Sorö akademi och 1761 lärare för arfprins Fredrik. Död d. 5 Juni 1764. S. gjorde mycket för danska skriftspråkets utveckling och rensning från främmande ord; han kan räknas till Danmarks förste stilister. Han var vidare förkämpe för Danmarks förening med Sverige, ja ville t. o. m. att språken skulle sammansmältas. Hans vigt", "headword": "Sneedorff"}
{"text": "Guthrie [göttri], Frederick, engelsk kemist och fysiker, f. 1833, studerade i England och sedan, under Kolbes ledning, i Marburg, der han blef doktor. Sedan återvände han till England, blef assistent vid Owens college i Manchester och senare assistent hos Playfair i Edinburgh. 1861 blef han professor i kemi på Mauritius och 1869 professor i fysik vid Royal school of mines och School of sciences. G:s kemiska arbeten röra sig om alkoholernas uppkomst ur deras radikaler och blandade eter-arters bildning.", "headword": "Guthrie"}
{"text": "Ensilage [angsilāsj], Fr., landtbr., pressfoder eller inläggsfoder, som beredes af färska och otorkade gräsfoderarter, hvilka inpackas i gropar (jfr Silo) eller jordkällare, eller ock uppläggas i hårdt tilltryckta stackar, der fodermassan undergår jäsning och kan under hela vintern behålla ungefar samma egenskaper som grönfoder. Ensilage-foderberedningen lämpar sig väl för behandlingen af gröfre hårdtorkade foderväxter, som afbergas sent på hösten och ej hinna omedelbart såsom vanligt grönfoder användas", "headword": "Ensilage"}
{"text": "Minförstuga. Se Fästning.", "headword": "Minförstuga"}
{"text": "Muhammeds religion, som alltid hyllat svärdmissionens grundsats, har vunnit en både snabb och vidsträckt utbredning. Ännu i våra dagar utgör islam vestra och mellersta Asiens samt norra Afrikas herskande religion. Såsom öfvervägande muhammedanska land äro att anse i Asien: Persien, Arabien, Afganistan, Belutsjistan, Turkestan, Ostindiska öarna samt Asiatiska Turkiet; i Afrika: Marokko, Algeriet, Tunis, Tripolis, Egypten, Sahara, Nubien, Sudan samt", "headword": ""}
{"text": "Arsenik gifver med väte en gasformig, af Scheele 1755 upptäckt förening, arsin, eller arsenikväte, H As. Dess sammansättning är således analog med ammoniakens. Arsin uppstår alltid, då arsenik och väte samtidigt frigöras ur föreningar, t. ex. då arsenikmetaller komma i beröring med vatten eller utspädda syror, eller då vätgas utvecklas af arsenikhaltig zink eller med arsenikhaltiga syror. Det är en färglös gas, utmärkt af en stark lukt af lök, och verkar såsom ett högst farligt gift. Upphettas", "headword": ""}
{"text": "Jérôme fick nu i hög grad erfara Napoleons gunst. Efter en lyckad kupp mot en engelsk handelskonvoj blef han 1806 konteramiral, fransk prins och samt fick eventuell arfsrätt till kejsartronen. Napoleon gaf honom äfven tillfälle att skära härförarens lager genom att utnämna honom till divisionsgeneral och anförtro honom den nominella ledningen af 9:e armékåren under det då pågående kriget med Preussen. Under öfverinseende af Vandamme besatte han Schlesien, hvarvid han ådagalade stort", "headword": ""}
{"text": "Harnäs, landtegendom och masugn med qvarn och såg i Elfkarleby socken, Upsala län, vid sjön Torskens utlopp i Bottniska viken samt vid H. station å UpsalaGefle jernväg. 6 1/2 mtl. Areal 2,932 har. Taxeringsvärde 237,300 kr. (1881). Dåv. bergmästaren Klas Depken (adlad Anckarström) och köpmannen D. Leijel anlade 1659 å Elfkarleby allmänning jernbruken H. och Elfkarleby, hvilka sedan hade samma egare, tills Th. Totties arfvingar 1812 sålde H. till grefve S. af Ugglas. Bruket nedlades då med undantag af m", "headword": "Harnäs"}
{"text": "Kommissionär (se Kommission), 1. Admin., en hos hvarje statsdepartement (utom Utrikesdepartementet), hos vissa centrala ämbetsverk samt hos hvarje K. M:ts befallningshafvande och annan öfverexekutor, enl. k. kung. d. 28 Maj 1886, förordnad person (vanligen tjensteman nos myndigheten), som, under tjenstemannaansvar, skall, enligt fastställd taxa, tillhandagå allmänheten med ingifvande af handlingar, med uttagande och öfversändande af utslag samt andra beslut och handlingar, med underrättelse om dag, då beslu", "headword": "Kommissionär"}
{"text": "Sädesförädlingens principer och metoder äro desamma som vid växtförädlingen i allmänhet (se Växtförädling) och ha på grundval af den nyare, särskildt på Mendels upptäckter byggda vetenskapliga ärftlighetsläran (se Mendel och Mendelism), under det nya århundradet i hög grad utvecklats i rationell riktning. Begagnande redan förefintliga ärftliga variationer vid urvalet, fäster sädesförädlingen dessutom numera den största vikt vid korsningar och därmed följande försök till allt bättre kombination", "headword": ""}
{"text": "*Mamillaria. Läs: Mammillaria.", "headword": "*Mamillaria"}
{"text": "Camonica , Val, dal i italienska prov. Brescia (Lombardiet), på gränsen till Tyrolen. Den genomflytes af floden Oglio. Genom dalen går vägen till Tyrolen (öfver Tonale-passet). Invånarna, som 1901 voro 65,537, delade på 52 kommuner, hade länge republikansk författning. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel och bergsbruk samt järn- och sidenindustri.", "headword": "Camonica"}
{"text": "Dubbelbildmikrometer l. Rochons mikrometer (jfr Mikrometer), fys., ett instrument, hvarmed man kan bestämma ett föremåls storlek, om dess afstånd är kändt, eller afståndet, om storleken är känd. Det utgöres af en tub, med ett i densamma insatt system af två bergkristallprismer. Dessa prismer, P och P, äro så inrättade, att i det första, abc, kristallens optiska axel är vinkelrät mot sidan ab, hvaremot i det andra nämnda axel är parallel med brytande kanten c och således vinkelrät mot teckningens plan. Prismerna äro", "headword": "Dubbelbildmikrometer"}
{"text": "Nathansen , Henri, dansk författare, f. 17 juli 1868, juris kandidat 1892 och overretssagförer i Köpenhamn 1897, sedan 1909 sceninstruktör vid Det kongel. theater, har skrifvit dels ett par större berättelser, Den forbudne frugt (1901) och Floden (1902), dels skådespelen Mor har ret (1905), Den gode borger (1907), Daniel Hertz (1909) och Indenfor murene (1912; , uppf. 1913). Det sistnämnda ger en god inblick i våra dagars judiska familjelif och har vunnit bifall äfven utomlands.", "headword": "Nathansen"}
{"text": "Dalslands kanal är det gemensamma namnet på de kanaler, hvilka sammanbinda det värmländsk-dalska vattensystemets många sjöar (Åklången, Råvarpen, Laxsjön, Stora Lee, Lelången, Östra och Vestra Silen m. fl.) med hvarandra och med Vänern och som derigenom bilda en 255 kilom. (24 mil) lång trafikled, ända till norska gränsen. Begynnelsepunkten vid Vänern är Hattefura hamn (Köpmannebro). Sänkningen å hela sträckan är 59 m. (200 f.). Antalet slussar är 29, deri inberäknade förgreningarna till Silen och Animmen. Slu", "headword": "Dalslands kanal"}
{"text": "Kristina Johanna Augusta von H., sonsons sondotter af den ofvannämnde Bengt von H., författarinna, f. 3 sept. 1832 på Valåsen, Karlskoga socken, Värmland, har utgifvit en mängd skrifter för barn och ungdom, utmärkta för god stil och sund, allvarlig tendens, hvarigenom de erhållit en vidsträckt spridning. Bland hennes arbeten må nämnas Ett besök i Björkheda prestgård (1869; 2:a uppl. 1878; öfv. till engelska och norska), Bilder ur barnverlden (1880—81),", "headword": ""}
{"text": "Hașdeu [haʃdeå], Bogdan Petriceicu, rumänsk vetenskapsman och skald, f. 1836 i Chotin i Bessarabien, d. 1907, blef 1878 riksarkivarie och professor i jämförande språkforskning i Bukarest. H. uppträdde som författare i historiska, språkliga, arkeologiska och etnografiska frågor och skref därjämte nationalekonomiska och filosofiska afhandlingar. Han uppsatte tidskrifterna (4 bd, 1865—67), . I Istoria critică a Românilor (2 bd, 1873—74) sökte han bl. a. häfda rumänernas direkta härstamning från Trajanus", "headword": "Hașdeu"}
{"text": "Neuss [nöjs], stad i preussiska regeringsomr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), 7 km. s. v. om Düsseldorf och 3 km. v. om Rhen, med hvilken flod staden är förenad genom Erftkanalen. 20,074 innev. (1885). Vallarna, som förr omgåfvo staden, äro förvandlade till promenader. Förnämsta byggnaden är den katolska S:t Quirinus-kyrkan, ett anmärkningsvärdt vackert prof på öfvergångsstil (förra hälften af 13:de årh.). Dessutom finnas 4 andra katolska kyrkor, en protestantisk kyrka samt ett gymnasium. N. är den förnä", "headword": "Neuss"}
{"text": "Göteborgs handels- och sjöfartstidning , daglig aftontidning i Göteborg. Dess första 14 nummer utkommo 1832 som bihang till den af gymnasieadjunkten Lomberg utgifna politisk-litterära tidningen , emedan utgifvaren af Handelstidningen, bokhållaren M. Prytz, icke kunnat erhålla det begärda tillståndsbeviset i rätt tid. Det första nummer, som bär namnet Göteborgs handels- och sjöfartstidning, är därför numreradt med n:r 15 och utkom 7 april 1832. Tidningen var till en början afsedd endast för handels- och sjöfartsnotiser och behöll läng", "headword": "Göteborgs handels- och sjöfartstidning"}
{"text": "Tryckt den 28/4 04 2 b. 11 som biljardkulor, vanligast af ko-gödsel. I hvarje sådan boll, hvilken en gång blir larvens föda, lägger honan ett befruktadt ägg. Bollarna gräfva de sedan ned i jorden. Denna skalbagge väckte de gamle egyptiernas uppmärksamhet; däraf den religiösa vördnad, som detta folk egnade ”skarabeerna”, kolossala stenfigurer af dessa djur. Oafsedt de karaktärer af rent zoologisk betydelse, som utmärka A. sacer, känner man denna", "headword": ""}
{"text": "*Lau, socken. 2,738 har. 512 innev. (1896).", "headword": "*Lau"}
{"text": "Pisemskij, Aleksej Feofilaktovitj, rysk författare, f. 1820 i guv. Kostroma, d. 1881 i Moskva, blef efter universitetsstudier i Moskva ämbetsman i länsstyrelsen och debuterade 1847 med romanen Bojar-stjina (tr. först 1857), som indirekt kritiserade lif egenskapen. Därpå följde en mängd romaner och berättelser, som för första gången tecknade den ryska verkligheten från olika sidor, särskildt olyckliga äktenskap, med karakteristiska drag, stundom också komiska motiv, men med en djupt pessimistisk", "headword": "Pisemskij"}
{"text": "Dubos [dybå′], Jean Baptiste, fransk estetiker, f. 1670, d. 1742, blef 1695 anställd i utrikesdepartementet och användes vid åtskilliga diplomatiska beskickningar. Såsom skriftställare förvärfvade han sig rykte särskildt genom sina Réflexions critiques sur la poésie, la peinture et la musique (1719, 6:e uppl. 1755). Han blef 1720 medl. af Franska akad. och 1722 dess ständige sekreterare.", "headword": "Dubos"}
{"text": "Bikarbonat (af lat. bis, två gånger, och carbo, kol), kem., kallas kolsyrans sura salter, hvilka på samma mängd metall innehålla dubbelt så mycket kolsyra som de neutrala. P. T. C.*", "headword": "Bikarbonat"}
{"text": "Kossmaly, Karl, tysk musiker, f. 1812, har varit öfverkapellmästare i Wiesbaden, Mainz, Amsterdam (1838), Bremen (1841), Detmold och Stettin (184649), sedan musiklärare i sistnämnda stad samt gjort sig känd såsom skriftställare genom Schlesisches tonkünstlerlexikon (184647), Über die anwendung des programms (1858), Über Richard Wagner (1874) m. m. A. L.", "headword": "Kossmaly"}
{"text": "Antona-Traversi, Camillo, grefve, italiensk litteraturhistoriker, f. 1857 i Milano, blef 1882 professor vid krigsskolan i Rom. Han har författat en hel följd skrifter, med delvis nya forskningsresultat, öfver Boccaccios lefnadsförhållanden, Foscolos lif och diktverk, Leopardi, Dante m. m. A. har äfven skrifvit lustspel.", "headword": "Antona-Traversi"}
{"text": "Bland mera storartade brobyggnader, som blifvit utförda i senare tider, må nämnas Britannia-bron i England och hängbron öfver Niagara. Af stenbroar finnas ännu flere, som utförts af romarna före vår tidräkning, t. ex. Emilius-bron i Rom öfver Tibern (100 f. Kr.) och Ponte-Rotto (byggd af Flavius Scipio 127 f. Kr.) öfver samma flod. Med ordet brygga betecknar man en från land i vatten mer eller mindre långt utskjutande, fast eller flytande, broartad anläggning, afsedd", "headword": ""}
{"text": "Mathilda . Se Matilda.", "headword": "Mathilda"}
{"text": "Lancaster [lä^kosto], Joseph, engelsk pedagog, f. 1778 i London, d. 1838 i New York, hade tidigt gripits af lust att gå ut som missionär, men nödgades, efter en resa till Jamaica, af brist på penningmedel afstå från denna plan och började i stället 1797 i London lämna undervisning åt barn från arbetarhem samt grundlade 1798 i ett af den engelska hufvudstadens fattigaste kvarter en egen skola. Då han i denna mottog elever för en mycket ringa af-gift, ja,", "headword": "Lancaster"}
{"text": "Dasypodius, Conrad. Se Petrus Astronomus.", "headword": "Dasypodius"}
{"text": "Geva Idiger (af ty. gewaltiger, profoss). 1. Före 1850 namn på poliskonstapel. - 2. (F å n g-gevaldiger). Se Fångtransport. Gevalt (ty. gewalt), våld, makt. - Med all ge v alt, med våld, med sådan makt, att allt motstånd är omöjligt; ovillkorligen, nödvändigtvis. Gewant-], mus., Tysklands äldsta och största konsertinstitut, bestående af i Leipzig regelbundet hållna konserter, som fått sitt namn däraf, att de i mer än 100 år egde rum i ett f. d. klädesväfvarskråhus", "headword": "Geva Idiger"}
{"text": "Politisk geografi. Se Geografi, sp. 964. Politisk historia. Se Historia, sp. 770. Politisk jämvikt är ett sådant förhållande mellan ett flertal stater med en gemensam politisk intressesfär, att ingen af dem allvarligt hotar de andras lifsintressen. Då förutsättningen härför är dels en mångfald stater, dels den enande intressesfären, kunna de stater, som stå i ett dylikt förhållande till hvarandra, sägas bilda ett jämviktssystem. För att ett sådant skall komma till stånd och bestå,", "headword": "Politisk geografi"}
{"text": "Kolding, stad på östra kusten af Nörrejylland (Danmark), vid Koldingåns utlopp i Koldingfjorden, vackert belägen, omgifven af höjder. 1880 hade staden 7,141 innev. (1850 endast 2,900). Förlusten af Slesvig och riksgränsens flyttning hafva varit af stor betydelse för stadens framåtskridande. Den är nu den sydligast belägna staden på det danska fastlandets östkust. Handelsflottan bestod 1881 af 30 fartyg om 2,000 tons drägtighet. 1866 framdrogs den östjylländska längdbanan till K. K. är en gammal stad. U", "headword": "Kolding"}
{"text": "Att vissa ämnen, i synnerhet klorsilfver och andra silfverföreningar, under ljusets inverkan undergå en kemisk förändring och i allmänhet mörkna, har sedan flera hundra år tillbaka varit bekant, och i synnerhet under 1600- och 1700-talen gjordes många försök med ljuskänsliga ämnen. Dessa försök åsyftade emellertid endast intressanta kemiska experiment eller studier öfver ljusets natur. De första kända försöken att använda ljuskänsliga ämnen för att åstadkomma afbildningar gjordes 1727 af", "headword": ""}
{"text": "Giovanni (da) Bologna [djåvanja]. Se Bologna, G.", "headword": "Giovanni (da) Bologna"}
{"text": "Pierre Curie företog då med afsikt ett liknande försök på sig själf och gjorde samma erfarenhet. I tanke att denna radiets verkan på huden skulle kunna finna någon användning i medicinskt syfte, meddelade han den gjorda upptäckten till den franske läkaren Danlos. Därmed var fröet lagdt till radiumterapiens redan vidtgrenade och fruktbärande träd. Radiumterapien eger två hufvudgrenar, skilda till såväl teknik som behandlingsområde. Den ena omfattar", "headword": ""}
{"text": "Svärmare . Se Svärmeri.", "headword": "Svärmare"}
{"text": "Vag (Lat. vagus, egentl. ostadig, kringströfvande), obestämd, sväfvande.", "headword": "Vag"}
{"text": "*Källa tillhör nu Växjö stift. 630 inv. (1924).", "headword": "*Källa"}
{"text": "Lange . 1. Ludwig L., tysk arkitekt, f. 1808 i Darmstadt, d. 1868 i München, en bland de bättre efterföljarna af Gärtners romantiska arkitckturriktning, vistades i Grekland 1834-38 och var från 1847 professor vid akademien i München. Han utgaf åtskilliga populära bildverk öfver byggnadskonst, men få af hans byggnadsutkast blefvo utförda. Hans bästa verk äro museet i Leinzig (1856-57) och arkeologiska museet i Aten (1866). L. var äfven arkitektur- och landskapsmålare. - 2. Emil L., son och lärjunge til", "headword": "Lange"}
{"text": "Svenska bokförläggareföreningen. Se Bokhandel (äfven i Suppl.).", "headword": "Svenska bokförläggareföreningen"}
{"text": "Jordans biflod Jarmuk (Hieromax). Den räknades till Dekapolis och omnämnes såsom Pereens hufvudstad. Enligt Josefus intogs staden 218 f. Kr. af Antiochus, men återtogs omkr. tjugo år senare, efter en tio månaders belägring, af Alexander Jannaeus. Augustus skänkte den till Herodes den store, men under dennes efterträdare Archelaos förenade den sig med Syrien. G. intogs och förstördes af Vespasianus, men var dock länge en blomstrande ort, hvarom ännu befintliga ruiner", "headword": ""}
{"text": "Kanonkommendör, sjöv., den man (pjäsbefälhafvare), som har närmaste befälet öfver en kanon och dess betjäning. Han riktar och affyrar vanligen själf kanonen. Till sitt närmaste biträde har han ofta en sekundkommendör. L. H.*", "headword": "Kanonkommendör"}
{"text": "Hansky (Gansky), Alexis, rysk astronom, f. 20 juni 1870, d. 11 aug. 1908, blef 1895 anställd vid ryska centralobservatoriet i Pulkova, där han 1905 utnämndes till adjunktastronom. Han vistades under flera år vid de astrofysikaliska observatorierna i Potsdam och i Meudon (nära Paris), där han utförde omfattande astrofotografiska och astrofysikaliska arbeten, särskildt öfver solytans struktur och rörelserna inom solatmosfären. Han deltog i flera solförmörkelseexpeditioner samt i den rysk-svenska gradmät", "headword": "Hansky"}
{"text": "Såvera (fr. sauver, af lat. salvare), rädda, frälsa. — Såvera apparanserna. Se under Apparans.", "headword": "Såvera"}
{"text": "Smeden, zool. Se Klockfoglarna.", "headword": "Smeden"}
{"text": "Cetti, Giovanni Battista, dansk sångare och skådespelare, f. 1794 uti Italien, blef 1819 anställd vid kongl. scenen i Köpenhamn, der hans vackra och omfångsrika baryton, i förening med ett känslofullt föredrag och ett älskvärdt spel, gjorde honom till publikens gunstling. Som hans bästa roler anses Figaro i samt Farinelli i stycket af samma namn och Rodolphe i . I den franska vådevillen var C. ypperlig som lustig tjenare. 1845 tog han afsked från scenen och var derefter några år gästgifvare i Svendbo", "headword": "Cetti"}
{"text": "Den förnämsta platsen här är den vackra gröna Piazza Vittorio Emmanuele med de ansenliga lämningarna af Aqua Julias vattenkastell. Invid järnvägen ligga kyrkan S. Bibiana (470), med antika kolonner och gamla restaurerade fresker, samt Le Galluze, också falskeligen kalladt , ruinerna af ett antikt minnesmärke, ett vattenkastell; namnet är bildadt af Gajus och Lucius, till hvilkas ära man ansåg byggnaden uppförd. Af de forna villorna i R:s sydöstligaste del äro endast få", "headword": ""}
{"text": "Term. Se Terminus, mytol.", "headword": "Term"}
{"text": "Atlastryck l. Satintryck, aftryck från etsad eller graverad plåt på atlas eller satin. Sådana aftryck förekommo ganska allmänt under 1700-talet och äfven under första hälften af 1800-talet, men numera mycket sparsamt. Som konsttryck äro atlastrycken af mjuk och behaglig verkan, men de kunna dock ej jämföras med de mera riktonade pergamentstrycken, hvilka därför allmänt föredragas af moderna gravyrsamlare. A. Tg.", "headword": "Atlastryck"}
{"text": "Bland de märkligaste profven på S:s förmåga af telepati eller clairvoyance äro, att han i Göteborg skulle ha förnummit den stora eldsvådan i Stockholm 19 juli 1759 samtidigt med, att den egde rum, att han kunde meddela den holländske ambassadören i Stockholm de Martevilles änka ett viktigt kvittos gömställe samt att han på Stockholms slott 1761 skulle ha hviskat i Lovisa Ulrikas öra de ord, som hennes aflidne broder prins August Vilhelm mellan fyra ögon sagt till henne", "headword": ""}
{"text": "Beers [bers], Jan van, flamländsk skald, f. 1821 i Antwerpen, vardt 1860 professor i flamska språket och litteraturen vid k. atheneum därstädes och dog 1888. B. var en ifrig förkämpe för den flamländska rörelsen. Tilltalande genom fantasi, känslans renhet och välljudet i versen äro hans diktsamlingar, bland hvilka Jongelingsdroomen (1853; flere uppl.) i friskhet öfverträffas af de senare: Levensbeelden (1858), Gevoel en leven (1869) och Rijzende bladen (1883). En folkupplaga af hans samtliga dikter u", "headword": "Beers"}
{"text": "Daggskål , bot., namn på Alchemilla vulgaris L.", "headword": "Daggskål"}
{"text": "Sprängört, bot. Se Cicuta. Sprättkusar, zool. Se Knäpparfamiljen. Sprödarv, bot., benämning på Stellaria aqua-tica. Se Stellaria. Sprödglimmergruppen, miner., en grupp glim-merliknande mineral, som med föga konstanta egen- skaper intaga en mellanställning emellan glimmer-och kloritgruppen och utgöras af basiska, järn-, magnesium- och kalciumhaltiga aluminiumsilikat. Hithörande mineral äro i allmänhet utmärkta genom betydande hårdhetsgrad (= ända till 6),", "headword": "Sprängört"}
{"text": "Kalkharmotom [-tå̄m], miner. Se Phillipsit.", "headword": "Kalkharmotom"}
{"text": "Maioristiska striden. Se Major, G.", "headword": "Maioristiska striden"}
{"text": "Kontinuerlig ränta-Kontrollstation för nautiska instrument 1158 Gondwanalandet och Australkontinenten samt slutligen Antarktis. De mest labila områdena i jordskorpan, geosynklinalerna (se d. o. Suppl.) 1. veckzonerna, som äro belägna mellan kontinentalområdena och hvilkas läge stundom varit relativt konstant äfven under längre geologiska tidsrum, ha emellertid vid olika tillfällen gripit in öfver kontinentalblockens randområden. K. A. G.", "headword": ""}
{"text": "Hartvigson, Frits Seligmann, dansk-engelsk pianist, f. 1841 i Grenaa, Jylland, elev af H. v. Bülow, bosatte sig 1864 i London, där han 1873 blef hofpianist hos prinsessan af Wales och 1888 professor vid musikakademien. H. är en virtuos i den större stilen.", "headword": "Hartvigson"}
{"text": "Tarquinius. 1. Lucius T. Priscus (den äldre) var enligt traditionen Roms femte konung. Han skall ha varit son af korintiern Demaratos, hvilken, fördrifven från sin hemort, bosatt sig i Tarquinii. T. ingick giftermål med den förnäma och för sina insikter i den etruskiska spådomskonsten berömda Tanaquil, som, drifven af ärelystnad, förmådde honom att utvandra till Rom för att där vinna en mera lysande ställning. I Rom blef T. förtrogen med konung Ancus Martius, som slutligen satte honom till förmyn", "headword": "Tarquinius"}
{"text": "Djursholmsbanan. Se Stockholm—Rimbo järnvägar.", "headword": "Djursholmsbanan"}
{"text": "Vojlock (ry. vojlok), ridk., underlag under sadeln, som man nyttjar, för att dennas stoppning ej skall nedsölas af hästens svett eller för att utjämna sadelns tryck på hästens rygg. Vojlocken göres vanligen af filt, fyrkantig enligt svenska arméns modell (se fig. 1), eller af läder, som skäres i sadelns form (se fig. 2). Vid kapplöpningar med viktbestämmelser (se Vikt) anbringas den erforderliga utjämningsvikten medelst blytackor i särskilda fickor på vojlocken, s. k. viktvojlock (se fig. 3). (B. C-m.)", "headword": "Vojlock"}
{"text": "Ammeter, dets. som ampère-meter (se d. o.).", "headword": "Ammeter"}
{"text": "Münter, Frederik, dansk biskop, den förres son, född i Gotha d. 14 Okt. 1761, aflade 1781 teol. kandidatexamen i Köpenhamn, och idkade 178487 arkeologiska och språkstudier uti Italien. Ett minne af hans vistelse der är Efterretninger om begge Sicilierne (178890, öfvers. till svenska). M. utnämndes 1787 till professor i teologi i Köpenhamn och tillträdde 1808 biskopsstolen i Själlands stift. På denna plats verkade han mycket för presterskapets vetenskapliga bildning, men förblef sjelf en kammarlärd, frä", "headword": "Münter"}
{"text": "Sulamith (af Hebr. sjalom, frid), den fridsamma.", "headword": "Sulamith"}
{"text": "Sättlinje, boktr., ett flyttbart metallbleck, som passar in i vinkelhaken och tjänar som underlag åt de rader, som sättas, på det stilarna må ha en jämn och glatt yta att glida på, särskildt när raden utslutas. När vinkelhaken blifvit fullsatt, utlyftas med tillhjälp af sättlinjen de satta raderna och ställas i sättskeppet.", "headword": "Sättlinje"}
{"text": "Jersin, Jens Dinesen, dansk pedagog och teolog, född d. 28 Sept. 1587 i byn Jersie nära Kjöge, blef student 1605, studerade utomlands 1607-11, blef sistnämnda år rektor i Sorö, vistades 1615-18 å nyo utomlands och utnämndes 1619 till professor i metafysik vid Köpenhamns universitet (han var den förste, som innehade denna lärostol). Kort derefter kallades han till lärare för Kristian IV: s oäkta söner, Kristian Ulrik och Hans Ulrik Gyldenlöve, med hvilka han 1624-26 uppehöll sig i Sorö, samt blef sistnä", "headword": "Jersin"}
{"text": "Kvassia . Ett extrakt af kvassiaved har fått mycket stor användning i trädgårdarna för dödande af skadeinsekter, särskildt sådana med sugande mundelar, såsom bladlöss, bladloppor och unga sköldlöss. Kvassiavätskan, hvarmed de af insekter angripna växterna besprutas, bereder man antingen genom att utkoka l kg. kvassiaspån med 10 l. vatten, tillsätta 2 kg. såpa, löst i 10 l. vatten, till den frånsilade kvassialuten och utspäda blandningen med vatten till 50-100 l. eller genom att lösa det koncentrerade kv", "headword": "Kvassia"}
{"text": "*Karroo. Jfr äfven Afrika. Suppl.", "headword": "*Karroo"}
{"text": "Lifregementets husarer. Se G. L. Hamilton, Lifhusarerna i läger och kvarter på Axvall och Sannahed, i Örebro och Sköfde. Minnen samlade (1916). *", "headword": "Lifregementets husarer"}
{"text": "Dunoon [danōn], stad i skotska grefsk. Argyll, vid Firth of Clyde, 13 km. v. om Greenock, på motsatta stranden. 6,779 inv. (1901). Mycket besökt bad- och rekreationsort.", "headword": "Dunoon"}
{"text": "Pacific ocean [p9siJ n], förk. The Pacific, engelska namnet på Stilla hafvet. Pacific steam navigation company [p9sifik st^m nävigéYjn kafopeni], engelskt rederibolag. Se Ångfartygslinjer. Pacifikätor. Se Pacificera.", "headword": "Pacific ocean"}
{"text": "Thorn [tårn; po. Torun], stad och fästning i preussiska reg.-omr. Marienwerder (Westpreussen), på högra stranden af Weichsel, öfver hvilken går en på 16 pelare hvilande, 1,000 m. lång järnvägsbro. 46,225 inv. (1910), däraf omkr. 3/5 äro protestanter och 2/5 (hufvudsakligen polacker) katoliker. T. består af (anlagd 1231) och (från 1264), hvilka förenades 1454. Båda stadsdelarna ha flera i hanseatisk stil uppförda byggnader från 1400- och 1500-talen, bl. a. det vackra rådhuset, som innehåller det vik", "headword": "Thorn"}
{"text": "Dies irae (Lat., ), en efter begynnelseorden uppkallad hymn öfver yttersta domen. Denna hymn är författad af fransiskanmunken Thomas a Celano och blef före 1385 af kyrkan upptagen såsom seqvens (se d. o.) i själamässan. Jfr Requiem. A. L.", "headword": "Dies irae"}
{"text": "Ljusstafvar, herald., långa stänger, som buros på 1500- och 1600-talet i likprocessioner och voro sirade med den aflidnes vapen. Öfverst å dem satt en åttkantig, konisk låda, hvaruti en fackla var instucken. Dylika stafvar finnas ännu qvar i flere gamla kyrkor. B. S.", "headword": "Ljusstafvar"}
{"text": "Grönsten, petrogr., förr mycket begagnad, samfälld benämning för de mörka, vanligen något grönaktiga amfibol- och pyroxenförande bergarterna (diorit, diabas m. fl.). Numera borde namnet ej användas annat än i de fall, då bergartens verkliga natur ej kunnat eller hunnit utrönas. E. E.", "headword": "Grönsten"}
{"text": "Korsspindel. Se Epeira.", "headword": "Korsspindel"}
{"text": "Stora central-amerikanska republiken (Republica mayor de Centro-America), en i Amapala d. 20 Juni 1895 af republikerna Honduras, Nicaragua och Salvador bildad, af de resp. staternas lagstiftande församlingar d. 13 Juli s. å. gillad och d. 16 Sept. 1896 ratificerad statsförening (444,000 qvkm., 3,18 mill. innev.), till hvilken slöto sig äfven republikerna Costa Rica och Guatemala (d. 15 Juni 1897). Med bibehållande af fullkomlig sjelfständighet i alla frågor af inrikespolitisk natur, skulle republikerna i förhållande till utlandet", "headword": "Stora central-amerikanska republiken"}
{"text": "Parlamentet utöfvar den högsta lagstiftande makten. »Dess makt och myndighet är transcendent och absolut och kan icke på något sätt begränsas med hänsyn till vare sig saker eller personer», yttrar Sir Edward Coke. Regenten är parlamentets hufvud och eger rätt att bevista öfverhusets öfverläggningar det har icke skett sedan Georg I samt att inlägga veto emot parlamentets beslut 1707 användes veto för sista gången. Parlamentet består af två kamrar, öfverhuset", "headword": ""}
{"text": "Sværholtklubben . Se Sværholt.", "headword": "Sværholtklubben"}
{"text": "Jargon, miner. Se Jargonium. 1297 Jargong-Jarl 129 Jargong [jar-], af fr. jargon, sätt att tala, som i ordval och vändningar är egendomligt för någon viss människoklass, något särskildt kotteri; rot-välska; skrytsamt ordsvall utan sakkännedom 1. djupare innebörd, . Jfr Ar g o t, C an t och Slangspråk. Jargo^ium (af jargon, en varietet af zirkon), miner., benämndes af Sorby ett förmodadt nytt grundämne, funnet i vissa varieteter af zirkon. Sedermera befanns jargonium vara af uran förore-nadt zirko", "headword": "Jargon"}
{"text": "Fjällsyra , bot. Se Oxyria.", "headword": "Fjällsyra"}
{"text": "Åskådningsprincipen, pedag. Se Iakttagelse 3 och Åskådning.", "headword": "Åskådningsprincipen"}
{"text": "Hundsvott l. Hundsfott (T. hundsfott, för hundsvogt, hundfogde, hundvaktare). 1. Föraktlig menniska, lymmel, . - 2. Ett litet säte bakpå en släde. - 3. Sjöv. Se Block.", "headword": "Hundsvott"}
{"text": "Kiichler [kych-], Albert, dansk målare, f. 2 Ord, som saknas under K, torde sökas under C. maj 1803, d. 16 febr. 1886 i Rom, genomgick konstakademien och vann framgång genom små humoristiska genrebilder, Amagerflicka i ateljén (1828, Konstmuseet), Borgare på exercisplatsen efter slutad öfning (1830) m. fl. Sedan han förvärfvat den stora guldmedaljen för Jesus botar sjuka 1829, erhöll han resestipendium och reste 1830 öfver Mtinchen till Italien. I Kom målade han genremotiv:", "headword": "Kiichler"}
{"text": "Yxtaholm , fideikommissegendom i Lilla Mellösa socken, Stockholms län, omfattar säteriet Y., 2 1/4 mtl, samt underlydande, tills. 6 35/128 mtl, med 1,705 har areal, hvaraf 424 har åker, äng och tomter, 945 har skog och 30 har mossar, samt 316,400 kr. tax.-värde (1914). Till egendomen höra älven kvarn och såg samt tegelbruk. Hufvudbyggnaden (se fig.) har ett dominerande läge på en i den lilla långsmala Yxtasjön utskjutande udde, som genom en kanal förvandlats till holme. Det är ett aflångt hvitt tvåvån", "headword": "Yxtaholm"}
{"text": "Zooterapi (af Grek. zoon, djur, och therapeia, skötsel), djurläkekonst. Se Veterinär.", "headword": "Zooterapi"}
{"text": "Alveolarer, språkv. Se Kakuminaler.", "headword": "Alveolarer"}
{"text": "Samarit l. samaritan, innevånare i Samaria (se Samaritaner). Jfr Samaritföreningar.", "headword": "Samarit"}
{"text": "I Sverige trycktes under 1400-talet högst få böcker, de flesta af resande tyskar. År 1483 trycktes i Stockholm () Vita siue legenda cum miraculis domine Katherine sancte memorie etc. af B. Ghotan (se faksimileplanschen därur till art. Boktryckarkonst). S. å. tryckte äfven J. Snell (som närmast kom från Odense) i Stockholm. Han utgaf nämligen det året en med träsnitt utstyrd fabelsamling, Dialogus creaturarum moralizatus (se d. o. med därtill hörande faksimileplansch). Från 1484 finnas", "headword": ""}
{"text": "Hulocken, Hylobates hulock, zool., är en art (eller varietet) tillhörande gibbonsläktet (se Hylobatidæ). Den är i allmänhet svartfärgad öfver hela kroppen; endast tvärs öfver pannan går ett hvitt band. Lefver i Bortre Indiens bergsskogar i flockar af stundom mera än 100 individer. Den är allätare; stor skicklighet ådagalägger den i att fånga fåglar. L—e.", "headword": "Hulocken"}
{"text": "Af Finlands diakonissanstalter (sp. 303-304) har den i Helsingfors (grundl. 1867) utom det i hufvud-arbetet nämnda stora diakoniss- och sjukhuset särskildt barnsjukhus, 2 hem för lungtuberkulösa, barn och äldre, praktisk skola för flickor samt 2 barnhem. Dess systerkår utgjordes 1921 af 145 invigda diakonissor och 65 profsystrar. Dess budget för s. å. uppgick till inemot 1,850,000 mark. Föreståndarinna är sedan 1883 syster L. S n e 11 m a n. Föreståndare ha varit", "headword": ""}
{"text": "Kareler (F. karjalaiset), den östligare af de två hufvudstammar, som bilda den i Finland och närgränsande trakter af Ryssland bosatta s. k. vestfinska folkgruppen. Namnets finska form, karjalaiset, betyder , ett betecknande namn för östfinnarna, som förnämligast idka boskapsskötsel och svedjebruk, medan deras lugnare vestra grannar Jamerna, Hämäläiset (tavasterna) redan tidigare idkade ett mera ordnadt åkerbruk. Under hedna tiden var trakten kring Vuoksen-elfvens utflöde i Ladoga karelernas stamort. De", "headword": "Kareler"}
{"text": "Beaumaris [bjumaris], hufvudstad på östra kusten af den engelska ön Anglesea. 2,291 innev. (1871). Hamn. Sjöbad. Ruiner efter ett af Edvard I (1295) bygdt slott.", "headword": "Beaumaris"}
{"text": "Ålands befästningar. Från äldsta tider kvarstå ännu lämningar af vikingaborgar, kallade , hufvudsakligen anlagda vid stränderna af på hufvudön inskjutande hafsvikar. Det förnämsta minnesmärket från forna dagar utgör den vid Slottsundet belägna ruinen af Kastelholm (se d. o.), sannolikt anlagdt mellan 1371 och 1388 af Bo Jonsson Grip och förstördt genom eldsvådor 1745 och 1772. Norra flygeln finnes dock fortfarande kvar och används till kronomagasin. Af den vid Lumparens nordöstra strand 1836-53 anlagda fästningen B", "headword": "Ålands befästningar"}
{"text": "Vurst (T. wurst, egentl. »korf»). 1. Sjöv., ett kort, groft, läderklädt tåg med ögon (öglor) i båda ändar för att kunna fastnajas. »Vurstar» placeras nederst på sjelfva afsatsen å mast- och stångtoppar m. fl. ställen för att mot nötning skydda tåg, som der hafva sin plats, såsom vant, stag, barduner m. m., hvilka af nyssnämnda skäl läggas tätt ofvanpå vursten. Läder- eller jernbeklädda klotsar (beroende på om det, som skall skyddas, är af trä eller jern), hvilka kallas kalfvar, ersätta numera merende", "headword": "Vurst"}
{"text": "Strombergs regemente . Se Skånska dragonregementet.", "headword": "Strombergs regemente"}
{"text": "Jonathan E. d. y. (se nedan), dottersonen Timothy Dwight (se d. o.) och Lyman Beecher (se Beecher 1). Jfr A. V. G. Allen, (Boston 1889). 2. Jonathan E. d. y., den föregåendes son, f. 1745, d. 1801, hade ett lefnadslopp, som förunderligt liknade faderns, i det att han 1795 af samma skäl som denne nödgades lämna sin församling (i Whitehaven, där han verkat sedan 1769), därefter tillbragte några år i sträng afskildhet och afled kort efter det han tillträdt föreståndarbefattningen", "headword": ""}
{"text": "*Alpenglühen. Schweizaren Amsler-Laffon har (1894) förklarat detta fenomen sålunda. Det är ett skymningsfenomen, motskymnmg (se Aftonrodnad), som genom alplandets egendomliga geografiska och klimatiska förhållanden erhåller en ovanlig, särdeles storartad utveckling. Vid solens nedgång genomlöpa hennes strålar längs jordytan ett luftlager af 500–1000 km. längd, som genom selektiv diffussion (se d. o.) frånskiljer större delen af spektrets färger af kortare våglängd (de violetta, blå och gröna), så att de åter", "headword": "*Alpenglühen"}
{"text": "Johannes af Gud. Se Barmhärtiga bröder.", "headword": "Johannes af Gud"}
{"text": "Omljud (ty. umlaut), språkv., den i synnerhet inom de germanska språken mycket vanliga företeelsen, att en vokal förändras till större likhet med en annan, i dess grannskap befintlig vokal (eller half vokal). Omljudet kan vara, alltefter den verkande orsaken, a-, i- eller w-omljud. ^4-omljudet är till tiden äldst (redan förhistoriskt) och uppträder i alla forngermanska språk utom gotiskan. Det inträder hos vokalerna i och w, hvilka genom ett i nästa", "headword": "Omljud"}
{"text": "Sigara , zool. Se Vattenskinnbaggar.", "headword": "Sigara"}
{"text": "*Fawkes, G., afrättades d. 31 Jan. (ej 3 Maj) 1606.", "headword": "*Fawkes"}
{"text": "Scharwenka, tyska musiker. 1. L u d w i g Philip p S., f. 1847 i Samter (Posen), studerade från 1865 vid Kullaks akademi i Berlin och var från 1870 kompositionslärare där, tills han 1881 i samma egenskap öfvergick till sin broders (se S. 2) konservatorium, där han blef meddirektör 1891. S. har gjort sig ett namn som kompositör (i Schumannsk riktning) af symfoniska dikter, körverket Herbstfeier, den dramatiska legenden Sa-kuntala, körer, visor, kammarmusikverk, violin- och pianostycken m. m. -", "headword": "Scharwenka"}
{"text": "Samtidigt med utgifvandet af de två sistnämnda dikterna var skalden sysselsatt med arbetet på sitt största och yppersta verk: Frithiofs saga. I slutet af 1819 talar han i bref om denna saga, och sannolikt hade han redan då börjat bearbeta den. Vid midsommartiden 1820 offentliggjordes i »Iduna» sångerna XVIXIX. Bifallet var så högljudt och enhälligt, att det nästan gjorde skalden sjelf orolig. Äfven romantikerna instämde, och Atterbom uttalade sig i hänförda ordalag. År 1822 bragte", "headword": ""}
{"text": "Jakut (Jaqut), Ibn A bd alla h, geografisk skriftställare på arabiska, f. förmodligen 1178 eller 1179, d. 1229, var af grekisk härkomst. Han kom tidigt till Bagdad som krigsfånge och köptes af en arabisk köpman, som gaf honom god uppfostran och skickade honom på längre affärsresor. Sedan hans herre dött, efter att förut ha frigifvit honom, började J. handel med böcker. För politiska och religiösa stridigheter tvungen att lämna Bagdad, begaf han sig ut på", "headword": ""}
{"text": "Antimoncinnober. Se Antimon.", "headword": "Antimoncinnober"}
{"text": "Mezzotinto-gravyren (Ital. mezzo tinto, »mellanfärg», halfton), eller, som den äfven kallas, svarta manéret, svartkonstgravyren, utgör en särskild art inom den andra hufvudgruppen af de grafiska konsterna, eller kopparsticket (se dessa ord). Den skiljer sig från de öfriga arterna både till verkan och utföringssätt, bl. a. derigenom att det här är dagerpartierna, som arbetas fram ur skuggan, medan i det egentliga kopparsticket och etsningen skuggorna tagas upp ur dagerpartierna. Den blankslipade kopparplåten bearbe", "headword": "Mezzotinto-gravyren"}
{"text": "Bergshandtering. Vid Outokumpu (se d. o. Suppl.) har upptäckts en kopparfyndighet, som bearbetas och där kopparproduktionen 1922 nådde sin hittills högsta siffra, 300,000 kg. I Pargas (se d. o. Suppl.) har omfattande kalk- och cementtillverkning kommit till stånd, och årliga produktionen har utgjort omkr. 800,000 fat cement. Industri. Af F:s vattenkraft äro f. n. (1923) omkr. 225,000 turbinhkr utnyttjade; den potentiella energien i F:s vattenfall beräknas uppgå till 2 1/2", "headword": ""}
{"text": "Zontariff kallas en på allmänna transportanstalter tillämpad tariff, som är så uppställd, att de i densamma förekommande afgifterna äro lika höga för transporter från en och samma ort till flere, på olika afstånd, men dock inom en och samma afståndsrayon eller afståndsring (»zon») belägna stationer. Inom postväsendet är numera ett verkligt zontariffsystem infördt för hela jorden. För Sverige ter sig, för enkelt bref, detta på följande sätt. Först har man en lokalzon, omfattande de ställen, som hafva samm", "headword": "Zontariff"}
{"text": "Beud., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för Fr. S. Beudant.", "headword": "Beud"}
{"text": "Sedlighet, filos., viljans rätta beskaffenhet, vare sig att denna bedömes efter sitt eget väsen som norm eller efter sitt förhållande till samhällets och ytterst till mänsklighetens väl. Om sedlighetens begrepp ha olika åsikter utvecklats inom etikens historia (se Etik och Etikens historia). Sedligheten kallas ock moral, hvilket ord dock nyttjas äfven för att beteckna sedeläran eller någons uppfattning af sedligheten. S-e. Sedlighetsbrott, jur., benämnas sådana brott,", "headword": ""}
{"text": "Färgpyramid, fys. Se Färgskifva.", "headword": "Färgpyramid"}
{"text": "Drömmarnas liflighet beror gifvetvis äfven af sömnens djup, d. v. s. ju mera fullständigt vi sofva, dess mer förlorar drömmen i sammanhang. De lifligaste drömmarna ligga sålunda på öfvergången till det vakna tillståndet. Uppvaknandet återinsätter medvetandet i dess funktion, det sväller därvid så småningom, och vid en viss grad af fyllighet hos detsamma återintaga vi vår plats i det yttre sammanhangets värld — vi vakna. När vi somna, förtunnas medvetandet på motsatt sätt;", "headword": ""}
{"text": "Straffteori , jur., vetenskaplig förklaring af straffets ändamål. Redan inom den antika kulturvärlden påträffas dylika försök. Sålunda skall redan sofisten Protagoras ha lärt, att staten icke straffade för att hämnas den handling, som redan egt rum och icke kunde göras ogjord, utan blott för att förekomma, att den skyldige ånyo förgår sig, samt för att genom den skyldiges bestraffande afhålla jämväl andra samhällsmedlemmar från att förgripa sig mot rättsordningen. Äfven den kristna medeltidens centrala tänk", "headword": "Straffteori"}
{"text": "Kunäma, landskap i Eritrea. Om Ev. fosterlandsstiftelsens arbete där se Mission, sp. 674-675. Kunämafolket. Se Schangalla. Kundaviken. Se Östersjön, sp. 263. Kundkreditförsäkring. Se Kreditförsäkring. Suppl. *Kundmann, K., dog 1919 i Wien. Kundry, kvinnoroll (egendomlig dubbelvarelse af förförerska och botgörerska) i musikdramat af R. Wagner (se d. o., sp. 304 och 307-308). *Kung Karl omfattar 7,068 har, hvaraf Kungsörs köping 89 har. 3,409 inv., hvaraf 1,787 i Kungsör (1923).", "headword": "Kunäma"}
{"text": "Quânon. Se Kanun.", "headword": "Quânon"}
{"text": "Nogent [nåʃã], fordom namn på Saint-Cloud.", "headword": "Nogent"}
{"text": "Hulder. Se Huldra.", "headword": "Hulder"}
{"text": "Stansfeld, James, engelsk statsman, född 1820 i Halifax, blef advokat 1849 och medlem af underhuset 1859. Amiralitetslord 1863, afgick han 1864, dertill förmådd genom Beaconsfields angrepp på hans intima förbindelser med Mazzini. S. var understatssekreterare för Indien 1866, tredje skattkammarelord 186869, skattkammaresekreterare 186971 och president i Local Government Board 187174. Denna senare befattning innehade han på nytt en del af år 1886.", "headword": "Stansfeld"}
{"text": "Idensalmi (Iisalmi). 1. Härad i Kuopio län, Finland, omfattar 4 socknar. Areal 7,427 qvkm. 44,607 innev. (1880). - 2. Domsaga under Viborgs hofrätt, består af 2 tingslag. Areal 5,295 qvkm. 29,648 innev. - 3. Socken af förenämnda härad och domsaga. Areal 3,404 qvkm. Befolkningen finsk, 17,274 pers. I. utgör - t. v. jämte Kiuruvesi och Lapinlaks kapell, hvilka hvart för sig snart komma att afskiljas till kyrkoherdelägenheter - ett imperielt pastorat af 1:sta kl., Kuopio stift, Domprosteriet, samt inneslute", "headword": "Idensalmi"}
{"text": "Den egyptiska arkeologien, som bäst och framgångsrikast studeras i förening med gräfningar på de gamla ruinplatserna eller med besök i redan uppgräfda fornlemningar, förutsätter ett grundligt inträngande i den egyptiska geografien. Sistnämnda fack, hvars egentliga grundläggning och utveckling som vetenskap får tillskrifvas en ende mans — tysken Heinrich Brugschs — förtjenst, är mer än de flesta af egyptologiens undervetenskaper egnadt att ådagalägga", "headword": ""}
{"text": "*Ericsson (sp. 772), L. M. Axel Boström innehade posten som verkställande direktör i A.-b. L. M. Ericsson Co. till sin död, 1909, och efterträddes då af förutv. öfveringenjören Hemming Johansson. 1918 sammanslöto sig de båda bolagen A.-b. L. M. Ericsson Co. och Stockholms telefonaktiebolag till ett bolag, Allmänna telefonaktiebolaget L. M. Ericsson. I detta bolag uppgick 1922 Allmänna industriaktiebolaget H. T. Cedergren (förutv, A.-b. Stockholmstelefon), hvilket hufvudsakligen egnat sig åt tillverknin", "headword": "*Ericsson"}
{"text": "Haynau. 1. Wilhelm Karl von H., friherre, kurhessisk generallöjtnant, naturlig son af kurfursten Vilhelm I af Hessen-Kassel, f. 1779, blef 1847 pensionerad efter långvarig tjenstgöring i hessiska armén. När under 1850 års författningsstrider ingen högre militär fanns, som ville åtaga sig upprätthållandet af krigstillståndet, utnämndes den 71-årige H. till hessiska arméns öfverbefälhafvare och beordrades att kufva folkrörelserna i Kassel. Men de flesta officerarna vägrade honom lydnad och begärde sitt a", "headword": "Haynau"}
{"text": "Kakuminaler (af lat. cacumen, topp), språkv., en af M. Müller införd benämning på en grupp konsonanter, som eljest kallas dels cerebraler (öfv. af sanskr. murdhanja), dels lingvaler det ena lika olämpligt som det andra. De återgifvas vid transkription af indisk text i latinsk skrift vanligen med underpunkterade bokstäfver ṭ, ṭh, ḍ, ḍh, ṇ, och i systemet föras till denna grupp äfven vanligt tungspets-r och ett s-ljud. Kakuminalerna beskrifvas som bildade med ”omvänd tunga”, eller med tungspetsen riktad uppå", "headword": "Kakuminaler"}
{"text": "*Arnica. Om skadligheten af arnica-tinkturens användning. Se Tinktur.", "headword": "*Arnica"}
{"text": "Aljubarrota [al*u-], by i portugis. distriktet Leiria, historiskt märklig genom den lysande seger Johan I af Portugal där vann 14 aug. 1385 öfver Johan I af Kastilien.", "headword": "Aljubarrota"}
{"text": "Chepewyan l. chippewyan [tjipävēän], begagnas af engelsmännen ofta som beteckning för den stora tinne- eller athapaskastammen. I inskränkt mening utgöra de en liten hord på omkr. 2,000 individer i de ödsliga trakterna mellan Hudsons vik och Ishafvet, der de lifnära sig af jagt och till största delen stå i Hudsonbaykompaniets tjenst såsom jägare.", "headword": "Chepewyan"}
{"text": "Helbarkning, skogsv. Se Barkning.", "headword": "Helbarkning"}
{"text": "Pape. 1. Heinrich Eduard P., tysk jurist, f. 1816, tjenstgjorde från 1861 såsom föredragande i preussiska justitieministeriet, var 187079 president i Nordtyska förbundets, sedan 1871 Tyska rikets, öfverhandelsdomstol i Leipzig och utnämndes 1884 till medlem af preussiska statsrådet. Han har intagit en framstående plats i de kommissioner, som bedrifvit de 30 senaste årens storartade lagarbeten i Tyskland och är ännu (1888) ordförande i kommissionen för en tysk civillags utarbetande. 2. Eduard Friedri", "headword": "Pape"}
{"text": "Justitierevisionsexpeditionen. Se Nedre justitierevisionen.", "headword": "Justitierevisionsexpeditionen"}
{"text": "Cyprinus, zool. Se Karp-slägtet.", "headword": "Cyprinus"}
{"text": "Elaboratior grammatica hungarica (2 bd, 1803 bd 3 utgafs först 1908). R. författade äfven dikter. K. B. W.", "headword": ""}
{"text": "Ajournera [aʃornēra], fr. ajourner (af jour, dag), uppskjuta (t. ex. ett sammanträde) till viss bestämd tid (eller tills vidare).", "headword": "Ajournera"}
{"text": "Paulsen, Louis, tysk schackspelare, f. 1833 i Lippe, d. där 1891, vann 2 :a priset vid schackturnén i New York 1857 och i London 1862 samt segrade ånyo i Tyskland 1877-78 och 1880. Han hade sin styrka i försvaret och i det skickliga användandet af löparna (paulsenska löpare). Paulsen, Andreas Stephan Mygind, dansk skulptör, f. 1838 i Haderslev, lärjunge till V. Bissen i Köpenhamn 1857, debuterade med porträtt och med reliefer (En ung kvinna ger en sa-vojardgosse att dricka, 1866), har sedan", "headword": "Paulsen"}
{"text": "Ravnegjuv L R a v n (e) j u v e t. Se B a n d a k. Ravn-Hanssen, Louise Christine, dansk målarinna, f. 1849 i Köpenhamn, studerade för Kyhn, målar landskap - mestadels dansk natur -, slättmark med vidsträckt utsikt. R. är representerad i Köpenhamns konstmuseum. Hon har äfven utfört åtskilliga raderingar. G-g N. Ravnkilde [-kille], N i el s, dansk musiker, f. 1823, d. 1890, fick sin utbildning först i Köpenhamn och senare i Leipzig, men kom 1853 till Rom och", "headword": "Ravnegjuv"}
{"text": "Abbeville. 1. Stad (numera ej fästning).", "headword": "Abbeville"}
{"text": "Stat. 1. Politiskt samhälle. Begreppet stat i denna bemärkelse förekommer först hos grekerna. Det är grekerna, som på samma gång utvecklat det menskliga statsmedvetandet och gifvit plats åt den enskilda sjelf bestämningsrätten i staten, framför andra Platon, genom sin framställning af en idealstat, och Aristoteles, genom sin utredning af statens nödvändighet för den menskliga verksamhetens fullkomnande. Staten är en gemensamhet af slägter och kommuner. Ursprungligen grundad i behofvet af rättsskydd,", "headword": "Stat"}
{"text": "Ankare , flygv., redskap i form af ett båtankare eller en dragg, som förr användes vid frifärder med luftballong för att vid landningen fasthålla ballongen vid marken. Sedan släplinan och, framför allt, spränginrättningen hvarigenom ballongen kan tömmas på mindre än en minut införts, har ankaret uteslutits ur utrustningen.", "headword": "Ankare"}
{"text": "Reclus, J. J. Élisée. — Af hans bröder dog Onésime R. 30 juni 1916 och J. J. Paul R. 29 juli 1914, båda i Paris.", "headword": "Reclus"}
{"text": "Caravellas [-väljas], stad i brasilianska prov. Bahia, nära hafvet. Omkr. 5,000 innev. Hamn.", "headword": "Caravellas"}
{"text": "*Lyrestad. 9,708 har. 2,452 innev. (1896).", "headword": "*Lyrestad"}
{"text": "Osman Digna (af arab. dikn, skägg), mahdisthöfding i Sudan, f. på 1830-talet, tillhörde en urspr. från Konstantinopel inflyttad släkt, som sedermera gift sig in i Hadendua-stammen, till hvilken O. därför räknade sig. Han var slafhandlare i Sauakin och slöt sig till följd af regeringens antislafveripolitik till Mahdin (se Muhammed Ahmed), som 1883 utnämnde honom till emir. Han härskade hårdhändt i Öst-Sudan och ledde med stor duglighet, om ock med växlande framgång, kriget vid Röda hafvets kust, ofta hotand", "headword": "Osman Digna"}
{"text": "Constant [kångstang], Jean Joseph Benjamin, fransk målare, född i Paris 1845, studerade i École des beaux-arts och var lärjunge till Cabanel. Han uppträdde första gången å Salonen 1869 med Hamlet och konungen. Hemkommen från en resa i Spanien och norra Afrika, utförde han stora kompositioner, dels med ämnen lånade från Orientens lif, dels ock med motiv tagna från historien, men i bägge fallen hufvudsakligen valda för den lysande färgens och de rika stoffernas skull. Såsom exempel må nämnas Simson och De", "headword": "Constant"}
{"text": "Hemiakromatopsi (af grek. hemi-, half, och akromatopsi, se d. o.), ensidig färgblindhet (se Färgblindhet).", "headword": "Hemiakromatopsi"}
{"text": "Keppler. Se Kepler.", "headword": "Keppler"}
{"text": "Sjofn, Nord. myt., en af åsynjorna, om hvilken det säges, att hon förmår vända såväl mäns som qvinnors håg till kärlek. Th. W.", "headword": "Sjofn"}
{"text": "Genom ett kejserligt manifest af d. 11 Dec. 1811 införlifvades Viborgs län med det öfriga Finland. Den 31 Dec. s. å. utkom en förordning, som bestämde huru donationsböndernas räntor skulle utgöras, till dess skattläggning försiggått. 1817 utfärdades ytterligare en förordning, hvarigenom donatarierna i de flesta fall tillerkändes full eganderätt till jorden, hvaremot bönderna bibehöllos i besittningen af densamma. Den 25 Nov. 1826 förordnades slutligen", "headword": ""}
{"text": "Échelles [eʃäl], Échelles du Levant l. de Barbarie (af it. scala, trappa, turk. iskelé), kallas i Levanten på pålar byggda jetéer med trappsteg för fartygs lossning; turkiska handelsstäder vid eller i närheten af Medelhafvet (Konstantinopel, Smyrna, Aleppo, Cypern, Kairo, Alexandria, Tripoli, Tunis, Alger voro fordom ).", "headword": "Échelles"}
{"text": "Ragu (fr. ragoût, af ragoûter, återväcka matlusten), en ofta starkt kryddad, stufvad kötträtt af blandadt innehåll.", "headword": "Ragu"}
{"text": "d, l, n, s, t samt delvis äfven kakuminaler allmänna och väl utpräglade, utom i Gamla Karlebymålet, som i detta afseende tyckes stå på ungefär samma punkt som nyländskan och gotländskan. Framför len vokal »förmjukas» g, k och sk äfven inne i orden (g till dj eller dz, k till tj eller ts och sk till stj eller sts), hvaremot ingen förmjukning af g inträder i slutljudande -lg och -rg. Skriftspråkets hv- öfvergår i några socknar till kv-, i andra till gv-, v eller engelskt w och skriftspråkets hj- än till j (sås", "headword": "d, l, n, s, t"}
{"text": "Sagogryn, bot. tekn. Se Sago.", "headword": "Sagogryn"}
{"text": "Primskott, bot., det skott, som vid groningen uppkommer af stamknoppen (se Groddplanta). Primstaf (af isl. prim, nymåne, af lat. primus, förste), runstaf (se d. o.). Primtal, mat., ett helt tal, som icke är delbart med något annat helt tal än sig själf och enheten, t. ex. l, 2, 3, 5, 7, 11 o. s. v. (absoluta primtal). Två tal kallas relativa primtal, om de icke ha någon gemensam faktor (utom 1). - Undersökningar rörande primtalen börjades redan af Euklides, som i (IX, 20) visade, att", "headword": "Primskott"}
{"text": "Faber, Johann Lothar von, tysk fabrikant, f. 1817, öfvertog 1839 ledningen af den verldsbekanta blyertspennsfabrik (firma: A. W. Faber), som hans farfars far 1761 anlagt i Stein vid Nürnberg. Förut hade tillverkningen hufvudsakligen omfattat gröfre blyertspennor, men sedan F. öfvertagit affären, egnade sig firman äfven åt fabrikation af finare vara. Hand i hand med förbättringen af arbetsmetoderna gick en storartad utvidgning af affärsförbindelserna. I Paris och London (från hvilka städer den svåraste", "headword": "Faber"}
{"text": "Hudson bay [ha]. Se Hudsons vik.", "headword": "Hudson bay"}
{"text": "Ness , Loch [lås], Storbritanniens största färskvatten, en af länkarna i den kedja af sjöar i Glenmoredalen, som skär skotska grefsk. Inverness. Det har en längd af 36 km., en största bredd af 2,8 km. och ett djup af 229 m. Nederbördsområdet är 1,800 kvkm. Från ö. mottager N. Foyers, hvars fall (å resp. 12 och 50 m.) lämna elektrisk drifkraft till den stora aluminiumfabriken, från v. Moriston och Enrick. Sjön ingår jämte de sydligare Loch Oich och Loch Lochy i Caledoniakanalen och har aflopp i n. ö.", "headword": "Ness"}
{"text": "* Betsje-mesj. Stadens historia har utredts genom D. Mackenzies utgräfningar 1911-12, hvarvid bl. a. rika för-israelitiska fynd gjorts.", "headword": "* Betsje-mesj"}
{"text": "Med i inskränkt bemärkelse förstås de sjukdomar, som uteslutande eller väsentligen tillhöra barnåldern, särskildt engelska sjukan, mässlingen, skarlakansfeber, difteri och kikhosta (se härom särskilda artiklar). Avn.", "headword": ""}
{"text": "Degeberga, socken i Skåne, Kristianstads län, Gärds härad. Arealen 3,926 hekt. (7,952 tnld). 1,364 innev, (1878). Annex till Vidtsköfle, Lunds stift, Gärds kontrakt.", "headword": "Degeberga"}
{"text": "Kleman, Ellen Augusta, författarinna, f. 24 juli 1867 i Karlskrona, har redigerat veckotidningen , Fredrika-Bremer-förbundets organ, sedan 1914 och är medlem af Fredrika-Bremer-förbundets styrelse (ordf. i Stockholmskretsen sedan 1921). Fröken K. har på senare år med varmt intresse egnat sig åt Fredrika-Bremer-forskningen och utgett (tills. med Sigrid Leijonhufvud) kalendern Fredrika Bremers bild (1913) och (tills. med Klara Johansson) 20). S. L-d. Kle^atis, bot. Se C l em a tis. Kle^etti, Heikki Y", "headword": "Kleman"}
{"text": "Livre. 1. Livre poids de marc var lika med 485,9 gram (ej kg.).", "headword": "Livre"}
{"text": "Roséns kylande pulver. Se Kylande pulver.", "headword": "Roséns kylande pulver"}
{"text": "Fläsk-änger, zool., Se Fläskbaggar.", "headword": "Fläsk-änger"}
{"text": "Byaman. 1) Den som eger eller innehar jord i en by och är derstädes bosatt. 2) Under medeltiden innevånare i en stad, borgare.", "headword": "Byaman"}
{"text": "Blomqvist , Arvid Edvard, finländsk hydro- graf, f. 31 aug. 1869 i östersundom, Nyland, ingenjör 1890, filos. kandidat 1894 samt efter astronomiska och geodetiska studier i Berlin och Potsdam filos. licentiat 1901. B. var från 1897 lärare i Polytekniska institutet (senast i vatten- byggnad) samt geodet vid öfverstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna och utnämndes 1908 till föreståndare för hydrografiska byrån vid nämnda öfverstyrelse. B:s licentiatspecimen gällde Finska precisionsnivellementet 1892-1899", "headword": "Blomqvist"}
{"text": "Per varios casus, per tot discrimina rerum, Lat., genom vexlande äfventyr, genom så många faror. Yttrandet är en hexameter ur Virgilius »Aeneis» (I, v. 204).", "headword": "Per varios casus, per tot discrimina rerum"}
{"text": "Närstridsfort, fortif., kallas sådana fort, som ej afses för gröfre bestyckning, utan endast för stormpjäser och infanteri. De göras därför vanligen af mindre dimensioner än enhetsfort. Jfr Fort, sp. 918. L. W:son M.", "headword": "Närstridsfort"}
{"text": "Hasse, Johann Adolf, tysk tonsättare, f. 25 mars 1699 i Bergedorf vid Hamburg, d. 16 dec. 1783 i Venezia, började sin bana som operasångare (tenor) i Hamburg (1718) och Braunschweig (1721) samt framträdde 1721 med sin första opera, Antiochus. Han studerade från 1722 i Neapel komposition för Porpora och Alessandro Scarlatti. 1726 ernådde han med operan Sesostrate en triumf, som spred hans rykte öfver hela Italien. 1727 blef han konservatoriekapellmästare i Venezia. 1730 gifte han sig med sångerskan Fau", "headword": "Hasse"}
{"text": "Bland J:s omgifningar utöfvas förnämsta dragningskraften af Oljoberget, som utbreder sig ö. om staden på andra sidan Kidron-dalen, öfver hvilken vägen leder från Stefans-porten. Berget, numera sparsamt nog beklädt med olivträd, består af 3 toppar, af hvilka den nordligaste är den högsta (830 m. öfver hafvet), och den mellersta (804 m.), det egentliga Oljoberget (Arab. Djébel-et-Tur, såsom äfven berget Tabor vid Nasaret heter), ligger midt emot tempelterrassen. Den sydligaste", "headword": ""}
{"text": "Medelfrankiska. Se Fomhögtyska.", "headword": "Medelfrankiska"}
{"text": "Tyskland. Tyska riket här aldrig haft några ordnar, staterna därinom hade däremot desto flera. Alla dessa ha efter revolutionen 1918 upphört att utdelas, och i riksförfattningen af 1919 ingår förbud mot förlänande från statens sida af ordnar och »hederstecken», hvarjämte stadgas, att »ingen tysk får mottaga titlar eller ordnar af någon utländsk regering». Förlust af ordnar och »hederstecken» upptages emellertid fortfarande bland straffpåföljder i strafflagen och militärstrafflagen. Författningens förbuds", "headword": "Tyskland"}
{"text": "*Rohrbach, Paul, förordade under Världskriget särskildt en tysk expansion österut i de nya randstaterna. Efter tyska revolutionen har han bl. a. företagit en föredragsresa till tyskarna i Syd-Amerika. Bland R:s senaste skrifter märkas Weltpolitisches wanderbuch (1918), Monarchie, republik und politische parteien in Deutschland (1919), Woher es kam (s. å.), Armenien (s. å.), Deutschland unter den weltvölkern (5:e uppl. 1921), Die geschichte der menschheit (1922) och Bei den deutschen in Latein-Amerika (192", "headword": "*Rohrbach"}
{"text": "Kageneck, Johann Friedrich Fridolin, grefve, österrikisk diplomat, d. 1800, blef 1778 minister i Sverige. Då hans gemål, född prinsessa von Salm, ej ville foga sig i den svenska hofetiketten och fordrade rätt att omfamna drottningen i st. f. att kyssa hennes hand, kunde hon ej presenteras vid hofvet, och när hon besökte en allmän fest på börsen i Stockholm, där hofvet var närvarande, fick hon befallning att aflägsna sig. På grund häraf och väl äfven af den köld, som uppstått mellan Sverige och Österrike", "headword": "Kageneck"}
{"text": "Vågberg, fys. Se Vågrörelse, sp. 1273.", "headword": "Vågberg"}
{"text": "Fig. 5. Munktrappan. bosatta egare, hvilka på bystämmorna handhade vården af samhällets angelägenheter. Efter hand fingo äfven andra tomtegare samt näringsidkare säte på dem. Genom k. br. 12 dec. 1879 Fig. 6. Rådhuset och vattentornet. förklarades R. för stad, sedan föreskrifna villkor uppfyllts, och kom l dec. 1882 i åtnjutande af stadsprivilegier. Med ingången af 1883 fick det stapelstadsrätt och 1884 transitoupplagsrätt. När Blekinge bataljon 1886 bildades för att vara", "headword": ""}
{"text": "Torraka, zool. Se Kackerlackor.", "headword": "Torraka"}
{"text": "Lincoln utfärdade 15 apr. 1861 proklamation om inkallande af 75,000 man milis till 3 månaders tjänstgöring; snart följde nya inkallelser, och dessutom uppsattes frivilliga kårer i mängd. Unionsarméns högste befälhafvare vid krigsutbrottet, general Winfield Scott, var af hög ålder hindrad att gå i fält; i hans ställe påtänktes till öfverbefälhafvare öfverste Robert E. Lee, men han mottog i stället (maj 1861) befälet öfver Virginias trupper och blef följande år högste", "headword": ""}
{"text": "Gurktal-alperna . Se Gurk.", "headword": "Gurktal-alperna"}
{"text": "Ria , sp., geogr., flodmynning, namn på krokiga eller kilformiga vikar vid diskordanta kuster, liksom fjordarna under hafvet sänkta dalar, som vidgats genom hafvets erosion. Namnet lånade Richthofen från spanska nordvästkusten, där långsträckta, om dalar erinrande vikar, kallade rias, med breda mynningar tränga ända till 30 km. in i landet. Rias ha i allmänhet mindre utsträckning än fjordarna och skilja sig från dem genom sin jämna botten, emedan de uppträda på kuster, som under istiden ej voro begr", "headword": "Ria"}
{"text": "Intrikat (af Lat. intricare; jfr Intrig), kinkig, förarglig, illistig, ränkfull.", "headword": "Intrikat"}
{"text": "Kuvert [äfven -var], fr. couvert (af couvrir, täcka), den för hvarje gäst vid ett matbord framsatta tallriken med tillbehör af servett, sked, gaffel, knif och glas; kniffoder, fodral innehållande sked, gaffel och knif; omslag till bref (se vidare Försegling). - Kuvertera, innesluta i ett brefkuvert. Kuvlungarna. Se Jon K u v l u n g.", "headword": "Kuvert"}
{"text": "Maximilian I (d. 1519), som 1493 efterträdde sin fader, förenade sålunda åter alla de habsburgska länderna, sedan de öfriga grenarna af huset utslocknat, och ytterligare hade tillkommit de burgundiska länderna. Han förmälde 1496 sin son Filip med Johanna, dotter till Ferdinand af Aragonien och Isabella af Kastilien, och förberedde därmed det stora spanska väldets öfvergång till habsburgarna. En ny tillväxt erhöllo hans arfländer 1500, då Görz, Gradiska och Pusterdalen tillföllo", "headword": ""}
{"text": "Flæmingialand, fornnordiskt namn på Belgien. Jfr Flamländare.", "headword": "Flæmingialand"}
{"text": "Storjunkare. Se Lappsk mytologi, sp. 790. *1.", "headword": "Storjunkare"}
{"text": "Kylare . Se Kylapparat.", "headword": "Kylare"}
{"text": "Likhetstecken (=) uttrycker enahanda art (mellan begrepp) eller fullständig öfverensstämmelse i storlek (yt-, rymdinnehåll o. s. v.).", "headword": "Likhetstecken"}
{"text": "Sultanhönssläktet , zool. Se Purpurhönssläktet.", "headword": "Sultanhönssläktet"}
{"text": "Bourdons metallmanometer. Se Bourdon.", "headword": "Bourdons metallmanometer"}
{"text": "Agau. Se Abessinien och Hamitiska språk.", "headword": "Agau"}
{"text": "*Ottin, A. L. M., dog i Paris 1890.", "headword": "*Ottin"}
{"text": "Mg, kem., förkortning för 1 atom magnesium.", "headword": "Mg"}
{"text": "Wilson [ßii^son], Margaret. Seöliphant. Wilson [ö^lsan], sir Charles Rivers, brittisk finansman, f. 1831, d. 9 febr. 1916, blef 1856 vid skattkammaren, var privatsekreterare hos skattkammarkanslererna Disraeli (1867 -68) och Lowe (1868-73) samt utnämndes 1873 till generalkontrollör vid riksgäldskontoret. 1876 var han en af engelska regeringens administratörer i Sueskanalbolaget och 1878 engelsk kommissarie vid världsutställningen i Paris. 1878 bleí W. vicepresident i den af egyptiske", "headword": ""}
{"text": "Riktinstrument, artill. Se Riktmedel.", "headword": "Riktinstrument"}
{"text": "*Assing, L., skildes 1875 från sin make Grimaldi och afled sinnessjuk i Florens 1880.", "headword": "*Assing"}
{"text": "Tyrone [tiråun], furstar och earler af. Se 0Neill.", "headword": "Tyrone"}
{"text": "Nord-Östersjö-kanalen, genom hvilken Nordsjön står i segelbar förbindelse med Östersjön, börjar ofvanför Brunsbüttel vid Elbes mynning, går förbi Grünenthal, Rendsburg och Borgstedt mot n. ö. och ö. och slutligen mot s. ö., på sista sträckan följande den gamla Eiderkanalen, ehuru undvikande dennes krökningar, samt mynnar ut i Kielviken vid Holtenau, 4 km. n. ö. om Kiel. Den har en längd af 98,6 km., ett djup af 9 m., en bottenbredd af minst 22 m. och en bredd i vattenytan af minst 60 m. Vid hvardera änden af kanalen", "headword": "Nord-Östersjö-kanalen"}
{"text": "Cementerad tråd, koppartråd, som på ytan förvandlats till mässing. (Jfr Cementering.)", "headword": "Cementerad tråd"}
{"text": "Denifle, Friedrich Heinrich Suso, österrikisk kyrkohistoriker och arkivman, f. 1844 i Imst, Tyrolen, d. 1905 i München, studerade i Brixen, inträdde uti Graz 1861 i dominikanorden samt prästvigdes 1866. Sedan han ett par år fortsatt sina studier, bl. a. i Rom, återvände han till Graz 1870, hvarest han i tio års tid var lärare i teologi vid dominikanklostret samt äfven förvärfvade sig rykte såsom framstående predikant. Han kallades 1880 till Rom såsom dominikanordens generaldefinitor för Tyskland, blef 1", "headword": "Denifle"}
{"text": "Blåsesten. Se Blåssten.", "headword": "Blåsesten"}
{"text": "Possessiön (lat. posse fastighet på landabygden, gods. Possessionät (ett i Sverige bildadt ord), egare af större lantegendom, godsegare. Possessiv (lat. possessivus, angifvande ett egande, af possidëre, ega, besitta), gramm., anger som attributivt tillägg till vissa grammatiska kategorier, att dessa äro uttryck för ett egande. Possessiv genitiv är sålunda genitiven syntaktiskt attributivt eller predikativt, använd för att beteckna egaren; det egda föremålet är det, som bestämmes", "headword": "Possessiön"}
{"text": "Eckoprotica. Se Eccoprotica.", "headword": "Eckoprotica"}
{"text": "Eleos, Grek. mytol., medlidandets personifikation. På torget i Athen hade han ett altar, till hvilket alla de, som hos athenarna sökte hjelp och skydd (Adrastos, herakliderna m. fl.), togo sin tillflykt.", "headword": "Eleos"}
{"text": "Vertikalintensitet, Jordmagnetismens, fys. Se Jordmagnetism, sp. 146.", "headword": "Vertikalintensitet"}
{"text": "Maria Magdalena, territorialförsamling i Stockholms stad, omfattar vestra delen af Södermalm och hade vid 1885 års slut 29,134 innev. Vid tillsättning af sitt presterskap (1 kyrkoherde och 2 komministrar) eger församlingen jus patronatus, d. v. s. rätt att kalla profpredikanter, bland hvilka den, som vid valet erhållit de flesta rösterna, undfår fullmakt af K. M:t. Denna rätt grundar sig på Gustaf II Adolfs resolution, gifven Dirschau d. 1 Sept. 1626, och bekräftades ytterligare genom K. M:ts bref till Stockhol", "headword": "Maria Magdalena"}
{"text": "Vermskog. Se Värmskog.", "headword": "Vermskog"}
{"text": "Claremont [klärmönt]. 1. Stad i nord-amerikanska staten New Hampshire, vid Connecticut. 5,565 innev. (1890). Textilindustri och pappersfabrikation. — 2. Ort i Kapkolonien, 8 km. s. s. ö. om Kapstaden, vid foten af Taffelberget. Omkr. 6,500 innev.", "headword": "Claremont"}
{"text": "Dinar, arab. (af lat. denarius, se Denar). 1. Fordom ett arabiskt guldmynt, som första gången präglades 685, under den omajjadiske kalifen Abdelmálik. — 2. Nutida persiskt räknemynt, = 1/50 schahi = 0,05 öre. — 3. Enheten i det serbiska myntsystemet, = 100 para, enligt lagen af 30 nov. (12 dec.) 1873. Dinaren motsvarar 1 franc, och för präglingen gälla samma föreskrifter som i Frankrike; dock präglas guldmynt endast å 20 och 10 dinarer samt silfvermynt å 5, 2, 1 och 1/2 dinar.", "headword": "Dinar"}
{"text": "Cocotte [kåkårt], fr., kvinna, som genom sedeslöshet skaffar sig medel till ett elegant lif, sköka. Jfr Demi-monde.", "headword": "Cocotte"}
{"text": "Fockebog-stag , sjöv. Se Stag.", "headword": "Fockebog-stag"}
{"text": "*Arbetarförsäkringsråd infördes i Sverige i samband med olycksfallsförsäkringen 1916 och ordnades genom lag om försäkringsrådet 1917 (se Försäkringsråd. Suppl.).", "headword": "*Arbetarförsäkringsråd"}
{"text": "Halfkronometer , ett oegentligt namn på ett slags finare ankargångsur. Se Ur.", "headword": "Halfkronometer"}
{"text": "*Linden, till 1885 landsförsamling och förort till staden Hannover, utgör nu särskild stad och stadskrets och hade 35,860 innev. 1895. Stor maskinfabrik (omkr. 1,400 arb.) samt väfverier, spinnerier m. m. 1.", "headword": "*Linden"}
{"text": "Sancta Del genitrix, Lat., »heliga guds moder». Se Mariabilder.", "headword": "Sancta Del genitrix"}
{"text": "Af undervisningsanstalter är främst att märka universitetet (se Helsingfors universitet). Vidare finnas här följande af staten bekostade läroverk: Polytekniska institutet (med 93 studerande, fördelade på 5 fackafdelningar); Normallyceum (afsedt tillika för utbildande af lärare); Reallyceum; Realskola, med 4 klasser; Fruntimmersskola, förenad med en privat pedagogi-klass, alla dessa med svenskt undervisningsspråk och sammanlagdt 836 elever (1881); samt privata läroverk: svenskt lyceum", "headword": ""}
{"text": "Hafslöpare , zool. Se Vattenlöpare. Hafsmusen.", "headword": "Hafslöpare"}
{"text": "*Dan, i forntiden stad på Palestinas nordgräns vid Jordans källor, tillhörde förut Sidon och kallades Lais, men eröfrades af daniterna och uppkallades efter dem. Platsen, der den låg, heter nu Tell el-Kadi, en 20 m. hög kulle 5 km. v. om Banijas, med två starka källor, hvilkas vatten förenar sig till Nahr el-Leddan. Ruinerna äro nu obetydliga.", "headword": "*Dan"}
{"text": "Fig. 4. Gotisk kalk af guld med ädelstenar, pärlor och emalj. (Statens hist. mus., Stockholm.) Fig. 9. Silfverpokal med förgyllning (Atlas bärande himmelsgloben), skänkt till Gustaf II Adolf af staden Nürnberg, 1631. (Statens hist. mus.)", "headword": ""}
{"text": "Bulow [bylå], Karl Wilhelm Paul von, tysk militär, f. 24 mars 1846 i Berlin, d. där 31 aug. 1921, inträdde 1864 i tjänst vid 2:a gardes- regementet till fot och deltog såsom sekundlöjtnant i krigen 1866 och 1870-71. Kapten vid general- staben 1877, tillhörde han sedan mest generalsta- ben, till dess han efter att några år förut ha varit chef för 4:e gardesregementet till fot 1903 med generallöjtnants grad blef chef för 3:e armékåren. General af infanteriet 1904 och generalöfverste", "headword": "Bulow"}
{"text": "Ranula. Se Grodsvulst.", "headword": "Ranula"}
{"text": "Cazenave [kaṡönav], Pierre Louis Alphée, fransk läkare, f. 1802, blef 1825 med. doktor, 1835 »professeur agrégé» vid medicinska fakulteten i Paris och egnade sig redan från början af sin vetenskapliga bana med förkärlek åt hudsjukdomarna samt inlade mycket stora förtjenster om deras studium. Död 1877. Hans förnämsta skrifter äro Traité des syphilides ou maladies vénériennes de la peau (1843), Leçons sur les maladies de la peau (1845–56), Traité des maladies du cuir chevelu (1850), Leçons cliniques sur l", "headword": "Cazenave"}
{"text": "Dagkorpral . Se Dagbefäl.", "headword": "Dagkorpral"}
{"text": "Jordens nafle. Se Delfi, sp. 90, och Demavend, sp. 121.", "headword": "Jordens nafle"}
{"text": "Apoteos (grek. apotheosis), förgudande, en ceremoni, genom hvilken forntidens folk tillerkände en människa gudomlig rang. Bruket att apoteosera var mycket gammalt hos grekerna och hade sin grund i den beundran och tacksamhet man ville visa aflidna, hvilka utmärkt sig som sitt folks välgörare eller förvärfvat ett glänsande hjälterykte. Senare lät mången härskare (t. ex. Alexander den store) apoteosera sig, medan han lefde. Hos romarna var Romulus länge den ende, som erhöll apoteosering; Julius Cæsar apo", "headword": "Apoteos"}
{"text": "Abat-sons [ababå], fr. Se Abat-vent.", "headword": "Abat-sons"}
{"text": "Kreusa (grek. Kpéovoa, lat. Creusa), en dotter af konung Priamos i Tröja, förmäld med ^Eneas. Vid Tröjas intagande och förstöring omkom hon under flykten. A. M. A. Kreusa, astron., en af småplaneterna. Kreuth [kröjt], Wildbad in K., kurort i bajerska alperna, reg.-omr. Oberbajern, 10 km. s. om Tegerusee, vid Weissach, 780 m. ö. h. Själfva badet ligger 828 m. ö. h. Mjölkkurer samt badbehandling, hvaribland svafvelbad. K. besökes af personer, som lida af initialformer af tuberkulos. L»-", "headword": "Kreusa"}
{"text": "Vattensorken, zool. Se Sorksläktet.", "headword": "Vattensorken"}
{"text": "Öfvergrader, artill., elevationsvinklar, hvilka öfverstiga 45°. Vid öfvergradselevation minskas skottvidden, då elevationen ökas, banorna bli mycket höga och spridningen relativt stor. Öfvergrader användas endast vid grofva kastpjäser och medföra fördelen, att projektilen vid nedslaget erhåller en mera stupande riktning, hvilket ökar genomslagningsförmågan mot horisontala mål. Se Skottvidd och Undergrader. G. af W-dt.", "headword": "Öfvergrader"}
{"text": "Charlotte [ʃarlått], kokk., efterrätt af grädde, socker, äggulor och i vatten löst gelatin, vispade öfver eld, tills blandningen tjocknar, då den hälles i form och får stelna på is. Klädes formen med glassbröd, kallas rätten ch. russe, annars ch. parisienne. En helt annan anrättning är s. k. äppelcharlotte, där formen beklädes med smörbestrukna brödskifvor, fylles med äppelkompott och gräddas i ugn; rätten serveras med gräddskum eller vaniljsås.", "headword": "Charlotte"}
{"text": "Fregatt-tackladt, sjöv., kallas ett fartyg med märsar och rår på alla tre masterna. O. E. G. N.", "headword": "Fregatt-tackladt"}
{"text": "Aversion (lat. aversio, bortvändande), afsky, motvilja.", "headword": "Aversion"}
{"text": "Pückler-Muskau , Hermann Ludwig Heinrich, furst von, tysk författare, f. 1785, d. 1871, var en tid militär, men tog afsked, då han vid sin faders död, 1811, tillträdde stamgodset Muskau. Detta förskönade han medelst vidsträckta härliga parkanläggningar, men sålde det 1845. Han sysselsatte sig därefter med anläggning af trädgårdar vid ett flertal tyska slott, Babelsberg nära Potsdam, Ettersburg vid Weimar o. s, v. En nitisk förkämpe för den s. k. naturliga trädgårdsstilen, införde han till Tyskland den stil, so", "headword": "Pückler-Muskau"}
{"text": "Alingsås, uppstad i Vestergötland, Elfsborgs län och Kullings härad. Det genomskäres af Lillån eller Gärdskeån och har ett utmärkt vackert läge nära Säfveåns utlopp i sjön Mjörn. 2,154 innev. (1874). Staden eger mycken och väl odlad jord. Uppskattningsvärdet är 1,530,037 kr. Hufvudnäringarna äro handel och åkerbruk. Industrien, som länge legat nere, har på senare tiden å nyo börjat uppblomstra. Stadens läroverk, som omtalas redan i ett konungabref af 1642, är sedan 1821 treklassigt. A. har en jernvägssta", "headword": "Alingsås"}
{"text": "Afrikanska jägare (fr. Chasseurs dAfrique). Se Jägare.", "headword": "Afrikanska jägare"}
{"text": "Herkeberga, socken i Upsala län, fördelad med större delen, 1,482 har, 380 innev. (1880), å Trögds härad och med en mindre del, 372 har, 135 innev. (1880), å Lagunda härad, tillsammans 1,854 har, 515 innev. Annex till Långtora, Upsala stift, Lagunda kontrakt.", "headword": "Herkeberga"}
{"text": "Långö, municipalsamhälle (enl. k. br. 14 febr. 1908) i Augerums socken, Blekinge län, omfattande den v. om Pantarholmen och Vämmö i Karlskrona belägna ön med samma namn, förenad med Pantarholmen medelst en träbro. 772 inv. (1910), Tax.-v. å fastigheter omkr. 450,000 kr. Wbg. Långörade flädermusen, zool. Se Fläder-möss. Långöre kapell. Se Kapelludden. Län g or n, befästning. Se Sveaborg.", "headword": "Långö"}
{"text": "Kladderadatsch, en i Berlin utkommande, af David Kalisch 1848 uppsatt veckoskämttidning, som odlar hufvudsakligen den politiska satiren.", "headword": "Kladderadatsch"}
{"text": "Polynesiska språk kallas alla de språk, som talas på öarna i det egentliga Polynesien (utom Mikronesien och Melanesien) fr. o. m. Nya Zeeland och Tongaöarna i v. t. o. m. Påskön i ö. Den austronesiska grenen af de austriska språken (hvartill äfven räknas de austroasiatiska språken i Främre och Bortre Indien), äfven benämnd den malajisk-polynesiska språkstammen (se d. o.), uppdelar sig i en indonesisk gren och en melanesisk-polynesisk, bättre som 0 c e a n i s k betecknad gren. Denna", "headword": ""}
{"text": "*Hagunda. 1. Härad, ingår i Upsala läns Mellersta domsaga och fögderi. Häradet omfattar bland andra socknar hela Järlåsa, men ingen del af Upsala-Näs. Tible kallas numera Skogs-Tible. 33,413 har. 5,049 innev. (1896). — 2. Kontrakt. 29,800 har. 4,262 innev. (1896).", "headword": "*Hagunda"}
{"text": "Cardamine Tourn., bot., växtsläkte af fam. Cruciferæ, med 7 arter i Skandinavien. Mest bekant är C. pratensis L., ängskrasse, en vacker, medelstor ört med blekvioletta eller hvita blommor, förekommande på fuktiga ställen öfver hela landet. I nordliga trakter sätter den ej frö, men förökar sig där, liksom äfven annorstädes, genom knoppbildning på bladen (jfr B r y o p h y 11 u m). G. L-m.", "headword": "Cardamine"}
{"text": "Slamflugslägtet, zool. Se Eristalis.", "headword": "Slamflugslägtet"}
{"text": "Brunskog , socken i Värmlands län, Jösse härad. 26,764 har. 3,899 inv. (1903). B. bildar med Boda och Mangskog ett konsistoriellt pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt.", "headword": "Brunskog"}
{"text": "Sundhetskollegium , före 1876 namn på Medicinalstyrelsen (se d. o.).", "headword": "Sundhetskollegium"}
{"text": "PraeteYea (Ceterum) censeo Carthaginem esse dele^dam. Se Cato, sp. 1300, och Delenda Carthago. PraeterFtio, lat., ret. Se Paralips. Praeterito-praesens, gramm. Se P e r f e k t u m. Praete^itum. Se P r e t er i t u m. Praetexta, lat., försedd med bräm. 1. Se T o g a. - 2. Namn på en sådan nationellt romersk tragedi (fabula), i hvilken ett romerskt ämne behandlas med någon i purpurbrämad toga (toga prcetexta) klädd man till hufvudperson. Exempel på prcetcxtce", "headword": ""}
{"text": "Fältminor. Se Minor.", "headword": "Fältminor"}
{"text": "Kilpikoski [kil-], by i Finland, 22 km. från S:t Michel, besattes 19 juni 1789 af en svensk afdelning under öfverstelöjtnant v. Numers, som förhögg framförvarande skog och anordnade bron öfver den förbiflytande ån till bränning. 21 s. m. anföllo ryssarna under general Rautenfeldt, men tillbakaslogos. Då fienden emellertid fick förstärkningar under general Michelson samt började bygga batterier, uppbrände v. Numers bron och drog sig i god ordning tillbaka den 6 mil långa vägen till Jorois. L. W:", "headword": "Kilpikoski"}
{"text": "Millöcker, Karl, österrikisk operettkompositör, f. 1842 i Wien, d. 1899 i närheten däraf, blef kapellmästare 1864 i Graz, 1866 vid Wiener Harmonietheater och 1869 vid Theater an der Wien. Utom pianostycken har han skrifvit en mängd operetter i Strauss-Suppés stil, bl. a. Die jungfrau von Belleville (, 1883), Der bettelstudent (1882; , 1883), som vann varaktig framgång, Gasparone (1884; uppf. i Stockholm 1883), Der arme Jonathan (1890; , s. å.). A. L.*", "headword": "Millöcker"}
{"text": "*Sparlösa. 3,026 har. 1,139 innev. (1897).", "headword": "*Sparlösa"}
{"text": "Yard [jārd], Eng., ett i England och Nord-Amerika brukligt längdmått, som innehåller 3 feet (fot) = 36 inches (tum) och motsvarar 0,91437 m. — Yard of land, ett engelskt ytmått vid fältmätning, = 30 acres = 120 roods = 12,14 har.", "headword": "Yard"}
{"text": "Bärlie, italienskt och spanskt mått för våta varor. Det är olika stort på olika ställen. Barilla-soda. Se Soda. Bar i nas [varmas]. 1) f. d. provins i sydamerikanska republiken Yenezuela. - 2) Stad i nämnda republik, vid en flod af samma namn. 3,950 innev. (1873). Bäring [bäring], en slägt i England, som innehar en af verldens största bankir-, export-och import-firmor (Bäring brothcrs G:o). Johan B., son af en prest i Bremen, började i första hälften af 18:de årh. en liten handelsaffär i", "headword": "Bärlie"}
{"text": "Edsforsen. Se Indalsälfven, sp. 468.", "headword": "Edsforsen"}
{"text": "Brummer, Therese Conradine, dansk författarinna under psevdonymen Fru Elisabeth, född Casse i Köpenhamn d. 8 Juni 1833, gift med dåv. ingeniörkaptenen N. A. Brummer, död i April 1896, författade åtskilliga berättelser, bland hvilka hennes »fortællinger» för barn funno många läsare.", "headword": "Brummer"}
{"text": "Saint Louis [sent löuis och säng loui]. 1. Stad i den nord-amerikanska staten Missouri, på högra stranden af Mississippi, 32 km. nedanom den punkt, der Missouri och Mississippi sammanflyta. Befolkningen har sedan 1830, då den utgjorde 5,862 personer, ökats högst betydligt, förnämligast genom invandringar, och uppgick 1881 till 350,518 personer, deraf 105,013 födda i utlandet. Staden, regelmässigt byggd, är belägen på trenne terrasser, af hvilka den öfversta höjer sig 60 m. öfver flodens yta. Den eger ett s", "headword": "Saint Louis"}
{"text": "Teknisk kemi, dets. som kemisk teknologi (se d. o.).", "headword": "Teknisk kemi"}
{"text": "Rizanesander , Hans Larsson, läroboksförfattare, var underlagman i Gästrikland under förra hälften af 1600-talet (enligt Stiernman omkr. 1628, enligt Hülphers ända till 1646). R. författade den första svenska läroboken i räknekonsten, hvilken också är den första af svensk man författade skrift, som speciellt behandlar aritmetiken. Denna lärobok, fullbordad 1601 och dedicerad till hertig Johan af Östergötland, blef dock af brist på medel aldrig tryckt; manuskriptet, som på 1700-talet tillhörde Stiernman, finn", "headword": "Rizanesander"}
{"text": "*Härryda. 8,741 har. 1,218 innev. (1896). *2.", "headword": "*Härryda"}
{"text": "Vägdelning. Se Väglag.", "headword": "Vägdelning"}
{"text": "Beauvale [båuveil], lord, engelsk diplomat. Se Lamb, F. J.", "headword": "Beauvale"}
{"text": "Abaca. Se Manilahampa", "headword": "Abaca"}
{"text": "Novoradomsk, kretsstad i rysk-polska guv. Piotrków, vid Wartes biflod Radomka och järnvägen WarschauWien. 14,464 inv. (1900). Stora järnverk och möbelfabriker (s. k. wienmöbler). J. F. N.", "headword": "Novoradomsk"}
{"text": "Croiset [krwasä]. 1. Marie Joseph Alfred C., fransk hellenist, f. 5 jan. 1845 i Paris, blef 1867 docent vid école normale supérieure, utnämndes 1885 till professor i grekisk vältalighet vid faculté des lettres, där han vardt dekanus 1898, och vardt 1886 medlem af académie des inscriptions et belles-lettres. C:s Xénopnon, son caractère et son talent (1873) prisbelöntes af franska akademien. Han har vidare författat La poésie de Pindare et les lois du lyrisme grec (1880), Histoire littéraire. Leçons de", "headword": "Croiset"}
{"text": "Djefvulsbladet, bot. Se Urtica.", "headword": "Djefvulsbladet"}
{"text": "Blanko, Sp. blanco, hvit; icke ifyldt ställe på vexlar, fullmakter m. m. Blanko-accept, godkännandet af en vexel, utan att emottagaren är skyldig beloppet. Blanko-kredit, öppen, på personligt förtroende grundad kredit, till följd af hvilken en person eger rättighet att till ett visst belopp draga vexlar på en annan, utan att hafva något att fordra af denne. Endossement in blanko, påteckning å baksidan af en vexel, hvarvid endast endossatens namn utsättes, men icke den persons, på hvilken vexeln tran", "headword": "Blanko"}
{"text": "Pachuca [-tjuka], hufvudstad i mejikanska staten Hidalgo, 88 km. n. ö. om hufvudstaden Mejico, med hvilken P. är förenadt genom jernväg. Omkr. 14,000 innev. Silfvergrufvor.", "headword": "Pachuca"}
{"text": "Suchtelen , Johan Peter van, grefve, rysk general och diplomat, f. 2 aug. 1751 i Graves i Brabant, d. 18 jan. 1836 i Stockholm (begrafd på Solna kyrkogård), erhöll vårdad uppfostran och ingick i nederländska ingenjörkåren samt förestod tillika några år professur i matematik vid universitetet i Leiden. 1783, då han redan nått graden af öfverstelöjtnant, blef han af Katarina II kallad till Ryssland och fick där anställning vid geni- och artillerikåren. 1789 och 1790 deltog S. med utmärkelse i kriget mot Sve", "headword": "Suchtelen"}
{"text": "Skyddspatron, detsamma som skyddshelgon (se Helgon, sp. 303). Skyddsplan, befästningsk., den närmast bakom bröstvärnet inuti en befästning befintliga plats, där försvararna kunna stå skyddade (defilerade) för fiendens insyn och eld. I mån som den indirekta elden med starkt krökta kulbanor fått större användning, har också skyddsplanets bredd minskats och själfva planet sänkts allt djupare ned bakom bröstvärnet, så att det numera vanligen nedgräfves under naturliga marken. O. A. B.*", "headword": "Skyddspatron"}
{"text": "Gonne, Christian Friedrich, tysk genre- och historiemålare, f. 1813 i Dresden, vid hvars akademi han blef professor 1857. Han första arbeten voro genrestycken (Kortspelare, Konvenanspartiet m. fl.), som gjorde mycken lycka. Under sin vistelse i Rom målade han en större tafla, Judaskyssen, och beträdde dermed historiemåleriets område. Som hans bästa verk anses Lady Macbeth (1872), Festmåltid under 1500-talet (1874) och Konung Johans af Sachsen porträtt, i Leipzigs rådhus. G. har skrifvit Flüchtige blic", "headword": "Gonne"}
{"text": "Brie-ost [bri-], fr. fromage de Brie (uppkallad efter franska landskapet Brie), fransk, mycket mjuk gräddost, som hastigt mognar.", "headword": "Brie-ost"}
{"text": "Arhusiander, Magnus, affärsman, riksdagsman, kommunalman, f. 29 jan. 1829 i Säter, öfvertog 1868 en större trävaruaffär (Heffners aktiebolag) i Sundsvall och deltog 1874 i stiftandet af Sundsvalls handelsbank. Han representerade från och med 1883 till och med lagtima riksdagen 1892 och åren 1895 1900 staden i riksdagens andra kammare och var under urtima riksdagen 1892 samt 189394 ledamot af första kammaren för Västernorrlands län. A. slöt sig först till frihandelsvänliga vänstern, sedermera till liberala", "headword": "Arhusiander"}
{"text": "Ragusa [-gō-]. 1. (Slav. Dubrovnik, turk. Paprovnik) Stad på östra kusten af Adriatiska hafvet, i många århundraden en oberoende republik, nu hufvudstad i ett distrikt i österrikiska konungariket Dalmatien, ligger tätt vid hafvet vid foten af och till en del på de branta sluttningarna af Monte Sergio, så att de öfre gatorna äro genom trappor förenade med de nedre. Genom sina många torn och höga murar har R. utseendet af en fästning från medeltiden, men är tämligen väl byggdt, fastän gatorna äro trånga", "headword": "Ragusa"}
{"text": "Vattumannen, astron., lat. Aquarius, namn på det 11:e af zodiakens tecken (se Djurkretsen) och på en stjärnbild i samma trakt af himmelen. Denna stjärnbild är belägen mellan 20 1/2 och 24 timmars rektascension och sträcker sig från 30 graders sydlig deklination till något n. om himmelsekvatorn. Den innehåller omkr. ett hundratal för blotta ögat synliga stjärnor, af hvilka de 5 ljusstarkaste äro af 3:e storleken. B—d.", "headword": "Vattumannen"}
{"text": "Saltoluokta [-loåk-], vik på södra sidan af Stora Lule träsk. Där har Svenska turistföreningen anlagt en turiststation, strax utanför östra gränsen af Stora sjöfallets nationalpark. Stationen består af två stugor, den större innehållande tre rum med liggplatser för 16 pers. samt kök, den mindre har sex liggplatser. Belägen 12 km. från Stora sjöfallet, är stationen utgångspunkt för besök vid fallet, dit föreningens motorbåt går vissa dagar i veckan, och vägen dit från Luleluspe station på järnvägen Gällivar", "headword": "Saltoluokta"}
{"text": "Sittace, zool. Se Papegojor, sp. 715.", "headword": "Sittace"}
{"text": "Brindisi , it. (troligen af ty. brings, jag öfverlemnar det till dig), skål; dryckessång.", "headword": "Brindisi"}
{"text": "Stilistik (af Stil, se d. o.), vetenskapen om stilen, stillära. Språkv. Redan i antiken var stilistiken föremål för starkt intresse och lifliga studier, hvarvid det så godt som uteslutande kom an på teknisk undervisning och praktiska syften. Man kan säga, att ämnet delades upp i poetik (se d. o.) och retorik (se d. o.); det sammanföll mer eller mindre med litteraturkritiken (se d. o.). I stort sedt egde härutinnan ingen förändring rum under många århundraden, då antiken alltjämt behöll sin makt öfver ku", "headword": "Stilistik"}
{"text": "Rovigno [råvinjå], stad på sydvästra kusten af Istrien, genom en bibana till Canfanaro förenad med järnvägslinjen Trieste-Pola. 12,323 inv. (1910). Staden har två hamnar med skeppsvarf. Betydande sardellfiske, cementtillverkning samt export af vin och olivolja. Framstående zoologisk hafsstation.", "headword": "Rovigno"}
{"text": "Vattennäsa, bygnk., detsamma som droppnäsa (se Näsa, bygnk., 2).", "headword": "Vattennäsa"}
{"text": "På samma sätt inses betydelsen af högre differenser. Differensräkningen har till uppgift dels att angifva differenserna, då funktionerna äro gifna, dels att bestämma själfva funktionerna, då differenserna på något sätt äro gifna. Den är af stor nytta vid seriesummering, beräkning af numeriska tabeller, lösning af sannolikhetsproblem o. s. v. — Differensräkningen upptäcktes af Taylor (1715) samt utbildades af Lagrange och Laplace. Bland läroböcker må nämnas Markoff, (Leipzig 1896). G. E.*", "headword": ""}
{"text": "Lewes [löis], George Henry, engelsk filosof, f. 1817 i London, d. 1878, var sedan 1854 förenad i samvetsäktenskap med författarinnan (se Cross, M. A.). Hans hufvudarbete är en framställning af History of philosophy (2 dlr, 1845 -46, sista uppl. 1880), hvari han historiskt söker visa omöjligheten af en metafysik och framställer Comtes positivism som den slutliga ståndpunkten. I sitt senare arbete Problems of life and mind (4 dlr, 1874-79) gör han emellertid gällande, att äfven metafysiska problem kun", "headword": "Lewes"}
{"text": "Paleologerna. Se Palailogerna.", "headword": "Paleologerna"}
{"text": "Buxtehude [-hode], stad i preussiska regeringsomr. Stade, vid Este. 3,654 inv. (1900). Flera fabriker och ej obetydlig skeppsfart. B. intogs 1632 af svenskarna under Åke Tott och belägrades sedan förgäfves af Pappenheim. Dess försvarsverk förstärktes af Leslie, men staden utrymdes sedan af svenskarna. Den återtogs 1645 af Königsmarck, hvarefter den ytterligare befästes från 1647. 1648 kom B. genom westfaliska freden under Sverige. 1657 intogs det af danske marsken Anders Bille, men återtogs snart af Asch", "headword": "Buxtehude"}
{"text": "Rubico l. Rubicon (nu Pisciatello), en liten i Adriatiska hafvet några mil s. om Ravenna utfallande flod, hvilken till en del bildade gräns mellan Cisalpinska Gallien och Italien. R. är särskildt bekant genom Julius Caesars öfvergång i Jan. år 49 (efter den äldre tidräkningen) f. Kr. Såsom ståthållare i Gallien egde denne nämligen icke rättighet att från sin provins begifva sig in i Italien, och med hans marsch med väpnad styrka öfver gränsfloden var revolutionens bana beträdd. Också skall han hafva d", "headword": "Rubico"}
{"text": "Tava-ajk. Se Mytologi, sp. 173.", "headword": "Tava-ajk"}
{"text": "Malgomajs revir, af Härnösands distrikt och Västerbottens län, omfattar västra delen af Vilhelmina socken. Reviret, som är indeladt i 6 bevakningstrakter, omfattar 71,613 har allmänna skogar (1920), hvaraf 10 kronoparker 62,671 har. S—r.", "headword": "Malgomajs revir"}
{"text": "Domitius, en bekant romersk slägt. 1. Lucius Domitius Ahenobarbus, konsul 54 f. Kr., var en hätsk fiende till Caesar och stupade vid Pharsalos 48 f. Kr. 2. Gneius D., den förres son, var delaktig i sammansvärjningen mot Caesar. 3. Gneius D., den förres sonsons son, var make till Agrippina, Germanici dotter, och fader till kejsar Nero. 4. Gneius D. Corbulo, en utmärkt romersk fältherre under 1:sta årh. e. Kr., föll år 67 e. Kr. offer för Neros afundsjuka. Se Corbulo.", "headword": "Domitius"}
{"text": "Djuma är i den turkiska kalendern fredagens namn. Emedan profetens flykt inträffade på en fredag, helighålles djuma i österlanden ungefär på samma sätt som söndagen i vesterlanden.", "headword": "Djuma"}
{"text": "Durandus, Guilielmus, en fransk kanonist och en fransk skolastiker. Se Durand, G.", "headword": "Durandus"}
{"text": "Extra rotering kallas den rotering, hvilken, på grund af 180910 års riksdags beslut, blifvit ålagd jord, som var fritagen från den ordinarie roteringen. Extra roteringen verkställdes först enligt k. instr. 5 Febr. 1811 och jämkades sedermera enligt k. instr. 20 Dec. 1825. Enligt denna senare skulle den från ordinarie rotering befriade jorden undergå extra rotering, om den i storlek uppginge till 1/16 mantal; dock frikallades från extra roteringen, såsom naturligt var, rusthållsstammar samt dessutom en del bo", "headword": "Extra rotering"}
{"text": "Teesdalea (Teesdalia) R. Br., Sandkrasse, bot., ett litet örtsläkte inom fam. Cruciferæ. I Sverige finnes en art, T. nudicaulis (Iberis nudicaulis), som är lågväxt, med vanligen lyrformigt pardelade blad i rosett vid basen af den nästan bladlösa stjälken. Blomfodret är öppet. Kronbladen äro hvita, små, 2 större och 2 mindre; frukten är en nästan rundplattad, urnupen, glatt skida. Oftast uppskjuta flera stjälkar från samma rot. Sandkrassen växer mindre allmänt på berg och sandiga ställen i södra Sverige.", "headword": "Teesdalea"}
{"text": "Etspomada . Se Mordants.", "headword": "Etspomada"}
{"text": "Gjesvser, fiskeläge nära nordspetsen på Magerö, i Måsöy härad, Finnmark fylke, Norge. 1906 fiskades där 648,000 st. torskar af 1,245 fiskare. Utanför G. ligga i rad tre karakteristiskt bildade klippöar med fågelberg (Gjesvserstap-p e n e). K- G. G. Gjesvserstappene. Se G j e s v ser. Suppl. Gjevedal. Se Gjövdal. Suppl. Gjord, bredt, starkt band af hamp- eller lingarn att användas som spännrem till stolsitsars undersida, sängbottnar, sel- och sadeltyg m. m. Selen hålles", "headword": "Gjesvser"}
{"text": "Illyriska språket och literaturen. Se Serbiska språket och literaturen.", "headword": "Illyriska språket och literaturen"}
{"text": "Antimakassar. Se Mankassarolja.", "headword": "Antimakassar"}
{"text": "Montmorency [mlmåräsi], en förnäm fransk släkt, uppkallad efter stamslottet M. (se föreg, art.). Redan vid år 950 nämnes bland stora länsherrar i Frankrike Bouchard, sire de M. Sedan baroniet Bourbon 1327 upphöjts till hertigdöme, lär släkten M. ha fått kungligt tillstånd att kalla sig första baroner af Frankrike. Den var då sedan 1230, oafsedt äldre bigrenar, delad i två hufvudgrenar, baronernas af M. och grenen M.-Laval. Den senare utslocknade 1412. Den förra delade sig sedan 1477 i en mängd grenar, bosa", "headword": "Montmorency"}
{"text": "Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. 1924 íunnos 7 kommittéer och 15 föreningar. För- eningens hela medlemsantal var s. å. 18,770. 1904 -24 höllos 1,833 föredrag rörande tuberkulosen; kvartalsskriften utgår nu i 22,000 ex. Tuberkulos- hygieniska utställningen i Stockholm har upphört. Vid 1925 års slut funnos öfver 200 dispensärer, och anslaget till deras verksamhet uppgick s. å. till 319,á92 kr. Betydande belopp ha anslagits till", "headword": ""}
{"text": "*Knapp. 1. L. F. K. lemnade professuren 1889.", "headword": "*Knapp"}
{"text": "Aegialea. Se Achaja.", "headword": "Aegialea"}
{"text": "Frälseskatte, jordnatur, som uppkommer derigenom att egaren af ett frälsehemman säljer eganderätten till jorden, men förbehåller sig eganderätten till räntan. Denna ränta bär namn af frälseränta och betraktas till sin natur såsom fast egendom (k. förordn. d. 10 April 1810), hvadan äfven vid försäljning eller annan öfverlåtelse deraf förfares alldeles som med fast egendom, och bevillning erlägges för den såsom sådan. Köpet bedömes helt och hållet efter de emellan kontrahenterna slutna aftal och afhandlingar,", "headword": "Frälseskatte"}
{"text": "Rustkammare kallas vanligen den lilla förrådsbod, i hvilken rusthållare är skyldig förvara de persedlar tillhörande ryttarens (soldatens) och hästens utrustning, som icke intagas i regementsförrådet. I dagligt tal användes benämningen ofta om persedelförråd i kaserner.", "headword": "Rustkammare"}
{"text": "Karwar, hufvudstad i distriktet North Canara, kejsaredömet Indien. 13,263 innev. (1872). K. är en betydande handelsstad och har den enda säkra hamnen på hela vestra kusten mellan Bombaj och Kotsjin.", "headword": "Karwar"}
{"text": "Parnassen. Se Parnassos.", "headword": "Parnassen"}
{"text": "Ytterstfors (Ytterfors), sågverk vid den liknämnda forsen (7,6 m. normal fallhöjd) i Byske älf, nära dess utlopp i Byskefjorden af Bottniska viken inom Byske socken, Västerbottens län, tillhör a.-b. Ytterstfors aktiekapital 32,5 mill. kr.). Vid Y. finnas elektrisk såg om 2 ramar, hyfleri, träsliperi och installerad turbineffekt om 1,750 hkr. och torkeri. Bolaget eger äfven det 3,5 km. s. om Y. vid hafvet belägna Furuögrund, med ångsåg om 7 ramar, 2 kant- och 1 stafverk samt 2 klyfsågar, gjuteri, mek. verks", "headword": "Ytterstfors"}
{"text": "Takaoka, stad i japanska prov. Etsiu, vestra delen af ön Nippon, 10 km. från Tojamaviken. 30,876 innev. (1895).", "headword": "Takaoka"}
{"text": "Lartet adet ligger en orm dold i gräset, här lurar dold en fara. Uttrycket förekommer i Vergilius, III, 93. Lateur [-tor], Petrus Maria Francis-cus, flamsk författare, f. 4 okt. 1871 i Avelghem, bosatt i Ingoyghem, har under pseudonymen Stijn S t r e u v e l s författat ett stort antal skildringar från det moderna flamska landtlifvet (Lenteleven 1900, Zornerland 1901, Zonnctij, s. å., Doodendans, s. å., Langs de wegen 1902, Dagen, s. å., Minnehandel 1903,", "headword": ""}
{"text": "Inrättandet af storskattmästareämbetet skedde icke för att blott skapa en tom värdighet, utan det var afsedt att blifva en led i den nya förvaltningsorganisation, som Gustaf Adolf ärnade införa i de eröfrade landen. Uti fullmakten gafs åt B. »full direktion och expedition af alla kammar- och penningesaker, benådningar, kontributioner, tullar, räntor och inkomster, af hvad namn de vara må, eller hvarifrån de härröra, i alla K. M:ts genom Guds nådiga", "headword": ""}
{"text": "Sjöfartskongresser, anordnade af TAssociation internationale permanente des Congrés de navigation, ha ytterligare egt rum i Philadelphia 1912 och i London 1923. Zoologkongresser ha hållits i Paris 1889, Moskva 1892, Leiden 1895, Cambridge 1898, Berlin 1901, Bern 1904, Boston 1907, Graz 1910 och Monaco 1913. * Internationella kriminalistf öreningen. På grund af Världskriget har dess verksamhet de facto upphört. N. S-g. Internationella kvinnoförbundet för fred och", "headword": ""}
{"text": "Aulard [ålar], François Victor Alphonse, fransk historiker, f. 1849, deltog i kriget 187071, var sedan professor vid olika läroverk och har sedan 1886 beklädt den af Paris municipalråd tydligen i radikalt partisyfte skapade professuren i Franska revolutionens historia vid Faculté des lettres. Frukterna af hans forskningar, som äro präglade både af samvetsgrannhet och af hans radikala politiska åsikter, äro bl. a. Léloquence parlementaire pendant la révolution française (2 delar, 188285), en biografi ö", "headword": "Aulard"}
{"text": "Whitechapel [hoäjt-tjäpel], ett parti af stadsdelen Eastend i London, der bl. a. den svenska kyrkan, Ulrika Eleonora, är belägen (se London, sp. 63 och 69).", "headword": "Whitechapel"}
{"text": "Under senare delen af sin lefnad utöfvade C. en ganska betydande författareverksamhet. Så utgaf han 1768 planchverket Architectura navalis mercatoria och 1775 Tractat om skeppsbyggeriet. De följande åren utkommo åtskilliga smärre afhandlingar af hans hand, och 1806 offentliggjorde han sitt stora arbete Försök till theoretisk afhandling att gifva linjeskepp och fregatter deras rätta form, med tillhörande planchverk. 1767 blef han ledamot af Vetenskapsakademien och 1804 hedersledamot af", "headword": ""}
{"text": "Heliga korsets och Kristi lidandes samfund, Se Passionisternas orden.", "headword": "Heliga korsets och Kristi lidandes samfund"}
{"text": "Villaviciosa [vilja-], José de, spansk skald, f. 1589, d. 1658 såsom inqvisitor i Cuenca, skref i sin ungdom den komiska hjeltedikten La mosquea (1615; bästa uppl. 1777), skildrande ett krig mellan flugorna och myggorna. Dikten hör till de bättre i sitt slag och utmärker sig genom uppfinningsrikhet, fin ironi samt förträfflig versbehandling. Den är utgifven i bd 17 af »Biblioteca de autores españoles».", "headword": "Villaviciosa"}
{"text": "Göteborgssystemet. I stad (och med k. m:ts tillstånd äfven köping) kan hela brännvinshandeln utan auktion öfverlåtas åt ett bolag. Sådana brännvinsförsäljningsbolag med i någon mån filantropiskt syfte förekommo redan före 1855, men först 1865 öfvertog ett bolag i Göteborg försäljningen med bestämd uppgift att bedrifva utskänkningsrörelsen utan hänsyn till egen vinst, uteslutande med fäst afseende å den arbetande klassens fördelar i moraliskt och ekonomiskt", "headword": ""}
{"text": "Backman, Karl, finsk pedagog, föddes i Lovisa stad 1805. Han blef student i Åbo 1823, men nödgades sedan för medellöshets skull använda en stor del af sin tid på informerande, hvarför han först 1832 kunde taga filosofie kandidatexamen. S. å. promoverades han till magister. Det var hans afsigt att derefter egna sig åt medicinska studier; men af samma skäl som förut måste han egna sig åt pedagogiska värf och antog derför 1833 en lärarebefattning vid det då nyss inrättade lyceum i Helsingfors samt två år", "headword": "Backman"}
{"text": "Vendémiaire [vãdemiǟr], fr. (af lat. vindemia, vinskörd), , den 1:a månaden och 1:a höstmånaden i den franska republikanska kalendern (se Kalender, sp. 601), hade 30 dagar och räknades fr. o. m. 22 sept. t. o. m. 21 okt. af åren 1792—94 och 1796—98, 23 sept.—22 okt. af åren 1795, 1799—1802 och 1804—05 samt 24 sept.—23 okt. af året 1803. — Historiskt märkvärdig är 13 vendémiaire år IV (5 okt. 1795), då den af Paris borgerskap företagna resningen mot nationalkonventet kufvades af Napoléon Bonaparte, efter en", "headword": "Vendémiaire"}
{"text": "Botaurus, zool. Se Rördrommen.", "headword": "Botaurus"}
{"text": "Tallberget, kronopark i Kalix revir, Öfre Norrbottens öfverjägmästardistrikt, Norrbottens län, har jämlikt k. br. 16 juni 1876 och skogsstyrelsens beslut 10 sept. 1877 efter afvittring bildats af gammal kronomark. 8,122 har (1915). S—r.", "headword": "Tallberget"}
{"text": "Rökgasförvärmare. Se Ångpanna, sp. 1068 och 1076.", "headword": "Rökgasförvärmare"}
{"text": "Prejudice [-dīs; fr. préjudice, af lat. præjudicium, eg. dom i förväg], skada, orätt, förfång. Prejudicera, skada, göra förfång, förnärma. Prejudicerad kallas en växel, när regressen på den gått förlorad.", "headword": "Prejudice"}
{"text": "Lombardiet (it. Lombardia), landskap (compartimento) i norra Italien, emellan Alperna och Po, genom Ticino och Sesia skildt från Piemont och genom Mincio från Venezien. 24,085 kvkm. 4,282,728 inv. (1901), 178 inv. på 1 kvkm. L. omfattar de 8 prov. Como, Milano, Pavia, Sondrio, Bergamo, Cremona, Brescia och Mantova. Det är ett af Italiens bördigaste landskap. Med afseende på naturbeskaffenheten utgör den nordligaste delen ett alpland; sträckan emellan Lago maggiore, Luganosjön, Lago di Como, Iseo och Garda", "headword": "Lombardiet"}
{"text": "Gammelsta, gods i Kila socken, Södermanlands län, 2 1/2 mtl, tax.-v. 133,500 kr. (1906), har liksom det i samma socken belägna Ålberga tillhört släkten De Besche och eges nu liksom detta af släkten Sederholm.", "headword": "Gammelsta"}
{"text": "Nonie, fys., en apparat för noggrann afläsning af en skala. Nonien är en med hufvudskalan jämnlöpande, skjutbar hjelpskala, så indelad, att den innefattar ett visst jämnt antal (exempelvis 10, 30 eller 60) intervall och hufvudskalan inom samma område ett intervall mindre, hvarigenom intervallen å nonien blifva något (1/10, 1/30 eller 1/60) mindre än de på hufvudskalan. Afläsningen sker preliminärt vid noniens första streck (nollstrecket) och noggrant derigenom att man ger akt på hvilket af noniens str", "headword": "Nonie"}
{"text": "Hylta. Se Hult 1.", "headword": "Hylta"}
{"text": "Delfin, benämning på hvardera af de tvänne handtag, som pläga förekomma på bronskanoners öfre del, vanligen öfver kanonens tyngdpunkt, och som användas, då kanonen skall flyttas utan lavett. Dessa handtag hade på äldre kanoner formen af delfiner (deraf namnet); numera göras de enklare. W. G. B.", "headword": "Delfin"}
{"text": "Refysera . Se Refusera.", "headword": "Refysera"}
{"text": "Gurlitt. 1. Johannes Gottfried G., tysk filolog och skolman, f. 1754, utnämndes 1778 till lärare och 1779 till rektor vid undervisningsanstalten i Kloster Bergen vid Magdeburg, men flyttade 1802 till Hamburg, der han blef professor i orientaliska språk vid akademiska gymnasiet samt direktor vid Johanneum. Död 1827. Bland G:s många skrifter märkas: Abriss der geschichte der philosophie (1786), Ueber die gemmenkunde (1798), Ueber mosaik (s. å.), Allgemeine einleitung in das studium der schönen kunst des a", "headword": "Gurlitt"}
{"text": "Urotoxin (af grek. uron, gift, och toxin, se d. o.), med., ett hufvudsakligen inom den franska medicinen användt uttryck för de i urinen befintliga och med densamma ur kroppen utsöndrade giftiga ämnena, hvilka delvis ännu till sin kemiska natur äro okända. Urinens giftighet upptäcktes af de franske forskarna Vauquelin (se d. o.) och Ségalas 1822. På senare år har studiet häraf tagit fart hufvudsakligen efter utgifningen af Bouchards (se d. o.) arbeten. För att undgå inverkan af digestionsvätskorna har m", "headword": "Urotoxin"}
{"text": "Stolpe , Knut Hjalmar, arkeolog och etnograf, f. 23 april 1841 i Gäfle, d. 27 jan. 1905 i Stockholm, blef student i Uppsala 1860, filos. kandidat 1870 och filos. doktor 1872, idkade s. å. arkeologiska studier i Lund och Köpenhamn, kallades 1873 till docent i nordisk arkeologi vid Lunds universitet och förordnades 1874 till e. o. amanuens vid Vitt. hist. o. ant. akademien, där han 1880 utnämndes till andre amanuens. 1871 började S. arkeologiska undersökningar på Björkö (sed. o.), som med statsans", "headword": "Stolpe"}
{"text": "Spartakister. Se Spartakus. Suppl.", "headword": "Spartakister"}
{"text": "Årdal (Aardal), norska härad. 1. I Rogaland fylke (före 1919 Stavanger amt), n. ö. om Stavanger. 505,26 kvkm. 842 inv. (1920). Staf- kyrka. Jordbruk, i synnerhet boskapsskötsel, j Häradet genomflytes af Årdalsvasdraget, som har ett nederbördsområde på 344 kvkm. och som utbyggdt uppges skola motsvara 37,700 eff. hkr. - 2. Vid innersta delen af Sognefjorden, Sogn og Fjordane fylke (före 1919 N. Bergenhus amt). 994,60 kvkm. 1,606 inv. (1920). Storsla- gen natur. Skagastölstinderne och en rad af Vest- Jo", "headword": "Årdal"}
{"text": "Ballistiska pendeln, ett instrument för mätning af en projektils hastighet. Det består i sin enklaste form af en pendel, försedd i sin nedre del med en förstärkning för att uppfånga en afskjuten projektil. Då en projektil träffar pendeln, gör denna en svängning, och genom att mäta utslagets storlek erhålles ett visst mått på projektilens anslagshastighet. E. N.", "headword": "Ballistiska pendeln"}
{"text": "Bromatologi (af grek. broma, föda, och logos, ord, lära), läran om näringsmedlen.", "headword": "Bromatologi"}
{"text": "Spetsringar . Se Nål, sp. 307.", "headword": "Spetsringar"}
{"text": "Supraorbitalnevralgi (af Lat. super, ofvanom, och orbita, ögonhålan), med. Se Ansigtssmärta.", "headword": "Supraorbitalnevralgi"}
{"text": "Synergism (af Grek. synergos, medverkande) kallas i kyrkohistorien den åsigt, enligt hvilken vid omvändelsen den menskliga viljan i viss mån medverkar med den gudomliga nåden. Den omfattades i reformationstiden väsentligen af Melanchthon och hans skola, under det att den stränga lutherdomens anhängare förfäktade läran om den naturliga viljans absoluta oförmåga i andliga ting. Redan i sina »Loci theologici» (1535) fordrade Melanchthon af den fria viljan, att hon icke skulle förhålla sig overksam med hänsy", "headword": "Synergism"}
{"text": "I handeln på I. fingo portugiserna från 1600-talets början farliga konkurrenter, dels i holländarna, som 1602 stiftade ett ostindiskt kompani, och dels i det 1600 stiftade engelska Ostindiska kompaniet, hvilka till en början bägge lade hufvudvikten på handelsförbindelser med i Bortre I. Holländarna fråntogo emellertid portugiserna äfven deras faktorier på Ceylon (1658) och på Malabarkusten (1664) samt anlade 1656 ett viktigt faktori i Chinsura vid Gangesmynningen (se Hugli). Deras syften voro", "headword": ""}
{"text": "Elektriskt fält. Se Potential.", "headword": "Elektriskt fält"}
{"text": "Mare, Lat., haf. M. balticum, Östersjön: M. britannicum, Engelska kanalen; M. hibernicum, Irländska sjön; M. internum l. M. mediterraneum, Medelhafvet; M. pacificum, Stilla oceanen. Se vidare Mare clausum.", "headword": "Mare"}
{"text": "Rasande koller, veter. Se Koller.", "headword": "Rasande koller"}
{"text": "Kompostjord . Se Kompostgödsel.", "headword": "Kompostjord"}
{"text": "*Madrid. 1. Provinsen har enligt nyare officiella uppgifter en areal af 7,989 qvkm., med 682,644 innev. (1887). — 2. Hufvudstaden hade s. å. 470,283 innev.", "headword": "*Madrid"}
{"text": "Handelskoloni. Se Koloni.", "headword": "Handelskoloni"}
{"text": "*Sköfde hade i dec. 1925 10,165 inv. Det planerade området omfattar, sedan ny stadsplan fastställts 23 okt. 1925, 277 har. Tax.-v. å fastighet var 33,249,400 kr. (1925), hvaraf för jordbruksfastighet 3,968,600 kr. och för bevillningsfri 6,156,900 kr. Stadens tillgångar voro 3,572,458 kr. (1924), dess skulder 2,705,590 kr. Den beskattningsbara inkomsten var 9,211,000 kr. (1925). 1924 uppfördes ett stort ålderdomshem för omkr. 300,000 kr., 1925 ett församlingshus för omkr. 150,000 kr. Ett nytt vattenled", "headword": "*Sköfde"}
{"text": "Schwan, Johan Gustaf, den förres son, köpman, politiker, född 1802, blef efter faderns död chef för ett af Stockholms största handelshus och fick efter några år tillfälle att betydligt öka den ärfda förmögenheten, då han 1837 bildade ett bolag, som på särdeles goda vilkor åtog sig ombyggningen af Trollhätte kanal. Medlem af Stockholms stads styrelse, erhöll han snart ett inflytande, som motvägde Schartaus, hvars sparsamhetsgrundsatser i den kommunala hushållningen han icke hyllade. 1850, och sedermera", "headword": "Schwan"}
{"text": "Brandelius, Bengt Johan Gustaf, militär, djur- och genremålare, föddes d. 22 Okt. 1833 i Fredsbergs socken i Skaraborgs län, begagnade, samtidigt med det han genomgick Stockholms lyceum, undervisningen vid Akademien för de fria konsterna och hade, då han 1852 blef student, genomgått akademiens klasser. 1856 blef han underlöjtnant vid Skaraborgs regemente, och hans militära tjenstgöring förde honom då till Göteborg, der hans konstnärliga anlag blefvo föremål för mycken uppmärksamhet i enskilda kretsar. 1857", "headword": "Brandelius"}
{"text": "Saint-Raphael [säng-], stad i franska depart. Var, 3 km. s. ö. om Fréjus, hvars hamn det är, vid en vik af Medelhafvet och vid jernvägen Marseille-Mentone. Omkr. 2,500 innev. Hafsbad och vinterkurort.", "headword": "Saint-Raphael"}
{"text": "Tampere, det finska namnet på Tammerfors.", "headword": "Tampere"}
{"text": "Trautman, Valentin Staffansson, kopparstickare, inkom från Tyskland, sannolikt straxt efter 1610, och utförde i Stockholm åtskilliga större och mindre blad, i ett sorgfälligt, men tämligen torrt och effektlöst manér. Af dessa må nämnas porträtt af Gustaf II Adolf (3 st. 161618), flere blad i bibelupplagan 1618 samt A. Bureus stora karta Orbis arctoi imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula (1626; 6 blad). T. graverade äfven i trä ett antal runstensafbildningar för J. Th. Bureus räkning samt utförde de", "headword": "Trautman"}
{"text": "Kastelle-klostret. Se Kastellgården.", "headword": "Kastelle-klostret"}
{"text": "Stanislaus, konungar af Polen: 1. S. I Leszczynski, son af Raphael Leszczynski (se d. o.), föddes i Lemberg d. 20 Okt. 1677. Innehafvare af områdena Reisen och Lissa i Storpolen, blef han efter att hafva besökt hofven i Wien, Rom och Paris upphöjd till vojvod af Posen. 1704 sändes han som ambassadör till Karl XII och lyckades behaga denne till den grad, att Karl genomdref hans val till konung af Polen på riksdagen i Varsjav d. 12 Juli 1704. Den 4 Okt. 1705 kröntes S. och hans gemål, Katarina Opolinska, hv", "headword": "Stanislaus"}
{"text": "Babemba, en i makt tilltagande, s. om Tanganjika bosatt folkstam, som härskar öfver området mellan sjöarna Njassa och Bangveolo, hvarifrån den undanträngt de buskmanliknande, opålitliga babisa. Den har intagit en del af det fordom mäktiga Kasembes rike, hvars största del nu hör under Msiris rike, hvilket råder öfver alla stammar vid öfre Kongo. H. S.", "headword": "Babemba"}
{"text": "Dryckeskärl har man i olika tider förfärdigat af mångahanda material: lera, trä, horn, stengods, metaller (silfver, guld, brons, tenn, aluminium), elfenben, glas. Grundformer äro den djupa eller flata skålen och den cylindriska bägaren. Hos naturfolken nyttjas än i dag urholkade kurbits- och kokosnötskal o. d. att dricka ur, liksom i urtiden, innan man fann på att forma skålen af lera, som sedan brändes; man satte vidare fot under skålen, och med tiden tillverkades bägaren af metall. Hos forngrekerna utvec", "headword": "Dryckeskärl"}
{"text": "Con brio, Ital., musikt., med eldigt och kraftigt föredrag. Jfr Brio.", "headword": "Con brio"}
{"text": "Österländska hunner. Se Indoskyter. Österländska kyrkan (österns ortodoxa katolska och apostoliska kyrka). Se Grekisk-katolska kyrkan. Österländska språk. Se Orientaliska språk.", "headword": "Österländska hunner"}
{"text": "Lettiska språket och literaturen. Lettiskan eller, med inhemskt namn, latwischu walloda, , delar sig i tre hufvuddialekter: en höglettisk, i östra och sydöstra delen af det lettiska språkområdet (om dettas utsträckning se Letter), och två låglettiska, nämligen den tamiska, i nordvest, och den mellersta, hvilken omfattar den återstående och största delen af språkområdet. Ur denna, som äfven i fonetiskt hänseende håller medelvägen mellan den hårda höglettiskan och den veka tamiskan, har skriftspråket utbildat sig, och efter detta", "headword": "Lettiska språket och literaturen"}
{"text": "Frans Josefs fjord, en lång och smal hafsvik på Grönlands östkust, under 73 1/2° n. br. Den upptäcktes af den andra österrikisk-ungerska polarexpeditionen i Aug. 1870. Norr om fjorden ligger den ofantliga Waltershausen-glacieren, i v. Teufelsschloss och den omkr. 2,300 m. höga Payerspitze.", "headword": "Frans Josefs fjord"}
{"text": "Skuldervinkel, befästningsk. Se Bastion. Skuldervärn, befästningsk. Se E p aulem ent. Skuldoffer. Se Offer, sp. 527. Skuldra. Se Axel, anat. Skuldsedel, jur. Se Skuldebref. Skule Baardssön [bårds-], Skule Jarl, norsk tronpretendent, f. 1188 eller 1189, d. 1240, var son till stormannen Baard Guttormssön till Rein och hans andra hustru Ragnhild, halfbror till konung Inge Baardssön, af hvilken han fick jarlvärdigheten. S:s förhoppning att bli", "headword": ""}
{"text": "Rupert (Ruprecht, Hrodbert) den helige, kallad Bajerns apostel, torde enligt de visserligen delvis legendariska källorna ha verkat omkr. 693-715 under Childebert III som biskop i Worms och i Bajern, dit han kallades af hertig Theodor II(?), sannolikt för att skapa ett själfständigt stift af landet, som ännu låg under Aquileia (det lyckades först efter hans död). Medelpunkten af hans verksamhet var landet kring Salzburg, som han gaf dess namn och hvars senare betydelse han grundlade genom att bygga Pet", "headword": "Rupert"}
{"text": "Orientalisk (se Orienten), österländsk, som alstras i eller är egendomlig för Orienten; som påminner om Österlandet.", "headword": "Orientalisk"}
{"text": "Maldonado [-dåna(d)å], departement i Uruguay, vid Atlantiska hafvet. 4,111 kvkm. 30,705 621 Maldonit-Malecki inv. (1909). Hufvudstaden M. iS a n F e r n a n d o) ligger på en kulle l,G km. från hafvet. Omkr. 3,000 inv. Hafsbad. J- F- *. Maldonit [måldonit], miner., vismutguld Au., Bi) från Maldon i Victoria. Male, lat., illa, dåligt. Ma!e, ö. Se M a l d i v e r n a. Mäle [mal], É m i l e, fransk konstforskare, f. 1862 i Commentry, professor i retorik vid lycé", "headword": "Maldonado"}
{"text": "Amyot [amiå], Joseph, lärd fransk jesuit och missionär, f. 1718 i Toulon, d. 1794 i Peking, tillbragte större delen af sin lefnad (175194) som missionär bland kineserna och var en af de förste, genom hvilka man fick noggrannare underrättelser om de östasiatiska folken. Resultaten af hans forskningar finnas nedlagda i det stora arbetet Mémoires concernant lhistoire, les sciences et les arts des chinois (utg. af A. Rémusat 17761814). Hans Dictionnaire tatar-mantchou-français utgafs 1789 af Langlès. J.", "headword": "Amyot"}
{"text": "Biella, kretsstad i italienska prov. Novara (Piemont), vid floden Cervo. 9,335 innev. (1871). Biskopssäte. N. v. om staden ligger byn Oropa med en Maria-kyrka, som är en af Italiens mest berömde vallfärdsorter.", "headword": "Biella"}
{"text": "Curtis [kötis], Nathanael, godtemplarordens stiftare. Se Godtemplarorden.", "headword": "Curtis"}
{"text": "Hemvännen, ett illustreradt månadsblad, som sedan 1875 utgifves i Stockholm och har till uppgift att till billigt pris, med god typografisk utstyrsel och illustrationer af första klass, bereda äfven en större allmänhet tillfälle till en i någon mån estetiskt uppfostrande läsning. Det utgafs på P. A. Norstedt Söners förlag under redaktion af dr V. Sturzen-Becker till slutet af år 1877, då bladets skötsel öfverläts åt literatören L. Hökerberg, hvilken tillika, med 1878 års ingång, öfvertog förlagsrätten på", "headword": "Hemvännen"}
{"text": "Trots sina förtjänster blef ö. vid 1769 års riksdag angripen af några riksdagsbönder från hans eget län; troligtvis hade någon herrehand fört pennan. Anledningen till detta angrepp tyckes ha varit dels afundens förbittring öfver den store mannens ära, dels tröghetens ovilja mot de många tvärhastigt införda reformerna, dels själf känslans harm öfver hans något egenmäktiga förfarande. Nordencrantz beskyllde dessutom ö. för delaktighet i Jennings förvaltning af bankens angelägenheter.", "headword": ""}
{"text": "Masthuggsförsamlingen var en af Göteborgs 1883 bildade territoriella församlingar. Vid omregleringen 1908 af församlingsindelningen i Göteborg öfverflyttades M:s prästerskap till den nybildade Oskar Fredriks församling, som jämväl öfvertog M:s kyrka, kallad Oskar Fredriks kyrka. Samtidigt bildades en ny församling, benämnd Masthuggsförsamlingen. För sina gudstjänster har denna hittills användt den enskilde tillhöriga S:t Johanneskyrkan, men egen kyrka för församlingen är under byggnad. 13,251 inv. (1911).", "headword": "Masthuggsförsamlingen"}
{"text": "Rosenkampff , Karl, friherre, finsk ingenjör, f. 17 okt. 1793 i Livland, d. 17 sept. 1846 i Helsingfors, blef 1811 fänrik vid ingenjörkåren för väg- och vattenkommunikationerna i Ryssland, men öfvergick sedermera i finsk tjänst och naturaliserades 1812 som finsk adelsman. R. blef 1817 inspektör för strömrensnings- och kanalarbetena i Finland, upphöjdes s. å. i finskt friherrligt stånd samt utnämndes 1827 till chef för strömrensningskåren i Finland. Kaivanto-, Konnus- och Varkaus-kanalen jämte flera smärre k", "headword": "Rosenkampff"}
{"text": "Evangelier (jfr Evangelium), de skrifter från den kristna kyrkans äldsta tid, som skildra Jesu lif och verksamhet samt dermed sammanhängande tilldragelser. Företrädesvis tillägges denna benämning de fyra s. k. kanoniska (d. ä. af kyrkan såsom regel och rättesnöre antagna) evangelierna, hvilka äro upptagna i Nya testamentet. Deras titel lyder egentligen: Evangelium, enligt Matteus, enligt Markus, enligt Lukas och enligt Johannes. Medan de tre första af dessa evangelier förete en mycket stor inbördes likhet", "headword": "Evangelier"}
{"text": "Grädde. Se Mjölk, Mjölkhushållning.", "headword": "Grädde"}
{"text": "Arzignano [artsinja;nå], stad i italienska prov. Vicenza, vid Chiampo, en biflod fr. v. till Adige, 15 km. v. om Vicenza. 11,483 inv. (1911). A. har ett gammalt slott samt betydande industri och handel med viner. Arziia, hamn. Se Ar si la. Suppl. Arz von Stráussenburg [arts fann-], Arthur, friherre, österrikisk militär, f. 16 juni 1857 i Hermannstadt (Siebenbiirgen), blef officer vid kavalleriet och öfvergick semare till generalsta- ben, där han avancerade till öfverste 1902. Han", "headword": "Arzignano"}
{"text": "Fredrikskulles sjukhem, i Högbo socken, Gäfleborgs län, med plats för 20 tuberkulösa, med företräde för Sandvikens järnverks personal, öppnades 1905 och tillhör Sandvikens järnverk. O. Sjn. Fredrikslund, herrgård i Alsise socken, Stockholms län, vid Mälarviken Ekoln, omfattar 3Ys mtl, med en areal af 385 har, hvaraf 141 har åker; tax.-v. 166,000 kr. (1922). F. var 1661- 1892 förenadt med Krusenberg och beboddes af den från 1809 års statshvälfning kände jägmästaren J. L. B. von", "headword": ""}
{"text": "Afrikanska språken äro ytterst talrika, måhända täflande i antal med de asiatiska. Med uteslutande af de tills vidare allenastående nuba-språket i n. ö. och hottentottiskan i s. v., indelas de i fyra stora grupper: 1) bantuspråken i södra Afrika ända upp till ekvatorn, 2) negerspråken i Central-Afrika från 0°15° n. br. samt 3) hamitiska och 4) semitiska språk i norra Afrika. Alla dessa äro inhemska, utom de semitiska. Dessa hafva nämligen inkommit från Arabien. Dels hafva i förhistorisk tid sabeiska kolonier från", "headword": "Afrikanska språken"}
{"text": "Lefranc [löfrang], Pierre Charles Joseph Auguste, fransk lustspelsförfattare, f. 1814, d. 1878, tog flitigt del i den periodiska pressens verksamhet och skref derjämte, i samarbete med E. Labiche, en mängd vådeviller, bl. a. Une femme tombée du ciel (1836), L , 1858).", "headword": "Lefranc"}
{"text": "Denationalisera (fr. dénalionaliser, af lat. de, från, och natio, folk), beröfva nationalitet; utplåna national- l. folkkaraktär.", "headword": "Denationalisera"}
{"text": "Månsson, Peder (Lat. Petrus Magni), biskop, encyklopedisk författare, född å Rybro, Tillberga socken, Vestmanland, af gammal adlig ätt, ingick tidigt i det andliga ståndet. Hans namn förekommer första gången 1499, då han såsom kapellan och tillika skolrektor i Vadstena vigdes till broder i birgittinklostret derstädes. Han sändes 1507 till Rom för att åt klostret söka återvinna den heliga Birgittas hus. På färden blef han fångad af danska kryssare, men begaf sig å nyo 1508 på resa i sällskap med en annan orden", "headword": "Månsson, Peder"}
{"text": "sup. , förkortning för superlativ.", "headword": "sup"}
{"text": "*Stave, E., tog 1922 afsked som förste teol. professor och domprost. Han var äfven 1918 och 1920 led. af kyrkomötet. Bland S:s många ytterligare utgifna skrifter märkas Israels profeter, I22), Israels land och dess historia intill Jesu och apostlarnas dagar (1918), Israel i helg och söcken (1919), De mindre profeterna, II-III (191921), Handledning för undervisare i gamla testamentet (folkskolans kurs, 1921), Handledning för barndomsskolans undervisare i kristen tros- och livsåskådning (1922), Lärobok i", "headword": "*Stave"}
{"text": "El Djib, by i Palestina, det forna Gibeon.", "headword": "El Djib"}
{"text": "Protoconus, zool. Se Tänderna, sp. 751. *", "headword": "Protoconus"}
{"text": "Koncessionssystem , jur., sådan rättslig ordning beträffande vissa slags företag, att deras drifvande gjorts beroende af särskildt beviljad koncession. En dylik ordning innebär i regel en inskränkning i förut rådande större handlingsfrihet på ifrågavarande område, men kan också innefatta ett begränsadt medgifvande af företag, som förut varit förbjudna. C. G. Bj.", "headword": "Koncessionssystem"}
{"text": "Leptoptilus. Se Marabu-storkslägtet.", "headword": "Leptoptilus"}
{"text": "Barra do Rio Negro, förr namn på Manaos (se d. o.).", "headword": "Barra do Rio Negro"}
{"text": "Espronceda [espråntheMa], José de , spansk skriftställare, f. 1810, d. 1842, studerade i Madrid och i ett kloster i Guadalajara. Återkommen till hufvudstaden, kastade sig den revolutionärt anlagde unge mannen i de politiska striderna, deltog i flera sammansvärjningar, måste fly till Gibraltar, Lissabon och London, där han lärde känna Byrons diktning, som fick ett väsentligt inflytande på hans egen. Efter ett stormigt lif i England och Frankrike återkom E. 1833 till Spanien, där han återtog sin politiska v", "headword": "Espronceda"}
{"text": "Yellowstone river [jäwör], biflod till Missouri i Nord-Amerika, har sina källor i staten Wyoming, i sydöstra delen af Yellowstone National park på Shoshone-kedjan i Klippbergen, flyter i nordvestlig riktning genom nämnda park (se föreg. art.), der den bildar Yellowstone-sjön, derefter mot n. och n. ö., följd af Norra Pacifik-banan, genom staten Montana, på hvars gräns mot Nord-Dakota den förenar sig med Missouri. Längd omkr. 1,600 km. Bland dess många bifloder äro Big Horn och Powder, båda från Wyoming, de störs", "headword": "Yellowstone river"}
{"text": "Agrarförfattning. Se Agrarpolitik.", "headword": "Agrarförfattning"}
{"text": "Karl Teodor. 1. Hertig af Bajern. Se Karl, tyska furstar 3, sp. 1045. — 2. Kurfurste af Pfalz-Bajern. Se Karl, tyska furstar 9, sp. 1049.", "headword": "Karl Teodor"}
{"text": "Ormt, nord. myt., en mytisk flod, som Tor vadar öfver hvarje dag, när han går att döma vid asken Yggdrasil. Se Kerlaugar. Ormtjusare. Se Glasögonormsläktet, sp. 1301-02. Ormtunga, bot. Se Ophioglossales. Ormtunga, Gunnlög. SeGunnlögOrm-t u n ga. Ormulum, medelengelsk dikt, författad i början af 1200-talet af en augustinmunk Orm, som sannolikt lefde i nordöstliga delen af mellersta England. Dikten, hvaraf blott omkr. en åttondedel (öfver 10,000 vers)", "headword": "Ormt"}
{"text": "Pascha (Passah). Se Påsk.", "headword": "Pascha"}
{"text": "Jetta, en omkr. 1,750 m. hög topp på den fjällrygg (Jetfjeldet), som sträcker sig mellan Ottavand och Dovrebygden i Gudbrandsdalen. Hamar stift (Norge). O. A. Ö.", "headword": "Jetta"}
{"text": "Förrän universitetet öppnade sina portar för T., hade han en lång följd af år varit tidningsutgifvare. 184160 redigerade han , där en stor del af T:s dikter och berättelser först såg dagen. Där skref han bl. a. ett stort antal krönikor, de s. k. Leopoldinerbrefven, 184354, som behandlade dagsnyheter och stora spörsmål i en kåserande form. Där började han 1842 binda den oförvissneliga krans af sköna sånger, åt hvilka han gaf namnet Ljungblommor och hvilka sedermera utgåfvos häftesvis", "headword": ""}
{"text": "Kalamai. Se Kalamata.", "headword": "Kalamai"}
{"text": "Kurkijoki. Se Kronoborg.", "headword": "Kurkijoki"}
{"text": "Adenium Ehrenb., växtslägte af nat. fam. Apocyneæ, Pentandria Monogynia L. A. Houghel DC. från Senegambien, med stora köttiga stammar från en klubblik rotstock, och purpurröda blommor i grenarnes toppar. Odlas ofta i varmhus. An.", "headword": "Adenium"}
{"text": "Syncytiom [-åm], Elakartadt syncytiom, med., en kräftartad svulst, utgående från fostrets chorionfransars epitelbeklädnad. Den tämligen sällsynta svulsten uppträder 2-3 månader efter förlossningen eller efter abort, oftast efter mola (se Mola och Placenta), och sprider sig lätt och snabbt med blodbanorna till olika organ: slidan, lungorna, hjärnan, njurarna m. fl. Svulsten kallas ock elakartadt deciduom, enär den i regel gräfver sig in i decidua (se d. o.) och där har sin första lokalisation. Därför a", "headword": "Syncytiom"}
