diff --git a/.gitattributes b/.gitattributes index bcfd78da249d46daf8e25e474ef05b3edada8bad..b4866dd8c28d022adae8b1bbe6edf03bef36ad29 100644 --- a/.gitattributes +++ b/.gitattributes @@ -1036,3 +1036,57 @@ dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lf dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.bg.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.cs.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.da.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.de.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.el.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.en.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.es.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.et.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fi.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fr.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hr.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hu.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.it.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lt.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lv.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.mt.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.nl.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pl.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pt.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.ro.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sk.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sl.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sv.p-8.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.bg.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.cs.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.da.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.de.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.el.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.en.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.es.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.et.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fi.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fr.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hr.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hu.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.it.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lt.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lv.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.mt.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.nl.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pl.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pt.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.ro.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text +dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sk.p-3.pdf filter=lfs diff=lfs merge=lfs -text diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.bg.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.bg.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a58e91e0830528954b41439a63d6293bb4264b23 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.bg.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:1dfeec6deaeeb10c41cc67795788db9d57edaa5f7d235ca48d8623d6e46d9e41 +size 2033444 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.bg.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.bg.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ba548f6ec4538058b8c6a3ba1b552709c142eba3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.bg.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d743f1b1c2b314a4120f0adf9e8593af9e4248051f8bbe9b737ae07a97c41568 +size 938624 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.cs.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.cs.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d1a5bb8d670bbac8d65f4a4b075c81b51d869748 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.cs.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:dde532181f748316a102d7cc36a75bbc3fc266f6d8167b47c8cf21a13393d495 +size 2048315 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.cs.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.cs.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..dc922a2c3062c687e6477e6c5955618c1323f46f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.cs.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:0c51acd24362b508104eedcddc09126d068cd0cefd893e3ddc2f83212daaadfa +size 938578 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.da.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.da.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..46cf2581937608e5fd246719d990ab8299fca204 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.da.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6dde6e4ba052d2e5316aecc9422ea025196d6eb0d4b64c89e3f427e37ca78c28 +size 2031757 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.da.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.da.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..200ad96ef500c7176f7dc72d112d5c1a3c70b9a3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.da.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:44ce22a15ac82b848bced681894c8326e95aeac5f4e748adff83a42880caf980 +size 938078 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.de.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.de.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8098bd48567c9f110982630af76f721106b0a7ba --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.de.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:f0f02e281f4c2a86741287691cab9af90e4bfba0fc5526761a5029f79a71562a +size 2045698 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.de.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.de.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..64bb363004b4b67c022accdd5984c2e45c24f8c5 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.de.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:f963629f72e1ef558e0ff547ee34f7f4125b989952cee2bf313a80a629066c2a +size 938183 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.el.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.el.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d64c5a20316a3d4985dd5187573693b931e3528c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.el.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6b2dc8149bb8cd713bb03e18ba75525cf458a0e95bba138d5846d35d847bb424 +size 3100241 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.el.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.el.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9361ba428f1218945e2e7689d379970364cb207d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.el.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d2141b4e142a1cca2a7d34a497e7b4e2ad24d84d259392ec015ea1ab2f353d90 +size 939231 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.en.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.en.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..675e17c877493cd773d91e316bb830e6708a775e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.en.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:1ec7b6eb5c95f0f0d8d510aac9aec595ac218f2418ac34d4d247e8b31c4b6b27 +size 2033565 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.en.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.en.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2adc1105b78ac2db54e549ae462ae196433f9c47 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.en.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:36e40e4bf8f93ba8e2c9160599b830ae51742daf619c1679fb09daf4688b50ae +size 937671 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.es.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.es.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f5c4d2f23aa66a682f59b69811d093c5be0e9d5b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.es.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:4eb90cbbc50bbf77150e86a9761fe9d4f55417354f4f4face2999125baeaa3ab +size 2096262 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.es.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.es.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..836b9d6df8f65864573101b239e5a932ffbb96e4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.es.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:624b97d74dfb15cd438b9de7ad6945786e7c3fbfc7e6562b4b3245b56f0c9940 +size 938484 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.et.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.et.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f3423737a67fd367f552a1c1f164cea84568ff61 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.et.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:39996f024a51d6f572f08b1c69f01e865be6005df710b5deb8c576bc4251f800 +size 2052009 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.et.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.et.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4f45805587854fdd77c0ce72f3443b3f8de077c7 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.et.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:989a07ef8e39d95f06573343a3ab164c249b03dbd7a47d7278f2d1d6bc5b1e19 +size 937641 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fi.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fi.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..67692eb4a37b799a00ac73fc39fa6cebf334c8d8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fi.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:2bb229a1fe0b59a7365465dc632a15bbefc22ad01ef3a111137fe5273e0845c9 +size 2024079 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fi.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fi.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..62532e824209f65390beb467562bb2d964363ead --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fi.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:f091f328c4f1394e6d7138c60d92acc9675b53cc68a440d85f7bde79f7a861da +size 937696 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fr.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fr.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..abd0ff250cdd230a51a9e40d455b505eaaeedb16 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fr.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b5ce58620a22473646f06e8b9275777af5d5e456460d484da3d60b2f455710fb +size 2074559 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fr.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fr.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..21c63c484b053be0c45f33d9fec328eda59dd6d1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.fr.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:410536a3dae2703ab828cf1325e4e3cbea19c03eb8791f3d41ff08287e788a04 +size 938434 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hr.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hr.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ca3cf04469eedd3c81acf0804a4784d5d302d06f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hr.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:8d5d71b8cf360fb210cc92d30baf533461be599c9e8e49fe2c9751282b3bf3cf +size 2047324 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hr.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hr.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1099d4ba38566b6a81e4972a30d398d049c9d325 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hr.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:0f1a9407ee1cefcd4b92b13f05fa6bb92a2d44ad3ab07d4be0707c22b6b82348 +size 937916 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hu.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hu.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..09e5a72e29370e78e364d3f98e31ca611ecb1fbb --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hu.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d91995ae9d332c6f82ead338b9bba6c43c932b6dca691bcc4ca06bea0182caf4 +size 2049088 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hu.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hu.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0c869d4950407183ffa2c32d6d5333a21e15075d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.hu.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:c9cf23eec77d7f4c2cbde1204505b140b2dd63af08a1e13349fa655335407431 +size 938429 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.it.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.it.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..dac1d51c4ff629093c1cbc5fa4ca0c455de5da64 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.it.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:86dedc048182b4611c3efa272a68fa85a17b8fcda767c5f3b14c5a01bfc95960 +size 2091093 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.it.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.it.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..16be17a24450b61184fc358881160cf8b7653464 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.it.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:290486d644f7fbb96bb6c40183f82aef290f27b2f03b4dcf8b391d67630ff3c9 +size 938133 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lt.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lt.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9f6a9611460a62428d26cef7c3c1e0c83d7e5b5d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lt.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:032421c4bdd48c50a1e9332ddbcc46a0e5519f0a4f88e9b0d60fae3763644ed2 +size 2132569 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lt.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lt.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..67134446094b2d58da169ca3c7e7ced93c16208f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lt.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:018abb68c3986f0cfbfc7b609a1923f65305e58bd2176ddd17c21765efcb8898 +size 938507 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lv.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lv.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..797347d374b87cdb1df1286c1da3253ffcdae64e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lv.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:e3ffd22dd6f61395395d5548babdc360c2fedba37ab4282bd900fc1c530b420b +size 2127443 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lv.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lv.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c6032a60fc37f0a0839491502a204678ca837e0e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.lv.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:1947a2d7244a416e81e903ad9751377534626088abcbd18f40b5377dfb18e23a +size 938214 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.mt.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.mt.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fb7ef9e3badfa67b69e1538b6c03dc7991bf1303 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.mt.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:e7710faf8ae51e6a3c8e6225966a74924bc888cf8fbdc0577182ce2a1cfdd011 +size 2061529 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.mt.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.mt.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5aa808703f3f06515336438bbcfa670daa7b8609 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.mt.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:7ae84af2d7a484c9fdfd3546543efedd98a3a961acd342ea86d2f8b96e82c204 +size 938218 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.nl.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.nl.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..09383e1e8c288eb71f19adb50a4928660456bd42 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.nl.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:fa0eefe869bb43efff4fb290646fc1da211e1d8123d78f52900b4372828ce0f4 +size 2075834 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.nl.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.nl.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..488cec197780eea2f6934c3b76391ec4e4a4bc79 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.nl.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:60a98b69368c959b0f2270a69b29ff0cf8c283bc8145d3bac63301ac2a003fe5 +size 938083 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pl.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pl.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e80fc2f7e07bb01dfb0c780e94badf8f2965154e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pl.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:904c4e0a6e9026efa6abf3f8732e211455a8a78f0dcbfe4a822c60dd8de943fb +size 2062551 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pl.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pl.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..425810a5e46f562a72fdcd7a59210834bde2c55c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pl.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:a1c28c08b69f9cc130f0515a7b2320b89cf8fca3b188f75c6411bcb36dff9421 +size 938543 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pt.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pt.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..44103103f9f1f64486ce65333f4955e3a96c4cf1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pt.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b0daa97c9beb95c0821965d44529e444b911ec7c2b9e99aeda37467ab152f7b8 +size 2166898 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pt.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pt.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..48c51cbdba5a0115cf0a7dfa75b8dfe3042fefb3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.pt.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:5102e7b4c5aeed999a6a4bc822bc5b23c7105080be737bafc57cf36b975e5f69 +size 939246 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.ro.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.ro.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d9859b2a2c020e5d54b131ba257b9851e9563139 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.ro.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9bb931d04843810d366e42e3f8ad4fd211d32d3bf106085791fbcd5a14f9460e +size 2049917 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.ro.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.ro.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..84be57ecef1d0b666ddb4a122fd8c964fe8b158b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.ro.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:aa502d0f85afd3bd7d2a01cbe78ffe25241a59d45dd80babc22bd401af7e3c7c +size 938509 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sk.p-3.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sk.p-3.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4cd7eddb2c1a640fa30bd981ba824ae2ed51c794 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sk.p-3.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9b68e2392048cf0ae77b21a6ada426bf30ad4a4cd8b13c927b3508a70f9616c6 +size 2047534 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sk.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sk.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d3ee31c0c3dd69a462b20b93157357cd101c003b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sk.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:80935aba18301e485be4ee66a3abbfce1c274ce583289122e7c0aba7f689f29b +size 938760 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sl.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sl.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e5cc256284a2a4876dbdf241c06f6382c5c381ed --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sl.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:8ae82adcb71b2f375d31bd9181997848bab5a0f0f5f93f9c2f57e6e03503c930 +size 937752 diff --git a/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sv.p-8.pdf b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sv.p-8.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..02f0c4d587181e50bc1e54a071e56f21746edd13 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:011/pdf/OJ:C:2022:011:FULL.sv.p-8.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:faae642bbd567d7a175a2924bdf360c6f17a7e73cc6f2a11470d5a5588744259 +size 937935 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6f58a3212ebd3edaf69166d39b1dbab2cfb365fe --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:fbf75d986682121b1b5d2e8234e3851f866940cc5ba8329f35de5dbe456e6aa5 +size 939296 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..42f623a1b1b066fe3582998ef2a7f5b4116a7001 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:7ddcc2caf547bc2f6515bd9c59d127905760b7eeebd0f86e585d3131a7808d6b +size 938908 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..841be3a68ab45723aca97bb7209da6312011570a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d608e1e724a5db245605e380816c608f21d90458336d7f022d3c2128756d56fd +size 939249 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..bf901b37fa48c839b38b11511027fec0929d0a5f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9a804eee18f7713ad04d963e38aeebf8e73ece1ed6c23f4dffb7d952a5c9ddce +size 938705 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..151fee1b79638ff74666c50b3a2dcc517cb1b7df --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:ce6b96d9cdb167f4b26fb46f4a0b1a91e624c20f4bfdf8e1dc3bdc5d708baac3 +size 939539 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..77d2279495ca1bd69fc9e1e7be890c3b2959b2bb --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b3d6f270e4c3727fd6440f35be0b6358cce936aaa859543b83f9847459ca09f5 +size 939853 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..997db9a4973c2232f1ea75c6091274ad765df7ee --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b75d7960eb9b42bbbd650abc72a5c779d04b69d977d6573cd68e30af9ab573f8 +size 939201 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..50920c2e3d9d2cb7aef1570035225f87cd4af5a6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:194412567ffca24c7ac40ebf04705f78dd6418f6e6b1b189bf51573e8411a8c9 +size 939449 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9ee3d8cd8cabfc7173e0b6b9a740cc064f406c93 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:a7982e0cdb38fce81e6d151208c53a1df9a084e18ff281fcd5f96b5fb4a2e243 +size 938350 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.pdf b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.pdf new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1799e4dac3e000b4ba01c9e2e9f9e6cdca985970 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/pdf/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:aa699469b08ab5d7616e904fb60cefe25c5b9bee911f498b79e9fdaf90632996 +size 938674 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.bg.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.bg.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..926eb72e0446c31fd34695f062b059e04cec804d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.bg.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:4dead45bcd735e0eca94b4e162724a71ce549022c08100909cae16b28640926a +size 414119 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.cs.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.cs.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..176b12210c9da0e591bf8675b112361ab233fa20 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.cs.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:c166934bcdbda1162203dbc5a4a7b887b35908b3b1ecf4a346230a7e9feaef07 +size 399390 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.da.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.da.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..66ed27523385077a72cb71c463c72d0fd0389185 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.da.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:bbff2dca9767ce477ae685c9ab297ae3597939707b231b743c72b7576d2dfce6 +size 384743 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.de.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.de.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a522771e4d4e33878f573e4d61854ca940223b31 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.de.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:bdb76a3d19b3d7368f50ddeeae6a1efc09dfd39449bce065ce3dd31badb6af44 +size 433675 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.el.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.el.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e047c3b94140905b6ec510f56b3fd4f629c04cb9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.el.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:f35325a95bf935d20f9dde4735ce30a4872bb110f9599d22a9996416da975f95 +size 460600 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.en.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.en.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a2a3d2a7d832b011a87a1b219b592efeabec021f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.en.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:16b0426165df111a408e44156d9de6b0e22c99ad9fc6258c66ff1db18b6d740e +size 386568 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.es.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.es.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a70ed98bee1a71a904a7a8f763002b16267037b7 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.es.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6d56c0407788504888122c02c73e98d350dd9464676a66eca045d15885d9c4e3 +size 405058 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.et.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.et.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8a1caa9c5babf2207117be65b2f4ced4f065e4c5 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.et.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6584ebb1e220ea248164eb3d03b3a935daa7c10ac02e53f29f3aee0e20f2e33b +size 361187 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.fi.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.fi.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..832eeb4ca0e6310704765ad652ff2f4289c4b620 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.fi.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:5c3627b4a81520479664ee46761aab9d31bc10744e01f4573a77b408b2eece1b +size 356769 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ac8729353c75667e5737c9f33f95666135f6e2d6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:343d2e84f2f66cb53db71c9e216a3480c62120f43bbcda85e71fec67fcb6b557 +size 394023 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7cbb680461cc60c960d2e799de3ccb93148b4814 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:4391e3689a4679ab3b5ec7ca8d8e3482caa541ca0cca6b076347830516221d4c +size 375203 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..46c55be9bddab6b8601d7c0a99fba5f13a931bd2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:5f9036a14403a4d87b533d92973e8e2e259adc04e4a4eaa43c4b12b8dc743e35 +size 416246 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e3bac5fc2291e4828cb7a217469569e4a5744eae --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:283a43d73a6c5c8495eacea83017d3a963f55c451fd9412ea1d6cdf2cd0838a8 +size 402498 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b42c17e09dfd9c5ac4b3f8672c84674e9e0ccde4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:23015dd2276041cdd42c551bef25bb3fc0db2fb222accc7c7131964ce57c26b8 +size 398671 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..95fa8bd35f15937122a0a2eb1221de614bc4895d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b345bf45d5be66a5bb860af5e789be3d1ecf64c6393de063f66ffcb91b19b1d4 +size 379232 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..466d073f4d141dec0ba37f91db7bcec209dac2bb --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:ff395f677d65d88f2a7048bfc1fdcc631adea90b7d2af6181a2042ac18427306 +size 422448 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c2d96607d9feb01b9ec99eb70532683a35f17223 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6528a544032d4734f7afe480e1f5b32c6ec0658d27e2d04701318c6c00d23208 +size 412777 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..98190577ece754d1997a84a99d86339e3232be7c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:2007a27c39612ec7bb587486ad00c2ec018c552dae8eca4c021f9e3f936d6b4d +size 438345 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..26d89574954ebc6af94f360320d81729750afb48 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:3824166f4121aac4226c5714700172ad4d989d0b22e7c8960b43cdb684ec172f +size 392735 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..22ab2e3e9b7fbb57a8b6147d3ac3fda678c89e1c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:a871136228a11cebf0bb1984d93ce025391148fcc9eb684e25690dfbdcad975c +size 383550 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b1847a20268c702a8fcaec4fd6f34a94a34df599 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b09983b7e325ec2a142306e399c217d29a467020f217279c878560caceedd16c +size 398487 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..782cda5c2a9b3099cfbfd95b9e5ffa2735780c21 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:da1280c46e32a72651b2424bd25fdc42a711fb157fc5622fef2d3bf26d6fbcff +size 369685 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..be33d15d669b11382370e3683cbb4af270f65b25 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png150/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:da06a036b7df12c5cdc4ddc0edc90228c00c722c9a7f4286a68702565b6501f2 +size 372826 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.bg.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.bg.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c06adf7a5ed52b35e0c65e86fb0960b3c4c42288 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.bg.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:ac6d2e03ae401788174fa57df1d6ff67b8a1af9e9a6e5d274f260e0f0432ebd7 +size 874283 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.cs.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.cs.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cfd56f770004855874982e13f890318fd20b94e0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.cs.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:f631842b1db54d5cb49273351209158a17354d4be65ef3d756f9b2b852d8fadd +size 871063 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.da.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.da.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..44bd534bb40c9c457dc2a984f6c6b8ae6a4a58a4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.da.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:8fa29b6de9cbf68071a463cd6c072aa5fa2cb632dfab8cdcd9caf0a5de4faa40 +size 823541 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.de.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.de.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2004a0b9627a8e8bfeb781c27a3ed74a25cbed0a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.de.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:1a10ec73b04c7f9facb64bd5ce2b02fc2f10bc2a5447a20b9dad587697f11a52 +size 934097 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.el.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.el.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..68135d556839d5460f100f6d260eacd95ceefb8c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.el.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:2fa174d9eb7fb64f4302855d3e9ee49a5abe387d0ef83210ab3cba60fac215f6 +size 981033 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.en.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.en.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6a98edda6c947fdb083be8e7c965b92336dabd63 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.en.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:38b35252a7c93cddc256a3ec4e5644a4c676c4cd4c710152b9fb501919af9a44 +size 835482 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.es.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.es.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3df840052a0fe4c1d43ec1022c3135aaa4fa4065 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.es.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:725702f466390c6ea6a34315fc5f657b8a7c17662b04560ca28414aa01568ca9 +size 863329 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.et.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.et.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..09ac7d5e294c487c21851d193211dad72d77ce25 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.et.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:5f4845f0d80fd263ca4b1e763b8dcd646f03f998e604e35cadb2c7feda9df0c8 +size 777293 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.fi.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.fi.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5f62a5f2df3b310d3bf4a62249b8e71c6b99ea16 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.fi.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:52819ecf3efde82d08cf3a2111bd12743aba50c52a583fcd48370d9945a75a83 +size 747196 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b038cfc625e6827f4103c521b8009231d05a9e16 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:e8f663eb7184ef0b912db92facb61821a67d9f8cad09f137ba6928874b4cb513 +size 841088 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..966c9d88146f420932bbf7c9fac7c98b80cc0c5e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9d950ab40bfd91c0b453b65c63c702a9a5dfd6c70b2e3f84fcddbff9ac1149da +size 809040 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2984e0bf91cc193ce9e92947266b16d995c227b9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:3271de0d2cde4fd77dc9d6f3f58dbfbd2fa080ed6db4dc21dc117555571d9326 +size 907285 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d1ff687a3eba019508bfbf03954002f2695514b2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:a32e0715ba585172473397bb24a8d250a0d6377362a77301872e13574eb1d849 +size 846292 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..49743c1f91fcd7e214cf5ca128462e13f0d5f25b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9141685e88f267e2d93a994ac45b5d7977a94ff4c85cfddb04b608ed6f0790ba +size 847529 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..39be0001aeb0d0e42c7c0b966f28fb430ea6fb8d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9d831b7e2aed1b7eb90b9c32cac47b542e00540db25774d8cf88e1babbd14186 +size 805173 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8a7dc02a5d76a6e0d760cbb22bdd210b562ec29c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:69b878edbf1b9076b2d430ee626b8147bfbaf45c069e55277b6733fc95b9fa9c +size 909173 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..597f9a38e6fb467a8e68c80addf605503a22e349 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:0d0457d971c472851357580b937aed7a4442eea196ac9ca10982c07c5ed4b754 +size 881962 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1af8c092e151c656fda897b3e5212cb2bcd48c1c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b5f929bc8bae38796975ac7c7065f9d592d49ad6c87a96eae52dbb6f4ecafa95 +size 942630 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d9d663cd56fd151226b3e5975ff270809ac64c7c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:7f7168c2de8478576bab1cbdeac18281966d36a32591c32aca7006edd6a8cc7e +size 835440 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d3d1846caab5e330b664fdcc8f459d3a24cacc4c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:e8bd5a91726787c717ec91c7166f77570b16dcbf134c74aef91ff40cb013b200 +size 817370 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0f0ab6a764c83886bba26f4969b90168ec91aa05 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9d75ef42360360d90c5ac8f435872aa2ac7afbde0f6e54030b35a7ddd01629b0 +size 857967 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6614e9d278d9a4800c57f7d99e25fc3a9b1a52fa --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:460a9811a23811a5d6aec8a864ad9843968a53c26106dffe288891f740a55a87 +size 798307 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..92e613e0c6f75fd5ec9b8dccf4a67f686c6ea4fd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png300/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:25480bfc8937f2b0aacb0cd3cb8a8081b2efb80ef762efaef9209237ad29d2d2 +size 798719 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.bg.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.bg.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..23842d3ec42de304a6515b5ba85e856e61944bc1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.bg.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9c86f04330187f51a2092163c7f36951b92d66c4eba0be4268e31b222c2d0832 +size 128393 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.cs.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.cs.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..847ed0c1cc016f5886d4103fba1ad85bb68df90b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.cs.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:478a16040f78e634d1b1c42c478e4f9cc3c8f379e786ccd0525308449b8aa8dc +size 132918 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.da.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.da.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..649a48acc8fb1e768809bd209cde4829f4839271 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.da.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:24555828d7ecc6c4eaac7933cc93cd38de6f1f52f8a75e745768bd12a3a3e4c8 +size 125621 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.de.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.de.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5f0d6c99aa8128ea3389b25ec56897b7eb60a808 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.de.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:95f9cf16d33ba8ab308c07aa2a638e0785d2424030977456bef6be6e3a879326 +size 138668 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.el.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.el.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..03bbcb183e0d6a8dbfff9eeea4e39895f8791e79 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.el.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:82a4cde31c89b69f7736014120beb3e28cd2fd83c667f861dc80adea9fd98c74 +size 150857 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.en.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.en.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8a79af93eef660089ece24110e310145935d2f7c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.en.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:b7834e899389dce7625716f9ad85158419c3fa8078f1ef13abfd7d5e1f51f49c +size 132005 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.es.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.es.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..888a1d42483ee417a018303cff9df99ceec7ecc3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.es.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:8044e70f42ef3d2436ddf0098f77c9f82eb8c85c12bf01728ebc1c5e87f5b1f6 +size 132569 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.et.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.et.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7b0c5a0ba99a57524d7f98917db53715bf7be007 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.et.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:f2289d287fec45ae05993ab3d8ebd4711a3334c5b8af27a30dad634dc2f98aa4 +size 119665 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.fi.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.fi.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..da26773ed9e5cdf4472881f380ae5de0890cacb5 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.fi.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:56f8ed7cfd7f6a870f193267d48e7601702a437c82ddd6f61f31eeb55b8be67a +size 113404 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7fde558021fce87481d12399f4b8722f03b25b9e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.fr.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:8676a86e42e4a6112f255317977c6c2fed4114210c179cf090dcef4b9e1a8417 +size 131168 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e5d77660e817e2d438bb22309364e6c19b6c1c25 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.hr.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9f613c3bb3472c683aba96cedc927b36aaa8692c61425959dc9f6a746f584a1d +size 125130 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e35d284239933bd0ab78e45375d9717150f83982 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.hu.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:146b98de15e888b872aa30383813d69a5d76348a6993afda7c5a1635d4604baa +size 140920 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1bf4b4d5e75ef3ddcad8bc07b6cfd8b6da8ff139 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.it.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:7cc775079b104ccc1702286212eb3108a47e1f395811635bc67fddaddd6dfdd4 +size 133758 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b2d2622b7853608239c0c9b62e7e3ae176ff368a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.lt.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:89739fac210a6969b123b169262f8c91d4e3258803be0534eaef6d8ffcc02d17 +size 132857 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5b19b02c2a61c731fd85fe3fdfbd9f87784b44db --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.lv.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:083f1fbfd606bf61e97a8da0fd8090ea9efcc4cede8cfcab1285db92aa86837e +size 126034 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2498a40e52c43ef453004d32d6dc2f893aebfdea --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.mt.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6eedc824f3ef7ad73adbb07baf7e17b86f22ab3b68f00314855e11137bbf9cc1 +size 138496 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1b23ab9d8e3141826932b1f34ea1c71c4b3745b6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.nl.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:edc32269e5d15abfdaf695b78b6051d1a6981659671eb4cd7273a986bb33236d +size 139874 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a0754c66f989928656cc00c6ac1e9d57db1d502e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.pl.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:603730f5dbbae1500f89a9391c11116b239ffe24380503be0c1a12148f4b239c +size 142857 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..72bcff097c10a0bf8cff4311182204e4720e6936 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.pt.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:1cc91a30f895079d52a7fa5d887a3c173ba180feb2d045b09792bc8afb35edbd +size 133289 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d0284c30b4a17b964fc1e0833b215fcde4a8fdad --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.ro.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:714ec7f2bd1a98bc8fdbabf8e032df334966bdc735f031c4488e342ded69130c +size 130013 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3278e68c30755bff354d65993494cdf1eacb767a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.sk.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:de7477dbe87621aa37efc1bd9c59f1aa7f74aaca84a634627bd6299e06eae3d9 +size 133636 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4bf6297041ebf407e409531b236eccb87cba8db0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.sl.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:8917f9733e14cd756c3cc3e47e8cab6a282d2d87839957aa681656c0fdf5f140 +size 124848 diff --git a/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.png b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.png new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..68a593818a24dc96b84ee4a38dd47931983d9bd5 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:037/png72/OJ:C:2022:037:FULL.sv.p-9.png @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:899f0de1513c496cc2c213048163ea1aa31718cbbffc75405ffc4ec0ee330ff6 +size 119361 diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1b41f6ce1c3cae8c17391a956ec14987e3911e39 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-205.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +8.2.2022 г. +BG +Официален вестник на Европейския съюз +C 67/199 Четвъртък, 10 юни 2021 r. +Член 5 Предоставяне на информация на омбудсмана 1. +За целите на настоящия член „предоставяне на информация“ включва всички физически и електронни средства, чрез които омбудсманът и секретариатът на омбудсмана получават достъп до информация, включително документи, независимо от формата на информацията. +2. „Класифицирана информация на ЕС“ означава всяка информация или материал, носещи гриф за сигурност на ЕС, неразрешеното разкриване на които би могло да увреди в различна степен интересите на Съюза или на една или повече от държавите членки. 3. +При условията, предвидени в настоящия член, институциите, органите, службите и агенциите на Съюза и компетентните органи на държавите членки предоставят на омбудсмана по негово искане или по своя инициатива и без ненужно забавяне всякаква информация, поискана от омбудсмана за целите на разследване. +4. +На омбудсмана се предоставя класифицирана информация на ЕС при спазване на следните принципи и условия: +а) институцията, органът, службата или агенцията на Съюза, предоставяща класифицираната информация на ЕС, трябва да е приключила своите съответни вътрешни процедури и когато създателят е трето лице, последният трябва да е дал предварителното си писмено съгласие; б) трябва да е установено, че за омбудсмана е налице „необходимост да се знае“; в) трябва да се гарантира, че достъп до информация с ниво на класификация за сигурност CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL или с по-високо ниво се предоставя само на лица, които притежават разрешение за достъп до съответното ниво на сигурност в съответствие с националното право и са оправомощени от компетентния орган по сигурността. 5. +За предоставянето на класифицирана информация на ЕС съответната институция, орган, служба или агенция на Съюза преценява дали омбудсманът е въвел ефективно вътрешни правила за сигурност, както и физически и процесуални мерки за да защити класифицираната информация на ЕС. +За тази цел омбудсманът и институция, орган, служба или агенция на Съюза могат също да сключат договореност за създаване на обща рамка, уреждаща предоставянето на класифицирана информация на ЕС. 6. +В съответствие с параграфи 4 и 5 достъп до класифицирана информация на ЕС се предоставя в помещенията на съответната институция, орган, служба или агенция на Съюза, освен ако с омбудсмана е договорено друго. 7. +Без да се засяга параграф 3, компетентните органи на държавите членки могат да откажат да предоставят на омбудсмана информация, попадаща в обхвата на националното право относно защитата на класифицирана информация или на разпоредби, възпрепятстващи нейното съобщаване. +Въпреки това съответната държава членка може да предостави тази информация на омбудсмана при условия, определени от нейния компетентен орган. 8. +Когато институциите, органите, службите или агенциите на Съюза и органи на държавите членки, смятат да предоставят на омбудсмана класифицирана информация на ЕС или друга информация, която не е обществено достъпна, те предупреждават омбудсмана предварително за това обстоятелство. +Омбудсманът гарантира, че тази информация е адекватно защитена и по-конкретно не я разкрива на жалбоподателя или на обществеността без предварителното съгласие на съответната институция, орган, служба или агенция на Съюза или на компетентния орган на съответната държава членка. +По отношение на класифицираната информация на ЕС съгласието се дава в писмена форма. 9. +Институциите, органите, службите или агенциите на Съюза, които отказват достъп до класифицирана информация на ЕС, представят на омбудсмана писмена обосновка, посочваща най-малко основанията за отказ. 10. +Омбудсманът разполага с информацията, посочена в параграф 8, само до окончателното приключване на разследването. +Омбудсманът може да поиска от институция, орган, служба или агенция на Съюза или от държава членка да съхранява тази информация за срок от най-малко пет години. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..793c8717d610ca2b87b3a5b3af3c58f550fcb1dc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-34.txt @@ -0,0 +1,37 @@ +C 67/28 +BG +Официален вестник на Европейския съюз +8.2.2022 г. +Сряда, 9 юни 2021 r. +Г. +като има предвид, че 2021 г. ще бъде решаваща година за биологичното разнообразие, както и като има предвид, че COP15 следва да бъде решаващ момент за биологичното разнообразие — от величината на Парижкото споразумение; като има предвид, че COP15, както и COP26 на РКООНИК предоставят уникална възможност за преминаване от модел на „реакция“ към „проактивен“ модел на предпазливост, както и за внасяне на необходимите преобразяващи промени; +Д. +като има предвид, че стратегията на ЕС за биологичното разнообразие за 2030 г. е една от ключовите инициативи на Европейския зелен пакт; като има предвид, че стратегията на ЕС за биологичното разнообразие за 2030 г. и стратегията „От фермата до трапезата“, заедно с други политики, ще направляват промяната за опазване на природата и опазване на местообитанията и видовете; +Е. +като има предвид, че наличните данни показват, че не е твърде късно да се спре и да се обърне настоящата тенденция на намаляване на биологичното разнообразие (18); като има предвид, че това ще изисква значителни промени; +Ж. +като има предвид, че човешките същества са част от природата и че околната среда притежава стойност сама по себе си; като има предвид, че биологичното разнообразие е неразделна част от световното наследство; +З. +като има предвид, че изчезването на видове е постоянно, застрашава екосистемите и предоставянето на екосистемни услуги и представлява заплаха за благосъстоянието и оцеляването на хората; като има предвид, че само през последното десетилетие Международният съюз по опазване на природата (IUCN) обяви 160 вида за изчезнали; +И. +като има предвид, че съгласно IPBES 90 % от земята се очаква да бъде значително променена до 2050 г., а 75 % от земята вече е значително променена; като има предвид, че 85 % от влажните зони вече са загубени; +Й. +като има предвид, че биологичното разнообразие е от ключово значение за продоволствената сигурност, човешкото благосъстояние и развитието в световен план; +К. +като има предвид, че ЕС трябва да се възползва от възможностите, за да включи поуките от пандемията от COVID-19 в своите политики и цели; +Л. +като има предвид, че 70 % от новопоявяващите се болести и пандемии имат животински произход (19); като има предвид, че пандемията от COVID-19 показа, че практиките, които поставят биологичното разнообразие под натиск, могат да доведат до повишени рискове за здравето на хората и животните; +М. +като има предвид, че унищожаването на естествените местообитания и дивата фауна увеличава контакта между хората и дивите животни и ще бъде важен фактор за възникването и разпространението на вирусни заболявания в бъдеще (20); +Н. +като има предвид, че биологичното разнообразие има положителен принос за човешкото здраве; като има предвид, че до 80 % от лекарствата, използвани от хората, са с естествен произход (21); +О. +като има предвид, че ЕС разполага с повече защитени зони от всеки друг регион в света (22); като има предвид, че съществуващата мрежа от правно защитени зони, включително такива, които са обект на строга защита, не е достатъчно мащабна, за да се гарантира биологичното разнообразие (23); +(18) (19) +Пето издание на „Глобалните перспективи за биологичното разнообразие“. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics (Доклад от семинара относно биологичното разнообразие и пандемията), Междуправителствена платформа за биологично разнообразие и екосистемни услуги, Bonn, 2020. +Пак там. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present (Природна медицина: минало и настояще), University College of London, London, 2018. +Доклад на ЕАОС от 23 ноември 2020 г., озаглавен „Представяне на в защитените територии на Европа“. +Ефективност на управлението в защитените зони от мрежа „Натура 2000“ на ЕС. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..77e890689ee63a6aa7f2b39c88a9ec4975c9d0fd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-37.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +8.2.2022 г. +BG +Официален вестник на Европейския съюз +C 67/31 Сряда, 9 юни 2021 r. +АН. като има предвид, че горите и цялата верига за създаване на стойност, основана на горското стопанство, са от основно значение за по-нататъшното развитие на кръговата биоикономика, тъй като те осигуряват работни места, гарантират икономическо благосъстояние в селските и градските райони, предоставят услуги за смекчаване на изменението на климата и за приспособяване към него, предлагат ползи, свързани със здравето, защитават биологичното разнообразие и перспективите за планинските, островните и селските райони и се борят с опустиняването; АО. като има предвид, че горите представляват 43 % от сухоземната територия на ЕС и че в тях се намират 80 % от неговото биологично разнообразие на сушата (36); като има предвид, че лесовъдните дейности са втората най-голяма докладвана категория, оказваща натиск на видовете (37), която засяга по-специално членестоногите, бозайниците и несъдовите растения; като има предвид, че според докладите много зависими от горите видове са отрицателно засегнати от премахването на мъртви, умиращи и стари дървета (38), от намаляването на вековните гори и от някои методи за управление на горите, например голата сеч; АП. като има предвид, че в горите се намират повече от 75 % от сухоземното биологично разнообразие (39); като има предвид, че Парламентът отправи препоръки към Комисията относно законодателната рамка на ЕС за спиране и обръщане на причинения от ЕС процес на глобално обезлесяване и деградация на горите и екосистемите (40); АР. като има предвид, че доброто състояние на околната среда и здравите екосистеми са от жизненоважно значение в борбата с изменението на климата, като екосистемите играят основна роля в смекчаването на последиците от изменението на климата и адаптирането към него; като има предвид, че изменението на климата засяга биологичното разнообразие, тъй като климатичните променливи определят до голяма степен географските ареали на разпространение на видовете; като има предвид, че в области, в които климатът вече не е подходящ, някои видове променят своя географски ареал, а други изчезват от дадено място; АС. като има предвид, че природосъобразните решения и екосистемните подходи имат потенциал да осигурят силна политическа връзка между трите конвенции от Рио, като разглеждат по интегриран начин изменението на климата и загубата на биологично разнообразие; АТ. като има предвид, че според IPBES замърсяването е един от петте фактора за загуба на биологично разнообразие; като има предвид, че според оценките съществува надеждна информация за около 500 химикала, както и като има предвид, че според Европейската агенция по химикали към април 2019 г. достатъчно регламентирани са 450 вещества; като има предвид, че се счита, че рисковете от 10 000 други вещества са доста добре категоризирани, а същевременно е налична ограничена информация за рисковете за около 20 000 вещества; като има предвид, че за по-голямата част, около 70 000 вещества, няма почти никаква информация относно свързаните с тях опасности или рисковете, свързани с експозицията; като има предвид, че има неотложна необходимост от попълване на съществените празнини в познанията относно всички въздействия от химикалите върху биологичното разнообразие и околната среда; АУ. като има предвид, че светлинното замърсяване променя естествените нива на нощната светлина за хората, животните и растенията и по този начин засяга отрицателно биологичното разнообразие, например като нарушава равновесието на миграционната, нощната и репродуктивната дейност на животните, което води и до загуба на насекоми и опрашители, смъртоносно привличани от изкуствената светлина; АФ. като има предвид, че според доклада на Съвместния изследователски център (JRC) за 2020 г. (41) във всички екосистеми в момента се наблюдават инвазивни чужди видове и те заплашват по-специално градските екосистеми и пасищата; АХ. като има предвид, че настоящите отрицателни тенденции в областта на биологичното разнообразие и екосистемите ще подкопаят напредъка не само на ЦУР в областта на околната среда, но и на онези ЦУР, свързани с бедността, глада, +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Статия на Европейския парламент от 9 декември 2020 г., озаглавена „Устойчиво горско стопанство: работата на Парламента за борба с обезлесяването“. +Доклад на Комисията от 15 октомври 2020 г., озаглавен „Състоянието на природата в Европейския съюз — доклад за статуса и тенденциите през периода 2013 — 2018 г. при видовете и при типовете местообитания, защитени съгласно Директивата за птиците и Директивата за местообитанията“ (COM(2020)0635). +Пак там. +Доклад на ФАО и Програмата на ООН за околната среда от 22 май 2020 г., озаглавен „Състоянието на горите в световен мащаб — гори, биологично разнообразие и хора“. +Резолюция на Европейския парламент, съдържаща препоръки към Комисията относно законодателната рамка на ЕС за спиране и обръщане на причинения от ЕС процес на глобално обезлесяване. +Научен доклад на Съвместния изследователски център на Комисията в подкрепа на политиката от 13 октомври 2020 г., озаглавен „Картографиране и оценка на екосистемите и на осигуряваните от тях услуги: оценка на екосистемите в ЕС“ (допълнение) и инициатива на Генерална дирекция „Околна среда“ на Комисията BEST (доброволна схема за биологично разнообразие и екосистемни услуги в най-отдалечените региони и отвъдморските държави и територии на ЕС). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..492e97603a4984459111048fc68ab9684a9904ea --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-44.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 67/38 +BG +Официален вестник на Европейския съюз +8.2.2022 г. +Сряда, 9 юни 2021 r. +Промени в земеползването и мореползването 44. подчертава, че биологичното разнообразие на почвите предоставя жизненоважни екосистемни услуги и смекчава изменението на климата, като го превръща в един от най-важните елементи на сухоземните въглеродни поглътители; отбелязва със загриженост увеличената деградация на почвите и липсата на специално законодателство на ЕС по този въпрос; признава, че някои разпоредби в различни закони допринасят непряко за защитата на почвите, но счита, че това е довело до частична защита и силно фрагментиран начин на управление на почвите в ЕС; ето защо призовава Комисията да представи законодателно предложение за създаването, при пълно зачитане на принципа на субсидиарност, на обща рамка за защита и устойчиво използване на почвите и за ефективното внедряване на тази защита във всички съответни политики на ЕС; 45. подчертава, че тази обща рамка относно почвите следва да обхваща всички основни заплахи, свързани с тях, включително загубата на биологично разнообразие и на органични вещества, замърсяването, засоляването, повишаването на киселинното съдържание, опустиняването, ерозията и запечатването на почвите; подчертава необходимостта в общата рамка да бъдат включени общи определения, ясни цели и рамка за мониторинг; подкрепя също така определянето на конкретна цел за обеззаразяване; 46. подчертава, че здравите почви, включително по отношение на плодородието и структурата, са от решаващо значение за селскостопанския сектор; посочва отрицателното въздействие, което неустойчивите земеделски и горски практики, промените в земеползването, строителните дейности, запечатването и промишлените емисии оказват върху почвите, наред с другото; подчертава, че в дърводобива и селското стопанство следва да се прилагат методи, които в по-малка степен вредят на почвите; 47. приканва Комисията да преразгледа Директива 2010/75/ЕС относно емисиите от промишлеността (69) и Директива 2006/21/ЕО относно управлението на отпадъците от миннодобивните индустрии (70) с цел по-добро справяне с деградацията на почвите в резултат на промишлени и минни дейности; припомня призива си за определяне на цел за материално възстановяване на изкопните почви (71); 48. настоятелно призовава държавите членки да не разрешават никакви нови дейности по хидравлично разбиване в ЕС и да спрат всички съществуващи такива дейности, като се основава на принципа на предпазливост и на принципа, че следва да се предприемат превантивни действия, и като отчита рисковете и отрицателните въздействия върху климата, околната среда и биологичното разнообразие, свързани с хидравличното разбиване за добив на неконвенционални въглеводороди; 49. припомня, че съгласно Конвенцията на ООН за борба с опустиняването (UNCCD) ЕС е поел ангажимент да постигне неутралност по отношение на деградацията на земите (72) до 2030 г., но че тази цел вероятно няма да бъде постигната, каквото е и заключението в специалния доклад на Европейската сметна палата (73); изразява съжаление, че въпреки заплахата, която опустиняването създава за биологичното разнообразие, плодородието на почвата, естествената устойчивост на земята, производството на храни и качеството на водата, и въпреки факта, че 13 държави членки са се обявили за засегнати от опустиняване съгласно Конвенцията на ООН за борба с опустиняването (UNCCD), Комисията не разглежда въпроса ефективно; поради това призовава Комисията да увеличи амбицията си и да представи без забавяне стратегия на равнището на ЕС относно опустиняването и деградацията на земите; 50. отбелязва, че в ЕС урбанизацията и развлекателните дейности причиняват 13 % от всички докладвани видове натиск върху природата и 48 % от всички видове натиск върху морската среда (74); подчертава, че зелените градски райони и зелената инфраструктура могат да предоставят екосистемни услуги в подкрепа на биологичното разнообразие и да допринесат за физическото и психическото благоденствие на населението; 51. подкрепя намерението на Комисията да създаде платформа на ЕС за екологизиране на градовете; призовава Комисията да определи конкретни амбициозни обвързващи цели по отношение на градското биологично разнообразие, природосъобразните решения, основаните на екосистемите подходи и екологосъобразната инфраструктура, които са от полза както за хората, така и за дивата флора и фауна и допринасят за общите цели в областта на биологичното +(69) (70) (71) (72) +(73) (74) +Директива 2010/75/ЕС на Европейския парламент и на Съвета от 24 ноември 2010 г. относно емисиите от промишлеността (комплексно предотвратяване и контрол на замърсяването) (ОВ L 334, 17.12.2010 г., стр. 17). +Директива 2006/21/ЕО на Европейския парламент и на Съвета от 15 март 2006 г. относно управлението на отпадъците от миннодобивните индустрии и за изменение на Директива 2004/35/ЕО — Изявление на Европейския парламент, Съвета и Комисията (ОВ L 102, 11.4.2006 г., стр. 15). +Резолюция на Европейския парламент от 10 февруари 2021 г. относно новия план за действие за кръгова икономика (приети текстове, P9_TA(2021)0040). +неутралността по отношение на деградацията на земите е определена от страните по Конвенцията, както следва: състояние, при което количеството и качеството на поземлените ресурси, необходими за поддържане на екосистемните функции и услуги и за засилване на продоволствената сигурност, остават стабилни или се увеличават в рамките на посочени времеви и пространствени мащаби и екосистеми. +Доклад на Европейската сметна палата от 18 декември 2018 г., озаглавен „Борба с опустиняването в ЕС — нарастваща заплаха, която изисква повече действия“. +Състояние на природата в ЕС — резултати от докладването по директивите за опазване на природата за периода 2013 — 2018 г. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..55ca5af1ec0a23dc1f376d3d59837818bbf54682 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-45.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +8.2.2022 г. +BG +Официален вестник на Европейския съюз +C 67/39 Сряда, 9 юни 2021 r. +разнообразие; подчертава необходимостта от включване на мерки, като например минимален процент зелени покриви на новите сгради, подкрепа за градското земеделие, включително използването на овощни дървета, когато е целесъобразно, гарантиране, че не се използват химически пестициди, намаляване на използването на торове в градските зелени площи в ЕС и увеличаване на броя на зелените площи в зависимост от броя на жителите, като същевременно се обръща внимание на неравенствата по отношение на достъпа до зелени площи; освен това призовава Комисията и държавите членки да разширят сухоземните и морските екологични коридори в градските зони, включително чрез развитие на трансевропейска мрежа за зелена инфраструктура (TEN-G), свързана с трансевропейска мрежа за защита на природата (TEN-N); Пряка експлоатация на организми 52. изразява подкрепата си за целите за 2030 г. за това най-малко 25 % от земеделската земя да премине под управление съгласно принципите на биологичното земеделие — стойност, която следва да се увеличи в средносрочен до дългосрочен план; освен това горещо приветства целта да се гарантира, че най-малко 10 % от земеделската земя се състои от ландшафт с голямо разнообразие, като това следва да се прилага на подходящо равнище, за да се осигури екологична свързаност на местообитанията във и между обработваемите ландшафти; подчертава, че и двете цели следва да бъдат включени в законодателството на ЕС и изпълнени от всяка държава членка, също и в рамките на стратегическите планове на общата селскостопанска политика (ОСП); 53. отбелязва с голяма загриженост, че според доклада на Сметната палата за биологичното разнообразие в земеделските земи броят и разнообразието на видовете в земеделските земи в ЕС непрекъснато намалява; изразява съжаление от факта, че в Стратегията на ЕС за биологичното разнообразие до 2020 г. не са определени измерими цели и дейности за селското стопанство, което затруднява оценката на напредъка; припомня, че проследяването на разходите по ОСП за биологичното разнообразие е ненадеждно и че липсва координация между политиките и стратегиите на ЕС, един от резултатите от което е, че те не се справят с намаляването на генетичното разнообразие (75); призовава Комисията да следва препоръките на ЕСП относно биологичното разнообразие в земеделските земи и да надгражда върху извлечените поуки в Стратегията за биологичното разнообразие за 2030 г. (76); 54. подчертава, че биологичното разнообразие е от ключово значение за гарантиране на продоволствената сигурност в ЕС; подчертава важната роля, която селскостопанският сектор на ЕС играе за производството на здравословни, безопасни и финансово достъпни храни; подчертава, че земеделските стопани трябва да играят ключова роля за успеха на тази стратегия и че стратегията следва да бъде приведена в съответствие с мерките, общите и специалните цели на стратегията „От фермата до трапезата“; 55. счита, че е наложително селското стопанство на ЕС да бъде трансформирано, за да стане устойчиво и да се гарантират високи стандарти за хуманно отношение към животните в съответствие с екологичния и климатичния преход, като се сведе до минимум използването на изкопаеми и химически суровини и лечението с антибиотици; подчертава, че селското стопанство следва да допринася за опазването и възстановяването на биологичното разнообразие; 56. счита, че с оглед на потенциалните социално-икономически въздействия е наложително земеделските стопани да получават подкрепа, включително икономическа, и обучение във връзка с прехода към устойчиви селскостопански системи за насърчаване на агроекологични и други иновативни устойчиви практики; поради това подчертава, че е важно да се осигури добре дефинирана и достатъчна финансова подкрепа, включително по линия на многогодишната финансова рамка, за да се подпомогне постигането на тези цели, и във връзка с това призовава държавите членки да използват стратегическите планове на ОСП и нейните „зелени“ компоненти за тези цели, като същевременно разработват печеливши за всички участници решения за опазване на биологичното разнообразие; 57. призовава Комисията да разработи стратегия за подпомагане на местните вериги за създаване на стойност при постигането на предложените цели и подчертава, че малките селскостопански предприятия се нуждаят от специфична подкрепа, за да допринасят за изпълнението на стратегията; 58. приветства признаването на биологичното земеделие като един от силните компоненти по пътя на ЕС към по-устойчиви продоволствени системи, а именно по отношение на постигането на целите на обществената политика за икономическо развитие, заетост в селските райони, опазване на околната среда и действия в областта на климата; подчертава значението на европейския план за действие за биологичното земеделие за увеличаване на използването на биологично земеделие; 59. подчертава, че развитието на биологичното производство на храни трябва да бъде придружено от направлявани от пазара промени и развитие на веригата на доставки, както и от мерки, които стимулират търсенето на биологични храни, включително чрез обществени поръчки и широк спектър от мерки за насърчаване, научни изследвания, иновации, обучение и трансфер на научни знания, които имат за цел да подкрепят стабилността на пазара на биологични продукти и справедливото възнаграждение на земеделските стопани и да насърчават мерки в подкрепа на младите земеделски стопани, +(75) (76) +Специален доклад на Европейската сметна палата от 5 юни 2020 г., озаглавен „Биологичното разнообразие в земеделските земи продължава да намалява въпреки приноса на ОСП“. +Пак там. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..05542f0f9634e0c4f61b209e637fa4968aba8d1a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.bg.p-50.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +C 67/44 +BG +Официален вестник на Европейския съюз +8.2.2022 г. +Сряда, 9 юни 2021 r. +97. подчертава значението на устойчивите и здрави горски екосистеми, включително на фауната и флората, за поддържането и подобряването на осигуряването на множеството екосистемни услуги, които горите предоставят, като биологично разнообразие, чист въздух, вода, здрави почви и дървесина, както и недървесни суровини; посочва, че постигането на целите на ЕС в областта на околната среда, климата и биологичното разнообразие няма да бъде възможно без наличието на многофункционални, здрави и устойчиво управлявани в дългосрочен план гори и горско стопанство; 98. изтъква необходимостта от развитие на последователен подход за обединяване на защитата на биологичното разнообразие и опазването на климата с един проспериращ горски сектор и устойчива биоикономика; 99. отчита ролята на използването на дървесината от устойчиво управлявани гори и на продуктите от дървесина за преминаването към неутрална по отношение на CO2 икономика и за развитието на кръговата биоикономика; 100. подчертава необходимостта от преразглеждане и привеждане в съответствие на правилата на ЕС относно използването на биомаса за производство на енергия с целите на стратегията за биологичното разнообразие за 2030 г. и на Европейския законодателен акт в областта на климата, по-специално като част от Директивата за енергията от възобновяеми източници и делегираните актове съгласно Регламента за таксономията; 101. приветства ангажимента за засаждане на поне още три милиарда дървета в ЕС; подчертава, че инициативите на ЕС за засаждане на дървета следва да се основават на ясни екологични принципи, прозалесяване, устойчиво ново залесяване, озеленяване на градските и крайградските райони, възстановяване, засилване на свързаността и агролесовъдство, в съответствие с най-новите научни познания; призовава Комисията да гарантира, че тези инициативи се осъществяват само по начин, съвместим с целите в областта на биологичното разнообразие и благоприятстващ тези цели, като гарантира, че засаждането не замества вече съществуващи вековни гори и гори с биологично разнообразие и допринася за гарантиране на устойчивостта, смесването и здравето на горите; 102. припомня позициите си, подробно отразени в резолюцията относно законодателната рамка на ЕС за спиране и обръщане на причинения от ЕС процес на глобално обезлесяване; призовава Комисията спешно да представи предложение за правна рамка на ЕС въз основа на задължителна надлежна проверка, която да гарантира, че веригите за създаване на стойност са устойчиви и че продуктите и стоките, които се продават на пазара в ЕС, не водят до и не са свързани с обезлесяване, деградация на горите, преобразуване и деградация на екосистемите и нарушения на правата на човека; отбелязва, че подобна правна рамка на ЕС следва да бъде разширена, така че да включва и областите с големи въглеродни запаси и екосистемите, а именно морските и крайбрежните екосистеми, влажните зони, торфищата и саваните, така че да се избегне изместването на натиска върху тези ландшафти; 103. изисква от Комисията да проучи възможността за създаване на правна рамка, основно в рамките на Световната търговска организация (СТО), която да позволява забрана на търговията с определени суровини, продукти и услуги, застрашаващи биологичното разнообразие; 104. подчертава, че екологичният отпечатък на производството и потреблението на ЕС следва спешно да бъде намален, за да се задържи в рамките на възможностите на планетата; призовава Комисията да предложи обвързващи цели на ЕС за 2030 г., за да се намалят значително материалните и потребителските отпечатъци на ЕС и те да бъдат поставени в рамките на възможностите на планетата до 2050 г. (84); подкрепя Комисията при възприемането на подход, обхващащ целия жизнен цикъл, при измерване на екологичния отпечатък на продуктите и организациите; счита, че производството и използването на пластмаси следва да бъде намалено; счита, че икономическите дейности, засягащи и експлоатиращи екосистемите и тяхното биологично разнообразие, следва да включват всички възможни защитни мерки за смекчаване на тяхното отрицателно въздействие върху тези екосистеми; Изменение на климата 105. изразява загриженост от факта, че по-голямата част от местообитанията на сухоземните видове ще намалеят значително при сценария за глобално затопляне с 1,5 до 2 oC и че морските видове също ще бъдат застрашени, особено поради факта, че при настоящия темп това повишаване на температурата най-вероятно ще бъде надвишено; поради това повтаря необходимостта от значително увеличаване на амбициите на ЕС, от отдаване на приоритет на природосъобразните решения и екосистемния подход в постигане на целите за смекчаване на изменението на климата и в стратегиите за адаптиране към него и от увеличаване на защитата на естествени сухоземни и морски въглеродни поглътители в ЕС като допълваща мярка за намаляване на емисиите на парникови газове; 106. призовава Комисията да оцени въздействието на изменението на климата върху изобилието и географското разпределение на видовете, да вземе предвид тази оценка при изпълнението на стратегията за биологичното разнообразие за 2030 г. и да помогне на държавите членки да включат резултатите в своите национални политики и в бъдещите си доклади, в съответствие с директивите за опазване на природата; +(84) +Резолюция относно новия план за действие за кръгова икономика. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a04c06085c7a25fba421f71827d2e3e2bdfe99f4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-205.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +8.2.2022 +CS +Úřední věstník Evropské unie +C 67/199 Čtvrtek 10. června 2021 +Článek 5 Poskytování informací veřejnému ochránci práv 1. +Pro účely tohoto článku zahrnuje „poskytování informací“ všechny fyzické a elektronické prostředky, pomocí nichž má veřejný ochránce práv a jeho sekretariát přístup k informacím, včetně dokumentů, a to bez ohledu na jejich formu. +2. „Utajovanými informacemi EU“ se rozumějí jakékoli informace nebo materiály označené stupněm utajení EU, jejichž neoprávněné vyzrazení by mohlo různou měrou poškodit zájmy Unie nebo jednoho či více členských států. 3. +Za podmínek stanovených v tomto článku orgány, instituce nebo jiné subjekty Unie a příslušné orgány členských států na žádost veřejného ochránce práv nebo z vlastního podnětu a bez zbytečného odkladu poskytnou veřejnému ochránci práv veškeré informace, které požadoval za účelem šetření. +4. +Veřejnému ochránci práv budou poskytnuty utajované informace EU v souladu s těmito zásadami a podmínkami: +a) orgán, instituce nebo jiný subjekt Unie poskytující utajované informace EU musí dokončit své příslušné interní postupy, a pokud je původcem třetí strana, musí tato třetí strana poskytnout předem písemný souhlas; b) byla zjištěna skutečnost, že veřejný ochránce práv potřebuje informace; c) Přístup k utajovaným informacím CONFIDENTIEL UE / EU CONFIDENTIAL nebo vyššího stupně je udělen pouze osobám s bezpečnostní prověrkou pro příslušný stupeň zabezpečení v souladu s vnitrostátním právem a povolen příslušným bezpečnostním orgánem. 5. +Za účelem poskytnutí utajovaných informací EU dotčený orgán, instituce nebo jiný subjekt Unie posoudí, zda veřejný ochránce práv účinně zavedl interní bezpečnostní pravidla a fyzická a procesní opatření na ochranu utajovaných informací EU. +Za tím účelem může rovněž veřejný ochránce práv a orgán, instituce nebo jiný subjekt Unie uzavřít ujednání stanovující obecný rámec, kterým se řídí ustanovení o utajovaných informacích EU. 6. +V souladu s odstavci 4 a 5 je přístup k utajovaným informacím EU poskytován v prostorách dotčeného orgánu, instituce nebo jiného subjektu Unie, pokud nebylo s veřejným ochráncem práv dohodnuto jinak. 7. +Aniž je dotčen odstavec 3, mohou příslušné orgány členských států odmítnout poskytnutí informací, na něž se vztahuje vnitrostátní právo o ochraně utajovaných informací nebo ustanovení bránící jejich sdělení, veřejnému ochránci práv. +Dotčený členský stát nicméně může tuto informaci veřejnému ochránci práv poskytnout za podmínek stanovených jeho příslušným orgánem. 8. +Pokud orgány, instituce nebo jiné subjekty Unie a příslušné orgány členských států hodlají veřejnému ochránci práv poskytnout utajované informace EU nebo jakékoli jiné informace, jež nejsou přístupné veřejnosti, uvědomí o této skutečnosti veřejného ochránce práv předem. +Veřejný ochránce práv zajistí, aby tyto informace byly náležitě chráněny, a zejména je nesdělí stěžovateli ani veřejnosti bez předchozího souhlasu orgánu, instituce nebo jiného subjektu Unie nebo příslušného orgánu dotčeného členského státu. +Pokud jde o utajované informace EU, musí být souhlas poskytnut písemně. 9. +Orgány, instituce nebo jiné subjekty Unie, které odmítnou přístup k utajovaným informacím EU, poskytnou veřejnému ochránci práv písemné odůvodnění, v němž uvedou přinejmenším důvody odmítnutí. +10. +Veřejný ochránce práv uchovává informace uvedené v odstavci 8 pouze do doby, než je šetření definitivně uzavřeno. +Veřejný ochránce práv může požádat orgán, instituci nebo jiný subjekt Unie nebo členský stát o uchování těchto informací po dobu alespoň pěti let. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9a4a26c30bddf9a0b11c937da97ab056e1d62f56 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +CS +Úřední věstník Evropské unie +8.2.2022 +Středa 9. června 2021 +D. +vzhledem k tomu, že rok 2021 bude pro biologickou rozmanitost rozhodující, a vzhledem k tomu, že konference COP15 by se měl stát Pařížskou dohodou v oblasti biologické rozmanitosti; vzhledem k tomu, že konference COP15 a COP26 UNFCCC představují jedinečnou příležitost k přechodu od reaktivního modelu k proaktivnímu a preventivnímu modelu a k dosažení nezbytných transformačních změn; +E. +vzhledem k tomu, že strategie EU v oblasti biologické rozmanitosti do roku 2030 je jednou z klíčových iniciativ Zelené dohody pro Evropu; vzhledem k tomu, že strategie EU v oblasti biologické rozmanitosti do roku 2030 a strategie „Od zemědělce ke spotřebiteli“ budou spolu s dalšími politikami utvářet změny v zájmu ochrany přírody a zachování přírodních stanovišť a druhů; +F. +vzhledem k tomu, že z dostupných důkazů vyplývá, že není příliš pozdě, abychom zastavili a zvrátili současné tendence úbytku biologické rozmanitosti (18); vzhledem k tomu, že to bude vyžadovat podstatné změny; +G. +vzhledem k tomu, že lidé jsou součástí přírody, a vzhledem k tomu, že příroda sama o sobě představuje hodnotu; vzhledem k tomu, že biologická rozmanitost je nedílnou součástí světového dědictví; +H. +vzhledem k tomu, že vyhynutí druhů je trvalé, ohrožuje ekosystémy a poskytování ekosystémových služeb i dobré životní podmínky a přežití lidí; vzhledem k tomu, že Mezinárodní unie pro ochranu přírody (IUCN) pouze za poslední desetiletí prohlásila 160 druhů za vyhynulé; +I. +vzhledem k tomu, že podle platformy IPBES má do roku 2050 dojít k výrazné změně u 90 % půdy, přičemž 75 % půdy se již výrazně změnilo; vzhledem k tomu, že už zaniklo 85 % oblastí mokřadů; +J. +vzhledem k tomu, že biologická rozmanitost má zásadní význam pro potravinové zabezpečení, dobré životní podmínky lidí a rozvoj na celém světě; +K. +vzhledem k tomu, že EU musí využít příležitosti a začlenit do svých politik a cílů poznatky získané na základě pandemie COVID-19; +L. +vzhledem k tomu, že 70 % nových onemocnění a pandemií je živočišného původu (19); vzhledem k tomu, že pandemie COVID-19 ukázala, že postupy, které vyvíjejí tlak na biologickou rozmanitost, mohou vést ke zvýšeným rizikům pro zdraví lidí a zvířat; +M. +vzhledem k tomu, že ničení přírodních stanovišť a obchodování s volně žijícími a planě rostoucími druhy vedou k rozšíření kontaktů mezi lidmi a volně žijícími druhy a stanou se významným faktorem, který bude v budoucnu přispívat k výskytu a šíření virových chorob (20); +N. +vzhledem k tomu, že biologická rozmanitost pozitivně přispívá k lidskému zdraví; vzhledem k tomu, že až 80 % léčivých přípravků používaných člověkem je přírodního původu (21); +O. +vzhledem k tomu, že Evropa má na svém území více chráněných oblastí než kterákoli jiná oblast světa (22); vzhledem k tomu, že stávající síť zákonem chráněných oblastí, včetně oblastí, které jsou přísně chráněny, nestačí k zachování biologické rozmanitosti (23); +(18) (19) +Globální výhled k biologické rozmanitosti č. 5. +Daszak, P. a kol., Zpráva z pracovního setkání o biologické rozmanitosti a pandemii, Mezivládní vědecko-politická platforma pro biologickou rozmanitost a ekosystémové služby, Bonn, 2020. Tamtéž. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present (Přírodní léčivé přípravky: od minulosti do přítomnosti), University College of London, Londýn, 2018. +Zpráva EEA ze dne 23. listopadu 2020 s názvem „Úvod do chráněných oblastí Evropy“. +Účinnost řízení v rámci sítě chráněných oblastí Natura 2020 v EU. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4c3dda822e1edfcf5b7b2403af711abe5d3c6b67 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-37.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +8.2.2022 +CS +Úřední věstník Evropské unie +C 67/31 Středa 9. června 2021 +AN. vzhledem k tomu, že lesy a celý hodnotový řetězec založený na lesnictví jsou zásadní pro další rozvoj oběhového biohospodářství, neboť zajišťují pracovní místa a hospodářskou prosperitu ve venkovských i městských oblastech, poskytují služby spojené se zmírňováním změny klimatu a přizpůsobováním se této změně, jsou prospěšné pro zdraví a chrání biologickou rozmanitost a vyhlídky horských, ostrovních a venkovských oblastí a brání desertifikaci; +AO. +vzhledem k tomu, že lesy pokrývají 43 % pevniny EU a nachází se v nich 80 % její suchozemské biologické rozmanitosti (36); vzhledem k tomu, že lesnické činnosti představují druhou největší kategorii vykázanou u druhů (37) a postihuje zejména členovce, savce a nižší rostliny; vzhledem k tomu, že se uvádí, že mnoho druhů závislých na lesích je postiženo odstraňováním mrtvých, odumírajících a starých stromů (38), snižováním počtu starých lesů a některými metodami obhospodařováním lesů, jako je holoseč; +AP. vzhledem k tomu, že lesy poskytují prostředí pro více než 75 % celosvětové suchozemské biologické rozmanitosti (39); vzhledem k tomu, že Parlament poskytl doporučení Komisi k právnímu rámci EU pro zastavení a odvrácení globálního odlesňování, znehodnocování lesů a ekosystémů na úrovni EU (40), +AQ. +vzhledem k tomu, že dobrý stav životního prostředí a zdravé ekosystémy mají zásadní význam pro boj proti změně klimatu, přičemž ekosystémy hrají zásadní úlohu při zmírňování změny klimatu a přizpůsobování se této změně; vzhledem k tomu, že změna klimatu ovlivňuje biologickou rozmanitost, neboť proměnné v oblasti klimatu do značné míry určují zeměpisné rozložení druhů; vzhledem k tomu, že v oblastech, kde se podnebí stalo nevyhovujícím, některé druhy mění své zeměpisné rozmezí výskytu a jiné v tomto místě vyhynou; +AR. vzhledem k tomu, že řešení inspirovaná přírodou a přístupy založené na ekosystémech mají potenciál zajistit silnou politickou vazbu mezi třemi úmluvami z Ria a integrovaným způsobem řešit změnu klimatu a úbytek biologické rozmanitosti; +AS. vzhledem k tomu, že podle platformy IPBES je znečištění jedním z pěti přímých faktorů způsobujících úbytek biologické rozmanitosti; vzhledem k tomu, že podle odhadů existují spolehlivé informace o přibližně 500 chemických látek, a vzhledem k tomu, že v dubnu 2019 považovala Evropská agentura pro chemické látky 450 látek za dostatečně regulované; vzhledem k tomu, že u dalších 10 000 látek se má za to, že jejich rizika jsou poměrně dobře popsána, zatímco u přibližně 20 000 látek jsou k dispozici omezené informace o riziku; vzhledem k tomu, že u většiny – tj. zhruba 70 000 látek – nejsou k dispozici téměř žádné informace o jejich nebezpečnosti nebo rizicích expozice; vzhledem k tomu, že je naléhavě třeba odstranit značné mezery v poznatcích o dopadech chemických látek na biologickou rozmanitost a životní prostředí; +AT. vzhledem k tomu, že světelné znečištění mění přirozené množství nočního světla pro lidi, zvířata i rostliny, čímž nepříznivě ovlivňuje biologickou rozmanitost, například tím, že narušuje rovnováhu migrační, noční a reprodukční aktivity zvířat, což rovněž vede k úbytku hmyzu a opylovačů, kteří jsou přitahováni umělým světlem, jež má pro ně smrtelné důsledky; +AU. +vzhledem k tomu, že podle zprávy Společného výzkumného střediska za rok 2020 (41) jsou nyní ve všech ekosystémech přítomny invazní nepůvodní druhy, které ohrožují zejména městské ekosystémy a travní porosty; +AV. +vzhledem k tomu, že současné nepříznivé trendy v oblasti biologické rozmanitosti a ekosystémů oslabí pokrok nejen při dosahování environmentálních cílů udržitelného rozvoje, ale také cílů udržitelného rozvoje souvisejících +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Článek Evropského parlamentu ze dne 9. prosince 2020 nazvaný „Udržitelné lesnictví: činnost Parlamentu v boji proti odlesňování“. +Zpráva Komise ze dne 15. října 2020 nazvaná „Stav přírody v Evropské unii – Zpráva o stavu a trendech u druhů a typů stanovišť chráněných podle směrnice o ochraně ptáků a směrnice o ochraně přírodních stanovišť za období 2013–2018“ (COM(2020)0635). Tamtéž. +Zpráva FAO a Programu OSN pro životní prostředí ze dne 22. května 2020 s názvem „Stav světových lesů – lesy, biologická rozmanitost a lidé“. +Usnesení obsahující doporučení Komisi k právnímu rámci EU pro zastavení a odvrácení globálního odlesňování na úrovni EU. +Zpráva Společného výzkumného střediska Komise z oblasti vědy a politiky ze dne 13. října 2020 nazvaná „Mapování a hodnocení ekosystémů a jejich služeb: posouzení ekosystému EU“ (doplněk) a iniciativa BEST Generálního ředitelství Komise pro životní prostředí (dobrovolný program pro biologickou rozmanitost a ekosystémové služby v nejvzdálenějších regionech a zámořských zemích a územích EU). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..53f30bc24215a448d385c0077109f8c555b8be10 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-44.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +C 67/38 +CS +Úřední věstník Evropské unie +8.2.2022 +Středa 9. června 2021 +Změny ve využívání půdy a moří +44. zdůrazňuje, že biologická rozmanitost půdy plní důležitou úlohu při poskytování základních ekosystémových služeb a zmírňování změny klimatu, a proto je důležitým prvkem suchozemského propadu uhlíku; s obavami si všímá rostoucí degradace půdy a toho, že v této oblasti chybí konkrétní právní předpisy EU; uznává, že v různých právních předpisech existují ustanovení, která nepřímo přispívají ochraně půdy, domnívá se však, že tato situace vedla k částečné ochraně a k vysoce roztříštěné správě v EU; vyzývá proto Komisi, aby při plném dodržení zásady subsidiarity předložila legislativní návrh na vytvoření společného rámce pro ochranu a udržitelné využívání půdy a pro účinné začleňování ochrany půdy do všech příslušných politik EU; +45. zdůrazňuje, že tento společný rámec týkající se půdy by měl řešit všechna hlavní rizika ohrožující půdu, včetně ztráty biologické rozmanitosti, úbytku organické hmoty v půdě, kontaminace, zasolování, okyselení, desertifikace, eroze a zakrývání půdy; zdůrazňuje, že je třeba, aby rámec zahrnoval společné definice, jednoznačné cíle a rámec monitorování; podporuje také stanovení konkrétních cílů týkajících se dekontaminace; +46. zdůrazňuje, že zdraví půdy, včetně její úrodnosti a struktury, má zásadní význam pro zemědělství; poukazuje na negativní dopad, který mají na půdu mimo jiné neudržitelné zemědělské a lesnické postupy, změny ve využívání půdy, stavební činností, zakrývání půdy a průmyslové emise; zdůrazňuje, že by měly být zavedeny metody těžby dřeva a zemědělské metody, které méně poškozují půdu; +47. vyzývá Komisi, aby přezkoumala směrnici 2010/75/EU o průmyslových emisích (69) a směrnici 2006/21/ES o nakládání s odpady z těžebního průmyslu (70) tak, aby lépe řešily problém degradace půdy v důsledku průmyslových a těžebních činností; připomíná svou výzvu ke stanovení cíle pro využití materiálů z vytěžené zeminy (71); +48. naléhavě žádá členské státy, aby – na základě zásady předběžné opatrnosti a zásady přijímání nezbytných preventivních opatření a s ohledem na rizika a na negativní dopady na klima, životní prostředí a biologickou rozmanitost spojené s hydraulickým štěpením při využívání nekonvenčních uhlovodíků – nepovolovaly žádné nové provozy pro hydraulické štěpení v EU a zastavily všechny stávající provozy; +49. připomíná, že se EU v rámci Úmluvy OSN o boji proti desertifikaci (UNCCD) zavázala k dosažení neutrality z hlediska degradace půdy (72) do roku 2030, avšak tento cíl pravděpodobně nebude dosažen, jak vyplývá ze zvláštní zprávy Evropského účetního dvora (73); vyjadřuje politování nad tím, že navzdory hrozbě, kterou desertifikace představuje pro biologickou rozmanitost, úrodnost půdy, přirozenou odolnost půdy, produkci potravin či kvalitu vody, a navzdory tomu, že třináct členských států prohlásilo, že jsou dezertifikací postiženy ve smyslu úmluvy UNCCD, Komise tuto problematiku účinně neřeší; vyzývá proto Komisi, aby posílila své ambice a předložila strategii EU v oblasti dezertifikace a degradace půdy; +50. konstatuje, že v Unii tvoří urbanizace a volnočasové aktivity 13 % všech uváděných tlaků na přírodu a 48 % všech tlaků na mořské prostředí (74); zdůrazňuje, že zelené městské oblasti a zelená infrastruktura mohou poskytovat ekosystémové služby podporující biologickou rozmanitost a přispívat k fyzickému a duševnímu zdraví obyvatel; +51. podporuje záměr Komise vytvořit platformu EU pro rozšiřování městské zeleně; žádá Komisi, aby stanovila konkrétní ambiciózní závazné cíle v oblasti městské biologické rozmanitosti, řešení inspirovaných přírodu a přístupů založených na ekosystémech a zelené infrastruktury, které budou ku prospěchu lidem i přírodě a přispějí k obecným cílům +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Směrnice Evropského parlamentu a Rady 2010/75/EU ze dne 24. listopadu 2010 o průmyslových emisích (integrované prevenci a omezování znečištění) (Úř. věst. +L 334, 17.12.2010, s. 17). +Směrnice Evropského parlamentu a Rady 2006/21/ES ze dne 15. března 2006 o nakládání s odpady z těžebního průmyslu a o změně směrnice 2004/35/ES – Prohlášení Evropského parlamentu, Rady a Komise (Úř. věst. +L 102, 11.4.2006, s. 15). +Usnesení Evropského parlamentu ze dne 10. února 2021 o novém akčním plánu pro oběhové hospodářství (přijaté texty, P9_TA (2021)0040). +Neutralita z hlediska degradace byla smluvními stranami úmluvy UNCCD definována jako: stav, kdy množství a kvalita půdních zdrojů nezbytných k podpoře ekosystémových funkcí a služeb a zajištění dostatku potravin je ve stanoveném časovém a prostorovém měřítku a v ekosystémech stabilní nebo se zvyšuje. +Zvláštní zpráva Evropského účetního dvora č. 33/2018 ze dne 18. prosince 2018 nazvaná „Desertifikace v EU: boj s touto rostoucí hrozbou vyžaduje více opatření“. +Stav přírody v EU – Výsledky zpráv podávaných podle směrnic o ochraně přírody za období 2013–2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9b60dee1c2d5cd8186fec6734910a5b87abbb633 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-45.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +8.2.2022 +CS +Úřední věstník Evropské unie +C 67/39 Středa 9. června 2021 +v oblasti biologické rozmanitosti; zdůrazňuje, že je třeba zahrnout opatření, jako je minimální podíl zelených střech na nových budovách, která případně podpoří městské zemědělství, včetně využívání ovocných strojů, zajistí, aby v městských zelených oblastech v EU nebyly používány chemické pesticidy a omezeno používání hnojiv, a zvýší počet zelených ploch ve městech v závislosti na počtu obyvatel, přičemž budou rovně řešit nerovnosti v oblasti přístupu k zeleni; vyzývá Komisi a členské státy, aby rozšířily suchozemské a mořské ekologické koridory v městských oblastech, včetně rozvoje transevropské sítě pro zelenou infrastrukturu (TEN-G) spojené s transevropskou sítí pro přírodu (TEN-N); +Přímé využívání organismů 52. vyjadřuje svou podporu cílům stanoveným do roku 2030, jejichž účelem je zajistit, aby bylo alespoň 25 % zemědělské půdy obhospodařováno v rámci ekologických zemědělských podniků, přičemž tento podíl by se měl ve střednědobém až dlouhodobém horizontu zvyšovat; dále velmi vítá cíl spočívající v zajištění toho, aby alespoň 10 % zemědělské půdy sestávalo z vysoce rozmanitých krajinných prvků, což by mělo být provedeno na příslušné úrovni, aby se zabezpečila ekologická provázanost přírodních stanovišť v rámci obhospodařovaných půdních ploch a mezi těmito plochami; zdůrazňuje, že oba tyto cíle by měly být začleněny do právních předpisů EU a provedeny všemi členskými státy, a to i v rámci strategických plánů společné zemědělské politiky (SZP); 53. +s velkým znepokojením si všímá toho, že podle zprávy Evropského účetního dvora se počet a různorodost druhů na evropské zemědělské půdě neustále snižuje; vyjadřuje politování nad tím, že ve strategii EU v oblasti biologické rozmanitosti do roku 2020 nebyly pro zemědělství stanoveny měřitelné cíle a opatření, což ztěžuje posouzení pokroku; připomíná, že sledování výdajů SZP na biologickou rozmanitost není spolehlivé a koordinace politik a strategií EU není dostatečná, což mimo jiné ve výsledku vede k tomu, že neřeší úbytek biologické rozmanitosti (75); vyzývá Komisi, aby se řídila doporučeními Evropského účetního dvora týkajícími se biologické rozmanitosti na zemědělské půdě a navázala na zkušenosti získané v rámci strategie v oblasti biologické rozmanitosti do roku 2030 (76); 54. zdůrazňuje, že biologická rozmanitost má zásadní význam pro potravinové zabezpečení v EU; poukazuje na důležitou úlohu, kterou hraje zemědělství EU při produkci zdravých, bezpečných a cenově dostupných potravin; zdůrazňuje, že zemědělci hrají klíčovou úlohu v úspěchu této strategie a že tato strategie by měla být v souladu s opatřeními, cíli a záměry strategie „Od zemědělce ke spotřebiteli“; 55. domnívá se, že je naprosto nezbytné provést transformaci zemědělství EU, aby bylo udržitelné a zajišťovalo vysoké normy v oblasti dobrých životních podmínek zvířat, a to v souladu s ekologickou a klimatickou transformací a při minimálním využívání fosilních a chemických vstupů a léčby pomocí antibiotik; zdůrazňuje, že zemědělství by mělo přispívat k ochraně a obnově biologické rozmanitosti; 56. domnívá se, že s ohledem na případné socio-ekonomické dopady má zásadní význam to, aby byla zemědělcům poskytována podpora, včetně hospodářské podpory, a vzdělávání v souvislosti s přechodem na udržitelnější zemědělské systémy, aby se podpořily agroekologické a další inovativní udržitelné postupy; zdůrazňuje proto, že je důležité zajistit dobře definovanou a dostatečnou finanční podporu, a to i prostřednictvím víceletého finančního rámce, aby se tak přispělo ke splnění těchto cílů, a v této souvislosti vyzývá členské státy, aby k tomuto účelu využívaly strategické plány SZP a jejich ekologické složky a současně rozvíjely řešení v oblasti ochrany biologické rozmanitosti, která budou přínosem pro všechny strany; 57. žádá Komisi, aby vytvořila strategii, která podpoří místní hodnotové řetězce při plnění navržených cílů, a zdůrazňuje, že malé zemědělské podniky vyžadují zvláštní podporu, aby mohly k této strategii přispívat; 58. vítá skutečnost, že ekologické zemědělství bylo uznáno za jednu z významných součástí na cestě EU k udržitelnějším potravinovým systémům, zejména pokud jde o otázky biologické udržitelnosti, a při dosahování cílů veřejné politiky v oblasti hospodářského rozvoje, zaměstnanosti venkovského obyvatelstva, ochrany životního prostředí a opatření v oblasti klimatu; poukazuje na význam evropského akčního plánu ekologického zemědělství z hlediska jeho rozšiřování; 59. zdůrazňuje, že rozvoj produkce biopotravin musí být doprovázen rozvojem trhu a dodavatelského řetězce a opatřeními, která stimulují poptávku po biopotravinách, mj. prostřednictvím zadávání veřejných zakázek a široké škály propagačních opatření, výzkumu, inovací, proškolování a předávání vědeckých poznatků, s cílem podpořit stabilitu trhu s bioprodukty a spravedlivou odměnu pro zemědělce a propagovat opatření na podporu mladých ekologických zemědělců; +(75) (76) +Zvláštní zpráva Evropského účetního dvora ze dne 5. června 2020 nazvaná „Biologická rozmanitost v zemědělství: přínos SZP úbytek nezastavil“. +Tamtéž. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2f49ed25e7239026fca08f61fedc695df3d21dc8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.cs.p-50.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +C 67/44 +CS +Úřední věstník Evropské unie +8.2.2022 +Středa 9. června 2021 +97. zdůrazňuje, že odolné a zdravé lesní ekosystémy, včetně fauny a flóry, mají význam z hlediska zachování a rozšíření řady ekosystémových služeb, které lesy zajišťují, jako je biologická rozmanitost, čistý vzduch, voda, zdravá půda, dřevo a nerostné suroviny; poukazuje na to, že cíle EU v oblasti životního prostředí, klimatu a biologické rozmanitosti nebude nikdy možné splnit bez multifunkčních, zdravých lesů a lesnictví a jejich udržitelného obhospodařování v dlouhodobé perspektivě; 98. poukazuje na to, že je třeba rozvíjet ucelený přístup, který by ochranu biologické rozmanitosti a ochranu klimatu spojil v rámci prosperujícího odvětví založeného na lesnictví a udržitelném biohospodářství; 99. uznává význam, který má využívání dřeva z udržitelně obhospodařovaných lesů a dřevěných produktů pro přechod na uhlíkově neutrální hospodářství a rozvoj oběhového biohospodářství; 100. zdůrazňuje, že je třeba revidovat pravidla EU pro použití biomasy pro výrobu energie a sladit je s cíli strategie EU v oblasti biologické rozmanitosti do roku 2030 a evropským právním rámcem pro klima, zejména v rámci směrnice o obnovitelných zdrojích energie a aktů v přenesené pravomoci v rámci nařízení o taxonomii; 101. vítá závazek vysadit v EU nejméně 3 miliardy nových stromů; zdůrazňuje, že iniciativy EU týkající se výsadby stromů by měly vycházet z jasných ekologických zásad, zachování stávajících lesů (proforestation), udržitelného opětovného zalesňování, ozeleňování městských a příměstských oblastí, obnovy, posílení konektivity a agrolesnictví, které odpovídají nejnovějším vědeckým poznatkům; vyzývá Komisi, aby zajistila, aby byly tyto iniciativy prováděny pouze způsobem, který bude slučitelný s cíli v oblasti biologické rozmanitosti a bude napomáhat jejich splnění, a aby zajistila, aby tato výsadba nenahrazovala stávající pralesy a biologicky rozmanité lesy a aby přispívala k zajištění odolných, smíšených a zdravých lesů; 102. připomíná svůj postoj uvedený v usnesení k právnímu rámci EU pro zastavení a odvrácení globálního odlesňování na úrovni EU; vyzývá Komisi, aby bez odkladu předložila návrh právního rámce EU založeného na povinné náležité péči, který zajistí, aby byly hodnotové řetězce udržitelné a aby produkty nebo komodity uváděné na trh EU nebyly výsledkem odlesňování, znehodnocování lesů, přeměny nebo znehodnocování ekosystémů či porušování lidských práv ani tyto postupy nezahrnovaly; konstatuje, že tento právní rámec EU by měl být rozšířen i na jiné ekosystémy, v nichž se ukládají značné zásoby uhlíku a které se vyznačují bohatou biologickou rozmanitostí, než jsou lesy, například na mořské a pobřežní ekosystémy, mokřady, rašeliniště a savany, aby se zabránilo přesunu tlaku na tyto druhy krajiny; 103. +žádá Komisi, aby prozkoumala možnost vytvoření právního rámce, primárně ve Světové obchodní organizaci (WTO), který by umožňoval zakázat obchod s určitými surovinami, výrobky a službami, které ohrožují biologickou rozmanitost; 104. zdůrazňuje, že je naléhavě třeba snížit environmentální stopu výroby a spotřeby EU, aby nebyly překračovány limity planety; vyzývá Komisi, aby navrhla závazné cíle EU pro rok 2030 s cílem výrazně snížit do roku 2050 materiálovou a spotřební stopu EU a uvést je do souladu s limity naší planety (84); podporuje Komisi v tom, aby při měření environmentální stopy, kterou zanechávají výrobky a organizace, zaujímala přístup založený na životním cyklu; domnívá se, že je třeba snížit výrobu a používání plastů; domnívá se, že hospodářské činnosti, které využívají ekosystémy a jejich biologickou rozmanitost a mají na ně dopad, by měly zahrnovat veškeré možné záruky ke zmírnění nepříznivého dopadu na tyto ekosystémy; +Změna klimatu 105. vyjadřuje své obavy ohledně toho, že rozšíření většiny suchozemských druhů se významně sníží, pokud se naplní scénář globálního oteplení o 1,5 až 2 oC a že mořské druhy budou rovněž ohroženy, zejména proto, že tento nárůst teploty bude s největší pravděpodobností za současné trajektorie překročen; opět proto poukazuje na to, že při plnění cílů zmírňování změny klimatu a v rámci strategie pro přizpůsobování se této změně je třeba výrazně zvýšit ambice EU, upřednostňovat přírodě blízká řešení založená na ekosystémech a dále je třeba – jako doplňkové opatření ke snižování emisí skleníkových plynů – zvýšit ochranu pozemských a mořských přírodních úložišť uhlíku v EU; 106. vyzývá Komisi, aby posoudila dopad změny klimatu na četnost a zeměpisné rozložení druhů, aby toto posouzení zohlednila při provádění strategie v oblasti biologické rozmanitosti do roku 2030 a aby členským státům pomohla začlenit výsledky do jejich vnitrostátních politik a do budoucích zpráv v rámci směrnic o ochraně přírody; +(84) +Usnesení o novém akčním plánu pro oběhové hospodářství. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d3b33d94a8e77b7b10a08c853da8e3b04c1615c2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-205.txt @@ -0,0 +1,26 @@ +8.2.2022 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +C 67/199 Torsdag den 10. juni 2021 +Artikel 5 Meddelelse af informationer til ombudsmanden 1. +I denne artikel forstås »meddelelse af informationer« som omfattende alle fysiske og elektroniske midler, som giver ombudsmanden og dennes sekretariat adgang til informationer, herunder dokumenter, uanset formen. 2. +Ved »EU-klassificerede informationer« forstås informationer eller materiale mærket med en EU-sikkerhedsklassifika­ tion, hvis uautoriserede videregivelse kunne forvolde Unionens eller en eller flere af medlemsstaternes interesser skade i forskellig grad. 3. +På de betingelser, der er fastsat i denne artikel, meddeler Unionens institutioner, organer, kontorer og agenturer og medlemsstaternes kompetente myndigheder efter anmodning fra ombudsmanden eller på eget initiativ og uden unødig forsinkelse ombudsmanden alle de informationer, som han eller hun har anmodet om med henblik på en undersøgelse. +4. +Følgende principper og betingelser finder anvendelse for ombudsmandens adgang til EU-klassificerede informationer: +a) den EU-institution eller det EU-organ, -kontor eller -agentur, der meddeler de EU-klassificerede informationer, skal have afsluttet sine relevante interne procedurer, og hvis ophavsmanden er en tredjepart, skal denne på forhånd have givet sit skriftlige samtykke b) ombudsmandens behov for adgang til informationerne skal være godtgjort c) det skal sikres, at kun personer, der har en sikkerhedsgodkendelse til det relevante sikkerhedsniveau i henhold til national ret, og som er godkendt af den kompetente sikkerhedsmyndighed, får adgang til informationer, der er klassificeret CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller højere. 5. +Med hensyn til meddelelse af EU-klassificerede informationer vurderer den berørte EU-institution eller det berørte EU-organ, -kontor eller -agentur, om Ombudsmanden effektivt har indført interne sikkerhedsregler samt fysiske og proceduremæssige foranstaltninger til beskyttelse af EU-klassificerede informationer. +Med henblik herpå kan Ombuds­ manden og en EU-institution eller et EU-organ, -kontor eller -agentur også indgå en aftale, der fastlægger en generel ramme for meddelelse af EU-klassificerede informationer. 6. +I overensstemmelse med stk. +4 og 5 gives der adgang til EU-klassificerede informationer i den berørte EU-institutions eller det berørte EU-organs, -kontors eller -agenturs lokaler, medmindre der truffet aftale om andet med Ombudsmanden. 7. +Med forbehold af stk. +3 kan medlemsstaternes kompetente myndigheder nægte at give ombudsmanden adgang til informationer, der er omfattet af national lovgivning om beskyttelse af klassificerede informationer eller af bestemmelser, der forhindrer videregivelse heraf. +Den pågældende medlemsstat kan dog meddele ombudsmanden sådanne informationer på betingelser, der fastsættes af dens kompetente myndighed. 8. +Hvor Unionens institutioner, organer, kontorer eller agenturer og medlemsstaternes myndigheder agter at meddele EU-klassificerede informationer eller andre informationer til ombudsmanden, som ikke er tilgængelige for offentligheden, underretter disse på forhånd ombudsmanden herom. +Ombudsmanden sikrer, at sådanne informationer beskyttes på behørig vis, og må navnlig ikke videregive dem til klageren eller offentligheden uden forudgående samtykke fra EU-institutionen, -organet, -kontoret eller -agenturet eller den kompetente myndighed i den berørte medlemsstat. +For så vidt angår EU-klassificerede informationer skal samtykket gives skriftligt. 9. +De EU-institutioner, -organer, -kontorer eller -agenturer, der nægter at give adgang til EU-klassificerede informationer, giver Ombudsmanden en skriftlig begrundelse, der som minimum angiver grundene til afslaget. +10. +Ombudsmanden opbevarer kun informationer, jf. stk. +8, indtil undersøgelsen er endeligt afsluttet. +Ombudsmanden kan anmode en EU-institution, et organ, kontor eller agentur eller en medlemsstat om at opbevare sådanne informationer i en periode på mindst fem år. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..13d9f39bf375557e4b08ae7c4595f0ed64ebd0ac --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +8.2.2022 +Onsdag den 9. juni 2021 +D. +der henviser til, at 2021 er et afgørende år for biodiversitet, og at COP15 skal være for biodiversiteten, hvad Parisaftalen var for klimaet; der henviser til, at COP15 og COP26 under UNFCCC giver en enestående mulighed for at skifte fra en reagerende model til en proaktiv og forsigtighedsbaseret model og skabe den gennemgribende forandring, der er behov for; +E. +der henviser til, at EU's biodiversitetsstrategi for 2030 er et af de vigtigste initiativer i den europæiske grønne pagt; der henviser til, at EU's biodiversitetsstrategi for 2030 og fra jord til bord-strategien sammen med andre politikker vil forme ændringer med henblik på at beskytte naturen og bevare levesteder og arter; +F. +der henviser til, at de foreliggende oplysninger tyder på, at det ikke er for sent at standse og vende den nuværende udvikling i nedgangen i biodiversiteten (18); der henviser til, at dette vil kræve betydelige ændringer; +G. +der henviser til, at mennesker er en del af naturen, og at naturen har en iboende værdi; der henviser til, at biodiversitet er en integreret del af verdens kulturarv; +H. +der henviser til, at udryddelse af arter er permanent, truer økosystemerne og leveringen af økosystemtjenester og udgør en trussel mod menneskers trivsel og overlevelse; der henviser til, at Den Internationale Union for Naturbevarelse (IUCN) har erklæret, at 160 arter er udryddet alene i løbet af det seneste årti; +I. +der henviser til, at 90 % af landarealerne ifølge IPBES skønnes at være væsentligt forandrede inden 2050, og at 75 % af landarealerne allerede er blevet væsentligt forandrede; der henviser til, at 85 % af vådområderne allerede er gået tabt; +J. +der henviser til, at biodiversitet er afgørende for den globale fødevaresikkerhed, menneskers trivsel og udvikling; +K. +der henviser til, at EU skal udnytte mulighederne for at indarbejde erfaringerne fra covid-19-pandemien i sine politikker og mål; +L. +der henviser til, at 70 % af nye sygdomme og pandemier stammer fra dyr (19); der henviser til, at covid-19-pandemien har vist, at praksisser, der sætter biodiversiteten under pres, kan føre til øgede risici for menneskers og dyrs sundhed; +M. +der henviser til, at ødelæggelsen af naturlige levesteder og handel med vilde dyr øger kontaktfladerne mellem mennesker og vilde dyr og kan være en vigtig faktor for fremkomsten og spredningen af virussygdomme (20); +N. +der henviser til, at biodiversitet yder et positivt bidrag til menneskers sundhed; der henviser til, at op til 80 % af de lægemidler, der anvendes af mennesker, er af naturlig oprindelse (21); +O. +der henviser til, at EU har flere beskyttede områder end nogen anden region i verden (22); der henviser til, at det nuværende netværk af retligt beskyttede områder, herunder strengt beskyttede områder, imidlertid ikke er tilstrækkeligt stort til at sikre biodiversiteten (23); +(18) (19) +Global Biodiversity Outlook 5. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics, Den Mellemstatslige Videnspolitikplatform vedrørende Biodiversitet og Økosystemydelser, Bonn, 2020. Ibid. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, London, 2018. +EEA-rapport af 23. november 2020 med titlen »En introduktion til Europas beskyttede områder«. +Forvaltningseffektivitet i EU's Natura 2020-net af beskyttede områder. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f36ba60a39ad7e5a3844d556fae4097be598f5a9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-37.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +8.2.2022 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +C 67/31 Onsdag den 9. juni 2021 +AN. der henviser til, at skove og hele den skovbaserede værdikæde er afgørende for videreudviklingen af den cirkulære bioøkonomi, da de skaber arbejdspladser, sikrer økonomisk velfærd i landdistrikter og byområder, bidrager til afbødning af og tilpasning til klimaændringer, giver sundhedsmæssige fordele og beskytter bjergområders, øers og landdistrikters biodiversitet og fremtidsudsigter, samt bekæmper ørkendannelse; +AO. der henviser til, at skovene udgør 43 % af EU's landareal og indeholder 80 % af EU's biodiversitet på land (36); der henviser til, at skovbrugsaktiviteter er den kategori med det næststørste rapporterede pres for arter (37), som påvirker især leddyr, pattedyr og ikkevaskulære planter; der henviser til, at mange skovafhængige arter påvirkes negativt af fjernelsen af døde, døende og gamle træer (38), skovforvaltning, som reducerer skove med gamle vækster, og visse skovforvaltningsmetoder såsom renafdrift; +AP. der henviser til, at skove rummer mere end 75 % af verdens biodiversitet på land (39); der henviser til, at Europa-Parlamentet har fremsat henstillinger til Kommissionen om en EU-retlig ramme for at standse og vende den EU-anførte globale skovrydning og forringelse af skove og økosystemer (40); +AQ. der henviser til, at en god miljøtilstand og sunde økosystemer er afgørende for bekæmpelsen af klimaændringer, idet økosystemerne spiller en afgørende rolle i afbødning af og tilpasning til klimaændringer; der henviser til, at klimaændringer påvirker biodiversiteten, da klimavariabler i høj grad afgør rækkevidden af arters geografiske udbredelse; der henviser til, at visse arter i de områder, hvor klimaet ikke længere er egnet til dem, ændrer deres geografiske rækkevidder, og andre udryddes lokalt; +AR. der henviser til, at naturbaserede løsninger og økosystembaserede tilgange har potentiale til at skabe en stærk politisk forbindelse mellem de tre Rio-konventioner, hvor klimaændringer og tab af biodiversitet håndteres på en integreret måde; +AS. der henviser til, at forurening ifølge IPBES er en af de fem årsager til tab af biodiversitet; der henviser til, at der skønnes at være robuste oplysninger om ca. 500 kemikalier, og at Det Europæiske Kemikalieagentur i april 2019 anså 450 stoffer for at være tilstrækkeligt regulerede; der henviser til, at risiciene ved yderligere 10 000 stoffer anses for at være rimeligt godt beskrevet, og at der er begrænsede oplysninger til rådighed om risiciene ved omkring 20 000 stoffer; der henviser til, at der for størstedelens vedkommende, ca. 70 000 stoffer, stort set ikke findes oplysninger om deres farer eller eksponeringsrisici; der henviser til, at væsentlige videnskløfter i relation til alle de indvirkninger, som kemikalier har på biodiversiteten og miljøet, straks skal lukkes; +AT. der henviser til, at lysforurening ændrer de naturlige niveauer for nattelys for mennesker, dyr og planter og således påvirker biodiversiteten negativt ved f.eks. +at skabe ubalance i dyrs migrerende, natlige og reproduktive adfærd, hvilket også fører til tab af insekter og bestøvere, som tiltrækkes af kunstigt lys med døden til følge; +AU. der henviser til, at invasive ikkehjemmehørende arter ifølge Det Fælles Forskningscenters rapport (41) fra 2020 nu findes i alle økosystemer og navnlig udgør en trussel mod byøkosystemer og græsarealer; +AV. der henviser til, at aktuelle negative tendenser inden for biodiversitet og økosystemer vil undergrave fremgangen mod ikke blot verdensmålene for bæredygtig udvikling, men også de verdensmål, der er relaterede til fattigdom, sult, +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Europa-Parlamentets artikel af 9. december 2020 med titlen »Sustainable forestry: Parliament’s work to fight deforestation« (Bæredygtigt skovbrug: Parlamentets indsats for at bekæmpe skovrydning). +Kommissionens rapport af 15. oktober 2020 om naturens tilstand i Den Europæiske Union og om status og tendenser i 2013-2018 for arter og naturtyper beskyttet af fugledirektivet og habitatdirektivet (COM(2020)0635). Ibid. +FAO's og FN's miljøprograms rapport af 22. maj 2020 med titlen »The State of the World's Forests — Forests, Biodiversity and people«. +Beslutning med henstillinger til Kommissionen om en EU-retlig ramme for at standse og vende den EU-anførte globale skovrydning. +Rapport af 13. oktober 2020 fra Kommissionens Fælles Forskningscenters Science for Policy med titlen »Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment« (supplement) og Kommissionens Generaldirektorat for Miljøs BEST-initiativ (frivillig ordning for biodiversitet og økosystemtjenester i EU's regioner i den yderste periferi og oversøiske lande og territorier). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1c18d60363ef1e659baecf4881c5f231b1485899 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-44.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +C 67/38 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +8.2.2022 +Onsdag den 9. juni 2021 +Ændringer i anvendelsen af jorden og havene 44. fremhæver, at jordbundens biodiversitet leverer vitale økosystemtjenester og mindsker klimaændringerne, hvilket gør den til et af de vigtigste elementer i kulstofdræn på land; bemærker med bekymring den tiltagende jordbundsforringelse og manglen på specifik EU-lovgivning om dette emne; anerkender, at der er visse bestemmelser i forskellige love, som indirekte bidrager til beskyttelse af jordbunden, men mener, at dette har resulteret i delvis beskyttelse og en meget fragmenteret forvaltning i EU; opfordrer derfor Kommissionen til at forelægge et lovgivningsforslag om i fuld respekt for nærhedsprincippet at etablere en fælles ramme for beskyttelse og bæredygtig udnyttelse af jordbunden og for effektiv integrering af denne beskyttelse i alle relevante EU-politikker; 45. understreger, at denne fælles ramme for jordbunden bør imødegå alle de største trusler mod jordbunden, herunder tab af jordbundens biodiversitet, tab af organisk materiale i jorden, forurening, forsaltning, forsuring, ørkendannelse, erosion og forsegling af jordens dæklag; understreger, at det er nødvendigt at medtage fælles definitioner, klare mål og en ramme for overvågning heri; støtter også fastsættelsen af et specifikt dekontamineringsmål; 46. understreger, at sund jord, herunder dens frugtbarhed og struktur, er afgørende for landbrugssektoren; påpeger den negative indvirkning, som bl.a. ikkebæredygtige landbrugs- og skovbrugspraksisser, ændringer i arealanvendelsen, bygge- og anlægsaktiviteter, arealbefæstelse og industrielle emissioner har på jordbunden; understreger derfor, at der bør indføres skovhugst- og landbrugsmetoder, som er mindre ødelæggende for jordbunden; 47. anmoder Kommissionen om at revidere direktiv 2010/75/EU om industrielle emissioner (69) og direktiv 2006/21/EF om håndtering af affald fra udvindingsindustrien (70) for bedre at kunne gøre noget ved jordbundsforringelse forårsaget af industrielle aktiviteter og udvindingsaktiviteter; minder om sin opfordring til et materialenyttiggørelsesmål for opgravet jord (71); 48. opfordrer indtrængende medlemsstaterne til — på grundlag af forsigtighedsprincippet og princippet om forebyggende indsats samt under hensyntagen til de risici og negative indvirkninger på klima, miljø og biodiversitet, der er involveret i hydrofraktur, med henblik på udvinding af ukonventionelle kulbrinter — ikke at tillade ny hydrofraktur i EU og standse alle eksisterende aktiviteter; 49. minder om, at EU har forpligtet sig til at opnå jordforringelsesneutralitet (72) senest i 2030 i henhold til De Forenede Nationers konvention om bekæmpelse af ørkendannelse (UNCCD), men at dette mål sandsynligvis ikke vil blive nået som konkluderet i Den Europæiske Revisionsret særberetning (73); beklager, at Kommissionen ikke gør noget reelt ved dette til trods for den trussel, som ørkendannelse udgør mod biodiversiteten, jordens frugtbarhed, jordens naturlige modstandskraft, fødevareproduktionen og vandkvaliteten, og på trods af at 13 medlemsstater under UNCCD har erklæret, at de er berørt af ørkendannelse; opfordrer derfor Kommissionen til at være mere ambitiøs og hurtigst muligt fremlægge en strategi på EU-plan vedrørende ørkendannelse og jordforringelse; 50. bemærker, at urbanisering og fritidsaktiviteter i EU står for 13 % af det samlede rapporterede pres på naturen og 48 % af det samlede pres på havene (74); fremhæver, at grønne byområder og grøn infrastruktur kan levere økosystemtjenester til støtte for biodiversiteten og bidrage til befolkningens fysiske og mentale trivsel; 51. støtter Kommissionens hensigt om at oprette en EU-platform for grønnere byer; opfordrer Kommissionen til at fastsætte specifikke ambitiøse bindende mål for biodiversitet i byområder, naturbaserede løsninger, økosystembaserede tilgange og grøn infrastruktur, der er til gavn for både mennesker og vilde dyr og planter og bidrager til de overordnede +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2010/75/EU af 24. november 2010 om industrielle emissioner (integreret forebyggelse og bekæmpelse af forurening) (EUT L 334 af 17.12.2010, s. 17). +Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2006/21/EF af 15. marts 2006 om håndtering af affald fra udvindingsindustrien og om ændring af direktiv 2004/35/EF — Erklæring vedtaget af Europa-Parlamentet, Rådet og Kommissionen (EUT L 102 af 11.4.2006, s. 15). +Europa-Parlamentets beslutning af 10. februar 2021 om den nye handlingsplan for den cirkulære økonomi (Vedtagne tekster, P9_TA(2021)0040). +Jordforringelsesneutralitet er af parterne i UNCCD defineret som: En tilstand, hvor mængden og kvaliteten af jordressourcer, som er nødvendig for at understøtte økosystemfunktioner og -tjenester og øge fødevaresikkerhed, forbliver stabil eller øges i angivne tidsog rumskalaer og økosystemer. +Revisionsrettens særberetning af 18. december 2018 med titlen »Bekæmpelse af ørkendannelse i EU: En stigende trussel, der kræver en større indsats«. »State of Nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018« (naturens tilstand i Europa og resultater fra rapportering i henhold til naturdirektiverne for perioden 2013-2018). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..680e8336e90900ec06956e2afaf9c2b6bc57ba26 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-45.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +8.2.2022 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +C 67/39 Onsdag den 9. juni 2021 +biodiversitetsmål; fremhæver behovet for at medtage foranstaltninger såsom en minimumsandel af grønne tage på nye bygninger, støtte til bylandbrug, herunder anvendelse af frugttræer, hvor det er relevant, sikring af, at der ikke anvendes kemiske pesticider, og at brugen af gødning i grønne byområder i EU formindskes, samt for at antallet af grønne områder forøges, så det svarer til antallet af indbyggere, samtidig med at ulighed i adgangen til grønne områder imødegås; opfordrer desuden Kommissionen og medlemsstaterne til at udvide terrestriske og marine økologiske korridorer i byområder, bl.a. ved at udvikle et transeuropæisk netværk for grøn infrastruktur (TEN-G) i tilknytning til det transeuropæiske naturnet (TEN-N); +Direkte udnyttelse af organismer 52. udtrykker sin støtte til 2030-målene om at lade mindst 25 % af landbrugsjorden indgå i økologisk landbrug, hvilket bør forøges på mellemlang og lang sigt; glæder sig desuden meget over målet om at sikre, at mindst 10 % af landbrugsarealerne består af landskabstræk med høj diversitet, som bør gennemføres på et passende niveau for at skabe økologisk sammenkobling af levesteder, der ligger på tværs af og imellem landbrugslandskaber; understreger, at begge mål bør indarbejdes i EU-lovgivningen og gennemføres af hver enkelt medlemsstat, også inden for de strategiske planer under den fælles landbrugspolitik; 53. bemærker med stor bekymring, at antallet og mangfoldigheden af arter på landbrugsjord har været konstant faldende ifølge Revisionsrettens beretning om biodiversitet på landbrugsjord; beklager, at EU's biodiversitetsstrategi frem til 2020 ikke fastsatte nogen målbare mål og foranstaltninger for landbruget, hvilket gør det svært at bedømme fremskridtene; minder om, at sporingen af den fælles landbrugspolitiks udgifter til biodiversitet har været upålidelig, og at der har været manglende koordinering mellem EU's politikker og strategier, hvoraf ét resultat er, at de ikke imødegår nedgangen i den genetiske mangfoldighed (75); opfordrer Kommissionen til at følge Revisionsrettens anbefalinger om biodiversitet på landbrugsjord og bygge videre på de indhøstede erfaringer i biodiversitetsstrategien for 2030 (76); 54. understreger, at biodiversitet er helt afgørende for at beskytte fødevaresikkerheden i EU; fremhæver den vigtige rolle, som EU's landbrugssektor spiller i produktionen af sunde og sikre fødevarer til overkommelige priser; understreger, at landbrugere har en vigtig rolle at spille med hensyn til succesen af denne strategi, og at denne strategi bør tilpasses jord til bord-strategiens foranstaltninger og mål; 55. mener, at det er bydende nødvendigt, at EU's landbrug omdannes for at gøre det bæredygtigt og sikre høje standarder for dyrevelfærd i overensstemmelse med den økologiske og klimamæssige omstilling med en minimal anvendelse af fossile og kemiske input og antibiotikabehandlinger; understreger, at landbruget bør bidrage til at beskytte og genoprette biodiversiteten; 56. mener, at det i betragtning af de potentielle socioøkonomiske virkninger er bydende nødvendigt, at landbrugerne modtager støtte, herunder økonomisk støtte, og uddannelse i forbindelse med overgangen til bæredygtige landbrugs­ systemer for at fremme agroøkologiske og andre innovative bæredygtige praksisser; fremhæver derfor betydningen af at sikre veldefineret og tilstrækkelig finansiel støtte, også under den flerårige finansielle ramme, til at bidrage til at nå disse mål, og opfordrer i denne forbindelse medlemsstaterne til at anvende de strategiske planer under den fælles landbrugspolitik og dennes grønne komponenter til disse formål og samtidig udvikle win-win-løsninger til beskyttelse af biodiversiteten; 57. opfordrer Kommissionen til at udvikle en strategi til støtte for lokale værdikæder med henblik på at nå de foreslåede mål og understreger, at små landbrugsbedrifter har brug for særlig støtte til at bidrage til strategien; 58. glæder sig over anerkendelsen af økologisk landbrug som et fremtrædende element på EU's vej mod mere bæredygtige fødevaresystemer, nemlig hvad angår biodiversitetshensyn og med henblik på at indfri politikmålsætningerne om økonomisk udvikling, udvikling af landdistrikter, miljøbeskyttelse og klimaindsats; understreger betydningen af den europæiske handlingsplan for økologisk landbrug med hensyn til at øge udbredelsen af økologisk landbrug; 59. understreger, at udviklingen af økologisk fødevareproduktion skal ledsages af markedsbaseret udvikling, udvikling inden for forsyningskæden og foranstaltninger, der stimulerer efterspørgslen efter økologiske fødevarer, herunder gennem offentlige indkøb og en bred vifte af salgsfremmende foranstaltninger, forskning, innovation, læring og overførsel af videnskabelig viden med henblik på at støtte stabiliteten af markedet for økologiske produkter og en rimelig indkomst for landbrugere og på at fremme foranstaltninger, der støtter unge økologiske landbrugere; fremhæver behovet for at udvikle +(75) (76) +Revisionsrettens særberetning af 5. juni 2020 »Biodiversitet på landbrugsjord: Den fælles landbrugspolitiks bidrag har ikke standset nedgangen«. +Ibid. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d7f2a09f416f73f1edfb4aff4e87ddddfebca267 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.da.p-50.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +C 67/44 +DA +Den Europæiske Unions Tidende +8.2.2022 +Onsdag den 9. juni 2021 +97. understreger betydningen af modstandsdygtige og sunde skovøkosystemer, herunder flora og fauna, hvad angår at opretholde og forbedre de mange forskellige økosystemtjenester, som skovene frembringer, såsom biodiversitet, ren luft, vand, sund jordbund samt råmaterialer i form af træ og andre materialer; påpeger, at det aldrig vil være muligt at indfri EU's miljø-, klima- og biodiversitetsmål uden skove og skovbrug, der forvaltes multifunktionelt, sundt og bæredygtigt og ud fra et langsigtet perspektiv; 98. påpeger behovet for at formulere en sammenhængende tilgang, der kan forene beskyttelse af biodiversiteten og klimaet med en blomstrende skovbaseret sektor og bæredygtig bioøkonomi; 99. anerkender den rolle, som brugen af træ fra bæredygtigt forvaltede skove og træprodukter spiller i at bidrage til overgangen til en CO2- neutral økonomi og til udviklingen af den cirkulære bioøkonomi; 100. understreger behovet for at revidere og tilpasse EU-reglerne om anvendelse af biomasse til energiproduktion til målene i biodiversitetsstrategien for 2030 og den europæiske klimalov, navnlig som en del af direktivet om vedvarende energi og de delegerede retsakter i henhold til klassificeringsforordningen; 101. glæder sig over tilsagnet om at plante mindst tre milliarder flere træer i EU; understreger, at EU's træplantningsinitiativer bør baseres på klare økologiske principper, lade eksisterende skove vokse sig store, bæredygtig genplantning, grønnere byområder og bynære områder, genopretning, bedre sammenkobling og skovlandbrug i overensstemmelse med den nyeste videnskabelige viden; opfordrer Kommissionen til at sikre, at disse initiativer kun gennemføres på en måde, der er forenelig med og befordrende for biodiversitetsmålene, idet det sikres, at denne nyplantning ikke erstatter eksisterende skove med gamle vækster og biologisk mangfoldige skove, og bidrager til, at skovene bliver modstandsdygtige, blandede og sunde; 102. minder om sin holdning, som kommer til udtryk i beslutningen om en EU-retlig ramme for at standse og vende den EU-anførte globale skovrydning; opfordrer Kommissionen til hurtigst muligt at fremlægge et forslag til en EU-retlig ramme baseret på obligatorisk due diligence, der sikrer, at værdikæderne er bæredygtige, og at produkter eller varer, der bringes i omsætning på EU-markedet, ikke fører til eller er resultatet af skovrydning, skovforringelse, konvertering eller forringelse af økosystemer eller krænkelser af menneskerettighederne; bemærker, at en sådan EU-retlig ramme også bør udvides til at omfatte andre økosystemer, der ikke er skovarealer, f.eks. hav- og kystøkosystemer, vådområder, tørvemoser og savanner, men som også har et stort kulstoflager og en rig biodiversitet, for at undgå, at presset overføres til disse landskabstyper; 103. anmoder Kommissionen om at undersøge muligheden for at skabe en retlig ramme, primært inden for Verdenshandelsorganisationen (WTO), der giver mulighed for at forbyde handel med visse råvarer, produkter og tjenesteydelser, der bringer biodiversiteten i fare; 104. understreger, at det miljømæssige fodaftryk af EU's produktion og forbrug hurtigst muligt bør reduceres for, at vi kan forblive inden for planetens grænser; opfordrer Kommissionen til at foreslå bindende EU-mål for 2030 for i væsentlig grad at reducere EU's materiale- og forbrugsfodaftryk og bringe dem inden for plantens grænser inden 2050 (84); støtter Kommissionen i at have en livscyklustilgang til at måle produkters og organisationers miljøaftryk; mener, at produktionen og anvendelsen af plast bør reduceres; understreger, at økonomiske aktiviteter, der påvirker og udnytter økosystemer og deres biodiversitet skal indarbejde alle mulige sikkerhedsforanstaltninger for at mindske deres negative indvirkning på disse økosystemer; Klimaændringer 105. udtrykker bekymring over, at størstedelen af rækker af terrestriske arter vil blive reduceret betydeligt i et scenario med en global opvarmning på 1,5-2 oC, og at marine arter ligeledes vil blive truet, især fordi disse temperaturstigninger sandsynligvis vil blive overskredet med de aktuelle udviklingstendenser; gentager derfor behovet for i betydelig grad at øge EU's ambitionsniveau og prioritere naturbaserede løsninger og økosystembaserede tilgange med henblik på at opfylde målsætningerne for modvirkning af klimaændringer og tilpasningsstrategierne og øge beskyttelsen terrestriske og marine naturlige kulstofdræn i EU som en komplementær foranstaltning til reduktion af drivhusgasemissioner; 106. opfordrer Kommissionen til at vurdere klimaændringernes indvirkning på arternes rigdom og geografiske fordeling, til at tage hensyn til denne vurdering i forbindelse med gennemførelsen af biodiversitetsstrategien for 2030 og til at hjælpe medlemsstaterne med at indarbejde resultaterne i deres nationale politikker og i fremtidig rapportering i henhold til naturdirektiverne; +(84) +Beslutning om den nye handlingsplan for den cirkulære økonomi. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f175db60111ff66d376258891a37c2339ddff38e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-205.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +8.2.2022 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +C 67/199 Donnerstag, 10. Juni 2021 +Artikel 5 Unterrichtung des Bürgerbeauftragten 1. +Für die Zwecke dieses Artikels umfasst der Begriff „Unterrichtung“ alle physischen und elektronischen Mittel, mit denen der Bürgerbeauftragte und sein Sekretariat Zugang zu Informationen, einschließlich Dokumenten, in welcher Form auch immer erhalten. +2. „EU-Verschlusssachen“ sind alle mit einem EU-Geheimhaltungsgrad gekennzeichneten Informationen oder Materialien, deren unbefugte Weitergabe den Interessen der Union oder denen eines oder mehrerer ihrer Mitgliedstaaten in unterschiedlichem Maße schaden könnte. 3. +Vorbehaltlich der in diesem Artikel festgelegten Bedingungen übermitteln die Organe, Einrichtungen und sonstigen Stellen der Union und die zuständigen Behörden der Mitgliedstaaten dem Bürgerbeauftragten auf sein Ersuchen oder von sich aus unverzüglich alle von ihm für die Zwecke einer Untersuchung angeforderten Informationen. 4. +Dem Bürgerbeauftragten werden EU-Verschlusssachen unter Beachtung folgender Grundsätze und Bedingungen zur Verfügung gestellt: a) Das Organ, die Einrichtung oder die sonstige Stelle der Union, das bzw. die die EU-Verschlusssachen zur Verfügung stellt, muss seine einschlägigen internen Verfahren abgeschlossen haben, und der Urheber muss, wenn es sich dabei um einen Dritten handelt, zuvor seine schriftliche Zustimmung erteilt haben. +b) Es muss die Notwendigkeit einer Kenntnis seitens des Bürgerbeauftragten festgestellt worden sein. +c) Es muss sichergestellt werden, dass der Zugang zu Verschlusssachen, die als „CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL“ oder höher eingestuft sind, nur Personen gewährt wird, die im Besitz einer Sicherheitsermächtigung für den entsprechenden Geheimhaltungsgrad nach nationalem Recht sind und die von der zuständigen Sicherheitsbehörde ermächtigt wurden. 5. +Für die Bereitstellung von EU-Verschlusssachen prüfen die betreffenden Organe, Einrichtungen oder sonstigen Stellen der Union, ob der Bürgerbeauftragte interne Sicherheitsvorschriften sowie physische und verfahrenstechnische Maßnahmen zum Schutz von EU-Verschlusssachen wirksam umgesetzt hat. +Zu diesem Zweck können der Bürgerbeauftragte und ein Organ, eine Einrichtung oder eine sonstige Stelle der Union auch eine Vereinbarung treffen, mit der ein allgemeiner Rahmen für die Bereitstellung von EU-Verschlusssachen festgelegt wird. +6. Gemäß den Absätzen 4 und 5 wird der Zugang zu EU-Verschlusssachen in den Räumlichkeiten des betreffenden Organs, der betreffenden Einrichtung oder sonstigen Stelle der Union gewährt, sofern mit dem Bürgerbeauftragten nichts anderes vereinbart wurde. +7. Unbeschadet von Absatz 3 können die zuständigen Behörden der Mitgliedstaaten es ablehnen, dem Bürgerbeauf­ tragten Informationen zur Verfügung zu stellen, die unter die nationalen Rechtsvorschriften über den Schutz von Verschlusssachen oder unter Bestimmungen über die Verhinderung ihrer Weitergabe fallen. +Der betreffende Mitgliedstaat kann dem Bürgerbeauftragten derartige Informationen jedoch unter den von seiner zuständigen Behörde festgelegten Bedingungen übermitteln. 8. +Beabsichtigen die Organe, Einrichtungen und sonstigen Stellen der Union und die Behörden der Mitgliedstaaten, dem Bürgerbeauftragten die EU-Verschlusssachen oder sonstige der Öffentlichkeit nicht zugängliche Informationen zur Verfügung stellen, setzen den Bürgerbeauftragten vorab davon in Kenntnis. +Der Bürgerbeauftragte sorgt dafür, dass diese Informationen angemessen geschützt werden und gibt sie insbesondere nicht ohne vorherige Zustimmung des Organs, der Einrichtung oder sonstigen Stelle der Union oder der zuständigen Behörde des betreffenden Mitgliedstaats an den Beschwerdeführer oder die Öffentlichkeit weiter. +Die Zustimmung muss in Bezug auf EU-Verschlusssachen schriftlich erteilt werden. 9. +Die Organe, Einrichtungen und sonstigen Stellen der Union, die den Zugang zu EU-Verschlusssachen verweigern, legen dem Bürgerbeauftragten eine schriftliche Begründung vor, in der sie zumindest die Gründe für die Verweigerung angeben. 10. +Die in Absatz 8 genannten Informationen dürfen nur bis zum endgültigen Abschluss der Untersuchung im Besitz des Bürgerbeauftragten verbleiben. +Der Bürgerbeauftragte kann ein Organ, eine Einrichtung, ein Amt oder eine Agentur der Union oder einen Mitgliedstaat ersuchen, diese Informationen mindestens fünf Jahre lang aufzubewahren. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e367a53c4e9d5d594b8dacdc8e6042ebcb468fa2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +8.2.2022 +Mittwoch, 9. Juni 2021 +D. +in der Erwägung, dass 2021 ein entscheidendes Jahr für die biologische Vielfalt ist und die COP15 für die biologische Vielfalt so durchschlagend sein sollte, wie es seinerzeit das Übereinkommen von Paris war; in der Erwägung, dass die COP15 und die COP26 der Klimarahmenkonvention der Vereinten Nationen (UNFCCC) eine einzigartige Chance darstellen, von einem reaktiven Modell zu einem vorausschauenden, vorsorgenden Modell überzugehen und damit die notwendigen einschneidenden Veränderungen auf den Weg zu bringen; +E. +in der Erwägung, dass die EU-Biodiversitätsstrategie für 2030 eine der zentralen Initiativen des Europäischen Grünen Deals darstellt; in der Erwägung, dass die EU-Biodiversitätsstrategie für 2030 und die Strategie „Vom Hof auf den Tisch“ — zusammen mit anderen Maßnahmen — den Wandel im Hinblick auf den Schutz der Natur und die Erhaltung der Arten und Lebensräume prägen; +F. +in der Erwägung, dass es nach den vorliegenden Erkenntnissen noch nicht zu spät dafür ist, die derzeitigen Tendenzen beim Rückgang der biologischen Vielfalt aufzuhalten und umzukehren (18); in der Erwägung, dass dafür grundlegende Veränderungen notwendig sind; +G. +in der Erwägung, dass der Mensch Teil der Natur ist und Natur einen immanenten Wert hat; in der Erwägung, dass die biologische Vielfalt ein wesentlicher Bestandteil des Welterbes ist; +H. +in der Erwägung, dass das Artensterben andauert, die Ökosysteme und die Bereitstellung von Ökosystemleistungen dadurch gefährdet sind und es eine Bedrohung für das Wohlergehen und Überleben der Menschen darstellt; in der Erwägung, dass die Internationale Union für die Erhaltung der Natur und der natürlichen Hilfsquellen (IUCN) allein in den vergangenen zehn Jahren 160 Arten für ausgestorben erklärt hat; +I. +in der Erwägung, dass sich gemäß Angaben des Weltbiodiversitätsrats (IPBES) 90 % der Landflächen bis 2050 erheblich verändern dürften und 75 % der Landflächen sich bereits erheblich verändert haben; in der Erwägung, dass 85 % der Feuchtgebiete bereits verschwunden sind; +J. +in der Erwägung, dass die biologische Vielfalt für die Ernährungssicherheit, das Wohlergehen des Menschen und die Entwicklung weltweit von entscheidender Bedeutung ist; +K. +in der Erwägung, dass die EU die Chance nutzen und die aus der COVID-19-Krise gezogenen Lehren in ihre politische Maßnahmen und Zielen einbeziehen sollte; +L. +in der Erwägung, dass 70 % der neu auftretenden Krankheiten und Pandemien von Tieren ausgehen (19); in der Erwägung, dass die COVID-19-Krise gezeigt hat, dass Verfahren, durch die die biologische Vielfalt gefährdet wird, zu erhöhten Risiken für die Gesundheit von Menschen und Tieren führen können; +M. +in der Erwägung, dass sich die Kontakte zwischen Menschen und Wildtieren durch die Zerstörung der natürlichen Lebensräume und den Handel mit Wildtieren erhöhen und damit einen wesentlichen Faktor für das künftige Auftreten und die Verbreitung von Viruskrankheiten darstellen (20); +N. +in der Erwägung, dass die biologische Vielfalt einen positiven Beitrag zur Gesundheit des Menschen leistet; in der Erwägung, dass bis zu 80 % der von Menschen verwendeten Arzneimittel natürlichen Ursprungs sind (21); +O. +in der Erwägung, dass die EU über mehr Schutzgebiete als alle anderen Regionen in der Welt verfügt (22); in der Erwägung, dass das derzeitige Netz gesetzlich geschützter Gebiete, einschließlich solcher, die streng geschützt sind, noch nicht ausreicht, um die biologische Vielfalt zu bewahren (23); +(18) (19) +Global Biodiversity Outlook 5. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (Workshop-Bericht der zwischenstaatlichen wissenschaftspolitischen Plattform für biologische Vielfalt und Ökosystemleistungen über Biodiversität und Pandemien), Bonn, 2020. Ebd. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, London, 2018. +Bericht der Europäischen Umweltagentur (EUA) vom 23. November 2020 mit dem Titel „An introduction to Europe’s Protected Areas“ (Eine Einführung zu Europas Schutzgebieten). +Management effectiveness in the EU’s Natura 2020 network of protected areas (Wirksamkeit der Bewirtschaftung des Netzes der Schutzgebiete des Natura-2020-Netzes der EU). +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..79a1fdf8e3dc6dfac41db1af73747076efd8e23a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-37.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +8.2.2022 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +C 67/31 Mittwoch, 9. Juni 2021 +AN. in der Erwägung, dass Wälder und die gesamte forstbasierte Wertschöpfungskette unentbehrlich für die Weiterentwicklung der kreislauforientierten Bioökonomie sind, da sie Arbeitsplätze bieten, für wirtschaftlichen Wohlstand in ländlichen und städtischen Gegenden sorgen, den Klimawandel abschwächen und zur Anpassung an ihn beitragen, gesundheitsbezogene Vorteile bieten, die biologische Vielfalt sowie die Perspektiven von Berggebieten, Inseln und des ländlichen Raums bewahren und zur Bekämpfung der Wüstenbildung beitragen; AO. +in der Erwägung, dass 43 % der Landfläche der EU mit Wald bedeckt sind und Wald 80 % der terrestrischen biologischen Vielfalt der EU beherbergt (36); in der Erwägung, dass forstwirtschaftliche Tätigkeiten die zweitgrößte ausgewiesene Kategorie bilden, durch die Druck auf Arten ausgeübt wird (37), und dass hiervon insbesondere Gliederfüßer, Säugetiere und nicht-vaskuläre Pflanzen betroffen sind; in der Erwägung, dass viele vom Wald abhängige Arten durch die Entfernung von toten, absterbenden und alten Bäumen (38) sowie durch die Dezimierung von altem Baumbestand und bestimmte forstwirtschaftliche Methoden wie Kahlschlag geschädigt werden; AP. in der Erwägung, dass Wälder mehr als 75 % der terrestrischen biologischen Vielfalt der Erde beherbergen (39); in der Erwägung, dass das Parlament der Kommission Empfehlungen für einen EU-Rechtsrahmen zur Eindämmung und Umkehrung der von der EU verursachten weltweiten Entwaldung und Schädigung von Wäldern und Ökosystemen vorgelegt hat (40); AQ. +in der Erwägung, dass einem guter Zustand der Umwelt und gesunden Ökosystemen bei der Bekämpfung des Klimawandels eine entscheidende Bedeutung zukommt, da Ökosysteme eine wesentliche Rolle bei der Abschwächung des Klimawandels und der Anpassung an den Klimawandel spielen; in der Erwägung, dass sich der Klimawandel auf die biologische Vielfalt auswirkt, da die geografischen Verbreitungsgebiete der Arten weitgehend von Klimavariablen bestimmt werden; in der Erwägung, dass einige Arten in Gebieten, in denen das Klima nicht mehr geeignet ist, ihr geografisches Verbreitungsgebiet in ein anderes verlagern und andere lokal aussterben; AR. in der Erwägung, dass es auf der Grundlage naturbasierter Lösungen und ökosystembasierter Ansätze möglich ist, eine enge politische Verbindung zwischen den drei Übereinkommen der Rio-Konferenz herzustellen und so den Klimawandel und den Verlust an biologischer Vielfalt auf integrierte Weise anzugehen; AS. in der Erwägung, dass Verschmutzung dem Weltbiodiversitätsrat zufolge eine der fünf Hauptursachen für den Verlust an biologischer Vielfalt ist; in der Erwägung, dass Schätzungen zufolge für etwa 500 Chemikalien belastbare Informationen vorliegen und in der Erwägung, dass die Europäische Chemikalienagentur (ECHA) im April 2019 450 Stoffe als ausreichend gesetzlich geregelt ansah; in der Erwägung, dass bei weiteren 10 000 Stoffen davon ausgegangen wird, dass ihre Risiken ziemlich gut beschrieben sind, während für etwa 20 000 Stoffe nur begrenzte Informationen über ihre Risiken vorliegen; in der Erwägung, dass für die meisten Stoffe, etwa 70 000, kaum Informationen über die von ihnen ausgehenden Gefahren oder ihre Expositionsrisiken vorliegen; in der Erwägung, dass die erheblichen Wissenslücken bezüglich aller Auswirkungen von Chemikalien auf die biologische Vielfalt und die Umwelt dringend geschlossen werden müssen; AT. in der Erwägung, dass Lichtverschmutzung die natürlichen nächtlichen Lichtverhältnisse für Menschen, Tiere und Pflanzen verändert und sich somit negativ auf die biologische Vielfalt auswirkt, indem sie etwa das Zugverhalten, die Nacht- und die Fortpflanzungsaktivität von Tieren aus dem Gleichgewicht bringt und auch zum Verlust von Insekten und Bestäubern führt, die von künstlichem Licht angezogen werden und in der Folge zugrunde gehen; AU. in der Erwägung, dass aus dem Bericht der Gemeinsamen Forschungsstelle aus dem Jahr 2020 (41) hervorgeht, dass invasive gebietsfremde Arten inzwischen in allen Ökosystemen vorkommen und eine Gefahr für städtische Ökosysteme und insbesondere Grünland darstellen; AV. in der Erwägung, dass die derzeitigen negativen Tendenzen bei der biologischen Vielfalt und den Ökosystemen nicht nur die Fortschritte bei der Verwirklichung der Ziele für nachhaltige Entwicklung, sondern auch die Fortschritte in Bezug auf Armut, Hunger, Gesundheit, Wasser, Städten und Klima beeinträchtigen; in der Erwägung, dass der +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Artikel des Europäischen Parlaments vom 9. Dezember 2020 mit dem Titel „Sustainable forestry: Parliament’s work to fight deforestation“ (Nachhaltige Forstwirtschaft: Abgeordnete kämpfen gegen Abholzung). +Bericht der Kommission vom 15. Oktober 2020 mit dem Titel „Der Zustand der Natur in der Europäischen Union: Bericht über den Zustand und die Trends von unter die Vogelschutz- und die Habitat-Richtlinie fallenden Lebensraumtypen und Arten für den Zeitraum 2013–2018“ (COM(2020)0635). Ebd. +Bericht des Umweltprogramms der FAO und der Vereinten Nationen vom 22. Mai 2020 mit dem Titel „The State of the World’s Forests — Forests, biodiversity and people“ (Der Zustand der Wälder der Welt — Wälder, Biodiversität und Menschen). +Entschließung mit Empfehlungen an die Kommission für einen EU-Rechtsrahmen zur Eindämmung und Umkehrung der von der EU verursachten weltweiten Entwaldung. +Bericht der Gemeinsamen Forschungsstelle vom 13. Oktober 2020 mit dem Titel „Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment“ (Kartierung und Bewertung der Ökosysteme und ihrer Leistungen: Eine EU-Ökosystembewertung) (Ergänzung) und BEST-Initiative der Generaldirektion Umwelt der Kommission (freiwilliges System für biologische Vielfalt und Ökosystemleistungen in den Gebieten in äußerster Randlage und den überseeischen Ländern und Gebieten der EU). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3ba3ecf1f4f1bf23ca16bc0228a54e53a531c9cf --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-44.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +C 67/38 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +8.2.2022 +Mittwoch, 9. Juni 2021 +Veränderungen der Land- und Meeresnutzung 44. betont, dass durch die biologische Vielfalt des Bodens grundlegende Ökosystemleistungen erbracht werden und der Klimawandel abgeschwächt wird und sie damit einer der wichtigsten Bestandteile von CO2-Senken an Land ist; nimmt mit Besorgnis die zunehmende Verschlechterung der Bodenqualität und das Fehlen spezieller EU-Rechtsvorschriften zu diesem Thema zur Kenntnis; weist darauf hin, dass einige Bestimmungen in anderen Rechtsvorschriften indirekt zum Schutz des Bodens beitragen, ist jedoch der Ansicht, dass dies zu teilweisem Schutz und stark fragmentierten Regelungen in der EU geführt hat; fordert die Kommission daher auf, einen Legislativvorschlag für die Schaffung eines gemeinsamen Rahmens für den Schutz und die nachhaltige Nutzung des Bodens sowie für die Berücksichtigung des Bodenschutzes in allen einschlägigen politischen Maßnahmen der EU vorzulegen, wobei dem Grundsatz der Subsidiarität in vollem Umfang Rechnung getragen wird; 45. betont, dass dieser gemeinsame Rahmen für Böden alle größten Gefahren für den Boden angehen sollte, einschließlich des Verlusts der biologischen Vielfalt im Boden, des Verlusts an organischer Substanz, Kontamination, Versalzung, Versauerung, Wüstenbildung, Erosion und Bodenversiegelung; betont, dass darin einheitliche Definitionen, klare Ziele und ein Überwachungsrahmen aufgenommen werden müssen; unterstützt außerdem die Festlegung eines spezifischen Dekontaminierungsziels; 46. betont, dass gesunde Böden, wozu auch deren Fruchtbarkeit und Struktur zählen, von zentraler Bedeutung für die Landwirtschaft sind; weist auf die negativen Auswirkungen hin, die unter anderem nicht nachhaltige Landwirtschaft und Waldwirtschaft, Landnutzungsänderungen, Bautätigkeit, Versiegelung und Industrieemissionen auf Böden haben; betont, dass Holzeinschlagverfahren und landwirtschaftliche Verfahren angewandt werden sollten, die dem Boden weniger stark schaden; 47. fordert die Kommission auf, die Richtlinie 2010/75/EU über Industrieemissionen (69) und die Richtlinie 2006/21/EG über die Bewirtschaftung von Abfällen aus der mineralgewinnenden Industrie (70) zu überarbeiten, um besser gegen die durch Industrie- und Bergbautätigkeiten verursachte Verschlechterung der Bodenqualität vorzugehen; bekräftigt seine Forderung nach einer Zielvorgabe für die Rückgewinnung von Bodenaushub (71); 48. fordert die Mitgliedstaaten mit Nachdruck auf, entsprechend dem Vorsorgeprinzip und dem Grundsatz, dass Präventivmaßnahmen ergriffen werden sollten, und unter Berücksichtigung der Risiken und der negativen Auswirkungen des Hydrofrackings zur Gewinnung nicht konventioneller Kohlenwasserstoffe auf Klima, Umwelt und biologische Vielfalt kein weiteres Hydrofracking in der EU zu genehmigen und sämtliche laufenden derartigen Operationen zu stoppen; 49. weist darauf hin, dass sich die EU im Übereinkommen der Vereinten Nationen zur Bekämpfung der Wüstenbildung verpflichtet hat, bis 2030 Neutralität hinsichtlich der Landdegradation (72) zu erreichen, der Europäischen Rechnungshof in seinem Bericht (73) jedoch zu dem Schluss kam, dass dieses Ziel wahrscheinlich nicht zu verwirklichen ist; bedauert, dass die Kommission nicht wirksam gegen Wüstenbildung vorgeht, obwohl sie eine große Gefahr für die biologische Vielfalt, die Bodenfruchtbarkeit, die natürliche Widerstandsfähigkeit der Flächen, die Lebensmittelerzeugung und die Wasserqualität darstellt und 13 Mitgliedstaaten erklärt haben, dass sie von Wüstenbildung gemäß dem Übereinkommen der Vereinten Nationen betroffen sind; fordert die Kommission daher auf, ehrgeiziger zu handeln und unverzüglich eine Strategie auf EU-Ebene zur Bekämpfung der Wüstenbildung und der Landdegradation vorzulegen; 50. weist darauf hin, dass insgesamt die Belastung der Natur in der EU zu 13 % und die Belastung der Meere zu 48 % auf die Verstädterung und Freizeitaktivitäten zurückzuführen sind (74); betont, dass städtische Grünflächen und die grüne Infrastruktur Ökosystemleistungen zur Unterstützung der biologischen Vielfalt bieten und zum körperlichen und geistigen Wohl der Bevölkerung beitragen können; 51. unterstützt die Absicht der Kommission, eine EU-Plattform für die Begrünung der Städte zu schaffen; fordert die Kommission auf, spezifische ehrgeizige, verbindliche Ziele für die biologische Vielfalt in Städten, naturbasierte Lösungen und grüne Infrastruktur festzulegen, die Menschen und Wildtieren Nutzen bringen und zu den allgemeinen Biodiversitätszielen beitragen; betont, dass Maßnahmen, etwa ein Mindestanteil an Gründächern auf neuen Gebäuden +(69) (70) (71) (72) +(73) (74) +Richtlinie 2010/75/EU des Europäischen Parlaments und des Rates vom 24. November 2010 über Industrieemissionen (integrierte Vermeidung und Verminderung der Umweltverschmutzung) (ABl. +L 334 vom 17.12.2010, S. 17). +Richtlinie 2006/21/EG des Europäischen Parlaments und des Rates vom 15. März 2006 über die Bewirtschaftung von Abfällen aus der mineralgewinnenden Industrie und zur Änderung der Richtlinie 2004/35/EG — Erklärung des Europäischen Parlaments, des Rates und der Kommission (ABl. +L 102 vom 11.4.2006, S. 15). +Entschließung des Europäischen Parlaments vom 10. Februar 2021 zu dem neuen Aktionsplan für die Kreislaufwirtschaft (Angenommene Texte, P9_TA(2021)0040). +Landdegradationsneutralität wurde von den Vertragsstaaten des Übereinkommens zur Bekämpfung der Wüstenbildung wie folgt definiert: Zustand, bei dem die Menge und Qualität von für die Unterstützung von Ökosystemfunktionen und -leistungen und die Verbesserung der Nahrungsmittelsicherheit notwendigen Bodenressourcen innerhalb bestimmter zeitlicher und räumlicher Einheiten und Ökosysteme stabil bleiben oder zunehmen. +Sonderbericht des Rechnungshofs vom 18. Dezember 2018 mit dem Titel „Bekämpfung der Wüstenbildung in der EU: eine zunehmende Bedrohung, die verstärkte Maßnahmen erfordert“. +State of Nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018“ (Zustand der Natur in der EU — Ergebnisse der Berichterstattung im Rahmen der Naturschutzrichtlinien für den Zeitraum 2013-2018). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f1bca1da5583a1f8e3525b6071bb28cdd22a2470 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-45.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +8.2.2022 +DE +Amtsblatt der Europäischen Union +C 67/39 Mittwoch, 9. Juni 2021 +und die Unterstützung urbaner Landwirtschaft, nach Möglichkeit einschließlich der Pflanzung von Obstbäumen, notwendig sind, bei denen sichergestellt wird, dass keine Schädlingsbekämpfungsmittel eingesetzt und die Verwendung von Düngemitteln auf städtischen Grünflächen in der EU reduziert werden und die Anzahl der Grünflächen entsprechend der Einwohnerzahl erhöht wird, wobei gleichzeitig auf Ungleichheiten beim Zugang zu städtischen Grünflächen eingegangen wird; fordert ferner die Kommission und die Mitgliedstaaten auf, Ökokorridore an Land und im Meer in städtischen Gebieten zu erweitern, auch durch die Entwicklung eines transeuropäischen Netzes für grüne Infrastruktur (TEN-G), das mit dem transeuropäischen Naturnetz (TEN-N) verbunden ist; Direkte Ausbeutung von Organismen 52. bringt seine Unterstützung für die Ziele für 2030 zum Ausdruck, wonach mindestens 25 % der landwirtschaftlichen Flächen ökologisch/biologisch zu bewirtschaften sind, und wobei diese Flächen mittel- bis langfristig vergrößert werden sollten; begrüßt außerdem nachdrücklich die Zielvorgabe, dass mindestens 10 % des Agrarlands aus Landschaftselementen von hoher Vielfalt bestehen sollen, die in angemessenem Umfang umgesetzt werden, um die ökologische Verbindung der Lebensräume innerhalb der bzw. zwischen den Kulturlandschaften herzustellen; betont, dass beide Ziele in die EU-Rechtsvorschriften aufgenommen und von allen Mitgliedstaaten auch im Rahmen der Strategiepläne der Gemeinsamen Agrarpolitik umgesetzt werden sollten; 53. nimmt mit großer Besorgnis zur Kenntnis, dass laut Bericht des Europäischen Rechnungshofs über die Biodiversität landwirtschaftlicher Nutzflächen die Anzahl und Vielfalt der Arten auf landwirtschaftlichen Flächen in der EU kontinuierlich zurückgegangen ist; bedauert, dass in der EU-Biodiversitätsstrategie für den Zeitraum bis 2020 keine messbaren Ziele und Maßnahmen für die Landwirtschaft festgelegt worden waren, was die Bewertung der Fortschritte erschwert; weist darauf hin, dass die Verfolgung von GAP-Ausgaben für die biologische Vielfalt nicht zuverlässig ist und dass Politikbereiche und Strategien der EU schlecht koordiniert sind, was unter anderem mit sich bringt, dass sie sich nicht mit dem Rückgang der genetischen Vielfalt (75) befassen; fordert die Kommission auf, den Empfehlungen des Rechnungshofs zur biologischen Vielfalt landwirtschaftlicher Nutzflächen zu folgen und auf den Erfahrungen aufzubauen, die mit der Biodiversitätsstrategie für 2030 (76) gewonnen wurden; 54. +betont, dass die biologische Vielfalt auch für die Sicherstellung der Ernährungssicherheit in der EU von maßgeblicher Bedeutung ist; hebt hervor, dass der Landwirtschaft der EU bei der Erzeugung gesunder, sicherer und erschwinglicher Lebensmittel eine wichtige Funktion zukommt; betont, dass die Landwirte im Hinblick auf den Erfolg dieser Strategie eine wichtige Aufgabe übernehmen müssen und dass diese Strategie auf die Maßnahmen, Ziele und Vorgaben der Strategie „Vom Hof auf den Tisch“ abgestimmt werden sollte; 55. hält eine Umgestaltung der Landwirtschaft in der EU für zwingend erforderlich, um sie entsprechend den ökologischen und klimatischen Veränderungen mit minimalem Einsatz fossiler und chemischer Betriebsmittel und Behandlungen mit Antibiotika nachhaltig zu machen und hohe Tierschutznormen sicherzustellen; betont, dass die Landwirtschaft zum Schutz und zur Wiederherstellung der biologischen Vielfalt beitragen sollte; 56. hält es angesichts der möglichen sozioökonomischen Auswirkungen für unerlässlich, dass die Landwirte bei der Umstellung auf nachhaltigere Verfahren Unterstützung, auch wirtschaftliche Unterstützung, und Schulungen erhalten, um agroökologische und andere innovative nachhaltige Verfahren zu fördern; erachtet es daher als sehr wichtig, für eine klar definierte und ausreichende finanzielle Unterstützung für die Verwirklichung dieser Ziele — auch im mehrjähriger Finanzrahmen — zu sorgen, und fordert in diesem Zusammenhang die Mitgliedstaaten auf, die GAP-Strategiepläne und ihre ökologischen Elemente für diese Zwecke anzuwenden und gleichzeitig Lösungen für den Schutz der biologischen Vielfalt zu entwickeln, die in jeglicher Hinsicht vorteilhaft sind; 57. fordert die Kommission auf, eine Strategie zur Unterstützung lokaler Wertschöpfungsketten zu entwickeln, um die vorgeschlagenen Ziele zu erreichen, und betont, dass kleine landwirtschaftliche Unternehmen besondere Unterstützung bei ihrem Beitrag zur Strategie benötigen; 58. begrüßt, dass die ökologische Landwirtschaft inzwischen als eines der zentralen Elemente auf dem Weg der EU zu nachhaltigeren Lebensmittelsystemen, insbesondere angesichts der Besorgnis über den Rückgang der biologischen Vielfalt, und für die Verwirklichung öffentlicher politischer Zielsetzungen in den Bereichen wirtschaftliche Entwicklung, Beschäftigung im ländlichen Raum, Umweltschutz und Klimaschutzmaßnahmen anerkannt wurde; betont die Bedeutung des Europäischen Aktionsplans für ökologische Landwirtschaft, um ihre Verbreitung zu fördern; 59. betont, dass die Entwicklung der ökologischen/biologischen Lebensmittelerzeugung von marktgesteuerten Entwicklungen und Maßnahmen im Bereich der Versorgungskette begleitet werden muss, mit denen die Nachfrage nach ökologischen/biologischen Lebensmitteln angeregt wird, unter anderem durch die Vergabe öffentlicher Aufträge und eine breite Palette von Fördermaßnahmen, durch Forschung, Innovation, Weiterbildung und Transfer wissenschaftlicher Erkenntnisse, so dass die Stabilität des Marktes für ökologische/biologische Erzeugnisse, die faire Vergütung der Landwirte und Maßnahmen zur Unterstützung junger ökologisch/biologisch wirtschaftender Landwirte gefördert werden; betont, dass +(75) (76) +Sonderbericht des Rechnungshofs vom 5. Juni 2020 mit dem Titel „Biodiversität landwirtschaftlicher Nutzflächen: Der Beitrag der GAP hat den Rückgang nicht gestoppt“. +Ebenda. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b9e22fcfb441a2f3f4b165035c84cd34b41af338 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.de.p-50.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +DE +C 67/44 +Amtsblatt der Europäischen Union +8.2.2022 +Mittwoch, 9. Juni 2021 +97. betont, dass die Waldökosysteme, einschließlich ihrer Fauna und Flora, widerstandsfähig und gesund sein müssen, damit die Wälder auch künftig (und in noch größerem Maße) zahlreiche Ökosystemleistungen wie etwa biologische Vielfalt, saubere Luft und Wasser, gesunde Böden und die Bereitstellung holzbasierter und sonstiger Rohstoffe erbringen können; weist darauf hin, dass die Ziele der EU in den Bereichen Umweltschutz, Klimaschutz und biologische Vielfalt ohne Wälder und ohne eine multifunktionale, gesunde und nachhaltig wirtschaftende Forstwirtschaft, die eine langfristige Perspektive verfolgt, nicht verwirklicht werden können; 98. hält es für geboten, einen kohärenten Ansatz auszuarbeiten, der den Schutz der biologischen Vielfalt und den Klimaschutz mit einem florierenden forstbasierten Sektor und einer nachhaltigen Bioökonomie zusammenbringt; 99. stellt fest, dass die Bedeutung der Verwendung von Holz aus nachhaltig bewirtschafteten Wäldern und Holzerzeugnissen zum Übergang zu einer CO2-neutralen Wirtschaft und zum Aufbau einer kreislauforientierten Bioökonomie beiträgt; 100. betont, dass die EU-Vorschriften für die Nutzung forstwirtschaftlicher Biomasse zur Energieerzeugung überarbeitet und auf die Ziele der Biodiversitätsstrategie für 2030 und das europäische Klimagesetz abgestimmt werden müssen, insbesondere im Rahmen der Richtlinie über erneuerbare Energie und des delegierten Rechtsakts zur Taxonomiever­ ordnung; 101. begrüßt die Zusage, in der EU mindestens drei Milliarden zusätzliche Bäume zu pflanzen; betont, dass die Baumpflanzungsinitiativen der EU auf klaren umweltbezogenen Grundsätzen, der Proforstung, der nachhaltigen Wiederaufforstung, der Begrünung städtischer und stadtnaher Gebiete, der Wiederherstellung, der Verbesserung der Vernetzung und der Agroforstwirtschaft entsprechend den neuesten wissenschaftlichen Entwicklungen beruhen sollten; fordert die Kommission auf, sicherzustellen, dass diese Initiativen nur in Übereinstimmung mit den Zielen der biologischen Vielfalt durchgeführt werden und diesen förderlich sind, und sicherzustellen, dass mit diesen Anpflanzungen keine bestehenden alten und artenreichen Wälder ersetzt werden, und dass dafür gesorgt wird, dass widerstandsfähige und gesunde Mischwälder entstehen; 102. weist erneut auf seine Standpunkte hin, die es in seiner Entschließung für einen EU-Rechtsrahmen zur Eindämmung und Umkehrung der von der EU verursachten weltweiten Entwaldung dargelegt hat; fordert die Kommission auf, dringend einen Vorschlag für einen Rechtsrahmen der Union auf der Grundlage der Sorgfaltspflicht vorzulegen, damit Wertschöpfungsketten nachhaltig sind und Erzeugnisse oder Rohstoffe, die auf dem Binnenmarkt in Verkehr gebracht werden, nicht zu Entwaldung, Waldschädigung, Umwandlung oder Schädigung von Ökosystemen oder zu Menschen­ rechtsverletzungen führen oder darauf beruhen; stellt fest, dass ein solcher Rechtsrahmen der Union nicht nur für Wälder gelten sollte, sondern auch auf andere Ökosysteme mit hohem Kohlenstoffbestand und großer biologischer Vielfalt, etwa Meeres- und Küstenökosysteme, Feuchtgebiete, Moore und Savannen, ausgedehnt werden sollte, damit diese Landschafts­ arten nicht unter Druck geraten; 103. fordert die Kommission auf, die Möglichkeit der Schaffung eines Rechtsrahmens, in erster Linie im Rahmen der Welthandelsorganisation (WTO), zu prüfen, der ein Verbot des Handels mit bestimmten Rohstoffen, Produkten und Dienstleistungen, durch die die biologische Vielfalt gefährdet wird, ermöglicht; 104. betont, dass der Umweltfußabdruck der Produktion und des Verbrauchs in der EU dringend reduziert werden sollte, damit sie innerhalb der Belastungsgrenzen des Planeten bleiben; fordert die Kommission auf, verbindliche Ziele der EU für 2030 vorzuschlagen, um den Materialfußabdruck und den Konsumfußabdruck der EU bis 2050 erheblich zu verringern, damit die Belastbarkeitsgrenzen des Planeten nicht mehr überschritten werden (84); unterstützt die Kommission darin, bei der Messung des ökologischen Fußabdrucks von Produkten und Organisationen einen Lebenszyklusansatz zu verfolgen; ist der Ansicht, dass die Herstellung und Verwendung von Kunststoffen reduziert werden sollte; ist der Ansicht, dass bei wirtschaftlichen Tätigkeiten, die Auswirkungen auf Ökosysteme und ihre biologische Vielfalt haben und bei denen diese ausgebeutet werden, alle möglichen Schutzmaßnahmen vorgesehen werden sollten, mit denen die negativen Auswirkungen dieser Tätigkeiten auf die Ökosysteme abgemildert werden; Klimawandel 105. bringt seine Besorgnis darüber zum Ausdruck, dass die Mehrzahl der Verbreitungsgebiete terrestrischer Arten in einem Szenario der Erderwärmung um 1,5 bis 2 oC deutlich abnehmen dürfte und dass im Meer lebende Arten gleichermaßen bedroht sind, zumal die Temperatur angesichts der derzeitigen Entwicklungen höchstwahrscheinlich darüber hinaus weiter steigen dürfte; betont daher, dass die Zeile der EU deutlich anspruchsvoller werden müssen, wobei naturbasierte und ökosystembasierte Lösungen bei der Erreichung der Klimaschutzziele und bei Anpassungsstrategien Vorrang haben müssen und der Schutz natürlicher terrestrischer und mariner Kohlenstoffsenken in der EU ergänzend zur Verringerung der Treibhausgasemissionen verstärkt werden muss; 106. fordert die Kommission auf, die Auswirkungen des Klimawandels auf die Abundanz und geografische Verteilung der Arten zu bewerten und diese Bewertung bei der Umsetzung der Biodiversitätsstrategie für 2030 zu berücksichtigen und die Mitgliedstaaten dabei zu unterstützen, die Ergebnisse in ihre nationalen Maßnahmen und in die künftige Berichterstattung im Rahmen der Naturschutzrichtlinien zu übernehmen; +(84) +Entschließung zu dem neuen Aktionsplan für die Kreislaufwirtschaft. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..db3a9f9b49b0803549853410222b7271590fbdd0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-205.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +8.2.2022 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +C 67/199 Πέμπτη 10 Ιουνίου 2021 +Άρθρο 5 Παροχή ενημέρωσης στον Διαμεσολαβητή 1. +Για τους σκοπούς του παρόντος άρθρου, η «παροχή πληροφοριών» περιλαμβάνει όλα τα υλικά και ηλεκτρονικά μέσα με τα οποία παρέχεται στον Διαμεσολαβητή και στη γραμματεία του πρόσβαση σε πληροφορίες, συμπεριλαμβανομένων των εγγράφων, ανεξάρτητα από τη μορφή τους. 2. +Ως «διαβαθμισμένη πληροφορία της ΕΕ» (ΔΠΕΕ) νοείται κάθε πληροφορία ή υλικό που έχει χαρακτηρισθεί με διαβάθμιση ασφαλείας ΕΕ και των οποίων η άνευ αδείας γνωστοποίηση μπορεί να βλάψει ποικιλοτρόπως τα συμφέροντα της Ένωσης ή ενός ή περισσοτέρων κρατών μελών. +3. Υπό τους όρους που καθορίζονται στο παρόν άρθρο, τα θεσμικά και λοιπά όργανα και οργανισμοί της Ένωσης και οι αρμόδιες αρχές των κρατών μελών, κατόπιν αιτήματος του Διαμεσολαβητή ή με δική τους πρωτοβουλία, και χωρίς αδικαιολόγητη καθυστέρηση, παρέχουν στον Διαμεσολαβητή κάθε πληροφορία την οποία ζητεί για τους σκοπούς της έρευνας. +4. +Παρέχονται στον Διαμεσολαβητή διαβαθμισμένες πληροφορίες της ΕΕ υπό τις ακόλουθες αρχές και προϋποθέσεις: +α) το θεσμικό ή άλλο όργανο ή οργανισμός της Ένωσης που παρέχει τις διαβαθμισμένες πληροφορίες ΕΕ πρέπει να έχει ολοκληρώσει τις σχετικές εσωτερικές διαδικασίες του και, εάν ο αρχικός συντάκτης είναι τρίτος, ο τελευταίος πρέπει να έχει δώσει προηγουμένως τη γραπτή συγκατάθεσή του· β) πρέπει να έχει στοιχειοθετηθεί η ανάγκη να λάβει γνώση ο Διαμεσολαβητής· γ) πρόσβαση σε πληροφορίες με διαβάθμιση CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL ή υψηλότερη χορηγείται μόνο σε πρόσωπα που διαθέτουν εξουσιοδότηση ασφαλείας στο αντίστοιχο επίπεδο ασφάλειας, σύμφωνα με το εθνικό δίκαιο, και είναι εξουσιοδοτημένα από την αρμόδια αρχή ασφαλείας. 5. +Για την παροχή διαβαθμισμένων πληροφοριών της ΕΕ, το οικείο θεσμικό ή άλλο όργανο ή οργανισμός της Ένωσης αξιολογεί κατά πόσον ο Διαμεσολαβητής έχει πράγματι θεσπίσει κανόνες εσωτερικής ασφάλειας, καθώς και υλικά και διαδικαστικά μέτρα προστασίας των διαβαθμισμένων πληροφοριών της ΕΕ. +Για τον σκοπό αυτό, ο Διαμεσολαβητής και ένα θεσμικό ή άλλο όργανο ή οργανισμός της Ένωσης μπορούν επίσης να συνάπτουν συμφωνία για τη θέσπιση γενικού πλαισίου που διέπει την παροχή διαβαθμισμένων πληροφοριών της ΕΕ. 6. +Σύμφωνα με τις παραγράφους 4 και 5, η πρόσβαση σε διαβαθμισμένες πληροφορίες της ΕΕ παρέχεται στις εγκαταστάσεις του οικείου θεσμικού ή λοιπού οργάνου ή οργανισμού της Ένωσης, εκτός εάν συμφωνηθεί διαφορετικά με τον Διαμεσολαβητή. 7. +Με την επιφύλαξη της παραγράφου 3, οι αρμόδιες αρχές των κρατών μελών μπορούν να αρνηθούν να παράσχουν στον Διαμεσολαβητή πληροφορίες που καλύπτονται από την εθνική νομοθεσία περί προστασίας διαβαθμισμένων πληροφοριών ή από διατάξεις που εμποδίζουν την κοινοποίησή τους. +Ωστόσο, το οικείο κράτος μέλος δύναται να παράσχει στον Διαμεσολαβητή τις πληροφορίες αυτές υπό τους όρους που καθορίζει η αρμόδια αρχή του. +8. Εφόσον τα θεσμικά και λοιπά όργανα ή οργανισμοί της Ένωσης και οι αρχές των κρατών μελών σκοπεύουν να παράσχουν στον Διαμεσολαβητή διαβαθμισμένες πληροφορίες της ΕΕ ή οιεσδήποτε άλλες πληροφορίες στις οποίες δεν έχει πρόσβαση το κοινό ενημερώνουν σχετικά τον Διαμεσολαβητή εκ των προτέρων. +Ο Διαμεσολαβητής διασφαλίζει την κατάλληλη προστασία των πληροφοριών αυτών και ειδικότερα δεν τις γνωστοποιεί στον καταγγέλλοντα ή στο κοινό χωρίς την προηγούμενη συγκατάθεση του θεσμικού ή άλλου οργάνου ή οργανισμού της Ένωσης ή της αρμόδιας αρχής του οικείου κράτους μέλους. +Όσον αφορά τις διαβαθμισμένες πληροφορίες της ΕΕ, η συγκατάθεση παρέχεται γραπτώς. 9. +Τα θεσμικά και λοιπά όργανα ή οργανισμοί της Ένωσης που αρνούνται την πρόσβαση σε διαβαθμισμένες πληροφορίες της ΕΕ παρέχουν στον Διαμεσολαβητή γραπτή αιτιολόγηση, αναφέροντας, τουλάχιστον, τους λόγους της άρνησης. 10. +Ο Διαμεσολαβητής διατηρεί στην κατοχή του τις πληροφορίες που αναφέρονται στην παράγραφο 8 μόνο μέχρι την οριστική περάτωση της έρευνας. +Ο Διαμεσολαβητής δύναται να ζητήσει από θεσμικό ή άλλο όργανο ή οργανισμό της Ένωσης ή κράτος μέλος να διατηρήσει τις πληροφορίες αυτές για περίοδο τουλάχιστον πέντε ετών. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..bc82fa567fea8f1110de0473d23ec7d9c287d358 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-34.txt @@ -0,0 +1,37 @@ +C 67/28 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +8.2.2022 +Τετάρτη 9 Ιουνίου 2021 +Δ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι το 2021 θα είναι κρίσιμο έτος για τη βιοποικιλότητα και ότι η COP15 πρέπει να είναι αντίστοιχη της Συμφωνίας του Παρισιού για τη βιοποικιλότητα· λαμβάνοντας υπόψη ότι οι COP15 και COP26 της UNFCCC προσφέρουν μια μοναδική ευκαιρία για στροφή από ένα αντιδραστικό μοντέλο σε ένα προδραστικό και προληπτικό μοντέλο και, τελικά, για την επίτευξη της αναγκαίας μετασχηματιστικής αλλαγής· +Ε. +λαμβάνοντας υπόψη ότι η στρατηγική της ΕΕ για τη βιοποικιλότητα με ορίζοντα το 2030 είναι μία από τις βασικές πρωτοβουλίες της Ευρωπαϊκής Πράσινης Συμφωνίας· λαμβάνοντας υπόψη ότι η στρατηγική της ΕΕ για τη βιοποικιλότητα με ορίζοντα το 2030 και η στρατηγική «από το αγρόκτημα στο πιάτο», μαζί με άλλες πολιτικές, θα διαμορφώσουν αλλαγές για την προστασία της φύσης και τη διατήρηση των οικοτόπων και των ειδών· +ΣΤ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι, σύμφωνα με τα διαθέσιμα στοιχεία, δεν είναι πολύ αργά για την ανάσχεση και την αντιστροφή της τρέχουσας τάσης μείωσης της βιοποικιλότητας (18)· λαμβάνοντας υπόψη ότι αυτό θα απαιτήσει ουσιαστικές αλλαγές· +Ζ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι οι άνθρωποι είναι μέρος της φύσης και ότι η φύση έχει εγγενή αξία· λαμβάνοντας υπόψη ότι η βιοποικιλότητα αποτελεί αναπόσπαστο μέρος της παγκόσμιας κληρονομιάς· +Η. +λαμβάνοντας υπόψη ότι η εξαφάνιση των ειδών είναι μόνιμη, απειλεί τα οικοσυστήματα και την παροχή οικοσυστημικών υπηρεσιών και συνιστά απειλή για την ανθρώπινη ευημερία και επιβίωση· λαμβάνοντας υπόψη ότι η Διεθνής Ένωση για τη Διατήρηση της Φύσης (IUCN) έχει διαπιστώσει την εξαφάνιση 160 ειδών μόνο κατά την τελευταία δεκαετία· +Θ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι κατά την IPBES το 90 % της γης προβλέπεται να αλλοιωθεί σημαντικά έως το 2050 και ότι το 75 % της γης έχει ήδη αλλοιωθεί σημαντικά· λαμβάνοντας υπόψη ότι το 85 % της έκτασης των υγροτόπων έχει ήδη χαθεί· +Ι. +λαμβάνοντας υπόψη ότι η βιοποικιλότητα έχει καθοριστική σημασία για την επισιτιστική ασφάλεια, την ευημερία των ανθρώπων και την ανάπτυξη σε παγκόσμιο επίπεδο· +ΙΑ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι η ΕΕ πρέπει να αξιοποιήσει τις ευκαιρίες για να ενσωματώσει τα διδάγματα από την πανδημία COVID-19 στις πολιτικές και τους στόχους της· +ΙΒ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι το 70 % των εμφανιζόμενων ασθενειών και πανδημιών είναι ζωικής προέλευσης (19)· λαμβάνοντας υπόψη ότι η πανδημία COVID-19 έχει αποδείξει ότι οι πρακτικές που ασκούν πίεση στη βιοποικιλότητα μπορούν να οδηγήσουν σε αυξημένους κινδύνους για την υγεία των ανθρώπων και των ζώων· +ΙΓ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι η καταστροφή φυσικών οικοτόπων και η αύξηση του εμπορίου άγριας πανίδας αυξάνει την επαφή μεταξύ ανθρώπων και ζώων και θα μπορούσε να αποτελέσει σημαντικό παράγοντα για τη μελλοντική εμφάνιση και εξάπλωση ιογενών ασθενειών (20)· +ΙΔ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι η βιοποικιλότητα συμβάλλει θετικά στην ανθρώπινη υγεία· λαμβάνοντας υπόψη ότι έως και το 80 % των φαρμάκων που χρησιμοποιούνται από τους ανθρώπους είναι φυσικής προέλευσης (21)· +ΙΕ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι η ΕΕ έχει τις περισσότερες προστατευόμενες περιοχές στον κόσμο (22)· ωστόσο, το υφιστάμενο δίκτυο νομικά προστατευόμενων περιοχών, συμπεριλαμβανομένων εκείνων που βρίσκονται υπό καθεστώς αυστηρής προστασίας, δεν είναι επαρκώς ευρύ για την προστασία της βιοποικιλότητας (23)· +(18) (19) +Global Biodiversity Outlook 5. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, Bonn, 2020. +Ομοίως. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, London, 2018. +Έκθεση του ΕΕΑ, της 23ης Νοεμβρίου 2020 με τίτλο «An introduction to Europe’s Protected Areas» (Εισαγωγή στις προστατευόμενες περιοχές της Ευρώπης). +Αποτελεσματικότητα της διαχείρισης στο δίκτυο προστατευόμενων περιοχών Natura 2020 της ΕΕ. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8deab27b5ef313a476bc2f118590954049edfccf --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-37.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +8.2.2022 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +C 67/31 Τετάρτη 9 Ιουνίου 2021 +Μ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι τα δάση και ολόκληρη η αλυσίδα αξίας των δασών είναι θεμελιώδους σημασίας για την περαιτέρω ανάπτυξη της κυκλικής βιοοικονομίας, καθώς παρέχουν θέσεις εργασίας, διασφαλίζουν οικονομική ευημερία σε αγροτικές και αστικές περιοχές, παρέχουν υπηρεσίες μετριασμού των επιπτώσεων της κλιματικής αλλαγής και προσαρμογής σε αυτήν, προσφέρουν οφέλη για την υγεία και προστατεύουν τη βιοποικιλότητα και τις προοπτικές των ορεινών, νησιωτικών και αγροτικών περιφερειών, ενώ παράλληλα καταπολεμούν την απερήμωση· +ΜΑ. λαμβάνοντας υπόψη ότι τα δάση αντιστοιχούν στο 43 % της χερσαίας έκτασης της ΕΕ και περιέχουν το 80 % της χερσαίας βιοποικιλότητάς της (36)· λαμβάνοντας υπόψη ότι οι δραστηριότητες δασοπονίας είναι η δεύτερη μεγαλύτερη κατηγορία πίεσης που αναφέρεται για τα είδη (37), η οποία επηρεάζει ιδίως αρθρόποδα, θηλαστικά και μη αγγειώδη φυτά· λαμβάνοντας υπόψη ότι πολλά είδη που εξαρτώνται από τα δάση επηρεάζονται αρνητικά από την απομάκρυνση νεκρών, ημιθανών και παλαιών δέντρων (38), τη μείωση των παλαιών δασών και ορισμένες μεθόδους διαχείρισης των δασών, όπως η αποφλοίωση· ΜΒ. λαμβάνοντας υπόψη ότι τα δάση φιλοξενούν περισσότερο από το 75 % της παγκόσμιας χερσαίας βιοποικιλότητας· (39) λαμβάνοντας υπόψη ότι το Κοινοβούλιο έχει κάνει συστάσεις προς την Επιτροπή σχετικά με ένα νομικό πλαίσιο της ΕΕ για την ανάσχεση και την αντιστροφή της αποψίλωσης των δασών, της υποβάθμισης των δασών και των οικοσυστημάτων για την οποία φέρει ευθύνη η ΕΕ σε παγκόσμια κλίμακα (40)· ΜΓ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι η καλή κατάσταση του περιβάλλοντος και τα υγιή οικοσυστήματα έχουν ζωτική σημασία για την καταπολέμηση της κλιματικής αλλαγής, καθώς τα οικοσυστήματα διαδραματίζουν θεμελιώδη ρόλο στον μετριασμό της κλιματικής αλλαγής και την προσαρμογή σε αυτήν· λαμβάνοντας υπόψη ότι η κλιματική αλλαγή επηρεάζει τη βιοποικιλότητα, επειδή οι κλιματικές μεταβολές καθορίζουν σε μεγάλο βαθμό την έκταση της γεωγραφικής κατανομής των ειδών· λαμβάνοντας υπόψη ότι σε περιοχές όπου το κλίμα δεν είναι πλέον κατάλληλο, ορισμένα είδη αλλάζουν τη γεωγραφική τους παρουσία και άλλα εξαφανίζονται σε τοπικό επίπεδο· +ΜΔ. λαμβάνοντας υπόψη ότι οι λύσεις που βασίζονται στη φύση και οι προσεγγίσεις που βασίζονται στο οικοσύστημα έχουν τη δυνατότητα να παράσχουν ισχυρή πολιτική σύνδεση μεταξύ των τριών συμβάσεων του Ρίο, αντιμετωπίζοντας την κλιματική αλλαγή και την απώλεια βιοποικιλότητας με ολοκληρωμένο τρόπο· ΜΕ. +λαμβάνοντας υπόψη ότι, σύμφωνα με την IPBES, η ρύπανση είναι μία από τις πέντε αιτίες της απώλειας βιοποικιλότητας· λαμβάνοντας υπόψη ότι, σύμφωνα με εκτιμήσεις, υπάρχουν αξιόπιστες πληροφορίες για περίπου 500 χημικά προϊόντα και ότι, έως τα τέλη Απριλίου του 2019, ο Ευρωπαϊκός Οργανισμός Χημικών Προϊόντων έκρινε ότι 450 ουσίες υπόκεινται σε επαρκείς ρυθμίσεις· λαμβάνοντας υπόψη ότι για 10 000 ακόμα ουσίες θεωρείται ότι η επικινδυνότητά τους έχει χαρακτηριστεί σε αρκετά μεγάλο βαθμό, ενώ διατίθενται περιορισμένες πληροφορίες για την επικινδυνότητα περίπου 20 000 ουσιών· λαμβάνοντας υπόψη ότι για την πλειονότητα, δηλαδή περίπου 70 000 ουσίες δεν υπάρχουν σχεδόν καθόλου πληροφορίες όσον αφορά τον κίνδυνο από την έκθεση σε αυτές· λαμβάνοντας υπόψη ότι πρέπει επειγόντως να καλυφθούν σημαντικά κενά γνώσεων όσον αφορά όλες τις επιπτώσεις των χημικών ουσιών στη βιοποικιλότητα και το περιβάλλον· +ΜΣΤ. λαμβάνοντας υπόψη ότι η φωτορύπανση αλλοιώνει τα φυσικά νυχτερινά επίπεδα φωτός για ανθρώπους, ζώα και φυτά, επηρεάζοντας έτσι αρνητικά τη βιοποικιλότητα, για παράδειγμα, μέσω της διατάραξης της ισορροπίας μεταξύ της μεταναστευτικής, νυχτερινής και αναπαραγωγικής δραστηριότητας των ζώων, και επιφέροντας κατά συνέπεια απώλεια εντόμων και επικονιαστών που ελκύονται από το τεχνητό φως με θανάσιμα αποτελέσματα· ΜΖ. λαμβάνοντας υπόψη ότι σύμφωνα με την έκθεση του Κοινού Κέντρου Ερευνών για το 2020 (41), τα χωροκατακτητικά ξένα είδη (IAS) είναι τώρα παρόντα σε όλα τα οικοσυστήματα και απειλούν τα αστικά οικοσυστήματα και ιδίως τις γεωργικές εκτάσεις· ΜΗ. λαμβάνοντας υπόψη ότι οι τρέχουσες αρνητικές τάσεις στη βιολογική ποικιλομορφία και τα οικοσυστήματα θα υπονομεύσουν την πρόοδο προς την επίτευξη όχι μόνο των ΣΒΑ που σχετίζονται σαφώς με αυτά, αλλά και των ΣΒΑ που +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Άρθρο του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου, της 9ης Δεκεμβρίου 2020, με τίτλο «Βιώσιμη δασοκομία: Το έργο του Κοινοβουλίου για την καταπολέμηση της αποδάσωσης». +Έκθεση της Επιτροπής, της 15ης Οκτωβρίου 2020, με τίτλο «Η κατάσταση της φύσης στην Ευρωπαϊκή Ένωση — Έκθεση σχετικά με την κατάσταση και τις τάσεις κατά την περίοδο 2013-2018 όσον αφορά τα είδη και τους οικοτόπους που προστατεύονται βάσει των οδηγιών για τα άγρια πτηνά και τους οικοτόπους» (COM(2020)0635). +Ομοίως. +Έκθεση FAO και του Προγράμματος των Ηνωμένων Εθνών για το Περιβάλλον, της 22ας Μαΐου 2020, με τίτλο «The State of the World’s Forests — Forests, biodiversity and people» (Η κατάσταση των δασών του πλανήτη –Δάση, βιοποικιλότητα και άνθρωποι). +Ψήφισμα με συστάσεις προς την Επιτροπή σχετικά με ένα νομικό πλαίσιο της ΕΕ για την ανάσχεση και την αντιστροφή της αποψίλωσης των δασών για την οποία φέρει ευθύνη η ΕΕ σε παγκόσμια κλίμακα. +Επιστημονική έκθεση του Κοινού Κέντρου Ερευνών για την πολιτική, της 13ης Οκτωβρίου 2020 με τίτλο «Mapping and Assessment of Ecosystem and their Services: An EU ecosystem assessment» (supplement) and Commission Directorate-General for Environment BEST initiative (voluntary scheme for Biodiversity and Ecosystem Services in EU Outermost Regions and Overseas Countries and Territories). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b3bd33a87d9557eb7da4899739a8d4066677f61f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-44.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +C 67/38 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +8.2.2022 +Τετάρτη 9 Ιουνίου 2021 +Αλλαγές στη χρήση της γης και της θάλασσας 44. τονίζει ότι η βιοποικιλότητα του εδάφους παρέχει ζωτικές υπηρεσίες οικοσυστήματος και μετριάζει την κλιματική αλλαγή, καθιστώντας την ένα από τα σημαντικότερα στοιχεία των χερσαίων καταβοθρών άνθρακα· σημειώνει με ανησυχία την αύξηση της υποβάθμισης του εδάφους και την έλλειψη ειδικής νομοθεσίας της ΕΕ για το θέμα αυτό· αναγνωρίζει ότι υπάρχουν ορισμένες διατάξεις σε διάφορους νόμους που συμβάλλουν έμμεσα στην προστασία του εδάφους, αλλά θεωρεί ότι αυτό έχει οδηγήσει σε μερική προστασία και σε ιδιαίτερα κατακερματισμένη διακυβέρνηση στην ΕΕ· καλεί, ως εκ τούτου, την Επιτροπή να υποβάλει νομοθετική πρόταση για τη θέσπιση κοινού πλαισίου, με πλήρη σεβασμό της αρχής της επικουρικότητας, για την προστασία και τη βιώσιμη χρήση του εδάφους και για την αποτελεσματική ενσωμάτωση της προστασίας αυτής σε όλες τις σχετικές πολιτικές της ΕΕ· 45. +τονίζει ότι αυτό το κοινό πλαίσιο για το έδαφος θα πρέπει να αντιμετωπίσει όλες τις βασικές απειλές για το έδαφος, συμπεριλαμβανομένης της απώλειας της βιοποικιλότητας του εδάφους, της απώλειας οργανικής ύλης του εδάφους, της μόλυνσης, της αλάτωσης, της οξίνισης, της απερήμωσης, της διάβρωσης και της σφράγισης του εδάφους· τονίζει την ανάγκη να συμπεριληφθούν σε αυτό κοινοί ορισμοί, σαφείς στόχοι και ένα πλαίσιο παρακολούθησης· υποστηρίζει επίσης τη θέσπιση ειδικού στόχου απολύμανσης· 46. +υπογραμμίζει ότι το υγιές έδαφος, συμπεριλαμβανομένης της ευφορίας και της δομής, είναι ζωτικής σημασίας για τον γεωργικό τομέα· επισημαίνει τον αρνητικό αντίκτυπο που έχουν οι μη βιώσιμες γεωργικές και δασοκομικές πρακτικές, οι αλλαγές στη χρήση γης, οι κατασκευαστικές δραστηριότητες, η σφράγιση και οι βιομηχανικές εκπομπές, μεταξύ άλλων, στα εδάφη· τονίζει ότι θα πρέπει να εφαρμόζονται δασικές και γεωργικές μέθοδοι που είναι λιγότερο επιζήμιες για τα εδάφη· 47. καλεί την Επιτροπή να αναθεωρήσει την οδηγία 2010/75/ΕΕ περί βιομηχανικών εκπομπών (69) και την οδηγία 2006/21/ΕΚ σχετικά με τη διαχείριση των αποβλήτων της εξορυκτικής βιομηχανίας (70), προκειμένου να αντιμετωπιστεί καλύτερα η υποβάθμιση του εδάφους που προκαλείται από βιομηχανικές και εξορυκτικές δραστηριότητες· υπενθυμίζει το αίτημά του για έναν στόχο ανάκτησης υλικών για τα εκσκαφέντα εδάφη (71)· 48. καλεί τα κράτη μέλη –με βάση την αρχή της προφύλαξης και την αρχή ανάληψης προληπτικής δράσης, και λαμβάνοντας υπόψη τους κινδύνους και τις αρνητικές επιπτώσεις για το κλίμα, το περιβάλλον και τη βιοποικιλότητα που προκύπτουν από την υδραυλική ρωγμάτωση για την εξόρυξη μη συμβατικών υδρογονανθράκων– να μην επιτρέψουν καμία νέα δραστηριότητα υδραυλικής ρωγμάτωσης στην ΕΕ και να σταματήσουν όλες τις υφιστάμενες δραστηριότητες· 49. +υπενθυμίζει ότι η ΕΕ έχει δεσμευτεί να επιτύχει μηδενική υποβάθμιση της γης (72) έως το 2030 στο πλαίσιο της Σύμβασης των Ηνωμένων Εθνών για την καταπολέμηση της απερήμωσης (UNCCD), αλλά και ότι ο στόχος αυτός είναι απίθανο να επιτευχθεί σύμφωνα με τα συμπεράσματα της ειδικής έκθεσης του ΕΕΣ (73)· εκφράζει τη λύπη του για το γεγονός ότι παρά την απειλή που θέτει η απερήμωση για τη βιοποικιλότητα, τη γονιμότητα του εδάφους, τη φυσική ανθεκτικότητα των εκτάσεων, την παραγωγή τροφίμων ή την ποιότητα των υδάτων, και παρά το γεγονός ότι δεκατρία κράτη μέλη έχουν δηλώσει ότι πλήττονται από απερήμωση στο πλαίσιο της UNCCD, η Επιτροπή δεν αντιμετωπίζει το θέμα της απερήμωσης ουσιαστικά· καλεί, συνεπώς, την Επιτροπή να είναι πιο φιλόδοξη και να παρουσιάσει χωρίς καθυστέρηση μια στρατηγική σε επίπεδο ΕΕ για την απερήμωση και την υποβάθμιση της γης· 50. σημειώνει ότι στην ΕΕ, οι δραστηριότητες αστικοποίησης και αναψυχής ευθύνονται για το 13 % του συνόλου των αναφερόμενων πιέσεων στη φύση και το 48 % του συνόλου των θαλάσσιων πιέσεων (74)· επισημαίνει ότι οι πράσινες αστικές περιοχές και οι πράσινες υποδομές μπορούν να παρέχουν οικοσυστημικές υπηρεσίες για τη στήριξη της βιοποικιλότητας και τη συμβολή στη σωματική και ψυχική ευημερία του πληθυσμού· 51. +υποστηρίζει την πρόθεση της Επιτροπής να δημιουργήσει πλατφόρμα της ΕΕ για τον οικολογικό προσανατολισμό των πόλεων· καλεί την Επιτροπή να θέσει συγκεκριμένους φιλόδοξους δεσμευτικούς στόχους για την αστική βιοποικιλότητα, τις λύσεις που βασίζονται στη φύση και τις προσεγγίσεις που βασίζονται στο οικοσύστημα, και τις πράσινες υποδομές, προς όφελος τόσο των ανθρώπων όσο και της άγριας πανίδας και χλωρίδας και συμβάλλοντας στους συνολικούς στόχους βιοποικιλότητας· τονίζει την +(69) (70) (71) (72) +(73) (74) +Οδηγία 2010/75/ΕΕ του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου και του Συμβουλίου, της 24ης Νοεμβρίου 2010, περί βιομηχανικών εκπομπών (ολοκληρωμένη πρόληψη και έλεγχος της ρύπανσης) (ΕΕ L 334 της 17.12.2010, σ. 17). +Οδηγία 2006/21/ΕΚ του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου και του Συμβουλίου, της 15ης Μαρτίου 2006, σχετικά με τη διαχείριση των αποβλήτων της εξορυκτικής βιομηχανίας και την τροποποίηση της οδηγίας 2004/35/ΕΚ — Δήλωση του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου, του Συμβουλίου και της Επιτροπής (ΕΕ L 102 της 11.4.2006, σ. 15). +Ψήφισμα του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου της 10ης Φεβρουαρίου 2021 σχετικά με το νέο σχέδιο δράσης για την κυκλική οικονομία (Κείμενα που εγκρίθηκαν, P9_TA(2021)0040). +Η ουδετερότητα της υποβάθμισης της γης έχει οριστεί από τα συμβαλλόμενα μέρη της UNCCD ως εξής: μια κατάσταση στην οποία η ποσότητα και ποιότητα των χερσαίων πόρων, που είναι απαραίτητοι για τη στήριξη λειτουργιών και υπηρεσιών οικοσυστημάτων και την ενίσχυση της επισιτιστικής ασφάλειας, παραμένουν σταθερές ή αυξάνονται εντός συγκεκριμένων χρονικών και τοπικών πλαισίων και οικοσυστημάτων. +Ειδική έκθεση του Ελεγκτικού Συνεδρίου, της 18ης Δεκεμβρίου 2018, με τίτλο «Καταπολέμηση της ερημοποίησης στην ΕΕ: διογκούμενη απειλή που χρήζει περαιτέρω δράσης». +State of Nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b7244f24632c5d3ac24ce26b5d9dd6c9216989c6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-45.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +8.2.2022 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +C 67/39 Τετάρτη 9 Ιουνίου 2021 +ανάγκη να συμπεριληφθούν μέτρα όπως ένα ελάχιστο ποσοστό πράσινων στεγών σε νέα κτίρια, να υποστηριχθεί η αστική γεωργία, συμπεριλαμβανομένης της χρήσης οπωροφόρων δένδρων, κατά περίπτωση, να διασφαλιστεί ότι δεν χρησιμοποιούνται χημικά φυτοφάρμακα και να μειωθεί η χρήση λιπασμάτων σε αστικές περιοχές πρασίνου της ΕΕ, όπως επίσης να αυξηθεί ο αριθμός των χώρων πρασίνου ανάλογα με τον αριθμό των κατοίκων, με παράλληλη αντιμετώπιση των ανισοτήτων όσον αφορά την πρόσβαση σε χώρους πρασίνου· καλεί επίσης την Επιτροπή και τα κράτη μέλη να επεκτείνουν τους επίγειους και θαλάσσιους οικολογικούς διαδρόμους στις αστικές περιοχές, μεταξύ άλλων με την ανάπτυξη ενός διευρωπαϊκού δικτύου πράσινων υποδομών (ΔΕΔ-Π) που θα συνδέεται με ένα διευρωπαϊκό δίκτυο για τη φύση (ΔΕΔ-Ν)· Άμεση εκμετάλλευση οργανισμών 52. εκφράζει τη στήριξή του στους στόχους του 2030 για την υπαγωγή τουλάχιστον του 25 % των γεωργικών εκτάσεων σε βιολογική διαχείριση των γεωργικών εκμεταλλεύσεων, οι οποίοι θα πρέπει να αυξηθούν μεσοπρόθεσμα έως μακροπρόθεσμα· εκφράζει, επιπλέον, την έντονη ικανοποίησή του για τον στόχο να διασφαλιστεί ότι τουλάχιστον το 10 % της γεωργικής γης θα αποτελείται από χαρακτηριστικά τοπίου υψηλής ποικιλομορφίας, τα οποία θα πρέπει να εφαρμόζονται σε κατάλληλο επίπεδο για την παροχή οικολογικής συνδεσιμότητας για οικοτόπους κατά μήκος και μεταξύ των τοπίων γεωργικής εκμετάλλευσης· τονίζει ότι αμφότεροι οι στόχοι θα πρέπει να ενσωματωθούν στη νομοθεσία της ΕΕ και να υλοποιηθούν από κάθε κράτος μέλος, μεταξύ άλλων στο πλαίσιο των στρατηγικών σχεδίων της κοινής γεωργικής πολιτικής (ΚΓΠ)· 53. σημειώνει με μεγάλη ανησυχία ότι, σύμφωνα με την έκθεση του Ελεγκτικού Συνεδρίου σχετικά με τη βιοποικιλότητα στις γεωργικές εκτάσεις, ο αριθμός και η ποικιλία των ειδών στις γεωργικές εκτάσεις στην ΕΕ μειώνεται συνεχώς· εκφράζει τη λύπη του για το γεγονός ότι η στρατηγική της ΕΕ για τη βιοποικιλότητα με ορίζοντα το 2020 δεν έθεσε μετρήσιμους στόχους και δράσεις για τη γεωργία, γεγονός που καθιστά δύσκολη την αξιολόγηση της προόδου· υπενθυμίζει ότι η παρακολούθηση των δαπανών της ΚΓΠ για τη βιοποικιλότητα υπήρξε αναξιόπιστη και ότι υπήρξε έλλειψη συντονισμού μεταξύ των πολιτικών και των στρατηγικών της ΕΕ, με αποτέλεσμα να μην αντιμετωπιστεί η μείωση της γενετικής ποικιλότητας (75)· καλεί την Επιτροπή να ακολουθήσει τις συστάσεις του ΕΕΣ σχετικά με τη βιοποικιλότητα στις γεωργικές εκτάσεις και να αξιοποιήσει τα διδάγματα που αντλήθηκαν από τη στρατηγική για τη βιοποικιλότητα με ορίζοντα το 2030 (76)· 54. +τονίζει ότι η βιοποικιλότητα είναι κρίσιμης σημασίας για τη διαφύλαξη της επισιτιστικής ασφάλειας στην ΕΕ· υπογραμμίζει τον σημαντικό ρόλο που διαδραματίζει ο γεωργικός τομέας της ΕΕ στην παραγωγή υγιεινών, ασφαλών και οικονομικά προσιτών τροφίμων· τονίζει ότι οι γεωργοί διαδραματίζουν βασικό ρόλο στην επιτυχία αυτής της στρατηγικής και ότι αυτή η στρατηγική θα πρέπει να ευθυγραμμίζεται με τα μέτρα, τους στόχους και τους σκοπούς της στρατηγικής «Από το αγρόκτημα στο πιάτο»· 55. +θεωρεί επιτακτικό τον μετασχηματισμό της γεωργίας της ΕΕ ώστε να καταστεί βιώσιμη και να διασφαλιστούν υψηλά πρότυπα καλής διαβίωσης των ζώων, σύμφωνα με την οικολογική και κλιματική μετάβαση, με την ελαχιστοποίηση της χρήσης ορυκτών και χημικών εισροών και αντιβιοτικών· τονίζει ότι η γεωργία θα πρέπει να συμβάλλει στην προστασία και την αποκατάσταση της βιοποικιλότητας· 56. +θεωρεί ότι, λόγω των πιθανών κοινωνικοοικονομικών επιπτώσεων, είναι επιτακτική ανάγκη οι γεωργοί να λαμβάνουν στήριξη, συμπεριλαμβανομένης της οικονομικής στήριξης, και κατάρτιση σε σχέση με τη μετάβαση σε βιώσιμα γεωργικά συστήματα για την προώθηση αγροοικολογικών και άλλων καινοτόμων βιώσιμων πρακτικών· τονίζει, εν προκειμένω, τη σημασία της διασφάλισης σαφώς καθορισμένης και επαρκούς χρηματοδοτικής στήριξης, μεταξύ άλλων στο πλαίσιο του πολυετούς δημοσιονομικού πλαισίου, για την επίτευξη αυτών των στόχων, και καλεί, στο πλαίσιο αυτό, τα κράτη μέλη να χρησιμοποιήσουν τα στρατηγικά σχέδια της ΚΓΠ και τις πράσινες συνιστώσες της για τους σκοπούς αυτούς, αναπτύσσοντας παράλληλα επωφελείς για όλους λύσεις για την προστασία της βιοποικιλότητας· 57. καλεί την Επιτροπή να αναπτύξει μια στρατηγική για τη στήριξη των τοπικών αλυσίδων αξίας για την επίτευξη των προτεινόμενων στόχων και τονίζει ότι οι γεωργικές επιχειρήσεις μικρής κλίμακας χρειάζονται ειδική στήριξη για να συμβάλουν στη στρατηγική· 58. +εκφράζει την ικανοποίησή του για την αναγνώριση της βιολογικής γεωργίας ως ισχυρής συνιστώσας στην πορεία της ΕΕ προς πιο βιώσιμα συστήματα τροφίμων, όσον αφορά τις ανησυχίες για την βιοποικιλότητα, αλλά και για την επίτευξη των στόχων δημόσιας πολιτικής για οικονομική ανάπτυξη, απασχόληση στις αγροτικές περιοχές, προστασία του περιβάλλοντος και δράση για το κλίμα· τονίζει τη σημασία που έχει για την αύξηση της υιοθέτησης βιολογικών μεθόδων καλλιέργειας το ευρωπαϊκό σχέδιο δράσης για τη βιολογική γεωργία· 59. +υπογραμμίζει ότι η ανάπτυξη της παραγωγής βιολογικών τροφίμων πρέπει να συνοδεύεται από εξελίξεις και μέτρα με γνώμονα την αγορά και την αλυσίδα εφοδιασμού, που τονώνουν τη ζήτηση για βιολογικά τρόφιμα, μεταξύ άλλων μέσω δημόσιων συμβάσεων και ευρέος φάσματος μέτρων προώθησης, έρευνας, καινοτομίας, κατάρτισης και μεταφοράς επιστημονικών γνώσεων, με στόχο τη στήριξη της σταθερότητας της αγοράς βιολογικών προϊόντων και της δίκαιης αμοιβής των γεωργών και την προώθηση +(75) (76) +Ειδική έκθεση του Ελεγκτικού Συνεδρίου, της 5ης Ιουνίου 2020, με τίτλο «Βιοποικιλότητα των γεωργικών εκτάσεων: η συμβολή της ΚΓΠ δεν κατάφερε να αναχαιτίσει τη μείωσή της». +Ομοίως. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4457033057d31dfe6dd6ccf1a6c991430792e84b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.el.p-50.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 67/44 +EL +Επίσημη Εφημερίδα της Ευρωπαϊκής Ένωσης +8.2.2022 +Τετάρτη 9 Ιουνίου 2021 +97. +υπογραμμίζει τη σημασία των ανθεκτικών και υγιών δασικών οικοσυστημάτων, συμπεριλαμβανομένης της πανίδας και της χλωρίδας, προκειμένου να διατηρηθεί και να ενισχυθεί η υλοποίηση πολλαπλών υπηρεσιών οικοσυστημάτων που παρέχουν τα δάση, όπως βιοποικιλότητα, καθαρός αέρας, νερό, υγιή εδάφη, ξυλεία και μη ξυλώδεις πρώτες ύλες· τονίζει ότι η επίτευξη των στόχων της ΕΕ για το περιβάλλον, το κλίμα και τη βιοποικιλότητα δεν θα καταστεί ποτέ δυνατή χωρίς πολυλειτουργικά, υγιή και αειφόρου διαχείρισης δάση και δασοκομία, με την εφαρμογή μιας μακροπρόθεσμης προοπτικής· 98. +επισημαίνει την ανάγκη να σχεδιαστεί μια συνεκτική προσέγγιση που θα συνδυάζει την προστασία της βιοποικιλότητας και την προστασία του κλίματος σε έναν ακμάζοντα δασικό τομέα και μια βιώσιμη βιοοικονομία· 99. αναγνωρίζει τον ρόλο της χρήσης ξυλείας και προϊόντων ξυλείας από δάση βιώσιμης διαχείρισης, για τη μετάβαση προς μια ουδέτερη οικονομία CO2 και στην ανάπτυξη της κυκλικής βιοοικονομίας· 100. +υπογραμμίζει την ανάγκη, οι κανόνες της ΕΕ για τη χρήση της βιομάζας στην παραγωγή ενέργειας να αναθεωρηθούν και να ευθυγραμμιστούν με τους στόχους της στρατηγικής για τη βιοποικιλότητα για το 2030 και του ευρωπαϊκού νόμου για το κλίμα, ιδίως στο πλαίσιο της οδηγίας για τις ανανεώσιμες πηγές ενέργειας και των κατ’ εξουσιοδότηση πράξεων του κανονισμού για την ταξινόμηση· 101. +εκφράζει την ικανοποίησή του για τη δέσμευση να φυτευτούν τουλάχιστον τρία δισεκατομμύρια επιπλέον δέντρα στην ΕΕ· τονίζει ότι οι πρωτοβουλίες δενδροφύτευσης της ΕΕ θα πρέπει να βασίζονται σε σαφείς οικολογικές αρχές, την αναδάσωση, τη βιώσιμη αναδάσωση, τον οικολογικό προσανατολισμό των αστικών και περιαστικών περιοχών, την αποκατάσταση, την ενίσχυση της συνδεσιμότητας και τη γεωργοδασοκομία, σύμφωνα με τις πλέον πρόσφατες επιστημονικές γνώσεις· καλεί την Επιτροπή να διασφαλίσει ότι οι εν λόγω πρωτοβουλίες υλοποιούνται μόνο κατά τρόπο συμβατό και ευνοϊκό για τους στόχους βιοποικιλότητας, διασφαλίζοντας ότι η εν λόγω φύτευση δεν αντικαθιστά τα υφιστάμενα παλαιά δάση και τα δάση με βιοποικιλότητα, και συμβάλλοντας στη διασφάλιση της ανθεκτικότητας, της ποικιλότητας και της υγείας των δασών· 102. +υπενθυμίζει τις θέσεις του που εκτίθενται αναλυτικά στο ψήφισμά του σχετικά με ένα νομικό πλαίσιο της ΕΕ για την ανάσχεση και την αντιστροφή της αποψίλωσης των δασών για την οποία φέρει ευθύνη η ΕΕ σε παγκόσμια κλίμακα· καλεί την Επιτροπή να υποβάλει επειγόντως πρόταση για ένα νομικό πλαίσιο της ΕΕ που θα βασίζεται σε υποχρεωτική δέουσα επιμέλεια η οποία θα διασφαλίζει ότι οι αλυσίδες αξίας είναι βιώσιμες και τα προϊόντα ή τα βασικά προϊόντα που διατίθενται στην αγορά της ΕΕ δεν προκαλούν ούτε προέρχονται από αποψίλωση, υποβάθμιση των δασών, μετατροπή ή υποβάθμιση του οικοσυστήματος ή παραβιάσεις των ανθρωπίνων δικαιωμάτων· σημειώνει ότι ένα τέτοιο νομικό πλαίσιο της ΕΕ θα πρέπει επίσης να επεκταθεί ώστε να καλύπτει και άλλα οικοσυστήματα με υψηλά αποθέματα άνθρακα και πλούσια βιοποικιλότητα εκτός από τα δάση, όπως τα θαλάσσια και παράκτια οικοσυστήματα, οι υγροβιότοποι, οι τυρφώνες και οι σαβάνες, προκειμένου να αποφευχθεί η μετατόπιση της πίεσης σε αυτά τα τοπία· 103. καλεί την Επιτροπή να διερευνήσει τη δυνατότητα δημιουργίας νομικού πλαισίου, πρωτίστως στο πλαίσιο του Παγκόσμιου Οργανισμού Εμπορίου (ΠΟΕ), που θα επιτρέπει την απαγόρευση του εμπορίου ορισμένων πρώτων υλών, προϊόντων και υπηρεσιών που θέτουν σε κίνδυνο τη βιοποικιλότητα· 104. τονίζει ότι το περιβαλλοντικό αποτύπωμα της παραγωγής και κατανάλωσης στην ΕΕ θα πρέπει να μειωθεί επειγόντως προκειμένου να παραμείνει εντός των ορίων του πλανήτη· καλεί την Επιτροπή να προτείνει δεσμευτικούς στόχους της ΕΕ για το 2030, ώστε να μειωθούν σημαντικά τα αποτυπώματα υλικών και κατανάλωσης της ΕΕ και να τεθούν εντός των ορίων του πλανήτη έως το 2050 (84)· υποστηρίζει την Επιτροπή στην υιοθέτηση μιας προσέγγισης βάσει του κύκλου ζωής για τη μέτρηση του περιβαλλοντικού αποτυπώματος των προϊόντων και των οργανισμών· θεωρεί ότι η παραγωγή και η χρήση πλαστικών θα πρέπει να μειωθούν· θεωρεί ότι οι οικονομικές δραστηριότητες που επηρεάζουν και εκμεταλλεύονται τα οικοσυστήματα και τη βιοποικιλότητά τους θα πρέπει να ενσωματώνουν όλες τις πιθανές διασφαλίσεις ώστε να μετριάζονται οι αρνητικές επιπτώσεις τους στα οικοσυστήματα αυτά· Κλιματική αλλαγή 105. εκφράζει την ανησυχία του για το γεγονός ότι το μεγαλύτερο μέρος του εύρους των χερσαίων ειδών θα μειωθεί σημαντικά σε ένα σενάριο αύξησης της θερμοκρασίας του πλανήτη από 1,5 έως 2 oC και ότι τα θαλάσσια είδη θα απειληθούν εξίσου, ιδίως δεδομένου ότι αυτές οι αυξήσεις της θερμοκρασίας θα ξεπεραστούν κατά πάσα πιθανότητα με τις τρέχουσες πορείες· επαναλαμβάνει, συνεπώς, την ανάγκη να αυξηθούν σημαντικά οι φιλοδοξίες της ΕΕ, με προτεραιότητα στις λύσεις που βασίζονται στη φύση και στις προσεγγίσεις που βασίζονται στο οικοσύστημα για την επίτευξη των στόχων μετριασμού της κλιματικής αλλαγής και των στρατηγικών προσαρμογής, και να αυξηθεί η προστασία των χερσαίων και θαλάσσιων φυσικών καταβοθρών διοξειδίου του άνθρακα στην ΕΕ ως συμπληρωματικό μέτρο για τη μείωση των εκπομπών αερίων του θερμοκηπίου· 106. καλεί την Επιτροπή να αξιολογήσει τον αντίκτυπο της κλιματικής αλλαγής στην αφθονία και τη γεωγραφική κατανομή των ειδών, να λάβει υπόψη την αξιολόγηση αυτή κατά την εφαρμογή της στρατηγικής για τη βιοποικιλότητα για το 2030 και να βοηθήσει τα κράτη μέλη να ενσωματώσουν τα αποτελέσματα στις εθνικές πολιτικές τους και στις μελλοντικές εκθέσεις βάσει των οδηγιών για τη φύση· +(84) +Ψήφισμα σχετικά με το νέο σχέδιο δράσης για την κυκλική οικονομία. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..041e3c5443e9b6ab4c192f892484f395a57a5ff0 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-205.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +8.2.2022 +EN +Official Journal of the European Union +C 67/199 Thursday 10 June 2021 +Article 5 Provision of information to the Ombudsman 1. +For the purposes of this Article, ‘provision of information’ includes all physical and electronic means by which the Ombudsman and his or her secretariat are given access to information, including documents, independently of its form. 2. +‘EU classified information’ means any information or material designated by EU security classification, the unauthorised disclosure of which could cause varying degrees of prejudice to the interests of the Union or to those of one or more of the Member States. 3. +Subject to the conditions laid down in this Article, the Union institutions, bodies, offices and agencies and the competent authorities of the Member States shall, at the request of the Ombudsman or on their own initiative, and without undue delay, provide the Ombudsman with any information he or she has requested for the purposes of an inquiry. +4. +The Ombudsman shall be provided with EU classified information subject to the following principles and conditions: +(a) the Union institution, body, office or agency providing the EU classified information must have completed its relevant internal procedures and, where the originator is a third party, the latter must have given its prior written consent; (b) the Ombudsman’s ‘need to know’ must have been established; (c) it must be ensured that access to information classified CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL or above is granted only to persons holding a security clearance to the relevant security level in accordance with national law and authorised by the competent security authority. 5. +For the provision of EU classified information, the Union institution, body, office or agency concerned shall assess whether the Ombudsman has effectively put in place internal security rules as well as physical and procedural measures to protect EU classified information. +To this effect, the Ombudsman and a Union institution, body, office or agency may also enter into an arrangement establishing a general framework governing the provision of EU classified information. 6. +In accordance with paragraphs 4 and 5, access to EU classified information shall be provided in the premises of the Union institution, body, office or agency concerned, unless otherwise agreed with the Ombudsman. 7. +Without prejudice to paragraph 3, the competent authorities of the Member States may refuse to provide the Ombudsman with information covered by national law on protection of classified information or by provisions preventing its communication. +Nonetheless, the Member State concerned may provide such information to the Ombudsman subject to conditions set out by its competent authority. 8. +Where the Union institutions, bodies, offices or agencies and the authorities of the Member States intend to provide the Ombudsman with EU classified information or any other information which is not accessible to the public, they shall give the Ombudsman advance notice thereof. +The Ombudsman shall ensure that such information is adequately protected and in particular shall not disclose it to the complainant or to the public without the prior consent of the Union institution, body, office or agency or the competent authority of the Member State concerned. +As regards EU classified information, the consent shall be given in writing. 9. +The Union institutions, bodies, offices or agencies refusing access to EU classified information shall provide the Ombudsman with a justification in writing, indicating, as a minimum, the grounds for refusal. 