{"text": "Forkel , Johann Nikolaus, tysk musikhistoriker, f. 1749 nära Koburg, d. 1818 i Göttingen, blef 1778 universitetsmusikdirektor i Göttingen och 1780 filos. hedersdoktor där. Hans kompositioner äro af obetydligt värde. Däremot har han genom sin musikteoretiska verksamhet och särskildt som musikhistorieskrifningens fader i Tyskland inlagt stora förtjänster. Hans ofta klandrade brist på omdöme och kritisk sofring motväges af stor sorgfällighet och flit i samlandet. Hans förnämsta verk äro Musikalisch-kritis", "headword": "Forkel"}
{"text": "Tobakssurrogat , Tobaksersättning, delar (särskildt blad) af växter ej tillhörande släktet Nicotiana, som inblandas i sämre tobak för att förbättra dess smak eller användas till rökning, snusning eller tuggning i st. f. tobak eller till utdrygande däraf. I s. k. cigarraffall, som rökes i pipa, inblandas ofta blad af weichsel (se Prunus), körsbär eller törnrosor till aromens förbättrande. För samma ändamål begagnas finskurna blad (eller extrakt) af flera kumarinhaltiga växter, särskildt af Liatris odorata (se d", "headword": "Tobakssurrogat"}
{"text": "Sjuli , negerfolk. Se Schuli.", "headword": "Sjuli"}
{"text": "Bayamo, stad i östra delen af ön Cuba, vid en biflod till Cauto, i en sund och bördig trakt. 17,676 innev. (1887), af hvilka 7,500 negrer.", "headword": "Bayamo"}
{"text": "Dvärgnäbbmus, zool. Se Näbbmössen.", "headword": "Dvärgnäbbmus"}
{"text": "Hellstenius, Johan August Konstantin, historiker och statistiker, f. 4 mars 1834 i Göteborg, d. 11 aug. 1888 i Marstrand, blef student i Uppsala 1850 och filos. doktor 1860,, antogs s. å. till e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket, kallades 1862 till docent i svensk historia och befordrades 1866 till ord. amanuens vid nämnda bibliotek. 1869 blef han aktuarie i Statistiska centralbyrån, var 1877—80 verkställande direktör vid i Stockholm och återgick 1880 som förste aktuarie till Statistiska centralbyrå", "headword": "Hellstenius"}
{"text": "Saint-Serin [säsärä], förstad till Lyon (se d. o., sp. 73). Saint-Servan [sasärvä], stad i franska dep. Ille-et-Vilaine (Bretagne), vid Kances utlopp i Engelska kanalen. 10,048 inv. (1911; i hela kommunen 12,823). Staden, som skiljes från S:t-Malo genom en redd med hamnbassäng, har örlogshamn och handelshamn, hvilka försvaras af ett fäste. Besökt badort. Skeppsvarf. College. Ganska liflig kusthandel. Fartyg för hval- och stockfiskfångst utrustas där. (J. F. N.)", "headword": "Saint-Serin"}
{"text": "Platinasvamp . Se Platina.", "headword": "Platinasvamp"}
{"text": "Arwidssonska strömmätaren (jfr Arwidsson 2) består i hufvudsak (se fig. 2) af ett skålkors s och ett räkneverk (å fig:s baksida), anbragta i en metallram, som är infälld i träskifvan r. Denna är fritt rörlig omkring en axel, vid hvilken sänklinan l och tyngden p äro fästa. Härigenom hålles skifvan vertikalt och inställer sig fritt i strömmens riktning. Fjädrarna f, af hvilka f2 är den starkare, verka på en häfstång, försedd med en arreteringstapp vid k. Med", "headword": ""}
{"text": "Müll. , vid djur- och växtnamn förkortning för danske naturforskaren Otto Frederik Müller (se d. o., sp. 17). - F. (v.) Müll., vid växtnamn förkortning för tyske naturforskaren Ferdinand v. Müller (se d. o., sp. 30). - Fr. Müll., vid djurnamn förkortning för tyske zoologen Fritz Müller (se d. o., sp. 30). - H. Müll., vid växtnamn förkortning för tyske botanisten Hermann Müller (se d. o., sp. 30). - K. Müll., vid växtnamn förkortning för tyske botanisten Karl A. F. W. Müller (se d. o., sp. 29). - Mü11.", "headword": "Müll"}
{"text": "Borna, stad i konungariket Sachsen, s. ö. om Leipzig. 8,423 inv. (1900). Mångsidig industri.", "headword": "Borna"}
{"text": "Boëthius. 4. Simon J. B. dog 29 mars 1924 i Uppsala. Hans broder kyrkoherden i Orsa Daniel Edvard B. dog 1905. 6. Karl (Carl) Axel B., den föregåendes son, arkeolog, f. 18 juli 1889 i Arvika, 1918 filos. doktor samt docent i klassisk fornkunskap och antikens historia i Uppsala (på afh. Die Pythaïs. Studien zur geschichte der verbindungen zwischen Athen und Delphi), deltog i engelska arkeologiska institutets gräfningar i Grekland 192122 och blef 1926 föreståndare för det då invigda Svenska institutet i", "headword": "Boëthius"}
{"text": "Gudhem , nunnekloster af cisterciensorden i Gudhems härad och socken, Skaraborgs län, beläget s. ö. om Hornborgasjön. Redan på 1160-talet har sannolikt något slags klosterstiftelse funnits i Gudhem, som därtill upplåtits af konung Karl Sverkersson. Dennes efterträdare Knut Eriksson gaf ock jord i G. till det nya klostret, och konungarnas gåfvor erhöllo på 1170-talet påflig bekräftelse. Sannolikt synes, att G. under sin första tid tillhört benediktinorden, men klostret anslöt sig senare till cisterciens", "headword": "Gudhem"}
{"text": "Kalendarisk. Se Kalendarium.", "headword": "Kalendarisk"}
{"text": "Skogslämmeln , zool. Se Lämmelsläktet.", "headword": "Skogslämmeln"}
{"text": "Frank , Jakob, eg. Leibowicz, son till en judisk rabbin i Galizien, f. 1720, d. 1791, slöt sig i Turkiet till den judiska sekten , som förkastade talmud och i stället satte den kabbalistiska boken Sohar som kunskapskälla för religionen. Sekten vann största utbredningen i polska Podolien, där F. t. o. m. ärades som Messias. Häftiga strider med talmudisterna förmådde F. med omkr. 1,000 anhängare, frankister, att öfvergå till katolska kyrkan. Då han fortfarande spelade rollen af Messias, grep inkvisition", "headword": "Frank"}
{"text": "K:s utmärkande egenskaper voro sträng religiositet, som nästan gränsade till fanatism, okuflig viljekraft, som icke tog mycken hänsyn vid val af medel, stort mod och brinnande fostcriandskäilek. Därtill kom mö skarpsinne och stor förmåga att genom tal och föredrag - de senare ofta af religiöst innehåll - verka öfvertygande på sina åhörare. I sitt yttre uppträdande var han enkel och rättfiam, men iakttog på samma gång en viss värdighet. Han var ytterst populär", "headword": ""}
{"text": "Venereologi (af Venus, genit. Veneris, och grek. logos, kunskap), med., den del af medicinen, som sysselsätter sig med de s. k. veneriska sjukdomarna.", "headword": "Venereologi"}
{"text": "Cruveilhier [kryväjie], Jean, fransk läkare och anatom, f. 1792, d., efter mångårig sjukdom, 1874, var professor i kirurgi i Montpellier, då han 1824 kallades att öfvertaga professuren i anatomi vid medicinska fakulteten i Paris. Tio år derefter utbytte han denna lärostol mot den af hans lärare Dupuytren grundade professuren i patologisk anatomi. Hans Traité danatomie descriptive, som första gången utkom 1828, har tjenat till ledning för flere generationer läkare, och hans Traité danatomie pathologique gén", "headword": "Cruveilhier"}
{"text": "Kattrigg (eng. catrig) l. Unarigg, sjöv., rigg med ett enda bomsegel utan försegel.", "headword": "Kattrigg"}
{"text": "Bergverkstionde , den staten förr tillkommande andelen af tillverkningen inom riket af metaller och mineral. Den efterskänktes 1877. Kbg.", "headword": "Bergverkstionde"}
{"text": "Linjeafskiljare , Frånskiljare, Kopplingsknif l. Knif, elektrot., ett i en ledning insatt lösbart kopplingsstycke, som användes för ledningens urkoppling, endast då den är strömlös (till skillnad från strömbrytare). A. E-m.", "headword": "Linjeafskiljare"}
{"text": "Kahlmeter. Se Kalmeter.", "headword": "Kahlmeter"}
{"text": "Bracciano [brattjānå], stad i italienska prov. Roma, ö. om Civitavecchia, vid Braccianosjön. 3,987 inv. (1901). Där finnes ett af Napoleone Orsini 1480 uppfördt ståtligt palats, som nu eges af familjen Odescalchi, hvilken har titeln hertig af B. (lat. Lacus sabatinus), 56,1 kvkm., 160 m. ö. h., som är en forntida krater, har sitt utlopp genom floden Arrone. ttjå], it., aln (se d. o., sp. 688).", "headword": "Bracciano"}
{"text": "Informationsverk kallades de läroverk för underbefälets utbildning och för officerarnas undervisning, som förr funnos vid artilleriregementena och hvilkas verksamhet bestämdes genom en instruktion af 1803. Redan 1795 hade emellertid blifvit föreskrifvet, att vid hvarje artilleriregemente skulle finnas 1 informationskapten eller professor och 1 informationsadjutant. Informationsverken fortlefde vid artilleriets olika stationer under benämningen ända till 1901, och undervisningen bestreds i dem af 1 informations", "headword": "Informationsverk"}
{"text": "Giles land, Gillis land, polarö i Norra ishafvet ö. om Nordostlandet i Spetsbergens arkipelag, 80° n. br., 36° ö. lgd, sågs 1707 af holländske commander Giles och erhöll sitt namn efter denne. 1876 såg norske kaptenen Kjeldsen en ö i denna trakt, som han kallade Hvita ön, och 1887 iakttogs den af E. Johannesen, hvilken kallade den Nya Island. 1898 seglade Nathorst kring ön samt landsteg på den. Äfven han kallade ön Hvita ön. Den gjorde i sanning skäl för sitt namn, bländande hvit från topp till fot; icke e", "headword": "Giles land"}
{"text": "Grunden, som genom uppblandning med svinister gjorts känslig (mjuk, icke torkande), fastnar då på den mot plåten liggande papperssidan öfverallt, där tecknarens penna (crayon) går fram, och följden blir ett fullständigt faksimile af teckningen i plåtgrunden, som därefter inetsas på vanligt sätt (jfr fig. 3). Till etsningskonsten höra samtliga akvatinta-metoder (se Akvatinta-gravyr; jfr fig. 4) samt diverse s. k. tonmetoder, såsom papperston, dukton, läderton m. fl. Dessa åstadkommas på så sätt,", "headword": ""}
{"text": "Nils Stensson , den föregåendes son, riksråd sedan 1434, d. 1439 i Norrköping af pesten, uppsattes i okt. 1435 af rådet på förslag till drots, men konung Erik utnämnde i stället Kristiern Nilsson (Vase). N. deltog därefter på Engelbrekts sida i 1436 års resning och anförde belägringshären utanför Kalmar. Icke nöjd med de betydande föläningar, som s. å. gåfvos honom, framställde han utan framgång 1438 begäran om mera hos riksföreståndaren Karl Knutsson, med hvars halfsyster Margareta Stensdo", "headword": "Nils Stensson"}
{"text": "*Cibber. Se Rättelser, bd 18, sp. 829. — 2 T. C. föddes 1703 och omkom vid ett skeppsbrott på Skotlands kust i Okt. 1758. »The lives of the poets» etc. utkom i 5 bd 1753. — Hans hustru Susanna Maria föddes i Febr. 1714 och var syster till »Rule Britannias» kompositör Th. A. Arne.", "headword": "*Cibber"}
{"text": "Disestablishment [disistä′bliʃmənt], engelsk kyrkopolitisk term för lösgörande från den engelska statskyrkan (the established church) eller från kyrkans förbindelse med staten. För Irlands del genomfördes disestablishment genom Gladstones lag 1869, för Wales’ af Lloyd George genom lag 1914 (se Wales, sp. 435). Från frikyrkligt håll har man kraft hela engelska kyrkans disestablishment. Jfr Disendowment i Suppl. Hj. Ht. Diseur [disör], fr., deklamator, recitator, föredragare. Fem. diseuse [diṡöṡ", "headword": "Disestablishment"}
{"text": "Smaltit Beudant,.miner. Se Speiskobolt.", "headword": "Smaltit"}
{"text": "Isolator (se Isolera), fys., kropp, som ej leder elektriciteten. Med afseende på olika förhållande till elektriciteten kunna kropparna delas i två slag: ledare, sådana, som lätt och med stor hastighet fortplanta elektricitet, samt icke-ledare (oledare) l. isolatorer, sådana, som alls icke eller blott i ringa grad medgifva dess fortplantande. Man förvissar sig lätt om huruvida ett ämne leder elektricitet eller ej. Dertill behöfs endast ett elektroskop. Antag, att elektroskopet är laddadt, så att bladen d", "headword": "Isolator"}
{"text": "Hällestad. 1. Socknen omfattar nu 2,545 har. 891 inv. (1923). Hällevik (Hel le v i k), blixtfyr på Blekingekusten, s. ö. om Sölvesborg, på 56° 55 n. br. och 14° 42/ 8 ö. lgd fr. Gr. i ett 1892 uppfördt, 1913 ändradt, 9 m. högt fyrtorn. Agaljus. E. A-t. Hällforsen. Se Lycksele (fig.) och Ume älf. Hällmark kallas nakna eller med tunt jordlager täckta berghällar, som förekomma hufvudsakligen nedanför den marina gränsen, där vågsvallet bortsköljt den", "headword": "Hällestad"}
{"text": "Klinta , två graffält på Öland, det ena, det mera betydande, i Smedby socken, det andra, mindre, i Köpinge socken. Det förra, omnämndt redan af Rhezelius (i 1634), omfattar en rad fornminnen mellan K. och Gettlinge, runda ättehögar med stenkistor, skeppsformiga och runda sättningar af stenar samt en mängd bautastenar. Troligen härstammar graffältet, åtminstone delvis, från den äldre järnåldern. Vid K. i Köpinge socken finnas en mängd grafvar, runda, kvadratiska och rektangulära sättningar samt treud", "headword": "Klinta"}
{"text": "Persarmenia , geogr. Se Armenien, sp. 14.", "headword": "Persarmenia"}
{"text": "Jefferson 1801 blef president, utnämndes G. till skattkammar-sekreterare och gjorde såsom sådan sitt nya fädernesland stora tjenster. 1813 skickades han som utomordentligt sändebud till Petersburg och sedan till Gent, hvarest han undertecknade freden mellan Nord-Amerika och England (d. 24 Dec. 1814). 1815 deltog G. i underhandlingarna med England om ett handelsfördrag, var 181523 sändebud i Paris och sändes 1826 som utomordentligt sändebud till London. G. var utpräglad frihandlare. Han var medlem", "headword": ""}
{"text": "Stagfock, sjöv., ett trekantigt segel, hvilket löper på fockstaget. Detta segel finnes på de flesta fartyg och båtar. Se Segel och Stormsegel. R. N.* Stagg. 1. Bot. Se Nar dus. - 2. Zool, liktydigt med storspigg. Se Spiggsläktet. Staghound [stäg-häund], eng., jaktv. Se J a k t-r i d n i n g.", "headword": "Stagfock"}
{"text": "Schwerd [J värt], Friedrich Magnus, tysk fysiker, f. 1792, d. 1871, blef 1818 professor i matematik vid lyceet i Speier. Han är mest bekant genom sin förklaring af ljusfenomenen. Se D i f f raktio n, sp. 389.", "headword": "Schwerd"}
{"text": "Byst (Fr. buste, af Ital. busto, bröst, bål), bildhugyarek., bröstbild. Se Bildstod.", "headword": "Byst"}
{"text": "Teratosis, med. Se Leucoplacia oris.", "headword": "Teratosis"}
{"text": "Brandon [brändan]. 1. Stad i engelska grefsk. Durham, 5 km. s. v. om Durham. 15,573 inv. (1901). Stenkolsgrufvor, järnverk. 2. Stad i provinsen Manitoba (Dominion of Canada), vid Assiniboine, som är segelbar därifrån, och vid kanadiska pacifikbanan. 5,738 inv. (1901). Spannmålshandel.", "headword": "Brandon"}
{"text": "Foulpointe [folpöt] l. Marofototra, hamnplats på östra kusten af Madagaskar under 17° 40 s. br., 60 km. n. om Tamatave, med Fort Mahavelona. 1.500 inv. J. F. N.", "headword": "Foulpointe"}
{"text": "Brougham [broum, brouöm l. brögham], Henry, lord Brougham and Vaux, engelsk statsman, föddes i Edinburgh d. 19 Sept. 1778. Redan 1796 skref han en naturvetenskaplig afhandling, som ansågs värdig att intagas i The transactions of the royal society of Edinburgh. 1800 blef han skotsk advokat, och genom studium af de klassiske oratorerna samt öfningar i den s. k. utbildade han sig vid denna tid till talare och politiker. 1802 började han skrifva i den nyss förut grundade , hvilken tidskrift genom hans medv", "headword": "Brougham"}
{"text": "Akosmi (af grek. nekande a och kosmos, ordning, världen som ett ordnadt helt), oordning.", "headword": "Akosmi"}
{"text": "Fagales , bot., växtserie bland koripetalerna. Blommorna ha vanligen enkelt hylle och äro oftast enkönade och monoika, frukten är en enfröig nöt. Fagalerna äro träd eller buskar med strödda, stipelförsedda blad och blommor i enkla eller sammansatta ax, anemofila. Hit höra familjerna Betulaceæ och Fagaceæ. Fagacæ och gruppen Coryleæ af Betulaceæ ha blifvit sammanslagna till en familj, Cupuliferæ, på grund af en hos bägge befintlig fruktskål (cupula; se d. o.), som dock är af väsentligt olika beskaffenhet", "headword": "Fagales"}
{"text": "Arion, grekisk skald och citterspelare från Lesbos, lefde omkr. 600 f. Kr. Han vistades en längre tid hos sin vän och gynnare Periander, envåldsherskare i den doriska staden Korint, och diktade till följd deraf på den doriska munarten, fastän han var æolier till härkomsten. Arions namn är fäst vid den konstfulla utbildningen af den gamla dityramben, en vild, regellös festsång till Dionysos ära. A. skall hafva skilt satyrerna, Dionysos-följets representanter, från den egentliga chören och låtit denna,", "headword": "Arion"}
{"text": "Gräsnejlika , bot., namn på Armeria elongata (se Plumbaginaceæ).", "headword": "Gräsnejlika"}
{"text": "Distrait [-trä], Fr., tankspridd. Jfr Distrahera.", "headword": "Distrait"}
{"text": "Minerva, den af K. Trübner utg. Jahrbuch der gelehrten welt utkommer fr. o. m. 1920 i Berlin.", "headword": "Minerva"}
{"text": "Buru , Kap B., Asiens sydligaste udde, på sydvästra hörnet af Malakka, ligger på 1° 16 n. br. och 103° 31 ö. lgd. Dess malajiska namn är Tanjong-Bulus.", "headword": "Buru"}
{"text": "Sundals-Ryr , socken i Älfsborgs län, Sundals härad. 9,335 har. 1,378 inv. (1916). Annex till Frändefors, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.", "headword": "Sundals-Ryr"}
{"text": "Pflanzer-Baltin, Karl von, friherre, österrikisk fältmarskalk, f. 1 juni 1855 i Fünfkirchen, Ungern, d. 8 april 1925 i Wien, blef 1871 officer vid kavalleriet, 1884 generalstabsofficer, 1896 stabschef vid 11:e armékåren, 1897 öfverste, 1903 inf.-brigadchef och generalmajor, 1907 fältmarskalklöjtnant och fördelningschef, 1914 general af kav., 1916 generalöfverste och 1918 fältmarskalk. 1911—14 var han generalinspektör för officersskolorna. Under Världskriget förde han 1914—16 7:e armén på österrikiska frontens y", "headword": "Pflanzer-Baltin"}
{"text": "*Klebs, E., kallades 1895 till föreståndare för en kuranstalt och ett bakteriologiskt seminarium i Asheville, Nord-Carolina.", "headword": "*Klebs"}
{"text": "Laon [lang], hufvudstad och fästning af 2:dra klass i franska depart. Aisne, på ett 181 m. högt, brant, isoleradt berg, vid franska nord- och östbanan, har ett citadell i östra delen af staden och ett stort antal från medeltiden härstammande byggnader, bland dem katedralen, en af de förnämsta skapelser af det 12:te och 13:de århundradets arkitektur i Frankrike, och S:t Martinskyrkan, äfven från 12:te årh. har i sitt konst- och antiqvitetsmuseum samlat många arkeologiska skatter, och kommunalbibliot", "headword": "Laon"}
{"text": "Kolossen på Rhodos , den vanliga benämningen på en i den forngrekiska staden Rhodos, på ön af samma namn, uppställd kolossalbild af solguden (Helios). Se vidare Chares. Den var uppställd .nära hamnen, men den allmänt spridda föreställningen, att den stått med skrefvande ben öfver själfva hamninloppet, är ett nyare tidens påhitt utan ringaste stöd i uppgifterna från forntiden. Blott 56 eller, enligt en annan uppgift, 66 år efter uppresandet kullstörtades statyn af en jordbäfning. Den arabiske fältherren Muavija sål", "headword": "Kolossen på Rhodos"}
{"text": "Af ofvanstående metoder ha följande 3 hittills erhållit större praktisk betydelse: luftförbränning, Haber-Boschs ammoniaksyntes och kalciumcyan-amidmetoden. Af dessa kräfver den förstnämnda så stora energimängder, att den kan komma i fråga endast där, såsom i Norge och Schweiz, de stora vattenfallens energiförråd knappast kan tillräckligt utnyttjas på annat sätt. Haber-Boschs metod däremot är relativt oberoende af tillgång på billig energi, och då den äfven i öfrigt ställer sig", "headword": ""}
{"text": "Patris. Se äfven Stil, fig. 1. *", "headword": "Patris"}
{"text": "Beheret Marjut . Se Birket el-Marjut.", "headword": "Beheret Marjut"}
{"text": "Finkenwerder , ö i Elbe, s. v. om Hamburg, delad mellan Preussen (Hannover) och staden Hamburg. Omkr. 4,300 inv. Skeppsvarf.", "headword": "Finkenwerder"}
{"text": "Höpken, A. J. von. Jfr »Riksrådet grefve A. J. von H:s skrifter. Samlade och i urval utgifna af Carl Silfverstolpe» (2 bd, 1891–93).", "headword": "Höpken"}
{"text": "Omskuren blef Jesus sökt af kong Knut, Bad dem hjelpa sig att drifva julen ut. Marcellus, Antonius, Priska och Fabian, Lemningar af detta sätt att angifva bemärkelsedagar fortlefva än i dag tämligen allmänt bland den svenska allmogen. G. E.", "headword": ""}
{"text": "Mantova, det italienska namnet på staden och provinsen Mantua.", "headword": "Mantova"}
{"text": "Bomkrona. Se Väfnad, sp. 1551.", "headword": "Bomkrona"}
{"text": "Agilolfingerna, bajrarnas äldsta hertigsläkt, uppgifvas härstamma från härföraren Agilolf, en frände till den frankiske konungen Klodvig, och regerade från senare hälften af 500-talet till 788. Se Bajern. En gren af A. innehade i 7:e årh. under en kort tid langobardernas konungatron.", "headword": "Agilolfingerna"}
{"text": "Forselles, Jakob af (fore adlandet Forsell), köpman och riksdagsman, f. i Fredrikshamn 1696, dref der betydande handel och blef rådman 1723. Under kriget 1741–43 gjorde han Sverige stora tjenster, men flydde kort fore Fredrikshamns fall till Stockholm. Efter freden i Åbo 1743 arbetade han kraftigt för anläggandet af staden Degerby (sedermera kallad Lovisa), ja han kan anses för dess grundläggare. Han bidrog äfven verksamt till dess fortsatta utveckling och var dess representant vid riksdagen 1746–47 och f", "headword": "Forselles"}
{"text": "Kärlhinna, stundom förekommande benämning på ögats åderhinna. Se därom öga.", "headword": "Kärlhinna"}
{"text": "Inom svenska flottan förstås med chef (fartygschef) den officer eller underofficer, som är befälhafvare på beväradt, obeväradt eller för kronans räkning förhyrdt fartyg. Chefen för på fartygets stortopp eller (där mast ej finnes) på särskild flaggstång sitt befälstecken, för officer örlogsvimpeln och för underofficer en blå galjadet. R. N.*", "headword": ""}
{"text": "Hibiscus L., bot., ett slägte inom nat. fam. Malvaceae Juss., kl. Monadelphia L. Blomfodret är dubbelt, ett yttre åtta- l. flerbladigt och ett inre sambladigt, bägarlikt, femdeladt; båda qvarsittande. Blomkronan () har fem omvändt hjertlika kronblad, som vid basen äro sammanhängande. Ståndarna äro många, med strängarna hopvuxna till en rörformig stam kring pistillens stift. Slägtet är rikt på arter, hvilka företrädesvis tillhöra de varmare jordbältena å båda halfkloten. H. esculentus L. (Abelmoschus Gui", "headword": "Hibiscus"}
{"text": "Morny [mårni], Charles Auguste Louis Joseph de, hertig, fransk statsman, f. 1811, d. 1865 i Paris, var naturlig son af drottning Hortense och grefve de Flahault, en af Napoleon I:s adjutanter (se Beauharnais, Hortense). Som barn adopterad af en fattig fransk emigrant, grefve de Morny, uppfostrades gossen hos sin farmor, grefvinnan de Souza, en spirituell romanförfattarinna och älskvärd salongsdam, som bildade sin sonson till en fulländad kavaljer. Vid 21 års ålder ingick han som underlöjtnant vid ett", "headword": "Morny"}
{"text": "Summum jus summa injuria, latinskt ordspråk: största rätt, största orätt.", "headword": "Summum jus summa injuria"}
{"text": "*Kassala föll i mahdisternas händer 1885, eröfrades 1894 af italienarna, men öfverlemnades 1897 af dem åt egypterna. Omkr. 3,000 innev.", "headword": "*Kassala"}
{"text": "Det svenska blodet har bevarat sig märkvärdigt rent. Giftermål med ryssar ingås aldrig, med tyskar sällan; alla svenskarna äro besläktade med hvarandra och tillhöra ett fåtal familjer: deras familjenamn äro dels gårdsnamn, såsom Hoas (= Hagens), Malmas (= Malmens), dels förnamn i gen. såsom Hansas, Knutas, Annas, dels högsvenska efternamn i gen. såsom Albärs (= Albergs). Förnamnet sättes efteråt såsom genitivens hufvudord; för att undvika förväxling får man därjämte ange faderns, ofta också", "headword": ""}
{"text": "Asper, ett turkiskt och egyptiskt räknemynt, vanligen = 0, öre. 3 asper (efter guldmyntfot 2 1/2) gå på 1 para, och 40 para utgöra 1 piaster.", "headword": "Asper"}
{"text": "En viktig följd af lagen om den radioaktiva jämvikten är, att proportionen mellan radium och uran i primära uranmineral (d. v. s. sådana, som efter sin bildning icke varit utsatta för urlakningsprocesser) bör vara konstant 3,4 dlr radium på 10,000,000 dlr uran, hvilket bekräftats af Markwald vid undersökning af pechblände från de mest olika punkter af jordytan. Och i de fall då, som i mineralen autunit och carnotit, den relativa radiumhalten befunnits afsevärdt", "headword": ""}
{"text": "*Gustafsson, Richard, var representant för Stockholms stad i riksdagens Andra kammare 1885–87 och 1891–92.", "headword": "*Gustafsson"}
{"text": "Seitun , stad. Se Zeitun.", "headword": "Seitun"}
{"text": "Jernvägshypoteksfonden, en fond, som inrättades af 1879 års riksdag i ändamål att bringa understöd åt de enskilda kreditinrättningar, hvilka fastlåst alltför stor del af sina kapital i jernvägspapper. Fondens maximibelopp bestämdes till 23 mill. kr. Ur denna fond, som ställdes under Riksgäldskontorets förvaltning, bemyndigades fullmäktige i nämnde kontor att emot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, lemna lån på viss tid till allmänna inrättningar, banker och andra kreditan", "headword": "Jernvägshypoteksfonden"}
{"text": "Market Drayton [mā′kit drei′tn], stad. Se Drayton. Marketentare, fem. marketenterska (ty. marketender, af it. mercatante, handelsman, af lat. mercāri, drifva handel), kallas de personer, som inom truppers etablissemang, vare sig dessa utföras af kaserner eller läger, tillhandahålla födoämnen, drycker, tobak o. d. eller som för samma ändamål åtfölja trupperna på marscher och i krig. Marketentare ha förekommit i alla tider, från romarnas lixæ och landsknektarnas sudler (af ty. sieden, koka); och, o", "headword": "Market Drayton"}
{"text": "Knoten, zool. Se Gnodingsslägtet.", "headword": "Knoten"}
{"text": "Colombina (it.), , kvinnlig mask i det italienska improviserade lustspelet (commedia dell arte). Hon är vanligen kammarjungfru hos Pantalones dotter, någon gång denna själf, för öfrigt Arlecchinos älskarinna (se Harlekin). Hon uppträder alltid med svart halfmask.", "headword": "Colombina"}
{"text": "Justitiestatsminister, enligt 1809 års R. F., den statsrådets ledamot, som jämte Utrikesstatsministern innehade rikets förnämsta värdighet. Han var till 1840 ledamot af Högsta domstolen och efter departementalstyrelsens införande s. å. chef för Justitiedepartementet. Då det 1876 stadgades, att konungen skulle utnämna en af statsrådets ledamöter till statsminister och statsrådets främste ledamot, upphörde justitiestatsministersämbetet. Statsrådet och chefen för justitiedepartementet har derefter i dagligt tal benämnts", "headword": "Justitiestatsminister"}
{"text": "Karlin, stad. Se Karolinenthal.", "headword": "Karlin"}
{"text": "Masculinum (Lat., af mas, man), gramm., mankön, ord af manligt kön. Se Genus.", "headword": "Masculinum"}
{"text": "Kythnos [kyt-], grekisk ö i Egeiska hafvet, hörande till den västra raden af Cykladerna, mellan Keos i n. och Serifos i s. 76 (enl. Strelbitsky 85,2) kvkm. 4,353 inv. (1896). K. är en af dalar genomskuren glimmerskifferplatå med kalkstensgångar och förr brutna järnmalmsgångar. Sjöfart, boskapsskötsel och vinodling. Hufvudstaden K. (Chora l. Messaria) ligger i det inre af ön och har flera varma källor, af hvilka ön fått sitt folkliga namn Thermia. J. F. N.", "headword": "Kythnos"}
{"text": "Metyljodid, kem. Se Jodmetyl, sp. 1426.", "headword": "Metyljodid"}
{"text": "Vasastil, konsth., den numera allmänt använda benämningen på den byggnadsstil, som upparbetades i Sverige under Vasakonungarna, alltså svensk renässans. Dess källor äro att söka i Tyskland, Nederländerna, Italien och Frankrike, och de flesta och mest betydande målsmännen för byggnads- och dekorationskonst under detta skede äro inflyttade tyskar och nederländare. Se Byggnadskonsten, sp. 747—748. G—g N.", "headword": "Vasastil"}
{"text": "Kurserna för utbildning af radiokommissarier afse att bibringa dem af telegrafverkets assistenter, som skola tjänstgöra som befäl på radiostationerna, en grundligare såväl teoretisk som praktisk insikt i radiotelegrafien och därmed sammanhängande allmän elektroteknik. De s. k. högre kurserna afse att bibringa de assistenter och linjeingenjörer, som Telegrafstyrelsen därtill utsett, en högre telegraf- och telefonteknisk utbildning. Undervisningsanstalten är utrustad", "headword": ""}
{"text": "Con discrezione. Se Discreto.", "headword": "Con discrezione"}
{"text": "Fjällträdet, bot. paleont. Se Lepidodendron.", "headword": "Fjällträdet"}
{"text": "Tibet, ett fint kypradt kamgarnstyg i fyrskaftad bindning med inslagen synliga öfver tre varptrådar och bundna vid hvarje fjärde. Används till damklänningar. Jfr Merino 4. G. A. W.", "headword": "Tibet"}
{"text": "Eidograf (eidos, utseende, och grafein, skrifva), , ett slags kopieringsmaskin, som 1821 uppfans i Edinburgh af Wallace.", "headword": "Eidograf"}
{"text": "Nohlit, miner. Se Nohl, fältspatbrott. 1.", "headword": "Nohlit"}
{"text": "Pellervoinen, Finsk mytol., åkerns son, »åkerns Peter» (Pellon Pekka), »den lille gossen», äfven benämnd Sampsa, Semmerpoika, är åkrarnas, trädens och alla växters skyddsgud, befordraren af växtlighet och åkerbruk. Medan Väinämöinen håller på att fullborda den af högre makter påbörjade skapelsen, får han bistånd af P., som besår jorden med alla slags träd. Senare, när Väinämöinen vill för en friarefärd till Pohjola slöjda sig en båt, uppsöker P. åt honom en ek såsom lämplig till båtvirke. Namnet P. är härled", "headword": "Pellervoinen"}
{"text": "Åk-Tor. Se Tor.", "headword": "Åk-Tor"}
{"text": "Larndsweiler [-vajler], kommun i preussiska reg.-omr. Trier (Rhenprovinscn). 5,957 inv. (1905). Stenkolsgrufvor. J. F. N. Landsväg. Se Väg. Landsvägsbanor. Se Elektriska banor, sp. 241. Landsvägslokomotiv. Se Lokomotiv. Landsänkning, geol. Se Nivåförändringar. Jfr Kvartärperioden. Landsöfverrätt. Se Allting, sp. 650, och Landsoverretter. Landtax [länd-täks]. Se Grundskatt, sp. 418. Landtbiskopar. Se K o r b i s k o p a r. Landtbjörn, zool. Se Björn.", "headword": "Larndsweiler"}
{"text": "Mio conto (förkort. M. C.), Ital., handelst., för min (egen) räkning.", "headword": "Mio conto"}
{"text": "Basquina [vaskinja], Sp. (af basco, vasco, baskisk), ett slags vid kappa, som begagnas af qvinnorna i Spanien.", "headword": "Basquina"}
{"text": "Siegroth [sig-], Gustaf Adolf von, (tysk-romersk) friherre, militär, f. 11 febr. 1725 på Gäddeholm i Västmanland, d. 9 sept. 1802 på Kappsta i Södermanland, tillhörde en annan adlig ätt S. än G. H. Siegrooth (se denne), äfvenledes från Schlesien, adlad 1649, utgången på svärdssidan 1805. Hans fader, öfversten Konrad Gustaf von S., hade 1754 erhållit tysk-romersk friherrevärdighet. S. studerade i Uppsala, ingick 1744 på den militära banan som volontär vid Fortifikationen samt blef sedan kornett vid Väst", "headword": "Siegroth"}
{"text": "Den utveckling i rättsåskådningen, som, efter hvad i det föregående skildrats, egt rum i fråga om lotteriinstitutet, har lemnat spår efter sig äfven i svenska författningar. Det finnes förordningar, riktade mot oprivilegierade (1739, 1750, 1757, 1766, 1772) och utländska (1784, 1826) lotterier. Tillåtelse har gifvits att upprätta lotterier till vissa välgörande ändamål (1699, 1740) och till uppmuntran af nyttigt företag (1764) samt i och för försäljning", "headword": ""}
{"text": "Voxnan, Ljusneelfs största biflod, upprinner med flere källåar på gränstrakterna af Herjedalen, Dalarna och Helsingland, hvarifrån den strömmar mot s. ö., delvis som gräns mellan de två senare landskapen (Orsa finmark och Los), samt upptager i Ofvanåkers socken fr. v. Häcklaån (omkr. 50 km.) och längre ned Grykån, som utgör afloppet för en mängd sjöar i Färila, Los och Ofvanåkers socknar. I Voxna socken får V. en mera östlig riktning, som den vidhåller genom Ofvanåkers, Alfta och Bollnäs socknar, hvaru", "headword": "Voxnan"}
{"text": "Nagy-Bánya tillhör nu Rumänien. 12,877 inv. 11910). Officiellt namn Baia mare. *", "headword": "Nagy-Bánya"}
{"text": "Camden house [käs], slott. Se Chiselhurst.", "headword": "Camden house"}
{"text": "Själland, den största af de danska öarna, belägen mellan Östersjön i s., Öresund i ö., Kattegatt i n. och Stora Belt i v. 6,828 qvkm. Till följd af de omgifvande hafvens inskärningar har ön en mycket oregelbunden form: på östra kusten Kjögebukt och Faksebukt (med Prestöfjorden), emellan hvilka halfön Stevns skjuter fram; på norra kusten Isefjorden med dess tre armar och Sejröbukten, hvarigenom tre halföar bildas, Nordsjälland, Hornsherred och Odsherred, hvilken löper ut i Själlands Odde; på vestra kusten", "headword": "Själland"}
{"text": "Asbjörnsen, P. K., å sp. 129, rad 28-29 nedifrån: uppgifterna rörande ta ggd j urssläktet Brisingas släktskapsförhållanden äro oriktiga; jfr Brisinga, sp. 168. Asbjörn Snare. SeEsbern Snar e. Asboland. Se Landskap, sp. 1015. Asbury park [äkj, stad och mycket besökt badort vid Atlanten i staten New Jersey, Förenta staterna, 82 km. s. om New York. 10,150 inv. (1910). *Asby, socken. Med A. skall framdeles T o r p a förenas som annex. *Aschaffenburg hade 32,199 inv. 1919.", "headword": ""}
{"text": "Karbula, industriell inrättning nära Kotka stad i Finland, vid en vik af Finska viken, medelst särskild bibana förenad med Kotka—Kouvola järnväg. Egendomen, som jämte en mindre ångsåg inköptes 1881 af kaptenen, numera bergsrådet William Ruth, består nu af ett stort sågverk, träullfabrik, träsliperi jämte elektriskt kvarnverk, glasbruk med fyra ugnar och glassliperi, mekanisk verkstad med modellsnickeri och gjuteri, elektrisk kraftstation m. m., hvartill kommer ett antal skogshemman. Tillverkningen utgör", "headword": "Karbula"}
{"text": "Stallaert [-lärt], Joseph, belgisk målare, f. 1825 i Merchtem (Brabant), d. 1903, var lärjunge af Navez, utförde liksom denne klassiska ämnen i klassisk stil: Didos död, Diomedes (båda i museet i Bruxelles), Polyxenes offer (museet i Gent), Odysseus m. fl. Han utförde dekorativa målningar i grefvens af Flandern palats och i Nationalbanken i Bruxelles. S. var direktör för akademien i Tournai och därefter för akademien i Bruxelles. G-g N. Stallare. Se Hird, sp. 743, och M a r s k.", "headword": "Stallaert"}
{"text": "Fiskmåsen. Se Mås-slägtet.", "headword": "Fiskmåsen"}
{"text": "Groves Stapel [gråvs]. Se Galvanisk stapel, sp. 838.", "headword": "Groves Stapel"}
{"text": "Inom den svenska kyrkan följdes under den katolska tiden samma ordning som annanstädes. »Lectio selecta» var gängse sed. Med reformationens införande gjordes till en början derutinnan den förändring att »lectio continua» gjordes till regel och »lectio selecta» af de gamla perikoperna fick ega rum endast såsom undantag. I den äldsta, af Olaus Petri utarbetade mässboken fanns nämligen föreskrifvet, att efter kollektan skulle läsas »ett kapitel eller ett halft af S:t Paulus eller", "headword": ""}
{"text": "Dogmatisk (jfr Dogm), som öfverensstämmer med eller har afseende på de kristliga troslärorna; som i det praktiska lifvet ensidigt fasthåller vissa lärosatser (dogmer) utan att taga hänsyn till bestående förhållanden (jfr Doktrinär).", "headword": "Dogmatisk"}
{"text": "Giottino [djåttinå], eg. Giotto di Maestro Stefano, italiensk målare, i Florens, på 1300-talet, lärjunge af Giotto. Ett antal fresker och altartaflor har af konstforskningen tillskrifvits honom. A. L. R.", "headword": "Giottino"}
{"text": "Wallhof (Wahlhof), by i Kurland, vid vägen Mitau—Friedrichstadt, 45 km. s. ö. om Riga, bekant genom den seger Gustaf II Adolf där vann 7 jan. 1626 med underlägsna krafter öfver en omkr. 7,000 man stark polsk här under furst Stanislaw Sapieha och Gonsiewski. Omkr. 1/5 af polska styrkan förlorades, men på svenskarnas sida stupade icke en enda man (enligt konungens egen uppgift). Slaget är politiskt märkvärdigt, emedan genom detsamma Östersjöprovinsernas eröfring fullbordades, och äfven i taktiskt afseend", "headword": "Wallhof"}
{"text": "Pulsion (af lat. pulsio, stöt). Se Luftväxling, sp. 1323.", "headword": "Pulsion"}
{"text": "Oldhamia. Under detta namn beskrefvos några föremål i en skiffer från grefskapet Wicklow, Irland. De ansågos vara de äldsta fossil och fördes till bryozoerna eller hydrozoerna. Det är emellertid nu så godt som fullkomligt säkert, att hvad som kallats Oldhamia (efter geologen Oldham) ej är något annat än en fin veckning och skrynkling af skiffern. B. Ln.", "headword": "Oldhamia"}
{"text": "Commelina , bot. Se Commelinaceæ.", "headword": "Commelina"}
{"text": "Bladhöns, zool. Se Parrinae.", "headword": "Bladhöns"}
{"text": "*Arrie, socken. 734 har. 375 innev. (1894).", "headword": "*Arrie"}
{"text": "Kyrkolag, den särskilda lag, som ordnar kyrkans rättsförhållanden. Sveriges kyrkolag är af år 1686. Den kom till stånd efter konungens och rikets ständers ömsesidiga samtycke vid 1686 års riksdag. Såsom bihang till densamma är fogad k. förordningen af d. 11 Febr. 1687 huru med rättegång uti domkapitlen skall förhållas, hvartill komma de stadganden, genom hvilka denna lag blifvit ändrad eller tillökt. Dessa bestämmelser utgöra en särskild klass af lagar, enär utom konungens och riksdagens gemensamma bifal", "headword": "Kyrkolag"}
{"text": "Djuba. Se Juba.", "headword": "Djuba"}
{"text": "Somatos [-tås; af grek. somatūn, göra tjock], ett af kött framställdt näringsämne, som innehåller köttets ägghvitämnen i löslig form (albumoser, 78 proc.), bildar ett gult, fint pulver, som är lösligt i vatten i alla förhållanden samt är lukt- och nästan smaklöst. Det har, liksom andra albumos-preparat, ej på långt när så stort värde som näringsmedel, som man förr ansåg, emedan man ej kan intaga större mängder utan att framkalla tarmrubbningar. Medlet synes emellertid ofta", "headword": "Somatos"}
{"text": "Understöd, krigsv., kallas vid ett kompanis eller en mindre afdelnings utveckling i spridd ordning den del, som tills vidare bibehålies samlad för att tillföra skyttelinien understöd, när sådant blir erforderligt. Understöds-sqvadron kallas i det svenska reglementet de (vanligen två) sqvadroner, som vid en kavallerifördelnings utveckling till strid ställas bakom första träffen för att upptaga striden mot den fiende, som kan lyckas genombryta densamma. C. O. N.", "headword": "Understöd"}
{"text": "Pansarbrytande kanoner kallas de mycket grofva pjeser, med hvilka krigsfartyg och sjöfästningar bestyckas, och som användas vid eldgifning mot pansar (se d. o.). De kraftigaste sådana kanoner äro i Sverige 27 cm., i Danmark Krupps 35,5 cm., i Tyskland Krupps 40 cm., i England Woolwichs 40,6 cm. och Armstrongs 30,5 cm. samt uti Italien Armstrongs 45 cm. Jfr Pansarprojektil. H. W. W.", "headword": "Pansarbrytande kanoner"}
{"text": "Själlands stift omfattar, utom Själland, de kringliggande öarna Möen med Bogö, Amager, Sejrö, Agersö och Omö samt några småöar (deremot icke Samsö, ehuru denna hör till Holbæks amt) och Bornholm. 864,748 innev. (1890). Både biskopen och stiftsamtmannen bo i Köpenhamn. Till biskopsstiftet höra äfven Färöarna, Grönland och de Dansk-vestindiska öarna. E. Ebg.", "headword": "Själlands stift"}
{"text": "Baltagerini [-djerini]. Se Balett.", "headword": "Baltagerini"}
{"text": "Pepsin (af grek. pepsis, matsmältning, eg. kok- ning), ett egendomligt enzym, som af söndras ur magslemhinnans magsaft- (1. fundus-)körtlar (se Mage och Magsaft), där det förekommer som ännu ej färdigt , hvilket af saltsyra genast öfverföres till pepsin. Alla försök att framställa detta ämne i rent tillstånd ur magslemhinnan ha endast ledt därtill, att man erhållit blandningar, innehållande pepton, ägghvitartade ämnen m. m. Visserligen ha dessa blandningar haft den för pepsinet", "headword": "Pepsin"}
{"text": "Almebergen. Se Dalarna, sp. 783.", "headword": "Almebergen"}
{"text": "Johan Kasimir, pfalzgrefve vid Rhen, hertig af Stegeborgs län, stamfader för pfalz-zweibrückenska regenthuset i Sverige, var yngste son af Johan I af Pfalz-Zweibrücken (stamfader för den yngre grenen af hertigliga zweibrückenska huset) och Magdalena, prinsessa af Jülich, Kleve och Berg, f. 12 april 1589, d. 8 juni 1652 på Stegeborg. Då pfalzgrefskapet efter faderns död (1604) delades mellan dennes tre söner, erhöll J. K. det lilla furstendömet Kleeburg (se d. o.), under det att den äldste brodern, Johan, kom", "headword": "Johan Kasimir"}
{"text": "Cu, kem., tecken för metallen koppars (Lat. cuprum) atomvigt.", "headword": "Cu"}
{"text": "Magkräfta. Se Magsjukdomar.", "headword": "Magkräfta"}
{"text": "Grundränta, kamer., den årliga afgift, som, efter noggrann uppskattning af en jordlägenhets afkastning, med ledning af ortens s. k. skattläggningsmetod uträknas och fästes vid lägenheten såsom skatt på grunden. Grundräntan sönderfaller i två delar, näml. jordeboks- l. ordinarie räntan och mantals- l. extra ordinarie räntan. Kbg.", "headword": "Grundränta"}
{"text": "Till art. Milano. men föga regelbundna. En yttre gördel af trädplanterade bulevarder ligger utanför den nuv. stadsmuren, som uppfördes af spanjorerna på 1500-talet. Dessa yttre bulevarder, omkr. 12 km., genomdragas af elektrisk spårväg, som f. ö. skär staden i alla riktningar och såsom järnväg går långt ut i omgifningen bl. a. till Monza och Luganosjön (se Elektriska järnvägar, sp. 245). I denna mur finnes ett dussin portar, bl. a. Porta Venezia i n. ö. och Porta Ticinese i s., båda med reliefer. I västra delen", "headword": "Till art. Milano"}
{"text": "Man har försökt särskilja Björnson-skalden och Björnson-politikern. De höra dock innerligt samman. De, som beklagat, att B. deltagit i det politiska lifvet alldeles bortsedt från tendensen i hans politik och trott, att detta framkallat brister äfven i hans diktning, hafva bortsett från det viktiga underlag, som det intima samlifvet med dagshändelserna och allt hvad som var uppe i tiden haft för honom liksom för hans föregångare Wergeland; att vara med där har för honom utgjort", "headword": ""}
{"text": "Kvietism (af lat. quies, ro, hvila), en från spanjoren Miguel de Molinos (se denne) utgången mystisk-religiös riktning. Genom den romerska kyrkan gick alltifrån senare hälften af 1500-talet en ny stark strömning af religiös mystik. Tidigast och starkast framträdde den i Spanien, där den bl. a. representerades af Teresa de Jesus (d. 1582) och Juan de la Cruz (d. 1591). Andra betydande representanter för denna mystik voro Frans från Sales (d. 1622) och dennes biktdotter, Françoise de Chantal (d. 1641) m.", "headword": "Kvietism"}
{"text": "Indre-departementet (Departementet for det indre), ett af Norges sju statsdepartement, inrättades 1846. Till detsamma höra de ärenden, som röra landets näringar, såsom landtbruket, fabrikerna (så framt de ej äro statens egendom), fisket, jagten, bergsbruket, handtverkerierna, patentväsendet, handeln och sjöfarten, konsulatväsendet, landtmäteriet, kommunikationsanstalterna, byggnads- och brandväsendet, justeringen af mått, mål och vigt, allmänna brandförsäkringsverket och andra försäkringsanstalter, städernas och", "headword": "Indre-departementet"}
{"text": "Niagusta , stad. Se Niausta.", "headword": "Niagusta"}
{"text": "Krokkleven. Se Krokskoven.", "headword": "Krokkleven"}
{"text": "Pirsarev, Dmitrij Ivanovitj, rysk kritiker och skald, f. 1840, d. 1868 genom drunkning nära Riga, var typisk representant för den ytterliga »realism», som var på modet bland ryska ungdomen under 1860-talet. Han utfor väldeliga mot all metafysik och all skön konst såsom gagnlösa dumheter samt predikade, att mensklighetens framåtskridande berodde endast på naturvetenskaperna. I bottnen var P. dock idealist och i sitt lif otadlig. Hans dikter flöda af en improvisatorisk, hänförande vältalighet och spirituel", "headword": "Pirsarev"}
{"text": "Bjälke. 1. Träv. En i fyrkant uppbilad trädstam med kvadratisk eller rektangulär genomskärning. Af byggnadsbjälkar hvilka merendels äro af tall, sällan af gran särskiljas efter dimensionerna tre slag: grofva, ordinära och handbjälkar. I trävaruhandeln räknas till bjälkar fyrhugget virke af nästan uteslutande furu, som på midten håller minst 9 eng. tum; det klenare kallas sparre. Bjälkarnas längd varierar mellan 18, kortare längder få ej förekomma. De apteras vid halfva fot, t. ex. 18, 18 1/2 o. s. v", "headword": "Bjälke"}
{"text": "Succus, Lat., med., saft, som erhålles genom utpressning af saftiga växtdelar, företrädesvis bär. Åtskilliga bärsafter voro förr upptagna i farmakopén, såsom succus Berberidis, Cerasorum, Oxycocci, Ribis nigri et rubri och Rubi idaei. Dessa safter ur berberisbär, körsbär, tranbär, vinbär och hallon försattes sedan med socker till syruper. De råa bärsafterna äro icke längre officinella. En »sammansatt pepparrotssaft», succus armoraciae compositus, var en blandning af utpressad pepparrotssaft 1 d., vinät", "headword": "Succus"}
{"text": "Viborg, Erik Nissen, dansk veterinär och botanist, f. 5 april 1759, d. 25 sept. 1822, blef student 1777, men egnade sig 1780 åt studiet af veterinärvetenskaperna samt blef 1783 lärare vid veterinärskolan och dessutom s. å. vid botaniska trädgården. 1797-1801 var han professor vid universitetet i botanik, blef 1801 föreståndare för veterinärskolan och hade samtidigt ledningen af stuteriet på Frederiksborg. V. hade stora förtjänster om djurläkarnas förbättrade utbildning och dessutom", "headword": "Viborg"}
{"text": "Ocker, jur., polit. ekon. I äldre tider identifierades ocker dels med utbetingande af ränta för försträckning, dels med utbetingande af högre ränta än den i lag tillåtna. Det förra uppfattningssättet gjorde sig gällande i den kanoniska rätten, som med vissa undantag förbjöd all ränta. Det senare framträdde i den romerska rätten samt i de europeiska staternas lagstiftningar efter reformationen under loppet af 16:de och 17:de årh. I samma mån, som man kom till insigt om det berättigade uti och nödvändig", "headword": "Ocker"}
{"text": "*Infektionssjukdomar. Se vidare Bakteriologi. Suppl.", "headword": "*Infektionssjukdomar"}
{"text": "Nyland. (Sp. 243) Länsmansdistriktens antal är nu 25. Iittis domsaga har nu 3 tingslag. — (Sp. 244) I den ecklesiastika indelningen ha vidtgående förändringar vidtagits genom upprättandet af Borgå svenska stift. Ecklesiastikt är N. sålunda nu deladt mellan Borgå svenska stift (Helsingfors svenska prosteri, Raseborgs prosteri och Domprosteriet) samt Tammerfors stift (Helsingfors, Lojo och Iittis prosterier), hvarjämte Fredrikshamns prosteri tillhör Viborgs (f. d. Nyslotts) stift. — (Sp. 244) N:s folkmän", "headword": "Nyland"}
{"text": "Flimmerhår. Se Cilier.", "headword": "Flimmerhår"}
{"text": "René Waultrin [rənē vålträ̃], pseudonym. Se Dollot, R. Suppl.", "headword": "René Waultrin"}
{"text": "Skatelöfsfjorden. Se Å s n e n.", "headword": "Skatelöfsfjorden"}
{"text": "Jäger, Gustav, tysk målare, f. i Leipzig 1808, d. derst. 1871, studerade först i sin födelsestad, sedan i Dresden, samt utbildade sig vidare till en idealistisk historiemålare (efter 1830) i München under Julius Schnorr von Carolsfeld äfvensom i Rom på egen hand. Sedan var han (efter 1837) i München sysselsatt vid prydandet af med fresker efter utkast af Schnorr. 1847 kallades han till direktor för konstakademien i Leipzig. Hans förnämsta sjelfständiga monumentalverk äro väggmålningarna i Herder-rumm", "headword": "Jäger"}
{"text": "Frötuna och Länna, skeppslag i Stockholms län, Stockholms läns fjerde fögderi, Mellersta Roslags domsaga. Arealen 37,937 har, hvaraf 2,907 har upptagas af vatten. 7,231 innev. (1880). Skeppslaget omfattar socknarna Frötuna, Rådmansö, Länna och Blidö.", "headword": "Frötuna och Länna"}
{"text": "Ankvicka, tekn., öfverdraga med kvicksilfver. Jfr Amalgamera.", "headword": "Ankvicka"}
{"text": "B. W edendorf-linjen: 1. Frederik Rubeck Henrik von B., dansk general, f. 4 febr. 1791 i norra Slesvig, d. 16 juni 1858. Han deltog som fänrik med tapperhet i Köpenhamns försvar 1807 och gjorde 1813 som premiärlöjtnant tjänst under fälttåget i Holstein. 1847 hade han befordrats till öfverste och utmärkte sig 1848 som brigadgeneral i nästan alla träffningar, vid Bov, Slesvig och senare på Dybböl. Efter att i april 1849 ha ledt striderna i Sundeved, blef han", "headword": "B. W edendorf-linjen"}
{"text": "Eschricht, Daniel Frederik, dansk naturforskare, f. i Köpenhamn d. 18 Mars 1798, blef 1829 lektor och 1836 professor i fysiologi och anatomi vid Köpenhamns universitet. Död d. 22 Febr. 1863. E. hade ett aktadt namn som fysiolog och i synnerhet som jämförande anatom, i hvilket sistnämnda hänseende det var hans studier öfver hvalarna och salperna, som förnämligast gjorde honom ryktbar. Han var icke allenast en skarpsinnig naturforskare, utan äfven en utmärkt lärare, som i hög grad förstod att göra sin veten", "headword": "Eschricht"}
{"text": "Roquefort [råkfår], by i franska dep. Aveyron (Guienne), mellan städerna S:t Affrique och Millau, bekant som tillverkningsort för den berömda Roquefortosten (se Ost).", "headword": "Roquefort"}
{"text": "Sandvik . 1. Socken i Jönköpings län, Västbo härad. 2,761 har. 176 inv. (1915). Annex till Burseryd, Växjö stift, Västbo kontrakt. 2. Äldre benämning på Hosjö (se d. o.).", "headword": "Sandvik"}
{"text": "Burseraceae Kunth (Amyrideae Br.), en naturlig växtfamilj, som i allmänhet utmärker sig genom stor rikedom på aromatiska balsamer, bland hvilka somliga äro mycket rika på flyktig olja; några innehålla derjämte gummi. Till familjen höra omkr. 150 arter, som alla förekomma i de varma jordbältena. Omkr. 50 arter lemna produkter, som användas för medicinskt ändamål, t. ex. gummihartserna myrrha och olibanum, den sedan äldsta tider berömda Mekka-balsamen, hartserna elemi, tacamahaca och caranna m. fl. Fröna", "headword": "Burseraceae"}
{"text": "Skeppsbåt, sjöv., båt, som tillhör ett fartyg och icke är afsedd för sjelfständig fraktfart. De olika slagen af skeppsbåtar kallas barkass (storbåt), slup, låringsbåt, hvalbåt, gigg, joll (julle), snipa, pråm (eka) m. m. R. N.", "headword": "Skeppsbåt"}
{"text": "Svenska konstnärinnor , en förening, bildad i Stockholm i mars 1910 med syfte att främja medlemmarnas konstnärliga och ekonomiska intressen genom anordnande af utställningar och genom andra åtgärder. Föreningen debuterade inför offentligheten våren 1911 med en utställning, som omfattade en retrospektiv och en modern afdelning, och har sedan utställt i Malmö 1912, i Wien 1913, i London och på Baltiska utställningen i Malmö 1914 samt i Stockholm 1917, då Vereinigung bildender künstlerinnen Österreichs deltog. Antalet a", "headword": "Svenska konstnärinnor"}
{"text": "Befolkningen uppgick 1875 till ett antal af 1,506,531 personer, alla af tysk nationalitet. Större delen af densamma, i södra B. upp till Murg, tillhör den schwabisk-alemanniske stammen (på hvars munart Hebel diktade); n. om Murg följer i början en blandad befolkning, tills denna längre upp öfvergår i den rene frankiske stammen. (54,5 proc. äro katoliker, 33,6 proc. protestanter; katolicismen är alldeles öfvervägande i södra B., omfattar omkr. 2/3 af", "headword": ""}
{"text": "Jörgensgårdar kallades i Danmark (efter S:t Göran) under medeltiden hospitalen för spetälske. Vanligen lågo de i närheten af en stad. Efter S:t Jörgensgården vid Köpenhamn har S:t Jörgenssjö fått sitt namn, och ett liknande ursprung har namnet på den södra delen af staden Flensborg: Jörgensby. Dylika funnos äfven vid Ålborg, Århus, Randers, Svendborg m. fl. städer. C. R.", "headword": "Jörgensgårdar"}
{"text": "E. A–t.", "headword": ""}
{"text": "Arbetsdiagram, detsamma som indikatordiagram. Se Diagram 2 och Indikator. Arbetsdomare, ledamot af arbetsdomstol (se d. o. Suppl.).", "headword": ""}
{"text": "Vinbär, trädg., farmak., benämnas frukterna af två i Sverige ursprungligen inhemska arter af slägtet Ribes L. (se Ribesiaceae), nämligen R. rubrum L., röda vinbär, och R. nigrum L., svarta vinbär. Dessa båda arter äro obeväpnade och hafva blommorna i mångblommiga, lutande, slutligen hängande klasar. Den förra har den omkr. 1,50 m. höga busken bildad af mer upprätta skott eller grenar än den senare, som har de yttre grenarna mer utbredda och slaka. Bladen hos båda äro 53 flikiga, med enkelt eller dubbel", "headword": "Vinbär"}
{"text": "Kvintillion (fr. quintillion, af lat. quintus, femte), talord, som enligt franskt system (äfven i Italien och Amerika) utmärker en milliard milliarder (skrifvet med 1 etta och 18 nollor), enligt engelskt system däremot ett vida högre tal l. femte potensen af en million, (1,000,000), skrifvet med 1 etta och 30 nollor.", "headword": "Kvintillion"}
{"text": "GK Lanfranco. Efter ett själf-porträtt. ligen enahanda, hurudant resultatet blef, och därför finnas många misslyckade, maniererade bilder af honom. Vid slutet af hans bana gick t. o. m. hans formtalang förlorad, och han förföll till ytligt effckt-sökeri. Till hans bästa bilder höra Petrus befrielse (i Colonnagalleriet i Rom) och Ludvig den helige, som bespisar de fattige (i akademien i Venezia). Bland sina samtida gällde L. som den bäste målaren, t. o. m. framför Domenichino och", "headword": ""}
{"text": "Normerna för hypotekskassans verksamhet äro, förutom ofvannämnda k. förordn. 5 juni 1909 ang. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, dels k. förordn. 5 juni 1909 ang. grunderna för stads-hypoteksföreningars bildande och verksamhet, dels det af K. M:t 18 jan. 1910 fastställda reglementet för kassan. Hypotekskassan, som trädde i verksamhet i dec, 1909, har under jan. 1910 i Paris träffat aftal om ett 3J/2 procents obligationslån å nominellt 84 mill. frcs. F. n. (dec. 1910)", "headword": ""}
{"text": "Karungi. 1. Se Karl Gustaf 1. — 2. (Fi. Karunki) imperiellt pastorat af 3:e kl., Kemi kontrakt, Kuopio stift, Finland, Uleåborgs län, Kemi härad, Torneå domsaga. Areal 237 kvkm. 2,277 inv. (1908), finsktalande. A. G. F.", "headword": "Karungi"}
{"text": "Eli, Eli, lama sabaktani , hebr., Min Gud, min Gud, hvarför har du öfvergifvit mig? utrop på korset kort innan han gaf upp andan (Matt. 47: 26).", "headword": "Eli, Eli, lama sabaktani"}
{"text": "Teverone. Se Anio.", "headword": "Teverone"}
{"text": "Rolandseck , by i preussiska reg.-omr. Koblenz, på vänstra stranden af Rhen, mellan Bonn och Remagen, är en af de vackraste och mest besökta platserna vid Rhen, med en mängd sommarställen och trädgårdar, tillhöriga rika köpmän vid nedre Rhen. Af den forna borgen R., hvars grundläggning sagan tillskrifver riddaren Roland, återstår endast en fönsterbåge, hvarifrån turister taga den vackra omgifningen i betraktande. En mera vidsträckt utsikt har man från ett högre liggande modernt utsiktstorn. Nedanför ligger", "headword": "Rolandseck"}
{"text": "Appretera (Fr. apprêter, tillreda, göra styf), tekn., gifva glans, styfhet, täthet o. s. v. åt tyg. - Appretör, person, som har till yrke att appretera tyg.", "headword": "Appretera"}
{"text": "Stämmoböter , kam., penningstraff för uraktlåten inbetalning i rätt tid af utskylder, infördes 1650 i de finska länen och 1668 i hela riket, genom det då utfärdade uppbördsreglementet. Beloppet var 3 mark per individ. 1829 afskaffades stämmoböterna, men de återinfördes genom k. kung. 1836. Beloppet sattes till 12 skilling b:ko per individ, utan afseende på debetsedelns storlek. De influtna bötesmedlen skulle delas lika mellan uppbördsmannen och de fattige, utom i Stockholm, där jämlikt k. br. 11 aug. 1813 i", "headword": "Stämmoböter"}
{"text": "Citrongräsolja, med. farmak. Se Gräsolja.", "headword": "Citrongräsolja"}
{"text": "Bland den nyare generationen af vetenskapsmän märkas historikern Magnus Gottfrid Schybergson (f. 1851), som skrifvit , filologerna Fridolf Gustafsson (f. 1853) och Ivar August Heikel (f. 1861), litteraturhistorikern Jarl Verner Söderhjelm (f. 1859), sociologen Edvard Alexander Westermarck (f. 1862), botanisten Fredrik Elfving (f. 1854) och fysiologen Robert Adolf Armand Tigerstedt (f. 1853). Litt.: S. G. Elmgren, öfversigt af Finlands litteratur (1861 och 1865), G. Lagus,", "headword": ""}
{"text": "Det torde till sist böra nämnas, att minnet af denna första svenska utvandring till Amerika är synnerligen lifligt i de nejder, der våra landsmän planterade civilisationens fana. Åtskilliga ortnamn påminna ännu om sin svenska upprinnelse, och många forskare hafva egnat sig åt skildringen af sina förfäders, de svenske kolonisternas, lif och gerning i en literatur, som genom sin rikedom, sin noggranhet och sin pietet hedrar lika mycket de förre som de senare. Jfr Hazard:", "headword": ""}
{"text": "Aschan [askan], Adolf Ossian, finsk kemist, f. 1860 i Hälsingfors, idkade kemiska studier, utom i Hälsingfors, i A. W. Hofmanns, J. Wislicenus, Ostwalds, Baeyers, W. Meyers och Brühls laboratorier, blef 1884 filos. doktor samt 1886 docent och 1896 adjunkt vid universitetet i Hälsingfors. A. har publicerat viktiga vetenskapliga arbeten, förnämligast inom kamfer- och terpen-gruppen. Tillsammans med E. Hjelt har han utgifvit en Lärobok i organisk kemi (2 bd 1893, 2:a uppl. 1901) och tillsammans med Brühl", "headword": "Aschan"}
{"text": "Kalicementmetoden . Se Jungner, E. W. Suppl.", "headword": "Kalicementmetoden"}
{"text": "Wallis [oållis], John, engelsk matematiker, f. 1616, egnade sig först åt teologien, sedan åt de matematiska vetenskaperna, blef professor i geometri i Oxford 1649 och innehade denna befattning ända till sin död, 1703. W. utgaf ett stort antal skrifter icke blott i matematik, utan äfven i teologi, logik och moralfilosofi samt t. o. m. rörande döfstummeundervisningen. Hans förnämsta arbete är Arithmetica infinitorum, sive nova methodus inquirendi in curvi-linearum quadraturam aliaque problemata (1656),", "headword": "Wallis"}
{"text": "Utrikesdepartementets antagningskommission består af kabinettssekreteraren och en af utrikesministern förordnad afdelningschef i departementet som själfskrifna led. samt högst 5 af konungen för fem år utsedda led. under ordförandeskap af en af konungen utsedd kommissionsled. Den har till uppgift att pröfva dem, som anmäla sig till inträde som attachéer i departementets tjänst, att till utrikesministern afge yttrande, huruvida sökandena böra antagas och i hvilken ordning de böra ifrågakomma, att, sedan attaché undergått vederbörlig proft", "headword": "Utrikesdepartementets antagningskommission"}
{"text": "*Dalby. 1. Socken i Malmöhus län. 2,540 har. 1,461 innev. (1895). — 2. Socken i Upsala län. 2,184 har. 528 innev. (1895). — 3. Socken i Värmlands län. 78,004 har. 3,322 innev. (1895).", "headword": "*Dalby"}
{"text": "L. mottog 1785 en kondition som informator hos en baron Akerhielm på Margretelund. Men då han der vantrifdes (Margretelund är ett ängslans hem, helfvetet placerat i paradiset), och då förmodligen familjen icke häller trifdes med honom, återvände han till Stockholm, der han offrade åt sina bedröfliga vanor och upptog prenumeration på sina blifvande diktsamlingar. Förgäfves sökte han en sekreterarebefattning hos konungen. Sjunken i elände, skyllde han sina motgångar på yttre omständigheter", "headword": ""}
{"text": "Dordrechtbibeln. Se Boktryckarkonst, sp. 971.", "headword": "Dordrechtbibeln"}
{"text": "Sachsen 1862. De preussiska handelskamrarna hafva ej blott att afgifva infordrade yttranden om frågor, som röra handel och näringar, utan jämväl att årligen till handelsministern aflemna en allmän berättelse öfver handelns och industriens ståndpunkt inom deras krets. De kunna när som hälst af egen tillskyndelse meddela sina iakttagelser rörande handelns och näringarnas ställning samt sina åsigter om deras behof och sättet för deras tillgodoseende. I Sverige hafva", "headword": ""}
{"text": "Lutterworth [lötteroörth], stad i engelska grefskapet Leicester, 22 km. s. s. v. om staden Leicester, vid Swift, ett tillflöde till Avon. Omkr. 2,000 innev. Reformatorn Wicliffe var kyrkoherde derstädes och dog der 1384.", "headword": "Lutterworth"}
{"text": "Röstvärfning, en persons åtgörande, då han genom penningar, gåfvor, tubbande el. dyl. söker vinna röster vid val till allmänna värf. En handling af denna art är enligt svensk rätt (Lag af d. 28 Okt. 1887) belagd med straff af böter fr. o. m. 50 till 1,000 kr. eller af fängelse i högst sex månader. Vid prestval afgifven röst, som genom röstvärfning vunnits, är af lagen förklarad ogild. Den, som blifvit förvunnen att vid riksdagsmannaval hafva gjort sig saker till röstvärfning, förlorar derjämte sin behörighet", "headword": "Röstvärfning"}
{"text": "*Augusts psykrometer, ett instrument för uppmätande af luftens fuktighet. Se Hygrometer.", "headword": "*Augusts psykrometer"}
{"text": "Scharf, George, engelsk illustratör och konsthistorisk författare, född i London 1820, ingick som elev vid »Royal academy» 1838 samt gjorde sedan vidlyftiga resor i Italien och Mindre Asien. 1857 blef han sekreterare och 1882 direktör vid »National Portrait Gallery». Han debuterade med en serie etsningar, Scenic effects, öfver de föreställningar af Shakspeare och andra klassiska dramaturger, som 183839 gåfvos på Covent-Garden-teatern. Sedan har han illustrerat verk af Murray, Macaulay, Milmans »Horace»", "headword": "Scharf"}
{"text": "Fornsvenskan under sin äldsta, för-literära tid (9001200) är till sin språkform af fullt ut lika ålderdomligt skaplynne som den samtida isländskan och norskan. Rökstensinskriftens början, som skrifves aft uamuþ stanta runaR þaR. in uarin faþi faþiR aft faikian sunu, och som troligen uttalades: aeft Wamóð standa rúnaR þaer; en Warenn fáðe faðeR aeft faeighian sunu (d. v. s.: Efter W. stå dessa runor; och fadern W. skref dem efter dödsdömd son), skulle", "headword": ""}
{"text": "Uranglas, kem. tekn., en af uran färgad gulgrön glasmassa, som nyttjas till lyxföremål, vinglas o. dyl. Uranglaset utmärkes, liksom uranoxidens salter i allmänhet, af stark fluorescens, hvarför det fått användning till vissa fysikaliska instrument. P. T. C.", "headword": "Uranglas"}
{"text": "Guld finnes särskildt i Siebenbürgen, där guldgrufvor bearbetades redan på romarnas tid, silfver i Nagy-Bánya och Besztercze-Bánya, koppar i dessa distrikt samt Igló och Zalatna, kol framför allt i distrikten Budapest, Zalatna och Besztercze-Bánya och järn i distrikten Igló, Budapest och Zalatna. Bland öfriga mineral märkas ädelopal, som finns endast i U., granat, bergkristall, obsidian, kvarts och kvartssand, porslinslera, takskiffer, marmor, basalt, granit samt", "headword": ""}
{"text": "Nestor, rysk författare. utkom 1919 i sv. öfv. af A. Norrback.", "headword": "Nestor"}
{"text": "Fürstenwalde, stad i preussiska regeringsområdet Frankfurt (Brandenburg), vid Spree. Omkr. 10,000 innev. Ullspinneri och stora qvarnar.", "headword": "Fürstenwalde"}
{"text": "Dum Dum, [dam dam], Dam Dama, stad i brittisk-indiska distriktet Parganas, prov. Bengalen, 8 km. n. ö. om Calcutta. 20,820 inv. (1901). Militärstation och tillverkning af ammunition för handeldvapen (därifrån benämningen dum-dum-kulor).", "headword": "Dum Dum"}
{"text": "Skarfkilar. Se Gistkilar.", "headword": "Skarfkilar"}
{"text": "Çudraka [tju-], indisk konung, som i prologen anges såsom författare, eller snarare som beskyddare af den okände författaren, till det äldsta till vår tid bevarade indiska dramat, Mṛcchakaṭikā (den lilla lervagnen). Detta är ett s. k. prakaraṇa, d. v. s. ett skådespel med ämne ur det verkliga lifvet, men med de förnämsta personerna ur de högre samhällsklasserna. Dramat torde tillhöra 300- eller 400-talet e. Kr. och omfattar 10 akter. Det öfversattes till svenska 1899 af rektor H. Anderson i Växjö. Det", "headword": "Çudraka"}
{"text": "Albert (sp. 106), hertig af York, förmäldes 26 april 1923 med lady Elisabeth Bowes Lyon (dotter till 14:e earlen af Strathmore), f. 4 aug. 1900. °", "headword": "Albert"}
{"text": "Abukir (det forna Canopos), by och hamn i Nedre Egypten, n. ö. om Alexandria, numera endast bebodt af ett par hundra araber. I den vik, som af Nilen bildas mellan A. och Rosette, stod d. 1 Aug. 1798 ett stort sjöslag, hvari den engelske amiralen Nelson fullständigt besegrade franska flottan under befäl af de Brueys, hvars skepp lOrient flög i luften. 1799, d. 25 Juli, vunno fransmännen under Bonaparte vid Abukir en lysande seger öfver turkarne.", "headword": "Abukir"}
{"text": "Bork, Ole. Se Borch.", "headword": "Bork"}
{"text": "Möller, Martin Thomas Hermann, dansk filolog, f. 13 jan. 1850 vid Tönder, d. 6 okt. 1923 i Köpenhamn, studerade klassisk och germansk filologi vid tyska universitet, blef 1875 filos. doktor i Leipzig på afh. Die palatalreihe der indogermanischen grundsprache im germanischen, var 1878—83 docent i Kiel och 1888—1921 professor i tyska språket och litteraturen i Köpenhamn. M. skref en rad framstående arbeten öfver germansk filologi och jämförande språkvetenskap, t. ex. Zur althochdeutschen alliterationspoe", "headword": "Möller"}
{"text": "Kvartsit-diabas-konglomerat , petrogr. Se Diabas-kvartsit-konglomerat.", "headword": "Kvartsit-diabas-konglomerat"}
{"text": "*Spektrum. Sp. 215, r. 25–26, står Värmespektrum bör vara Värme.", "headword": "*Spektrum"}
{"text": "Näsa [nasus], anat., den hos menniskan ur ansigtets midt tutformigt framskjutande kanal, som vid andning leder luften in till och ut från svalget och lungorna samt innehåller luktorganet. Näsan är mycket vexlande till formdetaljer, men i allmänhet pyramidal och i profil triangulär. Hon är ställd sagittalt midt fram å ansigtet, ehuru sällan fullt symmetriskt, samt utgår med sin »rot» från pannans midt, höjer sig med »ryggen» från sina ur ansigtet utgående sidor och når vanligen sin största höjd i ryg", "headword": "Näsa"}
{"text": "Sofiahemmet har en tvåfaldig uppgift. För det första afser det att vara sjuksköterskeskola, att genom utbildande af sjuksköterskor söka tillhandagå såväl enskilda personer som sjukvårdsinrättningar och kommuner vid deras behof af sådana samt att utgöra en tillflyktsort för sköterskor i Sofiahemmets tjenst, hvilka på grund af försvagad helsa eller öfveransträngning behöfva vård och hvila eller", "headword": ""}
{"text": "Hornsvampar, Ceratospongiae. Se Svampdjur.", "headword": "Hornsvampar"}
{"text": "Göthe-sällskapet. Se Göthe, J. W. v. Suppl.", "headword": "Göthe-sällskapet"}
{"text": "Provisoriska regeringen dukade under för bolsjevikresningen 7 och 8 nov., och det ryska kommissariatväldet under Lenin och Trotzkij uppkom. I F. erkändes den nya ryska styrelsen icke af landtdagen, och en tid utan regering följde. Lifsmedelsoroligheter ökade svårigheterna. Slutligen anförtroddes ledningen af styrelsen i F. åt P. E. Svinhufvud (27 nov. 1917), som efter ryska massrevolutionen återvändt från deportationsorten och vunnit popularitet genom radikal", "headword": ""}
{"text": "Flemming, Walter, tysk anatom, f. 1843, blef 1868 med. doktor, 1871 docent i anatomi i Rostock, 1873 e. o. professor i Prag och 1876 ord. professor i anatomi i Kiel. Utom en stor mängd afhandlingar i tidskrifter har han utgifvit Zellsubstanz, kern- und zelltheilung (1882). R. T–dt.", "headword": "Flemming"}
{"text": "Syredextrin, tekn. Se Stärkelsegummi.", "headword": "Syredextrin"}
{"text": "Österrike, samt sondotter till konung Johan VI af Portugal. Efter dennes död, i mars 1826, afstod Peter (2 maj s. å.) från Portugals krona till förmån för sin dotter, som dock tills vidare stannade i Brasilien, medan regeringen i Portugal fördes af hennes faster Maria Isabella och från febr. 1828 af Peters yngre broder dom Miguel, åt hvilken han lefvat drottning M:s hand. Sedan emellertid denne låtit utropa sig till konung 30 juni s. å., nedlade Peter Brasiliens", "headword": ""}
{"text": "Abetarepensionering betecknar i allmänhet tillförsäkrande åt arbetare af ett visst årligt underhåll vid inträffande »varaktig oförmåga till arbete» (jfr Pension). I samband med arbetarefrågan och den moderna arbetarelagstiftningen användes uttrycket vanligen för en af det allmänna anordnad och garanterad pensionering med bidrag af stat eller kommun eller bådadera i motsats såväl mot fattigvård som mot ett af arbetsgifvaren ensam utdeladt underhåll. Stundom inbegripes äfven pensionering af arbetares enka och efterl", "headword": "Abetarepensionering"}
{"text": "Peschel , Oskar Ferdinand, tysk geograf, f. 17 mars 1826 i Dresden, d. 31 aug. 1875 i Leipzig, redigerade från 1854 tidskriften , tills han 1871 kallades till professor i geografi vid universitetet i Leipzig. Han var en genialisk främjare af den geografiska vetenskapens framsteg. Skrifter: Geschichte der erdkunde bis auf A. von Ilumboldt und K. Ritter (1865; 2:a uppl. 1877), Neue probleme der vergleichenden erdkunde (1870; 4:e uppl. 1883), Völkerkunde (1874; 6:e uppl., bearb, af A. Kirchhoff, 1885;", "headword": "Peschel"}
{"text": "Flor [flår], Roger di, italiensk krigare, f. omkr. 1260, tillhörde tempelherrarnas orden, men rymde från dem under belägringen af S:t Jean dAcre och begaf sig till Genua. Han uppträdde därefter som condottiere, kämpade för konung Fredrik II af Sicilien mot Karl II af Neapel och gick 1302 i tjänst hos kejsar Andronikos II i Bysans. Denne utnämnde honom till öfverbefälhafvare öfver hela den bysantinska krigsmakten, gaf honom en af de kejserliga prinsessorna till äkta och förlänade honom slutl. titeln", "headword": "Flor"}
{"text": "Neutrum (Lat., med underförstådt genus, intetdera könet, d. v. s. hvarken manligt eller qvinligt), gramm., namn på en viss genuskategori hos de indo-europeiska språkens nomen och pronomen. Neutrets uppkomst har, såsom motsats till de naturliga könen, skett till följd af vid någon viss tid framträdande skilnad i benämning på föremål, som hvarken i verkligheten eller för fantasien öfverensstämde med de naturliga könen, och genom analogi samt tillhörande ords kongruens vann det utbildning. Hos vissa de le", "headword": "Neutrum"}
{"text": "Spinax, zool. Se Svarthå och Tagghajar.", "headword": "Spinax"}
{"text": "Alkyone (Lat. Alcyone). Se Halkyone. Jfr Plejaderna, Grek. mytol. och astron.", "headword": "Alkyone"}
{"text": "Herrmann, Ignát, tjechisk författare, f. 1854, debuterade 1875 i tidskriften och vann stor popularitet som satirisk och humoristisk verklighetsskildrare, särskildt af det kälkborgerliga lifvet i Prag. Hans förnämsta arbeten äro Švanda dudák (1882), Pražské figurky, U snědeného krámu (I hökarboden, 1890), Drobní lidé (Småfolk; 2:a uppl. 1894) och Domácí štěstí (Huslig lycka, 1893). Dessutom har han utgifvit en antologi, Humor parnassu českého (1880). A—d J.", "headword": "Herrmann"}
{"text": "Pass , ridk., en felaktig form af hästens rörelse i skridt eller traf, kännetecknas däraf, att samma sidas ben följas åt (se fig.). Denna rörelseform, passgång, gör gången osäker, i synnerhet i terräng. Pass framkallas af öfverilning, för tidig samling eller slapphet hos hästen och kan i allmänhet rättas genom att minska eller öka tempot, allteftersom orsaken är öfverilning eller för stark samling. I pass kan hästen emellertid förflytta sig fortare än i skridt, utan att hans rörelser bli för en ovan", "headword": "Pass"}
{"text": "Garde, Th. V., dog 24 juni 1926 i Köpenhamn. °", "headword": "Garde"}
{"text": "Jónsson, Steinn, isländsk teolog, f. 1660, d. 1739, blef student i Köpenhamn 1686 och teol. kandidat 1688 samt var biskop i Hólar från 1711. J. skref många psalmer, hvari han visade sig vara en epigon till Hallgrímur Pétursson, om ock ej utan talang, öfversatte J. Lassenius’ och G. H. Masius’ betraktelser öfver Kristi lidandes historia (1723), författade en rad uppbyggliga betraktelser öfver tiden, kallade Dægra-stytting (1727), samt utarbetade en isländsk bibelöfversättning (1728; i språkligt afseende", "headword": "Jónsson"}
{"text": "Den äldre, tunga stilen med sina träpermar, hörn- och midtbeslag samt knäppen lemnade under 17:de årh. rum för en lättare teknik, der pappet kom till användning och knäppena ersattes af skinnremmar eller sidenband. Frankrike bestämde fortfarande smaken, ehuru äfven inom Holland en egendomlig naturstil med blommor, qvistar, foglar o. d. uppstod och derifrån utbredde sig till norra Tyskland. Mest berömda från denna tid äro fransmannen Groliers band med dyrbara guldpressningar.", "headword": ""}
{"text": "Adis Harrar. Se Hárar.", "headword": "Adis Harrar"}
{"text": "Mihalovich, E. v., blef 1918 geheimeråd och afgick 1919 från direktörskapet för ungerska musikakademien.", "headword": "Mihalovich"}
{"text": "Grefskap . 1. Ett åt en grefves styrelse öfverlämnadt område eller en åt honom på vissa villkor gifven förläning (se Grefve) eller titel på ett fideikommiss (se Beck-Friis, sp. 1148, och Grefve, sp. 180). 2. Eng. county, benämning på landskap eller provinser i Storbritannien, Irland och i Nord-Amerika.", "headword": "Grefskap"}
{"text": "Savarts polariskop [savars], fys. Se Savarts dubbelplatta.", "headword": "Savarts polariskop"}
{"text": "Rhondda [råndə], D., lord. Se Thomas, sp. 1137. *", "headword": "Rhondda"}
{"text": "Assam, i britisk-ostindiska presidentskapet Bengalen. Omkr. 50,000 innev.", "headword": ""}
{"text": "Niebuhr [nlbwr]. 1. Karsten N., tysk resande, f. 1733 i Hannover, d. 1815, antogs 1758 af danska regeringen till medlem af en tillärnad vetenskaplig expedition till Arabien. Som dansk ingenjörlöjtnant afreste han 1761 till Egypten, vistades sedermera 8 månader i Jemen (Arabien) och var den ende af deltagarna, som uthärdade resans besvärligheter. 1763 afseglade han till Bombay och återvände 1764 hem öfver Persien, Syrien och Turkiet samt återkom 1767 till Danmark. I Persien undersökte han Persepolis rui", "headword": "Niebuhr"}
{"text": "Dolci [dåltje], Carlo, italiensk målare, f. 1616 i Florens, d. där 1686, målade företrädesvis hufvuden eller halffigurer af Kristus, madonnan och helgon. Hans arbeten äro utförda med stor sorgfällighet och vittna om skönhetssinne, men lida af sentimentalitet och af en affektation, som ofta sjunker ned till det banala och sliskigt koketta. Särskildt är hans sätt att gifva uttryck åt figurens andakt i hög grad konventionellt (lutadt hufvud, himlande ögon o. s. v.). Hans taflor hafva emellertid alltid h", "headword": "Dolci"}
{"text": "Albuminat (af lat. albumen, ägghvita), ett uttryck, som hos äldre författare stundom användes likabetydande med ägghvitekroppar eller proteinämnen i allmänhet. Numera förstår man därmed vanligen de förändrade, , ägghviteämnen, som erhållas, då nativa eller koagulerade ägghvitekroppar behandlas med starka baser eller syror. I förra fallet erhålles alkali-albuminat ( i inskr. bem.), i senare acid-albuminat (acid-albumin, syntonin). Man har för öfrigt på senaste tiden och på goda grunder föreslagit att rese", "headword": "Albuminat"}
{"text": "Moeda (Moheda), socken i Kronobergs län, Allbo härad. Areal 8,950 har. 2,341 innev. (1885). M. bildar med Ör och Aneboda ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexjö stift, Allbo kontrakt.", "headword": "Moeda"}
{"text": "Schäffer , Peter och Johan Jakob. Se Ehrensvärd, svensk adlig ätt.", "headword": "Schäffer"}
{"text": "Calza, Ordine del C. (Strumporden), veneziansk orden, som stiftades 1332, för att höja det krigiska modet hos ungdomen, och som upphörde 1680. Ordenstecknet var en guldstickad och med ädelstenar prydd strumpa, som bars omvexlande på högra och venstra foten.", "headword": "Calza"}
{"text": "Berceuse [-sös], fr., vaggsång, vaggvisa.", "headword": "Berceuse"}
{"text": "Muck, K., som vid Världskrigets utbrott var ledare för symfoniorkestern i Boston, hölls som tysk internerad i Amerika till 1919. Han är sedan 1922 anförare för de filharmoniska konserterna i Hamburg. *", "headword": "Muck"}
{"text": "Keller [kell-], Joseph von, tysk kopparstic-kare, f. 1811 i Linz vid Rhen, d. 1873, studerade först i Bonn, slog sig sedan ner i Düsseldorf, där han 1846 blef professor i kopparstickarkonst. Hans förnämsta gravyrer äro Disputa, Treenigheten, från S. Severo i Perugia, och Sixtinska madonnan. - Bland K:s lärjungar märkes hans broder Franz .K. (f. 1821, d. 1896), som utfört många förträfflisa blad. C. R. N.* Keller [kell-], Heinrich Adelbert von, tysk litteraturforskare, f. 1812 i Württemberg,", "headword": "Keller"}
{"text": "Folkets röst , tidning, som utgafs i Stockholm 184961 af hofrättsnotarien Frans Sjöberg. Första numret utkom 6 okt. 1849, sista numret 16 mars 1861. Tidningen utgafs till en början hvarje lördag, men från 4 okt. 1851 därjämte om onsdagarna, i nummer om 4 sidor. Tidningen förklarade själf sin uppgift vara ”att bekämpa maktens missbruk och äfven de arbetande och medellösa folkklassernas mänskliga och medborgerliga rättigheter”. Dess utgifvare och ”ansvaringar” blefvo flera gånger åtalade och dömd", "headword": "Folkets röst"}
{"text": "Louvre [löuvör] och Tuilerierna (Palais des Tuileries), två sammanbyggda, på Seines högra strand i hjertat af Paris belägna gamla konungapalats, som upptaga en yta af 170,000 qvm., och af hvilka det förra sedan 1793 inrymmer Frankrikes nationalmuseum, medan det senare tills vidare ligger i ruiner efter den brand, som anstiftades under kommunardupproret 1871. Det egentliga Louvre, Europas präktigaste palats, är en qvadratisk byggnad (L) hvars borggårds sidolängor mäta på inre sidan 120 m. och hafva", "headword": "Louvre"}
{"text": "*Lissabon beräknades 1890 hafva 307,661 innev.", "headword": "*Lissabon"}
{"text": "Ibn Nubata , arabisk författare. Se Arabiska litteraturen, sp. 1277.", "headword": "Ibn Nubata"}
{"text": "Spektrofotometer , fys., fotometer (se d. o.), speciellt anordnad för mätningar i spektret.", "headword": "Spektrofotometer"}
{"text": "Linea carolina, ett slags rikslikare, som förfärdigades af Stiernhielm. Jfr L. B. Falkman: »Om mått och vigt i Sverige», II, 45–46.", "headword": "Linea carolina"}
{"text": "*Demontera. Om demonterbatteri se Fästningskrig, sp. 635.", "headword": "*Demontera"}
{"text": "Error, Lat., fel, misstag. — Error principalis, log., det bevisningsfel, som består deri, att sjelfva bevisningsgrunden är falsk. S–e.", "headword": "Error"}
{"text": "Miliarense (lat., af mille, tusen), ett romerskt mynt. Kejsar Konstantin den store, som försökte återställa den fornromerska myntfoten, lät prägla ett fint silfvermynt (med inskrift på frånsidan: genio populi romani, åt romerska folkets skyddsgud), hvaraf det gick 72 på ett romerskt skålpund silfver, 1,000 på ett i guld. 1 miliarense vägde 4,48 gr. och var värdt omkr. 78 öre. Genom missförstånd har häraf uppkommit det portugisiska milreis (se d. o.), som dock representerar ett helt annat värde. Ett halft", "headword": "Miliarense"}
{"text": "*Grebbestad. Sedan 1890 tillämpas i »strandlägenheten» G. byggnads- och brandstadgarna för rikets städer. Telefonstation.", "headword": "*Grebbestad"}
{"text": "Restera (Lat. restare), återstå, blifva öfrig, vara utestående (om fordringsbelopp).", "headword": "Restera"}
{"text": "Farmaceut (af grek. farmakon, läkemedel), den, som egnar sin verksamhet åt beredning af läkemedel enligt konstens regler. - Farmaceutisk, som rör eller har afseende på en farmaceut, t. ex. farmaceutisk verksamhet, farmaceutisk författningskunskap (kännedom om de lagar och författningar, hvilka innehålla bestämmelser rörande utöfning af farmaceutiskt yrke eller apotekaryrket), farmaceutisk botanik, zoologi, mineralogi (läran om växter, djur, mineralier, särskildt afpassad för en farmaceuts behof), farmace", "headword": "Farmaceut"}
{"text": "Rudenschöld, Ulrik, skald, ekonom, broder till R. 1, föddes i Stockholm d. 29 Juni 1704, blef 1717 student i Upsala, men långvarig sjuklighet hindrade honom från att fortsätta sina universitetsstudier. Han inskrefs i stället 1726 i Kommersekollegium. 1727 fick han med ett tal inför rikets ständer fira drottningens födelsedag. Det trycktes såsom Underdånige fägne-rim (1727) och röjer en ej vanlig fyndighet vid det utnötta ämnets behandling. För idkande af tekniska och ekonomiska studier företog han med ett u", "headword": "Rudenschöld"}
{"text": "Gazett (Fr. gazette, Ital. gazetta), periodisk skrift, innehållande politiska och literära nyheter, tidning. Namnet anses härledt af det venezianska gazetta, ett litet mynt, som utgjorde priset på ett venezianskt nyhetsblad. Andre förklara det såsom ett diminutiv af gazza, skata, hvilken härledning Littré dock anser hafva mindre skäl för sig.", "headword": "Gazett"}
{"text": "Calas, [-kala], Jean, protestantisk köpman i Toulouse, f. 1698, blef 1761 anklagad för att hafva mördat sin son, derför att denne öfvergått till katolska religionen, och dömdes af parlamentet i Toulouse att rådbråkas. Domen verkställdes 1762. Voltaire åstadkom emellertid en revision af processen, och följden deraf blef, att C. 1765 af parlamentet i Paris förklarades oskyldig. Hans familj fick sin konfiskerade egendom tillbaka samt 30,000 louisdorer såsom gåfva af Ludvig XV.", "headword": "Calas"}
{"text": "Ad referendum (lat.). Se Referendum.", "headword": "Ad referendum"}
{"text": "Kräkrot, Radix Ipecacuanhce, farm., med., er-hålles af rubiacén Uragoga Ipecacuanha Baill. (Cephaélis Ipecacuanha), en i sydvästra Brasiliens fuktiga urskogar, helst nära vatten växande liten (40 -50 cm. hög) halfbuske, med i myllan krypande, horisontal, smal rotstock, från hvilken uppstiga Uragoga Ipecacuanha. korta stjälkar (se fig.). Från rotstockens undre sida nedskjuta många birötter, 5-10 cm. långa, hvilka till en början äro smala, nästan trådlika, men sedermera", "headword": "Kräkrot"}
{"text": "Larsen, Karl Frederik Emanuel, dansk marinmålare, född i Köpenhamn d. 15 Sept. 1823, död d. 24 Sept. 1859, utbildade sig under Kloss och Eckersberg samt fick 1852 akademiens reseunderstöd för 2 år. I sin uppfattning var han en trogen lärjunge af Eckersberg, men återgaf gerna hafvet i starkare brytningar, än den gamle mästaren plägade. Bland hans arbeten, hvilka utmärka sig mera genom friskhet i detaljerna än genom harmoni i totaliteten, må nämnas Afton vid Medelhafvet och En förmiddag i Öresund, bägge", "headword": "Larsen"}
{"text": "Hvena skate. Se Hvena.", "headword": "Hvena skate"}
{"text": "Senaten kunde ej fortsätta sin verksamhet i Helsingfors, men utsåg en 4-mannadelegation, som lyckades ta sig fram till Vasa och där provisoriskt öfvertog styrelsen. Mannerheim, hvars post som öfverbefälhafvare blifvit af regeringen stadfäst och som äfvenledes begett sig till Vasa, hade ingen armé, utan till en början endast skyddskårister till sitt förfogande. Öfver hufvud anslöt sig bondebefolkningen till den hvita sidan, medan industriarbetarna, torparna och allt löst folk sympatiserade med", "headword": ""}
{"text": "Heta zonen. Se Zon 1.", "headword": "Heta zonen"}
{"text": "Masoreter. Se Massoreter.", "headword": "Masoreter"}
{"text": "*Bukovina. Högsta berget i landet heter Dzumaleu (ej Dzumalen), 1,859 m. Folkmängden, som under tioårsperioden 1880–90 ökats med 13 proc., uppgick 1890 till 646,591 pers., af hvilka 42 proc. voro rutener, 32 proc. rumaner, 21 proc. tyskar, 3,75 proc. polacker och 1,25 proc. magyarer. Omkr. 70 proc. tillhöra den grekisk-orientaliska kyrkan (de icke unerade grekerna), med egen metropolit och ärkebiskop i Czernowitz; öfver 11 proc. äro romerska katoliker, 3 proc. grekiska katoliker, 2,5 proc. protestanter oc", "headword": "*Bukovina"}
{"text": "Intestinälkatarr, med. Se Tarmkatarr. Intestinälmaskar (af lat. intestina, inälfvor), in-älfsmaskar, förekomma till ett stort antal arter hos både människor och djur. Se A s c a r i s, Bandmaskar, Binnikemask, Dyn t, Hyda-tidsjukdom, Igelsjuka, Parasit, Plattmaskar, Rund maskar, Spolmaskar, T r i k i n e r och Ängersläktet. Intestinum crassum 1. a m p l u m. Se T a r m. Intim (fr. intime, af lat. 1ntimus, eg. den innerste, den bäste vännen), innerlig,", "headword": "Intestinälkatarr"}
{"text": "Barra do Rio grande, stad i statera Bahia, Bra- silien, i ett fruktbart vindistrikt vid föreningen af Rio grande och Rio S. Francisco samt brasilianska Centraljärnvägen. 26,128 inv. (1920). Barra Mansa, stad i staten Rio de Janeiro, Brasilien, vid Rio Parahyba do Sul och järnvägen till Sao Paulo, 97 km. n. v. om Rio de Janeiro. Brytning af järn, maoigan, kaolin och andra metal- ler. Stor handel med kaffe, socker och spannmål. 26,622 inv. (1920). *Barranquil!a är hufvudstad i dep. Atlantico,", "headword": "Barra do Rio grande"}
{"text": "Albrektsorden 2) stiftades 1836 (ej 1830).", "headword": "Albrektsorden"}
{"text": "Yrkesräkning-Yrkessjukdomar beträffande fordringarna på kroppsstyrka. Hvad beträffar yrkesväxling bland vuxna, t. ex. på grund af någon försvagande sjukdom, tillråder Teleky stor försiktighet. Yrkesombyte gör en ut- lärd arbetare till en olärd sådan, försämrar hans sociala ställning och inkomst; att vara tvungen att lefva med en liten inkomst verkar ofta men- ligare på hälsan än yrkesskadligheter, som hålla sig inom måttliga gränser. Endast då det gäller", "headword": ""}
{"text": "*Sanaga flyter genom franska mandatområdet Kamerun.", "headword": "*Sanaga"}
{"text": "La Rothière [råtiär], by i franska depart. Aube, vid floden Aube. Der utkämpades d. 1 Febr. 1814 en häftig strid mellan fransmännen under Napoleon I och de förbundne under fältmarskalken Blücher. Denna strid har äfven blifvit uppkallad efter den närbelägna staden Brienne (se d. o.).", "headword": "La Rothière"}
{"text": "Richer [riJe], Edmond, fransk katolsk teolog, gallikanismens främste teoretiske utbildare, f. 1560, d. 1631, var en mycket lärd och mycket djärf anhängare af Ligan, som under Henrik IV sysslade med att utge Gersons skrifter. Härunder fördjupade han sig i gallikanska tankegångar och framlade dem i Apologia pro Joanno Gersonio (1606). Trots den påflige nuntiens förbud fortsatte han att ge ut Gerson under parlamentets beskydd och valdes 1602 till teol. fakultetens syndikus. Han offentliggjorde efter Henr", "headword": "Richer"}
{"text": "Naoroji, D., dog 1 juli 1917 i Bombay. *", "headword": "Naoroji"}
{"text": "Virgines , zool. Se Växtlöss, sp. 488. *", "headword": "Virgines"}
{"text": "Diamesogam (af grek. dia, genom, mesos, förmedlande, och gamein, gifta sig med), bot., kallar Delpino en växt, hvars hanliga celler sakna själfständig rörelse och följaktligen behöfva ett förmedlande agens (luft, vatten eller djur) för att kunna komma till honcellen och befrukta denna. Motsatsen är zoogam (af grek. zoos, lefvande). Jfr Pollination. G. L—m.", "headword": "Diamesogam"}
{"text": "Conquistadores [kånkistadåres], sp. (af lat. conquirere. eröfra), eröfrare; de förste eröfrarna af det s. k. Spanska Amerika äfvensom deras afkomlingar.", "headword": "Conquistadores"}
{"text": "Ferdinand, siste landtgrefve af Hessen-Homburg, son af landtgrefven Fredrik Ludvig och Karolina af Hessen-Darmstadt, född d. 26 April 1783, deltog i Österrikes samtliga krig mot fransmännen från 1796 till 1815 och utnämndes 1846 till kavallerigeneral. Efter sin broder Gustafs död blef han landtgrefve, 1848. Död d. 24 Mars 1866.", "headword": "Ferdinand"}
{"text": "Förvaltning. 1867 förlorade P. sin särskilda förvaltning. Den dittills i Warschau bestående regeringskommissionen (ministeriet för konungariket P.), förvaltningsrådet och de öfriga centrala myndigheterna upphäfdes, och de enskilda grenarna af förvaltningen förlades under de olika ministerierna i Petersburg. En ukas af 29 febr. 1868 förordnade om P:s fullständiga sammansmältning med det ryska riket i administrativt hänseende. Landet indelades", "headword": ""}
{"text": "Baburen, Dirk van, holländsk målare, tillhörande skolan i Utrecht, der han skall hafva varit lärjunge af Moreelse, antages vara född 1570. Han reste i början af 1600-talet till Italien, der han liksom flere andra holländare, Terbruggen, Honthorst, Bylert, i Rom erfor inflytande af Caravaggio. Han var till och med den ädlaste af dem, som följde den våldsamme italienske mästaren. Död 1624. Hans taflor äro sällsynta; hans förnämsta verk är Kristi grafläggning (1617, i S. Pietro in Montorio, Rom), berömdt f", "headword": "Baburen"}
{"text": "Tessin-alperna. Se Lepontiska alperna.", "headword": "Tessin-alperna"}
{"text": "Pidisjärvi, socken i Uleåborgs län, Finland. Se N i v a l a. Pidoll [-åll], Karl von, friherre, tysk målare, f. 1847 i Wien, d. 1901 i Rom, var officer, kapten vid generalstaben, då han 1873 egnade sig åt konststudium. Han var 1874-78 lärjunge till Böcklin i Florens, vistades sedan mestadels i Rom under starkt inflytande af Hans von Marées till 1886, därefter i Paris, Frankfurt och åter i Rom. P. upptog Marées spekulativa sätt att framställa nakna människor", "headword": "Pidisjärvi"}
{"text": "Vanillon [-niljån]. Se Vanilla.", "headword": "Vanillon"}
{"text": "Valkeala, socken i Viborgs län, Finland, Lappvesi härad och domsaga, pastorat af 1:a kl., Villmanstrands kontrakt, Nyslotts stift. 925 kvkm. 21,970 inv. (1918), finsktalande. Inom socknen ligga vid Kymmene älf Kymmene a.-b:s stora fabriksanläggningar vid Voikka och Kuusankoski (se Kymmene 5). — Invid V. kyrka, strax ö. om Kymmene älf och n. om vägen Tavastehus—Villmanstrand, ligger platsen för det öfverfall, i hvilket ett svenskt detachement om 3,500 man, som föregående dag öfvergått älfven, under Gustaf", "headword": "Valkeala"}
{"text": "Bressanone , det italienska namnet på staden Brixen.", "headword": "Bressanone"}
{"text": "Ölserud, socken i Värmlands län, Näs härad. Areal 4,950 har. 728 innev. (1892). Annex till Millesvik, Karlstads stift, Nors kontrakt.", "headword": "Ölserud"}
{"text": "Lava, Ital. (af Lat. lavare, skölja), geol., benämning för de bergarter, som i glödande, smält tillstånd flyta eller flutit ur kratern eller annan öppning på en vulkan. Ordet har afseende mera på bildningssättet och strukturen än på mineralsammansättningen, ty denna vexlar hos olika lavor ganska betydligt, och man skiljer derför ofta mellan doleritlava, basaltlava, trachytlava m. fl. Lavorna hafva dels ljus, dels mörk, ända till gråsvart färg och äro ofta utbildade med en blåsig, svamplik eller slagg", "headword": "Lava"}
{"text": "Medius (fem. -ia, neutr. -ium). Lat., i midten befintlig, midt-, medel-. Om ordet användt i fråga om accent se Exspiratorisk accent, om konsonant se Mediae och om verbets numerus se Medium. Jfr In medias res och In medio.", "headword": "Medius"}
{"text": "Tyrnävä. Se Limingo.", "headword": "Tyrnävä"}
{"text": "L. sparade ej sina krafter under dessa omhvälfningsår. Han var ingen bländande talare, men hans skarpblick för rysk folkpsykologi satte honom i stånd att behärska de församlingar, i hvilka han uppträdde, och bland sina medhjälpare åtnjöt han en obestridd auktoritet. Öfveransträngning påskyndade emellertid förvärrandet af den sjukdom, hvaraf han led. Den framträdde i slutet af år 1921; våren 1922 visade sig allt tydligare symtom af förkalkning och sjukliga förändringar i", "headword": ""}
{"text": "Fornhögtyska, det språk, som talades af de tyska stammarna alemanner, bajrare och franker (med undantag af de nordligast boende) från och med den tid, då dessa stammar började ega en literatur (700-talet) till omkr. 1100. Efter denna tid kallar man språket medelhögtyska (se d. o.), hvarur omsider den nuvarande högtyskan framgått. Från de språk, som talades af de lågtyska stammarna, skiljer sig högtyskan hufvudsakligen genom den s. k. andra eller högtyska . Denna ljudlag har visserligen genomförts i mycket ol", "headword": "Fornhögtyska"}
{"text": "Ladgerd, Nord. mytol., en hos Saxo Grammaticus omtalad sköldmö, som Ragnar Lodbrok äktade på ett af sina härnadståg. Th. W.", "headword": "Ladgerd"}
{"text": "Geologisk undersökning, hvarje (i naturen) verkställd granskning eller utredning af geologiska förhållanden, såsom berg- och jordarters, malmers m. m. utseende, beskaffenhet, läge, begränsning, lagringsförhållande, mäktighet o. s. v., utan afseende på huruvida denna granskning gäller endast ett mindre område, ett stenbrott, en bäckskärning, en viss bergart, ett visst lager o. s. v., eller omfattar alla bildningar inom hela länder och landsdelar. - De instrument", "headword": ""}
{"text": "Öreryd, socken i Jönköpings län, Mö härad. Areal 6,975 har. 488 innev. (1892). Annex till Stengårdshult, Skara stift, Redvägs kontrakt.", "headword": "Öreryd"}
{"text": "*Tekniska skolan i Stockholm. I. I Tekniska afton- och söndagsskolan, som 1898–99 räknade 1,300 lärjungar, finnas nu 20 olika yrkeskurser. II. I Tekniska skolan för qvinliga lärjungar, som s. å. hade 276 lärjungar, finnas 11 olika yrkeskurser. III. Högre konstindustriella skolan, med 80 lärjungar s. å., är delad på två afdelningar. Den ena omfattar fem fack, nämligen de tre första i hufvudart. nämnda samt ett fjerde för träskulptörer och ett femte för ciselörer och gravörer. Den andra är ett seminarium med två-", "headword": "*Tekniska skolan"}
{"text": "Glauber, Johann Rudolph, tysk kemist, f. 1604. Om hans lif vet man blott, att han vistades på flere olika orter i Tyskland och 1668 dog i Amsterdam, hvarest han skall hafva lifnärt sig genom försäljning af medicinska och kemiska arcana. G. var en af sin tids störste kemister. Med sina samtidas fel hemlighetsmakeri och ett öfverdrifvit prisande af egna upptäckter förenade han en skarp iakttagelseförmåga. På alkemien trodde han, och i sin bok Miraculum mundi (1653) påstår han sig hafva funnit ett univer", "headword": "Glauber"}
{"text": "Buphaga , zool., , ett i södra och mellersta Afrika lefvande släkte af trastlika fåglar, med ett egendomligt lefnadssätt. De söka sin föda (insekter och dessas larver) bland håren och i huden på större däggdjur, t. ex. oxar, hästar, noshörningar, elefanter och antiloper, samt klänga därvid på dessas kropp liksom hackspettarna på träden. Den nytta de därigenom göra de nämnda däggdjuren har alstrat ett ömsesidigt vänskapsförhållande och förtroende, som ytterligare blifvit befäst genom dessa fåglars försik", "headword": "Buphaga"}
{"text": "Louhi, Finsk mytol., i finnarnas episka folksånger namnet på Pohjolas mäktiga och trollkunniga värdinna. Väl hade Pohjola äfven en värd, men denne framträder städse som en underordnad person; och sedan Lemminkäinen i envig afhuggit hans hufvud, var L. ännu mera den allena styrande bland det i början så mäktiga folket. Redan Castrén anmärker, att, då Pohjolafolket i runorna skildras såsom oförmöget i vapen- och mannabragder, men förfaret i listiga ränker, har »en illslug hexa ganska träffande blifvit k", "headword": "Louhi"}
{"text": "Säm. Se Norra Säm och Södra Säm.", "headword": "Säm"}
{"text": "Heves [häväʃ], ungerskt komitat strax n. ö. om Budapest. 3,761 kvkm. 253,368 inv. (1900), ungrare. Norra delen upptages af Mátra-berget med dess ofantliga, villebrådsrika skogar, södra delen är ett fruktbart slättland. Jordbruk, betydlig tobaksodling, vinodling, betydlig kreatursskötsel, i Mátra guld-, silfver- och koppargrufvor. Hufvudstad Erlau (Eger). K. B. W.", "headword": "Heves"}
{"text": "Franc [frang], franskt mynt, som infördes 1795, samtidigt med metersystemet, och definitivt sedan 1803 utgör enheten i det franska myntsystemet. Den är numera äfven antagen i Belgien (sedan 1830), Schweiz (sedan 1850), Italien (officielt sedan d. 1 Aug. 1866), Grekland (sedan 1867), Rumanien (sedan 1868), Spanien (sedan 1871) och Finland (sedan 1877). Uti Italien kallas den lira (var i kurs i Modena sedan 1808, i Parma sedan 1815 och i det forna konungariket Sardinien sedan 1827), i Rumanien kallas d", "headword": "Franc"}
{"text": "Agrell, Johan, tonsättare, f. i Östergötland 1701, d. i Nürnberg 1767 (enl. andra uppgifter 1765 l. 1769), blef 1723 af prins Maximilian af Hessen kallad till kammarmusikus i Kassel, hvarefter han 1746 utnämndes till kapellmästare i Nürnberg. A. gjorde flere konstresor, bl. a. till Italien, och skördade öfverallt lifligt bifall. Han utgaf solosaker för klaver och violin, klaverkonserter, symfonier m. m. och är af musikhistorisk betydelse för utveckling.", "headword": "Agrell"}
{"text": "Munshi, Moonshi [mönji], i Indien benämning på infödda lärare och sekreterare, som användas af européer.", "headword": "Munshi"}
{"text": "Syd-Amerikas kust, under 37° 5 40 v. lgd. Den är nästan cirkelrund, med en diameter af 10 km. och en areal af 116 qvkm., och består af en central bergkägla af 2,330 m. höjd, en slocknad vulkan (med en sjö i kratern), som nästan på alla sidor stupar i branta afsatser ned mot hafvet. Endast i n. v. ligger på 30 m. höjd öfver hafvet en slätt af omkr. 4 km. längd och 800 m. bredd, der en liten koloni, Edinburgh, med 97 innev. (1886), finnes. Kolonisterna ega nötkreatur, får och gäss samt", "headword": ""}
{"text": "Kieladressen [kil-], en 1844 af historikern J. G. Droysen (se d. o.), då professor vid Kiels universitet, författad protestskrivelse mot den danska helstatspolitiken, hvilken, försedd med massunderskrifter, öfverlämnades till de schleswig-holsteinska ständerna i Itzehoe s. å.", "headword": "Kieladressen"}
{"text": "Bignoniacéer . Se .", "headword": "Bignoniacéer"}
{"text": "Bigordi, italiensk målare. Se Ghirlandajo. rr], fordom en del af det franska landskapet Gascogne, utgör nu största delen af dep. Hautes-Pyrénées. B. producerar ett berömdt vin och har flera hälsobad. Det har sitt namn efter de akvitanske bigerrones, hvilka i forntiden bebodde landet. Under de romerske kejsarna räknades det till Novempopulana (Aquitania tertia), kom därefter under västgoterna och sedan under frankerna, då det blef ett eget grefskap. 1284 förenades det med Navarra, eröfrades på 1300-tal", "headword": "Bigordi"}
{"text": "Blåbandist, medlem af en blåbandsförening. Jfr Nykterhetsrörelsen.", "headword": "Blåbandist"}
{"text": "Holtzendorff, Franz Joachim Wilhelm Philipp von, tysk jurist, f. 1829 i Vietmannsdorf i Ukermark, d. 1889 i München, blef 1861 e. o. och 1873 ord. professor i juridik i Berlin och s. å. professor i München. Han egnade sina krafter företrädesvis åt reformerandet af straffväsendet och fångvården samt var en af förkämparna för dödsstraffets afskaffande och det irländska fängelsesystemets tillämpande. För dessa syftemål verkade han bl. a. genom skrifterna Das irische gefängniss-system (1859), Die kürzungsfähigke", "headword": "Holtzendorff"}
{"text": "Distinktion (Fr. och Eng. distinction; jfr distingera), åtskiljande, skilnad; utmärkelse, Distinktionsbetyg, högre vitsord än som kräfves för att genomgå examen. Så kallades äfven fordom sådana vid bedömandet af kunskapsprof afgifna vitsord, som utgöra förstärkningar af hufvudbetygen: approbatur, cum laude och laudatur. De vanligaste bland distinktionsbetygen äro (med högsta beröm), (utsökt berömlig), (med mig, examinatorn, jämngod). Distinktionskorporal, krigsv., högsta korporalsgraden i Sverige. Jfr", "headword": "Distinktion"}
{"text": "Catullus, Cajus (l. Quintus) Valerius, romersk skald, f. i Verona, sannolikt 87 f. Kr., d. vid trettio års ålder, kom helt ung till Rom samt blef der upptagen i en krets af snillrika och framstående män, såsom skalderna Licinius Calvus och Helvius Cinna, talaren Hortensius, historieskrifvaren Cornelius Nepos m. fl. Han egde en landtgård på den natursköna halfön Sirmio, i Lacus Benacus (Gardasjön), och en vid Tibur. En gång företog han en resa till Mindre Asien, men för öfrigt tillbragte han hela sin lefn", "headword": "Catullus"}
{"text": "Bablah l. Babla (ind. babove l. babula), ett garfsyrehaltigt surrogat för galläpplet, hvilket användes i färgerier och tryckerier till frambringande af gula (nankin) och bruna färgtoner. Af de tvenne i handeln förekommande sorterna af denna frukt fås den ena, den ostindiska, af Acacia arabica, och den andra, den egyptiska (äfven kallad Garrat l. Neb-Neb), af A. nilotica.", "headword": "Bablah"}
{"text": "Amictus (lat.), detsamma som humerale (se d. o.).", "headword": "Amictus"}
{"text": "Vip-and l. småskraken. Se Skrakar.", "headword": "Vip-and"}
{"text": "Cartwright [kārtrejt], Thomas, engelsk kyrkopolitiker, f. omkr. 1535, d. 1603, blef 1569 teol. professor i Cambridge, men miste redan följ. år ämbetet på grund af sina skarpa utfall mot engelska statskyrkan. Han reste till Genève, der han slöt vänskap med Beza. På sina vänners uppmaning återvände han 1572 till England och kom i häftig strid med ärkebiskop Whitgift i Canterbury till följd af sina förnyade angrepp på den anglikanska kyrkan. Han lemnade å nyo landet, var en tid pastor i engelska kyrkan i Ant", "headword": "Cartwright"}
{"text": "Närmebråk. Se följ. art.", "headword": "Närmebråk"}
{"text": "Adi Abbas. Se Addis Abeba. Suppl.", "headword": "Adi Abbas"}
{"text": "Kompensationspendel , fys. Se Pendel.", "headword": "Kompensationspendel"}
{"text": "Magiker (jfr Magi), hemmastadd i magi, trollkarl. Magisk, tillhörande magien; öfvernaturlig, trolsk, förtrollande, förtjusande. Om s. k. magiska qvadrater och magiska kuber se Trollqvadrater och Trollkuber.", "headword": "Magiker"}
{"text": "Kraftpar. Se Couple.", "headword": "Kraftpar"}
{"text": "Anglikanska nationen. Se Dacia.", "headword": "Anglikanska nationen"}
{"text": "Tätört. Se Pinguicula och Tätmjölk.", "headword": "Tätört"}
{"text": "Saint Vincent [sent], John Jervis, baron Meaford, earl of S., berömd engelsk amiral, f. 1734, utmärkte sig mycket i det amerikanska frihetskriget, såsom befälhafvare på skeppet Foudroyant, särskildt i sjöträffningen vid Ouessant 1778. Efter fredsslutet 1783 tog han säte i underhuset och slöt sig der till oppositionen. 1786 blef han postkapten och 1790 konteramiral. 1793 eröfrade han de franska kolonierna Martinique och Sainte-Lucie, af hvilken anledning han 1795 utnämndes till vice amiral, och i spetsen för", "headword": "Saint Vincent"}
{"text": "Andra kammaren, benämning på den ena af nationalrepresentationens afdelningar i Sverige (se Riksdag), Nederländerna och några tyska stater (Baden, Hessen, Sachsen).", "headword": "Andra kammaren"}
{"text": "Böttgers depilatorium , tekn. farm. Se Depilatorium.", "headword": "Böttgers depilatorium"}
{"text": "Krumlov. Se Krumau.", "headword": "Krumlov"}
{"text": "Minyer (Grek. minyai), en urgrekisk (pelasgisk) folkstam i Tessalien och Beotien med hufvudsäte i Orchomenos, en af Beotiens äldsta städer. Minyerna prisas såsom de äldste grekiske sjöfarande. De voro tillika driftiga jordbrukare och utförde beundransvärda arbeten för torrläggandet af den beotiska dalslätten kring sjön Kopais. Öfver hufvud synas de hafva utmärkt sig genom en tidigt utvecklad kultur. Äfven argonavterna (se d. o.) och deras afkomlingar på ön Lemnos bruka betecknas såsom minyer, antingen", "headword": "Minyer"}
{"text": "Mandelkaffe, löt. Se C y p e r u s. Mandelkli. Se Mandel 1. Mandelkrämla. Se K r ä m l a. Mandelmjölk beredes af söt- och något bittermandel samt socker och vatten och motsvarar ungefär farmakopéns emulsio amygdalina (mandelemulsion). är en svalkande, behaglig dryck, som förr användes som läskedryck vid bjudningar. Mandelolja, Oleum amygdalce, farm.., fet olja, som beredes fabriksmässigt i stor skala, särskildt i England, Frankrike och Tyskland, hvarjämte sådan", "headword": "Mandelkaffe"}
{"text": "Justicia L., bot., ett växtsläkte af fam. Acanthaceæ med talrika arter i tropikerna. J. Adhatoda L. (Adhatoda vasica Nees) är en i växthus ofta odlad dekorationsbuske med stora blad och hvita, rödstrimmiga blommor; dess hemland är indomalajiska området. Äfven andra arter odlas för sina vackra blommor. G. L—m.", "headword": "Justicia"}
{"text": "Alexandrette, Turk. Iskanderun l. Skanderun, obetydlig hamnstad på Syriens kust, vid Alexandrette-viken (Iskanderun-viken). Omkring 800 innev. Det grundlades 333 f. Kr. af Alexander den store till minne af slaget vid Issus och kallades derför Alexandria ad Issum. Var fordom en betydande stad.", "headword": "Alexandrette"}
{"text": "Stora Dimon , ö. Se Dimon.", "headword": "Stora Dimon"}
{"text": "Mileve, stad. Se Mila.", "headword": "Mileve"}
{"text": "Merulius. Se Hus-svamp.", "headword": "Merulius"}
{"text": "*Acapulco hemsöktes 1909 svårt af en jordbäfning.", "headword": "*Acapulco"}
{"text": "Bergh. 1. Ludvig Sofus Rudolf B., dansk läkare och zoolog, f. 15 okt. 1824 i Köpenhamn, tog 1849 medicinsk examen och erhöll 1860 doktorsgrad. Han vardt 1862 öfverläkare vid Allmänna hospitalet i Köpenhamn å afdelningen för syfilis och hudsjukdomar och ställdes 1886 i spetsen för det särskilda hospital, som då inrättats för veneriska sjukdomar (Vestre hospital). B. har i in- och utländska tidskrifter offentliggjort en följd ypperliga afhandlingar öfver nämnda sjukdomar. Vid sidan af sin läkarverksamhe", "headword": "Bergh"}
{"text": "Boulogne-sur-Seine [-lånj-syr-sän], köping s. v. om Paris, vid Seine. Omkr. 17,500 innev. Der fins ett Rotschild tillhörigt slott, många landthus och 400 tvätthus.", "headword": "Boulogne-sur-Seine"}
{"text": "Hos flertalet af de folk, som ligga utanför den europeiska civilisationens område, fortlefver ännu slafveriet under mildare eller strängare former. I Kina och Indien lefver en stor del af de lägre klasserna i en ställning, föga eller intet skild från slafvens; och inom det muhammedanska Asien och Afrika har handeln med negerslafvar till och med skjutit ny fart, sedan vägen till Amerika blifvit stängd för densamma. De europeiska makternas vaksamhet och", "headword": ""}
{"text": "Kovirke, en gammal snörrät jordvall med tillhörande graf (Kografven) s. om Dannevirke, från sydspetsen af Selk nor (utgående från Slien) till lågländerna vid Rejdeån, omkr. 6,500 m., hvaraf fjärdedelen ännu är väl bevarad. Den är ej, som man förut trott, byggd i början af 800-talet af konung Godfred af Jylland, utan snarare efter 983 då danskarna intagit och förstört kejsar Otto II:s borg i Dannevirke som gränsvall mot den tyska kolonien n. om Eider. E. Ebg.", "headword": "Kovirke"}
{"text": "Stundom tages begreppet matematik i en vidsträcktare mening, så att deri inbegripes icke blott den rena matematiken, utan äfven den använda. Med »använd» matematik förstår man antingen sammanfattningen af de naturvetenskaper, inom hvilka matematiken företrädesvis kommer till användning, nämligen astronomi, fysik (med meteorologi) och mekanik eller också, i inskränktare mening, de delar af dessa vetenskaper, i hvilka den matematiska behandlingen är det hufvudsakliga, under det att", "headword": ""}
{"text": "Perez Galdos, Benito, spansk romanförfattare, född på en af Kanarieöarna och bosatt i Madrid, har vunnit berömmelse i synnerhet genom sin romancykel Episodios nacionales (20 bd, 187276), som i träffande färger och ofta med gripande kraft upprullar skildringar ur Spaniens historia under de 3 första årtiondena af 1800-talet. P. G:s författareskap är en nagel i ögat på de ultramontane.", "headword": "Perez Galdos"}
{"text": "*Händel. (Sp. 121.) H:s allkända s. k. , som plägar spelas eller sjungas i synnerhet vid jordfästningar, är icke ur operan , utan ur en af hans sista operor, (1738), där Xerxes i akt I, scen 1 sjunger denna f-dur-aria (larghettot Ombra mai fu di vegetabile cara ed amabile suave più). Den åsyftade, förr mycket sjungna arian ur operan io pianga mia cruda sorte i akt II. Nyare biografier öfver H. af bl. a. Streatfield (1909), R. Rolland (1910) och Brenet (1913).", "headword": "*Händel"}
{"text": "Arkadisk, adj. af Arkadien; landtlig, till herdelifvet hörande, idyllisk, okonstlad.", "headword": "Arkadisk"}
{"text": "Sigibert och Kilperik efterträddes af minderåriga söner med Brunhilda och Fredegunda, Kildebert II (575596) och den späde Klotar II (584629), som båda hvar i sin ordning värnades af Guntramn. I Kildeberts namn härskade efter hans myndighetsförklaring hans moder i strid med uppstudsiga stormän, mot hvilka Kildebert och Guntramn förbundo sig 587 i Andelot, hvarvid å andra sidan vissa medgifvanden gjordes åt deras trogne. Därvid träffades ock ett aftal om", "headword": ""}
{"text": "Mesopotamien-kommissionen (Mesopotamia commission), en i aug. 1916 tillsatt, af militära och politiska ledamöter sammansatt engelsk kommission med uppdrag att undersöka på fälttåget i Mesopotamien 1914—16 inverkande förhållanden. Kommissionen, hvars ordf. var förre indiske statssekreteraren lord G. Hamilton, afgaf sitt utlåtande i juni 1917. I detta klandrades skarpt såväl statsdepartementet för Indien (India office) som indiska regeringen (Indian government) för bristande förutseende vid företagets igångsättande och ex", "headword": "Mesopotamien-kommissionen"}
{"text": "Nordin (sp. 1294). 1. F. N. lämnade 1917 skolan i Vänersborg och dog där 8 april 1920. *", "headword": "Nordin"}
{"text": "Fossa Drusiana, kanal. Se Ijssel.", "headword": "Fossa Drusiana"}
{"text": "Diana, Rom. mytol., var ursprungligen en fornitalisk gudomlighet, i hvars person man tänkte sig det himmelska ljuset förkroppsligadt, och syster till solguden Dianus (Janus) således en mån-gudinna. Sedermera blef hon det fria naturlifvets gudomlighet samt dyrkades i skog och mark, särskildt vid Anagnia i hernikernas och Aricia i latinarnas land. I Rom hade D. flere helgedomar, bland hvilka den i äldre tider vigtigaste var templet på Aventinus. I föreställningen sammansmälte D. sedermera med den helle", "headword": "Diana"}
{"text": "Wijck 1. Wyk [vejk], Thomas, holländsk målare, f. sannolikt 1616 i Beverwyck, d. 1677 i Haarlem, var lärjunge af sin fader och utbildade sig vidare under inflytande af Peter van Laer och J. Miel. Han studerade i Italien och målade gatubilder, hvarefter han slog sig ned i Haarlem, där han 1642 var medlem i Lukasgillet. Där målade han nordiska interiörer med figurer möjligen under inflytande af Ostade och Molenaer, dock med en egen karaktär i återgifningen af klärobskyren i ett rum", "headword": "Wijck"}
{"text": "Clausthal . Se Klausthal.", "headword": "Clausthal"}
{"text": "Adalstein. Se Ethelstan.", "headword": "Adalstein"}
{"text": "Enniscorthy [eniskåthi], stad uti irländska grefsk. Wexford, vid floden Slaney. 5,458 inv. (1901). Katolsk katedral (för stiftet Ferns). (J. F. N.)", "headword": "Enniscorthy"}
{"text": "Kullings härad i Elfsborgs län ingår i Vätle, Ale och Kullings domsaga samt i Kullings fögderi och omfattar socknarna Herrljunga, Tarsled, Remmene, Fölene, Eggvena, Algutstorp, Sköfde, Tumberg, Härene, Bråttensby, Landa, Hol, Siene, Horla, Norska Skogsbygden, Lena, Bergstena, Fullestad, Långared, Alingsås landsförsamling, Rödene, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö samt delar af Magra, Östad och Hellestad. Arealen 77,567 har; 19,236 innev. (1883).", "headword": "Kullings härad"}
{"text": "*Dermoplastik är äfven den del af den plastiska kirurgien (se Plastisk operation), som söker bota huddefekter genom öfverflyttning af hud från annat håll.", "headword": "*Dermoplastik"}
{"text": "Af det postglaciala hafvets aflagringar, snäckbankar, strandgrus, lera och sand är i synnerhet leran af betydelse. Denna lera, som i östra Sverige af geologerna benämnes åkerlera, litorinalera l. Östersjölera samt i vestra Sverige Nordsjölera, utgör Uplands, Södermanlands, Vestmanlands, Nerikes, Östergötlands o. s. v. egentliga åkerjord och har ofta till underlag ishafslera. Benämningen åkerlera, som länge användts för densamma, är numera mindre lämplig, sedan det visat sig, att under samma", "headword": ""}
{"text": "Pozzolanjord [påttså-], Puz-, Puzzolan-, luckert cementerad vulkanisk sand, sådan den förekommer t. ex. vid Neapel. Användes till hydrauliskt murbruk. Se Cement.", "headword": "Pozzolanjord"}
{"text": "Bechstein, Karl, tysk pianofabrikant, född i Gotha 1826, etablerade sig, efter studier i London och Paris, 1856 i Berlin, der hans från början oansenliga fabrik snart tog en betydande fart. Nu lemnar den öfver 1,000 instrument årligen, och dess konsertflyglar anses vara bland de bästa i verlden. A. L.", "headword": "Bechstein"}
{"text": "Samtidigt med den tyska reformationen fick man i Schweiz bevittna en beslägtad, men i vissa hänseenden olikartad rörelse mot den romerska kyrkan. Äfven der var aflatshandeln den närmaste anledningen. Ulrich Zwingli predikade i Zürich mot densamma. Han bröt snart fullständigt med den romerska kyrkan, i det han yrkade, att allt i lära och kult, som icke hade stöd i skriften, skulle undanrödjas. Snart var reformationen genomförd i Zürich, Bern, Basel, S:t Gallen m. fl. kantoner. I afskaffandet af de", "headword": ""}
{"text": "Lafva, socken. Se L a v a d. Lafvar, Lichenes (sing. Lichen), bot., en växtgrupp af dubbelorganismer, bestående af svampar, som lefva i symbios med alger. Innan lafvarnas verkliga natur blef känd genom Schwendeners (1869) och andras undersökningar, ansågos de som själfständiga växter; Linné och Wahlenberg förde dem till algerna. Lafbålen förekommer under tre olika yttre former: buskform (ex. Cetraria, se d. o. med fig.), Cladonia (se d. o. och fig. 1), Roccella (fig. 2), Vsnea (fig. 3),", "headword": "Lafva"}
{"text": "Såsom vanligt är inom mellersta Sverige, består Södermanlands jord, der icke berggrunden går i dagen, af krosstensgrus, rullstensgrus, flere slag leror, sand och torf. Det är hufvudsakligen en lera af postglacial ålder (s. k. åkerlera), som utgör jordmånen å den odlade jorden; vid 1/2 till flere meters djup under ytan träffas dock vanligen en annan äldre, kalkhaltig lera, s. k. hvarfvig mergel, hvars halt af kolsyrad kalk (inberäknadt kolsyrad talk)", "headword": ""}
{"text": "Till följd af den låga temperaturen eger en betydande isbildning rum i de under högre breddgrader belägna hafven. I polarhafven bildar isen dels vidsträckta fält, dels massor af betydande höjd eller isberg. Är polarisen stadd i rörelse, vare sig till följd af vindens eller hafsströmmarnas inverkan, kallar man den drifis. Ofta nog röra sig tillsammans en oöfverskådlig mängd drifisstycken och bilda då s. k. packis. Torosser kallas i de sibiriska hafven", "headword": ""}
{"text": "Cuprum (lat.), kem., koppar.", "headword": "Cuprum"}
{"text": "Jukon (Yukon), flod i nordvestra delen af Nord-Amerika, upprinner i Britiska Nord- Amerika under 58° n. br., flyter genom djupa dalar, som här och der vidga sig till sjöar, i nordvestlig riktning till Fort J., som 1847 anlades af Hudson-bay-kompaniet och ännu tillhör detta, ehuru det ligger inom territoriet Alaska. Der mottager floden från h. Rat l. Porcupine river, vänder sig mot s. v. och faller under namnet Kwichpak genom flere armar, som. bilda ett stort delta, ut i Nortonsundet af Berings haf.", "headword": "Jukon"}
{"text": "Tagula, ö. Se Louisiade-arkipelagen.", "headword": "Tagula"}
{"text": "S. var den dogmatiska ortodoxiens pålitligaste stödjepelare vid Åbo universitet och invecklades därigenom i flera häftiga teologiska tvister, i hvilka han ådagalade ej ringa formell lärdom och skolastisk klyftighet. Då Johan Terserus 1662 utgett en förklaring öfver katekesen, skyndade han sig att påpeka, att enligt hans mening några satser i Terserus arbete voro stridande mot kyrkans lära. Därigenom framkallades en skarp teologisk fejd, som ledde till, att Terserus först suspenderades", "headword": ""}
{"text": "Rjazan [rjäsa;nj]. 1. Guvernement i mellersta Ryssland, begränsadt af guv. Moskva och Tula i v., Vladimir i n. samt Tambov i ö. och s. 42,099 kvkm. 2,510,000 inv. (1910). Guvernementet är en platå af omkr. 200 m. höjd med djupa floddalar. Det är den förmedlande länken mellan de centrala storryska guvernementen och stäppguvernementen i s. ö. Norra delen, vänster om Oka, som flyter genom guvernementet, är flack, sandig, delvis sumpig och skogbevuxen; södra delen, där den svarta jorden vidtar, är torr oc", "headword": "Rjazan"}
{"text": "Betongbro. Se Bro.", "headword": "Betongbro"}
{"text": "Yeames [jīms], William Frederick, engelsk målare, f. 1835 i Taganrog i södra Ryssland, flyttade 1844 med sina föräldrar till Dresden och kom sedan till London, der han fick undervisning i teckning och anatomi. 1852 reste han till Italien, fortsatte sin utbildning i Florens och Rom samt återvände 1858 till London. Y:s arbeten bära i uppfattning och teknik helt och hållet den engelska skolans karakter: ett visst patos utan egentligt djup. Här må nämnas Den trogne vännen (1859), Församlingshuset (1860),", "headword": "Yeames"}
{"text": "Beting. Se Arbetsbeting.", "headword": "Beting"}
{"text": "Rambouillet-får [rãbojē-], zool. Se Fårsläktet, sp. 203, och Rambouillet.", "headword": "Rambouillet-får"}
{"text": "Amalar (Amalarius) af Metz, liturgisk författare, f. omkr. 780, d. omkr. 850, utöfvade en prästerlig verksamhet, hvars art likväl är föga känd. Hans skrifter äro af stor betydelse för kännedomen om den karolingiska tidens rituella bruk och hafva öfvat starkt inflytande på de fleste medeltida författare inom liturgikens område. Hans förnämsta arbete, De ecclesiasticis officiis libri IV (4 böcker om gudstjänsten), skrefs omkr. 820.", "headword": "Amalar"}
{"text": "Fg. 2. Kristus som smärtornas man, oljemålning af Mantegna. (Köpenhamn.) i slottet Hampton court vid London). Dessa monumentalbilder äro fyllda af antika dräkter, vapen och husgerådsting, af praktfulla romartyper och klassiska draperifigurer, och genom det hela går en ström af manlig hänförelse för Italiens ärorika forntid. Återgifven i samtida och senare stick och träsnitt, har Caesars triumf varit af stor betydelse för spridandet af renässansens antikdyrkan. Denna", "headword": ""}
{"text": "Vipp (vipptåg), sjöv., detsamma som göling (se d. o.); äfven ett tåg, hvarmed en tyngd, sedan den blifvit upphissad eller nedfirad till lagom höjd, sidovägen halas in öfver reling, lucka eller till vederbörlig plats. R. N.", "headword": "Vipp"}
{"text": "Dunmore head [dad], Irlands västligaste udde, i grefsk. Kerry (prov. Munster), under 52° 7′ n. br. och 10° 30′ v. lgd.", "headword": "Dunmore head"}
{"text": "Isca Damnoniörum. Se E x et er 1. Isca silörum. SeCaerleon. Ischackla, sjöv. Se U r k l a m m a. Ischemi (af grek. ifschein, hämma, och häifma, blod), med.} eg. blodfattigdom, som beror på en hämning af blodtillförseln, sedermera äfven blod-fattigdom i allmänhet. Man talar således om allmän ischemi, då blodmängden i kroppen är minskad (väl att märka är, att de tillstånd, som allmänt betecknas som blodbrist, ingalunda alltid karakteriseras af en minskning af blodmängden, utan vida", "headword": "Isca Damnoniörum"}
{"text": "Columbanus, irländsk munk, f. omkr. 550, begaf sig 590, med tolf följesmän, som missionär till Burgund och grundade der klostren Luxovium (nu Luxeuil) och Fontenay. Munkar strömmade till från alla håll för att inrätta sitt lif efter hans stränga ordensregler. För sin djerfva frimodighet inför den burgundiske konungen Teoderik II och hans farmoder, Brunehilde, utstod C. svåra förföljelser och måste till sist, 610, fly ur landet. Han begaf sig då till Italien, der han upprättade klostret Bobbio (n. om Genua)", "headword": "Columbanus"}
{"text": "Kok-su, bergknut. Se Alaibergen. Suppl.", "headword": "Kok-su"}
{"text": "Galactodendron Kth., bot., ett växtslägte inom nat. fam. Artocarpeae DC, kl. Dioecia L., hvilket, på grund af ståndarnas dubbelvikna knoppläge och saknaden af fröhvita, afskilts från slägtet Brosimum Sw., som hör till nat. fam. Moreae Endl. G. utile Kth. är det märkvärdiga ko-trädet, som växer å sluttningarna af Venezuelas och Guianas heta och fuktiga dalar, och som af de spanske innevånarna kallas Arbol de leche l. Palo de vaca. Stammen innehåller en hvit, angenämt luktande mjölksaft, som ymnigt utflyter vid", "headword": "Galactodendron"}
{"text": "Simonstown [sejmöns taun]. Se Kapstaden. Suppl.", "headword": "Simonstown"}
{"text": "Feragen-sjön , insjö i Röros socken (Söndre Trondhjems amt) i Norge, nära riksgränsen samt ej långt från Röros och Fämundsjön, 690 m. ö. h. Längd 10 km. Ytinnehåll 26 kvkm. Y. N.", "headword": "Feragen-sjön"}
{"text": "*Tröst, Svend. Se Drachmann. 2. Suppl.", "headword": "*Tröst"}
{"text": "I de ossianska sångerna hos Macpherson äro de iriska sagornas faktiska innehåll i hög grad förvan-skadt. Människor och händelser från skilda tider äro sammanförda, fienden gjord till vän, irländaren till skotte o. s. v. Särskildt kan man iakttaga detta på det 8 sånger långa stycket , hvarom skottarna själfva medgifvit, att det spelar på irländsk botten. I den iriska sagan är Cairbre son till Cormac; i den macphersonska Ossian äro de af olika stam. På förra hållet är", "headword": ""}
{"text": "Non-valeur [nå valör], fr., värdelös sak; icke vapenför (se d. o.).", "headword": "Non-valeur"}
{"text": "De mål, som hänvisats till Regeringsrätten, äro väl i allmänhet af den natur, att de ej kunna bli föremål för de allmänna domstolarnas pröfning, men härutinnan intager dock en del mål, särskildt vissa aflönings- och pensionsmål, en undantagsställning. Utredning pågår emellertid i syfte att dylika mål, i den utsträckning ske kan, skola undandragas de allmänna domstolarnas kompetens. - I utlandet ha flerstädes vidtagits anordningar, genom inrättande af konfliktdomstolar o. d., för", "headword": ""}
{"text": "Tawast. 1. Magnus II Olai T., biskop, f. 1357 på fädernegården Alasjoki i Virmo socken, Egentliga Finland, d. 9 mars 1452 vid Nådendal, tillhörde en af Finlands förnämsta adliga ätter, vann 1398 i Prag magistergraden, var en tid konung Eriks af Pommern kansler samt återvände därefter till Finland, där han blef ärkedjäkne och 1412 valdes till biskop. I Rom invigdes han i sitt kall. Den finska biskopskrönikan framhåller i lofprisande ordalag hans förtjänster. Han verkade nitiskt för att öka prakten vid g", "headword": "Tawast"}
{"text": "Anancites, Ananchytes, Echinocorys, paleont., sjöborreslägte, tillhörande ordn. Spatangidea (hjertborrarna). Anancites har ganska tjockt, ej hjertformigt skal; hjesspolen är förlängd, ambulacra äro enkla, ej bladformiga. Den allmännaste arten är A. ovatus, som är vida utbredd i Europas senon-etage och finnes äfven i andra verldsdelar. Den är allmän i Sveriges och Danmarks skrifkrita, och i dessa lands yngre krita, särskildt Saltholmskalken, finnes allmänt en närstående mindre art, A. sulcatus. Flintkärnor", "headword": "Anancites"}
{"text": "Erlon [-lång], grefve dE. Se Drouet.", "headword": "Erlon"}
{"text": "Mosel går nu på franskt område äfven från Novéant till Apach i dep. Moselle, arrondissemanget Thionville-est, på 49° 25′ n. br. och 6° 23′ ö. lgd fr. Gr., hvarefter den bildar gräns mellan Tyska riket och Luxemburg och först i sitt nedersta lopp, ung. 12 km. s. v. om Trier, kommer in på tyskt område. Moselkanalen går nu h. o. h. på franskt område. E. A—t.", "headword": "Mosel"}
{"text": "Quercus , bot. Se Ek, sp. 73.", "headword": "Quercus"}
{"text": "Harboe [-bå], Kristine, dansk donator, f. 1682, d. 1735, upprättade ett änkefrukloster i Köpenhamn och ett jungfrukloster på Stövringgaard (se d. o.). E. Ebg.", "headword": "Harboe"}
{"text": "Adansonia, växtslägte af nat. fam. Bombaceæ, [rättelse nf:ar0405] Monadelphia Polygandria L., uppkalladt efter [rättelse nf:aa0005] botanisten Adanson. Den märkligaste arten är A. digitata L., Baobab, apebrödsträdet, Senegals kalebassträd. Detta upptäcktes af portugiserna i trakten af Cap Verde, som säges hafva fått sitt namn af dess rika grönska. Af alla kända träd har detta den största tjockleken, och det uppnår en höjd af 60 till 80 fot. Hufvudstammen är omkring 15 fot hög och 20 till 30 fot i diam", "headword": "Adansonia"}
{"text": "Taro (Tarro), bot. Se Colocasia.", "headword": "Taro"}
{"text": "Rättslöshet, jur., saknad af rättigheter. Antagandet af rättslöshet i den fullständiga och absoluta meningen, att en person skulle vara utan allt berättigande, strider mot personlighetens begrepp och väsen. Men då rätt (i juridisk mening) icke kan finnas utan ett samhälle, så kan faktiskt en sådan rättslöshet i verkligheten förekomma, om och såvidt människor lefva tillsammans, utan att någon verklig samhällsordning ännu kommit till stånd. Och äfven i det verkliga samhället tränger den grundsatsen, att ingen", "headword": "Rättslöshet"}
{"text": "Paten (lat. patina, patena, grek. patane, flat skål), den lilla, runda tallrik, hvarpå det invigda brödet (hostian) frambäres vid nattvarden. Patenen borde vara af ädel metall, med en grund fördjupning, som motsvarar kalkens öppning, enär patenen användes som lock till densamma. (J. T. B.)", "headword": "Paten"}
{"text": "Mumifierad (förvandlad till mumie, se d. o.), bot., säges om frukter, som ombildats af svampar till sklerotier. Se Fruktmögel och Sclerotinia. G. L-m", "headword": "Mumifierad"}
{"text": "Diaterman (af Grek. dia, genom, och therme, värme), fys., som genomsläpper värme. Diatermanism, Diatermanitet l. Diatermansi, egenskapen att vara diaterman, d. v. s. att genomsläppa infallande värmestrålar. Olika ämnen hafva denna egenskap i högst olika grad. I första rummet beror detta derpå att det infallande värmet kan, liksom ljuset, vara af väsentligen olika slag. Man skiljer först och främst mellan mörkt värme och ljust värme. Mörka värmestrålar utgå från en kropp, hvars temperatur är högre än det", "headword": "Diaterman"}
{"text": "Nordisk försäkringstidskrift, som har till uppgift att verka för en sund och i bästa mening samhällsgagnelig utveckling af försäkringsväsendet nom de nordiska länderna, utkommer fr. o. m. 1921 i Stockholm som en kvartalstidskrift utg. af försäkringsföreningarna i de 4 nordiska länderna. Svensk redaktör och ansvarig utgifvare är Svenska försäkringsföreningens sekreterare, direktör Paul Bergholm. Tidskriften är direkt fortsättning af den 1878—1920 utg. Försäkringsföreningens tidskrift (se d. o., äfven i Suppl.).", "headword": "Nordisk försäkringstidskrift"}
{"text": "Museer, konstgallerier och bibliotek. På västra sidan af Central park ligger American museum of natural history (fig. 16) med mycket stora och värdefulla samlingar. I dess hållas afgiftsfria föreläsningar. Om det botaniska museet se ofvan sp. 903, hvarjämte de olika läroanstalterna ha egna museer. Det största offentliga konstgalleriet är Metropolitan museum of art (hvars byggande började 1879) i östra delen af Central park; utom taflor och skulpturverk innehåller det", "headword": ""}
{"text": "Amazonas. 1) (Alto A.). Brasiliens största provins, omfattande Amazonflodens hela öfre flodområde ända till gränserna af Bolivia, Peru, Ecuador, Columbia och Guyana. 35439,6 qv.-mil. Omkr. 142,000 innev. (1867). A. har endast 3 innev. på hvarje qv.-mil. Af dessa hafva omkr. 42,000 fasta bostäder, de öfriga utgöras af en mängd små, oberoende, kringströfvande indianstammar. Åkerbruk och handel torde i framtiden blifva hufvudnäringarna i det väl vattnade och gynsamt belägna landet. - Hufvudstad är Manoas (f", "headword": "Amazonas"}
{"text": "De asynkrona (i tid ej öfverensstämmande) motorerna, äfven benämnda induktionsmotorer, grunda sig i hufvudsak på tillgodogörande af flerfasig ström. Om t. ex. en ring af utseende enligt fig. 50 (sp. 287) matas med tvåfasig växelström, så att den ena fasen insläppes på klämmorna I I, den andra på II II, så uppstår i ena ögonblicket ett magnetiskt fält enligt a fig. 51. trefasig induktionsmotors delar af Allm. sv. elektr. aktiebolagets tillverkning. De", "headword": ""}
{"text": "Heller, Simon, österrikisk blindpedagog, f. 1843 i Tachau, Böhmen, sedan 1873 föreståndare för judiska blindinstitutet på Hohe Warte i Wien, som under hans ledning betydligt utvidgats, är mest bekant genom sina forskningar öfver psykiska abnormiteter. Han iakttog tidigt s. k. psykisk döfhet, som han behandlat med framgång, och anser sig ha iakttagit en motsvarande abnormitet på synsinnets område. I Wiens läkarsällskap demonstrerade han 1901 en gosse, som han lärt se. Hans arbete för en psykologisk-vete", "headword": "Heller"}
{"text": "Vamlingbo, socken i Gottlands län, Södra häradet. 5,362 har. 628 inv. (1919). V. bildar med Sundre ett konsistoriellt pastorat (skall framdeles bli annex till Öja) i Visby stift, Södra kontraktet.", "headword": "Vamlingbo"}
{"text": "Titicaca, Lago de T. l. Lagunade Chucuyto, en af de högst belägna större sjöar på jorden, ligger i Syd-Amerika i en högdal mellan Andernas kedjor, på gränsen mellan Perú och Bolivia. Den har en längd af omkr. 200 km. i n. v.s. ö., en bredd af omkr. 60 km. och en areal af 8,331 qvkm. Dess höjd öfver hafvet är 3,920 m. (enl. Squier) eller 3,824 l. 3,808 m. (enl. Minchin) med en obetydlig vexling under de olika årstiderna. Djupet är störst på den bolivianska sidan (ända till 218 m.). Vattnet har en knappt m", "headword": "Titicaca"}
{"text": "Sirdsjan. Se Kirman.", "headword": "Sirdsjan"}
{"text": "Eski-Baba (), stad i turkiska vilajetet Adrianopel och station på järnvägen Adrianopel-Konstantinopel. Omkr. 8,000 inv. Gevärsfabrik.", "headword": "Eski-Baba"}
{"text": "Slagtmånad (D. slagtemåned). Se November och Oktober.", "headword": "Slagtmånad"}
{"text": "Rupilius. 1. Publius R., romersk konsul 132 f. Kr., förföljde Tib. Gracchus anhängare. Såsom ståthållare på Sicilien gjorde han slut på det af Eunus åstadkomna slafkriget och inlade förtjenst i afseende på Siciliens förvaltning. 2. Publius R. Rex blef 43 f. Kr. proskriberad af triumvirerna och flydde till Brutus i Mindre Asien. Horatius gör sig i en satir lustig öfver honom. R. Tdh.", "headword": "Rupilius"}
{"text": "Inom de olika vapenslagen verkställes afståndsmätningen på olika sätt. Infanteriet har största behofvet af afståndsmätning, emedan man där ej kan verkställa inskjutning. Ett godt instrument är ock relativt lätt funnet, enär fordringarna kunna begränsas till mätning inom 2,500 m. med högst 5 % fel. Ännu (1903) användas blott äldre instrument, såsom Pocks i Sverige, Souchiers i Frankrike och Ryssland. erkännes dock numera såsom det lämpligaste. Fältartilleriet har relativt svårt att finna", "headword": ""}
{"text": "Näsborrar, anat. Se Näsa.", "headword": "Näsborrar"}
{"text": "Flodtid . Se Ebb och flod.", "headword": "Flodtid"}
{"text": "Södra hafvet. Se Kinesiska hafvet.", "headword": "Södra hafvet"}
{"text": "Guldvåg . Se Guldvikt.", "headword": "Guldvåg"}
{"text": "Agger-kanalen. Se Agger-Tange.", "headword": "Agger-kanalen"}
{"text": "Angelini [andjelīni], Giuseppe, italiensk bildhuggare, född i Rom 1735, död derstädes 1811, var verksam i Rom, Paris och London samt utförde byster och statyer, bland hvilka en af den bekante Piranesi, uppställd 1780 i Priorernas kyrka på Malta. Han tillhör den generation af konstnärer, som förmedlade öfvergången från senbarocken till Sergel och Canova genom en renad ny-antik stil och uppfattning. Detta ådagalägges tydligt genom hans bekanta grafvård i Upsala domkyrka öfver ärkebiskop Mennander (d. 1786", "headword": "Angelini"}
{"text": "Capita aut navim, Lat., , ett slags fornromerskt spel, motsvarande vårt krona eller klafve.", "headword": "Capita aut navim"}
{"text": "Herder framhållit, samarbete nödvändigt; lingvisten kan ej umbära de skriftliga urkunderna, hvilkas tolkning ej är möjlig utan litteraturhistorisk metod, medan litteraturhistorikern å sin sida måste ty till filologen för den grundläggande textbehandlingen, för kännedomen om den allmänna beskaffenheten af en tids språkbruk och fastställandet af det individuella språket, stilen, som är föremål för stilistiken. Se H. Paul, Grundriss der germanischen philulogie (2:a uppl. 1901 ff.), som i hufvudsak", "headword": ""}
{"text": "Dielektrisk (af Grek. dia, genom, och elektrisk), fys., som eger förmågan att genomsläppa elektricitet. Om en kropp, A, är laddad med elektricitet och närmas intill en annan kropp, B, som har förmåga att leda elektriciteten, uppstår på den senare en fördelning, så att den elektricitet, som är oliknämnig med den laddade kroppens, attraheras och den liknämniga repelleras. På den till elektricitetskällan A närbelägna delen af B är således samlad det ena slaget af elektricitet, och på den längre bort belägna d", "headword": "Dielektrisk"}
{"text": "Harren, Thymallus vulgaris Nilss., zool., är den enda europeiska representanten af det till laxfamiljen hörande harrslägtet. Tre till fyra arter af detsamma äro derjämte kända från Asien och Nord-Amerika. Från våra öfriga laxfiskar skiljes harren lätt genom sin långa och höga ryggfena samt derigenom att fjällen på sidorna bilda långsgående band. Harren kan nå en längd af ända till omkr. 60 cm., men den vanliga längden är endast 3040 cm. Ofvan är han brun, på sidorna grå; ryggfenan är blågrå, med mörkt", "headword": "Harren"}
{"text": "Hvarest gradualprincipen alltjämt råder, kommer den för öfrigt i användning först i andra hand. Den svenska arfsordningen har sålunda följande utseende: 1) bröstarfvingar (descendenter), d. v. s. barn och deras afkomlingar med arfvets fördelning efter hufvudtalet mellan lefvande barn och sådana döda, som hafva afkomlingar i lifvet och med fördelning af dödt barns arfslott efter samma grund mellan dess barn och så vidare; 2) bakarfvingar (ascendenter)", "headword": ""}
{"text": "Skampåle, pelare af trä eller sten, vid hvilken fordom förbrytare offentligen undergingo s. k. schavottering, utställdes att skämmas eller straffades med spö eller ris (se fig. till art. Anckarström). Därför skulle en straffpåle med halsjärn uppsättas vid hvarje tingsställe. De, som där stodo för att skämmas eller undergå kroppsplikt, fingo icke h. o. h. eller till någon del skyla sina ansikten, ej heller därvid bruka sådan klädedräkt, hvarigenom de blefve okända. Innan delinkventen uppdrogs på pålen för", "headword": "Skampåle"}
{"text": "Enare (fi. Inari), socken vid Enare träsk i Finland, är ett konsist. pastorat af 3:e kl., Kuopio stift, Lapska kontraktet. Landarealen omkr. 13,000 kvkm. 1,608 pers. (1905), af hvilka nära 2/3 lappar. A. G. F.", "headword": "Enare"}
{"text": "Neuilly [nöji], grefve af, titel, som konung Ludvig Filip af Frankrike bar efter sin af Februarirevolutionen (1848) framtvungna tronafsägelse.", "headword": "Neuilly"}
{"text": "Walther von der Vogelweide [fågelvajde], medelhögtysk skald, föddes antagl. i Tyrolen, på landtgården Vogelweide nära Botzen, mellan 1160 och 1170. Obemedlad adelsman, sökte han sin utkomst såsom »minnesångare» vid de stores hof och uppehöll sig 118798 i Wien hos hertig Fredrik I, hvarest han fick riddareslaget, samt derefter hos Filip af Schwaben, landtgrefve Herman af Thüringen, kejsar Otto IV och kejsar Fredrik II, hvilken skänkte honom ett litet län nära Würzburg. W. fortsatte likafullt sitt lif såsom kringdragande s", "headword": "Walther von der Vogelweide"}
{"text": "Blommaert [-mart], Philipp, belgisk skriftställare, f. 1809 i Gent, d. 1871, var en af de förnämste målsmännen för det flamländska språkets rätt gent emot franskt inflytande samt utgaf i sådan afsigt flere äldre flamländska dikter, hvarjämte han skref en flamländsk öfversättning af Die Nibelungen. Jämte Willems satte han sig 1840 i spetsen för dem, som till regeringen ingingo med petitioner i språkfrågan. Hans förnämsta arbete är Aloude geschiedenis der belgen of nederduitschers (1849).", "headword": "Blommaert"}
{"text": "Bobin (Fr. bobine), en rulle, hvarpå tråd uppvindas.", "headword": "Bobin"}
{"text": "Binue l. Tsjadda, Nigers vigtigaste biflod, rinner upp i den okände delen af det inre Afrika, genomlöper riket Adamaua och bildar sedan riket Sokotos sydgräns. B. upptager vattenrika tillflöden (Faro, Kebbi m. fl.). Ångbåtar gå ända till Adamauas gräns.", "headword": "Binue"}
{"text": "Såsom ofvan är nämndt, handlar 1891 års lag endast om de »allmänna» vägarna. Om öfriga vägar, s. k. enskilda utfartsvägar l. byvägar, är lagstiftningen mycket knapphändig. Enligt 1734 års lag (Byggn.-balken kap. 4 § 1) skulle de vara 6 alnar breda, men 1789 medgafs, att bredden finge lämpas efter hvarje orts beskaffenhet. Såsom regel gäller, att de skola hållas af dem, som sig deraf betjena. Tvister om anläggning och underhåll af enskilda utfartsvägar handläggas af", "headword": ""}
{"text": "Salishaner, Salishstammen. Se Nord-va s t i n d i a n e r, sp. 1364. Saliska f ränker. Se F r a n k e r. Saliska kejsare. Se Frankiska kejsare. Saliska lagen (lat. lex salica), en med all sannolikhet af konung Klodvig (efter 486) föranstaltad uppteckning på latin af de saliske frankernas rättssedvänjor. Äldre uppteckningar ha härvid troligen kommit till användning, liksom äfven inflytelser från västgotisk och burgundisk rätt kunna spåras. Lagen -kompletterades och", "headword": "Salishaner"}
{"text": "Developpabel (Fr. développable), som kan utvecklas, Developpabel yta, geom., en buktig yta, så beskaffad att den kan utläggas i ett plan. Vilkoret för att en yta skall vara developpabel är att tvänne på hvarandra följande alstringslinier skola till ytan ligga i samma plan. Till detta slags ytor höra de koniska, hvilkas alstringslinier skära hvarandra i samma punkt, konens spets, och de cylindriska, hvilkas alstringslinier äro parallella. A. M-y.", "headword": "Developpabel"}
{"text": "Cormontaigne [kårmåtärnj], Louis de, fransk ingenjörgeneral, fästningsbyggare och militärskriftställare, f. 1695 1. 1696, deltog med utmärkelse i belägringarna af Freiburg 1712, Trarbach och Philippsburg 1734 samt af flera fästningar i Flandern och utnämndes sedan till direktör öfver fästningarna i Lothringen samt till fältmarskalk. Död 20 okt. 1752. C. förbättrade Vaubans 1:a system genom att förlänga bastionsfaserna, framskjuta ock förstora ravelinerna, införa reträttravelin, göra afsnitt i bastionerna m.", "headword": "Cormontaigne"}
{"text": "O. o, öppet o-ljud eller öppet å-ljud som i sv. kol j tömmar (när skillnad göres mellan kol och kål); Q. samma vokal nasalerad; 03 slutet europeiskt o-ljud, mellan o och u (ty. sohn, fr. nouveau); ö , samma vokal nasalerad: o, s. k. orent öppet o-ljud med nåiron dragning åt 6; O) slutet sv. o-ljud, som i bo, bodde; q, samma vokal nasalerad; Cl), mellan a och å (eng. call); (V, samma vokal nasalerad. p. p f vanligt p. r. r, vanligt uppsvenskt tungspets-r (supradental", "headword": "O"}
{"text": "LapiMli (plur. af lat. lapifllus, liten sten), it. rapilli, yeol., de små, ärt- till nötstora, oftast kulformade stycken af lava, vanligen af porös, blåsig beskaffenhet, som vid vulkaneruptioner uppkastas ur krateröppningen tillsammans med större lavastycken (vulkaniska bomber) samt vulkanisk sand och vulkanisk aska. Ganska betydliga sam-manhopningar af lapilli förekomma såväl vid de nuv. vulkanerna, Vesuvius, Etna m. fl., som i Au-vorgne, vid Laacher see och i andra gamla vifkan-traktcr. E- E.", "headword": "LapiMli"}
{"text": "Malström, Tidvattensström, en våldsam hvirfvelrörelse i vattnet i trånga sund, framkallad af ebb och flod. Föremål, som kommit in i en sådan vattenhvirfvel, dragas mot dess midt och sugas där ned under vattenytan. Dessa hvirfvel-strömmar uppnå ibland mycket stor hastighet och kunna bli farliga för seglare, obekanta med de lokala förhållandena. Exempel på malströmmar äro bl. a. Saltströmmen i Saltenfjord utanför Bodö i Norge, den s. k. Sumbö-malströmmen vid sydöstra spetsen af den till Färöarna", "headword": ""}
{"text": "*Hagström , G. T., dog 30 aug. 1918 i Stockholm.", "headword": "*Hagström"}
{"text": "Mjölksmör. Se Mjölkhushållning och Smör.", "headword": "Mjölksmör"}
{"text": "Den har sin ekonomiskt fördelaktiga begränsning blott i möjligheten af lönande afsättning. Huruvida den ej för arbetarnas kroppsliga välbefinnande och intellektuella utveckling i flere fall är skadlig, är en omtvistad fråga, hvarpå ej torde kunna gifvas ett allmängiltigt svar. Med arbetets fördelning sammanhänger produktionens drifvande i stor eller liten skala. I ju större skala en produktion sker, dess större rum för arbetsfördelning, likasom för användande af kapital,", "headword": ""}
{"text": "Stegeborg. 1. S. eller rättare Stäkeborg, gammalt slott, beläget i Skällviks socken, Hammarkinds härad, Östergötlands län, vid Östersjön, och beherskande inloppet till Söderköping. I början af 1300-talet hade konung Birger der ofta sin hofhållning. År 1318 tillfångatogs der hans son hertig Magnus, hvilken fördes till Stockholm och halshöggs. Samtidigt lär slottet hafva i grund förstörts. Mot slutet af 1300-talet återställdes det, innehades 1391 af en tysk fogde och inlöstes af drottning Margareta. Under b", "headword": "Stegeborg"}
{"text": "Dampierre [dangpiär], ett under 16:de årh. bygdt slott i franska depart. Seine-et-Oise (Ile-de-France), nära Chevreuse. Det är bekant för sitt natursköna läge i Yvette-dalen och för sina dyrbara konstsamlingar.", "headword": "Dampierre"}
{"text": "Kommunikationer. Utom ett landsvägsnät af omkr. 6,750 km. samt bivägar af inalles 35,800 km., eger D. ett väl utveckladt järnvägsnät, som i dec. 1904 hade en längd af 3,200 km. I förhållande till folkmängden äro af Europas länder endast Sverige (med 2,39 km. pr 1,000 inv.) och Schweiz (med 1,23 km.) bättre försedda med järnvägar än D. (l,22 km.), men i förhållande till arealen är D. endast det sjätte i ordningen med 80 km. pr 1,000 kvkm. (Sverige har däremot blott 27,4). 1847", "headword": ""}
{"text": "Müller (sp. 16), Joseph. — Hans syster Jenny M. dog 7 nov. 1924 i Stockholm. Jfr Franska skolan. Suppl. *", "headword": "Müller"}
{"text": "Allmänna institutet för döfstumma och blinda. Sedan Institutet för blinda (se d. o.) med 1879 års ingång skilts från Manilla och förlagts först i förhyrd lokal vid Nybrogatan i Stockholm samt derefter, hösten 1888, flyttats i egen lokal vid Tomteboda (se d. o.), förändrades namnet på det ursprungliga institutet till Allmänna institutet för döfstumma, hvilket institut fortfor till d. 1 Aug. 1894, då det upphörde till följd af ordnandet af döfstumundervisningen i landet enligt lagen af d. 31 Maj 1889. För institutets verksamhet finnas, fr. o", "headword": "Allmänna institutet för döfstumma och blinda"}
{"text": "Svensk-amerikanska nyhetsbyrån (Amencan- swedìsh news exchange), en 1920 upprättad byrå, med kontor i New York och Stockholm, som har till Svenska metallografförbundet-Svenska musikläraresällskapet 656 lysning om Sverige i Amerika och om Amerika i Sverige medverka till på ömsesidigt intresse grun- dadt samförstånd mellan de två länderna, särskildt i fråga om handel, industri och turisttrafik. By- råns kostnader bestridas genom anslag från Utri- kesdep., Statens järnvägar samt ett antal ledande", "headword": "Svensk-amerikanska nyhetsbyrån"}
{"text": "Alkman, grekisk skald. Se Alcman.", "headword": "Alkman"}
{"text": "H. J–dt.", "headword": ""}
{"text": "Bijerre. Se Aruvimi. Suppl.", "headword": "Bijerre"}
{"text": "Bèche [beiʃ], Henry Thomas de la, engelsk geolog, f. i London 1796, d. därstädes 1855, var sedan 1839 chef för den då upprättade geologiska undersökningen () i Storbritannien och Irland samt för den därmed förbundna bergsskolan. B. var tillika direktor för Museum of practical geology, hvars rikhaltiga geologiska och paleontologiska samlingar af honom grundlades, samt för det geologiska sällskapet i London (Geological society). Han hade dessförinnan gjort fleråriga resor i Schweiz, Frankrike och på Ja", "headword": "Bèche"}
{"text": "Randgrid, nord. myt., en af de valkyrjor, som uppräknas i eddasången Grimnesmal. Randgräs, löt. Se F l e n och P h a l a r i s. Randhaf. Se Haf, sp. 983, och Medelhaf. Randiga igelkottspinnaren, zool. be Igel-kottspinnare med fig. Randiga sädesknäpparen, zool. Se Knäpparfamiljen. Randkroppar, zool. Se Ccelenterata, sp. 487.", "headword": "Randgrid"}
{"text": "Humanistisk (se Humanism), som har afseende på eller omfattar språk (företrädesvis de klassiska), historia och filosofi, t. ex. humanistiska studier, filosofiska fakultetens humanistiska sektion o. s. v.", "headword": "Humanistisk"}
{"text": "Brokig kopparmalm , Bornit, miner., ett bronsfärgadt, oftast blått och brokigt anlupet mineral, som innehåller föränderliga mängder af koppar, järn och svafvel. Våra svenska brokiga kopparmalmer motsvara dock i de flesta fall .formeln 3Cu. Dessa malmer förekomma tillsammans med andra kopparmalmer, särskildt kopparkis, flerstädes hos oss: vid Åtvidaberg, Tabergs- och Nordmarksfälten i Värmland, vid Falun, Garpenberg, Nya Kopparberg, vid Mårtenberg, Svappavaara, Tunaberg m. fl. st.; vid Röros i Norge; vid Freiberg,", "headword": "Brokig kopparmalm"}
{"text": "Fayence [fajãs], fr. Se Fajans och Porslin.", "headword": "Fayence"}
{"text": "Hopparsekten, en andlig rörelse, som uppstod i Västbo härad i Småland på 1840-talet i samband med den s. k. predikosjukan. Själfva kallade sig medlemmarna , enär de ansågo sig vägledas af en inre röst, som talade genom föreståndarnas mun. En äldre soldathustru var länge ledare för sekten; senare, omkr. 1880, stodo en bonddräng och en yngre kvinna i Ås socken i spetsen för densamma. Föreståndarna hade rätt att aflösa och bannlysa sektens medlemmar, hvilket skedde med stort botallvar. Nattliga, hemliga sammank", "headword": "Hopparsekten"}
{"text": "Dufourny [dyforni], Léon, fransk arkitekt, f. 1754 i Paris, d. där 1818, begaf sig efter studier i sin födelsestad till Italien 1782 och var verksam i Rom och på andra orter intill 1794. Han utförde bl. a. byggnaderna i zoologiska trädgården och observatoriet i Palermo 1789-92. Efter sin återkomst till Paris blef han medlem af Institutet och 1803 professor vid École des beaux-arts. - Under sitt besök i Rom 1784 lärde Gustaf III känna D. och beställde af", "headword": "Dufourny"}
{"text": "Leeds [līds], engelsk hertigtitel, fäst vid familjen Osborne. Slägtens mest bekante medlem är Thomas Osborne, f. 1631, en ifrig rojalist, som medverkade till Stuartarnas restauration (1660), blef ledamot af underhuset och, efter Cabalministèrens fall 1673, storskattmästare och regeringens chef samt earl of Danby. Han höll på och sökte öka kronans prerogativ, men gjorde motstånd emot konung Karl II:s katoliseringsplaner och förbindelser med Frankrike. Genom franska intriger störtades han 1679 och ankl", "headword": "Leeds"}
{"text": "Peuerbach l. Peurbach [pöjer-], äfven skrifvet Purbach, Georg, österrikisk matematiker och astronom, f. 30 maj 1423 i Peuerbach, Ober-Österreich, d. 8 apr. 1461 i Wien, studerade vid universitetet i Wien, företog sedan flera resor i Tyskland, Frankrike och Italien samt blef efter sin hemkomst lärare vid nämnda universitet, där han med stor framgång verkade till sin död. I sin lärobok Theoricæ novæ planetarum (1471?; flera uppl. och öfv.) lämnade P. en framställning af planetteorien, för hvilken redogörel", "headword": "Peuerbach"}
{"text": "Gradväxling , detsamma som afljud (se d. o.). Jfr Finska språket.", "headword": "Gradväxling"}
{"text": "Flankformering , sjöv., den formering (se d. o.), uti hvilken fartygen inom en division eller annat förband följa på en rad, formeringslinje, snedt bakom det främsta fartyget. Flankformeringar finnas af en mängd olika slag beroende dels på formeringsvinkelns eller pejlingsvinkelns storlek, d. v. s. storleken af den vinkel, som formeringslinjen bildar med kurslinjen, dels af huruvida det främsta fartyget har lägsta eller högsta numret inom divisionen, dels ock på hvilkendera sidan om det främsta fartyget de öfr", "headword": "Flankformering"}
{"text": "Hallingskarven, en lång, på sina ställen af evig snö betäckt, brant fjällmur, som sträcker sig längs Hardangerviddas norra gräns, mellan Gol i Hallingdal och Ulvik i Hardanger. Den afbrytes endast af tvänne djupa klyftor, Folaskardet i ö. och Kirkedören i v. O. A. Ö.", "headword": "Hallingskarven"}
{"text": "Håkanson , Ernst Maurits, jurist, f. 27 juni 1859 i Karlskrona, blef efter universitetsstudier i Lund samt tjänstgöring i och under Göta hofrätt vice häradshöfding 1886, fiskal 1891 och assessor 1893 i samma hofrätt samt utnämndes 1899 till revisionssekreterare och 1901 till häradshöfding i Västra Göinge domsaga. Han har äfven verkat som kommunalman i Hässleholm, som led. (för Kristianstads län) af Första kammaren 1909 ordf. i lagutskottet 1911) och som ordf. i flera lagstiftningskommittéer (för expropri", "headword": "Håkanson"}
{"text": "Abramis, Braxen-släktet, zool., en afdelning af Cyprinidernas (karp-fiskarnas) familj (jfr Cyprinider). Det utmärker sig genom sin långa (anal)fena, hvilken har minst dubbelt så många strålar som ryggfenan; buk-kanten är skarp endast bakom bukfenorna. Genom dessa båda karaktärer skiljes braxensläktet lätt från alla våra andra karp-fiskar. Detta släkte är utbredt öfver Europa, norr om Alperna, samt närgränsande delar af Asien äfvensom öfver Nord-Amerika och är i Skandinavien representeradt af fyra särski", "headword": "Abramis"}
{"text": "Den orientaliska fornkunskapen fick sitt arbetsmaterial egentligen först genom de utgräfningar, som på 1840-talet börjades i Assyrien. Fransmannen P. E. Botta företog 1842 utgräfningar vid Khorsabad och engelsmannen A. H. Layard 1845 vid Nimrud och 1847 vid Kujundschik-Ninive (se vidare Assyrien, sp. 253-255). Nästan samtidigt företogs i Egypten en synnerligen resultatrik preussisk expedition under K. R. Lepsius ledning. I Babylonien (se d. o., sp. 875-876) verkställde i synnerhet de", "headword": ""}
{"text": "Gnupahålan (Gnipahålan). Se Garm.", "headword": "Gnupahålan"}
{"text": "Hunneberg hvilande bergartslagren samt tillika fö? bergarten själf, hvilken utgöres af en mörk, kalk-blandad, tämligen hård skiffer och eger en mäktighet af l å 2 m. Knastern ligger nära ofvanpå alun-skifferbäddens öfversta orstenslager och täckes af s. k. undre graptolitskiffer. Se E. Sidenbladh, (i , 1870). E. E. Knattleikr, bollspel. Se Bollspel, sp. 1015. Knauer, V i n c e n z, österrikisk filosof, f. 1828, d. som docent i Wien 1894, tillhörde", "headword": ""}
{"text": "Hydrografiska stationer. Se Bornö och Hydrografi, sp. 1457.", "headword": "Hydrografiska stationer"}
{"text": "Egyptiska språket. Se Egypten, sp. 1472, Egyptisk skrift, Egyptologi och Koptiska språket.", "headword": "Egyptiska språket"}
{"text": "*Flach, U. F., erhöll afsked från lektoratet 1885 och dog i Stockholm d. 26 Dec. 1891. 2.", "headword": "*Flach"}
{"text": "Ganges-gavialen l. Ganges-krokodilen, Rhamphostoma gangeticum, zool., lefver i Ganges, Brahmaputra, Sind och åtskilliga af deras bifloder. Nosen är starkt hopdragen framför ögonen och platt; tänderna äro smala och lindrigt böjda; näsbenen räcka på långt när icke till mellankäksbenen; omedelbart bakom hufvudet ligga fyra (högst sex) sköldar i en tvärrad; benen äro svagt utvecklade. Färgen är ofvan smutsigt brungrön, med många, små, mörka fläckar, undertill gröngul med öfvergång till hvitt. Djuret uppnår en läng", "headword": "Ganges-gavialen"}
{"text": "Nästan hela produktionen förbrukas inom landet. Före kriget funnos i U. 130,600 kvarnar, som förmalde 1 milliard pud säd årligen. Efter kriget minskades deras antal betydligt: 1922 förmaldes blott 24 mill. pud, men denna siffra är ej fullt tillförlitlig, därför att registreringen omfattade endast 240 större kvarnar (medräknas alla mindre kvarnar, bör summan ökas med 50 proc.). Brännvinsbrännerierna, som 1913 voro 586 och brände 32,3 mill. ämbar (1 ämbar = 0,122 hl.), minskades", "headword": ""}
{"text": "Mühlhausen. 1. Stad i preussiska regeringsområdet Erfurt (Sachsen), vid Unstrut och jernvägen till Gotha. 23,478 innev. (1884). Tillverkning af bomulls-, ylle- och halfylleväfnader, strumpor, maskiner, cigarrer, läder och lim m. m. Handel med ull, spanmål, trävaror och trädgårdsalster. M. är en mycket gammal stad. Det var fri riksstad 12511802 och kom derefter till Preussen. 2. Stad i Elsass-Lothringen. Se Mülhausen.", "headword": "Mühlhausen"}
{"text": "Fig. 31. Stockholms- Fig. 30. Stockholmsapoteket Nordstjernans apoteket Gripens gamla skylt. (Nord. mus.) skylt. Fig. 32. Svenska dagbladets skylt, Stockholm, 1916. Fig. 33. Norrlandsbankens skylt, Stockholm, 1917. husen i Stockholm, skulle hänga ut skyltar, bl. a. en med solen och en med månen. Sedan blefvo dylika lokaler flera, men alla hade namn och motsvarande skyltar, delvis ganska egendomliga (jfr fig. 23 o. 24), såsom kan ses t. ex. af Bellmans Bacchi", "headword": ""}
{"text": "Kypselos [härdt k]. Se Cypselus.", "headword": "Kypselos"}
{"text": "Hosor, en sorts byxor. Se Dräkt, sp. 931.", "headword": "Hosor"}
{"text": "Curtis [k97tis], Charles G., amerikansk ingenjör. Se Ångturbin, sp. 1092. * Curtius, Th., har fortsatt sina viktiga undersökningar öfver hydrazider och azider (kväfvevätesyrans salter). Han är led. af sv. Vet. akad. (1917). Curtius [kortsios], Ludwig, tysk arkeolog, f. 1874 i Augsburg, professor i Erlangen (e. o. 1908, ord. 1913), Freiburg (1918) och Heidelberg (1920), har utgett bl. a. Die antike kunst (1914 ff.).", "headword": "Curtis"}
{"text": "Ritter (T., »riddare»), österrikisk adelstitel, hvars innehafvare räknas till högadeln.", "headword": "Ritter"}
{"text": "Krisa 1. K r i s s a (grek. Kqloo. \\. Kgiooa), urgammal forngrckisk stad i landskapet Fokis, s. v. om Delfi. Då invånarna i K. utkräfde skatt af de till Delfi vallfärdande pilgrimerna, väckte detta amfi-ktyonernas (se d. o.) misshag, och på deras anstiftan blef K. i det s. k. första heliga kriget (600-590 eller 596-586 f. Kr.) i grund förstördt och dess område (Krisaiska fältet) ödelagdt samt hel-gadt åt den del fiske Apollon. A. M. A. Krisaiska fältet. Se Krisa. Krishna 1. Krsna [kriden", "headword": "Krisa"}
{"text": "A. råkade dock sedan i oenighet med Isboset och öfvergick till Davids parti. Han blef sedermera ett offer för Davids härförare Joabs hämd, emedan han i en strid nedlagt dennes broder (2 Sam. 2 och 3 kap.).", "headword": ""}
{"text": "Möckleby. 1. Norra Möckleby, socken i Kalmar län, Möckleby härad. Areal 3,579 har. 1,075 innev. (1885). N. M. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Kalmar stift, Ölands medelkontrakt. 2. Södra Möckleby, socken i Kalmar län, Gräsgårds härad. Areal 3,575 har. 963 innev. (1885). Annex till Smedby, Kalmar stift, Ölands södra kontrakt. 3. Möckleby härad, Kalmar län, Ölands domsaga och Ölands södra mots fögderi, omfattar socknarna Norra Möckleby, Sandby, Gårdby, Hulterstad, Stenåsa. Areal 19,511 har", "headword": "Möckleby"}
{"text": "*Carvalho e Araujo. Jfr Portugisiska literaturen, sp. 67.", "headword": "*Carvalho e Araujo"}
{"text": "Hiddensöe l. Hiddensee, liten, smal ö, v. om Rügen, i preussiska prov. Pommern, 18 km. lång och 0,25—3 km. bred med det 72 m. höga Bakenberg, 6 byar och omkr. 800 inv. (mest fiskare). Hufvudort är Vitte med hafsbad. Ön lösrefs 1308 från Rügen genom en stormflod och led mycket af nya stormfloder 1867 och 1872. Jfr Hild 4. J. F. N.", "headword": "Hiddensöe"}
{"text": "Sedalia [sidälia], stad i nord-amerikanska staten Missouri, vid flere jernvägslinier. Grundad 1860, egde S. 9,561 innev. redan 1880. Jern- och maskinfabriker.", "headword": "Sedalia"}
{"text": "Betecknas med φ ett ställes latitud och med g tyngden på detta ställe, så är allmänt g = 9 . 8060 - 0,260 cos 2 φ - (2h)/R g, hvarvid h betecknar ställets höjd öfver hafsytan i m. och R jordradien (log R = 6 . 80416). Är l (reducerade) längden hos en pendel och t pendelns svängningstid, så är t = π sqrt(l/g). Med anledning häraf bestämmas tyngden och dess variationer genom pendelsvängningar, och ofvanstående formel för g är ett resultat af dylika observationer (se Pendel). Om jorden", "headword": ""}
{"text": "Affinitet (lat. affinitas, af affinis, gränsande till), frändskap. 1. Fys. och kem. Den förmodade kraft, som förorsakar ämnens kemiska inverkan på hvarandra (reaktion). Denna kraft mätes genom det arbete, som pr gramekvivalent åtgår för att bringa den ifrågavarande reaktionen att förlöpa i omvänd riktning. Endast i jämförelsevis få fall är det möjligt att på ett praktiskt sätt uppmäta affiniteten. Ett sådant fall är den reaktion, hvarigenom vätgas och syrgas förenas till vatten. Vatten kan nämligen af en", "headword": "Affinitet"}
{"text": "Morallagen, sedelagen. Se Lag, sp. 523.", "headword": "Morallagen"}
{"text": "Z. egde ovanlig arbetsförmåga och viljekraft och var därjämte sin generations med den största fantasi utrustade svenske konstnär inom byggnadsfacket. På senare tiden har hans verksamhet inom restaureringsfacket blifvit hårdt bedömd (se därom art. Restaurering). Z. var hedersled. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1884) och led. af Vet. akad. (1897). 2. Folke Z., den föregåendes son, f. 21 okt. 1862 i Lund, studerade i Köpenhamn 188084 vid det tekniske selskabs skola och vid", "headword": ""}
{"text": "Förskott, förv., ett mot framtida redovisning förskjutet penningbelopp. Inom statsförvaltningen förekomma ofta utbetalningar, som dels icke kunna, dels icke få direkt afföras å vederbörligt anslag, utan till en början provisoriskt bokföras såsom förskott. Till förra slaget höra t. ex. de belopp, hvilka utbetalas till skogstjänstemän, för bestridande af skogsförvaltningskostnaden, eller till ämbetsverk och särskilda tjänsteinnehafvare till postafgiften för tjänstebref. Till senare slaget hör t", "headword": "Förskott"}
{"text": "Biografier öfver P. X af A. de Waal (1903), Schmidlin (s. å.; populär), P. M. Baumgarten (i praktverket Die katholische kirche unserer zeit, I, 2:a uppl. 1904), A. Marchesan ( etc., 1905, tysk uppl. 1908, öfv. till flera språk), L. Dælli (1906), A. Hoch (Papst P. X, ein bild kirchlicher reformtätigkeit, 1907) och B. Sentzer (1908). Katolska teckningar af P:s politik ge Aventino (sannolikt pseudonym för P:s presskommissarie, Benigni), (1912), och Pernot, (1913). Grundlig är W. Billing, Die", "headword": ""}
{"text": "Stötmaskin. Se Perkussionsmaskin.", "headword": "Stötmaskin"}
{"text": "Salpinx, ett slags trumpetartadt signal-instrument hos forntidens greker.", "headword": "Salpinx"}
{"text": "Bräder sågas af tall och gran. Den vanliga längden är 4,16 m. (14 f.), men det finnes bräder af ända till 14,8 m. (50 f.) längd. Bredden vexlar mellan 7 och 9 verktum (2,082,67 decim.), och tjockleken mellan 1/2 och 1 7/8 verktum. (1,55,5 decim.). Hvad som är sågadt till en tjocklek af 2 verktum (5,9 decim.) eller deröfver kallas plankor. De bräder, som hafva minst 1 1/2 verktums (4,5 decim.) tjocklek, kallas på vissa orter halfplankor. Plankor af 22 1/2 verktums tjocklek kallas . Bräder och plankor s", "headword": "Bräder"}
{"text": "Späns. Se Spens.", "headword": "Späns"}
{"text": "Lampa, Sven, zoolog, dog 2 dec. 1914 på Lidingön.", "headword": "Lampa"}
{"text": "Pediastrum, bot., algsläkte af kl. Protococcales. Cellerna äro ordnade skiflikt (se Plankton, fig. 10). Vegetativ förökning sker genom svärmceller, som bildas i skifvans celler, ur hvilka de träda ut genom en springa i väggen, omgifna af väggens innersta blåslikt utvidgade skikt. Efter en kort tids rörelse ordna de sig i blåsan till en ny skifva, s. k. cellfamilj l. coenobium. Alla arterna lefva i sött vatten. Deras könliga förökning sker genom gametkopulation. G. L—m. *", "headword": "Pediastrum"}
{"text": "Menilit. Se Opal.", "headword": "Menilit"}
{"text": "Sekalin, sekalintoxin. Se Mjöldryga. Suppl.", "headword": "Sekalin"}
{"text": "Krapprot , bot. tekn. Se Kräpp 1.", "headword": "Krapprot"}
{"text": "Biel-sjön [bil-], ty. Bieler-see, sjö i Schweiz, nästan helt och hållet omsluten af kantonen Bern, har en areal af 42,16 kvkm., är 16 km. lång och ända till 75 m. djup samt ligger nu 432,1 (förut 434) m. öfver hafvet. Vid öfre ändan upptager den Zihl (Thièle) från Neufchâtel-sjön, vid nedre ändan Suze från Jura. Till följd af den på 1870-talet verkställda korrektionen af Jura-sjöarna flyter genom Hagneckkanalen en del af Aar ut i sjön, på östra sidan, och lämnar den vid Nidau genom Aarkanalen, i hvilken", "headword": "Biel-sjön"}
{"text": "EksjöÖsterbymo järnväg (sign. E. Ö. J.), smalspårig (0,891 m.), 34,6 km. lång, inom Jönköpings och Östergötlands län belägen järnväg, som eges och trafikeras af Eksjö-Österbymo järnvägs-a.-b., Eksjö. Järnvägen, som utgår från Eksjö station å Nässjö-Oskarshamns järnväg samt är framdragen i hufvudsakligen nordöstlig riktning genom Eksjö, Västra Eyds och Sunds socknar till österbymo marknadsplats inom sistnämnda socken, koncessione-rades 14 maj 1910 åt enskilda personer och öfver-läts 15 aug. 1913 å Eksjö-Österbymo järn", "headword": "EksjöÖsterbymo järnväg"}
{"text": "Beccari, Odoardo, italiensk resande och botanist, f. 1843 i Florens, vistades 1865–68 på Borneo, der han i nordvestra delen af ön samlade öfver 20,000 växter, besökte 1870 Barka- och Bogoslanden samt Assab-viken och Dahlak-arkipe-lagen vid och i Röda hafvet, 1871, 1874 och 1875 Nya Guinea och 1873 Celebes m. fl. ostindiska öar. Sina iakttagelser har han offentliggjort i tidskrifter och särskildt utgifna arbeten, bl. a. Osservazioni botaniche intorno alle piante dell Arcipelago indomalese e papuano (2 bd", "headword": "Beccari"}
{"text": "Existent , befintlig, existerande.", "headword": "Existent"}
{"text": "Borre-koll (se största betydelse för såväl den teoretiska immuni- tetsforskningen som för den praktiska medicinen. B. erhöll 1920 Svenska läkaresällskapets Pasteur- medalj. G. Wrgn.", "headword": ""}
{"text": "Boves, stad i italienska prov. Cuneo (Piemonte), vid foten af Alperna. 9.661 inv. (1901). Spannmålshandel, bomulls- och sidenindustri. I närheten järngrufvor och marmorbrott.", "headword": "Boves"}
{"text": "Collum, Lat., hals. 1. Anat. Se Hals 1. — 2. Bot. Se Rothals.", "headword": "Collum"}
{"text": "Bibelkanon. Ordet kanon (grek. kanon) betyder regel, rättesnöre. Emedan de böcker i bibeln, hvilka fått sig tillerkändt fullt anseende såsom af Gud ingifna, anses innehålla regeln eller rättesnöret för människans tro och lefverne, kallas de kanoniska och samlingen af dem kanon, bibelkanon. I. Gamla testamentets kanon. Redan tidigt funnos bland judarna samlingar af heliga berättelser och sånger, som åberopas på åtskilliga ställen i gamla testamentet och delvis utgöra källor för gamla testamentets böcker. S", "headword": "Bibelkanon"}
{"text": "B) Samlingarna. De till Nationalmuseets konstafdelning hörande föremålen äro enligt gällande stadgar fördelade i tre hufvud-grupper, nämligen: I) samlingar hörande under bildhuggarekonst, II) samlingar hörande under målarekonst och III) samlingar af konstslöjdföremål. Till den första hufvudgruppen höra a) skulpturverk i marmor och metall, b) originalarbeten i gips, modeller och skisser, c) plastiska efterbildningar, hvarjämte hit hänföras samlingarna af egyptisk-orientaliska och af", "headword": ""}
{"text": "*Sjöpiggsvin. Se äfven Hafsturban.", "headword": "*Sjöpiggsvin"}
{"text": "Kierkegaard [kirkegår], Sören Aabye, dansk religionsfilosof, den föregåendes broder, föddes i Köpenhamn d. 5 Maj 1813. Hans fader, Mikael Pedersen K., hvilken, ursprungligen bondeson från vestra Jylland, i hufvudstaden förvärfvat rikedomar på handel, var då 57 år gammal. Af fick den svage, men i andligt hänseende rikt utrustade gossen en uppfostran, som han sjelf kallar menskligt att tala, vanvettig, i fullkomlig afspärrning från den öfriga verlden och under ständig sysselsättning med fantastiska drömmer", "headword": "Kierkegaard"}
{"text": "Merovæus (Merouechus), frankisk konung, som regerat omkr. 450 och säges ha varit stamfader för den merovingiska konungaätten. Se Merovingerna.", "headword": "Merovæus"}
{"text": "Ultra, Lat., på andra sidan, utöfver (näml. modum eller terminum, rätta måttet, gränsen), betecknar i sammansättningar en öfverdrift, en ytterlighet i någonting (t. ex. ultra-revolutionär, ultra-klerikalism). Såsom ensamt subst. (plur. ultras) utmärker ordet en i politiska åsigter, vanligen i riktning åt rojalism eller absolutism, öfverspänd person, som tillråder ytterliga åtgärder och går längre, än partiet önskar. En sådan persons riktning benämnes ultraism (adj. ultraistisk). Framförallt nyttjas ut", "headword": "Ultra"}
{"text": "Faidros, Lat. Phaedrus, två grekiska filosofer. 1. Sokratiker, Pythokles son, omfattades med mycken välvilja af Plato, hvilken efter honom uppkallat en bland sina dialoger. Äfven i dialogen är F. en hufvudperson. Några skrifter af F. äro ej bekanta. 2. Epikuré, Ciceros samtida och hufvudman för den epikureiska skolan i Athen. Af hans skrift Om gudarna har ett stycke återfunnits i de halft förkolnade herkulanska bokrullarna, hvilket ådagalägger, att detta arbete varit en hufvudkälla för Ciceros . A. M.", "headword": "Faidros"}
{"text": "Öfverliggare, student, som vid universitetet åratal utöfver den normala tiden, vanligen utan att ta någon examen. Denna vid de svenska universiteten åtminstone förr talrika kategori är skildrad i många typer af pseud. Thord Bonde (O. Svahn) i Våra öfverliggare. Akademiska studier I det tyska studentspråket återges begreppet vanligen med bemoostes haupt (), i det franska med fruit sec (). Öfverliggedagar. Se Liggetid. Of verloppsbyggnad, kam. Se Byggnads- skyldighet. Öfverloppsgärningar, teol. Se Oper", "headword": "Öfverliggare"}
{"text": "Steenstrup [sten-], dansk släkt af framstående vetenskapsmän. 1. Johannes Japetus Smith S., naturforskare, f. 8 mars 1813, d. 20 juni 1897, student 1832, genomreste 1839-40 Island på offentligt uppdrag, blef 1841 lektor i mineralogi och botanik vid Sorö akademi och 1845 professor i zoologi vid Köpenhamns universitet. 1848 blef han en af direktörerna för k. naturhistoriska museet och efter dess förening med universitetets samling 1864 ordf i museirå-det samt fick den nya museibyggnaden uppförd och inredd 1", "headword": "Steenstrup"}
{"text": "Platou. — 4. Oscar L. St. P. afgick från professuren 1920. Senaste verk: Forelæsninger over retskildernes theori (1915). 5. Chr. E. Stoud P. afgick 1919 från generaldirektörsposten vid statsjärnvägarna till följd af en kompetenstvist med departementet. Han blef mars s. å. ordf. i Norges industriförbund och var från 1922 stortingsrepresentant för Kristiania (Oslo). P. dog 1923 i Oslo. 4—5. M. H. *", "headword": "Platou"}
{"text": "Hupah, Hoopah, en till athabaskerna eller tinnefolken hörande indianstam, hvilken som en kil skjuter sig emellan de kaliforniska stammarna vid Trinityfloden. E. Rld.", "headword": "Hupah"}
{"text": "Upp med roret! Se Ned med roret!", "headword": "Upp med roret!"}
{"text": "Gross-Schönau, fabriksby i Sachsen, kretsen Bautzen, vid Mandau, v. om Zittau. Omkr. 6,000 innev. Stora linne- och bomullsväfverier; hufvudsätet för damastfabrikationen i Tyskland.", "headword": "Gross-Schönau"}
{"text": "Alvarez, Don Manuel, spansk bildhuggare, f. i Salamanca 1727 och tillhörde således tiden för den spanska bildhuggarekonstens djupaste förfall. Genom sin sträfvan efter ren antik stil blef han emellertid en af dem, som förberedde den mot slutet af 1700-talet inträdande lyftningen i denna konst. Af sina landsmän fick han tillnamnet . Han dog 1797 såsom direktör för Madrids konstakademi.", "headword": "Alvarez"}
{"text": "Tiruneluwali . Se Tinnevelly.", "headword": "Tiruneluwali"}
{"text": "Duni, Egidio Romoaldo, italiensk operakomponist, f. 1709, var lärjunge af Durante, besegrade 1735 Pergolese vid en täfling i Rom, blef 1746 musiklärare vid hofvet i Parma och flyttade 1757 till Paris, hvarest han dog 1775. Hans i allmänhet taget sirliga och fina stil var företrädesvis lämplig för den glada operan. D. vann stort erkännande, synnerligen i Frankrike, och inverkade fördelaktigt på den följande tidens kompositörer. Bland hans många operor äro följande gifna i Sverige: Les deux chasseurs e", "headword": "Duni"}
{"text": "Hother kallas Balders baneman i den af Saxo Grammaticus framställda Balderssagan, och han motsvarar således norröna mytologiens Höder (isl. Höðr). Se Balder.", "headword": "Hother"}
{"text": "Flankörer, Fr. flanqueurs, krigsv., ryttare, som spridas på kedja framför en kavalleriafdelning för att dölja denna samt rekognoscera fienden och terrängen. Denna åtgärd, flankering, finnes ännu qvar i de flesta reglementen, men har öfverleft sig sjelf, enär patruller göra större nytta. C. O. N.", "headword": "Flankörer"}
{"text": "*Reville, A. »Les religions du Mexique» etc. ingår i samlingsverket »Histoire des religions» (4 bd 1883–89), som behandlar äfven naturfolkens och kinesernas religion. — Hans son Jean R., protestantisk teolog, f. 1855 i Rotterdam, redigerar sedan 1885 »Revue de lhistoire des religions».", "headword": "*Reville"}
{"text": "Jeremias profetia. Se Jeremia.", "headword": "Jeremias profetia"}
{"text": "Kompert , Leopold, österrikisk skriftställare, f. 1822 i Böhmen, d. 1886 i Wien, af judisk börd, sedan 1857 tjänsteman vid kreditanstalten i Wien, författade en rad af psykologiskt och poetiskt värdefulla skildringar ur de bömiske judarnas lif på landsbygden, Geschichten aus dem Ghetto (1848, 3:e uppl. 1886; 2:a saml. 1860, 2 bd), Böhmische juden (1851), Am pflug (1855), Geschichten einer gasse (2 bd, 1865), Zwischen ruinen (3 bd, 1875), Franzi und Heini (2 bd, 1880) och Verstreute geschichten (1883). K", "headword": "Kompert"}
{"text": "Af Diplomatarium norvegicum, som sträcker sig ända till slutet af 1500-talet, har 14:de bandet utkommit. I Danmark har man uppgifvit tanken på ett fullständigt diplomatarium. I stället utgifves under ledning af prof. Kr. Erslev (sedan 1894) under titeln Repertorium diplomaticum regni danici mediaevalis en förteckning öfver Danmarks bref från medeltiden med utdrag af hittills outgifna. Denna publikation, af hvilken f. n. 1:sta bandet samt en del af 2:dra utkommit, är t. v. afsedd", "headword": ""}
{"text": "Författning. De vigtigare grundlagarna äro för österrikiska statsområdet den pragmatiska sanktionen af d. 19 April 1713, rörande tronföljden och monarkiens odelbarhet, som antogs af ständerna 1720 och 1721, kejsar Frans Josef I:s diplom af d. 20 Okt. 1860 (om införandet af en konstitutionel regeringsform), de sex statsgrundlagarna af d. 21 Dec. 1867 (om organisationen af representationen, om statsborgarenas allmänna rättigheter, om inrättandet af en riksrätt, om den dömande makten,", "headword": ""}
{"text": "Catasetum , bot. Se Orchidaceæ.", "headword": "Catasetum"}
{"text": "Junius, namn på en romersk slägt. Två familjer äro särskildt bekanta, näml. Bruti (se Brutus) och Silani, af hvilka D. Junius Silanus är känd i egenskap af konsul för år 62 f. Kr., egentligen derför att han såsom designerad konsul (således efter valet men före tillträdet) först afgaf sin röst vid senatens öfverläggning om Catilinas anhängare. R. Tdh.", "headword": "Junius"}
{"text": "*Palander af Vega, A. A. L., blef 1896 kommendör i flottan och öfveradjutant hos konungen samt 1897 varfschef i Karlskrona. Sedan 1892 är han led. af Krigsvet. akad.", "headword": "*Palander af Vega"}
{"text": "Våghål, skeppsb., de hål eller halfcirkelformiga inskärningar, som på träfartyg finnas uttagna i bottenstockarnas och cittrornas underkanter för att lemna fritt lopp åt läckvattnet till det ställe, der skeppspumparna äro ställda. Dessa hål göras tillräckligt stora och anordnas på sådant sätt, att de ej må kunna igentäppas af orenlighet. På ett icke tätförtimradt träfartyg äro våghålen förlagda straxt inom sambordsplankorna (se fig. 1 i art. Bordläggning, skeppsb.); är fartyget åter tätförtimradt, bilda", "headword": "Våghål"}
{"text": "Sachsiska Schweiz (Sächsische Schweiz, Sächsisch-böhmische Schweiz, Meissner hochland l. Elbsandsteingebirge) kallas ett för sin naturskönhet berömdt berglandskap på den sachsisk-böhmiska gränsen, utmed floden Elbe. Det utgöres af en sandstensplatå med vildt romantiska dalsänkningar och en mängd isolerade bergstoppar, bland hvilka Schneeberg, Königstein och Lilienstein äro mest bekanta. Staden Schandau är medelpunkten för utflykter. Stora sandstensbrott (Pirna-sandsten) finnas, företrädesvis längs Elbe. Se vidar", "headword": "Sachsiska Schweiz"}
{"text": "Sannegårdens järnväg , såsom Järnvägen Bohuslänska statsbanan-Sannegården i allmänhet benämnes, är normalspårig (1,435 m.) och 3,8 km. lång samt sträcker sig från Tingstad station vid längdbanan genom Bohuslän till Sannegården vid norra sidan af Göteborgs hamn. Järnvägen, som eges af Göteborgs stad, men trafikeras af Statens järnvägar och som öppnades för trafik 7 jan. 1914, ombesörjer endast godstrafik. A. dA.", "headword": "Sannegårdens järnväg"}
{"text": "I Transvaal, där den politiska makten innehades af ett reaktionärt och maktlystet bondeparti under ledning af presidenten Krüger, framkallades häftiga konflikter genom den starka immigration af guldgräfvare, mestadels af brittisk eller amerikansk härkomst, som följde på upptäckten af de rika guldfälten vid Witwatersrand s. om Pretoria och grundandet af guldgräfrarstaden Johannesburg. Den reaktionära och mot Storbritannien fientliga boerpolitiken vann ökad styrka efter presidenten", "headword": ""}
{"text": "Heliga sakramentets kongregation. Se Dominikan-orden.", "headword": "Heliga sakramentets kongregation"}
{"text": "Chaudière [sjådiär], flod i Nedre Canada. Hon rinner upp på gränsen mot Maine och faller ut i S:t Lawrence-floden ofvanför Quebec. Nära mynningen ligga de berömda, 30 m. (100 f.) höga Chaudière-fallen.", "headword": "Chaudière"}
{"text": "Pallas, slaf och sedermera frigifven hos Antonia, kejsar Claudius regering (4154 e. Kr.) åtnjöt P. stort förtroende och utöfvade ett betydande inflytande såsom sekreterare för finanserna eller i sjelfva verket finansminister. Efter Messalinas död öfvertalade han kejsaren att äkta Agrippina samt att adoptera Nero. Sjelf blef han kejsarinnans förtrogne och älskare. P., som var ofantligt rik han skall hafva egt 300 mill. sestertier (öfver 50 mill. kr.) , afslog en af senaten honom tillbjuden nationalbelö", "headword": "Pallas"}
{"text": "S. förenade i sällsynt grad innerlig känsla och konstnärlig fantasi med skarpt kritiskt förstånd. I känslans omedelbarhet, fantasiens blomstrande rikedom och konstskapandets lekande lätthet når han visserligen icke Haydn, Mozart, Beethoven och Schubert, men han utmärker sig framför dem genom en utomordentligt rik andlig bildning och en kritisk förmåga, med hvilken ensam han redan skulle hafva gjort sig odödlig, alldeles som hans samtida Berlioz och Wagner. Hans konst är af utprägladt tysk", "headword": ""}
{"text": "Att den socialistiska rörelsen skulle från Danmark gå öfver till Sverige kunde endast vara en tidsfråga. Redan i början på 1880-talet företog skräddaren Aug. Palm, med understöd från Danmark, agitationsresor i Skåne och ända upp till Stockholm, men vann då så godt som intet gehör i hufvudstaden. 1884 grundades i Stockholm en socialdemokratisk klubb. Den af Hj. Branting utgifna tidningen »Tiden», som 1885 antogs till fackföreningarnas organ, beredde den", "headword": ""}
{"text": "Molenbeek-Saint-Jean [målenbék-sa-jä], nordvästlig förstad till Bruxelles. 73,247 inv. (1910). M. har stor textilindustri (äfven i mattor) samt tillverkning af läder, järn- och bronsgjuterier, trädgårdsskötsel m. m. J. F. N.", "headword": "Molenbeek-Saint-Jean"}
{"text": "Bridge whist . Se Bridge.", "headword": "Bridge whist"}
{"text": "Folkriksdag är det egendomliga namnet på sammankomster, som hållits i Stockholm 1893 och 1896 och framdeles skola hållas af personer, hvilka, enligt ett på ett rösträttsmöte i nämnda stad 1892 fattadt beslut, utses på grundvalen af allmän rösträtt och derför, enär rätten att deltaga i valet stått öppen för alla myndiga män och qvinnor, betrakta sig såsom en fullständigare representation för det svenska folket än riksdagen. Folkriksdagen arbetar för den allmänna rösträttens införande i Sverige. Valen förber", "headword": "Folkriksdag"}
{"text": "Ängsull. Se Eriophorum.", "headword": "Ängsull"}
{"text": "Sandperlor. Se Glasperlor.", "headword": "Sandperlor"}
{"text": "Rio Magdalena [rina]. Se Magdalena 1.", "headword": "Rio Magdalena"}
{"text": "Magnetisk förstärkare. Se Telegraf. Suppl., sp. 806. °", "headword": "Magnetisk förstärkare"}
{"text": "Syllsvamp, bot. Se Lentinus.", "headword": "Syllsvamp"}
{"text": "Arhangel, Arhangelsk-Archangel.", "headword": "Arhangel"}
{"text": "Helvetia, det latinska namnet på Schweiz.", "headword": "Helvetia"}
{"text": "Skiktningsklyfter, geol. Se Fogar. Jfr Afsöndring 2.", "headword": "Skiktningsklyfter"}
{"text": "Kahlengebirge, den nordöstligaste, ända till Donau gående utlöparen af Noriska alperna i Nedre Österrike, till en del bekant äfven under namnet Wienerwald, med utsigtsbergen Leopoldsberg (420 m.) och Josephs- l. Kahlenberg. Vid foten af sistnämnda berg, 6 km. från Wien, ligger byn Kahlenberg, der den för sina narrspel bekante presten Wigand von Theben, den s. k. Pfaffe von Kahlenberg, lefde (omkr. 1340).", "headword": "Kahlengebirge"}
{"text": "Luxburg-affären [lo′ksborg-]. Se Luxburg. Suppl., och Sverige, sp. 1247. *", "headword": "Luxburg-affären"}
{"text": "Ångdom [-dåm], maskinb., den del af en ångpanna, till hvilken ånguttaget är anslutet, utgöres å liggande cylindriska pannor af en i hufvudsak cylindrisk påbyggnad å pannans öfre del, hvartill den anslutes medelst en sadelformad fläns. (Se Ångpanna, fig. 2 o. 4.) Vid vissa rörångpannor motsvaras ångdomen af den s. k. öfverpannan (se Ångpanna, fig. 3 o. 9), som äfven ofta kallas ångdom. Ångdomens hufvudändamål är att öka ångrummet och att bereda ökadt afstånd från vattenytan till ånguttaget för unde", "headword": "Ångdom"}
{"text": "Väg- och vattenbyggnadskåren består f. n. (1899) af l öfverste och chef, tillika chef för Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen, l öfverstelöjtnant (tillika byråchef i samma styrelse), 13 majorer (af hvilka 6 tillika distriktschefer och 2 byråin-geniörer), 28 kaptener (af hvilka 3 tillika byrå-ingeniörer vid statens jern vägstrafik, l arbetschef vid statens jernvägar, 2 byggmästare vid K. flottan och 3 distriktsingeniörer) och 34 löjtnanter (af hvilka", "headword": ""}
{"text": "Upplands regemente. Se Upplands infanteriregemente. Upplandsrim, metr. Se Rim, sp. 413. Upplappning (Lappning), boktr., den af tryckaren (se d. o.) före tryckningens början verkställda upphjälpningen af tryckets jämna utseende öfver hela tryckformen, så att texttrycket blir jämnfärgadt och å illustrationstryck de mörkare och ljusare tonvärdena komma till sin rätt. Af den inlagda formen tages ett måttligt starkt aftryck; de ställen på detta, som komma ut för", "headword": "Upplands regemente"}
{"text": "Auge (grek. Auge, lat. Auge l. Augea), grek. myt., eg. , dotter af konung Aleos i Tegea i Arkadien, var en af Athenas prästinnor. Hemligen födde hon åt Herakles en son, som hon dolde i templet. Men barnet uppdagades och utsattes på Parthenonberget (), där det uppföddes af Artemis heliga hind och fick namnet Telefos (). Modern skulle nedsänkas i hafvet, men blef i stället förd till Mysien, hvars konung, Teuthras, upphöjde henne till sin drottning. Efter en tids sökande finner Telefos sin moder och bl", "headword": "Auge"}
{"text": "Fanny Fern. Se Parton, J.", "headword": "Fanny Fern"}
{"text": "Hans arbeten öfver osteologi, komparativ anatomi m. m. äro klassiska. Han var dessutom en mycket framstående kirurg. 2. Alexander M. d. y., den föregåendes son, f. i Edinburgh 1733, d. 1817, öfvertog faderns lärostol 1759. Han var likaledes en utmärkt anatom och utgaf många arbeten, af hvilka de viktigaste behandla hjärnan, ryggmärgen och nervsystemet. , den föregåendes son, f. 1773, d. 1859, blef faderns medhjälpare i professuren och innehade sedermera denna", "headword": ""}
{"text": "Pottaska , kem. farm., ett renadt, men ej kemiskt rent kaliumkarbonat, K (se Kaliumsa1ter), upptaget i Sv. farmakopén under namnet Carbonas kalicus depuratus. Pottaska framställdes i äldre tider af träaska, och beredningen skedde i krukor (fr. pots), hvaraf namnet. Trä och andra växtdelar innehålla rikligt med kaliumsalter af organiska syror, och dessa ge vid förbränning kaliumkarbonat. Framställning af pottaska ur träaska eger ännu rum i länder med mycket riklig tillgång på skog, som användes väsentlig", "headword": "Pottaska"}
{"text": "Gastrodyni (af grek. gäster, mage, och odyne, smärta). Jfr G a s t r a l g i och K a r d i a l g i.", "headword": "Gastrodyni"}
{"text": "I Sverige ha anträffats öfver 300 arter, af hvilka öfver 220 häcka inom landet. Från historisk (geologisk) synpunkt äro fåglarna den yngsta ryggradsdjursklassen. Den äldsta kända medlemmen, Archæopteryx (se d. o.), uppträder först i juraperioden. Luckan mellan denna och de moderna fåglarna utjämnas delvis genom de i Nord-Amerikas kritformation funna tandfåglarna, som förutom genom närvaron af verkliga tänder i käkarna äfven genom några andra karaktärer ännu", "headword": ""}
{"text": "Muret [myrä], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Haute-Garonne (Languedoc), vid Louges utlopp i Garonne. 2,551 inv. (1901). Staty öfver marskalk Niel, som var född i M. Vid M. stupade 1213 konung Peter II af Aragonien i ett slag mot Simon af Montfort. (J. F. N.)", "headword": "Muret"}
{"text": "Malin K., psevdonym för Emma Elisabet Linck (f. De la Grange 1823, g. m. stadsnot. H. Linck, sedermera med medicinalrådet A. G. Carlsson, d. i Stockholm d. 3 Nov. 1893).", "headword": "Malin K"}
{"text": "March [mātʃ], earler af. Denna titel härrör från gränstrakterna (the marches) dels mellan England och Wales, dels mellan England och Skottland. Earlerna af M. vid den walesiska gränsen tillhörde släkten Mortimer (se d. o.), hvars hufvudman erhöll titeln 1328. Efter den 5:e earlens död (1425) öfvergick titeln till hans systerson, hertig Rikard af York, och med dennes son Edvard IV till kronans bärare. De äldste skotske earlerna af M. tillhörde släkten Dunbar; sedan titeln 1434 förklarats förbruten til", "headword": "March"}
{"text": "Vid kulturer under glas (drifbänkar, växthus, rumskulturer) är kolsyregödsling enkel att genomföra, antingen genom utspridning af ren kolsyra ur bomber, genom anläggning af kraftiga gödselbäddar eller genom förbränning af särskildt preparerade träkol. Underlåtes kolsyregödsling i växthus, uppstår alltid kolsyrebrist, hvilket medför stora förluster för odlaren. Der kreislauf der kohlensäure in der natur (Jena, 1924).", "headword": ""}
{"text": "De spanska folkmålen äro ännu endast ofullständigt undersökta. I det hela förekomma dialektiska differenser inom detta område (liksom inom halföns öfriga språkområden) påfallande sparsamt, särskildt i jämförelse med den starka dialektala differentieringen inom andra romanska språk (ex. italienskan), ett förhållande, som man velat förklara genom den från norr till söder gradvis skeende återeröfringen och rehispanifieringen af den af araberna ockuperade", "headword": ""}
{"text": "B. Lysgas. Ändamålet med denna gas är egentligen att bereda ett billigt och beqvämt lysmaterial, ehuru den äfven på ställen, der den säljes för lågt pris, i ganska stor skala börjat användas såsom bränslegas till matlagning, uppvärmning af boningsrum, drifkraft för motorer o. s. v. Hvad som gör gasen lysande är inblandningen deri af s. k. tunga kolväten (elayl), ur hvilka vid förbränningen en mängd fina kolpartiklar afsöndras och hålles sväfvande i lågan samt genom", "headword": ""}
{"text": "Millerska kristallformler, miner. Se Kristallografi, sp. 1334.", "headword": "Millerska kristallformler"}
{"text": "*Nagoja hade 206,742 innev. 1894.", "headword": "*Nagoja"}
{"text": "*Soham är icke stad och har endast omkr. 4,000 innev.", "headword": "*Soham"}
{"text": "Duckwitz, Arnold, tysk statsman, f. i Bremen d. 27 Jan. 1802, blef 1841 senator derstädes, och var 1848 medlem af Maj 1849 tysk handels-riksminister samt 185769 borgmästare i sin födelsestad. Hans Denkwürdigkeiten (1877) äro af stort intresse. D. har inlagt betydliga förtjenster om Bremens förkofran i merkantilt afseende och om åstadkommandet af en tullenhet för Tyskland.", "headword": "Duckwitz"}
{"text": "Lindstrand, Anders Olof Albert, musiker, f. 16 juli 1835 i Göteborg, d. där 28 apr. 1907, tog redan vid 16 års ålder organistexamen och vid 18 år musikdirektörsexamen vid konservatoriet i Stockholm, öppnade 1859 i Göteborg en musikhandel, som vunnit anseende, och blef 1862 organist i Karl Johans församling där. Han verkade jämväl som pianist och pianolärare samt komponerade och utgaf (under märket Albertus) flera häften smärre instruktiva pianostycken.", "headword": "Lindstrand"}
{"text": "Mim. Se Mimos.", "headword": "Mim"}
{"text": "Gamla Testamentets apokryfiska böcker äro de, som finnas i den alexandrinska öfversättningen, men icke voro upptagna i judarnas kanon. De förskrifva sig från en tid, då profetians gåfva ej mer fans i Israel, nämligen början af den judiska neoplatonismens tid, d. v. s. ungefär 300-150 f. Kr. De flesta af dem äro troligen författade i Alexandria på grekiska språket, några möjligen på hebreiska eller latin. I Nya Testamentet har icke kunnat med säkerhet uppvisas något citat ur dem. Några", "headword": ""}
{"text": "Polisbricka, märke, hvarigenom icke uniformerad polis legitimerar sig som stadd i polisärenden.", "headword": "Polisbricka"}
{"text": "Pinetum (af Pinus, se d. o.), trädg., plantering af olika slags tallar, i utsträckt betydelse samling af barrträdsarter. Jfr Arboretum.", "headword": "Pinetum"}
{"text": "Linderot, Lars, predikant, f. 7 aug. 1761 i Jörlanda socken i Bohuslän, d. 23 maj 1811 i Lindome, efter hållet skriftermål, medan församlingen inväntade högmässogudstjänsten. Han blef student i Lund 1778, prästvigd 1787, komministersadjunkt i Göteborgs domkyrkoförsamling 1790 och komminister i Tölö (norra Halland) 1800. L. var en djupt allvarlig doms- och botpredikant, till hvars extemporerade, färgstarka och uppskakande samt från schablonen afvikande", "headword": "Linderot"}
{"text": "Leuthen [löften], by i preussiska prov. Schlesien, 15 km. v. om Breslau, har gifvit namn åt Fredrik II:s mest lysande seger. Sedan fransmännen och tyska riksarmén blifvit slagna vid Rossbach (5 nov. 1757), skyndade Fredrik sig i ilmarscher mot österrikarna, hvilka infallit i Schlesien. 5 dec. ryckte han med 35,000 inan mot den till 65,000 man uppgående österrikiska armén under hertig Karl af Lothringen och fältmarskalken Daun, kringgick med sin hufvudstyrka fienden, föll honom i vänstra", "headword": "Leuthen"}
{"text": "Raadeafskärningen [rå-], i Norge ö. om sjön Borgebunden, utgör en del af Glommenlinjens (se d. o.) högra flygel och behärskar vägarna från Rolfsöen och Tunöen. R:s befästningar bestå af ett mindre batterivärn (för 4 kanoner) å Vetaaasen 3 km. n. ö. om Raade kyrka och ett större sådant (för 9 kanoner) på den 5 km. längre i n. ö. belägna Höiaasen. L. WisonM. Raadsig [råd-], Johan Peter, dansk målare, f. 1806 i Köpenhamn, d. 1882, studerade vid Köpenhamns", "headword": "Raadeafskärningen"}
{"text": "I sitt nuvarande skick utgöras K:s befästningar af följande försvarsanordningar. Mellan de öar, som omgärda stadens redd, sträcker sig en kedja af starka stenförsänkningar, i hvilka finnas tvänne inseglingsrännor, en större vid södra inloppet, försvarad af Kungsholms fästning (Drottningskär är såsom fästningsverk slopadt), och en mindre vid vestra inloppet, försvarad af skansen å Vestra Hästholmen. Sjelfva inseglingsrännorna skola vid krigstillfälle spärras med minor. Kungsholms", "headword": ""}
{"text": "Kerava [ke-], köping i Nylands län, Finland, bildades 1924 och utbröts då från Tusby socken, till hvilken köpingen fortfarande hör i kyrkligt hänseende. O. B—n.", "headword": "Kerava"}
{"text": "Banko (af it. banco, penningbank) kallades i forna tider Riksens ständers banks sedel- och skiljemynt (riksdaler, skilling, runstycke), till åtskillnad å ena sidan från samma banks silfvermynt, specie, och å den andra från Riksgäldskontorets sedlar, riksgälds. Värdeförhållandet emellan dessa olika myntarter var: 1 rdr specie = 2 2/3 rdr bko = 4 rdr riksgälds. Vanligast förekommande och ännu ej alldeles i glömska fallen är skillnaden mellan banko (mynt) och riksgälds (mynt). Det förra har 50 % högre", "headword": "Banko"}
{"text": "Thoresen, Ida, skulptris, f. 10 aug. 1863 i Göteborg, studerade i Paris 1895—99 och 1903, där hon äfven utställde på salongen. Bland de relativt få arbeten af hennes hand, som efter återkomsten till hemlandet varit utställda, äro bilder som Soldyrkaren (marmor), Pax, Faun, Danserska, Nicoline, Ung flicka (i brons), Saga (i marmor), Tänkaren och Kristusbild (båda i träskulptur), Grabb, Maja, dessutom förtjänstfulla porträttbyster och reliefer. G—g N.", "headword": "Thoresen"}
{"text": "Ossip Schubin. Se Kirschner, A. Suppl.", "headword": "Ossip Schubin"}
{"text": "Braun , Julius, tysk arkeolog och kulturhistoriker, f. 1825 i Karlsruhe, företog studieresor i Italien, Grekland och levanten, var 1860-61 e. o. professor i Tübingen och höll sedermera föreläsningar i Münchens konstakademi. Död 1869. - B. var den förste, soum konsekvent genomförde teorien om ett kultursammanhang mellan alla de äldre folken, enligt hvilken teori deras konst och mytologier samtligen ledas tillbaka till en ursprunglig egyptisk källa. Han sökte äfven sätta folkens andliga odling i nära sa", "headword": "Braun"}
{"text": "Nielsen [niēl-], Christian Ditlef, dansk religionshistoriker, f. 4 febr. 1874 i Köpenhamn, blef teol. kandidat 1899, studerade semitiska språk och religionshistoria i Tyskland 1900—04, tog doktorsgraden i filosofi 1906 (på afh. Studier over oldarabiske indskrifter) och är sedan 1915 anställd vid universitetsbiblioteket i Köpenhamn. Han har skrifvit Die altarabische mondreligion und die moasaische überlieferung (1904), Neue habatanische inschriften (1906), Der sabäische gott Ilmukah (1909) och Der dreie", "headword": "Nielsen"}
{"text": "*Azteker. Om deras språk se Nahuatl.", "headword": "*Azteker"}
{"text": "Holstein, 14741864 hertigdöme, förenadt med Danmark, numera en del af den preussiska provinsen Schleswig-Holstein, begränsas i n. af Eider och Eider-kanalen, i v, af Nordsjön, i s. af Elbe och Hamburg, i s.ö. och ö. af det forna hertigdömet Lauenburg, Lybeck, Mecklenburg och Östersjön. Det oldenburgska furstendömet Lybeck samt fristäderna Hamburgs och Lybecks områden bilda enklaver i H. H. omfattar 8,385 qvkm. och beräknas hafva omkr. 580,000 innev. Mellersta delen af landet utgöres af Lüneburg-hedens fo", "headword": "Holstein"}
{"text": "Grässkäran , zool. Se Ängsknarrsläktet.", "headword": "Grässkäran"}
{"text": "Ringmaskar (annulater), Annelida, Annulata, zool., bilda en egen klass bland maskarna (Vermes). De hafva en af ringar (segment) sammansatt, cylindrisk eller något tillplattad kropp, utan fötter. De hafva blodkärlssystem och ett nervsystem, bestående af hjerna, svalgring samt en kedja af bukganglier. I denna klass af maskarna sammanföras 2 från hvarandra rätt mycket afvikande djurformer: Hirudinea (Discophora) och Chaetopoda. De förra (se Discophora) sakna alldeles fötter (jfr Blodigel). Chaetopoda, äfven", "headword": "Ringmaskar"}
{"text": "Heteronotus, zool. Se Stritar.", "headword": "Heteronotus"}
{"text": "Sefardim. Se Judar, sp. 1394.", "headword": "Sefardim"}
{"text": "Stritar , Josip. So Slovenska litteraturen, sp. 1474.", "headword": "Stritar"}
{"text": "Seebach [seb-], Karl von, tysk geolog, pa-leontolog, f. 13 aug. 1839 i Weimar, d. 21 jan. 1878 i Göttingen, 1863 e. o. och 1870 ord. professor i geologi i Göttingen, författade bl. a. Die konchylienfauna der weimarischen trias (1862), Der hannoversche Jura (1864), Uber den vulkan von Santorin . . . (1867), Das mitteldeutsche erdbeben vom 6. märz 1872 (1873) och Uber vulkane Zen-tralamerikas (postumt, 1892). Seebeck [seb-] Thomas Johan n, tysk fysiker, af en", "headword": "Seebach"}
{"text": "Dekrepitera (af Lat. crepitare, smattra, af crepare, bullra), spraka, smattra, springa sönder med ett knastrande ljud, förpuffa. Inom kemien begagnas uttrycket dekrepitera om kristallers sönderspringande vid upphettning. Dervid förnimmes nämligen ett sprakande ljud, hvilket kommer deraf att kristallerna innesluta vatten, som vid upphettningen antager gasform och spränger sönder kristallen. Så dekrepiterar t. ex. vanligt koksalt, om det kastas i elden. Jfr Detonera. P. T. C.", "headword": "Dekrepitera"}
{"text": "Seltersvatten, med., har sitt namn efter Selters, en på alkaliska koksaltskällor rik ort, belägen i Hessen-Nassau. Från Nieder-Selters försändes i ofantlig mängd s. k. äkta Seltersvatten, hvilket begagnas mer än något annat mineralvatten, dels som kurmedel i mag- och lungkatarrer och dels som läskedryck. Det innehåller förnämligast klornatrium (koksalt) och natriumbikarbonat (resp. 2,33 och 1,24 på 1000 delar vatten) samt en riklig mängd fri kolsyra. Vattnets temperatur i källorna är + 15° C. Seltersvatten ef", "headword": "Seltersvatten"}
{"text": "I förhållande till menniskolifvets många vigtiga u p p gif ter är A. den mäktiga gudajungfrun, främst den krigiska gudinnan, men i motsats till Åres alltid den med förstånd och besinning ordnade stridens gudinna. Såsom den skyddande, afvärjande, förkäinparide (A. pro-machos) dyrkades hon i Ättika, Beotien, Ma-cedonien, Troas m. fl. st. Hon ansågs hafva lärt menniskorna att tygla hästen och spänna honom för vagn och dyrkades med anledning deraf, ofta i förening med", "headword": ""}
{"text": "Mårten Helsing, sekreterare. Se Olai, M.", "headword": "Mårten Helsing"}
{"text": "H. M. l. H. M:t, förkortning för Hans (Hennes) majestät.", "headword": "H. M"}
{"text": "Curare l. Urari, med. farmak. och fysiol., namn på flere slags pilgift, som begagnas af indianerna i Syd-Amerika. Det af indianstammen makusi använda pilgiftet kallas urari (woorara, wurara, wurali) efter infödingarnas namn på den strychnos-art (S. toxifera Schomb.), hvars bark och yngre ved (hvitved) lemna det öfvervägande materialet till beredningen af detsamma. Enligt Schomburgk ingå deri två andra strychnosarter, yakki och arimaru (S. Schomburgkii Kl. och S. cogens Benth.), samt dessutom sex slags", "headword": "Curare"}
{"text": "Skarbek, Fryderyk Floryjan, grefve, polsk författare, f. 1792, d. 1866, var professor i nationalekonomi vid universitetet i Warschau och författade många skrifter i sin vetenskap: Nauka adminislracyi (Förvaltningsrätt; 1821), Rys nauki finansow (Finansrätt; 1824), Dykcyonarz ekonomii polityeznéj (1828) och Théorie des richesses socia-les (1830; polsk öfv. 1859) samt Essai de la morale cirique (1860). Af hans 25 dramatiska alster utgåfvos 13 år 1847 under titeln Teatr Fryderyka", "headword": "Skarbek"}
{"text": "Staden är fortfarande, hvad den alltid varit, centralpunkten för den norske fiskhandeln, och särskildt exporteras ännu störste delen af den i Lofoten fångade fisken öfver Bergen, dit den på nordlandska farkoster föres till de två årliga stevnerne (fiskmarknaderna). Äfven stadens sjöfart är betydlig. Vid slutet af Dec. 1873 egde B. en segelflotta af 247 fartyg, med en drägtighet af tillsammans 23,020 kommersläster och en besättning af 2,027 man. Bergens", "headword": ""}
{"text": "Rulett (Fr. roulette, af rouler, rulla), ett hasardspel med en liten kula, hvilken sättes i rörelse och slutligen nedfaller i ett bland flere fack. Dettas färg (rödt eller svart) afgör öfver vinst och förlust. De förlorande spelarnas insatser tillfalla bankören. Jfr Rouge et noir.", "headword": "Rulett"}
{"text": "*Rive de Gier. Gier-kanalen förenar sig med Rhône vid Givors (ej Givons).", "headword": "*Rive de Gier"}
{"text": "Hyldalsfjord. Se Buknfjorden.", "headword": "Hyldalsfjord"}
{"text": "Songari, flod i Mandsjuriet, biflod till Amur, i hvilken den från h. faller ut vid Michaels-Semenowsk. Längd 1,850 km.", "headword": "Songari"}
{"text": "Pearson, K., utgaf 1902—24 i 16 bd den mycket uppmärksammade tidskr. .", "headword": "Pearson"}
{"text": "Bal paré [ball], Fr. Se Bal.", "headword": "Bal paré"}
{"text": "Äfven järnbergsmalmerna användes länge uteslutande till direkt framställning af smidbart järn, s. k. osmund, och t. o. m. efter den tidpunkt, då tackjärnstillverkningen tog sin början i Sverige (omkr. 1450), torde ytterligare nära 200 år hafva förgått, innan här i landet bruten järnmalm företrädesvis användes till framställning af tackjärn, en produkt af mera utvecklad järnindustri. Malmen, där den icke var jordformig, såsom många järnmalmer äro (myrmalm, järnlera m. fl.), bröts i grufvorna", "headword": ""}
{"text": "Det sist berörda ämnet sammanhänger på det intimaste med frågorna om produktionskostnaderna, bytesvärdet (jfr Pris) och den ekonomiska fördelningen. - Produktionskostnader är ett uttryck, som användes i två bemärkelser. I ena fallet åsyftas de reella produktionskostnaderna, de kostnader, som ur - det vare sig individualistiskt eller socialistiskt organiserade - samhällets synpunkt kräfvas för nyttighetens framställning - d. ä. de olika slag af mänskligt arbete, som", "headword": ""}
{"text": "Lindgrenska fonden , en 1882 af kommissionärcn J. G. Lindgren till dåv. Hedvig Eleonora församling i Stockholm testamenterad fond å 120,000 kr. Sedan denna församling delats i tre, ha Hedvig Eleonora, Oskars- och Engelbrekts församlingar fått 40,000 kr. hvar, ställda under vederbörande skolråds förvaltning. Räntan (för Oskars församling enligt bestämmelser af 9 mars 1909) användes till kläder, skodon och belöningar åt fattiga folkskolc-barn.", "headword": "Lindgrenska fonden"}
{"text": "Furini [forlni], Francesco, florentinsk historiemålare, f. 1604 (1600), d. 1646 (1649), var lärjunge af Matteo Eosselli. Han målade altartaflor och fresker, men i synnerhet mindre taflor med nymfer och botfärdiga Magdalenor (vanligen half-figurer eller endast hufvud). Hans figurer kännetecknas af en raffineradt vek modellering af det nakna. (A. L. R.) Furioso [foriåså], Furibondo, it. (eg. ursinnigt, af furia, raseri), mus., vilat, häftigt.", "headword": "Furini"}
{"text": "Ookiep [åkip], ort i Lilla Namaqualandet af Kaplandet, 10 km. n. om Springbokfontein, genom jernväg förenadt med Port Nolloth (Robbe bay) vid Atlantiska hafvet, har ett af de rikaste kopparbergverk på jorden. Produktionen uppgår årligen till omkr. 12,000 ton kopparmalm, som innehåller ända till 70 proc. koppar och utskeppas till England.", "headword": "Ookiep"}
{"text": "I Sverige hafva de socialstatistiska undersökningar, som egt rum, till en början utförts antingen af de af regeringen tillsatta s. k. arbetarkommittéerna eller af enskilda. Dessa kommittéer äro: 1875 77 års kommitté för lagförslag angående barns och yngre personers arbete i fabrik och handtverk; 1884 89 års arbetarförsäkringskommitté, hvilken utgifvit de mest omfattande socialstatistiska undersökningar, som i vårt land publicerats; 189192 års arbetarskyddskommitté; samt den s. k. nya", "headword": ""}
{"text": "Mani, halfö. Se Maina.", "headword": "Mani"}
{"text": "Ispeudd, fyr på Öland vid Kalmarsund, inom Glömminge socken. Fyren, uppförd 1866, är sedan 1879 försedd med klippapparat. Lågans höjd öfver vattnet är 7,4 m. och lysvidden 9 minuter. A. G.", "headword": "Ispeudd"}
{"text": "Animus injuriandi, jur., afsikt att begå en handling, om hvars beskaffenhet att angripa en annans ära den handlande är medveten. Jfr Injurie.", "headword": "Animus injuriandi"}
{"text": "Först med boktryckarkonstens allmänna utbredning, således efter midten af 1400-talet, blef det möjligt för den enskilde att anlägga en boksamling af större omfång. Alltifrån denna tid blef, tack vare tyska och nederländska , bruket af bokegarmärken alltmera utbredt. Under 1500-1700-talen vann intresset för att ega en vacker boksamling med därtill hörande, för egaren betecknande exlibris ett alltjämt vidgadt fält, särskildt bland dessa tiders lärda. Hvad träsnittskonst, metallgravyr, kopparstick,", "headword": ""}
{"text": "Lengjum. Se Längjum.", "headword": "Lengjum"}
{"text": "K. är hufvudpersonen i ett drama af Paludan-Müller (1854).", "headword": ""}
{"text": "Wrede, Karl Philipp, furst von, bajersk fältmarskalk, född 1767 i Heidelberg, tillhörde en från Westfalen bördig slägt, som 1790 blef adlad och 1791 erhöll bajersk-friherrlig värdighet. Baron W. blef 1792 oberamtsassessor i Heidelberg, men vardt vid utbrottet af kriget med Frankrike pfalzisk kommissarie vid de österrikiska trupperna och förvärfvade sig i denna egenskap (1793–98) en sådan kännedom i krigsväsendet, att han 1799 af bajerske kurfursten fick i uppdrag att bilda en frikår. Med denna utveckl", "headword": "Wrede"}
{"text": "Lübeck , furstendöme, tillhörande storhertigarna af Oldenburg, är beläget vid Östersjön, emellan Holstein och staden Lübecks område. 541 kvkm. 41,500 inv. (1910). Det utgöres af en svagt kuperad slätt, hvars norra del, med sina många småsjöar, är synnerligen vacker. Befolkningen är af nedersachsisk stam, nästan h. o. h. protestantisk. Furstendömet består af stadskommunen Eutin, regeringens (1 president och 6 medl.) säte och där äfven provinsialrådet (15 medl.) samlas, samt amten Eutin och Schwartau. De", "headword": "Lübeck"}
{"text": "Svenska skoarbetareförbundet . Se Fackförbund.", "headword": "Svenska skoarbetareförbundet"}
{"text": "Sur le champ [syrləʃã], fr. Se Champ.", "headword": "Sur le champ"}
{"text": "Schäfer, Johann Wilhelm, tysk literaturhistoriker, född 1809 i Seehausen vid Bremen, död 1880 som öfverlärare i nämnda stad, utgaf dels förträffliga handböcker i den tyska literaturen, dels grundliga monografier öfver den klassiska literaturperiodens ypperste skalder. 2.", "headword": "Schäfer"}
{"text": "Ortigue [årtig], Joseph Louis d, fransk musikskriftställare, f. 1802, d. 1866, sysselsatte sig synnerligen med kyrkomusikens historia och fick af regeringen flere uppdrag i denna riktning. Han grundade med Niedermeyer 1857 musiktidningen »La maltrise» samt var medarbetare i flere musikaliska och politiska organ. Hans vigtigaste skrifter äro Dictionnaire liturgique, historique et théorique de plain-chant (1854) och La musique à léglise (1861). A. L.", "headword": "Ortigue"}
{"text": "Herrmann, Ernst Adolf, tysk häfdatecknare, f. 1812 i Dorpat, d. 1884 i Marburg, studerade under Rankes ledning vid Berlins universitet, där han 1837 promoverades till doktor. Af harm öfver den i hans land öfverhandtagande russificeringen bosatte han sig 1839 för framtiden i Tyskland. 1848 blef han e. o. professor i Jena, redigerade 1849—51 och utnämndes 1857 till ord. professor i Marburg. H. fortsatte den af Strahl för Heeren-Ukertska samlingen började ryska historien (bd 3—6, 1846—60; tilläggsbd 1866).", "headword": "Herrmann"}
{"text": "Cloaelna, Lat. Se Venus.", "headword": "Cloaelna"}
{"text": "Oryzeae, bot. Se Gramineae. Oryzorictictis, zool. Se Borst-igelkottar 2. Orzecho^vski [å j e-; latiniseradt O r i c h ö-vius], Stanislaw, polsk författare, f. 1513 af rysk (rutenisk) börd, d. 1566, studerade i Wittenberg och vann där Luthers ynnest, tillbragte åren 1532-43 uti Italien samt återkom därifrån som god katolik, ehuru han önskade ett närmare förbund med den grekiska kyrkan (mot protestantismen) och celibatets upphäfvande. Själf gifte han sig 1551 och blef därför", "headword": "Oryzeae"}
{"text": "Chor-ton , mus. Se Kor-ton.", "headword": "Chor-ton"}
{"text": "Kammarmästare (Cammermester). Se Kammarkollegium.", "headword": "Kammarmästare"}
{"text": "Eldsprutande berg, geol. Se Vulkan.", "headword": "Eldsprutande berg"}
{"text": "*Dupuy de Lôme, S. Ch. H. L., dog 1885.", "headword": "*Dupuy de Lôme"}
{"text": "Mulder, G. J., utförde äfven en mängd undersökningar i teknisk kemi och agrikulturkemi. Bland hithörande arbeten märkas Chemie der ackerkrume (3 bd, 1861—64) samt undersökningar öfver humusämnena. K. A. V—g. *", "headword": "Mulder"}
{"text": "Fjäten . 1. Västra F., kronopark v. om Fjätälfven i Särna socken och revir, Kopparbergs län, bildades på grund af Domänstyrelsens beslut 10 april 1902 och omfattar 8,574 har. 2. Östra F., kronopark i samma socken ö. om Fjätälfven, gränsar i n. och ö. mot Lillherrdals socken i Härjedalen. Kronoparkens I-V block omfatta 40,684 har. G. Sch.", "headword": "Fjäten"}
{"text": "Normalbarometer . Se Normal 3 a.", "headword": "Normalbarometer"}
{"text": "Lagerholm, Vilhelmina, genremålarinna, föddes i Örebro d. 25 Mars 1826. Sina konststudier idkade hon dels i Paris å Tissiers och Coutures atelierer, dels i Düsseldorf under ledning af Fagerlin. Tidigast egnade hon sig åt porträttmålning och utställde 1853 fyra bilder af detta slag i konstakademien, hvilka sedan följdes af flere andra. Först 1866 uppträdde hon vid den stora utställningen i Stockholm med en genremålning och har sedan fortfarit att utbilda sig i denna konstart. År 1871 kallades hon till agré", "headword": "Lagerholm"}
{"text": "Florilegium , mlat. (af lat. flores, blommor, och legere, samla), egentl. blomstersamling; samling af valda skaldestycken (jfr Antologi); utvald samling (af pekoralier e. d.).", "headword": "Florilegium"}
{"text": "Gastrohysterotomi (af Grek. gaster, mage, hystera, lifmoder, och tome, snitt), kejsarsnitt. Se d. o. F. B.", "headword": "Gastrohysterotomi"}
{"text": "Klattau (Tsjech. Klatovy), hufvudstad i ett distrikt med samma namn i sydvestra Böhmen. 8,986 innev. (1880).", "headword": "Klattau"}
{"text": "Det sibiriska låglandet, som ensamt för sig upptager större rymd än hela Europa, är för ingen del en alltigenom isig ödemark, såsom man vanligen föreställer sig. De södre delarna äro, särskildt vesterut, ganska fruktbara. Väldiga skogar upptaga mellerste delen af landet; först ofvanom dem vidtager tundrans sorgliga enformighet. Såsom en fortsättning i s. v. af det sibiriska låglandet måste man anse den turanska lågslätten, trakterna österut från Kaspiska hafvet och Aralsjön.", "headword": ""}
{"text": "Rogberg . 1. Samuel R., präst, topograf, f. 1698 i Jönköping, d. 1760, blef student i Uppsala 1716, filos. magister 1725, lektor i Växjö 1726 och präst 1730 samt kyrkoherde i Fröryd, Ramkvilla och Bäckaby 1739. Han deltog i riksdagarna 1738, 1741 och 1755-56 samt var vid den sistnämnda medlem af kommissionen öfver statshvälfningsförsöket 1756 och omtalas som en af de strängare medlemmarna. Sin namnkunnighet har han vunnit genom Historisk beskrifning om Småland, vidare utförd af E. Ruda (1770), ett arbet", "headword": "Rogberg"}
{"text": "Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnväg (sign. S. O. E. J.), normalspårig (1,435 m.), 71,9 km. lång, med 7,2 km. inom Kronobergs, 38,4 km. inom Kristianstads och 26,3 km. inom Blekinge län belägen järnväg, som eges och trafikeras af Sölvesborg—Olofström—Elmhults nya järnvägs-a.-b. Den sträcker sig från Sölvesborgs station vid Sölvesborg—Kristianstads järnväg af Blekinge kustbanor med omkr. hälften af sin längd i nordlig och hälften i nordvästlig hufvudriktning till Elmhult vid Södra stambanan. Den öppnades för trafik 23 maj 1901. Vid", "headword": "Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnväg"}
{"text": "Exclusiva (nämligen sententia, röst), lat. (af excludere, utesluta), i vidsträckt bemärkelse regeringens eller en världslig myndighets rätt att utesluta en kandidat från val eller utnämning till ett andligt (närmast ett biskops-) ämbete. I inskränkt, och vanligast nyttjad, bemärkelse den rätt, hvarpå några katolska makter (Frankrike, Neapel, Portugal, Spanien och Österrike) gjort anspråk, att vid påfveval utesluta misshagliga kandidater. Dessa rättsanspråk ha småningom uppvuxit. Sedan det tyska kejsardöm", "headword": "Exclusiva"}
{"text": "Under senare tid har man användt äfven litografiska tontryck som underlag för själfva etsningstrycket, men sådana verka i hög grad torra och . Den moderna färggravyren begagnar sig mest af akvatintamaneren, i synnerhet det torra, och företrädesvis numera af fotogravyrgrundens asfaltkorn vid framställningen af de olika färgplåtarna. I Paris tar man i våra dagar f. ö. mycket ifrigt, ehuru i all hemlighet, fotogravyrens resurser till hjälp, och mångfaldiga äro de knep, som härvidlag komma", "headword": ""}
{"text": "Asfi. Se Safi.", "headword": "Asfi"}
{"text": "Harfloka , bot., namn på Bupleurum tenuissimum L.", "headword": "Harfloka"}
{"text": "Angusticlavii , lat. Se Laticlavii. *", "headword": "Angusticlavii"}
{"text": "Kort efter återkomsten till England, i juli 1775, tog C. befälet öfver en expedition, som utsändes å , för att från Stilla oceanen finna en passage norr om Amerika. Kap passerades i nov. 1777. Under nästa år upptäcktes Sandwich-öarna, och i mars framkom man till Nord-Amerikas kust vid 44° 55r n. br., hvarifrån kusten uppmättes norrut till Icy Cape, där man i aug. måste vända. Vägen togs till Sandwichöarna, hvilka C. ämnade under vintermånaderna närmare", "headword": ""}
{"text": "Polubotok, Pavel Leontievitj, lillrysk hetman, d. 1724, blef efter Skoropadskijs död förordnad som Mazepas efterträdare i Ukrajna, men hans myndighet inskränktes genom upprättandet af det lillryska kollegiet, och då P. sökte upphäfva denna institution, kallades han till Petersburg och inspärrades af tsar Peter i Peter-Paulsfästningen, där han dog. För folkuppfattningen framstod P. sedan som martyr för Ukrajnas fri- het. Se monografi öfver P. af Lazarevskij i 1880. A-d J. Polus, Tomas, grefve, statsman,", "headword": "Polubotok"}
{"text": "*Sya. 1,677 har. 667 innev. (1897).", "headword": "*Sya"}
{"text": "Det i handeln förekommande råa fiskbenet fås på det sätt, att barderna lätt afputsas och klyfvas i skifvor. Men innan dessa kunna begagnas för tekniskt ändamål, måste de kokas för att få erforderlig mjukhet. Numera förarbetas fiskbenet hufvudsakligen till paraplyspröten och käppar. Det lämpar sig därtill särdeles väl, emedan det bibehåller sin spänstighet äfven i köld och till följd af sin hornartade beskaffenhet lätt kan efter uppvärmning böjas eller pressas.", "headword": ""}
{"text": "Jännes, Arvi, pseudonym. Se Genetz, A. O. G.", "headword": "Jännes"}
{"text": "Falkirk [fålkək], stad i skotska grefsk. Stirling, vid Forth- och Clydekanalen. 29,271 inv. (1901). Där hållas årligen stora boskapsmarknader. Trakten mellan F. och Glasgow är den stenkolsrikaste i hela Skottland. I stadens grannskap finnas en mängd stora fabriker och ett tjugutal järnbruk, bl. a. de 3,2 km. därifrån belägna Carronverken. Ej långt från F. finnas ruiner af Antoninus vall, nu kallad Grahams dyke. I närheten af F. segrade engelsmännen under Edvard I öfver skottarna under Wallace, 22 juli", "headword": "Falkirk"}
{"text": "Extas 1. Ekstas (grek. ekstasis, egentl. bortryckande från ett läge, af ek, ur, från, och stasis, ställning). 1. Med., tillstånd i hjärnan, under hvilket vissa föreställningar, merendels af religiöst innehåll, så rycka själen med sig, att den liksom kommer ur sitt vanliga läge och varder mer eller mindre otillgänglig för yttervärlden. I sammanhang därmed röja sig oftast sinnesvillor, som öfverensstämma med de härskande föreställningarna. Muskelrörelserna och talet äro därvid antingen hämmade eller ga", "headword": "Extas"}
{"text": "Saeima . Se Lettland. Suppl., sp. 141.", "headword": "Saeima"}
{"text": "De klädesartade tygernas beredning är ganska invecklad. Den, som jämfört ett stycke väl beredt kläde med den fula råväf, som legat till grund därför, inser lätt hur viktig denna del af fabrikationen är och hur stort ansvar som hvilar på appretören. En klädesvara kan i väfstolen ej sammanväfvas så tät, som man önskar den i färdigt tillstånd; den måste därför krympas eller valkas. Men innan dess skall den noppas och lagas, så att knutar och främmande ämnen", "headword": ""}
{"text": "Anus (lat.), anat., tarmkanalens bakre (nedre) öppning hos djuren. Människan uttömmer genom anus endast exkrementerna; hos en del djur (fåglar, kräldjur, amfibier äfvensom några lägre däggdjur m. fl.) mynna anus samt köns- och urinorganen ut genom en gemensam öppning: kloaken (jfr Kloakdjur). Människans anus hålles sluten af två ringmuskler. Den öppnas dels genom inverkan af en lyftmuskel (musculus levator ani), dels genom bukpressens tryck på de i tarmens nedre del befintliga exkrementerna. Samlas", "headword": "Anus"}
{"text": "Druser (Arab. ed derus), ett folkslag, hvars hufvudmassa bebor det syriska berget Libanon, företrädesvis dess södra del, Leontes och öfre Jordans floddalar, Antilibanons höjder och trakten österut fram mot Damaskus. I norr sträcker sig detta folks område till staden Bejrut, i söder till staden Sur (Tyrus). Druserna intaga likväl ej ensamma hela denna landvidd. Omkr. 120 städer och byar hafva en rent drusisk befolkning, men i 230 bo kristna (norrut maroniter, söderut melchiter) och druser om hvarandra.", "headword": "Druser"}
{"text": "Camps , L. M. de, militär. Se De Camps.", "headword": "Camps"}
{"text": "Sandviken , orter i Norge. 1. Villasamhälle kring järnvägsstationen med samma namn vid Sandvikselvens utlopp i Kristianiafjorden, 13 km. s. v. om Kristiania i Bærums härad. 834 inv. (1910). Pappers-, linoleum- och bleckvarufabrik. 2. Fiskeläge på västra stranden af Galtesundet, Hisö härad, något s. om Arendal. Här funnos till skydd för inloppet till platsen på 1700-talet 2 batterier. 218 inv. (1910). egen församling och valkrets, stadens folkrikaste, med 17,274 inv. (1915). 13. K. V. H.", "headword": "Sandviken"}
{"text": "Ark (af Lat. arca, kista, på Hebr. theba) förekommer i tvänne sammanställningar: 1) Förbundets l. vittnesbördets ark (jfr 2 Mose b. 25: 10 och följ.), en in- och utvändigt guldbeslagen kista af akasieträd, 2 1/2 aln lång och 1 1/2 aln i bredd och djup. Dess plats var midt i templets allraheligaste. Kring dess öfre kant gick en gyllene krans. I dess fyra hörn voro ringar af guld, i hvilka de likaledes guldbeslagna bärstängerna instuckos. Äfven locket, , var af guld, och på detsamma stodo tvänne gyll", "headword": "Ark"}
{"text": "Oroma , språk. Se Hamitiska språk, sp. 1232.", "headword": "Oroma"}
{"text": "Nerman . 1. Klas Ulrik N., ämbetsman, f. 5 okt. 1792 i Halland, d. 9 okt. 1852 på landshöfdingbostället Skälby, blef student i Lund 1809, sedan han redan någon tid biträdt vid tingsgöromål inom en domsaga. Han aflade 1813 juridisk examen i Uppsala och begynte tjänstgöra under Göta hofrätt. 1818 erhöll han k. bref på häradshöfdings n. h. o. v. samt befordrades 1824 till notarie i hofrätten och 1827 till häradshöfding i Nordals domsaga (Dalsland). 2. Gustaf Magnus N., den föregåendes brorson, son af mi", "headword": "Nerman"}
{"text": "Galér (af oviss härledning), skeeppsb., sedan 1300-talet slägtnamn för roddkrigsfartyg. Sådana krigsfartyg funnos ifrån en aflägsen forntid till slutet af 1700-talet. Föga är kändt om forntidens galérer, s. k. uniremer, biremer (), uppfunna 6 à 700 år f. Kr.) quinqueremer (), de första byggda i Syrakusa omkr. 400 år f. Kr., tessarakontaremer () o. s. v. Af dessa nyttjades triremerna mest och längst såsom krigsfartyg. Man har länge sökt en antaglig förklaring för dessa benämningar. Af praktiska skäl", "headword": "Galér"}
{"text": "Försök i ordboksväg förekomma redan på 1500-talet, t. ex. (äldst) den anonyma Variarum rerum vocabula cum sueca interpretatione, 1538, och Elavus Petri Helsingius, 1587. Från 1600-talet märkes särskildt Er. Schroderus med synnerligen rikhaltigt svenskt ordförråd (först nu under utgifning af B. Hesselman). Den första på modernt sätt uppställda ordboken är af H. Spegel, 1712, och 1769 publicerade Sveriges troligen största språksnille Joh. Ihre (d. 1780) sitt , tills", "headword": ""}
{"text": "Biltong (fr. , eng. bultong), soltorkadt, i remsor skuret kött (vanligen fårkött), som af boerna medföres under deras färder och i fält, i senare fall såsom ett slags, af hästen buren, reservportion. I Nord-Amerika kallas det pammikan. H. Jdt.", "headword": "Biltong"}
{"text": "*Düben, von, adlig ätt. Den 1698 adlade ätten utdog på svärdssidan 1892 med D. 9. Den tredje ätten lefver (utgick ej 1876, såsom det uppgifves i hufvudaitikeln), den fjerde, grefliga, utgick 1876. *7.", "headword": "*Düben"}
{"text": "Kinchenjunga [ki-], Se Kanchanjanga. Kinck, Hans Ernst, norsk författare, f. 11 okt. 1865 i Loppen, Finnmarken, studerade filologi, bl. a. en tid i Halle och debuterade 1892 med berättelsen Huldren. Denna följdes af romanen Vngtfolk( 1893), novellsamlingen Flagermus-vinger (1895), romanen SMS (1896) och västlandsskildringarna Fra hav til hei (1897), i hvilka han småningom utvecklade sig till en lyriskt impressionistisk skildrare af säreget, vulkaniskt själslif. Komanen Hugormen (1898) fortsätter , fyra-akt", "headword": "Kinchenjunga"}
{"text": "Geroldseck [hårdt g]. Se Kufstein.", "headword": "Geroldseck"}
{"text": "Spaniens regering erbjöd nemligen den spanska kronan åt prins Leopold af Hohenzollern. Prinsen liksom hans närmaste tvekade, och han gaf tvenne gånger afböjande svar, hösten 1869 och vintern 1870; hans hållning gillades af konung Vilhelm, hvilken ej som Preussens härskare, utan som huset Hohenzollerns hufvudman tog del af familjerådslagen. B. stod skenbart utanför underhandlingen, men följde den med lifligt intresse, öfvertygad att förbindelse mellan", "headword": ""}
{"text": "Allt kommer, enligt hans mening, därpå an, att medvetandet, eller, rättare, dess subjekt, jaget, fattas såsom en reell verklighet, d. ä. såsom ett ting, ett väsen, som eger realitet i sig själf. Detta så bestämda väsen får, i enlighet med det allmänna språkbruket, namn af lif, och dess i sig själft sin grund egande yttring benämnes ande. Såsom en akt är nu andens eller rättare hvarje andes väsen i sig slutet och således ett och odelbart; men emedan dess reala vara är handling,", "headword": ""}
{"text": "Kingscord [kiŋskåd] l. Corduroy (af fr. corde du roi), en art randig bomullssammet. Ränderna äro upphöjda, liksom skulle en snodd (fr. corde) ligga inuti hvar och en af dem. Tyget är mycket starkt och användes numera hufvudsakligen till arbetarkläder, som äro utsatta för stark slitning. G. A. W.", "headword": "Kingscord"}
{"text": "Tryckt den 18/i 10 skilliga i Vaucansons maskin använda idéer, konstruera en ny väfmaskin, den s. k. Jacquardmaskin e n (se d. o.), som var h. o. h. olik såväl J:s förut nämnda maskin som Vaucansons. Napoleon förständigade staden Lyon att tilldela J. en lifränta å 3,000 francs och därjämte 50 francs för hvarje tillverkad Jacquardmaskin. Men J. förföljdes. Hans originalmaskiner såväl som andra i fabrikerna uppställda jacquardmaskiner sönderslogos och", "headword": ""}
{"text": "Skottkonung , Olof. Se Olof, svenska konungar 4.", "headword": "Skottkonung"}
{"text": "Ruktation (Lat. ructatio), rapning, uppstötning af gaser.", "headword": "Ruktation"}
{"text": "Hybla, i forntiden namn på flera städer på Sicilien. — 1. H. major (nu Paterno), stad på södra sluttningen af Etna, vid Symaithos, säte för gudinnan Hyblaias kult. — 2. H. Megara (nu Melilli), stad på östra kusten af Sicilien, n. om Syracusæ. Den koloniserades af dorer från Megara (729 f. Kr.) och hörde sedan Gelons tid till Syracusæ. Därifrån kom den af skalderna prisade hybleiska honungen.", "headword": "Hybla"}
{"text": "Äfven mot de gemensamma beskickningarna hade stortinget vändt sig, och 1890 beträffande några samt 1891 och 1892 beträffande alla (likasom ock 1892 i fråga om konsulaten) vid sitt bifall till budgeten knutit det vilkor, att lediga platser skulle besättas endast på förordnande, tills frågan huruvida för N:s del fortsatt anslag skulle beviljas till dem varit förelagd stortinget. Utrikesministern (Lewenhaupt) åter hade betonat, att beskickningarna måste vara gemensamma. Den 14 Jan.", "headword": ""}
{"text": "Gallsyror. Se Galla och Gallämnen.", "headword": "Gallsyror"}
{"text": "Kasr Antar, högsta punkten på Antilibanon (se d. o.).", "headword": "Kasr Antar"}
{"text": "Ångmantel , tekn. Se Mantel 5.", "headword": "Ångmantel"}
{"text": "Mytilokongestin. Se Anafylaxi. Suppl. *", "headword": "Mytilokongestin"}
{"text": "Karotin, kem., ett rödt, i växtriket allmänt utbredt och klorofyll åtföljande kolväte, C, som först framställdes ur morot (Daucus Carota, hvaraf namnet). Karotin är det enda färgade kolväte, som man känner. Det bildar kristaller, som i reflekterad t ljus äro stålblå, i genomfallande orangeröda. Det upptager begärligt syre ur luften. Torra blad innehålla 0,1 till 0,3 procent karotin. P. T. C.", "headword": "Karotin"}
{"text": "Fång, jur. Se Laga fång.", "headword": "Fång"}
{"text": "Coronel, stad i prov. Concepción vid Chiles kust innanför ön Santa Maria i Arauco-bukten. 5,258 inv. (1920). Utanför C. utkämpades l nov. 1914 en strid () mellan en engelsk och en tysk sjöstyrka. Se Världskriget, sp. 257. H. W-l.", "headword": "Coronel"}
{"text": "Norra Barken . Se Barken.", "headword": "Norra Barken"}
{"text": "Andlig kultur. Den katolska kyrkan i B. har 2 ärkebiskopar: i München-Freising och Bamberg, med 6 suffraganbiskopar: i Regensburg, Augsburg, Passau, Eichstätt, Würzburg och Speier. Ledningen af den protestantiska kyrkans inre angelägenheter utgår i det egentliga B. från öfverkonsistorium i München, med två konsistorier, i Ansbach och Baireuth, samt i Pfalz från konsistorium i Speier. — B. eger 3 universitet (München, Würzburg, Erlangen), 7 lycéer", "headword": ""}
{"text": "För att minska fondens, Konung Oskar II:s jubileumsfonds, utgifter beslöt man söka erhålla fri mark för sanatorierna på någon af statens skogsdomäner, där terräng- och andra förhållanden voro passande. För sanatoriet i mellersta Sverige valdes Hålahults kronopark, i Örebro län, omkr. 10 km. från Ervalla järnvägsstation och 20 km. från Örebro, och för det norrländska inköptes privat mark på Österåsplatån, i Västernorrlands län, i vinkeln mellan Ångerman- och Faxeälfvarna, 0,5 km. från", "headword": ""}
{"text": "Säfve, socken i Göteborgs och Bohus län, Vestra Hisings härad. Areal 5,115 har. 2,039 innev. (1888). S. bildar med Backa och Björlanda ett regalt pastorat, Göteborgs stift, Elfsyssels södra kontrakt.", "headword": "Säfve"}
{"text": "Fellata , afrikanskt folk. Se Fulbe.", "headword": "Fellata"}
{"text": "Tantième [tãtiǟm], fr. (), hand., andel i vinsten, den med vissa procent å ett affärsföretags nettovinst utgående inkomst, hvilken tillfaller en eller annan person, som medverkar vid företaget. Tantièmer pläga tillerkännas affärs- och fabriksdisponenter, godsförvaltare o. s. v., i syfte att sporra deras intresse för högsta möjliga nettovinsts åstadkommande. Mindre ofta har man försökt att bereda arbetarna del i vinsten (tantième-lön). Skådespelsförfattare och operakompositörer pläga få uppbära tantième", "headword": "Tantième"}
{"text": "Brücke , Ernst Wilhelm, tysk fysiolog, f. 1819 i Berlin, blef 1849 professor i fysiologi och mikroskopisk anatomi i Wien, tog 1889 afsked och dog i Wien 7 jan. 1892. B:s vetenskapliga verksamhet var mycket omfattande. Sålunda gjorde han betydelsefulla inlägg i sinnesorganens, blodomloppets och matsmältningens fysiologi, inom histologien och den fysiologiska kemien. Mycket känd blef B. äfven genom sina arbeten på ljudfysiologiens och alfabetikens område. Hans Grundzüge der physiologie und systematik d", "headword": "Brücke"}
{"text": "Gualeguay [-guaj], stad i argentinska prov. Entre Rios, vid floden G., som 50 km. längre ned mynnar ut i Paranacito (en sidoarm till Parana), genom jernväg förenad med den 10 km. längre ned belägna hamnen Puerto de Ruiz. Omkr. 11,000 innev. Slagterier, garfverier m. m. samt qvarnrörelse.", "headword": "Gualeguay"}
{"text": "Béthune [betyn]. 1. Maximilien de B. Se Sully. — 2. A. J. de B., hertig af Charost (se d. o.).", "headword": "Béthune"}
{"text": "Beau [bå], Fr., vacker; äfven , Beau monde [mångd], den fina, förnäma umgängesverlden. Beau sexe [sex], det täcka könet.", "headword": "Beau"}
{"text": "Muldia (F. Multia), socken i Vasa län, Finland, Jyväskylä domsaga, Kuortane härad, utgör ett konsist, pastorat af 3:dje kl., Borgå stift, Tammerfors kontrakt. Areal 891 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,760 personer (1895). A. G. F.", "headword": "Muldia"}
{"text": "Con tristezza [triste^tsa], it., mus., med sorgsenhet, svårmodigt.", "headword": "Con tristezza"}
{"text": "New Mexico hade 360,350 inv. (1,3 på 1 kvkm.), hvaraf 190,456 män och 169,894 kvinnor 1920, en folkökning sedan 1910 med 10,1 proc. Af i utlandet födda 29,077 hvita voro 310 från Sverige, 128 från Norge och 115 från Finland 1920. Farmernas antal har minskats till 29,844, men arealen ökats till 98,785 kvkm. Industriens produktvärde mer än fördubblades 1909—19 till 17,86 mill. doll. 1923 funnos 76 offentliga samt 3 normalskolor. Representationen består nu af en senat med 24 och ett representanthus med 49 me", "headword": "New Mexico"}
{"text": "Sequitur, Lat., »följer», fortsättning.", "headword": "Sequitur"}
{"text": "Blå bergen (Eng. Blue mountains). 1) En del af Alleghany-bergen i Nord-Amerika. 2) En bergskedja i Nya Syd-Wales i Australien, hvilken sträcker sig parallelt med den östra kusten, på ett afstånd af omkr. 73 kilom. (10 mil) derifrån. Dess högste punkt är Mount Kosciusko, 2,080 m. (7,000 f.) hög. Dessa bergs svårtillgänglighet utgjorde länge ett hinder för kolonisternas framträngande mot vester. Först 1815 lyckades man bana en väg öfver dem.", "headword": "Blå bergen"}
{"text": "Hildebrand, påfve Gregorius VII:s (se denne) ursprungliga namn.", "headword": "Hildebrand"}
{"text": "Eneqvist , Eugenia Matilda, sångerska, f. 28 mars 1833 i Visby, d. 10 april 1898 i London, började vid sjutton års ålder i Stockholm sina sångstudier, hvilka sedan fortsattes under två år i Leipzig samt efter 1856 i Paris för Masset och Levasseur. Hon debuterade därefter på Théâtre-Italien med stor framgång, såsom Adalgisa i , och uppträdde någon tid på denna scen under det antagna namnet signora Biondini. Sedermera uppehöll hon sig som konsertsångerska mestadels i London och Paris samt besökte äfven Sve", "headword": "Eneqvist"}
{"text": "Ljungberg , Erik Johan, metallurg, industriidkare, f. 4 mars 1843 i Grythyttan, Örebro län, genomgick Filipstads bergsskola 1865, var elev och bokhållare vid Villingsbergs bruk 1861-64, blef smidesbokhållare vid Stjärnfors bruk 1866, anställdes vid Munkfors bruk 1867 och var förvaltare där 1869-75. L. utsågs 1875 till disponent vid Stora Kopparbergs bergslag och är efter detta stora företags ombildning till aktiebolag disponent och verkställande direktör för detsamma sedan 1888. Det är som ledare", "headword": "Ljungberg"}
{"text": "Katolsk-apostoliska kyrkan. Se Irving, E.", "headword": "Katolsk-apostoliska kyrkan"}
{"text": "Weehawken [ωīhåkn], förstad till New York, belägen vid högra stranden af Hudson, midt emot Manhattan och som en omedelbar nordlig fortsättning af Hoboken. 11,200 inv. (1910). Flodstranden är upptagen af omfångsrika varfsanläggningar. A. N—d.", "headword": "Weehawken"}
{"text": "Marsileaceae R. Br., bot., är en liten kryptogamisk familj, till hvilken numera vanligen föras blott 2 slägten, Marsilea L. och Pilularia L., sedan Salviniaceae och Isoëtideae i nyare tider derifrån afsöndrats. Hithörande växter lefva hälst å sumpig mark och hafva en krypande, rotslående rotstock. Marsilea L. har fyrfingrade blad på ett tämligen långt skaft, snarlika bladen hos Oxalis, och småbladen hos M. ändra ställning (sluta sig tillsammans), eller »sofva», under natten, liksom oxalisbladen. Sporfrukte", "headword": "Marsileaceae"}
{"text": "Wexford [oäcksförd]. 1. Sydöstligaste grefskapet i irländska prov. Leinster, i s. och ö. sköljdt af S:t Georgskanalen. Areal 2,333 qvkm. Större delen af grefskapet är en vågig slätt, öfver hvilken enstaka höjder resa sig; i n. v. och n. är landet bergigt (Mount Leinster, 793 m., och Croghan Kinshela, 605 m.). Kusten är nästan öfverallt flack, och framför densamma ligga stora sandbankar, hvilka efter storm förändra sin form. De vigtigaste floderna äro Barrow (på vestra gränsen) och Slaney. Jorden består", "headword": "Wexford"}
{"text": "Heliosphaera echinoides, zool. Se fig. 4, pl. II till art. Rhizopoda. *Heliotrop. - 3. Se Ädelstenar och färgpl., fig. 21.", "headword": "Heliosphaera echinoides"}
{"text": "Saint John [sent djånn]. 1. Flod i Nord-Amerika, af indianerna kallad Looshtook (långa floden), upprinner i nordvestra delen af staten Maine, öfvergår sedan till New Brunswick, der den fortsätter i sydlig och sydöstlig riktning samt faller ut i Fundybai, vid staden S:t John, efter att ha bildat de 23 m. höga, lodrätta Grand Falls. Bifloder: Alleguash, S:t Francis, Madawaska och Aroostock. Med en längd af 720 km. är floden för smärre fartyg segelbar under en sträcka af 360 km. 2. Stad i Dominion of Canada", "headword": "Saint John"}
{"text": "Bohn [bån], Johannes, tysk läkare, f. 1640, d. 1718, blef 1668 professor i Leipzig. B:s betydelse i medicinens historia ligger framför allt i hans framhäfvande af den experimentella forskningens betydelse för medicinen, hvarigenom han väsentligen bidrog att störta det kemiatriska systemet. Hans förnämsta skrifter äro Circulus anatomico-physiologicus seu oeconomia corporis humani (1680), Dissertationes chymico-physicæ (1685) samt de två rättsmedicinska arbetena De renunciatione vulnerum seu vulnerum", "headword": "Bohn"}
{"text": "Bucina. Se Buccina.", "headword": "Bucina"}
{"text": "Strålkräfta, veter. Se Hoflidanden.", "headword": "Strålkräfta"}
{"text": "I slutet af år 1484 eller i början af följande år beträdde C. som flykting Spaniens jord. Efter att ha landstigit sannolikt i Puerto de S:ta Maria, mottogs han vänligt af bl. a. hertigarna af Medina Celi och Medina Sidonia, af hvilka den sistnämnde, don Luigi de la Cerda, hade sitt residens i Sevilla. År 1486 mottogs han första gången af Spaniens konungapar, Ferdinand och Isabella. I Spanien hade man dittills föga bekymrat sig om kosmografiska ting", "headword": ""}
{"text": "Löfstabukten, vik af Bottenhafvet på Upplands nordkust mellan Gäflebukten och Öregrundsgrepen. I v. begränsad af Skälgrundet, i ö. af Björns fyr, är L. särskildt mot s. grund samt fylld af öar och skär. Den viktigaste hamnplatsen är Karlholms bruk vid Tämnaråns mynning is. v.; i s. ö. mynnar Strömarån. O. Sjn.", "headword": "Löfstabukten"}
{"text": "Landkänning, sjöv., något kändt föremål på land. Då något sådant föremål kommer i sigte och kan . L. H.", "headword": "Landkänning"}
{"text": "Platen, biskop v. Rosenstein, bröderna Silfverstolpe, H. Järta m. fl.), och inom den s. k. »mannerheimska klubben» uppgjordes i väsentlig mån de planer, som åsyftade det nya statsskickets skydd mot verkliga och förmenta faror. Sjelf var M. den förste, som öppet på riddarhuset yrkade Gustaf IV Adolfs och hans ätts afsättning, och såsom ordförande i 1809 års Konstitutionsutskott intog han en framstående plats bland den nya författningens grundläggare. Han", "headword": "Platen"}
{"text": "Piketpåle, krigsv., en jernskodd påle, som begagnas vid utstakning af skottlinier och batterier. H. W. W.", "headword": "Piketpåle"}
{"text": "Rode [råde], Fohström-von R., Alma Evelina, finsk sångerska. Se Fohström-von Rode.", "headword": "Rode"}
{"text": "Då den franska socialismen sålunda blodigt slagits ned och den engelska så att säga lupit ut i sanden, kom från Tyskland ett nytt uppslag, som gaf den proletariska rörelsen såväl en teoretisk-vetenskaplig grundval som en praktisk-politisk styrka. Den centrala gestalten i den egentliga moderna socialismens historia är utan gensägelse Karl Marx (se denne). Redan 1847 framlade han i det ryktbara , som af honom jämte hans vän och stridskamrat Friedrich Engels (se denne) utarbetades som program för en", "headword": ""}
{"text": "Arabistan, persisk provins. Se Kusistan.", "headword": "Arabistan"}
{"text": "Barytfältspat. Se Fältspat.", "headword": "Barytfältspat"}
{"text": "Dermochelys, zool. Se Sköldpaddor.", "headword": "Dermochelys"}
{"text": "Figurabilitet (fr. figurabilité), den egenskapen hos kropparna, att de fylla ett visst ändligt rum, hvars gränser äro bestämmande för vår föreställning om kropparnas form.", "headword": "Figurabilitet"}
{"text": "Knispning, jaktv. Se Morkullsläktet. Knisslinge, nu officiell form för Knislinge (se d. o.). 1,711 inv. (1924). *Knista, socken. Se P. Johnsson, Anteckningar om K. socken i Kristianstads län (1920). Knistad, herrgård i Sventorps socken, Skaraborgs län, 7 km. n. ö. om Sköfde, omfattar med underlydande i Forsby och Sköfde landsförsamling omkr. 1,000 har, hvaraf omkr. 500 har åker. Tax.-v. 500,000 kr. (1924). Huvudbyggnaden (se fig.), i gammal herrgårdsstil, två våningar med", "headword": "Knispning"}
{"text": "Beauceron [båsörång], Fr., innevånare i Beauce (se d. o.).", "headword": "Beauceron"}
{"text": "Bromsdynamometer (af Grek. dynamis, kraft, uch metrein, mäta), en apparat, med hvilken man uppmäter det mekaniska arbete, som genom en axel öfverföres från en kraftmaskin. Den omständigheten att arbetet kan beräknas grundar sig derpå att det användes till öfvervinnande af en friktion, hvars storlek kan bestämmas. Se Dynamometer. G. R. D.", "headword": "Bromsdynamometer"}
{"text": "Citium, i forntiden stad på Cypern. Se Kition. Suppl.", "headword": "Citium"}
{"text": "*Detonera, kem. Se vidare Krut, sp. 156.", "headword": "*Detonera"}
{"text": "l l , ersätter vanligt l samt merendels rd (o", "headword": "l l"}
{"text": "Gesant, ty. gesandte(r], diplomatiskt sändebud. - Gesantskap, en gesants ämbete; en gesant och hans biträden, legation, beskickning; dennas lokal. Se Beskickning. Geschenen [ge-]. Se Göschenen. Geschworner [ge-], ty. (af schicören, svärja, gå ed), förv., var i Sverige intill 1855 bergmästarens närmaste man och ställföreträdare inom hvarje bergslag. Honom ålåg att öfvervaka grufarbetets drift och efterse, att det gick på . Äfven i Norge är geschworner", "headword": "Gesant"}
{"text": "Svärdspension , dels pension af 45 kr. årligen, som i den mån pensionsrummens antal (232 vid armén) medger, tilldelas pensionerade underofficerare, dels pension af 15 kr. årligen till pensioneradt manskap enligt samma grunder (550 pensionsrum). C. O. N.", "headword": "Svärdspension"}
{"text": "Fransk-tyska kriget 187071 hade många och djupt liggande orsaker, bland hvilka må nämnas det franska folkets afund öfver Preussens nya maktställning och det Tyska rikets påbörjade sammansmältning äfvensom Napoleons önskan att genom ett nytt ärofullt krig befästa sin dynasti samt tillintetgöra det växande motståndet mot regeringen. Till förevändning för Napoleons krigsförklaring, d. 19 Juli 1870, togs prins Leopolds af Hohenzollern-Sigmaringen kandidatur till spanska kronan. Den franska krigsstyrelsen lyckades icke bringa", "headword": "Fransk-tyska kriget 187071"}
{"text": "Frankenthal, stad i bajerska regeringsområdet Pfalz (Rhenpfalz), vid Isenach och en kanal till Rhen. 7,907 innev. (1875). Maskinverkstäder, klockgjuterier (i F. göts 1874 den för Köln-domen afsedda, 500 ctr tunga ). Stor trävaruhandel.", "headword": "Frankenthal"}
{"text": "Genoveva (Fr. Geneviève), franskt helgon, staden Paris skyddspatronessa, föddes omkr. 424 i Nanterre invid Parts i en fattig familj. Hon tog i sitt femtonde år slöjan och kom efter föräldrarnas död åter till Paris. Då parisarna vid Attilas infall i Frankrike (451) i förskräckelsen ville öfvergifva staden, förmådde G. dem att stanna genom förutsägelsen att Attila icke skulle komma fram till Paris en spådom, som slog in. Ryktet om hennes helighet ökades ytterligare, då hon under hungersnöd i Paris tillfö", "headword": "Genoveva"}
{"text": "Jörmunrek. Se Järmunrek.", "headword": "Jörmunrek"}
{"text": "Formosus , påfve 891896, f. omkr. 816, blef 864 kardinal biskop af Porto, sändes 866 såsom missionär till Bulgarien och användes af påfven Hadrianus II i viktiga diplomatiska uppdrag. Han råkade emellertid i strid med den följande påfven Johan VIII (872882) och blef 876 af honom afsatt och bannlyst. Bannet upphäfdes visserligen 878, men F. måste förbinda sig att ej återkomma till Rom eller göra anspråk på sin biskopsstol. Under Marinus (882884) återinsattes han i sitt ämbete och blef 891 påf", "headword": "Formosus"}
{"text": "Pienza [-entsa], stad uti italienska prov. Siena, 14 km. v. om Montepulciano. 3,945 inv. (1911) i kommunen. I P. föddes påfven Pius II, som 1462 gaf orten stadsrättigheter, gjorde den till biskopssäte (nu sammanslaget med Chiusi) och byggde kyrkor och palats, bl. a. det präktiga Palazzo Piccolomini.", "headword": "Pienza"}
{"text": "Kousso, bot., farmak. Se Kusso.", "headword": "Kousso"}
{"text": "*Östergötlands län. Efter gränsregleringar mot Jönköpings och Kalmar län är arealen 11,048 qvkm., hvaraf 9,970 land och 1,078 vatten, hvarjämte blott en obetydlig församlingsdel ligger utom länet. Folkmängden vid 1897 års slut utgjorde 274,818 pers. (132,601 mankön, 142,217 qvinkön), af hvilka 214,331 å landsbygden och 60,487 i städerna. Folkökningen under de sista fem åren har varit blott 3 proc. I den administrativa indelningen inträder vid 1900 års början den ändring, att samtliga fögderier omfatta samma härad", "headword": "*Östergötlands län"}
{"text": "Barante [barãt], Pierre Amable Guillaume Prosper Brugière, baron de B., fransk politiker och historiker, f. 1782, d. 1866, blef under första kejsardömet prefekt i Vendée, under restaurationen i Loire-Inférieure. Efter de utnämndes han till statsråd och generalsekreterare i inrikesministeriet. Efter att en kort tid hafva varit deputerad, blef han 1819 pär af Frankrike. När ledningen af händelserna efter den liberala ministären Decazes fall s. å. alltmer öfvergick till , slöt sig B. jämte Talleyrand, Br", "headword": "Barante"}
{"text": "Högfos . Se Nidälfven 1.", "headword": "Högfos"}
{"text": "Lu-ku , en mindre, i Kina använd trumma med en liten gonggong ofvanpå och ett handtag nedtill. Vid trumman och gonggongen äro fästa snören, i hvilka hänga träbitar, som slå mot instrumenten, när handtagen skakas. Gatans affärsmän begagna lu-ku för att tilldraga sig kundernas uppmärksamhet.", "headword": "Lu-ku"}
{"text": "Phorsphorus. Se Fosforos.", "headword": "Phorsphorus"}
{"text": "Underklorsyra. Se Klor.", "headword": "Underklorsyra"}
{"text": "Passavant [-vang], Johann David, tysk målare och konstskriftställare, f. i Frankfurt a. M. 1787, deltog i fälttåget mot Frankrike 1814 och kvarstannade sedan i Paris, der han egnade sig åt konsten under Davids och Gros ledning. I Rom anslöt han sig till den tyska nyromantiska skolan (Cornelius och Overbeck) och började svärma för äldre tyskt och italienskt måleri. Hans konstnärliga försök betyda icke mycket (han fick dock tillfälle att utföra ett öftentligt verk, då han i Frankfurts berömda »Kaisersaal»", "headword": "Passavant"}
{"text": "Banda. 1. Se Dar Banda. 2. Distrikt i divisionen Allahabad, Nordvästprovinserna, Indien. 7,928 kvkm. 631,337 inv. (1901). Hufvudstaden B. har omkr. 23,000 inv. samt 161 hindutempel, 66 moskéer, 5 djainatempel. 3. Ögrupp. Se Banda-öarna.", "headword": "Banda"}
{"text": "Melozzo da Forli, italiensk målare, som egentligen hette M. degli Ambrosi, men fick sitt tillnamn deraf att han var född (1438) i staden Forli, der han också dog, 1494. Om hans utveckling är föga eller intet bekant. Man lär först känna honom, då han arbetade i Rom för påfven Sixtus IV:s räkning och redan befann sig på höjden af sin förmåga. Då Sixtus grundade Accademia di San Luca, upptogs M. som en af dennas första ledamöter. Hans hufvudarbete var Kristi himmelsfärd, målad 1472 på beställning af kardinal Riario", "headword": "Melozzo da Forli"}
{"text": "Chaptalisering, ett af kemisten J. A. C. Chaptal 1800 uppfunnet sätt att göra vissa vinsorter alkoholrikare och som består deri att de bringas i jäsning medelst en tillsats af socker. Detta förfaringssätt bör ej räknas bland vinförfalskningar, enär inga för helsan skadliga biprodukter dervid bildas. Jfr Gallisering.", "headword": "Chaptalisering"}
{"text": "Norlén , Magnus Vilhelm, skolman, pedagogisk skriftställare, f. 23 mars 1826 i Stockholm, d. 31 okt. 1896 i Uppsala, blef student i Uppsala 1849, aflade teoretisk och praktisk teol. examen 1859 och prästvigdes s. å., hvarefter han, som samtidigt tagit folkskollärarexamen, till 1862 var skollärare i Gamla Uppsala. Efter några års tjänstgöring som domkyrkoadjunkt i Uppsala utsändes N., hvilken gjort sig känd som intresserad och framstående pedagog, 1865 i samband med den pågående seminarieombildningen af", "headword": "Norlén"}
{"text": "Fruktmåleri . Se Blomster- och fruktmåleri.", "headword": "Fruktmåleri"}
{"text": "Börstil , socken i Stockholms län, Frösåkers härad. 21,603 har. 3,745 inv. (1904). B. bildar med Östhammars stad ett regalt pastorat i Uppsala stift, Olands och Frösåkers kontrakt.", "headword": "Börstil"}
{"text": "Aken, Franz Joakim von, apotekare, kemist, född 1738 i Örebro, död derstädes 1798. Sedan han en tid studerat naturalhistoria, kemi m. m. vid Upsala universitet och ökat sina insigter under en längre vistelse i England, öfvertog han sin faders apotek i Örebro. Genom hans kunskaper och duglighet blef detta i sitt slag en mönsterinrättning, från hvilken de flesta mindre apoteken i länet hemtade sina behof af medicinalier. v. A. är hufvudsakligen bekant såsom uppfinnare af det efter honom benämnda , best", "headword": "Aken"}
{"text": "Den äldsta telegrambyrån, Agence Havas i Paris, uppstod, innan den elektriska telegrafen införts i Frankrike. Den betjänade sig i stället af brefdufspost, sedan den, urspr. en korrespondensbyrå, 1835 öfvertagits af Charles Havas (d. 1858) och 1840 ombildats till nyhetsbyrå. Så snart järnvägar och telegraflinjer kommit till stånd, togos de i byråns tjänst. Charles Havas efterträddes af sin son Auguste Havas (d. 1889), som 1879 öfverlät byrån till ett aktiebolag. Byrån förenades 1856 med Bulliers", "headword": ""}
{"text": "Carlén, Richard, jurist, riksdagsman, broder till Johan Gabriel C., föddes d. 17 Maj 1821 på Hasslekärr i Hångdala socken af Skaraborgs län, blef 1838 student i Upsala och tog 1841 juridisk examen. Sistnämnda år inskrefs han som e. o. kanslist i Justitie-revisionen äfvensom i några andra juridiska ämbetsverk i Stockholm. Ej långt derefter fick han anställning som biträde hos häradshöfdinigen J. G. Richert. 1844, i hvilken han med talang förfäktade liberala åsigter och äfven försökte sig som poet. Seda", "headword": "Carlén"}
{"text": "Likhetstecken (=) träffas för första gången i The whetstone of witte (1557) af R. Recorde (se d. o.). *", "headword": "Likhetstecken"}
{"text": "Vi kunna således ur ofvanstående fakta draga den slutsatsen, att urfågeln, den äldsta af alla kända fåglar, tillika är den, som mest öfverensstämmer med kräldjuren, samt att nutidens fåglar i sin fosterutveckling bevarat en del kräldjursdrag. Se W. Dames, (1884). LE.", "headword": ""}
{"text": "Passabel (fr. passable), som kan få passera, som någorlunda går an, dräglig, hjälplig, antaglig. Passacaglia [-kalja], äfven Passacaglio [-kaljå], it., fr. passacaille, dansk. o. mus., gammal spansk eller italiensk dans, som utfördes af en person, vanligen en man, och var mycket -omtyckt i Frankrike på 1600- och 1700-talen. Som .del af större instrumentalkompositioner () eller som fristående orgel- eller klaverstycke är pas-sacaillen alldeles lik chaconnen, står liksom denna i tretakt och har graviteti", "headword": "Passabel"}
{"text": "Coast range [kalast réYndj], , som på ett afstånd af 20-30 km. följer Stilla hafvets kust genom de nordamerikanska staterna Kalifornien och Oregon samt bildar den första af de bergterrasser, som skilja den inre platån från kusten. Kedjan består af två skilda delar, en sydlig, som tillhör Sierra Nevadas system, och en nordlig, som tillhör Cascade range. Den förra utgår, liksom Sierra Nevada, från Mount Pinos (2,900 m.), såvida man ej såsom dess början räknar den sydligare kedjan San Bernardino från nedre Co", "headword": "Coast range"}
{"text": "*Laaland hade 67,913 innev. 1890, af hvilka 14,000 kommo på städerna. Landtbefolkningen visade deremot blott ringa tillväxt. E. Ebg.", "headword": "*Laaland"}
{"text": "Herrig. 1. Friedrich Christian Ludwig H., tysk filolog, f. 1816 i Braunschweig, d. 1889 i Berlin, var lärare i engelska vid kadettläroverket i Lichterfelde, stiftade 1857 Berliner gesellschaft für das studium der neueren sprachen och ledde sedan 1860 Seminar für lehrer der neueren sprachen. H:s krestomati har utgått i en mängd upplagor. Den af honom uppsatta och redigerade tidskriften Archiv für das studium neuerer sprachen und litteraturen, ofta kallad , är ett af de allra förnämsta vetenskapliga org", "headword": "Herrig"}
{"text": "Hvalöerne, ögrupp i Smålenenes amt, i Norge, ej långt från svenska gränsen, omkr. 20 km. s. om Frederiksstad. De största öarna äro Kirkeöen (29,1 qvkm.), Vesterö (15,1 qvkm.), Asmal (8,8 qvkm.) och Spjerö (7,8 qvkm.). Innevånarna drifva fiske, förnämligast efter makril. Om sommaren äro öarna, för hafsbadens skull, mycket besökta. O. A. Ö.", "headword": "Hvalöerne"}
{"text": "Regementena indelas i regel i två vägbataljoner och en skolbataljon (gendarmskolan), bataljonerna i kompanier. För hela gendarmeriet gemensamt finnas i Teheran en officersskola, en intendenturskola och en veterinärskola. För regementena n:r 1, 2 och 5 finnes gemensam underofficersskola i Teheran. Öfriga regementen ha hvart och ett sin underofficersskola. Vid hvarje regemente finnes en gendarmskola med en afdelning för utbildande af gendarmer till fots och en för utbildande af gendarmer till", "headword": ""}
{"text": "Doktrinarism (jfr Doktrin och Doktrinär), pedantiskt, abstrakt och opraktiskt förfarande, som ej fäster tillbörligt afseende på gifna förhållanden.", "headword": "Doktrinarism"}
{"text": "Budgeten för finansåret 1/4 18881/4 1889 upptog statens inkomster och utgifter till 1,410,728,921 mark. Bland inkomsterna märkas 156,4 mill. i direkta skatter, 67,8 mill. i indirekta skatter, 87,37 mill. af domäner och skogar (hvaraf afgå 7,719,296 mark för konungens civillista, som i sin helhet uppgår till 12,219,296 mark), 109,6 mill. af bergverk, saliner och hyttor samt 720,25 mill. i jernvägstrafikmedel. Bland utgifterna märkas 205,9 mill. till räntor", "headword": ""}
{"text": "Ziegler [tsig-], Jakob Melchior, schweizisk kartograf, f. 27 nov. 1801 i Winterthur, d. 1 april 1883 i Basel, studerade i Genève och Paris, öfvertog 1824 sin faders bomullsaffär i Winterthur och var samtidigt 182834 lärare i matematik och naturkunnighet vid stadens realskola. Som inspektör öfver förvaltningen af stadens skogar kom Z. att syssla med landtmätning, och tills. med karttecknaren J. U. Wurster uppsatte han 1842 en hufvudsakligen för kartografiska arbeten afsedd litografisk anstalt i Winterth", "headword": "Ziegler"}
{"text": "Meteorvatten, regnvatten.", "headword": "Meteorvatten"}
{"text": "Gestilren, beläget vid pass 4 km. n. v. från Kungslena, i Vestergötland. Den 17 Juli 1210 stod der ett slag mellan kon. Erik Knutsson och Sverker d. y., hvarvid den senare stupade. B. S.", "headword": "Gestilren"}
{"text": "Mâconnais [-kånnä]. Se Mâcon.", "headword": "Mâconnais"}
{"text": "Weesp [vēsp], stad i holländska prov. Nord-Holland, belägen vid Vecht, omedelbart ofvanför dess mynning i Zuiderzee. 6,700 inv. (1900). Berömd kakaofabrik (van Houten). A. N—d.", "headword": "Weesp"}
{"text": "Då köpet afser gods, som är bestämdt endast till arten och myckenheten, och säljaren således eger frihet att från det håll, som honom bäst synes, anskaffa den för leverans afsedda varan, är det uppenbart, att köparen icke kan genom själfva aftalet förvärfva eganderätt till något visst varuparti. Blir säljaren försatt i konkurs, innan han aflämnat något gods till fullgörande af sin leveransskyldighet, har köparen mot honom endast en fordringsrätt, som han eger", "headword": ""}
{"text": "Panama. 1. P. eller Republica del Istmo, sedan 4 nov. 1903 republik i Central-Amerika, mellan Costa Rica i n. v. och Colombia i s., i n. och s. ö. omgifven af Karibiska viken och Darienviken, i s. af Stilla hafvet, som här bildar Panama-golfen. 87,480 kvkm. P. upptar den smalaste delen af den amerikanska kontinenten (Panamanäset). Kusterna ha blott få goda hamnar, ehuru de äro mycket sönderskurna, i synnerhet den södra med S. Miguelviken, Azuerohalfön; på den norra kusten märkas Chiriquilagunen och Dar", "headword": "Panama"}
{"text": "Caryophyllaceae, bot., nejlikefamiljen, är en nat. fam. inom ordn. Curvembryae och innefattar de oftast af äldre systematici såsom skilda familjer upptagna Silenaceae, Paronychieae och Alsinaceae, hvilka emellertid visa så stora öfverensstämmelser, att de numera allmänt ställas endast som grupper inom nu ifrågavarande familj. — Till densamma hörande växter äro örter med motsatta, enkla, oskaftade blad; blommorna äro anordnade i qvast, hvilken till sist öfvergår i ensidiga knippen; blommorna äro regelbundna, i r", "headword": "Caryophyllaceae"}
{"text": "Baethgen [bät-], Friedrich Wilhelm Adolf, tysk syriolog och luthersk teolog, född i Hannover 1849, studerade i Göttingen och Berlin, blef docent i Kiel 1878, e. o. prof. vid teol. fakulteten derstädes 1887 och i Halle 1888 samt ord. prof. i »Gamla test:s exegetik» i Greifswald 1889. Han är medlem af pommerska konsistoriet. Hans förnämsta arbeten äro Syrische grammatik des Mar Elias von Tirhan (1880), Fragmente syrischer und arabischer historiker (1884), Der griechische text des curetonschen syrers wiede", "headword": "Baethgen"}
{"text": "Spatium, Lat., rymd, tidrymd, mellanrum; boktr., fyllnadstyp, »utslutning», ett stycke stilmassa, användt till att skilja ett ord från ett annat. Blir ett sådant stycke aftryckt, får det benämningen spis ([tecken]) Spatiös, rymlig, med stora mellanrum.", "headword": "Spatium"}
{"text": "Staty af Cæsar i Neapel. staty. Med Cornelia hade C. en dotter, den ofvannämnda Julia. Hans senare äktenskap, med Pompeja och med Calpurnia, voro barnlösa. Till hufvudarfvinge hade han i barns ställe upptagit sin systerdotters son, den unge Octavianus, sedermera kejsare under namnet Augustus. C. är en af världshistoriens märkligaste härskargestalter. Klokhet i beräkning, snabbhet och kraft i handling samt det orubbligaste lugn och den största själfbehärskning funnos hos honom i den", "headword": "Staty af Cæsar i Neapel"}
{"text": "W utmärker, att hela värmemängden från såväl strålning som konvektion skall öfverföras, (alfa) = värmeöfverföringskoefficient, A = arean, t = vattnets temperatur. Äfven i denna ekvation är (alfa) beroende af strömningens styrka, i detta fall således cirkulationens storlek. Ju starkare cirkulationen är, desto lättare blir värmeöfverföringen, dock endast helt obetydligt, emedan (alfa) alltid är många gånger större än (alfa). Som framgår af ofvanstående antydningar äro", "headword": ""}
{"text": "Gude . 1. Hans Fredrik G., norsk målare, f. 13 mars 1825 i Kristiania, d. 18 aug. 1903 i Berlin, började tidigt studera i Tegneskolen i Kristiania samt för Johan Flintoe - som bl. a. utförde redbara och pålitliga fjällutsikter - och kom 1841 till Düsseldorf. Han ämnade utbilda sig till historiemålare, men inflytande af A. Achenbach föranledde honom att i stället egna sig åt landskapsstudium. Han blef elev af Schirmer och påverkades såväl af denne mera lyriskt lagde målare som af den relativt realist", "headword": "Gude"}
{"text": "Vattenhafre , bot. Se Zizania,", "headword": "Vattenhafre"}
{"text": "Asjango (Aschango, eng. Ashango), landskap i franska Kongo, mellan 1° och 2° s. br., en högslätt af i medeltal 500 m. höjd. Det är uppfylldt af skog, men visar föga animaliskt lif. En utterart, af Du Chaillu kallad Potamogale velox, är egendomlig för landet. Floderna taga sitt lopp åt ö. och utgjuta sig i en af Kongos bifloder. Inbyggarna, som utgöras af flere till bantunegrerna hörande smärre stammar, tala asjira-språket och äro fetischdyrkare. Bland dem lefver dvärgfolket abengo l. obongo, som har sm", "headword": "Asjango"}
{"text": "Palisa, J., lämnade 1920 platsen vid Wien-observatoriet och dog 2 maj 1925 i Wien. *", "headword": "Palisa"}
{"text": "Shepstone [je;pston], sir Theophilus, sydafrikansk statsman, f. 8 jan. 1817 nära Bristol, d. Tryckt den 30Ao 16 23 juni 1893 i Pietermaritzburg, var son till en präst, hvilken 1820 utvandrade till Kapkolonien som missionär. S. blef redan som gosse på faderns missionsstation förtrogen med kafferspråken, anställdes under kafferkriget 1835 som tolk vid guvernören sir B. DUrbans stab, blef därefter sekreterare åt brittiske agenten vid kaffergränsen och deltog 1838-39 i major Charteris af regeringen", "headword": "Shepstone"}
{"text": "Tainan, stad omkr. 5 km. från västra kusten af japanska ön Formosa, genom järnväg förenad med Taihoku i n. och Takau i s. 53,794 inv. (1913). Det var till 1887 öns hufvudstad (Taiwan-fu). Dess hamn är Anping (kin. Nganping). Sedan 1858 har T. varit traktatshamn. Wbg.", "headword": "Tainan"}
{"text": "Bergfolket har, enligt sägnen, sitt eget , som vallas från solens nedgång till hennes uppgång, hvarvid man stundom kan få höra skällande. Äfven bland skogens villebråd har det sina älsklingsdjur, hvilka särskildt omhuldas, och den, som med ett olyckligt skott råkat fälla en af bergfolkets harar, han drabbas helt visst inom kort af någon stor olycka. Bergfolket är med all säkerhet en qvarlefva af de gamles , hvilka enligt eddamyten bodde nere i jorden och merendels trädde i fientlig beröring med", "headword": ""}
{"text": "Pilokarpidin , farm. Se Jaborandi.", "headword": "Pilokarpidin"}
{"text": "Krabba, bygnk. Snedt uppstigande kanter, t. ex. å tornbetäckningar, gafvelrösten o. d., prydas i den gotiska byggnadskonsten och jämväl konstslöjden ofta med räckor af små, framspringande, starkt krökta eller sammandragna blad med utåt eller, oftare, uppåt böjda spetsar. Formen öfveiensstäm- Ord, som saknas under K, torde sökas under C. mer på det hela med de enskilda bladen i korsblomman (se d. o.). Med hänsyn till dessa räckor af efter hvarandra liksom krypande partier, ,", "headword": "Krabba"}
{"text": "Fodermarsk-hafre och fodermarsk-penningar, kamer., en af det skånska presterskapets utskylder under medeltiden, erlades in natura till ärkebiskopens i Lund fodermarsk l. ryttarechef och var i sjelfva verket ett slags gästeri. Utskylden kallades derför äfven formarsk-gästeri. Vid reformationen indrogs den till kronan. Kbg.", "headword": "Fodermarsk-hafre"}
{"text": "Altenburg. 1) Hufvud- och residensstad i hertigdömet Sachsen-Altenburg, 5 mil s. om Leipzig, ej långt från floden Pleisse. 19,966 innev. (1871). Ligger i en fruktbar och väl odlad nejd och utmärker sig såväl genom befolkningens välstånd som genom sin blomstrande handel och industri. Tillverkning af garn, tyg, handskar, hattar m. m.; handel med säd, grönsaker, frukt och ost. Residensslottet, som ligger på en porfyrklippa utanför staden, är historiskt märkvärdigt genom det af Kunz v. Kaufungen, d. 8 Juli 14", "headword": "Altenburg"}
{"text": "Karikatyrist (se Karikatyr), skämttecknare.", "headword": "Karikatyrist"}
{"text": "Mediolanum, den latinska namnformen för Milano.", "headword": "Mediolanum"}
{"text": "Mark (Fornhögt. marcha, Fornsv. mark, gräns, gränsområde) kallades från Karl den stores tid (slutet af 700-talet) de från avarer, slaver, araber och andra fientliga grannar eröfrade landsträckor, som bildade det frankiska rikets utkanter, t. ex. Spanska mark (området emellan Pyrenéerna och Ebro). För så vidt dylika landsändar styrdes och försvarades af dertill förordnade markgrefvar, tillkom dem äfven benämningen markgrefskap. Senare märktes vid Tyska rikets norra gräns Danska mark (landet emellan E", "headword": "Mark"}