10. +The Ombudsman shall retain possession of information referred to in paragraph 8 only until the inquiry is definitively closed. +The Ombudsman may request a Union institution, body, office or agency, or a Member State, to retain such information for a period of at least five years. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ae87a30e2b4ebd31ab693a7255415b37aed440ce --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +EN +Official Journal of the European Union +8.2.2022 +Wednesday 9 June 2021 +D. +whereas 2021 will be a decisive year for biodiversity and whereas the COP15 should be a Paris Agreement moment for biodiversity; whereas the COP15 and the COP26 of the UNFCCC provide a unique opportunity to switch from a reactive model to a proactive, precautionary model and to bring about the transformative changes needed; +E. +whereas the EU Biodiversity Strategy for 2030 is one of the key initiatives of the European Green Deal; whereas the EU Biodiversity Strategy for 2030 and the Farm to Fork Strategy, together with other policies, will shape change to protect nature and conserve habitats and species; +F. +whereas the evidence available suggests that it is not too late to halt and reverse current trends in the decline of biodiversity (18); whereas this will require substantial changes; +G. +whereas humans are part of nature and whereas nature has intrinsic value; whereas biodiversity is an integral part of the world’s heritage; +H. +whereas extinction of species is permanent, threatening ecosystems and the provision of ecosystem services, and posing a threat to human well-being and survival; whereas the International Union for Conservation of Nature (IUCN) has declared 160 species to be extinct over the last decade alone; +I. +whereas according to the IPBES, 90 % of land is projected to be significantly altered by 2050 and 75 % of land has already been significantly altered; whereas 85 % of wetland areas have already been lost; +J. +whereas biodiversity is crucial for food security, human well-being and development worldwide; +K. +whereas the EU must seize the opportunities to incorporate the lessons from the COVID-19 pandemic into its policies and objectives; +L. +whereas 70 % of emerging diseases and pandemics have an animal origin (19); whereas the COVID-19 pandemic has demonstrated that practices that place biodiversity under pressure can lead to increased risks to human and animal health; +M. +whereas the destruction of natural habitats and wildlife trade increases contact between humans and wildlife and will be an important factor in the future emergence and spread of viral diseases (20); +N. +whereas biodiversity makes a positive contribution to human health; whereas up to 80 % of the medicines used by humans are of natural origin (21); +O. +whereas the EU has more protected areas than any other region of the world (22); whereas the current network of legally protected areas, including those under strict protection, is not sufficient to safeguard biodiversity (23); +(18) (19) +Global Biodiversity Outlook 5. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, Bonn, 2020. Ibid. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, London, 2018. +EEA report of 23 November 2020 entitled ‘An introduction to Europe’s Protected Areas’. +Management effectiveness in the EU’s Natura 2020 network of protected areas. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d8172f161f584a5fbeaf6c270ccc58ca61d08327 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-37.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +8.2.2022 +EN +Official Journal of the European Union +C 67/31 Wednesday 9 June 2021 +AN. whereas forests and the entire forest-based value chain are fundamental to the further development of the circular bio-economy, as they provide jobs, ensure economic welfare in rural and urban areas, deliver climate change mitigation and adaptation services, offer health-related benefits, protect the biodiversity and prospects of mountainous, island and rural regions and combat desertification; +AO. whereas forests account for 43 % of the EU’s land area and contain 80 % of its terrestrial biodiversity (36); whereas forestry activities are the second largest reported pressure category for species (37), affecting in particular arthropods, mammals and non-vascular plants; whereas many forest-dependent species are negatively affected by the removal of dead, dying and old trees (38), reduction of old-growth forests and certain forest management methods such as clear-cutting; +AP. whereas forests harbour more than 75 % of the world’s terrestrial biodiversity (39); whereas Parliament has made recommendations to the Commission on an EU legal framework to halt and reverse EU-driven global deforestation and forest and ecosystem degradation (40); +AQ. whereas the good status of the environment and healthy ecosystems are vital in fighting climate change, with ecosystems playing a fundamental role in climate mitigation and adaptation; whereas climate change affects biodiversity as climate variables largely determine the geographical distribution ranges of species; whereas in areas where the climate is no longer suitable, some species shift their geographical ranges and others go extinct locally; +AR. whereas nature-based solutions and ecosystem-based approaches have the potential to provide a strong policy connection between the three Rio conventions, addressing climate change and biodiversity loss in an integrated manner; +AS. whereas according to IPBES, pollution is one of the five drivers of biodiversity loss; whereas it is estimated that robust information exists for about 500 chemicals and whereas by April 2019, the European Chemicals Agency considered 450 substances as being sufficiently regulated; whereas another 10 000 substances are considered to have their risks fairly well characterised, while limited risk information is available for around 20 000 substances; whereas for the majority, around 70 000 substances, there is hardly any information on their hazards or exposure risks; whereas significant knowledge gaps regarding all impacts of chemicals on biodiversity and the environment need to be urgently closed; +AT. whereas light pollution alters the natural night light levels for humans, animals and plants, thus negatively affecting biodiversity by, for example, unbalancing the migratory, nocturnal and reproductive activity of animals, leading also to the loss of insects and pollinators who are fatally drawn to artificial light; +AU. whereas according to the Joint Research Centre 2020 report (41), invasive alien species (IAS) are now present in all ecosystems and are threatening urban ecosystems and grasslands in particular; +AV. whereas current negative trends in biodiversity and ecosystems will undermine progress towards not only the SDG environmental targets, but also those related to poverty, hunger, health, water, cities and climate; whereas loss and +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +European Parliament article of 9 December 2020 entitled ‘Sustainable forestry: Parliament’s work to fight deforestation’. +Commission report of 15 October 2020 entitled ‘The state of nature in the European Union — Report on the status and trends in 2013 — 2018 of species and habitat types protected by the Birds and Habitats Directives’ (COM(2020)0635). Ibid. +FAO and the United Nations Environment Programme report of 22 May 2020 entitled ‘The State of the World’s Forests — Forests, biodiversity and people’. +Resolution with recommendations to the Commission on an EU legal framework to halt and reverse EU-driven global deforestation. +Commission Joint Research Centre Science for Policy report of 13 October 2020 entitled ‘Mapping and Assessment of Ecosystem and their Services: An EU ecosystem assessment’ (supplement) and Commission Directorate-General for Environment BEST initiative (voluntary scheme for Biodiversity and Ecosystem Services in EU Outermost Regions and Overseas Countries and Territories). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..78838241e5f7b8ad5f19fb02b03177d206a73bbf --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-44.txt @@ -0,0 +1,29 @@ +C 67/38 +EN +Official Journal of the European Union +8.2.2022 +Wednesday 9 June 2021 +Changes in land and sea use +44. +Highlights that soil biodiversity provides vital ecosystem services and mitigates climate change, making it one of the most important elements of terrestrial carbon sinks; notes with concern the increase in soil degradation and the lack of specific EU legislation on this topic; acknowledges that there are some provisions in different laws that indirectly contribute to soil protection, but considers that this has resulted in partial protection and highly fragmented governance in the EU; calls, therefore, on the Commission to submit a legislative proposal for the establishment of a common framework, with full respect for the subsidiarity principle, for the protection and sustainable use of soil and for the effective integration of that protection in all relevant EU policies; +45. +Stresses that this common framework on soil should address all the main soil threats, including loss of soil biodiversity, loss of soil organic matter, contamination, salinisation, acidification, desertification, erosion and soil sealing; emphasises the need to include therein common definitions, clear targets and a monitoring framework; also supports the establishment of a specific decontamination target; +46. +Underlines that healthy soil, including fertility and structure, is crucial for the agricultural sector; points out the negative impact that unsustainable farming and forestry practices, land use change, construction activities, sealing and industrial emissions, among others, have on soils; stresses that forest harvesting and agricultural methods that are less damaging for soils should be implemented; +47. +Invites the Commission to review Directive 2010/75/EU on industrial emissions (69) and Directive 2006/21/EC on the management of waste from extractive industries (70) in order to better address soil degradation caused by industrial and mining activities; recalls its call for a material recovery target for excavated soils (71); +48. +Urges the Member States — on the basis of the precautionary principle and the principle that preventive action should be taken, and taking into account the risks and the negative climate, environmental and biodiversity impacts involved in hydraulic fracturing for the extraction of unconventional hydrocarbons — not to authorise any new hydraulic fracturing operations in the EU and to halt all existing operations; +49. +Recalls that the EU has committed to achieving land degradation neutrality (72) by 2030 under the United Nations Convention to Combat Desertification (UNCCD), but that this target is unlikely to be achieved, as concluded by the ECA special report (73); regrets that despite the threat that desertification poses to biodiversity, soil fertility, the land’s natural resilience, food production and water quality, and despite the fact that 13 Member States have declared themselves to be affected by desertification under the UNCCD, the Commission is not effectively addressing it; calls on the Commission, therefore, to be more ambitious and present without delay an EU-level strategy on desertification and land degradation; +50. +Notes that in the EU, urbanisation and leisure activities account for 13 % of all reported pressures on nature and 48 % of all marine pressures (74); highlights that green urban areas and green infrastructure can provide ecosystem services to support biodiversity and contribute to the physical and mental well-being of the population; +51. +Supports the intention of the Commission to set up an EU platform for urban greening; calls on the Commission to set specific ambitious binding targets on urban biodiversity, nature-based solutions and ecosystem-based approaches, and green infrastructure, benefiting both humans and wildlife and contributing to the overall biodiversity targets; stresses the +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Directive 2010/75/EU of the European Parliament and of the Council of 24 November 2010 on industrial emissions (integrated pollution prevention and control) (OJ L 334, 17.12.2010, p. 17). +Directive 2006/21/EC of the European Parliament and of the Council of 15 March 2006 on the management of waste from extractive industries and amending Directive 2004/35/EC — Statement by the European Parliament, the Council and the Commission (OJ L 102, 11.4.2006, p. 15). +European Parliament resolution of 10 February 2021 on the New Circular Economy Action Plan (texts adopted, P9_TA(2021) 0040). +Land degradation neutrality has been defined by the Parties to the UNCCD as: A state whereby the amount and quality of land resources, necessary to support ecosystem functions and services and enhance food security, remains stable or increases within specified temporal and spatial scales and ecosystems. +ECA special report of 18 December 2018 entitled ‘Combating desertification in the EU: a growing threat in need of more action’. +State of Nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..337bdc319f2c27c3349782f263b9e61798a86830 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-45.txt @@ -0,0 +1,17 @@ +8.2.2022 +EN +Official Journal of the European Union +C 67/39 Wednesday 9 June 2021 +need to include measures such as a minimum share of green roofs on new buildings, supporting urban farming, including the use of fruit trees, where appropriate, ensuring no chemical pesticides are used and reducing fertiliser use in EU urban green areas, and increasing the number of green spaces according to the number of inhabitants, while also addressing inequalities in access to green spaces; calls further on the Commission and the Member States to extend terrestrial and marine ecological corridors in urban areas, including by developing a Trans-European Network for Green Infrastructure (TEN-G) linked to a Trans-European Nature Network (TEN-N); +Direct exploitation of organisms 52. +Expresses its support for the 2030 targets of bringing at least 25 % of agricultural land under organic farm management, which should increase in the medium to long term; strongly welcomes, furthermore, the target of ensuring that at least 10 % of agricultural land consists of high-diversity landscape features, which should be implemented at an appropriate level to provide ecological connectivity for habitats across and in between farmed landscapes; stresses that both targets should be incorporated into EU legislation and be implemented by each Member State, also within the common agricultural policy (CAP) strategic plans; 53. +Notes with great concern that according to the ECA report on biodiversity on farmland, the number and variety of species on farmland in the EU has been continuously declining; regrets the fact that the EU’s Biodiversity Strategy to 2020 did not set measurable targets and actions for agriculture, making it difficult to assess progress; recalls that the tracking of CAP spending for biodiversity has been unreliable and that there has been a lack of coordination between EU policies and strategies, one result of which is that they do not address the decline in genetic diversity (75); calls on the Commission to follow the recommendations of the ECA on biodiversity on farmland and to build on the lessons learned in the Biodiversity Strategy for 2030 (76); 54. +Stresses that biodiversity is crucial for safeguarding food security in the EU; highlights the important role that the EU agricultural sector plays in the production of healthy, safe and affordable foods; emphasises that farmers have a key role to play in the success of this strategy and that this strategy should be aligned with the measures, goals and targets of the Farm to Fork Strategy; 55. +Considers it imperative that EU agriculture be transformed to make it sustainable and ensure high animal welfare standards, in line with the ecological and climate transitions, with minimised use of fossil and chemical inputs and antibiotic treatments; stresses that agriculture should contribute to protecting and restoring biodiversity; 56. +Considers it imperative, in view of potential socio-economic impacts, that farmers receive support, including economic support, and training in relation to the transition towards sustainable agricultural systems to promote agro-ecological and other innovative sustainable practices; highlights, therefore, the importance of ensuring well-defined and sufficient financial support, including under the multiannual financial framework, to help reach these objectives, and calls in this regard on the Member States to use the CAP strategic plans and its green components for these purposes while developing win-win solutions for biodiversity protection; 57. +Calls on the Commission to develop a strategy to support local value chains in reaching the proposed targets and stresses that small-scale agricultural businesses require specific support in contributing to the strategy; 58. +Welcomes the recognition of organic farming as one of the strong components on the EU’s path towards more sustainable food systems, namely as regards biodiversity concerns, and in achieving the public policy objectives of economic development, rural employment, environmental protection and climate action; stresses the importance of the European action plan for organic farming in increasing the uptake of organic farming; 59. +Underlines that the development of organic food production must be accompanied by market-driven and supply chain developments and measures that stimulate demand for organic food, including through public procurement and a broad variety of promotion measures, research, innovation, training and scientific knowledge transfer, aiming to support the stability of the organic products market and the fair remuneration of farmers and promoting measures that support +(75) (76) +ECA Special Report of 5 June 2020 entitled ‘Biodiversity on farmland: CAP contribution has not halted the decline’. +Idem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8a1c0c53919ca0bfa429a89b6790d92b97e8c795 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.en.p-50.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +C 67/44 +EN +Official Journal of the European Union +8.2.2022 +Wednesday 9 June 2021 +97. +Underlines the importance of resilient and healthy forest ecosystems, including fauna and flora, in maintaining and enhancing the delivery of the multiple ecosystem services that forests provide, such as biodiversity, clean air, water, healthy soil, and wood and non-wood raw materials; points out that achieving the EU’s goals for the environment, climate and biodiversity will never be possible without forests and forestry that is multifunctional, healthy and sustainably managed and that takes a long-term perspective; 98. +Points out the need to develop a coherent approach to bring together biodiversity protection and climate protection with a thriving forest-based sector and sustainable bio-economy; 99. +Acknowledges the role of using the wood from sustainably managed forests and wooden products to contribute to the move towards a CO2-neutral economy and to the development of the circular bio-economy; 100. +Underlines the need to revise and align EU rules on the use of biomass for energy production with the objectives of the Biodiversity Strategy for 2030 and the European Climate Law, notably as part of the Renewable Energy Directive and the delegated acts under the Taxonomy Regulation; 101. +Welcomes the commitment to plant at least three billion additional trees in the EU; stresses that the EU’s tree planting initiatives should be based on clear ecological principles, proforestation, sustainable reforestation, greening of urban and peri-urban areas, restoration, enhancement of connectivity and agroforestry, in line with the latest scientific knowledge; calls on the Commission to ensure that these initiatives are carried out only in a manner compatible with and conducive to the biodiversity objectives, making sure that this planting does not replace existing old-growth and biodiverse forests, and contributing to making sure forests are resilient, mixed and healthy; 102. +Recalls its positions detailed in its resolution on an EU legal framework to halt and reverse EU-driven global deforestation; calls on the Commission to urgently present a proposal for an EU legal framework based on mandatory due diligence that ensures that value chains are sustainable and that products or commodities placed on the EU market do not result in or derive from deforestation, forest degradation, ecosystem conversion or degradation or human rights violations; notes that such an EU legal framework should also be extended to cover high-carbon stock and biodiversity-rich ecosystems other than forests, such as marine and coastal ecosystems, wetlands, peatlands and savannahs, so as to avoid pressure being shifted to these landscapes; 103. +Asks the Commission to investigate the possibility of creating a legal framework, primarily within the World Trade Organization (WTO), allowing for the prohibition of trade in certain raw materials, products and services that endanger biodiversity; 104. +Stresses that the environmental footprint of the EU’s production and consumption should urgently be reduced in order to stay within planetary boundaries; calls on the Commission to propose binding EU targets for 2030 to significantly reduce the EU’s material and consumption footprints and bring them within planetary boundaries by 2050 (84); supports the Commission in taking a life-cycle approach to measuring the environmental footprint of products and organisations; considers that plastic production and use should be reduced; considers that economic activities affecting and exploiting ecosystems and their biodiversity should incorporate all possible safeguards to mitigate their negative impact on these ecosystems; +Climate change 105. +Expresses its concern that the majority of the ranges of terrestrial species will decrease significantly in a 1,5 to 2 oC global warming scenario and that marine species will be equally threatened, especially since these temperature increases will most likely be exceeded with the current trajectories; reiterates, therefore, the need to significantly increase the EU’s ambitions, prioritising nature-based solutions and ecosystem-based approaches in meeting climate mitigation goals and in adaptation strategies and to increase the protection of terrestrial and marine natural carbon sinks in the EU as a complementary measure to decreasing greenhouse gas emissions; 106. +Calls on the Commission to assess the impact of climate change on the abundance and geographical distribution of species, to take this assessment into account when implementing the Biodiversity Strategy for 2030, and to help the Member States to incorporate the results into their national policies and in future reporting under the nature directives; +(84) +Resolution on the New Circular Economy Action Plan. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e358afd2dc65856d5b988acec8a094fe8a4d0e64 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-205.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +8.2.2022 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +C 67/199 Jueves 10 de junio de 2021 +Artículo 5 Suministro de información al Defensor del Pueblo 1. +A efectos del presente artículo, «suministro de información» incluirá todos los medios físicos y electrónicos mediante los cuales el Defensor del Pueblo y su Secretaría obtengan acceso a información, entre ellos los documentos, independientemente de su forma. 2. +Por «información clasificada de la UE» se entenderá toda información o material a los que se haya asignado una clasificación de seguridad de la UE cuya revelación no autorizada pueda causar perjuicio en distintos grados a los intereses de la Unión o a los de uno o varios Estados miembros. 3. +Siempre que se cumplan las condiciones establecidas en el presente artículo, las instituciones, órganos y organismos de la Unión, así como las autoridades competentes de los Estados miembros, suministrarán al Defensor del Pueblo, a petición de este o por iniciativa propia, sin dilación indebida, toda la información que haya solicitado a efectos de una investigación. 4. +La información clasificada de la UE se suministrará al Defensor del Pueblo en cumplimiento de los principios y condiciones siguientes: a) la institución, órgano u organismo de la Unión que suministre información clasificada de la UE deberá haber completado sus procedimientos internos pertinentes y, si la información proviene de un tercero, este deberá haber dado su consentimiento previo por escrito; b) se deberá haber establecido la «necesidad de conocer» del Defensor del Pueblo; c) se deberá garantizar que el acceso a información clasificada en el nivel CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL o superior solo se conceda a las personas que posean una habilitación de seguridad del nivel de seguridad pertinente de conformidad con el Derecho nacional y autorizadas por la autoridad de seguridad competente. 5. +Para el suministro de información clasificada de la UE, la institución, órgano u organismo de la Unión de que se trate evaluará si el Defensor del Pueblo ha establecido efectivamente normas internas de seguridad, así como medidas físicas y procedimentales para proteger la información clasificada de la UE. +A tal efecto, el Defensor del Pueblo y una institución, órgano u organismo de la Unión también podrán celebrar un acuerdo por el que se establezca un marco general que regule el suministro de información clasificada de la UE. 6. +De conformidad con los apartados 4 y 5, se facilitará el acceso a la información clasificada de la UE en los locales de la institución, órgano u organismo de la Unión de que se trate, salvo que se acuerde otra cosa con el Defensor del Pueblo. 7. +Sin perjuicio de lo dispuesto en el apartado 3, las autoridades competentes de los Estados miembros podrán negarse a suministrar al Defensor del Pueblo información amparada por el Derecho nacional en materia de protección de información clasificada o por disposiciones que impidan su comunicación. +No obstante, el Estado miembro de que se trate podrá suministrar dicha información al Defensor del Pueblo en las condiciones establecidas por su autoridad competente. 8. +Cuando las instituciones, órganos u organismos de la Unión y las autoridades de los Estados miembros tengan la intención de suministrar al Defensor del Pueblo información clasificada de la UE o cualquier otra información que no sea accesible al público, se lo notificarán con antelación. +El Defensor del Pueblo garantizará una protección adecuada de dicha información y, en particular, no la revelará al reclamante ni al público sin el consentimiento previo de la institución, órgano u organismo de la Unión o de la autoridad competente del Estado miembro de que se trate. +Por lo que se refiere a la información clasificada de la UE, el consentimiento se dará por escrito. 9. +Las instituciones, órganos u organismos de la Unión que denieguen el acceso a información clasificada de la UE presentarán al Defensor del Pueblo una justificación por escrito, indicando, como mínimo, los motivos de denegación. 10. +El Defensor del Pueblo solo conservará la información a que se refiere el apartado 8 hasta el cierre definitivo de la investigación. +El Defensor del Pueblo podrá solicitar a una institución, órgano u organismo de la Unión, o a un Estado miembro, que conserve dicha información durante un período mínimo de cinco años. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2fcbb9eeadecd94a6e8d7491cd6f0656bb88935d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +8.2.2022 +Miércoles 9 de junio de 2021 +D. +Considerando que 2021 será un año decisivo para la biodiversidad y que la COP15 debe ser un momento «Acuerdo de París» para la biodiversidad; que la COP15 y la COP26 de la CMNUCC brindan una oportunidad única con miras a cambiar de un modelo reactivo a un modelo proactivo y de precaución y dar lugar al necesario cambio transformador; +E. +Considerando que la Estrategia de la UE sobre la biodiversidad de aquí a 2030 es una de las iniciativas clave del Pacto Verde Europeo; que la Estrategia de la UE sobre la biodiversidad de aquí a 2030 y la Estrategia «de la granja a la mesa», junto con otras políticas, modelarán un cambio destinado a proteger la naturaleza y conservar hábitats y especies; +F. +Considerando que las pruebas disponibles sugieren que no es demasiado tarde para detener e invertir las tendencias actuales de declive de la biodiversidad (18); que este proceso requerirá cambios sustanciales; +G. +Considerando que los seres humanos son parte de la naturaleza y que la naturaleza posee un valor intrínseco; que la biodiversidad es una parte esencial del patrimonio mundial; +H. +Considerando que la extinción de especies es permanente, amenaza los ecosistemas y la prestación de servicios ecosistémicos y plantea un riesgo para el bienestar y la supervivencia humanas; que la Unión Internacional para la Conservación de la Naturaleza (UICN) ha declarado como extinguidas a 160 especies solo en la última década; +I. +Considerando que, según la IPBES, se prevé que el 90 % del suelo se vea alterado significativamente a más tardar en 2050 y que el 75 % del suelo ya ha sido alterado significativamente; que el 85 % de los humedales ya se han perdido; +J. +Considerando que la biodiversidad es crucial para la seguridad alimentaria, el bienestar humano y el desarrollo a escala mundial; +K. +Considerando que la Unión debe aprovechar las oportunidades para incorporar las lecciones extraídas de la pandemia de COVID-19 a sus políticas y objetivos; +L. +Considerando que el 70 % de las enfermedades y pandemias nuevas tienen origen animal (19); que la pandemia de COVID-19 ha mostrado que las prácticas que ejercen presión sobre la biodiversidad pueden dar lugar a un aumento de los riesgos para la salud humana y animal; +M. +Considerando que la destrucción de los hábitats naturales y el comercio de especies silvestres incrementa el contacto entre los seres humanos y las especies silvestres y podría ser un factor de peso de cara a la aparición y propagación futuras de enfermedades víricas (20); +N. +Considerando que la biodiversidad contribuye de manera positiva a la salud humana; que hasta el 80 % de los medicamentos utilizados por los seres humanos son de origen natural (21); +O. +Considerando que Europa tiene más espacios protegidos que ninguna otra región del mundo (22); que la actual red de espacios jurídicamente protegidos, incluidos los que disfrutan de una figura de protección estricta, no basta para salvaguardar la biodiversidad (23); +(18) (19) +Perspectiva Mundial sobre la Diversidad Biológica 5. +Daszak, P. y otros, Workshop Report on Biodiversity and Pandemics (Informe del taller sobre biodiversidad y pandemias), Plataforma Intergubernamental Científico-Normativa sobre Diversidad Biológica y Servicios de los Ecosistemas, Bonn, 2020. Ibidem. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present (Medicina natural: del pasado al presente), University College of London, Londres, 2018. +Informe de la AEMA, de 23 de noviembre de 2020, titulado «An introduction to Europe’s Protected Areas» (Una introducción a las zonas protegidas de Europa). +Management effectiveness in the EU's Natura 2000 network of protected areas (Eficacia de la gestión de la red de zonas protegidas Natura 2000 de la UE). +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6be2402ff2b128bec6e04639db7451b70519abad --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-37.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +8.2.2022 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +C 67/31 Miércoles 9 de junio de 2021 +AN. +Considerando que los bosques y toda la cadena de valor forestal son fundamentales para seguir desarrollando la bioeconomía circular, puesto que crean empleo, garantizan el bienestar económico en las zonas rurales y urbanas, prestan servicios de mitigación del cambio climático y adaptación a este, aportan beneficios para la salud, protegen la biodiversidad y las perspectivas de futuro de las regiones montañosas, insulares y rurales, y combaten la desertificación; AO. +Considerando que los bosques representan el 43 % de la superficie terrestre de la Unión y que albergan un 80 % de su biodiversidad terrestre (36); que las actividades forestales son consideradas como la segunda categoría de presión más importante para las especies (37), y que afectan en particular a los artrópodos, los mamíferos y las plantas no vasculares; que muchas especies dependientes de los bosques se ven afectadas de forma negativa por la retirada de árboles muertos, moribundos y viejos (38), por la reducción de los bosques maduros y por determinados métodos de gestión forestal, como la corta a tala rasa; AP. +Considerando que los bosques albergan más del 75 % de la biodiversidad terrestre del mundo (39); que el Parlamento ha presentado a la Comisión recomendaciones sobre un marco jurídico de la Unión para detener e invertir la deforestación y la degradación de los bosques y los ecosistemas a escala mundial impulsadas por la Unión (40); AQ. +Considerando que el buen estado del medio ambiente y la salud de los ecosistemas son vitales en la lucha contra el cambio climático, y que los ecosistemas desempeñan un papel fundamental en la mitigación del cambio climático y la adaptación al mismo; que el cambio climático afecta a la biodiversidad, ya que las variables climáticas determinan en gran medida las zonas de distribución geográfica de las especies; que en las zonas en las que el clima ya no es el idóneo, algunas especies desplazan sus zonas geográficas y otras se extinguen a escala local; AR. +Considerando que las soluciones basadas en la naturaleza y los enfoques ecosistémicos tienen el potencial de proporcionar una estrecha conexión política entre las tres convenciones de Río, abordando el cambio climático y la pérdida de biodiversidad de manera integrada; AS. +Considerando que, según la IPBES, la contaminación es uno de los cinco factores que contribuyen a la pérdida de biodiversidad; que se calcula que existe información sólida sobre cerca de 500 sustancias químicas y que, en abril de 2019, la Agencia Europea de Sustancias y Mezclas Químicas consideraba que 450 sustancias estaban suficientemente reguladas; que se considera que otras 10 000 sustancias tienen sus riesgos bastante bien caracterizados, mientras que hay información limitada sobre los riesgos de unas 20 000 sustancias; que sobre la mayoría de ellas, unas 70 000, apenas se dispone de información por lo que respecta a sus peligros o riesgos ligados a la exposición; que es necesario acabar urgentemente con las importantes lagunas de conocimiento sobre todos los efectos de las sustancias químicas en la biodiversidad y el medio ambiente; AT. +Considerando que la contaminación lumínica altera los niveles naturales de luz nocturna para los seres humanos, los animales y las plantas, lo que afecta negativamente a la biodiversidad, dado que desequilibra, por ejemplo, la actividad migratoria, nocturna y reproductiva de los animales, y provoca asimismo la pérdida de insectos y polinizadores, que se ven fatalmente atraídos por la luz artificial; AU. +Considerando que, según el informe del Centro Común de Investigación de 2020 (41), en la actualidad hay especies exóticas invasoras (EEI) en todos los ecosistemas y que representan una amenaza para los ecosistemas urbanos y, en particular, para los pastizales; AV. +Considerando que las actuales tendencias negativas en relación con la biodiversidad y los ecosistemas socavarán los avances no solo hacia las metas medioambientales de los ODS, sino también hacia las relacionadas con la pobreza, el +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Artículo del Parlamento Europeo, de 9 de diciembre de 2020, titulado «Sustainable forestry: Parliament’s work to fight deforestation» (Silvicultura sostenible: labor del Parlamento en la lucha contra la deforestación). +Informe de la Comisión, de 15 de octubre de 2020, titulado «Estado de la naturaleza en la Unión Europea — Informe sobre el estado y las tendencias de los tipos de hábitats y las especies regulados por las Directivas de Aves y de Hábitats durante el período 2013-2018» (COM(2020)0635). Ibidem. +Informe de la FAO y del Programa de las Naciones Unidas para el Medio Ambiente, de 22 de mayo de 2020, titulado «El estado de los bosques del mundo: los bosques, la biodiversidad y las personas». +Resolución con recomendaciones destinadas a la Comisión sobre un marco jurídico de la Unión para detener e invertir la deforestación mundial impulsada por la Unión. +Informe Science for Policy (Ciencia para las políticas) del Centro Común de Investigación de la Comisión, de 13 de octubre de 2020, titulado «Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment» (Cartografía y evaluación de los ecosistemas y de sus servicios: una evaluación del ecosistema de la UE) (anexo), e iniciativa BEST de la Dirección General de Medio Ambiente de la Comisión (régimen voluntario para la Biodiversidad y Servicios Ecosistémicos en las Regiones Ultraperiféricas y los Países y Territorios de Ultramar de la UE). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cf1f23fc67e4e1077f548060bf7a14419de24adc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-44.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +C 67/38 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +8.2.2022 +Miércoles 9 de junio de 2021 +Cambios en los usos del suelo y del mar 44. +Destaca que la biodiversidad del suelo proporciona servicios ecosistémicos vitales y mitiga el cambio climático, lo que la convierte en uno de los componentes más importantes de los sumideros de carbono terrestres; observa con preocupación el incremento de la degradación del suelo y la falta de legislación específica de la Unión sobre esta materia; reconoce que existen algunas disposiciones en diferentes ámbitos de la legislación que contribuyen indirectamente a la protección del suelo, pero considera que este hecho ha dado lugar a una protección parcial y a una gobernanza altamente fragmentada en la Unión; pide, por tanto, a la Comisión que presente una propuesta legislativa para el establecimiento de un marco común, dentro del pleno respeto del principio de subsidiariedad, para la protección y el uso sostenible del suelo y para la integración efectiva de la protección del suelo en todas las políticas pertinentes de la Unión; 45. +Pone de relieve que este marco común sobre el suelo debe abordar todas las amenazas principales al suelo, incluida la pérdida de biodiversidad del suelo, la pérdida de materia orgánica del suelo, la contaminación, la salinización, la acidificación, la desertificación, la erosión y el sellado del suelo; hace hincapié en la necesidad de incluir definiciones comunes, objetivos claros y un marco de seguimiento; apoya asimismo el establecimiento de un objetivo específico de descontaminación; 46. +Subraya que un suelo sano, también en lo que se refiere a su fertilidad y estructura, es crucial para el sector agrícola; señala el impacto negativo que las prácticas agrícolas y forestales no sostenibles, el cambio de uso de la tierra, las actividades de construcción, el sellado y las emisiones industriales, entre otros procesos, tienen sobre los suelos; resalta que deben aplicarse métodos de explotación forestal y agrícolas menos perjudiciales para los suelos; 47. +Solicita a la Comisión que revise la Directiva 2010/75/UE sobre las emisiones industriales (69) y la Directiva 2006/21/CE sobre la gestión de los residuos de industrias extractivas (70), a fin de tener más en cuenta la degradación del suelo a causa de las actividades industriales y mineras; recuerda su llamamiento en favor de un objetivo de valorización de materiales para suelos excavados (71); 48. +Insta a los Estados miembros a que no autoricen nuevas operaciones y detengan todas las operaciones en marcha de fracturación hidráulica en la Unión, sobre la base del principio de precaución y del principio de que deben tomarse medidas preventivas, teniendo en cuenta los riesgos y los efectos negativos climáticos, medioambientales y para la biodiversidad que conlleva la fracturación hidráulica para la extracción de hidrocarburos no convencionales; 49. +Recuerda que la Unión se ha comprometido a lograr la neutralidad de la degradación de las tierras (72) de aquí a 2030 en el marco de la Convención de las Naciones Unidas de Lucha contra la Desertificación (CLD), pero que es poco probable que se alcance este objetivo, como se concluye en el Informe Especial del TCE (73); lamenta que, a pesar de la amenaza que representa la desertificación para la biodiversidad, la fertilidad del suelo, la resiliencia natural de la tierra, la producción de alimentos o la calidad del agua, y a pesar de que trece Estados miembros hayan declarado que están afectados por la desertificación de conformidad con la CLD, la Comisión no esté abordando la cuestión eficazmente; pide a la Comisión, por lo tanto, que sea más ambiciosa y presente sin demora una estrategia a escala de la Unión sobre la desertificación y degradación del suelo; 50. +Observa que en la Unión la urbanización y las actividades de ocio representan el 13 % de todas las presiones declaradas sobre la naturaleza en general, y el 48 % de todas las presiones sobre el medio marino (74); destaca que las zonas urbanas verdes y las infraestructuras verdes pueden proporcionar servicios ecosistémicos en apoyo de la biodiversidad y contribuir al bienestar físico y mental de la población; 51. +Respalda la intención de la Comisión de crear una plataforma de la Unión para la ecologización de las ciudades; pide a la Comisión que establezca objetivos vinculantes específicos y ambiciosos en materia de biodiversidad urbana, soluciones basadas en la naturaleza y enfoques ecosistémicos, así como infraestructuras verdes, que beneficien tanto a los seres humanos como a las especies silvestres y contribuyan a los objetivos generales en materia de biodiversidad; destaca la +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Directiva 2010/75/UE del Parlamento Europeo y del Consejo, de 24 de noviembre de 2010, sobre las emisiones industriales (prevención y control integrados de la contaminación (DO L 334 de 17.12.2010, p. 17). +Directiva 2006/21/CE del Parlamento Europeo y del Consejo, de 15 de marzo de 2006, sobre la gestión de los residuos de industrias extractivas y por la que se modifica la Directiva 2004/35/CE — Declaración del Parlamento Europeo, del Consejo y de la Comisión (DO L 102 de 11.4.2006, p. 15). +Resolución del Parlamento Europeo, de 10 de febrero de 2021, sobre el nuevo Plan de acción para la economía circular (Textos Adoptados, P9_TA(2021)0040). +Las partes en la CLD han definido la neutralidad de la degradación de las tierras como: es una situación en que la cantidad y la calidad de los recursos de tierras necesarios para sustentar las funciones y los servicios de los ecosistemas e incrementar la seguridad alimentaria se mantienen estables o aumentan en los ecosistemas y las escalas temporales y espaciales de que se trate. +Informe Especial del TCE, de 18 de diciembre de 2018, titulado «La lucha contra la desertificación en la UE: una amenaza creciente contra la que se debe actuar más intensamente». +State of Nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018 (Estado de la naturaleza en la Unión Europea: resultados de los informes en el marco de las Directivas de protección de la naturaleza 2013-2018). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5d203863fca16f6d7fd5ba4ebc66b1bf65b74c6a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-45.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +8.2.2022 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +C 67/39 Miércoles 9 de junio de 2021 +necesidad de incluir medidas como un porcentaje mínimo de tejados verdes en los edificios nuevos, apoyar la agricultura urbana, incluido, cuando proceda, el uso de árboles frutales, garantizar que no se utilicen plaguicidas químicos y reducir el uso de fertilizantes en las zonas verdes urbanas de la Unión, e incrementar el número de espacios verdes en función del número de habitantes, al tiempo que se abordan las desigualdades en el acceso a los espacios verdes; pide, además, a la Comisión y a los Estados miembros que amplíen los corredores ecológicos terrestres y marítimos en las zonas urbanas, también mediante el desarrollo de una Red Transeuropea de Infraestructura Verde (RTE-V) vinculada a una Red Transeuropea de Espacios Naturales (RTE-N); Explotación directa de organismos 52. +Expresa su apoyo al objetivo para 2030 de destinar al menos el 25 % de las tierras agrícolas a la agricultura ecológica, que debe ampliarse a medio y largo plazo; celebra, además, el objetivo de garantizar que al menos el 10 % de las tierras agrícolas estén compuestas por elementos paisajísticos de gran diversidad, que debe aplicarse a un nivel adecuado con miras a dotar a los hábitats de conectividad ecológica entre los paisajes cultivados y dentro de ellos mismos; pone de relieve que ambos objetivos deben incorporarse a la legislación de la Unión y ser aplicados por cada Estado miembro, también en el marco de los planes estratégicos de la política agrícola común (PAC); 53. +Observa con gran preocupación que, según el informe del TCE sobre la biodiversidad en las tierras agrícolas, el número y la variedad de especies en las tierras agrícolas de la Unión se han ido reduciendo de manera continua; lamenta que la Estrategia de la Unión sobre la biodiversidad hasta 2020 no estableciese objetivos cuantificables ni acciones para la agricultura, lo que dificulta la evaluación de los avances; recuerda que el seguimiento del gasto de la PAC en biodiversidad ha sido poco fiable y que ha habido una falta de coordinación entre las políticas y estrategias de la Unión, lo que se traduce en que no aborden el declive de la diversidad genética (75); pide a la Comisión que siga las recomendaciones del TCE sobre biodiversidad agrícola y que se base en las lecciones extraídas de la Estrategia sobre la biodiversidad de aquí a 2030 (76); 54. +Destaca que la biodiversidad es crucial para salvaguardar la seguridad alimentaria en la Unión; subraya el importante papel que desempeña el sector agrícola de la Unión en la producción de alimentos sanos, seguros y asequibles; hace hincapié en que los agricultores desempeñan un papel clave en el éxito de esta Estrategia y en que esta debería estar en consonancia con las medidas, los objetivos y las metas de la estrategia «de la granja a la mesa»; 55. +Considera imperativo que la agricultura de la Unión se transforme para hacerla sostenible y garantizar unas normas estrictas de bienestar animal, en consonancia con las transiciones ecológica y climática, con un uso mínimo de insumos fósiles y químicos y tratamientos antibióticos; resalta que la agricultura debe contribuir a proteger y recuperar la biodiversidad; 56. +Considera imperativo, habida cuenta de las posibles repercusiones socioeconómicas, que los agricultores reciban ayuda, incluido apoyo económico, y formación en relación con la transición hacia unos sistemas agrícolas sostenibles con el fin de promover las prácticas agroecológicas y otras prácticas sostenibles innovadoras; destaca, por tanto, la importancia de garantizar un apoyo financiero bien definido y suficiente, también en virtud del marco financiero plurianual, al objeto de contribuir a la consecución de estos objetivos, y pide, a este respecto, a los Estados miembros que utilicen los planes estratégicos de la PAC y sus componentes verdes para estos fines, desarrollando al mismo tiempo soluciones beneficiosas para todos en aras de la protección de la biodiversidad; 57. +Pide a la Comisión que elabore una estrategia de apoyo a las cadenas de valor locales en la consecución de los objetivos propuestos y subraya que las pequeñas empresas agrícolas precisan un apoyo específico a fin de contribuir a la estrategia; 58. +Acoge con satisfacción el reconocimiento de la agricultura ecológica como uno de los elementos importantes en el camino de la Unión hacia unos sistemas alimentarios más sostenibles, concretamente en lo que respecta a las consideraciones relativas a la biodiversidad, y en la consecución de los objetivos de política pública para el desarrollo económico, el empleo rural, la protección del medio ambiente y la acción por el clima; destaca la importancia del Plan de acción europeo para la agricultura ecológica a la hora de potenciar la adopción de la agricultura ecológica; 59. +Subraya que el desarrollo de la producción de alimentos ecológicos debe ir acompañado de avances impulsados por el mercado y en la cadena de suministro, así como de medidas que estimulen la demanda de alimentos ecológicos, en particular mediante la contratación pública y una amplia variedad de medidas de promoción, investigación, innovación, formación y transferencia de conocimientos científicos, con el fin de apoyar la estabilidad del mercado de los productos ecológicos y la remuneración justa de los agricultores y de promover medidas de apoyo en favor de los jóvenes agricultores +(75) (76) +Informe Especial del TCE, de 5 de junio de 2020, titulado «Biodiversidad agrícola: la contribución de la PAC no ha frenado el declive». +Ídem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2ebe14443dd4b312503d585695acd8e3fb625cd9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.es.p-50.