{"text": "Strålsten, aktinolit (af Grek. aktis, stråle, och lithos, sten), miner., ett monoklint kristalliserande, tämligen allmänt förekommande bisilikat, hörande till amfibolernas klass, förekommer i långa, nålformigaw lökgröna till mörkgröna, genomskinliga till genomlysande kristaller, sammanfogade i radierande och stängliga aggregat, och träffas tämligen allmänt inväxt i talk, klorit- och glimmerskiffer på vissa malmlager i både in- och utlandet. Den mycket finstråliga aktinoliten kallas asbest. Stundom förekom", "headword": "Strålsten"}
{"text": "Palmer [pä^me], Erastus Dow, amerikansk skulptör, f. 1817, d. 1904, började som timmerman och öfvade sig med träsnideri, öfvergick därpå till stenskärarkonsten och slutligen, 35 år gammal, till skulpturen. Hans första arbete, som gjorde lycka, var en byst af ett af hans barn. Sedan utförde han byster och fantasifigurer, såsom Morgonstjärnan och Aftonstjärnan, Resignationen, Våren, Tron, Samvetskvalet, Den hvita fången (Metropoli-tanmuseet i New York). Vid världsutställningen i Philadelphia", "headword": "Palmer"}
{"text": "Vattenqvarn. Se Qvarn.", "headword": "Vattenqvarn"}
{"text": "Kristian August, hertig af Augustenborg, sedermera svensk kronprins under namnet Karl August. Se Karl, svenska prinsar, sp. 1009. Kristian den andres arkiv kallas den betydande samling af statshandlingar rörande de tre nordiska rikena, som dels konung Kristian II själf tog med sig i landsflykten till Nederländerna (1523), dels hans anhängare, i synnerhet svenske ärkebiskopen Gustaf Trolle och norske ärkebiskopen Olaf Engebretssön, medförde till honom ur de respektive rikena. Bland", "headword": "Kristian August"}
{"text": "Hyfvel, tekn., snickarverktyg, hvarmed träytor formas, afjämnas och glättas. En vanlig hyfvel (se fig.) består af ett massivt ställningsstycke k med handtag r och plan undersida a—b som glider fram öfver arbetsstycket. Hyfveljärnet m är i 45° lutning fastsatt i fördjupningen s medelst kilen i och sticker fram med sin egg genomgå springa i planet a—b så långt, att det vid hyfvelns rörelse framåt afskär ett tunt spån af det bearbetade föremålets yta. Hyflar finnas af en mängd storlekar från den meterlång", "headword": "Hyfvel"}
{"text": "Telolecital, zool. Se Ägg.", "headword": "Telolecital"}
{"text": "Mutilation (af lat. mutilare, stympa), stympning af lemmar o. d.", "headword": "Mutilation"}
{"text": "Fig. Svensk värja med balja af 1685 års modell. (Artillerimuseum, Stockholm.)", "headword": ""}
{"text": "Parallell (grek. para, bredvid, och allelon, hvarandra), jämsides stående, jämlöpande; likalydande, i alla väsentliga punkter lika; jämförande utredning af likheterna och olikheterna mellan två tidehvarf, personer eller föremål. Enligt Euklides äro två räta linjer parallella (jämlöpande), om de ligga i samma plan och ej träffas, huru långt de än utdragas. På samma sätt sägas två plan eller ett plan och en rät linje vara parallella, om de ej träffas, huru långt de än utdragas. Två kroklinjer sägas vara p", "headword": "Parallell"}
{"text": "Successiv (lat. successivus), som följer på något annat i en viss ordning. - Successive, efter hvartannat, småningom, efter hand. - Successivbildning. Se Inbjudning till aktieteckning. - Successiv färgkontrast, fys. Se Synvillor.", "headword": "Successiv"}
{"text": "Botschkai, Stefan, furste af Siebenbürgen. Se Bocskai.", "headword": "Botschkai"}
{"text": "Om tömhållning se Körkonst. Handtöm kallas en kort töm, som används, då hästen föres vid hand. Tömhållare, en liten apparat (se fig.), vanligen af svartlackeradt läder med fjäderanordning, som anbringas på kuskbockens skärm och i hvilken tömmarna kunna fastklämmas, då de ej hållas af kusken. B. Cm.", "headword": ""}
{"text": "Kyrkohistoria. 1. Allmän, i objektiv mening den kristna kyrkans historia, i vanlig, teknisk mening den vetenskapliga framställningen af denna historia. Kyrkohistorien utgör naturligtvis äfven en del af den allmänna historien, och dess bearbetning måste ske under ständig hänsyn till det politiska och kulturella lifvets faktorer, men med insikt i dess egenart som en teologisk disciplin, ett moment i den kristna religionens vetenskapliga behandling. Alla kraf på historisk kritisk forskning och utnyttjandet af al", "headword": "Kyrkohistoria"}
{"text": "Maya-språken, en sjelfständig grupp amerikanska språk, som väl förete en viss morfologisk öfverensstämmelse med aztekiskan (se Nahuatl), men dock ej äro beslägtade med något annat språk, omfatta de dialekter, som talas af maya-folken i detta ords vidsträcktare mening (jfr föreg. art.). De förnämsta och mest kända af dessa språk äro maya i Yucatan, wasteka (huaxteka, huasteka) på Mejicos östra kust samt kitse (vanligen skrifvet quiche, ej att förvexla med quichua l. kechua i Perù) med mame i Guatemala och pok", "headword": "Maya-språken"}
{"text": "Mesembryanthemum L. (rättare Mesembrianthemum, af Grek. mesembria, middagstid, och anthemon, blomma), bot., ett företrädesvis i Kaplandets torra trakter växande slägte af buskar, halfbuskar eller, mera sällan, örter, utgörande typen för en egen nat. fam., Mesembryanthemeae Endl., och af Linné, som i »Systema naturae» (Ed. XII) redan beskref 45 arter, fördes till kl. Icosandria. Omkr. 300 arter af detta slägte äro numera kända, och många odlas såsom prydnadsväxter för sina vanligen stora, glänsande, oftast röda", "headword": "Mesembryanthemum"}
{"text": "Växtvax, vegetabiliskt vax, kallas, till skillnad från bivax l. vanligt vax, ett slags vax, som är en omedelbar produkt af vissa växter, bland hvilka vaxpalmerna äro kända såsom de mest gifvande. I Sverige frambringas icke något vegetabiliskt vax, ty den afsöndring af detta ämne, som finnes å Myrica Gale och å de daggblåa grenarna af Saltix daphnoides samt å några andra buskar, är alltför ringa. Jfr Vax. O. T. S.", "headword": "Växtvax"}
{"text": "Hufvudplan, fys. Se Hufvudpunkter.", "headword": "Hufvudplan"}
{"text": "Hedesunda, socken i Gestrikland, Gefleborgs län, Gestriklands östra tingslag. Arealen 48,928 har. 4,511 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Gestriklands kontrakt. 1.", "headword": "Hedesunda"}
{"text": "Una, fornegyptisk ämbetsman. Se U n a s.", "headword": "Una"}
{"text": "Bi-njure, anat., ett organ, som hos menniskan ligger vid den öfre änden af njuren. Dess natur och verksamhet äro icke kända.", "headword": "Bi-njure"}
{"text": "*Aicard, Fr. V. J., dog 13 maj 1921. Han blef 1909 led. af Franska akad. efter Fr. Coppée.", "headword": "*Aicard"}
{"text": "*Vladikavkas är nu autonom stad i Nordkaukasiska området af Sovjet-Ryssland.", "headword": "*Vladikavkas"}
{"text": "Piasek. Se Kräk a u, sp. 1191. Pietas Missiõnum. Se Pallottiner. Piassäba, Piassava, Piassave, bot. tekn. Se Attalea och Beklädnadsväxter. Af piassava förfärdigas äfven s. k. piassavavalsar till inre rengöring af ler-, cement- och järnrör. Piassäbapalm, bot. Se Attalea. Piassava, Piassave. Se Piassäba. Piast hette enligt traditionen en polsk bonde i Gnesen, hvilken skulle ha varit stiftaren af plasternas regerande dynasti i Polen. På 1200-talet delade sig denna", "headword": ""}
{"text": "Gestad, socken på Dal, Elfsborgs län, Sundals härad. Arealen 6,372 har. 2,626 innev. (1880). Annex till Bolstad, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.", "headword": "Gestad"}
{"text": "Aretaios (grek. Aretaios, lat. Aretæus), från Kappadocien, en berömd grekisk läkare i Rom, enligt några samtida med Augustus, enligt andra med Trajanus eller Hadrianus. Hans arbeten, skrifna på den joniska dialekten, utgåfvos flere gånger under 1700- och 1800-talen. De äro öfversatta till tyskan af Mann (1858).", "headword": "Aretaios"}
{"text": "Enfants perdus [äfä pärdy] l. Compagnons perdus [kåpanjåtill spillo gifna barn l. kamrater krigsv., under senare delen af medeltiden ett slags lätt infanteri, som efter eldvapnens införande väpnades med dylika och i spridd ordning gick framför de slutna härhoparna liksom romarnas veliter och en senare tids tiraljörer. De förekommo mycket allmänt ännu under 16:e årh:s krig, i synnerhet i Frankrike, men uppgingo efter denna tid småningom i de nybildade grenadjärafdelningarna. Jfr Enfant.", "headword": "Enfants perdus"}
{"text": "Toudouze [todös], Édouard, fransk målare, son af arkitekten och tecknaren Gabriel A u-guste T. (f. 1811, d. 1854), f. 1848 i Paris, d. 1907, erhöll Kompriset 1871 för Den blinde Oidipus, behandlade därefter flera andra antika och historiska motiv, bl. a. Lots liustru (1877), öfvergick så till genremålning och dekorativa kompositioner: Landtlig fest (1880), Dianas triumf (plafondmålning 1882), Fest hos Henrik IV (akvarell, 1888, Luxembourgmuseet), Savonarolas predikan (i nya Sorbonne). T. utförde", "headword": "Toudouze"}
{"text": "Bröns l. Brönäs, kyrkby i nordvestra Slesvig, s. om Ribe. Stället är bekant för den skärmytsling, som der egde rum d. 22 Jan. 1849 mellan de slesvig-holsteinske soldaterna och de nordslesvigske bönderna, hvarvid de senare ledo nederlag.", "headword": "Bröns"}
{"text": "Æsthetik. Se Estetik.", "headword": "Æsthetik"}
{"text": "Bobé, Louis Alfred Theodor, dansk personhistoriker, f. 21 april 1867 i Köpenhamn, blef student 1886 och filos. doktor 1910. Han har förlattat ett mycket stort antal person- och kultur- historiska arbeten, som hvila på omfattande forsk- ning och äro behagligt skrifna, bl. a. Efterladte papirer fra den Reventlowske familiekreds (S bd, 1895-1916), Slægten Ahlefeldt (l dir, 1895- 1912), Frederikke Brun (1910), Fra renaissance til empire (1916) och Tamaldt (1918, skildringar", "headword": "Bobé"}
{"text": "Klassen Coniferæ är i den närvarande världsperioden ingalunda en af de artrikaste. Något öfver 350 arter äro bekanta, däraf fyra äro inhemska i Skandinavien. Men genom individernas mängd och storlek samt genom sina för människan viktiga egenskaper blir denna grupp en af de mest betydande i hela växtriket. De flesta arterna tillhöra de tempererade zonerna, företrädesvis den norra. Taxaceæ förekomma mest i de varmare delarna af denna zon, Pinaceæ däremot i de kallare, för hvilka dessa senare just", "headword": ""}
{"text": "Adamo, Max, tysk målare, f. 1837 i München, d. 1901, lärjunge af Piloty, är känd särskildt genom åtskilliga historie-målningar.", "headword": "Adamo"}
{"text": "Pansi. Se Junnan.", "headword": "Pansi"}
{"text": "Slottskapell. Se Kapell 1, sp. 837, och Stockholms slott.", "headword": "Slottskapell"}
{"text": "Kustroddare . Se Kustbevakning.", "headword": "Kustroddare"}
{"text": "Trincomali (Trikunamale, Trinkonomali), eng. Trincomalee, stad på Ceylons nordöstkust, på norra sidan af Trincomaliviken, på en half ö, som delar hamnen, en af de bästa och viktigaste i Asien, i en yttre och en inre del. 11,295 inv. (1901), mest hinduer och kineser. T. har breda gator och låga hus. Där finnas en katolsk och två protestantiska kyrkor samt flera hindutempel och moskéer. I T. anlades 18981904 en brittisk flottstation, som sedan väsentligen slopats. T. är ett af tamilernas första nybyggen på", "headword": "Trincomali"}
{"text": "Comonfort [kå^m-], Ygnacio, mexikansk president, f. 1812, visade sig i det inbördeskrig, som utbröt 1832, vara en skicklig officer och blef 1834 guvernör i Tlapadistriktet, där han kraftigt tillbakavisade indianernas anfall. Efter att 1842 och 1846 hafva varit medlem af de dessa år våldsamt sprängda kongresserna, spelade han en framstående roll i de liberales revolution mot presidenten Paredes 1846. I kriget mot Förenta staterna (1846-48) deltog han som öfverste, och sedan hufvudstaden fallit i nordameri", "headword": "Comonfort"}
{"text": "Königsmark, Maria Aurora von, var dotter af K. 2 och född vid pass år 1668, sannolikt i Stade (enligt en uppgift skall hon varit född på Vormsö vid Estland, 1669). Efter faderns död (1673) bodde hennes moder en tid i Hamburg och derefter i Sverige, hvarest Aurora tillbragte sina egentliga ungdomsår. Sedan äfven modern dött (1691), flyttade Aurora med sin gifta syster, grefvinnan Amalia Lewenhaupt, till Hamburg. Snart spred sig ryktet om hennes utomordentliga skönhet och begåfning, grundliga, nästan lärda b", "headword": "Königsmark"}
{"text": "Violacèer, bot. Se Violaceæ. Viola da braccio [-åla -brattjå], it., mus. Se Viola. Viola da gamba [-åla], it., mus. Se Garnba och Y i o l a. Viola damcre [-åla darnåre], it., mus. Se Viola. Viola da spalla [-åla], it., mus. Se Viola. Viola di bordone [-åla di bårdåne], it., mus. Se Baryton 1. Violalg, bot. Se Luft al ger. Viola pompösa [-åla -påsa], it., mus. Se Viola. Violaria, violfält. Se Cheira.ntb.us. Vjölblock. sjöv. Se F i o l b l o c k.", "headword": "Violacèer"}
{"text": "Ballon sond. Se Ballon.", "headword": "Ballon sond"}
{"text": "Neoptolemos , konungar af Epirus. 1. N. I, som var samkonung med sin broder Arybas (se Epirus) 1. Arynibas II, dog omkr. 360 f. Kr. Han var fader till Olympias, Alexander den stores moder. - 2. N. II var son till Alexander I och måste, på grund af undersåtarnas missnöje med hans regering, dela makten med Pyrrhos, som, enligt uppgift, för att skydda sitt eget lif, lät döda honom.", "headword": "Neoptolemos"}
{"text": "Taxameter (af taxa, se d. o., och grek. metron, mått), en apparat (införd i Stockholm 1897) för kontroll vid åkning i åkardroskor. Den anger i en summa hvad den åkande skall betala dels efter väglängd, som tillryggalagts, dels efter den tid, som åkdonet stått till väntning. Apparaten erhåller sin drifkraft i förra fallet från hjulen, i det senare från ett i densamma befintligt urverk. Stundom kallas själfva den med sådan apparat försedda droskan eller droskbilen taxameter.", "headword": "Taxameter"}
{"text": "Osöna. Se Åsön.", "headword": "Osöna"}
{"text": "Meridional. Se Meridies.", "headword": "Meridional"}
{"text": "Lefverflundran , , med. Se Distomum, sp. 532, och Igelsjuka.", "headword": "Lefverflundran"}
{"text": "Mijass . Se Miasskij.", "headword": "Mijass"}
{"text": "Kosterfjorden. Se Kosteröarna.", "headword": "Kosterfjorden"}
{"text": "Ebert , Hermann, tysk fysiker, f. 1861 i Leipzig, blef 1887 assistent hos fysikern prof. E. Wiedemann i Erlangen, 1894 e. o. professor i fysik i Leipzig, 1894 ord. professor i samma ämne i Kiel och 1898 vid tekniska högskolan i München. E. har författat ett stort antal afhandlingar, ofta af betydande teoretiskt intresse. Tills. med E. Wiedemann undersökte han elektricitetens gång genom gaser och ljusets inflytande därpå, hvilka undersökningar han sedermera fortsatt, särskildt med användning af växelst", "headword": "Ebert"}
{"text": "Akbars mausolé i Sikandra. (se fig.), näst Egyptens pyramider den största, som blifvit uppförd öfver någon människa, och en af Indiens märkvärdigaste byggnader. Den är fyra våningar hög, de tre nedre af ljusröd sten, den öfversta af hvit marmor. Se vidare H. Wacht-meistcr, (1894). Sikäner (lat. sicäni), Siciliens urinvånare. Se Sicilien. Sikar [sikäV], befäst stad i engelsk-indiska rajputstaten Jaipur. 22,317 inv. (1911). Sikehamn. Se Kapelludden.", "headword": ""}
{"text": "Akardi (lat. acardiacus, af grek. nekande a och kardia, hjärta), patol., en missbildning, som består i saknad af hjärta. Se Missbildning.", "headword": "Akardi"}
{"text": "Decker , sir Matthew, holländsk-engelsk köpman och nationalekonom, f. i Amsterdam 1679, d. 1749, rönte efter sin öfverflyttning till London stor framgång som köpman, blef direktör i Ostindiska kompaniet och parlamentsledamot samt utnämndes 1716 till baronet. Som nationalekonomisk författare uppträdde han i två anonyma skrifter: Serious considerations on the several high duties which the nation in general as well as trade in particular labour under (1743) och An essay on the causes of the decline of the", "headword": "Decker"}
{"text": "Hutt, sjöv. Se Hurt.", "headword": "Hutt"}
{"text": "Wullenwever (Wullenweber), Jürgen, statsman och folkledare i Lybeck, föddes 1492 (1493?) i Hamburg (der en broder, Joachim W., blef rådsherre), men öfverflyttade till Lybeck, hvarest han kom att under en kort tid spela en högst betydande rol, som för alltid förbundit hans namn med den gamla hansestadens sista glansdagar. Reformationen hade redan tidigt vunnit insteg i denna stad och gaf der som annanstädes anledning icke blott till kyrklig, utan äfven till politisk omhvälfning. Då det patriciat, som inneha", "headword": "Wullenwever"}
{"text": "Albrekt Maria Alexander Filip Jo- sef, hertig af Wilrttemberg, son till hertig Vil- helm af Wurttemberg, f. 23 dec. 1865 i Wien, blef officer vid 19:e ulanregementet 1883, 1896 öfverste och 1898 generalmajor och chef för 4:e preussiska gardeskavalleribrigaden. 1901 förflyt- tades A. som generallöjtnant till chefskapet för 26:e (wiirttembergska) divisionen, hvarefter han 1906 med generals grad fick öfvertaga befälet öfver 11 :e armékåren, hvilken han 1908 utbytte mot", "headword": ""}
{"text": "Fane [féYn], John, 11:e earl af Westmorland, engelsk diplomat, f. 1784, d. 1859, bar, till dess han 1841 ärfde earltiteln efter sin fader, namnet lord Burghersh, egnade sig först åt den militära banan och deltog i de Napoleonska krigen på Sicilien, i Egypten, Portugal, Spanien och Tyskland samt hade avancerat till öfverste, då han 1814 lämnade krigstjänsten och sändes som brittisk envoyé till Florens. Han deltog 1815 i fälttåget mot Murat och undertecknade s. å. konventionen i Casa Lanza, hvarigenom", "headword": "Fane"}
{"text": "Hardangerfjorden med glaciären Folgefonnen i bakgrunden.", "headword": ""}
{"text": "Deklamera (af lat. declamare, ropa), på konstmässigt sätt uppläsa vers. Jfr Deklamation.", "headword": "Deklamera"}
{"text": "Råstänger, mek. Se Råskenor.", "headword": "Råstänger"}
{"text": "*Beaumaris uttalas båmäöris.", "headword": "*Beaumaris"}
{"text": "Bueil [böj], Honorat de, markis de Racan, fransk skald. Se Racan.", "headword": "Bueil"}
{"text": "Dufed (Dufved), jernvägs- samt post-, tull- och telegrafstation och hotell med gästgifvaregård i Åre socken, Jämtlands län, vid norrländska tvärbanan, 52 km. från norska gränsen och 216 km. från Ånge, på 384 m. höjd ö. h., der banan och landsvägen från Östersund till Levanger gå öfver Åreelfven. Omkr. 3 km. v. om stationen, nära landsvägen, ligger D:s 1658 anlagda, 1734 utdömda och sedan förfallna skans. På initiativ af major G. Leksell åstadkoms genom allmän subskription och aftäcktes d. 6 Sept. 189", "headword": "Dufed"}
{"text": "Mezzofanti, Giuseppe Gaspardo, italiensk språkkännare, f. 1774 i Bologna, erhöll 1797 presterlig ordination och blef s. å. professor i arabiska vid Bolognas universitet. Kort derefter afsattes han på grund af vägran att afgifva trohetsed till Cisalpinska republikens styrelse, men återkallades 1804 såsom professor i österländska språk och grekiska, hvilken plats dock 1808 indrogs af vice-konung Eugène och först 1814 återupprättades. 1831 erhöll M. ett prebende i Rom, blef 1833 bibliotekarie vid vatikanska b", "headword": "Mezzofanti"}
{"text": "Mansfield [mänsfild]. 1. William Murray, earl of M., engelsk statsman, f. 1705, var son till David, viscount Stormont. 1731 beträdde han den juridiska banan och kom snart i spetsen för advokatståndet genom sin praktiska duglighet och talaretalang, hvarmed förenades mångsidiga och omfattande insigter icke allenast i romersk och fransk rättskunskap, utan ock i klassiska språk och historia. 1742 blef M. kronoåklagare (solicitor general) och den förnämste kämpen för regeringens politik i underhuset, 1754 gen", "headword": "Mansfield"}
{"text": "Ringkjöbing amt [-köb-], mellersta delen af västra Jylland s. om Limfjorden, är det största, men på samma gång det minst bördiga och glesast befolkade amtet i Danmark. Befolkningens täthet är knappt 1/3 af Fyns. Areal 4,620 kvkm. 130,859 inv. (1911), af hvilka endast 19,838 bo i städerna: Herning, Ringkjöbing, Holstebro och Lemvig. I n. skär Nissumfjorden djupt in i landet och längre åt s. Ringkjöbingfjorden, som skiljes från Nordsjön genom den långsträckta Holmsland klit och genom ön Holmsland delas i en nord", "headword": "Ringkjöbing amt"}
{"text": "*Ibn-el-Athir. Se Rättelser, bd 18, sp. 843.", "headword": "*Ibn-el-Athir"}
{"text": "Schwartze, H e r m a n n, tysk läkare, f. 1837 i Neuhof i Pommern, d. 1910 i Halle, blef 1859 med. doktor, 1863 docent, 1868 e. o. och 1903 ord. professor i öronsjukdomar i Halle. Skrifter: Die paracentese des trommelfells (1868), Patholo-gische anatomie des ohrs (1878), Lehrbuch der kir-urgischen krankheiten des ohrs (1885), Handbuch der ohrenheilkunde (1892-93) och Grundriss der otologie (1905). Tills, med v. Troeltsch och Po-litzer uppsatte han 1864 tidskr. . (R.T-dt.)", "headword": "Schwartze"}
{"text": "Elisabetpol . Se Jelizavetopol.", "headword": "Elisabetpol"}
{"text": "Hymenium, Sporlager l. Sporbädd, bot., det lager hos svamparna, i hvilket sporerna bildas. Sporbädden bildas hos högre svampar af vinkelrätt mot underlagret ställda långsträckta celler, af hvilka några (basidier) genom afsnörning bilda sporer, medan andra (parafyser, pallisadceller, cystider) icke deltaga i sporbildningen. Hymeniets l. sporbäddens form och läge äro olika hos olika ordningar. Jfr Ascomycetes, Basidiomycetes. O. T. S.", "headword": "Hymenium"}
{"text": "Fläckpagellen , Pagellus centrodontus, zool., en till hafsrudornas familj (Sparidæ) bland de taggfeniga fiskarna (Acanthopterygii) hörande fiskart, som har en hög, från sidorna sammantryckt kropp och i längd mäter omkr. 46 cm. Till färgen är den ljusröd med en svartaktig fläck framtill på hvardera sidan; buksidan är hvitaktig. Fläckpagellen, hvilken egentligen tillhör Medelhafvet och de tempererade delarna af Atlantiska hafvet, har någon gång blifvit funnen äfven vid Sveriges västra kust. J. G. T.*", "headword": "Fläckpagellen"}
{"text": "Kjaer , Nils, norsk kritiker och dramatiker, f. 11 nov. 1870 i Holmestrand, sedan 1909 teaterkritiker i , har utgifvit Essays (1895), Böger og billeder (1898), I forbigaaende (1903) och Smaa epistler (1908). Som diktare har han haft framgång med novellsamlingen Det evige savn (1907) och dramerna Regnskabets dag (1902) och Mimosas hjemkomst (1907). O. A. Ö.", "headword": "Kjaer"}
{"text": "Broberget. Se Helsingfors, sp. 360.", "headword": "Broberget"}
{"text": "Clifford, John, dog 20 nov. 1923 i London. *", "headword": "Clifford"}
{"text": "Ma;ximitryck, artill., det i ett eldvapens lopp vid drifmedlets (krutets) förbränning alstrade högsta gastrycket. Den vanligen använda beteckningen för maximitrycket är P max; det uppmätes med tryckmätare (se d. o.) och anges i allmänhet i atmosfärer, men äfven i kg/cm2 eller liknande. P max är ett af de grundbestämmande värdena vid konstruerandet af ett eldvapen samt för kruttillverkningen. S. Maximovitj, ryska lärde. Se Maksimovitj. Ma), det högsta värdet, den högsta graden, i motsats", "headword": "Ma;ximitryck"}
{"text": "Kurmark, fordom hufvuddelen af Mark Brandenburg (den mindre delen kallades Neumark), omfattade Altmark (med hufvudorten Stendal), Vormark l. Priegnitz (med hufvudorten Perleburg), Mittelmark (med hufvudorten Brandenburg), Ukermark (med hufvudorten Prenzlau) samt herrskapen Beeskow och Storkow, tillsammans 25,000 qvkm. l. 5/8 af nuv. prov. Brandenburg. Namnet uppstod, då kurfurstevärdigheten 1356 förlänades markgrefvarna af Brandenburg, och qvarlefde till Tyska rikets upplösning, 1806.", "headword": "Kurmark"}
{"text": "Artaki, halfö i Marmarasjön.", "headword": "Artaki"}
{"text": "Lucena, stad i spanska prov. Cordova, 59 km. s. s. ö. från Cordova, vid ett litet tillflöde till Jenil. 19,540 innev. (1877). Tillverkning af lergods och företrädesvis bronslampor. Stadens omgifningar äro bekanta för sin yppiga växtlighet och sina utmärkta andalusiska hästar.", "headword": "Lucena"}
{"text": "Motstånd, mek., har flera olika betydelser. Sålunda förstår man med en kropps motstånd mot utsträckning, sammantryckning, böjning eller vridning detsamma som dess hållfasthet eller styrka. Vid en kropps rörelse uppträda åtskilliga hinder, hvilka äfven benämnas motstånd, t. ex. friktionen, men framför allt luftens eller vattnets tryck mot den däruti i rörelse varande kroppen. Öfver det motstånd, som luften och vattnet utöfva mot olika formade kroppars rörelse, äro flera undersökningar anställda. Några ful", "headword": "Motstånd"}
{"text": "Ekbacken , Västergötlands största höjd och jämte Tomtebacken å småländska höglandet den största i södra Sverige, belägen i Hössna socken 8,5 km. ö. om Ulricehamn, 358 m.", "headword": "Ekbacken"}
{"text": "Niger, näst Kongo och Nilen Afrikas största flod, har sina källor på norra sidan af de berg (kända under namnet Kongbergen och flere lokala benämningar), som gå parallelt med Öfre Guineas kust, flyter mot n. ö. till 17° 30 n. br. och Greenwichs meridian, derefter mot s. ö. samt når Guinea-viken efter ett lopp af omkr. 4,200 km. Hufvudströmmen bär särskilda namn i olika trakter: Joliba (Djoliba, Daliba, Dialiba), Kworra (Kowarra, Quorra), Mayo, Kakin ruwa m. fl. Af de många källarmar, som bilda öfre N.", "headword": "Niger"}
{"text": "Inkomstskatt, äfven i Suppl.) — (direkt) skatt, som utgår i förhållande till visst skatteobjekts skattevärde, oafsedt egarens personliga skatteförmåga. Objektskatterna kunna indelas i förmögenhetsskatter (se d. o.), afkastningsskatter (se Grundskatt, Fastighetsbevillning, Yrkesskatt och Fönsterskatt. Suppl.) och omsättningsskatter, äfvensom direkta konsumtionsskatter (se d. o.). I nu gällande svenska skattelagstiftning ega objektskatter långt mindre betydelse än tidigare,", "headword": ""}
{"text": "Försoningsoffer . Se Offer.", "headword": "Försoningsoffer"}
{"text": "Confervaceae, bot., en till de gröna algerna, ordn. Chlorozoosporaceae, hörande familj, hvars former som äro allmänna både i hafvet och i sött vatten hafva bålen bildad af enkla eller greniga cellrader. Det vigtigaste af familjens slägten är det formrika, med grenig bål försedda Cladophora. Till detta slägte hörer bl. a. den i våra grundare vattensamlingar ofta i stora massor förekommande arten C. fracta (Vahl) Kütz. Under torra somrar inträffar ej sällan, att dylika vattensamlingar alldeles uttorka. Man f", "headword": "Confervaceae"}
{"text": "Stockton [ståkten], Francis Richard, amerikansk författare, f. 1834, d. 1902, var först tidningsman och sedermera fri skriftställare, skref omtyckta äventyrsberättelser för ungdom, af hvilka några äro öfversatta till svenska, och godlynt humoristiska smärre berättelser, bl. a. Rudder grange (1879; , 1884), The lady or the tiger? (s. å.) och The casting away of mrs Lecks and mrs Aleskine (1886; 1895 och 1911). Bio- och bibliografi finnas i S:s postuma The captains toll-gate (1903).", "headword": "Stockton"}
{"text": "Mjältsjuka. psykiatr., folklig benämning på melankoli (se d. o.).", "headword": "Mjältsjuka"}
{"text": "Rogberga, socken i Jönköpings län, Tveta härad. Areal 7,645 har. 1,783 innev. (1888). R. bildar med Öggestorp ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift, Tveta kontrakt.", "headword": "Rogberga"}
{"text": "*Huaröd, fastställdt af K. M:t 1919 som namn på Hufvaröd. 983 inv. (1923). Huaylas |jlas], departement. Se A n-c a c h s. Suppl. *Hubay, J., bör skrifvas Hubay och uttalas iK/bai.", "headword": "*Huaröd"}
{"text": "Muflonen, Ovis musimon, zool. Se Fårsläktet, sp. 201.", "headword": "Muflonen"}
{"text": "Laagen (Lågen) l. Lougen [laug-], namn på tvänne norska elfvar. 1. Gudbrandsdals-L. kommer från Lesjeskogsvandet på Dovre, flyter i sydöstlig riktning och faller vid Lillehammer ut i Mjösen. Längd 190 km. Vattenområde 12,370 qvkm. 2. Numedals-L. rinner från Nordmandlaagen, en fjällsjö midt på Hardangervidda, nära gränsen mellan Buskeruds, Bratsbergs och Söndre Bergenhus amt, först åt ö, sedermera åt s. genom Numedalen, passerar ett stort antal sjöar och faller ut i Laurviksfjorden. Längd 300 km. Vatt", "headword": "Laagen"}
{"text": "Jäderin, Edvard, astronom, geodet, den föregåendes broder, f. i Stockholm d. 5 Mars 1852, student i Upsala 1869, filos. kandidat 1875, amanuens vid Stockholms observatorium 1870–71 och vid Upsala observatorium (meteorologiska afdelningen) 1874 samt biträdande astronom vid Stockholms observatorium 1876–78, är sedan 1878 lektor i geodesi och topografi vid Tekniska högskolan i Stockholm och sedan 1882 derjämte lärare i ren matematik (sedan 1890 äfven i geodesi) vid landtmäterikursen. På uppdrag af s. k. fö", "headword": "Jäderin"}
{"text": "I Resendes förekomma också tre skalder, som äro att föra till den nu inträdande 3:e perioden och kunna anses vara den nya tidens banerförare. Christovão Falcão (d. omkr. 1550), författare till den vackra eklogen , och Bernardim Ribeiro (d. omkr. 1535), som skref 7 ekloger i nationell art och är ännu mer bekant genom sin herderoman , äro grundläggarna af dessa båda i Portugal sedermera så ifrigt odlade arter. Den tredje, Saa de Miranda (1495-1558), införde i Portugal", "headword": ""}
{"text": "Nys [niss], Ernest, belgisk folkrättslärd, f. 1851, d. 1920, var professor i Bruxelles och led. af Cour dappel där. Han var medlem af Permanenta internationella skiljedomstolen i Haag. N:s arbeten utgöras dels af studier öfver krigets rätt och de politiska idéerna, dels af öfv. af engelska arbeten i internationell rätt. N. medverkade äfven i Revue du droit international och var medlem af Institut de droit international (se d. o.). Rld.", "headword": "Nys"}
{"text": "Turist- och resebyråer spela för turistväsendet en viktig roll därigenom, att de lämna de resande upplysningar och hvad samtliga resebyråerna och några turistbyråer beträffar tillhandahålla biljetter för resor, särskildt kupongbiljetter, genom hvilka samtliga biljetter för resor å olika sträckor och eventuellt med olika befordringsmedel på en gång kunna erhållas, anvisa hotell, anordna gemensamma resor o. s. v. De nordiska turist- och resebyråerna äro Statens järnvägars resebyrå (inrättad 1915), Svenska turistfören", "headword": "Turist- och resebyråer"}
{"text": "*Bjerka, socken i Skaraborgs län. Gudhems härad. Areal 3,267 har. 448 innev. (1894).", "headword": "*Bjerka"}
{"text": "Fuss [fos], Nikolaus von, schweizisk matematiker, f. 1755 i Basel, d. 1826 i Petersburg, blef 1776 adjunkt och 1784 led. af vet. akad. i Petersburg (hvars ständige sekreterare han var från 1820) samt professor vid ryska kadettskolan och 1797 professor vid marinkåren. F. var led. af svenska Vet. akad. och Vet.-soc. i Uppsala. F. inlade stor förtjänst om ordnandet af Rysslands högre undervisningsväsen. Hans många vetenskapliga afhandlingar beröra olika", "headword": "Fuss"}
{"text": "Bevillningsförordning kallas den kungörelse, som konungen på riksdagens begäran utfärdar om den allmänna bevillning, som riksdagen åtagit sig. Uttrycket är emellertid numera icke fullt tillämpligt. Intill 1883 användes det såsom sammanfattande benämning på de tre olika slags bevillningsafgifter, som i då gällande bevillningsförordningar sammanfattades: bevillning enligt art. I (personlig skyddsafgift), enligt art. II (för fastighet och för inkomst af kapital eller arbete), enligt art. III (för särskildt angifna för", "headword": "Bevillningsförordning"}
{"text": "Luftbössa, ett gevär, vid hvilket komprimerad luft användes som drifkraft. Luftbössan utgöres af tre delar: en reservoar af smidjern, som bildar gevärskolfven, ett jernrör, gevärspipan, samt ett föreningsstycke mellan båda. Med tillhjelp af en luftpump, som för tillfället fastskrufvas vid reservoaren, komprimeras luften till 8 à 10 atmosferer. I pipan införes en projektil. När man vill aflossa skottet, öppnas medelst en i föreningsstycket varande mekanism plötsligt en ventil, så att luft får utströmma frå", "headword": "Luftbössa"}
{"text": "Kombinerad änd- och mellanbangård vid Düsseldorf.", "headword": ""}
{"text": "JooTsm, jodförgiftning (se d. o.). Jodjodkalium, bot., en lösning af jod i vattenlös-ning af jodkalium, som i den botaniska tekniken allmänt användes till påvisande af stärkelse, amylo-dextrin och glykogen. G. L-m. Jodjärnpiller, med. farm. Se Järnpiller. Jodkakexl. Se Jodförgiftning. Jodkälium, kem., ett lättlösligt, i färglösa kuber kristalliserande salt, KJ, som erhålles genom neutralisering af kaliumkarbonat med jodvätesyra eller genom fällning af järnjodur", "headword": "JooTsm"}
{"text": "PFtkäranta. Se Impilaks. Pitman [pitmen], sir Isaac, jämte Alex. Ellis (se d. o.) upphofsman till reformarbetet för en fonetisk stafning af engelska språket, stenograf, f. 1813 i Trowbridge (i Wiltshire, s. ö. om Bath), d. 1897 i Bath, förestod sedan 1839 ett af honom stiftadt Phonetic institute med skola i Bath. Han utgaf sitt grundläggande arbete, A manual of phonography or writing by sound, 1840 (många uppl.), stiftade Phonetic society 1843, utgaf , en bibelupplaga", "headword": ""}
{"text": "Björkekind, härad i Östergötlands län, Lösings, Björkekinds och Ostkinds fögderi. Arealen 23,157 hekt. (46,911 tnld). 293 3/8 ofm., 264 5/8 fm. mtl. 5,488 innev. (1876). Häradet består af följande socknar: Tåby, Kuddby, Å, Östra Ny, Rönö och Konungsund.", "headword": "Björkekind"}
{"text": "Côte dIvoire [kat divwär], fr., Elfenbenskusten. Se Guinea.", "headword": "Côte dIvoire"}
{"text": "Ormörnslägtet, Circaëtus, zool., hör till familjen falkartade roffoglar (Falconidae) inom foglarnas klass. Näbben är krökt från roten, med raka kanter, stark hake och smala, tvärställda näsborrar. Vingarna äro breda, räcka nästan till stjertspetsen och hafva fjerde pennan längst. Stjerten är af medellängd, bred och tvär. Tarsen är framtill fjäderklädd, baktill nätlikt delad och längre än mellantån, som medelst hud är förenad med yttertån. Dit hör ormörnen, C. gallicus, som blir 70 cm. lång. Han är ofvan mörkb", "headword": "Ormörnslägtet"}
{"text": "*Farrenc, J. H. A., dog 1865.", "headword": "*Farrenc"}
{"text": "Kataloniska bergen. Se Katalonien.", "headword": "Kataloniska bergen"}
{"text": "Mannerskantz, Carl Axel, riksdagsman. född d. 27 Nov. 1809 å Värnanäs, i Halltorps socken, Kalmar län, utnämndes 1827, efter afslutad kurs vid krigsakademien å Karlberg, till underlöjtnant vid Vendes artilleriregemente och lemnade 1848 detta såsom kapten. I armén qvarstod M. såsom kapten till 1856. Skötseln af fädernegodset Värnanäs, offentliga förtroendeposter i hemorten och fullföljandet af ett redan börjadt deltagande i riksdagsförhandlingarna upptogo honom derefter under hans krafts dagar. M. var medlem", "headword": "Mannerskantz"}
{"text": "Tersmeden, Fredrik, friherre, militär, ämbetsman, den föregåendes brorson, född på Vestsura, Sura socken, Vestmanland, d. 9 Febr. 1752, tjenade sedan 1775 vid Uplands regemente och vardt 1783 förste major vid Helsinge regemente, som han förde under 178890 års krig med särskild utmärkelse vid Kaipiais och Anjala (1789). 1792 utnämndes han till öfverstelöjtnant vid sistnämnda regemente samt 1795 till öfverste i armén och generaladjutant. 1798 tog han afsked från regementet, emedan en mängd administrativa up", "headword": "Tersmeden"}
{"text": "Erik Knutsson och Sverker d. y. inblandade sig I. till den senares förmån (bulla 13 nov. 1208). I. var en nitisk ifrare för korstågsidéerna och framkallade det s. k. fjärde korståget (12011204), som ledde till Konstantinopels eröfring och det latinska kejsardömets upprättande i st. f. till Heliga landets befrielse från de otrogne. Äfven korstågen mot de hedniske esterna uppmuntrades af I. Genom det korståg I. lät predika mot albigenserna (se d. o.) gaf", "headword": ""}
{"text": "Dramselfven. Se Drammenselfven.", "headword": "Dramselfven"}
{"text": "*Gefle. 1. Stad. Areal 4,617 har. Genom inköp af de ö. om staden belägna egendomarna Holmsund, Steneberg och Engesberg m. m. har stadens i mantal satta jord betydligt ökats. De bebyggda tomternas antal 1895 var 1,224, de obebyggdas 2,834. Med 1893 års slut indrogs stadens jern- och metallvåg. I den n. om ån belägna stadsdelen, i hvars östligaste del ligger G.–Dala jernvägs godsstation (»Norra stationen»), märkas de i ö. och v. gående breda Ny- och Staketgatorna med dubbla rader träd och korsade af Rådh", "headword": "*Gefle"}
{"text": "Malansje, handelsplats och karavanstation i portugisiska kolonien Angola, vid en biflod till Kuanza, under 9° 33 s. br. Den har 50–60 européer.", "headword": "Malansje"}
{"text": "Santos . 1. [santås] (Los Santos de Maimona) Stad i spanska prov. Badajoz (Estremadura), station på Sevilla—Merida-banan. Omkr. 7,000 inv. Staden eger yllemanufakturer och koppargrufvor. — 2. [sãtoʃ] Stad i brasilianska staten São Paulo, belägen på norra sidan af halfön São Vicente, i en skogrik trakt, och genom en dubbelspårig järnväg öfver Serra do mar förenad med hufvudstaden São Paulo. 36,000 inv. (1911). Staden är väl byggd, har stadshus, arsenal, hospital, flera kyrkor och kloster, gas- och vatte", "headword": "Santos"}
{"text": "SvegHede, en (normalspårig) 72,2 km. lång linje af Statens järnvägar, sträcker sig i hufvudsakligen nordvästlig riktning från Svegs station till Hede, inom Jämtlands län, och öppnades för allmän trafik 9 nov. 1924. F. P.", "headword": "SvegHede"}
{"text": "Simle , no., renko.", "headword": "Simle"}
{"text": "Gatty [gäti], Margaret, född S c o 11, engelsk författarinna, f. 1809, d. 1873, utgaf 1851 sitt första själfständiga arbete, en samling fantastiska berättelser för ungdom, The fairy godmothers, and other tales. Bland hennes öfriga arbeten må nämnas Parables from natur e (1855-71; delvis öfv. under titeln Djupa sanningar i lätta drägter W orids not realized (1856), Proverbs illustrated (1857), Legendary tales (s. å.), The poor incumbent (1858) och Aunt Judys tales (s. å.). 1866-73", "headword": "Gatty"}
{"text": "Makkabéer (Mackabéer), en judisk prästsläkt, som blifvit berömd därigenom, att den afskaffade det syriska herraväldet och för en kort tid återställde den judiska staten i en omfattning, som erinrade om Davids tid. Släkten kallas äfven hasmonéer efter Asamonaios, enligt Josefos ättefadern till den berömde Mattatias. Först dennes son Judas uppträder under tillnamnet makkabaios, hvars betydelse (hammare?) är oviss, men som sedan blifvit den vanliga beteckningen på alla medlemmar af släkten. Anledningen til", "headword": "Makkabéer"}
{"text": "Hutchinson, eg. Hely-Hutchinson [hitʃinsən], irländsk adelsfamilj, härstammande från politikern John Hely-H., f. 1724, d. 1794, som var son till en irländsk köpman Fr. Hely och af arfsskäl till sitt eget namn lade namnet H. Han var 1759—94 medlem af det irländska parlamentet och från 1774 provost vid Trinity college i Dublin samt utöfvade starkt inflytande på regeringens irländska politik. Hans son, Richard Hely-H., 1:e earl af Donoughmore, f. 1756, d. 1825, var som medlem af irländska parlamentet ifrig fö", "headword": "Hutchinson"}
{"text": "Länfall. Se Länsväsen, sp. 198.", "headword": "Länfall"}
{"text": "Bordeaux-vätska [bårdå-], fr. bouillie bordelaise, trädg., en blandning af kopparvitriollösning och kalk, som användes till besprutning af växter, angripna af svampsjukdomar. I de vinodlande länderna användes denna vätska i stor utsträckning vid bekämpandet af vinrankans s. k. mildiou (se Peronospora). Äfven fruktträds och andra kulturväxters svampsjukdomar behandlas därmed med godt resultat. Kopparlösningar af annan sammansättning, använda för samma ändamål, äro kända under namn af eau céleste, boui", "headword": "Bordeaux-vätska"}
{"text": "*Samtiden, norsk tidskrift, redigeras sedan Gerh. Grans frånfälle 1925 af J. Worm-Müller.", "headword": "*Samtiden"}
{"text": "Squire [skoäjr], Eng., landtjunkare, förkortning af esquire (se d. o.).", "headword": "Squire"}
{"text": "S. är, näst efter Livingstone, otvifvelaktigt den, som uträttat mest för Afrikas geografiska utforskning. För sina förtjenster i detta hänseende har han fått mottaga en mängd utmärkelser; Svenska sällskapet för antropologi och geografi tillerkände honom 1883 sin »Vega-medalj». Såsom resande utmärker han sig för en utomordentlig djerfhet och en hänsynslös energi, som ej vet af några hinder, men ej häller skyr några medel för att nå sitt mål. Hans literära arbeten", "headword": ""}
{"text": "Hundrättika. Se Bunias orieritalis.", "headword": "Hundrättika"}
{"text": "Bellot-sundet [belåu5 km. breda sundet mellan Boothia Felix och North-Somerset (72° n. br.), uppkalladt efter den franske sjöofficeren Bellot, hvilken där omkom 1853, då han sökte efter Franklin.", "headword": "Bellot-sundet"}
{"text": "Svartsjö kontrakt . Sånga pastorat och Färentuna pastorat skola framdeles förenas till ett, benämndt Sånga, Skå, Färentuna och Hilleshögs pastorat. 7,119 inv. (1921). E. At. *", "headword": "Svartsjö kontrakt"}
{"text": "Sör-Aurdal (före 1918 Söndre Aurdal), ofta kalladt Begndalen, härad och pastorat, en del af Valdresdalen, på bägge sidor om Begna elv i Kristians amt, Norge. 1,128,86 kvkm. 3,921 inv. (1910). Flera stora hotell (). K. V. H.", "headword": "Sör-Aurdal"}
{"text": "Ouina blanca, farm. med. Se Kopalkibark.", "headword": "Ouina blanca"}
{"text": "Johnsen [jånn-], Johan, målare, f. omkr. midten af 1600-talet i Holstein (äfven dödsåret okändt), hade efter all sannolikhet idkat konststudier i Holland och kom vid unga år till Sverige, där han från omkr. 1679 en längre tid vistades på Forsmark hos släkten De Besche. Där skall han ha utfört de målningar, som nu, kanske de flesta af dem, stannat på Fullerö, nära Västerås. J:s förnämsta styrka ligger i små fina blomsterstycken och landskap, dels i olja, dels i gouache eller tusch, utförda med den mest", "headword": "Johnsen"}
{"text": "Hornsey [hå̄nṡī], förstad till London i engelska grefskapet Middlesex, 9 km. n. n. v. om Londonbron. 84,070 inv. (1905). Där ligger Alexandra palace (byggdt 1862, ombyggdt 1873), som skulle bli en konkurrent till Kristallpalatset, men ej haft mycken framgång. J. F. N.", "headword": "Hornsey"}
{"text": "Aceraceæ, bot., växtfamilj, innefattande träd eller buskar med motsatta, oftast handnerviga blad, knippvis sittande blommor, som ega ett femdeladt foder och vanligen fem fria, grönaktiga kronblad med kort klo, ståndare på ett starkt utveckladt skifformigt blomfäste, vingfrukt och hvitelösa frön. Denna familj har två släkten och vid pass 100 arter i norra halfklotets tempererade zon. De utmärka sig genom en ymnig sockerhaltig saft. Jfr Lönn. A-N. (G. L-M.)", "headword": "Aceraceæ"}
{"text": "Tegnelser [tej-], da. Se Registratur.", "headword": "Tegnelser"}
{"text": "Jäger, Gustav, tysk målare, f. 1808 i Leipzig, d. 1871, studerade i sin födelsestad, i Dresden, München och Rom. Från 1837 målade han i slottet i München fresker efter utkast af Schnorr. 1847 kallades han till direktor för konstakademien i Leipzig. Hans förnämsta monumentalverk äro väggmålningarna i Herder-rummet i Weimars slott (1848). Han målade dessutom religiösa oljetaflor, såsom Moses bön under slaget (1835), Jesu grafläggning (1838), Mose begrafves af änglar (liksom den föregående i Leipzigs mus", "headword": "Jäger"}
{"text": "Spansk ryttare, befästningsk. Se Spanska ryttare.", "headword": "Spansk ryttare"}
{"text": "Stångebro , den sedan 1911 med Linköping införlifvade plats, där fordom två broar ledde öfver Stångån, Stora S., vid nuv. Nykvarn, och Lilla S., strax s. om nuv. järnvägsbron. Vid S. utkämpades 25 sept. 1598 en afgörande strid mellan hertig Karl och konung Sigismund. Bådas trupper uppgingo till omkr. 8,000 man, men då den senares två härafdelningar, som urspr. innehade båda broarna, genom ett oväntadt anfall förlorade Stora Stångebro och skildes från hvarandra och hertigen kunde sända förstärkningar till", "headword": "Stångebro"}
{"text": "Leucitbasalt (af Grek. levkos, hvit), geol., petrogr., en skenbart tät vulkanisk bergart, innehållande mineralet leucit. Se Basalt. E. E.", "headword": "Leucitbasalt"}
{"text": "Ministeransvarighet, det ansvar, som åligger en minister inför folket och dess representation för regeringshandlingar och regeringsbeslut, vare sig att han bestämt dem eller icke. Till det konstitutionelt monarkiska statsskicket hör nämligen, att konungen är arisvarsfri, men att ministrarna ansvara för det sätt, hvarpå styrelsen föres. Till följd deraf fordras, för att regeringsbesluten skola verkställas, medverkan af en minister; och såsom bevis derpå och för att besluten må erhålla formel giltighet, är föreskrifv", "headword": "Ministeransvarighet"}
{"text": "Siljo, Juhani. Se Finlands litteratur 2. Suppl.", "headword": "Siljo"}
{"text": "Samtidigt med detta pestens uppträdande i Europa tyckes oron i jordens inre hafva stigit till en ytterligt hög grad. Alltifrån början af år 1348 förekommo jordbäfningar, mera utbredda och förstörande än någonsin. Borgar, byar, hus och kyrkor störtade i ruiner. Cypern, den så blomstrande och rika ön, förvandlades till en ödemark, och i Kärnthen uppstod ett nytt berg, som under sig begrof aderton byar. På flera ställen rämnade jorden; gamla källor afstannade,", "headword": ""}
{"text": "Fodermedlen fördelas åt hästar, alltefter fodrets beskaffenhet och tiden, under hvilken djuren äro i arbete, i 5-6 portioner, t. ex. genom att gifva 1/4 af den för dagen bestämda mängd af hafre och hackelse tvänne gånger på förmiddagen och tvänne gånger på eftermiddagen samt hälften af det hö, som på dagen skall uppfodras, till middagen och det återstående till nattfoder. Aldrig bör likväl höfoder gifvas omedelbart efter att djuret förtärt kärnfoder, emedan det förra intager så stor volym,", "headword": ""}
{"text": "Tir, sjöv. 1. Den spiralformiga fåran mellan närliggande dukter eller kardeler i ett tåg. Att fylla denna fåra med garn kallas att tira (se fig. i art. Kläda). 2. Då tunnor, balar, lådor o. dyl. läggas eller uppstaplas i regelbundna, parallella rader, kallar sjömannen hvarje sådan rad en tir. R. N.", "headword": "Tir"}
{"text": "Kungörelse, ett offentligt meddelande, som innehåller påbud, föreskrifter eller underrättelser, hvilka skola lända till efterrättelse för medborgare i allmänhet eller för en viss klass af sådana eller äro af den vigt, att deras allmänna spridande anses önskvärdt och nyttigt. Kungörelser benämnas alla från de centrala ämbetsverken, från K. M:ts befallningshafvande, från kommunernas styrelser samt från tjenstemän och jämväl enskilda personer utgående påbud och meddelanden. Kungörelse är i vissa fall föreskri", "headword": "Kungörelse"}
{"text": "Chauci , germansk folkstam. Se Chauker.", "headword": "Chauci"}
{"text": "Fischy . Se Fichu.", "headword": "Fischy"}
{"text": "Vestra Klagstorp, nytt namn å socknen Klagstorp i Oxie härad, Malmöhus län. Se Klagstorp 1.", "headword": "Vestra Klagstorp"}
{"text": "Tormenta, Lat. (af torquere, vrida; tortera), pinoverktyg eller pinomedel, som romarna nyttjade för att framtvinga bekännelse; slung- eller kastmaskiner, såsom ballist, katapult m. fl.", "headword": "Tormenta"}
{"text": "Karmel, en på södra sidan af Akka-viken i Medelhafvet utskjutande bergudde i Palestina, hvilken mot s. ö. sammanhänger med Samariens berg. K. har en höjd af 530 m. och är ända till toppen skogbevuxet. Bibelns böcker tala mångenstädes om bergets skönhet, fruktbarhet och rika blomsterskrud. K:s många grottor och klyftor voro i forntiden tillflyktsorter för profeter (Elia, Elisa), ensittare och munkar. Karmelitorden (se d. o.), som stiftades på K., anlade der 1156 ett kloster, uppkalladt efter ordens skyd", "headword": "Karmel"}
{"text": "Dvärghamrar. Se Dvärg, sp. 1133.", "headword": "Dvärghamrar"}
{"text": "Pseudodifteribakterien har fått detta namn till följd af en viss yttre likhet med difteribakterien. Man har funnit den i hals och näsa liksom dif- teribacillen. Den skiljer sig från denna genom att icke innehålla färgbara korn (Neisser), genom att icke vara patogen för marsvin och genom att bilda endast ringa mängd syra ur drufsocker. En annan difteribacill-liknande mikrob, Xerosbacillen, har anträffats i ögonens bindehinnor i friskt och sjukt tillstånd. Den skiljes från difteribacillen genom", "headword": ""}
{"text": "Hemsjö, socken i Elfsborgs län, Kullings härad. Arealen 6,489 har. 1,932 innev. (1880). Annex till Alingsås, Skara stift, Kullings eller Gäsene kontrakt.", "headword": "Hemsjö"}
{"text": "God man. Se om honom äfven Kuratel. Suppl. *", "headword": "God man"}
{"text": "Medelpads östra kontrakt, i Härnösands stift, omfattar de 8 pastoraten Ljustorp med Hässjö och Tynderö; Skön med Skönsmons kapell; Alnö; Timrå; Sundsvall; Indal; Indals-Liden med Holm samt Njurunda. 2,578,81 kvkm. 66,036 inv. (1911).", "headword": "Medelpads östra kontrakt"}
{"text": "Den äldsta formen för Karlssagans poetiska behandling, den nordfranska kämpavisan eller balladen, från 9:e och 10:e årh., grundade sig på de ännu lifliga minnena från Karl den stores dagar. Ur denna diktform utvecklade sig från 12:e årh. det konstmässiga epos, den rimmade romanen, som betecknas med benämningen chanson de geste (se d. o.). Från och med 14:e årh. började dessa rimmade romaner att omklädas i prosadräkt; och i denna form vunno de efter boktryckarkonstens införande", "headword": ""}
{"text": "Hartmannska mikrometern. Se Hartmann, J. F r. (äfven i SuppL), och Mikrofotometer. Hartmannsweilerkopf, framskjutande bergstopp i Vogesernas sydöstra utkant, 5 km. n. om Senn-heim. 956 m. ö. h. Från dess hjässa behärskas den nedanför liggande Elsass-slätten åt ö., s. ö. och s. H. var under Världskrigets första del föremål för synnerligen hårda strider mellan fransmännen och tyskarna. De förre besatte bergstoppen i sept. 1914, men denna återeröfrades i jan. 1915 af tyskarna, befästes", "headword": "Hartmannska mikrometern"}
{"text": "Wheatley [hoitli], Francis, engelsk målare, f. i London 1747, d. derst. 1801, fick undervisning i Shipleys skola för teckning och biträdde sedan John Mortimer i utförandet af takmålningar hos lord Melbourne på Broeket-Hall, men öfvergick till att efter hvarandra måla landskap och porträtt, i hvilken senare konstart han vann rykte, sedan han på en resa till Dublin målat en stor porträttbild af irländska parlamentsledamöter. Efter sin hemkomst målade han Upproret 1780 och slog sig sedan helt och hållet på", "headword": "Wheatley"}
{"text": "Laga skifte. Se Skifte af jord.", "headword": "Laga skifte"}
{"text": "Grafton [gräfftön], Augustus Henry Fitzroy, hertig af G., engelsk statsman, f. 1735, var först en ifrig medlem af oppositionen under Butes och Grenvilles ministèrer och uppträdde med skärpa i synnerhet mot vilkoren i freden i Paris 1763. 176566 var han emellertid statssekreterare i Rockinghams ministèr och inträdde 1766 i Pitts andra ministèr såsom förste lord af skattkammaren samt blef genom den sjukdom, som satte Pitt ur stånd att deltaga i styrelsen, 1767 i sjelfva verket ledande minister. Han påyrk", "headword": "Grafton"}
{"text": "Beresford. - 2. C h. W. De laPoer B. blef amiral 1906, Charles Beresford. Trycktden22/n22 kommenderade Medelhafsflottan 1905-07, Kanal- flottan 1907-09, tog afsked 1911, upphöjdes 1916 till baron B. af Metemmeh och Curragh« more. Han var led. af underhuset för Water- ford 1874r-80, för Woolwich 1902 och för Ports- mouth 1910-16, Hans Memories utkommo i 2 bd 1914. Lord B. dog 6 sept. 1919 i Lang- well. Beresford [beyrisfød], John D a vi s, engelsk", "headword": ""}
{"text": "Qvaderformig förklyftning, geol., den art af förklyftning (se d. o.), vid hvilken bergarten är genom sprickor afdelad i mer eller mindre regelbundet qvaderformiga block. Såväl hos massformiga som hos lagrade bergarter kan denna förklyftningsform iakttagas, t. ex. inom Sverige hos diabasen i Billingsen och andra af Vestergötlands trappberg samt hos flere kalkstenar och sandstenar. E. E.", "headword": "Qvaderformig förklyftning"}
{"text": "Adoption (jfr Adoptera), upptagande i barns ställe. De gamle romarne skilde mellan adoption, en handling, hvarigenom en omyndig, och arrogation, genom hvilken en myndig person upptogs i barns ställe. Genom bådadera handlingarna öfvergick adoptivsonen fullkomligt till den nye faderns familj, fick arfsrätt efter honom och antog hans gudstjenst och namn, men bibehöll derjämte sitt forna slägtnamn (nomen) med förändrad ändelse såsom ett andra tillnamn (cognomen). Så t. ex. kallades Octavius, sedan han adop", "headword": "Adoption"}
{"text": "Ernberg, köpmans- och juristsläkt från Karlskrona. 1. Jarl Ludvig Peterson E., jurist, led. af Regeringsrätten, f. 20 aug. 1863 i Karlskrona, blef juris kandidat i Uppsala 1889 och vice häradshöfding 1892 samt efter tjänstgöring i Svea hofrätt 1898 fiskal, 1900 assessor och 1907 hofrättsråd där. 190204 var han utsedd till justitieombudsmannens efterträdare. Han förordnades till expeditionschef i Finansdepartementet 1904 och utnämndes till regeringsråd 1909. På grund af", "headword": "Ernberg"}
{"text": "Källkult , dyrkan af källor (heliga källor). Dyrkan af vatten i allmänhet går ofantligt långt tillbaka i tiden. Denna liksom all annan naturdyrkan (se d. o.) bottnar i en animistisk uppfattning, och man torde få söka sig ända ned i den paleolitiska stenåldern för att finna dess rötter. Underbart är, huru denna dyrkan utan afbrott kunnat fortlefva genom så betydliga tidsrymder ända fram till våra dagar, huru en och samma källa kunnat fortfara att vara helig, fastän religionerna växlat liksom folken, hvilk", "headword": "Källkult"}
{"text": "Fjällgräns , gränsen emellan kalfjället och skogen (i Sverige björkskogen). Jfr Kulturgräns och Odlingsgräns.", "headword": "Fjällgräns"}
{"text": "Roussin [-säng], Albin Reine, baron, fransk sjömilitär, statsman, f. 1781, tog som fregattkapten 181114 en mängd priser från engelsmännen, gjorde 181721 forskningar längs Afrikas och Brasiliens kuster och kartlade dem på ett så förträffligt sätt, att han kallades till ledamot af vetenskapsakademien och Bureau des longitudes. 1831 forcerade han Tajo hvilket betraktades nästan outförbart och tvang Portugal att lemna upprättelse för förolämpningar mot franska residenten, blef med anledning deraf viceami", "headword": "Roussin"}
{"text": "*Eugenia, Ch. E. A. A. A., svensk-norsk prinsessa, afled i Stockholm d. 23 April 1889.", "headword": "*Eugenia"}
{"text": "Agaricus campestris L., bot. Se Champignoner.", "headword": "Agaricus campestris"}
{"text": "Cuticula (lat.), bot. Se Kutikula.", "headword": "Cuticula"}
{"text": "Wampum, etnogr., var en hos de nordamerikanske indianerna begagnad, af musslor framställd myntsort, hvilken dock utom som mynt fick användning äfven i åtskilliga andra syften. Så t. ex. skapade man genom att sy de små musselskifvorna som prydnader på bälten ett slags bildskrift, och wampumgördlarna blefvo på detta sätt dokument rörande stammens historia eller förmedlare af viktiga budskap, som visserligen först måste tydas af på området kunniga personer. Att en viss religiös helgd omger wampumgördlarna", "headword": "Wampum"}
{"text": "Callomys, zool. Se Chinchilla.", "headword": "Callomys"}
{"text": "Svansapor, Pithecia, zool. Se Rafsvansapor.", "headword": "Svansapor"}
{"text": "Det ena , där sjömärkena utvisa farledens styrbords- och babordssidor, tillämpas numera af de flesta länder med relativt ren kust; det andra, , där sjömärkenas utseende är beroende af det väderstreck (n. s. ö. eller v.), i hvilket de placeras i förhållande till en farleds hufvudriktning eller i förhållande till ett fritt liggande grund, har kommit till användning i Sverige, Norge, Finland och Ryssland (Östersjön). Vid den internationella hydrografiska konferensen", "headword": ""}
{"text": "Hohenstein [hå̄henstajn]. 1. Befästning i Pommern, 5 km. s. ö. om Anklam, där generalen G. M. Armfelt 16 april 1807 med knappt 2,000 man bakom ett gammalt förfallet retranchement försvarade sig hela dagen mot de vida öfverlägsne fransmännen, hvarvid i synnerhet södermanlänningarna utmärkte sig. Armfelt, som själf sårats, började under natten utrymma H., som dock i det längsta till skydd för återtåget öfver Peene hölls af husarer och Smålands dragoner. — 2. Se Hohnstein. 1. L. W:son M.", "headword": "Hohenstein"}
{"text": "Monotis, paleonl., ett fossilt musselsläkte. Se Trias-systemet, sp. 704.", "headword": "Monotis"}
{"text": "*Oettingen, A. J. von, slog sig 1893 ned såsom privatdocent i Leipzig.", "headword": "*Oettingen"}
{"text": "De Kastri-viken, vik, som från Tatargolfen intränger i rysk-sibiriska Kustprovinsen. Vid dess norra strand ligger den befästa staden Aleksandrevskij Post.", "headword": "De Kastri-viken"}
{"text": "Bandong (Bandung), stad på Java, 119 km. s. ö. om Batavia, vid järnväg dit, omgifven af vulkaner. Omkr. 20,000 inv.", "headword": "Bandong"}
{"text": "Metheg (Hebr.; »tygel»), ett perpendikulärt streck ( ) under den stafvelse i hebreiska ord, på hvilken tonen ligger. Detta tecken står alltid till venster invid och under sin vokal. Tecknet makkef (»förenande») deremot är ett tvärstreck (-) emellan två eller flere ord, hvilka förenas till ett begrepp, t. ex. ben-bajit, tjenare, et-kol-ascher-lo, hans egendom. L. L.", "headword": "Metheg"}
{"text": "Ulothricaceae. Se Ulothrix.", "headword": "Ulothricaceae"}
{"text": "Valsare. Se Hammarlag.", "headword": "Valsare"}
{"text": "Santorio Santoro (Sanctorius Sanctorinus), italiensk anatom och fysiolog, död 1636 som professor i Padua, var förelöpare till den iatrofysiska skolan och upptäckte den omärkliga utdunstningen af menniskokroppen (perspiratio insensibilis), efter att i trettio år hafva sysselsatt sig med vägningar af denna kropp under olika förhållanden. F. B.", "headword": "Santorio Santoro"}
{"text": "Ideles. Se Ahaggar. Suppl.", "headword": "Ideles"}
{"text": "*Flock, bot. Se Blomställning. Suppl. sp. 937.", "headword": "*Flock"}
{"text": "Kompulsivt tvång (af lat. compulsare, starkt drifva på), jur., påverkan på en persons vilja medelst hot. I motsats till det s. k. absoluta l. fysiska tvånget, som mot den tvungnes vilja påverkar hans kropp, har det kompulsiva l. psykiska tvånget viljan till objekt, så att den tvungne förmås att själf besluta den af den tvingande åsyftade handlingen (t. ex. med en revolver för pannan underteckna en skuldförbindelse). De rättsliga verkningarna af det kompulsiva tvånget äro olikartade, beroende på dels arten af de", "headword": "Kompulsivt tvång"}
{"text": "Arcidosso [artʃidåsså], stad i italienska prov. Grosseto, 81 km. ö. n. ö. om staden Grosseto, i en vulkanisk trakt, v. om Monte Amiata (1,734 m. ö. h.). 8,258 inv. (1911). A. har ett gammalt slott, och i närheten finnas lignit-, koppar- och manganfyndigheter. E. A-t. Arcimboldus. Hans i Uppsala domkyrka för- varade offerskrin är afbildadt i art. Emalj, fig. 4. *Arco, Georg Wilhelm Alexander Hans, grefve von, föddes 30 aug. 1869 nära Ratibor.", "headword": "Arcidosso"}
{"text": "Bue digre (), nordisk kämpe, son af jarlen Viset på Bornholm, var en högrest och stark, men tillika oregerlig, stolt och ordkarg man. Med sin broder, Sigurd Kappe, och Strut-Haralds söner, Sigvalde och Torkel den höge, inträdde han i jomsvikingarnas samfund, och samtliga dessa kämpar deltogo (omkr. 986) i slaget i Hjörungavåg, der B. tillika med alla sina män blef öfvervunnen. Äfven sedan B. mist näsan och hakan, fortfor han att rasa, till dess färöingen Sigmund Brestason högg bägge händerna af honom. Då", "headword": "Bue digre"}
{"text": "Gama. Se Vasco da Gama.", "headword": "Gama"}
{"text": "O. A.L-r. Lindschöld, Erik, grefve, statsman, poet, f. 2 febr. 1634 i Skeninge, där hans fader Olof Håkansson var smed samt rådman och (tidvis) borgmästare, d. 11 juni 1690 i Stockholm, blef 1651 inskriften som student i Uppsala och antog då namnet L in d e m an. Vid universitetet studerade han med stor framgång latin, vältalighet och politik. Han gjorde sig tidigt känd som vitter författare både på latinskt och svenskt tungomål. Genom förmedling af professor", "headword": ""}
{"text": "Tableau vivant, plur. tableaux vivants [tablå vivã. Se Lefvande bilder.", "headword": "Tableau vivant"}
{"text": "Kollár, Ján, tsjechisk skald och fornforskare, född i Mossocz i Ungern 1793, var 181949 slovakisk predikant vid evangeliska församlingen i Budapest och blef sistnämnda år professor i slavisk arkeologi vid Wiens universitet. Död 1852. K:s 1821 utkomna Básne (Dikter) omarbetades till Sláwy dcera (Slavas dotter, 1824; 4:de uppl. 1845), en berömd episk-lyrisk cykel, sammansatt af 640 sonetter. Den Slava, som der erotiskt besjunges, är en personifikation af slaviska stammen. Mycken förtjenst inlade K. geno", "headword": "Kollár"}
{"text": "Braxenmygga, zool. Se Hydrometra.", "headword": "Braxenmygga"}
{"text": "Holck, dansk adlig ätt, som omtalas redan i början af 14:e årh. En gren af ätten introducerades 1664 på svenska riddarhuset och utdog i början af 1700-talet. — 1. Henrik H., f. 1599, d. 1633, utmärkte sig under trettioåriga kriget dels vid försvaret af Stralsund mot Wallenstein (1628), dels i kejserlig tjänst, vid Leipzigs intagande 1633, samt blef tysk riksgrefve och generalfältmarskalk. — 2. Eiler H., f. 1627, d. 1696, var 1658—59 öfverste för ett dragonregemente och 1660—71 länsman och kommendant p", "headword": "Holck"}
{"text": "Tsjakå, sjakå, tjakå, (T. tschako, Fr. chako, shako, tchako, af Ung. csákó), krigsv., en cylindrisk, upptill vanligen något vidare, styf hufvudbonad af läder eller filt, försedd med åtskilliga prydnader, pompon och möjligen en uppstående plym. Den var under början af 1800-talet i bruk vid de flesta arméer. Benämningen tsjakå gifves äfven åt den låga, cylindriska eller upptill något smalare hufvudbonad, som ännu nyttjas i flere arméer, och som i Sverige kallas keppi (se d. o.). C. O. N.", "headword": "Tsjakå"}
{"text": "Normandiska öarna. Se Kanal-öarna.", "headword": "Normandiska öarna"}
{"text": "Hepatopexi (af lat. hepar, lefver, och grek pexis, hopfästning), kir., fastsyning af den nedsjunkna eller förskjutna lefvern. J. Å.", "headword": "Hepatopexi"}
{"text": "Valkendorff, dansk adlig slägt, som lär härstamma från Österrike, men under 14:de årh. kom till Danmark. Der utdog den 1742, men fortlefver i Sverige, der den introducerades 1664, ehuru i mycket ringa vilkor. Mest betydande bland slägtens medlemmar voro 1. Erik V., norsk ärkebiskop. Han var domprost i Roskilde, då han förordnades att såsom kansler följa prins Kristian (sedermera Kristian II), när denne 1506 tillträdde regeringen i Norge. Kristians varma rekommendation hos påfven Julius II hade V. att tacka", "headword": "Valkendorff"}
{"text": "Hofwyl. Se Fellenberg.", "headword": "Hofwyl"}
{"text": "Duodenum (af lat. duodecim, tolf), Tolffinger- l. tolftumstarmen, anat., den öfversta, närmast magsäcken befintliga, på bakre bukväggen belägna, vidaste delen af småtarmarna. Den har fått sitt namn däraf, att den har ungefär tolf tvärfingers längd. Tolftumstarmen är hästskoformigt krökt, med konkaviteten åt vänster, kring den svällda högra änden af magspottkörteln, vid hvilken den är fastväxt och hvilken, i likhet med lefvern, i den tömmer sin afsöndring. G. v. D.*", "headword": "Duodenum"}
{"text": "Grufstigare . Se Stigare.", "headword": "Grufstigare"}
{"text": "Ridinger, Johann Elias, tysk målare och kopparstickare, f. 1698 i Ulm, d. 1767 i Augsburg, studerade under Rugendas vid akademien i Augsburg, för hvilken han själf blef direktör 1759. Målningar af honom finnas i museer i Kassel (Hjortjakt), Schwerin (Björnar i skogen), Weimar (Nattlig fasanjakt). Men han har sin betydelse hufvudsakligen som kopparstickare och raderare. Han behandlade därvid bibliska och allegoriska ämnen, porträtt och genre, men hans egentligaste område var skildring af djuren, hundar oc", "headword": "Ridinger"}
{"text": "Marlborough [marlbörå l. målbrå]. 1. John Churchill, hertig af M., engelsk härförare och statsman, född d. 24 Juni (g. st.) 1650, var son till Winston Churchill. Han fick vid 15 års ålder anställning som page hos hertigen af York (sedermera konung Jakob II) ungefär samtidigt med att hans syster Arabella Churchill (sedermera Jakobs mätress) antogs till hofdam hos hertiginnan två omständigheter, som kraftigt bidrogo till Churchillslägtens fortkomst. Den unge Churchill vann hertigens bevågenhet och blef 1666", "headword": "Marlborough"}
{"text": "Semikolon (af Lat. semi, half, och Grek. kolon, kolon), gramm., ett skiljetecken (;), som består af ett komma och en punkt deröfver och som utmärker ett uppehåll, midt emellan det som utmärkes af punkt och af komma, för tanken (och rösten) vid läsandet (och uppläsandet) af en skrift. Det begagnas hufvudsakligen för att skilja hufvudleden i en längre period. Semikolon infördes af A. Manutius i slutet af 15:de årh.", "headword": "Semikolon"}
{"text": "Statistiken, som alltid söker att i stället för mer och mindre sväfvande fraser sätta bestämda fakta, har blifvit ganska populär i vår realistiska tidsålder. Såsom en ännu ung och ej fullt stadgad vetenskap har den dock äfven blifvit ganska mycket missbrukad. Utom genom bristerna i materialet och metoden samt den ofta otillräckliga bearbetningen, kan statistiken verka vilseledande äfven genom att för mycket vända uppmärksamheten på det inom samhället", "headword": ""}
{"text": "Kina. Dubbla drakens orden har upphört att utdelas. Öfriga ordnar — Gyllene skördens orden (9 kl.), Tigerorden (9 kl.) och Förtjänstorden (5 kl. med olika afdelningar i flera kl.) m. fl. — utdelas enligt författningen af 10 okt. 1923 tills vidare icke.", "headword": "Kina"}
{"text": "Hoffmann, Friedrich, tysk läkare, f. 1660 i Halle, d. 1742 i Berlin, väckte som praktiserande läkare i Jena, genom det stora bifall han rönte, professorernas afund. Efter ett besök i England (1684—85), där han trädde i nära beröring med R. Boyle, praktiserade han i Minden och Halberstadt samt utnämndes 1693 till med. professor vid universitetet i Halle, där han med undantag af åren 1709—12, då han vistades som hofläkare i Berlin, verkade till sin död. H. hörde till sin tids mest betydande medicinska skri", "headword": "Hoffmann"}
{"text": "Fjalar, Nord. mytol., ett jättenamn, som förekommer i den Höges sång och i Harbardsqvädet. Så kallas äfven en fagerröd hane (tupp), som omnämnes i Valans spådom. Th. W.", "headword": "Fjalar"}
{"text": "Levitov , Aleksandr Ivanovitj, rysk författare, f. 1835, d. 1877. Efter fruktlösa studier vid teol. seminariet i Tambov och praktiserande verksamhet som fältskär i en småstad förföll han alltmer i dryckenskap och dog efter ett kringstrykande lif af lungsot på universitetskliniken i Moskva. Men hans konstnärliga talang var betydande. Hans första berättelser utkommo 1865 under titeln Stepnye otjerki (Skisser från stäppen), fulla af fin naturstämning och vemod. Bland hans andra, mindre lyckade samlingar mä", "headword": "Levitov"}
{"text": "Bouvardia [bov-] Salisb., bot., ett till fam. Rubiaceæ hörande släkte, af hvilket flera arter med framgång odlas i boningsrum, såsom B. terniflora och B. leiantha med skarlakansröda samt B. longiflora med stora, hvita, välluktande blommor. G. A. (G. Lm.)", "headword": "Bouvardia"}
{"text": "Sulfuretum stibicum depuratum, kem. med., Renad spetsglans, Antimontrisulfid, Sb, gråsvarta, stråligt kristalliniska stycken eller ett mycket fint, svart, vid upphettning smältande pulver, olösligt i vatten och sprit, nästan fullständigt lösligt i varm klorvätesyra under afgifvande af svafvelväte (sönderdelning). I form af pulver är preparatet upptaget i Sv. farmakopén. Det framställes genom rening af mineralet spetsglans l. antimonglans, hvarvid i detsamma städse förekommande svafvelföreningar af arsenik, bly, koppar och jä", "headword": "Sulfuretum stibicum depuratum"}
{"text": "Drachmann. 3. A. B. D. lämnade 1926 professuren och blef chef för Carlsbergfonden. [Carlsbergfondet] °", "headword": "Drachmann"}
{"text": "Atoni (grek. atonia, af nekande a och tonos, sena, spänning), med., slapphet, förslappning, minskning i eller förlust af den spänstighet, elasticitet eller sammandragning, som normalt tillkommer de organiska väfnaderna.", "headword": "Atoni"}
{"text": "Subinfeodation . Se Länsväsen, sp. 195.", "headword": "Subinfeodation"}
{"text": "Bratuspantium , forntida stad. Se Breteuil-sur-Noye.", "headword": "Bratuspantium"}
{"text": "Svålighet . Se Kallositet.", "headword": "Svålighet"}
{"text": "Landskapet hade fordom titeln grefskap, men bär titeln hertigdöme sedan 1859, då en af Oskar II:s söner, prins Oskar, utnämndes till hertig af G., en titel, som han afsade sig i sammanhang med sitt giftermål (1888). - G:s vapen (se fig., sp. 20) är i blått fält ett lamm (Agnus dei), silfver med nimbus, bärande ett korsbaner (baneret silfver med rödt kors, stången guld, snören silfver). Gottlänningen är gästfri, lugn och godmodig samt kär i sin ö och sitt fosterland, men", "headword": ""}
{"text": "Tyttboforsen, vattenfall i Dalälfven, beläget omkr. 13 km. från Tärnsjö station å SalaGysinge järnväg och ungefär lika långt från Näs station å NäsMorshyttans järnväg strax ofvanför den utvidgning af älfven, som kallas Färnebofjärden. T. utgör, från hafvet söderut, det sjätte större fallet i Dalälfven. Ofvanför T. ligga, nedifrån räknadt, Baluforsen, Hälsingen och Grånforsen. Ofvanför den sistnämnda vidtar åter ett bredare spakvatten, benämndt Hofnäsfjärden, med den därifrån mot norr inskjutande Sissbo- l. Ö", "headword": "Tyttboforsen"}
{"text": "Nyqvist, Otto Ludvig, norsk militär, f. i Drammen d. 17 Aug. 1835, blef officer 1856, fick anställning i generalstaben, blef kapten 1875, generalmajor och chef för Trondhjemska infanteribrigaden 1890 samt chef för generalstaben 1894. Han dog d. 26 Aug. s. å. N. skref flere prisbelönta afhandlingar i militärvetenskap. O. A Ö.", "headword": "Nyqvist"}
{"text": "Sympatisera , känna lika, öfverensstämma i tycken och känslor; deltaga med känslan, hysa sympati (se d. o.). Sympatisk, som väcker eller innebär sympati. Sympatetisk, som har medkänsla för.", "headword": "Sympatisera"}
{"text": "Mellanspel. Se Interludium.", "headword": "Mellanspel"}
{"text": "Cydamus , latinskt namn på staden Ghadames i Tripolis. Se Ghadames.", "headword": "Cydamus"}
{"text": "Väfnad (lat. tefxtus). 1. Anat. Anatomien har skapat kunskapen om organismernas allmänna gröfre struktur. Den har påvisat förekomsten och den ömsesidiga anordningen af till sin natur skilda massor i organismen, såsom af ben, brosk, bind- väf, muskler, nerver o. s. v. Denna allmänna anatomi 1. strukturlära började bearbetas redan omkr. 600 år f. Kr. Först under förra hälften af 1800-talet kunde emellertid nämnda lära vä- sentligen fördjupas och vidgas genom de tekniska", "headword": "Väfnad"}
{"text": "Häradsskrifvare, förv., kallas den landsstatstjensteman, en i hvarje fögderi, hvilken det åligger att föra jordebok, uppbördsbok, upprätta taxerings- och andra uppbördslängder, utfärda debetsedlar och verkställa annat för fögderiförvaltningen nödigt skrifveri, hvartill äfven hör att uppgöra längder för riksdagsmans- och prestval. Häradsskrifvaren åligger vidare att handhafva skattläggningsgöromålen, förrätta mantalsskrifningarna, biträda vid bevillningstaxeringen och såsom kronofogdens kontrollant öfv", "headword": "Häradsskrifvare"}
{"text": "Katsekow, katsepenningar. Se Mantalsräntan.", "headword": "Katsekow"}
{"text": "Penæus, zool., ett kräftdjurssläkte, hörande till gruppen Podophthalmata och räkornas familj (Ca-rididæ). De tre första benparen äro försedda med klor; det långa pannutskottet fortsattes i ryggkölen på cephalothorax; bakkroppen är mycket lång, hoptryckt från sidorna. Af de många hithörande arterna förekommer en, P. caramote, som uppnår den för en räka betydande längden af 25 cm., allmänt i Medelhafvet. Den är en omtyckt föda och i saltadt tillstånd en mycket spridd handelsartikel. L-e.", "headword": "Penæus"}
{"text": "Narkos (grek. narkosis), känslolöshet (i hela kroppen eller i särskilda kroppsdelar), bedöfning, domning.", "headword": "Narkos"}
{"text": "Nattspinten, Nyctiornis amictus, zool., hör till familjen biätare (Meropidae) inom skärrfoglarnas ordning (Strisores) och foglarnas klass. Vingarna äro afrundade och hafva fjerde pennan längst. Stjerten är något urskuren. På halsen och bröstet äro några fjädrar styfvare, bredare och förlängda. Färgen är gräsgrön, hjessan purpurröd, halsens och bröstets förlängda fjädrar cinoberröda och stjerten undertill gul, med svart infattning. Fogeln förekommer i södra Indien och på Indiska öarna. C. R. S.", "headword": "Nattspinten"}
{"text": "Amboina l. Ambon. 1) Ett af de tre residentskap, i hvilka Moluckerna l. Kryddöarna äro indelade af den holländska regeringen. Det utgöres af öarna Amboina, Haruku, Saparua, Nusa-laut, Buro, Amblav, Manipa, Kelon, Bono och Hila samt största delen af Ceram. Ytvidden 478,9 qv.-mil. Tillsammans med ön Banda 236,737 innev. (1871). - 2) Ö i nämnda residentskap, belägen vid 3° 41 ö. lgd. Ytvidden 16 qv.-mil. Omkr. 50,000 innev. Är delad i tvänne genom ett näs förbundna hälfter, Hitu och Leitimor. Bergig, men", "headword": "Amboina"}
{"text": "Kaluga. 1) Guvernement i Stora Ryssland, omgifves af guvern. Moskva, Tula, Orel och Smolensk. Arealen 30,929 qvkm., 1,098,814 innev. (1879). K. är till större delen ett enformigt, men frukthart slättland, som vattnas af Oka och dess bifloder Sjistra, Tarusa och Ugra. Af arealen äro 45 proc. åker; de allmännaste sädesslagen, råg och hafre, odlas likväl ej tillräckligt för eget behof, hvaremot hampa skördas ymnigt. Biskötseln njuter stor omvårdnad. De mineraliska tillgångarna utgöras af jernmalm, torf, s", "headword": "Kaluga"}
{"text": "Fiskeri-intendent. Se Fiskeritjenstemän.", "headword": "Fiskeri-intendent"}
{"text": "Arlon [arlå], ty. Arel, välmående, fordom befäst hufvudstad i belgiska prov. Luxemburg, en af landets äldsta städer (det forna Orolaunum Vicus), belägen på en höjd vid floden Semoy, 404 m. öfver hafvet. 8,000 inv. (1902). Den franske generalen Jourdan besegrade där österrikarna 17 april 1794.", "headword": "Arlon"}
{"text": "Ericus Nicolai (Erik Nilsson), teolog, lärare i Uppsala, idkade studier vid utländska högskolor och var 1485-89, såsom och teologie , examinator i filosofiska fakulteten i Leipzig. Sannolikt 1488 förvärfvade han där teol. doktorsgraden och blef omkr. 1494 domkapitlets i Uppsala scholasticus samt lärare vid den 1477 inrättade högskolan. Han har blifvit bekant genom sina öfversättningar af Gersons Bock aff dyäöwlsens frästilse (1495), den första (af Johan Faber, se denne) på svenska tryckta boken (ett fotolito", "headword": "Ericus Nicolai"}
{"text": "Fotogravyr (af grek. fos, ljus, och gravyr, se d o.) 1. Heliogravyr (af grek. helios, sol), ett fotomekaniskt s. k. djuptrycksförfarande. Det vanligaste utföringssättet är följande. En polerad kopparplåt förses i ett puderskåp med ett fint lager af asfaltpulver, som man fastsmälter genom att lätt värma plåten. På den sålunda plåten öfverföres ett under ett halfton- eller streckdiapositiv belyst bikromatgelatinpapper (se Pigmenttryck), som därefter behandlas med varmt vatten, hvarvid en gelatinrelief upps", "headword": "Fotogravyr"}
{"text": "Killing (eg. kidling, dim. af det föråldrade kid), get-unge. Se Getsläktet. Killingeholmen, i Korpo ström i åländska skärgården. I april 1808 hade ryssarna å K. uppkastat en skans, som 28 maj förstördes af manskap från svenska skärgårdsflottan. L. Wrson M. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.", "headword": "Killing"}
{"text": "Prestbol (förr äfven prestbord och i landskapslagarna kyrkobol; jfr Kaplansbol och Klockarebol), kamer., en af de löneförmåner, som inbegripas i de s. k. presträttigheterna och består i bostad med jordbruk. Prestbolen njuta af ålder s. k. prestbolsfriheter, d. v. s. frihet från ordinarie rotering, kronotionde (såvida presten sjelf brukar jorden), utskrifning, dagsverken, inqvartering, gärder, skallgång, tingsgästningspenningar, tingshus- och tiondebolsbyggnad samt en del räntor. Motsvarande skattelindri", "headword": "Prestbol"}
{"text": "Lieban, J., afgick 1912 från Berlins hofopera och tillhör nu Deutsches opernhaus i Charlottenburg.", "headword": "Lieban"}
{"text": "Fenkålsolja. Se Fenkål.", "headword": "Fenkålsolja"}
{"text": "Kutm, bot. Se K u t i k u l a. Kutinisering. Se Cell, sp. 1392, och Kuti-kula 1. Kutler, Nikolaj Nikolajevitj, rysk politiker, f. 1859, var länge en af ryska finansministeriets mest dugande ämbetsmän, avancerade till finansministerns adjoint och (1905) till afdelnings-chef för jordbruksärenden. Hans agrarpolitiska åsikter, bl. a. om önskvärdheten af omfattande af-söndring af kronojord för att främja uppkomsten af ett själfegande bondestånd, Invecklade honom i konflikt med de ledande", "headword": "Kutm"}
{"text": "Schwan, H. N., blef 1809 led. af borgare- (ej bonde-) ståndet.", "headword": "Schwan"}
{"text": "Hogland (fi. Suursaari), ö midt i Finska viken, hänförd till Kymmene härad och domsaga, Viborgs län, Finland. Jämte Tytärsaaris närmare den estländska kusten belägna ö har H. en areal af 30 kvkm. Folkmängden är på bägge öarna omkr. 1,000 pers., finnar. Den nakna granitgrunden medgifver intet jordbruk. Befolkningen, som är härdad och driftig, hämtar därför sin näring nästan uteslutande ur hafvet genom fiske, sälfångst, lotsning och bärgning af gods från strandade fartyg, den sistnämnda en icke obetydlig", "headword": "Hogland"}
{"text": "Vendelboerne. Se Vendsyssel.", "headword": "Vendelboerne"}
{"text": "Munhygien (se Hygien), vården om mun och tänder, utgör en afdelning inom den allmänna hälsovårdsläran, men har på senare tider blifvit ett särskildt och viktigt kapitel däraf, sedan man kommit till insikt om, hvilken stor och utomordentlig betydelse en god munvård har för hela kroppen i öfrigt med dess många, olika organ. Den alltmer vunna kännedomen om munnens bakterieflora och en sådan finnes i hvarje mun, frisk eller sjuk har nämligen ådagalagt, att äfven en mängd sjukdomsalstrande mikroorganismer u", "headword": "Munhygien"}
{"text": "I logiskt förhållande sägas omdömen stå till hvarandra, när man från det enas sanning eller falskhet kan omedelbart sluta till det andras sanning eller falskhet. Sådana förhållanden äro 1) Eqvipollens, då båda omdömena egentligen innehålla detsamma, så att endast formen eller synpunkten åtskiljer dem, t. ex. »Tyskland ligger öster om Frankrike» »Frankrike ligger vester om Tyskland». I detta fall kan man från det enas sanning eller falskhet sluta till det andras sanning", "headword": ""}
{"text": "Fabrikatskatt , detsamma som tillverkningsafgift.", "headword": "Fabrikatskatt"}
{"text": "Asexuell. Se Asexual.", "headword": "Asexuell"}
{"text": "Ofvanstående formler gälla för staplar i form af ostympade pyramider; har stapeln i stället form af en stympad pyramid, fråndrages antalet kulor i den felande spetsen, hvilket antal uträknas med hjälp af samma formel, men med användande af de värden å n (m) j som gälla för det understa lagret i den felande spetsen. Spetsprojektiler uppläggas vanligen ej i staplar, utan ställas i förråden på hyllor. H. W. W. (G. af Wdt.) Kulstötning, idrottst. Se Kast, sp. 1218, jämte fig. å sp. 1219.", "headword": ""}
{"text": "Inom hvarje kloaksystem uppstå mer eller mindre elakartade gaser, som måste afstängas från husledningarna. Dessa ledningar förses därför med något slags spärrventil. Det vanligaste och som bäst ansedda sättet är användningen af det s. k. vattenlåset, som åstadkommes därigenom, att afloppsröret förses med en [liggande S]-formig nedböjning, i hvilken vatten alltid kvarstannar och sålunda hindrar trumgasens framträngande. För att förekomma vattenlåsets sprängning till följd af trumgasens", "headword": ""}
{"text": "Isokyrö. Se Storkyro.", "headword": "Isokyrö"}
{"text": "*Schlözer. 1. A. L. v. S. blef 1765 ord. ledamot af akademien i Petersburg, lemnade Ryssland 1767 och fick 1769 anställning som ord. professor i Göttingen. Han utgaf arven Schwedische biographie enthaltend eine sammlung von lebensbeschreibungen berühmter schwedischer kriegs- und staatsmånner (2 bd, 1760, 1768), delvis bestående af öfversättningar eller sammandrag af förut tryckta biografier. De i arbetet behandlade personerna äro A. L. Lewenhaupt (efter L:s i Boyes »Enväldets skadliga påföljder» införda b", "headword": "*Schlözer"}
{"text": "Postsparbankernas inlåningsränta är i allmänhet något lägre än de enskilda sparbankernas, beroende på bl. a. högre förvaltningskostnader och strängare föreskrifter rörande medlens placering. Som ofvan sagts, är postsparbanken egentligen afsedd att tillvarataga endast smärre belopp, i följd hvaraf den obetydliga ränteskillnaden icke spelar någon afgörande roll. I svenska postsparbanken utgör inlåningsräntan f. n. 3,6 proc. På en och samma motbok beräknas ej ränta på högre belopp än 2,000", "headword": ""}
{"text": "Allmänna hus kallas i lagen sådana byggnader, hvilka det åligger socknen eller häradet att för sina kommunala behof bygga och underhålla, såsom kyrka : klockstapel och kyrkomur, socknestuga och fattigstuga; vidare prästgårdsbyggnad med tillhörande brygghus, bod, visthus, lada, fähus och stall samt tingshus och häradsfängelse o. s. v.", "headword": "Allmänna hus"}
{"text": "Buskovius (Buscovius), Joakim, universitetslärare, ämbetsman. Se Ehrenbusch.", "headword": "Buskovius"}
{"text": "Francis de Croisset [frãsi də krωasä], pseudonym. Se Wiener, Fr. *", "headword": "Francis de Croisset"}
{"text": "Rubiaceæ , Rubiacéer, bot., en stor och för mänskligheten särdeles viktig fam. af serien Rubiales, omfattande såväl resliga träd som buskar och örter. Rubiacéerna igenkännas genom sina korsvis motsatta, helbräddade blad med interpetiolära stipler, som stundom äro örtbladslikt utvecklade. De vanligen tvåkönade och aktinomorfa blommorna sitta i, ofta hufvudlikt, knippe, ha lika många ståndare som kronbladsflikar och ett af vanligen 2 fruktblad bildadt fruktämne med l stift. Frukten är kapsel, stenfrukt ell", "headword": "Rubiaceæ"}
{"text": "*Adams Pik, Eng. Adams Pike [adöms pajk], är icke Ceylons högsta berg. Det har en höjd af 2,250 m.", "headword": "*Adams Pik"}
{"text": "Superior, Lat., öfre, högre; föreståndare, särskildt klosterföreståndare; lärjunge i en högre afdelning af en skola. Jfr Inferior.", "headword": "Superior"}
{"text": "Tetraeder (af Grek. tetra-, fyr-, och hedra, yta), matem., en regelbunden mångplaning, som begränsas af fyra liksidiga och lika stora trianglar. Tetraedern är en regelbunden tresidig pyramid (se d. o.) med liksidiga trianglar till sidor. Den har 6 kantlinier och 4 hörn. I hvarje hörn sammanstöta tre trianglar. Om tetraederns kantlinie kallas a, är gränsytan a[rot]3 och kubikinnehållet 1/12 a [3. rot]2. Gränsytorna bilda med hvarandra en vinkel af 70° 31. G. E.", "headword": "Tetraeder"}
{"text": "Haringvliet [-flit], en af Maas mynningsarmar.", "headword": "Haringvliet"}
{"text": "Vinstandelssystem, nationalek. Uttrycket »andel i (affärs-)vinsten» nyttjas ofta i mycket sväfvande och vidsträckt bemärkelse, eller om alla sådana fall, då personer, som äro anställda i något ekonomiskt företag, erhålla i regeln vid sidan af egentlig »lön», men undantagsvis såsom enda ersättning för sitt arbete i företaget antingen någon på ett eller annat sätt bestämd del af företagets afkastning eller ock vissa fördelar, som bekostas af företagets egare. Företeelser af vidt skiljaktig natur komma då att fall", "headword": "Vinstandelssystem"}
{"text": "*Ribera. 1896 skänkte Aug. Röhss Nationalmuseum två af honom från markisinnan de la Romanas privatsamling i Madrid inköpta taflor, Sankt Paulus eremiten och Sankt Bartolomeus martyrdöd, som antingen äro af R:s hand eller stamma från hans atelier.", "headword": "*Ribera"}
{"text": "Montlhéry [måleri], stad i franska dep. Seine-et-Oise (Ile-de-France), omkr. 20 km. s. s. v. om Paris. Ruiner af forna befästningar, bl. a. ett väldigt, 33 m. högt torn (från 1000-talet). 2,448 inv. (1901). M. är bekant genom grefvens af Charolais (sedermera Karl den djärfve af Burgund) seger där i spetsen för 16 juli 1465 öfver konung Ludvig XI. (J. F. N.)", "headword": "Montlhéry"}
{"text": "Fogeltofta, socken i Kristianstads län, Albo härad. Arealen 3,168 har. 1,116 innev. (1880). Annex till Löfvestad, Lunds stift, Färs kontrakt.", "headword": "Fogeltofta"}
{"text": "Det intresse, hvarmed handteckningar omfattats, har gifvit upphof till flere sätt att reproducera eller rättare facsimilera dem. I äldre tid nyttjades för detta ändamål det s. k. klärobskyrsnittet, senare (på 1700-talet) färgkopparsticket (se Färgtryck). Flere utmärkta samlingar hafva i den vägen åstadkommits af Ploos van Amstel, Mulinari, Scacciati, Zanetti, Chamberlain m. fl. I våra dagar har man i det fotografiskt oföränderliga koltrycket samt i arter", "headword": ""}
{"text": "Veckosjö, längdmått. Se Vika.", "headword": "Veckosjö"}
{"text": "Vieweg [f?v-], Hans Friedrich, tysk bokhandlare, f. 1761 i Halle, d. 1835, började förlags- och tryckeriverksamhet i Berlin 1786, flyttade 1799 till Braunschweig, där han småningom utvidgade sin affär till en af Tysklands mera betydande. Alxinger, Goethe, bröderna Humbcldt, F. von Kleist m. fl. tillhörde förlaget. Y:s son Eduard Y. (17971869) bragte förlaget till ytterligare blomstring och intresserade sig särskildt för de naturvetenskapliga arbetena. Eduards son Heinrich V. (1826-90) öfvertog", "headword": "Vieweg"}
{"text": "Hus, Johannes, den bömiske förelöparen till reformationen, föddes 6 juli 1369 i köpingen Husinecz i södra Böhmen. Hans föräldrar tillhörde allmogen. 1389 blef han student i Prag, där han 1396 blef magister och från 1398 höll offentliga föreläsningar. 1400 prästvigd, blef han 1402 predikant vid det nya Betlehemskapellet och 1403 bömiska drottningen Sofias biktfader. Dittills hade han varit trogen anhängare af alla romerska kyrkans satser; omkr. 1402 inträdde emellertid genom bekantskapen med Wycliffe", "headword": "Hus"}
{"text": "Ryd , Östra, socknar. Se Östra Ryd.", "headword": "Ryd"}
{"text": "Langå. Se Langaa.", "headword": "Langå"}
{"text": "Becker , Nikolaus, tysk författare, f. 1809 i Rhenprovinsen, d. 1845, är känd genom den patriotiska dikten Rheinlied (Sie sollen ihn nicht haben, den freien deutschen Rhein, 1840), som mottogs med stormande jubel i hela Tyskland och erhöll mer än 100 tonsättningar. Alfred de Musset svarade med visan och Lamartine med .", "headword": "Becker"}
{"text": "Fasis. 1. I forntiden namn på en på Kaukasus upprinnande och i östra delen af Svarta hafvet utfallande flod (nu Rioni eller Poti), hvilken af de gamle ansågs utgöra gränsen mellan Europa och Asien. 2. En vid mynningen af denna flod belägen stad. Efter denna ort äro de under namn af fasaner (Grek. fasianoi, Lat. aves phasianae) kända foglarna uppkallade. Jfr Fasanslägtet. A. M. A.", "headword": "Fasis"}
{"text": "Bereny, Jasz-B., köping i ungerska komitatet Temes, vid floden Zagyva. Omkr. 20,200 innev. Fransiskankloster. Betydlig klädesfabrikation.", "headword": "Bereny"}
{"text": "Caique [-ik], fr., sjöv., ett slags båt. Se Kaik.", "headword": "Caique"}
{"text": "Avancera 1. Avanser a, göra framsteg, vinna befordran. AvanT (Fr. avanie, förolämpning). Detta ord nyttjas i synnerhet om de turkiske ämbetsmännens penningeutpressningar af de kristne köpmän, som handla på Levanten. Avans, Avansera. Se Avance, Avancera. A vant-garde, Fr. 1) Krigsv., förtrupp, den truppafdelning, som till marschens betryggande tågar framför hufvudstyrkan (jfr Arriére-garde). Dess styrka och sammansättning bestämmas efter de rådande förhållandena. Vid marsch mot fienden göres", "headword": "Avancera"}
{"text": "Heliga Treenighetens toskanska eremiter. Se Augustiner.", "headword": "Heliga Treenighetens toskanska eremiter"}
{"text": "Masada, en af makkabéerna anlagd, af Herodes den store ännu mer befäst och till ett stort krigsmagasin inrättad bergfästning i Palestina, på en brant klippa vid vestra stranden af Döda hafvet. Under romarnas krig med judarna var M. ett af de senares starkaste stöd. Ruiner finnas under namnet Sebbe.", "headword": "Masada"}
{"text": "Neustädtel [nöj-], stad i konungariket Sachsen, kretsen Zwickau, straxt s. om staden Schneeberg. 3,549 innev. (1880). Spetsknyppling, bergverksrörelse (silfver, vismut, nickel, kobolt).", "headword": "Neustädtel"}
{"text": "Vetenskap, likartade detaljkunskapers sammanfattning till ett ordnadt och på organiskt sätt sammanhängande helt. Beherskandet af ett vidsträcktare kunskapsstoff endast genom minnet utgör lärdom i underordnad bemärkelse. Vetenskap uppkommer, först om detta stoff, ett aggregat af vetande, förenas till en efter logikens lagar uppförd lärobyggnad (se vidare System). I allmänhet har vetenskapen en erfarenhetsmässig och en rationel sida. Med hänsyn till den förra skiljer man på en mängd olika vetenskaper, allte", "headword": "Vetenskap"}
{"text": "Albium Ingaunum. Se Albenga.", "headword": "Albium Ingaunum"}
{"text": "Kempen [kom-] 1. Kempenland, flå., ås i Belgien och Nederländerna. Se C a m p i n e. Kempen [kem-]. 1. Kretsstad i preussiska reg.-omr. Dusscldorf (Rhenprovinsen), vid järnvägslinjer till Köln och Venloo. 6,896 inv. (1905). Gymnasium, döfstumskola, museum och mångsidig industri. K. hörde fordom till ärkebiskopsstiftet Köln och är Thomas a Kempis födelseort. - 2. Stad i sydligaste delen af preussiska reg.-omr. Posen. 5,879 inv. (1905). Maskin- och cementtillverkning;", "headword": "Kempen"}
{"text": "Om åtskilliga här ofvan ej nämnda pensionsföreningar och pensionskassor se art. Allmänna änke- och pupillkassan (äfven i Suppl.), Apotekarekårens lifränte- och pensionskassa (äfven i Suppl.), Artisternas och litteratörernas pensionsförening, Barnmorskornas pensionsanstalt (i art. Riksförsäkringsanstalten, sp. 366), Dramatiska och musikaliska artisternas pensionsförening, Enskilda järnvägarnas pensionskassa (äfven i Suppl.), Folkskollärarnas pensionsinrättning (äfven i Suppl.),", "headword": ""}
{"text": "Melle, negerfolk. Se Mandenga.", "headword": "Melle"}
{"text": "Fattigläkare, förr benämning på stadsdistriktsläkare. Se Sjukvård.", "headword": "Fattigläkare"}
{"text": "Chabaneau [sjabanå], Jean Eugène Camille, sydfransk språkforskare, f. i Nontron (depart. Dordogne) d. 4 Mars 1831, är professor i romanska språk vid fakulteten i Montpellier sedan 1878. Han har flere gånger prisbelönta utaf Institutet, hvaraf han är korresponderande medlem. 1890 kallades han till hedersdoktor vid universitetet i Halle. Bland C:s lärda arbeten må nämnas Histoire et théorie de la conjugaison française (1868; 2:dra uppl. 1878), Grammaire limusine (s. å.), La langue et la littérature provenç", "headword": "Chabaneau"}
{"text": "Gilberts hål , en vid Kumlaby by, på östra kusten af Visingsö, belägen, med dy eller snarlikt ämne fylld, djup hålighet i jorden. Enligt en sägen skall hålet ha medelst trolldom åstadkommits af trollkarlen Kettil Runske, under det att en annan trollkarl, Gilbert, var sysselsatt med att genom en graf dela ön i två delar. I samband med detta Gilberts gräfningsarbete sättes äfven uppkomsten af en med två (nu igenrasade) öppningar försedd grotta i skifferberget vid stranden några hundra fot norr om öns sydöstra", "headword": "Gilberts hål"}
{"text": "Dussek [duʃek], Ján Ladislas, bömisk pianist och tonsättare, f. 1761 i Časlau, d. 1812 i Saint-Germain-en-Laye, studerade först till teolog, företog från 1783 vidsträckta konstresor som pianist, försökte sig 1792—1800 som musikförläggare i London samt fick 1802 anställning hos den musikälskande prins Ludvig af Preussen och 1808 hos furst Talleyrand i Paris. Både såsom virtuos och tonsättare riktade D. i väsentlig mån pianotekniken. Han var en af de förste pianister, som spelade med full, sjungande ton", "headword": "Dussek"}
{"text": "Grundmassa, skogsh., det å rot stående virkesförrådet.", "headword": "Grundmassa"}
{"text": "Gregorius Thaumaturgos (), f. i Neocæsarea i Pontos, d. 270, hette eg. Theodoros. Han blef kristen genom Origenes i Cæsarea i Palestina, hvarest han fem år till 239 studerade under Origenes ledning. Till denne riktade han ett berömdt loftal, som är vår viktigaste källa för kännedomen om Origenes undervisningssätt. 244 blef han biskop i sin födelsestad. Han var en af den origenistiska skolans mest betydande män, energisk och praktiskt verksam för kristendomen. På dödsbädden tröstade han sig med, att han ej", "headword": "Gregorius Thaumaturgos"}
{"text": "Slottsmagasinet i Stockholm, kam., en magasinsbyggnad af sten, belägen på Skeppsholmens sydsida. Dit levererades kronans spannmål af ränte- och tiondegifvare samt arrendatorer i kringliggande bygder. Det motsvarade således landsorternas kronomagasin och förvaltades lika med dem (se Magasinsstaten). Enligt Elers var byggnaden 1779 förfallen och reparerades. Dit flyttades 1796 en del af gamla arsenalens () troféer, hvilka de sista tre åren förvarats på Fredrikshof, men snart återfick slottsmagasinet sin förra a", "headword": "Slottsmagasinet"}
{"text": "Mynt, mått och vikt. 1850 infördes det franska myntsystemet, och 1865 biträdde S. Latinska myntkonventionen. Egna guldmynt (20-francs-stycken) präglade S. först 1883. Den 1907 öppnade Nationalbanken har uteslutande rätt att utge sedlar (7 april 1915: 127,76 mill. frcs). F. ö. funnos 1913 42 enskilda banker med ett sammanlagdt aktiekapital af 244,75 mill. frcs. Ett på metersystemet hvilande mått- och viktsystem infördes 1851 och ersattes 1877 med det egentliga metersystemet.", "headword": ""}
{"text": "Natriumhydrat , Natrium hydricum, Natrium causticum, Kaustikt natron, kem., är natriummetallens hydroxylförening, Na OH, och utgör en af de starkaste oorganiska baserna. Natriumhydrat framställes genom inverkan af kalkhydrat på vattenlösningar af natriumkarbonat enligt formeln: Na = 2 Na OH + Ca CO. Natriumhydratlösningen, som därvid uppstår, indunstas först i järnkittlar och sedan i silfverskålar. Under den senare tiden ha allt större mängder af natriumhydrat framställts genom elektrolys af koksalt. Kemiskt", "headword": "Natriumhydrat"}
{"text": "Vedett (fr. och ty. vedette, af it. vedetta, utkik, utpost), i franska och tyska arméerna namn på en dubbelpost vid kavalleriet. Vedetten postar till häst, och den kan i Tyskland utgöras äfven af 3 man, af hvilka två posta till fots och den tredje håller hästarna. Förr nyttjades benämningen jämväl i Sverige. Jfr Bevakning, Fältvakt och Post. C. O. N.", "headword": "Vedett"}
{"text": "Bladväxter, trädg., prydnadsväxter, som hufvudsakligen odlas för sina dekorativa blads skull. Sådana kultiveras såväl i växthus och boningsrum, t. ex. palmer, ormbunkar, Philodendron, Aspidistra, Musa och en del begonior, som på kalljord, t. ex. majs, hampa, Canna-, Solanum- och Ricinus-arter. Grupper i det fria, planterade med dylika växter, användas ofta i trädgårdsanläggningar och betecknas såsom bladgrupper. C. G. D.", "headword": "Bladväxter"}
{"text": "Adelsmöte. Den svenska adelns rätt att representeras vid riksdagen såsom ett särskildt stånd upphörde vid riksdagen 186566. Ridderskapet och adeln egde dock fortfarande, såsom korporation betraktad, att bevaka åtskilliga intressen af ekonomisk och privilegie-art. Detta föranledde stadgandet (genom riddarhus-ordningen af år 1866) af regelbundet återkommande sammanträden under namn af adelsmöten. Lagtima adelsmöte sammanträder hvart 3:dje år den 15 Februari eller närmaste helgfria dag. Det utser sjelf ordfö", "headword": "Adelsmöte"}
{"text": "Bullockmaskin, en af William Bullock (f. 1813 i nordamerikanske staten New-York, d. 1867) uppfunnen boktryckerimaskin, som var den förste, på hvilken man använde s. k. ändlöst papper vid tryck med stereotypplåtar.", "headword": "Bullockmaskin"}
{"text": "Elastisk, spänstig, tänjbar. Elastisk väfnad, hist., är en till bindesubstanserna hörande väfnad, som ganska rikligt förekommer hos menniskan och djuren. Den finnes spridd bland bindväfven, dels i form af mer eller mindre greniga, fina trådar (), dels såsom mer eller mindre genombrutna, tunna hinnor (elastiska hinnor), t. ex. i huden, i slemhinnorna, i senorna, i blodkärlens väggar o. s. v. Äfven i vissa brosk () finnes sådan väfnad. Den utmärker sig genom sin styfhet och spänstighet, sin skarpa glans o", "headword": "Elastisk"}
{"text": "Dialektolog (af Grek. dialektos, munart, och logos, lära), forskare inom eller kännare af munarterna. Dialektologi, läran om munarter. Adj. Dialektologisk.", "headword": "Dialektolog"}
{"text": "Selensilfver, naumannit, miner., Ag Se, ett på Harz förekommande af selen, silfver och bly bestående, med silfverglans isomorft mineral, som kristalliserar i kuber, har metallglänsande färg och jernsvarta streck. Ant. Sj.", "headword": "Selensilfver"}
{"text": "Väster om 100° v. Gr. börjar högslättens och berglandets torra, delvis ökenartade klimat. Bergen åstadkomma här stora olikheter i temperaturen t. o. m. mellan orter på samma bredd; regnmängden är i allmänhet liten och tilltar mot höjden af bergen. Häraf följer en stor olikhet i vegetation mellan högslätten och bergens högre partier. Man kan som allmän regel säga, att i Colorado och Kalifornien det som ligger lägre än 1,000 m. är öken och det som ligger mellan 1,0001,500 m. halföken,", "headword": ""}
{"text": "Ett mandat på 100 francs (till art. Assignat). blefvo snart den enda utvägen i de ständigt växande finansiella svårigheterna; men ett (särskildt af Mirabeau framhållet) bisyfte med deras utsläppande var till en början att intressera alla sedelinnehafvare, d. v. s. alla samhällsklasser, i egendomarnas försäljning och därmed i sakernas nya ordning. Den första emissionen beslöts i dec. 1789 och var på stora sedelbelopp, men allteftersom metallmynten försvunno ur", "headword": ""}
{"text": "*Rosberg, J. E., har vidare (utom afh. i tidskr. ) författat bl. a. Hembygdsforskningar i skären (1919), läroböckerna Den allmänna geografiens grunder (1920) och Suomen maantiede (Finlands geografi, 1921), reseskildringarna och skisserna Bland alla slags nationer under himmelen den blå (1918), Bygd och obygd (1919), Utrike och utrikare (1920), Gammaldagsfolk m. m. (1921) och Lapplynne (1922). Han är hufvudredaktör för de geografiska samlingsverken och (Jordklotet), där bidrag af honom ingå, liksom i de", "headword": "*Rosberg"}
{"text": "Protes. Se Prothesis äfven i Suppl. *", "headword": "Protes"}
{"text": "Katzbach, biflod till Oder i Schlesien, har sina källor i Riesengebirge, genomflyter staden Liegnitz och utmynnar i Oder straxt nedanför staden Parchwitz. Längd 98 km. Denna flod har gifvit namn åt den stora drabbning, i hvilken fältmarskalken Blücher besegrade en fransk armé under general Macdonald d. 26 Aug. 1813. Napoleon hade lemnat Schlesien för att i Sachsen ställa sig emot den derstädes inbrytande böhmiska armén, då i strid med erhållen befallning Macdonald gick framåt för att uppsöka och slå Blüc", "headword": "Katzbach"}
{"text": "Sophie fsåfi], fr. Se Sofia.", "headword": ""}
{"text": "Koksalt, kem., klornatrium l. natriumklorid, Na Cl, förekommer i naturen allmänt utbredt och rikligen dels i fast form såsom bergsalt (se d. o.), dels löst i hafsvatten. Bergsaltet är stundom tillräckligt rent för att kunna användas, men vanligen är det förorenadt af lera, gips o. d., hvarifrån det renas genom lösning i vatten och den filtrerade lösningens afdunstning, hvarunder saltet utfälles. På många ställen borras marken, till dess bergsaltlager anträffas, hvarefter i borrhålet nedsänkes ett koppar", "headword": "Koksalt"}
{"text": "Pålnoviken, Torne träsks nordvästligaste vik, bekant turistplats.", "headword": "Pålnoviken"}
{"text": "Heterocerk (af grek. heteros, annan, och kerkos, stjärt). Se Fiskar, sp. 412.", "headword": "Heterocerk"}
{"text": "Historia. Landet eröfrades 152526 af Pedro Alvarado (se denne) och tillhörde till 1821 spanska generalkaptenskapet Guatemala. Sistnämnda år frigjorde sig S. från det spanska beroendet och bildade 1823 en union med Guatemala, Nicaragua, Costa Rica och Honduras. Men sedan denna federation upplösts 1839 och förnyade föreningsförsök mellan Honduras, Nicaragua och S. strandat, förklarade sig S. 1853 för suverän republik. Genom sitt geografiska läge indrogs", "headword": ""}
{"text": "*Jeso (af japanerna äfven kalladt Hokkaido) uppgifves officielt hafva en areal af 78,072 qvkm. och tillhörande öar, deribland äfven Kurilerna, 15,940 qvkm., eller tillsammans 94,012 qvkm., med 467,831 innev. (1895) på J. och 1,676 på Kurilerna. I dessa siffror äro dock inberäknade de 50–80 tusen fiskare, som komma från Nippon för att drifva sillfiske eller samla hafstång. Genom anläggning af lands- och jernvägar samt andra kommunikationsmedel och jordbrukskolonier söker regeringen leda invandringen d", "headword": "*Jeso"}
{"text": "Döbereinerska elddonet, ett af den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner (Doebereiner), f. 1780, d. 1849, uppfunnet elddon (se d. o.).", "headword": "Döbereinerska elddonet"}
{"text": "Vinsköldlusen, Margarodes vitium, zool., tillhör fam. Coccidæ (se S k ö l d l ö s s) och lefver underjordiskt på vinstockarnas rötter i Chile, Argentina och Paraguay. I. T-dh. Winslow, Johan Jakob, f. 1638 i Osby, Skåne, d. 20 mars 1709, blef 1689 e. o. professor i kyrkohistoria i Lund. Om hans dagbok under skånska kriget 1676-79 seSthen Jacobsen. Winslow [o^nsláu], nordamerikansk Nya-Englands-släkt. 1. Edward W., guvernör i kolonien Plymouth, f. 18 okt. 1595 i Droitwich", "headword": ""}
{"text": "Svenska prästerskapets understödsförening (förk. S. P. U.), stiftad 1 mars 1911 på initiativ af boktryckaren H. Th. Ohlsson i Lund, har till syfte att vid delegares död bereda änka och stärbhus ett kapitalunderstöd af visst belopp. Delegarna äro efter 1920 indelade i 5 grupper, som för sitt stärbhus kunna beräkna resp. 500, 1,000, 2,000, 3,000 och 4,000 kr. Understödet utdelas omedelbart efter dödsfall utan anmälan eller ansökan från stärbhuset, hvarigenom hjälpen kan komma, just då den bäst behöfs. Föreningen trädde i verksamhet 1 ma", "headword": "Svenska prästerskapets understödsförening"}
{"text": "Alain de Lille [aläng dölil. Se Alanus ab Insulis.", "headword": "Alain de Lille"}
{"text": "Danse macabre [däs makäbr], fr. Se Dödsdansen.", "headword": "Danse macabre"}
{"text": "Holmestad, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 4,381 har. 1,060 inv. (1908). Annex till Götene, Skara stift, Kinna kontrakt.", "headword": "Holmestad"}
{"text": "Cayley [kēli], Arthur, engelsk matematiker, född i Richmond d. 16 Aug. 1821, studerade i Cambridge matematik, men egnade sig sedermera åt den juridiska banan och var 1849–63 praktiserande advokat i London, under hvilken tid flere af hans vigtigaste matematiska arbeten utfördes. Sedan 1863 till sin död, d. 26 Jan. 1895, var han professor i ren matematik vid universitetet i Cambridge. C. var en af Englands mest framstående matematici under 1800-talet och utöfvade ett mycket stort inflytande på den utvec", "headword": "Cayley"}
{"text": "Fulla, Nord. mytol., var gudinnan Friggs kammartärna och förtrogna samt hade vården om sin herskarinnas smycken och kläder. Nanna sände från underjorden en guldring till sin väninna F.. Hon skildras såsom en mö med utslaget hår och gyllene band om hufvudet. Namnet angifver henne såsom ymnighetens och yppighetens gudinna och ställer henne vid sidan af romarnas Abundantia (se d. o.). I den tyska Merseburgsdikten säges F. vara en syster till Frigg. Th. W.", "headword": "Fulla"}
{"text": "Traflöpning, sportv. Se Traf t af lin g. Trafsport. Liksom kapplöpningar (se d. o.) för fullblodsafveln utgöra traftäflingar (se d. o.) för landthästafveln ett viktigt hjälpmedel till utveckling af egenskaper, som betinga hästens bruksvärde. Trafsporten verkar dels genom det urval bland afvelsmaterialet, hvartill den ger anledning, dels genom den träning, som måste föregå täf-lingarna. Trafsportens egentliga uppgift är att vara ett medel till hästafvelns främjande, ej", "headword": "Traflöpning"}
{"text": "*Alkaloider (Organiska alkalier, Växtbaser). 1. Kem. Dessa ämnen, af hvilka numera de flesta äro med afseende på sin byggnad fullt utredda, kunna indelas i vissa hufvudgrupper: I. Alifatiska aminer, t. ex. kolin, mu- skarin (se dessa ord), och aromatiska aminer, t. ex. hordenin. II. Derivat af olika kväfvehaltiga ringsystem, nämligen af: a) pyridin (se d. o.), t. ex. koniin, nikotin (se dessa ord); b) kondenserade pyrrolidin- och piperidinringar se Piperidin), t. ex. atropin, kokain (se dessa", "headword": "*Alkaloider"}
{"text": "Bugge . 1. Peter Olivarius B., norsk präst, f. 1764 i Holt (Nedenes amt)), d. 1849, tog 1786 teologisk examen och 1787 magistergraden i Köpenhamn samt blef 1795 teologie doktor i Göttingen och innehade sedan åtskilliga prästerliga befattningar i Norge och Danmark. 1804-42 var han biskop i Trondhjem. Såsom en af Norges förnämste andlige intog B. en mycket bemärkt ställning; men samtiden hade mycket att anmärka mot hans karaktär. I sitt förhållande till regeringen utmärkte han sig före 1814 genom en oaf", "headword": "Bugge"}
{"text": "Landsberg , Paul Ludvig. Se Leijonsparre.", "headword": "Landsberg"}
{"text": "Skytte (skref sig själf S c h ti 11 e), Henning, biskop, f. 12 okt. 1620 i Nyköping, d. 31 dec. 1707 i Kalmar, son till Henning Nilsson Schiitte (se Skytte, svenska adliga ätter, 1), blef efter studier vid kollegiet i Stockholm student i Uppsala 1639 och vann där magistergraden 1646, idkade därefter studier vid flera tyska universitet (Eostock, Wittenberg, Leipzig, Strassburg) samt besökte äfven Paris, London, Oxford och Leidenuniversitetet. S. blef 1652", "headword": "Skytte"}
{"text": "Maaninka [mān-]. 1. Sjö i Savolaks, Finland, utgör den nordvästligaste fjärden af Kallavesi, sammanhängande med de sydligare fjärdarna genom Ruokovirta kanaliserade ström samt med det nordliga Onkivesi genom kanalerna vid Vianto och Ahkionlaks. Areal 45 kvkm. 2. Socken vid nämnda sjö, i Kuopio län, härad och domsaga. Landareal 424 kvkm. Befolkningen, finsk, 7,015 pers. (1910). Imperiellt pastorat af 1:a kl., Kuopio stift, Kuopio kontrakt. A. G. F.", "headword": "Maaninka"}
{"text": "Marklära. Den 3:e agrogeolog- (eller pedolog-)konferensen hölls i Prag 1922, den 4:e i Rom 1924. — Bland framstående svenska forskare på marklärans område böra nämnas H. v. Post och A. M. Atterberg. K. A. V—g.", "headword": "Marklära"}
{"text": "Louisiana hade 1,798,509 inv. (903,335 män och 895,174 kvinnor), 14 på 1 kvkm., 1920, en folkökning sedan 1910 med 8,6 proc. 1,096,611 voro hvita (61 proc.), 700,257 negrer (38 proc.) och 1,066 indianer (s. å.). Af 44,871 i utlandet födda hvita voro 522 svenskar, 555 norrmän och 331 danskar. Folkskolorna hade 211,227 hvita lärjungar och de högre folkskolorna 26,840. Normalskolorna äro nu 4. — Farmernas antal var 135,463 med 4,055 mill. har areal, hvaraf 2,277 mill. har odlad jord, med ett värde af 589,83", "headword": "Louisiana"}
{"text": "Catania (Catanea). 1. Provins på Sicilien. 4,966 kvkm. 705,412 inv. (1901), 142 på l kvkm. C. delas i fyra distrikt. 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid sydöstra foten af Etna och vid hafvet. Siciliens vackraste och näst Palermo största stad. 149,295 inv. (1901). Säte för ärkebiskop, prefektur, appellationsdomstol och en handelsdomstol, ett universitet (från 1444), ett lyceum, ett gymnasium och tekniska läroanstalter af flera slag. De breda, raka gatorna, af hvilka Via Stesicoro Etnea och Corso Vittor", "headword": "Catania"}
{"text": "Torbjörntorp , socken i Skaraborgs län, Gudhems härad. 938 har. 475 inv. (1917). Annex till Falköpings stad, Skara stift, Falköpings kontrakt.", "headword": "Torbjörntorp"}
{"text": "Syre, oxygenium, kem., ett icke metalliskt grundämne, som upptäcktes 1774 af Priestley samt något senare af Scheele. Blandadt med qväfgas förekommer syre i den atmosferiska luften, förenadt med väte i vatten och i förening med andra grundämnen i de flesta kroppar i naturen. Det kan framställas på flere sätt, beqvämast genom upphettning af kaliumklorat, som sönderdelas i syre och klorkalium: KClO = 3O + KCl. I stort framställes syrgas af luft, som ledes genom en upphettad blandning af natriumhydrat", "headword": "Syre"}
{"text": "Ulvesund. Se Ulvsund (äfven i Suppl.).", "headword": "Ulvesund"}
{"text": "Kolumbium. Se Niobium.", "headword": "Kolumbium"}
{"text": "Preparera (Lat. praeparare), förbereda; i förväg behandla; förberedande genomgå (en lexa); bereda, tillreda, göra ett preparat.", "headword": "Preparera"}
{"text": "Pestilensrot, bot. Se Petasites.", "headword": "Pestilensrot"}
{"text": "Schulze [ʃoltse], Wilhelm, tysk språkvetenskapsman, f. 1863 i Burgsteinfurt, filos. doktor i Greifswald (hans doktorsafhandling, Quæstionum Homericarum specimen, 1887, ingår i det nedannämnda arbetet ), professor i indoeuropeisk språkvetenskap efter hvartannat i Marburg, Göttingen och Berlin, där han (1901) efterträdde J. Schmidt. Han är medutgifvare (sedan 1905) af Zeitschrift für vergleichende sprachforschung. Bland hans mest betydande skrifter må nämnas De reconditioribus quibusdam nominum in -YE ex", "headword": "Schulze"}
{"text": "Morgonbladet, finsk daglig tidning för politik, ekonomi och literatur, utgafs i Helsingfors 18721873, Aug. Hagman 18731883, K. W. Forsman 1877 och K. Castrén 1884. Tidningen var en ifrig förkämpe för den fennomanska riktningen. Den hade sina flesta läsare bland landets prester och intog i politiska frågor samma hållning som nämnda stånd vid landtdagarna. Ortodox i religiösa frågor, var tidningen strängt konservativ i politiskt hänseende. Mot den svenska odlingen i Finland visade bladet städse stor fientlighe", "headword": "Morgonbladet"}
{"text": "Delitzsch, stad i preussiska regeringsområdet Merseburg, prov. Sachsen, vid Lober. 8,235 innev. (1875). Fabriker. Straffanstalt.", "headword": "Delitzsch"}
{"text": "Sagu (F.Sauwuo), kustsocken i Åbo och Björneborgs län, Piikkis härad och domsaga, bildar med Karuna kapellförsamling ett imperielt pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift och domprosteri. Areal 267 qvkm. Befolkningen 4,612 personer (1887), deraf omkr. sjettedelen svensktalande.", "headword": "Sagu"}
{"text": "Lund—Trälleborgs järnvägar. Se Landskrona—Lund—Trälleborgs järnvägar. Suppl.", "headword": "Lund—Trälleborgs järnvägar"}
{"text": "Simonides (Lat. Simonides), namn på två forngrekiska skalder. 1. S. från Amorgos, en bland de äldre jambogra erna (se d. o.), lefde i 7:de årh. f. Kr. Bland de bibehållna fragmenten af hans jambiska dikter är ett tämligen omfångsrikt, innehållande ett slags satirisk qvinnospegel, i hvilken qvinnornas egenskaper härledas från åtskilliga djurs. 2. S. från Keos, född år 556, död 468 f. Kr., en bland Greklands förnämste lyriske skalder, var äldre samtida och medtäflare till Pindaros, hvilken han väl är unde", "headword": "Simonides"}
{"text": "Silfverstaten, namn på nord-amerikanska staten Colorado (se d. o. 4. Suppl.). *2.", "headword": "Silfverstaten"}
{"text": "Violinklav. Se G-klav.", "headword": "Violinklav"}
{"text": "Homburg [håm-], Ernst Christoph, tysk psalmdiktare, f. 1605 i Mühla nära Eisenach, d. 1681, juridisk ämbetsman i Naumburg, var en af sin tids mest begåfvade religiösa skalder. Han har författat bl. a. de med våra svenska kyrkosånger införlifvade passions- och påskpsalmerna och (Sv. psalmb. 76 och 109). E. N. S—g.", "headword": "Homburg"}
{"text": "Hevristik (af Grek. hevriskein, finna), uppfinningskonst, metodisk anvisning att göra upptäckter; en del af den använda logiken. Oratorisk hevristik, den del af retoriken, som handlar om inventio, valet af utgångspunkt och grundtema för ett tal. Hevristiska lärometoden, den undervisningsmetod, som leder lärjungen till att steg för steg sjelf uttänka den ena lärosatsen efter den andra.", "headword": "Hevristik"}
{"text": "Görtz, Johann Eustach, grefve v. Schlitz, preussisk statsman, f. 1737, blef 1762 lärare för arfprins Karl August af Weimar. Sedan han 1775 lemnat sin lärarebefattning, erhöll han 1778 af Fredrik II af Preussen uppdrag att besöka hofven i Mannheim och Zweibrücken för att utröna, om ett delningsfördrag afslutits mellan Österrike och Bajern samt om den bajerske tronarfvingen, Karl af Zweibrücken, ämnade protestera mot ett dylikt beslut. G. utförde sitt uppdrag till Fredriks belåtenhet: han förmådde herti", "headword": "Görtz"}
{"text": "Simonstorp, socken i Östergötlands län, Bråbo härad. 16,170 har. 882 inv. (1915). Annex till Kvillinge, Linköpings stift, Norrköpings kontrakt.", "headword": "Simonstorp"}
{"text": "Kausler, Franz von, würtembergsk öfverste och militärförfattare, f. 1794, blef officer vid artilleriet 1811 och deltog med utmärkelse i krigen 181215. Efter sin förflyttning till generalqvartermästarestaben, 1823, verkade han äfven såsom lärare vid krigsskolan. Död i Karlsruhe 1848. K. efterlemnade flere krigshistoriska arbeten af stort värde, bland hvilka hans stora Atlas der merkwürdigsten schlachten (1831Atlas öfver de märkvärdigaste fältslag, med originalets kartor i förminskad skala, 184349) och ha", "headword": "Kausler"}
{"text": "Sans , förr stad i spanska prov. Barcelona, 3 km. v. om Barcelona, nu inkorporeradt i denna stad.", "headword": "Sans"}
{"text": "Samtidigt har L. varit sysselsatt med studium af mossorna, och på detta område utgifvit, i förening med Sullivant, ny uppl. 1865), hvilket arbete innehåller öfver 500 arter, alla preparerade och de flesta äfven samlade af L., samt, i förening med Th. P. James, Manual of the mosses of North America (1884, med 6 taflor). L. är en samvetsgrann forskare, som i hög grad främjat kännedomen om Förenta staternas mossor och fossila växter. Hans arbeten förtjena så mycket större", "headword": ""}
{"text": "Huaraz [ua-], stad i sydamerikanska republiken Perù, depart. Ancachs, vid floden Santa, i en fruktbar dal af Anderna. 4,851 innev. (1876). Guld-, silfver- och koppargrufvor i trakten. H. är förenadt med Chimbote vid kusten medelst en 277 km. lång jernväg.", "headword": "Huaraz"}
{"text": "Myrrha, Gummiresina myrrha, med., farmak. är den i luften stelnade balsamen (»mekkabalsam»), som frivilligt utrinner ur stammar och möjligen gröfre grenar af Balsamodendron Rhrenbergianum Bg och B. opobalsamum Kth, hvilka träd växa i sydliga (»lyckliga») Arabien samt å Somalikusten i mellersta östra Afrika. Den i handeln förekommande bästa drogen, M. electa, består af ur råvaran utplockade, oregelbundet formade, kantigt och knottrigt ojämna stycken, vexlande i storlek från en större ärta till en valnöt", "headword": "Myrrha"}
{"text": "Akyab, stad i Indien. Se Akjab.", "headword": "Akyab"}
{"text": "Skåne (i synnerhet vid Åhus i Kristianstads län) och vid Stockholm, der plantagerna emellertid på senare år något måst maka åt sig genom stadens pågående raska tillväxt. 1800-talets mest bekanta svenska tobaksfabriker tillhöra Stockholm (Aspelin, numera Brinck, Hafström K:ni; m. fl.), Gefle (Rettig, grund. 1809), Norrköping (Swartz, grund. 1751), Malmö (Kockum, grund, under förra hälften af 1700-talet af holländaren Fr. Suell; Unionen; Malmö cigarr- och tobaksfabrik) och Göteborg (Lindström", "headword": ""}
{"text": "Fruktificera (fr. fructifier, lat. fructificare, af fructus, frukt, och facere, göra), sätta frukt, bära frukt.", "headword": "Fruktificera"}
{"text": "Nectariniidae, zool. Se Honingssugarna.", "headword": "Nectariniidae"}
{"text": "Ecklesiastikstaten, sammanfattningen af alla de i kyrkans tjenst stående presterna och lekmännen.", "headword": "Ecklesiastikstaten"}
{"text": "Ruiz Martinez [roineth]. Se Martinez Ruiz.", "headword": "Ruiz Martinez"}
{"text": "Territorialarmé, krigsv. Se Territorialtrupper.", "headword": "Territorialarmé"}
{"text": "Folkkök . Se Ångkök.", "headword": "Folkkök"}
{"text": "Gleichenia Sm., bot., ormbunksläkte af gleicheniacéernas familj, hvilken utmärkes genom nakna sporplättar (sori), bildade af ett fåtal (28) sittande sporangier med central, tvärställd, fullständig ring. Rhizomen äro krypande eller klättrande och bladen oftast en eller flera gånger dikotomiskt förgrenade, med sista ordningens flikar hos undersläktet Eugleichenia runda, hos Mertensia jämbreda eller aflånga. De flesta gleicheniorna tillhöra södra halfklotet (Södra Afrika, Australien, Nya Zeeland, Syd-Amerika", "headword": "Gleichenia"}
{"text": "Kullberg, Nils Axel, urkundsutgifvare, den föregåendes kusin, föddes i Falköping i Okt. 1824, blef 1842 student i Upsala och promoverades 1851 till filos. doktor. Efter tjenstgöring såsom e. o. tjensteman i Ecklesiastikdepartementet och, hufvudsakligen, i Riksarkivet befordrades han i sistnämnda verk 1865 till andre och 1874 till förste amanuens samt 1877 till arkivarie. Död i Stockholm d. 10 Mars 1884. K. utgaf en förteckning af Svenska Riks-Archivets pergamentsbref från och med 1351 (omfattande tiden 1", "headword": "Kullberg"}
{"text": "Teodor (Theodoros), grekisk konstnär. Se Rhoikos.", "headword": "Teodor"}
{"text": "Kmety [kmäti], G y ö r g y, ungersk revolutions-general, f. 1810, d. 29 april 1863 (ej 1865) i London, slöt sig 1848 till ungerska oafhängighetspartiet i dess kamp mot Österrike, förde jan.-febr. 1849 en division af Görgeis armé och fick därefter befälet of ver en själfständig division, utgörande yttersta vänstra flygeln af observationskåren bakom Raab, samt ledde från ena sidan stormningen af fästningen i Budapest. I juni tillintetgjorde han en österrikisk truppstyrka", "headword": "Kmety"}
{"text": "Statsvagn . Se Kaross.", "headword": "Statsvagn"}
{"text": "*Granfelt, A. F., dog i Hausjärvi d. 16 Jan. 1892.", "headword": "*Granfelt"}
{"text": "Sachs, Julius von, tysk växtfysiolog, född d. 2 Okt. 1832 i Breslau, blef 1861 professor i Bonn, 1867 i Freiburg och 1868 i Würzburg, der ett stort växtfysiologiskt institut upprättades under hans ledning. Han adlades 1877. S. är en af samtidens mest framstående växtfysiologer. Hans experimentalfysiologiska undersökningar hafva företrädesvis afsett ljusets och temperaturens inverkan på växternas lif. Bland hans skrifter märkas: Handbuch der experimentalphysiologie (1866), Lehrbuch, der botanik (4:de u", "headword": "Sachs"}
{"text": "Nödfoder. Se Fodermedel.", "headword": "Nödfoder"}
{"text": "N. har i sina strängt vetenskapliga arbeten sökt befria filosofien från döda och öfvervunna problem-formers tyngande barlast och sökt ge den förnyelse i frågor och tankar, som springa fram ur lifvets eget behof af klarhet öfver sig själft. Denna förnyelse har han kunnat skänka genom att anknyta spekulationen å ena sidan till den kritiska filosofiens ursprungskällor hos Kant och Fichte, å den andra till den aktuella forskningen i de särskilda fack-vetenskaperna. Filosofien är icke", "headword": ""}
{"text": "Pustertalrasen (se Pusterdalen), husdjurssk., den största nötkreatursrasen i österrikiska alperna. Den väger 600650 kg. och producerar goda göddjur och dragare. Till färgen är den mörkröd eller brun med mjölkhvitt band från nacken öfver manken, ryggen, korset och bakdelen samt längs undersidan af kroppen till strupgången. H. F.", "headword": "Pustertalrasen"}
{"text": "Nyköpings gästabud. En sammanställning af källorna ger Rolf Pipping, i 1924 (tr. 1925).", "headword": "Nyköpings gästabud"}
{"text": "Epok (fr. époque, grek. epoche, hvilopunkt, af epechein, hålla tillbaka). 1. Hållpunkt i tidräkningen; tidpunkt, från hvilken ett nytt tidehvarf tager sin början (man säger därför om framstående personligheter och viktiga tilldragelser, att de tidsskede, tidehvarf, period. 2. Astron., den tidpunkt, för hvilken vissa astronomiska uppgifter äro gifna, nämligen uppgifter för sådana kvantiteter, som förändra sig med tiden. Så är t. ex. en stjärnkatalog upprättad för en viss epok, ty stjärnorna ändra s", "headword": "Epok"}
{"text": "Listjärn, skpsb. Se List, sp. 760.", "headword": "Listjärn"}
{"text": "Naturbeskaffenhet. A:s kuster äro mindre inskurna än någon annan världsdels, och bristen på halföar af någon betydenhet är påfallande. Somalilandets stora horn sammanhänger genom en så bred bas med A:s hufvudmassa, att det knappast kan betecknas som halfö. Detsamma gäller om de i Nord-Afrika framspringande utbuktningarna Barka, Tunisien och Tanger. Af alla kontinenter är det endast Syd-Amerika, som i lika hög grad som A. saknar halföbildningar. Antalet vikar och bukter är likaledes", "headword": ""}
{"text": "Lotsbyrån. Se Lotsstyrelsen.", "headword": "Lotsbyrån"}
{"text": "Åen Sire. Se Siredalen.", "headword": "Åen Sire"}
{"text": "Sockermajs, bot. Se Majs, sp. 571. Sockerpalm, svensk benämning på en af de palmarter, som lämna socker. Se A ren g a. Sockerraffinering. Se Socker, sp. 227. Sockerröret, Saccharum officinarum L., bot., är ett ståtligt gräs (fam. Graminece, Andropo-gonece), hvars höjd växlar mellan 2 och 5 m., med en tjocklek af 3-5 cm. (fig. l o. 2). Det fasta, hårda strået är fylldt af en märg, rik på saft med omkr. 18 proc. rörsocker, samt ihåligt endast i den öfversta delen, som bär", "headword": "Sockermajs"}
{"text": "Melander. 1. Kurt Reinhold M., finländsk historiker, f. 18 nov. 1858 i Kuopio, filos. licentiat 1887, blef docent i finsk, rysk och nordisk historia vid Helsingfors universitet 1887 och ånyo 1902 (däremellan var han lyceilektor i Åbo och Helsingfors) samt 1904 öfverlärare vid finska normallyceet. Hans första arbete var en doktorsafh. om Finlands samt Kexholms läns och Ingermanlands förhållanden 1617—34, och denna tidsperiod (skatter, jordarrenden) har han senare behandlat i ett par afh., som ingå i . Där", "headword": "Melander"}
{"text": "Scheiding, Filip von, diplomat, född 1570, blef 1602 kammarjunkare hos Karl IX, 1606 hofmarskalk, 1607 häradshöfding i Kinds härad, s. å. generalkommissarie vid armén i Livland, s. å. ståthållare på Narvas slott, 1614 öfverste krigskommissarie vid armén i Ryssland, 1615 riksråd och kammarråd, 1616 ståthållare öfver Kopparbergs bergslag och Öster-Dalarna, 1628 guvernör öfver Estland, från hvilken befattning han 1642 fick afsked, 1634 president i Dorpts hofrätt och 1635 kansler för akademien i sistnämnda st", "headword": "Scheiding"}
{"text": "Tjecho-slovakiska republiken. Se Tjecher, sp. 176.", "headword": "Tjecho-slovakiska republiken"}
{"text": "Rödalger, bot. Se Florideae.", "headword": "Rödalger"}
{"text": "Neogæa (af grek. neos, ny, och gaia, jord), zool., benämnes stundom den neotropiska regionen. Se Djurgeografi, sp. 568. L-e.", "headword": "Neogæa"}
{"text": "Cardansk upphängning 1. Kompassupphängning, fys., en af den italienske fysikern Geronimo Cardano uppfunnen metod att så upphänga föremål vid ett stöd, att de icke kunna deltaga i stödets rörelser. Detta slags upphängning nyttjas på fartyg för att hindra lampor, kronometrar, barometrar o. s. v., hvilka för att uppfylla sitt ändamål måste hafva en oförändrad ställning, att deltaga i skeppets krängningar. Metoden består däruti, att föremålet icke direkt fästes vid eller får hvila på någonting, som är fast förbundet me", "headword": "Cardansk upphängning"}
{"text": "Kabelgatt, sjöv., ett mindre, afstängdt rum på handelsfartyg, afsedt till förvaringsplats för tågvirke, block o. d. Den af besättningen, som sköter och har ansvaret för kabelgattet, kallas båtsman (af eng. boatswain) och anses vara förste man bland besättningen i skansen. R. N.*", "headword": "Kabelgatt"}
{"text": "Aubanel [åbanäll], Joseph Marie Jean Baptiste Théodore, provensalsk skald, f. 1829 i Avignon, d. 1886 därstädes, till yrket boktryckare, var skattmästare i Félibre-förbundet och näst Mistral dettas yppersta skaldeförmåga. Hans fina och svårmodiga kärleksdikter, samlade i La Miougrano entraduberto (Den halföppna granatfrukten; 1860, 2:a uppl. 1876), tillvunno honom hedersnamnet . A. var det djupaste lyriska temperamentet bland förbundsbröderna. Att hans ungdoms älskade gick i kloster satte en prägel af", "headword": "Aubanel"}
{"text": "Quintana [kintana], Manuel. Se Argentina. Suppl., sp. 276.", "headword": "Quintana"}
{"text": "Hinterland, ty., , benämning på landområden, särskildt i mindre civiliserade delar af världen, hvilka ligga innanför () ett verkligen koloniseradt område och, vanligen utan att direkt förvaltas som en del af detta, dock folkrättsligt stå under samma suveränitet och tillhöra dess ekonomiska intressesfär. V. S-g. Hintze, Paul von, tysk sjöofficer och diplomat, f. 13 febr. 1864 i Schwedt, tjänstgjorde 1882 -1911 i marinen, där han nådde kommendörs grad ( han fick sedermera konter-amirals titel). H. blef 1903", "headword": "Hinterland"}
{"text": "Ny högtyska (betecknas Nht). Se Tyska språket.", "headword": "Ny högtyska"}
{"text": "Nascimento, F. N. do. Se Portugisiska literaturen, sp. 66.", "headword": "Nascimento"}
{"text": "Fréjus [fresjyss l. -sjy], stad i franska depart. Var, på en höjd nära mynningen af ån Reyran, 2 km. från Medelhafvet. Omkr. 2,800 innev. Biskopssäte. Tillverkning af kork och såpa. Sardellfiske. F., sannolikt ursprungligen en anläggning af massilier, koloniserades af Julius Caesar och kallades derefter Forum Julii. Augustus lät der anlägga en stor vattenledning, som ledde floden Siagnes vatten till F., cirkus, flere bad samt den stora hamnen, som var en station för romerska flottan, men som blifvit", "headword": "Fréjus"}
{"text": "Magnesiumnitrid , kem. Se Magnesium.", "headword": "Magnesiumnitrid"}
{"text": "Signerade C. A,, stadens Rijksmuseum 3 signerade bilder. Äfven åtskilliga andra städers museer ega taflor af honom. U. var tillika raderare och utförde glasmålningar för kyrkor. C. R. N.*", "headword": ""}
{"text": "Piippola. 1. Domsaga i Uleåborgs län, Finland, lyder under Vasa hofrätt och omfattar 3 tingslag fördelade på Piippola, Kestilä, Haapajärvi, Pidisjärvi (Nivala), Reisjärvi, Kärsämäki och Pyhäjärvi socknar samt Pulkkila kapell. Areal 6,203 qvkm. 27,425 innev. (1885). 2. Socken i ofvannämnda domsaga, Haapajärvi härad, bildar med Pulkkila kapell ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Kuopio stift, Brahestads kontrakt. Areal 1,936 qvkm. Befolkningen, finsk, 4,961 personer (1885). A. G. F.", "headword": "Piippola"}
{"text": "Ersmässa, Ersmässe-ax. Se Eriksmässan.", "headword": "Ersmässa"}
{"text": "Hundraårskrigen kallas den af krig fyllda period af Norges historia, som börjar med Harald Gilles anspråk på medregentskap med Magnus, Sigurd Jorsalafares son (1130), och slutar med Skule Baardssons fall utanför Helgeseters kloster (1240). Se vidare Norge (Historia). O. A. Ö.", "headword": "Hundraårskrigen"}
{"text": "Litt.: Acosta, Compendio histórico del descubrimiento y colonizacion de la Nueva Granada (Paris 1848), Garcia y Garcia, Relacion de los vireyes del nuovo reino de Granada (en kompilation af de spanske vicekonungarnas rapporter, New York 1869), Schumacher, Geschichte der Vereinigten staaten von C. (i Sybels Hist. zeitschr., 1875), Borda, (Bogotá 1890), Moses, (engelsk öfversättning af den nu gällande författningen, Philadelphia 1898), och Scruggs, The columbian and", "headword": ""}
{"text": "Siebold [sibålt], bajersk familj, till hvilken hört många framstående läkare. 1. Karl Kaspar von S., f. 1736, d. 1807, var först kirurg, blef 1769 med. doktor, verkade därefter med stor framgång till sin död som professor i anatomi, kirurgi och obstetrik vid universitetet i Würzburg. Han var fader till S. 2-5. 2. Johann Georg Christoph von S., f. 1767, d. 1798 som professor i Würzburg. 3. Johann Theodor Damian von S., d. 1828 som öfvermedicinalråd i Darmstadt. 4. Johann Bartholomäus von S., f. 1774,", "headword": "Siebold"}
{"text": "Karl Magnusson, en af Birger Jarls bröder, var konung Johan Sverkerssons kansler och biskop i Linköping. I korståget emot esterna 1220 led han martyrdöden. K. H. K.", "headword": "Karl Magnusson"}
{"text": "Deus terminus, lat., rom. myt., . Se Terminus.", "headword": "Deus terminus"}
{"text": "Sterlingmetall (S t i r l i n g m e t a 11). Se M ä s-s i n g, sp. 288.", "headword": "Sterlingmetall"}
{"text": "Etzdorf (Ezdorf), Johann Christian Michael, tysk landskapsmålare, f. 1801, d. 1851, fick sin konstnärliga utbildning i München. Han framställde företrädesvis det dystra och ödsliga i naturen och tog dervid Ruysdael och Everdingen till förebilder. Denna smakriktning förde honom till Norge och Sverige, hvilka lands natur han grundligt studerade under 1820-talet. E. vistades länge i Stockholm (af hvars konstakademi han var medlem) och blef derigenom icke utan inflytande på de svenske målarna, hvilka af ho", "headword": "Etzdorf"}
{"text": "Goes [chus] l. Ter G., stad i holländska prov. Zeeland, på ön Zuid-Beveland, genom kanal förenad med Scheldes östra mynning. Omkr. 6,000 innev. Skeppsbyggen, linnemanufakturer.", "headword": "Goes"}
{"text": "Tahirider, persisk dynasti, som regerade 820—873 i Chorassan och angränsande landområden. Se Persien, sp. 556.", "headword": "Tahirider"}
{"text": "Bronnizy, stad i ryska guvern. Moskva, vid jernvägen Moskva–Rjazan. Omkr. 8,000 innev. Bomulls- och ylleväfverier såväl i sjelfva staden som i omgifningen.", "headword": "Bronnizy"}
{"text": "Predikstolen. Se Helagsfjället.", "headword": "Predikstolen"}
{"text": "Automobil (af grek. autos, själf, och lat. mobilis, rörlig), själfgående landsvägsfordon. Den första automobilen konstruerades af en fransman Cugnot i slutet af 1700-talet och drefs med ånga. I England användes på 1830-talet automobiler, drifna af ånga, för passageraretrafik, men blefvo snart förbjudna genom lagstiftning. Sedan explosionsmotorer, drifna af bensin eller gasolja, blifvit uppfunna, konstruerades automobiler, drifna af sådana motorer, först i Tyskland af ingenjören G. Daimler. I Frankrike me", "headword": "Automobil"}
{"text": "Herrera [errera]. 1. Francisco de H. kallad el viejo (), spansk målare, f. omkr. 1576 i Sevilla, d. 1656 i Madrid, var en af de förste bland de spanske målarna i Sevilla-skolan, som grundlade dess kommande storhet genom att införa kraftig färg och djärf penselföring. Han skildras som en rå man mot både sin familj och sina lärjungar. Äfven i sin konst lät han hänföra sig af ett slags raseri, som dock ej hindrade, att man i flera af hans bilder finner en natursann framställning af det nakna, förträffl", "headword": "Herrera"}
{"text": "Ankarcrona, svensk adlig ätt, som härstammar från en Kristofer Jakobsson, som på 1600-talet inkom från Böhmen. Af dennes söner adlades Teodor (se nedan) och Mattias 1717, men slutade själfva sina ätter. Från den tredje sonen, Jakob Christophers, en framstående affärsman (f. 1693, d. 1755), adlad 1751, härstammar den nu lefvande ätten. 1. Teodor A., förut Christophers, sjökrigare, f. 1687 i Karlskrona, uppfostrades hos en farbror i Amsterdam och började sin bana på sjön som superkarg i holländsk-ostindiska", "headword": "Ankarcrona"}
{"text": "Höjdkarta, en karta, ämnad att gifva en så vidt möjligt trogen bild af en trakts eller ett lands allmänna höjdförhållanden och dess höjd öfver ett antaget horisontalplan, vanligen hafsytan. Alltefter skalans storlek är kartan utförd mer eller mindre i detalj. För upprättande af en höjdkarta erfordras att höjden hos en mängd punkter på markens yta är bestämd. Alla de punkter, som ligga vid samma nivå (denna bestämd för hvarje tiotal eller hundratal fot eller meter), omgifvas på kartan af en i de flesta fal", "headword": "Höjdkarta"}
{"text": "Polyvalent serum, vunnet bl. a. genom blandning af olika immunsera, som erhållits ur olika djurslag, hvarigenom sannolikheten ökas, att amboceptorerna i sera skola i den ympades blod finna passande komplement och därigenom komma till kraftig verkan (Dieudonné och Weichardt). Se äfven Multipartial vaccin. Suppl. G. Wrgn.", "headword": "Polyvalent serum"}
{"text": "Asymptot (af grek. nekande a och sympiptein, sammanfalla), mat., icke sammanfallande. Asymptot till en kroklinje kallas den räta eller krokiga linje, till hvilken kroklinjen oupphörligt närmar sig utan att någonsin sammanfalla med densamma. Asymptot till en buktig yta är den plana eller buktiga yta, till hvilken den förra oupphörligt närmar sig utan att någonsin sammanfalla med densamma. Hyperboloid-ytorna hafva till asymptot-yta en kon. F. W. H.*", "headword": "Asymptot"}
{"text": "Tegnaby, kommun och f. d. socken i Kronobergs län, Konga härad, är förenadt med Hemmesjö till en kyrkosocken.", "headword": "Tegnaby"}
{"text": "Urvaçi, ind. myt., en af de gudomliga nymferna (apsaras′er) i den indiska gudavärlden, förmäld med en dödlig konung Pururavas. U. liksom apsaras′er i allmänhet torde ha sin grund i motivet om svanjungfrun. Detta motiv förekommer redan i (X, 64) och går sedan igen i olika varianter i den indiska litteraturen; dramatiskt behandladt af Kalidasa (se d. o.) i skådespelet . Om behandling af svanjungfrumotivet i Indien se Johanssons uppsats . K. F. J.", "headword": "Urvaçi"}
{"text": "Efter faderns död flyttade Désirée till sin syster och sin svåger. Denne begaf sig 1796 med hustru och svägerska till Italien, hvarest han i Mars 1797 blef fransk president i Parma och i Maj s. å. republikens ambassadör i Rom. Under sina resor uti Italien åtföljdes Josef ofta af den unge general Duphot, hvilken redan då intog ett framstående rum bland republikens härförare. Med honom blef Désirée trolofvad. Dagen för bröllopet var redan utsatt till d. 30 Dec. 1797, men ett upplopp i Rom", "headword": ""}
{"text": "Höckert, J. F. 1926 höll konstakademien i Stockholm en minnesutställning af H:s verk. Se H. Cornell, (i , XXXV, 1926). *°", "headword": "Höckert"}
{"text": "*Döbereinerska elddonet. Se Elddon.", "headword": "*Döbereinerska elddonet"}
{"text": "Ofelbarhet (Infallibilitet) kallas den ämbetsegenskap hos den romerske påfven, i kraft af hvilken allt det, som han ex cathedra Petri (från Petrus), d. v. s. i sin ämbetsutöfning som den kristna kyrkans herde och Kristi ståthållare på jorden, bestämmer och påbjuder rörande tros- och sedeläran samt därmed besläktade kyrkliga angelägenheter, har gudomlig auktoritet och därför ovillkorligen bör tros och åtlydas. Denna högsta läroauktoritet inom kyrkan (suprema magisterii potestas) är en sida af påfvens prima", "headword": "Ofelbarhet"}
{"text": "Pagaj. Se Paddel.", "headword": "Pagaj"}
{"text": "Dunér, N. K., blef 1887 e. o. professor i astronomi vid Lunds universitet och erhöll 1888 den ord. professuren i samma ämne vid Upsala universitet. Han har varit censor vid mogenhetsexamina 1891 samt från 1893. D. deltog 1861 och 1864 i de af Nordenskiöld ledda Spetsbergsexpeditionerna, 1863 i stiftandet af »Astronomische gesellschaft», 1887 i den mellanfolkliga astro-fotografiska kongressen i Paris, valdes till medlem af dess permanenta kommission och var 1889 dennas ene vice president (se Astrofotog", "headword": "Dunér"}
{"text": "Bottenviken, norra delen af Bottniska viken. Se Östersjön.", "headword": "Bottenviken"}
{"text": "Bind. Se Bokbinderi, sp. 802.", "headword": "Bind"}
{"text": "Valence [valangs], hufvudstad i franska depart. Drôme, fordom hufvudstad i landskapet Valentinois i Dauphiné, vid venstra stranden af Rhône och jernvägen LyonMarseille (bibana till Grenoble). 22,453 innev. (1886). Biskopssäte. Tillverkning af siden, olja, metallarbeten och makaroner samt handel med vin och landtmannaprodukter. Staden är omgifven med murar. Den eger en botanisk trädgård, ett offentligt bibliotek (omkr. 25,000 bd), ett museum med fornlemningar och taflor, ett prestseminarium, ett katolsk", "headword": "Valence"}
{"text": "Daubenton [dåbangtång], Louis Jean Marie, fransk naturforskare, f. 1716, anställdes 1744 som konservator vid det naturhistoriska museet i Paris, blef 1775 lärare i naturalhistoria vid Collége de France och utsågs 1799 till medlem af senaten. Död 1800. D. är hufvudsakligen känd som medarbetare i Buffons . Han skref äfven ett stort antal afhandlingar i zoologi, jämförande anatomi, växtfysiologi och mineralogi m. m.", "headword": "Daubenton"}
{"text": "Ord, som saknas under K, torde sökas under C. deltog han i stiftandet af Société asiatique (1822), uppsatte tidskriften (1825 -27) och var en flitig medarbetare i Journal asiatique. Bland K:s många särskildt utgifna arbeten, af hvilka i synnerhet de geografiska på senare tiden stämplats som mindre pålitliga, må nämnas Asia polyglotta (1823, med en 2:a uppl. 1831), Chrestomathie mandchou (1828), Chrestomathie chinoise (1833) samt det för kännedomen", "headword": ""}
{"text": "Kaag (Kag), sjöv., ett mindre, enmastadt holländskt fartyg, byggdt ungefär som en ”smack”, ehuru något mindre än denna, försedt med ruff och, på sidorna, med s. k. svärd, för att motverka afdriften. På masten, som lutar något för-öfver, föras en stagfock och ett storsegel med spri. Som ingen akterspegel finnes, går rodret ända upp till relingen, öfver hvilken rorpinnen löper. Dessa fartyg, som mest användas till fiske, förekomma förnämligast vid Vlieland och Texel. R. N.*", "headword": "Kaag"}
{"text": "Araucos. Rad 29 läs Périgueux....Tonneins.", "headword": "Araucos"}
{"text": "Kontinentalsystemet kallas den planmässiga afspärrning från handelsgemenskap med England, som Napoleon I påtvang den europeiska kontinenten i afsigt att krossa den svåråtkomliga ö-statens makt. Liknande åtgärder äro icke okända i den föregående tidens historia, och under franska revolutionens tidigare skede hade nationalkonventet utfärdat ett sedermera flere gånger upprepadt förbud mot handel med engelska varor. Men Napoleon, hänsynslös och energisk, fullföljde samma plan till dess yttersta slutföljder. England, s", "headword": "Kontinentalsystemet"}
{"text": "Coluber, zool. Se Snok.", "headword": "Coluber"}
{"text": "Xaver [chavèr], sp. (fr. Xavier), af ett arabiskt ord, som betyder glänsande, ett både i Spanien och Frankrike ej ovanligt förnamn. Xavier [chavier] 1. Xaver [chavèr], Fran- cisco, spansk missionär, romerska kyrkans störste, den ende katolske missionär, som är lika hedrad af protestanter och katoliker, f. 7 april 1506 på slottet Xaviera i Navarra, d. 2 dec. 1552 på ön San-Zian utanför Kanton, tillhörde en förnäm baskisk släkt från Navarra och var på mödernet", "headword": "Xaver"}
{"text": "Refvinge, nära Lund, och dess chefsstation Malmö. C. O. N.", "headword": ""}
{"text": "Paraboloid, mat., en speciell yta af andra graden. Paraboloiderna delas i elliptiska och hyperboliska. Den elliptiska paraboloiden är åt ena hållet obegränsad, men har åt det andra hållet en halft äggformig begränsning. Dess afskärningar med ett plan äro i allmänhet ellipser eller parabler. Utgöras afskärningarna med ett mot axeln vinkelrätt plan af cirklar, kallas den rotationsparaboloid. Om den hyperboliska paraboloiden se d. o. (I. F.) Paracatú, stad i brasilianska staten Minas", "headword": "Paraboloid"}
{"text": "Ekopraxi , psykopatol. Se Ekosymtom.", "headword": "Ekopraxi"}
{"text": "Sacharja . Se Sakarias.", "headword": "Sacharja"}
{"text": "Irrigation (af Lat. irrigare, leda vatten till ett ställe, bevattna), bevattning, sköljning. Irrigatör, spruta till bevattning af trädgårdar; sköljnings- eller spolningsapparat. Inom medicinen nyttjas irrigatörer vid sårbehandling och operationer. Den vätska, som då begagnas, är vanligen en sådan, som innehåller antiseptiska medel (borsyra, karbolsyra o. d.). Äfven för ögonen och näsan finnas särskilda irrigatörer konstruerade.", "headword": "Irrigation"}
{"text": "Acta eruditorum (se Acta), lat., titeln på Tysklands äldsta lärda tidskrift, hvilken grundades 1682 af professor Otto Mencke i Leipzig och med några afbrott egde bestånd ett århundrade. Från och med 1732 utkom den under titeln Nova acta eruditorum. Den utgafs på latin och hade sin tids lärdaste män, en Leibniz, Thomasius m. fl., till författare samt åtnjöt stort anseende såsom kritiskt organ. (R. G.)", "headword": "Acta eruditorum"}
{"text": "Lifräddningsstationer. Första tanken på inrättande af lifräddningsanstalter för skeppsbrutna lär hafva uppstått i England efter skeppet undergång i Sept. 1789 vid Shields, då ett enskildt sällskap bildades i ändamål att genom gåfvor och på annat sätt uppmuntra kustbefolkningen vid Tyne att vid inträffande strandningar söka rädda de skeppsbrutne. Snart bildades visserligen flere dylika föreningar, men företaget erhöll icke större omfattning förrän åren 1824 och 1825, då i England grundades med ändamål att på de för", "headword": "Lifräddningsstationer"}
{"text": "Civilmål skola i allmänhet handläggas först af en (2 eller 3 folkvalda ). Kommer ej uppgörelse () till stånd, hänvisas målet till underrätten. Underdomare är på landet , i 23 af dessa utgöres denna af en (se Byfogde 2), i Kristiania och Bergen af en kollegial domstol, (se Byrätten). De öfriga städerna och ladestederna ha samma domare som angränsande landsbygd. Stadsunderrätternas sammanträde benämnes . Från underrätt kan i vissa fall vädjas till (3 till antalet),", "headword": ""}
{"text": "Protopopov [-påpåff], Aleksandr Dmitrijevitj, rysk politiker, f. 1864, d. i sept. 1918, var först officer, tog sedermera som storgodsegare i guvernementet Simbirsk liflig del i zemstvoverksamheten där och blef guvernementets adelsmarskalk. P. invaldes 1907 i tredje och 1912 i fjärde riksduman, där han tillhörde oktobristpartiets vänstra flygel. Han blef en af fjärde riksdumans vicepresidenter och intog en framskjuten ställning inom den delegation af dumaledamöter, som våren 1916 företog en rundresa till L", "headword": "Protopopov"}
{"text": "*Rohitsch-Sauerbrunn tillhör nu Jugo-Slavien. Rohitsch (sloven. Rogatec) är en köping i Steiermark, nära gränsen till Jugo-Slavien, med omkr. 700 inv.", "headword": "*Rohitsch-Sauerbrunn"}
{"text": "Saltholmskalk, geol., en till kritsystemet hörande, hårdare eller lösare, hvit eller gulhvit, tät kalksten, hvilken förekommer på den danska ön Saltholm (deraf namnet), på östra Själland och Amager samt inom en stor del af sydvestra Skåne, bl. a. vid Limhamn i trakten af Malmö. Denna kalk användes till kalkbränning och som hufvudbeståndsdel vid beredning af portlandscement. E. E.", "headword": "Saltholmskalk"}
{"text": "Folkvandringen, Den stora, kallas den vid slutet af 300-talet begynnande rörelse och omflyttning af de germanska folken i Europa, som medförde Västromerska rikets upplösning och förberedde bildandet af de nyeuropeiska folken och staterna. Den förnämsta orsaken därtill var, jämte vandringlust, att den kraftigt tillväxande folkstammen behöfde ökadt utrymme. Germanernas jordbruk bestod denna tid i besående af ogödsladt svedjeland, hvars alstringsförmåga snart var uttömd. Under sådana förhållanden begåfvo sig ofta", "headword": "Folkvandringen"}
{"text": "Spangenberg , tyska målare. 1. Louis S., f. 1824 i Hamburg, d. 1893, var till en början arkitekt och järnvägsingenjör, studerade från 1846 landskaps- och arkitekturmåleri flerstädes i Tyskland samt i Bruxelles och Paris. Efter vidsträckta resor slog han sig ned i Berlin 1857. Han målade landskap från Nord-Tyskland (flera i Hamburgs Kunsthalle) samt från Grekland och Italien, stiliserade bilder af sträng, allvarlig hållning. I tekniska högskolan i Charlottenburg målade han som väggbilder en serie byggnadsmin", "headword": "Spangenberg"}
{"text": "Basse-Terre [bass-tär], 1. Stad på sydvästra kusten af fransk-västindiska ön Guadeloupe. Säte för ståthållare och biskop. Befäst. Omkr. 10,000 inv. 2. Västra delen af Guadeloupe (se d. o.).", "headword": "Basse-Terre"}
{"text": "*Fläckebo omfattar nu 12,029 har. 1,140 inv. (1923).", "headword": "*Fläckebo"}
{"text": "Acetonuri (af lat. acetum, ättika, och urina, urin), närvaro af aceton i urinen.", "headword": "Acetonuri"}
{"text": "Rokoko [råkåkå], fr. rococo, en konststil, som uppkom i Frankrike under början af 1700-talet. Den har i sin första utvecklingsfas blifvit kallad régencestilen efter Ludvig XV:s förmyndares regeringstid, då den vann spridning, och fullt utbildad har den kallats Ludvig den femtondes stil (se d. o.). I Frankrike kallas den oftast genre rocaille (se Rocaille). Den är hufvudsakligen en interiörstil; i det yttre af tidens byggnader gör den sig påmind endast genom något ornament eller någon annan prydnad. S", "headword": "Rokoko"}
{"text": "*Kullings härad omfattar ej vidare någon del af Magra, Östad och Hellestad. Socknarna Sköfde och Härene kallas Kullings-Sköfde och Södra Härene. 75,519 har. 17,072 innev. (1896).", "headword": "*Kullings"}
{"text": "Vallgevär, Vallbössa, ett slags handeldvapen af stor kaliber, hvilket förr användes i fästningskriget. H. W. W.*", "headword": "Vallgevär"}
{"text": "Bałucki [-utski], Michal, polsk författare, f. 1837 i Krakov, anställd såsom skådespelsförfattare vid dervarande teater, skrifver med demokratisk-satirisk tendens och gör det polska samhällslifvets lyten och fördomar till mål för sitt åtlöje. Han har sedan midten af 1860-talet författat omtyckta romaner och åtskilliga lustspel m. m.", "headword": "Bałucki"}
{"text": "Kryddpåsar, Pulvinaria medicata, med., äro små påsar af tunt tyg, gastyg e. d., hvari anbragts aromatiska droger, t. ex. kamfer, kryddnejlikor, kamomillblommor o. d. De användas mest till att bäras på ett band å bröstet eller i maggropen under kläderna eller till att fixeras på något sjukt kroppsställe. De ordineras numera endast af kvacksalfvare, , mot allmänna lidanden, t. ex. mot (ältpåsar), engelska sjukan o. d., eller mot allehanda lokala åkommor. Man bör ej förneka, att inandningen af ångor från kam", "headword": "Kryddpåsar"}
{"text": "Bethlehem [bethli-em], stad i Pennsylvania, Nord-Amerikas förenta stater, vid Delawares biflod Lehigh. 7,293 inv. (1900). Den förnämsta industrigrenen är tillverkning af koppar-, zink- och järnarbeten. Det är hufvudort för herrnhutarna och anlades af grefve Zinzendorf 1741. Många af herrnhutarnas gamla skolor och anstalter (teologiskt seminarium, goss- och flickskola m. m.) finnas ännu kvar; nyare undervisningsanstalter äro Lehigh university ofvanför staden (grundadt 1866) och Bishopsthorpe flickskola. H", "headword": "Bethlehem"}
{"text": "Wicliffe. Se Wycliffe.", "headword": "Wicliffe"}
{"text": "C. Grekisk-katolska. 1. C. orthodoxa, äfven kallad Ryska katekesen. Dess ursprungliga och fullständiga titel är: Orthodoxos homologia tes pisleos tes katolikes kai apostolikes ekklesias tes anatolikrs, d. ä. rättrogen bekännelse af den katolska och apostoliska kyrkan i österlandet. Den författades af metropoliten Petrus Mogilas i Kijev, närmast för att motarbeta de af Cyrillus Lukaris i grekiska kyrkan uppväckta sympatierna för kalvinismen. 1643 underskrefs den", "headword": "C. Grekisk-katolska"}
{"text": "Callisen, Henrik, dansk kirurg, f. 1740 i Holstein, kom 1755 till Köpenhamn, der han till en början tog anställning som barberarelärling. Efter en fyraårig vistelse i Paris, Rouen och London utnämndes han 1771 till öfverkirurg vid flottan och 1773 till lönlös professor vid universitetet i Köpenhamn. 1791 blef han professor vid den 1785 stiftade kirurgiska akademien och 1794 generaldirektör för kirurgien. Död 1824. Som lärare utöfvade han en väckande inflytelse, och som läkare åtnjöt han stort anseende. D", "headword": "Callisen"}
{"text": "Labia vocalia, anat. Se Struphufvud, sp. 379.", "headword": "Labia vocalia"}
{"text": "Fiskeled . Se Eganderätt 1.", "headword": "Fiskeled"}
{"text": "Mandalselven. Se Mandal.", "headword": "Mandalselven"}
{"text": "Montagus sugfisk, zool. Se Lumpfiskslägtet.", "headword": "Montagus sugfisk"}
{"text": "Rayah, rayas. Se Raja 1.", "headword": "Rayah"}
{"text": "Efter Västerås riksdag 1527 öfverenskom konungen med dåvarande abboten herr Torkil, att denne årligen skulle erlägga 100 mark örtug, men vara fri från borgaläger och dylik tunga. Då konungen emellertid förnam att ett klent och skröpligt regemente var i klostret och att herr Torkil ville blifva kvitt sitt ämbete, gaf han 1529 klostret åt Nils Svensson mot årlig ränta af 1/2 läst smör och 100 mark samt mot skyldighet att gifva klosterfolket skäligt underhåll. - Småningom", "headword": ""}
{"text": "Krossen, stad i preussiska regeringsområdet Frankfurt (Brandenburg), vid Bobers förening med Oder. 6,746 innev. (1880). K. var fordom hufvudort i ett nederschlesiskt furstendöme, som 1538 kom till Brandenburg.", "headword": "Krossen"}
{"text": "Musana, svensk missionsstation. Se Kongo, sp. 743, och Mission, sp. 676.", "headword": "Musana"}
{"text": "Svarthättan , zool. Se Trädgårdssångarsläktet.", "headword": "Svarthättan"}
{"text": "Katten, Tamkatten, Felis domestica. Se Huskatten.", "headword": "Katten"}
{"text": "Castelfidardo, köping i den italienska prov. Ancona, nära Loreto. Omkr. 6,500 innev. Der vann den sardinska hären under Cialdini d. 18 Sept. 1860 en fullständig seger öfver de påfliga trupperna under Lamoricière.", "headword": "Castelfidardo"}
{"text": "Nödlidande, ekon. och jur., säges en fordran eller ett fordringsbevis (särskildt räntekupong till obligation) vara, när till följd af gäldenärens insolvens betalning vid förfallotiden icke kunnat utfås. Jämväl inteckningar, till hvilkas gäldande den intecknade egendomen visat sig otillräcklig, benämnas nödlidande. C. G. Bj.", "headword": "Nödlidande"}
{"text": "Avlkulärier, zool. Se Mossdjur, sp. 1195. * Åvila y Zuniga [thonjiga].", "headword": "Avlkulärier"}
{"text": "Tjureda, socken i Kronobergs län, Norrvidinge härad. 5,892 har. 821 inv. (1917). Annex till Tolg, Växjö stift, Norrvidinge kontrakt.", "headword": "Tjureda"}
{"text": "Till art. Dans.   III. (med hoppande, häftiga rörelser och vridningar på kroppen; fig. 11) och venezianarnas lätta, rörliga, melodiösa forlana. Fruktbarast blef Spanien på detta område. Hos det folket är dansen en passionerad lifsyttring, ett lifsbehof. Spanjoren är alltid beredd att dansa, i det offentliga och i privatlifvet, helst ute i fria luften, till gitarrers och kastanjetters ljud, såsom ett improviseradt uttryck af stundens stämning. Denna lust sammanhänger med att folket egnar så litet deltagande åt a", "headword": "Till art. Dans.   III"}
{"text": "Sorterup , Jörgen, dansk skald, f. 1662, d. 1723, blef 1692 präst i Lyderslev vid Storeheddinge och 1713 därjämte prost i Stevns härad. Utom en del mindre tillfällighetsdikter, samlade i Poetiske smaasagers 1:e part (1714), skref S. dels satirer mot tidens dåliga skalder (Poetisk skansekurv, 1709), dels fem Heltesange om kong Frederik IV:s lykkelige sejerrindinger tillands og tilvands (1716; ny uppl. 1889), där han på ett lyckligt sätt efterbildade kam pä visorna. Dessutom var S. lärd filolog och egnade", "headword": "Sorterup"}
{"text": "Mönter , Jörgen. Se Kock, J.", "headword": "Mönter"}
{"text": "Cancrin , Georg, grefve, rysk militär och statsman, f. 1774 i Hanau i Tyskland, son af den tyske mineralogen Franz Ludwig C. (f. 1738, d. 1816), begaf sig 1796 till Ryssland, där ha» 1800 fick anställning i inrikesministeriet och senare blef mycket använd inom finansförvaltningen. 1811 blef han generalintendent för västarmén och erhöll 1813 samma syssla för hela den ryska hären. C. var 1823-44 rysk finansminister och inlade därunder stora förtjänster om införande af ordning och reda i finansförvaltninge", "headword": "Cancrin"}
{"text": "Pamplico sound [pānd] l. Pamlico sound, vik, som från Atlantiska hafvet tränger djupt in i nordamerikanska staten Nord-Carolina och sammanhänger i n. med Albemarlesundet (se d. o.) samt i ö. med öppna hafvet genom en mängd sund () mellan de utanför P. liggande smala sandöarna och dynerna. Af dessa är endast Ocracoke inlet farbart för större fartyg. Från öarna sträcka sig grund långt ut i hafvet, hvilka äro ytterst farliga för sjöfarten. Yttersta spetsen i öraden bildar Kap Hatteras, den mest fruktade punkten", "headword": "Pamplico sound"}
{"text": "Siang-jang, stad i kinesiska prov. Hu-pe, vid Jang-tse-kiangs biflod Han-kiang. Omkr. 400,000 innev. tills. med förstaden Fang-tsjing, som är folkrikare än den egentliga staden och handelns egentliga medelpunkt.", "headword": "Siang-jang"}
{"text": "Seashore , Karl E., hette urspr. Sjöstrand.", "headword": "Seashore"}
{"text": "Borries, Wilhelm Otto Friedrich, grefve von B., tysk statsman, f. 1802, blef 1851 hannoveransk inrikesminister, men utträdde 1852 ur kabinettet. 1855 öfvertog han åter inrikesportföljen och började tillämpa en hänsynslös reaktionspolitik. Särskildt uppträdde han på det häftigaste mot de tyska enhetssträfvandena. Han åtnjöt konung Georgs ynnest och blef derför grefve, men måste 1862. tillföljd af adelspartiets påtryckning, åter utgå ur ministèren. Emellertid utnämnde konungen honom 1865 till president i", "headword": "Borries"}
{"text": "Kahulaui, den minsta af Hawaiiöarna (se d. o.), s. om Maui, 20 km. lång, 10 km. bred. 179 kvkm. Den enda vegetationen är gräs och euforbiacéer. Ön bebos af ett fåtal fårherdar. J. F. N.", "headword": "Kahulaui"}
{"text": "Grönbo , kronopark i Fellingsbro och Ramsbergs socknar, Grönbo revir, Västmanlands län, bildad genom upprepade inköp. Sålunda förvärfvades 1887 Grönbo bruk m. fl. fastigheter om 3,748 har för 225,000 kr., 1895 hemmanet Kärrboda (913 har) under Nyhammars bruk för 88,000 kr., 1897 dels Aspfallet m. fl. (5,236 har) för 250,000 kr., dels af Gammelbo bruk 2,764 har för 233,000 kr. samt 1899 hemmanet Grimsö och Björkö om 329 har för 20,000 kr. Totalareal 12,966 har.", "headword": "Grönbo"}
{"text": "Statsskulden uppgick 30 juni 1920 till 381,415,317 pd st., hvaraf 207,249,440 pd st. utgjordes af under Världskriget upptagna inhemska krigslån. De olika australiska staternas samman- lagda statsskuld utgjorde 1919 382,000,000 pd st. Författningen har sedan sin tillkomst 1900 undergått blott få förändringar, i det att af parlamentet antagna förslag till författnings- ändringar i regel af slagits vid folkomröstningarna. Till statsförbundet öfverläts från Sy d-Australien", "headword": ""}
{"text": "Prismacirkel. Se Astronomiska instrument, sp 296, och Bördas cirkel. Prismakamera. Se Objektivprisma. Prismakikare. Se Kikare.", "headword": "Prismacirkel"}
{"text": "Piket-officer, från vakt aflöst officer, hvars skyldighet är att under näst påföljande vakt hafva s. k. »piket», d. v. s. vara beredd för extra tjenstgöring.", "headword": "Piket-officer"}
{"text": "Sankt Lorenzviken och Sankt-Lorenz-floden. Se Lawrence.", "headword": "Sankt Lorenzviken"}
{"text": "Om de olika formerna af sinnessjukdom se Förryckthet, Hysteri, Katatoni, Matt i, Melankoli m. fl. Med afseende på behandlingen se äfven Sinnessjukvård. Läran om sinnessjukdomarna och deras botande kallas psykiatri (se d. o.). G-s. Sinnessjukvård. Här och där i österlandet liksom ock hos en del vilda folkslag ha sinnessjuka sedan gammalt varit föremål för en till vördnad gränsande vidskeplig respekt. Helt annorlunda har det varit i Europa. Medan i den klassiska forntiden sinnessjukdomarna i", "headword": ""}
{"text": "Hamiter kallas de med hvarandra säkerligen besläktade, men numera med hvarjehanda främmande element starkt uppblandade folk, som sedan urminnes tider bebott norra Afrika från Atlantiska oceanen i v. till Röda hafvet i ö. Vanligen indelas hamiterna i tre grupper, hvilka redan i geografiskt afseende äro skarpt skilda från hvarandra, nämligen libyska folk l. berber (se d. o.) i v., egypter i Nildalen och s. k. kuschitiska folk l. bedsja (se d. o.) mellan Nilen och Röda hafvet och utefter östkusten ända ne", "headword": "Hamiter"}
{"text": "Malaja Pereščepina [perestje-], arkeol., fyndort. Se Ryssland, sp. 1433.", "headword": "Malaja Pereščepina"}
{"text": "Brovåg , järnv. Se Vagnvåg.", "headword": "Brovåg"}
{"text": "Pantofobi (af Grek. pan, genit. pantos, allt, och fobos, fruktan), med. Se Melancholia.", "headword": "Pantofobi"}
{"text": "Centrolobium Mart., bot., växtsläkte af fam. Leguminosæ, omfattande några höga träd, som förekomma i tropiska Amerika. C. robustum, brasilianernas araribá, lämnar det värdefulla bruna, strimmiga zebraträet. Under namn af zebraträ komma äfven från palmer och från Omphalobium Lambertii (af fam. Connaraceæ) härstammande träslag i handeln. G. L-m.", "headword": "Centrolobium"}
{"text": "Hansen, Peter, dansk författare, f. 1840, debuterade med en liten qvick parodi, Endnu nogle danske stile af kjöbenhavnske pigebörn (1856), samt med några literaturhistoriska och estetiska småskrifter, vann under psevdonymen anseende som följetonist i 71), redigerade med icke ringa talang veckotidningen 79 och öfvertog sistnämnda år redaktionen af Illustreret tidende. Derjämte har han utgifvit en förtjenstfull antologi. (1868), med goda biografiska skisser, ombesörjt nya upplagor af St. St. Blichers n", "headword": "Hansen"}
{"text": "Kamenets Litovsk (po. Kamieniec-Litowski), stad i ryska guv. Grodno, vid Lesna, en biflod till Bug. Omkr. 3,000 inv., mest judar. K. var fordom en mycket betydlig stad. J. F. N.", "headword": "Kamenets Litovsk"}
{"text": "Balter, vestgoternas förnämsta fursteslägt, jämförlig med amalerna hos östgoterna. Balti. Se Baltistan. Baltia omtalas först af den grekiske författaren Xenophon från Lampsacus såsom en ofantlig ö, belägen på tre dagsresors afstånd från kusten af Skytien, d. v. s. Germaniens norra kust. Andra grekiska författare nämna ett annat Baltia såsom liggande på vestkusten af Slesvig eller Holstein, och troligen åsyftades dermed någon af de östfriesiska eller", "headword": "Balter"}
{"text": "Nervernas fysiologiska uppgift är att antingen till kroppens alla olika organ leda befallningar, impulser, som till desamma sändas från det centrala nervsystemet, eller ock att till detta leda underrättelser, intryck från kroppens organ. Då det centrala nervsystemet med rätta betecknas såsom kroppens centrum, eller medelpunkt, kring hvilken kroppens alla öfriga organ äro periferiskt ordnade, kallas nerver af det förra slaget centrifugala (utåtledande), af det senare centripetala", "headword": ""}
{"text": "Kuorevesi, konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Tammerfors kontrakt, Borgå stift, Finland, Tavastehus län, Jämsä härad och domsaga. Areal 388 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,672 pers. (1894). A. G. F.", "headword": "Kuorevesi"}
{"text": "Kingani [kingäni]. Se E u f u 2. King-at-arms [kims] 1. King-of-arms, eng., , förste härold, rikshärold. Dylika innehafvare af den högsta heraldiska sysslan finnas i England till ett antal af tre, bland hvilka den förnämste är Garter principal king-of-arms (för Strumpebandsorden). För Skottland finnes Lyon king-of-arms (lyon af lejonet i Skottlands vapen), på Irland Ulster king-of-arms. Jfr Härold. Kingena [kin-] Davidson (Kingia Schloenb.), paleont.9", "headword": "Kingani"}
{"text": "Lesjjanin, Milojko, serbisk general, f. 1833, d. 1896 i Belgrad, bedref militära studier i Berlin och Paris, var en tid lärare och direktor vid militärakademien i Belgrad och 1873 krigsminister. Under kriget med Turkiet 1876 ledde han försvaret af Timok-linjen mot Osman pascha, och under kriget 1877-78 intog han Nisch (jan. 1878). Befordrad till general, användes han 1878 äfven i diplomatiska uppdrag till San Stefano och Petersburg. Han var åter krigsminister 1878-79 och", "headword": "Lesjjanin"}
{"text": "Lappmarkspastorat. Se Lappmarksförsamling. Lappmesen, zool. Se Mesarna. Lappning, boktr. Se Upplappning.", "headword": "Lappmarkspastorat"}
{"text": "Bu-Sada (Fr. Bou-Sâda), stad i Algeriet, depart. Alger, belägen amfiteatraliskt på en kulle, 580 m. öfver hafvet, vid Wadi Bu-Sada, 250 km. s. ö. om Alger. 5,453 innev. (1891). Flere tusen dadelpalmer.", "headword": "Bu-Sada"}
{"text": "Kalendariografi, Kalendariografisk. Se Kalendarium.", "headword": "Kalendariografi"}
{"text": "*Lissenko, N. V:vitj, dog 11 nov. 1912 i Kiev.", "headword": "*Lissenko"}
{"text": "Handelsbank . Se Bank, sp. 854.", "headword": "Handelsbank"}
{"text": "Schweizerost. Se Ost.", "headword": "Schweizerost"}
{"text": "D. Södra kalk-alperna. 1) Lombardiska alperna, omfattande Bergamasker-alperna, mellan Comosjön och Oglio, och Brescianer-alperna, mellan Oglio och Lago di Garda; 2) Vicentiner-alperna från Garda till Brenta; 3) Venezianska alperna emellan Piave och Tagliamento; 4) Sydtyroler Dolomit alperna mellan Eisack-Etsch och öfre Piave; 5) Karniska alperna, omfattande Gailthaler alperna mellan Drau och Gail samt de egentliga Karniska alperna söder om Gail; 5)", "headword": "Södra kalk-alperna"}
{"text": "*Fattigvårdssamhälle. Se Fattigvård (äfven i Suppl.).", "headword": "*Fattigvårdssamhälle"}
{"text": "Humanitär (fr. humanitaire. Jfr Human), människovänlig, som afser främjandet af människornas väl.", "headword": "Humanitär"}
{"text": "Polypetalae (af Grek. polys, mången, och petalon, blad), bot., kallas de växter, hvilkas blommor utgöras af flere fria kronblad. Blomkronorna kallas då »fribladiga» (eleutheropetalae, af Grek. elevtheros, fri), till skilnad från »sambladiga» blomkronor (gamopetalae; se Sambladig). O. T. S.", "headword": "Polypetalae"}
{"text": "Foucault [-kå], Jean Bernard Léon, fransk fysiker, föddes d. 19 Sept. 1819 i Paris, der hans fader var bokhandlare. Efter att 1853 hafva för doktorsgraden publicerat en afhandling om ljusets hastighet, utnämndes F. 1854 till fysiker vid Parisobservatoriet, en plats, som inrättades för honom enligt kejsar Napoleons önskan. 1862 blef han ledamot af Bureau des longitudes och 1865 af Académie des sciences. Han var korresponderande ledamot af The royal society i London, samt af Vetenskapsakademierna i Berlin", "headword": "Foucault"}
{"text": "Betelflagg. Se Betelkapten.", "headword": "Betelflagg"}
{"text": "Shaw [ja], Flora. Se L u gar d, F. Shaw [ja], Byam, engelsk målare, f. 1872 i Madras, kom till England 1878, studerade vid akademien i London från 1889, rönte starkt inflytande af den prerafaelitiska riktningen, framför allt af G. Ch. Rossetti, och vann tidigt rykte som den mest löftesrike bland de yngre förmågorna inom denna krets. Han vann afgjord framgång med den symboliska målningen Rose Mary (1893, Liverpools galleri, uppslaget efter en dikt af Rossetti - en", "headword": "Shaw"}
{"text": "Eldsalamandern l. Landsalamandern, Salamandra maculata, zool. Se Amfibier.", "headword": "Eldsalamandern"}
{"text": "Taggsillen, zool. Se Taggmakrillsläktet.", "headword": "Taggsillen"}
{"text": "Spårljus, artill., ljus- och rökstråle, som utsändes från en afskjuten projektil och tjänar till att markera kulbanan, så att observation och eldreglering möjliggöras, oaktadt projektilen, såsom fallet är vid gevär, kulsprutor och en del finkalibriga kanoner, saknar sprängladdning. Ljusfenomenet frambringas af en i projektilens bakre del inpressad lyssats, hvilken antänds vid skottlossningen. Spårljusets räckvidd är beroende af lyssatsens storlek och därmed indirekt af kalibern. Sålunda räcker ljuset vid", "headword": "Spårljus"}
{"text": "*Flädie, socken. 583 har. 606 innev. (1895).", "headword": "*Flädie"}
{"text": "Gleichen [glajchen], tre gamla, i Thüringen belägna slott, som äfven benämnas Freudenthaler l. Wanderslebener schloss (i preussiska reg.-omr. Erfurt), Mühlberg och Wachsenburg (i Sachsen-Gotha, 3 km. från Mühlberg). Mühlberg är omnämndt i urkunder 704, Wachsenburg omtalas omkr. 950, och Freudenthalerschloss belägrades 1088 af kejsar Henrik IV. Sistnämnda borg gafs i midten af 1100-talet i förläning åt grefve Ernst af Tonna, hvars efterkommande kallade sig grefvar af G. och på 1400-talet delade sig i två", "headword": "Gleichen"}
{"text": "Isle, Fr. [il] och Eng. [ejl], ö (af Lat. insula, ö).", "headword": "Isle"}
{"text": "Somali, folkstam i det efter densamma benämnda, på Afrikas östkust belägna Somalilandet, hvilket sträcker sig från Kap Guardafui till eqvatorn och begränsas i n., ö. och s. af Aden-viken och Indiska oceanen samt i n. v. och v. af afar- eller danakil- och gallafolkens områden. S. tillhör den etiopiska grenen af den hamitiska rasen samt är beslägtad med galla, danakil m. fl. folk. Stammen sönderfaller i tvänne hufvudgrupper, i isak och darode; af de enskilda stammarna är habr-gerhadji den mäktigaste. De", "headword": "Somali"}
{"text": "Jungfrun, klippö i norra delen af Kalmarsund, belägen 9 km. från Öland och 16 km. från Smålands fastland. Ön, som lyder under Virbo gård i Misterhults socken, är nästan rund, mycket högland och delvis skogbevuxen samt håller 3 km. i omkrets. Enslig, med branta stränder och omgifven af djupt vatten, utgör J. ett godt märke för sjöfarande, som på betydligt afstånd kunna se öns höga, afrundade, blånande hjessa. Många trolldoms- och spökhistorier förtäljas om J. I sjöslaget vid J. d. 10 och 11 Aug. 1564 bes", "headword": "Jungfrun"}
{"text": "Personliga pronomen. Se Pronomen. Personlig ekvation, astron,, den olikhet, som uppenbarar sig i resultaten af åtskilliga mätningsarbeten, tidsbestämningar m. m. och är beroende af skilda observatörers skiljaktiga uppfattning af samma företeelse. Den personliga ekvationen är vanligen olika för äldre och yngre personer (därför hos samma individ föränderlig) samt för öfrigt beroende af tillfälligt hälsotillstånd, kanske äfven af temperaturen m. m. Visserligen låter det sig göra att genom", "headword": "Personliga pronomen"}
{"text": "Pohl [pål], Max, tysk skådespelare, f. 1855, promoverades till jur. doktor och egnade sig sedan åt teatern, var 1884-94 anställd vid Deutsches theater och är från hösten 1897 bunden vid Königl. schauspielhaus i Berlin. Hans fack är de stora karaktärsrollerna (Shylock, Lear, doktor Stockman m. fl.). P. har varit ordf. i tyska teaterförbundet. Pohle [påle], Friedrich Leon, tysk målare, f. 1841 i Leipzig, d. 1908, studerade i Dresden, Antwerpen och Weimar, där han verkade 1868-77,", "headword": "Pohl"}
{"text": "Nordström, L. A., har vidare utgett de skönlitterära verken Jobbarfamiljen Gobsman (1913), Bottenhavsfiskare (1914), Idyller från kungariket Öbacka (1916), Resan till Cythere (1917), Döda världar i samhällsrymden (1920), Öbackabor (1921), Fyrskeppet (1922, med illustrationer af författaren, en dagbok från en vistelse ombord) och Världsstaden (1923, första delen af ) samt en biografi öfver Lloyd George (1916) och de teoretiserande Nya himlar och ny jord (1917), Dödsfabriken. Del England (1918), Sverige och", "headword": "Nordström"}
{"text": "Samniter l. sasiner, ett till den italiska stammen hörande folk (jfr Italiska folk). Samniterna voro under romerska republikens äldre tider det utan jämförelse mäktigaste folket inom den umbrisk-sabelliska grenen af nämnda folkstam. Från Apenninernas bergstrakter utbredde de sig småningom söderut, tills de fyllde hela det inre af italienska halföns sydliga del och flerestädes närmade sig till hafvet. Enligt sägner, som för öfrigt röja slägtskap med vandringssagorna hos de flesta ariska folk, plägade de", "headword": "Samniter"}
{"text": "Saponit (af Lat. sapo, såpa), såpsten, miner., ett i grufvan mjukt, i luften småningom hårdnande, vattenhaltigt talksilikat med obetydlig halt af lerjord och med ljusgrå, gulaktig eller rödbrun färg, är i brottet matt, har glänsande streck och är fet för känseln, hvaraf den fått sitt namn. Saponiten ger i kolf vatten, smälter till färglöst blåsigt glas och löses af svafvelsyra. Den förekommer i några jerngrufvor i Svärdsjö, Dalarna, samt såsom körtlar och drummer i Cornwall. Ant. Sj.", "headword": "Saponit"}
{"text": "Grafträ . Se Grafmonument.", "headword": "Grafträ"}
{"text": "Davidson [deividson], Thomas, skotsk paleontolog, f. 1817 i Moir house i Midlothian (Skottland), d. 1885 i Brighton, studerade i Edinburgh, Paris och Rom, på sistnämnda ställe under Leop. v. Buch, som förmådde honom att börja studera brachiopoderna. På detta område hann D. mycket långt, såsom synes af hans mest betydande verk, On british fossil brachipoda (3 bd, 1850-70). A. Hng.", "headword": "Davidson"}
{"text": "Carstensen, Johannes Peter, musiker, född d. 18 Aug. 1833 i Köpenhamn, der han studerade för Gade och blef violinist i hofkapellet, kallades 1867 till konsertmästare vid akademiska kapellet i Upsala, hvarest han 1873 äfven blef musikdirektör vid Uplands regemente och 1876 musiklärare vid katedralskolan. Död d. 25 Mars 1893. C. var en ansedd violinlärare, komponerade festmarsch, uvertyr, en i Petersburg prisbelönt stråksextett, sånger och pianostycken samt instrumenterade Södermans »Schwarze Ritter» och Hei", "headword": "Carstensen"}
{"text": "*Hamneda. 12,924 har. 1,695 innev. (1896). Moderförsamlingen heter numera Södra Ljunga.", "headword": "*Hamneda"}
{"text": "Boufarik, stad i Algeriet. Se Bufarik.", "headword": "Boufarik"}
{"text": "Fornsal. Se Museum, sp. 1434.", "headword": "Fornsal"}
{"text": "F:s lyriska skaldskap utgöres af hans psalmer, af hvilka 23 äro intagna i 1819 års psalmbok (hvarförutom åtskilliga äldre blifvit af honom omarbetade). Svårt torde vara att bland dem framhålla någon särskild, ty alla utmärka sig för ett sannt religiöst innehåll och en vårdad poetisk form. Liksom i F:s idyller ofta förnams en religiös grundton, valde han ock såsom psalmsångare gerna ämnen med frändskap åt det idylliska, t. ex. psalmen: Du, som var den minstes vän samt två af hans aftonpsalmer", "headword": ""}
{"text": "Kolbein. 1. K. Tumason, isländsk höfding, Ord, som saknas under K, torde sökas under C. bosatt i SkagafjörÖur i nordlandsfjärdingen, var böndernas anförare mot torparvännen, den orolige biskop Gudmund Arason på Hölar och dräptes 1208 af dennes anhängare. K. var en god skald. Han diktade dråpor till Maria och aposteln Johannes samt en bön på vers morgonen före sin sista strid. - 2. K. u n g e, den föregåendes son, invecklades genom giftermål i", "headword": "Kolbein"}
{"text": "Ut retro, lat., eg. , såsom på omstående sida af bladet (står).", "headword": "Ut retro"}
{"text": "Hvad angår årliga antalet af nyingångna äktenskap, finner man ett ungefärligt maximum härför, om man erinrar sig att, i en normalt sammansatt befolkning af tusen personer, årligen ej fullt 9 män passera den hos oss fastställda gränsen för myndighetsåldern (tjuguett år). Om alla dessa genast inträdde i äktenskap, blefve alltså giftermålens årliga antal 9 på hvarje tusental af folkmängden. Lägges härtill en fjärdedel för omgiftena, skulle högsta", "headword": ""}
{"text": "*Karlstads landsförsamling. 5,237 har. 1,018 innev. (1896.", "headword": "*Karlstads landsförsamling"}
{"text": "Arbetshypotes. Se Hypotes 1.", "headword": "Arbetshypotes"}
{"text": "Cheddar-ost [tjeMe-], ett slags sötmjölksost, som har sitt namn efter byn Cheddar i engelska grefskapet Somerset. Se Ost.", "headword": "Cheddar-ost"}
{"text": "L. Sparrgren. Efter ett själfporträtt. Hans målningar utmärkas genom klar och tilltalande färg, konstnärligt utförande och en af samtida vitsordad likhet, som ofta höjes af det lefvande uttryck han förstod att förläna modellen. Hans färg formligen blomstrar och lyser, utan att bli osann eller öfverdrifven. S. utförde äfven, mot slutet af sin lefnad, en del halffigurer och hufvud efter äldre mästare, i hvilka målningar man återfinner samma goda egenskaper", "headword": ""}
{"text": "Rekonstruera (af Lat. re, åter, och construere, konstruera), återuppbygga, i dess ursprungliga form återställa någonting fragmentariskt. Subst. Rekonstruktion.", "headword": "Rekonstruera"}
{"text": "Tadema, Lourens Alma, holländsk-engelsk målare, född d. 8 Jan. 1836 i Dronrijp i Friesland (Holland), studerade vid gymnasiet i Leeuwarden och intogs redan då lifligt af de klassiske författarnas skildringar af de gamles lif, hvilket framdeles skulle blifva det hufvudsakliga föremålet för hans konstnärliga framställning. 1852 kom han till konstakademien i Antwerpen, der Wappers och Dyckmans blefvo hans lärare. Han påverkades dock mera af den berömde historiemålaren baron Leys arkaistiska tendens, och 1", "headword": "Tadema"}
{"text": "Oslättfors. 1. Kapell till Hille, Upsala stift, Gefle kontrakt. 2. Förut jernbruk i Hille socken, Gefleborgs län, vid Lundbyggesjöns utfall i Testeboån och O. station vid GefleOckelbo jernväg, omfattar med underlydande i Valbo och Ockelbo socknar af samma län 90 öresland, med en areal af 375 har åker och äng samt 8,500 har afrösningsjord. Taxeringsvärdet å jordbruksfastigheten 1884 var 449,900 kr. Bruket privilegierades 1697, men den stångjerns- och spiktillverkning, som der förr drefs, har nu nedlagts", "headword": "Oslättfors"}
{"text": "Oinone (grek. Οἰνώνη, lat. Oenone), grek. gudas., en nymf på berget Ida, hvilken blef den trojanske Paris första maka. Förgäfves varnade hon sin gemål för hans tilltänkta färd till Sparta, där han gick mot sitt öde i Helenas förföriska gestalt. När Paris hade blifvit sårad af Filoktetes, som hade Herakles pilar, återvände han till O., men hon nekade att, som hon kunnat, bota hans sår. Sophus Bugge sätter den fornnordiska gudinnan Nanna, Balders gemål, i samband med O. J. C.", "headword": "Oinone"}
{"text": "Pahakurkkio [pahakorkiå], staten tillhörig fors i Kalix älf, belägen 30 km. ofvanför Tärendö, i Tärendö socken, har en längd af 2,1 km. och en fallhöjd af omkr. 22 m. Den löper till hela sin längd mellan berg samt bildar på en sträcka af 800 m. fall på fall. Älfven sammandrar sig mellan de branta bergväggarna här och där till en bredd af endast 100 m. Ingen del af den till 4,860 hkr beräknade vattenkraften är använd. Den industriella medelvattenmängden beräknas till 22,2 kbm. per sek. och vattenområdet til", "headword": "Pahakurkkio"}
{"text": "*Bengerd. I »Aarböger for nordisk oldkyndighed» 1893 har bibliotekarien C. Brunn i uppsatsen »B. af Portugal» sökt göra gällande, att folktraditionens hårda skildring af B:s karakter icke skulle ega någon historisk hemul; men hans framställning mötte genast ett afgjordt motstånd från prof. Kr. Erslev och presten A. Fabricius. E. Ebg.", "headword": "*Bengerd"}
{"text": "Jalomitza (Jalomica), flod i Valakiet (Rumanien), upprinner vid norra gränsen ö. om Törzburg-passet, flyter i hufvudsakligen östlig riktning och faller ut i Donau nedanför Hirsova. Längd omkr. 250 km.", "headword": "Jalomitza"}
{"text": "Etrurien (lat. Etruria, efter inbyggarna, lat. Etrusci l. Tusci, sedermera kalladt Tuscia, hvaraf det moderna namnet Toscana uppkommit), forntida landskap på västkusten af Italien, gränsande i n. till Ligurien, hvarifrån det skildes genom floden Macra (nu Magra), i ö. och s. till Apenninerna och Tiber samt i v. till Medelhafvet. Det var till en del upptaget af utsprång från den nyss nämnda bergskedjan och till en annan del (i s. ö.) uppfylldt af vulkaniska berggrupper. De bördigaste delarna lågo vid Ape", "headword": "Etrurien"}
{"text": "Den nyare litteraturforskningen är synnerligen rik. De förnämste författarna af polsk litteraturhistoria (Dzieje literatury polskiej) äro: Maciejowski (3 dlr, 1851-52), Wiszniew-ski (9 dlr, 1840-57), R o g a l s k i (2 dlr, 1871), D u b i e c k i (2 dlr, 1888), Tarnowski (6 dlr, 1903-07), Brückner 1903 (på tyska den utmärkta , 1901), Chmielowski, Cybulski (Geschichte der polnischen dichtkunst in der ersten hälfte des XIX. jahrhunderts, 1880). Utom dessa märkas de", "headword": ""}
{"text": "Mysterium (en senare bildad sing. af Lat. mysteria, se Mysterier, sp. 628), mystèr, hemlighet; teol. och filos., något, som till sitt väsende är för menniskan obegripligt och följaktligen kan vara föremål endast för tro, ej för vetande. Den kristna teologien brukar såsom mysterier beteckna t. ex. treenigheten, Guds mandomsannammelse, försoningen, underverken och sakramenten. Hon ser grunden till deras antaganden i det uppenbarade ordet och i den religiösa erfarenhet hos menniskan, enligt hvilken den på", "headword": "Mysterium"}
{"text": "*Claudius, M., föddes d. 15 Aug. 1740. Af hans skrifter utkom »Claudii Asmus med allt sitt pick och pack» i sv. öfvers, af O. Bjurbäck 1820. *2.", "headword": "*Claudius"}
{"text": "Neuenburg. 1. N. tillhör nu Polen. Dess officiella namn är nu Nowe.", "headword": "Neuenburg"}
{"text": "Créqui [-ki], fransk adlig slägt, känd redan under 1000-talet. Den mest bekante medlemmen är François de Bonne de C., fransk marskalk, f. 1623. Han förde 1667 befäl öfver en kår i Luxemburg och blef för sin tappra hållning 1668 marskalk. 1670 eröfrade han Lothringen. Då han 1672 vägrade att tjena under Turenne, blef han för en kort tid aflägsnad. 1675 blef han af den kejserlige generalen hertig Karl af Lothringen slagen vid Conz och måste s. å. gifva sig fången i Trier. 1677 fick han befälet öfver Rhe", "headword": "Créqui"}
{"text": "Angri, stad uti italienska prov. Salerno (f. d. Principato citeriore), vid jernbaiian mellan Neapel och Eboli. Bomulls- och silkesspinnerier. 7,264 innev. (1871). Angrivarier, ett germanskt folk, som, då det först blef bekant för romarna, bodde på ömse sidor om mellersta Weser, s. om chaukerna och n. v. om de kring Harz bosatte cheruskerna. Der påträffades de af Germanicus under hans krigståg år 16 e. Kr. och underkastade sig då romarna. Senare, dock ännu under", "headword": "Angri"}
{"text": "Kåre (Vindkåre). Se Kare.", "headword": "Kåre"}
{"text": "Borja [bårcha], stad i spanska prov. Zaragoza, nära Huecha och genom jernväg förenad med Cortes vid Ebro. Omkr. 6,000 innev. Vester om B. vid foten af det 2,349 m. höga Sierra del Moncayo ligger det i 12:te årh. grundade präktiga cisterciensklostret Beruela.", "headword": "Borja"}
{"text": "Svarthalsforsen . Se Indalsälfven, sp. 468.", "headword": "Svarthalsforsen"}
{"text": "Hälsovårdsnämnd. Se Hälsovårdsstadgan.", "headword": "Hälsovårdsnämnd"}
{"text": "Mi-parti (af lat. mi-partitum, halfdelad), fr., , halfverad dräkt l. dräktdel, t. ex. i medeltidens mansdräkter, när hvarje byxben eller stöfvel var längsdelad i två färger (se plansch II till art. Dräkt, fig. 1).", "headword": "Mi-parti"}
{"text": "I samband med Bonar Laws af sjukdom vållade aígång (17 mars 1921) rekonstruerades Lloyd Geor- ges ministär: Austen Chamberlain blef underhusets ledare, förre handelsministern sir R. Horne finans- minister och Stanley Baldwin, en framstående affärsman aí Bonar Laws typ, handelsminister; lord Milner afgick och efterträddes som kolonial- minister af W. Churchill. Asquith, som 1920 åter invalts i underhuset vid ett fyllnadsval i Paisley, återtog ledningen af den liberala oppositionsgrup-", "headword": ""}
{"text": "Mattioli [-åli, lat. Matthiolus], P i e r-andrea (Pietro Andrea), italiensk botanist, f. 23 mars 1500 i Siena, d. 1577 i Trient, läkare, lifmedikus hos kejsar Maximilian II, var en för sin tid framstående medicinsk och botanisk författare. Hans mest berömda verk är Commentarii in sex libros Pedacii Dioscoridis Anazarbei de medica materia (utg. på många språk i många uppl.). C. Lran Mattioli [-åli], Ercole Antonio, italiensk diplomat. Se Järnmasken.", "headword": "Mattioli"}
{"text": "Ammianus Marcellinus. Hans romerska historia omfattar tiden 96–378 e. Kr.", "headword": "Ammianus Marcellinus"}
{"text": "Ljungqvist , S. B. Se Ljungenstjerna.", "headword": "Ljungqvist"}
{"text": "Casati , Gaetano, italiensk Afrikaresande, f. 1838, blef 1859 officer i italienska armén, ur hvilken han 1879 tog afsked såsom kapten. Han begaf sig på uppdrag af esplorazione commerciale dell till Bahr el-gasal-området i Afrika, dit han anlände 1880. Han genomströfvade njamnjams och monbuttu-folkets länder och mottogs jämte d:r Junker med mycken gästfrihet af Emin pasja i Lado 1883 samt blef hans biträde i striden mot mahdisterna. År 1886 begaf sig C. till konung Kabrera i Unyoro, af hvilken", "headword": "Casati"}
{"text": "Innung (pl. innungen), T., i Tyskland skrå l. förening af handtverkare, hvars uppgift ursprungligen var att genom ordna bedrifvandet af handtverk och hindra andra än innungsmedlemmar att utöfva yrket. Då genom 1869 års nordtyska näringsordning näringsfrihet infördes i Tyskland, nedsjönko innungen till enskilda föreningar, men genom 1881 års innungslag erhöllo de åter en skråmässig prägel. Om idkarna af ett visst yrke på ett visst ställe bilda en innung, eger denna bl. a. bestämma om sättet för lärlin", "headword": "Innung"}
{"text": "Non-konformister . Se Conformers.", "headword": "Non-konformister"}
{"text": "Spofsnäppan, zool. Se Tringa.", "headword": "Spofsnäppan"}
{"text": "Antiqvitets-arkivet. Se Antiqvitets-kollegium.", "headword": "Antiqvitets-arkivet"}
{"text": "Neovitalism (af grek. neos, ny, och lat. vita, lif), åsikten, att lifvet utom af kända naturlagar behärskas af hittills okända krafter, fallande utom kemiens och fysikens råmärken. Denna åsikt företrädes hufvudsakligen af filosofer (metafysiker) och af naturforskare, tillhörande jesuitorden. S. A-s. Neottia nidus avis (nästrot), l stjälkbas och rotsystem, 2 blomklase.", "headword": "Neovitalism"}
{"text": "Attar, tekn., handelsnamnet på äkta rosenolja. Attendera (af Lat. atténdere, utspänna), gifva akt på, rikta uppmärksamheten på. Attentat, Fr. (af Lat. attentäre, antasta, angripa), förgripelse, djerft tilltag, mordförsök. Attention (jfr Attendera), uppmärksamhet; sorgfällighet; tjenstaktighet. - Attentiv, uppmärksam. Atterbom, Per Daniel Amadeus, universitetslärare, skald, literaturhistoriker, föddes den 19 Jan. 1790 i Åsbo socken i Östergötland. Redan såsom barn", "headword": "Attar"}
{"text": "Snögränsen, meteor. Se Snö.", "headword": "Snögränsen"}
{"text": "Radikal (af lat. radix, rot), som går till roten af en sak; som afser att upprycka det onda med roten. 1. Kem. Af Lavoisier begagnas ordet radikal i betydelse af den syrefria beståndsdelen i en syreanhydrid. Berzelius förstår med radikal den syrefria delen af syror och baser, d. v. s. af hvad vi nu benämna syre- och bas-anhydrider. Syrors radikaler äro negativa radikaler och basers positiva radikaler. Sedan Gay-Lussac 1815 i cyan lärt känna en sammansatt kropp, som i väsentliga afseenden liknar de enkl", "headword": "Radikal"}
{"text": "Fångsporrar , bot., namn på fam. Lentibulariaceæ.", "headword": "Fångsporrar"}
{"text": "Picunche . Se Huilliche", "headword": "Picunche"}
{"text": "Aschanien. Se Askanien.", "headword": "Aschanien"}
{"text": "Mitra, grek. o. lat. 1. I allmänhet ett långt skärp med vidhängande band för dess fastbindande. 2. Hufvudbindel eller mössa (vanligen af ylle), som hos grekerna bars endast af kvinnorna (fig. 1), men hos flera asiatiska folk äfven af männen (se fig. i art. Dareios III), särskildt hos frygerna, hvilkas mitra med band sammanknöts under hakan (fig. 2). 3. I den kristna kyrkan benämning på biskopsmössan l. infulan (se Biskopsskrud med fig. samt fig. i art. Grekisk-katolska kyrkan).", "headword": "Mitra"}
{"text": "Viderboende , Viderboenderätt. Se Lösningsrätt, sp. 297, och Nabo.", "headword": "Viderboende"}
{"text": "Sirventes, provençalsk diktart. Se Provençalska språket och literaturen, sp.341.", "headword": "Sirventes"}
{"text": "Advokat-fiskal, en ämbetsman i hofrätterna, Kammarkollegium och Kammarrätten, som utöfvar tillsyn och kontroll öfver verkets personal samt under detsamma lydande ämbets- och tjänstemäns sätt att sköta sina ämbetsåligganden och eger att emot dem anställa åtal, om han finner dem hafva visat försummelse eller begått fel i tjänsten. Jfr Ombudsman.", "headword": "Advokat-fiskal"}
{"text": "Hjulskoflar, skpsb., de plana skifvor å ett ångfartygs sidohjul, hvilka, genom det arbete de under hjulens kringvridning förrätta, åstadkomma fartygets rörelse. Till en början fästes skoflarna radiellt å hjularmarna; detta läge föranledde emellertid afsevärdt motstånd och starka skakningar vid skoflarnas nedförande i eller upplyftande ur vattnet; deras nyttiga arbete för fartygets framdrifning blef äfven härigenom mindre godt. Därför infördes sedermera i allmänhet hjul med vridbara skoflar, efter uppfinnar", "headword": "Hjulskoflar"}
{"text": "Charton [sjartång], Édouard Thomas, fransk tidskriftsutgifvare och skriftställare, f. 1807 i Sens, blef vid 20 år advokat i Paris, redigerade från 1829 några allmännyttiga periodiska skrifter och uppsatte 1833 den illustrerade veckoskriften »Magasin pittoresque», som i 56 år förblef under hans ledning och var det första franska pressorgan, som gjorde träsnittet tillgängligt i vida kretsar. Efter 1848 års revolution kallades han af H. Carnot till generalsekreterare i undervisningsministeriet samt valdes", "headword": "Charton"}
{"text": "Ananke, Grek., nödvändigheten; personifikation af densamma, ett föremål for gudomlig dyrkan, motsv. Lat. Necessitas.", "headword": "Ananke"}
{"text": "Ballantyne [ballantejn], James R., skotsk språkforskare, född d. 13 Dec. 1813 i Kelso, studerade i Ostindiska kompaniets läroanstalt i Haileybury och blef sedermera lärare vid Naval and military academy i Edinburgh. 1841 blef han direktor för Benares College i Indien och 1856 tillika professor i moralfilosofi derstädes. 1861 återvände han till Europa och blef bibliotekarie vid East India Offices bibliotek. Död d. 16 Febr. 1864. — B. var en framstående kännare såväl af ny-indiska språk som af sanskrit och", "headword": "Ballantyne"}
{"text": "Panslavism. Under åren närmast före Världskriget höllos flera s. k. kongresser, officiellt åsyftande att främja en rent kulturell allslavisk gemenskap, men faktiskt uttryck för politiska, mot Tyskland och Österrike-Ungern riktade frigörelsesträfvanden. Under Världskriget spelade till en början panslavismen en ej obetydlig roll, stärkande krigsstämningen i Ryssland och främjande de till österrikisk-ungerska monarkien hörande slavernas affall från denna. Fredssluten tillfredsställde i mycket vid omfattning", "headword": "Panslavism"}
{"text": "Tändernas antal är detsamma hos människan och alla Gamla världens apor, nämligen 32; äfven deras byggnad är till sina grunddrag lika hos människan och de högre aporna, hos hvilka de dock äro betydligt större. Från de flesta aparters tandsystem skiljer sig människans ock därigenom, att hörntanden ej är längre än de andra tänderna, och därför finnes ej heller den för upptagande af hörntandskronan bestående luckan i tandraden, som är kännetecknande för många", "headword": ""}
{"text": "Semlin (Magyar. Zimony, Serb. Zemun), stad i Kroatien-Slavonien, f. d. distriktet Peterwardein, vid BudapestSemlin-banan, nära Saves utlopp i Donau, förenad med Belgrad genom en bro öfver förstnämnda flod. 11,836 innev. (1880), mest serber. Staden är säte för en grekisk ärkebiskop samt har en realskola, 5 romersk-katolska och 2 grekisk-katolska kyrkor. Liflig handel med Balkanhalfön. I närheten finnas ruiner från romaretiden äfvensom af den borg, der Johan Hunyadi afled (1456).", "headword": "Semlin"}
{"text": "Rekurrerrere, återkomma). Se Tyfus. Rekurrernt serie (se Rekurrens), mat., kallas en potensserie, där koefficienterna för ett antal successiva termer äro förbundna med hvar- andra genom en lineär ekvation med konstanta koefficienter. Om termerna i den rekurrenta serien äro u0, u^x, u2x2, u3x3, o. s. v. och man antar, att i den nämnda ekvationen böra ingå", "headword": ""}
{"text": "Etikett (fr. étiquette, besläkt. med ty. stecken, fästa, och sv. sticka). - 1. Eg. vidfäst sedel eller plåt med påskrift om namnet, priset, tillverkningsfirman, användningssättet e. d. (t. ex. på buteljer, varor, vetenskapliga preparat, medikamentsflaskor, planterade växter o. s. v.); fabriksmärke. - 2. Sammanfattningen af de genom sedvana och föreskrift fastställda yttre formerna för umgänget i de förnämare sällskapskretsarna och framför allt vid hofven samt diplomater emellan (t. ex. vid fester, audi", "headword": "Etikett"}
{"text": "Frätsten, farm. med., är ett af allmänheten begagnadt namn på kalihydrat eller kaustikt kali (Hydras kalicus Ph. Su.), som förekommer i form af gjutna små cylindriska stänger af hvit färg, hvilka böra förvaras i väl tillslutet glaskärl, emedan de hafva stark benägenhet att taga till sig vatten ur luften, hvarför frätstenen, förvarad i öppet kärl, snart flyter sönder genom det upptagna vattnet och derjämte förenar sig med i luften befintlig kolsyra och förvandlas till kalikarbonat (kolsyradt kali, ). Kali", "headword": "Frätsten"}
{"text": "Gräfe, A. von. - Hans broder Karl Alfred dog i Weimar 1899.", "headword": "Gräfe"}
{"text": "Castro, Juan Sanchez de, spansk målare, som lefde vid midten af 1400-talet, var grundläggare af skolan i Sevilla. Likasom på flere ställen i Spanien, såsom i Toledo, Cordova, Salamanca, var det vid århundradets midt och i dess senare del den flandriska riktningen eller van Eycks stil, som följdes äfven i Sevilla. Den spanske konsthistorikern Bermudez säger sig år 1800 hafva i katedralen sett en Jesu födelse af honom. Numera är den enda tafla, som finnes i behåll, en kolossal S. Kristofer, med fyratio s", "headword": "Castro"}
{"text": "Swan river [swårivö]. Se Svanfloden.", "headword": "Swan river"}
{"text": "Mjödört, bot. Se Spiraea.", "headword": "Mjödört"}
{"text": "Sibth ., vid växtnamn förkortning för engelske botanisten J. Sibthorp (se denne).", "headword": "Sibth"}
{"text": "Hartmann, Ellen, skådespelerska, född Hedlund i Stockholm d. 31 Juli 1860, debuterade 1877 å Nya och 1878 å Dramatiska teatern, åtnjöt derefter några år undervisning vid k. teaterns elevskola och uppflyttades på aktrisstat. Hon var en skälmsk och poetisk Puck i »En midsommarnattsdröm», sann och muntert verklighetstrogen såsom den fjortonåriga Gurlii »En räddande engel» (den första af de många »backfische», som blifvit hennes specialitet, i hvilken hon står oupphunnen på svensk scen), en behaglig Siri i »", "headword": "Hartmann"}
{"text": "Möng-tsze (Meng-tse), stad i kinesiska prov. Jünnan, omkr. 70 km. n. om Tonkins gräns. 20,000 inv. öppnad 1889 för européer enligt konvention med Frankrike 1886. M. drifver liflig handel, mest med Franska Indo-Kina; hela exporten steg 1910 till nära 6,4 mill. haikwan tael. I närheten finnas tenn, bly och silfver. J. F. N.", "headword": "Möng-tsze"}
{"text": "Domodossola [dåmådåssåla], fordom Oscella, distriktshufvudstad i den italienska prov. Novara (Piemonte), i Ossola-dalen, vid järnvägen till Simplon och vid den segelbara floden Toce. 3,750 inv. (1901, som kommun 5,016). Staden, som ligger 305 m. ö. h. och är utgångspunkt för fotturer i de södra alpdalarna, är mycket besökt af resande.", "headword": "Domodossola"}
{"text": "Luders, Aleksander Nikolajevitj, grefve, rysk general, f. 1790 i Podolien, d. 1874 i Petersburg, inträdde 1805 i ryska armén, deltog bl. a. i finska kriget 1808, i de turkiska 1810, 1812 -14 och 1828-29 samt i det polska 1831, utmärkte sig 1844-45 i det kaukasiska fälttåget och undertryckte 1848 med sin kår - han var sedan 1837 chef för 5:e infanterikåren -, i förbindelse med Omer pascha, upproret i Donaufurstendömena. Därifrån trängde L. i juni 1849 med 36,000 man upp i Siebenburgen för att", "headword": "Luders"}
{"text": "Alkali (ett ord af arabiskt ursprung, af artikeln al och kaljun, aska), kem., betecknar de lösliga metalloxiderna kali, natron, lition, cæsium- och rubidiumoxid samt ammoniak. Ända till midten af förra århundradet gjorde man ingen skilnad mellan kali och natron, men då började man skilja mellan vegetabiliskt alkali (kali) och mineraliskt alkali (natron), hvilka bägge benämndes fixa alkalier, i motsats till ammoniak, som kallades flyktigt alkali. P. T. C.", "headword": "Alkali"}
{"text": "Nepomuk, psevdonym för skriftställaren J. A. Kiellman-Göranson.", "headword": "Nepomuk"}
{"text": "Schützercrantz, Herman, läkare, född i Stockholm d. 24 Dec. 1713, hette urspr. Schützer och var son af stadskirurgen, sedermera öfverdirektören Salomon Schützer (f. 1676, d. 1760). Efter att hafva studerat i Upsala och 173842 företagit en utländsk resa blef S. utnämnd till regementsfältskär vid lifgardet. 1743 kallades han till lifkirurg hos konung Fredrik I, fick 1744 samma befattning hos tronföljareparet samt befordrades 1753 till arkiater, 1758 till »öfverdirektör öfver kirurgien i riket» och 1759 till stad", "headword": "Schützercrantz"}
{"text": "*Korea, sedan 1910 japanska generalguvernementet Chôsen (), hade 17,246,119 inv. enligt folkräkningen 1920, däribland inemot 350,000 japaner och omkr. 26,000 utlänningar, mest kineser. Vid generalguvernörens sida står ett rådgifvande centralråd af dels valda, dels af regeringen utsedda koreaner. Kommunal själfstyrelse infördes 1920. Om K:s förvaltning jfr äfven Japan. Suppl., sp. 742. Flera nya järnvägar ha anlagts, bl. a. en från Söul till Gensan på östra kusten och en fortsättning af linjen SöulWi-ds", "headword": "*Korea"}
{"text": "Vadomar, en konung öfver alemannerna, som kejsar Julianus på grund af hans opålitlighet lät häkta och föra till Spanien år 360 e. Kr. V., som var en utmärkt härförare, i synnerhet känd för sin skicklighet i belägringskonsten, romaniserades hastigt och gjordes senare till militärbefälhafvare (dux) i Fenicien. 372 tillfogade han jämte en annan fältherre perserna ett kännbart nederlag. J. C.", "headword": "Vadomar"}
{"text": "Corbeia, under medeltiden namn på Corbie (se d. o.).", "headword": "Corbeia"}
{"text": "Paragnejs. Se Gnejs. Suppl. *", "headword": "Paragnejs"}
{"text": "Bigenerisk (af lat. bis, två gånger, och genus, kön), tvåkönad.", "headword": "Bigenerisk"}
{"text": "Zedlitz [tse′d-]. 1. Karl Abraham von Z., friherre, preussisk statsman, af en gammal, från Frankrike härstammande släkt, f. 1731, d. 1793, var 177088 samtidigt kultusminister. I sistnämnda egenskap är han bekant för sitt arbete för folkskoleväsendet och därigenom, att han skapade en af kyrkan oberoende högsta myndighet för undervisningsväsendet (”en sekulariserad och centraliserad högsta myndighet”). 2. Philipp Gotthard Joseph Christian Karl Anton von Z.Nimmersatt, friherre, tysk skald, f. 1", "headword": "Zedlitz"}
{"text": "Paul, Hermann, tysk språkforskare, f. 1846, professor i Freiburg, en af samtidens mest framstående germanister, hemmastadd såväl på den filologiska kritikens som på den rena språkvetenskapens område, har skrifvit Über die ursprüngliche anordnung von Freidanks bescheidenheit (1870), »Gregorius» von Hartmann von Aue (1873), Gab es eine mittelhochdeutsche schriftsprache? (1873), Zur orthographischen frage (1880) och Mittelhochdeutsche grammatik (1881; 2:dra uppl. 1884). I den af honom tillsammans med V.", "headword": "Paul"}
{"text": "*Schmerling, A. v., lemnade presidentämbetet 1891 och dog 1893.", "headword": "*Schmerling"}
{"text": "*Stångebro. Den 25 Sept. 1898 aftäcktes utanför Linköping vid stranden af Stångån till minne af slaget ett 9 m. högt monument af ljus granit.", "headword": "*Stångebro"}
{"text": "Kamerunnötter, bot., namn på fröna af Arachis hypogæa.", "headword": "Kamerunnötter"}
{"text": "Byrding l. börding (Fornn. byrðingr af byrir, börda, last, handelsfartyg), sjöv., äldre, ur bruk kommen benämning på en öppen eller däckad, vanligen flatbottnad farkost (pråm) af mycket vexlande storlek, afsedd att transportera gods till eller från större fartyg, eller eljest på skyddade farvatten.", "headword": "Byrding"}
{"text": "Eristalis l. Syrphus, Slamflug-slägtet, zool., hörande till sväf-flugornas familj (Syrphidae), ibland tvåvingarnas ordning (Diptera), igenkännes på den stora, breda kroppen, de utspärrade vingarna och de tämligen korta, nedböjda antennerna, hvilkas tredje led är rundad och försedd med ett oftast naket borst på ryggsidan. Bland de närmare 30 arter, som finnas i Skandinavien, må här nämnas endast den vanliga E. (S.) tenax, 1,5 cm. (0,5 t.) lång och svart med mellankroppen gulaktig och gråluden samt bakkrop", "headword": "Eristalis"}
{"text": "Amunden. Se Amungen.", "headword": "Amunden"}
{"text": "Petersson , Oskar Viktor, universitetslärare, f. 5 nov. 1844 i Knifsta, d. 9 dec. 1912 i Åtvidaberg, blef student i Uppsala 1863, med. licentiat 1874 samt med. doktor 1875 på afhandlingen Fall af nybildningar i hjernan jemte några ord om hjerntumörernas diagnos, förordnades 1875 till docent i praktisk medicin vid Uppsala universitet, utnämndes 1884 till e. o. professor i pediatrik och praktisk medicin där samt 1904 till öfverläkare vid Akademiska sjukhusets afdelning för bröstsjuka. Från professuren och ö", "headword": "Petersson"}
{"text": "Amoroso (it.), mus., ömt, smäktande.", "headword": "Amoroso"}
{"text": "Läran om naturföreteelserna och verldskropparne (bd 3 af , 1879; 3:e uppl. 1892), Lärobok i fysik (3 bd, 1884-86) och Fysikens grunder (1888). Elektroteknikens grunder (1900) och Chalmersska institutet 1829-1904 (1907). Han var led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1874) och Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1881). 4. Karl Rutger Teodor W., den föregåendes broder, ledamot af Konungens högsta domstol, f. 13 juni 1850 i Stockholm, aflade i Lund 1875 hofrätts- och 1877 juris kandidatexamen,", "headword": ""}
{"text": "Tito [-tå], Ettore, italiensk målare, f. 1859 i Castellamare utanför Neapel, studerade i Venezia och tog starkt intryck af Fortunys eleganta målningssätt. Han skildrar med förkärlek venezianskt lif och venezianska typer, fiskare på lagunen, gatscener, processioner, hvardagslifvet på stränderna och i kuststäderna. Luxembourgmuseet eger Badet och Chioggia. Mindre betydande äro hans större figurkompositioner Venus födelse, Kärleken och parcerna (1909), Italien bevarar Venezias konstskatter (dekorativ m", "headword": "Tito"}
{"text": "Encyklopedister (fr. encyclopedistes), gemensam benämning på de skriftställare och filosofer, som lämnade bidrag till eller togo parti för den stora franska encyklopedien (se Encyklopedi, sp. 513514), hvilken 175177 utgafs i Paris under Diderots och (för den matematiska afdelningen) dAlemberts ledning. Detta berömda verk var det gemensamma organet för den under 18:e årh. i Frankrike härskande filosofiska riktningen, i synnerhet med hänsyn till religion, etik och statsvetenskap. Från dAlemberts penna flöt den", "headword": "Encyklopedister"}
{"text": "Propositio major, Lat., log., öfversats; pr. minor, undersats (i en slutledning).", "headword": "Propositio major"}
{"text": "Matsmyra, kapellag i Voxna församling, Hälsingland, var till 1884 en del af Ofvanåker. Areal och folkmängd äro inräknade i Voxna.", "headword": "Matsmyra"}
{"text": "Hafslök. Se Scilla.", "headword": "Hafslök"}
{"text": "Deliqvescent, kem., som deliquescerar, d. v. s. flyter sönder. Se Deliquescera.", "headword": "Deliqvescent"}
{"text": "Omröstning (sp. 706). En k. proposition 1919 om öppen omröstning i riksdagen bifölls af Andra, men förkastades af Första kammaren. Riksdagens kamrar antogo 16 maj 1922 konstitutionsutskottets förslag om öppen omröstning. Beslutet bekräftades 1925, och 18 febr. s. å. beslöt riksdagen, att denna omröstning i kamrarna skulle ega rum därigenom, att ledamöterna resa sig upp (”uppresning”) utom i vissa fall, då omröstning skall ske genom namnupprop. 28 febr. s. å. förekom för första gången öppen omröstning (nam", "headword": "Omröstning"}
{"text": "Svarta kornmasken, zool. Se Kornborraren.", "headword": "Svarta kornmasken"}
{"text": "Hachettes försök [-jätts], fys., uppkalladt efter Jean Nicolas Pierre Hachette (f. 1769, d. 1834), professor i geometri i Paris. Se Cléments försök.", "headword": "Hachettes försök"}
{"text": "II. Hela bibeln eller blott nya testamentet. 1) Latinska. a) Versio itala (italiensk), sannolikt ett verk af flera öfversättare, uppkom i den afrikanska kyrkan i 2:a årh. Däraf finnas i behåll: nya testamentet och apokryferna, några af gamla testamentets böcker samt fragment af de öfriga. Den är slafviskt ordagrann samt utan tvifvel flera gånger ändrad och interpolerad. Textens därigenom fördärfvade skick gaf anledning till b) öfversättningsarbetena af Hieronymus. På", "headword": ""}
{"text": "Storfossen , namn på åtskilliga vattenfall i Norge, särskildt (uppräknade från n. till s.): 1. I Tanaelven, Finnmarkens amt. 2. I Maalselvens biflod Barduelven (kan utbyggas att representera minst 15,000 hkr och eges af norska staten). 3. I Rana l. Ranselven, Dunderlandsdalen, Nordlands amt (5 m. fall). 4. I Rösaaen, Nordlands amt (18 m. fall, att utbygga till 30,000 hkr, eges af staten). 5. I Vefsenelven, Nordlands amt (5 m. fall). 6. I Namsenelvens biflod Sanddöla, N. Trondhjems", "headword": "Storfossen"}
{"text": "Saccharat , kem. Se Sackarat.", "headword": "Saccharat"}
{"text": "Örebro norra församling (Olaus Petri församling). Se Örebro, sp. 128.", "headword": "Örebro norra församling"}
{"text": "Asker. 1. Härad i Örebro län, ingår i Öster-Närkes domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Asker, Lännäs, Stora Mellösa. Areal 37,040 har. 11,206 inv. (1902). 2. Kontrakt i Strängnäs stift, omfattar de sju pastoraten Asker; Ekeby och Gällersta; Lännäs; Sköllersta; Stora Mellösa och Norrbyås; Svennevad; Bo. Areal 94,007 har. 21,881 inv. (1902). 3. Socken i ofvannämnda härad. 17,114 har. 5,083 inv. (1902). A. utgör ett regalt pastorat i Strängnäs stift, Askers kontrakt.", "headword": "Asker"}
{"text": "Ett till sin princip liknande förfarande är det av bröderna Auguste och Louis Lumière utarbetade och 1904 offentliggjorda autokromförfarandet; i stället för linjer bestå filtren här af små färgade korn. En glasskifva förses med ett lager af genomskinliga, mikroskopiskt små orangerödt, grönt och blåviolett färgade stärkelsekorn, fasthållna med ett lämpligt bindemedel, och öfvergjutes med en pankromatisk bromsilfveremulsion. Om en sådan plåt belyses genom glaset, tjänstgör hvarje litet korn", "headword": ""}
{"text": "Filera tonen (it. filar il tuono; eg. utspinna, draga ut tonen, af filo, tråd), mus., låta en sångton strömma ut jämnt och uthålligt, alltså eg. icke med det crescendo och decrescendo, som utmärka messa di voce (se d. o.). E. F-t.", "headword": "Filera tonen"}
{"text": "Demilune [-lyn], fr. (af demi, half-, och lune, måne), egentl. halfmåne, fortif., ett företrädesvis i bastionssystemet användt utanverk. Se Ravelin. (L. W:son M.)", "headword": "Demilune"}
{"text": "Brännvinslagstiftning. Se A. Evers, Den svenska brännvinslagstiftningens historia under frihetstiden till hattväldets fall (akad. afh. 1923). °", "headword": "Brännvinslagstiftning"}
{"text": "Lodovico [lådåvikå], italienska namnformen för Ludvig. Lodrät, mat. t kallas urspr, en rät linje, hvars riktning sammanfaller med lodlinjens. I öfverflyttad mening säges en rät linje vara lodrät mot eller stå lodrät på en linje, om den bildar lika stora (d. v. s. räta) vinklar med densamma, och på ett plan, om den är lodrät mot alla linjer i planet, som gå genom dess fotpunkt. I samma bemärkelse som lodrät nyttjas orden pcrpendikulär och vinkel-rät. d.F.)", "headword": "Lodovico"}
{"text": "Altwasser (ty.), , tysk benämning på sådana smala, bågformiga sjöar i en flodbädd, hvilka urspr. utgjort en krökning af floden, men skilts ifrån den därigenom att floden ändrat sin riktning, hvarvid in- och utloppen till den gamla serpentinen igengrundats, så att sjön sedermera endast vid mycket högt vattenstånd i floden står i förbindelse med denna. Dylika sjöar finnas i stor mängd utefter Donaus och Theiss stränder. J. F. N.", "headword": "Altwasser"}
{"text": "Hell gate [he, sund i Nord-Amerika. Se East river.", "headword": "Hell gate"}
{"text": "Lagerstedt. 1. N. G. V. L. lämnade Öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor 1912 samt adjunkturen och Läroverksstyrelsen 1913.", "headword": "Lagerstedt"}
{"text": "Liljencrantz, lät 1851—53 uppföra det vid H. befintliga stenhuset i två våningar. B. S.*", "headword": ""}
{"text": "Chelminski, Jan, polsk målare, född i byn Brzóstow i ryska Polen 1851, var elev i gymnasium i Varsjav och lärde sig konstens element hos en målare. Efter en kort tids vistelse vid akademien i München blef han lärjunge af Franz Adam och skaffade sig 1873 egen atelier i samma stad. Han har målat landskap med staffage från rococotiden jämte hästar, men i synnerhet jagter och soldatscener. Sådana arbeten äro Parforce-jagt under Ludvig XV:s tid, Uppbrott till jagt, modernt ryttarestycke, med prinsessan Theresia", "headword": "Chelminski"}
{"text": "Ceresole [tje-], Ceresuola l. Cerisoles, by i den italienska prov. Cuneo (Piemont). Omkr. 2,000 innev. Den 11 (14?) April 1544 besegrade fransmännen der en österrikisk-spansk här. Detta var den sista drabbningen under krigen mellan Karl V och Frans I.", "headword": "Ceresole"}
{"text": "Mogistan, persiskt kustlandskap vid Ormus-sundet, hörande till prov. Fars. (J. F. N.)", "headword": "Mogistan"}
{"text": "Rec., förkortn. för lat. refcipe, tag! (på recept). Reca^bio (it. ricambio, af lat. re, åter, och cambire, växla, byta), returväxel (rekam bioväxel). Se V ä x e_l. Récamier [rekamie], Jeanne Franpoise Julie Adélaide, född Bernard, fransk salongsdam, f. 1777 i Lyon, d. 1849, trädde femtonårig i brudstol med bankiren R. och visste att genom sin skönhet, be-gåfning och fina takt göra sin salong till en af de förnämsta medelpunkterna för litterärt och", "headword": "Rec"}
{"text": "Brütt , Adolf, tysk bildhuggare, f. 1855 i Husum, elev af Berlinakademien, har vunnit anseende genom den kraftfulla bronsgruppen Räddad (1887, Berlins nationalgalleri, framställande en sjöman i sydväst och oljedräkt, bärande i sina armar en afsvimmad ung kvinna, iklädd blotta linnet), genom kvinnobilder (Eva med sina barn 1890, nationalgalleriet, Svärdsdanserskan 1891) och genom flera monument (kejsar Vilhelm I, kejsar Fredrik, Bismarck och två statyer i Siegesallé, hvilka fått det vitsord att de äro", "headword": "Brütt"}
{"text": "Leu [le], plur. lëi (»lejon»), Rumaniens myntenhet = 1 franc.", "headword": "Leu"}
{"text": "Läckra rörsoppen. Se Boletus.", "headword": "Läckra rörsoppen"}
{"text": "Utajärvi, socken vid öfre loppet af Ule elf, i Uleåborgs län, Finland. Imperielt pastorat af 3:dje kl., Uleåborgs kontrakt, Kuopio stift. Areal 1,763 qvkm. Folkmängd 4,106 pers. (1888), finsktalande. A. G. F.", "headword": "Utajärvi"}
{"text": "Svärdström-Werbeck , Valborg Josefina, sångerska, f. 22 dec. 1879 i Gäfle, elev af konservatoriet och i plastik af Signe Hebbe, debuterade först som romanssångerska och 1900-01 på k. teatern som Mignon, Susanna i och Lakmé samt var anställd där 1901-04. Därefter for hon som Jenny-Lindstipendiat till utlandet och uppträdde först vid H. Marteaus konserter i Genève och Lausanne, studerade i två år mest på egen hand under resor i Tyskland, Frankrike och Italien, trädde 1906 i äktenskap med skriftställaren-impresarion", "headword": "Svärdström-Werbeck"}
{"text": "Andelsföretag (Andelsmejeri, Andelsslakteri, Andelssockerfabrik o. s. v.). Se Kooperation och Vinstandel.", "headword": "Andelsföretag"}
{"text": "Sveen [sven]. Se Sveio.", "headword": "Sveen"}
{"text": "Karsbergs höjdklafve, dels i användning, dels (t. v.) proportionsvis förstorad. Höjer. 1. Magnus Maurits H., skolman, historisk författare, politiker, f. l mars 1840 i Norr-bärke församling, Kopparbergs län, blef 1859 student i Uppsala och 1865 filos. kandidat samt promoverades 1866 till filos. doktor. 1867-79 tjänstgjorde han vid Stockholms gymnasium och var 1879 -1905 lektor i modersmålet samt historia och geografi vid Stockholms södra latinläroverk. Därjämte", "headword": ""}
{"text": "Glosa (jfr Glossa). 1. Språkv., osj älf stan digt eller bundet semem, hvars betydelse utgöres af ett blott tankeelement och som i det faktiska språklifvet måste förbindas med andra glosor för att bilda ett fritt semem, d. v. s. ett, hvars betydelse utgöres af en hel tankegång. Jfr Noreen, , V, 47. 2. Glosa betecknar i allmänhet ett till något främmande språk hörande ord, företrädesvis med afseende på dess inpräglande i minnet; däraf g l o s-bo k, en bok, i hvilken man uppskrifvit", "headword": "Glosa"}
{"text": "Valera, Eamonn de, irländsk revolutionär politiker, f. 1889 i New York, är son till en spanjor, som var gift med en irländska. V. kom emellertid redan vid 4 års ålder till Irland, studerade där vid Royal university of Ireland och var lärare i matematik vid en skola i Dublin, då han gjorde sig politiskt bemärkt genom sitt deltagande i påskupproret 1916. Han tjänstgjorde då som kapten vid insurgenttrupperna och försvarade länge med öfverdådig tapperhet ett befäst hus mot en numerärt och i beväpning mycke", "headword": "Valera"}
{"text": "Tjinuker, indianstam. Se Chinooks.", "headword": "Tjinuker"}
{"text": "Minorennitet (af lat. minor annos, yngre). Se Majorennitet och Minderårig.", "headword": "Minorennitet"}
{"text": "*Aira, bot. Jfr Tåda.", "headword": "*Aira"}
{"text": "Läckage (-asj; T. leckage, Holl. lekkaadje), sjöv., förlust af flytande varor under befraktning om bord, uppkommen genom läckor på förvaringskärlen. Om ersättningsanspråk och skadestånd för olika fall af läckage finnes stadgadt i svenska sjölagen §§ 103, 104, 110, 223 och 224. Det franska ordet för läckage är coulage. L. H.", "headword": "Läckage"}
{"text": "Proportionella val. Se Val, sp, 98–99.", "headword": "Proportionella val"}
{"text": "Tennant [tenənt], William, skotsk skald, f. 1784, d. 1848, lefde i obemärkt ställning först som bokhållare, därefter som skollärare, tills han 1831 blef professor i österländska språk vid universitetet i S:t Andrews. Hans komisk-fantastiska epos på ottave rime Anster fair (1812) är fylldt af humor. I samma anda skref T. sedermera The thane of Fife (1822). Han författade också åtskilliga dramer med skotska och hebreiska ämnen. Se minnesteckning af M. F. Conolly 1861.", "headword": "Tennant"}
{"text": "Strobometer (af grek. strobos, hvirfvel, och metron, mått), detsamma som polaristrobometer. Se Polarisationsinstrument, sp. 1183.", "headword": "Strobometer"}
{"text": "Otricoli [åtrikåli], by i italienska prov. Perugia (Umbrien), vid Via Flaminia och ruinerna af den gamla umbriska staden Otriculum (tempelruiner, akvedukt, teatrar, termer m. m.), i närheten af Tiber. Det berömda Zeushufvudet i Sala rotonda i Vatikanen (se pl. II till art. Bildhuggarkonst) och det vackra mosaikgolfvet i denna sal ha anträffats i O. (J. F. N.)", "headword": "Otricoli"}
{"text": "A. L.* Lindberg. 1. Johan Adolf L., medaljgravör, f. 4 sept. 1839 i Stockholm, sattes vid 14 års ålder i guldsmedslära, lämnade denna efter ett år, blef då elev vid Slöjdföreningens skola och af Lea Ahlborn vid k. myntet, där han arbetade i 8 år (såg mycket pengar, men fick mycket få67 var han elev af konstakademien, men vistades 186466 i Köpenhamn och Paris, där han var elev af P. Tasset, för hvilken han studerade äfven vid sin andra vistelse i Paris, 1877. L. blef led. af konstakademien 1885", "headword": "L.* Lindberg"}
{"text": "Emu , zool. Se Dromæus.", "headword": "Emu"}
{"text": "Böttger (Böttcher, Bottiger), Johann Friedrich, tysk tekniker, f. 1685 (eller 1682) i Schleiz, kom som gosse i apotekarlära i Berlin och egnade sig med stor vetgirighet åt kemiska studier, sysslade i hemlighet med alkemi och blef så beryktad för sitt guldmakeri, att han 1701 fann rådligast rymma till Sachsen. Detta lands vinningslystne regent August II lät fasttaga ynglingen, och B. hölls sedan i hela sin lefnad som en noga bevakad fånge i Dresden och Meissen för att göra statsfinanserna nytta medelst", "headword": "Böttger"}
{"text": "Ensisheim [-hajm], stad i Elsass-Lothringen, reg.-omr. Ober-Elsass, vid floden Ill. 2555 inv. (1900). Tillverkning af järnvaror, kokosmattor och möbler. Det var under medeltiden hufvudorten för de habsburgska besittningarna i Öfre Elsass, kom 1648 till Frankrike och var 165774 säte för .", "headword": "Ensisheim"}
{"text": "Artemoniter. Se Artemon.", "headword": "Artemoniter"}
{"text": "Talis Qualis, psevdonym för skalden K. V. A. Strandberg.", "headword": "Talis Qualis"}
{"text": "Odéon. Se O de i o n.", "headword": "Odéon"}
{"text": "Skogsull, farmak., tekn., kallas de krusiga och derigenom ull-lika trådar, som erhållas af de långa barren hos tallen eller andra långbarriga Pinus-arter. Man afdestillerar först den i barren innehållna flyktiga oljan, tallbarrs-olja, »skogsulls-olja» (ett slags terpentin), och af det frånsilade kokvattnet beredes genom inkokning tallbarrsextrakt, som innehåller någon flyktig olja samt harts, gummi, garfsyra. salicin m. m. De kokta barren utlakas vidare med lut, pressas, valkas, torkas och sönderdelas i", "headword": "Skogsull"}
{"text": "Lindisfarne. Se Holy Island.", "headword": "Lindisfarne"}
{"text": "Crannog [krän9g], plur. crannogs, arkeol., benämning på de i irländska (och skotska) sjöar påträffade gamla pålbyggnaderna.", "headword": "Crannog"}
{"text": "Titelblad , boktr., första bladet i en bok, det, på hvilket bokens titel står. Sättning af titelblad är en ganska svår typografisk uppgift, som kräfver smak och omdöme, för att bladet må bilda ett harmoniskt helt. Man utväljer ett stilgarnityr, som passar bäst till stilsorten i bokens text; titelns hufvudord eller hufvudrad bör få den största, dominerande stilen, och till underordnade ord tagas mindre stilgrader i förhållande till innehållets vikt. I regel begagnas blott versaler; små biord (t. ex. prepos", "headword": "Titelblad"}
{"text": "Säf, bot. Se Scirpus.", "headword": "Säf"}
{"text": "Gyllenhaal [-häl], svensk adlig ätt, härstammar från löjtnanten Nils Gunnarsson Hahl, som 1652 adlades med namnet G. En gren af ätten erhöll friherrlig värdighet 1837 (introd. 1838 under n:o 388), en annan 1843 (introd. 1844 under n:o 396, G. till Härlingstorp). 1. Leonard G., entomolog, f. 3 dec. 1752 på Ribbingsberg i Älfsborgs län, d. 13 maj 1840 på Höberg i Skaraborgs län. Sedan han 1769 blifvit student i Uppsala, började han under Linné och Thunberg studera botanik och entomologi, men nödgades snart", "headword": "Gyllenhaal"}
{"text": "Warszawa [varsjava]. Se Varsjav.", "headword": "Warszawa"}
{"text": "Tai-ping. Se Kina, sp. 702703.", "headword": "Tai-ping"}
{"text": "*Röntgen. — 2. Julius R. blef 1918 direktör för Amsterdamkonservatoriet.", "headword": "*Röntgen"}
{"text": "Kolibrierna, Trochilidae, zool., namn på en familj inom skärrfoglarnas ordning af foglarnas klass. Kolibrierna skiljas från närstående familjer derigenom att fötterna äro mycket små, framtårna icke förenade medelst hud vid basen, baktån icke vändbar, vingarna särdeles länga och böjda, med mycket korta armpennor, som icke räcka till stjertroten, samt näbben mycket lång och smal (ofta längre hos honan), underkäken innesluten mellan öfverkäkskanterna liksom i en skida samt tungan smal, långt utsträckbar och bi", "headword": "Kolibrierna"}
{"text": "Heiberg. 3. Hjalmar H., afled i Kristiania d. 25 Sept. 1897.", "headword": "Heiberg"}
{"text": "Etzel , Karl von, tysk ingenjör och järnvägsbyggare, f. 1812 i Heilbronn, d. 1865 vid Linz, fick sin utbildning i Frankrike och i England, där han egnade sig åt det på 1830-talet uppblomstrande järnvägsväsendet. Han var en af banbrytarna för järnvägarnas utveckling i mellersta Europa, i det ett flertal af de första, mera betydande järnvägslinjerna i Württemberg, Schweiz och Österrike tillkom under hans ledning. Särskildt är han känd såsom skapare af Brennerbanan (se Brenner). G. H-r.", "headword": "Etzel"}
{"text": "Middelboe [-bo], Bernhardt, dansk målare, f. i Ribe 1850, vann 1877 den neuhausenska belöningen med sin tafla Scen ur Ewalds lif (presten uppläser bönen för den döende skalden). Sedermera har M. varit verksam i synnerhet såsom porträttmålare. Ph. W.", "headword": "Middelboe"}
{"text": "*Skotska dansaren. Sp. 1324, r. 7, står skifvans bör vara urglasets.", "headword": "*Skotska dansaren"}
{"text": "Brunn (ej Brund), socken i Elfsborgs län, Redvägs härad. Arealen 2,850 hekt. (5,771 tnld). 15 1/2 mtl (enl. 1825 års jordebok). 641 innev. (1877). Annex till Ulricehamns stadsförsamling, Skara stift, Redvägs kontrakt.", "headword": "Brunn"}
{"text": "Bland Aristofanes lustspel finnas följande att tillgå i svensk öfversättning: Molnen, af Thomander (1826); Riddarna (under titel Demagogerna) af C. A. Hagberg (1834); Plutus af H. G. Lindgren (1834, disp.); Foglarna af Hj. Säve (1869). A. M. A.", "headword": ""}
{"text": "Stafmetoden, pedag. Se Ljudmetoden, sp. 858.", "headword": "Stafmetoden"}
{"text": "Monk l. Monck [maijk], George, hertig af Albemarle, engelsk krigare och statsman, f. 6 dec. 1608 i Potheridge (Devonshire), d. 3 jan. 1670, utbildade sig 162938 i nederländsk krigstjänst, deltog de följande åren som öfverstelöjtnant vid ett engelskt regemente i några småstrider på skotska gränsen och sändes 1641 vid utbrottet af oroligheterna på Irland dit som öfverste. Där gaf han prof på de egenskaper, som sedermera kännetecknade honom: stor förmåga att upprätthålla disciplin och vinna soldaternas", "headword": "Monk"}
{"text": "Mathesius, Johan, tjänsteman, politiker, f. 1709 i Pyhäjoki i Österbotten, d. 1765 på Thames-floden under inseeling till London, anställdes 1734 som translator till finska språket i Kanslikollegium och öfversatte i denna egenskap till finskan ett stort 1245 Mathesius-Mathiescn 124C antal förordningar och påbud. I likhet med sin landsman J. Arckenholtz var han ifrig anhängare af Arvid Horn och skydde icke att efter dennes fall (1738) yttra sitt missnöje öfver hattpartiets", "headword": "Mathesius"}
{"text": "Newry [njōəri], stad uti irländska grefskapet Down, vid floden Newry, som faller ut i Carlingford lough och genom en kanal står i förbindelse med Lough Neigh. 11,963 inv. (1911). N. är en af prov. Ulsters viktigaste hamnar med export af spannmål, boskap, linne, väfnader och lin. Säte för den katolske biskopen af Dromore. (J. F. N.)", "headword": "Newry"}
{"text": "Registerbyrån för understöd och pensioner, upprättad 1911 af Föreningen för välgörenhetens ordnande med bidrag af Stockholms stad, har till uppgift att underlätta ett ordnadt samarbete mellan den kommunala fattigvården, välgörenhet utöfvande institutioner, pensionskassor och fonder m. fl. samt enskilda personer. I detta syfte har enligt amerikanskt kortsystem upplagts ett för den kommunala fattigvården, enskilda understödsföreningar och pensionskassor gemensamt register öfver pensionärer och understödstagare. Registret omfattar mellan 7", "headword": "Registerbyrån för understöd och pensioner"}
{"text": "Högt i vind , sjöv., säges om ett fartyg, som seglar (bidevind) nära mot vinden. Ju närmare mot vinden ett fartyg seglar, desto högre i vind säges det ligga. Jfr Bidevind. L. H.*", "headword": "Högt i vind"}
{"text": "Sumy, stad i ryska guvernementet Charkov. 16,030 innev. (1884). S. är illa bygdt, men drifver betydande handel med trä, säd och boskap.", "headword": "Sumy"}
{"text": "På storartade allmänna byggnader kan L. ej sägas vara fattigt, men spridda som de äro öfver hela staden, falla de mindre i ögonen. Såsom en glanspunkt i arkitektoniskt hänseende kan endast det af Parlamentshuset och Westminster abbey omgifna Parliament square betraktas. Sedan Vilhelm Eröfrarens tid är L. obestridt landets hufvudstad, men kan det oaktadt ej uppvisa ett kungligt palats värdigt det mäktiga öriket och jordens största och rikaste hufvudstad. S:t Jamess palace (fig. 8), L:s", "headword": ""}
{"text": "Duclerc [dyklǟr], Charles Théodore Eugène, fransk publicist och politiker, f. 1812 i Bagnères-de-Bigorre (dep. Hautes-Pyrénées), d. 1888 i Paris, var 1840—46 ekonomisk författare i , blef vid februari-revolutionens utbrott, 1848, biträde åt dåv. mären i Paris, Garnier-Pagès, samt kort därefter medlem af konstituerande församlingen. 10 maj sistnämnda år blef han finansminister, men drog sig tillbaka, då regeringen efter junirörelsernas dämpande, trots hans motstånd, införde belägringstillstånd m. fl. st", "headword": "Duclerc"}
{"text": "Bravo, Gonzalez. Se Gonzalez-Bravo.", "headword": "Bravo"}
{"text": "Muzaffarpur [moṡafapoə]. 1. Distrikt i kejsardömet Indien, Bengalen, divisionen Patna. 7,861 kvkm. 2,754,790 inv. (1901), 350 pers. per kvkm., en siffra, som i Indien öfverträffas endast af det närbelägna distriktet Saran. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid Ganges biflod Lilla Gandak. 45,617 inv. (1901).", "headword": "Muzaffarpur"}
{"text": "Manuenus, hand), som utöfvas med händerna. - Manuell gymnastik. Se Sjukgymnastik.", "headword": ""}
{"text": "Meteorologiska institut. Se föreg. art.", "headword": "Meteorologiska institut"}
{"text": "Burkism , med. Se Metalloterapi.", "headword": "Burkism"}
{"text": "Fit [fit], eng., sportv , färdig, redo. En häst är , då den på grund af träning har uppnått bästa möjliga kondition för att deltaga i en kapplöpning. B. C-m.", "headword": "Fit"}
{"text": "Metakronism (af Grek. meta, utöfver, och chronos, tid), ett tidräkningsfel, som består deri att en tilldragelse förlägges till en alltför tidig period, under hvilken den ej skulle kunnat ega rum. Jfr Anakronism och Parakronism.", "headword": "Metakronism"}
{"text": "*Price, B., dog 1888.", "headword": "*Price"}
{"text": "Didelphys, zool. Se Pungrotta.", "headword": "Didelphys"}
{"text": "Gazette de France [gasett dö frangs], en af Frankrikes äldsta tidningar, upprättades 1631 af T. Renaudot, var först endast annonsblad, men började snart äfven meddela politiska och andra nyheter. Tidningen, som först utkom en gång i veckan, egdes af Renaudots familj till 1787, då den öfvertogs af Pancoucke. 17621800 var tidningen officiel, blef 1792 daglig tidning och indrogs 1848, hvarefter den någon tid utgafs först under titeln och sedermera under namnet .", "headword": "Gazette de France"}
{"text": "Fehling , Hermann von. Se Fehlings lösning.", "headword": "Fehling"}
{"text": "Burdus (af ty. bardauz, pladask), framfusig; utan omsvep, rakt fram, öfveriladt.", "headword": "Burdus"}
{"text": "Gentlemanrider [djeda], eng. (af gentleman, och riile, rida), gentlemanryttare,, hvarje i kapplöpningstäflingar deltagande ryttare, som ej rider emot betalning (i motsats till professionell jockey) och som för öfrigt i det dagliga lifvet kan göra anspråk på benämningen gentleman. De flesta kapplöpningsroglementrn ha, för undvikande af godtyckliga tydningar, fastställt, att den, som vill uppträda som gentlemanrider, skalf vara officer i aktiv tjänst, medlem af någon erkänd jockeyklubb, af nämnda", "headword": "Gentlemanrider"}
{"text": "Camberwell [kämb**el], förvaltningsområde (eng. metropolitan borough) i London, i Surrey, 3 km. s. om Londonbron. 259,339 inv. (1901), däraf på stadsdelen C. kommo 90,404 inv. Området omfattar utom denna äfven stadsdelarna Walworth, Peckham, Herne hill, Denmark hill och Dulwich.", "headword": "Camberwell"}
{"text": "Neuzen [nösen], Terneuzen, befäst stad i nederländska prov. Zeeland, vid Westerschelde, genom en kanal förenad med Gent. Omkr. 5,500 innev. Arsenal. Skeppsbyggeri, handel och sjöfart.", "headword": "Neuzen"}
{"text": "Dannäs, socken i Småland, Jönköpings län, Vestbo härad. Arealen 4,728 hekt. (9,577 tnld). 707 innev. (1878). Annex till Bolmsö, Vexiö stift, Vestbo kontrakt.", "headword": "Dannäs"}
{"text": "Hutt, sjöv. Se Hurt.", "headword": "Hutt"}
{"text": "Hjelstad, socken. Se Hjälstad.", "headword": "Hjelstad"}
{"text": "Cryptopentamera och Cryptotetramera. Se Skalbaggar.", "headword": "Cryptopentamera"}
{"text": "Bas-fiol, musik-instrument. Se Kontra-bas.", "headword": "Bas-fiol"}
{"text": "Mac Clellan, G. B. Hans son, George Brinton M., är sedan 1912 professor i ekonomisk historia vid universitetet i Princeton. *", "headword": "Mac Clellan"}
{"text": "Gleichen-Russwurm, Emilie von, tysk författarinna, skalden Fr. von Schillers yngsta dotter, född 1804, gifte sig 1828 med bajerske kammarherren Adalbert von G. och dog 1872. Hon utgaf flere bidrag till sina föräldrars historia: Der briefwechsel von Schiller und Lotte 178889 (1856), Schillers beziehungen zu eltern, geschwistern und der familie v. Wolzogen (1859), Charlotte v. Schiller und ihre freunde (186065), Schillers dramatische entwürfe (1867) m. m.", "headword": "Gleichen-Russwurm"}
{"text": "Santipur [santipoo], stad i Indien, Bengalen, distriktet Nadiya, vid Huglis arm Baghirati. 26,703 inv. (1911). I okt. eller nov. firas till Krishnas ära en tre dagars fest, Rasdjatra, som besökes af 25,000 pilgrimer.", "headword": "Santipur"}
{"text": "Fintias (Phintias). Se Damon.", "headword": "Fintias"}
{"text": "Lex in casu. Se Casus.", "headword": "Lex in casu"}
{"text": "Veft-offer. Se Vift-offer.", "headword": "Veft-offer"}
{"text": "Frankoman (af Lat. francus, fransk, och Grek. mania, raseri) l. Galloman, öfverdrifven beundrare af Frankrike och franska förhållanden. Frankomani l. Gallomani, öfverdrifven beundran för allt franskt.", "headword": "Frankoman"}
{"text": "Pöllnitz, Karl Ludwig von, friherre, tysk memoarförfattare, f. 1692, d. 1775, var till karaktär och lefnadsöden en fullständig äfventyrare, som efter hand hade anställning vid många europeiska hof, alltsedan 1730-talet vid hofvet i Berlin. Han blef vida beryktad som författare till flera pikanta arbeten, bl. a. La Saxe galante (1734; om August II:s af Sachsen kärleksäfventyr) och Mémoires (1734-40), hvilket verks förra afdelningar användes af den tidens förnäma turister som resehandbok.", "headword": "Pöllnitz"}
{"text": "Redtenbacher , Jakob Ferdinand, österrikisk maskiningenjör, f. 1809, d. 1863, tjänstgjorde 182933 vid Polytekniska institutet i Wien som assistent i maskinlära och var 183441 professor i matematik och beskrifvande geometri vid högre industriläroverket i Zürich. 1841 erhöll han kallelse till professuren i maskinlära vid polytekniska skolan i Karlsruhe, och från 1857 var han direktör för detta läroverk, hvilket han genom sitt snille och sin praktiska förmåga gaf stort rykte. R. författade bl. a. Theorie und ba", "headword": "Redtenbacher"}
{"text": "De omgifvas närmast af en vägg, B, som utgöres af tradig serpentin eller något annat liknande mineral. C är det kalkskelett som sammanbinder kamrarna. D och E äro kanaler, som under djurets lifstid voro fyllda med sarkod, men nu med serpentin. På grund af åtskilliga skäl hafva emellertid många forskare uttalat starka tvifvelsmål rörande den ofvan anförda tolkningen, eller rent af förklarat föremålet som en oorganisk produkt. Dawsons och Carpenters åsigt har vunnit anhängare i Parker,", "headword": ""}
{"text": "Hippisk agon. Se Agon och Hippodrom.", "headword": "Hippisk agon"}
{"text": "Uj-Vidék , ungerska namnet på Neusatz.", "headword": "Uj-Vidék"}
{"text": "Mykenai (Lat. Mycenae), grekisk forntidsstad, belägen i landskapet Argolis på Peloponnesos i nordligaste hörnet af den slätt, som upptager mellersta och södra delen af detta landskap, och på en från berget Tretos utskjutande ås. M. nämnes i sagorna såsom pelopidernas herskaresäte och är i synnerhet genom de homeriska sångerna frejdadt såsom Agamemnons »välbyggda», »med breda gator försedda», »guldrika» konungastad. Efter den doriska invandringen förlorade M. sin framstående betydelse och trängdes i sku", "headword": "Mykenai"}
{"text": "Hellant, Anders, astronom, f. 30 nov. 1717 i Torneå, d. 23 nov. 1789, blef extra kanslist i Västerbotten 1735, deltog 1736—37 under Maupertuis i gradmätningen i Lappland och blef 1737 auskultant i Kommerskollegium. Under A. Celsius presidium utgaf han 1738 i Uppsala en afh. på latin och svenska rörande Et nyt sätt at fiska i the norländska elfwer, men afbröt sedermera sina akademiska studier. H. blef 1741 vice häradshöfding och bosatte sig i Torneå, där han egnade sig åt praktisk verksamhet. Han deltog", "headword": "Hellant"}
{"text": "Paulus , Heinrich Eberhard Gottlob, rationalismens mest typiske representant på exegetikens område f. 1761 i Leonberg i Württemberg, d. 1851 i Heidelberg, blef 1789 professor i orientaliska språk i Jena och 1793 teol. professor där. 1803 blef han teol. professor i Würzburg, och efter att under mellantiden ha beklädt olika befattningar mottog han 1811 kallelsen till teol. professor i Heidelberg, där han tjänstgjorde till 1844. P. representerar en strängt förståndsmässig riktning i sina många skrifter, b", "headword": "Paulus"}
{"text": "Guérin [gera], Charles, fransk skald, f. 1873 i Lunéville, har publicerat diktsamlingarna Fleurs de neige (1893), Lart parjure (1894), Joies grises (s. å.), Le sang des crépuscules (1895), Sonnets et un poème (1897), Le cœur solitaire (1898), LÉros funèbre (1900), Le semeur de cendres (1901) och Lhomme intérieur (1905) samt den kritiska studien Georges Rodenbach (1894).", "headword": "Guérin"}
{"text": "Stång, äldre svenskt längdmått = 1/10 ref = 10 fot. Jfr Qvadratmått.", "headword": "Stång"}
{"text": "Försäkringsbolaget Skandia, Gaslysningsbolaget m. m. F. utöfvade en omfattande välgörenhet och offrade för denna ej blott penningar, utan äfven en stor del af sin tid och sitt arbete, såsom vid insamlingarna för de af hungersnöd lidande finnarna (1863) och de i kriget 1864 sårade danskarna. Död vid badorten Furusund d. 3 Aug. 1867.", "headword": ""}
{"text": "Kantakuzenos, gammal grekisk furstefamilj, af hvilken ett par medlemmar, Johannes K. (se Johannes, östromerske kejsare 6) och hans son Matthaios, på 1300-talet ryckte till sig makten inom östromerska riket. Under det turkiska väldet hörde slägten till de ryktbaraste (se Fanar) samt gaf Valakiet och Moldau flere hospodarer. Under grekiska frihetskriget (182129) utmärkte sig de båda bröderna Georg och Alexander, hvilka vid krigets utbrott voro i rysk krigstjenst. De följde 1821 furst Alexander Ypsilanti till", "headword": "Kantakuzenos"}
{"text": "Hauptmann (ty., af haupt, hufvud; jfr sv. höfvitsman), krigsv., kallas i Tyskland officer af samma grad som kapten i de flesta andra arméer. Under medeltiden var hauptmann titel på en själfständig befälhafvare öfver en större truppstyrka, och ända till senare hälften af 16:e årh. hade kommenderande generalen ofta titeln . Äfven i Sverige förekom benämningen hauptmann (stundom förvrängd till hoppman) under 1500- och 1600-talen. *", "headword": "Hauptmann"}
{"text": "Görvel Fadersdotter (no. Gyrvhild Fadersdatter), en genom sin rikedom bekant adelsdam, var dotter af väpnaren Fader Nilsson (Sparre) till Hjulsta i Uppland och Knut Alfssons dotter Bodil och föddes på Hjulsta 1508 eller 1509. Hon gifte sig 1532 med riksrådet Peder Nilsson Grip till Fållnäs (som drunknade 1533), 1534 med danska riksrådet Truid Gregerssen Ulfstand till Farup (d. 1545) och i juli 1547 med danska riksrådet Lage Brade till Krogholm (d. 1567). Hon hade barn endast i sitt andra äktenskap, nämligen sonen", "headword": "Görvel Fadersdotter"}
{"text": "Kiragon (af Grek. cheir, hand, och agein, föra, leda), ett instrument, som, till ledning för handen, nyttjas af blinda, då de skrifva.", "headword": "Kiragon"}
{"text": "*Saint-Gilles har ingen kyrka i bysantinsk stil. 1116 lades grunden till en kyrka, som, om den fullbordats, anses hafva blifvit en af de vackraste romanska kyrkor i södra Frankrike, men endast den stora treskeppiga kryptan blef färdig. Staden, som på 1100-talet hade öfver 30,000 innev., förlorade sin folkmängd under de följande religionskrigen. — 2. Förstad s. om Bruxelles med stora handelsträdgårdar och fabriker. Omkr. 45,000 innev.", "headword": "*Saint-Gilles"}
{"text": "Antigonia, det äldsta namnet på Nicaea (se d. o.).", "headword": "Antigonia"}
{"text": "Imitator , lat. (se Imitation), l. Imitator (fr. imitateur), efterhärmare, efterapare. Imitatorum servum pecus, lat., efteraparnas slafviska hjord (ett något förändradt citat från Horatius) - Imitatorisk, som har afseende på efterhärmning,", "headword": "Imitator"}
{"text": "Solamen miseris socios malorum habuisse , lat., det är en tröst för de olycklige att ha olyckskamrater. Spinoza förändrar i sin 4:57 miseris till miserum, alltså: det är en ömklig tröst o. s. v. Solanaceae, Solaneae, Luridae, Tobaksväxter, Bolmörtsfamiljen, Solan a-c é e r, bot., en familj af örter, buskar och träd med omkr. 1,700 arter, hörande till serien Tu-biflorce bland sympetalerna och utbredd öfver nästan hela jorden, med undantag af de kallaste trakterna, samt talrikast förekommande inom tropikerna. Bladen sakna stipler och", "headword": "Solamen miseris socios malorum habuisse"}
{"text": "Drusjina. Se Druzjina. Suppl.", "headword": "Drusjina"}
{"text": "Koburg [kå-] l. Coburg, hufvudstad i hertigdömet Sachsen-Koburg och, omväxlande med Gotha, hertigens residens, ligger i en naturskön trakt på Thüringerwalds södra sluttning, vid Itz, en biflod till Main. 22,488 inv. (1905). Märkligaste byggnaderna äro det hertigliga slottet, kalladt Ehrenburg (byggdt 1549), samt tyghuset med ett offentligt bibliotek (omkr. 100,000 bd). I Hofgarten ligger dessutom ett hertigligt palats. Staden har gymnasium, högre realskola, byggnadsskola m. fl. undervisningsanstalter", "headword": "Koburg"}
{"text": "Politisk indelning. I E. finnas f. n. 77 stater, nämligen 45 monarkier och 31 republiker, hvartill kommer skyddsstaten Kreta. Af dem äro dock 51 stater förenade i två förbundsstater: Tyska riket, som omfattar 4 konungariken, 6 storhertigdömen, 5 hertigdömen, 7 furstendömen, 3 republiker och ett riksland (inalles 26 stater), samt Schweiz, som består af 25 stater (kantoner); dessutom äro Österrike och Ungern samt Ryssland och Finland förenade med hvarandra i unioner, och tre stater", "headword": ""}
{"text": "Handhäst. l. Ridhäst, som en beriden karl förer vid handen bredvid sin egen. 2. Krigsv., spannhäst, som ej rides. Stigbyglarna äro på handhästarna upplagda i sadeln. Handtygeln föres vanligtvis i venstra handen. H. W. W.", "headword": "Handhäst"}
{"text": "Ayrshire-förening. År 1899 bildades här i landet af åtskilliga landtbrukare en förening, hvars mål är att utbilda en svensk ayrshire-ras med rik mjölkafkastning genom omsorgsfullt urval bland de djur, som äro införda eller godkända till intagning i de af hushållningssällskapen upplagda stamböcker för avrshire-boskap genom införande af dessa utvalda djur i ett särskildt register, Svenska ayrshire-föreningens register, genom utbyte af afvelsdjur föreningens medleramar emellan samt genom att på auktioner utbjuda til", "headword": "Ayrshire-förening"}
{"text": "Räl (eng. rail). Se Järnvägsskena.", "headword": "Räl"}
{"text": "Coppet [-pe], ett i schweiziska kantonen Vaud (Waadt) beläget slott, bekant som vistelseort för den franska författarinnan fru de Staël.", "headword": "Coppet"}
{"text": "Orientexpressen utgår numera (1925) tis-, tors- och lördagar såväl från Calais (öfver Strassburg, Karlsruhe, Stuttgart, München) som från Ostende (öfver Bruxelles, Köln, Frankfurt a. M., Nürnberg, Passau) till Bukarest, båda reselägenheterna med anslutning från London. Mellan Wien och Bukarest framgå expresstågen sammanslagna öfver Budapest och Arad. Expressen från Ostende upptar i Köln förbindelse från Amsterdam. — Daglig förbindelse mellan England och Orienten uppehålles af Simplon—Orientexpressen, som (med", "headword": "Orientexpressen"}
{"text": "Med införande af öfverhettning minskas behofvet af de komplicerade kvadruppel- och trippeltyperna, men samtidigt börjar ångturbinen vinna insteg äfven som fartygsmotor. I Sverige tillverka vanligen skeppsvarfven sina egna ångmaskiner. Som särskildt framstående svensk konstruktör må nämnas ingenjör F. Flodman (f. 1846), som konstruerat ett stort antal fartygsångmaskiner af alla slag, samtliga utmärkta af hög ekonomi och elegant konstruktion. Hans konstruktioner ha funnit", "headword": ""}
{"text": "Chorin , Magnus. Se Crusenstolpe.", "headword": "Chorin"}
{"text": "Nodositet. Se Nodus.", "headword": "Nodositet"}
{"text": "Vasilij (af grek. Basileios), ryska furstar: 1. V. (I) Dmitrijevitj, storfurste af Moskva 1389—1425. Se Ryssland, sp. 1447. — 2. V. (II) Vasiljevitj, storfurste af Moskva 1425—62, den föregåendes son. Se Ryssland, sp. 1448. — 3. V. (III) Ivanovitj, storfurste af Moskva 1505—33, den föregåendes sonson, son af storfursten Ivan III Vasiljevitj och grekiska prinsessan Sofia. Se Ryssland, sp. 1450. — 4. V. (IV) Ivanovitj Sjujskij, tsar 1606—10, den siste Ruriksättlingen på Rysslands tron, tillhörde en gren", "headword": "Vasilij"}
{"text": "Råtta. Se Råttslägtet. Om den s. k. flygande råttan se Flygpungdjur.", "headword": "Råtta"}
{"text": "Tredje perioden (1750 närvarande tid) börjar med Moses Mendelssohns (se denne) epokgörande verksamhet. För judarna, särskildt dem af germansk härkomst, hafva hans öfversättningar af bibelns böcker varit af samma genomgripande betydelse som Luthers för den protestantiska kristenheten, och för öfrigt gaf Mendelssohn åt hela den judiska literaturen en ny riktning af den mest djupgående och fruktbärande art. Inom en jämförelsevis kort tidrymd ändrade denna literatur karakter och innehåll, form", "headword": ""}
{"text": "Bland de från D. tidigare afskilda områdena märkes, jämte Ladugårdslandet och Båtsmanstomterna, Blockhus- eller Stora sjötullens område, Blockhusudden (se d. o.), längst i sydöstra hörnet af Valdemarsön, utvidgadt 1680 och i kameralt hänseende ännu, tillika med den i äldre tid till Södermalm hörande Beckholmen (se d. o.), räknadt till sydligaste kvarter, men 1903 af tullverket och staden öfverlämnadt till Djurgårdsförvaltningen, efter det tullstationen", "headword": ""}
{"text": "Schröder, Wilhelmina, den förras dotter. Se Schröder-Devrient.", "headword": "Schröder"}
{"text": "Anno mundi (lat.), under världens år (d. v. s. efter världens skapelse).", "headword": "Anno mundi"}
{"text": "Soemba [sōm-], Sumba l. Tjendana (af holländarna kalladt Sandelbosch och Sandelhouteiland, ), en af Små Sundaöarna i Indiska arkipelagen, belägen s. v. om Flores på 10° s. br. och 120° ö. lgd. 11,082 kvkm. Kusten är i s. brant, men f. ö. i allmänhet flack, med stora grässlätter innanför, som årligen afbrännas. Längre in är ön bergig, men saknar större höjder. Grunden består till större delen af kalksten, täckt med bördig svart jord. Produkter äro bomull, hirs, ris, tobak, indigo, kanel- och sandelträ,", "headword": "Soemba"}
{"text": "Destillera (af Lat. destillare, droppvis falla ned, af stilla, droppe), kem., förvandla flyktiga ämnen till ångor samt, genom ångornas afkylning, å nyo till vätskor. Sannolikt var konsten att destillera bekant redan bland forntidens araber. Numera begagnas den mycket ofta vid kemiska arbeten för att skilja flyktiga ämnen från icke flyktiga eller från mer eller mindre flyktiga. Ofta finnas de destillerade ämnena färdigbildade i det ämne, som destilleras; men stundom bildas nya kroppar under sjelfva destill", "headword": "Destillera"}
{"text": "Garance , fr., bot. Se Krapp.", "headword": "Garance"}
{"text": "Sebelien , John (eg. Johan Robert Francis), norsk kemist, f. 30 april 1858 i Köpenhamn, polyteknisk kandidat 1881, fick 1883 universitetsguldmedalj för afh. Beiträge zur geschichte der atomgewichte, studerade först agrikulturkemi, sedan fysiologisk kemi (för O. Hammarsten i Uppsala), vardt 1885 docent i mejerikemi vid Ultuna landtbruksinstitut, 1889 lärare vid den norska högre landtbruksskolan på Aas, vid hvilken, nu omdanad till landtbrukshögskola, han 1914 utnämndes till professor i kemi. S:s viktigast", "headword": "Sebelien"}
{"text": "Vana, psyk., den disposition till vissa kroppsrörelser eller själsfunktioner, som uppstår genom öfning (se d. o.), d. v. s. därigenom, att samma rörelse eller själsfunktion förut förekommit i individens lif och därför efteråt lättare utlöses. Darwin antar, att vanorna kunna ärfvas, och söker därigenom förklara instinkternas uppkomst, hvilket däremot står i strid med andra forskares förnekande af förvärfvade egenskapers ärftlighet (se Weismann, A.). Sannolikt beror vanan på den kroppsliga organismens", "headword": "Vana"}
{"text": "Eye, Johann Ludolf August von, tysk konst- och kulturhistoriker, f. 1825, är sedan 1875 professor vid konstindustriskolan i Dresden och har utgifvit bl. a. Kunst und leben der vorzeit (1854; 3:dje uppl. 1868), Deutschland vor 300 jahren in leben und kunst (1857), Leben und wirken Alb. Dürers (1860; 2:dra uppl. 1869) samt Das reich des schönen (1876).", "headword": "Eye"}
{"text": "Ragnvald. Se Ynglingaätten, sp. 561.", "headword": "Ragnvald"}
{"text": "Vid Skånes afträdande till Sverige (1658) var hofveriskyldigheten där öflig både på kronans och adelns jord. Å en del af kronans egendomar aflöstes den mot rustningsskyldighet redan af Karl XI, medan den på de öfriga under slutet af 1600- och början af 1700-talet till sin omfattning fastställdes genom s. k. arbetskontrakt. Till följd af allmogens klagomål öfver hofveriets alltför tryckande börda ha de hofveriskyldiga kronohemmanen och torpen l. gatehusen genom flera olika kungliga", "headword": ""}
{"text": "Cervulus, zool. Se Muntjaken.", "headword": "Cervulus"}
{"text": "Civilingenjör. 1. Hvarje ingeniör, som utöfvar ett civilt (icke militäriskt) yrke, t. ex. väg- och vattenbyggnads-ingeniör, bergs- eller grufve-ingeniör, kemisk-teknisk ingeniör, maskin-ingeniör, skogs-ingeniör, landtbruks-ingeniör o. s. v. 2. I inskränkt mening betecknar ordet endast väg- och vattenbyggnads-ingeniör. Se Ingeniör.", "headword": "Civilingenjör"}
{"text": "Skatslägtet, Pica, zool., ett till underfam. skrikor (Garrulini), fam. kråkfoglar (Corvidae) och ordn. tättingar (Passeres) hörande slägte. Den vanliga skatan, Pica caudata, skiljer sig från närstående former förnämligast genom sin långa stjert, hvilken har en vigglik form. Näbb och fötter äro af grof byggnad. Fogeln är svart i skulderfjädrarna, hvit på bröstets bakre del och magen samt har blå och grön metallglans på vingarna och stjerten. Kroppslängden är omkr. 46 cm. Skatan har en mycket vidsträckt utbre", "headword": "Skatslägtet"}
{"text": "Borg , Axel L., dog 24 maj 1916. Han blef 1883 agré af Konstakademien. En oljemålning af honom återges i art. Älgen. Borg, C. G. R., pseudonym. Se Segerborg, K. H.", "headword": "Borg"}
{"text": "Ytvidd och naturförhållanden. Landet, som är nära tre gånger så stort som Sverige, har en areal af 1,297,255 qv.-kilom. (23,560 qv.-mil). Det är lågländt i n. och ö., omkring floderna Marañon och La Plata, men i midten uppfylles det af Andernas fjäll, som der bilda två hufvudkedjor. Den ena bland dessa, den vestra, har en medelhöjd af 4,160 m. (14,000 f.), och hennes lägsta pass når en höjd af 3,860 m. (13,000 f.). De högste topparna äro Huallatieri, Nevado de Parinacota, Nevado de Pomarape", "headword": ""}
{"text": "Kompetenskonflikt , jur., emellan olika domstolar säges föreligga, då domstolarna äro af olika mening om, hvar laga forum för ett mål är. Konflikten säges vara positiv, då två eller flera domstolar tillägga en hvar sig själf behörighet i fråga om ett och samma mål; den är negativ, då två eller flera domstolar, af hvilka en i verkligheten är behörig, förklara en hvar sig själf obehörig. Hvad angår konflikter af förra slaget märkes, att 25 :e kap. 21 :a § Eättegångsb. i 1734 års lag förbjöd domstol att döma, då sak", "headword": "Kompetenskonflikt"}
{"text": "Upp- och afslag. Se Afslag och Auktion.", "headword": "Upp- och afslag"}
{"text": "Kantabriska bergen, allmän benämning på de till pyreneiska systemet hörande kustberg i norra Spanien, hvilka taga sin början vid västra ändan af Pyrenéerna och fortlöpa i västlig riktning till floden Navia i Asturien. De ha bildats genom samma veckning på öfvergången mellan eocen- och miocen-tiderna som Pyrenéerna. I de baskiska provinserna är väl bergbildningen svagare, så att de äldre, paleozoiska skikten icke träda i dagen, men veckningen behåller äfven där samma riktning som i Pyrenéerna. Orografiskt skiljes s", "headword": "Kantabriska bergen"}
{"text": "Danmark 244 förbättring af kvinnornas rättsliga ställning, betydelsefull lönereglering för ämbetsmännen och en omfattande lagskipningsreform, hvilken dock ej omedelbart skulle träda i kraft. Allt tycktes sålunda varsla om lång och ljus framtid för ministären och särskildt ge den goda utsikter att lösa den svåra och häftigt omstridda försvarsfrågan. Då medförde emellertid uppdagandet af Albertis omfattande bedrägerier, begångna äfven under den tid han var", "headword": ""}
{"text": "Linoleummatta. Se Linoleum.", "headword": "Linoleummatta"}
{"text": "Turkar (sp. 376). Kadjardynastien i Persien störtades 1925. *", "headword": "Turkar"}
{"text": "Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag . Se Inteckningsgarantiaktiebolag.", "headword": "Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag"}
{"text": "Skäckspinnare, Endromidce, zool., familj af spinnarfjärilar, omfattande blott en enda europeisk art, Endromis versicolora. Denna är en af våra största och vackraste spinnare med en vingbredd .af 55-70 mm. hos hannen, 77-90 mm. hos honan Skäctspinnare, Endromis versicolora, hona. (se fig.)- Yingarna äro brokiga i brunt och hvitt, med svart, vinkelformigt böjdt diskstreck samt svartbruna och hvita tvärlinjer på de främre. Larven är grön med hvita snedstreck på sidorna samt en", "headword": ""}
{"text": "Det finnes också något, som kallas sen död efter drunkning. Härmed menas, att en person, som varit i fara att dö genom drunkning, aflider först efter flera timmar, ja ett dygn efter lyckad återupplifning. Döden inträder då på grund af sjukdom, särskildt i lungorna, såsom en följd af drunkningstillfällets skadliga inverkan. Oftast är det vid sen död efter drunkning fråga om äldre personer. Faran för en person är sålunda icke öfverstånden därmed, att han eller hon undgått en", "headword": ""}
{"text": "Kallies, stad i preussiska reg.-omr. Köslin (Pommern). 3,627 inv. (1905). Klädesindustri. J. F. N.", "headword": "Kallies"}
{"text": "Bou-Sâda [bo-], fr. Se Bu-Sada.", "headword": "Bou-Sâda"}
{"text": "Westerlund, Ernst, dog 28 jan. 1924 i En- köping. En staty öfver W. (mod. af fröken Ida Thoresen), åstadkommen genom insamling bland hans patienter, är afsedd att resas i Enköping. Harald Westergaard. Westerlund, Karl (Carl) Aron Sa- muel, laborator, f. 13 mars 1884 i Göte- borg, studerade i Lund och vid utländska hög- skolor, blef filos, dok- tor i Lund 1918 och är sedan s. å. labora- tor i komparativ ana- tomi och fysiologi vid Lunds universitet och vid Alnarps landt- bruksinstitut. Han har", "headword": ""}
{"text": "Birger, Hugo (Hugo Birger Petersson), målare, född i Stockholm d. 12 Jan. 1854, blef elev vid konstakademien och vann 1877 k. medaljen för en tafla med kroppsstora figurer, Syndafallet, samt lemnade kort derpå fäderneslandet för att i Paris vidare utbilda sin konst. Der vistades han i fyra år, under hvilka han hemsände åtskilliga taflor, mest till Göteborg, från hvars mecenater han under sin första studietid erhöll understöd: Toaletten, Rue Gabrielle, Gärd i Barbizon m. fl., alla utmärkta af en utveckl", "headword": "Birger"}
{"text": "Rutherford, Daniel, skotsk läkare, f. 1749, professor i botanik vid Edinburghs universitet 1786, d. 1819, upptäckte qväfvet, som han beskref i afhandl. De aëre mephitico (1772), men som han icke namngaf eller närmare undersökte (detta gjordes s. å. af Priestley).", "headword": "Rutherford"}
{"text": "Survilliers [syrvilie], grefve af S. Se Bonaparte 1.", "headword": "Survilliers"}
{"text": "Guido [goldå], romersk kejsare, sedan 876 grefve af Camerino och sedan 882 hertig af Spoleto (som sådan G. II). trädde i förbindelse med påfven Stefan VI, besegrade 885 sarasenerna vid Garigliano och bemäktigade sig Capua och Benevento. Efter kejsar Karl den tjockes afsättning gjorde han (888) ett misslyckadt försök att förvärfva franska kronan. Han återvände därefter till Italien, där han slog Berengar af Friuli och i dennes ställe lyckades blifva vald till konung af Italien. 891 kröntes han af sin", "headword": "Guido"}
{"text": "Tjaun (Tschaun), flod i nordöstra Sibirien, utmynnande i Tjaunbukten å Ishafskusten, 70° n. br. I buktens mynning ligga Ajanöarna; udden på fastlandet ö. om mynningen benämnes Kap Tjelagskoj. Utanför detta hade Vega-expeditionen (under A. E. Nordenskiöld) 6 sept. 1879 sitt första möte med sibiriska Ishafsinfödingar, här tjuktjer. Bukten och floden T. bilda den naturliga västgränsen för Tjuktjerhalfön (se Tjuktjer). H. Wk.", "headword": "Tjaun"}
{"text": "Hästvind, mek., kallas ett sådant spel för malmuppfordringen ur grufvor, vid hvilket hästar eller oxar användas till drifkraft. Se Spel. C. A. D.", "headword": "Hästvind"}
{"text": "Ini 1. I n e (lat. Ina), konung af Wessex i Eng- land, regerade under åren 688-726 och var Wessex utmärktaste regent. Han täflade med konung Ceolred af Mercia om öfverherrskapet öfver södra delen af Britannien och besegrade 715 sin medtäflare vid Wodnesburh (Wanborough). Från britterna eröfrade han det område, som nu bär namnet Somerset, och gynnade där med rika gåfvor det ryktbara klostret Glastonbury, som hvars grund-läggare han stundom räknas. Han", "headword": "Ini"}
{"text": "Hercyn (af lat. Hercynia, Harz), geol., en af-lagring inom nedre devon, väsentligen bestående af refkalk, som är utbildad i Harz, Böhmen och Ural. Man har tydt dessa bildningar som en särskild formation, omfattande öfversta silur och nedersta devon, men det har visat sig, att hercyn var endast det nedre devon utbildadt i en egendomlig facies, uppbyggd af refbyggande organismer. K. A. G. Hercyniska skogen. Senare delen af den paleo- zoiska tiden var en period af bergskedjeveckning,", "headword": "Hercyn"}
{"text": "Matern, A. F. von, lämnade chefskapet för Första arméfördelningen 1915 och dog 9 juni 1920. *", "headword": "Matern"}
{"text": "Husmedel. Se Huskurer.", "headword": "Husmedel"}
{"text": "Bhuta, Ind. mytol., en ond ande, ett spöke, som inblåser lif i döda och mördar lefvande, sedan han lockat dem i sina snaror. B. spelar en stor rol i den ännu återstående indiska urbefolkningens gudsdyrkan, hvilken derför af missionärerna kallas bhuta-tjenst.", "headword": "Bhuta"}
{"text": "Västerlandet , Occidenten, de europeiska länderna i motsats till Asien, Österlandet (Orienten).", "headword": "Västerlandet"}
{"text": "Apollonia, namn på flera städer i forntiden. De förnämsta voro: 1. A. i Illyrien, vid floden Aoos, ej långt från Adriatiska hafvet, koloni från Korinthos och Korkyra. Denna stad, hvars handel var blomstrande, blef under romartiden de grekiska vetenskapernas säte, och där studerade många förnäma romare (Augustus, Mæcenas m. fl.). 2. A. i Tracien, på västra kusten af Svarta hafvet, gammal koloni från Miletos, med ett berömdt Apollon-tempel, hvarifrån Lucullus till Roms kapitolium lät föra den af Kalamis fö", "headword": "Apollonia"}
{"text": "Mikrotasimeter, fys. Se Tasimeter.", "headword": "Mikrotasimeter"}
{"text": "Kameralexamen afskaffades genom k. förordn, d. 9 Okt. 1863. Den kompetens, som genom densamma vanns, kan nu i stället erhållas genom examen till kansliet eller, i vissa fall, endast afgångsexamen vid högre allmänt läroverk (jfr k. kung. d. 12 Maj 1865). Th. R.", "headword": ""}
{"text": "Bergningsanstalt. Se Lifräddningsanstalt.", "headword": "Bergningsanstalt"}
{"text": "Orthisskiffer , geol., en till silursystemet hörande, mörk, hård skiffer karakteriserad af brachiopod-släktet Orthis. Förekommer i Skåne. E. E.", "headword": "Orthisskiffer"}
{"text": "*Dagistan (Tatar., »bergland»). Såsom landskap omfattar D. äfven norra delen af guvern. Baku med halfön Absjeron. Det öfriga af D. bildar en provins (R. oblast) i Kaukasien med en areal enl. Strelbitsky af 29,763 qvkm. och en beräknad folkmängd af 661,450 pers. (1891). Befolkningen tillhör dels den lesgiska stammen (se Lesger), dels den turkiska, hvarjämte finnas åtskilliga tusen ryssar, judar, perser, armenier o. a. Enligt ryska uppgifter funnos 1886 af lesgiska folk 107,168 darginer, 103,288 kuriner, 6", "headword": "*Dagistan"}
{"text": "Rockville [råkvil], stad i nordamerikanska staten Connecticut, vid Hockanum river, som där bildar flera fall med en sammanlagd höjd af 85 m., hvarifrån drifkraft lämnas till stadens fabriker, hufvudsakligen textilfabriker. 7,977 inv. (1910). Geo. Maxwell memorial library och Sykes manual training school (slöjdseminarium).", "headword": "Rockville"}
{"text": "Strängt sysselsatt dels med försvaret i flere mot honom riktade processer, dels med en ytterst vidlyftig korrespondens i angelägenheter, fann L. dock tid att utarbeta ett mera vetenskapligt arbete: Herr Bastiat-Schulze von Delitzsch, der ökonomische Julian, oder kapital und arbeit (1864), som utgör dels en ofta qvick och dräpande, ehuru också delvis skef och orättvis polemik mot Schulze v. Delitzsch, dels en mera positiv behandling af åtskilliga nationalekonomiska", "headword": ""}
{"text": "Husesynsinstrument, vid husesyn (se d. o.) fördt protokoll.", "headword": "Husesynsinstrument"}
{"text": "Pappersmulbärsträd. Se Broussonetia.", "headword": "Pappersmulbärsträd"}
{"text": "Muthesius [mot-], Hermann, tysk arkitekt och konstförfattare, f. 1861 i Sachsen-Weimar, studerade 188287 vid tekniska högskolan i Berlin, vistades sedan 4 år i Tokyo, anställd som arkitekt af japanska regeringen, var därefter teknisk attaché vid tyska beskickningen i London och studerade under dessa år grundligt engelsk byggnadskonst och konstindustri. 1903 blef han geheime regierungsrat i Berlin. Han har lämnat ritningar till landthus, mest i Berlins omgifningar. Som författare har han utöfvat en mycket", "headword": "Muthesius"}
{"text": "Bland världsdelarna är Afrika synnerligen rikt på egendomliga former af rökpipor; i stället för eller vid sidan af tobak röka dock naturfolken där hampa eller andra narkotiskt verkande växtämnen, hvilket äfven gäller om folkstammar i andra delar af jorden. Hos Nord-Amerikas indianer är fredspipan (se d. o. med fig.) den märkligaste formen. Hos orientalerna framstå den eleganta vattenpipan nargileh (se d. o. med fig.), hvari röken afkyles, och den långa, smakfullt formade", "headword": ""}
{"text": "Mania (Grek., af mainomai, jag rasar), med., mani, ursinne, en sinnessjukdom, eller psykos, som i många hänseenden utgör en motsats till melankoli. Manien utmärker sig genom en förhöjd, exalterad, glad sinnesstämning, en förhöjd sjelfkänsla, en stegrad inbillningskraft, en liflig tankeverksamhet, som i de svårare formerna öfvergår till en riklig produktion af en massa omvexlande, mer eller mindre rediga idéer (delirium). Dessa idéer, som i de lägre graderna kunna vara ganska förnuftiga, rediga och sa", "headword": "Mania"}
{"text": "Myrmecia , zool. Se Ponerinæ.", "headword": "Myrmecia"}
{"text": "*Callao bildar med sin närmaste omgifning en egen provins (Provincia constitucional de C.), som har omkr. 35,000 innev. Staden ligger vid en bukt af Stora oceanen, hvilken i s. begränsas af en långsträckt halfö och genom öarna San Lorenzo och Fronton skyddas mot vind och sjögång och bildar en af de tryggaste redder på jorden. Hamnen, som tillika är krigshamn, är konstgjord, bildad af väldiga hamnarmar. I densamma inlöpte 1891 596 fartyg, deraf 355 ångfartyg, om 386,473 tons, samt 351 mindre fartyg, om", "headword": "*Callao"}
{"text": "Justitiehöghet. Se Höghetsrättigheter.", "headword": "Justitiehöghet"}
{"text": "Riemannska funktionsteorien [rim-], mat. Se Riemann, G. F. B.", "headword": "Riemannska funktionsteorien"}
{"text": "Öreryd, socken i Jönköpings län, Mo härad. 6,975 har. 420 inv. (1921). Annex till Stengårdshult, Skara stift, Redvägs kontrakt.", "headword": "Öreryd"}