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +C 67/44 +ES +Diario Oficial de la Unión Europea +8.2.2022 +Miércoles 9 de junio de 2021 +97. +Subraya la importancia de unos ecosistemas forestales resilientes y sanos, incluida la fauna y la flora, a la hora de mantener y mejorar la prestación de los múltiples servicios ecosistémicos que ofrecen los bosques, como biodiversidad, aire limpio, agua, suelo sano y materias primas madereras y no madereras; señala que el logro de los objetivos de la Unión en materia de medio ambiente, clima y biodiversidad nunca será posible sin unos bosques y una silvicultura multifuncionales, sanos y gestionados de manera sostenible y adoptando una perspectiva a largo plazo; 98. +Señala la necesidad de desarrollar un enfoque coherente para combinar la protección de la biodiversidad y la protección del clima con un sector forestal próspero y una bioeconomía sostenible; 99. +Reconoce el papel que desempeña la utilización de la madera procedente de bosques gestionados de manera sostenible y productos de madera para contribuir a la transición hacia una economía neutra en emisiones de CO2 y al desarrollo de la bioeconomía circular; 100. +Subraya la necesidad de revisar las normas de la Unión sobre el uso de la biomasa para la producción de energía y armonizarlas con respecto de los objetivos de la Estrategia sobre la biodiversidad de aquí a 2030 y la Ley Europea del Clima, en particular como parte de la Directiva sobre fuentes de energía renovables y los actos delegados en el marco del Reglamento sobre la taxonomía; 101. +Acoge con satisfacción el compromiso de plantar al menos 3 000 millones de árboles más en la Unión; destaca que las iniciativas de la Unión en materia de plantación de árboles deben basarse en principios ecológicos claros, la proforestación, la reforestación sostenible, la ecologización de las zonas urbanas y periurbanas, la recuperación, la mejora de la conectividad y la agrosilvicultura, de conformidad con los últimos conocimientos científicos; pide a la Comisión que vele por que estas iniciativas se lleven a cabo únicamente de manera compatible con los objetivos en materia de biodiversidad y con vistas a su consecución, velando por que esta plantación no sustituya los bosques antiguos y ricos en biodiversidad existentes, y contribuyendo a garantizar que los bosques sean resilientes, mixtos y sanos; 102. +Recuerda sus posiciones especificadas en su Resolución sobre un marco jurídico de la Unión para detener e invertir la deforestación mundial impulsada por la Unión; pide a la Comisión que presente urgentemente una propuesta de marco jurídico de la Unión basado en la diligencia debida obligatoria que garantice que las cadenas de valor sean sostenibles y que los productos o mercancías comercializados en la Unión no hayan sido consecuencia de la deforestación, degradación forestal, conversión o degradación de ecosistemas o violaciones de los derechos humanos, ni conlleven dichos fenómenos; señala que ese marco jurídico de la Unión debería extenderse para abarcar los ecosistemas con elevadas reservas de carbono y ricos en biodiversidad distintos de los bosques, como los ecosistemas marinos y costeros, humedales, turberas y sabanas, a fin de evitar que las presiones se desplacen a esos paisajes; 103. +Pide a la Comisión que estudie la posibilidad de crear un marco jurídico, principalmente en el seno de la Organización Mundial del Comercio (OMC), que permita prohibir el comercio de determinadas materias primas, productos y servicios que ponen en peligro la biodiversidad; 104. +Subraya que la huella medioambiental de la producción y el consumo de la Unión debe reducirse urgentemente para permanecer dentro de los límites del planeta; pide a la Comisión que proponga objetivos vinculantes de la Unión para 2030 a fin de reducir significativamente las huellas material y de consumo de la Unión y situarlas dentro de los límites del planeta de aquí a 2050 (84); respalda que la Comisión adopte un enfoque basado en el ciclo de vida para medir la huella medioambiental de los productos y las organizaciones; considera que es necesario reducir la producción y el uso del plástico; estima que las actividades económicas que afectan a los ecosistemas y su biodiversidad, y los explotan, deben incorporar todas las salvaguardias posibles para mitigar su impacto negativo en estos ecosistemas; Cambio climático 105. +Expresa su preocupación ante el hecho de que la mayoría de las variedades de especies terrestres, al igual que las especies marinas, disminuirán significativamente en un escenario de calentamiento global con un aumento de 1,5 a 2 oC y que estos aumentos de temperatura se superarán con toda probabilidad con la trayectoria actual; reitera, por lo tanto, la necesidad de potenciar significativamente la ambición de la Unión, dando prioridad a las soluciones basadas en la naturaleza y a los enfoques ecosistémicos a la hora de cumplir los objetivos de mitigación del cambio climático y en las estrategias de adaptación al mismo, así como de aumentar la protección de los sumideros naturales de carbono, terrestres y marinos, en la Unión como medida complementaria a la reducción de las emisiones de gases de efecto invernadero; 106. +Pide a la Comisión que evalúe el impacto del cambio climático en la abundancia y la distribución geográfica de las especies, que tenga en cuenta esta evaluación a la hora de aplicar la Estrategia de la UE sobre la biodiversidad de aquí a 2030 y que ayude a los Estados miembros a incorporar los resultados a sus políticas nacionales y a los futuros informes en el marco de las directivas sobre protección de la naturaleza; +(84) +Resolución sobre el nuevo Plan de acción para la economía circular. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7d6aded139fae03ee8da1c98d43f55a3a33f65a7 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-205.txt @@ -0,0 +1,24 @@ +8.2.2022 +ET +Euroopa Liidu Teataja +C 67/199 Neljapäev, 10. juuni 2021 +Artikkel 5 Ombudsmanile teabe andmine 1. +Käesoleva artikli kohaldamisel sisaldab mõiste „teabe andmine“ kõiki füüsilisi ja elektroonilisi vahendeid, mis võimaldavad ombudsmanil ja tema sekretariaadil juurdepääsu teabele, sealhulgas dokumentidele, olenemata nende vormist. +2. „ELi salastatud teave“ on teave või materjal, mis on tähistatud ELi salastusmärkega ja mille loata avaldamine võib eri määral kahjustada liidu või ühe või mitme liikmesriigi huve. 3. +Käesolevas artiklis sätestatud tingimustel annavad liidu institutsioonid, organid ja asutused ning liikmesriikide pädevad asutused ombudsmani taotlusel või omal algatusel ning põhjendamatu viivituseta ombudsmanile mis tahes teabe, mida ta on uurimise eesmärgil taotlenud. +4. +Ombudsmanile antakse ELi salastatud teavet järgmiste põhimõtete ja tingimuste kohaselt: +a) ELi salastatud teavet andev liidu institutsioon, organ või asutus peab olema asjakohased sisemenetlused lõpule viinud ja kui teave pärineb kolmandalt isikult, peab viimane olema andnud eelnevalt oma kirjaliku nõusoleku; b) ombudsmani teadmisvajadus peab olema kindlaks tehtud; c) peab olema tagatud, et juurdepääs CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL või kõrgemal tasemel salastatud teabele antakse üksnes isikutele, kellel on juurdepääsuluba asjaomasele julgeolekutasemele kooskõlas riigisisese õigusega ja pädeva julgeolekuasutuse loal. 5. +ELi salastatud teabe andmiseks hindab asjaomane liidu institutsioon, organ või asutus, kas ombudsman on tulemuslikult kehtestanud sisejulgeolekueeskirjad ning füüsilised ja menetluslikud meetmed, et kaitsta ELi salastatud teavet. +Selleks võivad ombudsman ning liidu institutsioon, organ või asutus sõlmida ka kokkuleppe, millega sätestatakse ELi salastatud teabe andmist reguleeriv üldine raamistik. 6. +Lõigete 4 ja 5 kohaselt võimaldatakse juurdepääs ELi salastatud teabele asjaomase liidu institutsiooni, organi või asutuse ruumides, kui ombudsmaniga ei ole teisiti kokku lepitud. 7. +Ilma et see piiraks lõike 3 kohaldamist, võivad liikmesriikide pädevad asutused keelduda ombudsmanile andmast teavet, mis on hõlmatud salastatud teabe kaitset käsitlevate riigisiseste õigusaktidega või selle edastamist takistavate sätetega. +Sellest hoolimata võib asjaomane liikmesriik anda ombudsmanile sellist teavet vastavalt oma pädeva asutuse kehtestatud tingimustele. 8. +Kui liidu institutsioonid, organid või asutused ning liikmesriikide asutused kavatsevad ombudsmanile edastada ELi salastatud teavet või muud üldsusele kättesaamatut teavet, teavitavad nad sellest eelnevalt ombudsmani. +Ombudsman peab tagama, et selline teave on piisavalt kaitstud ja eelkõige ei tohi ta seda avalda kaebuse esitajale ega üldsusele ilma liidu institutsiooni, organi või asutuse või asjaomase liikmesriigi pädeva asutuse eelneva nõusolekuta. +ELi salastatud teabe puhul antakse nõusolek kirjalikult. 9. +Liidu institutsioonid, organid ja asutused, kes keelduvad andmast juurdepääsu ELi salastatud teabele, esitavad ombudsmanile kirjaliku põhjenduse märkides vähemalt keeldumise põhjused. +10. +Ombudsman säilitab lõikes 8 osutatud teavet ainult kuni uurimise lõpetamiseni. +’ +Ombudsman võib taotleda liidu institutsioonilt, organilt või asutuselt või liikmesriigilt sellise teabe säilitamist vähemalt viie aasta jooksul. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..92a06d595d14a2b79b4054c9d8c037c98c9c2b0b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +ET +Euroopa Liidu Teataja +8.2.2022 +Kolmapäev, 9. juuni 2021 +D. +arvestades, et 2021. aasta on elurikkuse seisukohast määrava tähtsusega, ning arvestades, et COP 15 peaks olema elurikkuse jaoks sama oluline hetk, nagu seda oli Pariisi kokkulepe; arvestades, et ÜRO kliimamuutuste raamkonventsiooni COP 15 ja COP 26 pakuvad ainulaadset võimalust, et minna reageerivalt mudelilt üle ennetavale ettevaatusabinõudega mudelile ning teha vajalikud murrangulised muudatused; +E. +arvestades, et ELi elurikkuse strateegia aastani 2030 on üks olulisemaid Euroopa rohelise kokkuleppe algatusi; arvestades, et ELi elurikkuse strateegia aastani 2030 ning strateegia „Talust taldrikule“ kujundavad koos muude poliitikavaldkondadega muutuseid, et kaitsta loodust ning säilitada elupaiku ja liike; +F. +arvestades, et olemasolevatest tõenditest nähtub, et elurikkuse kadumise praeguste suundumuste peatamiseks ja ümberpööramiseks ei ole veel liiga hilja (18); arvestades, et selleks on vaja märkimisväärseid muutusi; +G. +arvestades, et inimesed on osa loodusest ja et loodus on väärtus omaette; arvestades, et elurikkus on maailmapärandi lahutamatu osa; +H. +arvestades, et liikide väljasuremine on pöördumatu, et see seab ohtu ökosüsteemid ja ökosüsteemi teenuste pakkumise ning ohustab inimeste heaolu ja ellujäämist; arvestades, et Rahvusvaheline Looduskaitse Liit (IUCN) on ainuüksi viimase kümnendi jooksul kuulutanud väljasurnuks 160 liiki; +I. +arvestades, et IPBESi prognooside kohaselt on 2050. aastaks oluliselt muudetud 90 % maast ja et IPBESi andmetel on juba praegu oluliselt muudetud 75 % maast; arvestades, et 85 % märgaladest on juba kadunud; +J. +arvestades, et elurikkus on väga oluline toiduga kindlustatuse, inimeste heaolu ja arengu jaoks kogu maailmas; +K. +arvestades, et EL peab haarama kinni võimalustest rakendada COVID-19 pandeemia käigus saadud õppetunde oma poliitikas ja eesmärkides; +L. +arvestades, et 70 % uutest haigustest ja pandeemiatest on loomse päritoluga (19); arvestades, et COVID-19 pandeemia on näidanud, et elurikkust survestav tegevus võib viia selleni, et suureneb oht inimeste ja loomade tervisele; +M. +arvestades, et looduslike elupaikade hävitamine ja looduslike liikidega kauplemine on viinud inimeste ja looduslike liikide vaheliste kokkupuudete sagenemiseni, mis mõjutab olulisel määral ka viirushaiguste teket ja levikut (20); +N. +arvestades, et elurikkus mõjub inimtervisele positiivselt; arvestades, et kuni 80 % inimtervishoius kasutatavatest ravimitest on looduslikku päritolu (21); +O. +arvestades, et ELis on rohkem kaitsealasid kui üheski teises maailma piirkonnas (22); arvestades, et praegune õiguslikult kaitstud alade, sealhulgas range kaitse all olevate alade võrgustik ei ole siiski piisav, et elurikkust kaitsta (23); +(18) (19) +Maailma bioloogilise mitmekesisuse viies ülevaade. +Daszak, P. et al., „Workshop Report on Biodiversity and Pandemics“ (Seminariaruanne elurikkuse ja pandeemia kohta), valitsustevaheline bioloogilist mitmekesisust ja ökosüsteemi teenuseid käsitlev teaduslik-poliitiline foorum, Bonn, 2020. Ibid. +Durant, O., „Natural Medicine: Past to Present“ (Loodusravi: minevikust tänapäevani), University College of London, London, 2018. +Euroopa Keskkonnaameti 23. novembri 2020. aasta aruanne „An introduction to Europe’s Protected Areas“ (Euroopa kaitsealade tutvustus). +„Management effectiveness in the EU’s Natura 2000 network of protected areas“ (ELi Natura 2000 kaitsealade võrgustiku majandamise tõhusus). +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5e8fc168cf310dee73a64f730f947ea6fbcf7adb --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-37.txt @@ -0,0 +1,24 @@ +8.2.2022 +ET +Euroopa Liidu Teataja +C 67/31 Kolmapäev, 9. juuni 2021 +AN. arvestades, et metsad ja kogu metsapõhine väärtusahel on väga olulised ringluspõhise biomajanduse edasiarenda­ miseks, kuna nad annavad töökohti, tagavad majandusliku heaolu maa- ja linnapiirkondades, aitavad kliimamuutusi leevendada ja nendega kohaneda, toovad tervisekasu, kaitsevad elurikkust ning mägi-, saare- ja maapiirkondade tulevikuväljavaateid ja tõkestavad kõrbestumist; +AO. +arvestades, et metsad katavad 43 % ELi maismaapinnast ja on koduks 80 %-le maismaal elavatest liikidest (36); arvestades, et metsandustegevus on suuruselt teine liike mõjutav survetegurite kategooria (37), mis mõjutab eelkõige lülijalgseid, imetajaid ja soonteta taimi; arvestades, et paljude metsast sõltuvate liikide kohta on teatatud, et neid mõjutavad negatiivselt surnud, surevate ja vanade puude eemaldamine (38), põlismetsade osakaalu vähendamine ja teatavad metsamajandamise meetodid, nagu lageraie; +AP. arvestades, et metsades asub enam kui 75 % maailma maismaa elurikkusest (39); arvestades, et parlament on teinud komisjonile soovitusi ELi õigusraamistiku kohta ELi põhjustatava ülemaailmse raadamise peatamiseks ja tagasipööramiseks ning metsade ja ökosüsteemide seisundi halvenemise peatamiseks ja tagasipööramiseks (40); +AQ. +arvestades, et hea keskkonnaseisund ja terved ökosüsteemid on kliimamuutustega võitlemisel väga olulised, sest ökosüsteemidel on kliimamuutuse mõju leevendamisel ja nendega kohanemisel tähtis roll; arvestades, et kliimamuutused mõjutavad elurikkust, sest klimaatilised muutujad määravad suuresti ära liikide geograafilise leviala; arvestades, et piirkondades, kus kliima ei ole enam sobiv, muudavad mõned liigid oma geograafilist leviala ja teised surevad selles kohas välja; +AR. arvestades, et looduspõhistel lahendustel ja ökosüsteemidel põhinevatel lähenemisviisidel on potentsiaal luua kolme Rio konventsiooni vahele tugev poliitiline seos, käsitledes kliimamuutusi ja elurikkuse kadumist sidusalt; +AS. arvestades, et IPBESi andmetel on saaste üks viiest elurikkuse kadumise põhjusest; arvestades, et hinnanguliselt on olemas kindlad andmed umbes 500 kemikaali kohta, ning arvestades, et 2019. aasta aprilli seisuga pidas Euroopa Kemikaaliamet 450 ainet piisavalt reguleerituks; arvestades, et veel umbes 10 000 ainega kaasnevaid ohte peetakse üpris hästi kirjeldatuks, samas kui piiratud mahus ohualast teavet on olemas umbes 20 000 aine kohta; arvestades, et suurema osa ainetega kaasnevate ohtude või kokkupuuteriski kohta ei ole peaaegu mingit teavet – selliseid aineid on umbes 70 000; arvestades, et märkimisväärsed puudujäägid teadmistes kõigi kemikaalide mõju kohta elurikkusele ja keskkonnale tuleb kiiresti likvideerida; +AT. arvestades, et valgussaaste muudab inimeste, loomade ja taimede loomulikku öist valgustaset, avaldades sellega negatiivset mõju elurikkusele, näiteks viies tasakaalust välja loomade rände, öise ja sigimistegevuse ning põhjustades samuti niisuguste putukate ja tolmeldajate kadumist, keda neile surmavalt mõjuv kunstlik valgus ligi meelitab; +AU. +arvestades, et Teadusuuringute Ühiskeskuse 2020. aasta aruande (41) kohaselt on invasiivsed võõrliigid olemas nüüd kõigis ökosüsteemides ning ohustavad eelkõige linnade ökosüsteeme ja rohumaid; +AV. +arvestades, et elurikkuse ja ökosüsteemide praegused negatiivsed suundumused õõnestavad edusamme nii kestliku arengu keskkonnaeesmärkide saavutamisel kui ka vaesuse, nälja, tervise, vee, linnade ja kliimaga seonduvate +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Euroopa Parlamendi 9. detsembri 2020. aasta artikkel „Säästev metsandus: parlament tahab raadamise peatada“. +Komisjoni 15. oktoobri 2020. aasta aruanne „Looduse seisund Euroopa Liidus. +Aruanne linnudirektiivi ja elupaikade direktiiviga kaitstud liikide ja elupaigatüüpide kaitsestaatuse ja suundumuste kohta ajavahemikul 2013–2018“ (COM(2020)0635). Ibid. +FAO ja ÜRO Keskkonnaprogrammi 22. mai 2020. aasta aruanne „The State of the World’s Forests – Forests, biodiversity and people“ (Maailma metsade olukord – metsad, elurikkus ja inimesed). +Resolutsioon soovitustega komisjonile ELi õigusraamistiku kohta ELi põhjustatava ülemaailmse raadamise peatamiseks ja tagasipööramiseks. +Komisjoni Teadusuuringute Ühiskeskuse Science for Policy (Teadus poliitika jaoks) 13. oktoobri 2020. aasta aruanne „Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment“ (lisa) (Ökosüsteemide ja nende teenuste kaardistamine ja hindamine: ELi ökosüsteemide hinnang) ning komisjoni keskkonna peadirektoraadi algatus BEST (vabatahtlik kava elurikkuse ja ökosüsteemiteenuste jaoks ELi äärepoolseimates piirkondades ning ülemerepiirkondades ja -territooriumitel). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..333af958e2680a14f0e03a8d1d6b156c46ed8b37 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-44.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 67/38 +ET +Euroopa Liidu Teataja +8.2.2022 +Kolmapäev, 9. juuni 2021 +Muutused maa ja mere kasutamises 44. rõhutab, et mulla elurikkus osutab elutähtsaid ökosüsteemi teenuseid ja leevendab kliimamuutuste mõju, mistõttu on see üks kõige olulisemaid maapealsete süsiniku sidujate elemente; juhib murega tähelepanu suurenevale mulla degradeerumisele ja konkreetsete ELi õigusaktide puudumisele selle teema kohta; tunnistab, et erinevates õigusaktides on mõned sätted, mis aitavad mullakaitsele kaudselt kaasa, kuid on seisukohal, et see on toonud ELis kaasa osalise kaitse ja väga killustatud juhtimise; palub seega komisjonil esitada täielikult subsidiaarsuse põhimõtet järgides seadusandliku ettepaneku ühise raamistiku loomiseks mulla kaitsmiseks ja säästlikuks kasutamiseks ning selle kaitse tõhusaks lõimiseks kõigisse asjakohastesse ELi poliitikatesse; 45. rõhutab, et sellises ühises mullaraamistikus tuleks käsitleda kõiki peamisi mullaga seonduvaid ohte, sealhulgas mulla elurikkuse kadumine, mulla orgaanilise ainese kadumine, saastumine, sooldumine, hapestumine, kõrbestumine, erosioon ja pinnase katmine; rõhutab vajadust lisada sellesse ühised mõisted, selged eesmärgid ja seireraamistik; toetab samuti konkreetse saastest puhastamise eesmärgi sätestamist; 46. rõhutab, et põllumajandussektori jaoks on väga oluline heas seisundis olev muld, sealhulgas mulla viljakus ja struktuur; toob välja negatiivse mõju, mida avaldavad mullale muu hulgas jätkusuutmatu põllumajandus ja metsandus, maakasutuse muutumine, ehitustegevus, katmine ja tööstusheited; rõhutab, et kasutusele tuleks võtta raietööde ja põllumajanduse meetodid, mis kahjustavad mulda vähem; 47. kutsub komisjoni üles vaatama läbi direktiiv 2010/75/EL (69) tööstusheidete kohta ning direktiiv 2006/21/EÜ (70) kaevandustööstuse jäätmete käitlemise kohta, et käsitleda paremini tööstusest ja kaevandamisest tingitud pinnase degradeerumist; tuletab meelde oma üleskutset väljakaevatud pinnast käsitleva materjali taaskasutamise eesmärgi kehtestamiseks (71); 48. nõuab tungivalt, lähtudes ettevaatusprintsiibist ja ennetavate meetmete võtmise põhimõttest ning võttes arvesse ebatraditsiooniliste süsivesinike kaevandamiseks kasutatava hüdrofrakkimisega seotud riske ja selle negatiivset mõju kliimale, keskkonnale ja bioloogilisele mitmekesisusele, et ELis ei lubataks ühtegi uut hüdrofrakkimise tegevust ja peatataks kogu käimasolev tegevus; 49. tuletab meelde, et EL on võtnud endale ÜRO kõrbestumise tõkestamise konventsiooniga (UNCCD) kohustuse saavutada 2030. aastaks olukord, kus pinnase seisund enam ei halvene (72), kuid Euroopa Kontrollikoja eriaruandes (73) järeldati, et tõenäoliselt seda eesmärki ei saavutata; avaldab kahetsust, et hoolimata ohust, mida kõrbestumine kujutab elurikkusele, mulla viljakusele, maa loomulikule vastupanuvõimele, toidu tootmisele ja vee kvaliteedile, ning hoolimata asjaolust, et 13 liikmesriiki on ÜRO kõrbestumise tõkestamise konventsiooni raames kinnitanud, et neid mõjutab kõrbestumine, ei tegele komisjon probleemi tõhusa lahendamisega; kutsub seetõttu komisjoni üles olema ambitsioonikam ja esitama viivitamatult kõrbestumist ja pinnase halvenemist käsitleva ELi tasandi strateegia; 50. märgib, et ELis moodustavad linnastumine ja vaba aja veetmine 13 % kõigist loodust mõjutavatest surveteguritest ning 48 % kõigist merele avalduvatest surveteguritest (74); rõhutab, et linnade rohealad ja roheline taristu võivad pakkuda elurikkuse toetamiseks ökosüsteemi teenuseid ning toetada elanikkonna füüsilist ja vaimset heaolu; 51. toetab komisjoni kavatsust luua ELi platvorm linnade haljastamiseks; palub komisjonil seada konkreetsed ambitsioonikad siduvad eesmärgid linnade elurikkuse, looduspõhiste lahenduste ja ökosüsteemipõhiste lähenemiste ning rohelise taristu jaoks, mis tooks kasu nii inimestele kui ka metsloomadele ja toetaks üldisi elurikkuse eesmärke; rõhutab +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Euroopa Parlamendi ja nõukogu 24. novembri 2010. aasta direktiiv 2010/75/EL, tööstusheidete kohta (saastuse kompleksne vältimine ja kontroll) (ELT L 334, 17.12.2010, lk 17). +Euroopa Parlamendi ja nõukogu 15. märtsi 2006. aasta direktiiv 2006/21/EÜ, kaevandustööstuse jäätmete käitlemise ja direktiivi 2004/35/EÜ muutmise kohta – Euroopa Parlamendi, nõukogu ja komisjoni avaldus (ELT L 102, 11.4.2006, lk 15). +Euroopa Parlamendi 10. veebruari 2021. aasta resolutsioon uue ringmajanduse tegevuskava kohta (vastuvõetud tekstid, P9_TA(2021)0040). +ÜRO kõrbestumise tõkestamise konventsiooni osalised on määratlenud olukorra, kus pinnase seisund enam ei halvene, järgmiselt: olukord, kus ökosüsteemi funktsioonide ja teenuste toetamiseks ning toiduga kindlustatuse jaoks vajalike maaressursside kogus ja kvaliteet on stabiilne või kasvab täpsustatud ajalisel ja ruumilisel skaalal ja ökosüsteemides. +Euroopa Kontrollikoja 18. detsembri 2018. aasta eriaruanne „Kõrbestumine ELis: kasvav oht, mille tõkestamiseks tuleb rohkem tegutseda“. +„State of nature in the EU – Results from reporting under the nature directives 2013–2018“ (Looduse olukord ELis. +Loodusdirektiivide kohase aruandluse tulemused 2013–2018). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ff2d6483815ba155a80f37e495b40cf86073cc56 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-45.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +8.2.2022 +ET +Euroopa Liidu Teataja +C 67/39 Kolmapäev, 9. juuni 2021 +vajadust lisada sellised meetmed nagu murukatuste minimaalne osakaal uutes hoonetes, linnapõllumajanduse toetamine, sealhulgas vajaduse korral viljapuude kasutamine, keemiliste pestitsiidide kasutamata jätmise tagamine ja väetiste kasutamise vähendamine ELi linnade haljasaladel ning haljasalade arvu suurendamine elanike arvu järgi, pöörates tähelepanu ka ebavõrdsusele haljasaladele juurdepääsu puhul; kutsub komisjoni ja liikmesriike lisaks laiendama linaaladel maismaa- ja merealade ökoloogilisi koridore, töötades sealhulgas välja rohelise taristu üleeuroopalise võrgu (TEN-G), mis on ühendatud üleeuroopalise loodusvõrgustikuga (TEN-N); +Organismide otsene kasutamine 52. väljendab oma toetust 2030. aasta eesmärkidele viia vähemalt 25 % põllumajandusmaast mahepõllumajandusliku juhtimise alla, mis peaks keskpikas kuni pikas perspektiivis kasvama; väljendab lisaks suurt heameelt eesmärgi üle tagada, et vähemalt 10 % põllumajandusmaast koosneks mitmekesistest maastikuelementidest, mida tuleks rakendada asjakohasel tasandil, et luua põllumajandusmaastikul ja selle vahel asuvate elupaikade vahel ökoloogiline ühendus; rõhutab, et mõlemad eesmärgid tuleks lisada ELi õigusaktidesse ning liikmesriigid peaksid neid rakendama, samuti tuleks need lisada ÜPP strateegiakavadesse; 53. märgib väga murelikult, et Euroopa Kontrollikoja põllumajandusmaa bioloogilist mitmekesisust käsitleva aruande kohaselt on ELis põllumajandusmaal liikide arv ja mitmekesisus pidevalt vähenenud; peab kahetsusväärseks asjaolu, et ELi elurikkuse strateegias aastani 2020 ei seatud põllumajandusele mõõdetavaid eesmärke ja meetmeid, mis teeb edusammude hindamise keeruliseks; tuletab meelde, et ÜPP elurikkusega seotud kulutuste jälgimine ei ole olnud usaldusväärne ning ELi poliitika ja strateegiad ei ole omavahel kooskõlastatud, mille üks tagajärg on see, et need ei käsitle geneetilise mitmekesisuse vähenemist (75); kutsub komisjoni üles järgima Euroopa Kontrollikoja soovitusi põllumajandusmaa bioloogilise mitmekesisuse kohta ja tuginema ELi elurikkuse strateegia aastani 2030 koostamisel saadud õppetundidele (76); 54. rõhutab, et bioloogiline mitmekesisus on väga oluline toiduga kindlustatuse jaoks ELis; toonitab ELi põllumajandussektori olulist rolli tervislike, ohutute ja taskukohaste toiduainete tootmisel; rõhutab, et põllumajandus­ tootjatel on selle strateegia edus keskne roll ning et see strateegia tuleks viia kooskõlla strateegia „Talust taldrikule“ meetmete, eesmärkide ja sihtidega; 55. on seisukohal, et ELi põllumajanduse muutmine on hädavajalik, et see oleks jätkusuutlik ja et tagatud oleks kõrged loomade heaolu standardid, mis on kooskõlas ökoloogilise ja kliimaüleminekuga, minimeerides fossiilsete ja keemiliste ainete kasutamist ja antibiootikumiravi; rõhutab, et põllumajandus peaks panustama elurikkuse kaitsesse ja taastamisse; 56. peab potentsiaalseid sotsiaalmajanduslikke mõjusid silmas pidades hädavajalikuks, et põllumajandustootjad saaksid toetust, sealhulgas majanduslikku toetust ja koolitust jätkusuutlikele põllumajandussüsteemidele üleminekuks, et edendada agroökoloogilisi ja muid uuenduslikke jätkusuutlikke tavasid; rõhutab seega, kui oluline on tagada nende eesmärkideni jõudmiseks täpselt määratletud ja piisav rahaline toetus, sealhulgas mitmeaastase finantsraamistiku alusel, ning palub sellega seoses kasutada liikmesriikidel nimetatud eesmärkide täitmiseks ÜPP strateegiakavasid ja selle keskkonnasäästlikke komponente, töötades samas välja kõigile kasulikke lahendusi elurikkuse kaitsmiseks; 57. palub komisjonil töötada eesmärkideni jõudmiseks välja strateegia kohalike väärtusahelate toetamiseks ning rõhutab, et väikesed põllumajandusettevõtted vajavad strateegiale panustamisel konkreetset tuge; 58. väljendab heameelt, et mahepõllumajandust on tunnustatud ühe olulise elemendina ELi teekonnal kestlikumate toidusüsteemide suunas, nimelt seoses elurikkusega seotud muredega, ning avaliku poliitika eesmärkide saavutamisel majandusarengu, maapiirkondade tööhõive, keskkonnakaitse ja kliimameetmete valdkonnas; rõhutab mahepõllumajanduse Euroopa tegevuskava tähtsust mahepõllumajanduse kasutuselevõtu suurendamisel; 59. toonitab, et mahepõllumajandusliku toidu tootmisega peavad kaasnema turupõhised ja tarneahela arengud ning meetmed, mis stimuleerivad nõudlust mahepõllumajandusliku toidu järele, sealhulgas riigihangete ja mitmesuguste müügiedendusmeetmete, teadusuuringute, innovatsiooni, koolituse ja teaduslike teadmiste siirde kaudu, mille eesmärk on toetada mahepõllumajanduslike toodete turu stabiilsust ja põllumajandustootjate õiglast tasustamist ning edendada noori +(75) (76) +Euroopa Kontrollikoja 5. juuni 2020. aasta eriaruanne „Põllumajandusmaa bioloogiline mitmekesisus: ÜPP ei ole aidanud vähenemist peatada“. +Idem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..22ae9c74fc26009d7a8cc2b83a135c9054d49a53 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.et.p-50.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +C 67/44 +ET +Euroopa Liidu Teataja +8.2.2022 +Kolmapäev, 9. juuni 2021 +97. rõhutab vastupanuvõimeliste ja heas seisundis metsa ökosüsteemide, sealhulgas loomastiku ja taimestiku tähtsust metsade pakutavate mitmete selliste ökosüsteemi teenustega varustamise säilitamisel ja tõhustamisel, nagu elurikkus, puhas õhk ja vesi, heas seisundis pinnas ja puit ning muud toorained; juhib tähelepanu asjaolule, et ELi keskkonna-, kliima- ja elurikkuse alaste eesmärkide saavutamine ei ole võimalik ilma mitmeotstarbeliste, heas seisundis ja säästvalt majandatud metsade ja metsanduseta, mille puhul rakendatakse pikka perspektiivi; 98. juhib tähelepanu vajadusele töötada välja ühtne lähenemisviis elurikkuse kaitse ja kliimakaitse ühendamisele edukas metsandussektoris ja kestlikus biomajanduses; 99. tunnistab, et säästvalt majandatud metsadest saadud puidu ja puittoodete kasutamine aitab liikuda CO2-neutraalse majanduse suunas ja arendada ringbiomajandust; 100. rõhutab vajadust vaadata läbi ja viia energia tootmiseks biomassi kasutamist käsitlevad ELi reeglid vastavusse ELi elurikkuse strateegiaga aastani 2030 ja Euroopa kliimaseaduse eesmärkidega, eelkõige taastuvenergia direktiivi ja taksonoomia määruse kohaste delegeeritud õigusaktide raames; 101. väljendab heameelt kohustuse üle istutada ELis veel vähemalt kolm miljardit puud; rõhutab, et ELi puude istutamise algatused peaksid kooskõlas uusimate teaduslike teadmistega põhinema selgetel ökoloogilistel põhimõtetel, püsimetsasta­ misel, jätkusuutlikul metsauuendusel, linna- ja linnalähedaste alade haljastamisel, taastamisel, ühenduvuse ja agrometsanduse edendamisel; kutsub komisjoni üles tagama, et neid algatusi viiakse ellu ainult viisil, mis on kooskõlas elurikkuse eesmärkidega ja mis soodustab nende saavutamist, veendudes, et istutamisega ei asendata vanu metsi ega suure elurikkusega metsasid ning aidatakse kaasa segametsade vastupidavuse ja hea seisundi saavutamisele; 102. tuletab meelde seisukohtasid, mille parlament esitas oma resolutsioonis ELi õigusraamistiku kohta ELi põhjustatava ülemaailmse raadamise peatamiseks ja tagasipööramiseks; kutsub komisjoni üles esitama viivitamata ettepanek ELi õigusraamistiku kohta, mis põhineb kohustuslikul hoolsuskohustusel, mis tagab, et väärtusahelad on jätkusuutlikud ning ELi turule lastavad tooted või kaubad ei tuleneks metsade raadamisest, metsa seisundi halvenemisest, ökosüsteemi muutumisest või halvenemisest või inimõiguste rikkumisest ega põhjustaks seda; märgib, et sellist ELi õigusraamistikku tuleks laiendada ka muudele suure süsinikuvaru ja elurikkusega ökosüsteemidele peale metsade, nagu mere- ja rannikuökosüsteemid, märgalad, turbaalad ja savannid, et vältida surve ümbersuunamist nendele maastikele; 103. palub komisjonil uurida võimalust luua õigusraamistik, eelkõige Maailma Kaubandusorganisatsiooni (WTO) raames, mis võimaldaks keelata kauplemist teatavate toorainete, toodete ja teenustega, mis ohustavad elurikkust; 104. rõhutab, et ELi tootmise ja tarbimise keskkonnajalajälge tuleks kiiresti vähendada, et jääda planeedi taluvuspiiridesse; palub komisjonil teha ettepaneku siduvate ELi eesmärkide kohta 2030. aastaks, et vähendada olulisel määral ELi materjalide ja tarbimise ökoloogilist jalajälge ning viia see 2050. aastaks vastavusse planeedi taluvuspiiridega (84); toetab komisjoni olelusringipõhist lähenemist, et mõõta toodete ja organisatsioonide keskkonnajalajälge; on seisukohal, et plasti tootmist ja kasutamist tuleks vähendada; on seisukohal, et ökosüsteeme ja nende elurikkust mõjutav ja kasutav majandustegevus peaks sisaldama kõiki võimalikke kaitsemeetmeid, et leevendada nende negatiivset mõju ökosüsteemidele; +Kliimamuutused 105. tunneb muret asjaolu pärast, et enamik maismaaliikide levialasid väheneb märkimisväärselt stsenaariumi juures, mille kohaselt toimub ülemaailmne soojenemine 1,5–2 oC, ning mereliigid on samaväärses ohus, eriti kuna praeguse trajektoori korral ületatakse tõenäoliselt nimetatud temperatuuri tõus; kordab seega, et ELi ambitsioone tuleb märkimisväärselt tõsta, seades kliimamuutuste leevendamise eesmärkide saavutamisel ja kohanemisstrateegiates prioriteediks looduspõhised lahendused ja ökosüsteemipõhised lähenemised, ning suurendada tuleb ka maismaa ja mereliste looduslike süsiniku sidujate kaitset ELis täiendava meetmena, et vähendada kasvuhoonegaaside heitkoguseid; 106. kutsub komisjoni üles hindama kliimamuutuste mõju liikide arvukusele ja geograafilisele levikule, võtma seda hinnangut arvesse ELi elurikkuse strateegia aastaks 2030 rakendamisel ning aitama liikmesriikidel lisada tulemused oma riiklikesse poliitikatesse ja tulevikus loodusdirektiivide kohasesse aruandlusse; +(84) +Resolutsioon uue ringmajanduse tegevuskava kohta. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7e9ad965f18e9d5177e2912921692bf5cd5d1b7d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-205.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +8.2.2022 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +C 67/199 Torstai 10. kesäkuuta 2021 +5 artikla Tietojen toimittaminen oikeusasiamiehelle 1. +Tätä artiklaa sovellettaessa ”tietojen toimittaminen” kattaa kaikki fyysiset ja sähköiset keinot, joiden avulla oikeusasiamies ja hänen sihteeristönsä saavat tutustuttavakseen tietoihin, mukaan lukien asiakirjat, niiden muodosta riippumatta. +2. ”EU:n turvallisuusluokitelluilla tiedoilla” tarkoitetaan mitä tahansa tietoja tai aineistoja, joille on määritelty EU:n turvallisuusluokka ja joiden luvaton ilmitulo saattaisi vaihtelevassa määrin vahingoittaa Euroopan unionin tai yhden tai useamman jäsenvaltion etuja. 3. +Unionin toimielimet, elimet ja laitokset sekä jäsenvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset antavat tässä artiklassa säädetyin edellytyksin oikeusasiamiehen pyynnöstä tai omasta aloitteestaan ilman aiheetonta viivytystä oikeusasiamiehelle kaikki tiedot, joita tämä on pyytänyt tutkimusta varten. +4. +Oikeusasiamiehelle toimitetaan EU:n turvaluokiteltuja tietoja seuraavin periaattein ja edellytyksin: +a) EU:n turvallisuusluokiteltuja tietoja toimittava unionin toimielin, elin tai laitos on saattanut päätökseen asiaankuuluvat sisäiset menettelynsä ja, jos luovuttaja on kolmas osapuoli, viimeksi mainittu on antanut kirjallisen ennakkosuostu­ muksensa; b) on osoitettu, että oikeusasiamiehellä on tiedonsaantitarve; c) on taattava, että oikeus tutustua CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL -turvallisuusluokan tai sitä korkeamman turvallisuusluokan tietoihin myönnetään ainoastaan henkilöille, joille on tehty kansallisen lainsäädännön mukaisesti henkilöturvallisuusselvitys asiaankuuluvalle turvallisuustasolle ja jotka toimivaltainen turvallisuusviranomainen on valtuuttanut. 5. +EU:n turvaluokiteltujen tietojen toimittamiseksi asianomainen unionin toimielin, elin tai laitos arvioi, onko oikeusasiamies ottanut tosiasiallisesti käyttöön sisäisiä turvallisuussääntöjä sekä fyysisiä ja menettelyllisiä toimenpiteitä EU:n turvallisuusluokiteltujen tietojen suojaamiseksi. +Tätä varten oikeusasiamies ja unionin toimielin, elin tai laitos voivat myös sopia järjestelystä, jolla luodaan yleiset puitteet EU:n turvaluokiteltujen tietojen toimittamiselle. 6. +Oikeus tutustua 4 ja 5 kohdan mukaisesti EU:n turvallisuusluokiteltuihin tietoihin on annettava asianomaisen unionin toimielimen, elimen tai laitoksen tiloissa, jollei oikeusasiamiehen kanssa toisin sovita. 7. +Jäsenvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset voivat kieltäytyä toimittamasta oikeusasiamiehelle tietoja, jotka kuuluvat turvallisuusluokiteltujen tietojen suojaamista koskevan kansallisen lainsäädännön tai niiden välittämisen estävien säännösten soveltamisalaan, sanotun kuitenkaan rajoittamatta 3 kohdan soveltamista. +Asianomainen jäsenvaltio voi kuitenkin toimittaa oikeusasiamiehelle tällaiset tiedot toimivaltaisen viranomaisensa vahvistamin edellytyksin. 8. +Kun unionin toimielimet, elimet tai laitokset ja jäsenvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset aikovat toimittaa oikeusasiamiehelle EU:n turvaluokiteltuja tietoja tai muita tietoja, jotka eivät ole yleisön saatavilla, niiden on ilmoitettava asiasta etukäteen oikeusasiamiehelle. +Oikeusasiamies varmistaa, että tällaisia tietoja suojataan asianmukaisesti, eikä hän etenkään saa ilmaista niitä kantelun tekijälle tai yleisölle ilman unionin toimielimen, elimen tai laitoksen tai asianomaisen jäsenvaltion toimivaltaisen viranomaisen ennakkosuostumusta. +EU:n turvaluokiteltujen tietojen osalta suostumus on annettava kirjallisesti. 9. +Unionin toimielinten, elinten tai laitosten, jotka epäävät oikeuden tutustua EU:n turvallisuusluokiteltuihin tietoihin, on toimitettava oikeusasiamiehelle kirjallinen perustelu, jossa ilmoitetaan vähintään epäämisperusteet. 10. +Oikeusasiamies pitää 8 kohdassa tarkoitettuja tietoja hallussaan ainoastaan siihen saakka, kunnes tutkimus on päätetty lopullisesti. +Oikeusasiamies voi pyytää unionin toimielintä, elintä tai laitosta tai jäsenvaltiota säilyttämään tällaiset tiedot vähintään viiden vuoden ajan. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0b883678a2435b602ca4e0390c81a2d3c34373f6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-34.txt @@ -0,0 +1,37 @@ +C 67/28 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +8.2.2022 +Keskiviikko 9. kesäkuuta 2021 +D. +ottaa huomioon, että vuosi 2021 on ratkaiseva vuosi biologisen monimuotoisuuden kannalta ja että COP15:n olisi oltava biologiselle monimuotoisuudelle Pariisin sopimusta vastaava hetki; ottaa huomioon, että biodiversiteettiso­ pimuksen sopimuspuolten konferenssin 15. kokous (COP15) ja 26. kokous (COP26) tarjoavat ainutlaatuisen tilaisuuden siirtyä reaktiivisesta mallista ennakoivaan ja ennalta varautuvaan malliin ja saada aikaan tarvittavat muutokset; +E. +ottaa huomioon, että vuoteen 2030 ulottuva EU:n biodiversiteettistrategia on yksi Euroopan vihreän kehityksen ohjelman keskeisistä aloitteista; ottaa huomioon, että vuoteen 2030 ulottuva EU:n biodiversiteettistrategia ja Pellolta pöytään -strategia yhdessä muiden politiikkojen kanssa ohjaavat muutosta luonnon suojelemiseksi ja luontotyyppien ja lajien säilyttämiseksi; +F. +ottaa huomioon, että käytettävissä olevien tietojen mukaan ei ole liian myöhäistä pysäyttää ja kääntää biologisen monimuotoisuuden köyhtymisen nykyisiä suuntauksia (18); katsoo, että tämä edellyttää huomattavia muutoksia; +G. +ottaa huomioon, että ihmiset ovat osa luontoa ja luonnolla on itseisarvo; ottaa huomioon, että biologinen monimuotoisuus on olennainen osa maailman perintöä; +H. +ottaa huomioon, että lajien sukupuutto on ikuinen uhka ekosysteemien olemassaololle ja ekosysteemipalvelujen tarjonnalle ja se uhkaa ihmisten hyvinvointia ja selviytymistä; ottaa huomioon, että Kansainvälinen luonnonsuo­ jeluliitto (IUCN) on julistanut 160 lajia sukupuuttoon kuolleeksi pelkästään viime vuosikymmenen aikana; +I. +ottaa huomioon, että IPBESin arvion mukaan 90 prosenttia maa-alasta muuttuu merkittävästi vuoteen 2050 mennessä ja 75 prosenttia maa-alasta on jo muutettu merkittävästi; ottaa huomioon, että 85 prosenttia kosteikkoalueista on jo menetetty; +J. +toteaa, että biologinen monimuotoisuus on ratkaisevan tärkeää ruokaturvan, ihmisten hyvinvoinnin ja maailmanlaajuisen kehityksen kannalta; +K. +toteaa, että EU:n on tartuttava näihin tilaisuuksiin sisällyttääkseen covid-19-pandemian opetukset politiikkoihinsa ja tavoitteisiinsa; +L. +ottaa huomioon, että 70 prosenttia uusista taudeista ja pandemioista on eläinperäisiä (19); ottaa huomioon, että covid-19-pandemia on osoittanut, että käytännöt, jotka asettavat biologisen monimuotoisuuden paineen alaiseksi, voivat lisätä ihmisten ja eläinten terveydelle ja hyvinvoinnille aiheutuvia riskejä; +M. +ottaa huomioon, että luontotyyppien tuhoutuminen ja luonnonvaraisten eläinten ja kasvien kauppa lisäävät niiden alueiden määrää, joilla ihmiset ja luonnonvarainen eläimistö ja kasvisto ovat yhteydessä toisiinsa, ja ovat tulevaisuudessa merkittävä tekijä uusien virussairauksien syntymisessä ja leviämisessä (20); +N. +ottaa huomioon, että biologisella monimuotoisuudella on myönteinen vaikutus ihmisten terveyteen; ottaa huomioon, että jopa 80 prosenttia ihmisten käyttämistä lääkkeistä on peräisin luonnosta (21); +O. +ottaa huomioon, että EU:ssa on enemmän suojelualueita kuin missään muualla maailmassa (22); ottaa huomioon, että nykyinen oikeudellisesti suojeltujen alueiden verkosto, mukaan lukien tiukan suojelun piiriin kuuluvat alueet, ei riitä turvaamaan biologista monimuotoisuutta (23); +(18) (19) +Viides Global Biodiversity Outlook -katsaus. +Daszak, P. ja muut, Workshop Report on Biodiversity and Pandemics, biologista monimuotoisuutta ja ekosysteemipalveluja käsittelevä hallitustenvälinen tiede- ja politiikkafoorumi, Bonn, 2020. +Ks. edellinen alaviite. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, Lontoo, 2018. +Euroopan ympäristökeskuksen raportti ”An introduction to Europe’s Protected Areas”, 23. marraskuuta 2020. +Management effectiveness in the EU’s Natura 2020 network of protected areas. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f54209d8e5588c4892201e7e23c50a3941188bfc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-37.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +8.2.2022 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +C 67/31 Keskiviikko 9. kesäkuuta 2021 +AN. ottaa huomioon, että metsät ja koko metsäpohjainen arvoketju ovat olennaisen tärkeitä kiertobiotalouden jatkokehitykselle, koska ne tarjoavat työpaikkoja, varmistavat taloudellisen hyvinvoinnin maaseutu- ja kaupunkia­ lueilla, tarjoavat ilmastonmuutoksen hillitsemiseen ja siihen sopeutumiseen liittyviä palveluja, tarjoavat terveyteen liittyviä etuja, suojelevat biologista monimuotoisuutta sekä vuoristoalueiden ja saari- ja maaseutualueiden tulevaisuudennäkymiä ja torjuvat aavikoitumista; AO. +ottaa huomioon, että metsien osuus EU:n pinta-alasta on 43 prosenttia ja että ne sisältävät 80 prosenttia maanpäällisestä biologisesta monimuotoisuudesta (36); ottaa huomioon, että metsätaloustoiminnan on raportoitu olevan toiseksi suurin lajeille painetta aiheuttava ryhmä (37), joka vaikuttaa erityisesti niveljalkaisiin, nisäkkäisiin ja muihin kuin putkilokasveihin; ottaa huomioon, että monet metsistä riippuvaiset lajit kärsivät kuolleiden, kuolevien ja vanhojen puiden poistamisesta (38), vanhojen metsien vähenemisestä ja tietyistä metsänhoitomenetelmistä, kuten avohakkuista; AP. ottaa huomioon, että metsien osuus maailman maanpäällisestä biologisesta monimuotoisuudesta on yli 75 prosenttia (39); ottaa huomioon, että parlamentti on antanut suosituksia komissiolle EU:n oikeudellisesta kehyksestä EU-vetoisen maailmanlaajuisen metsäkadon pysäyttämiseksi ja sen suunnan kääntämiseksi (40); AQ. +ottaa huomioon, että ympäristön hyvä tila ja terveet ekosysteemit ovat ratkaisevan tärkeitä ilmastonmuutoksen torjunnassa ja ekosysteemeillä on keskeinen rooli ilmastonmuutoksen hillitsemisessä ja siihen sopeutumisessa; ottaa huomioon, että ilmastonmuutos vaikuttaa biologiseen monimuotoisuuteen, koska ilmastomuuttujat määrittävät suurelta osin lajien maantieteelliset levinneisyysalueet; ottaa huomioon, että alueilla, joilla ilmasto ei enää sovellu elämiseen, jotkut lajit muuttavat maantieteellisiä levinneisyysalueitaan ja toiset kuolevat sukupuuttoon paikallisesti; AR. ottaa huomioon, että luontopohjaisilla ratkaisuilla ja ekosysteemilähtöisillä lähestymistavoilla voidaan luoda vahva poliittinen yhteys kolmen Rion yleissopimuksen välille ja torjua ilmastonmuutosta ja biologisen monimuotoisuuden köyhtymistä yhdennetyllä tavalla; AS. toteaa, että IPBESin mukaan saastuminen on yksi viidestä biologisen monimuotoisuuden köyhtymisen aiheuttajista; ottaa huomioon, että arvioiden mukaan noin 500 kemikaalista on olemassa vankkaa tietoa, ja että huhtikuussa 2019 Euroopan kemikaalivirasto piti 450:tä ainetta riittävästi säänneltyinä; ottaa huomioon, että 10 000 aineen riskejä pidetään melko hyvin tunnettuina, kun taas noin 20 000 aineen riskitietoja on saatavilla rajallisesti; ottaa huomioon, että valtaosasta eli noin 70 000 aineesta on tuskin mitään tietoa niiden vaaroista tai altistumisriskeistä; ottaa huomioon, että merkittävät tietopuutteet, jotka koskevat kemikaalien kaikkia vaikutuksia biologiseen monimuotoi­ suuteen ja ympäristöön, on korjattava pikaisesti; AT. ottaa huomioon, että valosaaste muuttaa ihmisten, eläinten ja kasvien elinympäristön luonnollisia yöllisiä valotasoja ja vaikuttaa siten kielteisesti biologiseen monimuotoisuuteen esimerkiksi horjuttamalla eläinten muuton, yöllisen toiminnan ja lisääntymistoiminnan tasapainoa, mikä johtaa myös hyönteisten ja pölyttäjien häviämiseen, koska ne kuolevat pyrkiessään keinovalon luo; AU. +ottaa huomioon, että yhteisen tutkimuskeskuksen vuoden 2020 raportin (41) mukaan haitallisia vieraslajeja esiintyy nyt kaikissa ekosysteemeissä ja ne uhkaavat erityisesti kaupunkien ekosysteemejä ja niittyjä; AV. +ottaa huomioon, että biologisen monimuotoisuuden ja ekosysteemien nykyiset kielteiset suuntaukset heikentävät edistymistä kohti ympäristöä koskevia kestävän kehityksen tavoitteita, mutta myös kohti niitä kestävän kehityksen tavoitteita, jotka liittyvät köyhyyteen, nälkään, terveyteen, veteen, kaupunkeihin ja ilmastoon; katsoo, että biologisen +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Euroopan parlamentin artikkeli ”Kestävä metsänhoito: mepit haluavat estää metsäkatoa”, 9. joulukuuta 2020. +Komission kertomus ”Luonnon tila Euroopan unionissa – Kertomus lintu- ja luontotyyppidirektiivin kattamien lajien ja luontotyyppien suojelutasosta ja kehityssuunnista vuosina 2013–2018” (COM(2020)0635), 15. lokakuuta 2020. +Ks. edellinen alaviite. +FAO:n ja YK:n ympäristöohjelman raportti ”The State of the World’s Forests – Forests, biodiversity and people”, 22. toukokuuta 2020. +Päätöslauselma suosituksista komissiolle EU:n oikeudellisesta kehyksestä EU-vetoisen maailmanlaajuisen metsäkadon pysäyttämi­ seksi ja sen suunnan kääntämiseksi. +Yhteisen tutkimuskeskuksen kertomus ”Mapping and Assessment of Ecosystem and their Services: An EU ecosystem assessment” (täydennysosa), 13. lokakuuta 2020, ja komission ympäristöasioiden pääosaston BEST-aloite (biologista monimuotoisuutta ja ekosysteemipalveluja unionin syrjäisimmillä sekä merentakaisilla alueilla koskeva vapaaehtoinen järjestelmä). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d048fa45c865f5a8e505d92dd53d23b491693e7e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-44.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 67/38 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +8.2.2022 +Keskiviikko 9. kesäkuuta 2021 +Muutokset maan ja meren käytössä 44. korostaa, että maaperän biologinen monimuotoisuus tarjoaa elintärkeitä ekosysteemipalveluja ja lieventää ilmastonmuutosta ja on näin yksi maanpäällisten hiilinielujen tärkeimmistä osatekijöistä; panee huolestuneena merkille maaperän huonontumisen lisääntymisen ja asiaa koskevan EU:n lainsäädännön puuttumisen; toteaa, että eri alojen lainsäädännössä on joitakin säännöksiä, jotka edistävät epäsuorasti maaperän suojelua, mutta katsoo, että tämä on johtanut osittaiseen suojeluun ja erittäin hajanaiseen hallintoon EU:ssa; kehottaa siksi komissiota esittämään lainsäädäntöeh­ dotuksen, jolla luodaan maaperän suojelua ja kestävää käyttöä koskeva yhteinen kehys täysimääräisesti toissijaisuus­ periaatetta kunnioittaen ja sisällytetään kyseinen suojelu tehokkaasti kaikkiin asiaankuuluviin EU:n politiikkoihin; 45. korostaa, että tässä maaperää koskevassa yhteisessä kehyksessä olisi käsiteltävä kaikkia tärkeimpiä maaperään kohdistuvia uhkia, joita ovat esimerkiksi maaperän biologisen monimuotoisuuden köyhtyminen, maaperän orgaanisen aineksen häviäminen, saastuminen, suolaantuminen, happamoituminen, aavikoituminen, eroosio ja maaperän sulkeminen; korostaa, että siihen on sisällytettävä yhteiset määritelmät, selkeät tavoitteet ja seurantakehys; kannattaa myös erityisen puhdistamistavoitteen asettamista; 46. katsoo, että terve maaperä, mihin kuuluu maaperän hedelmällisyys ja rakenne, on ratkaisevan tärkeä maatalousalalle; huomauttaa, että muun muassa kestämättömillä maa- ja metsätalouskäytännöillä, maankäytön muutoksilla, rakennustoi­ minnoilla, sulkemisella ja teollisuuden päästöillä on kielteinen vaikutus maaperään; korostaa, että olisi otettava käyttöön metsänkorjuu- ja viljelymenetelmiä, jotka eivät ole niin vahingollisia maaperälle; 47. kehottaa komissiota tarkistamaan teollisuuden päästöistä annettua direktiiviä 2010/75/EU (69) ja kaivannaisteol­ lisuuden jätehuollosta annettua direktiiviä 2006/21/EY (70), jotta voidaan ottaa paremmin huomioon teollisuus- ja kaivostoiminnan aiheuttama maaperän huonontuminen; toistaa kehotuksensa ottaa käyttöön kaivetun maa-aineksen materiaalien hyödyntämistä koskeva tavoite (71); 48. kehottaa jäsenvaltioita olemaan myöntämättä lupia uusille hydraulista murtamista käyttäville toimille EU:ssa ja keskeyttämään kaikki parhaillaan toteutettavat toimet varovaisuusperiaatetta noudattaen ja ennalta ehkäiseviä toimia toteuttaen sekä ottaen huomioon epätavanomaisten hiilivetyjen saamiseksi suoritettavaan hydrauliseen murtamiseen liittyvät riskit ja ilmastoon, ympäristöön ja biologiseen monimuotoisuuteen liittyvät haittavaikutukset; 49. muistuttaa, että EU on sitoutunut saavuttamaan maaperän huonontumisen nollatason (72) vuoteen 2030 mennessä aavikoitumisen torjuntaa koskevan YK:n yleissopimuksen (UNCCD) puitteissa, mutta että tämä tavoite jää todennäköisesti saavuttamatta, kuten Euroopan tilintarkastustuomioistuimen erityiskertomuksessa (73) todetaan; pitää valitettavana, että vaikka aavikoituminen uhkaa biologista monimuotoisuutta, maaperän hedelmällisyyttä, maan luonnollista kestävyyttä, elintarviketuotantoa ja veden laatua ja vaikka 13 jäsenvaltiota on ilmoittanut kärsivänsä aavikoitumisesta YK:n yleissopimuksen mukaisesti, komissio ei puutu siihen tehokkaasti; kehottaa siksi komissiota toimimaan kunnianhimoi­ semmin ja esittämään viipymättä aavikoitumista ja maaperän huonontumista koskevan EU:n strategian; 50. panee merkille, että kaupungistuminen ja vapaa-ajan toiminta muodostavat EU:ssa 13 prosenttia kaikesta ilmoitetusta luontoon kohdistuvasta kuormituksesta ja 48 prosenttia kaikesta mereen kohdistuvasta kuormituksesta (74); korostaa, että vihreät kaupunkialueet ja vihreä infrastruktuuri voivat tarjota ekosysteemipalveluja, joilla tuetaan biologista monimuotoisuutta ja edistetään väestön fyysistä ja henkistä hyvinvointia; 51. kannattaa komission aikomusta perustaa kaupunkien viherryttämistä käsittelevä EU:n foorumi; kehottaa komissiota asettamaan kunnianhimoisia ja sitovia erityisiä tavoitteita kaupunkien biologiselle monimuotoisuudelle, luontopohjaisille ratkaisuille ja ekosysteemilähtöisille lähestymistavoille sekä vihreälle infrastruktuurille, mikä hyödyttää sekä ihmisiä että +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2010/75/EU, annettu 24 päivänä marraskuuta 2010, teollisuuden päästöistä (yhtenäistetty ympäristön pilaantumisen ehkäiseminen ja vähentäminen) (EUVL L 334, 17.12.2010, s. 17). +Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2006/21/EY, annettu 15 päivänä maaliskuuta 2006, kaivannaisteollisuuden jätehuollosta ja direktiivin 2004/35/EY muuttamisesta – Euroopan parlamentin, neuvoston ja komission julistus (EUVL L 102, 11.4.2006, s. 15). +Euroopan parlamentin päätöslauselma 10. helmikuuta 2021 uudesta kiertotaloutta koskevasta toimintasuunnitelmasta (Hyväksytyt tekstit, P9_TA(2021)0040). +Aavikoitumisen torjuntaa koskevan YK:n yleissopimuksen osapuolet ovat määrittäneet maanperän huonontumisen nollatason seuraavasti: tila, jossa ekosysteemitoimintojen ja palveluiden tukemiseen ja ruokaturvan parantamiseen tarvittavien maavarojen määrä ja laatu pysyy vakaana tai kasvaa määritettyjen ajallisten ja alueellisten indikaattoreiden ja ekosysteemien puitteissa. +Euroopan tilintarkastustuomioistuimen erityiskertomus ”Aavikoitumisen torjunta EU:ssa: kasvava uhka edellyttää enemmän toimia”, 18. joulukuuta 2018. +State of Nature in the EU – Results from reporting under the nature directives 2013–2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3d177ea5429ba8aca29deb7294028c4fd74bc1d9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-45.