{"text": "Vico, Giovanni Battista, italiensk tänkare och rättslärd, född 1668 i Neapel, var en längre tid informator, fick sedermera den klent aflönade platsen som professor i retorik i Neapel och utnämndes 1734 till kunglig historiograf. Död 1744 efter att hafva tillbragt nästan hela sitt lif i armod och försakelser. Sin utan tvifvel största betydelse eger V. såsom författare af Principj della scienza nuova dintorno alla commune natura delle nazioni (1725; flere uppl., den bästa ombesörjd af Salv. Gallotti 18", "headword": "Vico"}
{"text": "Inartikulerad, oartikulerad, otydligt (grumligt) uttalad. - Inartikulation, otydlighet i uttalet. - Jfr Artikulera.", "headword": "Inartikulerad"}
{"text": "Dactylis glomerata L., Hundäxing, bot., ett till fam. Gramineæ hörande, tämligen högt, vanligen till öfver stråets midt bladigt, mörkt eller blåaktigt grönt gräs, med platta bladslidor och tät vippa af ensidigt hopgyttrade kortskaftade småax. Hundäxingen växer allmänt vid odlade ställen, å ängar och backar samt är ett af våra bästa fodergräs. Som prydnadsväxter odlas flera varieteter med gul- eller hvitstrimmiga blad. Namnet hundäxing tillägges äfven ett annat gräs, Cynosurus cristatus (se d. o.), vanligen kallad", "headword": "Dactylis glomerata"}
{"text": "Lösepenning (T. ranzion, Fr. ranson, af Lat. redemptio, friköpande) kallades under förgångna tider det penningebelopp, som hvarje krigsfånge eller den stat han tillhörde måste utbetala, för att han skulle vinna befrielse ur fångenskapen. Lösepenningen steg betydligt under medeltiden, då den, som tagit fången, vanligen fick tillgodonjuta densamma. Under 1600-talet bestämdes dess belopp för olika grader vanligen genom fördrag, s. k. kartelfördrag, staterna emellan. Franska revolutionen gjorde slut på detta l", "headword": "Lösepenning"}
{"text": "Tramontana , it., nordanvinden (se Italien, sp. 1026).", "headword": "Tramontana"}
{"text": "Begreppet fjäll fattas inom olika trakter något olika. Fjäll kallas t. ex. den blott omkr. 120 m. ö. h. höga bergsträcka, hvilken i v. begränsar Dalslätten på Dalsland, Kroppefjället, ehuru den på långt när icke når upp till trädgränsen. Troligen är det den skarpa skillnaden mellan nämnda bergsträcknings ofruktbara, stenbundna natur (den har likväl fordom varit skogbeväxt) och den bördiga slätten ö. därom, som gifvit anledning härtill. Jfr Berg, geogr. E. E.", "headword": ""}
{"text": "Hofbeslagsbeställningsmän [hω̄v-], krigsv., de af manskapet vid de beridna vapnen, som äro afsedda att verkställa hofbeslag och i öfrigt biträda vid vården af hästar. De utbildas i särskilda hofbeslagsskolor (se Hofbeslagskonst) och kunna nå korpralsgrad.", "headword": "Hofbeslagsbeställningsmän"}
{"text": "Kanalje (fr. canaille, slödder, af lat. canis, hund), fähund, skälm, skurk. — Kanaljeri, skurkstreck.", "headword": "Kanalje"}
{"text": "Själevadsån. Se Ångermanland, sp. 1031.", "headword": "Själevadsån"}
{"text": "Ama-tembu. Se Kaffrer.", "headword": "Ama-tembu"}
{"text": "Pater (plur. patres), Lat. fader; husfader, familjefader; bildl. upphofsman, beskyddare, vårdare, välgörare (jfr Pater patriae); hos katolikerna benämning för klosterbroder (munk), särskildt en sådan, som är prestvigd. I Rom betecknade man med ordet patres husfäderna eller ätternas hufvudman. Ordet (vanligen med tilllägget conscripti) öfvergick till följd deraf att betyda »rådsfäderna», d. v. s. senatorerna, senaten; således patres (et) conscripti, rådsfäder och särskildt invalda, eller p. conscript", "headword": "Pater"}
{"text": "*Vidtsköfle , nu officiellt Vittskövle. 1. V. hade 1,011 inv. 1926. Patronatsrätten i V. och Degeberga pastorat upphörde fr. o. m. 1922.", "headword": "*Vidtsköfle"}
{"text": "Vägglager, mek. Se Axellager, sp. 536.", "headword": "Vägglager"}
{"text": "Förlig, sjöv. Se För.", "headword": "Förlig"}
{"text": "Bahr Kolzum , persiska namnet på Kaspiska hafvet.", "headword": "Bahr Kolzum"}
{"text": "Årö. Se Aarö.", "headword": "Årö"}
{"text": "Symonds [siməns l. sai-], John Addington, engelsk kritiker, skald, f. 5 okt. 1840 i Bristol, d. 19 april 1893 i Rom, vann under studietiden i Oxford flera pris och valdes 1862 till fellow i Magdalen college. På grund af sjuklighet måste han öfverge England, och från 1877 lefde han nästan för beständigt i Davos (Schweiz). Sitt lif där beskref han i Our life in the Swiss highlands (1891). S. var en kritiker med omfattande intressen och beläsenhet, hvars hufvudarbete är Renaissance in Italy (7", "headword": "Symonds"}
{"text": "Krasnoufimsk, kretsstad i ryska guv. Perm, vid Ufa. 6,427 inv. (1897). K. byggdes 1736 som fästning mot basjkirerna. I kretsen K. finnas järngrufvor. J. F. N.", "headword": "Krasnoufimsk"}
{"text": "Muskelkramp, med. Se Kontraktur och Muskelsjukdomar.", "headword": "Muskelkramp"}
{"text": "Chariklo (grek. Xagixkd), lat. Chariclo), grek. myt., en nymf, moder till siaren Teiresias (se d. o.). - C. är äfven namnet på en af Apollons (eller titanen Perses) döttrar, centauren Cheirons maka.", "headword": "Chariklo"}
{"text": "Aarni [ar-], äfven Haarni, finsk myt., ett väsende, som vaktar nedgräfda skatter.", "headword": "Aarni"}
{"text": "Hemmansklyfning, jur., ett hemmans fördelande i mindre delar, hvilka erhålla proportionerlig andel i hemmanets egor samt deltaga uti alla från hemmanet utgående skatter och besvär efter åsatt mantal. Hvarje genom hemmansklyfningen uppkommen hemmansdel blifver ett sjelfständigt helt, brukas och häfdas såsom särskildt hemman. Likasom man i äldre tider företrädesvis af politiska skäl sökte förhindra jordegendomens sammanhopande hos ett fåtal egare, så har också lagstiftningen i flere land länge och ihärdigt fasth", "headword": "Hemmansklyfning"}
{"text": "Feuilleton [föjtå~]. Se Följetong.", "headword": "Feuilleton"}
{"text": "Penteri (Eng. pantry, Fr. paneterie, »brödkammare», af Lat. panis, bröd), skafferiet ombord på ett fartyg. Handhafvaren deraf kallas på örlogsfartyg hofmästare (se d. o.), på handelsfartyg konstapel l. stewart. R. N.", "headword": "Penteri"}
{"text": "Fig. 2. Primusköket i genomskärning. veke, utan fotogenen sättes under tryck medelst en liten luftpump, cirkulerar genom den förut med brinnande sprit upphettade brännaren och bringas därigenom till gasform samt utströmmar genom en fin öppning, hvarvid den blandas med luft och förbrinner med blå, rökfri låga. Äfven i spritkökens konstruktion har på senare år den förändring vidtagits, att spriten förgasas före antändningen. Detta sker ofta genom en vekring, i hvilken efter kökets tändning", "headword": ""}
{"text": "De äldsta lånord man med någon säkerhet kan konstatera anses stamma från keltiskan, t. ex. reich, mhty. rîche. Mycket gamla i germanskt språk äro också vissa kristna termer, som lånats från grekiskan, t. ex. ty. pfingsten. Från latinet kommer ända från tiden för germanernas första beröring med romarna en flödande ström af lånord. I de romerska legionerna lärde germanerna sådana ord som pilum, nhty. pfeil, och strata, nhty. strasse (eg. chaussée). Af romerska handtverkare lärde de ord", "headword": ""}
{"text": "Cobham [kåbböm], lord. Se Oldcastle, Sir John.", "headword": "Cobham"}
{"text": "Deje, pappersbruk och sulfatfabrik i Nedre Ulleruds socken, Värmland, invid Klarälfven, tillhörigt Mölnbacka-Trysils a.-b., tax. till 5,640,700 kr. (1922), anlades 1907 och sysselsätter normalt 400 arb. D. har en tillverkning af 15,000 ton kraftpapper och 18,000 ton sulfatmassa, med ett värde af tills. 6 mill. kr. O. Sjn. Dekäd-media. Se M e d e 11 e m p e r a t u r, sp. 1403. Dekaméter. Se Metersystemet. Dekompositiön (af lat. de, af, isär, och compo-siftio,", "headword": "Deje"}
{"text": "Heri-rud l. Herat-rud (, grek. Areios), flod i norra Afganistan, upprinner på Kuh-i-baba och flyter först åt v. mellan Paropamisus och Sefid-kuh samt böjer sig därpå tvärt åt n. och bildar gräns mellan den persiska prov. Chorassan samt Afganistan och ryska Transkaspiska prov., inom hvilken floden får namnet Tedsjen (grek. Ochos). Från v. mottager den bifloden Kesjef-rud. Den utsinar i många armar i tekke-turkmenernas oas (Tedsjenoasen). J. F. N.", "headword": "Heri-rud"}
{"text": "*Gateshead bildar sedan 1888 eget grefskap (12,7 qvkm.) och hade 85,692 innev. 1891.", "headword": "*Gateshead"}
{"text": "Polarnatt. Se Polardag.", "headword": "Polarnatt"}
{"text": "Das wirken des dreieinigen Gottes (1884), Katholische dogmatik (4 bd, 188993) och Die göttliche wahrheit des christentums (2 bd, 189596). Hade redan dessa arbeten genom den öppna kritik de på flera punkter riktade mot den traditionella", "headword": ""}
{"text": "Altstämma, mus. Se Alt.", "headword": "Altstämma"}
{"text": "*Jönköping hade 21,249 innev. 1896 (12,319 i Vestra församl. och 8,930 i Östra). Antalet bebyggda tomter vid 1895 års slut var 638, af obebyggda 250; antalet boningshus var 932. Taxeringsvärdet 1896 var 1,222,600 kr. för jordar och 20,186,100 kr. för hus och tomter. Stadens handelsflotta bestod 1895 af 7 segelfartyg, om 303 tons, och 10 ångfartyg, om 1,196 tons och 345 hästkrafter. S. å. ankommo 429 segelfartyg, om 16,834 tons, och 1,128 ångfartyg, om 80,652 tons, deraf 6, om 635 tons, från utrikes ort. S", "headword": "*Jönköping"}
{"text": "Munderängsutrustning, krigsv. Se Mundering.", "headword": "Munderängsutrustning"}
{"text": "Columbias förenade stater. Se Columbia.", "headword": "Columbias förenade stater"}
{"text": "Fétis [feti′s], François Joseph, belgisk musiklärd, f. 25 mars 1784 i Mons, d. 26 mars 1871 i Bruxelles, kom 1800 i Paris’ konservatorium, genomreste 1803 Tyskland och Italien, egnade sig högst nitiskt åt musikteoretiska studier, blef 1813 organist i Douai och kallades 1821 till professor i komposition vid konservatoriet i Paris. Där reformerade han undervisningsmetoden, höll föreläsningar öfver musik, föranstaltade historiska konserter och uppsatte 1827 den berömda vetenskapliga musiktidskri", "headword": "Fétis"}
{"text": "Moderskola, trädg., plantskola, som består af träd, från hvilka ympkvistar tas för sortens förökning. H. J. Dft.", "headword": "Moderskola"}
{"text": "Radamès [-mäs], manlig hufvudroll (fornegyptisk fältherre; tenor) i operan af Verdi (se denne, sp. 1211).", "headword": "Radamès"}
{"text": "Bougainvillea [bogän,-], bot. Se Nyctaginaceæ.", "headword": "Bougainvillea"}
{"text": "Ett oerhördt uppsving har den internationella handeln med spannmål, speciellt hvete, tagit i våra dagar efter införandet af ångan och elektriciteten i kommunikationsväsendet. Numera är den obetingadt den mest omfattande af all handel liksom väl ock den tekniskt mest fulländade. Här kan mod fog talas om en världsmarknad och världspris, hvarpå förhållandena i enskilda länder föga inverka. I högre grad än någon annan vara är spannmålen en börsartikel ; och för så vidt det härvid är fråga", "headword": ""}
{"text": "Boie (Boje), Heinrich Kristian, tysk kritiker, f. 1744 i Holstein, d. 1806 som danskt etatsråd, utgaf 177075, under sin studietid i Göttingen, , ett organ för det vittra sällskapet , som medverkade till att göra den tyska skaldekonsten mera nationell och mera fri från det franska regeltvånget. 1776 upprättade B. Deutsches museumNeues deutsches museum och var en af 1700-talets bästa tyska tidskrifter.", "headword": "Boie"}
{"text": "*Dockum. 2. K. E. van D. föddes d. 29 Febr. (icke d. 6 Mars) 1804 och dog d. 29 Jan. 1893.", "headword": "*Dockum"}
{"text": "*Franc har antagits som myntenhet äfven i Serbien 1875 (dinar), Persien 1877 (kran), Bolivia 1879 (bolivar), Bulgarien 1880 (levat). Medelbart tillämpas samma myntsystem i de flesta republiker i spanska Amerika genom myntning af boliviano, peso, piaster, sol eller venezolano = 5 francs, i Central-Amerika, Venezuela, Columbia och Peru för guld- och silfvermynt, i Ecuador och Chile för silfvermynt.", "headword": "*Franc"}
{"text": "Kalpasutra. 1. Den ena af de två stora hufvudafdelningar (Kalpasutra och Smartasutra), hvari de indiska litteraturverken om offerritualen indelas. Kalpasutra l. Çrautasutra är ett sådant sutraverk, som uteslutande sysslar med den systematiska framställningen af den vedisk-bramanska kultens offerritual. Dessa grunda sig på çruti, uppenbarelsen, de heliga texterna, d. v. s. de under namnet Veda och Brahmana gående heliga skrifterna. De höra sålunda till Vedanga (”Vedas leder”) och äro alltså af kanonisk art.", "headword": "Kalpasutra"}
{"text": "Splitsknop. Se Märlprim.", "headword": "Splitsknop"}
{"text": "Vaskmalm l. vask, bergsv., kallas sådan malm, som innehåller så mycket bergart, att den för ett ändamålsenligt tillgodogörande måste krossas till fint pulver för att kunna medelst vaskning (se d. o.) eller på annat sätt skiljas från bergarten. Detta gäller hufvudsakligen de ädlare metallernas malmer. Men vid en del jernmalmsgrufvor utsorteras den malm, som vid slagningen faller sönder till finare grus, för sig och kallas »vask». C. A. D.", "headword": "Vaskmalm"}
{"text": "Hölder, Julius von, tysk statsman, f. 1819, var 1848-50 regeringsråd i würtembergska inrikesministeriet och slog sig derefter ned såsom advokat i Stuttgart. Såsom ledamot af Würtembergs Andra kammare (i hvilken han invaldes 1849 och 1855) utmärkte han sig genom sin skarpa opposition emot ministérens klerikala politik och genom sin ifver för de tyska enhetssträfvandena, för hvilkas realiserande han 1866 bragte till stånd det . 1871 -73 var han medlem af Tyska riksdagen, och 1875-81 president i den würte", "headword": "Hölder"}
{"text": "Kronoskogvaktare, enligt förnyad instruktion för skogsstaten 23 dec. 1909 den bevakande skogspersonal, som är anställd å de af skogsstaten förvaltade häradsallmänningarna, statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar samt vissa boställsskogar. Kronoskogvaktare tillsättas och afskedas af Domänstyrelsen. M-g.", "headword": "Kronoskogvaktare"}
{"text": "Stämpelverket . Se Manufakturstämpelverket.", "headword": "Stämpelverket"}
{"text": "Hjelmseryd, socken. Se Hjälmseryd.", "headword": "Hjelmseryd"}
{"text": "Isola grossa (Isola lunga), lång, smal ö i Adriatiska hafvet, vid Dalmatiens kust, tillhörande dalmatiska distriktet Zara. Areal 55 qvkm.", "headword": "Isola grossa"}
{"text": "Växelfyr . Se Blänkfyr och Fyr, sp. 133.", "headword": "Växelfyr"}
{"text": "Le. Vogt [fågt], Friedrich, tysk germanist, f. 1851 i Greifswald, vardt 1883 e. o. professor där, 1885 ord. i Kiel, flyttade 1889 till Breslau och 1902 till Marburg. V. har författat bl. a. de stora sammanfattande verken Geschichte der mittelhochdeutschen literatur (i Pauls , 1893; 2:a uppl. 1902 och 1907) och d. I af den illustrerade Geschichte der deutschen literatur von den ältesten zeiten bis zur gegenwart (1897; 3:e uppl. 1909) samt ett stort antal smärre arbeten och", "headword": "Le. Vogt"}
{"text": "Täckdikningslånefonden, en för främjande af täckdikning vid mindre jordbruk 1913 inrättad, under Statskontorets förvaltning ställd lånefond, från hvilken högst 200,000 kr. årligen genom hushållningssällskapen utlämnas täckdikningslån. Hushållningssällskap ansöka om lån hos Landtbruksstyrelsen och betala 4 proc. ränta samt efter två år amortering under följande 7 år med en sjundedel årligen. Hushållningssällskapet utlämnar sedan åt egare eller brukare af högst 50 har odlad jord (åt brukare dock endast om hans återståen", "headword": "Täckdikningslånefonden"}
{"text": "Abies. Sp. 44, r. 16 uppifr. läs Canadabalsam.", "headword": "Abies"}
{"text": "Fockegigtåg, sjöv. Se Gigtåg.", "headword": "Fockegigtåg"}
{"text": "Öst-Rumilien, enligt Berlinkongressen 1878 en provins i Turkiet med administrativ sjelfstyrelse under en kristen guvernör, efter revolutionen i Sept. 1885 faktiskt förenad med Bulgarien under namnet Syd-Bulgarien. Det gränsar i n. v. och n. till Bulgarien, i ö. till Svarta hafvet, i s. och s. v. till de turk. vilajeten Adrianopel och Saloniki. Arealen beräknas till 33,500 qvkm. Ö. är i sin helhet en bred dal, svagt kuperad, omgifven på alla sidor af höjder och bildande Maritzas och dess biflod Tundsjas öfre", "headword": "Öst-Rumilien"}
{"text": "*Walberg . 2. F. G. Emanuel W. har ytterligare utgett La vie de Saint Thomas le martyr par Guernes de Pont-Sainte-Maxence. Poème historique du XII:e siècle (1172-1174) (i Skrifter utg. af K. Hum. vet. samf. i Lund, V, 1922). Arbetet belönades af Académie des inscrip- tions et belles-lettres i Paris med det s. k. prix extraordinaire Bordin. Bland W:s många veten- skapliga artiklar och studier må nämnas Quelques remarques sur V anden français ne gärder Veure que (i Från filol. fören. i Lund, Språkliga", "headword": "*Walberg"}
{"text": "Skurdalselven . Se Skurdalen.", "headword": "Skurdalselven"}
{"text": "Horovitz [hårå-], Leopold, ungersk målare, f. 1839 nära Kaschau, studerade i Wien, vistades sedan 8 år i Paris, var länge bosatt i Warschau och bor numera i Wien. H. väckte uppseende med Åminnelsedag af Jerusalems förstöring (världsutställningen 1873) med goda judiska typer. Han målade flera andra bilder ur lifvet, men är främst porträttmålare och räknas som sådan till mästarna inom denna konstart. Hans föredrag är bredt koloristiskt, psykologien skarp och klar. Bland hans porträtt märkas dylika af kejs", "headword": "Horovitz"}
{"text": "Pir, Pers., gubbe; äldste föreståndare för en andlig orden; helig man; persisk värdighet, motsvarande dels sjeich, dels weli (marabut) hos araberna.", "headword": "Pir"}
{"text": "Adversativ (Lat. adversativus), som utmärker motsats. Se Konjunktion.", "headword": "Adversativ"}
{"text": "Mellankommande part. Se Intervention.", "headword": "Mellankommande part"}
{"text": "Karl XI tycktes erkänna riksdagens kontrollerande myndighet, då han 1675 ställde sina förmyndare till ansvar inför en ständernas kommission; men han ville i sjelfva verket blott använda riksdagen för att qväsa högadeln. Ty sedan han sjelf efter 1680 och 1682 års riksmöten blifvit öfvermäktig, medgaf han ständerna ingen rätt att kontrollera statens utgifter. Han förband sig dock att ej öfverskrida den statsreglering han sjelf hade uppgjort i samråd med", "headword": ""}
{"text": "Låter man denna inverka på naftylamin eller på naftols natriumsalt, bildas naftalin-azofärgämnen: C HCl. C H OH. I synnerhet reagera diazosulfonsyror, t. ex. N diazobensolsulfonsyra, C/ \\\\N på naftoler \\ SO/ och naftylamin. Så erhåller man af diazobensolsulfonsyra och a-naftolnatrium tropeolin OOO, Na S0 OH. Af β-naftol erhåller man det isomeriska mandaringult. Roccellin", "headword": ""}
{"text": "Magnesiumblixt, intensivt, hastigt öfvergående ljus, åstadkommet genom förbränning af metalliskt magnesium i pulverform i ändamål att erhålla belysning vid fotografering. Pulvret förbrännes antingen genom inblåsning i en (gas- eller sprit-) låga eller efter blandning med syre-afgifvande medel (såsom klorsyradt kali, salpeter o. d.). Stundom tillsättas äfven explosivämnen till blandningen. Teoretiskt bör på hvarje del magnesiumpulver komma 1 2/3 delar kalisalpeter eller något litet mera klorsyradt kali. Användn", "headword": "Magnesiumblixt"}
{"text": "Universalvalsverk, mek., kallas ett slags mindre valsverk med 2 vertikala och 2 horisontala rörliga valsar, genom hvilkas flyttning närmare till eller längre från hvarandra flere olika dimensioner å jern kunna utvalsas utan ombyte af valsar. C. A. D.", "headword": "Universalvalsverk"}
{"text": "England (sp. 1296-98). År 1920 funnos i Eng- land (med Skottland, Irland och Wales) 2,393 tid- ningar. Af dessa utgåfvos 440 i London, däraf 32 dagliga tidningar (söckendagar; 25 morgon- och 7 aftontidningar), 1,425 i engelska landsorten och Wales (däraf 41 dagliga morgon- och 83 afton- tidningar), 235 i Skottland (däraf 9 dagliga mor- gon- och 10 aftontidningar), 179 på Irland (däraf 10 dagliga morgon- och 6 aftontidningar) samt 14 på de till England hörande öarna. Westmin-", "headword": ""}
{"text": "Till art. Flygning. krigförande länderna flygarnas utbildning och träning med stor hänsynslöshet. Man beräknar till och med, att förlusterna till följd af olycksfall vid flygskolorna i hemorten voro större än stridsförlusterna af flygare vid fronten. Därigenom vanns emellertid den fördelen, att kännedomen om flygplans manövrering på kort tid fulländades, hvilket jämte flygplanskonstruktionernas förbättrande haft till följd, att flygning med en väl utbildad förare numera är så godt som riskfri i alla väder, om blot", "headword": "Till art. Flygning"}
{"text": "Thorkelsson, Jón, isländsk litteraturhistoriker, f. 16 april 1859, blef student 1882, filos. doktor 1888 och landsarkivarie i Reykjavik 1900. T. har utgett disputationsafh. Digtningen paa Island i 15. og 16. aarhundred (1888), bd II—IV af Diplomatarium Islandicum samt åtskilliga personhistoriska och genealogiska arbeten. Vidare har han utgett Stefán Ólafssons dikter och 1891—96 den illustrerade månadsskriften . R. N—g.", "headword": "Thorkelsson"}
{"text": "Kristall (Grek. krystallos, is), miner., kem., hvarje af plana ytor begränsad fast kropp, som bildats genom fortgående hopning af likartade delar. Kristallens yttre form är derför en omedelbar följd af dess inre regelbundna byggnad, och båda stå i ett nödvändigt samband med hvarandra. Rörande definitionen på kristall råder för öfrigt ingalunda enighet. Några, t. ex. Groth, se det väsentliga hos kristallen i dess molekylära struktur och betrakta den yttre formen såsom ett sekundärt fenomen. Han uppställe", "headword": "Kristall"}
{"text": "Tryckventil, mek. Se Ventil 1.", "headword": "Tryckventil"}
{"text": "Denning, benämning på de silfverkopeker, som Mikael Teodorovitsch år 1619 gaf Kristian IV i Danmark rättighet att slå för underlättande af handeln mellan det nordliga Norge och Ryssland. I enlighet med Mikaels föreskrift egde dessa mynt ryska kopekers halt samt en prägel, som liknar dessas. 48 sådana denningar gingo på en riksdaler. Ett högst ringa antal, af tvänne olika typer, blef slaget. A. W. S.", "headword": "Denning"}
{"text": "Folo, Giovanni, italiensk kopparstickare. f. 1764, d. 1836 i Rom, var först lärjunge af Volpato, men utbildade sig sedermera efter E. Morghen. Han öfvergick från punkteringsmaneret till det egentliga grafstickelarbetet och förstod i synnerhet att uppfatta och troget återgifva Rafaels stil. Bland F:s mästerverk må nämnas Madonna dei candelabri och Marias förmälning, efter Rafael, Adam och Eva, efter Tizian, samt Kristus uppväcker enkans son i Nain, efter Ann. Caracci.", "headword": "Folo"}
{"text": "*Studentersangforening , Den norske, har vidare haft som dirigenter A. Guldberg till 1915, därefter tonsättaren P. Winge till 1918 och sång- läraren Emil Nielsen (f. 1877, utbildad till sångare i Tyskland) sedan 1918. Nielsen har inlagt myc- ken förtjänst om föreningens sångliga förkofran.", "headword": "*Studentersangforening"}
{"text": "Hülsen-Haeseler [-hǟṡeler]. 1. Dietrich von H., grefve, preussisk militär, son till H. A. K. B. von Hülsen (se d. o.), f. 1852 i Berlin, d. 1908, vardt 1870 löjtnant, tillhörde sedan 1882 generalstaben, tjänstgjorde 1889—94 som adjutant hos kejsaren, upphöjdes 1894 i grefligt stånd och blef 1899 generalmajor, 1901 chef för militärkabinettet, 1902 generallöjtnant och 1906 general. — 2. Georg von H., den föregåendes broder, f. 1858, vardt 1894 intendent vid hofteatern i Wiesbaden och 1903 generalintendent för de", "headword": "Hülsen-Haeseler"}
{"text": "l h laða, lasta o. d., fr. souff", "headword": "l h"}
{"text": "Järnvägsstängsel, hägnad, som ur säkerhetssynpunkt anbringas parallellt med spåret på dess båda sidor i gränsen mellan järnvägens och vidliggande enskild mark. Huruvida det härvid företrädesvis gäller järnvägens säkerhet eller människors och djurs på angränsande mark, är omtvistadt, hvadan ock järnvägsstängelskyldighet, åtminstone beträffande stängslets beskaffenhet, i en del länder icke är fullt klarlagd. Järnvägsstängslet utföres i Sverige vanligast af trä med stolpar och slanor eller järntråd i stället för sl", "headword": "Järnvägsstängsel"}
{"text": "Chacot [jakå], fr., ett slags soldathatt. Se Sjakå.", "headword": "Chacot"}
{"text": "Degersjön, Stora, en 13 kvkm. stor sjö, belägen 243 m. ö. h. på gränsen mellan Styrnäs, Sidensjö och Vibyggerå socknar, Ångermanland, afrinner till Nätraån. O. Sjn.", "headword": "Degersjön"}
{"text": "Lundbye [-by], Johan Thomas, dansk målare, f. l sept. 1818 i Kalundborg, d. 26 april 1848, utbildade sig dels vid konstakademien i Köpenhamn, dels under ledning af J. L. Lund och blef en af Danmarks yppersta konstnärer på sin tid. Redan vid 17 års ålder började han utställa. Han målade porträtt, men höll sig mest till djurframställning i landskap. Med förkärlek behandlade han sin hemorts, Kalundborgs-traktens, skoglösa, men storartade nejder, som han återgaf med", "headword": "Lundbye"}
{"text": "Kopparbergs län och är från detta år äfven ordförande i länets hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelse. *", "headword": ""}
{"text": "Blanchemain [blangschömäng], Jean Baptiste Prosper, fransk skald, f. i Rouen 1816, har bl. a. utgifvit Poëmes et poésies (1845), Foi, espérance et charité (1853) och Poésies complètes (1858).", "headword": "Blanchemain"}
{"text": "Ujain [odʃain].Se Udjain.", "headword": "Ujain"}
{"text": "Reichenwald, Kristian. Se Birch-Reichenwald.", "headword": "Reichenwald"}
{"text": "Bosna. 1. Serbiskt och turkiskt namn på Bosnien. 2. Flod i Bosnien, upprinner s. v. om Sarajevo och infaller vid Šamak i Save. 200 km. lång.", "headword": "Bosna"}
{"text": "Mispe (l. Mispa; hebr. Miṣpe, högt belägen ort med fri utsikt), namn på flera orter i gamla testamentet, af hvilka de viktigaste äro: 1. M. i Juda stams lågland (Jos. 15: 38) n. om Eleuteropolis, måhända motsvarande det nuv. Tell eṣ ṣāfije, en 30 m. hög hvitglänsande kalkstensklippa, som under medeltiden uppbar ett af korsfararna anlagdt fäste, Blanca guarda l. Specula alba; 2. M., beläget i Moabs land, dit David sände sina föräldrar, då han måste fly undan Saul (1 Sam. 22: 3); 3. M. (l. Mispa), i Gi", "headword": "Mispe"}
{"text": "Gås . Se Andfåglar, sp. 957 f., 965-966, och Gåsskötsel.", "headword": "Gås"}
{"text": "Frågetecken. Se Skiljetecken.", "headword": "Frågetecken"}
{"text": "Prag 19,° i jan., i Užhorod (Ungvár) 19,° i jan. Växtvärld och jordbruk. Bergen i T. äro till största delen bevuxna med skogar, hvilka i v. utgöra nästan en tredjedel, i mellersta delen af republiken en tredjedel och i Karpato-ryska området hälften af arealen. Man odlar i af naturen mindre gynnade områden hafre, råg och potatis, i fruktbarare trakter korn, hvete, humle och sockerbetor. Längs floderna sträcka sig band af gröna ängar. Vid Moldaus inflöde i Elbe samt i Mähren", "headword": ""}
{"text": "Arco, grefve von A., tysk ingenjör, har dels såsom assistent hos Slaby, dels som ingenjör hos Deutsche allgemeine elektricitäts-gesellschaft verksamt bidragit till utvecklingen af det s. k. Slaby-Arco-systemet för telegrafering utan tråd, hvilket kommit till användning bland annat å svenska flottans fartyg. A. EM.", "headword": "Arco"}
{"text": "Babian, sjöv., å handelsfartyg bruklig benämning på ett slags vakt.", "headword": "Babian"}
{"text": "Grantzow, Adèle, tysk dansös, f. 1848, studerade danskonsten i Paris för madame Dominique och debuterade med stor framgång i Moskva och Petersburg. I Berlin gasterade hon sedan 1872 såsom Esmeralda och Gisela och skördade sådana triumfer, att hon snart ansågs såsom samtidens förnämsta danskonstnärinna. 1876 drog hon sig från scenen för att gifta sig med en preussisk gardesofficer, men dog plötsligt af en blodförgiftning 1877. A. L.", "headword": "Grantzow"}
{"text": "Ofvanåker, officiellt Ovanåker, tillhör nu med Öjungs kapell Voxnans kontrakt, Uppsala stift. 5,800 inv. (1925).", "headword": "Ofvanåker"}
{"text": "Ekoxe-slägtet, Lucanus, zool., ett till skalbaggarnas ordning (Coleoptera) och bladhorningarnas familj (Lamellicornia) hörande slägte, utmärkt genom antennerna, hvilka sluta med kamlika, orörliga utsprång och en fyra- eller flerdelad klubba, samt genom de stora öfverkäkarna. Inom detta slägte, som har endast få arter, träffar man den störste af alla europeiska skalbaggar, ekoxen l. hjortbaggen, L. cervus, så benämnd efter de stora, hjorthornlika öfverkäkarna hos hannen. Denne är omkr. 6 centim. (2 tum), och d", "headword": "Ekoxe-slägtet"}
{"text": "Bosekop, handelsplats i Alten, i norska Finnmarken. Se Alten.", "headword": "Bosekop"}
{"text": "Ölserud , socken i Värmlands län, Näs härad. 4,950 har. 556 inv. (1921). Annex till Millesvik, Karlstads stift, Nors kontrakt.", "headword": "Ölserud"}
{"text": "Berge Bergen 556 fold fylke). Han var stortmgsman 1892-94 och 1898-1912 samt tillhörde först vänstern, men 1906-12 frisinnade samlingspartiet. Som deras gemensamme kandidat valdes han 1905-06 till president i odelstinget, en plats, som han beklädde äfven 1910 och 1912. 7 nov. 1906-28 okt. 1907 var han finans- samt därefter, till 19 mars 1908, kyrka- och undervisningsminister; 2 febr. 1910-20 febr. 1912 var han åter finansminister. Berge, Rikard, norsk folklorist, f. 7 nov.", "headword": ""}
{"text": "Giovanni da Bologna [dsjå- -lånja]. Se Bologna, G. da.", "headword": "Giovanni da Bologna"}
{"text": "Halfmåne . 1. En symbol för turkiska riket och religionen, alltid anbragt på minareter o. s. v. I öfverflyttad bemärkelse betecknar halfmånen det turkiska riket och ställes ofta som motsats till det kristna korset (t. o. m. Röda korsets turkiska afdelning heter Röda halfmånen och bär som flagga en röd halfmåne på hvit grund). Denna sinnebild torde ha sin upprinnelse i det gamla tatariska hästskofälttecknet. Redan i slutet af 1100-talet smyckade sultan Tekesch sitt tält med en halfmåne. Senare tillsattes", "headword": "Halfmåne"}
{"text": "Kantabriska viken. Se Vizcayaviken.", "headword": "Kantabriska viken"}
{"text": "Skenäs, ett för sin naturskönhet bekant gods i Vestra Vingåkers socken, Oppunda härad, Södermanlands län, beläget vid sjön Kolsnaren, omfattar 11 3/4 mtl, som med qvarn, såg och tillhörande frälseräntor är taxeradt till 271,500 kr. (1889). 1666 förvandlades det till frälsesäteri af Erik Dahlberg, hvilken sedermera löste det från reduktion och lät uppföra en hufvudbyggnad med tvänne flyglar. Genom gifte öfvergick S. 1720 till grefve J. Gyllenborg och stannade i dennes slägt till 1830. En af dess egare v", "headword": "Skenäs"}
{"text": "Malonyay [malånjai], Dezsö, ungersk författare, konsthistoriker, f. 3 maj 1866 i Budapest, har utgett många novellsamlingar och romaner, bl. a. A gyáva (Den fege; 1893), Az a szamár Domokos (Den där åsnan Domokos; 1902) och A virtus (1914), samt dramer, litteratur- och konsthistoriska monografier, bl. a. öfver M. Munkácsy 1907, och det till 7 bd beräknade verket A magyar nép müvészete (Ungerska folkets konst; 1907 ff.). K. B. W.", "headword": "Malonyay"}
{"text": "Soltyk, Roman, polsk krigare och politiker, af en med ätten Soltikov (se d. o.) beslägtad familj, född 1791, uppfostrades af Kosciuszko i Paris, ingick i polska hären 1807 och utmärkte sig som öfverstlöjtnant under krigen 1809 och 1813. Medlem af riksdagen, deltog han äfven i en mängd revolutionära sällskap, föreslog böndernas emancipation, 1829, och huset Romanovs afsättning, 1831. Som anförare för artilleriet försvarade han Varsjav till det yttersta (Sept. s. å.). Död 1843 som emigrant i Frankrike. S", "headword": "Soltyk"}
{"text": "Tirmes . Se Mytologi, sp. 172.", "headword": "Tirmes"}
{"text": "Gulhvifva l. Guldhvifva, bot. Se Primula.", "headword": "Gulhvifva"}
{"text": "Har dragaren att uppbära en last, vare sig af ryttare eller af framtunga fordon, minskas ock hans dragkraft och arbetsprodukt, likasom ock då flera dragare äro spända tillsammans för samma redskap. Se A. Sjöström, . H. J. Dft.", "headword": ""}
{"text": "Afvikning l. Afvikelse. 1) Mek. Kastade kroppars afvikning från vertikal-planet. Om en kropp kastas i luften, uppkommer, till följd af dennas olika motstånd i olika punkter, en afvikning från det vertikala plan, i hvilket kroppens tyngdpunkt ursprungligen rör sig. Antag t. ex. att en kanonkula afskjutes. Kulan kommer då vanligen att, utom rörelsen framåt, få en roterande rörelse kring sin tyngdpunkt, hvilken rörelse orsakas dels af att nämnde punkt icke fullkomligt sammanfaller med medelpunkten, dels af", "headword": "Afvikning"}
{"text": "Prejningslanterna, sjöv. Se Lanterna.", "headword": "Prejningslanterna"}
{"text": "Nordisk Familjebok. B.XXXVI. Kartbeteckningar. II. Sjökort: nytillkomna tecken. j f S**^-^*^ 3 m. djup i skalor större an 1 : 160 000. Landa \\ - YI - ( f , . 0tlt^\\.f-: \\ * 6m. » » » mindre » » grundningar | * ^ l * v .- .. /« - 1 * 6m.»»» större » » ... ...... .. J [ *M«v-v,, f t. o. m. 6 m. djup i skalor större än 1 : 300 000. Fritt liggande ^.^j \\ » 10 m. » » » mindre»", "headword": ""}
{"text": "*Guldrupe skall framdeles förenas med Hejde till ett pastorat, benämndt Hejde, Väte och G. församlingars pastorat. 251 inv. (1923).", "headword": "*Guldrupe"}
{"text": "Istros, grek. (lat. Ister), forntida benämning på nedre Donau.", "headword": "Istros"}
{"text": "Aarifi pasja afled i Dec. 1895.", "headword": "Aarifi pasja"}
{"text": "Ofvansjö, officiellt Ovansjö. 1. Socknen hade 10,516 inv., hvaraf 1,833 i det i O. belägna municipalsamhället Storviks köping (se Storvik 1), 1925. *", "headword": "Ofvansjö"}
{"text": "Käfsjö, socken i Jönköpings län, Östbo härad. Arealen 11,284 har. 971 innev. (1883). Annex till Åker, Vexiö stift, Östbo kontrakt.", "headword": "Käfsjö"}
{"text": "Hardeknut, och Knut den stores son med samma namn räknas som K. I och III, under det de ofvan-nämnde äro resp. K. II, IV och V), f. 1163 som son till konung Valdemar den store och Knut Magnussons syster Sofia, d. 12 nov. 1202, blef som äkta son 1169 vald till faderns efterträdare samt 1170 krönt med förbigående af Knut valdemarssons sigm halfbrodern Kristofer. K. (åtsidan). Brakteat från Knut Magnussons regering.", "headword": ""}
{"text": "Det svenska folkspråket i N. skiljer sig från högsvenskan genom många egendomligheter, af hvilka de flesta känneteckna äfven Egentliga Finlands svenska folkmål (utom de västligaste) och en stor del Finlands och Östersjöprovinsernas i gemen. Liksom alla dessa mål öfverensstämmer det nära med dialekterna i det nordligare Sverige. Ett skiljemärke mellan det och nästan alla de öfriga är, att det saknar det s. k. tjocka l-ljudet (t. ex. i blå, tala), som det låtit sammanfalla med", "headword": ""}
{"text": "Historia. C:s tillväxt och uppblomstring äro utan motstycke äfven bland amerikanska städer. Floden C. (sannolikt indianernas Checagua, l. ) besöktes visserligen 1673 af fransmännen Joliet och Marquette, men först 1804 bosatte sig där den förste hvite kolonisten och anlade unionsregeringen en liten militärpost, Fort Dearborn, i de träsk, där nu millionstaden reser sina skyhöga murar. Besättningen i fortet nedgjordes 1812 af indianerna, men fortet återuppbyggdes", "headword": ""}
{"text": "Finland. Finlands frihetskors (se d. o. Suppl.), st. 4 mars 1918; upphörde att utdelas 28 jan. (ej 16 maj) 1919. - Finlands hvita ros (se d. o. Suppl.), st. 28 jan. 1919.", "headword": "Finland"}
{"text": "Ma;dsen, Peder, dansk teolog, f. 25 aug. 1843, d. 7 aug. 1911, var bondson från Vestjyl-land, blef 1868 teol. kandidat och 1879 teol. doktor. 1875 professor vid Köpenhamns universitet och 1910 biskop öfver Själlands stift. Som professor ådagalade han stor lärdom och grundlighet, var utprägladt konservativ och mycket vaksam mot nya idéer, äfven gentamot den nyare bibelkritiken ; de unge studenterna omfattade han med stor välvilja och lämnade dem både hjälp och vägledning. Af hans skrifter må", "headword": "Ma;dsen"}
{"text": "Kovno (litauiskt Kauna). 1. Guvernement i västra Ryssland, begränsadt i v. och n. af guv. Kurland, i s. af Vilna, Suvalki och Ostpreussen. 40.641 kvkm. 1,720,500 inv. (1897), 42 inv. på 1 kvkm. K. är ett slättland, hvars enformighet brytes endast af två bergåsar, som dock ingenstädes äro högre än 250 m., samt vattnas af Njemen, som bildar gräns mot Polen, och dess bifloder Vilija, Nevjasja, Dubisja, Minia m. fl., samt Vindau och Muhs, som flyta mot n. genom Kurland. Sjöar finnas till stort anta", "headword": "Kovno"}
{"text": "Batgaun. Se Bhatgaun.", "headword": "Batgaun"}
{"text": "*Ytterhogdal. Pastoratet omfattar nu äfven Ängersjö.", "headword": "*Ytterhogdal"}
{"text": "Motacilla, zool. Se Ärlesläktet.", "headword": "Motacilla"}
{"text": "Farafra, oasgrupp i Libyska öknen, hörande till egyptiska prov. Fajum, under 27° n. br. och 28° ö. lgd, 300 km. v. om Siut, i en i nummulitkalk uttvättad, mot s. öppen bukt, 46 m. ö. h. 3,300 kvkm., däraf 250 kvkm. äro planterade med dadelpalmer. I oasen finnas flera springkällor af ända till 26° temperatur. Befolkningen i de båda orterna Kasr-F. och Sjeik-Mursuk bestod 1897 af 542 fattiga muhammedaner. Oasen undersöktes 1873-74 af Rohlfs, Jordan och Zittel. J. F. N.", "headword": "Farafra"}
{"text": "Handel med bomull och säd. Tillverkning af siden och bomullstyger, juvelerarearbeten m. m. S. beskrifves 1514 som »en särdeles betydande hamn». 1572 eröfrades det af stormogul Akbar och blef kejserlig flottstation. 1612 grundade engelsmännen faktorier i S., der portugiser och holländare förut fattat fast fot, och gjorde det till en af hufvudorterna för ostindiska kompaniet. Under 18:de årh. skattades stadens befolkning ända till 800,000 pers., men sjönk betydligt, då Bombays blomstring", "headword": ""}
{"text": "Mångfotingar , zool. Se Myriapoda.", "headword": "Mångfotingar"}
{"text": "Redan under frihetskriget hade de 13 kolonierna genom en grundlag (»konfederationsartiklarna» af d. 9 Juli 1778) slutit sig tillsammans till ett slags statsförbund med en gemensam, mycket svag regering, kallad staternas »generalkongress». Föreningens lösa, otillfredsställande beskaffenhet väckte snart till lif tanken att genom en ny unionsförfattning närmare sammanknyta de olika staterna med hvarandra. Denna tanke hystes af de s. k. federalisterna, hvilka", "headword": ""}
{"text": "Allra trognaste konung majestät (lat. Rex fidelissimus, fr. Sa majesté très-fidèle), en titel, som 1748 af påfven Benedikt XIV gafs åt konung Johan V af Portugal och som de portugisiske konungarna sedan burit.", "headword": "Allra trognaste konung majestät"}
{"text": "Kvikne . 1. Härad och pastorat, omfattande socknarna K. och Inset, i Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens amt) samt Nord-Österdal prosteri, Hamar bispedömme, Norge, på gränsen mot Sör-Tröndelag. 1,156,78 kvkm. 1,544 inv. (1920). Boskapsskötsel. Betydande kopparkisfyndigheter (Rustvangen). På K. gamla prästgård föddes Björnstjerne Björnson. Den underhålles med statsmedel. 2. Socken i K. pastorat. 955,40 kvkm. 903 inv. (1920). 3. Namn på Vinstras dalgång, en sidodal till Gudbrandsdalen, Nordre Fron här", "headword": "Kvikne"}
{"text": "Böilefos. Se Nidelfven 1.", "headword": "Böilefos"}
{"text": "Wilson [ßíi/lsan], Charles Thomson Kees, skotsk fysiker och meteorolog, f. 14 febr. 1869 i Glencorse, studerade i Manchester och Cambridge, där han sedan 1895 arbetat på Cavendishlaborato-riet. Han är anställd som föreläsare i elektrisk meteorologi vid universitetet i Cambridge och som observatör vid det solarfysiska observatoriet där. Hans förnämsta arbeten ligga inom luftionisatio-nens och den elektriska meteorologiens områden. Särskildt viktig är hans upptäckt af ionernas egenskap att", "headword": "Wilson"}
{"text": "Hill, John, engelsk botanist, f. 1716 i Peter-borough, d. 27 nov. 1775 i London, lefde som apotekare och läkare i London och författade betydande botaniska verk, såsom The british herbal (1756), Flora britannica (1760), Hortus kewensis (1768) och The vegetable system (26 bd föllo, 1,534 taflor; 1761-75), hvilkas originalitet och prioritetsvärde först på senare tider rätt uppskattats. C. Lmn. Hill, Archibald Vivian, engelsk fysiolog, Nobelpristagare, f. 26 sept. 1886, fellow 191016", "headword": "Hill"}
{"text": "El-Katif, del af Arabiens östra kust. Se El-ahsa och Katif.", "headword": "El-Katif"}
{"text": "Damoye , P. E., dog 22 jan. 1916 i Paris. Damra, folk. Se Hereró. Damsadel, ridk. Se Sadel med fig.", "headword": "Damoye"}
{"text": "Stötta (med rodret), sjöv., med rodret minska l. hindra den svängning, för hvilken ett fartyg för tillfället visar benägenhet. Stött för affall! och stött för lofven! kommandoord till rormannen att ej låta fartyget falla l. lofva mera (aflägsna sig från l. närma sig till vinden). De användas mest vid bidevind-segling. R. N.", "headword": "Stötta"}
{"text": "F. Rättskipningen. Mellan kriminal- och civilprocess, iudicia publica och i. privata, fanns hos romarna ej alldeles samma skillnad som i nyare tider. Till den senare hörde nämligen sådana förbrytelser som stöld, rån, misshandel, ärekränkning och skadegörelse. Judicia publica l. populi röra brott mot staten, af hvilka dock somliga kunde bestraffas af familjefadern; i fråga om statsförbrytelser var vederbörande ämbetsman befogad att anklaga och utreda. Domsrätten", "headword": ""}
{"text": "Dammouse [damös], Albert, fransk keramiker, f. i Paris (årtalet obekant), bosatt i Sèvres, är en af sin konstarts förnyare och mästare. D. är representerad i Luxembourg-galleriet och i Stockholms nationalmuseum.", "headword": "Dammouse"}
{"text": "Franska patriotföreningen l. Patriotligan (fr. la ligue des patriotes). Se Déroulède.", "headword": "Franska patriotföreningen"}
{"text": "Halfblodshäst . Se Halfblod.", "headword": "Halfblodshäst"}
{"text": "Saint Leger [sent leMje], en af Englands mera betydande kapplöpningar för 3-åriga hästar; täf-lingen har sedan 1778 årligen egt rum i Doncaster (se d. o.). B. C-m. Saint-Léonard [säleånär], stad i franska dep. Haute-Yienne (Marche), arrondissemanget Per-pignan, på en höjd vid Yienne och Tarn. 3,556 inv. (1911; i hela kommunen 6,443). Garfverier, porslinsfabrik. Flera pappersfabriker. Yinodling. (J. F. N.) Saint Leonards [sent leneds], förstad till Hastings (se d. o. l, sp. 72).", "headword": "Saint Leger"}
{"text": "Carpentoracte , fordom namn på Carpentras.", "headword": "Carpentoracte"}
{"text": "Bardu , härad och socken under Målselv pastorat, Troms fylke (före 1919 Tromsö amt), Norge. 2,577,03 kvkm. 1,758 inv. (1920). Häradet gränsar i s. till Sverige. Boskapsskötsel, skogsbruk, jakt.", "headword": "Bardu"}
{"text": "Åryd. 1. Socken i Blekinge län, Bräkne härad. 9,074 har. 2,471 inv. (1920). Annex till Hällaryd, Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt. 2. (Åry) Bruks- och landtegendom i Hemmesjö socken, Kronobergs län, vid Åryds station å KarlskronaVäxjö järnväg, 15 km. s. ö. om Växjö, samt västra stranden af Årydssjön (167 m. ö. h.), som genom Kårestadsån och Skyeån l. Aggån afbördar sitt vatten genom Toftasjön, Torsjön och Lidhemsjön till Åsnen och mottar vattnet från Åredasjön (190 m.) m. fl. småsjöar i n", "headword": "Åryd"}
{"text": "Adly pascha, egyptisk statsman. Se Egypten. Suppl.", "headword": "Adly pascha"}
{"text": "Huskisson [hösskissön], William, engelsk statsman, född 1770, uppfostrades i Paris, der han deltog i Bastiljens stormande och var medlem af 1789 års klubb, i hvilken han gjorde sig känd genom sina stora insigter i nationalekonomien. 1792 återvände han till England och erhöll 1795 en plats såsom undersekreterare i kolonial-departementet. Genom W. Pitts försorg blef han medlem af parlamentet, men tog under en längre tid föga del i debatterna. Då Pitt 1801 drog sig tillbaka, nedlade äfven H. sitt ämbete; me", "headword": "Huskisson"}
{"text": "Unitariska fraktionen. Se Hick s, E. Unitäriska teorien, fys. Benjamin Franklin ansåg, att man för att kunna förklara de elektriska fenomenen ej behöfde antaga tillvaron af mer än ett (lat. unum) elektriskt fluidum. De, som hylla denna Franklins åsikt, kallas unitarier, och hans teori kallas unitarisk i motsats till R. Symmers teori, den dualistiska teorien (se d. o.). A. Bi-n.* Unitar^sm. Se Unitarier. Unitas f rådrum. Se Bömiska bröderna.", "headword": ""}
{"text": "dEichthal (Eichtal), Gustave, fransk hellenist och etnograf, f. 1804, blef tidigt lärjunge af Aug. Comte och var från 1829 en af saint-simonismens verksammaste medlemmar. Efter upplösningen af nämnda sekt, för hvars intressen han offrat större delen af sin förmögenhet, slog E. sig för en tid ned i Grekland. De mest betydande bland hans arbeten äro: Histoire et origines des foulahs ou fellahs (1841), Etudes sur lhistoire primitive des races océaniennes et américaines (1845; bägge i Mémoires de la société", "headword": "dEichthal"}
{"text": "Rotationsmagnetism, fys. Arago upptäckte 1824, att en metallskifva erhåller magnetiska egenskaper, då hon kringvrides i ett magnetiskt fält (se d. o.), och han kallade detta slags magnetism rotationsmagnetism. Faraday har senare visat, att orsaken till skifvans magnetiska verkningar äro elektriska strömmar, s. k. foucaultska strömmar, hvilka genom magneto-elektrisk induktion (se d. o.) uppstå i skifvan vid hennes rotation i det magnetiska fältet. Genom att anordna en ledande förbindelse mellan skifvans rotationsax", "headword": "Rotationsmagnetism"}
{"text": "Christliche gedichte (1825) och Christliche und biblische gedichte (1845). Sin förnämsta betydelse har dock S. genom sitt banbrytande hymnologiska inlägg Die gesangbuchsnot (1835), som gaf uppslaget till en förnyelse af den tyska kyrkosången efter dess neologiska förflackning. Han inlade ock stor förtjänst om den religiösa folkbildningen genom en mängd populära bibelexegetiska verk.", "headword": ""}
{"text": "Infam (lat. infamis, af nekande in och fama, rykte), vanhederlig, skändlig, nedrig, usel.", "headword": "Infam"}
{"text": "Reitz, Frans Willem, sydafrikansk politiker och författare, f. 5 okt. 1844 i Swedendam, Kapkolonien, var först advokat i Kapkolonien, därefter 1874—89 öfverdomare i Oranjefristaten och 1889—96 dennas president. Redan 1881 hade han visat sitt mot engelsmännen afvoga sinnelag genom att bilda Afrikander-Bond (se d. o.), och under sin presidentstid inledde han det närmande mellan Oranjefristaten och Transvaal, som efter hans afgång i febr. 1896 befästes med en bindande off- och defensivallians. Han var dä", "headword": "Reitz"}
{"text": "Kablas. 1. OskarPhilippK., estländsk författare och diplomat, f. 25 okt. 1868 på ösel. studerade i Dorpat och sedermera i Helsingfors, där han 1901 blef filos, doktor på sin afh. Die wiederholungslieder der estnischen volkspoesie I (s. å.). K. var lärare i Narva 1893-95, i Petersburg 1895-1903, docent i jämförande finsk språkforskning vid Petersburgs universitet 1902-03 samt därefter en följd af år gymnasielärare i Dorpat och redaktionssekreterare i Dorpattidningen , 1906-09 äfven", "headword": "Kablas"}
{"text": "Bas-röst, den djupaste mansrösten, hvars ungefärliga omfång är från F till e. Djupa baspartier gå emellertid ända till D, höga till fiss (i ovanligare körföreningar, såsom kyrk-körerna i Berlin och Petersburg, Uppsala student-kör m. fl., finnas ofta basar, som gå ned i kontra-oktaven). Bas-röstens klang är, i synnerhet på djupet, kärnfull och fast, allvarlig och värdig; men den egnar sig förträffligt äfven för komiska effekter (). A. L.", "headword": "Bas-röst"}
{"text": "Bonifatius (Bonifacius), romerska påfvar. 1. Bonifatius l (418422), urspr, vald såsom motpåfve mot Eulalius, lyckades med kejsar Honorius hjälp på våren 419 efter en hård strid blifva ensam erkänd. Under sitt pontifikat invecklades han med patriarken Atticus i Bysans i en strid beträffande jurisdiktionen öfver Illyrien, en strid, som genom Honorius inflytande afgjordes till Roms fördel. Däremot lyckades B. ej gentemot den afrikanska kyrkan upprätthålla den romerske biskopens på Sardika-synodens beslut (34", "headword": "Bonifatius"}
{"text": "*Bazaine, F. A. Efter sin flykt ur fångenskapen framlefde B. i Madrid ett obemärkt, på de sista åren till och med torftigt lif. I en 1883 utgifven skrift, Épisodes de la guerre de 1870 et le blocus de Metz, sökte han försvara sig mot gjorda beskyllningar, ehuru detta försvar var något svagt. Död i Madrid d. 23 Sept. 1888. C. O. N.", "headword": "*Bazaine"}
{"text": "Cyclopteridæ , zool. Se Sugfiskar.", "headword": "Cyclopteridæ"}
{"text": "Bussa , Boussa l. Bussang, hufvudstad i ett rike af samma namn, i det afrikanska landskapet Borgu, vid floden Niger. 1012 tusen inv. B. är en viktig handelsplats.", "headword": "Bussa"}
{"text": "Cylindrisk spegel , fys., en spegel af metall eller folieradt glas och med cylindrisk form. Bilderna af yttre föremål blifva i denna spegel vanställda, ofta på ett löjligt förefallande och vid stark krökning af cylinderytan till oigenkännlighet förande sätt. Om man å andra sidan i en dylik spegel betraktar en katoptrisk anamorfos (se Anamorfos), ritad efter vissa regler, visar sig i spegeln en rätt tecknad bild af det föremål anamorfosen är ämnad att föreställa. Närstående figur visar en anamorfos, ritad på en sk", "headword": "Cylindrisk spegel"}
{"text": "Sympiezometer (af Grek. sympiezein, sammanpressa), fys. och meteor., ett slags barometer, vid hvilken lufttryckets variationer bedömas efter den volymförändring en från den yttre luften genom en vätskeindex afspärrad luftmassa undergår, när yttre lufttrycket förändrar sig. Instrumentet är i hög grad beroende af temperaturen och derför föga pålitligt. Oaktadt det har flere företräden framför den vanliga qvicksilfverbarometern, nämligen att det fordrar mindre utrymme och följaktligen är mindre bräckligt, har d", "headword": "Sympiezometer"}
{"text": "Schwyz. 1. Kanton i Schweiz, en af de tre , gränsar i n. till Zürich, Zürichsjön och S:t Gallen, i ö. till Glarus, i s. till Uri och Vierwaldstättersjön, i v. till Luzern, Zugsjön och Zug. Areal 908 kvkm. Norra delen af S. (Ausser-S.) hör till Limmats flodområde och vattnas af Sihl och Aa; södra delen (Inner-S.) omfattar större delen af S.-alperna, som i n. äro skogbevuxna, i s. kala (med Rigi, Mythen, Fronalp, Küssnachtdalen o. a. vackra alpdalar). Hufvudflod är Muota (till Vierwaldstättersjön). Kl", "headword": "Schwyz"}
{"text": "Gamala , en fästning i nedre Gaulanitis, ö. om sjön Gennesaret, eröfrades 67 e. Kr. af Vespasianus efter hårdnackadt motstånd och förstördes, hvarefter den försvann ur historien.", "headword": "Gamala"}
{"text": "Årsstämning, jur., en medelst offentlig stämning (se d. o.) utfärdad kallelse på borgenärer att inom ett år anmäla sina fordringar. En dylik stämning har den verkan, att borgenär, som ej hörsammar kallelsen, förlorar sin talan mot gäldenären, så framt han ej kan visa, att denne haft vetskap om fordringens tillvaro. Endast såvidt och i den mån, som panträtt åtnjutits för fordran eller den i qvittningsväg må kunna åberopas, kan den fortfarande göras gällande. Årsstämning (förr kallad »årsproklama») kan begära", "headword": "Årsstämning"}
{"text": "Cooke [kouck], Sir William Fothergill, engelsk fysiker, f. 1806, studerade i Edinburgh, tjenade sedermera fem år i indiska armén och studerade derefter anatomi och fysiologi i Heidelberg och Paris. Han adlades 1861 och dog 1879. C. är bekant företrädesvis genom konstruktionen af nåltelegrafen (se Elektriska telegrafen, sp. 375–376) och anläggningen af den första elektriska telegraflinien till allmänt bruk (linien London–West Drayton, 1838–39), bägge företagen i förening med Wheatstone.", "headword": "Cooke"}
{"text": "Veterinärinrättningen i Skara grundlades genom k. brefvet af d. 8 Maj 1775 på gymnasiihemmanet Brogården invid Skara. Dess förste föreståndare var lektorn vid Skara gymnasium Peter Hernqvist (se denne), och på läroanstalten öfverflyttades den uppgift, som Hernqvist förut genom k. brefvet d. 29 April 1774 fått sig förelagd, att hvart tredje år utexaminera minst tvänne i veterinärkonsten inöfvade personer, som kunde till det allmännas tjenst användas, hvarjämte på Brogården skulle underhållas »en lazarettsinrättning för sjuka", "headword": "Veterinärinrättningen i Skara"}
{"text": "Albanagium, Albinagium, Albinatus, (mlat., af albanus, främling, möjligen af lat. alibi, på annat ställe), jur., hemfall. - Jus albanagii, fr. droit daubaine, hemfallsrätt.", "headword": "Albanagium"}
{"text": "Skålrost , bot. Se Æcidium och Rost 1.", "headword": "Skålrost"}
{"text": "Vandrande skolkök. Se Huslig ekonomi, sp. 1359.", "headword": "Vandrande skolkök"}
{"text": "Stormcentrum. Se Barometerminimum.", "headword": "Stormcentrum"}
{"text": "Ockra (Grek. och Lat. ochra), jernockra. Se Jernmalmer.", "headword": "Ockra"}
{"text": "Send, sendrätt (af synodus), hette fordom en andlig domstol, i hvilken vid vigtiga tillfällen biskopen, eljes domprosten eller ärkedjeknen, var ordförande. De förbrytelser, som afdömdes inför detta tribunal, voro brott mot de tio buden, kätteri, simoni m. m. I senare delen af 9:de årh. förordnades s. k. sendvittnen, 7 ansedda män i hvarje menighet, hvilka under edlig förpligtelse för sendrätten skulle angifva inom församlingen begångna förbrytelser. Denna domstol upphörde i de flesta land vid reforma", "headword": "Send"}
{"text": "Worthing [oör-], stad och badort i engelska grefskapet Sussex, vid södra kusten och jernvägen mellan Brighton och Portsmouth. 16,606 innev. (1891). Platsen, förut en obetydlig fiskareby, har begagnats som badort sedan 1760. Badstranden, bestående af fast sand, har en längd af 2 km.", "headword": "Worthing"}
{"text": "Eolsharpa (af Lat. AEolus, vindarnas herskare), instrument, bestående af en rektangulär låda af furu, öfver hvilken äro spända flere, vanligen unisont stämda, strängar, hvilka, när instrumentet ställes i ett öppet fönster, genom vindens inverkan låta höra både sin grundton och sina aliqvoter i brutna ackord af en ofta fantastiskt förtrollande klang. En liknande förnimmelse kan man förskaffa sig genom att lägga örat tätt intill en telegrafstolpe. En annan art vindinstrument äro de s. k. eolsklockorna af", "headword": "Eolsharpa"}
{"text": "Kubiktal, mat., kallas ett helt tal, som kan uppdelas i tre hela och lika stora faktorer, eller, med andra ord, kan tecknas som tredje digniteten af ett helt tal. Så är t. ex. 125 ett kubiktal, enär det är lika med 5 . 5 . 5, eller 5. Ett kubiktal kan icke under någon form uttryckas som summan af två andra kubiktal. Denna viktiga talteoretiska sats uppställdes af Fermat och bevisades af Euler. Summan af ett antal successiva kubiktal är lika med kvadraten på summan af motsvarande antal naturliga tal. Så ä", "headword": "Kubiktal"}
{"text": "Tasso inträdde i den italienska skaldekonsten och fick sin mästare i Marini. Det spetsfundiga och raffinerade i tankarna, det på en gång affekterade och sjelfsvåldiga i stilen, som äro karaktersdrag hos marinismen, återfinnas redan här. G:s öfriga poetiska arbeten äro af mindre betydenhet. Efter ytterligare verksamhet på den diplomatiska banan, hvilken, jämte G:s oroliga, processlystna karakter, gjorde hans lif till en oafbruten rad af förvecklingar och juridiska", "headword": ""}
{"text": "Calvinism (Kalvinism), den kyrkliga riktning och läroåskådning, som utgår från Johannes Calvin och låter sig ledas af hans principer.", "headword": "Calvinism"}
{"text": "Supercarbonas ammonicus pyroleosus , farm. Se Hjorthornssalt.", "headword": "Supercarbonas ammonicus pyroleosus"}
{"text": "Sklerometer (af grek. sklerofs, hård, och metron, mått), fys., ett af Seebech (1833) konstrueradt instrument (se fig.) för bestämmande af hårdhets- graden (se Hårdhet), grundar sig på den principen, att man antingen bestämmer, huru stort tryck, som erfordras vid en och samma spets, för att åstadkomma en repa i det ämne, som skall undersökas, eller ock bestämmer repans bredd eller djup vid konstant tryck. Spetsen (D) utgöres af diamant eller glashårdt", "headword": "Sklerometer"}
{"text": "*Ruwenzori ligger nu på gränsen mellan brittiska protektoratet Uganda och Belgiska Kongo.", "headword": "*Ruwenzori"}
{"text": "Hidetada , japansk riksfältherre. Se Bd XII, sp. 1475.", "headword": "Hidetada"}
{"text": "Perillos, forngrek. bronsgjutare. Se Falaris.", "headword": "Perillos"}
{"text": "Fock, Otto, tysk historieskrifvare, född 1819, död 1872, bosatte sig 1843 i Kiel, der han höll föreläsningar öfver olika delar af kyrkohistorien och deltog i den schleswig-holsteinska rörelsen 1848. Han utgaf s. å. Norddeutsche freie presse och blef medlem af schleswig-holsteinska landsförsamlingen. Efter återställandet af det danska väldet i Holstein begaf han sig till Pommern. Han författade bl. a. Rügen-pommersche geschichten (1861—72), hvari han bl. a. lemnar en utförlig skildring af Stralsunds b", "headword": "Fock"}
{"text": "Adramyttion. Se Adramiti.", "headword": "Adramyttion"}
{"text": "Landstigningsföretag, en armés eller större truppafdelnings landsättning på en fientlig kust, är ett företag, som kräfver omfattande förberedelser och försiktighetsmått, men som vanligen lyckas (svenska expeditionskårens vid Ratan 1809, fransk-engelska arméns på Krim 1854, japanska arméernas i Korea och Kina 1894 och 1904, nordamerikanska arméns på Cuba 1898 m. fl.). Det gäller att oskadliggöra fiendens flotta eller hålla den på af stånd, att missleda fienden, så att han icke är beredd på motstånd, eller att nedslå", "headword": "Landstigningsföretag"}
{"text": "Klofibla, bot., arter af släktet Crepis.", "headword": "Klofibla"}
{"text": "Vieira, Antonio, portugisisk prest och andlig vältalare, f. 1608 i Lissabon, d. 1697 i Bahia (Brasilien), inträdde 1625 i jesuitorden och blef sedermera hofpredikant hos Johan IV samt utförde flere diplomatiska beskickningar. Från 1653 egnade han sig åt evangeliums förkunnande bland indianerna i Brasilien. V. var sitt århundrades förnämste andlige talare i Portugal. Man har utgifvit hans predikningar (Sermãos, 16 bd, 168353) och bref (Cartas, 3 bd, 1735 ny uppl. 1854) m. m.", "headword": "Vieira"}
{"text": "Syra. 1. Mejerisk. Se Smör. 2. (Syrfälla) Skogsh., nedfälla träd, som, utan att kvistas, få ligga i riset, där de småningom torka. Detta afverkningssätt brukades förr allmänt vid kolningar, enär virket därigenom lättare torkar. Man har på sista tiden börjat använda det för att bringa sådana träd, som endast med svårighet kunna flyta i flottlederna, t. ex. björk, att bättre uttorka och därigenom bli lämpligare för flottning. På grund af den fara för skogseldar, som uppstått till följd af syrfällning", "headword": "Syra"}
{"text": "Ladufogde, en i södra Sverige bruklig benämning, motsv. befallningsman i norra Götaland och i Svealand.", "headword": "Ladufogde"}
{"text": "Burnouf [byrnt/f]. 1. Jean Louis B., fransk filolog, f. 1775, d. 1844 som generalinspektör för universitetet i Paris, utgaf värdefulla läroböcker i grekiska och latinska språken samt en förträfflig öfversättning af Tacitus (1827-33; senaste uppl. 1881). 2. Eugene B., den förres son, orientalist, f. 1801 i Paris, 1832 professor i sanskrit vid collège de France, död 1852. Hans första arbeten, Essai sur le pali (1826, i förening med Chr. Lassen) och Observations grammaticales sur quelques passages de les", "headword": "Burnouf"}
{"text": "Nygrad. Se Vinkel, sp. 689.", "headword": "Nygrad"}
{"text": "Panard [-nar], Charles François, fransk visdiktare, f. omkr. 1694, d. i Paris 1765, utmärkte sig för en munter och naturlig ton i sina visor. Han var dryckessångens bäste odlare före Desaugiers. P. skref äfven ett 80-tal vådeviller, som ej hade lång tillvaro på scenen. Hans Oeuvres diverses et théâtre utgåfvos i 4 bd 1763, Oeuvres choisies 1803, i 3 bd.", "headword": "Panard"}
{"text": "Autofoni (af Grek. avtos, sjelf, och fone, röst). Se Öronsjukdomar, sp. 679.", "headword": "Autofoni"}
{"text": "Erasmus Montanus l. Rasmus Berg, en komedi af L. Holberg.", "headword": "Erasmus Montanus"}
{"text": "Knut Jonsson, lagman i Vestergötland, tillhörde en slägt, som förde 3 rosor i sigillet. Han var son af konung Håkan Magnussons anhängare Joan Knutsson och Benkta Algotsdotter (griphufvud). Mellan 1434 och 1438 nämnes han såsom medlem af svenska rådet och lagman i Vestergötland. Med sin hustru Agnes Alfsdotter, en dotter af norska riksrådet Alf Haraldsson till Sandbö, hade han flere barn, af hvilka Jöns Knutsson blef höfvitsman på Dal samt svenskt riksråd och Alf Knutsson höfvitsman i Bergen och norskt riksrå", "headword": "Knut Jonsson"}
{"text": "Den inre förvaltningen var, såsom titlar på ämbetsmän, officiella kungörelser, bref, föreskrifter och rapporter visa, omsorgsfullt ordnad, och sträng kontroll fördes. Rättsväsendet hade nått en hög utveckling med domstolar, domare, bisittare, vittnen och utförliga skrifna lagar. Vederbörligen uppställda, undertecknade och bevittnade samt på brända lertaflor affattade domstolshandlingar hafva sålunda i stort antal kommit i dagen. Dessa beröra mål af de mest olika slag, såsom tvister rörande köp,", "headword": ""}
{"text": "Persevs, grekisk matematiker, lefde antagligen omkr. 200 f. Kr. och är känd såsom uppfinnare af de s. k. spiriska kroklinierna. Dessa kroklinier bildas genom intersektionen af ett plan och en rotationsyta, hvilken uppkommit derigenom att en cirkel roterat omkring en i dess plan befintlig, men icke genom cirkelns medelpunkt gående rät linie. De spiriska kroklinierna hafva olika utseende: några äro ovala, andra likna åttor. G. E.", "headword": "Persevs"}
{"text": "Netzel, Johan Gustaf, samlare, donator, föddes 1783, studerade i Upsala samt blef 1811 protokollssekreterare, 1818 expeditionssekreterare och 1830 ledamot af Rikets allmänna ärenders beredning. Han afled i Stockholm d. 5 Aug. 1867. Redan tidigt gjorde N. sig känd som älskare och samlare af den sköna konstens alster, och det var väl på den grund han 1812 blef ledamot af Götiska förbundet (hans brodersnamn var »Thorgöther»), för hvars bekanta konstutställning 1818 han nitiskt verkade, och om hvilken han", "headword": "Netzel"}
{"text": "Hederslegionen (fr. légion dhonneur), det nutida Frankrikes enda egentliga orden, stiftades genom ett konsulardekret af Bonaparte 29 floréal år X (19 maj 1802) och nyorganiserades genom kejserligt dekret af 22 messidor år XII (11 juli 1804); som dess syfte angafs att belöna militära och civila förtjänster. Orden bibehölls, om ock med åtskilliga förändringar såväl i organisationen som i ordenstecknens utseende, af bourbonerna, julimonarkien och den andra republiken, men de kejserliga formerna återställdes i al", "headword": "Hederslegionen"}
{"text": "N. Rysslands sändebud i Frankrike. På grund af Rysslands nödtvungna försoning med Napoleon i Tilsit 1807 måste N. begifva sig till utlandet, men efter brytningen 1812 återvände han hem. Han blef 1813 förvaltningsråd vid generalguvernementet i Varsjav och utöfvade från 1822 såsom generalkommissarie den egentliga regeringsverksamheten i konungariket Polen, medan storfursten Konstantin mera dekorationsvis fungerade såsom vicekonung. Djupt hatad af polackerna", "headword": ""}
{"text": "Demetz [dömäs], Frédéric Auguste, fransk filantrop, f. 1796, d. 1873, beklädde åtskilliga juridiska ämbeten och var bl. a. ledamot af appellationsdomstolen i Paris. Då han 1837 besökte Förenta staterna i Nord-Amerika för att taga kännedom om dervarande straffanstalter, kom han till klar insigt om att straffanstalter endast i jämförelsevis ringa grad förmå hämma återfall i brott. Enligt hans tanke väckes den moraliska kraften hos unga brottslingar bäst derigenom att man låter dem vara i beröring med ve", "headword": "Demetz"}
{"text": "Baranov, ö tillhörig territoriet Alaska med dettas hufvudstad Sitka.", "headword": "Baranov"}
{"text": "Bakstag , sjöv., gammal benämning på Barduner. — Bakstagsvind, fördevind, kallades fordom den vind, som kommer från aktern. — Bakstagsvis sades om riktningen eller läget af det föremål, som var ”akter om tvärs”. Se Akter.", "headword": "Bakstag"}
{"text": "Digger [diggör], Eng. (af dig, gräfva), på guldfälten i Kalifornien, Australien m. fl. st. benämning på guldgräfvare.", "headword": "Digger"}
{"text": "*Eugène, François, prins af Savojen-Carignan, dog d. 21 April 1736 (ej 1735). — Jfr det af österrikiska generalstaben utarbetade verket »Die feldzüge des Prinzen Eugen von Savoyen» (21 bd, 1877–93).", "headword": "*Eugène"}
{"text": "Moenus [menus], lat. Se Main.", "headword": "Moenus"}
{"text": "*Bar. 1. Bar-le-duc hade 18,634 innev. 1891. — 2. Bar-sur-Aube hade 4,306 innev. 1891.", "headword": "*Bar"}
{"text": "*Häggeby. 2,124 har. 452 innev. (1896).", "headword": "*Häggeby"}
{"text": "Erengisle Sunesson , jarl af Orkneyöarna, d. 1392. Se Bååt 2.", "headword": "Erengisle Sunesson"}
{"text": "Liljenäs (L ill i en as), fideikommiss i Jönköpings län, med hufvudgården, 2 mtl L., belägen i Torskinge socken, nära norra ändan af sjön Bol-men, med underlydande i Kulltorps, Dannäs, Jälun-tofta och Hångers socknar, tills. 45/8 mtl, med frälseräntor tax. till 108,300 kr. (1910). Hufvudbygg-naden är ett envånings trähus med brutet tak från 1760-talet. Godsets förste kände egare är Göran Månsson af släkten Stjerua, som egde flera gårdar i denna trakt och sannolikt bildade detsamma i", "headword": "Liljenäs"}
{"text": "Hellevoetsluis [hellevoslöjs] l. Helvoetsluis, befäst sjöstad på ön Voorne i nederländska prov. Syd-Holland, vid norra stranden af Rhenmynningen Haringvliet, med förträfflig redd och en rymlig hamn, som är i stånd att upptaga hela nederländska flottan. 4,152 inv. (1900). Arsenal, skeppsvarf, 2 dockor och en 16 m. bred sluss, som trotsar den högsta flod. Navigationsskola och vacker reformert kyrka. 1688 afseglade från H. Vilhelm af Oranien med en flotta af 50 skepp och 14,000 man för att intaga Englands tron.", "headword": "Hellevoetsluis"}
{"text": "Läkarsällskap (Läkaresällskap), förening med hufvudsaklig uppgift att i vetenskapligt hänseende främja läkekonsten. Redan sedan längre tider tillbaka ha läkarna i olika länder slutit sig tillsammans i sådana föreningar. I vårt land stiftados det första egentliga läkarsällskapet 1792 i Stockholm af K. Carlander; dötta sällskap, S o c i e-t e t e n, räckte endast . IVs år. Det äldsta och största af de vetenskapliga läkarsällskapen i Sverige är Svenska läkarsällskapet (se d. o.), som började", "headword": "Läkarsällskap"}
{"text": "Petalit , miner., ett natronhaltigt kvadrisilikat af lerjord och lithion (ungefär Li Al Si O), hvilket i kristallografiskt hänseende är isomorft med augitseriens mineral. Den har mjölkhvit till blekröd färg, förekommer vanligen i kristalliniska och derba partier, sällan kristalliserad (den kallas då kastor); hårdhet = 6,5, eg. v. = 2,42,6, smälter för blåsrör lätt och färgar därvid lågan röd. Petaliten förekommer i en pegmatitgång vid Utö grufvor samt i Amerika och på ön Elba. Ant. S j.*", "headword": "Petalit"}
{"text": "*OBrien, W. S., valdes i April 1828 till ledamot af underhuset.", "headword": "*OBrien"}
{"text": "Svea , illustrerad tidning. Se Svenska familj-journalen.", "headword": "Svea"}
{"text": "Fjellstedtska  skolan , en af P. Fjellstedt grundad och efter honom uppkallad uppfostringsanstalt, anlades i Stockholm 1856 och flyttades till Uppsala 1859. Dess första uppgift var att gifva den förberedande bildningen dels åt sådana allvarligt sinnade ynglingar, som ville egna sig åt missionskallet, dels åt sådana, som pröfvades lämpliga att blifva präster i hemlandet eller ock ansågos kunna blifva dugliga skollärare, kolportörer eller kateketer i Lappmarken. Efter flyttningen till Uppsala ställdes s", "headword": "Fjellstedtska  skolan"}
{"text": "Thorium, kem. Se Torium.", "headword": "Thorium"}
{"text": "Om C:s upptäckt och äldre historia se hufvudarbetet, sp. 1374-75. Vid slutet af 1880-talet hade holländarna lagt under sig nästan hela nord-halfön liksom den allra sydligaste delen af Makassarhalfön. Dessutom innehade de en del enstaka platser längs kusterna. Så godt som hela Cen-tral-C. liksom Nordöst-, Sydöst- och Sydhalfön förblefvo dock fullständigt oberoende, och vid öfvergången till 1900-talet började en del inhemska furstar t. o. m. uppträda så", "headword": ""}
{"text": "Bamberg. 1) Stad i bajerska regeringsområdet Ober-Franken, vid Kegnitz, nära denna flods utlopp i Main. 26,958 innev. (1875). Säte för en ärkebiskop, ett katolskt och ett protestantiskt dekanat samt för Ober-Frankens appel-lationsdomstol. B. är en regelbundet och prydligt byggd stad, som utbreder sig dels i dalbottnen på ömse sidor om Kegnitz båda armar, dels amfiteatraliskt på de omgifvande kullarna, hvarigenom det får ett synnerligen pittoreskt utseende. Af byggnader böra nämnas:", "headword": "Bamberg"}
{"text": "Benzoë, farmak., är namnet på några välluktande hartser, af hvilka flere antagligen erhållas af arter, som höra till slägtet Styrax L., nat. fam. Styraceae Rich., kl. Monadelphia L. Det i Skandinavien officinella benzoehartset från Siarn, Resina Benzoës, har vanligen uppgifvits vara en produkt af St. Benzoin Dryand., som är ett medelstort träd, hvars bladverk har en egendomlig skiftning, till följd af de rostbruna fjäll och hvita stjernhår, som bilda en beklädnad å bladens undre sida samt å qvistar, bl", "headword": "Benzoë"}
{"text": "Enkelstruktur , landtbr. Se Struktur, sp. 373.", "headword": "Enkelstruktur"}
{"text": "Utredningsförråd, äldre namn på intendenturförråd (se Förråd, äfven i Suppl.).", "headword": "Utredningsförråd"}
{"text": "Tyrrhener. Se Etrusker.", "headword": "Tyrrhener"}
{"text": "Hängryssja. Se Fiskredskap, sp. 451.", "headword": "Hängryssja"}
{"text": "Massai. Se Masai. Suppl.", "headword": "Massai"}
{"text": "Halfcirkel, matem., kallas den plana yta, som inneslutes af en cirkels diameter och den båge, som diametern afskär. Vinkeln i en halfcirkel kallas den lutning, ACB (se fig.), som de två linier hafva till hvarandra, hvilka förena en punkt, C, på bågen med diameterns ändpunkter, A och B. Denna vinkel är rät. Den vinkel cirkelbågen deremot bildar med diametern är större än hvilken rätlinig spetsig vinkel som hälst. Om från en punkt på halfcirkelns båge en linie, CD, fälles vinkelrät mot diametern, så blir den", "headword": "Halfcirkel"}
{"text": "Balkanisera, skapa eller upprätthålla ett antal små stater, som stå i oförsonlig motsats till hvarandra, såsom förhållandet varit på Balkanhalfön.", "headword": "Balkanisera"}
{"text": "Iberus (grek. Iber), latinska benämningen på floden Ebro.", "headword": "Iberus"}
{"text": "Haartman [hart-], von, finsk adlig ätt, härstammar från professoren Gabriel Erik H. (se H. 1), som tillhörde den ofvannämnda släkten Haartman och adlades 1810. Med hans son, Lars Gabriel von H. (se H. 2), upphöjdes 1849 en gren af ätten i friherrligt stånd. 1. Gabriel Erik von H., läkare och statsman, sonsons son till Jakob Bengtsson H. (se Haartman), f. 9 mars 1757 i Nagu socken, d. 2 aug. 1815 i Åbo, blef 1771 student i Åbo, aflade 1779 med. licentiatexamen och utnämndes 1781 till adjunkt s", "headword": "Haartman"}
{"text": "Inteckningshafvare, jur., den, till hvilkens förmån en inteckning gäller.", "headword": "Inteckningshafvare"}
{"text": "Lundsgaard [-går], Konrad Kristian Karl, dansk läkare, f. 20 aug. 1867 i Silkeborg, med. doktor 1900 (Bakterielle studier over conjunctivitis), är från 1905 ögonläkare vid Finsens klinik och från 1908 vid Frederiksbergs hospital. Han har vetenskapligt behandlat i synnerhet bindehinnans sjukdomar och först infört ljusbehandling i oftalmologien; vidare har han skrifvit om sin specialitets historia (om glasögonen 1913, om starroperationer 1919). Han är hufvudredaktör för . P. E—t.", "headword": "Lundsgaard"}
{"text": "Internationella bibliotekariekongresser hafva ytterligare hållits i London 1897 och Paris 1900, öfver hvilkas förhandlingar tryckta berättelser utgifvits, liksom ock öfver den i Antwerpen 1891 hållna , vid hvilken äfven biblioteksfrågor af handlades. B. L.", "headword": ""}
{"text": "Lapérouse l. Lapeyrouse [-perous], Jean François Galaup de, fransk sjöfarande, föddes nära Albi d. 22 Aug. 1741. Hans familjenamn var Galaup, och L. var ett tillnamn, som han antog efter en liten familjeegendom. I sin ungdom deltog han i flere år och på aflägsna haf i sjökriget mot engelsmännen och utmärkte sig särskildt 1782, då han fått i uppdrag att förstöra de engelska nybyggena vid Hudsons vik. Sin ryktbarhet vann han emellertid genom den expedition, som den franska regeringen 1785 utrustade för att", "headword": "Lapérouse"}
{"text": "Såväl af dessa som af dylika iakttagelser, anställda af Vettin i Berlin, vill det synas, som om icke alla höjder äro lika lämpliga för molnbildning, utan att de särskilda molnformerna äro liksom ordnade i våningar öfver hvarandra. Man ser derför också ofta samtidigt två eller flere molnslag, det ena öfver det andra. Molnens tjocklek (mäktighet) varierar högst betydligt. Enligt observationerna i Upsala hafva cumuli i medeltal en tjocklek af 383 m. Huru", "headword": ""}
{"text": "Fock, sjöv., understa råseglet på fockmasten och i allmänhet seglet på främsta masten på båtar. Stagfocken på båtar och mindre fartyg plägar stundom benämnas fock. Se Bark 1 och Segel. O. E. G. N.*", "headword": "Fock"}
{"text": "*Paul, Oskar, dog 1898.", "headword": "*Paul"}
{"text": "Molla, bot. Se Malla.", "headword": "Molla"}
{"text": "Keyser [kejser]. 1. Hendrik de K., holländsk bildhuggare och arkitekt, f. i Utrecht 1565, d. i Amsterdam 1621, var stadsbyggmästare och bildhuggare i Amsterdam, der han byggde Börsen samt flere portar och kyrkor. Äfven utförde han rådhuset i Delft och Vilhelms af Oranien grafmonument i dervarande katedral, hvilket berömmes såsom en rik och organisk komposition. 2. Thomas de K., holländsk målare, den föregåendes son, föddes omkr. 1595 i Amsterdam och dog derst. 1679. Om hans lefnadsomständigheter känn", "headword": "Keyser"}
{"text": "VoltaFsm, detsamma som galvanisk elektricitet (se d. o.). Voltakors. Se Hemliga medel. Voltameter (uppkallad efter fysikern A. Y o 11 a, se denne), fy s., en för uppmätning af elektrisk ström af sedd apparat, vid hvilken strömstyrkan bestämmes genom uppmätning af någon eller några af de sönderdelningsprodukter, som uppkomma, då strömmen får passera genom en elektrolyt. Enligt de Faradayska lagarna är den vid elektroderna utfällda eller upplösta substansmängden proportionell", "headword": ""}
{"text": "Simoni kallas handel med kyrkans ämbeten. Simonien förbjöds af Gregorius VII (107385) och belades med strängt straff. Den erhöll sitt namn efter Simon magern (se Apostlag. 8: 18), hvilken af Petrus och Filippus ville med penningar köpa den helige Andes meddelelse.", "headword": "Simoni"}
{"text": "Under historisk tid förde Kreta en tämligen isolerad tillvaro, som upplifvades af häftiga inbördes strider, och detta stora öland har icke aktivt deltagit i den grekiska historiens stora händelser. Det var berömdt för sina gammaldoriska samhällsinrättningar och sina visa lagar. En stor lagtext, inhuggen i sten på den inre omkretsen af en rundbyggnad, anträffades 1884 vid Gortyn (se d. o.). Litt.: , VI (1899—1900) ff. med fortlöpande redogörelse af A. J. Evans öfver utgräfningarna i Knosos,", "headword": ""}
{"text": "Konungens stab, krigsv., utgöres af de officerare, som på kommandoväg äro anställda som adjutanter hos konungen, numera vanligen tolf, af hvilka en i sänder är i tjänstgöring. Vid uppryckning i öfver-stegraden placeras de som öfveradjutanter och träda ur tjänstgöring. Som chef för staben tjänstgör en generalsperson. c- °- N Konungens vapen (jfr Kiksvapnet), her., består af en genom ett utböjdt guldkors fyrdelad sköld med hjärtsköld, l:a och 4:e fälten blå med tre", "headword": "Konungens stab"}
{"text": "*Riseberga. 13,908 har. 3,655 innev. (1897).", "headword": "*Riseberga"}
{"text": "Allemanister, en efter ledaren, typografen Jean Allemane, uppkallad revolutionär grupp bland de franske socialisterna, hvilken vill förlägga all samhällsmakten hos kroppsarbetarna och såsom medel till detta mål anbefaller storstrejk. Allemane, f. 1843, blef för delaktighet i Kommun-upproret dömd till straffarbete 1871, men amnestierades 1880. Hans grupp utbröt sig 1890 ur partiets flertal.", "headword": "Allemanister"}
{"text": "Jorden. 1. Astron. Jorden l. Jordklotet (Lat. Tellus) är den planet, som vi bebo. Kännedomen om att jorden verkligen är en planet, en verldskropp, som har sina likar och, likasom de, kretsar omkring planetsystemets centralkropp, solen, är en frukt af den fortskridande forskningen. I äldre tider ansåg man, i enlighet med sinnenas omedelbara intyg, att jorden var hela verldens medelpunkt, att kring henne vände sig på ett dygn himmelen med sina stjernor, att vissa af dessa, bland dem äfven solen, dessutom", "headword": "Jorden"}
{"text": "Sarsenet [sarsöne l. sarssnätt], ett slags tätt väfdt och glättadt bomullstyg, enfärgadt eller med pressade mönster. Det användes hufvudsakligen som foder.", "headword": "Sarsenet"}
{"text": "*Aquae. Bland andra bekanta orter, i hvilkas latinska namn ordet Aquae ingår, må nämnas A. calidae, Vichy, A. Gratianae l. Sabaudicae, Aix (i Savojen), A. helveticae, Baden (i Schweiz), A. mortuae, Aigues mortes, A. pannonicae, Baden (i Österrike), A. Origines, Orense, A. solis, Bath, A. Tarbellicae (A. Augustae), Dax.", "headword": "*Aquae"}
{"text": "Flugsjukan , Myiasis. Se Muscidæ.", "headword": "Flugsjukan"}
{"text": "Prinsessans visa, sagospel (1909), och sagosamlingar, t. ex. Anna W:s Sagor (1908). Hon eger sin styrka i skarpsynt iakttagelse af hvardagsmänniskors väsen, godlynt gäckeri och samtalstonens osökta naturlighet. 1888 gifte hon sig med tidningsmannen F. Kjerrman (d. 1896), men författar under sitt flicknamn äfven som änka. (F. V.)", "headword": ""}
{"text": "Meleagros (grek. MsUaypos, lat. Meleager). 1. Forngrekisk sagohjälte, son af den etoliske sagokonungen Oineus i Kalydon och hans gemål, Althaia. Meleagersagan, som i många punkter visar en i ögonen fallande likhet med Akillessagan, föreligger i två väsentligen olika former, hvilka dock båda öfverensstämma däri, att den framställes som M:s förnämsta bragd och tillika som den närmaste orsaken till hans tidiga död. Enligt Homeros hade Oineus, då han anställde ett stort offer åt alla de öfrige gudarna, förs", "headword": "Meleagros"}
{"text": "Koltegel , föråldrad benämning på kolbrikett. Se Brikettering.", "headword": "Koltegel"}
{"text": "Claudia , romersk koloni. Se Konia 2.", "headword": "Claudia"}
{"text": "Luini [loini], Bernardino, italiensk målare af lombardiska skolan, f. omkr. 1470 i Luino vid Lago maggiore, d. efter 1529, var en af Lionardo da Vincis förnämsta efterföljare. Sedan han under den första tiden följt den lombardiska skolans riktning, lärde han 1510 känna Lionardos arbeten och sällade sig troget till honom. Under sin sista lefnadstid arbetade han mera själfständigt vidare på den vunna grunden, men han bibehöll därvid alltid det han vunnit från mästaren, hvilket också var sådant,", "headword": "Luini"}
{"text": "Sjukvårdsbeställningsmän. Se Sjukvårdsmanskap. ukvårdsflagga. Se Sjukvård, sp. 730. ukvärdsformationer. Se S j u k v å r d, sp. 729. ukvårdsfurir. Se Sjukvårdsmanskap. S ukvårdskolonner, Frivilliga. Se S j u k-vård, sp. 733. Sjukvårdskompanier. Se Sjukvård, sp. 725. Sjukvårdskorpral, Sjukvårdskorpral-skolor. Se Sjukvårdsmanskap. Sjukvårdsmanskap. Svenska härens sjukvårdsmanskap indelas i Sjukvårdsbeställningsmän, sjuk- vårdsmän, värnpliktiga, utbildade i egentlig sjukvårdstjänst, och", "headword": "Sjukvårdsbeställningsmän"}
{"text": "V. var icke egentligen någon originel tänkare, som skänkt menskligheten nya idéer, ej häller någon skapande konstnär, någon »skald med Guds nåde», utan hans egentliga betydelse ligger i den energi och entusiasm, det stilistiska mästerskap och den ständigt slagfärdiga qvickhet, hvarmed han populariserat andras tankar och kämpat för upplysning och frihet på alla områden. Dermed sammanhänger, att man ej kan angifva någon särskild skrift såsom hans hufvudarbete. Han verkade förnämligast på sin samtid", "headword": ""}
{"text": "Ramsåsa, socken i Malmöhus län, Färs härad. 1,245 har. 464 inv. (1914). Annex till Rödinge, Lunds stift, Färs kontrakt.", "headword": "Ramsåsa"}
{"text": "Agen [asja´ng], hufvudstad i franska depart. Lot et Garonne, på högra stranden af floden Garonne, i en fruktbar och härlig nejd. 18,887 innev. (1872). Bland dess märkvärdigheter må nämnas en gammal restaurerad katedral och en hängbro öfver Garonne, ansedd som en af de förnämsta i Frankrike. A. utvecklar en särdeles liflig industri. I synnerhet äro dess karmosin- och skarlakan-färgerier berömda. Segelduksfabrik med 600 arbetare. Stark handel på Toulouse och Bordeaux. Vetenskapsmännen Joseph Scaliger,", "headword": "Agen"}
{"text": "Wight [oäjt], Moses, amerikansk målare, f. i Boston 1827, började 1845 egna sig åt studiet af porträtteringskonsten och begaf sig 1851 till Europa. Der målade han bl. a. Alexander von Humboldts porträtt, hvilket i Berlin väckte mycket bifall. Efter att hafva vistats en tid i sitt hemland begaf han sig 1860 åter till Europa och slog sig ned i Paris. Till hans mest bekanta arbeten höra porträtt af naturforskaren Agassiz, af statsmännen Everett och Sumner samt af den om staden Boston högt förtjente Josi", "headword": "Wight"}
{"text": "Clapperton [kläp9ten], Hugh, skotsk upptäcktsresande, f. 1788 i Annan, grefsk. Dumfries, kom vid tidiga år i örlogstjänst, hvarunder han utmärkte sig i synnerhet i Canada, där han äfven under resor blef förtrogen med indianerna. 1817 öfverflyttades han till reserven och erhöll 1821 uppdrag att åtfölja skotten Oudney, som blifvit utnämnd till engelsk representant i Bornu, på dennes resa. I början af 1822 anträddes resan från Medelhafvet, och G. färdades genom Mandara, Bornu och Haussa. Vid Sokoto måste han", "headword": "Clapperton"}
{"text": "Comuni (Sette c. och Tredici c.), ett par tyska språköar i norra Italien, nära Tyrolens gräns. Sette c. () ligga mellan floderna Astico och Brenta i prov. Vicenza samt hade 1901 inalles 26,009 inv.; Tredici c. () ligga i prov. Verona och hade s. å. tillhopa 17,315 inv. - Invånarna kalla sig själfva cimbrer och ha förr antagits vara ättlingar af detta folk. Sannolikare äro de kvarlefvor af under medeltiden inkomna sydtyskar. Deras tyska språk (kalladt ) får alltmer vika för italienskan, som redan talas", "headword": "Comuni"}
{"text": "Herjulf säges hafva varit en från Halfdan Svartes hof flyktad norsk man, som slagit sig ned i Herjedalen, hvilken efter honom skulle hafva fått sitt namn. Landskapets namn skrifves dock aldrig Herjulfsdalen, utan Herjardal, Hæradal, Herdal samt i nyare tider Herjeådalen och Herjedalen. Traditionen om H. synes äfven af andra skäl vara tämligen osäker. Th. W.", "headword": "Herjulf"}
{"text": "De Verdier [da verdie], Bror Anders, in-dustriidkare, kommunalman, f. 4 juli 1853 i Annestad, Kronobergs län, blef 1876 underlöjtnant vid Värmlands fältjägarkår, där han var kapten 1891- 99. Han var förvaltare i Trysil 1888-98 samt disponent för A.-b. Mölnbacka-Trysil 1898-1908, är hufvuddelegare i Gustafsfors fabriks-a.-b. samt ordf. i dess styrelse sedan 1906. Han har vidare innehaft ett stort antal kommunala uppdrag samt varit anlitad som kommittéled,", "headword": "De Verdier"}
{"text": "Böhmert, K. V., blef 1875 professor vid Polytechnicum i Dresden och direktor vid k. statistiska byrån derstädes.", "headword": "Böhmert"}
{"text": "Kargång. Se Holmgång.", "headword": "Kargång"}
{"text": "Eftermognad, trädg. Se Mognad. Efternjuren, anat. (se Könsorgan, sp. 644), liktydigt med m e t a n e f r o s. Se N j u r a r, sp. 1089. Efterpröfning. SeFyllnadspröfning 3. Efterrätter (fr. entremets), kokk., mellanrätter mellan steken och desserten vid middagar, kunna utgöras af hvarjehanda varma och söta eller kalla puddingar, krämer, suffléer, marängsorter, geléer, glasser, kompotter, pajer, äppelkaka, blancmangé o. s. v. Eftersocker. Se Socker, sp. 222.", "headword": "Eftermognad"}
{"text": "I fröämnets nucellus (se Fröämne) utdifferentieras tidigt en cell eller cellgrupp till ett arkespor (se d. o.), där en mer eller mindre djupt liggande cell snart skiljer sig från de kringliggande genom sin storlek, embryosäckmodercellen. Denna delar sig två gånger, hvarigenom 3 eller 4 celler uppstå. Härvid har det visat sig, att kromosomtalet (se Cellbildning) är det reducerade. Den understa af dessa celler växer ut till embryosäck, under det den samtidigt förtränger de öfriga. Själfva", "headword": ""}
{"text": "*Kastlösa. 5,644 har. 977 innev. (1896).", "headword": "*Kastlösa"}
{"text": "Abbellimento (it.), mus., prydnad, fioritur.", "headword": "Abbellimento"}
{"text": "Oenötrer (en-; Lat. Oenotrii, Grek. Oinotroi) kallades af grekerna de äldste innevånarna på Italiens sydvestra spets. De kommo tidigt dels under de grekiske kolonisternas, dels under lukanernas välde.", "headword": "Oenötrer"}
{"text": "Bayou [bajou], i nord-amerikanska unionen, i synnerhet i Mississippi, Louisiana, Alabama, Arkansas och Texas, benämning på en icke segelbar sidoarm till en flod; äfven benämning på icke segelbara, i landet djupt inträngande hafsarmar af Mejikanska viken, hvaraf »The Bayou state» såsom binamn på staten Mississippi.", "headword": "Bayou"}
{"text": "Birket-Smith. Se Smith, S. B.", "headword": "Birket-Smith"}
{"text": "Churchill (se Churchill 6 och Fjärde partiet) med partichefen Salisburys medgifvande under 1880-talet inom partiet undanträngde den gamla toryriktningens epigoner. Numera används beteckningen tory mest af motståndarna och betecknar dels i partipolemiskt syfte hela partiet, dels och förnämligast dess högra flygel och särskildt dennas högadliga ytterlighetsmän. Jfr H. Jephson, (2 bd, 1892), och M. Ostrogorski, La démocratie et l, I (1903). V. S-g. ToYilis anthriscus, bot. Se K ö d f lo k a.", "headword": "Churchill"}
{"text": "*Jung, socken, 2,366 har. 917 innev. (1896).", "headword": "*Jung"}
{"text": "Härjedaling , Härdaling, invånare i Härjedalen.", "headword": "Härjedaling"}
{"text": "Inom den italienska diktkonstens historia intar T. en mycket framstående plats, och af alla Italiens skalder är han den, som århundraden igenom bäst bevarat den stora allmänhetens kärlek och beundran. I själsbegåfningens kraft och ursprunglighet var han dock underlägsen ej blott Dante, utan äfven t. ex. Petrarca och Leopardi. Han egde stor bildbarhet och inom vissa gränser liflig fantasi, men han saknade de starka andarnas själfständiga originalitet. Tidigt", "headword": ""}
{"text": "Tabernakel (Lat. tabernaculum). Ur det latinska ordets ursprungliga betydelse af skjul, hydda, tält hafva flere olika bibetydelser, särskildt inom den religiösa terminologien, utbildats. Sålunda betecknade tabernaculum hos romarna särskildt den hydda eller det skjul, hvarifrån de officielle spåmännen, augurerna, företogo sina teckenskådningar (auspicia). I öfversättningarna af Gamla test. användes ordet om israeliternas som ett prakttält anordnade nationalhelgedom (»stiftshyddan») under öckenvandringens t", "headword": "Tabernakel"}
{"text": "Nikomachos, grekisk matematiker, f. i Gerasa (i Arabien eller Palestina), lefde antagligen omkr. 100 e. Kr. och tillhörde den nypythagoreiska skolan. Han författade arbeten i musik, geometri och, enligt en gammal uppgift, i talsymbolik. Hans förnämsta skrift är dock Eisagoge arithmetike. Aritmetiken (i grekisk mening, d. v. s. ungefär motsvarande vår talteori) hade visserligen blifvit behandlad redan af Euklides, men under geometrisk omklädnad och instucken i »Elementa». N. är deremot den förste nu kände f", "headword": "Nikomachos"}
{"text": "Siak . 1. Flod i östra delen af ön Sumatra. Efter ett lopp i östlig och nordöstlig riktning faller den ut i Malakkasundet. Längd 350 km. 2. Sultanat, nederländsk vasallstat, bestående af nämnda flods område. 19,300 kvkm. Omkr. 150,000 inv. Produkter: guld, kamfer, tobak m. m. Hufvudstad: Siak, vid floden af samma namn. 1 o. 2. (J. F. N.)", "headword": "Siak"}
{"text": "Trajanusbågar, triumfbågar, resta till kejsar Trajanus117) ära. Sådana funnos på flera ställen. En stod vid ingången till Trajanus forum i Rom. Den nedbröts senare för att lämna material och prydnader samt förmodligen äfven den konstnärliga formen åt Konstantinsbågen (se Triumfbåge). En annan, likaledes nedbruten Trajanusbåge fanns å Via sacra i Rom. En tredje, till anläggningen närmast lik Titusbågen (se d. o.), kvarstår i Benevento (se d. o. med fig.) i jämförelsevis välbehållet skick och är prydd med många", "headword": "Trajanusbågar"}
{"text": "Tomas af Canterbury [käntobri]. Se Becket.", "headword": "Tomas af Canterbury"}
{"text": "Vidstående figur återgifver fem tätt bredvid hvarandra stående cylindriska celler, utrustade å sin fria yta med flimmerhår. Filarsubstansens enskilda trådar inom cellens ytliga område (1, jfr Cell) öfvergå i närheten af cellens fria yta i knoppformiga förtjockningar (2), hvarifrån trådliknande utskott, cilier (3), skjuta fritt öfver cellens yta. Cilier, som äro utrustade med dylika knoppformiga förtjockningar (s. k. basalknottror), förete kontinuerliga spontana rörelser. Det", "headword": ""}
{"text": "Suttapitaka . Se Indiens språk och litteratur, sp. 545, och Tipitaka.", "headword": "Suttapitaka"}
{"text": "Deville [dövil], Charles. Se Saint-Claire-Deville 1.", "headword": "Deville"}
{"text": "Académie des félibres [-mi dä felibr], fr. Se Félibreförbundet.", "headword": "Académie des félibres"}
{"text": "Motormätare. Se Elektricitetsmätare sp. 209210.", "headword": "Motormätare"}
{"text": "Askeryd, socken i Jönköpings län, Norra Vedbo härad. 12,005 har. 1,246 inv. (1902). A. bildar med Bredestad ett regalt pastorat i Linköpings stift, Norra Vedbo kontrakt.", "headword": "Askeryd"}
{"text": "Taxineae Rich. (Taxaceae Lindl.), bot., en afdelning af nat. fam. Coniferae L., sidostående med Cupressineae, Abietineae o. s. v. Blommorna äro dioika. I underkanten på ståndarefjällen finnas 58 knapprum kransvis. Honblommorna sitta ensamma på en liten fjällbeklädd dvärggren ur vinkeln mellan axeln och de något mjuka, platta barren. Honblomman består af en otydlig, ringformig kalk, som under fruktmognaden utväxer till form af ett bär omkring det slutligen stora, nötlika fröet, hvilket vid groningen utve", "headword": "Taxineae"}
{"text": "Svenska dagbladet utges i Stockholm alla dagar sedan slutet af 1884. Tidningen egdes till en början af Svenska dagbladets aktiebolag med bolagsordning fastställd 21 nov. 1884. Med ingången af 1889 öfvertogs tidningen af Svenska dagbladets nya aktiebolag, som bildats hufvudsakligen bland delegarna i det gamla bolaget och med bolagsordning af 7 dec. 1888. Tidningens förste redaktörer voro Axel Jäderin och Oskar Norén, af hvilka den förstnämnde äfven fungerade som ansvarig utgifvare. Norén frånträdde dock sin redak", "headword": "Svenska dagbladet"}
{"text": "Om en arbetarelarv tidigt öfverflyttas från en arbetarecell till en visecell, utbildas han till vise. Deraf är det klart, att arbetare-äggen och viseäggen i sjelfva verket äro af alldeles samma beskaffenhet: det är endast olika näring och utrymme, som bestämmer huruvida ett sådant ägg skall utveckla sig till arbetsbi eller till vise. Också begagna sig arbetarna af detta förhållande, om visen af en händelse dött, innan några ägg blifvit lagda i visecellerna. De", "headword": ""}
{"text": "Med afseende på konventionens återverkande kraft stadgas, att med de förbehåll och på de vilkor, som komma att bestämmas genom gemensam öfverenskommelse, konventionen eger tillämpning på alla de arbeten, som i det ögonblick, då densamma träder i kraft, ännu icke i sitt hemland blifvit allmän tillhörighet. Regeringarna i unionslanden förbehålla sig hvar för sin del rätt att sinsemellan ingå särskilda öfverenskommelser, för såvidt sådana öfverenskommelser tillerkänna författarna och", "headword": ""}
{"text": "Blysocker, kem. Se Bly.", "headword": "Blysocker"}
{"text": "Då Finland förenades med Ryssland, af gaf kejsar Alexander I i sin försäkran 15 (27) mars 1809 och ytterligare vid hyllningen i Borgå 17 (29) s. m. en förbindelse att bibehålla Finlands invånare vid deras religion och grundlagar, hvarom kungörelse utfärdades 23 mars (4 april) 1809, och kejsar Nikolaus afgaf 12 (24) dec. 1825 en dylik förklaring, hvilken af efterföljande kejsare vid tronbestigningen blifvit bekräftad. De grundlagar, som dessa försäkringar gällde, voro 1772 års regeringsform", "headword": ""}
{"text": "Aasane [ås-], härad och socken. Se Åsane.", "headword": "Aasane"}
{"text": "Sporlager. Se Hymenium.", "headword": "Sporlager"}
{"text": "*Sillhöfda. 10,056 har. 2,866 innev. (1897).", "headword": "*Sillhöfda"}
{"text": "Raabyggelaget [rå-]. Se Nedenæs amt.", "headword": "Raabyggelaget"}
{"text": "Kattgut. Se Catgut.", "headword": "Kattgut"}
{"text": "Sibirjaker , ättlingar af till Sibirien invandrade ryssar.", "headword": "Sibirjaker"}
{"text": "Schröder, Hans Fredrik Ludvig, norsk pedagog, teaterlsdare, f. 19 juli 1836 i Tönsberg, d. 16 dec. 1902 i Kristiania, filologie kandidat () 1858, var 1866-74 egare af och föreståndare för egen högre skola i Kristiania och 1879-99 chef för Norges hufvudscen, Kristiania teater. Trots stark opposition, ej minst därför att han icke delade den naturalistiska konstuppfattning, som kom till uttryck i 1880-talets norska dramatik, lyckades han sätta teatern ekonomiskt lika väl som", "headword": "Schröder"}
{"text": "Joan Diamante, pseudonym. Se Timoneda, J. de. Jochanaan, mansroll (judisk botpredikant, iden- tisk med Johannes döparen; baryton) i R. Strauss opera . Jochnick, Johan Gustaf Adolf af, brorson till den i hufvudarbetet omnämnde K. H. V. J., försäkringsman, ämbetsman, tillhör en från Danzig bördig släkt J., 1822 adlad af J., och föddes 20 mars 1870 på Kyrkebo, Ledsjö socken, Skaraborgs län. Han aflade mogenhetsexamen 1888, blef underlöjtnant vid Skaraborgs reg. 1891, men öfvergick som löjtnant", "headword": ""}
{"text": "incl ., förkortning för lat. inclusive (se Inklusiv).", "headword": "incl"}
{"text": "Petersen, Karl Georg Johannes, dansk zoolog, f. 1860, filos. doktor 1888, började redan 1883 en planmässig undersökning af djurlifvet i Kattegatt och samlade frukterna af sitt arbete i Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de danske have 1883-86 (1889-93). 1889 vardt P. föreståndare för den biologiska stationen och har som sådan fortsatt sina arbeten till stort gagn för de danska fiskerierna. P. utger årsredogörelsen för stationens verksamhet. E. Ebg.", "headword": "Petersen"}
{"text": "Huddunge, socken i Vestmanlands län, tillhör från 1898 års början endast Våla härad. 12,127 har. 1,475 innev. (1896). H. hör till Upsala stift, Fjerdhundra Norra kontrakt.", "headword": "Huddunge"}
{"text": "Tolftunnestigen. Se Kolmått.", "headword": "Tolftunnestigen"}
{"text": "*Judar. Judarna hafva under de senaste åren varit utsatta för häftiga angrepp i åtskilliga europeiska land (se derom Antisemit. Suppl.), men å andra sidan vunnit en och annan fördel. Så upptogos de i Ungern 1895 genom en särskild lag bland de erkända trossamfunden. Judarna i norra Tyskland draga sig småningom från Preussens östra landsdelar mot vester, då deremot judarna i Elsass draga sig till Frankrike. I vestra Europa, såväl som i Danmark och Tyskland, minskas judarnas antal småningom, dels genom öf", "headword": "*Judar"}
{"text": "Etnografiska museer . I allmänhet, ehuru oriktigt, bruka blott sådana museer, som samla kulturföremål från utomeuropeiska folk, kallas för etnografiska. Numera har man likväl i flera länder i Europa museer äfven för inhemsk etnografi. Det berömdaste af dessa är det af A. Hazelius bildade Nordiska museet i Stockholm. Jämte museer för allmän etnografi finnas på flera håll äfven konstindustrimuseer, hvilkas begränsning i förhållande till de etnografiska museerna är omöjlig att angifva. Den, som först (1831) på allvar", "headword": "Etnografiska museer"}
{"text": "May [me], Sir Thomas Erskine, engelsk skriftställare, f. 1815, anställdes 1831 såsom biträdande bibliotekarie i underhuset, hvarest han 1856 blef andre och 1871 förste sekreterare. Från denna tjenst tog han afsked i April 1886 och upphöjdes då till peer under namnet lord Farnborough. Död d. 17 Maj s. å. M. utgaf bl. a. A treatise upon the law, privileges, proceedings, and usage of parliament (1844; flere uppl.), hvilken skrift gäller såsom auktoritet, Constitutional history of England since the acc", "headword": "May"}
{"text": "Komplexa tal l. Komplexa kvantiteter, äfven understundom benämnda imaginära tal l. imaginära kvantiteter, äro tal bildade af två eller flera grundenheter. Det har visat sig för algebra och funktionsteori i hög grad befruktande att i stället för reella positiva eller negativa tal, bildade af enheten ett och dess motsatta enhet, införa allmännare tal, bildade af två grundenheter. Redan flera af Eulers mest betydande upptäckter hvila väsentligt på införande af komplexa tal. Abels skapelse, de elliptiska funkti", "headword": "Komplexa tal"}
{"text": "Kanopos, Kanobos (lat. Canopos l. Canopus), i forntiden stad i Nedre Egypten, n. ö. om Alexandria, i närheten af det nuv. Abukir, vid en efter densamma uppkallad Nilmynning. En kanal förmedlade förbindelsen med sjön Mareotis och Alexandria, före hvars anläggning K. var den förnämsta handelsstaden i denna trakt. Staden hade ett Osiristempel med orakel. Invånarna voro beryktade för sitt yppiga lefnadssätt. Efter kristendomens införande i Egypten försvann staden alldeles. (J. F. N.)", "headword": "Kanopos"}
{"text": "Utlånssiffra 1906: 53,000 bd. Under Rob. Dicksons stiftelse, som närmast förvaltar detta bibliotek, sortera äfven Redbergslids samt Majornas folkbibliotek, upprättade resp. 1902 och 1903. Göteborgs utskänkningsaktiebolag har upprättat 7 läsrum, till hvilka stadsfullmäktige lämna anslag (32,000 kr. 1907). Besöken uppgå till flera hundratusen årligen. - I Malmö öppnades i slutet af 1905 ett stadsbibliotek, som uppstått ur föreläsningsföreningens bibliotek. Det afser att", "headword": ""}
{"text": "Affirmera (Lat. affirmare, af firmus, fast), jaka, bestyrka, stadfästa, sanna. Affirmation, stadfästelse, bekräftelse. Affirmativ, jakande, bekräftande.", "headword": "Affirmera"}
{"text": "Salamancaskolan, en skaldeskola i den spanska litteraturen, som i slutet af 1700-talet utgick från Salamanca. Dess stiftare och främste representant var Juan Meléndez Valdes (se denne), och bland öfriga dithörande skalder kunna nämnas José Iglesias (1753-91) och Nicasio Alvarez de Cienfuegos (1764-1809). Salamancaskolaus sångare lyckades sammansmälta den moderna (franska) andan med de bästa traditionerna från den spanska litteraturens guldålder, hvarigenom de fördelaktigt skilde sig från", "headword": ""}
{"text": "Tschenab, flod. Se Chenab. Tscheng (eng. cheng], mus., urgammalt kinesiskt blåsinstrument, som genom sina beståndsdelar lifligt påminner om senare tiders orgel. Stomme var nedre delen af ett kalebasspumpe-skal (se Lag e-naria med fig.), täckt med lufttätt slutande lock, hvari hål voro borrade, och i dessa voro i rundel insatta uppstående pipor (12-25) af olika storlek. Genom en nedtill på skalets sida utskjutande, S-formig pip inblåstes luft till piporna, och de af dem,", "headword": "Tschenab"}
{"text": "Angaralandet 1. Angaraskölden, geol., är det namn, som Suess (se d. o.) gett åt ett urgammalt fastlandsområde i nordvästra Asien; namnet leder sitt ursprung från floden Angara 1. öfre Tunguska. A. är en af de fem gamla landmassor, som Suess urskilt, och har sedan början af den paleozoiska eran legat som fast- land; under de mesozoiska perioderna aflagrades där kontinentala växtförande bildningar i stor ut- sträckning. K. A. G.", "headword": "Angaralandet"}
{"text": "National-Zeitung, en 1848 i Berlin uppsatt, 2 gånger dagligen utkommande tidning af national-liberal färg (se Nationalliberala partiet. 2). Huvudredaktörer hafva varit F. Zabel (1848–75), F. Dernburg (1875–90) och S. E. Köbner (sedan 1890).", "headword": "National-Zeitung"}
{"text": "Regina , lat., drottning.", "headword": "Regina"}
{"text": "Midhurst [middhörst], stad i engelska grefskapet Sussex, vid Rother och 3 jernvägslinier, 19 km. n. om Chichester och 80 km. s. v. om London. 7,221 innev. (1881).", "headword": "Midhurst"}
{"text": "Minister (fr. ministre, af lat. minister, tjänare) är i våra dagar titel dels för de högste ämbetsmännen i staten, som omedelbart under statsöfverhufvudet ombesörja regeringsangelägenheterna, dels för regeringens befullmäktigade ombud hos främmande makter. Om ministrar i den senare betydelsen se Diplomat och Diplomati. Ministerinstitutionen i den förra betydelsen, som här skall behandlas, fanns ej i forntidens och medeltidens stadsrepubliker, där en aristokratisk församling (t. ex. romerska senaten) ell", "headword": "Minister"}
{"text": "Bauer, Frits J., blef led. af Krigsv. akad. 1923. °", "headword": "Bauer"}
{"text": "Fossombrone [-bråne], stad i italienska prov. Pesaro e Urbino (Romerska Markerna), vid floden Metauro och Via flaminia. 4,397 inv. (1901; som kommun 10,428 inv.). Biskopssäte. Silkesodling och sidenväfverier (det silke, som där produceras, anses vara det bästa uti Italien). I närheten låg det forna Forum Sempronii, i hvars närhet Hasdrubal blef slagen af romarna (207 f. Kr.).", "headword": "Fossombrone"}
{"text": "Montenotte [måntenåtte], by med omkr. 200 inv. uti italienska prov. Genua, 12 km. n. v. om Savona. Där slog Bonaparte 11 och 12 april 1796 en afdelning af österrikarna under general Argenteau. C. O. N.", "headword": "Montenotte"}
{"text": "Megapodiidae, zool. Se Storfothöns.", "headword": "Megapodiidae"}
{"text": "*Menin har nu 16,000 innev.", "headword": "*Menin"}
{"text": "Sångföreningen i Stockholm, ett musiksällskap (se d. o., sp. 1454).", "headword": "Sångföreningen i Stockholm"}
{"text": "Landrecies [lãdrəsī], stad och fästning i franska dep. Nord, vid floden Sambre. 3,496 inv. (1901). Garfveri, glashytta.", "headword": "Landrecies"}
{"text": "Cidaris, zool., paleont., ett sjöborreslägte, som uppträder redan under stenkolsperioden (Eocidaris), men når sin högsta utveckling under Jura- och kritperioderna, hvarefter det åter blifvit sällsyntare. I Skånes såväl lias- som kritlager finnas representanter af detta slägte. Jfr Faxekalk, Hafsturban, Kritsystemet. A. G. N.", "headword": "Cidaris"}
{"text": "Taal [taal], stad i prov. Batangas på västra kusten af ön Luzon, vid Panasip, nära dess utlopp i Balayan-bukten. 33,378 inv. (1903). Sjöfart och handel. J. F. N.", "headword": "Taal"}
{"text": "Bredahl, Christian Hviid, dansk skald, f. 1784, blef student 1801 och beredde sig derefter att blifva prest, men ändrade snart sin afsigt, enär han ej fann sig tillfredsställd af teologiens läror. Han begynte dock ej på något annat studium, och snart bragte honom en olycklig kärlek till beslutet att helt och hållet bryta med vetenskapen och slentre livet igjennem. Ett friskt lif på landet bidrog likväl att rycka honom ur tungsintheten. Denna skaffade sig äfven ett aflopp i poetiskt författareskap, hvilk", "headword": "Bredahl"}
{"text": "Fröträd, skogsv., kallas de träd, som vid skogens afverkning qvarlemnas jämnt fördelade, för att återväxt skall uppkomma genom sjelfsådd från desamma. Man utväljer dertill medelstora, friska och vackra träd, med rikt utbildad och högt sittande krona. I granskog qvarlemnas dock de risigaste träden, emedan dessa äro de enda, som tåla en friare ställning. Fröträdsställning, utmärkande af fröträden och afverkning af de öfriga träden, utföres i barrskogar vintern före fröåret och i löfskogar samma år, som f", "headword": "Fröträd"}
{"text": "Darau , by i Egypten. Se Daraw.", "headword": "Darau"}
{"text": "Luganskij, Kosak, psevdonym för den ryske skriftställaren V. I. Dahl.", "headword": "Luganskij"}
{"text": "Den ekonomiska uppgörelsen, d. v. s. ordnandet af parternas ekonomiska mellanhafvanden i anledning af det kommunala områdets förändring, plägar ofta bereda de största svårigheterna vid indelningsändring. Uppgörelsen omfattar i första hand en fördelning af gemensamma tillgångar och skulder. Dylika tillgångar skola fördelas efter ty skäligt pröfvas med hänsyn till förhållandet i beskattningsföremål eller invånarantal mellan de områden, i hvilka den äldre kommunen delats, eller", "headword": ""}
{"text": "*Schram, P. L. N., dog d. 1 Juli 1895.", "headword": "*Schram"}
{"text": "Svensk musiktidning , ett fackorgan, som utgafs 1881-1913, uppsattes i Stockholm af Adolf Lindgren (se denne) och Fredrik Vult von Steijern. Den senare afgick från medredaktörskapet efter ett halfår, hvarefter Lindgren redigerade tidningen t. o. m. 1884, sista året tills. med Frans J. Huss (f. 1830), som fr. o. m. 1885 ensam var dess nitiske redaktör ända till sin död 7 mars 1912. Sedan utgafs tidningen af Gunnar Norlén i Uppsala sept. 1912-maj 1913, hvarefter den upphörde. Den utkom med 2 n:r i månaden, sedan 1884", "headword": "Svensk musiktidning"}
{"text": "Tryckt den 7/5 23 generalmajor E. Schramm); Lukrezstudien (1918), kritisk uppl. af (fullb, kort före D:s död). D. gjorde stora och betydelsefulla insatser som en vetenskapens organisatör af hög rang. Han var nitisk befrämjare af det internationella vetenskapliga samarbetet, som afbröts eller inskränktes genom Världskrigets utbrott. Som hufvudredaktör ledde han utgifningen af och han tog äfven verksam del i ledningen af samtidens största företag på den klassiska filologiens område, Thesaurus", "headword": ""}
{"text": "Blouët [bloä], Paul, fransk skriftställare, känd under pseudonymen Max 0Rell, f. 1848 i Bretagne, d. 1903 i Paris, studerade vid Paris universitet, deltog såsom officer i fransk-tyska kriget 1870 och vardt fånge i slaget vid Sedan, sårades svårt under truppernas strider mot Paris-kommunen och fick afsked med pension. Han kom till England som tidningskorrespondent 1873 och var lärare i franska vid en London-skola 187684. Han författade och utgaf från 1883 spirituella skildringar af de angelsaxiska folk", "headword": "Blouët"}
{"text": "Snellman, Johan Vilhelm, finsk publicist, filosof och statsman, föddes d. 12 Maj 1806 i Stockholm och var son af en finsk sjökapten, en för sitt stånd högt bildad man. Efter Finlands skilsmässa från Sverige flyttade han 1813 med föräldrarna till fädernebygden och blef 1822 student i Åbo. Till en början hyste han afsigten att egna sig åt prestkallet, men ändrade sig och tog i stället filosofiska graden 1831, med filosofi som hufvudämne. Efter att ytterligare i flere år hafva studerat det hegelska systemet", "headword": "Snellman"}
{"text": "Sparre, en gammal och vidt utgrenad adlig ätt, som intager ett vigtigt rum i Sveriges historia. Den har i allmänhet ansetts leda sina anor upp till den under medeltiden mäktiga och högt ansedda Toftaätten, hvars äldste kände stamfader hette Sixten Sixtensson till Tofta och lefde omkr. år 1200, och hans båda söner Knut och Nils, af hvilka den senare ansetts gift med en dotter af konung Erik Knutsson och besvågrad med Birger jarl till Bjälbo. Nyare forskningar synas dock göra denna slägtskap tvifvelaktig", "headword": "Sparre"}
{"text": "Tranartade fåglar , Gruiformes, zool. Se Grallatores.", "headword": "Tranartade fåglar"}
{"text": "Hardangerjökeln. Se Hallingjökeln.", "headword": "Hardangerjökeln"}
{"text": "Eisfeld, stad i hertigdömet Sachsen-Meiningen, vid floden Werra, på sluttningen af Thüringerwald. 3,113 innev. (1875). Gammalt slott.", "headword": "Eisfeld"}
{"text": "Rotel (Fr. rôle, af Med. Lat. rotulus, egentl. litet hjul, rulle, bundt), jur., samling af handlingar, hörande till ett visst mål. Vanligen förstås med rotel en förteckning öfver de mål, hvilka skola af en viss tjensteman inför en ämbetsmyndighet föredragas. I. Afz.", "headword": "Rotel"}
{"text": "Stickbult, sjöv. Se Refva segel.", "headword": "Stickbult"}
{"text": "*Dalainor kallas ock en 1,400 m. öfver hafvet belägen sjö utan aflopp i sydöstra Mongoliet, vid vestra sluttningen af Chinganbergen, först beskrifven af Przevaljskij. Sjön, hvars omkrets är 65 km., har salt vatten, mottager fyra små tillflöden och är rik på fisk.", "headword": "*Dalainor"}
{"text": "Jägerhorn, namn på två svensk-finska adliga ätter: J. af Spurila och J. af Storby, hvilka båda antagas vara grenar af samma slägt. J. af Spurila introducerades på svenska riddarhuset 1625 och immatrikulerades på finska riddarhuset 1818. Den svenska linien utdog 1845 på svärdssidan. J. af Storby introducerades 1634 på svenska och 1818 på finska riddarhuset samt utgick 1859 på svärdssidan i Finland, men fortlefver i Sverige. 1.", "headword": "Jägerhorn"}
{"text": "Chrapovitskij [-pavitskij], Aleksandr Vasiljevitj, rysk skriftställare, f. 1749, blef 1766 officer, anställdes sedermera hos generalprokuratorn och utnämndes 1777 till öfversekreterare i senaten. Hans angenäma väsende och litterära begåfning - han skref poem, dramer, satiriska epistlar m. m. - förskaffade honom 1782 platsen som kejsarinnan Katarina II:s privatsekreterare. 1793 utnämndes han till geheimeråd och senator, blef sedermera verkligt geheimeråd och afled 1801. Af historisk betydelse är den dagbok C.", "headword": "Chrapovitskij"}
{"text": "Hansen, Olaf Jonas, dansk författare, f. 28 dec. 1870 i Nakskov, vardt 1890 candidatus magisterii i danska och har sedan varit lärare, från 1919 lektor i Aarhus. 1897 ff. har H., en nyromantiker med fint öra för språk och rytm, utgett en rad diktsamlingar (bl. a. Undervejs, 1902, Mens sommeren lider, 1912, och Fra lövspring til lövfald, 1918) och flera skådespel, bl. a. 7 Rungsted kro (1914), om Johannes Ewald. H. har äfven sysslat med litteraturhistoria och", "headword": "Hansen"}
{"text": "Lärkträdssvamp. Se Lärksvamp.", "headword": "Lärkträdssvamp"}
{"text": "Blind främmande lagstiftningar äro hittills Tysklands borgerliga lagbok af 18 aug. 1896 samt Schweiz civillagbok af 10 dec. 190? de enda som gett stiftelseinstitutet någon utförligare privaträttslig reglering. Båda afse endast själfständiga stiftelser, men reglera beträffande dyliket frågorna om upprättande, organisation, förändring och upphörande. Hvad särskildt angår förstnämnda fråga, representera de båda lagstiftningarna två olika system. Den tyska lagbokens stadganden hvila på", "headword": ""}
{"text": "F. ö. v., hand., förkortning för första Öppet vatten. Gar den sjunde bokstafven i många europeiska språks alfabet. Dess historia sammanhänger nära med C :s (se C). Under det att det latinska och de därifrån härstammande alfabeten använde den genom modifikation af C uppkomna typen G, uppträder däremot i det äldsta, samgermanska runalfabetet typen X, troligen lånad från det grekiska alfabetet, där den hade ljudvärdet kh, senare ch, såsom stundom i de äldsta runinskrifterna jämte", "headword": ""}
{"text": "Guhrauer, Gottschalk Eduard, tysk literaturhistoriker, f. 1809, d. 1854, blef 1837 lärare vid gymnasiet i Köln, 1841 universitetsbibliotekarie i Breslau och 1843 professor vid denna stads universitet. Han författade bl. a.: Kurmainzin der epoche von 1672 (1839); Lessings erziehung des menschengeschlechts, kritisch und philosophisch erläutert (1841); G. W. von Leibniz, eine biographie (1842) m. m. Han utgaf dessutom bl. a. Goethes briefwechsel mit Knebel (1851) samt fortsatte Danzels verk öfver Lessing (", "headword": "Guhrauer"}
{"text": "Luciens oafhängiga och själfrådiga lynne bragte honom emellertid på spänd fot med Napoleon, som snart aflägsnade honom på en ambassad till Spanien, där han gjorde ringa nytta. Försonad med Napoleon, deltog han i konkordatets afslutande och hederslegionens instiftande samt utnämndes 1803 till senator. Afundsjuka söndrade ånyo bröderna, hvartill äfven bidrog, att Lucien, vorden änkeman, gifte om sig med den sköna, men illa kända Alexandrine de Bleschamp, änka efter en bankir Jouberthon. Förgäfves", "headword": ""}
{"text": "Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-, Sh- eller Sj-. praktiska teologiens problem och sin sträfvan att häfda dess verkligt vetenskapliga karaktär följer S. Schleiermachers spår. Vid sidan af det på gränsen till encyklopedien stående, betydelsefulla arbetet Vber begriff und einteilung der prakti-schen theologie (1836) förtjänar nämnas Honiiletik (1848) och Pastoraltheologie öder lehre von der seelsorge des evangelischen pfarrers (1875). Dessutom utgaf", "headword": ""}
{"text": "Jacobsen, Karl, dansk bryggare och konstvän, den föregåendes son, född d. 2 Mars 1842 i Köpenhamn, blef 1861 student, studerade sedermera kemi och utbildade sig 1867–70 i England och Tyskland till bryggare. Han anlade 1871 bryggeriet Ny Carlsberg, som han arrenderade af fadern, och som redan efter 10 år hade större tillverkning än dennes bryggeri, och 1880–82 byggde han ett alldeles nytt i stor skala och med mönstergill inredning (se Carlsberg. Suppl.). 1878 lade han medelst inköp af franska skulpturer g", "headword": "Jacobsen"}
{"text": "Scheichu-l-islam . Se Scheich.", "headword": "Scheichu-l-islam"}
{"text": "Runda bordets ridderskap. Se Artursagan.", "headword": "Runda bordets ridderskap"}
{"text": "Vakuumturbin. Se Turbinmejeri, sp. 351.", "headword": "Vakuumturbin"}
{"text": "Maximus Greken. Se Maksim Grek. Max-Josefsorden, bajersk orden. Se Ordnar. Maxmo, socken af Lappo härad och Korsholms domsaga, Vasa län, Finland. Areal 89 kvkm.; befolkningen svensk, 2,049 pers. (1910). Utgör ett konsistoriellt pastorat af 3:e kl., Åbo ärkestift, Jakobstads prosteri. A. G. F. Max 01], pseudonym. Se Blouét, Paul. Max Stirner, pseudonym. Se S c h m i d t, K. Max Waldau, pseudonym. Se Hauenschild.", "headword": "Maximus Greken"}
{"text": "Alma mater. Se Alma, Lat.", "headword": "Alma mater"}
{"text": "Bge, i botaniska beteckningar förkortning för A. von Bunge.", "headword": "Bge"}
{"text": "Interferens (Fr. interférence), fys., inverkan af sammanträffande vågor. Fortplantas samtidigt inom ett system af punkter två eller flere vågor, så erfar hvarje punkt samtidig inverkan af dessa och erhåller en rörelse, som är resultanten af de särskilda vågrörelserna. I mera inskränkt mening betecknar interferens det särskilda fall, då vågrörelserna försvaga eller upphäfva hvarandra. Interferensfenomen finna sin fullständiga förklaring i läran om vågrörelsen. Bland särskildt märkliga interferensfenomen må", "headword": "Interferens"}
{"text": "Honing. Se Honung.", "headword": "Honing"}
{"text": "Svenska förlandet . Se Kung Karls land.", "headword": "Svenska förlandet"}
{"text": "Tin and temper, Eng. Se Pewter.", "headword": "Tin and temper"}
{"text": "Marginala språkljud, fonet., konsonanter, som uttalas med tungspetsen bakom öfre framtändernas underkant (Lat. margo, kant). Så skall enligt Michaelis i tyskan det s-ljud uttalas, som genom den andra ljudskridningen uppstått ur t, t. ex. i sass, satt, fuss, fot, under det att s eljest i tyskan bildas högre upp (alveolart). M. vill hafva marginalt s betecknadt med ß. Lll.", "headword": "Marginala språkljud"}
{"text": "Frankrike och andra schlesiska (Lohensteinska) skolan i Tyskland med dess afläggare i Sverige (Gunno Dahlstjerna m. fl.).", "headword": ""}
{"text": "De indiske nationalisterna, hvilkas ledning efter den mot Brittiska riket lojale Gokhales (se d. o. Suppl.) död, 1915, alltmer radikaliserats under påverkan af Tilak och Annie Besant, mottogo i stor utsträckning förvaltningsreformerna med misstro. Nationella kongressen i Bombay (aug. 1918) ställde mot Montagu-Chelmsford-betänkandet sitt kraf på fullständig själfstyrelse åt provinserna efter 6 och åt hela I. efter 15 år. De moderate bröto sig nu ut ur kongressrörelsen, bildade egen organisation", "headword": ""}
{"text": "Meister Stephan. Se S. Lochner.", "headword": "Meister Stephan"}
{"text": "Till Skandinavien spridde sig baptisterna först från Hamburg (från år 1839) öfver Hol-stein och Slesvig. I Danmark, hvarest deras antal nu uppgår till 1,869, främjades deras sak i synnerhet genom Julius Köbner, som till börden är jude. Derifrån utgick äfven till södra kusten af Sverige någon ringa verksamhet af baptister. 1847 kom en svensk sjöman, F. O. Nilsson, till den öfvertygelsen, att baptisternas åsigter äro riktiga. Han reste till Hamburg och blef der döpt samt grundade en", "headword": ""}
{"text": "Silfvermyntfot. Se Myntfot och Myntsystem (äfven i Suppl.).", "headword": "Silfvermyntfot"}
{"text": "Toraglädjefesten . Se Judisk gudstjänst, sp. 243.", "headword": "Toraglädjefesten"}
{"text": "Högadelns makt och betydelse ökades ännu mera genom de stora krig, som fördes den tid Sverige innehade en stormakts ställning i Europa, och nådde sin höjd genom de två högadliga förmyndarstyrelserna, 1632 måhända fem sjettedelar af Sveriges jord kommit i adelns händer, dels såsom verklig egendom, dels såsom förläning. Men då slutligen högadelns makt och privilegier blefvo allt för tryckande så väl för kronan som för de ofrälse stånden, och den lägre adeln var missnöjd med den högre till följd af", "headword": ""}
{"text": "Fryger, en kristen sekt. Se M o n t a n i s t e r. Frygien (grek. Egvyia, lat. Phrygia), landskap i Mindre Asien, omfattade urspr. dels det inre af halföns västra del, Stor-Frygien, mellan Lydien i v. och floden Halys i ö., dels det sedermera till Mysien räknade kustlandskapet i n. v., L i 11 -F r y g i e n, vid Propontis. I äldre tider bildade F. ett eget rike, hvars konungar omväxlande hette Gordios och Midas. I 6:e årh. f. Kr. «röfrades det först af Kresus, konungen i Lydien, därefter", "headword": "Fryger"}
{"text": "Niger. Se Pescennius Niger.", "headword": "Niger"}
{"text": "Haymarket-teatern [he͡imākit-] i London, belägen vid södra ändan af gatan The Haymarket i Westend, byggdes under namnet Little Haymarket theatre 1720 af snickaren John Potter. Författaren H. Fielding började 1730 skrifva pjäser för denna skådebana och blef 1736 dess direktör. Emellertid motarbetades den af de privilegierade Drury-lane- och Covent-garden-teatrarna, hvarför Sam. Foote (se d. o.), som var H:s direktör 1747—77, en tid fann sig föranlåten att drifva den under namn af tehus, med gratisföreställningar", "headword": "Haymarket-teatern"}
{"text": "Strå, socken i Östergötlands län, delad å Dals härad med 1,242 har, 419 innev., och Aska härad med 496 har, 196 innev., tillsammans 1,738 har, 615 innev. (1889). Annex till Vadstena, Linköpings stift, Dals kontrakt.", "headword": "Strå"}
{"text": "Ratke (latiniseradt Ratichius), Wolfgang tysk pedagog, f. 1571 i Wilster i Holstein, d. 27 april 1635, fick sin skolbildning i Johanneum i Hamburg och studerade sedan teologi i Rostock. Genom dessa studier blef han ifrig lutheran, men svårigheterna att lära sig de gamla språken hindrade honom att aflägga någon examen; i stället för annan titel fogade han därför längre fram alltid till sitt namn tillägget (väl närmast i betydelsen af teoretisk pedagog). 160003 egnade han sig i sin hemort åt energiska", "headword": "Ratke"}
{"text": "Kersantit l. Kersanton [hårdt k], petrogr., en afart af bergarten diorit eller glimmerdiorit, stundom nästan uteslutande bestående af mörk glimmer och fältspat. Den förekommer i Bretagne, Vogeserna och på andra ställen samt nyttjas till arkitektoniska prydnader. E. E.", "headword": "Kersantit"}
{"text": "Arboga möte, i den förhoppning att han, genom att hålla sig på afstånd från händelserna, skulle kunna undvika det svåra valet mellan att uppträda mot sin konung eller mot sitt fädernesland. Detta hopp omintetgjordes dock. Hertigen och ständerna utsågo honom nämligen på riksdagen i Uppsala 1598 att afgå såsom sändebud till Sigismund, och då flydde äfven han till Polen. Återkommen med Sigismund, utlämnades Gustaf B., efter slaget vid Stångebro, till hertigen, dömdes till döden och afrättades på", "headword": ""}
{"text": "Feldafing , by och luftkurort i bajerska reg.-omr. Oberbayern, vid Wyrm- l. Starnbergsjön. Omkr. 650 inv. Utanför i sjön ligger ön Wörth 1. Rosenön med slott. Ln.", "headword": "Feldafing"}
{"text": "Dischidia R. Br., bot., växtsläkte af fam. Asclepiadaceæ, förekommande i Syd-Asien och Australien. Arterna äro epifyter, och många utmärkas genom förekomsten af särskilda krukformade blad, utgörande vattenbehållare, i hvilka rötterna växa in och förgrena sig. G. L—m.", "headword": "Dischidia"}
{"text": "Heathfield [hīthfīld], lord. Se Eliott, G. A.", "headword": "Heathfield"}
{"text": "Bolivar. 1. Departement i sydamerikanska republiken Columbia, v. om Magdalenafloden, vid Karibiska hafvet. 70,000 kvkm. Omkr. 300.000 inv. Landet är endast i sydvästra delen bergigt, eljest lågt, sumpigt och till största delen täckt af urskog. Det genomflytes af Magdalena, som är gräns i öster, och af dess biflod Cauca samt längre i väster af Sindu. Klimatet är hett och osundt. Här odlas majs och kakao samt ris, kaffe, sockerrör och tobak. Silfver, guld, platina och kol förekomma, men bergsbruket står e", "headword": "Bolivar"}
{"text": "Buoncompagni [buånkåmpa^ji], Carlo, italiensk statsman. Se Boncompagni di Mombello.", "headword": "Buoncompagni"}
{"text": "Brometum chinicum . Se Kinin. *", "headword": "Brometum chinicum"}
{"text": "Index (lat., plur. indices, ), , register, förteckning. , intagas i romerska kyrkans förteckning öfver förbjudna böcker (se Index librorum prohibitorum). Om index vid mätning af kranier se Hufvudskål, sp. 1230. 1. Astron., en visare eller ett märke, hvarmed en graderad skala eller en graderad cirkel på ett vinkelmätningsinstrument afläses. Se Astronomiska instrument, sp. 291, och Indexfel. 2. Fys., det utefter ett instruments skala löpande märke, hvilket utvisar det antal skaldelar, som skall afläsa", "headword": "Index"}
{"text": "Blondin [blångdäng], ryktbar lindansare, hvars verkliga namn är Emile Gravelet, f. omkring 1830 i Frankrike. Han gick d. 30 Juni 1859 på lina öfver Niagaras vattenfall.", "headword": "Blondin"}
{"text": "Kontraeffekt , biljardt. Se Biljard, sp. 380.", "headword": "Kontraeffekt"}
{"text": "Blus (Fr. blouse), ett slags skjorta (liknande en rock) af lärft eller bomulls-tyg, stundom med ett skärp sammanhållen omkring lifvet; biljardpåse, i hvilken de gjorde bållarna nedfalla.", "headword": "Blus"}
{"text": "Hieraciolog, bot., en som egnar sig åt studiet af växtsläktet Hieracium.", "headword": "Hieraciolog"}
{"text": "Benämningarna på olika slag af hvalf äro mångfaldiga, alltefter olika indelningsgrunder. Den vigtigaste åtskilnaden är den, som är grundad på hvalfytornas läge och gruppering. Enklast är tunnhvalfet, som förekommer redan inom den assyriska Kupol. korsande radialbågar eller hvalfstrålar. Det tillhör företrädesvis den senromanska och den gotiska konsten. Stundom förblandas det med hjelmhvalfvet (se nedan); stundom nyttjas också benämningen stjernhvalf om", "headword": ""}
{"text": "Polynesier fattas dels, i vidsträcktare bemärkelse, med inbegripande af mikronesier och melanesier, dels, i inskränktare mening, med uteslutande af dessa. Jfr Malajiska rasen, Malajisk-polynesiska språkstammen och följ. art. Den polynesiska rasen har utförligt skildrats i »The Polynesian race» (3 dlr 187786) af svensken Abr. Fornander (f. på Öland 1812, d. i Honolulu d. 1 Nov. 1887), en tid skolinspektör, sedermera ledamot af högsta domstolen på Havaii.", "headword": "Polynesier"}
{"text": "Planera (Lat. planare), jämna, göra slät, borttaga ojämnheter; hemligt förbereda eller arbeta på genomdrifvandet af en sak, planlägga. Se dessutom Bokbinderi.", "headword": "Planera"}
{"text": "Michelsen, Hans. Rad 8 står 1850 bör vara 1830.", "headword": "Michelsen"}
{"text": "Dan , danska sagokonungar. Saxo nämner tre med detta namn, af hvilka den förste var danska folkets äldste konung, som skulle ha gifvit anledning till folknamnet. Han var farfader till Skjold. Den andre D. kallades och var son till Uffe den spake. Islänningarna och Svend Aagesön känna bara en D., som enligt Snorre var den förste konungen i Norden och lät högsätta sig Ministad och till häst, i motsats till den tidigare likbränningen. Äfven i nämnas Dan och Danp. Konunganamnet är gifvetvis bildadt af", "headword": "Dan"}
{"text": "Bordhyfvelmaskin. Se Hyfvelmaskin.", "headword": "Bordhyfvelmaskin"}
{"text": "Honnett (Fr. honnête, af Lat. honestus), hederlig, rättskaffens, anständig. Subst. Honnêteté [ånnätöte]. Adv. Honnêtement [ånnätömang].", "headword": "Honnett"}
{"text": "Hydrografi 526 ijaser, särskildt syre, som har så stor betydelse för hafvets växt- och djurlif. Hafsvattnets syrehalt är ganska växlande. Ju högre vattnets salthalt och temperatur äro, desto mindre syre absorberas af vattnet. Vid en salthalt af 2 proc. och en temperatur af 10° C. innehåller syremättadt vatten 7,i kbcm. syre per liter. I allmänhet torde hafsvattnet, åtminstone i de öfre lagren, vara mättadt med syre. I de undre påträffar man dock särskildt i mera af-skilda", "headword": ""}
{"text": "Antiochus Eupator och tillhörde syrorna, tills Simon efter en längre belägring återtog den. Josefos kallar B.-Z. den starkaste fästningen i Judéen.", "headword": ""}
{"text": "Karst (It. il Carso) förr inberäknadt i Juliska alperna, en af flere egendomligheter utmärkt kalkstensplatå i Krain och Litorale (österrikiska kustlandet), utgöres af en nordlig del, i Görz och Krain, med Tarnowaner wald, Birnbaumer wald och Windischer mark, och en sydlig del, med det egentliga, mot Triesteviken brant stupande K., till hvilket i s. ö. ansluter sig den s. k. Tschitscherboden, som fyller halfön Istrien. K. består blott af platåer och terrasser utan dalar och liknar ett af stormen upprö", "headword": "Karst"}
{"text": "Boisot, Lodewyk van, född i Bruxelles (födelseår obekant), herre till Ruart, holländsk amiral, var en af Nederländernas ryktbaraste män i frihetskriget mot Spanien. I jan. 1574 vann han med underlägsen styrka en fullständig seger öfver den af 75 fartyg bestående spanska flottan vid Reimerswaal i närheten af Bergen op Zoom, men förlorade därvid ena ögat. S. å. sprängde han en stor flotta på Scheldefloden emellan Lillo och Callao; 11 fartyg jämte amiralen togos, 4 råkade på grund, och resten lyckades räd", "headword": "Boisot"}
{"text": "Horisontalintensitet, fys. Se Jordmagnetism.", "headword": "Horisontalintensitet"}
{"text": "*Gajah. 2. Staden hade 80,383 innev. 1891.", "headword": "*Gajah"}
{"text": "Skivehus [ski-]. Se Skive.", "headword": "Skivehus"}
{"text": "*Arizona [ärisåu se kartan till Nord-Amerikas förenta stater] är sedan febr. 1912 stat i Förenta staterna och omfattar 295,134 kvkm. med 333,273 inv., 1,7 på 1 kvkm. (1920). Indianerna voro 32,989 (1920). Af immigranterna i A., 78,099 pers. (1920), voro 60,325 mexikaner, 2,882 engelsmän, omkr. 2,200 italienare, 1,962 kanadensare, 1,600 svenskar, 1,516 tyskar, 700 danskar, 700 finnar och 350 norrmän. A. har ett statsuniversitet i Tucson, grundl. 1891, med 107 lärare och 860 studenter (1920). Statsförfatt", "headword": "*Arizona"}
{"text": "Orangemän [åraŋʃ-]. Se Orangister.", "headword": "Orangemän"}
{"text": "Mimer (isl. Mímir, genit. Mímis och Míms, äfven Míma), nord. myt., namnet på ett mytiskt väsen, hvars ställning i den fornnordiska gudaläran dock är oklar. Den äldre Eddan meddelar i Voluspa, att Oden gömt sitt öga i M:s brunn och att M. hvarje morgon dricker mjöd från Valfaders pant, och bland förebuden till ragnarök, att Mims söner leka och att Oden talar vid Mims hufvud, i Sigrdrifumál säges, att Mims hufvud talade visdom om runor och den son till Boltorn, Bestlas fader, som enligt Hávamál lär Ode", "headword": "Mimer"}
{"text": "Nevragmi (af Grek. nevron, nerv, och agmos, brytning), med., en af Waller och Robin uppfunnen metod att genom nervers afskärning eller utryckning studera nervstumparnas förändringar ofvanför och nedanför det ställe, der de skiljas. F. B.", "headword": "Nevragmi"}
{"text": "Tunder (isl. tundr), multnadt trä, nyttjadt som antändningsmedel, fnöske (se d. o.).", "headword": "Tunder"}
{"text": "Fältmarskalk l. Generalfältmarskalk, krigsv., kallas högsta värdigheten i en armér hvilken värdighet endast gifves för särskilda förtjenster och vanligen blott under ett krig eller straxt efter ett sådant. Maréchal de France [-dö frangs], marskalk af Frankrike, är i franska armén den högsta militära värdigheten. Fältmarskalklöjtnant i österrikiska armén motsvarar generallöjtnant i andra arméer. C. O. N.", "headword": "Fältmarskalk"}
{"text": "*Långaryd. 24,275 har. 3,101 innev. (1896).", "headword": "*Långaryd"}
{"text": "*Håkantorp är liksom Segerstad nu annex till Stenstorp, Skara stift, Falköpings kontrakt. 200 inv. (1923).", "headword": "*Håkantorp"}
{"text": "Trettontalet. Se Talsymbolik, sp. 872.", "headword": "Trettontalet"}
{"text": "*Zittmanska dekokterna. Se Dekokt (äfven i Suppl.).", "headword": "*Zittmanska dekokterna"}
{"text": "Danicism . Se Danism.", "headword": "Danicism"}
{"text": "Fiskal (Lat. fiscalis, af fiscus; se d. o. och Fiskus), en tjensteman, hvilken i egenskap af åklagare skall beifra öfverträdelser af lag och författningar. Stads- och Landsfiskal, Tullfiskal, Advokatfiskal i Hofrätterna och de centrala verken äro fiskaler med olika åligganden. Fiskal i Hofrätt är icke åklagare, utan har till åliggande att föredraga inkommande besvär i brottmål samt besörja expeditionen af Hofrättens i dessa mål gifna utslag. I. Afz.", "headword": "Fiskal"}
{"text": "Korsfarare, deltagare i ett korståg.", "headword": "Korsfarare"}
{"text": "Frankrike på hans korståg och gifte sig 1193 med en syster till kejsar Balduin I i Konstantinopel. Han blef 1216 själf kejsare där och togs 1217 till fånga af despoten Thecdoros Angelos i Epiros. Äfven hans söner Robert och Balduin (II) blefvo kejsare i Konstantinopel. 4. Louis Charles de C., grefve af Cesy, f. 1640, d. 1664, af en yngre gren af ätten, hvars medlemmar på grund af sin härstamning upprepade gånger förgäfves anhöllo att blifva ansedda som prinsar af blodet,", "headword": ""}
{"text": "Kuranda, Ignaz, österrikisk publicist, politiker, f. 1812 i Prag, d. 1884 i Wien, till börden jude, uppsatte 1841 i Bruxelles veckotidningen , hvilken efter sin förflyttning till Leipzig blef ett viktigt språkrör för fnhetssträfvandena i Österrike samt förmedlingen mellan Österrike och Tyskland. 1848 invaldes K. i Vorparlamentet i Frankfurt och insattes i 50-manna-utskottet. Som ett af dess ombud sändes K. s. å. till Prag för att söka vinna Böhmens anslutning till den pågående", "headword": "Kuranda"}
{"text": "Medelkostnaden för en båtsman växlade högst betydligt inom de olika kompanierna. Den utgjorde vid tiden närmast före beslutet om den slutliga vakanssättningen minst 95 kr. 12 öre (Södra Möre l:a), högst 145 kr. 77 öre (Norrlands 4:e). Under tjänstgöring erhöllo båtsmännen aflöning och kost af staten, som äfven helt och hållet öfvertagit deras beklädnad, en del s. k. småpersedlar undantagna. En uppfordrad (till tjänstgöring inkallad) båtsman kostade i naturaunderhåll, aflöning och beklädnad", "headword": ""}
{"text": "Adolfsström. Se Nasafjället.", "headword": "Adolfsström"}
{"text": "Djolan (Dsjaulan), det ö. om Tiberias sjö och Jordan belägna, på en mängd slocknade vulkaner rika landskapet mellan Jarmuk i s., dess biflod Nahr el-Allan i ö. och Hermon i n. I Gamla test, är det de arameiska stammarna Gesurs och Maëchas (Maachas) område, men det motsvarande namnet Golan (Gaulon) afser blott en stad, efter hvilken sedermera, t. ex. redan af Josephus, landskapet kallades Gaulonitis. Det hade sin förnämsta blomstringstid från 2:dra till 7:de årh. under de kristne ghasanidkonungarnas re", "headword": "Djolan"}
{"text": "I London hölls 1877 den första europeiska internationella kongressen, vid hvars slutsammanträde de engelske bibliotekarierna beslöto bilda (L. A. U. K.), som sedan 1878 haft reguljära årsmöten, öfver hvilka redogörelse meddelas i dess Transactions and proceedings of the annual meetings den har därjämte utgifvit 83. Dess fackorgan hafva varit 88, The library association recordThe library association yearbook Efter förebilden i moderlandet bildades i Australien 1896 ,", "headword": ""}
{"text": "Antarktisk (af Grek. anti, emot, och árktos, björn, den öfver nordpolen belägne stjernbilden , belägen midt emot nordpolen, d. v. s. vid sydpolen; hörande till Sydpolen, sydpolarisk.", "headword": "Antarktisk"}
{"text": "*Kåkind . 1. Sköfde landsförsamling, som förut omfattade Sköfde landskommun och Öms kommun, är fr. o. m. 1916 uppdelad så, att Sköfde landskommun i ecklesiastikt hänseende förenats med Sköfde stadsförsamling till Sköfde församling, medan Öm bildar egen församling. Häradet omfattar nu 61,345 har med 15,249 inv. (1924).", "headword": "*Kåkind"}
{"text": "Jemgata, bergsv., den ränna, hvarigenom det smälta tackjernet från , eller smältrummet, i en masugn uttappas. Se Damm-s ten och Jern, sp. 1124. C. A. D.", "headword": "Jemgata"}
{"text": "Gerhardt, Karl Friedrich, fransk kemist, född i Strassburg d. 21 Aug. 1816, studerade i Tyskland 183148 var han professor vid fakulteten i Montpellier. Samtidigt började han utgifva sin Précis de chimie organique (184445), i hvilket arbete han först uttalade de idéer om homologa och heterologa serier i organiska kemien, hvilka han sedermera med stor framgång utvecklade. I förening med Laurent utgaf han 1845Comptes rendus mensuels des travaux de chimie etc. 1848 bosatte han sig i Paris för att uteslutande", "headword": "Gerhardt"}
{"text": "Strömsfossen skans, i Norge, Aremarks socken, besattes af svenskarna 6 nov. 1718, sedan dess besättning, en bataljon under öfverstelöjtnant Haxthausen, kort förut utrymt densamma. L. W:son M.", "headword": "Strömsfossen skans"}
{"text": "Från midten af 1200-talet stå emot hvarandra en konventualistisk riktning, som önskade ordens omgestaltning efter de förändrade förhållandena, och en spiritualistisk, som fasthöll vid Frans armodsideal. 1279 (bullan Exiit qui seminat) sökte påfvestolen lösa frågan genom en kompromiss; franciskanerna skulle ha nyttjanderätt till jordiska egodelar, men eganderätten skulle tillkomma påfven. Därmed var striden ej bilagd; 1294 bröto sig celestineremiterna ut ur orden,", "headword": ""}
{"text": "Bischof, Marie, sångerska. Se Brandt (Marianne).", "headword": "Bischof"}
{"text": "Heteropoda, zool. Se Blötdjur.", "headword": "Heteropoda"}
{"text": "Sweet wood bark [söäk], eng., bot. Se Kaskarillbark.", "headword": "Sweet wood bark"}
{"text": "Signalofficer. 1. Krigsv. Se Signalafdelning. - 2. Sjöv. Officer (navigeringsofficeren), som å flottans fartyg of vervakar, att den optiska signalmaterielen ständigt är klar till användning. H. W-l. Signalpatrull. Se Signalafdelning. Signa|redskap. Se Signal, sp. 441. Signalskott. Se Signal, sp. 438. Signalstyrman, sjöv., underofficerskorpral, tillhörande yrkesgrenen signalmatros inom flottans sjömanskår (se d. o.). H. W-l. Signaltangent. Se Telegrafering.", "headword": "Signalofficer"}
{"text": "Järnvägsmannasällskapet, en 1869 vid en sammankomst i Jönköping af en del svenska järnvägstjänstemän besluten och 1870 vid ett nytt möte i Jönköping konstituerad ständig förening af järnvägsmän. Intresset för sällskapet ådagalades bl. a. genom årligen återkommande möten på olika orter i landet och spred sig äfven till grannländerna. 1874 hölls ett gemensamt möte i Köpenhamn. Där antogos nya stadgar, hvarigenom sällskapet blef ett för alla de tre nordiska rikenas järnvägsmän gemensamt sällskap. Sitt ändamål, att utvec", "headword": "Järnvägsmannasällskapet"}
{"text": "Skattevrak, kam., det tillstånd, hvari förr ett hemman förklarades ha råkat, då egaren i tre år uraktlåtit att betala hemmanets kronoskatt. Hem-mansegaren förlorade sin skattemannarätt, och hemmanet utbjöds till salu. Af försäljningsbeloppet tog kronan sin fordran, hvarefter förre egaren eller hans arfvingar erhöllo återstoden. Yar anbudet ej antagligt, behöll kronan hemmanet, som omfördes till kronohemman. Detta undantagsförhållande upphörde genom", "headword": "Skattevrak"}
{"text": "*Kapteÿn , J. C., dog i juli 1922. Han var led. af sv. Vet. akad. (1914) och af Vet. soc. i Uppsala (1915).", "headword": "*Kapteÿn"}
{"text": "Abbazia (Abazia), kurort i Istrien, vid Quarnerobukten. Omkr. 1,200 inv. Dess skyddade läge, tid foten af Monte Maggiore (1,396 m.) och vid hafvet, har gjort den till en på senare tiden mycket värderad sommar- och vinterkurort.", "headword": "Abbazia"}
{"text": "Myr-igel (T. ameisenigel), myrigelkott l. myrpiggsvin. Se Echidna.", "headword": "Myr-igel"}
{"text": "Schalcken, Godfried, holländsk genremålare af dortrechtska skolan, född i Made 1643, död i Haag 1706, var lärjunge af Samuel van Hoogstraaten och troligen äfven af Gerard Dou, som han i alla händelser imiterade. Han var verksam i Dortrecht, i England (under Vilhelm III), i Düsseldorf och i Haag samt målade porträtt, men hufvudsakligen genrebilder, de flesta med Ljusskensbelysning, i hvilka bilder hans glatta, hårda och minutiösa manér verkade mindre störande än i hans dagsljusbilder. Hans konst var under", "headword": "Schalcken"}
{"text": "Förrådsväfnad, bot., består nästan alltid af pa-rcnkvmatiska celler (se Cell). I förrådsväfnåden upplagras växternas reservnäring (se d. o.), som utgöres såväl af kväfvehaltiga som kväfvefria (kolhydrat, f etter) ämnen och salter. I saftiga förrådsorgan äro cellerna tunnväggiga, hos frö, vinterknoppar och andra intorkande organ äro däremot ofta cellväggarna mer eller mindre förtjockade, stundom mycket hårda, hvarvid den kväfvefria upplagsnäringen (kolhydraten)", "headword": "Förrådsväfnad"}
{"text": "Arnkilsöre, ett näs på ön Als, vid norra inloppet till Als-sund. Där stego preussarna i land, när de 29 juni 1864 gingo öfver till Als.", "headword": "Arnkilsöre"}
{"text": "M oförändrad öfvergått i det slavisk-cyrilliska alfabetet. En något yngre form, som står nära minuskeln, har lånats af koptiskan. Det chalcidisk-doriska alfabetet uti Italien hade både det urspr. [tecken] och M , och ur dessa former förklaras de fornitaliska alfabetens former: [tecken] [tecken] [tecken] M M, de båda sista specielt latinska, I uncialskrift (4:de och 5:te årh. e. Kr.) visar sig ett rundadt M , något senare half-uncialt m (redan 509). Från dessa typer härstammar dels vårt vanliga »", "headword": "M"}
{"text": "Baden-Powell [bēdön pauöll], Sir George Smyth, engelsk nationalekonom och diplomat, f. 1847 i Oxford, blef filos. doktor vid dervarande universitet 1876 och hade då i flere år rest uti Indien, Australien, Kaplandet och Europa samt utgifvit arbetet New homes for the old country (1872; om Australiens och Nya Zeelands förhållanden), hvilket allmänt betecknades såsom ett »standard work» på sitt område. 1877 var han privatsekreterare hos guvernören i Viktoria (Australien). B.-P:s nationalekonomiska skrifter P", "headword": "Baden-Powell"}
{"text": "Bassi, M., stiftare af kapucin-orden. Se Baschi.", "headword": "Bassi"}
{"text": "Lokalitet. Se Lokal.", "headword": "Lokalitet"}
{"text": "Leer [ler], stad i preussiska landdrosteiet Aurich (Hannover), vid den äfven med större fartyg farbara Leda, som 2 km. nedanför mynnar ut i Ems, och jernvägen mellan Münster och Emden. 10,074 innev. (1880). L. är företrädesvis en handelsstad och den största handelsplatsen inom Emsområdet. Hufvudsakligen exporteras landtmannaprodukter från det bördiga Ostfriesland.", "headword": "Leer"}
{"text": "Larsen , Karl Anton, dog 7 dec. 1924 under expedition i Rosshafvet s. om Nya Zeeland. *°", "headword": "Larsen"}
{"text": "Excitera (lat. excitare), uppegga, reta, uppelda. - Exciterande medel. Se Excitantia.", "headword": "Excitera"}
{"text": "Conte (it.), grefve. Jfr Adelstitlar.", "headword": "Conte"}
{"text": "Såsom historieskrifvare intager M. en af de allra främsta platserna inom den svenska literaturen genom sin Sveriges politiska historia från K. Carl XII:s död till statshvälfningen 1772. Redan 1855 utgaf han, efter omfattande forskningar, bl. a. i Paris, Londons och Köpenhamns arkiv (185253), detta verks första del, som tillskyndade förf. det af Svenska akademien utdelade kungliga priset. 1863 utkom den andra delen. Löpande göromål och andra offentliga uppdrag tycktes sedermera hindra författaren", "headword": ""}
{"text": "Sparfugglan, Strix passerina, zool., tillhör uggleslägtet, fam. Strigidae, ordn. Accipitres (roffoglar) inom foglarnas klass. Denna uggla kännetecknas, liksom alla de arter, hvilka tillhöra de s. k. dagugglornas grupp, derigenom att ögonkretsen är liten och upptill afbruten. Tårna äro ända till klorna tätt beklädda med hårlika fjädrar. Kroppen är ofvan gråbrun, med hvitaktiga småfläckar, under hvit, med bruna längsgående fläckar; stjerten är längre än vingarna, med hvita tvärband. Sparfugglan är den minsta", "headword": "Sparfugglan"}
{"text": "Östraby, socken i Malmöhus län, Färs härad. Areal 4,300 har. 2,115 innev. (1892). Annex till Vesterstad, Lunds stift, Färs kontrakt.", "headword": "Östraby"}
{"text": "Rietz [rits], Julius, tysk musiker, f. i Berlin 1812, d. i Dresden 1877, studerade violoncell för Romberg och Ganz och komposition för Zelter samt blef vid 16 års ålder orkesterspelare vid »Königstädter theater» och fick 1834 anställning i Düsseldorf. 1847 kallades han, såsom teaterkapellmästare till Leipzig, öfvertog ledningen af sångakademien samt blef 1848 Mendelssohns efterträdare såsom dirigent för Gewandhaus och kompositionslärare vid konservatoriet. Slutligen kallades han till hofkapellmästare", "headword": "Rietz"}
{"text": "Hydrargyrismos (af Grek. hydrargyros, qvicksilfver), med., qvicksilfverförgiftning.", "headword": "Hydrargyrismos"}
{"text": "Sotnje (R. = ett hundratal), ett kompani eller en sqvadron vid de ryska kosaktrupperna och vid landtvärnet.", "headword": "Sotnje"}
{"text": "Universitetets stat (sp. 124041). Efter föregående utredningar antog riksdagen 1925 en ny löne- och pensionsreglering för befattningshafvare vid rikets universitet samt Karolinska institutet att gälla fr. o. m. 1 juli s. å. Enligt denna åtnjuter hvarje professor i lön 12,000 kr., hvaraf lönen utgår med 8,000 kr. och tjänstgöringspenningarna med 4,000 kr.; därtill komma dyrtidstillägg enligt samma grunder som för öfriga tjänstemän i riket. Efter 5 år höjes lönen för ordinarie", "headword": ""}
{"text": "Myvatn , , Islands näst största insjö, ligger i Södra Tingösyssla (Suður-þing-eyjarsýsla) omkr. 300 m. ö. h. Sitt namn har den af de oräkneliga myggsvärmar, som under sommaren träffas där och mot hvilka inbyggarna måste skydda sig genom en särskild hufvudbonad, . Sjön är omgifven af lavafält och slocknade vulkankratrar samt har en mängd vikar och vulkaniska holmar, som utgöra tillhåll för ofantliga skaror af sjöfågel. Insamling af ägg är också jämte ett synnerligen rikligt forellfiske af stor betydelse", "headword": "Myvatn"}
{"text": "Buskmus , Sminthus subtilis, zool., en i Sibirien och östra Europa, upp till Finland, förekommande liten gnagare, som förr hänfördes till fam. råttor (Muridæ), men nu påvisats vara den ursprungligaste formen bland springråttorna, Dipodidæ. Den vistas i björkskog eller på åkrar med björk i grannskapet, helst i närheten af vatten, och klättrar skickligt på grenar, ja t. o. m. upp på sädesstrån. Buskmusen är på ryggsidan rödbrun eller gulgrå, med ett mörkt streck längs midten af ryggen, på buksidan blekt g", "headword": "Buskmus"}
{"text": "Istrandsjadag. Se Turkiet, sp. 975.", "headword": "Istrandsjadag"}
{"text": "Baker [bēkör], John Gilbert, engelsk botanist, f. 1834 i grefskapet York, vardt 1866 biträdande custos (intendent) för herbariet vid k. botaniska trädgården i Kew och derjämte 1882 lärare i botanik vid apotekaresällskapet. Han var länge äfven lärare i sitt ämne vid London-hospitalet och medutgifvare af Seemanns »Journal of botany». Bland B:s utgifna arbeten må nämnas On the geographical distribution of ferns through the world (1868), Synopsis filicum (en beskrifvande katalog öfver alla kända ormbunka", "headword": "Baker"}
{"text": "Litt.: Norges historie fremstillet for det norske folk författad af A. Bugge, E. Hertzberg, A. Taranger, Yngvar Nielsen, O. A. Johnsen och J. E. Sars), E. Bull, Folk og kirke i middelalderen (1922), J. S. Worm-Müller, (1918), O. A. Johnsen, (1919) och (1923), samt H. Koht, (1921). M. H.", "headword": ""}
{"text": "Rågskära. Se Gräs-skäran.", "headword": "Rågskära"}
{"text": "Tilla , ett i Central-Asien cirkulerande guldmynt, i olika länder där växlande mellan 10,4014,50 kr. nominellt värde.", "headword": "Tilla"}
{"text": "*Flatulens. Jfr Trumsjuka.", "headword": "*Flatulens"}
{"text": "Sandahls klocka. Se Mediko-pneuma-tiska anstalten. Sändakän, hufvudstad i Brittiska Nord-Borneo, n om inloppet till S.-viken, med god redd. Omkr. 6,000 inv. J. F. N. Sandal (grek. sa!ndalon), ett slags fotbeklädnad, bestående af en sula, som fastgöres med remmar. Sandaler användes urspr, i österlandet (se E g y p- Antika sandaler. ten, pl. VIII), där sådana ännu begagnas, och öfverfördes till forntidens greker och romare. Den grekisk-romerska sandalen utgjordes af lätt trä, kork", "headword": ""}
{"text": "Gråspetten, Picus canus, zool., en till hackspettarnas familj bland de partåiga foglarna hörande art, hvilken igenkännes derpå att han har baktå, yttre framtån längre än baktån, näbbryggen något bågböjd och blott de båda mellersta stjertpennorna försedda med ljusa tvärband. Hannen har hufvudet och halsen askgrå, pannan röd, ett svart streck från munviken bakåt, ryggen och skuldrorna gröna och öfvergumpen gröngul; undre delarna äro ljust askgrå, med svag, grön anstrykning, vingarna mörkbruna, med hvita fläc", "headword": "Gråspetten"}
{"text": "Universalfideikommiss. Se Fideikommiss.", "headword": "Universalfideikommiss"}
{"text": "Saknormer , jur., kallas inom den privat internationella rätten sådana rättsregler i visst lands rättsordning, hvilka materiellt eller i sak ordna ett visst rättsförhållande, under förutsättning att detta förhållande enligt samma lands kollisionsnormer falla under dess rättsordnings kompetens. Saknormerna kunna äfven betecknas som ortsnormer, hvarvid emellertid i motsats härtill kollisionsnormerna anses grundade i internationella öfverenskommelser, hvilket dock ingalunda alltid inträffar. Sammanfattningen", "headword": "Saknormer"}
{"text": "Aglaophamus skall hafva undervisat Pythagoras i mysterierna. Efter honom uppkallade Lobeck sitt berömda verk om Greklands mysterier (2 Bd, Königsb. 1829).", "headword": "Aglaophamus"}
{"text": "Metallorganiska föreningar, kem., kallas substanser, i hvilka alkoholradikaler, s. k. alkyler, äro organiskt bundna till metallatomer. Sådana metallorganiska föreningar, som innehålla endast alkylradikaler och en metallatom, äro färglösa, lättrörliga, vid låg temperatur utan sönderdelning kokande vätskor. En del af dessa substanser, t. ex. zinkalkyler, sönderdelas häftigt af vatten och antända sig under explosionsfenomen, så snart de komma i beröring med luft. Andra äro stabilare i luft och vatten. Metallorganiska förenin", "headword": "Metallorganiska föreningar"}
{"text": "Genesee , flod i Nord-Amerikas förenta stater, rinner upp i norra Pennsylvania, flyter i nordlig riktning genom staten New York och faller ut i Ontario, 12 km. nedanför Rochester, där den bildar nästan midt i staden ett lodrätt, omkr. 30 m. högt fall och något längre ned två andra fall, om resp. 8 m. och 26 m. Eriekanalen går där öfver floden i en 260 m. lång, 14 m. hög akvedukt. Äfven högre upp, vid Eriejärnvägens öfvergång öfver floden, finnas flera fall, de vackra Portagefallen, resp. 21, 33 och 45 m", "headword": "Genesee"}
{"text": "Industriella revolutionen . Se Industrialism.", "headword": "Industriella revolutionen"}
{"text": "Asketisk (jfr Askes), som tillhör eller har afseende på askesen, strängt återhållsam.", "headword": "Asketisk"}
{"text": "n n , greparna, men hästa, hästarna; fem. sing. fjäru, best. fjärun, strandbrädd, men hîlk, best. hilka, hilka; mask. sing. grepa, grepe, men lûl, Lule; inf. och impf. moka, men bînn, binda, segäl, seglä, segla, seglade. I norr (åtminstone fr. o. m. Piteå) finnes ännu förbindelsen kort vok. + kort kons. Den norrländska »artikeln» finnes i sina vanliga ställningar: en stor, en karl, en Pär, o. s. v. Bland öfriga mål komma de vesterbottniska närmast de jämtländska. Liksom dessa förlora de i (långstaf", "headword": "n n"}
{"text": "Lingulella. Se Lingula.", "headword": "Lingulella"}
{"text": "Olsson , Johannes, folkskald. Se Brånasmeden.", "headword": "Olsson"}
{"text": "Merrekül , hafsbad i Estland, vid Finska viken, nära Narva, besökes årligen af omkr. 3,000 badgäster.", "headword": "Merrekül"}
{"text": "Memoarer l. memoirer [-åarer], Fr. mémoires (af Lat. memoria, minne, minnesskrift), anteckningar om märkliga tilldragelser och politiska förhållanden samt historiska personers karaktersdrag, hvilka författaren iakttagit (såsom ögonvittne eller under verksamt ingripande i händelserna) och sedermera ur minnet upptecknat tillika med sina egna omdömen öfver tilldragelsernas orsaker och förlopp; en persons anteckningar om sina privata lefnadshändelser. I historiska memoarer kan historieforskaren finna vigtig", "headword": "Memoarer"}
{"text": "Argyro-Kastro l. Ergeri Kastri (fordom Argyrion), stad i europeisk-turkiska vilajetet Janina, i Albanien, på sluttningen af Akrokerauniska berget. Omkr. 5,000 inv. Staden är uppförd på tre klipputsprång, skilda genom djupa bergsklyftor. Många af husen äro befästa. Från A. utföres ypperligt turkiskt snus, s. k. fuli.", "headword": "Argyro-Kastro"}
{"text": "Chaves [sjaves] l. Chiaves, stad i portugisiska prov. Tras os Montes, nära floden Tamega. Omkr. 3,300 innev. I närheten finnas salthaltiga källor (+ 67° C.), som voro bekanta redan för romarna (Aquae Flaviae Turodorum). Öfver floden Tamega leder en gammal romersk brygga från Trajani tid.", "headword": "Chaves"}
{"text": "Vaitupu-öarna. Se Ellice-öarna.", "headword": "Vaitupu-öarna"}
{"text": "Österlöfsta, socken i Uppsala län, Olands härad. 27,568 har. 3,592 inv. (1921). Ö. utgör ett pastorat i Uppsala stift, Örbyhus kontrakt. T. o. m. 1921 var Ö. ett till egaren af Löfsta bruk patronellt pastorat. Östermalm, stadsdel i Stockholm. Se Ladu- gårdslandet och Stockholm, sp. 1459-60. Östermalms kyrka, i dagligt tal benämning på Hedvig Eleonora kyrka. Se Hedvig Eleonora församling. Österman, målare. 1. Karl Emil ö., f. 11 jan. 1870 i Yästra Vingåker, studerade vid konst- akademien i Stockholm 1890-", "headword": "Österlöfsta"}
{"text": "Schandorff, Andrine Marie, norsk filantrop, född d. 22 Jan. 1784 i Drammen, blef 1816 gift med byråchefen J. Kr. Schandorff (d. 1842), hvilken sjelf var mycket intresserad för allmännyttiga, välgörande och kristliga inrättningar. Hon upprättade 1827 i Kristiania »Eugenias stiftelse» för fattiga flickor, till hvilken inrättning hon och hennes man genom testamente skänkte hela sin förmögenhet. Fru S. var den första i Kristiania, som tog sig af den fattiga klassens barn och försökte gifva skydd åt de hjelplös", "headword": "Schandorff"}
{"text": "Besatt (af besätta, intaga och längre eller kor- tare tid behålla) kallades under långa tider den, som ansågs sinnessjuk. Sinnesrubbning och flera sjukdomar troddes nämligen bero på onda andar, som tagit en människa i besittning. Denna vantro hade fått en särdeles stor utbredning bland judarna, sedan de under babyloniska fångenskapen insupit den genom inverkan från persernas demonologi, och djäfvulsbesvärjelse 1. exorcism (se d. o. och D j af v u l, sp. 588) idkades icke minst af fari-", "headword": ""}
{"text": "Peel-öarna [pi′l-]. Se Bonin-öarna.", "headword": "Peel-öarna"}
{"text": "Friele, K. F. G., dog i Kristiania d. 24 Jan. 1899.", "headword": "Friele"}
{"text": "Pensionsfonderna ha vuxit från 377,000 kr. år 1916 till 934,000 år 1924, en tillväxt, som i högst väsentlig grad möjliggjorts genom ett årsbidrag af 50,000 kr. under 5-årsperioden 1919-23 af 10 en- skilda mecenater. I. Bxn. Stockholms högskolas kvinnliga studentförening. Se Stockholms studentkårer. Suppl. *Stockholms idrottspark är numera ersatt af Stadion. Stockholms jernkramhandlareförening. Se Järnhandlarföreningar. Suppl.", "headword": ""}
{"text": "Probus, Marcus Aurelius, romersk kejsare, föddes i Sirmium i Illyrien och utmärkte sig för krigisk duglighet under Valerianus, Claudius och Aurelianus. Efter Tacitus död, 270, utropade Österlandets legioner P. till kejsare. Han utöfvade sin makt med aktning för senatens myndighet, men egnade sin egen verksamhet framförallt åt gränsernas försvar och barbarernas tuktande. Det lyckades honom också att återställa fred och säkerhet. Han besegrade franker, vandaler och burgunder, hvarigenom Gallien tryggades", "headword": "Probus"}
{"text": "Blodlefver, fysiol. Se Blod.", "headword": "Blodlefver"}
{"text": "Gärdsel, kamer., en i gamla författningar förekommande benämning på gärdesgård, omhägnad eller stängsel. Kbg.", "headword": "Gärdsel"}
{"text": "Campbelltown [kämltaun], stad i skotska grefskapet Argyle, vid Clyde-viken. Omkr. 10,000 innev. Utmärkt hamn. Handel med boskap, får och sill. Stort antal whisky-brännerier.", "headword": "Campbelltown"}
{"text": "Vån, förhoppning, utsikt.", "headword": "Vån"}
{"text": "Delirium (lat., af de, ur, och lira, fåra, ur fåran, yra), med., betecknar ett mer eller mindre förvirradt, af fantisering och hallucinationer utmärkt själstillstånd och användes såsom medicinsk term hufvudsakligen för vissa former af sinnessjukdom. Deliriet kan härvid uppträda dels såsom en mera fristående form af funktionell psykos (d. hallucinatorium), dels såsom ett symtom vid andra sinnessjukdomar, såsom melankoli, mani, paranoia m. fl. Hallucinatoriskt delirium utmärker sålunda ofta begynnelsestad", "headword": "Delirium"}
{"text": "Hongkong (Kin. Hiang-kiang), britisk ö på Kinas sydöstra kust, på östra sidan af Chu-kiangs l. Kanton-flodens mynning. Areal 83 qvkm. 155,730 innev. (1881), af hvilka öfver 130,000 kineser och omkr. 10,000 européer. Ön har en mycket oregelbunden form samt är bergig, trädlös och ofruktbar. Den har en af de bästa hamnarna på Kinas kust och är starkt befäst (). I slutet af 1839 togs H. i besittning af engelsmännen, till hvilka Kina formligen afträdde det genom fördraget i Nanking 1842. Genom ett fördrag 18", "headword": "Hongkong"}
{"text": "Quirini, Girolamo (som munk Angelo Maria), italiensk lärd, f. i Venezia 1680, uppfostrades i Brescia och ingick derefter i benediktinklostret Monte Cassino, hvars abbot han blef 1718. Han erhöll sedan Korfus och Brescias biskopslägenheter samt utnämndes till kardinal 1727. Q. tillbragte dock sin mesta tid i Rom såsom föreståndare för Vatikanbiblioteket, tills han på grund af misshälligheter med den påfliga regeringen 1751 drog sig tillbaka till sin biskopsstol i Brescia, der han dog 1759. Genom grundlig", "headword": "Quirini"}
{"text": "Dessuk. Se Desuk.", "headword": "Dessuk"}
{"text": "Sadi (mindre riktigt Saadi), Muslihu-d-din eller, enligt en annan uppgift, Muscharrifu-d-din bin Muslihu-d-din, Persiens berömdaste didaktiske skald, f. 1184 i Schiraz, d. 1291 (eller möjligen 1292), vistades 1196-1226 med få afbrott i Bagdad och företog därefter långvariga resor, under hvilka han besökte större delen af Orienten. Från Persien begaf han sig först till Indien och därifrån till Jemen och Abessinien, återvände till Arabien, vallfärdade flera gånger till Mekka, besökte Syrien och slog s", "headword": "Sadi"}
{"text": "Dionysius, härskare i Syrakusa. Se Dionysios.", "headword": "Dionysius"}
{"text": "Bland Sveriges äldsta mekaniska verkstäder må nämnas den i Motala, anlagd 1822, Keillers och Lindholmens i Göteborg, Bolinders och Bergsunds i Stockholm, den sistnämnda grundad redan 1769, Huskvarna, som anlades 1680 för tillverkning af gevär för statens behof, m. fl. — För undervisning i pedagogisk slöjd eller för teknisk utbildning af slöjdare, handtverkare eller arbetare i mekaniska verkstäder äro i samband med vederbörande institutioner i vårt land anordnade eller . En egendomlig hithörande", "headword": ""}
{"text": "Mysore [majsår]. Se Maisur.", "headword": "Mysore"}
{"text": "Jfr OLectures on the manuscript materials of ancient irish history (1861), Rhys, (2:a uppl. 1879), Brash, (1879), Ferguson, Ogham inscriptions in Ireland, Wales and ScotlandCeltic declensionBeiträge zur kunde der indogermanischen sprachen, bd 11, 1886). (K. F. J.) Ogarev [agarjåVf, Nikolaj Platonovitj, rysk skald och politisk emigrant, f. 1813, d. 1877, måste för deltagande i studentoroligheter i Moskva 1831 afbryta universitetsstudierna och förvisades till Penza. Han", "headword": ""}
{"text": "Prignano [prinjānå], Bartolommeo, påfven Urban VI:s egentliga namn.", "headword": "Prignano"}
{"text": "Hufvudort är Fort Isabela, 1,119 inv. De omgifvande Sulu-öarna bruka jämte B. kallas Basilan-öarna.", "headword": ""}
{"text": "Trojenborg (Troijenborgh, Trojeborg), det i äldre svensk litteratur vanliga namnet på Tröja. - I Sverige och Norge får man dessutom stundom höra talas om , och därmed förstås då de i Norden förekommande labyrintliknande stensättningarna från , labyrintisk stensättning strax n. om Visby. förhistorisk tid (jfr vidstående fig. och art. L a-byrint, sp. 744). Trojka 1. TroTka, ry., trespann. Det i Ryssland nationella anspänningssättet med hästar för fordon", "headword": "Trojenborg"}
{"text": "Taljerep, sjöv., tåg, som man träder genom hålen i vantjungfrurna för att därmed styfhala () vant, barduner, stag o. s. v. Alla finare tåg, med hvilka ett groft sådant styfhalas, kallas ofta — äfven då jungfrur icke användas — taljerep, stundom sytåg (se fig. i art. Ansätta). R. N.*", "headword": "Taljerep"}
{"text": "Ensomhedens upptäckare heter Johannesen.", "headword": "Ensomhedens"}
{"text": "Onychiopsis Yokoyama, paleobot., ett fossilt ormbunksläkte, hvars fertila blad visa stor yttre likhet med motsvarande organ hos det nutida släktet Onychium. En af arterna, O. Mantelli 1. psilotoides, hör till en af de för wealdenaflagrin-garna mest karakteristiska växtfossilen. A. G. N. Onychodarctylus japönicus, zool. Se Amfibie r, sp. 831. Onychokriti, Onychomanti (af grek. o!nyx, nagel), konsten att efter naglarnas form eller färg ange en persons karaktär eller spå honom.", "headword": "Onychiopsis Yokoyama"}
{"text": "Månad , astron., månens omloppstid under dess rörelse kring jorden. Då månens omlopp kan anses fullbordadt på flera olika sätt, finnas också flera olika slags månader. Se Astronomisk månad. - Med solmånad förstås 1/12 af årets längd, d. v. s. något mer än 30 d. 10 t. 29 m. 4 s. Den borgerliga månadens längd är beroende af den borgerliga tidräkningen (se Hedjra, Kalender och Kronologi, där olika slag af borgerliga månader och deras namn anges). Vid affärsaftal räknas en månad ofta liktydigt med 30 dag", "headword": "Månad"}
{"text": "*Geelong hade med förstäderna 24,283 innev. 1891.", "headword": "*Geelong"}
{"text": "Se Intima, b) T. mucösa och T. musculäris. Se Mage, sp. 457, och Tarmen, sp. 478 -481. Tunica Scop., bot., ett mellan Dianthus och Gypsophila stående släkte af spensliga, glatta örter med mycket smala blad och de små blommorna ofta hufvudlikt samlade inom ett svepe af l eller 2-3 gulhvita, broskartade, tämligen stora skärmfjäll. Svepets hylseliknande beskaffenhet har gett anledning till släktnamnet Tunica och den svenska benämningen . Blomfodret är hinnaktigt,", "headword": ""}
{"text": "Svenska dräktreformföreningen . Se Dräktreformföreningen, sp. 944.", "headword": "Svenska dräktreformföreningen"}
{"text": "Blindtarm (caecum), anat., kallas den förste delen af groftarmen (tjocktarmen), i hvilken tunntarmen ingår. Blindtarmen, som hos menniskan är belägen i bukhålans högre nedre del (höftgropen), har fått sitt namn deraf att han bildar en nedåt (bakåt) gående blindt slutande säck. G. V. P.", "headword": "Blindtarm"}
{"text": "Rongalit, tekn. Då natriumsaltet af hydrosvafvelsyrlighet (se d. o.) behandlas med formaldehyd, bildas dels formaldehydbisulfit, CHO, dels formaldehydsulfoxylat, CHO. Den senare föreningen, som innehåller natriumsalt af sulfoxylsyra, H, bildar ett lättlösligt, väl kristalliserande preparat och förekommer i handeln under namn af rongalit. Den är ett mycket kraftigt reduktionsmedel och används därför vid kypfärgning (se Färgning, sp. 296 och, i Suppl., Indigoider) och i tygtryckerier för framställning a", "headword": "Rongalit"}
{"text": "Sylvanit, ett mineral = (Au, Ag) Te, som genom sina monosymmetriska, korta, nållika, radformigt grupperade kristaller på tyska fått namnet schrifterz, och som har en stålgrå till silfverhvit färg. Hårdhet = 1,58,3. Sylvaniten är en mycket värderik malm, då guldhalten kan uppgå ända till 27 proc. och silfverhalten till 12 proc. Den förekommer vid Offenbanya och Nagyag i Siebenbürgen samt i Calaveras-distriktet i Kalifornien. Nära stående mineral äro calaveriten, med speisgul färg och ända till 41 proc. gu", "headword": "Sylvanit"}
{"text": "Legros [lögrå], Alphonse, fransk målare och raderare, f. 1837, började som handtverksmålare, men kom 1851 till Paris, der han studerade under flere lärare, hvarjämte han gjorde studieresor i Spanien. 1866 slog han sig ned i London såsom utöfvare af raderkonsten, och sedan har han såsom sådan vunnit rykte äfven i Frankrike. Af hans taflor, hvilka vittna om skarp iakttagelse och sanning i uttrycket samt ega kraftig färg, märkas Ex voto (1861, nu i Dijon), framställande ett par qvinnor i grofva, svarta d", "headword": "Legros"}
{"text": "Opéra-comique. Derefter har han uteslutande egnat sig åt literär verksamhet, mestadels af musikaliskt innehåll. Hans uppsatser återfinnas i flere franska musiktidningar, och såsom musikalisk feuilletonist har P. varit medarbetare i »Soir», »Tribune», »Evénement» och, sedan 1878, i »Journal officiel.» Af hans större verk må nämnas Musiciens français du XVIII siècle (flere broschyrer), De la litterature musicale en France (1867) och De la situation des compositeurs", "headword": ""}
{"text": "Litt.: fr. 1873, fr. 1879, Croniche Siciliane dei secoli 13, 14, 15History of SicilyGeschichte Siziliens im altertumStoria della Sicilia e della Magna Grecia (1894), Amari, 72) och 89), Chalandon, Histoire de la domination normande en Italie et en SicileRoger II und die gründung der normannisch-sizilischen monarchie (1904), Winckelmann, (2 bd, 1889 (9:e uppl. 1886), Cartellieri, Peter von Aragon und die sizilianische vesperDer kampf um Sizilien in den jahren 1291 (1913), Colletta,", "headword": ""}
{"text": "Ö. församling delades 1 jan. 1913 i 2: Ö. norra och södra församlingar, men utgjorde 1 pastorat till 1 maj 1921, då de blefvo hvar sitt pastorat under namnen Olaus Petri (förutv. Norra förs.) och Nikolai (förutv. Södra förs.) församling, i Örebro kontrakt, Strängnäs stift, med resp. 17,301 och 18,593 inv. Ö. utgör en del af Örebro läns valkrets vid val till Andra kammaren. Staden tillhör länets landsting, men torde på grund af den alltmer växande folkmängden", "headword": ""}
{"text": "Markaryd, socken i Kronobergs län, Sunnerbo härad. Areal 18,619 har. 3,608 innev. (1885). M. utgör ett regalt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift, Sunnerbo kontrakt.", "headword": "Markaryd"}
{"text": "Dares Phrygius , latinskt namn på en i Iliaden omnämnd präst; den föregifne författaren af ett under medeltiden ofta bearbetadt och begagnadt verk, De excidio Trojæ, hvilket af den senare kritiken visats vara en öfversättning från grekiskan. Det föreskrifver sig sannolikt från 6:e eller 7:e årh. Se vidare Trojasagan.", "headword": "Dares Phrygius"}
{"text": "Förstlingsfest. Se Pingst. Förstoppning 1. Obstruktion, med., kan inträffa i hvilken som helst af kroppens många kanaler eller utförsgångar, men i det vanliga språkbruket menas därmed förstoppning af tarmarna, obstructio alvi, d. v. s. en hämmad uttömning af exkremen-terna. Förstoppning är dock icke en enda sjukdom hos tarmarna, utan ett symtom, som kan bero på en mängd olika sjukdomstillstånd. För tarmarnas normala funktioner vid defekationen fordras, dels att innehållet sättes i rörelse,", "headword": ""}
{"text": "Costa , sir Michele, italiensk musiker, f. 1810 i Neapel, d. 1884 i Brighton, utbildades i Neapels konservatorium och begaf sig 1829 till England, var i 16 år dirigent vid Kings theatre i London och 184769 vid Covent-garden-teatern, öfvertog 1847 ledningen af filharmoniska sällskapet och 1848 af Sacred harmonic society i samma stad, dirigerade 184977 Händelsfesterna i Kristallpalatset (med tusentals medverkande) samt blef 1871 ånyo kapellmästare () vid k. operan (Covent-garden-teatern). C. naturaliser", "headword": "Costa"}
{"text": "Pourbus, nederländsk målareslägt. 1. Pieter P., f. i Gouda, gifte sig med dottern till en flamsk målare, Lancelot Blondeels, och slog sig då ned i Brügge, der han 1543 upptogs i målaregillet och dog 1584. Han målade historietaflor och porträtt. De förra, klart anordnade och riktigt modellerade, utmärka sig för sorgfällig genomarbetning, men lida i färgen af en viss manierism och kylighet. Sådana äro Yttersta domen (1551; i Brügges akademi), Nattvarden (1559; i Brügges katedral), Kristi uppståndelse (156", "headword": "Pourbus"}
{"text": "Hikrografi , en af Hess och Ives 1917 utarbetad metod för framställning af fotografier i naturliga färger enligt den subtraktiva trefärgsprincipen. (Namnet är bildadt af de båda uppfinnarnas initialer och förkortningar af grek. chroma, färg, och grafein, inrista.) De för trefärgsprocessen nödvändiga tre delnegativen (jfr Fotografi, sp. 100103, och Trefärgstryck) erhållas därigenom, att 3 i kontakt med hvarandra liggande bromsilfvergelatinfilmer, , exponeras i en vanlig kamera. De 3 filmerna, som praktiskt", "headword": "Hikrografi"}
{"text": "*Saint Helier hade 29,100 innev. 1891. Hamnen är konstgjord.", "headword": "*Saint Helier"}
{"text": "Vilde, polit., ledamot af en representantkammare, som ej slutit sig till något visst parti, utan förbehållit sig full handlingsfrihet. Ordet började i Sveriges parlamentariska lif brukas först 1895. *Wilde, J. Se Rättelser, bd 18, sp. 856. Wilde [oäjld], Oscar, engelsk författare, f. i Dublin 1856, son af den framstående läkaren Sir William W. och den ädla, såsom skaldinna under psevdonymen Speranza kända, lady Jane Francesca W. (d. 1896), gjorde utmärkta studier och kom 18794till London,", "headword": "Vilde"}
{"text": "Postilla, predikosamling (för husandakt), den utläggning och tillämpning af kyrkoårets evangelii-(och epistel-)texter, som följer efter dessa texters uppläsning (Lat. post illa, näml. verba textus, »efter dessa textens ord»; deraf namnet). Under medeltiden brukades namnet hufvudsakligen om fortlöpande utläggningar af bibeln. Så skref Hugo af S:t Caro (d. 1263) en »Postilla in univ. biblia.» Berömdast i detta hänseende äro Nicolaus de Lyra (d. 1340) »Postillae perpetuae in biblia». Den äldsta svenska pos", "headword": "Postilla"}
{"text": "Eastchea p Fournier Street ........ East Road Foxley Road ........... __ Street Francis Strcet ......... - Ormond Street __ - Percy Street ...f.. - Peter Street .... - Portland Strcet .. - Queen Street ..... - Russell Street ... - Suffolk Street .... - Titchfield Street.. - Tower Street ..... - Wild Street ...... - Surrcy Grove .... Eaton Place Frederick Street ....... Friar Street ............ - So u a re Frith Strcet ............ _.. Tcrracc", "headword": ""}
{"text": "Trots den enhetlighet, som sålunda omsider i det väsentliga redan på 1700-talet vunnits i skrift och som från och med detta århundrade äfven började göra sig i nämnvärdare grad gällande i tal, kan man emellertid ända in i våra dagar åtminstone i fråga om ordförrådet spåra en om ock jämförelsevis ringa dialektfärgning uti vissa författares (särskildt norrlänningars och skåningars) språkbruk alltefter deras olika hembygd. Allra märkbarast är dock detta förhållande i fråga om finländska författare,", "headword": ""}
{"text": "Brunktoftelund, en skog i närheten af Landskrona, i hvilken fältherren Johan Rantzau d. 29 April 1525 slog de skånske bönderna, som, till förmån för den biltoge Kristian II, gjort uppror mot Fredrik I.", "headword": "Brunktoftelund"}
{"text": "Tomelilla , municipalsamhälle (jämlikt k. br. 22 jan. 1887, 24 maj 1895 och 30 aug. 1901) i Tryde socken, Kristianstads län, vid T. station på Ystad Simrishamns järnvägar, 19 km. från Ystad, 57 från Eslöf, 69 från Malmö och 27 från Simrishamn. 95 har. 1,322 inv. (1917). Tax.-v. å bevillningsskyldig fastighet 2,354,000 kr., värde å bevillningsfri fastighet 138,800 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 1,372,691 kr. (1918). Municipalskatt (1918) 1 kr. pr 100 kr. inkomst (förutom kommunalskatt 4 kr.). Samh", "headword": "Tomelilla"}
{"text": "Diadem (af grek. diadein, binda omkring), ett slags pannbindel (ännespann), som i forntiden ofta nyttjades såsom tecken på furstars eller andra högt uppsatta personers värdighet och numera stundom af kvinnor begagnas såsom hufvudprydnad. Bruket af diadem förekom tidigt i österlandet. De egyptiske konungarna buro kring hufvudet ett gyllene band, prydt med stenar eller målning och, vanligen, framtill med en bild af den egyptiska glasögonsormen. De judiske öfversteprästerna buro på hufvudet ett", "headword": "Diadem"}
{"text": "Bostra. Se Bosra.", "headword": "Bostra"}
{"text": "Snödroppe, bot. Se Galanthus.", "headword": "Snödroppe"}
{"text": "Neilr. , vid växtnamn förkortning för August Neilreich (se d. o.).", "headword": "Neilr"}
{"text": "Metatesis (Grek. metathesis, omställning), språkv., är en förändring i ett ords uttal, bestående deri att två språkljud byta plats. Metatesis föreligger t. ex. i Sv. kropp: Lat. corpus; Sv. kors: Lat. crux; i pers af press; i dalmålets rwaida af vrida; folkmålens Stocklom för Stockholm, klingret (Fornsv. kringlutter); Lat. fundus: Sanskr. budhna, Lat. *unda för udna o. s. v. Vanligen är det två bredvid hvarandra i ordet stående språkljud, som omkastas; det ena af dem är oftast r, l eller nasal. Dock kunn", "headword": "Metatesis"}
{"text": "Clemmensen , Andreas Laurits, dansk arkitekt, f. 7 aug. 1852 i Læk i Schleswig, studerade vid Köpenhamns konstakademi och 1880-83 i utlandet, vann 1899 medalj och vardt 1904 byggnadsinspektör samt 1905 medlem af akademien. C. har bland danska arkitekter varit de djärfva uppslagens och de moderna idéernas man. Under senafe hälften af 1880-talet byggde han några af Köpenhamns kommunskolor; kreditkassans hus följde 1890, Öster-Marie-kyrkan på Bornholm 1891, farmaceutiska institutets byggn", "headword": "Clemmensen"}
{"text": "Optimist, anhängare af optimismen (se föreg, art.); menniska, som ser alla lifvets förhållanden från den ljusa sidan; en som väntar mycket af lifvet och tror alla om godt, förhoppningsfull menniska. Mots.: pessimist.", "headword": "Optimist"}
{"text": "Stansmaskiner. Se Stansning. Stansning, tekn., arbetssätt för uttagande af hål i plåtämnen, papper, papp etc. genom ett skjuf-vande eller skärande verktyg. Detta arbetssätt, stundom oriktigt benämndt pressning (liksom stans-maskiner stundom kallas pressar), skiljer sig från klippning blott däruti, att den skjufvande eggen i senare fallet bildar en öppen, rak eller krokig linje, i förra fallet åter en sluten linje, vanligen en cirkel. Arbetsstycket c (å fig.), t. ex. en metall-", "headword": ""}
{"text": "Såsom musikterm betecknar F fjärde tonen i den diatoniska skalan och sjätte i den kromatiska (i romanska länder och i solmisationen kallas tonen dock fa) samt är namn på nottecknet för denna ton. Om F-klav se Basklav. På äldre preussiska mynt betecknar denna bokstaf Magdeburg, på tyska riksmynt Stuttgart, på österrikiska Hall (i Tyrolen) och på äldre franska mynt Angers. - Som fornromerskt taltecken är F = 40, ? = 40,000. - Såsom elektrokemisk beteckning är F (förkortning för Faraday) =", "headword": ""}
{"text": "Dala-sandsten, geol., en merendels finkornig, röd eller rödhvit, af skiffer och qvartsit mellanlagrad sandsten, som inom Vester-Dalarna, alltifrån Malung till Städjan, med nästan horisontalt läge utbreder sig öfver en areal af mera än 7,200 qv.-kilom. (63 qv.-mil). Genom tvänne på olika nivåer deri inbäddade grönstenslager delas dalasandstenen (såsom formation betraktad) i tre stora afdelningar. Den understa af af dessa utgöres af en finkornig, vanligen hård, hvit eller rödhvit sandsten samt af konglomerat, h", "headword": "Dala-sandsten"}
{"text": "Lavedan, H. L. É., har ytterligare författat ett 10-tal verk, af hvilka må nämnas Bon an, mal an (6 bd, 1908—14), Lydie (1921), Gaudias (1922) och Panteau (1923). Hans lustspel uppfördes 1907 i Stockholm. *", "headword": "Lavedan"}
{"text": "Sömnadens historia går tillbaka till urminnes tider. De första materialierna voro nålar af trä, ben o. d. samt senor, tarmsträngar, bastfibrer eller gräs. Att man dock på en låg kulturståndpunkt och med bristfälliga medel kan uppnå en ej obetydlig konstfärdighet bevisa de jämförelsevis rikt utsirade föremål, som f. n. tillverkas af vilda folkslag. I konstsömnad voro redan egypterna samt senare babylonerna och frygerna mycket förfarna. Äfven i Grekland och", "headword": ""}
{"text": "Singultus, lat., patol., hicka (se d. o.).", "headword": "Singultus"}
{"text": "Lagerroth , L. Fredrik B., blef 1924 lektor i historia och modersmålet vid Nya elementarskolan i Stockholm. Han har vidare skrifvit Psykologisk verklighet och juridisk fiktion vid tillämpningen av Sveriges grundlagar (i Lunds univ:s , 1925). Han blef 1923 led. af Hum. vet. samf. i Lund. *°", "headword": "Lagerroth"}
{"text": "Kaninen. Se Hardjuren.", "headword": "Kaninen"}
{"text": "Umbukten, norsk fjällstuga vid mellanriksvägen mellan Mo, i Rana, Nordland, Norge, och Öfre Uman, i Sverige. Fjällstugan ligger nära gränsen. K. G. G.", "headword": "Umbukten"}
{"text": "Privaträtt, sammanfattningen af de rättssatser, som bestämma enskildas förhållanden till hvarandra (genom den offentliga rätten deremot bestämmes de enskildes rättsförhållande till staten). Privaträtten indelas vanligen i personrätt och förmögenhetsrätt. Jfr Civilrätt.", "headword": "Privaträtt"}
{"text": "Ferekydes (Lat. Pherecydes). 1. En af Greklands , bördig från ön Syros, lefde i 6:te årh. f. Kr. Han uppgifves såsom den grekiska literaturens äldste prosaist, men de bibehållna fragmenten af hans filosofiska verk Om naturen och gudarna synas ådagalägga, att hans stil föga skilt sig från den poetiska. 2. Historieskrifvare (logograf, se d. o.) från ön Leros nära Miletus, lefde i Athen i början af 5:te årh. f. Kr. Han författade bland annat ett sagohistoriskt verk i tio böcker, hvilket synes hufvudsaklige", "headword": "Ferekydes"}
{"text": "Bollnäs, socken i Gäfleborgs län, Södra Hälsinglands västra tingslag. Arealen med inräkning af kapellförsamlingarna 89,358 har. Utan kapellförsamlingarna 11,713 inv. (1903). B. bildar med Annefors och Katrinebergs kapellförsamlingar ett regalt pastorat. Uppsala stift, Hälsinglands västra nedre kontrakt. B. municipalsamhälle, den s. k. Bollnässtaden, ett samhälle på Ljusnans högra strand vid sjön Varpen och den stora Norrlandslandsvägen utefter Ljusnan, som norr därom skäres af landsvägen från Söder", "headword": "Bollnäs"}
{"text": "Beveren [bef-], köping i belgiska prov. Öst-Flandern, vid järnvägen AntwerpenGent. 9,252 inv. (1900). Betydliga fabriker för tillverkning af spetsar, linne- och bomullsväfnader samt träskor. v01i], stad i engelska grefskapet York, 11 km. norr om Hull. 13,185 inv. (1901). Fabrikation af färger och åkerbruksredskap. Liflig handel med hästar, säd och stenkol. Säte för en katolsk biskop.", "headword": "Beveren"}
{"text": "Almesåkra-gruppen, geol., en af hufvudsakligen röda och hvita sandstenar jämte konglomerat och röd lerskiffer bestående, till algonkiska systemet hörande aflagring, som förekommer i trakterna kring Almesåkra och Nässjö inom det småländska höglandet. E. E.", "headword": "Almesåkra-gruppen"}
{"text": "Syd-afrikanska republiken. Se Transvaal.", "headword": "Syd-afrikanska republiken"}
{"text": "Hedvigs församling l. Tyska församlingen i Norrköpings stad tillhör Linköpings stift, Norrköpings kontrakt. 6,253 innev. (1880). Församlingen är uppkallad efter drottning Hedvig Eleonora.", "headword": "Hedvigs församling"}
{"text": "Berberin, kem., en med morfin besläktad alkaloid (en opiumbas) af sammansättningen C, hvilken förekommer i berberisbuskens rot samt i flera andra växter, t. ex. Hydrastis canadensis, en nordamerikansk ranunculacé. Det bildar gula, bittert smakande, små kristallnålar. P. T. C.*", "headword": "Berberin"}
{"text": "Kolstig. Se Kolmått.", "headword": "Kolstig"}
{"text": "Kristinehof och Torup, fideikommissegendom i Kristianstads län, med hufvudgården belägen i Andrarums socken nära Andrarums alunbruk. Egendomen omfattar Kristinehofs säteri, 7/8 mtl, samt 10 5/12 mtl underlydande, hvaribland Andrarums alunbruk, i Andrarums socken, jämte spridda hemman och lägenheter i Raflunda, Brösarps, Södra Mellby (Kiviks municipalsamhälle), Hvitaby (Torups gård), Eljaröds, S:t Olofs, Fågeltofta, Hörröds och Maglehems socknar af Kristianstads län. Hela fideikommisset utgör enligt Femårsb", "headword": "Kristinehof"}
{"text": "J. Htzg.", "headword": ""}
{"text": "Af de hispanoromanska språken talas spanskan eller, som den vanligen kallas, kastilianskan (efter Kastilien, det mäktigaste elementet i den spanska monarkien) i större delen af det europeiska Spanien och i de vidsträckta utomeuropeiska områden, som koloniserats af spaniorerna. De delar af det europeiska Spanien, som icke tillhöra det kastilianska språkområdet, äro dels de ofvan antydda", "headword": ""}
{"text": "Acciajoli [attjajoli], namn på en gammal och berömd florentinsk familj af statsmän och lärde. De mest framstående medlemmarne voro 1) Niccolò A., f. 1310, mecenat, Petrarcas och Boccaccios vän. Han var en tid fältherre i kon. Roberts af Neapel tjenst och steg sedan under drottning Johannas regering till värdighet af stor-seneschall. Död 1366 i Neapel. - 2) Donato A., f. 1428 i Florens, en om sin fädernestad högeligen förtjent statsman och lärd skriftställare. Man har af honom bland annat Caroli Magni vi", "headword": "Acciajoli"}
{"text": "Arbetsdelning. Se Arbetsfördelning och Differentiering.", "headword": "Arbetsdelning"}
{"text": "Kalmar stift, Ölands södra kontrakt. — 5. Socken i Skaraborgs län, Åse härad. Areal 1,883 har. 741 innev. (1892). Annex till Flo, Skara stift, Väne kontrakt.", "headword": ""}
{"text": "Galilei. 1. VincenzoG., italiensk musiklärd och tonsättare, f. omkr. 1533 i Florens, d. där omkr. 1600. af en förnämlig florentinsk ätt, var en framstående viola- och lutspelare, dessutom kännare af den grekiska och den romerska litteraturen samt väl hemmastadd i matematiken, men hade valt köpmansyrket. Han komponerade de första och hürde till de ifrigaste förfäktarna af den musikreformation efter forngrekiskt mönster, hvilken ledde till uppkomsten af operan (jfr", "headword": "Galilei"}
{"text": "Ivar Blå, psevdonym. Se Bergstrand, V. A. Suppl.", "headword": "Ivar Blå"}
{"text": "Vente à réméré [vãt], fr., jur. Se Mortgage, sp. 1148.", "headword": "Vente à réméré"}
{"text": "Storsjön och ån därifrån till sjön Hallaren, som genom Storån hade utlopp till Färnebofjärden af Dalälfven, detta naturliga utlopp genom en damm vid Kölfors och afledde vattnet söderut samt bildade två stora bassänger, Klasbomyr och Sala damm n. om Sala och förenade dem med S., men vid sista sekelskiftet, sedan Sala hytta nedlagts, återställde man de naturliga förhållandena, ref fördämningen vid Kölfors, upptog en stor hufvudgraf genom de tre uppdämningarna, så att Hallaren sänktes betydligt och", "headword": ""}
{"text": "Andhåla, bot. Se Blad.", "headword": "Andhåla"}
{"text": "Runmynder . Se Runor, sp. 1214-15.", "headword": "Runmynder"}
{"text": "Brophy [bråfi], Truman William, amerikansk tandläkare, f. 1848 i Cook county, Illinois, graduerades vid Pennsylvania universitet till och vid Rush universitet till med. doktor. B., som är ordförande i undervisningsrådet i Federation dentaire internationale, är en af samtidens berömdaste tandläkare, bekant särskildt för sina operationer af medfödda gomdefekter. Han deltog i internationella tandläkarkongressen i Stockholm 1902. (Ugn).", "headword": "Brophy"}
{"text": "Jolys färgfotograferingsförfarande. Se Joly, J., och Fotografi, sp. 1003.", "headword": "Jolys färgfotograferingsförfarande"}
{"text": "Pohjola. Se Pohja.", "headword": "Pohjola"}
{"text": "Marktshhrejer (T. marktschreier, af markt, marknad, och schreien, skrika), qvacksalvare, som fordom ströko omkring på marknader samt ljudligen utropade och prisade sina varor. I K. I. Hallmans lustspel »Tillfälle gör tjufven» och »Skeppar Rolf» äro marktschrejer införda såsom storpratande förevisare af »rariteter».", "headword": "Marktshhrejer"}
{"text": "Vid nutidens moderna landfästningar uppställes den fasta artilleribestyckningen i allmänhet i pansartorn, hvilka erhålla synnerligen stora dimensioner, beroende däraf, att man önskar skydda så stor del som möjligt af pjäsen under pansar (vid kust- och fartygsartilleri är däremot en stor del af pjäsen alltid oskyddad, äfven om den är monterad i pansartorn). I afseende på pjäsernas taktiska användning vid en landfästning särskiljer man artilleri-stridspjäser och stormpjäser, i", "headword": ""}
{"text": "Gyllenåder . Se Hemorrojder.", "headword": "Gyllenåder"}
{"text": "Johannes döparens dag. Se Midsommardagen.", "headword": "Johannes döparens dag"}
{"text": "Under denna period, som sträcker sig till Fredrik III:s död (1670), gjorde företrädesvis holländskt inflytande sig gällande. Kristian V:s regering betecknar, genom införandet af den franska smaken, en omkastning i alla konstriktningar. Men den franska konstens mera lätta och prunkande väsende förjagade ännu icke helt och hållet det gamla holländska allvaret, och äfven italienskt inflytande kan skönjas här och der (t. ex. i det under Fredrik IV af v. Platen, efter en främmande ritning,", "headword": ""}
{"text": "*Berryer, P. A. Hans tal utgåfvos samlade under titlarna Discours parlementaires (5 bd, 1872–74) och Plaidoyers (4 bd, 1875–78). 1879 restes i Palais de Justice i Paris hans staty (modellerad af Chapu). Jfr Lacombe: »Vie de Berryer») (1895).", "headword": "*Berryer"}
{"text": "Landtfår, benämning på får, tillhörande någon oförädlad landtras (se d. o.). Sveriges fårstock består öfvervägande af landtfår. H. F. Landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål, förv., bildades 1902 och ställdes under Statskontorets förvaltning. Dit ha först och främst anvisats öfverskotten vid försäljning af gardestomterna i Stockholm samt försäljningsmedlen för en mängd tomter och byggnader, hvilka förr varit använda för krigsändamål, men i senare tider", "headword": ""}
{"text": "Hydrocorisæ, zool. Se Gymnocerata och Skinnbaggar.", "headword": "Hydrocorisæ"}
{"text": "Nordfolden [ncorf-], härad och socken kring fjorden med samma namn, n. ö. om Bodö, Nordlands amt, Norge, gränsar till Lule lappmark (Sverige) i trakterna af Jukkasjärvi. Området är rikt på fjäll med många 1,000 m. höga eller ännu högre tinnar (Kirkivarre, nära svenska gränsen, 1,306 m.). S. om fjorden stiger fjället plötsligt till en höjd af 1,000 m., och uppe på denna sockel utbreder sig till ett omfång af 4,5 kvkm. snövidden Heldalsisen (högsta uppmätta punkten 1,361 m.). Areal 533,06 kvkm. (hvaraf 43,1", "headword": "Nordfolden"}
{"text": "Thott, Reedtz-. Se Reedtz-Thott.", "headword": "Thott"}
{"text": "Rumma, sjöv. Se Rymma.", "headword": "Rumma"}
{"text": "Hjulverk, mek., en sammansättning af flere hjul, afsedd att öfverföra en rörelse eller en kraft. Detta kan ske på flere sätt, såsom genom omedelbar beröring mellan hjulens böjda ytor, i hvilket fall friktionen mellan dessa åstadkommer förbindelsen; genom snören, linor eller remmar; genom kuggar, gripande i hvarandra. Man benämner äfven hjulverk den del af ett ur, hvarigenom visarna erhålla en likformig omvridning samt regulatorn sin rörelse. G. R. D.", "headword": "Hjulverk"}
{"text": "Eoler, Æoler, Aioler (grek. Αἰολεῖς, lat. Æoles och Æolii), en af grekernas hufvudstammar, ledde enligt sagan sitt ursprung från Hellens son Aiolos och sammanföllo åtminstone delvis med den homeriska tidens akéer. Af de gamle författarna omtalas de såsom bosatta i Tessalien, Beotien, Elis, Messenien, Lokris, Etolien m. fl. delar af Grekland. Ända in i senare tider har det varit brukligt att såsom eoler beteckna alla de greker, hvilka man icke hade anledning att räkna vare sig till den doriska eller ti", "headword": "Eoler"}
{"text": "Centrophorus , zool., hajsläkte, tillhörande fam. tagghajar. Ryggfenornas tagg är stundom så liten, att den döljes under huden. Munnen är vid. Underkäkens tänder hafva utåt riktad spets, öfverkäkens äro riktade nedåt, trekantiga eller smala. Hos somliga arter äro hudtänderna bladformiga, stjälkade eller försedda med ribbor. Nio arter äro kända från nordamerikanska och sydeuropeiska kuster, Japan m. fl. st. De torde lefva på större djup än andra hajar. L-e.", "headword": "Centrophorus"}
{"text": "Helgesta, socken i Södermanlands län, Villåttinge härad. 7,284 har. 1,156 inv. (1908). H. bildar med Hyltinge ett alternerande konsistoriellt och till egaren af Sparreholms säteri patronellt pastorat i Strängnäs stift, Villåttinge kontrakt.", "headword": "Helgesta"}
{"text": "Lamium L., blindnässla, plister, korsnäta, bot., ett örtslägte inom nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia L. Blomkronan är läppformig, med öfre läppen hvälfd öfver knapparna å de tvåväldiga 4 ståndarna. Den nedre läppens sidofllkar äro ganska små, tandlika; mellanfliken är vidgad från smal bas. Hithörande arter äro medelstora eller mindre örter med korsvis motsatta blad, i hvilkas vinklar med den fyrsidiga stjelken sitta oftast relativt stora hvita eller röda blommor i till hvarandra närmade kransar", "headword": "Lamium"}
{"text": "Ekplanteringsfonden , förv., en fond, som kom till stånd 1830 därigenom, att afgifterna för rättighet att fälla ek på skattejord och säterier då blefvo reglerade. Dessa afgifter, den s. k. ekskogslösen, levererades i landtränterierna och tillgodofördes en nybildad, af Riksgäldskontoret förvaltad fond för ekplanteringshagars anläggning, till fyllande af statens framtida behof af ekvirke till krigsskepp. Fonden upphörde vid skogsstatens omreglering, genom k. brefvet 10 dec. 1869, och dess dåvarande behållning, 528,67", "headword": "Ekplanteringsfonden"}
{"text": "Gälarna, liten stad i prov. Antofagasta, Chile, vid floden Loa och järnvägen Antofagasta-La Paz. 2,200 m. ö. h. C. är den enda plats på denna järn- väg, där dricksvatten kan fås. I närheten rika kop- pargrufvor. Omkr. 1,000 inv. Calamichthys, zool. Se Crossopterygii. Calanidæ, zool. Se Loppkräftor. Cälärasi, stad. Se Kalarasch. *Calas, J. Titeln på E. Hertz bok (sista raden) är Voltaire und die französische strafrechtspflege im 18. jahrh. (1887).", "headword": "Gälarna"}
{"text": "Bland allmänna bibliografier kunna ock de s. k. författar- och litteraturlexika räknas, bland hvilka här endast några större och mera omfattande må nämnas, såsom Jöcher, (175087), Rotermund (1810 Dantès, (1875Dictionnaire universel des littératuresDictionnaire des contemporains (6:e uppl. 1893, med suppl. 1895), Bornmüller. Biosraphisches schriftstellerlexikon der gegenwartDictionnaire international des écrivains du jour (1888-91), hvarjämte de i olika länder utgifna biografiska", "headword": ""}
{"text": "Africus (lat.), (näml. vinden, it. affrico l. affricino), sydvästvinden. Se Vind.", "headword": "Africus"}
{"text": "Mjältbrand hos människa är jämförelsevis sällsynt och iakttages endast hos individer, som komma i närmare beröring med mjältbrandssjuka djur eller med material från i mjältbrand döda djur, såsom skinn, hår och ull. Af mjältbrand hos människa kan man särskilja tre former, som motsvara sjukdomens primära lokalisation alltefter de olika ingångsportar, genom hvilka mjältbrandsbacillen intränger i människokroppen, och benämnas hud-, lung- och tarmmjältbrand. Hudmjältbrand", "headword": ""}
{"text": "Oktan, kem., ett kolväte af sammansättningen C tillhörande paraffinerna (se d. o.).", "headword": "Oktan"}
{"text": "Hlávka, Josef, bömisk arkitekt, f. 1831, d. 1908, var Ferstels medhjälpare vid byggandet af Wiens Riksbank och Votivkyrkan samt medverkade vid uppförandet af Operahuset där. Sedermera utförde han den ortodoxa kupolkatedralen m. fl. monumentala byggnadsföretag i Czernowitz, vann därigenom rikedom och kunde utöfva storartad välgörenhet i det slaviska Böhmen. Han grundade ett studenthem i Prag och stiftade 1890 den tjechiska Frans-Josef-akademien för vetenskap, vitterhet och konst, hvars förste president", "headword": "Hlávka"}
{"text": "Minturno [-tornå], stad i italienska prov. Caserta, vid Appiska vägen och Garigliano. 5,014 inv. (1901; som kommun 9,843 inv.). Det motsvaras af den forntida af ausonerna anlagda staden Minturnæ, som blef romersk koloni 295 f. Kr. I de stora, af Liris bildade träsken, där nymfen Marica hade en helig lund och ett tempel, låg Marius gömd flera dagar (år 88 f. Kr.), sedan Sulla förklarat honom fågelfri. Ruiner af teatrar m. m. finnas af den gamla staden. Under den äldre medeltiden hette M. Trajectum, senar", "headword": "Minturno"}
{"text": "I Y. funnos 1915 inalles 141 handlande med en uppskattad årlig inkomst af 485,875 kr. Antalet handtverkare var 1920 154. Y:s industri har under de sista 50 åren i jämförelse med många andra skånska städers gått tillbaka. 1919 funnos 42 fabriker med 569 arb. och ett tillv.-värde af 13,932,998 kr., tax.-v. af 1918 års inkomst af industri var 895,178 kr. Det sista fredsåret, 1913, uppgingo fabrikerna till 37 med 748 arb. och tillv.-v. af 16,541,834 och en inkomst af 1912 års rörelse af", "headword": ""}
{"text": "Rubenson, Mauritz, tidningsman, född i Göteborg d. 27 Aug. 1836, egnade sig åt socker bagareyrket, men idkade derjämte vittert författareskap, hvars första frukter blefvo tvänne historiska skådespel, uppförda å Göteborgs teater. Han blef snart tidningsman, skref från 1864 korrespondenser i »Nya Dagligt allehanda» och ingick 1865 som medarbetare i Göteborgs »Handels- och sjöfartstidning», hvars redaktion han fortfarande tillhör. Såsom denna tidnings »flygande korrespondent» har han författat en mängd rese", "headword": "Rubenson"}
{"text": "Borg, sjöv., begagnas mest i sammansättningar och betecknar i allmänhet tåg, kättingar o. d., som användas att förstärka andra tåg, kättingar o. s. v., för att under hårdt väder hindra rår, stänger, bommar m. m. att springa af: borgbrass, borgbardun, borgstag, borgtalja (stött-talja) o. s. v. Borg kallas äfven den kätting, hvaruti underrån (fockrån, storrån och beginerån) hänger. På större örlogsfartyg består borgen af tre delar: borgstroppen, som sitter rundt midten af rån; topp- eller långborgen,", "headword": "Borg"}
{"text": "Strathnairn [-närn], Hugh Rose, baron S., engelsk militär, född 1803, ingick 1820 i armén, var under Krimkriget kommissarie i franska hufvudqvarteret och begaf sig vid seapoysupprorets utbrott till Indien, der han 1858 som befälhafvare för en division genom flere segrar kraftigt medverkade till rebellernas undertryckande. Befordrad till general, mottog S. efter lord Clyde högsta befälet i Indien, hvarefter han med ifver egnade sig åt den britisk-indiska härens omdaning och åt att med densamma förena Ostind", "headword": "Strathnairn"}
{"text": "Somasker, motreformatorisk orden, stiftad 1532 af Girolamo Emiliani (d. 1537), uppkallad efter orten Somascho (mellan Milano och Bergamo), 1568 upphöjd till egentlig prästerlig orden, med augustinregeln, för ledning af barnhem och fattighus. Under 1700-talet räknade orden 119 kolonier; nu har den blott 10 i Italien. Hj. Ht. Somateria, zool. Se Andfåglar, sp. 962, och Ejder. Somatisk (grek. somatikos), kroppslig, hörande till kroppen.", "headword": ""}
{"text": "Dansk husflidsselskab. Se Slöjd, sp. 1451.", "headword": "Dansk husflidsselskab"}
{"text": "Grotthuss, Kristian Albrekt. Se Grothusen.", "headword": "Grotthuss"}
{"text": "Prostitutionen har stundom uppfattats som ett slags säkerhetsventil, beredande utlopp åt ett öfverskott af könsdrift, som skulle finnas hos männen. Denna uppfattning är i flera afseenden betänklig. Könsdriftens biologiska ändamål är släktets vidmakthållande. Liksom hvarje annan drift företer den emellertid en tendens att svälla ut och kräfver därför en viss naturlig begränsning. Prostitutionen innebär emellertid långt ifrån en sådan begränsning. Den gynnar", "headword": ""}
{"text": "De iriska sagorna äro på prosa, men i dem finnas liksom i vår Saemunds-edda partier på vers, än lyriska, än dramatiska, monologer och dialoger, understundom till sådant antal, att de skymma sjelfva prosaberättelsen. Namnen på de skalder, som diktat dessa poetiska delar af sagorna, hafva förblifvit okända; men de pläga föregås af ett par sådana ord som »Då sjöng ...» eller »Då talade . . .» Cuchullin, Fergus eller någon annan och när sångerna lösgjort", "headword": ""}
{"text": "Frisedel . 1. Krigsv., intyg om befrielse, på grund af kroppsligt fel eller kroppslig svaghet, från skyldigheten att fullgöra värnplikt. Se Frikallelse. 2. Kam., det intyg om gjord anmälan i vederbörlig tullkammare, hvilket en skeppare under tullkontrollens strängaste tid måste skaffa sig, innan last intogs, för att ej riskera konfiskation af varorna. Denna sedel, som innehöll hvarjehanda uppgifter om last, destinationsort, returfrakt m. m., skulle öfverlämnas till den vakthafvande . Frisedeln motsvaras", "headword": "Frisedel"}
{"text": "Grenafylke . Se Grenland.", "headword": "Grenafylke"}
{"text": "Stockholms teckningsläraref örbund. Se T e c k- ningslärarnas riksförbund. Suppl. Stockholms-tidningen står fortfarande under ledning aí Erik B. Rinman som hufvudredaktör och utgifvare. Som andre redaktör tjänstgör sedan 1918 Henning Nelson (f. 1877). Redaktionssekre- terare är Knut Holmberg. Nya medarbetare under senaste årtiondet äro bl. a. filos. licentiat Johan R. Nilsson sedan 1919 (politiska och ekonomiska frågor), filos. licentiat Kjell R. G. Strömberg (lit-", "headword": ""}
{"text": "Johan i akvarell Slaget vid Telningen (1838) och Slaget vid Zinkhofen i Bajern 1796 (1840) och i olja slaget vid Dennewitz (1842), Bivacken före slaget vid Grossbeeren (1844) och Stormningen af Leipzig (1853). Litograferade af Dahlström, fingo bilderna från svenskarnas senaste fälttåg vidsträckt spridning. I utkast föreligga ett par andra kompositioner från Karl Johans krig: Öfvergången af Elbe och Karl Johans möte med de allierade monarkerna efter tredagarsslaget vid Leipzig. 1856", "headword": ""}
{"text": "Geissler, Heinrich, tysk mekaniker, f. 1814, började 1846 arbeta i sitt yrke i Nederländerna och bosatte sig 1854 i Bonn. Genom sina uppfinningar och förträffligt arbetade instrument vann G. stort anseende. Hans termometrar och andra meteorologiska instrument äro af första rang. Såsom glasblåsare är han ännu oöfverträffad. Hans vigtigaste uppfinning äro de efter honom benämnda Geisslerska rören. I samband med denna uppfinning gaf han åt qvicksilfversluftpumpen en ny form, så att den verkligen kunde använ", "headword": "Geissler"}
{"text": "Ægusa. Se Egadiska öarna.", "headword": "Ægusa"}
{"text": "*Reutlingen. Jfr Werner, Gustaf Albert.", "headword": "*Reutlingen"}
{"text": "Devastation (lat. devastatio, af vastus, öde, förödd), ödeläggelse, förhärjning.", "headword": "Devastation"}
{"text": "Eriels . Se Airolo.", "headword": "Eriels"}
{"text": "Protonerna, Förgrodd, bot. Se Mossor. Protonotärius (af grek. prötos, den förste, och lat. notärius, skrifvare) kallas i Konstantinopel den högste andlige näst patriarken. Protonotärius apostolicus är i Eom titeln på sju höga andliga ämbetsmän, hvilka ha om hand och uppsätta kyrkliga dokument, akter och skrifvelsen - Enligt traditionen skall redan Klemens I (d. omkr. 103) ha tillsatt sju notarii regionarii, efter antalet af Korns sju distrikt, för att nedskrifva mar-tyrhistorier. Dessa", "headword": "Protonerna"}
{"text": "Liksom falkarna dresserades fordom arter af höksläktet till jakt, falkjakt. (Med jaktfalk menades på forna tiders jägarspråk en till jakt inöfvad roffågel, ej endast en art af falksläktet.) Sålunda användes dufhöken till jakt på hare, gäss och änder; med sparfhöken jagades dufvor, höns, vaktlar, ripor och lärkor. I vissa trakter af Asien, där ännu i dag bedrifves, torde hökar vara de mest använda roffåglarna. Se vidare Falksläktet, sp. 1317.", "headword": ""}
{"text": "C. Gm. Torchons [tår ja7], fr., bomullsspetsar. Se Spetsar. Torcular Herophili, med. Se Herofilos, sp. 546. Torcy [tårsi], Jean Baptiste Colbert, markis de, fransk statsman, son till Charles Colbert, markis deCroissy. Se Colbert 3. Tord, zool. Se Ale a. Tord (isl. Tfedrör), isländska stormän. Om T. Sturlasson och dennes son T. Tordsson se Island, sp. 938-939, och Sturlungarna. Tord (T hörÖr) Eolbeinsson, isländsk skald, f. 974, d. omkr. 1040, kom 1007 till Norge, där han diktade", "headword": ""}
{"text": "Cerosin, detsamma som ceresin. Se Ozokerit.", "headword": "Cerosin"}
{"text": "Hanstein, Johannes von, tysk botanist, f. 1822, d. 1880, blef 1865 professor i botanik i Bonn och utgaf en mängd värdefulla arbeten öfver växternas anatomi och morfologi, såsom Untersuchungen über den bau und die entwickelung der baumrinde (1853); Die milchgefässe und die verwandten organe der rinde (1864); Uebersicht des natürlichen pflanzensystems (1867); Die scheitelzellgruppe im vegetationspunkt der phanerogamen (1869) och Abhandlungen aus dem gebiete der morphologie und physiologie (1870 ff).", "headword": "Hanstein"}
{"text": "*Anemometer. Om differentialanemometer se d. o.", "headword": "*Anemometer"}
{"text": "Torfven lufttorkas alltid på sjelfva torfmossen, och torkningen påskyndas derigenom att teglen emellanåt vändas på olika sätt samt hopsättas i staplar och högar. För att göra sig mera oberoende af väderleken samt för att vinna utrymme och minskning i arbetet uppförer man på många ställen torklador af ungefär samma utseende som torkladorna vid tegelbruk, der teglen uppställas på hyllor och således äro lätt åtkomliga för luftens inverkan. I allmänhet användes torfven lufttorkad; men", "headword": ""}
{"text": "Uncia, Lat, hos de gamle romarna tolftedelen af ett ass (se As) såsom vigt eller mynt. Ordet brukades äfven för att i allmänhet beteckna tolftedelen af ett helt. Jfr Uns. R. Tdh.", "headword": "Uncia"}
{"text": "Mineralogi (af mineral och Grek. logos, lära), vetenskapen om mineralen. Mineralogien kan indelas i två afdelningar: den allmänna och den speciella, af hvilka den allmänna mineralogien afhandlar mineralrikets allmänna egenskaper i geometriskt, fysiskt och kemiskt afseende, och den speciella beskrifver mineralens slägten och arter samt ordnar dessa i ett system. De delar af den allmänna mineralogien, hvilka omfatta mineralens geometriska och fysiska egenskaper, benämnas kristallografi (se d. o.). I äldsta", "headword": "Mineralogi"}
{"text": "*Forshem. 6,201 har. 1,848 innev. (1895). Annexet Vedum heter numera Kinne-Vedum.", "headword": "*Forshem"}
{"text": "Roélas [råelas], Juan de las, spansk målare, f. omkr. 1560 i Sevilla, d. 1625 i Olivárez, kallas vanligen el Licenciado (). Han gjorde lärda studier, blef präst, begaf sig öfver till Venezia och målade där för Tintoretto. Hans äldsta bilder påminna dock mera om en efterföljare af Rafael och Michelangelo, ehuru med ett afgjordt spanskt, realistiskt drag, såsom i S. Andreas korsfästelse (Sevillas museum). Mera personligt utvecklad är hans stil i universitetskyrkans altartaf1a, i midten Heliga familjen,", "headword": "Roélas"}
{"text": "Ronchi (af grek. rhenchein, snarka), med. Se Rassel.", "headword": "Ronchi"}
{"text": "Härmfågeln l. Spottfågeln, Mimus polyglottus, zool., hör till trastfamiljen inom tättingarnas ordning af fåglarnas klass. Ofvan är den gråbrun, under ljust brunaktig samt har mörkbruna vingar och stjärt; kroppslängden stiger till 25 cm. Den är hemma i Nord-Amerika, och dess utbredning sträcker sig från Förenta staterna till Mexico och Antillerna. Härmfågeln bygger i skogs- och buskmark samt håller sig särskildt om vintern i närheten af människoboningar. För sin ovanliga förmåga att efterhärma a", "headword": "Härmfågeln"}
{"text": "Börup (Borup), Morten, dansk skolman, bondson, f. omkr. 1445 i byn Börup s. om Aarhus, började sin skolgång först vid 27 års ålder, efter att ha lämnat jordbruksarbetet på grund af rättarens misshandling. Han blef student 1479 och sedermera magister i Köpenhamn, tog doktorsgraden i Köln och blef 1491 rektor i Aarhus. I bortåt 30 år styrde han denna skola, som vann stort rykte; många af reformationstidens mest kände män nämnas bland hans lärjungar (bl. a. Hans Tausen och Johan Friis). B. dog 1526 som", "headword": "Börup"}
{"text": "I. Svartkrutet är en mekanisk blandning af salpeter, kol och svafvel, som vid beröring med en glödande kropp eller på annat sätt upphettad till en viss temperatur antändes och vid sin förbränning hastigt utvecklar en stor mängd gas (krutgas). Svartkrutet är det tidigast använda af de nämnda båda krutslagen. Redan i uråldriga tider voro denna eller liknande blandningar kända och användes på skilda håll för olika ändamål. Till fyrverkeripjäser nyttjades antagligen krut i Kina redan före vår", "headword": ""}
{"text": "Fritrappa . Se Trappa, sp. 620. *", "headword": "Fritrappa"}
{"text": "Vattengas, fys. Se Vattenånga. — Om vattengas och halfvattengas i tekniskt afseende se Generatorgas, sp. 917, och Lysgas, sp. 110. — Vattengasbrännare, Vattengasglödljuset, tekn. Se Glödljus, sp. 1352, 1353.", "headword": "Vattengas"}
{"text": "Månstad omfattar nu 3,898 har, 681 inv. (1924). *", "headword": "Månstad"}
{"text": "Ursa. Se Björn, astron.", "headword": "Ursa"}
{"text": "Stella, lat., stjärna. - Stella polaris, polstjärnan. - Stella n o v a, ny eller temporär stjärna. B-d. Stella, Jacques, fransk målare och gravör, af fiamsk börd, f. 1595 i Lyon, d. 1657 i Paris, var son till den från Flandern invandrade och i Lyon bosatte målaren F r a n 9 o i s Stella (d. 1650), af hvilken åtskilliga goda arbeten bevaras i Lyons kyrkor och kloster. Han begaf sig redan 1616 till Italien, arbetade där i Florens tills, med Callot och", "headword": "Stella"}
{"text": "Telav [-laff], stad i f. d. ryska guv. Tiflis i Transkaukasien, 65 km. n. ö. om staden Tiflis, 740 m. ö. h., nära Kuras biflod Alasan. Omkr. 12,000 inv. Det skall ha grundlagts 893 af den förste konungen af Kachetien (se d. o.), och de många resterna af gamla befästningar och palats tala om dess forna storhet och betydelse. Bördig omgifning med vinodling. (H. W—k.)", "headword": "Telav"}
{"text": "Svea lifgarde , svenska arméns första gardesinfanteriregemente, leder sitt ursprung från den drabantkår, som omgaf de förste Vasakonungarnas person och som lär ha bildats 1526. Drabantkåren synes ha, åtminstone delvis, ingått i det 1613 uppsatta värfvade, mest af tyskar bestående regemente, hvilket under benämningarna Konungens lif- och hofregemente, Gula regementet och Gula brigaden deltog i Gustaf II Adolfs fälttåg i Tyskland. Regementets två första kompanier utgjorde konungens Lifguardie och räknade i sina", "headword": "Svea lifgarde"}
{"text": "Kavaj (af oviss härledning), kort rock med dubbla knapprader och utan skört.", "headword": "Kavaj"}
{"text": "Från och med 1828 utöfvade D. under alla ståndsriksdagar sin representationsrätt såsom medlem af ridderskapet och adeln. Han tillhörde riddarhusoppositionen, som bland sina veteraner räknat hans fader, och deltog flitigt i debatterna. Hans allmänna politiska läggning var en af julirevolutionen påverkad liberalism. Han intog en klart frisinnad ståndpunkt i representationsfrågan och i sådana frågor som om religionsfrihet, judarnas emancipation, tryckfrihetens bevarande, tidsenliga arfslagar,", "headword": ""}
{"text": "C. Grefliga ätten P. 11. Knut Göransson P., krigare, öfver-ståthållare, f. på 1640-talet på Tisselgård i Västergötland, d. 7 aug. 1714 i Stockholm, anställdes helt ung som page vid hofvet, blef 1763 fänrik vid Lifgardet och avancerade under det danska kriget till major vid samma regemente (1679). 1686 befordrades han till öfverstelöjtnant, förflyttades 1696 till chefsposten för Drabanterna till häst och Lifgardet till fot och utnämndes s. å. till friherre. Under Karl", "headword": ""}
{"text": "Erling Stenvägg, norsk partihöfding i 13:de årh., gaf sig ut för att vara son till Magnus Erlingsson och blef af baglerna vald till konung. Men hans makt blef icke långvarig. Sedan han i Nidaros (Trondhjem) öfverfallit birkebenarna och af dem fördrifvits till Bergen, dog han 1207. Y. N.", "headword": "Erling Stenvägg"}
{"text": "*Legouvé. — 2. G. J. B. E. W. L. utgaf 1886–87 Soixante ans de souvenirs (2 bd; 2:dra uppl. i 4 bd 1888).", "headword": "*Legouvé"}
{"text": "Mouchez [mousjē], Amédée Ernest Barthélemy, fransk sjömilitär, astronom, f. 1821, d. 1892, blef underlöjtnant, 1843 och konteramiral 1878 samt s. å. direktor för Paris-observatoriet. Sedan 1873 var han led. af Institutet. Han utförde vigtiga hydrografiska arbeten vid Syd-Amerikas och Algeriets kuster, observerade Dec. 1874 Venuspassagen från ön S:t Paul och inlade stor förtjenst om astrofotografien (se d. o. Suppl.). 1884 uppsatte han »Bulletin astronomique».", "headword": "Mouchez"}
{"text": "Den stjärna, som, så vidt man f. n. känner, har den största parallaxen och sålunda är den, som befinner sig på minsta afståndet från vårt solsystem är α Centauri, en af de ljusstarkaste stjärnorna på södra himmelshemisfären. Dess parallax är 0,76. Sirius har en parallax af 0,32, Vega 0,05 o. s. v. Bland de stjärnor, som ha de största kända parallaxerna, befinna sig emellertid åtskilliga relativt ljussvaga stjärnor, af 8:e och t. o. m. 9:e storleken. Å", "headword": ""}
{"text": "Marlborough-visan [marlbörå- l. målbrå-], hvilken börjar Malbrouck (Malbroug) sen va-t-en guerre, mironton, mironton, mirontaine, på svenska »När Mörbro (Melburn, Malmborg) i krig skulle draga, meletum, tum, tum, mellantalte», diktades om den engelske härföraren Marlborough (se denne) och kom under 1780-talet genom sin näpna melodi på modet såsom vaggvisa vid hofvet i Versailles, spridde sig snart öfver Frankrike och längre samt trycktes (med tillhörande gravyrer) på eldskärmar, solfjädrar o. s. v., liksom den ä", "headword": "Marlborough-visan"}
{"text": "Axolotl, zool. Se Ambystoma. Axtprna, by i Halland, Faurås härad och Svartrå socken. Mellan svenskarna under Jakob Hästesko och danskarna under Daniel Kantzau stod der d. 20 Okt. 1565 ett slag, i hvilket de förre _blefvo slagna. Ax u m, obetydlig ort i abessinska prov. Tigre; fordom hufvudstad i det mäktiga etiopiska (axu-mitiska) riket. Märkliga ruiner. Ay (Ai), liten stad i franska depart. Marne. Utmärkt vinodling. Ayacucho [ajakutsjo]. 1) Depart, i republiken Peru,", "headword": "Axolotl"}
{"text": "Rassen. Se Zibetkattslägtet.", "headword": "Rassen"}
{"text": "Förbundspresidium (T. bundespräsidium), den myndighet i en förbundsstat och ett statsförbund, som har högsta ledningen af förbundets angelägenheter. I den förbundsstat, som kallas Tyska riket, är förbundspresidiet öfverlemnadt åt kronan Preussen, hvars konung såsom detta presidiums innehafvare bär titel .", "headword": "Förbundspresidium"}
{"text": "Ord, som saknas under C, torde sökas under K. hannoveranska huset trohet. Invecklad i biskop Atterburys stämplingar, nödgades C. 1722 fly till Frankrike, men fick 1728 rätt att återvända till England och egnade sig sedan åt historiskt författarskap. Han utgaf först Life of James, duke of Ormonde (2 bd, 1736) och sedan en mycket utförlig History of England to 1654 (4 bd, 1747-55), där för första gången ett försök gjordes att systematiskt anlita otryckt arkivmaterial i större utsträckning för en sammanhängande engelsk historia. C:s stilistis", "headword": "Ord, som saknas under C, torde sökas under K"}
{"text": "*Kolapur, vasallstat, 7,293 qvkm., 913,131 innev. (1891).", "headword": "*Kolapur"}
{"text": "Karahafvet. Se Kariska hafvet.", "headword": "Karahafvet"}
{"text": "Macacus. Se Makakerna.", "headword": "Macacus"}
{"text": "Rättigheten att utan inblandning af stadens öfrige innevånare välja borgmästare bibehöllo städernas borgare ända till 186263 årens riksdag, då rätt till deltagande i dessa val tillerkändes jämväl de personer, som egde att deltaga i val af riksdagsrepresentant inom borgareståndet, hvilket i sammanhang med representationsförändringen 1866 ytterligare utsträcktes till städernas samtlige till deltagande i riksdagsmannaval berättigade innevånare. Men ej endast i fråga om valrätten, utan", "headword": ""}
{"text": "Monasterium, lat. (af grek. monasterion, egentl. ställe, där man lefver i ensamhet, af monos, ensam), kloster, klosterkyrka. Jfr Münster.", "headword": "Monasterium"}
{"text": "Norrländska studenters folkbildningsförening. Se Universitetsutvidgning, sp. 1137. *", "headword": "Norrländska studenters folkbildningsförening"}
{"text": "Rochea DC., bot., ett släkte af 4 grofva, tjockbladiga örter eller halfbuskar, förekommande i Syd-Afrika, hörande till fam. Crassulacecæ. Bladen äro motsatta, sammanvuxna parvis nedtill, med hårig kant. De stora och vackra blommorna ha trattformig, nedtill sambladig krona. Alla arterna odlas i kruka som prydnadsväxter, i synnerhet R. coccinea (Crassula coccinea) med scharlakansröda blommor och R. versicolor med rosenröda eller hvita blommor. R. falcata med tjocka, skärformiga, nästan kantställda grågr", "headword": "Rochea"}
{"text": "Kilkenny-stadgan [kilkeni]. Se Irland, sp. 859. Kilkoppel, skogsv.j ett bomsmide, bestående af två kilformiga järnsprintar förenade med en liten kätting (se fig.). Kilkopplet, som är ett af våra allmännast förekommande tillfälliga flottnings-smiden, användes för att fasthålla två stockar i en flottled vid hvarandra. Sprintärna slås in i resp. stockändar, som genom kopplet sålunda hållas tillhopa. Kilkopplets fördelar ligga i den lätthet, hvarmed man kan fästa eller detsamma.", "headword": "Kilkenny-stadgan"}
{"text": "Graciosa. 1. En af Azorerna, n. v. om Terceira, har en areal af 83 qvkm. och omkr. 10,000 innev. Hufvudort: Santa Cruz, med omkr. 2,400 innev. 2. En af Kanarieöarna, n. om Lanzarote. 27 qvkm.", "headword": "Graciosa"}
{"text": "Stämpfli , Jakob, schweizisk statsman, f. 1820 i Schüpfen i kantonen Bern, d. 1879 i Bern, var först advokat, hvarjämte han uppträdde i Berner zeitung som förkämpe för politisk radikalism. Ifrigt yrkande på en reform af författningen, inkallades han i regeringsrådet i sin kanton 1846 och blef där ledare för finansväsendet, i hvilken egenskap han genomdref införandet af direkt beskattning. 1849 blef S. regeringspresident i Bern, men afgick 1850 tillika med hela den radikala regeringen och egnade sig däref", "headword": "Stämpfli"}
{"text": "Clement, Knut Jungbohn, tysk språkforskare, f. 1803 på den nordfriesiska ön Amrurn, företog 183639 resor genom nordvestra Europa, blef 1841 privatdocent i Kiel och höll der 184148 mycket besökta språkliga föreläsningar. Genom en stor mängd ganska originella och skarpsinniga skrifter har C. bemödat sig att höja det friesiska folkets nationalmedvetande. I flere af dem visar han sig vara en varm vän af Schlesvig-Holstein.", "headword": "Clement"}
{"text": "Ratingen, stad i preussiska regeringsomr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), genom jernväg förenad med Düsseldorf. 5,561 innev. (1885).", "headword": "Ratingen"}
{"text": "Bo (af fsv. bol, gård, hufvudgård, bostad), jur., utmärker i sammansättningarna konkursbo, dödsbo och äkta makars bo förmögenhet, tillhörig en person eller ett flertal i ekonomisk gemenskap, eller (vanligare) förmögenhetens bruttotillgångar utan afdrag för gälden. I lagrum, hörande till 1734 års lags ursprungliga text, betecknar , såsom bl. a. i , sådan äkta makars egendom, som är föremål för giftorätt, men omfattar i 1898 års äktenskapslagstiftning äfven deras enskilda egendom. I denna senare bem", "headword": "Bo"}
{"text": "Lattra l. Latta (ty. latte), sjöv., smal stång eller bärling, som fästes, , vid vanterna, för att manskapet skall kunna få bekvämt fotfäste under utförandet af vanternas vefling. I fig. betecknar a vant, b vefling, c lattra. Jfr Bärling, Vant och Vefling. H. W-l. Lattuka. Se L a t u k a. Latude [Iaty7d], L e g r i s de, fransk skådespelerska. Se C l a i r o n. Latude [latyrd], Jean Henri, ryktbar fånge i Bastiljen, f. 1725 i Gascogne, d. 1805. Uppfostrad till militär, kom L. 1748 till Paris för a", "headword": "Lattra"}
{"text": "Ängturbin kallas en ångmaskin, vid hvilken ångan verkar på samma sätt som vattnet i en turbin, eller, med andra ord, en turbin, vid hvilken i stället för vatten användes vattenånga. Flere gånger och sedan lång tid tillbaka har man gjort försök att konstruera dylika ångmaskiner, men det är först på de senaste åren, som man i detta hänseende vunnit fullt tillfredsställande resultat. I främsta rummet bör omnämnas den af den svenske ingeniören C. G. P. de Laval 1892 uppfunna ångturbinen, hvilken visat sig eg", "headword": "Ängturbin"}
{"text": "Chaves [sjaves], Emanuel de Silveira Pinto de Fonseca, grefve af Amarante, markis af C., portugisisk revolutionsman. Den 23 Febr. 1823 började han i Villarcal det reaktionära partiets revolution mot 1822 års fria författning. Han samlade trupper i staden Chaves, upprättade ett slags regering och vann en seger vid Santa Barbara; men d. 23 Mars blef han slagen och jagad ur landet. När, ett par månader senare, det konstitutionella partiet föll, återvände han och blef då markis af C. Sedermera stod han i", "headword": "Chaves"}
{"text": "Ribbert , Hugo, tysk läkare, f. 1855 i Hohenlimburg, blef 1878 med. doktor, 1880 docent och 1883 e. o. professor i patologisk anatomi och allmän patologi i Bonn. Han kallades 1892 till ord. professor i Zürich och öfvergick därifrån 1900 till Marburg, flyttade 1903 till Göttingen och 1905 till Bonn. Förutom smärre tidskriftsuppsatser och afhandlingar har R. utgett Lehrbuch der allgemeinen pathologie und der allgemeinen pathologischen anatomis (1901; 4:e uppl. 1911), Geschwulstlehre (1904), Beiträge zur e", "headword": "Ribbert"}
{"text": "Abild, socken i Halland, Halmstads län, Årstads härad. Arealen 13,684 tunnland. 33 1/4 ofm., 25 5/6 fm. mtl. 964 innev. (1874). Patronelt pastorat af 3:dje kl., Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Patronaträtten tillhör egaren af Hjulebergs säteri. Forna namn: Abeld, Abelt, Abolt.", "headword": "Abild"}
{"text": "Arkansas. 1) Biflod till Mississippi, den störste näst Missouri. A. rinner upp på Klippbergen under 39° n. br., genomströmmar Kansas och indianområdet, inträder vid Fort Smith i staten Arkansas, hvilken hon delar i två nästan lika stora halfvor, samt mynnar ut i Mississippi ofvanför staden Bolivar. Längd omkr. 400 mil, hvaraf 1/3 under större delen af året befares af ångbåtar. Strömhvirflar försvåra skeppsfarten i flodens öfre lopp. Öfversvämningar förhindra uppodlingen af hennes stränder. Af Arkansas må", "headword": "Arkansas"}
{"text": "Under sin första lärartid utgaf C. tvenne läroböcker: Svensk etymologi och syntax jemte resolutionsöfningar (1839; 2:a uppl. 1843) och Svensk rättstafningslära (1840; 3:e uppl. 1859), båda afsedda för den förberedande klass, som nybildades samtidigt med C:s inträde vid Visby läroverk. Bland hans öfriga skrifter må nämnas: Trenne vilkor för skolans förkofran (1845), Om dödsstraff och fångvård (1847), Afskedet från skolan eller 91 theser i läroverksfrågan (1858) - teser, i hvilka", "headword": ""}
{"text": "Spinnare, Bombycina, zool., en grupp tillhörande nattfjärilarna (jfr Fjärilar). Spinnarna hafva en tjock, vanligen luden kropp och, hvad hannarna beträffar, kamlika pannspröt. De smärta, vanligen lifligare färgade hannarna äro mycket rörliga, hvaremot de med större bakkropp utrustade honorna ega en mycket underlägsnare flygförmåga, ja inom somliga slägten sakna de senare helt och hållet vingar. Ur äggen, hvilka i regeln beklädas med en ull-lik massa, framkomma larver med vanligen yfvig hårbeklädnad. L", "headword": "Spinnare"}
{"text": "Max Furbringer. orientering under tjocka eller mycket disig luft. Första mistsignalstationen i Sverige var vid Nidin-gen, där en mistklocka uppsattes 1766. De högsta fyrtornen i Sverige näst det på Ölands södra udde äro betongtornet på Understen, i Ålands haf (39,4 m.), järntornet på Rönnskär, i Bottenviken (37 m.), och stentornet på örskär, i Bottenhafvet (32,? m.). Invid farliga undervattensgrund utläggas ofta fyrskepp (se d. o.). - Antalet fyrar, inklusive fyrskepp och", "headword": ""}
{"text": "Dodonaeus, Rembertus, holländsk botaniker. Se Dodoens.", "headword": "Dodonaeus"}
{"text": "Decimalsystem, den mynt-, mått- och vigtsindelning, enligt hvilken hvarje större enhet innehåller 10 (eller någon dignitet deraf) enheter af den närmast mindre. Denna indelning erbjuder stora fördelar vid alla reduktioner och är numera, under olika former, antagen i de flesta land. Sveriges nu gällande decimalsystem infördes 1863 i st. f. den gamla tolftindelningen (duodecimalsystemet). Det mest genomförda af alla decimalsystem är det franska s. k. metersystemet.", "headword": "Decimalsystem"}
{"text": "Det gamla socialdemokratiska partiet, som 1914 haft 1,085,000 medlemmar, hade 1916 432,619 och 1917 blott 243,061; antalet steg 1919 till 1,012,299 och 1921 till 1,221,059. Det oafhängiga partiet hade 1920 omkr. 1 mill. medl. Det oafhängiga partiet var icke homogent. Det hade en stark vänsterflygel, som helt stod under inflytande af det segrande bolsjevikiska partiet i Ryssland. Den ville, att hela partiet skulle ansluta sig till den 1919 i Moskva bildade Kommunistiska", "headword": ""}
{"text": "Sollicitant , Sollicitation. Se Sollicitera.", "headword": "Sollicitant"}
{"text": "Uppbördsläkare, en före Marinläkarkårens (se d. o.) omorganisation använd benämning på läkare på örlogsfartyg. De kallas numera fartygs-läkare. En fartygsläkare kan dessutom åläggas att tjänstgöra som divisions-, flottilj-, stabsläkare, beroende på sammansättningen af den sjöstyrka, vid hvilken han är kommenderad. J- K- Uppbördslängd, förv. Kronoutskylder, som icke skola upptagas i uppbördsbok (se d. o.), i regel tillfälliga statsskatter, såsom värnskatt", "headword": ""}
{"text": "Axel Oxenstierna, och han var också besluten att icke låta dem gå ur Sveriges ego; men trots hans råd ansåg sig regeringen böra lemna dem, i betraktande af de svårigheter, som voro förenade med deras bibehållande. Till allt annat kom, att Sverige, om det ville behålla det preussiska guvernementet, hade att vänta nytt krig icke blott med Polen, utan äfven med Danmark, hvilket liksom sjömakterna var mycket besväradt af preussiska tullarna. Genom stilleståndsfördraget i Stuhmsdorf", "headword": ""}
{"text": "Korsar (Sp. corsario, af corsa, utflykt till sjös, af Lat. cursus, lopp), urspr. ett af barbaresk-staterna utrustadt kaparefartyg; kaparefartyg i allmänhet; fribytare, kapare. Jfr Kapare, Kryssare och Pirat.", "headword": "Korsar"}
{"text": "Upptäckare vid lås. Se Lås, sp. 157. Upptäckt. Se Uppfinning.", "headword": ""}
{"text": "Octopus Lam., zool., ett slägte af kl. Cephalopoda (hufvudfotingar) inom Mollusca (blötdjuren), bildar typen för en egen familj, Octopidae, och karakteriseras af 8 långa armar, hvilka vid basen äro förenade med en hudfåll och hafva 2 rader af sugvårtor. Särskilda fångarmar saknas. Ögonen äro relativt små. Kroppen är rundad, saknar inre skal, har blott 2 gälar i mantelhålan och är försedd med bläcksäck. O. vulgaris L. förekommer allmänt vid Medelhafvets stränder, der den räknas bland »frutti di mare» (»", "headword": "Octopus"}
{"text": "Nät . 1. (Garn) Ett af garnmaskor bestående fiskredskap, som står eller flyter vertikalt i vattnet och för sådant ändamål är försedt med flöten i öfre kanten och sänken uti den nedre. Vid tyngre garn begagnas ej sänken, emedan nätet hålles i ställning genom sin egen tyngd. Af nät finnas mångfaldiga slag, lämpade efter olika fiskarter och fiskesätt. Man kan med användningssättet som indelningsgrund skilja mellan faststående nät och flytande nät ( om dem se Drifgarnsfiske och fig. 1 till art. Fiske)", "headword": "Nät"}
{"text": "Reina y Montilla [rälja], Manuel, spansk skald, f. 1856 i Puenta Genil, d. 1905. R. var ett verkligt skaldetemperament; hans fina, blida och vemodiga diktning var starkt påverkad af Nuñez de Arce. Utom en kortare tid, som R. var deputerad och då verkade öfvervägande i filantropiskt syfte, egnade han sig uteslutande åt diktning. Redan med sina två första dikter, La musica och La vida, väckte han en mindre vanlig uppmärksamhet, som ökades med Andantes y elegias (1876), hvilket följdes af Cromos y acuarelas (1878)", "headword": "Reina y Montilla"}
{"text": "Gourmand [-mang], Fr. (enl. Diez af gourmet, se d. o.), fråssare, finsmakare. I Sverige nyttjas ordet endast i den sistnämnda betydelsen.", "headword": "Gourmand"}
{"text": "Tjärfärger, kem., gemensam benämning på de färgämnen, som erhållas genom kemisk behandling af stenkolstjärans produkter. Upptäckten och framställningen af dessa ha gått hand i hand med framstegen inom stenkolstjäreindustrien. Så var det tack vare Perkins framställning af mauveïn 1856 och Verguins af fuksin 1858, som man mera i stort började bearbeta stenkolstjäran. Därvid upptäcktes en hel del nya, värdefulla produkter i tjäran, och dessa blefvo i sin tur utgångsmaterial för nya färgämnen, t. ex. det 1869", "headword": "Tjärfärger"}
{"text": "Czaslau [tsjas-], stad i östra Böhmen. Jfr Chotusitz.", "headword": "Czaslau"}
{"text": "Blomgyttring, bot. Se Blomställning. Suppl.", "headword": "Blomgyttring"}
{"text": "Änkan Blom kallas i kägelspelet de käglor, som stå ytterst till höger eller vänster. Änkeblomster, bot. Se S c a b i o s a. Änkedrottning, en regerande konungs i laggiltigt - ej morganatiskt - äktenskap efterlämnade ge- mål. Hon åtnjuter predikatet majestät och intar plats näst efter den regerande konungen och hans gemål. Finnas två änkedrottningar, har änkan efter den senast regerande konungen företrädet. I äldre tider i Sverige anvisades änkedrottning till", "headword": ""}
{"text": "Prekativ (af lat. precari, bedja). Se Modus, sp. 791. Preklusion (af lat. prcecludere, i förväg stänga, afskära, förhindra; fr. forclusion), jur., en borgenärs uteslutande från hans fordran eller åtminstone från möjligheten att på vanligt sätt göra den gällande mot gäldenären som påföljd af borgenärens underlåtande att anmäla sin fordran inom tid, som i offentlig anmaning (proklama, årsstämning; se d. o.) blifvit för viss gäldenärs borgenärer utsatt. Den befrielse, som sålunda kan beredas en gäldenär,", "headword": "Prekativ"}
{"text": "Kurfirsten, berg. Se Churfirsten.", "headword": "Kurfirsten"}
{"text": "Bjäre. 1. Härad i Kristianstads län, ingår i Södra Åsbo och Bjäre domsaga samt i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads fögderi och omfattar socknarna Barkåkra, Rebbelberga, Förslöf, Grefvie, Hjärnarp, Västra Kamp, Torekov, Båstad (med Båstads köping) och Houf. 27,985 har. 13,838 inv. (1903). 2. Kontrakt i Lunds stift, omfattar de fem pastoraten Västra Karup och Torekov; Förslöf och Grefvie; Barkåkra och Rebbelberga; Hjärnarp och Tostarp; Houf och Båstad. 30,188 har. 14,538 inv. (1903).", "headword": "Bjäre"}
{"text": "Då kristendomen slutligen framgick som segrare och blef statsreligion, hade den bl. a. till uppgift att utrota alla hedna föreställningar eller, om detta ej läte sig göra, att omkläda dem till kristna. Otaliga voro de strider, som kyrkan hade att utkämpa mot dem, som dyrkade källor och vatten. Så förbjuder konsiliet i Arles (452) brännandet af ljus vid källor och träd; S:t Elygius gör detsamma 586, och många sådana förbud skulle kunna framletas från skilda tider och", "headword": ""}
{"text": "Schorlemer-Alst, Burghard von, friherre, tysk politiker, född på Herringshausen vid Lippstadt 1825, var ulanofficer 184557 och har sedan dess egnat sig åt landthushållningens utveckling. Som medlem af preussiska abgeordnetenhaus sedan 1870 och af tyska riksdagen 187085, har han tillhört det ultramontana partiet samt med ytterlig hänsynslöshet uppträdt mot Bismarck i debatterna om jesuiternas utvisning, om de s. k. majlagarna och landstormen.", "headword": "Schorlemer-Alst"}
{"text": "Vidare innehåller stadgan bestämmelser om villkoren för uppförande af afträden, svinhus, fähus, stall, gödselstackar m. m. samt bestämmelser om sopors förvaring, affalls och orenlighets afföring m. m. Hvad i förordningen stadgas om stad gäller i tillämpliga delar äfven för köping, hamn, fiskeläge och annat ställe med större sammanträngd befolkning, där K. M:ts befallningshafvande efter vederbörandes hörande sådant förordnar genom beslut, som skall underställas K. M:ts pröfning. I öfriga fall", "headword": ""}
{"text": "Fiorelli, Giuseppe, italiensk arkeolog, f. 1823, erhöll redan 1845 uppsigten öfver utgräfningarna i Pompeji, men blef 1849, af politiska skäl, afskedad från denna befattning. 1860 flck han öfverinseendet öfver södra Italiens fornlemningar, utnämndes samtidigt till professor i arkeologi i Neapel, men lemnade denna plats 1864, då han i Pompeji upprättade en arkeologisk skola. 1862 blef han föreståndare för nationalmuseum i Neapel och 1875 högste chef för alla de italienska museerna och utgräfningarna. S", "headword": "Fiorelli"}
{"text": "De tider, som motsvara de förnämsta i bruk tagna zonerna, ha erhållit följande namnbeteckning: Land Meridian Tidsskillnad Anm. Bulgarien .................................................... Greenwich + 2^ Qm O-9 legal tid Canada; Nova Scotia .................................... » - 4 O O » » » ; New Brunswick ................................ »", "headword": ""}
{"text": "Con festività (it.). Se Festivo.", "headword": "Con festività"}
{"text": "Æolisk. Se Eolisk.", "headword": "Æolisk"}
{"text": "Juegos florales [choeles], katal. Jochs florals, spanska ”blomsterlekar”, lyriska pristäflingar, härledande sig från de i Toulouse 1323 stiftade ”Jeux floraux” (se d. o.). Från slutet af 1300-talet anställdes i Katalonien och Aragonien dylika ”blomsterlekar”, som fingo fast form genom det af Juan I i Barcelona 1393 grundade El consistorio de los juegos florales. Prisen utgjordes af olika slags blommor, dels naturliga, dels af guld, silfver etc., hvarvid violen utdelades för elegi eller idyll, liljan för hymn t", "headword": "Juegos florales"}
{"text": "Åsheda, socken. Se Åseda.", "headword": "Åsheda"}
{"text": "Durukulin, zool. Se Mirikinan.", "headword": "Durukulin"}
{"text": "Appelberg, Karl Magnus, stiftare af ordenssamfundet S. H. T., f. 16 nov. 1826 i Göteborg, blef 1843 student och 1850 filos. kandidat i Uppsala samt stiftade där s. å. nämnda samfund. 1851 filos. doktor, tog han 1859 med. licentiatexamen samt utnämndes 1861 till andre bataljonsläkare vid första lifgrenadjärregementet, 1862 till förste bataljonsläkare och 1873 till regementsläkare. 187994 var han fördelnings-(fält-)läkare inom andra arméfördelningen. Till nämnda samfunds publikationer har A. lämnat bidrag p", "headword": "Appelberg"}
{"text": "Ness, flod i norra Skotland, grefskapet Inverness, flyter genom den 35 km. långa sjön Loch Ness (som medelst Kaledoniakanalen är förenad med Moray firth och Loch Oich) samt faller vid staden Inverness ut i Moray firth.", "headword": "Ness"}
{"text": "Paraklet (Grek. parakletos), ett i Nya testamentets grekiska text förekommande ord, som i den svenska öfversättningen återgifves med hugsvalare, försvarare. Paraklet (sv. öfvers. försvarare) kallas i Joh. 1:sta bref 2: 1, 2 Jesus såsom den, hvilken är försoningen för verldens synder och derför äfven efter sin död och sitt förhärligande förer syndares talan hos Gud. I Johannes-evangeliet (14: 16) åter säges paraklet (sv. öfvers. hugsvalare) vara »sanningens ande», som Fadern skulle gifva dem efter hans b", "headword": "Paraklet"}
{"text": "Berg, G. Ruben G:son, har vidare skrifvit bl. a. Moderna amerikaner (1925; litteraturbilder). Han är biträdande redaktör för Nordisk familjeboks 3:e uppl. B:s porträtt ses å pl. Sällskapet Iduns nämnd till art. E. Österman. Suppl. °", "headword": "Berg"}
{"text": "Båg-skatten, kamer., en personlig afgift, som fordom årligen till kronan erlades med 8 öre s:mt af hvarje manlig individ bland allmogen inom Herjeådalen. 1848 betaltes denna skatt för sista gången och utbyttes derefter mot mantalspenningar. Kbg.", "headword": "Båg-skatten"}
{"text": "Vlahutä [-chots?], Alexandru, rumänsk författare, f. 5 sept. 1858 i Plesesti, distriktet Tutova, d. 19 nov. 1919 i Bukarest, skref påverkad af den store skalden Eminescu (se d. o.) i Convorbiri lite- rare och andra publikationer dikter, samlade under titeln Poezii (1887-1915, prisbelönt 1919 af Rumänska akad.), dessutom noveller och novellsam- lingar: Nuvele (1886), Icoane sterse (Svunna bil- der, 1895), In vâltoare (I hvirfveln, 1896, 2 uppl. 1901), Clipe de liniste (ögonblick af ro; 1899, 3", "headword": "Vlahutä"}
{"text": "Af de bägge kloster, som funnos i S., var det ena för dominikan-munkar, det andra för nunnor af augustin-orden. Det förstnämnda omtalas 1291 såsom nedbrändt, i anledning hvaraf ordens provinsialmöte anhöll hos rikets råd, att det måtte fortfarande få uppbära den fattigtionde som varit anslagen, på det klostret måtte kunna blifva å nyo uppbygdt. I det nya klostret uppfördes ett kapell till S:t Görans ära, och från åtminstone 4 af häradena i Östergötland", "headword": ""}
{"text": "Holsteinsminde [-minne], dansk uppfostringsanstalt för fattiga och föräldralösa barn af bägge könen, 15 km. från Næstved, grundlades 1833 af länsgrefve F. A. Holstein på Fuirendal, men flyttades 1840 till sin nuv. plats, som förr hette Hjortholm. Anstalten styrdes till 1870 af A. Stephensen och 1879—96 af L. Budde. E. Ebg.", "headword": "Holsteinsminde"}
{"text": "*Sjuhundra härad omfattar socknarna Skederid, Rimbo, Rö, Fasterna. 29,100 har. 4,698 innev. (1897).", "headword": "*Sjuhundra härad"}
{"text": "M. var en liten handelsplats redan i början af 800-talet, men erhöll sin egentliga uppkomst genom kejsar Otto den store (936973). 968 blef staden säte för en ärkebiskop, hvilken fick värdigheten af Tysklands primas och sträckte sin myndighet öfver stiften Meissen, Merseburg, Naumburg (Zeitz), Havelberg, Brandenburg samt till slutet af 12:te årh. äfven öfver Lebus och Posen. I 13:de årh. hade M. blifvit en blomstrande handelsstad och en vigtig medlem af hansan. Dess tidigt inrättade", "headword": ""}
{"text": "Morrison [magisen], Robert, den förste protestantiske missionären i Kina, f. 15 jan. 1782 i Bakers Green, Northumberland, England, d. 1 aug. 1834 i Kanton, var sin farbrors medhjälpare som skolästmakare, men fortsatte därunder sina studier, genomgick teol. seminariet i Hoxton, antogs 1804 i Londonmissionssällskapets tjänst och utsändes 1807 som dess förste missionär till Kina. Från 1809 till sin död var han translator vid engelsk-ostindiska kompaniets faktori. Där nedlade han ett betydande arbete som ba", "headword": "Morrison"}
{"text": "Barnay, Ludwig, en af Tysklands förnämste skådespelare, tillika en energisk och klok teaterledare, f. 1842 i Budapest, egnade sig vid aderton års ålder åt scenen och vann der snart afgjord framgång i hjelteroller, var kortare tider anställd vid teatrar i Leipzig (1868) och Weimar, 1870–75 vid stadsteatern i Frankfurt a. M. och 1875–80 vid den i Hamburg. 1881 uppträdde han med Meiningarnas trupp i London, 1882 företog han en turné i Amerika, 1883 vardt han medlem af den nya Deutsches theaters trupp i Be", "headword": "Barnay"}
{"text": "Egeberg, Kristian August, norsk läkare, f. i Kristiania d. 5 Aug. 1809, blef student 1827, aflade medicinsk ämbetsexamen 1833, tjenstgjorde 183453 som militärläkare och egnade sig derefter uteslutande åt enskild praktik. 1858 blef han medlem af Videnskabs-selskabet i Kristiania. E. gaf upphofvet till de skandinaviska naturforskaremötena. På hans föranstaltande samlades nämligen för första gången (i Göteborg 1839) naturforskare och läkare från alla de skandinaviska landen. Y. N. 1.", "headword": "Egeberg"}
{"text": "Från och med 1884 har uppmätningen af brännvinet för skattens påförande skett medelst kontrollapparater, konstruerade af Gebrüder Siemens i Berlin. Dessa apparater äro mycket sinnrikt inrättade och angifva direkt såväl antalet liter brännvin, som passerat genom apparaten, som ock antalet till normalstyrka (50 volymprocent) reducerade liter af samma brännvin, hvadan apparaten automatiskt utför den för skattens beräkning nödiga reduktionen. Brännerivittnena", "headword": ""}
{"text": "Hohenheim, kungligt slott i würtembergska kretsen Neckar, s. om Stuttgart. Landtbruks- och forstakademi (grundad 1817). Landtbruks- och trädgårdsskola. Fabrik för tillverkning af åkerbruksredskap.", "headword": "Hohenheim"}
{"text": "Bleke, geol., kallas i dagligt tal ett hvitt, löst och affärgande, hufvudsakligen af kolsyrad kalk bestående, pulverformigt ämne, som med olika mäktighet (från några tum ända till flere fot) ofta träffas utbredt, vanligen under torf, å bottnen af dälder, kärr och andra sanka ställen, i trakter, der kalkstensberg eller i allmänhet kalkrika bergarter förekomma. Vleket, som egentligen är en jordformig varietet af kalktuff, har bildats derigenom att kolsyrad kalk skilts ifrån dermed mättadt dagvatten. Änn", "headword": "Bleke"}
{"text": "Bodmer, Johann Jakob, schweizisk estetiker och poet, f. 1698 i närheten af Zürich, beträdde först köpmannabanan, men öfvergaf den snart för att ostörd kunna egna sig åt poesien och de historiske vetenskaperna. Under sina studier af de gamle klassikerna och af utlandets literatur kom han allt mer att inse den dåvarande tyska poesiens smaklöshet och fattigdom samt beslöt att uppträda som literär reformator. 1721 började han i förening med sin landsman Breitinger utgifva tidskriften Discourse der mahler,", "headword": "Bodmer"}
{"text": "Cycadites Brongn., paleont., de fossila cykadéblad, hvilka närmast öfverensstämma med bladen hos det nu lefvande slägtet Cycas och sålunda hafva blott en enda nerv i hvarje bladflik. De finnas med säkerhet åtminstone redan inom triasformationen och likna vanligen mest den grupp inom det nu lefvande slägtet, hvilken representeras af Cycas revoluta. Man har derjämte funnit de fröbärande bladen, kallade cycadospadix, hvilka äfven till sin byggnad ganska mycket öfverensstämma med motsvarande organ hos Cycas.", "headword": "Cycadites"}
{"text": "*Roulers. Se Rousselaere (äfven i Suppl.).", "headword": "*Roulers"}
{"text": "Caulonia , stad i italienska prov. Reggio di Calabria, vid floden Alaro och den kalabriska kustbanan. 9,186 inv. (1901). C. hette förr Castelvetere och har först på senare tid fått namnet C., efter det antika Kaulonia, som låg 7 km. ö. därom vid kusten.", "headword": "Caulonia"}
{"text": "Järbognejs, petrogr. Se Järbogranit.", "headword": "Järbognejs"}
{"text": "Farao, ett slags hasardspel med kort, har sitt namn från en förr efter Egyptens farao uppkallad kortkung och spelas af flera personer, bland hvilka en, , mot de öfrige. Två kortlekar begagnas i spelet; bankören har den ena, och medspelarna erhålla hvar sin hel (13 kort) ur den andra. De få lägga upp och med insats besätta så många kort de vilja. Bankören, som bestämmer poängen, drar åt gången ett kort för sig själf och ett för de spelande. Insatserna på de upplagda kort, som äro till valören desamma", "headword": "Farao"}
{"text": "Rödhajarna, zool. Se Doggfisksläktet.", "headword": "Rödhajarna"}
{"text": "Utflyttningsbetyg, detsamma som flyttningsbetyg. Se Betyg, sp. 179.", "headword": "Utflyttningsbetyg"}
{"text": "Uleåborgs stift är sedan 1923 namnet på Kuopio stift (se Kuopio 5, äfven i Suppl.). Ulfbär, bot. Se Vi bur n um. *Ulff, Gurli J. K., dog 2 juni 1922 i Stock- holm.", "headword": "Uleåborgs stift"}
{"text": "Rete malpighi (lat. rete, nät), anat., det . Se Klo asm a, Läder, sp. 166, och Malpighi, M. Reten (af grek. retina, harts), kem., ett vid destillation af harts eller hartsrik ved erhållet kolväte, C18H18, hvilket äfven anträffats som beståndsdel i några fossila hartser. Reten är metylpropyl-feuantren (se F en an tr en), af formeln: CH3. C6 H3 . CH C3 H7 . C6 H3 . CH! och är sannolikt nära besläktadt dels med harts-syrorna, dels med kolesterin (se d. o. samt Harts). Reten bildar fettglänsande,", "headword": "Rete malpighi"}
{"text": "Aiolos (grek. Aiolos, lat. Æolus), grek. myt., vindarnas härskare. På en ö långt västerut höll han dem fjättrade för att släppa dem lösa på gudarnas bud. Odyssén omtalar A. som en gudarnas älskling; Vergilius gör honom till en gud. Af forntidens senare författare förväxlades A. ofta med eolernas stamfader, Aiolos, ehuru urspr. utan gemenskap med denne, som var son af Hellen (se denne).", "headword": "Aiolos"}
{"text": "Det sagda gäller, vare sig fordringen är fäst vid ett skriftligt dokument (skuldebref) eller icke; endast i det fall att ett sådant dokument är stäldt till innehafvaren eller till viss man eller order gälla andra regler. Jfr Innehafvarepapper. (Se för öfrigt I. Afzelius, Om cession af fordringar enligt svensk rätt, 1876.) I. Afz.", "headword": ""}
{"text": "Luddvårel, bot. Se Arabis. Suppl.", "headword": "Luddvårel"}
{"text": "Count-out [kaunt-aut], eng., räkning af de vid ett parlamentssammanträde närvarande medlemmarna för utrönande af huruvida huset är beslutmässigt eller måste ajourneras.", "headword": "Count-out"}
{"text": "Klaproth [-råt]. 1. Martin Heinrich K., tysk kemist, f. 1743 i Wernigerode, d. 1817, blef biträde på ett apotek i Berlin hos kemisten Valentin. Rose, efter hvars död K. öfvertog apoteket, och fick sin vetenskapliga uppfostran af Roses bägge söner, den sedermera som kemist och analytiker bekante Heinrich Rose och geologen Gustaf Rose. Vid upprättandet af Berlins universitet blef K. därstädes 1810 professor i kemi. K. var en af sin tids mest framstående kemister och den förste, som i Tyskland", "headword": "Klaproth"}
{"text": "De reaktionära tendenser, som ända från början utmärkt A:s regering, framträdde ännu skarpare, sedan Ignatiev afgått 1882 och i hans ställe den fanatiske grefve Dimitrij Tolstoi blifvit utnämnd till inrikesminister. Tolstoi, som fick behålla inrikesministerportföljen ända till sin död, 1889, införde det mest tryckande polistvång på nästan alla lifvets områden. Icke blott tusentals nihilister, utan äfven många oskyldigt misstänkta inspärrades i fängelser eller deporterades till", "headword": ""}
{"text": "Lovosice [låvåsirtse], tjechiska namnet på L o-b o s i t z. ( Lowth [laVth], Robert, engelsk filolog, f. 1710, d. 1787 som biskop i London, utgaf 1753 skriften De sacra poesi hebrceorum (flera uppl.), hvilken väckte stort uppseende både i England och på kontinenten genom den nya inblick den gaf i den gammaltestamentliga poesiens väsen. Lowther [laVtho], gammal engelsk släkt med stora gods i Westmoreland. En gren af ätten erhöll 1640", "headword": "Lovosice"}
{"text": "Smaldjur , jaktv., benämning på yngre hondjur af hjortdjuren. Rådjur kallas omväxlande smaldjur och smalrå. G. G.", "headword": "Smaldjur"}
{"text": "Handeln sysselsätter omkr. 5 1/2 proc. af befolkningen. Varuomsättningen med utlandet har under de senaste åren haft ett medelvärde af omkr. 400 mill. kr. om året. Officiella källor gifva vid handen, att den årliga införseln med omkr. 50 mill. kr. öfverstiger den årliga utförseln. I verkligheten eger likväl icke detta förhållande rum. I D., liksom i alla land med tullfri utförsel, är nämligen beräkningen af exportens värde högst otillfredsställande. Så tages t. ex. åtskilliga", "headword": ""}
{"text": "Kvistaberg , egendom i Bro socken, Uppsala län, vid en vik af Mälaren, omfattar med underlydande gårdar 308 har. Där uppförde egaren, Nils Tamm, 1919 ett astronomiskt privatobservatorium (se fig.), hvars kupol (3,5 m. i genomskärning) och instrument levererats af Carl Zeiss i Jena. Byggnaden är ritad af arkitekt T. Stubelius. *", "headword": "Kvistaberg"}
{"text": "Anakroti l. Anakrotism (af grek. ana, uppåt, och krotos, genom slag uppkommet ljud), en abnorm puls, kännetecknad af ojämnheter å den uppstigande delen af pulskurvan. Se Puls. J. E. J-N.", "headword": "Anakroti"}
{"text": "Lornsen , Uwe Jens, slesvig-holsteinsk politiker, f. 18 nov. 1793 på frisiska ön Sild, d. 13 febr. 1838 (genom själfmord), blef 1816 student och studerade 181819 i Jena, där han slöt sig till den ytterligt revolutionära . 1820 tog han juridisk examen i Kiel och blef 1821 anställd i slesvig-holsteinska kansliet i Köpenhamn, 1826 byråchef där och fick 1830 kansliråds titel samt utnämndes s. å. till på Sild. Utprägladt tysk till sinnelag och tankegång och påverkad af julirevolutionen, ville han väcka en r", "headword": "Lornsen"}
{"text": "Brauer , August, tysk zoolog, f. 3 april 1863 i Oldenburg, d. 10 sept. 1917, blef e. o. professor i zoologi och föreståndare för zoologiska museet i Berlin 1905. B. utgaf en rad arbeten på det embryologiska, djurgeografiska och systematisk- genealogiska området af delvis stor förtjänst, såsom hans undersökningar rörande maskamfibierna (se Amfibier, sp. 827). Beiträge zur kenntnis der entwicklungsgeschichte und anatomie der gymno- phionen och flera meddelanden om djuphafsfiskar (Die tiefseefische, 1908,", "headword": "Brauer"}
{"text": "Karsten, Kristofer Kristian, operasångare, föddes i Ystad d. 9 Sept. 1756. På genomresa till Berlin fick enkedrottning Lovisa Ulrika 1771 höra K. i Ystad och blef så intagen af hans röst, att hon skaffade honom tillfälle att i Stockholm studera musik, hvarefter han uppträdde vid den nybildade operan först som korsångare, sedan (1776) som debutant i operaballetten Adonis, det senare med sådan framgång, att han 1777 sändes till Köpenhamn för att under Potenza utbilda sin sångkonst. Efter återkomsten upptr", "headword": "Karsten"}
{"text": "Skebo, bruk i Ununge socken, Närdinghundra härad, Stockholms län, naturskönt beläget vid sjön Närdingen. Genom en enskild jernväg af 12 km. längd är det förenadt med Hallsta lastageplats vid Edeboviken af Ålands haf. Postadress är Norrtelge. Bruket har såg och masugn samt jordegendom, uppgående till 8 73/216 mtl.; allt uppskattadt till ett värde af 434,600 kr. (1889). Valsverk för plåtar anlades 1815, men nedlades 1871. Skebo gods l. Skedeboholm, som det kallades under 1600- och 1700-talen, innehades", "headword": "Skebo"}
{"text": "Lokomotiv (af Lat. locus, ställe, och movere, flytta), en vagn med en kraftmaskin, nästan alltid en ångmaskin, men någon gång en elektrisk motor, hvilken vagn tjenar till att framdraga andra vagnar på en jernväg. Stundom bygger man s. k. landsvägslokomotiv, hvilka äro afsedda att framgå på vanliga vägar (utan underlag af skenor), men dessa hafva endast undantagsvis fått användning i praktiken. Numera bygger man vanligtvis lokomotivet som en sexhjulig vagn, men i vissa fall har man fyra och i andra fall", "headword": "Lokomotiv"}
{"text": "Rashygien (Eugenik, Rasförädling, Raskultur) är en gren af den moderna hygienen. Den står i nära samband med rasbiologi, som har till mål att vetenskapligt utforska och belysa alla de faktorer, som på ett eller annat sätt förmå förändra den ursprungliga art-, resp. rasbeskaffenheten hos en mer eller mindre stor grupp människor, hvilka stå i ett icke alltför aflägset blodsbandsförhållande till hvarandra (sålunda en släkt, en folkstam, en ras o. s. v.). Rasbiologi fattas ofta i ännu vidsträcktare bemärkels", "headword": "Rashygien"}
{"text": "Platina (Sp., dimin. af plata, silfver), kem., metalliskt grundämne, som 1736 af Antonio d Ulloa anträffades i Brasilien, 1741 af Wood fördes till Europa samt af svensken Scheffer 1752 bestämdes som en särskild, från alla andra väl skild metall. Platinan förekommer sparsamt och alltid i gediget tillstånd, i form af jerngrå korn eller större, oregelbundna stycken, löst liggande i flodsand samt åtföljda af guld, osmium-iridium, kromjern och titanjern. Den anträffas i Ural, på Borneo, i Syd-Amerika, på Sa", "headword": "Platina"}
{"text": "Zunz [tsonts], Leopold, en af den nyare tidens förnämsta judiska lärde, f. 1794 i Detmold, d. 1886 i Berlin, studerade filologi och natur- vetenskap i Berlin och Göttingen samt blef 1820 rabbin vid Nya israelitiska synagogan i Berlin, 1824 medredaktör i och 1839 direktör för ett rabbinseminarium i Berlin, som upphörde 1850. Talangfull och framsynt po- litisk skriftställare med afgjordt demokratisk rikt- ning, blef Z. flera gånger 1849-61 uppställd som", "headword": "Zunz"}
{"text": "Loubat [louba], J. F. Se Vitterhets historie och antiqvitetsakademien, sp. 1257.", "headword": "Loubat"}
{"text": "Ekrene vid Svarta hafvet, hvarjämte Bulgarien förband sig att inom två år slopa befästningsverken vid Russe och Schumen samt i en zon på 20 km. rundt omkring Baltsjik. På slottet Cotroceni utanför B. undertecknades 7 maj 1918 den under namnet kända fredstraktaten mellan Rumänien å ena sidan samt centralmakterna Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Turkiet å den andra. Fredstraktaten utgestaltar närmare de i Buftea (se d. o. Suppl.) 5 mars s. å.", "headword": ""}
{"text": "*Joensuu hade 3,158 innev. 1895 och tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.", "headword": "*Joensuu"}
{"text": "Halmaturus, zool., ett till punghararnas familj inom pungdjurens ordning hörande slägte. Det igenkännes på sina små framben och mycket långa bakben, derpå att den falska kindtanden är liten, saknar skärande egg och ej har längddimensionen större än kindtändernas, samt derpå att nosen är naken och att mellanfoten är lång. Till detta slägte hör ungefär ett tjog arter från Australien och Tasmanien. Af dessa arter blir H. rufus ända till 1,5 m. lång och uppnår en vigt af 85 kg. Färgen är ofvan och på sidorna l", "headword": "Halmaturus"}
{"text": "Dalkeith [dalkith], stad i skotska grefskapet Edinburgh, vid floden Esk. Omkr. 6,000 innev. Jern- och kolgrufvor. Liflig handel.", "headword": "Dalkeith"}
{"text": "Engelbert I, den helige, kurfurste af Köln, f. 1185, förvärfvade vid skolan i Münster en för den tiden stor lärdom och blef redan 1199 domprost samt 1216 ärkebiskop och kurfurste af Köln. Då kejsar Fredrik II drog till Italien, 1220, förordnade han E. till riksföreståndare och sin sons uppfostrare. På en slägtings anstiftan blef E. förrädiskt öfverfallen och mördad i en hålväg vid Gevelsberg, d. 7 Nov. 1225. E. var en af sin tids kraftfullaste furstar. Särskildt minnesvärd är han derför att han i förening m", "headword": "Engelbert I"}
{"text": "Tasiusarsuak. Se Aulaitsivik-fjord. Suppl.", "headword": "Tasiusarsuak"}
{"text": "Bitterfeld [-felt], kretsstad i preussiska regeringsområdet Merseburg (prov. Sachsen), vid floden Mulde. 11,839 inv. (1900). Brunkolsgrufvor i grannskapet. Mångsidig industri. Staden anlades af holländare i 12:e årh.", "headword": "Bitterfeld"}
{"text": "Hans egentliga storhet är att finna i de förtjenster, han inlagt om svenska språket och skaldekonsten. Han viste nämligen att väcka ett lifligare intresse och en större aktning för det dittills så förbisedda och föraktade modersmålet, såväl genom sin ifver för dess renhet hvarom bl. a. ej minst hans verk Gambla Svea och Götha mäles Fatebur, seu Lexicon vocabulorum antiquorum gothicorum vittnar som genom sin för den tiden mästerliga behandling af detsamma. Han har renat", "headword": ""}
{"text": "Finspångsån, sjön Glans största tillflöde, börjar n. ö. om Vättern och afvattnar Storsjön i Närke samt flera sjöar (Ansjön och Lien) i norra Östergötland, mottager från v. Hättorps- l. Godegårdsån samt från s. v. sjöarna Salsterns, Vänsterns och Stråkens aflopp, rinner genom sjöarna Tron och Bönern förbi Finspång, där den bildar ett par fall, samt slutligen genom Dofvern till Glan. Vattenområde (oberäknadt Dofvern) 1,225 kvkm., däraf sjöar upptaga 65 kvkm.", "headword": "Finspångsån"}
{"text": "Épinac . stad i franska dep. Saône-et-Loire, vid Drée.^ 1,539 inv. (1901). Stenkolsgrufvor. Glasbruk.", "headword": "Épinac"}
{"text": "Draugar, nord. myt., en i den fornnordiska litteraturen förekommande benämning på gengångare (spöken), som ännu fortlefver i norska draug, . — Draugadrotten (isl. draugadróttinn), gengångarnas herre, var ett af Odens tillnamn.", "headword": "Draugar"}
{"text": "År 1857 bildades Ångfartygsbefälhafvaresällskapet i Stockholm (»Sällskapet Å. B.»), som har till ändamål bl. a. att i mån af sina tillgångar bereda pensioner och understöd åt dem bland sina medlemmar, hvilka till följd af sjukdom eller andra ömmande omständigheter deraf kunna komma i behof. Vid 1893 års slut uppgick sällskapets pensions- och understödsfond till 110,700 kr. och ledamöternas antal till 250. R. N.", "headword": ""}
{"text": "Studentföreningen , Skandinaviska, i Paris, adr.: Rue Guyot n:r 9, bildades i mars 1926 för att vidmakthålla och främja förbindelserna mellan de skandinaviska studenterna i Frankrike, att genom råd och upplysning främja deras studier samt att sammanföra dem med de franska studenterna och deras organisationer. F. n. äro Sverige, Norge, Danmark och Island representerade i föreningen, men ännu ej Finland.", "headword": "Studentföreningen"}
{"text": "Qvåse (Fornn. Kvásir), Nord. mytol., kallades en man, som enligt myten fick sitt upphof på följande sätt. Åser och vaner, hvilka i tidens början förde krig med hvarandra, spottade vid fredens afslutande samtliga i ett kar, och af detta spott skapades Q., som var så vis, att ingen kunde fråga honom någonting, hvarpå han icke viste reda. Han for vida omkring för att undervisa menniskorna. Under en af dessa färder blef han dräpt af dvärgarna Fjalar och Galar, hvilka blandade hans blod med honing, och de", "headword": "Qvåse"}
{"text": "Duhamel Dumonceau [dyamäl dymå̃så̄], Henri Louis, fransk naturvetenskapsman, f. 1700 i Paris, d. där 1782, medlem af franska vet. akad. 1728, utgaf en mängd arbeten i botanik (växtfysiologi), landtbruk, trädgårdsskötsel, skogshushållning och fiskerinäring, bl. a. Traité des arbres et arbustes, qui se cultivent en France en pleine terre 2:a uppl., 7 bd, 1800—19), Traité des arbres fruitiers (2 bd, 1768; ny upp]. 1808—36) och Traité général des pêches maritimes, des rivières et des étangs (3 bd, 1769—82).", "headword": "Duhamel Dumonceau"}
{"text": "Dalarna. Sp. 784, r. 28 nedifr. läs 205.", "headword": "Dalarna"}
{"text": "Skyddsvärnet, en 9 maj 1910 i Stockholm konstituerad, sedan 1913 själfständigt verksam förening, som i samarbete med andra institutioner eller sammanslutningar i likartadt syfte och intresserade privatpersoner har till uppgift att verka för främjande af det allmänna och enskilda räddningsarbetet bland frigifna fångar, villkorligt dömda, lösdrifvare, alkoholister, prostituerade och i liknande afseenden hjälpbehöf-vande. Initiativ till samfundets bildande togs först och främst af Allmänna svenska", "headword": ""}
{"text": "Deutsche gesellschaft [dö, ett 1862 i Stockholm stiftadt sällskap, som har till ändamål att främja umgänget mellan de i svenska hufvudstaden bosatta tyskarna samt inom sig vårda tysk sed och tyskt väsen. Styrelsen består af fem medlemmar.", "headword": "Deutsche gesellschaft"}
{"text": "Cholula [tsjå-], stad i mejicanska staten Puebla, s. ö. om Mejico. Omkr. 6,000 innev. I trakten finnas stora agave-planteringar. Vid tiden för Mejicos eröfring var C. en af aztekernas mest blomstrande städer och säte för deras religionskult samt egde minst 150,000 innev. Der fans en till ära för guden Quetzacoatl uppförd , bestående af en afstympad pyramid, 53 m. (178 f.) hög och med en grundyta af 11 hekt. (22 tnld).", "headword": "Cholula"}
{"text": "Enligt 1894 års skogsförordning skall ordnad hushållning införas å boställsskogarna. Boställsinnehafvaren får, med iakttagande af hushållningsplan, från skogen hämta sitt husbehof af virke, hvarjämte, hvad de ecklesiastika boställena angår, socknen kan, då tillgång finnes, därstädes bekomma utsyning till kyrko- och prästgårdsbyggnad. Af skogens afkastning, utöfver hvad som åtgår till nämnda ändamål och till bekostande af skogsskötseln, kan boställsinnehafvaren", "headword": ""}
{"text": "Huntington [hantiȵtən], namn på flera städer i Nord-Amerikas förenta stater. 1. Stad i West Virginia, vid Ohio. 11,923 inv. (1900). Statens normalskola. Stora järnvägs- och maskinverkstäder. — 2. Stad i Indiana, vid Little river och Wabash—Erie-kanalen. 9,491 inv. (1900). Järnvägsverkstäder, kalkbrott, trävaruindustri. — 3. Stad i Connecticut. 5,572 inv. (1900). Fabriker för papper och silfvervaror. — 4. Ort i staten New York, på norra stranden af Long Island. 9,483 inv. (1900). Stora tegelbruk (30 mill.", "headword": "Huntington"}
{"text": "Tomacelli [tåmatjälli], Pietro, påfven Bonifacius IX:s egentliga namn.", "headword": "Tomacelli"}
{"text": "Rayon [räjå område. Se Fästningsrayon.", "headword": "Rayon"}
{"text": "Kontraktil (af lat. contrafhere, sammandraga), biol., den organiska substans, som kan sammandragas, t. ex. muskelsubstansen, hvars längdaxel vid sammandragningen (kontraktionen) förkortas, på samma gång som dess tvärdiameter förstoras. Om kontraktila fibriller se Cell, sp. 1382, om kontraktila vakuoler se Infusionsdjur, sp. 610. Le.", "headword": "Kontraktil"}
{"text": "Tower Hamlets [tauör], parlamentsvalkrets i London, omfattande de ö. om Tower liggande stadsdelarna (Bow, Bromley, Limehouse, Mile End, Poplar, S:t George, Stepney och Whitechapel). 451,931 innev. (1891).", "headword": "Tower Hamlets"}
{"text": "Bacterium merismopedioides. Se Potatessjuka, sp. 113.", "headword": "Bacterium merismopedioides"}
{"text": "Syndin 1. Syndinvötn, tre fjällsjöar i Valdres, Kristians amt, Norge: Nordre S. (3,9 kvkm.), Midtre S. (2,8 kvkm.) och Söndre S. (1,3 kvkm.). De två förstnämnda äro förenade genom ett smalt sund (däraf namnet), vid foten af Syndinfjeldene i s. v. Fjällfloden Ala bildar aflopp till Begna (Valdresvasdraget). K. V. H.", "headword": "Syndin"}
{"text": "nlat. , förkortning för nylatinskt.", "headword": "nlat"}
{"text": "Svängningstid , fys. Se Pendel, sp. 388, och Svängningstal.", "headword": "Svängningstid"}
{"text": "Fantoni, Giovanni, italiensk skald, f. 1755, sökte i likhet med Chiabrera införa det antika odet i den italienska poesien och tog dervid Horatius till förebild. Hans på sin tid högt uppburna sånger äro kyliga och affekterade, med undantag af dem, till hvilka han inspirerades af de stora tilldragelserna under franska revolutionen, hvars idéer han lifligt omfattade, och hvarför han under de politiska vexlingarna fick lida både landsflykt och fängelse. Död 1807 som sekreterare vid akademien i Ferrara. F. ä", "headword": "Fantoni"}
{"text": "Tjänande bröder. Se Riddarordnar. I klostren kallas de, som förrätta de husliga sysslorna, tjänande bröder och tjänande systrar.", "headword": "Tjänande bröder"}
{"text": "Lilla beiram. Se Bairam.", "headword": "Lilla beiram"}
{"text": "Antidikomarianiter (af grek. antidikos, eg. motsägare, och Maria), Marias vedersakare, kallades anhängarna af en i slutet af 4:e årh. bland de arabiske kristne rådande åskådning, som bekämpade den alltjämt tilltagande uppskattningen af jungfru Maria. I motsats mot den fromma traditionen, att Maria under beständig virginitet endast och allenast var , voro enligt deras åsikt de flerestädes i Nya testamentet omtalade Herrens bröder jungfru Marias barn med Josef. Biskop Epiphanius på Salamis var detta partis ifrigast", "headword": "Antidikomarianiter"}
{"text": "Liljecrona. Se Lilliecrona.", "headword": "Liljecrona"}
{"text": "Kaalund, H. V., afled d. 27 April 1885. Hans Efterladte digte utgåfvos s. å. af O. Borchsenius, som också har skildrat hans lif i »To digtere» (1886). . E. Ebg.", "headword": "Kaalund"}
{"text": "Till art. Stockholm.   VIII. Bellmans byst (af Byström, 1829) och staty (af Nyström, 1872), Karl XV:s (af Ch. Friberg, 1909), Karl X:s (af Malmqvist, 1917) och Wennerbergs (af K. Eldh, 1916) statyer, Börjesons , Kr. Erikssons och . Vidare märkas där Rosendals slott (se d. o.; nu ett Bernadottemuseum), Nordiska museet, Skansen, Biologiska museet och Liljevalchska konsthallen (1916). På Norra Djurgården ligga Ladugårdsgärdets öfningsfält, omgifvet af gardenas m. fl. kaserner och bekant som mötesplats för socialisternas", "headword": "Till art. Stockholm.   VIII"}
{"text": "Glaukom (Grek. glavkoma, af glavkos, blå- l. grönaktigt skimrande), med., en ögonsjukdom, hvars innersta grund ej ännu är fullständigt känd, oaktadt under de senaste årtiondena ofantligt mycket blifvit skrifvet om densamma. Dess mest framstående symtom är ett ökadt tryck inuti ögat, beroende antingen på en förökad afsöndring af ögats vätskor, särdeles glasvätskan, eller derpå att vägarna för dess normala afskiljande ur ögat äro stängda. Sjukdomen förekommer under två mycket olika former, den ena mera k", "headword": "Glaukom"}
{"text": "Djurvännen, illustrerad månadsskrift, som utgafs 1878—89 på föranstaltande af Svenska allmänna djurskyddsföreningen. Tidskriften redigerades t. o. m. 1887 af G. V. Sjöstedt och därefter af J. G. H. Wennerholm. Dess prenumerationspris var två kr. om året. Den öfverläts 1890 till den ursprunglige förläggaren, L. Hökerberg, och fick en fortsättning i månadsskriften Djurvännernas tidning, som redigeras af denne.", "headword": "Djurvännen"}
{"text": "Douglas [döglas], ö på vestra kusten af nord-amerikanska territ. Alaska, genom Gastineau channel skild från fastlandet. På ön, midt emot Alaskas största stad Juneau, ligger den berömda Treadwell-guldgrufvan, som har den största qvartsstampqvarn i verlden. Qvartsen innehåller icke mer än 4–6 doll. metall på hvarje ton, men är så lätt och billig att bearbeta, att vinsten lär vara kolossal. Det uppgifves från trovärdigt håll, att bolaget, som eger grufvan, afböjt ett köpeanbud på 16 mill. doll., och det d", "headword": "Douglas"}
{"text": "Tyrhaug, en ledfyr af 2:a ordningen, n. ö. om Kristiansund, Norge. Hvitt och rödt ljus, ljusstyrkor 1,500 och 370 normalljus, ljusvidder om 13 och 11 kvartmil. K. G. G.", "headword": "Tyrhaug"}
{"text": "Fiskhök . Se Fiskgjusar.", "headword": "Fiskhök"}
{"text": "Amulett (lat. amuletum, sannol. af arab. hamalet, ), något som bäres på kroppen såsom skydds- [bildtext] Uråldriga egyptiska amuletter. Skarabé-amulett. Pilspets af flinta, infattad i silfver. Nyare amulett från Skottland. eller botemedel mot trolldom, sjukdomar, olyckshändelser o. s. v. Amuletterna äro af många slag och utgöras af de mest olikartade ämnen: stycken af reliker, ädelstenar, metaller, pergamentsremsor, delar af djur och växter o. s. v. För att gifva dem skyddande kraft iakttagas vanligen", "headword": "Amulett"}
{"text": "Wahlgren, Ernst Gotthard, filolog, universitetslärare, f. 20 dec. 1879 i Härnösand, filos. licentiat 1908 och doktor 1915 i Uppsala, blef 1914 docent i romanska språk där samt har tidtals varit t. f. professor i ämnet. Bland hans skrifter må nämnas Ëtudes sur les actions analogiques récipro- ques du parfait et du participe passé dans les lan- gues romanes (i Upps. univ:s årsskrift, I 1914, II 1920), Sur la question de li dit parasite dans l, 1925). E. Sf.", "headword": "Wahlgren"}
{"text": "Ciará, provins på nordöstra kusten af Brasilien. Se Ceará.", "headword": "Ciará"}
{"text": "Gjæsteretssag [gäste-], da., ett mål, i hvilket part är gjæst (gäst, ej hemmahörande) i den jurisdiktion, där målet behandlas. Den processuella behandlingen är i vissa afseenden afvikande från den vanliga i syfte att åstadkomma ett snabbare afgörande. En afdelning af Hof- og stadsretten utom Köpenhamn finnas inga gjæsteretter, men behandlas vid de allmänna underrätterna efter vissa särskilda regler. Äfven i Norge känner man en gjæsteretsprocess. E. K.", "headword": "Gjæsteretssag"}
{"text": "Skytt. Se Kanon, sp. 173. *2.", "headword": "Skytt"}
{"text": "Mjuk harspatt, veter. Se Has, sp. 42.", "headword": "Mjuk harspatt"}
{"text": "Negapatam, hamnstad i kejsaredömet Indien, presidentskapet Madras, distriktet Tanjur, bildar en kommun tillsammans med den närliggande staden Nagur och hade med denne 53,855 innev. 1881. N. var ett af portugisernas äldsta nybyggen på Koromandelkusten. Det intogs af holländarna 1660 och af engelsmännen 1781. Staden är ändpunkt för Södra Indiens jernväg, som vid Trichinopoli förenar sig med MadrasKalikut-jernvägen.", "headword": "Negapatam"}
{"text": "Galeja (Eng. galley, galér), skeppsb., äldre benämning på galér. O. E. G. N.", "headword": "Galeja"}
{"text": "Ljesch, stad. Se Alessio.", "headword": "Ljesch"}
{"text": "Frankenstein, kretsstad i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien), vid Pausebach, en biflod till Neisse. 7,486 innev. (1875). Betydande spannmålshandel.", "headword": "Frankenstein"}
{"text": "Extra inkomst- och förmögenhetsskatt beslöts i anledning af neutralitetsvakten och öfriga af Världskriget förorsakade kostnader vid 1917 års riksdag. Den anslöt sig till den vanliga taxeringen och utgick efter en progressiv skala af 1,57 proc. å hvarje belopp, som öfversteg 6,000 kr. För inländska aktiebolag och solidariska bankbolag gällde särskilda beräkningsgrunder med frihet för dem, hvilkas taxerade inkomst icke öfversteg 5 proc. af bolagets kapital. I nära öfverensstämmelse härmed framlade K. M:t för 1918 års riksdag proposi", "headword": "Extra inkomst- och förmögenhetsskatt"}
{"text": "Kräkvin-sten, Tartanis stibiatus l. emeticus, Tartras stibico-kalicus Ph. Suec., kräksalt, kalium-antimonyltarträt, kem., farmak., med., är ett dubbelsalt af kali, antimonoxid och vinsyra enligt formeln K(Sb O). C + H O. Kräkvin-stenen eller kräksaltet, hvilket sistnämnda namn är vanligare bland allmänheten, bör vara ett snöhvitt kristalliniskt pulver, som löses i 15 delar kallt och 2 delar varmt vatten. Kräksaltet har en sötaktig, efteråt äcklig, metallisk smak och står främst bland alla kräkväckande medel.", "headword": "Kräkvin-sten"}
{"text": "Fältsjukhus. Redan i den aflägsnaste forntiden egde de indiska, egyptiska och grekiska härarna läkare, hvilka äfven deltogo i striderna och synas hafva åtnjutit stort anseende. Blodstillande och lugnande medel, vissa kirurgiska ingrepp samt besvärjelseformler utgjorde deras terapi. Sådant var äfven förhållandet i norden, hvarpå eddorna och de gamla sagorna anföra många exempel. Till och med härförarna försmådde ej att efter striden deltaga i dessa arbeten. Yrkesläkare följde de romerska legionerna redan un", "headword": "Fältsjukhus"}
{"text": "Masque de f er [mask d9 fär], fr. Se Järnmasken. Masr, det arabiska namnet på Egypten och Kairo. Masreliez [maroljé]. 1. Jacques Adrien M., bildhuggare, f. 1717 i Frankrike, d. 28 okt. 1806 i Stockholm, var redan framstående som or-namentist, då han i april 1748 slöt kontrakt med en svenska regeringens agent att i två år vara i konungens af Sverige tjänst och öfvertaga ledningen af all ornering på Stockholms slott. Detta kontrakt, som sedan flera gånger förlängdes, kom att för alltid", "headword": "Masque de f er"}
{"text": "Skattebref, förv., den skriftliga handling, hvarigenom vid skatteköp köparen tillförsäkras skattemannarätt till hemmanet. De äldre skattebrefven innehöllo i allmänhet förpligtelse för köparen att till kronan utgöra hemmanet åliggande räntor och utlagor samt, i händelse vid jordrefning hemmanet pröfvades kunna draga högre ränta än förut, skyldighet för honom att utgöra den förhöjda räntan. Vid tiden för indelningsverkets upprättande ändrades ordalagen derhän, att kronan afhände sig kronohemmanet i fråga »at", "headword": "Skattebref"}
{"text": "Ts. *Fleming (sp. 570), Hans, var född i Namur och hade kommit till Sverige senast 1588, ty nämnda år utöfvade han tillsyn öfver vissa kronans byggnader i Östergötland. I Vadstena ledde han äfven byggnadsarbeten vid klosterkyrkan och hospitalet samt utförde 1699 hertig Magnus grafmonument i slottskyrkan, och detta jämte Vadstena slotts praktgaflar äro vackra prof på F:s konstnärskap. Åt honom hade slutligen anförtrotts åtminstone afslutandet af hertig Karls gemåls grift i Strängnäs.", "headword": ""}
{"text": "Rapallo. Om det fördrag ang. fördelningen af från Österrike-Ungern afträdda områden, som där 12 nov. 1920 slöts mellan Italien och Jugo-Slavien, se Italien. Suppl., sp. 714 (jfr äfven Jugo-Slavien. Suppl., sp. 821). I R. slöts 16 april 1922 mellan Tyskland och Sovjet-Ryssland ett freds- och ekonomiskt fördrag, som i nov. 1922 utsträcktes att gälla äfven de med ryska rådsrepubliken förbundna sovjetrepublikerna; om dess tillkomst och innehåll se Genuakonferensen. Suppl., sp. 1258. *", "headword": "Rapallo"}
{"text": "*Teisserenc de Bort, P. E., dog i Paris 1892.", "headword": "*Teisserenc de Bort"}
{"text": "Dictionnaire [diksiånǟr], fr. (af lat. dictio, talande, framställningssätt), ordbok, lexikon. Jfr Diktionär.", "headword": "Dictionnaire"}
{"text": "Batabano, stad i prov. Havana på spanska ön Cuba, 46 km. s. om Havana, med hvilket den är förenad genom jernväg. Omkr. 8,000 innev. Den af kustfarare mycket besökta förträffliga hamnen ligger 4 km. s. om staden.", "headword": "Batabano"}
{"text": "Dorisk tonart, musikt. Se Grekisk musik och Kyrkotonarter.", "headword": "Dorisk tonart"}
{"text": "Preussen. *Svarta örns orden (ty. Orden des schwarzen adlers), Preussens förnämsta orden, st. af konung Fredrik I vid hans kröning, 18 jan. 1701, består af en enda klass. Ordens stormästare är konungen, och de k. prinsarna äro födda riddare af densamma. F. ö. förlänas den endast åt utländska furstar och deras förnämsta dignitärer samt inländska militära och civila ämbetsmän af minst generallöjtnants rang. Den ges endast åt personer, som förut äro riddare af Röda örns ordens första klass, och medför för i", "headword": "Preussen"}
{"text": "I Norge voro förhållandena under medeltiden ungefär desamma som i Sverige. Kronan egde en rätt betydande jordegendom, som väl stundom undergick minskning, men dock alltid åter tillväxte — det senare företrädesvis genom omfattande reduktioner, af hvilka man känner flera från 14:e årh. Vid reformationen blef antalet af dessa gods betydligt ökadt därigenom, att många till kyrkorna och klostren hörande egendomar indrogos. Under den dansk-norska statens finansiella", "headword": ""}
{"text": "Lythrum L., fackelblomster, bot., ett örtslägte med vanligen motsatta, hela blad och stora (röda) blommor i en lång upprät blomsvans eller afbrutet ax. Detta slägte jämte omkr. 30 andra (t. ex. Lawsonia, Lagerstroemia, Nesaea, Cuphea m. fl.) bildar en egen nat. familj, Lythrarieae S:t Hil. Den i Sverige vid stränder och i vattensamlingar allmänna arten L. salicaria L. har blomfodret bägarelikt, med 6 längre och smalare samt 6 kortare och bredare tänder å insidan samt 6 nästan likformiga kronblad. Stånd", "headword": "Lythrum"}
{"text": "Filip (Philippe), hertigar af Burgund: 1. F. II, den djerfve, stiftare af det yngre huset Burgund, född d. 15 Jan. 1342, var fjerde sonen af Konung Johan den gode i Frankrike. Redan vid 14 års ålder förvärfvade han sig genom sin tapperhet i slaget vid Poitiers (1356) tillnamnet . Tillfångatagen vid detta tillfälle, erhöll han friheten först genom freden i Brétigny (1360). Till belöning för hans hjeltemod gaf honom konung Johan sedermera (1363) hertigdömet Burgund i förläning. Genom sitt giftermål, 13", "headword": "Filip"}
{"text": "Appendicularidæ, zool. Se Tunicata.", "headword": "Appendicularidæ"}
{"text": "Froste l. Jokul, nord. myt., Kares son, äro namn på en af sagokonungarna i den till myten förvisade Fornjotska ätten. - Froste är äfven ett dvärgnamn. Th. w.*", "headword": "Froste"}
{"text": "Jordafsöndring, jur., upplåtelse af visst egoområde af hemman eller lägenhet, hvarvid särskildt skattetal ej åsättes den afskilda delen. För att ej egendomens förmåga att utgöra allmänna utskylder skulle minskas, meddelades i äldre tider gång på gång förbud mot sådan afsöndring från skattskyldig jord. Dylika stadganden gåfvos i plakaten 2 maj 1673 och 21 juli 1677. Samma ståndpunkt intager ock 1734 års lag i Jordab. 4:e kap. 9:e §. Förbudet, som äfven sedermera upprepas, mildras genom tid efter annan i åtskill", "headword": "Jordafsöndring"}
{"text": "Bolzano, det italienska namnet på staden Bozen.", "headword": "Bolzano"}
{"text": "A. L. (E. F-t.) Perinder), forngrekisk envåldshärskare i Korint, efterträdde sin fader, Kypselos, och skall enligt den vanligaste beräkningen ha regerat från 625 till sin död, 585 f. Kr. Hans regering blef efter hand allt mera grym och despotisk. Anledningen härtill torde till en del ha varit grämelse öfver husliga sorger och förbrytelser. Sedan han nämligen dödat sin gemål, en dotter till envåldshärskaren Prokles i Epidauros, och af denna orsak anklagades af sin son Lykofron,", "headword": ""}
{"text": "Zinkliniment . Se Zinkpreparat.", "headword": "Zinkliniment"}
{"text": "Amlaträdet. Se Emblica officinalis.", "headword": "Amlaträdet"}
{"text": "Kontrahent . Se Kontrahera.", "headword": "Kontrahent"}
{"text": "Nedda, kvinnoroll (komediantska, otrogen hustru; sopran) i operan af Leoncavallo (se denne). Jfr Canio. Suppl. *", "headword": "Nedda"}
{"text": "Strömsbu l. Strömmen, förstad till Arendal, strax v. om staden, på ömse sidor om dess trånga inlopp, Nedenes amt, Norge. 1,058 inv. (1910). K. V. H.", "headword": "Strömsbu"}
{"text": "Czernovitz [tsjer-]. Ruten. Czernâuz, hufvudstad i österrikiska kronlandet och hertigdömet Bukovina, vid Prut. Omkr. 34,000 innev. Tyskt universitet sedan 1875. Grekisk biskop. Liflig handel på Moldau och Tyskland. 1.", "headword": "Czernovitz"}
{"text": "De organismer, som förorsaka förmultningen, äro af olika slag, och många af dem äro säkerligen ännu ej närmare kända. Förutom många arter af bakterier medverka äfven svampar, såsom hyfomy-ceter och mögelsvampar. Många hyfomyceter ega utpräglad förmåga att förarbeta och sönderdela så svårlösliga ämnen som cellulosa och mullämnen. Den mekaniska (och i viss mån äfven kemiska) sön-derdelningen af multnande ämnen åstadkommes af diverse däri lefvande lägre djurformer, såsom daggmaskar, larver, insekter", "headword": ""}
{"text": "Kaldun. 1. (Ty. kaldaunen). Se Kalun. — 2. Arabisk författare. Se Ibn Chaldun.", "headword": "Kaldun"}
{"text": "Lerbo, socken i Södermanlands län, Oppunda härad. Areal 6,168 har. 1,559 innev. (1884). L. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift, Oppunda Östra kontrakt.", "headword": "Lerbo"}
{"text": "*Kungshamn, kapellförsamling (ej socken eller annex) till Tossene. 2,668 innev. 1896).", "headword": "*Kungshamn"}
{"text": "*Drottsäte. Jfr äfven Hird.", "headword": "*Drottsäte"}
{"text": "Ständig indelning. Se Indelning (äfven i Suppl).", "headword": "Ständig indelning"}
{"text": "Med Newtons undersökning (1669) af det prismatiska spektrum, som uppkommer genom de olika färgernas olika brytbarhet, börjar en ny epok i optikens historia. Genom dessa undersökningar ådagalades med fullkomlig visshet, att de prismatiska färgerna äro enkla (homogena) och oföränderliga samt att det ofärgade (hvita) ljuset utgör en sammansättning af dem. Solbildens förlängning vid brytning genom prismat var visserligen redan känd af Grimaldi och t. o. m. ännu tidigare af Marci de Kronland", "headword": ""}
{"text": "Penjabi. Se Pendjabi.", "headword": "Penjabi"}
{"text": "Mohl [mål]. 1. Robert von M., tysk statsrättslig författare, f. 1799 i Stuttgart, d. 1875 i Berlin, beklädde 182460 juridiska professurer vid olika universitet och därefter högre administrativa poster. Under det politiskt upprörda året 1848 blef M. ledamot af det s. k. Vorparlamentet och nationalförsamlingen i Frankfurt samt i aug. 1848 justitieminister i tyska riksministeriet, men drog sig i maj 1849 tllbaka jämte sina meningsfränder, det gagernska partiet. Som hans viktigaste arbeten må nämnas Die", "headword": "Mohl"}
{"text": "Najögonstropp, sjöv., ett slags blockstropp, som kan vara enkel eller dubbel samt med eller utan kaus eller ock med kaus och hake. Jfr Block 3. R. N.", "headword": "Najögonstropp"}
{"text": "Carpaccio [karpatjå], Vittore, italiensk målare, enligt uppgift född i Istrien (födelse- och dödsår äro okända), var troligen lärjunge af Vivarini och Gentile Bellini. Verk af honom finnas daterade 1490-1522. Möjligen var han ett af de biträden, som följde Gentile 1479 till Konstantinopel; han visar nämligen mycken förkärlek för orientaliska dräkter. För öfrigt hade han liksom sin lärare förkärlek för bred berättande skildring och målade helst stora cykler af legendbilder på väf för (gillehu", "headword": "Carpaccio"}
{"text": "Om den strax s. om U. belägna Polacksbacken med Eklundshof se Upplands infanteriregemente. Historia. Den plats, där U. nu ligger, kallades urspr. Aros (åmynning), senare Östra Aros till skillnad från Västra Aros (Västerås). Aros var vid sitt första framträdande i källorna en hamnplats, där ån mynnade ut i de under olika tider på året mer eller mindre sjöliknande öfversvämningar (Fören), som då bl. a. upptogo en stor del af nuv. Kungsängen med kringliggande områden. De, som ämnade söder- eller", "headword": ""}
{"text": "Kabinettssekreterare. Se Utrikes departementet.", "headword": "Kabinettssekreterare"}
{"text": "Richter-album utkommo 1848 ff. R:s staty aftäcktes 1898 på Brühlska terrassen i Dresden. Hans själfbiografi utgafs 1885 (2 dlr, flera uppl.). Jfr monografier af Hoff (1871), Steinfeld (1878), H. Gerlach (1891), P. Mohn (1896; flera uppl.) och D. Koch (1903). Ur , träsnitt efter L. Richter. G-gN.", "headword": ""}
{"text": "Galland [-lang], Antoine, fransk orientalist, f. 1646, d. 1715 som professor i arabiska vid Collége de France och medlem af Franska institutet, utgaf en mängd arbeten, bl. a. Paroles remarquables, bons mots et maximes des orientaux (1694), Mille et une nuits sedermera flere gånger bearbetad) och Les contes et les fables de Pidpaï et de Lockmann (1724). Många outgifna, af honom författade skrifter finnas i franska bibliotek.", "headword": "Galland"}
{"text": "Tryckt den 27/910 Ord, som saknas under K, torde sökas under C. 14 b. 8 mellan strängarna inflätadt band. Därigenom vunnos flera fördelar, som saknas hos vårt nuvarande piano. Först och främst kunde fingret mera dominera tonen, emedan stiftet dröjde vid strängen, så länge tangenten hölls nedtryckt, och under tiden kunde, ledt af svagare fingertryckningar, förmå tonen att hålla ut, att svälla eller aftaga, att tremulera o. s. v. Slutligen kunde under konstens primitiva", "headword": ""}
{"text": "*Jäluntofta. 5,069 har. 409 innev. (1896). Moderförsamlingen heter Södra Unnaryd.", "headword": "*Jäluntofta"}
{"text": "Adamson [ädömsön], William, skotsk arbetarledare, f. 2 april 1863 i Fifeshire, var i 27 år kolgrufarbetare, blef 1902 biträdande sekreterare vid ett skotskt grufarbetarfackförbund och 1908 dess generalsekreterare samt har sedan dec. 1910 tillhört underhuset. Han var 1917-20 ledare för arbetarpartiet i underhuset och blef 1918 led. af Privy council. V. S-g.", "headword": "Adamson"}
{"text": "W:s historia begynner med upptäckterna af Juan de Fucasundet (1592) och af Columbiafloden (1775). 1792 seglade kapten Gray med amerikanska skeppet några km. uppför nämnda flod, som fick sitt namn efter fartyget, och denna färd gaf Förenta staterna deras förnämsta anspråk på det område (W., Oregon och Idaho), som vattnas af denna flod. De ende hvite männen på det område, som sedermera blef W., voro i flera årtionden pälshandlare i tjänst hos J. J. Astor samt", "headword": ""}
{"text": "Oulais (F. Oulainen, konsistorielt pastorat af 3:dje kl, i Salo domsaga och härad, Uleåborgs län, Finland, Kalajoki kontrakt, Kuopio stift. Areal 511 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,577 pers. (1895). A. G. F.", "headword": "Oulais"}
{"text": "Carey [käri], Henry, engelsk tonsättare och skald. f. sannol. 1695, lefde i armod och elände samt bar hand på sig sjelf 1743. Af Chrysander kallas han . C. blef mycket omtyckt genom sina äkta folkliga ballader: The musical century in one hundred english ballads on various subjects and occasions. Han författade (enl. Chrysander) den till folksång vordna hymnen God save the king, hvilken dock äfven tillskrifvas J. Bull, Händel och Lulli. A. L.", "headword": "Carey"}
{"text": "Siemens-värme [sim-], fys., en märkbar värmeutveckling, som, om de båda beläggen af en kondensator (se d. o.) förenas med polerna till en växelströmkälla, uppkommer vid många dielektriska ämnen (se Dielektricitetskonstant och Dielektrisk). Denna värmeutveckling är mycket större än den, som på grund af ämnets elektriska ledningsförmåga svarar emot det Joulska värmet jfr Galvanisk ström, sp. 660). Den per tidsenhet utvecklade värmemängden uppges af de fleste forskare vara proportionell mot kvadraten på den eff", "headword": "Siemens-värme"}
{"text": "*Graciosa. 1. Ön har en areal af 46 qvkm., med 13,296 innev. (1881), är mycket bergig, når i s. v. 396 m. höjd och är den bördigaste i gruppen.", "headword": "*Graciosa"}
{"text": "Äfven i sitt förhållande till yttre makter sökte K. en vägledning i faderns politiska system. Dettas härskande tankar voro största möjliga afhållsamhet från Väst-Europas stora konflikter, vänskap med sjömakterna, men, om det vore görligt, äfven med Frankrike, slutligen Danmarks bevakande och försvagande genom allians med huset Hannover och genom kraftigt understöd åt hertigen af Holstein-Gottorp. Under loppet af 1698 förnyades Sveriges äldre förbund med sjömakterna och med", "headword": ""}
{"text": "Béga-kanalen. Se Ungern.", "headword": "Béga-kanalen"}
{"text": "Gaffelben , zool. Se Fåglar, sp. 180.", "headword": "Gaffelben"}
{"text": "Nora. 1. Socknen tillhör nu Ådalens kontrakt. 3,887 inv. (1924). — 2. Socknens areal är nu 30,309 har. 3,537 inv. (1924). 1 o. 2. E. A—t. *", "headword": "Nora"}
{"text": "Grassera (lat. grassari, eg. ströfva omkring), gripa omkring sig, härska, rasa (t. ex. om farsoter). - Gå grassatim (da. o. no. löbe grassat) betydde på det forna djäkne- och studentspråket att i flockar drifva omkring på gator och vägar, i synnerhet nattetid, och därunder föra oväsen eller begå andra oordningar.", "headword": "Grassera"}
{"text": "Museiteknik, Museivetenskap. Se Museum, sp. 142224.", "headword": "Museiteknik"}
{"text": "Sirat (ty. zierat), prydnad, ornament, utsirning.", "headword": "Sirat"}
{"text": "*Orphei drängar företogo sångarfärder 1892 till Tyskland, 1894 till Norrland, Finland (Vasa, Åbo, Helsingfors) och Petersburg samt sjöngo för den kejserliga familjen å Peterhof och sommaren 1898 en färd genom Danmark och Tyskland, hvarest de sjöngo i Hamburg, Berlin (bl. a. för kejserliga familjen på slottet) och Dresden.", "headword": "*Orphei drängar"}
{"text": "Bon SOir [båswar], fr. (), signatur. SeSeldener 2. Bonthron [båntrån], Alice Charlotte, banbryterska inom den svenska vanförevården, f. 28 sept. 1851 i Dufveskog, Röstånga socken, Malmöhus län, tillhör en 1802 från Skottland in- flyttad släkt, gifte sig 1872 med patron Per Johans- son, blef änka 1877 och återtog då sitt flicknamn. Hon var doktor 0. Carlanders medhjälparinna, då 1885 efter danskt mönster i Göteborg inrättades Sveriges första skola och hem för lytta och vanföra,", "headword": "Bon SOir"}
{"text": "Dönsk tunga, fnod., ”danskt tungomål”, en i äldre tider förekommande benämning på det fornnordiska språket.", "headword": "Dönsk tunga"}
{"text": "*Karakal hade 15,092 inv. 1913. Under Världskriget hölls staden besatt af tyskarna från 23 nov. 1916. 4 dec. s. å. blef den från Turnu Severin i riktning mot Bukarest återtågande rumänska Orsovagruppen () s. om K. omringad af det förföljande österrikiska detachementet Szivo och mötande tyska trupper samt tvungen att ge sig fången (). Jfr Världskriget, sp. 211. H. J-dt.", "headword": "*Karakal"}
{"text": "Macra , liten flod i norra Italien, mellan Ligurien och Toscana, faller ut i Liguriska hafvet. Den betraktades i forntiden som det egentliga Italiens nordgräns i v., liksom Rubico i ö.", "headword": "Macra"}
{"text": "Knutskrift , den något oegentliga benämningen på ett slags forntida upptecknings- och meddelelsemedel, bestående af snören, hvilkas olika sammanslingning, färg och bindning till knutar tjänade som öfverenskomna tecken för vissa begrepp. Knutskriften har i mer eller mindre primitivt skick varit i bruk hos kineserna och tibetanerna, hos urinvånarna i Peru och Mexico, på Små Antillerna, på Söderhafsöarna och som enkelt mnemotekniskt medel hos flera andra folk i forna tider. I Peru hade man utvecklat denna kn", "headword": "Knutskrift"}
{"text": "Vädersjön, sjö i Boteå socken, Ångermanland, 186 m. ö. h., har en areal af 2 kvkm. och afrinner till Ångermanälfven genom en omkr. 20 km. lång å. J. V. E.", "headword": "Vädersjön"}
{"text": "Aytoun [eit*n], William Edmondstoune, skotsk skald, f. 1813 i Edinburgh, blef 1840 advokat och 1845 professor i retorik och vitterhet vid därvarande universitet. 1854 öfvertog han redigerandet af . Död 1865. I sina utmärkta ballader Lays of the scottish cavaliers Tryckt den 30/5 04 2 b. 18 (1848; en mängd uppl.) besjöng han Stuartarnas anhängare. Satiriskt och ironiskt hvassa äro hans Bon Gaultier ballads (1861; många uppl.), som först offentliggjordes i Ballads of Scotland (1858), en samling for", "headword": "Aytoun"}
{"text": "Räfst (Fornsv. raefst, straff; förbud, fridlysning; domstol, ting; af raefsa, Isl. refsa, straffa), ransakning; straff. Se vidare Reduktion, sp. 791,793.", "headword": "Räfst"}
{"text": "Unman . 1. Gustaf Arnold U., sjukgymnast, f. 22 jan. 1840 i Stockholm, d. där 1 dec. 1917, blef 1858 student i Uppsala, genomgick 1858-61 Gymnastiska centralinstitutet, var där under tio år lärare, praktiserade sedan som sjukgymnast i utlandet, återkom 1887 till Stockholm och upprättade där ett gymnastikinstitut, där en mängd elever fick sin utbildning. 1890 fick han professors n. h. o. v. U. utgaf Kort handledning i sjukgymnastik (1894). 2. Johan August U., den föregåendes broder, samlare, donato", "headword": "Unman"}
{"text": "Mochâ. Se Mokka.", "headword": "Mochâ"}
{"text": "Bunsen, Vikt oria. SeBundsen. Suppl. *Bunsens brännare. Se Teclubrännare. Bunsens och Roscces klorknallgasfotometer. Se Fotometer, sp. 1012-13. Bunte [bo7n-], Hans, tysk analytisk och teknisk kemist, f. d. professor i kemisk teknologi vid tekniska högskolan i Karlsruhe, f. 1848 i Wunsiedel (Bajern). B. är en föregångsman på det gasanalytiska områ- det och har konstruerat flera allmänt använda gas- analytiska apparater och infört värdefulla metoder.", "headword": ""}
{"text": "*Hyresaftal. Bestämmelserna ang. sjömäns förhyrande hafva i någon mån förändrats genom Sjölagen af 1891 (§§ 70–108).", "headword": "*Hyresaftal"}
{"text": "Röd blodstensmalm l. Hematit kallas på gångar och lager vanligast i sedimentära yngre bildningar förekommande järnoxid (Fe), då den ej är kristalliserad. Den röda blodstensmalmen är till färgen brunröd, men för öfrigt af ganska olika beskaffenhet och bildar än njurformiga massor af trådig textur, än täta och skumlika eller jordartade stycken, i hvilket fall den kallas röd järnockra. Utomlands utgör den röda blodstensmalmen på flera ställen en rätt viktig järnmalm; i Sverige är den sällsynt.", "headword": "Röd blodstensmalm"}
{"text": "Märgkräfta (Medullär kräfta), med. Se Kräfta, sp. 143, och Magsjukdomar, sp. 518.", "headword": "Märgkräfta"}
{"text": "Romerska siffror . Se Siffra.", "headword": "Romerska siffror"}
{"text": "Isoalkohol, kem. Bland alkoholerna finnas flere, hvilkas radikaler innehålla tvänne vid en och samma kol-atom bundna metylgrupper eller (CH = C. Dessa alkoholer benämnas isoalkoholer. De i finkeloljan förekommande alkoholerna, isobutyl- och amylalkohol, äro isoalkoholer. P. T. C.", "headword": "Isoalkohol"}
{"text": "Ryge , Johan Kristian, dansk skådespelare, f. 8 febr. 1780, d. 29 juni 1842, blef student 1795 och slog in på den medicinska banan, men uppträdde därjämte mycket gärna som skådespelare i privata kretsar och gaf sig in vid teatern i Odense 1801. Då denna 1802 upphörde, återtog R. sina studier och blef med. kandidat i Kiel 1805 samt med. doktor 1806, hvarefter han 1807 blef stadsläkare i Flensborg, där han fick stor praktik. Hans gamla lust för scenen hade dock ej lämnat honom, och då k. teatern 1812 o", "headword": "Ryge"}
{"text": "*Björlanda, socken. 4,113 har. 1,220 innev. (1894). Annex till Säfve.", "headword": "*Björlanda"}
{"text": "Guldbrons, tekn. 1. Äkta guldbrons (äkta musselguld, målareguld) beredes af vid fabrikationen af bladguld erhållet guldaffall, som i fint fördeladt tillstånd blandas med honing, ägghvita eller annat lämpligt bindemedel, derefter utbredes i ett tunnt lager på musselskal, porslin e. d. och sändes i handeln. Guldbrons nyttjas som målarefärg. 2. Oäkta guldbrons. Se Musivguld. S. J-n.", "headword": "Guldbrons"}
{"text": "Triad (af Lat. trias, genit. triadis, Grek. trias, trea), tretal, trefald; treenighet; samhörande grupp af tre gudar. Jfr Talsymbolik.", "headword": "Triad"}
{"text": "Karazin, Vasilij Nazarovitj, rysk statsman, f. 1773 i guv. Charkov, af grekisk härkomst, d. 1842, ville 1798 som officer lämna Ryssland utan tillstånd, blef kvarhållen, men slapp undan ett svårt straff tack vare ett bref till kejsar Paul. En anonym skrifvelse till Alexander I rörande politiska reformer förskaffade honom kejsarens förtroende. Han väckte förslaget om ett särskildt ministerium för folkupplysning, i hvilket han blef direktör för skolväsendet, grundlade universitetet i Charkov och deltog lif", "headword": "Karazin"}
{"text": "Hammerstein [-stajn], friherrlig släkt i Hannover, Mecklenburg och Österrike, sedan 1600-talet delad i en äldre (Equord och Gesmold) och yngre (Loxten) linje. 1. Friedrich Christoph von H., friherre, svensk general, f. 15 sept. 1608 på slottet Bökelheim i Pfalz, d. 12 okt. 1685 på godset Oelentrup i Lippe, deltog i Mansfelds tåg till Betlen Gábor, inträdde 1629 som pikenerare i öfverste Sperreuters i Holland värfvade regemente och deltog i svensk tjänst, hvari han avancerade till g", "headword": "Hammerstein"}
{"text": "Aromuner. Se Rumäner.", "headword": "Aromuner"}
{"text": "B. Diaminosyrorna: lysin (diaminokapronsyra) och a r g i n i n (guanidinaminovaleriansyra); samt C. Pyrrolderivaten: histidin (aminoimidazol-propionsyra), p ro Ii n (pyrrolidinkarbonsyra) och tryptofan (indolaminopropionsyra). Af aminosyrorna är det svafvelhaltiga cystinet den viktigaste orsaken till den lilla halt af svafvel, som finnes i många ägghvitämnen; tyrosin ger sig till känna genom Millons och Xantoproteinreaktionen (se oivan B 7", "headword": ""}
{"text": "Schroeter [skröter], Jens Fredrik Wil- helm, norsk astronom, f. 21 maj 1857 i Kristiania, observatör vid astronomisk-magnetiska ob-servatoriet där sedan 1891, har författat bl. a. Astronomi for alle (1888), Lcerebog i astronomi (1900) samt de vetenskapligt betydelsefulla beräkningsverken Untersuchung uber die eigenbeweg-ung von sternen in der zone 65°-70° nördl. declination (1903), Bestimmung der bahn des co-meten 186å 111 (1905) och (tills,", "headword": "Schroeter"}
{"text": "Lokalt nyttjas karbolsyrelösning i glycerin (1: 10) eller våtvärmande omslag, mot mycket svåra smärtor smärtlindrande medel (opium, morfin, kokain). Bäst är att genast rådfråga läkare. Vanligen pläga dessa göra ett snitt i trumhinnan (paracentes), så snart exsudat af ett eller annat slag i större mängd hopats i trumhålan. Vid affektioner åt vårtutskottet nyttjas jodsprit till pensling å huden eller, bäst, isomslag; hjelpa ej dessa, blir operation nödvändig. När", "headword": ""}
{"text": "Laterit, geol. Se Afrika. Suppl., sp. 65.", "headword": "Laterit"}
{"text": "C. trachurus, som förekommer från södra delen af Öresund åtminstone upp till Trondhjemsfjorden på norska kusten, stundom i sådant antal, att den torgföres. Till kroppsformen påminner den, såsom namnet antyder, tämligen mycket om makrillen, men har mera hoptryckt kroppsform samt utmärkes, liksom öfriga arter af släktet, därigenom, att sidolinjen till hela sin längd eller endast baktill har stora, skiflika, kölade fjäll, som hos den skandinaviska arten mot bakre delen af kroppen äro försedda med en", "headword": ""}
{"text": "Dolium, zool. Se Doliidæ.", "headword": "Dolium"}
{"text": "Proklos (Lat. Procles), sagokonung i Sparta. Se Eurysthenes.", "headword": "Proklos"}
{"text": "Krüger (sp. 126), P., dog 15 maj 1926 i Bonn.", "headword": "Krüger"}
{"text": "Kristallonomi. Se Kristallografi, sp. 1575.", "headword": "Kristallonomi"}
{"text": "Pont-à-Mousson hade 1921 8,891 inv. Under Världskriget voro P. och trakten däromkring (n., ö. och v. om P.; s. om denna ort kommo tyskarna aldrig) skådeplatsen för lifliga strider mellan tyskar och fransmän särskildt under ställningsstriderna 1915—16 samt i sept. 1918, då S:t Mihielbågen utrymdes af tyskarna och amerikanerna där med framgång gjorde sin första själfständiga insats i kriget. Jfr Världskriget, sp. 185, 205 och 241. L. W:son M.", "headword": "Pont-à-Mousson"}
{"text": "Herholdt, Johan Daniel, dansk läkare, f. i Aabenraa d. 10 Juli 1764, aflade 1785 medicinsk examen vid Theatrum anatomico-chirurgicum och 1789 vid kirurgiska akademien samt blef 1790 reservkirurg vid densamma. 1794 utnämndes han till divisionskirurg vid flottan, blef 1802 medicine doktor, 1805 e. o. professor vid Köpenhamns universitet, 1806 stabsläkare vid flottan, 1808 medlem af sundhetskollegium, 1818 ordinarie professor i medicin och var derjämte 18191825 öfverläkare vid Frederikshospitalet. Död d. 1", "headword": "Herholdt"}
{"text": "Vallatsjkårtje , vattenfall i Njåtsosjokk, ett tillflöde till Lilla Lule älf, i Jokkmokks socken, Norrbottens län, har 21 m. fallhöjd och ett vattenområde på 200 kvkm., hvaraf 3 kvkm. sjöar. Sommarlågvattenmängden är 3,66 kbm. per sek., motsvarande 769 hkr. Se Själmakårtje. E. At.", "headword": "Vallatsjkårtje"}
{"text": "Rekognoscering (af lat. recognoscere, undersöka), krigsv., kallas undersökningen af ett föremål för att utröna dess egenskaper eller beskaffenhet. Rekognosceringen kan afse antingen ett terrängföremål, en trakt, hvars beskaffenhet i militäriskt afseende icke tillräckligt framgår af tillgängliga kartor eller beskrifningar, eller också fiendens styrka eller ställning. Terrängrekognosceringen går vanligen ut på att fullständiga de uppgifter, som tillgängliga kartor lämna, och kan alltefter sin omfattning vara al", "headword": "Rekognoscering"}
{"text": "En egendomlig företeelse är den stora skillnaden i förekomsten af blindhet i de 4 nordiska länderna (jfr tabellen). Danmark har en mycket låg blindsiffra (4,4), Sverige en ej obetydligt lägre än flertalet af Europas stater (6,7). Däremot hafva Norge och Finland jämförelsevis höga blindsiffror (resp. 8,7 och 11,9). Den vanligaste orsaken till blindhet i Norge har ända intill senaste tiden varit grå starr, hvilken till följd af befolkningens gleshet i det vidsträckta", "headword": ""}
{"text": "Belutsjistan), Pamir-dialekterna på höglandet Pamir (norr om Hindukusj), kanske afkomlingar af språk talade af iranska stammar, som enligt de gamles vittnesbörd förefunnits i dessa trakter ända inåt Öst-Turkestan och Hög-Asien. I väster hafva vi kurdiskan, hvars motsvarighet i forntiden är svår att bestämma, och slutligen ossetiskan (i Kaukasus). Osseterna torde vara en rest af de under folkvandringen uppträdande alanerna. Dessa åter sammanhänga med de norr om Svarta hafvet i gammal", "headword": ""}
{"text": "Arrangemang [-raŋʃe-; fr. arrangement], anordning; uppgörelse. Se Arrangera.", "headword": "Arrangemang"}
{"text": "Extraktull , en genom sönderkardning af halfyllelump beredd fibermassa, som medelst karbonisering kan befrias från vegetabiliska beståndsdelar och enbart eller, vanligen, i förening med ull eller bättre konstull spinnas och väfvas till gröfre helyllevaror. Jfr Shoddy och Mungo. Extraktullen benämnes stundom äfven alpacka. G. A. W.", "headword": "Extraktull"}
{"text": "Ubertis, Teresa. Se Italienska litteraturen, sp. 1099.", "headword": "Ubertis"}
{"text": "Bouet-Villaumez [-e-villåme], Louis Edouard, grefve, fransk amiral, f. 1808. fick 1838 i uppdrag att undersöka och kartlägga Afrikas vestkust. 1844 blef han guvernör öfver Senegal, 1848 konteramiral, 1865 amiral och senator. Under Krimkriget (185356) var han stabschef för flottan. 1870 fick han befälet öfver den eskader, som under kriget med Tyskland skulle operera mot Preussens kuster. Död 1871. B. utgaf Description nautique des côtes comprises entre le Sénégal et léquateur (1849), Campagnes aux côtes occiden", "headword": "Bouet-Villaumez"}
{"text": "Svorkmo , järnvägs-, post- och telegrafstation med omgifvande samhälle vid Orkedalsbanan, 19 km. s. om Thamshavn, 6 km. n. om Lökkens verk, S. Trondhjems amt, Norge. 178 inv. (1910). K. V. H.", "headword": "Svorkmo"}
{"text": "Den engelska litteraturen låter lämpligen indela sig i följande perioder. I. Den angelsaxiska perioden 450-1066. De germanska stammar, som från midten af 400-talet strömmade öfver till England, stodo på ungefär samma kulturståndpunkt som våra nordiska förfäder. De voro hedningar och krigare, och deras diktning besjöng naturen, striden och religionen. Formen för deras poesi var den allmänt germanska långlinjen, som genom en paus delas i två kortverser och har fyra accentuerade stafvelser;", "headword": ""}
{"text": "Mitry [mitrī], Marie Antoine Henry de, fransk militär, f. 20 sept. 1857 i Mesnil-Mitry (dep. Meurthe), d. 19 aug. 1924 på slottet Chazeron (dep. Cantal), blef officer vid kavalleriet 1877, generalstabsofficer 1896, öfverste och reg.-chef 1910, brigadgeneral 1914 och divisionsgeneral 1915. Under Världskriget förde han successivt 1914 1:a kyrassiärbrig., 6:e kav.-fördelningen och 2:a kav.-kåren (på härens yttersta vänstra flygel), 1915—16 en arméafdelning (groupement), tillhörande groupe du Centre, 191", "headword": "Mitry"}
{"text": "Flaxman [Wksmen], John, engelsk bildhuggare, f. 6 juli 1755 i York, femton år efter Sergel, två år före Canova och femton år före Thorvaldsen, var jämte de nämnde konstnärerna en af dem, som bidragit att pånyttföda den antika plastikens stil. Särskildt har han förtjänst om den antika reliefstilen, hvilken han sökte tillegna sig hufvudsakligast genom studium af vasmålningar. På 1790-talet befann F. sig i Rom. Resultatet af hans studier därstädes blef enkla, men med storartad uppfattning och i renaste", "headword": "Flaxman"}
{"text": "Blactomycetes, jästsvampar. Jfr Bakteriologi, sp. 515 och 533. Suppl.", "headword": "Blactomycetes"}
{"text": "Testudinata, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1373.", "headword": "Testudinata"}
{"text": "Lasarus (förkortad form af hebr. Eleazar, Gud hjälper). 1. I Johannes evangelium den af Jesus från de döda uppväckte brodern till Marta och Maria i Betanien (Joh. 11). - 2. I en af Jesu liknelser (Luk. 16: 19-31) den af den rike mannen hårdhjärtadt behandlade fattige, som låg vid hans dörr full med sår. Den katolska kyrkan har gjort honom till de sjukes och särskildt de spetälskes skyddspatron, och efter honom erhöllo de hospital, som under medeltiden anlades för de spetälskes vård, namnet", "headword": "Lasarus"}
{"text": "Landtvärnet är öfverallt i fredstid organiseradt i afdelningar, i flera länder dock endast af infanteri, och för detsamma finnes såväl beklädnad som utrustning. Dess befäl utgöres hufvudsakligen af reserv-befäl samt, då det sammankallas, af något befäl från de aktiva trupperna. I krigstid uppsättas vanligen landtvärnsafdelningar af alla vapen. I Sverige inrättades, sedan 1808 års krig med Kyssland utbrutit, ett landtvärn, hvari enligt ett 14 mars s. å. utgifvet påbud alla män mellan 20 och", "headword": ""}
{"text": "Mjölkningsmaskin, en apparat, som är afsedd till uttömning af mjölk från kors jufver. Sådana maskiner finnas af flere slag. Den mest bekanta är den, som af en amerikan år 1862 var utställd på verldsexpositionen i London. Den utgöres af en bleckhink, vid hvilken är fäst en luftpump. Från denna utgå fyra kautsjuk-rör, som upptill hafva en trattformig utvidgning för upptagande af en spene. Vid mjölkningen sättas spenarna i kautsjuktrattarna, hvarefter man medelst luftpumpen utsuger den i jufret befintliga mjölken.", "headword": "Mjölkningsmaskin"}
{"text": "Stockfisk , benämning på den i handeln förekommande torkade torsken (Gadus morrhua] och gråsejen (Gadus virens). Stockfisken beredes på så sätt, att fisken rensas, saltas och uppskäres längs ryggen och buken intill stjärtfenans rot, där skinnet sammanhåller de båda kropps-halfvorna. Dessa upphängas på stänger för att torka. L-e.", "headword": "Stockfisk"}
{"text": "*Finnforsen har nu en Skellefteå stad tillhörig, 190612 byggd kraftanläggning inom Skellefteå landsförsamling. Skellefte älf har vid F. 10,870 kvkm. flodområdesareal, en vattenföring af 750 kbm. per sek. vid hög- och 33 kbm. vid lågvatten samt 18,920,5 m. fallhöjd. Där ha installerats vattenturbiner för elektrisk drift om 10,700 hkr. Största belastningen vid generatorerna är 6,600 kilowatt, och årsproduktionen uppgick 1916 till 38,212,300 kilowattimmar. Fjärrledningarnas trådlängd är 376,7 km. med 36,000 v", "headword": "*Finnforsen"}
{"text": "Krigsformering. Se Krigsfot.", "headword": "Krigsformering"}
{"text": "Guarda [gωarda]. 1. Hufvudstad i distriktet G. (5,482 kvkm. 261,630 inv. 1900) i portugisiska prov. Beira, vid järnvägen Figueira da FozVillarformoso (vid spanska gränsen). 6,092 inv. (1900). Biskopssäte. 2. By och luftkurort i nedre Engadin (schweiziska kant. Graubünden), på vänstra stranden af Inn, 1,653 m. ö. h. (J. F. N.)", "headword": "Guarda"}
{"text": "D. försökte sig äfven och med framgång såsom arkitekt, hvarom bl. a. rådhuset och västra kapellet i Jönköping, friherre G. Soops grafkor vid Askersunds landskyrka och D:s eget grafkor vid Turinge kyrka ännu bära vittne. Han anordnade äfven flera våningar samt kyrkan i Jönköpings slott, uppgjorde ritningar till monumentala fästningsportaler m. m., till boställshus för indelta arméns befäl och, tillsammans med Tessin, till hus i Karlskrona, hvarjämte han", "headword": ""}
{"text": "Idiomata (Lat.; af Grek. idioma, egenhet), de egenskaper, som tillkomma hvardera af Kristi två naturer. Jfr Communicatio idiomatum och Kristologi.", "headword": "Idiomata"}
{"text": "Asgård, Nord. mytol. Se Asgård. Ashby [aschbi] de la Zouch, stad i engelska grefskapet Leicester, vid floden Mease. 7,302 innev. (1871). Vigtiga kolgrufvor i granskapet. Ashford [a i England, nära det . ställe, der Strouts båda källfloder förenas. 8,458 innev. (1871). Vacker gotisk kyrka. Betydlig handel med säd och boskap. Nära A. ligga Sydöstra jernvägsbolagets storartade verkstäder. Ashley [aschli], engelsk lord. Se Shaftes-bury. Ashton under Lyne [ader lejnj, stad", "headword": "Asgård"}
{"text": "Jernglans. Se Blodstensmalm.", "headword": "Jernglans"}
{"text": "Apostolisk konung, en titel, som påfven Sylvester II år 1000 förlänade Ungerns förste kristne konung, den helige Stefan. I nyare tid har påfven Klemens XIII år 1758 för det österrikisk-ungerska kungahuset förnyat denna hederstitel. J. HDR.", "headword": "Apostolisk konung"}
{"text": "Bicêtre l. Bicestre [bisätr], by i närheten af Paris, numera belägen inom denne stads befästningar. Ludvig IX grundade der ett kartusian-kloster, hvilket 1632 af Ludvig XIII bestämdes till invalidhus och under Ludvig XIV förvandlades till ett fattig- och arbetshus (hospital). I början af detta årh. innehöll det dessutom ett slags tukthus för landstrykare, bedragare och galèrslafvar. F. n. är det fattig-, sjuk- och dårhus, med omkr. 2,800 bäddar. B. får sitt dricksvatten från en i en klippa urhålkad bru", "headword": "Bicêtre"}
{"text": "Relä (fr. relais), ombyte, skjutshåll; . 1. Fys. Se Telegrafering. - 2. Krigsv. Se Brefpostering. - 3. Mus. I orglar, som äro försedda med pneumatiska eller elektropneumatiska apparater, är ett relä (l. en station) det ställe, där försvagad kraft ersattes af en ny sådan, som ofta medför stegring af den ursprungliga. Sålunda anlägges intill luftlådan en särskild luftkista med egna ventilanordningar och rörledningar för tillförande af spelluft. Jfr Orgel. E. F-t.", "headword": "Relä"}
{"text": "Albert (Fredrik August Albert), konung af Sachsen, äldste sonen af konung Johan, f. 23 april 1828, d. 19 juni 1902 på slottet Sibyllenort i Schlesien. Hans tidigt framträdande anlag för militäryrket utbildades genom grundliga krigsvetenskapliga studier. I kriget mot Danmark 1849 deltog han såsom kapten. Under 1866 års tyska krig anförde han såsom general hela den sachsiska kåren och slöt sig i juni till den under Benedek i Böhmen mot preussarna samlade österrikiska nordarmén samt deltog bl. a. i slage", "headword": "Albert"}
{"text": "Helioterapi (af grek. helios, sol, och therapeia, vård), med., användande af solens ljus och värme som en särskild läkemetod, vanligen i form af solbad (se d. o.).", "headword": "Helioterapi"}
{"text": "Neapel , prins af, titel för den italienske tronföljaren.", "headword": "Neapel"}
{"text": "Treub [tröb]. 1. Melchior T., holländsk botanist, f. 26 dec. 1851 i Voorschoten vid Leiden, d. 30 okt. 1910 i S:t Rafael vid Cannes, filos. doktor, assistent vid Leidens botaniska trädgård 1874, blef tidigt bemärkt genom botaniska undersökningar och kallades 1880 till föreståndare för botaniska stationen och trädgården i Buitenzorg (se d. o.) på Java. Genom T. blef denna institution världsberömd; den utvidgades med ett botaniskt laboratorium,", "headword": "Treub"}
{"text": "Stortorget, likaledes med trappgafvel och numera inköpt af Stockholms stad, samt Tessin d. ä:s båda skapelser Skeppsbron 36 och 40. Exempel på särskildt präktiga portaler återfinnas i husen Nygränd 2, Skärgårdsgatan 2, Köpmangatan 15, Västerlånggatan 65 och Lorens von der Lindes hus Västerlånggatan 68 (se fig. å sp. 590 i bd 16). I Staden inom broarna är ett stort antal offentliga monument uppställdt. Gustaf Vasas bildstod, modellerad af Larchevesque och rest 1774 af", "headword": ""}
{"text": "Avellino . 1. Provins i södra Italien, i landskapet Campania, uppfylld af Apenninerna, som där utgöra vattendelaren mellan Tyrrhenska och Adriatiska hafven. Till det förra flyter Volturnos biflod Calore, till det senare Ofanto m. fl. A. är väl odladt. Betydlig fårskötsel. 3,037 kvkm. 402,425 inv. (1901). 2. Hufvudstad (forntidens Abellinum) i denna provins. 23,602 inv. (1901). Biskopssäte. Jute- och klädesindustri. Stor handel med hasselnötter och kastanjer. A. var en tid residens för kejsar Fredrik II.", "headword": "Avellino"}
{"text": "Kapsikol. Se Capsicum.", "headword": "Kapsikol"}
{"text": "Milton [miltən], namn på flera orter i Förenta staterna. 1. Kommun (township) i Massachusetts, 11 km. s. om Boston. 7,054 inv. (1905). Offentligt bibliotek, högre skola (academy). Meteorologiskt observatorium (på Blue hill). Stenbrott. 2. Köping i Pennsylvania, vid Susquehanna. 6,175 inv. (1900). Järn- och spannmålshandel. 12.", "headword": "Milton"}
{"text": "Morella [-relja], stad i spanska prov. Castellon. 7,190 innev. (1877). Starkt kastell. M. har spelat en framstående rol i halföns krig och revolutioner. Efter densamma erhöll Cabrera titeln grefve af M.", "headword": "Morella"}
{"text": "Salshult , l mtl frälse säteri, tax. till 56,100 kr., i Stenberga socken, Jönköpings län, synnerligen naturskönt beläget ej långt från sjön Saljen och helt nära den lilla Galtasjön. Det egdes på 1600-talet af Axel Rääf och hans son Per Rääf, hvilken 1694 sålde det till överstelöjtnanten Jon Stålhammar (d. 1708 i Ukraina), , Sofia Drakes, man, som tillköpte flera hemman, och det har sedan i mer än 200 år ärfts af son efter far samt tillhör nu f. d. öfversten K. A. K. Stålhammar. Den nuv. herrgårdsbyggnade", "headword": "Salshult"}
{"text": "Accipitres, zool. Se Roffåglarna.", "headword": "Accipitres"}
{"text": "Friele [frile], Kristian Fredrik Gotfried, norsk tidningsman, f. 22 maj 1821 i Bergen, d. 24 jan. 1899 i Kristiania, blef student 1838 och juridisk kandidat 1851. 1854 blef han medarbetare i och var dess redaktör 1857-93, då han trädde tillbaka. Sedan 1865, då F. vid A. B. Stabeils död vardt tidningens ende ledare, och till midten af 1880-talet, då det konservativa partiet organiserade sig i föreningar, behärskade han genom hufvudstadens kommunala förhållanden och afgjorde dess stortingsval. var un", "headword": "Friele"}
{"text": "Dschiggetai (Dsjiggetai), zool., Equus hemionus, en i Asien förekommande vild hästart, som skiljer sig från de egentliga hästarna därigenom, att svansen är endast i spetsen besatt med långa hår och saknar vårtor (s. k. kastanjer) å de bakre extremiteterna, samt från öfriga släktingar därigenom, att kroppen är grå, rödbrun eller isabellafärgad, med svartbrun man och en mörk strimma längs ryggen, men alltid saknar tvärstrimmor. Man har uppställt flera, ofta såsom arter (Equus kiang, E. hemippus, E. onager o.", "headword": "Dschiggetai"}
{"text": "Haslinger, tysk musikfirma, grundad af Tobias H., f. 1787, d. 1842, hvilken först var associé i Steinerska musikhandeln i Wien och 1826 blef ensam egare af densamma. Han var Beethovens vän och förläggare. Hans son, tonsättaren Karl H., f. 1816, d. 1868, öfvertog affären under firma: , hvilken ännu består, sedan affären 1875 genom köp öfvergått till Schlesinger i Berlin. Lanners och Strauss dansmusik bildar en betydlig del af firmans förlag, där för öfrigt Schubert, Beethoven, Spohr, Liszt, Moscheles, Hu", "headword": "Haslinger"}
{"text": "Sulaöarna (Soelaöarna). Se Molukkerna, sp. 876.", "headword": "Sulaöarna"}
{"text": "Doles, Johann Friedrich, tysk tonsättare, f. 1715, d. 1797, var 175689 kantor vid Thomasskolan och musikdirektör vid de båda förnämsta kyrkorna i Leipzig. Han var lärjunge af Seb. Bach och röjer i sina många kompositioner (koraler, motetter, mässor, oratorier m. m.) inflytande dels från denne, dels från italienska operan. I ett företal till kantaten Ich komme vor dein angesicht vill han bannlysa fugan ur kyrkomusiken. A. L.", "headword": "Doles"}
{"text": "Birgittinerklostret i Nådendal, historiskt utkast i tidskr. »Suomi» för 1849). Sedan C. under en följd af år egnat sig åt skötseln af sitt vidsträckta gods Malmgård och åt kommunala värf, gjorde han sig från början af 1860-talet bemärkt i det uppspirande politiska lifvet. Han var medlem af en finanskomité 1861 och af Januariutskottet 1862 samt anförde 1863 en deputation af herremän och bönder, som till Alexander II i Helsingfors framförde en tacksägelse", "headword": "Birgittinerklostret i Nådendal"}
{"text": "Hephaestiades. Se Lipariska öarna.", "headword": "Hephaestiades"}
{"text": "Borbetomagus, det latinska namnet på staden Worms.", "headword": "Borbetomagus"}
{"text": "Vektoranalys-Welander W (se fig. 4), hvilket förklarar de äfven brukliga namnon vektorprodukt 1. vektoriell produkt. Dess Fig. 5. vektoriella karaktär visas äfven därigenom, att den distributiva lagen gäller [U(V1 + V,)] = [U VJ + [U VJ, där alla additioner skola uppfattas i vektoriell mening. Liksom för produkten af kvaternioner (se d. o. 1) gäller emellertid ej den kommutativa lagen, utan i stället [VU] = -[UV]. De vektorer, som representera planstorheter, kallas", "headword": ""}
{"text": "Lärk, bot. Se L a r i x. l Lärka, zool. Se L ä r k o r. j Lärkesholm, gods i örkelljunga socken, Kri- j stianstads län, vid den lilla Lärkesholmssjön, om- | fattar säterierna L. och Lärka jämte tre kvarnar, 5 mtl med ett tax.-värde af 236,500 kr. (1910) samt 2 skolhus, och ett härbärgshus (bevillnings-fria), tax. till 18,000 kr. L. är en gammal gård, som under danska tiden innehades af medlemmar af släkterna Lindenow, Svane och Sparre. Efter Skånes öfvergång till Sverige", "headword": "Lärk"}
{"text": "Fig. 1. Jan Steen. Efter ett själfporträtt", "headword": ""}
{"text": "Pollett (ej Pollet), Johan Frans, militär, född d. 22 Mars (n. st.) 1729 i Skeninge, anställdes 1745 såsom fänrik vid regementet Royal Suédois i Frankrike och tjenade sedan 1757 vid regementet Royal deux Ponts, der han avancerade till öfverstelöjtnant (1765). Han fick 1769 öfverstes rang. 1777 erhöll han på begäran afsked ur fransk tjenst, hvarvid en årlig pension af 2,400 livres tillförsäkrades honom. Med franska hären deltog P. i 1748 års fälttåg i Nederländerna samt 175762 i Sjuåriga kriget på den t", "headword": "Pollett"}
{"text": "*Lenhofda. 28,353 har. 2,201 innev. (1896).", "headword": "*Lenhofda"}
{"text": "Från Publius farbroder, den förut nämnde Gnaeus, härstammade ättegrenen Nasica, som ännu i mer än ett århundrade skulle göra sig mer eller mindre bemärkt i Roms politiska lif. Bland dess medlemmar märkas: son, hvilken, som konsul 191 f. Kr. segerrikt kämpade mot bojerna i cisalpinska Gallien, och 7. Publius Cornelius S. Nasica, med tillnamnet Serapio, den förres sonson, konsul 138 f. Kr., en ifrig optimat och upphofsman till mordet på Tiberius Gracchus (133 f. Kr.). En adopterad medlem af ätten", "headword": ""}
{"text": "Nutoskop [-skåp]. Se S n u r r a n. Nutriaskinn. Se Sumpbäfvern. Nutrientia (lat., af nutrire, uppamma, nära), närande läkemedel. Nutriti (af lat. nutrire, uppfostra). Se Kon-ve r t i ter. Nutrition (af lat. nutrire, nära), näring (se d. o.). - Nutriti v, närande; som hänför sig till näringen. Nutritiönssystem, löt., sammanfattningen af da väfnadssystem, hvilkas funktion är växtkroppens närande. De äro följande: absorptionssystem (epi-blem), assimilationssystem (klorofyllförande", "headword": "Nutoskop"}
{"text": "I Danmark verkställes fängelsestraff, såväl enkelt fängelse som fängelse vid vatten och bröd samt statsfängelse, i enrum. Straffarbete verkställes i gemensamhetsfängelse, om det är tukthusstraff, dock med rätt för fången att i cell aftjäna de tre första månaderna. Är åter straffarbetet s. k. forbedrings-husarbejde, verkställes det h. o. h. i cell, där vistelsen kan vara från sex månader till 3Ys år. Vid bägge straffarterna användes progressiv behandling, som", "headword": ""}
{"text": "Pyrheliometer (af Grek. pyr, eld, helios, sol, och metron, mått), fys., meteor., ett af Pouillet uppfunnet instrument (en aktinometer, se d. o.) för uppmätning af mängden af det solvärme, som på en viss tid, t. ex. en minut, träffar jordytan. Ett platt cylindriskt kärl (se fig.), hvars öfre yta är öfverdragen med kimrök, fylles med vatten. Denna reservoar är fäst vid ett metallrör. Förmedelst en i rörets nedre ände anbragt knapp kan röret jämte reservoaren vridas omkring sin egen axel och derigenom vattnet o", "headword": "Pyrheliometer"}
{"text": "*Trosa. 665 innev. (1897). Taxeringsvärdet uppgick s. å. till 750,000 kr., hvaraf 96,600 kr. för jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro 1896 bokförda till ett värde af 67,378 kr., skulderna till 63,806 kr. För kommunala behof utdebiterades 5 kr. pr bevillningskrona. Handlandena voro 1897 9, med 8 biträden, men inga fabriker voro då anmälda. Hemmahörande fartyg voro 2 (segelfartyg), om 111 tons. 1897 ankommo och afgingo 531 fartyg, om 25,679 tons. Staden saknar ännu jernväg, men arbetar på att komm", "headword": "*Trosa"}
{"text": "Desinfektion (Fr. désinfection, af dés, ifrån, bort, och Lat. infectio, smitta), med. I egentlig mening betecknar detta ord de hygieniska åtgärder, som man vidtager med sådana föremål, hvilka kunna misstänkas innehålla frön till vissa smittosamma sjukdomar (de s. k. infektionssjukdomarna). De medel, som användas till förstörandet eller oskadliggörandet af dessa smittämnen, kallas desinfektionsmedel. En lång erfarenhet har visat, att nämnda sjukdomar, i afseende på sitt epidemiska uppträdande, stå i nära fö", "headword": "Desinfektion"}
{"text": "Scheibel [ʃa′j-], Johann Gottfried, tysk luthersk teolog, f. 1783 i Breslau, d. 1843 i Nürnberg, intog som predikant och själasörjare en mycket inflytelserik ställning i sin födelsestad och blef 1811, med bibehållande af sitt prästerliga ämbete, e. o. och 1818 ord. professor vid det då nyss från Frankfurt a. 0. till Breslau förflyttade universitetet. Redan tidigt gjorde sig S. bemärkt som en af gjord och i polemiken hänsynslös förfäktare, i tal och skrift, af den ortodoxt lutherska ståndpunkt", "headword": "Scheibel"}
{"text": "Med ofvan gjorda viktiga reservationer meddelas, enligt Juraschek, följande statistik öfver in- och utförsel af varor (afseende den s. k. specialhandeln, ädla metaller ej inberäknade) i nedanstående länder åren 1906 och 1907. Mill. mark. . 1906 1907 Inf. Utf. Inf. Utf. Storbritannien o. Irland ......... 12,419,4 7,673,e 13,193,8 8,704,0 Tyska riket ..... 8,749,8 6,851,o 8,746,7 6,845,2 Förenta staterna 5,546,5 7,445,4 5,977,9 7,960,4", "headword": ""}
{"text": "Examen skulle sträcka sig öfver alla de ämnen och kurser, som enligt skolstadgan skulle i gymnasiet läsas, men examen kunde undergås antingen med eller utan klassiska språk, hvarvid dock de, som aflagt endast realistexamen, ej egde rätt att aflägga ämbets- eller fakultetsexamina vid akademien och ej häller att söka andra stipendier eller publika understöd än sådana, som enligt särskilda stadganden kunde innehafvas äfven af dem, som ej egde fullständiga", "headword": ""}
{"text": "Caryocatactes , zool. Se Nötkråksläktet.", "headword": "Caryocatactes"}
{"text": "Damon, ett först i grekiska idyller och sedan i den pseudo-klassiska poesien ofta förekommande herdenamn.", "headword": "Damon"}
{"text": "Flüggen. 1. Gisbert F., tysk genremålare, f. 1811 i Köln, gjorde sina studier i München, der han sedan bosatte sig, och af hvars konstakademi han var hedersledamot. Död i München 1859. F. skildrade företrädesvis sådana scener, hvilka erbjuda lösningen af någon psykologisk uppgift, kontraster och konflikter i det husliga och sociala lifvet, och har derför äfven blifvit kallad . Bland hans bästa taflor må nämnas De öfverraskade tjenarna (1839), Det brutna äktenskapskontraktet (1840), Äktenskaplig lycka (1", "headword": "Flüggen"}
{"text": "Liungh, Sven Ingemar, naturforskare, föddes i Björkö församlings prestgård, Jönköpings län, d. 5 Juni 1757 och vistades 177477 vid Upsala universitet, under hvilken tid han fick sin håg för naturvetenskaperna utbildad genom åtnjutande af Linnés undervisning och umgänge i dennes hus, hvarjämte han var Linné d. y. följaktig på en resa till Lappland. L. egnade sig emellertid åt landtstatstjenstemannens bana och var 178093 kronofogde i Norra och Södra Vedbo härad af Jönköping län. Vid sitt afskedstagande f", "headword": "Liungh"}
{"text": "Leo Warren [leå], pseudonym. Se Me d in g, 0. Leovigild [leå-], konung öfver västgöterna i Spanien, antogs till medregent af sin broder konung Liuva I 568 och förenade efter dennes död, 572, hela det västgotiska riket under sin spira, men antog sina båda söner Hermenegild och Reccared till medregenter. Därpå kufvade han de upproriske invånarna i Spaniens norra bergstrakt, i synnerhet kantabrerna (572-574), tuktade 575 de svever, som kommit kantabrerna till hjälp, företog 581 ett", "headword": ""}
{"text": "Larnaka (forntidens Kition, turk. Tuzla), stad på Cypern, nära sydöstra kusten, och hufvudort i ett af öns 6 distrikt, är trots sin dåliga redd (Marina l. Scala) öns förnämsta handelsplats. 8,855 inv. (1910), hälften muhammedaner. Grek.-ortodox metropolit. (J. F. N.) Larne [län], stad och hafsbad i irländska grefsk. Antrim, vid inloppet till Lough Larne. 6,670 inv. (1901). Latinskola. Linne- och ylleväfverier samt pappersbruk. J- F. K. La Roche 1. Laroche [-rå/j], stad i belgiska prov. Luxombourg, på", "headword": "Larnaka"}
{"text": "Luktbanor , anat. Se Hjärnan, sp. 838.", "headword": "Luktbanor"}
{"text": "Monogenea, zool. Se Sugmaskar.", "headword": "Monogenea"}
{"text": "Varinas [äfven varinas]. 1. Stad i Venezuela. Se Barinas. 2. En tobakssort. Se Tobak, sp. 420.", "headword": "Varinas"}
{"text": "Cercospora , bot., svampsläkte af afd. Hyphomycetes, med en mängd arter, af hvilka flera förorsaka sjukdom på bladen af åtskilliga kulturväxter: lind, vinranka, selleri, sockerbeta, potatis m. fl. Sjukdomen visar sig som gula eller bruna fläckar och kan göra ganska stor skada. G. L-m.", "headword": "Cercospora"}
{"text": "Eugenia (Eugenie), Charlotta E. Augusta Amalia Albertina, prinsessa af Sverige och Norge, konung Oskar I:s enda dotter, f. 24 april 1830 på Stockholms slott, d. där 23 april 1889, var begåfvad i flera riktningar och försökte sig såväl på litteraturens som på musikens och de bildande konsternas områden. Som skriftställarinna framträdde hon med det biografiska arbetet Les princesses de la Suède (1864; ny uppl. 1889) och med en öfversättning af Roos (1864). De mest bekanta bland hennes kompositioner, hv", "headword": "Eugenia"}
{"text": "Landegode, en 30,60 kvkm. stor ö med vackra fjällformationer (800 m.), strax n. v. om Bodö, Norge. 104 inv. (1920). Två fyrtorn, ett på östra och ett på norra sidan. K. G. G.", "headword": "Landegode"}
{"text": "Roterande fält , elektrot. Se Elektriska maskiner, sp. 285.", "headword": "Roterande fält"}
{"text": "Mantalsräntan, kamer., en af de två stora grupper, i hvilka den på landsbygden hvilande, till namnet mycket vexlande grundräntan blifvit inordnad. Den andra gruppen är jordeboksräntan (se d. o.). Antalet underafdelningar till mantalsräntan är stort. Först och främst möta de 6 »skattetitlar», hvilka allmänt förefinnas i de gammalsvenska landskapen med undantag af Dalarna, näml. boskapspenningar, byggningshjelp, dagsverkspenningar, landtågsgärd, salpeterhjelp och skjutsfärdspenningar (se dessa ord). I Östergötl", "headword": "Mantalsräntan"}
{"text": "Buxbom, bot. farmak. Se Buxus.", "headword": "Buxbom"}
{"text": "Bos dag, berg i Lydien. Se Tmolos.", "headword": "Bos dag"}
{"text": "Corelli , Arcangelo, italiensk violinist och kompositör, , f. 1653, undervisades i teori af Simonelli, i violinspel af Bassani, reste 1672 till Paris, var sedermera någon tid anställd hos kurfursten af Bajern, återvände 1680 till Italien och slog sig då ned i Rom. För sitt fulländade violinspel vann han där snart ett stort rykte. Vid de konserter och allegoriska fester, som regelmässigt gåfvos hos kardinal Ottoboni äfvensom hos Kristina, f. d. drottning af Sverige, var C. alltid den, som anförde", "headword": "Corelli"}
{"text": "Babeltop, en af Palau-öarna (se d. o.).", "headword": "Babeltop"}
{"text": "Tyskfolkliga frihetsrörelsen (ty. Deutschvölki- sche freìheitsbewegung), tysk politisk sammanslut- ning, bildad 1922 af vissa ultrahögerelement, som utträdde ur tysknationella folkpartiet. Rörelsen bekämpar Versaillesfreden, Dawesplanen och Tysk- lands inträde i Nationernas förbund, är starkt nationalistisk, antisemitisk och antiparlamentarisk och säger sig åsyfta ett på förtroendefullt samar- bete mellan olika tyska befolkningslager uppbyggdt Stortyskland utan imperialistiska tendenser. 1923", "headword": "Tyskfolkliga frihetsrörelsen"}
{"text": "Maupassant [måpassang], Henri René Albert Guy de, fransk romanförfattare, född d. 5 Aug. 1850 på slottet Miromesnil i Normandie, är ättling af en gammal lothringisk adelsslägt. Han afbröt sina studier för att såsom simpel soldat deltaga i kriget 187071 och gjorde sedermera sitt inträde i literaturen under beskydd af G. Flaubert, vid hvilken han var fäst med den största beundran. I öfverensstämmelse dermed slöt M. sig på det afgjordaste till den naturalistiska skolan, hvars syften han har fullföljt med en", "headword": "Maupassant"}
{"text": "Graditz. Se Stuteri.", "headword": "Graditz"}
{"text": "Kyrkås. 1. Socken i Jämtlands län, Lits tingslag. 12,795 har. 436 inv. (1909). Annex till Lit, Härnösands stift, Jämtlands norra kontrakt. - 2. Socken, som ock kallats Sandbäck, i Skaraborgs län, Barne härad. 1,216 har. 206 inv. (1909). Annex till Lekåsa, Skara stift, Vånga kontrakt.", "headword": "Kyrkås"}
{"text": "Tigerkatt , zool. Under denna benämning sammanföras stundom i skrifter af mera populär natur några kattarter, som ha det gemensamt, att deras storlek ej eller föga öfverstiger tamkattens, och hvilkas fäll är prydd med mörkare fläckar (ofta äfven band) af olika form och antal. Dessa kattarters utbredningsområde sträcker sig öfver större delen af Asien samt Central- och Syd-Amerika. I inskränkt bemärkelse betecknas som tigerkatt en sydamerikansk art, Felis tigrina, hvilken uppnår en längd af 80 cm., hvaraf", "headword": "Tigerkatt"}
{"text": "Foote [fut], Arthur, nordamerikansk tonsättare, f. 1853 i Salem, Massachusetts, studerade musik för J. K. Paine (se denne) och var som student vid Harvard-universitetet dirigent för glee-klubben där, 1878-1910 organist vid en unita-risk kyrka i Boston och är pianolärare i denna stad. Han har komponerat goda manskörer, solosånger, som röja inflytande af Rob. Franz, körverken The skeleton in armour. The farewell of Hiawatha och The wreck oj Hesperus, ett flertal kammarmusikverk, åtskilliga", "headword": "Foote"}
{"text": "Troy-vikt [tråj-], eng. troy-weight [tråTctfoit; ordet härledes från en vikt, som under medeltiden nyttjades i franska staden Troyes, eller enl. en nyare tydning från det namn, Tröja nova, som medeltida skriftställare gåfvo staden London, efter en sägen, att den skulle ha grundlagts af flyktingar från Tröja], engelsk vikt för guld, silfver, platina, mynt och juveler (utom diamanter och pärlor), äfven använd som medicinalvikt och för vetenskapliga", "headword": "Troy-vikt"}
{"text": "Befälsposterna inom svenska flottan beklädas i allmänhet på följande sätt: högste befälhafvares af flaggman (amiralsperson); eskaderchefs af flaggman eller kommendör; flaggkaptens och afdelningschefs af kommendör eller kommendörkapten; chefs å 1:a kl. fartyg (chefsfartyg, 1:a och 2:a kl. pansarbåtar, kryssare, korvetter) af kommendörkapten; 1:e flaggadjutants, chefs å 2:a kl. fartyg (torpedkryssare, jagare, kanonbåtar, 3:e kl. pansarbåtar, 1:a kl.", "headword": ""}
{"text": "Mossor, Musci L., bot., äro vanligen helt små, endast undantagsvis något förlängda kärllösa sporväxter, hvilka uppkomma från en liten förbrodd, som utvecklas ur den groende sporen och hos bladmossorna liknar en grenig algtråd med snedt ställda tvärväggar och bladgrönt i den åt ljuset vända sidan. Hos hvitmossorna (Sphagnum) är förbrodden bladlik, om den utvecklas på jord, men trådlik, om den växer i vatten. Hos lefvermossorna är förbrodden mycket liten och saknas ibland nästan alldeles. Stammen är odel", "headword": "Mossor"}
{"text": "Eskamotör (fr. escamoteur), taskspelare.", "headword": "Eskamotör"}
{"text": "Richter, Jeremias Benjamin, tysk kemist, f. 1762, blef 1794 bergssekreterare och bergsproberare i Breslau, 1800 assessor vid bergverksadministrationen i Berlin samt slutligen »arkanist» vid Berlins porslinsfabrik. Död i Berlin 1807. R., som först begagnade uttrycket »stökiometri», undersökte de proportioner, efter hvilka syror och baser neutralisera hvarandra samt upprättade deröfver tabeller. Han fann, att, om af två oxider erfordras vissa vigtsmängder för att neutralisera en viss mängd af en syra, sam", "headword": "Richter"}
{"text": "Bränslet tillföres pannorna vanligen från s. k. kolfickor, af järn eller betong och belägna ofvanför pannorna. Till dessa fickor föres bränslet genom transportverk af olika slag, elevatorer, remmar m. m. (se Transportanordningar) och fördelas ofta till olika delar af kolfickorna genom automatiska anordningar. Numera dimensioneras dessa kolfickor ej så stora som förr, utan ofta för högst några få dygns kolförbrukning. Pannrummet bör anordnas så ljust och luftigt som möjligt. De viktigaste", "headword": ""}
{"text": "Usance [ysangs], Fr. (Ital. usanza, af Lat. usus, bruk, sed), handelst., vedertagen sedvänja, handelsbruk; (Ital. uso) öflig betalningstid för vexlar (t. ex. 30 dagar efter sigt), vexelfrist.", "headword": "Usance"}
{"text": "Heliolites Dana, paleont., ett under silur- och devontiden lefvande korallsläkte, hörande till Heliolitidæ och utmärkt genom polyperiternas tunna septa och genom coenenchymets byggnad af smala polygonala rör, som alla äro ensartade. Se Lindström, (i Vet. akad:s Handl., bd 32, n:o 1). Det är vanligt i Gottlands öfversilur. A. Hng.", "headword": "Heliolites"}
{"text": "Fosfornekros (af fosfor och Grek. nekros, död), med., en vid kronisk fosforförgiftning uppträdande brand eller nekros i käkbenen, företrädesvis i underkäken. Denna svåra sjukdom, som i synnerhet angriper arbetare på tändsticksfabriker, var vanligare förr, då man mera använde fosfor vid tändsticksfabrikationen. Mest utsatta voro de, som arbetade med tändstickornas neddoppning i fosformassan, samt de, som voro sysselsatta i torkrummet. Fosforångorna angripa käkbenens benhinna (periosteum) och förorsaka der en", "headword": "Fosfornekros"}
{"text": "Genom laboratorieprof utförda genom Ing. vet. ikad:s försorg och af andra undersökningar har man konstaterat, att hålmurar af tegel enligt den engelska eller norska typen ha nära samma värme-isoleringsförmåga som massiva tegelmurar af samma tjocklek och att man för hålmurar af tegel eller betong af 33 å 35 cm. inkl. puts i tjocklek enligt de ofvan nämnda svenska systemen, rationellt utförda, kan få nästan samma isoleringsförmåga som hos en IVs-stens massiv stortegelmur - 0,48 m. tjock med puts", "headword": ""}
{"text": "Chorioidea (lat.), åderhinnan i ögat. Se Öga.", "headword": "Chorioidea"}
{"text": "Skärkinds kontrakt, i Linköpings stift, omfattar de fem pastoraten Björsäter med Yxnerum, Skärkind, Gistad, Gårdeby, Östra Ryd. Areal 47,108 har. 7,771 innev. (1889).", "headword": "Skärkinds kontrakt"}
{"text": "*Hage. — 4. Alfred H., politiker, son af H. 2, f. 1843, till yrket godsegare, var 1892–95 folketingsman, blef 1895 kungavald ledamot af landstinget och utnämndes 1897 till landtbruksminister. — 5. Kristoffer H., dansk politiker, den föregåendes kusin, född d. 28 Nov. 1848 nära Nakskov, blef 1867 student och 1871 statsvetenskaplig kandidat, bosatte sig 1875 i Nakskov som köpman, men flyttade 1879 till Köpenhamn. 1880 reste han till Sibirien för att med anledning af Nordenskiölds resa längs Sibiriens no", "headword": "*Hage"}
{"text": "Mariut. Se M a r e o t i s. Marivaudage [-våda]J. Se Marivaux. Marivaux [-va], Pierre Carlet de Chamblain de, fransk författare, f. 1688 i Paris, d. därstädes 1763, skref adertonårig sitt första drama, Le pére prudent et équitable (1706). M., som själf erhållit en föga klassisk uppfostran, tog i striden om de gamles eller de nyares företräde i vitterheten parti för de senare och anslöt sig till Fontenelle och La Motte-Houdard samt uppträdde 1717 med en föga lyckad", "headword": ""}
{"text": "Svenska detaljisternas herrkonfektionsför- bund. Se Svenska arbetsgifvareför- e n i n g e n äfven i Suppl. Svenska detaljisternas sömnadsindustriförbund. Se Svenska arbetsgivareföreningen. Suppl. Svenska diakonanstalten. Alkoholistanstalten å Stora Sköndal stängdes 1917. I stället har epi- leptikervården utvidgats och omfattar nu 4 olika vårdhem med plats för 100 patienter. Arbetshem- met Björknäs förändrades 1919 till af staten er- känd alkoholistanstalt med 22 platser. 1925 till-", "headword": ""}
{"text": "Serradifalco [-ka], stad i italienska prov. Cal-tanissetta (Sicilien), vid järnvägen Caltanissetta- Girgenti. 9,988 inv. i hela kommunen (1911). Svafvelgrufvor. J. F. N. Serrage [-ra j], fr. Se Kanon ti 11 ver k-ning. Serrallo [-raljå], markis del. Se E c h a-gue, R. Serrano y Dominguez [-ranå i dåmirngeth], Francisco, hertig af La Torre, spansk statsman, f. 17 dec. 1810 vid Cådiz i Andalusien, d. 26 nov. 1885 i Madrid, var son till en af det spanska frihetskrigets", "headword": "Serradifalco"}
{"text": "De rättsbildningar, som falla inom stiftelsebegreppet, sådant detta ofvan bestämts, kunna betecknas som stiftelser i egentlig mening 1. själfständiga stiftelser. Såväl i det allmänna språkbruket som inom rättsvetenskapen tages emellertid stiftelsebegreppet äfven i en vidsträcktare betydelse, öfverlåtelse af egendom för främjande af ett bestämdt ändamål kan ega rum äfven i annan ordning än den ofvan angifna. Man kan ge egendomen med full eganderätt till en redan existerande fysisk eller juridisk", "headword": ""}
{"text": "Börstig, socken i endast Skaraborgs län. 3,513 har. 842 innev. (1895). Pastoratet tillhör Falköpings kontrakt.", "headword": "Börstig"}
{"text": "I Frankrike utvecklade sig stadslifvet högst olika i norden och i södern. I södra Frankrike uppkom ett fritt borgarstånd omkr. år 1100, då städernas köpmän (les bourgeois) och länsadel började lösgöra sig, stundom på fredlig väg, från beroendet af länsherrarna och skaffa sin stad politisk oafhängighet. Utvecklingen var därefter ungefär densamma som i Italien (se ofvan). Valda konsuler med ett eller två råd och en borgarförsamling (parlamentum) vid sin sida skötte stadens styrelse", "headword": ""}
{"text": "Stafnäs socken, Värmland, där fadern var sågverksarbetare, blef student 1881 och flyttade efter en kortare tids universitetsstudier i Uppsala till Stockholm, där han några år lefde som litteratör. Utgången ur ett fattigt hem, hade D. haft svåra öden att genomgå, hvilka skärpt det drag af trots och stridslust, som fanns i hans lynne, och vande sig tidigt att betrakta samhällslifvet ur klassmotsättningens synpunkt. Aug. Palm fann honom 1885, när han sökte en litterär medhjälpare för att", "headword": ""}
{"text": "Ceres , hufvudort i Bokkeveld (se d. o.).", "headword": "Ceres"}
{"text": "Schlomann , Alfred, föddes 10 aug. 1878 i Malchow, Mecklenburg-Schwerin.", "headword": "Schlomann"}
{"text": "Hygrofyt (af grek. hygros, fuktig, och fyton, växt) l. Hygrofil växt (af grek. filos, vän), bot., fuktighetsälskande växt.", "headword": "Hygrofyt"}
{"text": "Rumfordmedaljen [ramf9d-], en af Royal society i London hvartannat år utdelad belöning för de under de båda närmast föregående åren gjorda viktigaste upptäckterna inom värmeläran. Grefve B. T. von Rumford (se denne) donerade till sällskapet 1796 1,000 pd i 3 proc. statsobligationer.", "headword": "Rumfordmedaljen"}
{"text": "Carpi, Ugo da, italiensk målare och formsnidare, af den grefliga slägten da Panico, f. i Carpi omkr. 1455, död i Rom 1523. Han var sannolikt den förste, som till Italien införde formsnittet (färg- eller tontryckträsnitt med två, tre l. flere stockar), om han också icke, såsom det påståtts, var uppfinnaren af detsamma. Formsnittskonsten bragte han till en hög grad af fulländning och arbetade ofta efter Rafaels omedelbara teckning. I Stockholms nationalmuseum finnes ett af hans vackraste blad: Kristi ne", "headword": "Carpi"}
{"text": "Ytbildning. F:s yta erbjuder en rik omväxling af berg, kullar och slätter. De högsta delarna ligga i s. och s. ö., så att landet sluttar från s. ö. mot n. v. Västalperna fylla de sydöstra departementen. Till F. höra af dessa alpers inre gnejszon (jfr Alperna, sp. 697): Hafsalperna med topparna Mont Pelat (3,053 m.) och Mont Tenibres (3,032 m.), Kottiska alperna med toppen Monte Viso (3,843 m.), liksom M:t Tenibres alldeles på gränsen till Italien, samt toppen Mont Chambeyron (3,400 m.),", "headword": ""}
{"text": "Civilprocess, jur., rättegång i tvistemål, det rättsliga förfarande, hvilket har till ändamål att genom biträde af offentlig myndighet fastställa privata rättigheter, som bestridas, eller ock medelst tvång göra gällande dylika rättigheter mot den förpligtade. Genom detta sitt ändamål skiljer sig civilprocessen från kriminalprocessen (jfr Brottmålsprocess). Från olikheten i ändamålet härflyta de skiljaktigheter i afseende på det processuella förfarandet, hvilka merendels förefinnas mellan dessa båda hufvudafd", "headword": "Civilprocess"}
{"text": "Chantilly [jätijl], stad i franska départ. Oise, vid kanten af den 2,100 har stora C.-skogen. 4,565 inv. (1901). Knapp- och nålfabrikation, ylleväfverier. Den förr blomstrande spetsfabrikationen har upphört. Staden är ryktbar för sitt slott, som sedan slutet af 1400-talet tillhörde familjen Montmorency och sedan 1632 familjen Condé. Det besöktes af drottning Kristina och Gustaf III. Före revolutionen, då det förstördes, var det ett verkligen furstligt slott, ett af de präktigaste i Frankrike, omgifvet af", "headword": "Chantilly"}
{"text": "Northfield [nåthfīld], stad i nordamerikanska staten Minnesota, vid flera viktiga järnvägslinjer, omkr. 56 km. s. om S:t Paul. 3,265 inv. (1910). Säte för det norska S:t Olaf college (1874), Carleton college (1866), osekteriskt, jämte astronomiskt observatorium (Goodsell), samt Baker school för klena barn.", "headword": "Northfield"}
{"text": "Klöris, grek. myt. Se C h l o r i s. Klorit Werner (af grek. chlorofs, grön), miner., en grupp af gröna i sexsidiga taflor eller glimmer-lika, icke elastiska fjäll kristalliserande mineral, bildade som en isomorf blandning af vattenhaltigt magnesiumsilikat och vattenhaltigt magnesium-alu-minium-silikat. Efter blandningsdelarnas olika inbördes mängd skiljer man emellan pennin, klinoklor, proklorit o. s. v. Klorit förekommer mycket allmänt tillsamman med järn-", "headword": "Klöris"}
{"text": "Amara-koça, , ett af den sanskritiska lexikografiens förnämsta verk. Denna ordbok, som är ett synonym-lexikon och dessutom angifver huruvida ett nomen är substantiv eller adjektiv samt hvad genus substantivet har, anses hafva till författare en viss Amara, d. v. s. Amaradeva l. Amarasimha, och härstammar från ungefär 5:e eller 6:e årh. af vår tideräkning. Bland de viktigaste upplagorna äro en af Colebrooke 1808 samt en (med fransk öfversättning) af Loiseleur Deslongchamps 1839-45. Jfr Zachariae, (Bühlers", "headword": "Amara-koça"}
{"text": "*Antifoni. Utom i de i art. omnämnda betydelserna förekom ordet antifoni (i senantiken) i betydelse af oktav och dubbeloktav (jfr Parafoni).", "headword": "*Antifoni"}
{"text": "Sikkim, indobrittisk vasallstat, på Himalayabergens södra sluttning, gränsar i n. och ö. till Tibet, i s. ö. till Bhutan, i s. till indiska distriktet Darjiling och i v. till Nepal. 7,298 kvkm. 87,920 inv. (1911), af hvilka 58,675 hinduer, 28,915 buddister samt 285 kristna. Lepcha (se d. o.), hvilka betraktas som urinvånare, äro endast omkr. 8,000, de öfrige äro invandrade inder, bhutaner och nepaler. Landet kan i korthet karakteriseras som floderna Tistas och Rangits uppsamlingsområde; det ä", "headword": "Sikkim"}
{"text": "Ipswich [ipsωitʃ]. 1. (Forneng. Gippeswic) stad och sedan 1888 grefskap (32,8 kvkm.) i England, förr del af grefsk. Suffolk, vid floden Gipping, som där vidgar sig till mynningen Orwell. 66,622 inv. (1901), beräknad folkmängd 1908 73,852. I. är i sina äldre delar trång och oregelbundet byggdt, men har många vackra hus i de nyare delarna. 14 anglikanska och några katolska kyrkor. I. är en i snabb utveckling stadd ort. Där finnas bl. a. en latinskola (från 15:e årh.), naturhistoriskt museum, botanisk trä", "headword": "Ipswich"}
{"text": "Prestation. Se Prestera.", "headword": "Prestation"}
{"text": "*Frère. 1. Ch. T. F. dog 1888. — 2. P. E. F. dog 1886. — Hans son Charles dog 1894.", "headword": "*Frère"}
{"text": "Cardamine, bot. Se Ängsbräsma.", "headword": "Cardamine"}
{"text": "Hegius, egentligen Alexander af Heek, en af de mest framstående befordrarna af de klassiska studierna, f. 1433 i Heek (Westfalen), studerade under Thomas a Kempis ledning och räknade sjelf, såsom lärare i Deventer (sedan 1474), bland sina lärjungar Erasmus Rotterdamus. Han författade afhandlingar (1501), dikter (1503) och dialoger (s. å,). Död 1498.", "headword": "Hegius"}
{"text": "Ani, ruinstad i ryska asiatiska guvern. Erivan, vid floden Arpatsjai. Det blef 961 de armeniske konungarnas residens. Enligt sagan hade det 100,000 hus och 1,001 kyrkor. Efter 1040 blef det många gånger eröfradt af olika folk och förlorade därigenom mycket af sin glans, till dess det slutligen, 1319, fullständigt förstördes genom en jordbäfning. En mängd praktfulla ruiner vittna ännu om dess forna storhet.", "headword": "Ani"}
{"text": "Bünau, Heinrich, grefve von R., tysk statsman och historieskrifvare, f. 1697, blef 1740 sachsiskt sändebud i Mainz, der han arbetade för Karl VII:s val till kejsare, och var sedan i kejserlig tjenst till 1751, då han blef premierminister i Weimar. Död 1702. B. var en vetenskapernas gynnare; särskildt gjorde han sig förtjent genom det understöd han egnade konsthistorikern Winckelmann, som han bl. a. utnämnde till föreståndare för sitt utmärkta bibliotek (42,000 bd), hvilket sedan inköptes för Dresden-b", "headword": "Bünau"}
{"text": "Spenat, äldre form spinat, Spinacia oleracea L., bot., tekn., tillhör nat. fam. Chenopodiaceae Dum., kl. Dioecia L. Hanblommornas kalk är 5-klufven och honblommornas 4-klufven. Den senare är uppblåst rörformig och tillhårdnad omkring det enfröiga fruktämnet samt slutligen bildande en kantig eller tornbärande »fruktkalk», hvilken hela bildning är hvad som i handeln kallas »spenatfrö». Den vanliga spenaten härstammar från Arabien och odias numera allmänt i köksträdgårdarna för bladens skull, hvilka anrät", "headword": "Spenat"}
{"text": "Andelsslagteri. Se Andelsmejeri.", "headword": "Andelsslagteri"}
{"text": "Åsgård, moderniserad form för Asgård, asagudarnas hemvist. Jfr Asar.", "headword": "Åsgård"}
{"text": "En avant [an avang], Fr., framåt!", "headword": "En avant"}
{"text": "Blue ribbon [blör r^bn], eng., blå bandet (se d. o.); förnämsta täflingspris; förnämsta värdighet. Blue ribbon army [ämi], blåbandsförening. stå^inj, eng., blåstrumpa.", "headword": "Blue ribbon"}
{"text": "Elektrisk ugn , tekn., sådan ugn eller liknande anordning, där den afsedda värmemängden eller temperaturen alstras af elektrisk ström. Dessa ugnar användas vanligen för uppvärmning af föremål till höga, men lätt reglerbara temperaturer samt i metallurgiskt syfte för smältning af metaller och malmer, hvarvid äfven strömmens elektrolytiska inflytande kan spela en viktig roll. Den i en elektrisk ugn alstrade värmemängden är direkt proportionell mot den använda spänningen och strömmängden. Den erhållna temperatur", "headword": "Elektrisk ugn"}
{"text": "Boulogne [-lånj], fransk målarefamilj. — 1. Louis B. d. ä., stamfadern, f. i Paris 1609, d. derstädes 1674, målade fresker i Louvre och Versailles och hade titel af »peintre du roi» samt var en af de tolf, som 1648 grundlade konstakademien. — 2. Bon. B., den förres son, f. i Paris 1649, studerade i Italien, blef 1677 medlem af akademien och dog 1717. Han förvärfvade sig ett namn som målare och kopparstickare. Hans receptionss stycke, Herkules i strid med Centaurerna, finnes i Louvre, som dessutom har af", "headword": "Boulogne"}
{"text": "Lokalförvaltningen. N. äro delade i 11 provinser: Nord-Brabant, Limburg, Zeeland, Syd-Holland, Nord-Holland, Utrecht, Gelderland, Overijssel, Drenthe, Groningen och Friesland. Dessa provinser voro i äldre tider stater och bibehålla ännu en större myndighet, än som i regel är tilldelad provinserna i andra länder. I hvarje provins finnes en representation, provinciale staten, bestående (efter folkmängden) af 35-82 medlemmar, som väljas af dem, som ega rösträtt till Andra", "headword": ""}
{"text": "Appleton [äpəltn], stad i Wisconsin, Förenta staterna, vid de i den till Green bay af Michigansjön flytande Fox river belägna Grand chutefallen, hvilka lämna drifkraft till en mängd industriföretag (pappersbruk, klädesfabriker, sågverk m. m.), samt vid Chicago- och nordvästjärnvägen. Där finnas stora bryggerier, gjuterier, stolfabriker m. m. 19,561 inv. (1920). E. A-t. Appleton [äp9ltn], William Archibald, engelsk arbetarledare, f. 31 dec. 1859 i Notting- ham, arbetade inom spetsindustrien till 1", "headword": "Appleton"}
{"text": "Vrena, socken i Södermanlands län, Oppunda härad. Areal 1,920 har. 474 innev. (1892). Annex till Hälla, Strengnäs stift, Nyköpings Vestra kontrakt.", "headword": "Vrena"}
{"text": "Rein, Johannes J., dog 23 jan. 1919 i Bonn. *", "headword": "Rein"}
{"text": "Müller, Friedrich, österrikisk språkforskare och etnograf, f. 1834 i Böhmen, studerade 185357 i Wien, anställdes 1858 vid universitetsbiblioteket och 1861 vid kejserl. hofbiblioteket derstädes samt blef 1866 professor i jämförande språkforskning vid Wiens universitet. Hans hufvudverk på det språkliga området äro Reise der österreichischen fregatte Novara. Linguistischer theil (1867) och Grundriss der sprachwissenschaft (13, 18761887). I det senare arbetet lemnas efter en allmän inledning kortfattade oc", "headword": "Müller"}
{"text": "Riksdagens historia. Den svenska riksdagen uppkom under medeltiden ur rådet och dess utvidgning, herredagen (se d. o.), derigenom att till den af rådet och frälsemän sammansatta herredagen kallades äfven representanter af de ofrälse samhällsklasserna, vare sig derför att konungen behöfde söka stöd hos dem mot stormännens anspråk, eller emedan man ej vågade underlåta att inhemta det lägre folkets mening. Det förra fallet inträffade 1359, då konung Magnus Eriksson till ett möte i Kalmar", "headword": ""}
{"text": "Mortensen, Karl, dansk språkman och lärare, f. 18 febr. 1867 i Brandrup, filos. doktor 1901, sedan 1920 rektor för katedralskolan i Haderslev, har författat den originella Studier over ældre dansk versbygning (1901), Nordisk mytologi (1898; 2:a uppl. 1906) och Lærebog i den danske litteraturs historie (1902; i förk. uppl. 1908, flera uppl.) samt läseböcker och afhandlingar. R—n B.", "headword": "Mortensen"}
{"text": "Souvenir, Fr., minne, åminnelse; minnestecken, vårdtecken.", "headword": "Souvenir"}
{"text": "Erdmann, Nils Axel Fredrik, literaturhistorisk skriftställare, den föregåendes kusins son, född i Mariefred d. 23 Sept. 1860, blef student i Upsala 1878 och anställdes 1879 såsom e. o. kammarskrifvare i Riksgäldskontoret, der han 1895 befordrades till lånebokhållare, hvarjämte han sedan 1895 är t. f. kamrerare och sekreterare i Handelsflottans pensionsanstalt. Han debuterade 1884 med arbetet Modern realism och har sedermera ådagalagt inträngande studier samt fint omdöme i skildringarna August Blanche oc", "headword": "Erdmann"}
{"text": "Æschines, Grek. Aischines, grekisk talare, det macedoniska partiets talangfullaste förkämpe och i denna egenskap ifrigt motarbetad af sin store samtida Demosthenes, det fosterländska partiets förnämste ledare. Han var född i Athen 389 f. Kr. (enligt andra källor 391 l. 393). Efter att såsom yngling hafva biträdt sin fader vid undervisningen i en af denne hållen oansenlig skola och från 18 till 20 års ålder fullgjort den af lagen stadgade krigstjensten sökte han sin utkomst vid teatern och uppträdde mot b", "headword": "Æschines"}
{"text": "Dagfjärilar , Diurna l. Rhopalocera, zool., en af fjärilarnas hufvudgrupper, omfattande om dagen flygande fjärilar med i spetsen klubbformigt förtjockade pannspröt, jämförelsevis liten kropp samt stora och vanligen breda vingar, som under hvilan hållas mer eller mindre hopslagna uppåt, och hvilka sakna hakinrättning för deras hopfästande under flykten. - Alla dagfjärilar äro utrustade med väl utbildad sugtunga, med hvilken de suga honungssaft ur blommorna, stundom äfven utsipprande trädsaft samt ofta också", "headword": "Dagfjärilar"}
{"text": "Smältstycken, metall. Se Härdsmide.", "headword": "Smältstycken"}
{"text": "Örtugsland (Fornsv. örtogha land), ett äldre åker-ytmått, utgörande 1/24 af 1 markland (se d. o.) eller 1/3 af 1 öresland (se d. o.) och innefattande 8 penningsland.", "headword": "Örtugsland"}
{"text": "Tóváros [-råsj]. Se Totis. Suppl.", "headword": "Tóváros"}
{"text": "Finkeljockum, en förmodligen af folkhumorn verkställd sammansmältning till en af två personer i Hallmans komedi Finkel eller det underjordiska bränvinsbränneriet, näml. Finkel och store Jockum distillator. Enligt Hallmans egna uppgifter i personförteckningen har den förre varit en ibland våra bränvinsadvokater, som bära mer eller mindre garnerade näsor, efter åldern i tjensten, och hvilken hade den olyckan att dagen efter bränvinsförbudet afsomna den senare åter en destillator eller krögare, som icke kan fö", "headword": "Finkeljockum"}
{"text": "Lima, zool., ett musselsläkte, som i likhet med kammusslor, ostron o. a. blott har en slutmuskel samt tillbakabildad fot. Skalet är oliksidigt, snedt ovalt, vanligen med radierande åsar; låset utan tänder; ligamentet är fäst i en trekantig grop. Ke-prcsentanter för detta släkte lefde redan under stenkolsperioden; flera arter lefva vid Europas kuster och vid Sveriges västkust. Somliga arter omge sig med en hylsa, förfärdigad af hvarjehanda i hafvet förefintliga ämnen, som sammanhållas af", "headword": "Lima"}
{"text": "Nora domsaga, Örebro län, omfattar tre bergs- och tingslag, nämligen Nora och Hjulsjö, Karlskoga samt Grythytte och Hellefors. 2,582 qvkm. 36,894 innev. (1896).", "headword": "Nora domsaga"}
{"text": "Kontemplativ. Se Kontemplation.", "headword": "Kontemplativ"}
{"text": "Jörgensen, Sofus Mads, dansk kemist, född d. 4 Juli 1837 i Slagelse, blef 1857 student, tog 1863 magistergraden i kemi och 1869 doktorsgraden. Han blef 1867 föreståndare för den polytekniske läreanstalts laboratorium och 1887 professor vid universitetet. Sedan 1882 är han led. af Fysiogr. sällsk. i Lund. J. har utfört synnerligen fullständiga undersökningar öfver de ammoniakaliska metallföreningarna och dervid gjort den vigtiga upptäckten att vatten kan i dem öfvertaga ammoniakens rol. Han har till stor d", "headword": "Jörgensen"}
{"text": "Snöfjeldkolla, fjäll. Se Norge, sp. 1379.", "headword": "Snöfjeldkolla"}
{"text": "Kommenderi (Fr. commanderie), ett gods, ett län, som tillhör en (andlig) riddareorden och lemnas åt en ordensriddare att innehafvas. I Sverige finnes ett par gods, Koberg och Gåsevadholm, hvilka enligt testamente af N. Sahlgren d. 2 Maj 1774 skola, under vissa förutsättningar, af konungen disponeras för att öfverlemnas som kommenderier: Gåsevadholm åt en kommendör, Koberg åt en riddare af Vasa-orden. Jfr Komtur.", "headword": "Kommenderi"}
{"text": "Till art. Stängsel.   II. timmerkors (fig. 3) böra utläggas i flera rader, sammankopplas och väl förankras; i likhet med ett slags spöpalissader kunna de anordnas så, med bojar uppburna trossar (fig. 5). - Såsom framgår af de olika spärrmedlens beskaffenhet, kunna vissa af dem ej forceras ens af de starkaste fartyg, under det att andra blott kunna hejda småfartyg. Äfven det kraftigaste spärrmedel kan dock undanröjas, om det ej bevakas och försvaras. Stängsellinjernas läge bör därför vara sådant, att det kan tagas under", "headword": "Till art. Stängsel.   II"}
{"text": "Sandbjäster kallas en af Tilghman i Philadelphia 1870 uppfunnen blåsmaskin, hvarmed man genom ånga eller komprimerad luft framdrifver sand mot en glas-, sten- eller metallyta. Den används vid dekorering af glas på så sätt, att den genom schabloner med större eller mindre hastighet framdrifna sanden ristar namnchiffer, figurer eller ornament i glaset. Yidare ha sandbläster-apparater fått en omfattande användning inom den mekaniska industrien både för", "headword": ""}
{"text": "Statsrevision , Statsrevisorer. Se Riksdagens revisorer.", "headword": "Statsrevision"}
{"text": "Urija (Uriya), språk. Se Oriya.", "headword": "Urija"}
{"text": "Gränsen mellan kritsystemets och jurasystemets marina lager är i mellersta Europa i allmänhet skarp, i synnerhet då en sötvattensbildning (wealden; läs ωīldən), som vanligen till större delen räknas till kritsystemet, skjuter sig emellan bägge, t. ex. i sydvästra England och nordvästra Tyskland. I Medelhafsländerna sker däremot öfvergången mellan dessa bägge system småningom (genom den s. k. tithoniska etagen; se Jurasystemet, sp. 305). Gränsen uppåt mot", "headword": ""}
{"text": "Arbetareskyddskonferens, Internationel. I samma mån, som den socialekonomiska lagstiftningen för att tillförsäkra arbetsklassen ett berättigadt skydd måste ålägga det enskilda landets industri vissa inskränkningar eller materiella uppoffringar, inträda svårigheter orsakade af konkurrensen med de land, som ännu icke infört motsvarande bestämmelser. Behofvet af en internationel arbetarelagstiftning (se d. o. Suppl.) gör sig derför alltmera känbart i samma mån, som åtgärder vidtagas till lösning af de spörsmål, hvilka inn", "headword": "Arbetareskyddskonferens"}
{"text": "Parasjer (Hebr. perischot, afdelningar, af parasj, söndra, dela). Se Haphtarer.", "headword": "Parasjer"}
{"text": "Mikrokemiska reaktioner, Mikrokemiska analysmetoder, kem., kallas dels sådana kemiska reaktioner resp. arbetsmetoder, som användas särskildt eller uteslutande, när det gäller att undersöka så små substansmängder, att de vanliga metoderna ej kunna tillämpas, dels allmänt användbara, med små substansmängder utförda reaktioner, som observeras under mikroskopet. Genom mikrokemiska reaktioner påvisas såväl organiska som oorganiska substanser. Oorganiska mikrokemiska reaktioner utför man ofta för att identifiera mineral, af", "headword": "Mikrokemiska reaktioner"}
{"text": "Asarin och asaron, farmak. Se Asarum, bot.", "headword": "Asarin"}
{"text": "Fig. 2. Schagg. p, pi poltrådar, g grundtrådar, i inslag. (Till hvarje poltråd höra 2 grundtrådar.) nålar (3 å 6 mm. eller mer). I schaggen (fig. 2) låter man endast hvarannan poltråd höjas öfver hvarje nål, hvarför dess flor blir jämförelsevis glest. Till jälb begagnas höga och tunna nålar; dess flor borstas omkull och pressas till liggande ställning. Fasonerad sammet bildas dels genom kombination af tofsar och öglor (hvarvid man måste använda särskilda nålar", "headword": ""}
{"text": "Ononis L., stallört, bot., farmak., ett slägte af örter eller halfbuskar, hörande till nat. fam. Papilionaceae L., kl. Diadelphia L. Bladen äro sammansatta af 3 sågade småblad, likasom hela växten glandelhåriga. Blommorna äro stora, oftast röda, sittande i bladvecken. Blomfodret är nästan likformigt, djupt 5-klufvet, kronkilen spetsig, med udd, vingkanterna oveckade. Frukten är en rundadt äggrund balja, föga eller icke längre än fodret, med få frön. Slägtet eger i Sverige 3 arter, af hvilka O. hircina", "headword": "Ononis"}
{"text": "Compensatis expensis, Lat., jur., med qvittande af rättegångskostnaderna.", "headword": "Compensatis expensis"}
{"text": "Acheson-grafit [ätJisön-], tekn., af amerikanen Acheson (se denne) uppfunnen massa för tillverkning af anodplattor (jfr Elektrod). Dessa formas af malen koks och brännas, inbäddade i kolpulver, i elektrisk ugn vid så hög temperatur, att kolet blir grafitartadt och koksens askbeståndsdelar förflyktigas. De ega stor ledningsförmåga och motstå väl inverkan af klor och syre vid elektrolytisk framställning af klor och alkali ur alkaliklorider. K. A. V-g.", "headword": "Acheson-grafit"}
{"text": "Roquefort [råkfår], Jean Baptiste Bonaventure de, fransk språkforskare, f. 1777, d. 1834, var en bland vägröjarna för studiet af fornfranska språket och litteraturen. Bland hans arbeten märkas Glossaire de la langue romane (1808, suppl. 1820) och Dictionnaire étymologique de la langue française (1829).", "headword": "Roquefort"}
{"text": "Ostfriesisk boskap [-fris-], svart- och hvitfläckig nötboskap, är en stam af den holländska rasen (se Holländska nötboskapsrasen). Ostfriesisk boskap är ganska mycket utbredd inom södra och mellersta delarna af Sverige. C. A. L.", "headword": "Ostfriesisk boskap"}
{"text": "Johan af Luxemburg. Se Johan, konung af Böhmen.", "headword": "Johan af Luxemburg"}
{"text": "Polias (Grek., »stadsgudinnan», af polis, stad) var i det forna Athen ett tillnamn för gudinnan Athene, tänkt såsom stadens beskyddarinna. I denna egenskap dyrkades hon i det på Akropolis belägna templet Erechtheion, och till hennes ära firades den panatheneiska festen. A. M. A.", "headword": "Polias"}
{"text": "*Gresley, H. F. X., var 1880–83 befälhafvare för 5:te armékåren (Orléans) och dog 1890.", "headword": "*Gresley"}
{"text": "Friherre (ty. freiherr), adlig titel på en person, som innehar rang närmast efter grefve. Ordet var i Tyskland urspr. (sedan 1300-talets slut) benämning på en feodalherre, som icke var tjänstskyldig åt någon annan herre. Friherrlig värdighet, likasom grefvevärdighet, infördes i Sverige af Erik XIV vid hans kröning i Uppsala 29 juni 1561; kring det ärftliga konungadömet ville han därmed skapa liknande , som ökade tronens glans i andra länder. Friherrevärdigheten tilldelades därvid följande nio medlemmar", "headword": "Friherre"}
{"text": "Oise [åas]. 1. Biflod till Seine, upprinner i Ardennerna s. om Chimay i belgiska prov. Hainaut, flyter, företrädesvis i sydvestlig riktning, genom departementen Aisne, Oise och Seine-et-Oise samt förenar sig med Seine vid Conflans S:te Honorine, 22 km. nedanför Paris. Längd 300 km., deraf 138 km. äro segelbara. Största bifloden är Aisne, fr. v., hvilken är både längre och vattenrikare än hufvudfloden. Floden står i förbindelse med flere kanaler, bl. a. med Manicamp-kanalen och dess fortsättning; O:s", "headword": "Oise"}
{"text": "Bellini, Lorenzo, italiensk läkare, född d. 3 Sept. 1643 i Florens, blef 1663 professor i filosofi och teoretisk medicin i Pisa, men flyttades redan samma år till professuren i anatomi dersammastädes. År 1693 tog han afsked från detta ämbete och bosatte sig i Florens såsom praktiserande läkare, blef lifmedikus hos storhertig Cosimo III af Toskana och dog d. 8 Jan. 1704. — Redan vid 19 ars ålder utgaf B. sin berömda bok Excercitatio de structura et usu rerum (1662), hvari han visar, att njuren väsentlige", "headword": "Bellini"}
{"text": "Adalbert, Henrik Vilhelm, prins af Preussen, son af prins Vilhelm, konung Fredrik Vilhelm III:s yngste broder, f. 1811, d. 1873, bidrog såsom ordförande i riksmarinkommissionen (1848) och såsom öfverbefälhafvare öfver preussiska (186171) marinen samt därefter såsom generalinspektör kraftigt till tyska örlogsflottans bildande och utveckling samt inlade stor förtjänst om anläggningen af krigshamnen i Jadebukten. 1882 aftäcktes hans staty i det af honom skapade Wilhelmshaven. A. var morganatiskt gift med T", "headword": "Adalbert"}
{"text": "Flöjtverk, den afdelning i orgeln, hvars pipor äro försedda med labium. Se d. o.", "headword": "Flöjtverk"}
{"text": "Little rock [lik], hufvudstad i nordamerikanska staten Arkansas, på södra sidan af floden Arkansas. 45,941 inv. (1910), omkring en tredjedel färgade. Staden, som fick sitt första nybygge af hvita 1814 och blef Arkansas hufvudstad 1821, är säte för en protestantisk (episkopal) och en katolsk biskop, och dit äro förlagda de juridiska och medicinska fakulteterna af statsuniversitetet (de öfriga i Fayetteville), statsbiblioteket, statens dårhus, blind- och döfstumanstalt och förbättringsanstalt; vidare finnas", "headword": "Little rock"}
{"text": "Ovibrerade r-ljud höra till frikativornas grupp och kallas r blott af etymologiska skäl. Ovibreradt velart r är merendels det , som förekommer i södra Sverige (Götaland). Ovibreradt r kan uppstå ur vibreradt genom reduktion: förminskning af vibrationernas antal och vidd. På öfvergången från vibreradt till ovibreradt tungspets-r står ett d-ljud i dalmålet och i finska. I hälsingskans korsp = korp, borst = bort har r förlorat vibrationer (och ton) och öfvergått till sch-ljud. Samtliga", "headword": ""}
{"text": "Perejaslavl l. Pereslavl (kalladt Zaljeskij, »på andra sidan skogen», till skilnad från ofvan nämnda stad), stad i ryska guvern. Vladimir, vid sjön Plesjtjejevo och stora vägen mellan Moskva och Jaroslav. Omkr. 8,000 innev. Staden var förr anmärkningsvärd för mängden af kyrkobyggnader (vid midten af 1700-talet hade den 37 kyrkor och 11 kloster), men är nu känd öfver hela Ryssland genom sina stora bomullsmanufakturer. Fisket i sjön är mycket gifvande. Staden grundlades 1152 af furst Jurij Vladimirovitj Dolg", "headword": "Perejaslavl"}
{"text": "Hollaender [-länder], Alexis, tysk musiker, f. 1840 i Ratibor, utbildad i Berlin, var 1861—88 lärare vid Kullaks musikakademi där och öppnade 1888 en egen dylik i Berlin samt blef 1902 docent vid Humboldt-akademien. Som dirigent för den blandade kören Cäcilienverein sedan 1864 har han framfört många moderna körverk med orkester. H. har komponerat en mängd pianostycken, sånger, körer, ett rekviem, åtskillig kammarmusik m. m. och utgifvit en instruktiv upplaga af Schumanns pianoverk. Han utnämndes 1888 till", "headword": "Hollaender"}
{"text": "Sjöfartstraktat . Se Handelsfördrag.", "headword": "Sjöfartstraktat"}
{"text": "Egdafylki. Se Agder.", "headword": "Egdafylki"}
{"text": "Valona [-lå-], stad. Se Avlona.", "headword": "Valona"}
{"text": "Hallman, Magnus, porträttmålare, föddes 1745 i Regna (Östergötland), blef student i Upsala 1765, inskrefs der som vid Vetenskaps-societeten och egnade sig sedermera åt måleriet, hvilket han hufvudsakligen utöfvade i sin födelseprovins medelst af prester, lärde m. fl. Han skall äfven hafva varit musiker. I Upsala och Linköping förvaras de flesta arbeten af hans tämligen medelmåttiga pensel. Han lefde ännu 1796. -rn.", "headword": "Hallman"}
{"text": "Myronides (grek. MvQcorlör]s, lat. Myronides), forngrekisk statsman och fältherre i Aten under förra hälften af 5:e årh. f. Kr. I slaget vid Plataiai (479) deltog han med utmärkelse som Aristeides medfältherre och vann segrar öfver korintierna vid Megara (458) och beoterna vid Oinofyta (456). Den sistnämnda segern hade till följd Atens öfvervikt inom större delen af Beotien, Lokris och Fokis. M. inryckte äfven i Tessalien och belägrade Farsalos, men måste återvända med oförrättadt ärende. Han prisas hög", "headword": "Myronides"}
{"text": "Silesius. Se Angelus Silesius.", "headword": "Silesius"}
{"text": "Devrient [dəvriäȵ], tysk skådespelarsläkt af holländsk härstamning (urspr. De Vrient). 1. Ludwig D., en af Tysklands snillrikaste skådespelare, f. 15 dec. 1784 i Berlin, d. 20 dec. 1832 därstädes, var bestämd för köpmansyrket, men rymde några gånger från det stränga fädernehemmet och åtföljde 1804—05 ett kringresande teatersällskap. Han hade därnäst engagemang i Dessau och från 1809 i Breslau, men drogs 1815 af Iffland till nationalteatern i Berlin och stannade där till sin död. — D. var en ovanligt fan", "headword": "Devrient"}
{"text": "Följdmeristem , bot. Se Meristem.", "headword": "Följdmeristem"}
{"text": "Strålkastare. Se Båglampa, fig. 14—16, och Elektrisk strålkastare.", "headword": "Strålkastare"}
{"text": "Till sin stil mer verkligt originel än de fleste skalder, nöjde A. sig icke dermed, utan ville äfven, såsom Sturzen-Becker uttrycker sig, vid hvarje tillfälle synas tillräckligt originel, hvarför han, såsom ofvan är antydt, i allmänhet var ojämn, ofta nog bizarr, en och annan gång platt. Ehuru A. var allt för sjelfständig eller kanske allt för sjelfsvåldig att kunna eller vilja binda sig vid någon viss literär skola, hade han dock, såväl teoretiskt som", "headword": ""}
{"text": "Huet [yätt l. yǟ], François, fransk religionsfilosof och skriftställare, f. 1814, d. 1869, blef 1834 e. o. professor i historia vid Collège Rollin i Paris, 1835 professor i filosofi i Gent och 1850 lärare för furst Milan af Serbien. H. var en entusiastisk lärjunge af Bordas-Demoulin, och hans världsåskådning var en liberal katolicism af en egendomlig art, en katolicism, som företrädesvis betonade kristendomens sociala sida som ett kärlekens och det allmänna broderskapets evangelium. Från denna stånd", "headword": "Huet"}
{"text": "Träsilke , konstsilke (se d. o.), framställdt af trämassa (cellulosa). Fmn.", "headword": "Träsilke"}
{"text": "Courtet [korta], Xavier Marie Benoit Auguste, kallad Augustin, fransk skulptör, f. 1821, utförde många byster och ideala konstverk, såsom Backanal, Centaurkvinna och Faun, grupp, Leda, Adrienne Lecouvreur (för Théâtre français), Dansare från Herculaneum, Son till Niobe, Faun och Nymf (alla före 1870), Lyckan, Badande flicka, Herde som blåser eld. Yngling på en delfin, Venus födelse m. fl. (före 1890) samt Gabriel och Nicolas Coustou för nya Louvre.", "headword": "Courtet"}
{"text": "Utdrag af E:s anteckningar äro meddelade af P. Wieselgren, i , samt af Geijer, i , hvarjämte andra utdrag finnas tryckta såsom bilagor till Fersens 78 utkommo fullständigt E:s Dagboksanteckningar, förda vid Gustaf III:s hof, utgifna af E. V. Montan. T. 5.", "headword": ""}
{"text": "Trefot , Tripod (grek. o. lat. trifpus), ett forngrekiskt bohagsting, som i den homeriska tiden helt enkelt var en trebent, af lergods eller brons förfärdigad kittel, men sedermera fick en konstnärlig arbetning, ej sällan förfärdigades af ädla metaller och nyttjades till att blanda vin i eller som prydnad (fig. 1). Det blef sed, att trefötter Fig. 1. Trefot, funnen i Fréjus. Fig. 2. Delfiska sierskans (Pythias) trefot. (Efter forntida afbildningar.) bortskänktes som hedersgåfvor, täflingspr", "headword": "Trefot"}
{"text": "Charter [tjä^e], eng., fribref, privilegier; oktro-jerad författning. Jfr Fribref och Magna c h a r t a. Chartergus, zool. Se G et in g ar, sp. 1085. Charterhouse school [tjä^e-häus sko7!], eng. Se Godalming. * Charters Towers hade 17,298 inv. 1911. *Chartres. Robert, hertig af C., dog 5 dec. 1910. Äfven fransmännens konung Ludvig Filip (se Ludvig, franska konungar, 19) bar en tid titeln hertig af C. Chartreuse [(artros] 1. Chartros, fr., kokk., en", "headword": "Charter"}
{"text": "*Bonald, L. J. M., var son till L. G. A. Bonald.", "headword": "*Bonald"}
{"text": "Y:s historia framträder tydligt såväl i dess plan som i det pietetsfulla bevarandet af många minnen från gångna tider, om också senare tiders ökade anspråk på utrymme och bekvämlighet raserat rätt mycket. Gamla staden, som har sitt centrum i Stortorget, från hvilket gator stråla ut åt alla håll, har en gammaldags prägel med smala, krokiga gator och ett stort antal äldre hus, hvaraf ett par nå upp till medeltiden, under det många korsvirkeshus från 1500- och 1600-talen f. ö.", "headword": ""}
{"text": "Kvickrot , bot. farm. Rotstocken kom under Världskriget till användning i st. f. mjöl (torkad och malen) och som kaffesurrogat (rostad). Den innehåller det inulinartade kolhydratet triticin, som redan vid kokning med vatten afspaltar fruktsocker. Växten kallas ock åkerkvicka. *", "headword": "Kvickrot"}
{"text": "Scala , della (efter vapnet, en stege, it. scala), lat. Scaligeri, italiensk släkt, hvaraf medlemmar härskade i Verona 1260-1387. 1. Mastino I della S., grundläggaren af släktens maktställning, blef 1260 podestà och 1262 capitano i Verona, mördades 1277. S. kämpade på det ghibellinska partiets sida och understödde Konradin af Schwaben mot Karl af Anjou. Hans efterkommande förlänades af de tyske kejsarna med Verona, Padua och Treviso jämte områden. 2. Cangrande della S., f. 1291, brorson till S. 1, h", "headword": "Scala"}
{"text": "Chizerots [j isära] l. Burin s [byrå], en af de egendomliga stammar i Frankrike, som lefva isolerade och på hvilka deras grannar se ned med förakt, emedan de enligt sägnen härstamma från otrogna. Chizerots anses härstamma från sarasenerna. De bo i departementet Saône-et-Loire och i arrondissemanget Bourg-en-Bresse i depart. Ain. Man har pådiktat dem allehanda dåliga egenskaper, men oväldiga personer anse dem arbetsamma och dugliga. Sedan urminnes tider ha de varit kreaturshandlare och slaktare. Deras kvi", "headword": "Chizerots"}
{"text": "Belling, Wilhelm Sebastian von, preussisk kavallerigeneral, f. 1719, stred med utmärkelse i de båda schlesiska krigen och under 1757 års fälttåg, blef 1758 chef för ett nyupprättadt husarregemente och ställdes med en ringa styrka mot svenskarna i Pommern, mot hvilka han gjorde tre lyckliga fälttåg. Död 1779. Genom B. blef Blücher, hvilken som svensk kornett 1760 tillfångatogs i Mecklenburg, öfvertalad att ingå i preussisk tjenst.", "headword": "Belling"}
{"text": "Callitrichineæ, bot. Se Callitrichaceæ.", "headword": "Callitrichineæ"}
{"text": "Auveljok, det lappska namnet på Ivalo (se d. o.).", "headword": "Auveljok"}
{"text": "Fo, kinesernas namn på Buddha.", "headword": "Fo"}
{"text": "Kapriol (fr. capriole), eg. bocksprång (af lat. caper, bock), luftsprång; dansk., sådant språng, under hvilket benen slås emot hvarandra; ridk., ett s. k. skolsprång, hvarvid hästen, efter att först ha lyft sig på bakbenen såsom till pesad (se d. o.), kastar sig upp från marken med ryggen vågrätt och slår rakt bakut med båda bakbenen, så att bakhofvarna blifva mera uppåt- än bakåtvända (se fig.). B. C—m.", "headword": "Kapriol"}
{"text": "Maguntiacum , latinsk namnform för Mainz.", "headword": "Maguntiacum"}
{"text": "Grajiska alperna. Se Alperna.", "headword": "Grajiska alperna"}
{"text": "Toftes Gave (»T:s gåfva»), en anstalt för vanartiga gossar, anlades 1847 i Kristiania af grosshandlaren A. Tofte och flyttades sedan först till Risebro i Eidsvold, derefter till Helgeön i sjön Mjösen. Stiftelsen, som är beräknad att inrymma 120 gossar, underhålles dels af egna medel, dels af bidrag från staten och Kristiania kommun. Y. N.", "headword": "Toftes Gave"}
{"text": "Kebnetjåkko [keb-]. Se Kebnekaise.", "headword": "Kebnetjåkko"}
{"text": "Däumig [dåjmich], Ernst, tysk socialistpolitiker, f. 25 nov. 1866 i Merseburg, d. i juli 1922 i Berlin, var 188893 fransk främlingslegionär i Algeriet och 189398 tysk soldat i Metz, blef 1900 socialdemokratisk tidningsman och var 191116 en bland de främste medarbetarna i , hvarifrån han aflägsnades såsom tillhörande den radikala oppositionen inom partiet. D. slöt sig till det 1917 bildade oafhängiga socialdemokratiska partiet, blef dec. 1919 jämte A. Crispien dess ordf. och öfvergick kort därpå, till", "headword": "Däumig"}
{"text": "Letterkenny [letəkeni], stad i irländska grefsk. Donegal, vid Swilly. 2,370 inv. (1901). Säte för den katolske biskopen af Raphoe, med en vacker och dvrbar katedral (invigd 1901).", "headword": "Letterkenny"}
{"text": "Hemmingsdynge omfattar nu 871 har. 416 inv. (1923).", "headword": "Hemmingsdynge"}
{"text": "Mälaren (af isländska författare kallad Lögrinn, , hvilket namn af svenska öfversättare förvändts till Lögaren), till arealen den tredje af Sveriges insjöar, intar de djupare delarna af den vidsträckta bassäng, på hvars sluttningar ligga norra delarna af Södermanland och Närke, nästan hela Västmanland, det sydligaste af Dalarna samt västra Uppland, tills. 22,770 kvkm. (enl. Hydrografiska byrån 22,310), hvaraf 4,420 kvkm. anses vara odlad jord, 1,180 ängsmark, 14,000 kvkm. skogsmark och impediment och 3", "headword": "Mälaren"}
{"text": "Brabant, landskap i holländsk-belgiska dallandet, deladt mellan konungariket Nederländerna och konungariket Belgien. Den nederländska provinsen Noord-Brabant är belägen mellan Limburg, Gelderland, Zuid-Holland, Zeeland och Belgien samt har en areal af 5,128 kvkm. och 553,842, mest katolska, inv. (1899). Landet, som utgöres af fruktbara sträckor, blandade med hedar och träsk, genomflytes af floderna Maas, Aa och Dommel samt har dessutom en mängd kanaler. Boskapsskötseln och åkerbruket äro högt uppdrifna", "headword": "Brabant"}
{"text": "Inventarium Sueciæ , en af Johann Ludwig Gottfried 1632 hos förläggaren Friedrich Hulsius till höstmässan i Frankfurt a. M. utgifven tysk skrift, som efter en kort öfversikt af Sveriges historia till Gustaf II Adolfs tid redogör för denne konungs regering och särskildt utförligt skildrar hans deltagande i 30-åriga kriget t. o. m. aug. 1632. Därtill slöt sig en till fastlagsmässan 1633 utgifven fortsättning, Auszfuhrliche und eigentliche beschreibung etc., som skildrar tilldragelserna under senare delen af år 1632", "headword": "Inventarium Sueciæ"}
{"text": "Sebum, Lat. Se Talg.", "headword": "Sebum"}
{"text": "Grey hade starka engelska tronföljdsanspråk; ett par flyktförsök föranledde hennes flyttning till strängare fängelse på Wrest house. Efter konung Jakobs tronbestigning i England, 1603, mottogs hon nådigt vid dennes hof, men fortfarande gjordes allt för att hindra henne från giftermål. Hon skildras i venezianska sändebudsrapporter som vacker, kunnig i många språk, högdragen och puritanskt sinnad. Ett försök att fly ur landet 1609, då meningen var att förmäla henne med en pretendent till Moldau,", "headword": ""}
{"text": "°Crowe, J. A. Hans son sir Eyre C. dog 28 april 1925 i London.", "headword": "°Crowe"}
{"text": "På mineralier är Afrika utomordentligt rikt, särskildt på salt och jern: det förra rikligt i Sahara och Libyska öcknen, det senare i Atlas och Mandingo-länderna, Kordofan, Angola m. fl. Koppar förekommer ymnigt i Marokko (Sus), Alger och Egypten, Angola och Kaplandet; svafvel i Abessinien och Tripolis. Silfvermalm är jämförelsevis sällsynt. Guld förekommer i öfre Guinea, i Kordofan och vid Sus på vestra ändan af Atlas. Stenkol finnas i Kaplandet", "headword": ""}
{"text": "Hawkesbury [haksbörri], flod i britiska kolonien Nya Syd-Wales, Australien, upprinner under namnet Wollondilly i Cullarinbergen, får sedan namnet Nepean och efter föreningen med Grose namnet H. samt faller ut i Broken bay af Stilla hafvet. Längd omkr. 530 km. Bördiga och pittoreska omgifningar. Fartyg om 100 tons kunna gå upp ofvanför Windsor.", "headword": "Hawkesbury"}
{"text": "Stängvant, sjöv., tåg, som sidovägen stötta stängerna. Se Tackling. R. N.", "headword": "Stängvant"}
{"text": "Ralph Iron [räən], pseudonym. Se Schreiner 2 (äfven i Suppl.). *", "headword": "Ralph Iron"}
{"text": "*Hyllning. Se vidare Tro- och huldhetsed.", "headword": "*Hyllning"}
{"text": "Kolowrat-Liebsteinsky [], Franz Anton, grefve, österrikisk statsman, tillhörande en förnäm bömisk släkt, f. 1778, d. 1861, verkade som ståthållare () i Böhmen (från 1810) för det tjechiska nationalitetsmedvetandets stärkande, bl. a. genom grundläggandet (1818) af tjechiska museet i Prag, och kallades 1825 till Wien att som stats- och konferensminister leda den inre politiken. Som motståndare till den äfven i inrikesfrågor ytterst maktlystne furst Metternich fick K. utan skäl rykte för att vara liberal och blef gansk", "headword": "Kolowrat-Liebsteinsky"}
{"text": "Xylol (af Grek. xylon, trä), kem., ett kolväte (se d. o.), dimetyl-benzol (C, som förekommer i stenkolstjära och jämte benzol samt toluol ingår i stenkolsolja. Det är en färglös, vid 140°–143° kokande olja. P. T. C.", "headword": "Xylol"}
{"text": "Faribault [farribō], stad i nord-amerikanska staten Minnesota, 70 km. s. om S:t Paul. 6,520 innev. (1890). Statsanstalt för döfstumma, blinda och idioter. Katolsk biskop.", "headword": "Faribault"}
{"text": "Biskop. Om nu gällande bestämmelser för biskopsval se Ärkebiskop. Suppl.", "headword": "Biskop"}
{"text": "Badort. Den mänskliga organismens behandling med de s. k. fysikaliska hjälpmedlen sker vanligast på platser, som kunna uppdelas under två stora afdelningar: badorter och brunnsorter. Strängt afskilda äro dock ej dessa båda grupper, ty vid hvarenda brunnsort finnes en badanstalt, och vid en stor del badorter erhålla patienterna utom bad äfven mineralvatten af olika slag. Från balneologisk synpunkt indelas kurorterna i sju stora klasser: 1) akratotermer, 2) alkaliska källor, 3) koksaltvatten, 4) bitterv", "headword": "Badort"}
{"text": "Svankrygg . Se Länd 2.", "headword": "Svankrygg"}
{"text": "Friedjungsprocessen [fridjoijs-]. Se Friedjung, H. Suppl. *Friedlander/A. E., tog 1915 afsked från lektoratet. Led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1907). Friedländer, L., dog 16 dec. 1909 i Strassburg. Friedman [frid-], Ignaz, österrikisk pianist, f. 1882 nära Krakau, elev af Leschetitzki, har sedan 1905 som firad virtuos företagit konsertresor i hela Europa (i Sverige f. g. 1909) samt i Amerika och Asien. Särskildt som Chopin- och Liszt-spelare", "headword": "Friedjungsprocessen"}
{"text": "Med undantag af Nya Kaledonien, som är af äldre bildning än de öfriga, äro alla öarna i O. antingen af vulkanisk bildning eller åstadkomna af koraller. Några äro rena korallöar, antingen i form af låga atoller eller af upphöjda platåer. I några atoller finnas rester af äldre vulkaniska bergarter, och de flesta vulkaniska öarna äro mer eller mindre omgifna af korallref. Alla vulkaniska öarna, med undantag af Havaii, ligga s. om eqvatorn och sträcka sig i östsydöstlig riktning från Nya Guinea till", "headword": ""}
{"text": "Peltogaster, zool. Se Säckkräftor.", "headword": "Peltogaster"}
{"text": "Arragonit, petrogr. Se Aragonit.", "headword": "Arragonit"}
{"text": "Runda bordets ridderskap . Se Artursagan.", "headword": "Runda bordets ridderskap"}
{"text": "Studentikos . Se Student.", "headword": "Studentikos"}
{"text": "*Darby, J. N., dog 1882.", "headword": "*Darby"}
{"text": "Drohobycs [-bitsch] l. Drochowitsch. 1. Regeringsområde i konungariket Galizien (Österrike). Arealen 1,418 qv.-kilom. (25,7 qv.-mil.). 95,820 innev. (1869). 2. Stad i nämnda område. 16,888 innev. (1869). Vacker gotisk domkyrka. Saltsjuderier. Mycket besökta marknader. Handel med spanmål, läder, lärft m. m.", "headword": "Drohobycs"}
{"text": "Sandhurst, Sir William Rose Mansfield, engelsk militär, född 1814, uppfostrades i krigsskolan i Sandhurst, ingick i armén 1835 och utnämndes till öfverste 1854 med anledning af sitt deltagande i Pendjabfälttåget i Indien. 1855 blef han militärattaché i Konstantinopel och kämpade i Krimkriget. Under indiska upproret 1857 blef S. generalstabschef hos lord Clive, 1858 generalmajor, 1863 befälhafvare öfver de britiska trupperna i Indien och 1870 öfverbefälhafvare i Irland. Upphöjd till baronet 1871, dog han 1", "headword": "Sandhurst"}
{"text": "Sassarua , ett af de fem förnämsta språk, som begagnas på Molukkerna. Se Hila 2.", "headword": "Sassarua"}
{"text": "Honingsgräflingslägtet, Mellivora, zool., ett till mårdfamiljen, Mustelidae, inom rofdjurens ordning bland däggdjuren hörande slägte, hvars arter hafva kort nos och kort svans, klumpig kropp med bred och platt rygg, små öron, som knappt höja sig öfver fällen, korta och starka ben, nakna fotsulor och framtårna försedda med långa gräf-tår. I öfre käkhalfvan finnas tre mellantänder, en roftand och en knöltand, hvilken saknas i underkäken. Honingsgräflingen l. Ratelen, M. capensis, når en längd af 45 cm., den 25 cm. lång", "headword": "Honingsgräflingslägtet"}
{"text": "Ulfsundasjön, fjärd i Mälaren mellan Kungsholmslandet i s. ö., Solna socken i n. och Bromma församling i v. och s. v. U. förbindes genom Karlbergs kanal med Klara sjö i ö. och fortsättes åt n. v. till Sundbyberg af den smala Bällstaviken. I sin västligaste del, Ulfsundaviken, mottar den tillflöde från Lillsjön och Judarn i Bromma församling. Vid norra stranden ligger Hufvudsta och vid västra ändan Ulfsunda slott. E. A-t. Ulft [ölft], Jacob van der, holländsk målare, f. 1627 i Gorkum, d. som borgmästare där", "headword": "Ulfsundasjön"}
{"text": "Pizarro [-rå], mansroll (tyrannisk och mordlysten fängelseguvernör; baryton) i Beethovens opera (se d. o. Suppl.).", "headword": "Pizarro"}
{"text": "Sya, socken i Östergötlands län, Vifolka härad. Areal 1,677 har. 645 innev. (1889). Annex till Östra Tollstad, Linköpings stift, Vifolka och Valkebo kontrakt.", "headword": "Sya"}
{"text": "Rudin, Valdemar. Af Tankar ur det inre livet utkom 3:e d. 1925. *", "headword": "Rudin"}
{"text": "Wollimhaus. Se Gyllenborg, sp. 313 och 314, och Leijonstedt.", "headword": "Wollimhaus"}
{"text": "Helgonliljan , bot. Se Lilium.", "headword": "Helgonliljan"}
{"text": "I Kaukasus har särskildt M. von Déchy företagit många resor. Landet har varit föremål för ingående utforskning af naturvetenskapsmän, etnografer och arkeologer, hvarjämte många top- par på sista tiden för första gången bestigits. Kurdistan och norra Mesopota- mien ha utforskats af E. Banse, H. von Handel- Mazzetti, V. Pietschmann, 0. Mann m. fl. I Mesopotamien och angränsande trakter har f. ö. ett stort antal forskningsresor med botaniskt, zoo- logiskt, geologiskt och ekonomisk-geografiskt ända-", "headword": ""}
{"text": "Ph. W. (G-g N.)", "headword": ""}
{"text": "Mellanmaskiner. Se Maskin 1.", "headword": "Mellanmaskiner"}
{"text": "Klyftamon, trakt n. v. om Billingen, inom Vadsbo härad af Skaraborgs län. Namnet, hvilket i den gamla Vestgötalagen har formen Klittamon och på 1400-talet förändrades till det nu varande, har troligen afseende på de delvis branta klippsidor och de smala dälder eller klyftor, som förekomma här och der inom trakten. E. E.", "headword": "Klyftamon"}
{"text": "Bojadór, udde på Nord-Afrikas vestra kust, s. om Kanari-öarna, under 26° 7 n. br. Ansågs fordom för jordens vestligaste punkt.", "headword": "Bojadór"}
{"text": "Södra Viken, kronopark. Se Viken.", "headword": "Södra Viken"}
{"text": "Semering. Se Semmering.", "headword": "Semering"}
{"text": "Krysotoxin. Se Mjöl dryga. Suppl.", "headword": "Krysotoxin"}
{"text": "Fredsmonumentet på Järpe skans. (Till art. Järpe skansar, sp. 863.) ensk. bank, två elektricitetsverk, mejeri, snickeri för tillverkning af bikupor och biredskap, två torf-fabriker m. m. E- A-t. *Järrestad. 1. Häradet ingår nu i Simrishamns fögderi. Arealen är nu 15,143 har. 9,269 inv. (1923). I häradet ligga Branteviks och Baskemölla municipalsamhällen. - 2. Socknen omfattar nu 702 har. 641 inv. (1923). Järsbergssten. Se V ä r m l a n d, sp. 317-318.", "headword": ""}
{"text": "Carbunculus, Lat., ett slags ädelsten. Se Karbunkel.", "headword": "Carbunculus"}
{"text": "Utvikning, mus. Se Modulation 1.", "headword": "Utvikning"}
{"text": "Jämte den utgifningsfrihet, som garanterats i R.F. § 86, blef äfven utgif vårens rättssäkerhet tillvaratagen genom föreskriften att utgifvaren endast inför laglig domstol kan tilltalas för skrifts innehåll och ej i annat fall derför straffas, än om detta innehåll strider mot tryckfrihetslagen. Den, som utgifvit en skrift, hvars innehåll såsom brottsligt kan blifva föremål för åtal, kan således först efter det skriften blifvit till försäljning eller spridning", "headword": ""}
{"text": "Bjarmaland och Bjarmer äro i de nordiska sagorna ofta förekommande namn på landet och folket söder och sydöst om Hvita hafvet och längs Dvina-floden. De verkligt pålitliga underrättelser vi nu ega om detta folk äro få, men ur olika källor kunna dock härledas vissa allmänna resultat. Orden Bjarmaland och bjarmer lyda efter finskt tungomål: Perma och permalaiset, och dessa namn återfinnas f. n. vid floden Kama, således djupt inne i Ryssland. Staden Perm är nästan helt och hållet rysk och permerna (f. n. omk", "headword": "Bjarmaland"}
{"text": "Sangro (fordom Sangrus), flod i italienska landskapet Abruzzo e Molise, upprinner i provinsen Aquila, s. om Gioja, flyter i östlig och nordlig riktning genom prov. Chieti och faller ut i Adriatiska hafvet, efter ett lopp af 112 km. Biflod Aventino.", "headword": "Sangro"}
{"text": "Vuolijoki är nu egen socken i Uleåborgs län och ingår i Kaj ana prosteri, Uleåborgs stift. 2,211 inv. (1925).", "headword": "Vuolijoki"}
{"text": "Bring, Sven Libert, teolog, den föregåendes kusin, född i Össjö, Skåne, d. 3 Febr. 1826, tog 1844 studentexamen i Lund, der han 1850 blef filos. doktor samt 1855 teol. kandidat och prestvigd. Sedan han 1856 blifvit docent i systematisk teologi, tjenstgjort såsom t. f. legationspredikant i London flere månader under åren 1857 och 1860 samt varit uppförd på förslag till teol. adjunktur 1859, utnämndes han 1862 till kyrkoherde i Torrlösa. Vid prestmötet i Lund 1864 fungerade B. såsom preses; 1868 blef ha", "headword": "Bring"}
{"text": "Snölinjen, meteor. Se Snö, sp. 150.", "headword": "Snölinjen"}
{"text": "Landslagarna föreskrifva, att bevillningsnämnderna hvilka i händelse af utländsk fiendes anfall eller inländskt uppror, eller i fall byggnad var nödig å kronans hus eller gods, eller om konungen skulle bortgifta barn, eller ville krönas eller rida sin Eriksgata, hade att bestämma hvad hjelp allmogen drägligast kunde gifva sin konung skulle bestå af biskopen och lagmannen i hvarje lagsaga, sex hofmän, d. v. s. frälsemän, och sex af allmogen. Allmänne stadslagen deremot föreskrifver", "headword": ""}
{"text": "Ceccano [tjekänå], stad i italienska prov. Roma, vid Sacco och järnvägen Rom-Neapel. 9,942 inv. (1901). Vin- och olivodling.", "headword": "Ceccano"}
{"text": "Sub dio l. Sub Jove, lat., under bar himmel, emedan Juppiter (dius) eg. är en personifikation af den strålande dagshimmelen.", "headword": "Sub dio"}
{"text": "Müritzsjön , Tysklands största insjö, 132 kvkm., belägen i sydöstra delen af Mecklenburg-Schwerin, 63 m. ö. h., har genom Elde aflopp till Elbe och står genom Müritz—Havel-kanalen i segelbar förbindelse med öfre Havel. (J. F. N.)", "headword": "Müritzsjön"}
{"text": "Stormlucka l. Stormventil, skpsb., en vid en ventil eller ett fönster m. m. i fartygssidan eller öfverbyggnaden anbragt lucka, som i sjögång kan tillslutas och är tillräckligt stark att skydda glaset. R. N.*", "headword": "Stormlucka"}
{"text": "Intervenera (Lat. intervenire), komma emellan, träda emellan, medla. Jfr Intercedera. Tertius interveniens, Lat, mellankommande tredje person (i en dispyt o. s. v.).", "headword": "Intervenera"}
{"text": "Bäfvern utför märkvärdiga arbeten. I byggnadskonsten öfverträffar han alla andra djur, utom människan, säger Linné. Beundransvärd är den skicklighet, hvarmed den genom fördämningar ordnar vattenhöjden vid sin hydda, gräfver kanaler för en lättare transport af sina förnödenheter från skogen samt hålor, gångar och vägar. Dess hydda är en kupolformig byggnad, liksom fördämningarna uppförd af jord och gyttja, sammanhållen och stärkt genom i kors mot hvarandra", "headword": ""}