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +8.2.2022 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +C 67/39 Keskiviikko 9. kesäkuuta 2021 +luonnonvaraisia eläimiä ja kasveja ja edistää biologista monimuotoisuutta koskevien yleisten tavoitteiden saavuttamista; korostaa tarvetta sisällyttää uusiin rakennuksiin sellaisia toimenpiteitä kuin viherkattojen vähimmäisosuus, jolla tuetaan kaupunkiviljelyä, tarvittaessa myös hedelmäpuiden käyttöä, varmistetaan, että kemiallisia torjunta-aineita ei käytetä, vähennetään lannoitteiden käyttöä EU:n kaupunkien viheralueilla ja lisätään viheralueiden määrää asukkaiden määrän mukaan ja puututaan samalla viheralueiden saatavuuteen liittyvään epätasa-arvoon; kehottaa lisäksi komissiota ja jäsenvaltioita laajentamaan maan ja merten ekologiset käytävät kaupunkialueille, myös kehittämällä Euroopan laajuiseen luontoverkostoon (TEN-N) liittyvän Euroopan laajuisen vihreän infrastruktuurin verkoston (TEN-G); Eliöiden suora hyödyntäminen 52. ilmaisee tukensa vuodelle 2030 asetetuille tavoitteille, joiden mukaan vähintään 25 prosenttia maatalousmaasta olisi saatava luonnonmukaisen tilanhoidon piiriin niin, että tavoitetta nostetaan keskipitkällä ja pitkällä aikavälillä; panee erittäin tyytyväisenä merkille myös tavoitteen varmistaa, että vähintään 10 prosenttia maatalousmaasta koostuu hyvin monimuotoisista maisemapiirteistä, ja katsoo, että tavoite olisi pantava täytäntöön asianmukaisella tasolla, jotta voidaan taata elinympäristöjen ekologinen kytkeytyneisyys viljelymaisemien välillä; korostaa, että molemmat tavoitteet olisi sisällytettävä EU:n lainsäädäntöön ja kunkin jäsenvaltion olisi pantava ne täytäntöön myös yhteisen maatalouspolitiikan (YMP) strategisten suunnitelmien yhteydessä; 53. panee erittäin huolestuneena merkille, että viljelyalueiden biologista monimuotoisuutta koskevan tilintarkastus­ tuomioistuimen kertomuksen mukaan viljelysmaiden lajien määrä ja lajivalikoima EU:ssa ovat jatkuvasti vähentyneet; pitää valitettavana, että EU:n vuoteen 2020 ulottuneessa biodiversiteettistrategiassa ei asetettu maataloudelle mitattavissa olevia tavoitteita ja toimia, minkä vuoksi on vaikeaa arvioida edistymistä; muistuttaa, että biologista monimuotoisuutta koskevien YMP:n menojen seuranta on ollut epäluotettavaa ja että EU:n politiikkoja ja strategioita ei ole koordinoitu riittävästi, mikä on johtanut siihen, että niissä ei puututa geneettisen vaihtelun vähenemiseen (75); kehottaa komissiota noudattamaan tilintarkastustuomioistuimen viljelyalueiden biologisesta monimuotoisuudesta antamia suosituksia ja hyödyntämään opittuja asioita vuoteen 2030 ulottuvassa biodiversiteettistrategiassa (76); 54. painottaa biologisen monimuotoisuuden ratkaisevaa merkitystä EU:n ruokaturvan varmistamisen kannalta; korostaa EU:n maatalousalan tärkeää roolia terveellisten, turvallisten ja kohtuuhintaisten elintarvikkeiden tuotannossa; korostaa, että viljelijät ovat keskeisellä sijalla tämän strategian onnistumisessa ja että tämä strategia olisi sovitettava yhteen Pellolta pöytään -strategian toimenpiteiden, päämäärien ja tavoitteiden kanssa; 55. pitää välttämättömänä, että EU:n maatalous muutetaan kestäväksi ja varmistetaan eläinten hyvinvointia koskevat korkeat vaatimukset ekologisen siirtymän ja ilmastosiirtymän mukaisesti siten, että minimoidaan fossiilisten ja kemiallisten tuotantopanosten sekä antibioottihoidon käyttö; korostaa, että maatalouden olisi edistettävä biologisen monimuotoisuuden suojelua ja ennallistamista; 56. pitää mahdollisten sosioekonomisten vaikutusten vuoksi välttämättömänä, että viljelijät saavat tukea, myös taloudellista tukea, ja koulutusta siirtymisessä kohti kestäviä maatalousjärjestelmiä, jotta edistetään agroekologisia ja muita innovatiivisia kestäviä käytäntöjä; korostaa siksi, että on tärkeää varmistaa tarkasti määritelty ja riittävä taloudellinen tuki, myös monivuotisen rahoituskehyksen yhteydessä, näiden tavoitteiden saavuttamiseksi, ja kehottaa tässä yhteydessä jäsenvaltioita käyttämään YMP:n strategiasuunnitelmia ja sen vihreitä osatekijöitä näihin tarkoituksiin ja kehittämään samalla kaikkia hyödyttäviä ratkaisuja biologisen monimuotoisuuden suojeluun; 57. kehottaa komissiota laatimaan strategian, jolla tuetaan paikallisia arvoketjuja ehdotettujen tavoitteiden saavuttamisessa, ja korostaa, että pienet maatalousyritykset tarvitsevat erityistukea strategiaan osallistuessaan; 58. suhtautuu myönteisesti siihen, että luonnonmukainen maatalous tunnustetaan yhdeksi vahvaksi osatekijäksi EU:n tiellä kohti kestävämpiä elintarvikejärjestelmiä, etenkin biologista monimuotoisuutta ajatellen, ja jotta se voi saavuttaa taloudellista kehitystä, maaseudun työllisyyttä, ympäristönsuojelua ja ilmastotoimia koskevat julkisen politiikan tavoitteet; korostaa luonnonmukaista maataloutta koskevan eurooppalaisen toimintasuunnitelman merkitystä luonnonmukaisen viljelyn osuuden lisäämiselle; 59. korostaa, että luonnonmukaisen elintarviketuotannon kasvua on täydennettävä markkinoiden ja toimitusketjun kehittämisellä sekä toimenpiteillä, joilla edistetään luonnonmukaisten elintarvikkeiden kysyntää, myös julkisten hankintojen ja monenlaisten edistämistoimien avulla, tutkimuksella, innovoinnilla, koulutuksella ja tieteellisen tiedon siirrolla, joilla pyritään tukemaan luonnonmukaisten tuotteiden markkinoita ja viljelijöiden oikeudenmukaisia korvauksia ja edistetään +(75) (76) +Euroopan tilintarkastustuomioistuimen erityiskertomus ”Viljelyalueiden biologinen monimuotoisuus: laskusuunnassa YMP:stä saadusta rahoituksesta huolimatta”, 5. kesäkuuta 2020. +Ks. edellinen alaviite. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e661a0f50706f966730831f4c1b07757cb98c026 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fi.p-50.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +C 67/44 +FI +Euroopan unionin virallinen lehti +8.2.2022 +Keskiviikko 9. kesäkuuta 2021 +97. korostaa kestävien ja terveiden metsäekosysteemien, kuten eläimistön ja kasviston, merkitystä metsien tarjoamien monien ekosysteemipalvelujen, kuten biologisen monimuotoisuuden, puhtaan ilman, veden, terveen maaperän ja puun ja muiden raaka-aineiden, tarjonnan ylläpitämisessä ja tehostamisessa; huomauttaa, että EU:n ympäristö-, ilmasto- ja biodiversiteettitavoitteita ei voida koskaan saavuttaa ilman monitoimisia ja terveitä metsiä ja metsätaloutta, joita hoidetaan kestävästi ja kaukonäköisesti; 98. korostaa, että on kehitettävä johdonmukainen lähestymistapa, jolla biologinen monimuotoisuuden suojelu ja ilmastonsuojelu yhdistetään kukoistavaan metsäalaan ja kestävään biotalouteen; 99. toteaa, että kestävästi hoidetuista metsistä peräisin olevan puun ja puutuotteiden käytöllä on tärkeä rooli, jotta voidaan edetä kohti hiilineutraalia taloutta ja kehittää kiertobiotaloutta; 100. korostaa tarvetta tarkistaa biomassan käyttöä energiantuotannossa koskevia EU:n sääntöjä ja yhdenmukaistaa ne vuoteen 2030 ulottuvan biodiversiteettistrategian ja eurooppalaisen ilmastolain tavoitteiden kanssa, erityisesti osana uusiutuvia energialähteitä koskevaa direktiiviä ja kestävyysluokitusjärjestelmäasetuksen nojalla annettuja delegoituja säädöksiä; 101. on tyytyväinen sitoumukseen istuttaa vähintään kolme miljardia uutta puuta EU:ssa; korostaa, että puiden istutusta koskevien EU:n aloitteiden olisi perustuttava selkeisiin ekologisiin periaatteisiin, hiilensidontametsien ylläpitämiseen, kestävään uudelleenmetsittämiseen, kaupunkialueiden ja kaupunkien lähialueiden viherryttämiseen, ennallistamiseen, kytkeytyneisyyden lisäämiseen ja peltometsätalouteen sekä uusimpaan tieteelliseen tietoon; kehottaa komissiota varmistamaan, että nämä aloitteet toteutetaan varmasti tavalla, joka vastaa ja edistää biologista monimuotoisuutta koskevia tavoitteita, ja että istutukset eivät korvaa olemassa olevia vanhoja ja biologisesti monimuotoisia metsiä, sekä edistämään osaltaan sitä, että metsät ovat kestäviä ja terveitä sekametsiä; 102. +palauttaa mieliin päätöslauselmassaan EU:n oikeudellisesta kehyksestä EU-vetoisen maailmanlaajuisen metsäkadon pysäyttämiseksi ja sen suunnan kääntämiseksi esittämänsä näkemyksen; kehottaa komissiota esittämään kiireesti ehdotuksen EU:n oikeudelliseksi kehykseksi, joka perustuu pakollisiin asianmukaista huolellisuutta koskeviin velvoitteisiin, joilla varmistetaan, että arvoketjut ovat kestäviä, että EU:n markkinoille saatetut tuotteet ja hyödykkeet eivät aiheuta tai ole tuotettaessa aiheuttaneet metsäkatoa, metsien tilan heikentymistä, ekosysteemien muuntumista tai niiden tilan heikentymistä taikka ihmisoikeusloukkauksia; toteaa, että tämä EU:n oikeudellinen kehys olisi laajennettava koskemaan myös muita paljon hiiltä sitovia ja biologiselta monimuotoisuudeltaan rikkaita ekosysteemejä kuin metsiä, kuten meriekosysteemejä ja rannikkoekosysteemejä, kosteikkoja, turvesoita tai savanneja, jotta estetään kuormituksen siirtyminen näihin maisematyyppeihin; 103. pyytää komissiota tutkimaan mahdollisuutta luoda ensisijaisesti Maailman kauppajärjestön (WTO) puitteissa oikeudellinen kehys, joka mahdollistaa sellaisten tiettyjen raaka-aineiden, tuotteiden ja palvelujen kaupan kieltämisen, jotka vaarantavat biologisen monimuotoisuuden; 104. korostaa, että EU:n tuotannon ja kulutuksen ekologista jalanjälkeä olisi kiireesti pienennettävä, jotta pysytään maapallon kestävyyden rajoissa; kehottaa komissiota ehdottamaan vuoteen 2030 ulottuvia sitovia EU:n tavoitteita, jotta vähennetään merkittävästi EU:n materiaali- ja kulutusjalanjälkiä ja saadaan ne pysymään maapallon kestävyyden rajoissa vuoteen 2050 mennessä (84); kannattaa sitä, että komissio soveltaa elinkaarilähestymistapaa tuotteiden ja organisaatioiden ympäristöjalanjäljen mittaamiseen; katsoo, että muovin tuotantoa ja käyttöä olisi vähennettävä; korostaa, että taloudellisessa toiminnassa, joka vaikuttaa ja perustuu ekosysteemeihin ja niiden biologiseen monimuotoisuuteen ja näiden hyödyntämiseen, olisi toteutettava kaikki mahdolliset suojatoimet, joilla lievennetään näihin ekosysteemeihin kohdistuvia kielteisiä vaikutuksia; Ilmastonmuutos 105. ilmaisee huolensa siitä, että maalla elävien lajien levinneisyysalueista suurin osa supistuu merkittävästi, jos maapallon ilmasto lämpenee 1,5–2 celsiusastetta, ja että meriympäristön lajit ovat yhtä lailla uhattuina etenkin, koska nykyisen kehityskulun perusteella lämpötila nousee mitä todennäköisimmin tätä enemmän; toistaa sen vuoksi, että EU:n on asetettava paljon kunnianhimoisempia tavoitteita, joissa luontopohjaiset ratkaisut ja ekosysteemilähtöiset lähestymistavat asetetaan etusijalle ilmastonmuutoksen hillitsemistä koskevien tavoitteiden saavuttamisessa ja sopeutumisstrategioissa, ja pitää tarpeellisena lisätä maan ja meren luonnollisten hiilinielujen suojelua EU:ssa, koska se on kasvihuonekaasupäästöjen vähentämistä täydentävä toimenpide; 106. kehottaa komissiota arvioimaan ilmastonmuutoksen vaikutusta lajien runsauteen ja maantieteelliseen levinneisyy­ teen, ottamaan tämän arvioinnin huomioon pannessaan täytäntöön vuoteen 2030 ulottuvaa biodiversiteettistrategiaa ja auttamaan jäsenvaltioita sisällyttämään tulokset kansalliseen politiikkaansa ja luontodirektiivien mukaiseen tulevaan raportointiin; +(84) +Päätöslauselma uudesta kiertotaloutta koskevasta toimintasuunnitelmasta. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6d14540dceeae82fa4f4bd063c55e73e6cba78a8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-205.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +8.2.2022 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +C 67/199 Jeudi 10 juin 2021 +Article 5 Communication d’informations au Médiateur 1. +Aux fins du présent article, les termes «communication d’informations» comprennent tous les moyens physiques et électroniques par lesquels le Médiateur et son secrétariat ont accès à des informations, y compris des documents, indépendamment de leur forme. 2. +Par «informations classifiées de l’UE», on entend toute information ou tout matériel identifié comme tel par une classification de sécurité de l’UE, dont la divulgation non autorisée pourrait porter atteinte à des degrés divers aux intérêts de l’Union, ou à ceux d’un ou de plusieurs États membres. 3. +Sous réserve des conditions prévues au présent article, les institutions, organes et organismes de l’Union et les autorités compétentes des États membres fournissent au Médiateur, à sa demande ou de leur propre initiative et sans retard indu, toute information requise par le Médiateur aux fins d’une enquête. 4. +Des informations classifiées de l’UE sont communiquées au Médiateur sous réserve du respect des principes et conditions suivants: a) l’institution, l’organe ou l’organisme de l’Union qui communique les informations classifiées de l’UE doit avoir mené à bien ses procédures internes applicables et, lorsque l’autorité d’origine est un tiers, celui-ci doit avoir donné son consentement écrit préalable; b) le besoin d’en connaître du Médiateur doit avoir été établi; c) il doit être garanti que l’accès aux informations classifiées de niveau CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL ou supérieur n’est accordé qu’aux personnes titulaires d’une habilitation de sécurité du niveau correspondant conformément au droit national, et autorisées par l’autorité de sécurité compétente. 5. +En ce qui concerne la communication d’informations classifiées de l’UE, l’institution, l’organe ou l’organisme de l’Union concerné évalue si le Médiateur a effectivement mis en place des règles de sécurité interne ainsi que des mesures physiques et procédurales visant à protéger les informations classifiées de l’UE. +À cette fin, le Médiateur et une institution, un organe ou un organisme de l’Union peuvent également conclure un arrangement établissant un cadre général régissant la communication d’informations classifiées de l’UE. 6. +Conformément aux paragraphes 4 et 5, l’accès aux informations classifiées de l’UE est accordé dans les locaux de l’institution, de l’organe ou de l’organisme de l’Union concerné, sauf s’il en a été convenu autrement avec le Médiateur. 7. +Sans préjudice du paragraphe 3, les autorités compétentes des États membres peuvent refuser de communiquer au Médiateur des informations relevant de leur droit national en matière de protection des informations classifiées ou de dispositions empêchant leur communication. +L’État membre concerné peut néanmoins communiquer ces informations au Médiateur sous réserve du respect des conditions fixées par son autorité compétente. 8. +Lorsque les institutions, organes ou organismes de l’Union et les autorités des États membres entendent communiquer au Médiateur des informations classifiées de l’UE ou toute autre information qui n’est pas accessible au public, ils en avisent le Médiateur au préalable. +Le Médiateur veille à ce que ces informations bénéficient d’une protection adéquate et, en particulier, ne les divulgue ni au plaignant ni au public sans le consentement préalable de l’institution, de l’organe ou de l’organisme de l’Union ou de l’autorité compétente de l’État membre concerné. +En ce qui concerne les informations classifiées de l’UE, le consentement est donné par écrit. 9. +Les institutions, organes ou organismes de l’Union qui refusent l’accès à des informations classifiées de l’UE fournissent au Médiateur une justification écrite, indiquant au minimum les motifs du refus. +10. +Le Médiateur ne conserve les informations visées au paragraphe 8 que jusqu’à la clôture définitive de l’enquête. +Le Médiateur peut demander à une institution, à un organe ou à un organisme de l’Union ou à un État membre de conserver ces informations pendant une période d’au moins cinq ans. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ba48567b82b08cb82090b7600f5cb5be36cac802 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +FR +C 67/28 +Journal officiel de l'Union européenne +8.2.2022 +Mercredi 9 juin 2021 +D. +considérant que l’année 2021 sera une année décisive pour la biodiversité et que la COP15 devrait marquer un moment clé pour la biodiversité sur le modèle de l’accord de Paris; que la COP15 et la COP26 de la CCNUCC offrent une occasion exceptionnelle de passer d’une approche «réactive» à une approche «proactive» et préventive, en provoquant finalement les changements significatifs nécessaires; +E. +considérant que la stratégie de l’Union en faveur de la biodiversité à l’horizon 2030 est l’une des principales initiatives du pacte vert pour l’Europe; que la stratégie de l’UE en faveur de la biodiversité à l’horizon 2030 et la stratégie «De la ferme à la table», ainsi que d’autres politiques, définiront les changements à opérer pour protéger la nature et préserver les habitats et les espèces; +F. +considérant que les données disponibles indiquent qu’il n’est pas trop tard pour enrayer et inverser la tendance actuelle au déclin de la biodiversité (18); que cela nécessitera des changements substantiels; +G. +considérant que l’être humain fait partie de la nature et que la nature possède une valeur intrinsèque; que la biodiversité forme partie intégrante du patrimoine mondial; +H. +considérant que l’extinction des espèces est un phénomène définitif qui menace les écosystèmes et la fourniture de services écosystémiques et qui met en péril le bien-être et la survie des humains; que l’Union internationale pour la conservation de la nature (UICN) a déclaré que 160 espèces se sont éteintes rien que durant la décennie venant de s’écouler; +I. +considérant que d’après les estimations de l’IPBES, 90 % des terres devraient subir des modifications significatives d’ici à 2050 et 75 % des terres ont déjà fait l’objet de modifications considérables; que 87 % des zones humides ont déjà été perdues; +J. +considérant que la biodiversité est un élément crucial de la sécurité alimentaire, du bien-être des humains et du développement dans le monde entier; +K. +considérant que l’Union doit saisir l’occasion d’intégrer les enseignements tirés de la pandémie de COVID-19 dans ses politiques et ses objectifs; +L. +considérant que 70 % des maladies émergentes et des pandémies sont d’origine animale (19); que la pandémie de COVID-19 a démontré que les pratiques qui mettent la biodiversité sous pression peuvent entraîner des risques accrus pour la santé humaine et animale; +M. +que la destruction des habitats naturels et le commerce d’espèces sauvages augmentent les contacts entre l’homme et la vie sauvage, et qu’ils détermineront l’émergence et la propagation de maladies virales à l’avenir (20); +N. +considérant que la biodiversité contribue de façon fondamentalement positive de à la santé de la population humaine; que près de 80 % des médicaments utilisés par les humains sont d’origine naturelle (21); +O. +considérant que l’Union compte plus de zones protégées que toute autre région du monde (22); que le réseau actuel de zones juridiquement protégées, y compris celles faisant l’objet d’une protection stricte, ne suffit toutefois pas à préserver la biodiversité (23); +(18) (19) +Perspectives mondiales en matière de diversité biologique 5. +Daszak, P. et al., Rapport de l’atelier consacré à la biodiversité et aux pandémies, Plateforme intergouvernementale scientifique et politique sur la biodiversité et les services écosystémiques, Bonn, 2020. Ibid. +Durant, O., «Natural Medicine: Past to Present» (La médecine naturelle: d’hier à aujourd’hui), University College of London, Londres, 2018. +Rapport de l’AEE du 23 novembre 2020 intitulé «An introduction to Europe’s Protected Areas» (Présentation des zones protégées en Europe). +«Management effectiveness in the EU’s Natura 2000 network of protected areas» (Efficacité de la gestion mise en œuvre au sein du réseau Natura 2000 dans les zones protégées de l’UE). +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d4b367c533056aa56cbabbf75893fa6aead0f400 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-37.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +8.2.2022 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +C 67/31 Mercredi 9 juin 2021 +AN. considérant que les forêts et l’ensemble de la chaîne de valeur forestière sont essentielles à l’essor futur de la bioéconomie circulaire, en ce qu’elles créent des emplois, garantissent le bien-être économique dans les zones rurales et urbaines, rendent des services d’atténuation du changement climatique et d’adaptation au changement climatique, offrent des avantages en matière de santé, protègent la biodiversité et les perspectives d’avenir des zones montagneuses, insulaires et rurales et luttent contre la désertification; AO. +considérant que les forêts représentent 43 % de la superficie terrestre de l’Union et abritent 80 % de sa biodiversité terrestre (36); que les activités d’exploitation forestière constituent la deuxième catégorie de pression signalée pour les espèces (37) et qu’elles touchent en particulier les arthropodes, les mammifères et les plantes non vasculaires; que de nombreuses espèces dépendantes des forêts subissent les effets négatifs de l’enlèvement d’arbres morts, mourants et vieux (38), de la réduction du nombre de forêts anciennes et de certaines pratiques de gestion forestière, telles que la coupe à blanc; AP. considérant que les forêts abritent plus de 75 % de la biodiversité terrestre mondiale (39); que le Parlement a adressé des recommandations à la Commission sur un cadre juridique de l’Union pour enrayer et renverser la déforestation ainsi que la dégradation des forêts et des écosystèmes dont l’Union est responsable à l’échelle mondiale (40); AQ. +considérant que la qualité de l’environnement et la santé des écosystèmes sont essentielles pour lutter contre le changement climatique, et que les écosystèmes jouent un rôle fondamental dans l’atténuation du changement climatique et l’adaptation à celui-ci; que le changement climatique affecte la biodiversité, étant donné que les variables climatiques déterminent en grande partie les aires de répartition géographique des espèces; que, dans les zones où le climat n’est plus adapté, certaines espèces changent d’aire géographique tandis que d’autres s’éteignent localement; AR. considérant que les solutions fondées sur la nature et les approches fondées sur les écosystèmes peuvent permettre d’établir un lien politique fort entre les trois conventions de Rio, en abordant le changement climatique et la perte de biodiversité d’une manière intégrée et cohérente; AS. considérant que, selon l’IPBES, la pollution est l’une des cinq causes de la perte de biodiversité; que, d’après les estimations, il existe des informations solides sur environ 500 substances chimiques et, qu’en avril 2019, l’Agence européenne des produits chimiques considérait que 450 substances étaient suffisamment réglementées; que les risques sont relativement bien connus pour 10 000 autres substances, mais que les risques sont peu documentés pour environ 20 000 substances; qu’il n’existe aucune information sur les risques ou les dangers d’une exposition pour la majorité de ces substances chimiques, soit environ 70 000 substances; qu’il est urgent de remédier au manque de connaissances sur tous les effets des produits chimiques sur la biodiversité et l’environnement; AT. considérant que la pollution lumineuse modifie les niveaux d’éclairage naturel durant le cycle nocturne pour les humains, les animaux et les plantes, ce qui a une incidence négative sur la biodiversité, en entraînant notamment un déséquilibre de l’activité migratoire, nocturne et reproductive des animaux et, par ricochet, la disparition des insectes et des pollinisateurs, pour lesquels l’attraction à la lumière artificielle s’avère fatale; AU. considérant que, selon le rapport du Centre commun de recherche publié en 2020 (41), les espèces exotiques envahissantes (EEE) sont désormais présentes dans tous les écosystèmes et menacent les écosystèmes urbains, en particulier les prairies; AV. +considérant que les tendances négatives qui caractérisent actuellement l’état de la biodiversité et des écosystèmes nuiront aux progrès réalisés non seulement pour atteindre les cibles des ODD liées à l’environnement, mais aussi celles +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Article du Parlement européen du 9 décembre 2020 intitulé «Forêts durable: le Parlement lutte contre la déforestation». +Rapport de la Commission du 15 octobre 2020, intitulé «État de conservation de la nature dans l’Union européenne — Rapport relatif à l’état de conservation des espèces et des habitats protégés au titre des directives “Oiseaux” et “Habitats” et aux tendances observées au cours de la période 2013-2018» (COM(2020)0635). Ibid. +Rapport de la FAO et du Programme des Nations unies pour l’environnement du 22 mai 2020 intitulé «La situation des forêts du monde — Forêts, biodiversité et activité humaine». +Résolution contenant des recommandations à la Commission sur un cadre juridique de l’Union pour enrayer et inverser la déforestation dont l’Union est responsable à l’échelle mondiale. +Rapport du Centre commun de recherche de la Commission du 13 octobre 2020 intitulé «Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment» [Cartographie et évaluation des écosystèmes et de leurs services: une évaluation des écosystèmes de l’UE] (supplément) et initiative BEST (mécanisme volontaire en faveur de la biodiversité et des services écosystémiques dans les régions ultrapériphériques et les pays et territoires d’outre-mer de l’Union) de la direction générale de l’environnement de la Commission. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..670ebd024636ad4f8e65086625a503e0e3d4f1e9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-44.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +FR +C 67/38 +Journal officiel de l'Union européenne +8.2.2022 +Mercredi 9 juin 2021 +Changements dans l’utilisation des terres et de la mer 44. +souligne que la biodiversité des sols fournit des services écosystémiques vitaux et atténue le changement climatique, ce qui en fait l’un des plus importants puits de carbone terrestres; constate avec inquiétude l’augmentation de la dégradation des sols et l’absence de législation spécifique de l’Union en la matière; relève que plusieurs réglementations contiennent des dispositions qui contribuent de manière indirecte à la protection des sols; estime cependant que cette situation a abouti à une protection partielle et à une gouvernance fortement fragmentée au sein de l’Union; invite par conséquent la Commission à soumettre une proposition législative visant à établir un cadre commun pour la protection et l’utilisation durable des sols, dans le plein respect du principe de subsidiarité, et à intégrer comme il se doit la protection des sols dans toutes les politiques concernées de l’Union; 45. insiste pour que ce cadre commun pour les sols s’attaque aux principales menaces qui pèsent sur les sols, notamment la perte de biodiversité et de matière organique dans les sols, la contamination, la salinisation, l’acidification, la désertification, l’érosion et l’imperméabilisation; met en avant la nécessité de prévoir des définitions communes, des objectifs clairs et un cadre de suivi; se déclare également favorable à un objectif spécifique relatif à la décontamination; 46. souligne que le bon état des sols, notamment en ce qui concerne leur fertilité et leur structure, revêt une importance capitale pour le secteur agricole; dénonce les effets néfastes pour les sols des pratiques agricoles et de gestion forestière peu durables, du changement d’affectation des terres, des activités de construction, de l’imperméabilisation et des émissions industrielles, entre autres facteurs; souligne qu’il convient de mettre en œuvre des méthodes d’exploitation des forêts et des méthodes agricoles moins nuisibles pour les sols; 47. invite la Commission à réviser la directive 2010/75/UE relative aux émissions industrielles (69) et la directive 2006/21/CE concernant la gestion des déchets de l’industrie extractive (70), afin de mieux lutter contre la dégradation des sols causée par les activités industrielles et minières; réitère sa suggestion de fixer un objectif de valorisation des matériaux pour les sols excavés (71); 48. prie instamment les États membres de ne pas autoriser de nouvelles activités de fracturation hydraulique dans l’Union et de mettre un terme à l’ensemble des activités en cours, en vertu du principe de précaution et du principe exigeant de prendre des mesures préventives, et compte tenu des risques et des répercussions négatives sur le climat, l’environnement et la biodiversité qu’entraîne la fracturation hydraulique pour l’extraction d’hydrocarbures non conventionnels; 49. rappelle que l’Union s’est engagée à atteindre la neutralité en matière de dégradation des terres (72) d’ici à 2030 dans le cadre de la convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification (CNULCD), mais qu’il est peu probable que cet objectif soit atteint, comme le conclut le rapport spécial de la Cour des comptes européenne (73); regrette que la Commission ne s’attaque pas de manière efficace à la désertification, malgré la menace qu’elle représente pour la biodiversité, la fertilité des sols, la résilience naturelle des terres, la production alimentaire et la qualité de l’eau, et ce, bien que treize États membres aient déclaré souffrir de la désertification dans le cadre de la CNULCD; invite par conséquent la Commission à faire preuve de plus d’ambition et à présenter sans attendre une stratégie sur la désertification et la dégradation des terres au niveau de l’Union; 50. observe que, dans l’Union, l’urbanisation et les activités de loisirs sont responsables de 13 % de l’ensemble des pressions signalées sur la nature, dont 48 % des pressions marines (74); souligne que les espaces verts en milieu urbain et les infrastructures vertes peuvent assurer des services écosystémiques en faveur de la biodiversité et contribuer au bien-être physique et mental de la population; 51. soutient l’intention de la Commission de mettre en place une plateforme de l’Union pour l’écologisation urbaine; demande à la Commission de fixer des objectifs spécifiques ambitieux et contraignants en matière de biodiversité urbaine, de solutions fondées sur la nature, d’approches écosystémiques et d’infrastructures vertes, qui profitent tant aux humains qu’aux espèces sauvages et qui contribuent à la réalisation des objectifs globaux en matière de biodiversité; souligne la +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Directive 2010/75/UE du Parlement européen et du Conseil du 24 novembre 2010 relative aux émissions industrielles (prévention et réduction intégrées de la pollution) (JO L 334 du 17.12.2010, p. 17) Directive 2006/21/CE du Parlement européen et du Conseil du 15 mars 2006 concernant la gestion des déchets de l'industrie extractive et modifiant la directive 2004/35/CE — Déclaration du Parlement européen, du Conseil et de la Commission (JO L 102 du 11.4.2006, p. 15) Résolution du Parlement européen du 10 février 2021 sur le nouveau plan d’action en faveur de l’économie circulaire, textes adoptés de cette date, P9_TA(2021)0040. +Les Parties à la CNULCD ont défini la neutralité en matière de dégradation des terres comme suit: «un état où la quantité et la qualité des ressources terrestres nécessaires au soutien des fonctions et services écosystémiques et au renforcement de la sécurité alimentaire restent stables ou augmentent au sein d’un écosystème et d’échelles spatio-temporelles spécifiques». +Rapport spécial de la Cour des comptes européenne du 18 décembre 2018 intitulé «Lutte contre la désertification dans l’UE: le phénomène s’aggravant, de nouvelles mesures s’imposent». +«State of nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018» (L’état de la nature dans l’UE — résultats des rapports établis en vertu des directives relatives à la nature pour la période 2013-2018). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..abd53ea2ea776a1be05bcb65206d4c372509fe39 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-45.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +8.2.2022 +FR +Journal officiel de l'Union européenne +C 67/39 Mercredi 9 juin 2021 +nécessité de prévoir des mesures telles que l’instauration d’un pourcentage minimal de toitures vertes sur les nouvelles constructions, le soutien à l’agriculture urbaine, notamment à la culture d’arbres fruitiers, si cela se révèle pertinent, l’interdiction des pesticides chimiques, la réduction de l’utilisation d’engrais dans les espaces verts urbains de l’Union ainsi que l’extension des espaces verts en fonction de la population, tout en luttant contre les inégalités dans l’accès aux espaces verts; demande en outre à la Commission et aux États membres de développer les corridors écologiques terrestres et marins dans les zones urbaines, en mettant en place un réseau transeuropéen de l’infrastructure verte (RTE-V) lié au réseau transeuropéen de la nature (RTE-N); Exploitation directe des organismes 52. exprime son soutien à l’objectif pour 2030 consistant à affecter au moins 25 % des terres agricoles à l’agriculture biologique; affirme que ce chiffre devrait être revu à la hausse à moyen et à long terme; se réjouit particulièrement de l’objectif de 10 % ou plus de terres agricoles constituées d’éléments de paysage à haute diversité, qui doit être mis en œuvre à l’échelle adéquate si l’on veut assurer l’interconnexion écologique des habitats situés entre les paysages agricoles ou qui traversent ces derniers; souligne que ces deux objectifs devraient être intégrés à la législation de l’Union, mis en œuvre par chaque État membre et mentionnés dans les plans stratégiques relevant de la politique agricole commune (PAC); 53. s’inquiète vivement du déclin continu du nombre et de la diversité des espèces présentes sur les terres agricoles européennes, relevé par le rapport de la Cour des comptes européenne sur la biodiversité des terres agricoles; regrette que la stratégie de l’Union en faveur de la biodiversité à l’horizon 2020 n’ait pas fixé d’objectifs mesurables et d’actions à entreprendre pour l’agriculture, ce qui complique l’évaluation des progrès; signale que le suivi des dépenses de la PAC profitant à la biodiversité manque de fiabilité; rappelle l’absence de coordination entre les différentes politiques et stratégies de l’Union, ce qui les empêche notamment d’enrayer le déclin de la diversité génétique (75); invite la Commission à suivre les recommandations de la Cour des comptes européenne sur la biodiversité des terres agricoles et à s’appuyer sur les enseignements tirés de cette expérience pour définir la stratégie en faveur de la biodiversité à l’horizon 2030 (76); 54. souligne que la biodiversité est essentielle pour garantir la sécurité alimentaire dans l’Union; insiste sur le rôle important que joue le secteur agricole de l’Union dans la production de denrées alimentaires saines, sûres et financièrement abordables; souligne que les agriculteurs jouent un rôle clé dans la réussite de cette stratégie et que celle-ci devrait être alignée sur les mesures, objectifs généraux et objectifs spécifiques de la stratégie «De la ferme à la table»; 55. juge indispensable une transformation de l’agriculture de l’Union qui la rende durable, garantisse des normes élevées en matière de bien-être animal, s’inscrive dans les transitions écologique et climatique, et réduise au maximum l’utilisation d’intrants d’origine fossile et chimique ainsi que de traitements antibiotiques; souligne que l’agriculture devrait contribuer à la protection et à la restauration de la biodiversité; 56. estime qu’il est impératif, au vu des effets socio-économiques potentiels, que les agriculteurs soient soutenus, y compris économiquement, et formés dans la transition vers des systèmes agricoles durables, afin de promouvoir des pratiques agroécologiques, innovantes et durables; insiste par conséquent sur l’importance de garantir un soutien financier bien défini et suffisant en vue de ces objectifs, notamment au sein du cadre financier pluriannuel; prie à cet égard les États membres de recourir aux plans stratégiques relevant de la PAC et à leurs composantes vertes pour atteindre ces objectifs, en mettant au point des solutions gagnant-gagnant pour préserver la biodiversité; 57. invite la Commission à élaborer une stratégie en faveur des chaînes de valeur locales, afin d’atteindre les objectifs proposés; souligne que les petites exploitations agricoles ont besoin d’un soutien spécifique pour contribuer à la stratégie; 58. se félicite de voir l’agriculture biologique reconnue comme un élément important de la trajectoire de l’Union européenne vers des systèmes alimentaires plus durables, en particulier au vu des préoccupations liées à la biodiversité, et vers la réalisation des objectifs de politiques publiques en matière de développement économique, d’emploi dans les zones rurales, de protection de l’environnement et d’action pour le climat; souligne l’importance que revêt le plan d’action européen en matière d’agriculture biologique pour favoriser l’adoption de cette dernière; 59. rappelle que le développement de la production alimentaire biologique doit aller de pair avec le développement du marché et des chaînes d’approvisionnement ainsi qu’avec la stimulation de la demande en denrées alimentaires biologiques, notamment au moyen de marchés publics et d’un large éventail de mesures de promotion, de recherche, d’innovation, de formation, de transfert de connaissances scientifiques et de soutien aux jeunes agriculteurs biologiques, dans le but de garantir la stabilité du marché des produits biologiques et la rémunération équitable des agriculteurs; souligne qu’il est +(75) (76) +Rapport spécial de la Cour des comptes européenne du 5 juin 2020 intitulé «Biodiversité des terres agricoles: la contribution de la PAC n’a pas permis d’enrayer le déclin». +Idem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f87f0a13e10665573d5094fca2e6274401d74871 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.fr.p-50.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +FR +C 67/44 +Journal officiel de l'Union européenne +8.2.2022 +Mercredi 9 juin 2021 +97. +insiste sur l’importance d’avoir des écosystèmes forestiers, tant la faune que la flore, résilients et sains en vue de la préservation et du renforcement des nombreux services que rendent les forêts dans l’écosystème, en ce qui concerne, entre autres, la biodiversité, la qualité de l’air, de l’eau et des sols, le bois et les matières premières non ligneuses; souligne que la réalisation des objectifs de l’Union en matière d’environnement, de climat et de biodiversité ne sera jamais possible sans les forêts et sans un secteur forestier multifonctionnel, sain et géré dans une perspective de durabilité à long terme; 98. met en avant la nécessité d’adopter une vision cohérente qui concilie protection de la biodiversité et du climat, dynamisme du secteur forestier et bioéconomie durable; 99. reconnaît le rôle de l’utilisation de bois issus de forêts gérées de manière durable et de produits en bois pour contribuer à l’évolution vers une économie neutre en carbone et au développement de la bioéconomie circulaire; 100. +souligne la nécessité de réviser les règles de l’UE en matière d'utilisation de la biomasse à des fins de production d'énergie et de les aligner sur les objectifs de la stratégie en faveur de la biodiversité à l'horizon 2030 et de la loi européenne sur le climat, notamment dans le cadre de la directive sur les énergies renouvelables et des actes délégués au titre du règlement sur la taxinomie; 101. salue l’engagement à planter au moins trois milliards d’arbres supplémentaires dans l’UE; souligne que les initiatives de plantation d’arbres de l’Union doivent être fondées sur des principes écologiques clairs, la proforestation, le reboisement durable, l’écologisation des zones urbaines et périurbaines, la restauration, le renforcement de la connectivité et l’agroforesterie, conformément aux dernières connaissances scientifiques; invite la Commission à veiller à ce que ces initiatives soient exclusivement menées d'une manière compatible avec les objectifs en matière de biodiversité, et propice à ces objectifs, en veillant à ce que ces plantations ne remplacent pas des forêts anciennes et riches en biodiversité existantes, et contribuent à faire en sorte que les forêts soient résilientes, mixtes et saines; 102. rappelle les positions qu'il détaille dans sa résolution sur un cadre juridique de l’Union pour enrayer et inverser la déforestation dont l’Union est responsable à l’échelle mondiale; demande à la Commission de présenter d’urgence une proposition de cadre juridique de l’Union fondé sur l’obligation de diligence qui garantisse que les chaînes de valeurs soient durables et que les produits ou marchandises mis sur le marché de l’UE n’aient pas pour origine ou pour conséquence la déforestation, la dégradation des forêts, la conversion ou la dégradation des écosystèmes ou les violations des droits de l’homme; note qu’un tel cadre juridique de l’Union devrait également être étendu aux écosystèmes riches en biodiversité et présentant un important stock de carbone, autres que les forêts, tels que les écosystèmes marins et côtiers, les zones humides, les tourbières et les savanes, afin d’éviter que la pression ne soit déplacée vers ces paysages; 103. demande à la Commission d’étudier la possibilité de créer un cadre juridique, principalement au sein de l’Organisation mondiale du commerce (OMC), qui permette de proscrire le commerce de certains biens, services et matières premières qui mettent en péril la biodiversité; 104. rappelle qu’il est nécessaire de réduire d’urgence l’empreinte environnementale de la production et de la consommation européennes afin de respecter les limites de notre planète; invite la Commission à proposer des objectifs contraignants de l’UE pour 2030 afin de réduire considérablement l’empreinte matérielle et l’empreinte de consommation de l’UE, et de les maintenir dans les limites de notre planète d'ici à 2050 (84); soutient l’adoption par la Commission d’une approche axée sur le cycle de vie pour le calcul de l’empreinte environnementale des produits et des organisations; estime qu'il y a lieu de réduire la production et l'utilisation de plastique; estime que les activités économiques qui affectent et exploitent les écosystèmes et leur biodiversité devraient intégrer toutes les garanties possibles afin d’atténuer leurs répercussions négatives sur ces écosystèmes; Changements climatiques 105. se dit préoccupé du fait que la majorité des habitats des espèces terrestres diminueront de manière considérable dans le cas d’un réchauffement planétaire de 1,5 à 2 oC et que les espèces marines seront menacées de la même manière, en particulier parce que, au vu des trajectoires actuelles, il est très probable que ces augmentations de température soient dépassées; répète, par conséquent, qu’il est nécessaire de relever considérablement les ambitions de l’UE, en donnant la priorité aux solutions fondées sur la nature et écosystémiques pour atteindre les objectifs d’atténuation du changement climatique et pour mettre en œuvre les stratégies d’adaptation, ainsi que de renforcer la protection des puits naturels de carbone terrestres et marins de l’Union à titre de mesure complémentaire venant s’ajouter aux réductions des émissions de gaz à effet de serre; 106. demande à la Commission d'évaluer l'impact du changement climatique sur l'abondance et la répartition géographique des espèces, de tenir compte de cette évaluation lors de la mise en œuvre de la stratégie en faveur de la biodiversité à l'horizon 2030, et d'aider les États membres à incorporer les résultats dans leurs politiques nationales et dans les rapports futurs au titre des directives relatives aux oiseaux et aux habitats naturels; +(84) +Résolution sur le nouveau plan d’action en faveur de l’économie circulaire. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e234401b188fdc51f215f23a720b69a8d7710412 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-205.txt @@ -0,0 +1,24 @@ +8.2.2022. +HR +Službeni list Europske unije +C 67/199 četvrtak, 10. lipnja 2021. +Članak 5. +Pružanje informacija Europskom ombudsmanu 1. +Za potrebe ovog članka „pružanje informacija” obuhvaća sva fizička i elektronička sredstva koja Europskom ombudsmanu i njegovu tajništvu omogućuju pristup informacijama, uključujući dokumente, neovisno o njihovu obliku. +2. „Klasificirani podaci EU-a” znači svaki podatak ili materijal koji je označen stupnjem tajnosti EU-a i čije neovlašteno otkrivanje može prouzročiti različite stupnjeve prijetnje nanošenjem štete interesima Unije odnosno interesima jedne ili više država članica. 3. +Pod uvjetima iz ovog članka institucije, tijela, uredi i agencije Unije te nadležna tijela država članica na zahtjev Europskog ombudsmana ili na vlastitu inicijativu i bez nepotrebne odgode dostavljaju Europskom ombudsmanu sve informacije koje je zatražio u svrhu istrage. +4. +Europskom ombudsmanu dostavljaju se klasificirani podaci EU-a u skladu sa sljedećim načelima i uvjetima: +(a) institucija, tijelo, ured ili agencija Unije koji dostavlja klasificirane podatke EU-a mora dovršiti svoje relevantne interne postupke i, ako je autor treća strana, ona mora dati svoju prethodnu pisanu suglasnost; (b) Europski ombudsman mora biti s tim upoznat; (c) pristup podacima klasificiranima stupnjem tajnosti CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL ili višim odobrava se samo osobama koje su prošle sigurnosnu provjeru za odgovarajući stupanj sigurnosne zaštite u skladu s nacionalnim pravom i koje je ovlastilo nadležno sigurnosno tijelo. 5. +Za pružanje klasificiranih podataka EU-a dotična institucija, tijelo, ured ili agencija Unije procjenjuje je li Europski ombudsman stvarno uveo pravila unutarnje sigurnosti te fizičke i postupovne mjere za zaštitu klasificiranih podataka EU-a. +U tu svrhu Europski ombudsman i institucija, tijelo, ured ili agencija Unije također mogu sklopiti sporazum o uspostavi općeg okvira kojim se uređuje pružanje klasificiranih podataka EU-a. 6. +U skladu sa stavcima 4. i 5., pristup klasificiranim podacima EU-a osigurava se u prostorima dotične institucije, tijela, ureda ili agencije Unije, osim ako je drukčije dogovoreno s Europskim ombudsmanom. 7. +Ne dovodeći u pitanje stavak 3., nadležna tijela država članica mogu odbiti da Europskom ombudsmanu dostave informacije koje su obuhvaćene nacionalnim zakonima o zaštiti klasificiranih podataka ili odredbama kojima se sprečava njihovo priopćavanje. +Unatoč tome, dotična država članica može Europskom ombudsmanu dostaviti takve informacije pod uvjetima koje odredi njezino nadležno tijelo. 8. +Ako institucije, tijela, uredi ili agencije Unije te tijela država članica namjeravaju dostaviti klasificirane podatke EU-a ili bilo koje druge informacije koje nisu dostupne javnosti, o tome unaprijed obavješćuju Europskog ombudsmana. +Europski ombudsman osigurava odgovarajuću zaštitu takvih informacija a posebno ih ne smije otkriti podnositelju pritužbe ili javnosti bez prethodne suglasnosti institucije, tijela, ureda ili agencije Unije ili nadležnog tijela dotične države članice. +Kad je riječ o klasificiranim podacima EU-a, suglasnost se daje u pisanom obliku. 9. +Institucije, tijela, uredi ili agencije Unije koji uskraćuju pristup klasificiranim podacima EU-a dostavljaju Europskom ombudsmanu pisano obrazloženje u kojem navode barem razloge za uskraćivanje pristupa. +10. +Europski ombudsman zadržava podatke iz stavka 8. samo do konačnog zaključenja istrage. +Europski ombudsman može od institucije, tijela, ureda ili agencije Unije odnosno od države članice tražiti da te informacije čuvaju najmanje pet godina. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7cece4147296b91248fbac2bfa438098e84c20f1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +HR +Službeni list Europske unije +8.2.2022. +srijeda, 9. lipnja 2021. +D. +budući da je 2021. odlučujuća godina za biološku raznolikost te bi COP15 trebao biti prekretnica za biološku raznolikost, kao što je Pariški sporazum bio prekretnica za klimu; budući da COP15 i COP26 Okvirne konvencije Ujedinjenih naroda o klimatskim promjenama pružaju jedinstvenu priliku za prelazak s reaktivnog modela na proaktivni model predostrožnosti te u konačnici donose potrebne korjenite promjene; +E. +budući da je Strategija EU-a za bioraznolikost do 2030. jedna od ključnih inicijativa europskog zelenog plana; budući da će Strategija EU-a za bioraznolikost do 2030. i Strategija „od polja do stola”, zajedno s drugim politikama, oblikovati promjenu kako bi se zaštitila priroda i očuvali staništa i vrste; +F. +budući da dostupni dokazi upućuju na to da nije prekasno da se zaustave i preokrenu trenutačni trendovi smanjenja biološke raznolikosti (18); budući da će to zahtijevati znatne promjene; +G. +budući da su ljudi dio prirode te da priroda ima intrinzičnu vrijednost; budući da je biološka raznolikost sastavni dio svjetske baštine; +H. +budući da je izumiranje vrsta konačno, prijeti postojanju ekosustava i usluga ekosustava te predstavlja prijetnju dobrobiti i opstanku ljudi; budući da je Međunarodna unija za očuvanje prirode samo tijekom posljednjeg desetljeća proglasila izumrlima 160 vrsta; +I. +budući da će prema podacima IPBES-a 90 % zemljišta biti značajno izmijenjeno do 2050., a 75 % zemljišta je već značajno izmijenjeno; budući da je 85 % močvarnih područja već izgubljeno; +J. +budući da je biološka raznolikost presudna za sigurnost opskrbe hranom, dobrobit ljudi i razvoj širom svijeta; +K. +budući da EU mora iskoristiti te prilike kako bi u svoje politike i ciljeve uključio lekcije naučene iz izbijanja bolesti COVID-19; +L. +budući da 70 % bolesti i pandemija potječe od životinja (19); budući da je pandemija bolesti COVID-19 pokazala da prakse kojima se stavlja pritisak na biološku raznolikost mogu dovesti do povećanih rizika za zdravlje ljudi i životinja; +M. +budući da uništavanje prirodnih staništa i trgovina divljom florom i faunom povećava kontakt ljudi i divljih životinja te će biti važan faktor u pojavi i širenju virusnih bolesti u budućnosti (20); +N. +budući da biološka raznolikost pozitivno doprinosi zdravlju ljudi; budući da je do 80 % lijekova koje koriste ljudi prirodnog podrijetla (21); +O. +budući da Europa ima više zaštićenih područja od bilo koje druge regije svijeta (22); budući da postojeća mreža zakonski zaštićenih područja, uključujući ona pod strogom zaštitom, nije dovoljno široka da očuva bioraznolikost (23). +(18) (19) +Peto izdanje globalnog pregleda biološke raznolikosti. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics (Izvješće s radionice o biološkoj raznolikosti i pandemiji) Međuvladine znanstveno-političke platforme o bioraznolikosti i uslugama ekosustava, Bonn, 2020. Ibid. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, (Prirodna medicina: od prošlosti do sadašnjosti), University College of London, London, 2018. +Izvješće Europske agencije za okoliš od 23. studenoga 2020. naslovljeno „Uvod u europska zaštićena područja”. +„Učinkovito upravljanje zaštićenim područjima mreže EU-a Natura 2000”, +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..faf70e31ac034edd0abb62e4880e60ab1045f1cc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-37.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +8.2.2022. +HR +Službeni list Europske unije +C 67/31 srijeda, 9. lipnja 2021. +AN. budući da su šume i cijeli vrijednosni lanac koji se temelji na šumama ključni za daljnji razvoj kružnog biogospodarstva jer osiguravaju radna mjesta i gospodarsko blagostanje u ruralnim i urbanim područjima, pružaju usluge ublažavanja klimatskih promjena i prilagodbe na njih, nude zdravstvenu korist, štite bioraznolikost i mogućnosti planinskih, otočnih i ruralnih regija te suzbijaju dezertifikaciju; +AO. budući da šuma čini 43 % kopnene površine EU-a i sadrži 80 % njegove kopnene biološke raznolikosti (36); budući da su šumarske djelatnosti druga najveća kategorija pritiska navedena za vrste (37), koja posebno utječe na člankonošce, sisavce i nevaskularne biljke; budući da na mnoge vrste ovisne o šumama utječe uklanjanje mrtvih, umirućih i starih stabala (38), smanjenje šuma starog rasta te određene metode gospodarenja šumama poput potpunog krčenja šuma; +AP. budući da se više od 75 % svjetske kopnene biološke raznolikosti nalazi u šumama (39); budući da je Europski parlament dao preporuke Komisiji o pravnom okviru EU-a za zaustavljanje i poništavanje globalnog krčenja šuma i degradacije šuma i ekosustava koje je uzrokovao EU (40), +AQ. budući da su dobro stanje okoliša i zdravi ekosustavi ključni za borbu protiv klimatskih promjena, pri čemu ekosustavi imaju glavnu ulogu u ublažavanju klimatskih promjena i prilagodbi njima; budući da klimatske promjene utječu na biološku raznolikost jer klimatske varijable uvelike određuju zemljopisni raspon rasprostranjenosti vrsta; budući da u područjima u kojima klima više nije prikladna neke vrste mijenjaju svoj zemljopisni raspon, a druge izumiru lokalno; +AR. budući da prirodna rješenja mogu pružiti snažnu političku vezu između triju konvencija iz Rija, rješavanjem pitanja klimatskih promjena i gubitka biološke raznolikosti na integriran način; +AS. budući da je prema IPBES-u onečišćenje jedan od pet pokretača gubitka biološke raznolikosti; budući da se procjenjuje da postoje pouzdane informacije o oko 500 kemikalija i da je do travnja 2019. +Europska agencija za kemikalije smatrala da je 450 tvari dovoljno regulirano; budući da se smatra da još 10 000 tvari ima prilično dobro opisane rizike, dok su ograničeni podaci o riziku dostupni za oko 20 000 tvari; budući da za većinu, oko 70 000 tvari, jedva da postoje informacije o opasnostima ili rizicima izloženosti; budući da je potrebno hitno popuniti velike praznine u znanju u vezi sa svim utjecajima kemikalija na biološku raznolikost i okoliš; +AT. budući da svjetlosno onečišćenje mijenja prirodne razine noćnog svjetla za ljude, životinje i biljke, čime negativno utječe na biološku raznolikost, primjerice, neravnotežom migracijske, noćne i reproduktivne aktivnosti životinja, što dovodi i do gubitka života insekata i oprašivača, koje umjetno svjetlo privlači; +AU. budući da su prema izvješću Zajedničkog istraživačkog centra iz 2020. +(41) invazivne strane vrste (IAS) sada prisutne u svim ekosustavima i posebno prijete urbanim ekosustavima i travnjacima; +AV. budući da će trenutni negativni trendovi u biološkoj raznolikosti i ekosustavima narušiti napredak ne samo u pogledu ekoloških ciljeva održivog razvoja, već i u pogledu ciljeva koji se odnose na siromaštvo, glad, zdravlje, vodu, gradove +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Članak Europskog parlamenta od 9. prosinca 2020. naslovljen „Održivo šumarstvo: rad Parlamenta na borbi protiv krčenja šuma”. +Izvješće Komisije od 15. listopada 2020. naslovljeno „Stanje prirode u Europskoj uniji Izvješće o stanju i trendovima za 2013. – 2018. za vrste i staništa zaštićene direktivama o pticama i staništima” (COM(2020)0635). Ibid. +Izvješće FAO-a i Programa Ujedinjenih naroda za okoliš od 22. svibnja 2020. naslovljeno „Stanje svjetskih šuma – šume, biološka raznolikost i ljudi”. +Rezolucija s preporukama Komisiji o pravnom okviru EU-a za zaustavljanje i poništavanje globalnog krčenja šuma koje je uzrokovao EU. +Izvješće Zajedničkog istraživačkog centra Komisije iz serije Znanost za politiku od 13. listopada 2020. naslovljeno „Kartografsko prikazivanje i procjena stanja ekosustava i njihovih usluga: Procjena ekosustava EU-a. +(dodatak) i Inicijativa BEST Glavne uprave Komisije za okoliš (dobrovoljni program za biološku raznolikost i usluge ekosustava u najudaljenijim regijama EU-a i prekomorskim zemljama i područjima). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..f05a701e63f4a31a5d0ae096008e34b187237110 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-44.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +C 67/38 +HR +Službeni list Europske unije +8.2.2022. +srijeda, 9. lipnja 2021. +Promjene u korištenju tla i mora +44. naglašava da bioraznolikost tla omogućuje ključne usluge ekosustava i ublažava klimatske promjene, zbog čega je ona jedan od najvažnijih elemenata kopnenih ponora ugljika; sa zabrinutošću primjećuje da se degradacija tla povećava i da ne postoji posebno zakonodavstvo EU-a za to područje; uviđa da u različitim zakonima postoje neke odredbe koje neizravno doprinose zaštiti tla, ali smatra da je to dovelo do djelomične zaštite i vrlo rascjepkanog upravljanja u EU-u; stoga poziva Komisiju da podnese zakonodavni prijedlog za uspostavu zajedničkog okvira za zaštitu i održivo korištenje tla, uz puno poštovanje načela supsidijarnosti, te za efektivno uključivanje navedene zaštite u sve relevantne politike EU-a; +45. naglašava da bi se taj zajednički okvir za tlo trebao pozabaviti svim glavnim prijetnjama za tlo, uključujući gubitak bioraznolikosti tla, gubitak organskih tvari u tlu, onečišćenje, salinizaciju, zakiseljavanje, dezertifikacija, eroziju i brtvljenje tla; ističe da u njega treba uključiti zajedničke definicije, jasne ciljeve i okvir za praćenje; također podržava uspostavu posebnog cilja za dekontaminaciju; +46. naglašava da je zdravo tlo, uključujući njegovu plodnost i strukturu, ključno za poljoprivredni sektor; ističe negativan utjecaj koje na tlo imaju, između ostalog, neodržive poljoprivredne i šumarske prakse, prenamjena zemljišta, građevinske aktivnosti, brtvljenje tla i industrijske emisije; naglašava da bi trebalo primjenjivati metode sječe šuma i poljoprivrede koje su manje štetne za tlo; +47. poziva Komisiju da revidira Direktivu 2010/75/EU o industrijskim emisijama (69) i Direktivu 2006/21/EZ o gospodarenju otpadom od industrija vađenja minerala (70) kako bi se bolje odgovorilo na problem propadanja tla zbog industrijskih i rudarskih aktivnosti; podsjeća na svoj poziv za uspostavu cilja oporabe materijala za iskopana tla (71); +48. apelira na države članice da, u skladu s načelom predostrožnosti i načelom poduzimanja preventivnih mjera te vodeći računa o rizicima i negativnim učincima na klimu, okoliš i bioraznolikost do kojih dolazi pri hidrauličkom frakturiranju radi crpljenja nekonvencionalnih ugljikovodika, ne odobravaju nikakve nove aktivnosti hidrauličkog frakturiranja u EU-u te da zaustave sve postojeće aktivnosti; +49. +podsjeća da se EU na temelju Konvencije UN-a o suzbijanju dezertifikacije (UNCCD) obvezao na postizanje neutralnosti degradacije zemljišta (72) do 2030., ali da se taj cilj vjerojatno neće ostvariti, kako je zaključeno u tematskom izvješću Revizorskog suda (73); žali zbog toga što unatoč prijetnji koju dezertifikacija predstavlja za bioraznolikost, plodnost tla, prirodnu otpornost zemljišta, proizvodnju hrane i kvalitetu vode, i unatoč činjenici da se trinaest država članica izjasnilo da su pogođene dezertifikacijom prema UNCCD-u, Komisija učinkovito ne rješava to pitanje; stoga poziva Komisiju da bude ambicioznija i da bez odgađanja predstavi strategiju u pogledu dezertifikacije i degradacije zemljišta na razini EU-a; +50. konstatira da su u EU-u urbanizacija i rekreacijske aktivnosti uzrok 13 % svih prijavljenih pritisaka na prirodu te 48 % svih morskih pritisaka (74); ističe da zelena urbana područja i zelena infrastruktura mogu pružiti usluge ekosustava kojima se podupire bioraznolikost i kojima se doprinosi tjelesnoj i mentalnoj dobrobiti stanovništva; +51. podržava namjeru Komisije da uspostavi platformu EU-a za urbanu ekologizaciju; poziva Komisiju da postavi konkretne ambiciozne obvezujuće ciljeve u vezi s urbanom biološkom raznolikošću, rješenjima utemeljenima na prirodi i pristupima utemeljenima na ekosustavima, te zelenom infrastrukturom, od kojih će koristi imati i ljudi i divlja fauna i flora +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Direktiva 2010/75/EU Europskog parlamenta i Vijeća od 24. studenoga 2010. o industrijskim emisijama (integrirano sprečavanje i kontrola onečišćenja) (SL L 334, 17.12.2010., str. 17.). +Direktiva 2006/21/EZ Europskog parlamenta i Vijeća od 15. ožujka 2006. +o gospodarenju otpadom od industrija vađenja minerala i o izmjeni Direktive 2004/35/EZ – Izjava Europskog parlamenta, Vijeća i Komisije (SL L 102, 11.4.2006., str. 15.). +Rezolucija Europskog parlamenta od 10. veljače 2021. o novom akcijskom planu za kružno gospodarstvo (usvojeni tekstovi, P9_TA(2021)0040). +Stranke UNCCD-a definirale su neutralnost degradacije zemljišta na sljedeći način: stanje u kojem količina i kvaliteta zemljišnih resursa, potrebnih za potporu funkcijama i uslugama ekosustava i jačanju sigurnosti opskrbe hranom, ostaju stabilne ili se povećavaju u određenim vremenskim i prostornim razmjerima i ekosustavima. +Tematsko izvješće Revizorskog suda od 18. prosinca 2018. naslovljeno „Borba protiv dezertifikacije u EU u: sve veća prijetnja u pogledu koje je potrebno djelovati odlučnije”. +Stanje prirode u EU-u – rezultati izvješćivanja u skladu s direktivama o prirodi 2013. – 2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6874f192fac86c088fc1927f88ce023443dc1925 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-45.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +8.2.2022. +HR +Službeni list Europske unije +C 67/39 srijeda, 9. lipnja 2021. +te koji će doprinijeti općim ciljevima biološke raznolikosti; ističe da je potrebno uključiti mjere kao što su minimalni udio zelenih krovova na novim zgradama, potpora urbanoj poljoprivredi, uključujući, prema potrebi, sadnju voćki, jamčenje nekorištenja kemijskih pesticida i smanjenje upotrebe gnojiva na gradskim zelenim površinama EU-a te povećanje broja zelenih površina u skladu s brojem stanovnika, uz istodobno rješavanje problema nejednakosti u pristupu zelenim površinama; nadalje poziva Komisiju i države članice da prošire kopnene i morske ekološke koridore u urbanim područjima, među ostalim razvojem transeuropske mreže za zelenu infrastrukturu (TEN-G), povezane s transeuropskom mrežom prirodnih područja (TEN-N); +Izravno iskorištavanje organizama 52. podupire ciljeve za 2030. +u skladu s kojima bi najmanje 25 % poljoprivrednog zemljišta trebalo biti obuhvaćeno ekološkim upravljanjem poljoprivrednim gospodarstvima, što bi srednjoročno i dugoročno trebalo povećati; nadalje, snažno pozdravlja cilj da najmanje 10 % poljoprivrednog zemljišta ima obilježja krajobraza visoke raznolikosti, što bi se trebalo provesti na odgovarajućoj razini kako bi se osigurala ekološka povezanost staništa na obrađenim površinama i među njima; naglašava da bi oba cilja trebala biti ugrađena u zakonodavstvo EU-a i da bi ih svaka država članica trebala provesti, također u okviru strateških planova zajedničke poljoprivredne politike (ZPP); 53. s velikom zabrinutošću konstatira da se, prema izvješću Revizorskog suda o biološkoj raznolikosti na poljoprivrednim zemljištima, broj i raznolikost vrsta na poljoprivrednim zemljištima u EU-u stalno smanjuju; izražava žaljenje zbog činjenice da u Strategiji EU-a za bioraznolikost do 2020. nisu utvrđeni mjerljivi ciljevi i mjere u području poljoprivrede, što otežava ocjenu napretka; podsjeća da je praćenje rashoda u okviru ZPP-a za bioraznolikost bilo nepouzdano i da je primjetan nedostatak koordinacije između politika i strategija EU-a, što je među ostalim rezultiralo time da se njima nije odgovorilo na problem smanjenja genetske raznolikosti (75); poziva Komisiju da slijedi preporuke Revizorskog suda o biološkoj raznolikosti na poljoprivrednim zemljištima i da se osloni na iskustva stečena u okviru Strategije za bioraznolikost za 2030. +(76); 54. ističe da je biološka raznolikost presudna za zaštitu sigurnosti opskrbe hranom u EU-u; ističe važnu ulogu poljoprivrednog sektora EU-a u proizvodnji zdrave, sigurne i cjenovno pristupačne hrane; naglašava da poljoprivrednici imaju ključnu ulogu u uspjehu te strategije i da bi ta strategija trebala biti usklađena s mjerama i ciljevima strategije „od polja do stola”; 55. smatra da se poljoprivreda EU-a mora preobraziti kako bi postala održiva i kako bi se osigurali visoki standardi dobrobiti životinja, u skladu s ekološkom i klimatskom tranzicijom, uz što manju upotrebu fosilnih i kemijskih inputa i što manje liječenja antibioticima; naglašava da bi poljoprivreda trebala doprinijeti zaštiti i obnovi bioraznolikosti; 56. smatra da je s obzirom na moguće socioekonomske učinke nužno da se poljoprivrednicima pruži potpora, uključujući financijska potpora, te osigura osposobljavanje u kontekstu prijelaza na održive poljoprivredne sustave kako bi se promicale agroekološke i druge inovativne održive prakse; stoga ističe da je važno osigurati jasno definiranu i dostatnu financijsku potporu, među ostalim i u okviru višegodišnjeg financijskog okvira, kako bi se doprinijelo postizanju tih ciljeva, te u tom pogledu poziva države članice da u te svrhe iskoriste strateške planove u okviru ZPP-a i njegove zelene komponente, uz istodobno razvijanje rješenja za zaštitu bioraznolikosti koja su od koristi svima; 57. poziva Komisiju da izradi strategiju kojom će se lokalnim lancima vrijednosti pružiti potpora u postizanju predloženih ciljeva i naglašava da je malim poljoprivrednim poduzećima potrebna posebna potpora kako bi mogla doprinijeti strategiji; 58. pozdravlja činjenicu da je ekološki uzgoj prepoznat kao jedna od temeljnih sastavnica na putu EU-a prema održivijim prehrambenim sustavima, naročito u kontekstu bioraznolikosti, i u ostvarenju ciljeva javne politike povezanih s gospodarskim razvojem, zapošljavanjem u ruralnim područjima, zaštitom okoliša i klimatskom politikom; ističe važnost europskog akcijskog plana za ekološku poljoprivredu kada je riječ o većem prihvaćanju te prakse; 59. ističe da razvoj ekološke proizvodnje hrane mora biti popraćen razvojem tržišta i opskrbnog lanca te mjerama kojima se potiče potražnja za ekološkom hranom, između ostalog, u vidu javne nabave i širokog raspona promotivnih mjera, istraživanja, inovacija, osposobljavanja i prijenosa znanstveno utemeljenog znanja, kako bi se poduprli stabilnost tržišta ekoloških proizvoda i pravedne naknade za poljoprivrednike te promicale mjere za potporu mladih ekoloških +(75) (76) +Tematsko izvješće Europskog revizorskog suda od 5. lipnja 2020. naslovljeno „Biološka raznolikost na poljoprivrednim zemljištima: doprinos ZPP-a nije zaustavio njezino smanjivanje”. +Ibid. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7c320bf600321f524cb73188d46273a944f1093c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hr.p-50.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +C 67/44 +HR +Službeni list Europske unije +8.2.2022. +srijeda, 9. lipnja 2021. +97. naglašava važnost otpornih i zdravih šumskih ekosustava, uključujući floru i faunu, za održavanje i poboljšanje brojnih usluga ekosustava koje nude šume, kao što su bioraznolikost, čist zrak, voda, zdravo tlo te drvne i nedrvne sirovine; ističe da postizanje ciljeva EU-a u pogledu okoliša, klime i bioraznolikosti neće nikad biti moguće bez šuma i šumarstva s višestrukom ulogom, u zdravom stanju i pod održivim upravljanjem, što iziskuje postojanje dugoročnog plana; 98. ističe potrebu za osmišljavanjem dosljednog pristupa kojim će se pomiriti zaštita bioraznolikosti i zaštita klime s uspješnim sektorom koji počiva na šumama i održivom biogospodarstvu; 99. prepoznaje važnost upotrebe drva iz šuma pod održivim gospodarenjem i drvnih proizvoda za prijelaz na gospodarstvo neutralno u pogledu emisija CO2 i za razvoj kružnog biogospodarstva; 100. naglašava potrebu za revizijom i usklađivanjem pravila EU-a o upotrebi biomase za proizvodnju energije s ciljevima Strategije za bioraznolikost za 2030. +i europskim propisom o klimi, posebno u okviru Direktive o energiji iz obnovljivih izvora i delegiranih akata na temelju Uredbe o taksonomiji; 101. pozdravlja preuzetu obvezu u pogledu sadnje najmanje tri milijarde novih stabala u EU-u; naglašava da bi se inicijative EU-a za sadnju drveća trebale temeljiti na jasnim ekološkim načelima, samostalnom razvoju šuma, održivom ponovnom pošumljavanju, ozelenjivanju urbanih i prigradskih područja, obnovi, jačanju povezivosti i agrošumarstvu, i to u skladu s najnovijim znanstvenim spoznajama; poziva Komisiju da se pobrine za to da se te inicijative provode samo na način koji je kompatibilan s ciljevima bioraznolikosti te im doprinosi, pri čemu treba voditi računa o tome da ta sadnja ne zamijeni postojeće stare šume i šume velike bioraznolikosti te da doprinese osiguravanju otpornosti, mješovitosti i zdravlja šuma; 102. podsjeća na svoje stajalište izneseno u Rezoluciji o pravnom okviru EU-a za zaustavljanje i poništavanje globalnog krčenja šuma koje je uzrokovao EU; poziva Komisiju da hitno iznese prijedlog pravnog okvira EU koji se temelji na obveznoj dužnoj pažnji i kojim se osigurava da su vrijednosni lanci održivi i da proizvodi ili roba koji se stavljaju na tržište EU-a nisu uzrok ili produkt krčenja šuma, uništavanja šuma, uništavanja ili prenamjene ekosustava ili kršenja ljudskih prava; napominje da bi se taj pravni okvir EU-a također trebalo proširiti na ekosustave s velikim zalihama ugljika i bogatom bioraznolikošću, a koji nisu šume, kao što su morski i obalni ekosustavi, močvarna područja, tresetišta i savane, kako bi se izbjeglo prebacivanje pritiska na ta područja; 103. traži od Komisije da istraži mogućnost stvaranja pravnog okvira, ponajprije u okviru Svjetske trgovinske organizacije (WTO), kojim bi se omogućila zabrana trgovine određenim sirovinama, proizvodima i uslugama koji ugrožavaju bioraznolikost; 104. naglašava da bi se ekološki otisak proizvodnje i potrošnje EU-a trebao hitno smanjiti kako bi ostao unutar granica planeta; poziva Komisiju da predloži obvezujuće ciljeve EU-a za 2030. +kako bi se znatno smanjio otisak EU-a u pogledu materijala i potrošnje te kako bi ga se do 2050. dovelo unutar granica planeta (84); podržava Komisiju u primjeni pristupa kojim se obuhvaća cjeloviti životni ciklus prilikom mjerenja okolišnog otiska proizvoda i organizacija; smatra da bi trebalo smanjiti proizvodnju i upotrebu plastike; naglašava da gospodarske aktivnosti koje utječu na ekosustave i njihovu bioraznolikost te ih iskorištavaju trebaju uključivati sve moguće zaštitne mjere za ublažavanje njihovog negativnog utjecaja na te ekosustave; +Klimatske promjene 105. izražava zabrinutost zbog toga što će se raznolikost većine kopnenih vrsta uvelike smanjiti ako zbog globalnog zagrijavanja temperatura poraste od 1,5 do 2 oC, a morske će vrste biti posebno ugrožene, posebno s obzirom na to da će se ta povećanja temperature vrlo vjerojatno i premašiti ako se nastave trenutačne putanje; stoga ponavlja da je potrebno znatno povećati ambicije EU-a i pri ostvarivanju ciljeva povezanih s ublažavanjem klimatskih promjena te u okviru strategija prilagodbe prednost dati prirodnim rješenjima i pristupima koji se temelje na ekosustavima te poboljšati zaštitu kopnenih i morskih prirodnih ponora ugljika u EU-u kao dodatnu mjeru za smanjenje emisija stakleničkih plinova; 106. poziva Komisiju da procijeni utjecaj klimatskih promjena na brojnost i zemljopisnu rasprostranjenost vrsta, da tu procjenu uzme u obzir pri provedbi Strategije za bioraznolikost za 2030. te da pomogne državama članicama da te rezultate uključe u svoje nacionalne politike i u buduća izvješća u skladu s direktivama o prirodi; +(84) +Rezolucija o novom akcijskom planu za kružno gospodarstvo. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fc41c9bce9ab0b5ce44a6a0f5d308653a8b82032 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-205.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +2022.2.8. +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +C 67/199 2021. június 10., csütörtök +5. cikk Adatszolgáltatás az ombudsman részére 1. +E cikk alkalmazásában az „adatszolgáltatás” kiterjed minden olyan fizikai és elektronikus eszközre, amelyen keresztül az ombudsman és titkársága hozzáférhet az adatokhoz, beleértve a dokumentumokat is, azok formájától függetlenül. +2. „EU-minősített adat”: bármely olyan EU biztonsági minősítéssel ellátott adat és anyag, amelynek engedély nélküli hozzáférhetővé tétele különböző mértékben sértheti az Unió, vagy egy vagy több tagállam érdekeit. 3. +Az e cikkben meghatározott feltételek mellett az uniós intézmények, szervek, hivatalok és ügynökségek, valamint a tagállamok illetékes hatóságai az ombudsman kérésére vagy saját kezdeményezésükre indokolatlan késedelem nélkül az ombudsman rendelkezésére bocsátanak minden olyan adatot, amelyet az ombudsman vizsgálat céljából kért. +4. +Az EU-minősített adatokat az alábbi elvek és feltételek szerint bocsátják az ombudsman rendelkezésére: +a) az EU-minősített adatot szolgáltató uniós intézmény, szerv, hivatal vagy ügynökség lezárta vonatkozó belső eljárásait, illetve amennyiben az adat szolgáltatója harmadik fél, az előzetes írásbeli hozzájárulását adta; b) megállapítást nyert, hogy az ombudsmannak „ismernie kell az adatot”; c) biztosítani kell, hogy a CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL vagy magasabb szintű minősített adatokhoz való hozzáférést csak a nemzeti joggal összhangban megfelelő biztonsági szintű biztonsági tanúsítvánnyal rendelkező és az illetékes biztonsági hatóság által engedélyezett személyek számára engedélyezzék. 5. +Az EU-minősített adatok rendelkezésre bocsátása tekintetében az érintett uniós intézmény, szerv, hivatal vagy ügynökség értékeli, hogy az ombudsman ténylegesen alkalmazott-e belső biztonsági szabályokat, valamint fizikai és eljárási intézkedéseket az EU-minősített adatok védelme érdekében. +E célból az ombudsman és valamely uniós intézmény, szerv, hivatal vagy ügynökség az EU-minősített adatok szolgáltatására vonatkozó általános keretet létrehozó megállapodást is köthet. 6. +A (4) és (5) bekezdéssel összhangban az EU-minősített adatokhoz való hozzáférést – az ombudsmannal való eltérő megállapodás hiányában – az érintett uniós intézmény, szerv, hivatal vagy ügynökség helyszínein kell biztosítani. 7. +A (3) bekezdés sérelme nélkül a tagállamok illetékes hatóságai megtagadhatják, hogy az ombudsman rendelkezésére bocsássák a minősített adatok védelmére vonatkozó nemzeti jogszabályok vagy az azok közlését megakadályozó rendelkezések hatálya alá tartozó adatokat. +Mindazonáltal az érintett tagállam az illetékes hatósága által meghatározott feltételek mellett az ombudsman rendelkezésére bocsáthatja az ilyen adatokat. 8. +Az EU-minősített adatot vagy a nyilvánosság számára nem hozzáférhető adatokat szolgáltatni szándékozó uniós intézmények, szervek, hivatalok vagy ügynökségek és a tagállamok hatóságai előzetesen tájékoztatják erről az ombudsmant. +Az ombudsman biztosítja az ilyen adatok megfelelő védelmét, és, különösen, azokat az uniós intézmény, szerv, hivatal vagy ügynökség, illetve az érintett tagállam illetékes hatóságának előzetes hozzájárulása nélkül nem oszthatja meg a panaszossal, illetve nem hozhatja nyilvánosságra. +Az EU-minősített adatok esetében a hozzájárulást írásban kell megadni. 9. +Az EU-minősített adatokhoz való hozzáférést megtagadó uniós intézmények, szervek, hivatalok vagy ügynökségek írásban indokolást nyújtanak be az ombudsmanhoz, megjelölve legalább az adatszolgáltatás megtagadásának okait. +10. +Az ombudsman csak a vizsgálat végleges lezárásáig őrizheti meg a (8) bekezdésben említett adatokat. +Az ombudsman kérheti valamely uniós intézménytől, szervtől, hivataltól vagy ügynökségtől, illetve tagállamtól, hogy ezeket az adatokat legalább öt évig megőrizhesse. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1658e8f124df52c53812d4b4c7dae80970021ad2 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-34.txt @@ -0,0 +1,38 @@ +C 67/28 +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +2022.2.8. +2021. június 9., szerda +D. +mivel 2021 döntő év lesz a biológiai sokféleség szempontjából, és mivel a COP15-nek a Párizsi Megállapodáshoz hasonló pillanatnak kell lennie a biológiai sokféleség számára; mivel az Egyesült Nemzetek Éghajlatváltozási Keretegyezménye Feleinek 15. és 26. +Konferenciája egyedülálló lehetőséget nyújt arra, hogy egy „reaktív” modellről egy „proaktív” és az elővigyázatosság elvén alapuló modellre álljunk át, és végső soron megvalósítsuk a szükséges gyökeres változtatásokat; +E. +mivel a 2030-ig tartó időszakra szóló uniós biodiverzitási stratégia az európai zöld megállapodás egyik kulcsfontosságú kezdeményezése; mivel a 2030-ig tartó időszakra szóló uniós biodiverzitási stratégia és „a termelőtől a fogyasztóig” stratégia más szakpolitikákkal együtt alakítja majd a természet védelmét és az élőhelyek és fajok megőrzését célzó változtatásokat; +F. +mivel a rendelkezésre álló bizonyítékokból arra lehet következtetni, hogy még nincs túl késő ahhoz, hogy a biológiai sokféleség csökkenésének jelenlegi tendenciáit megállítsuk és visszafordítsuk (18); mivel ehhez jelentős változtatásokra lesz szükség; +G. +mivel az emberek a természet részei, és mivel a természet belső értékkel bír; mivel a biológiai sokféleség a világ örökségének szerves része; +H. +mivel a fajok kipusztulása folyamatosan zajlik, az ökoszisztémákat és az ökoszisztéma-szolgáltatásokat fenyegeti, és veszélyt jelent az emberi jóllétre és túlélésre; mivel a Természetvédelmi Világszövetség (IUCN) csak az elmúlt évtizedben 160 fajt nyilvánított kihaltnak; +I. +mivel a biológiai sokféleséggel és az ökoszisztéma-szolgáltatásokkal foglalkozó kormányközi tudománypolitikai platform becslései szerint a földterületek 90 %-át várhatóan jelentősen megváltoztatják 2050-ig, a földterületek 75 %-át pedig már jelentősen megváltoztatták; mivel a vizes élőhelyek 85 %-a már eltűnt; +J. +mivel a biológiai sokféleség világszerte kritikus fontosságú az élelmezésbiztonsághoz, az emberi jólléthez és a fejlődéshez; +K. +mivel az EU-nak meg kell ragadnia a lehetőséget arra, hogy szakpolitikáiba és célkitűzéseibe beépítse a Covid19-világjárvány tanulságait; +L. +mivel az újonnan megjelenő betegségek és világjárványok 70 %-a állati eredetű (19); mivel a Covid19-világjárvány bebizonyította, hogy a biológiai sokféleséget nyomás alá helyező gyakorlatok növelhetik az emberi és állati egészséget fenyegető kockázatokat; +M. +mivel a természetes élőhelyek pusztulása és a vadon élő állatok és növények kereskedelme fokozza az emberek és a vadon élő állatok közötti kapcsolatot, és fontos tényező lesz a vírusos megbetegedések jövőbeli megjelenésében és terjedésében (20); +N. +mivel a biológiai sokféleség pozitívan járul hozzá az emberi egészséghez; mivel az emberek által alkalmazott gyógyszerek 80 %-a természetes eredetű (21); +O. +mivel az EU több védett területtel rendelkezik, mint a világ bármely más régiója (22); mivel a jog értelmében védett, illetve szigorúan védett területek hálózata jelenleg nem elég nagy a biológiai sokféleség megőrzéséhez (23); +(18) (19) +A biológiai sokféleség globális kilátásairól szóló ötödik dokumentum. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics [A biológiai sokféleségről és a világjárványokról szóló munkaértekezletről készült jelentés], a biológiai sokféleséggel és az ökoszisztéma-szolgáltatásokkal foglalkozó kormányközi tudománypolitikai platform, Bonn, 2020. +Ugyanott. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present [Természetgyógyászat régen és most], University College of London, London, 2018. +Az Európai Környezetvédelmi Ügynökség „Bevezetés az európai védett területek témakörébe” című, 2020. november 23-i jelentése. +Az irányítás eredményessége a védett területek uniós hálózatában, a Natura 2000 hálózatban. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4a5b4cffb678f11c5230d9184377a49214e0fb0e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-37.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +2022.2.8. +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +C 67/31 2021. június 9., szerda +AN. mivel az erdők és az erdőalapú értéklánc egésze alapvető fontosságú a körforgásos biogazdaság további fejlődése szempontjából, mivel munkahelyeket biztosítanak, gazdasági jólétet biztosítanak a vidéki és városi területeken, az éghajlatváltozás enyhítésére és az ahhoz való alkalmazkodásra irányuló szolgáltatásokat nyújtanak, egészségügyi előnyökkel járnak, védik a hegyvidéki, szigeti és vidéki régiók biológiai sokféleségét és kilátásait, valamint küzdenek az elsivatagosodás ellen; AO. +mivel az EU földterületének 43 %-át erdők alkotják, és ezek adnak otthont a szárazföldi biológiai sokféleség 80 %-ának (36); mivel az erdészeti tevékenységek a beszámolók szerint a fajok esetében a második legnagyobb terhelési kategóriát képezik (37), és különösen az ízeltlábúakat, az emlősöket és a nem szövetes növényeket érintik; mivel számos erdőtől függő fajt érint negatívan az elpusztult, korhadó és öreg fák eltávolítása (38) az őserdők csökkenése és bizonyos erdőgazdálkodási módszerek, például a tarvágás; AP. mivel a világban a szárazföldi biológiai sokféleség több mint 75 %-ának az erdők adnak otthont (39); mivel a Parlament ajánlásokat fogalmazott meg a Bizottság számára egy uniós jogi keretre vonatkozóan, amelynek célja az EU által ösztönzött globális erdőirtás, erdő- és ökoszisztéma-pusztulás megállítása és visszafordítása (40); AQ. +mivel a környezet jó állapota és az egészséges ökoszisztémák létfontosságúak az éghajlatváltozás elleni küzdelemben, és az ökoszisztémák alapvető szerepet játszanak az éghajlatváltozás mérséklésében és az ahhoz való alkalmazkodásban; mivel az éghajlatváltozás kihat a biológiai sokféleségre, minthogy a fajok földrajzi eloszlási tartományait nagy mértékben az éghajlati változók határozzák meg; mivel azokon a területeken, ahol az éghajlat már nem megfelelő, egyes fajok földrajzi tartománya eltolódik, más fajok pedig helyileg kihalnak; AR. mivel a természetalapú megoldások és az ökoszisztéma-alapú megközelítések erős szakpolitikai kapcsolatot teremthetnek a három riói egyezmény között, integrált módon kezelve az éghajlatváltozást és a biológiai sokféleség csökkenését; AS. mivel az IPBES szerint a biológiai sokféleség csökkenését okozó öt tényező egyike a szennyezés; mivel a becslések szerint körülbelül 500 vegyi anyagra vonatkozóan léteznek megbízható információk, és mivel az Európai Vegyianyag-ügynökség 2019 áprilisáig 450 anyagot minősített kellőképpen szabályozottnak; mivel további 10 000 anyag esetében vélik úgy, hogy a kockázataikat meglehetősen jól jellemezték, míg további 20 000 anyag kockázataira vonatkozóan korlátozott információ áll rendelkezésre; mivel az anyagok többsége, körülbelül 70 000 anyag esetében szinte alig áll rendelkezésre a veszélyekre vagy az expozíciós kockázatokra vonatkozó információ; mivel a vegyi anyagok biológiai sokféleségre és környezetre gyakorolt összes hatására vonatkozó ismeretek jelentős hiányosságait sürgősen meg kell szüntetni; AT. mivel a fényszennyezés megváltoztatja a természetes éjszakai fény szintjét az emberek, az állatok és a növények számára, és ezáltal negatívan hat a biológiai sokféleségre, például azáltal, hogy kiegyensúlyozatlanná teszi az állatok vándorló, éjszakai és szaporodási tevékenységeit, és a rovarok és beporzók elpusztulásához is vezet, amelyeket vonz a számukra pusztulást hozó mesterséges fény; AU. +mivel a Közös Kutatóközpont 2020-as jelentése (41) szerint immár minden ökoszisztémában jelen vannak idegenhonos inváziós fajok, és különösen a városi ökoszisztémákat és a gyepterületeket fenyegetik; AV. +mivel a biológiai sokféleség és az ökoszisztémák terén mutatkozó jelenlegi negatív tendenciák nemcsak a fenntartható fejlődési célok felé tett előrehaladást fogják aláásni, hanem a szegénységgel, az éhezéssel, az egészséggel, a vízzel, +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Az Európai Parlament „Fenntartható erdőgazdálkodás: A Parlament erdőirtás elleni küzdelemre irányuló munkája” című, 2020. december 9-i cikke. +A Bizottság „A természet állapota az Európai Unióban – Jelentés az élőhelyvédelmi és a madárvédelmi irányelv által védett élőhelyek és fajok helyzetéről és trendjeiről a 2013–2018 közötti időszakban” című, 2020. október 15-i jelentése (COM(2020)0635). +Ugyanott. +A FAO és az ENSZ Környezetvédelmi Programjának „A világ erdőinek helyzete – Erdők, biológiai sokféleség és emberek” című, 2020. május 22-i jelentése. +Állásfoglalás a Bizottságnak szóló ajánlásokkal az EU által ösztönzött globális erdőirtás megállítására és visszafordítására szolgáló uniós jogi keretről. +A Bizottság Közös Kutatóközpontjának Ökoszisztémák és szolgáltatásaik feltérképezése és értékelése: uniós ökoszisztéma-értékelés című, 2020. október 13-i tudományos szakpolitikai jelentésére (kiegészítés) és a Bizottság Környezetvédelmi Főigazgatóságának BEST kezdeményezése (a biológiai sokféleség és az ökoszisztéma-szolgáltatások önkéntes rendszere az EU legkülső régióiban, valamint az EU tengerentúli országaiban és területein). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0040bc45eb43a249f500e20363b1f30eec922326 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-44.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 67/38 +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +2022.2.8. +2021. június 9., szerda +A szárazföld és a tenger felhasználásának változásai 44. kiemeli, hogy a talaj biológiai sokfélesége létfontosságú ökoszisztéma-szolgáltatásokat biztosít és enyhíti az éghajlatváltozást, ami a szárazföldi szénelnyelők egyik legfontosabb elemévé teszi a talajt; aggodalommal hívja fel a figyelmet a fokozott mértékű talajromlásra és az e témakört érintő konkrét uniós jogi szabályozás hiányára; elismeri, hogy a különböző jogszabályokban van néhány olyan rendelkezés, amely közvetett módon hozzájárul a talaj védelméhez, de úgy véli, hogy ez részleges védelmet és erőteljesen széttagolt irányítási keretet eredményezett az Unióban; ezért felhívja a Bizottságot, hogy terjesszen elő jogalkotási javaslatot a talaj védelmére és fenntartható használatára, valamint a talajvédelemnek az összes vonatkozó uniós politikába való integrálására irányuló, a szubszidiaritás elvét maradéktalanul tiszteletben tartó közös keret kialakítása céljából; 45. hangsúlyozza, hogy a talajra vonatkozó említett közös keretnek foglalkoznia kell a talajt érő valamennyi fő fenyegetéssel, ezen belül a talaj biológiai sokféleségének csökkenésével, a talaj szervesanyag-tartalmának csökkenésével, a szennyezettséggel, a szikesedéssel, a savasodással, az elsivatagosodással, az erózióval és a talajfedéssel; hangsúlyozza a közös fogalommeghatározások, világos célok és egy nyomon követési keret beépítésének szükségességét; támogatja továbbá egy konkrét dekontaminációs cél meghatározását; 46. hangsúlyozza, hogy az egészséges talaj – ezen belül a termékenység és a szerkezet – döntő fontosságú a mezőgazdasági ágazat számára; rámutat többek között a fenntarthatatlan gazdálkodási és erdőgazdálkodási gyakorlatok, a földhasználat megváltoztatása, az építési tevékenységek, a talajfedés és az ipari kibocsátások talajra gyakorolt negatív hatásaira; hangsúlyozza, hogy olyan fakitermelési és mezőgazdasági módszereket kell alkalmazni, amelyek kevésbé károsítják a talajt; 47. felkéri a Bizottságot, hogy az ipari és bányászati tevékenységek által kiváltott talajromlás kezelésének javítása érdekében vizsgálja felül az ipari kibocsátásokról szóló 2010/75/EU irányelvet (69) és az ásványinyersanyag-kitermelő iparban keletkező hulladék kezeléséről szóló 2006/21/EK irányelvet (70); emlékeztet a kitermelt földre vonatkozó anyaghasznosítási cél kitűzését szorgalmazó felhívására (71); 48. sürgeti a tagállamokat, hogy – az elővigyázatosság elve alapján és azon elv alapján, hogy megelőző intézkedéseket kell hozni, továbbá figyelembe véve a nem konvencionális szénhidrogének kiaknázása céljából történő hidraulikus rétegrepesztéssel járó kockázatokat és negatív éghajlati, környezeti és biodiverzitási hatásokat – ne engedélyezzenek az EU-ban semmilyen új hidraulikus rétegrepesztési tevékenységet, és állítsák le a meglévő műveleteket; 49. emlékeztet arra, hogy bár az EU az elsivatagosodás elleni küzdelemről szóló ENSZ-egyezmény (UNCCD) keretében kötelezettséget vállalt arra, hogy 2030-ra megfékezi a talajromlást (72), az Európai Számvevőszék különjelentésének következtetései szerint azonban nem valószínű, hogy ez a cél teljesül (73); sajnálja, hogy az elsivatagosodás miatt a biológiai sokféleséget, a talaj termékenységét, a föld természetes ellenálló képességét, az élelmiszertermelést és a vízminőséget fenyegető veszély ellenére, továbbá 13 tagállam azon nyilatkozata ellenére, hogy az UNCCD értelmében érinti az elsivatagosodás, a Bizottság nem kezeli hatékonyan a problémát; ezért felhívja a Bizottságot, hogy legyen ambiciózusabb, és haladéktalanul terjesszen elő egy, az elsivatagosodással és a talajromlással kapcsolatos uniós szintű stratégiát; 50. megjegyzi, hogy az Unióban az urbanizáció és a szabadidős tevékenységek a természetre kifejtett teljes nyomás 13 %-át és a tengeri környezetre gyakorolt teljes nyomás 48 %-át teszik ki (74); kiemeli, hogy a zöld városi területek és a zöld infrastruktúra a biológiai sokféleséget támogató és a lakosság fizikai és mentális jóllétéhez hozzájáruló ökoszisztémaszolgáltatásokat nyújthatnak; 51. támogatja a Bizottság azon szándékát, hogy a városok környezetbarátabbá tételét célzó uniós platformot hozzon létre; felhívja a Bizottságot, hogy határozzon meg konkrét, ambiciózus, kötelező célokat a városi biológiai sokféleséggel, a természetalapú megoldásokkal és az ökoszisztéma-alapú megközelítésekkel, valamint a zöld infrastruktúrával kapcsolatban, amelyek az emberek és a vadon élő állatok számára egyaránt előnyösek, és hozzájárulnak a biológiai +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Az Európai Parlament és a Tanács 2010/75/EU irányelve (2010. november 24.) az ipari kibocsátásokról (a környezetszennyezés integrált megelőzése és csökkentése) (HL L 334., 2010.12.17., 17. o.). +Az Európai Parlament és a Tanács 2006/21/EK irányelve (2006. +március 15.) az ásványinyersanyag-kitermelő iparban keletkező hulladék kezeléséről és a 2004/35/EK irányelv módosításáról – A Tanács, az Európai Parlament és a Bizottság nyilatkozata (HL L 102., 2006.4.11., 15. o.). +Az Európai Parlament 2021. február 10-i állásfoglalása a körforgásos gazdaságról szóló új cselekvési tervről (elfogadott szövegek, P9_TA(2021)0040). +A talajdegradáció-semlegesség az egyezmény feleinek fogalommeghatározása szerint: olyan állapot, amikor a föld mint az ökoszisztéma-funkciók és -szolgáltatások támogatásához és az élelmezésbiztonság javításához szükséges erőforrás mennyisége és minősége egy meghatározott időbeli és térbeli nagyságrenden és ökoszisztémán belül állandó marad vagy növekszik. +A Számvevőszék 2018. december 18-i, „Az elsivatagosodás elleni küzdelem az Európai Unióban: a növekvő fenyegetés határozottabb fellépést követel meg. +A természet állapota az EU-ban – a természetvédelmi irányelvek szerinti jelentések eredményei, 2013–2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d36a5bf5dab4c568d088ff7c061216409e8829b6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-45.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +2022.2.8. +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +C 67/39 2021. június 9., szerda +sokféleséggel kapcsolatos átfogó célkitűzésekhez; hangsúlyozza, hogy olyan intézkedéseket kell beemelni, mint a zöld tetők minimális aránya új épületek esetében, a városi gazdálkodás, ezen belül adott esetben a gyümölcsfák hasznosításának támogatása, a növényvédő szerek mellőzésének garantálása, valamint a műtrágyahasználat csökkentése az EU városi zöld területein, valamint a zöld terek számának a lakosságszám szerinti növelése, egyúttal a zöld terekhez való hozzáférés terén mutatkozó egyenlőtlenségek kezelése; felszólítja a Bizottságot és a tagállamokat, hogy terjesszék ki a szárazföldi és tengeri ökológiai folyosókat a városi területekre, többek között a zöld infrastruktúrák transzeurópai hálózatának (TEN-G) kialakítása révén, amely a transzeurópai természetvédelmi hálózathoz (TEN-N) kapcsolódik; Az organizmusok közvetlen kiaknázása 52. támogatását fejezi ki azon 2030-ra elérendő célok iránt, amelyek szerint a mezőgazdasági területek legalább 25 %-án ökológiai gazdálkodást kell folytatni, és ezt az arányt közép- és hosszú távon növelni kell; határozottan üdvözli továbbá azt a célt, hogy a mezőgazdasági földterületek legalább 10 %-a magas biodiverzitású tájképi elemekből álljon, amit megfelelő szinten kell megvalósítani a megművelt tájakon és az azok közötti ökológiai kapcsolat biztosítása érdekében; hangsúlyozza, hogy mindkét célt be kell építeni az uniós jogszabályokba, és azokat minden tagállamnak a közös agrárpolitika (KAP) stratégiai tervei keretében is végre kell hajtania; 53. aggodalommal állapítja meg, hogy a mezőgazdasági területek biológiai sokféleségéről szóló számvevőszéki jelentés szerint az a mezőgazdasági területeken élő fajok száma és változatossága folyamatosan csökken az Unióban; sajnálatát fejezi ki amiatt, hogy az Unió 2020-ig szóló biodiverzitási stratégiája nem tűzött ki mérhető célokat és fellépéseket a mezőgazdaság számára, ami megnehezíti az eredmények értékelését; emlékeztet arra, hogy a KAP biológiai sokféleségre fordított kiadásainak nyomon követése nem volt megbízható, és hogy hiányzott az uniós politikák és stratégiák közötti koordináció, és ennek következtében nem tudják orvosolni a genetikai sokféleség csökkenését (75); felhívja a Bizottságot, hogy kövesse a mezőgazdasági területek biológiai sokféleségével kapcsolatos számvevőszéki ajánlásokat, és építse be az ebből levont tanulságokat a 2030-ig tartó időszakra szóló uniós biodiverzitási stratégiába (76); 54. hangsúlyozza, hogy a biológiai sokféleség az EU élelmezésbiztonságának megőrzéséhez is alapvetően fontos; kiemeli, hogy az uniós mezőgazdasági ágazat fontos szerepet játszik az egészséges, biztonságos és megfizethető élelmiszerek előállításában; hangsúlyozza, hogy a mezőgazdasági termelők kulcsszerepet játszanak e stratégia sikerében, és hogy ezt a stratégiát össze kell hangolni „a termelőtől a fogyasztóig” stratégia intézkedéseivel, céljaival és célkitűzéseivel; 55. elkerülhetetlennek tartja az uniós mezőgazdaság átalakítását annak érdekében, hogy az ökológiai és éghajlati átállással összhangban fenntarthatóvá váljon, és magas szintű állatjóléti normákat biztosítson, a fosszilis és vegyi inputanyagok, valamint az antibiotikum-kezelés minimálisra szorításával; hangsúlyozza, hogy a mezőgazdaságnak hozzá kell járulnia a biológiai sokféleség védelméhez és helyreállításához; 56. a lehetséges társadalmi-gazdasági hatások fényében elkerülhetetlennek tartja, hogy a mezőgazdasági termelők támogatásban – a gazdasági támogatást is beleértve –, valamint képzésben részesüljenek a fenntartható mezőgazdasági rendszerekre való átállással kapcsolatban az agroökológiai és egyéb innovatív fenntartható gyakorlatok előmozdítása érdekében; ezért kiemeli a jól meghatározott és elégséges – többek között a többéves pénzügyi kereten keresztül nyújtott – pénzügyi támogatást biztosításának fontosságát e célkitűzések elérésének elősegítése érdekében, és e tekintetben felhívja a tagállamokat, hogy használják fel a KAP stratégiai terveket és annak zöld összetevőit e célok érdekében, egyúttal mindenki számára előnyös megoldásokat kialakítva a biológiai sokféleség védelmére; 57. felhívja a Bizottságot, hogy dolgozzon ki stratégiát annak érdekében, hogy támogassa a helyi értékláncokat a javasolt célok elérésében, és hangsúlyozza, hogy a kisüzemi mezőgazdasági vállalkozásoknak külön támogatásra van szükségük a stratégiához való hozzájáruláshoz; 58. üdvözli, hogy a biogazdálkodást az EU fenntarthatóbb élelmiszerrendszerek felé vezető útjának egyik fontos elemeként ismerik el, különösen a biológiai sokféleséggel kapcsolatos megfontolások tekintetében, a gazdasági fejlődésre, a vidéki foglalkoztatásra, a környezetvédelemre és az éghajlatváltozás elleni küzdelemre irányuló közpolitikai célok elérése érdekében; hangsúlyozza a biogazdálkodás európai cselekvési tervének fontosságát abban, hogy növekedjen a biogazdálko­ dás elterjedése; 59. hangsúlyozza, hogy az ökológiai élelmiszer-termelés fejlesztését piacvezérelt, az ellátási láncot érintő, valamint a bioélelmiszerek iránti keresletet ösztönző fejlesztéseknek és intézkedéseknek kell kísérniük, többek között a közbeszerzés és a promóciós intézkedések széles köre, a kutatás, az innováció, a képzés és a tudományos ismeretek átadása révén, amelyek célja az ökológiai termékek piaca stabilitásának és a mezőgazdasági termelők tisztességes javadalmazásának +(75) (76) +A Számvevőszék 2020. június 5-i, „Biodiverzitás a mezőgazdasági területeken: a közös agrárpolitika mindeddig nem tudta megállítani a hanyatlást” című különjelentése. +Ugyanott. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8fe2579567f0b4f5bf471ceb01040e74cf7e6a15 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.hu.p-50.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +C 67/44 +HU +Az Európai Unió Hivatalos Lapja +2022.2.8. +2021. június 9., szerda +97. hangsúlyozza az ellenálló és egészséges erdei ökoszisztémák fontosságát, beleértve az állat- és a növényvilágot is, az erdők által nyújtott sokféle ökoszisztéma-szolgáltatás – például a biológiai sokféleség, a tiszta levegő, a víz, az egészséges talaj, valamint a fa és a nem fa alapanyagok – biztosításának fenntartása és javítása tekintetében; rámutat arra, hogy multifunkcionális, egészséges, fenntartható módon és hosszú távú tervek mentén kezelt erdők és erdőgazdaság nélkül soha nem fognak megvalósulni az EU környezetvédelmi, éghajlat-politikai és biodiverzitással kapcsolatos céljai; 98. +rámutat, hogy az erdőalapú ágazat és a fenntartható biogazdaság felvirágoztatásához koherens megközelítést kell kidolgozni a biodiverzitás és az éghajlat védelmének összehangolására; 99. tudomásul veszi a fenntartható módon kezelt erdőkből származó fa és fatermékek felhasználásának szerepét a szén-dioxid-semleges gazdaság felé történő elmozdulásban és a körforgásos biogazdaság fejlesztésében; 100. hangsúlyozza, hogy felül kell vizsgálni a biomassza energiatermelési célú felhasználására vonatkozó uniós szabályokat és össze kell hangolni azokat a 2030-ig tartó időszakra szóló biodiverzitási stratégia és az európai klímarendelet célkitűzéseivel, különösen a megújulóenergia-irányelv és a taxonómiai rendelet szerinti felhatalmazáson alapuló jogi aktusok részeként; 101. üdvözli az arra vonatkozó kötelezettségvállalást, hogy legalább hárommilliárd új fát ültessenek az EU-ban; hangsúlyozza, hogy az EU faültetési kezdeményezéseinek egyértelmű ökológiai alapelvekre, a természetközeli erdősítésre, a fenntartható újraerdősítésre, a városi és városkörnyéki területek zöldebbé tételére, helyreállítására, az összeköttetések fejlesztésére és az agrárerdészeti rendszerekre kell épülniük; felszólítja a Bizottságot annak biztosítására, hogy ezeket a kezdeményezéseket kizárólag a biológiai sokféleségre vonatkozó célkitűzésekkel összeegyeztethető és azokat elősegítő módon hajtsák végre, biztosítva, hogy ez az ültetés ne a már meglévő őshonos és a nagy biodiverzitású erdőket váltsa fel, és hozzájárulva ahhoz, hogy az erdők reziliensek, vegyesek és egészségesek legyenek; 102. emlékeztet az EU által ösztönzött globális erdőirtás megállítására és visszafordítására szolgáló uniós jogi keretről szóló állásfoglalásában kifejtett álláspontjára, felszólítja a Bizottságot, hogy sürgősen terjesszen elő egy javaslatot egy, a kellő gondosságra vonatkozó kötelezettségen alapuló uniós jogi keretre, amely biztosítja az értékláncok fenntarthatóságát, valamint azt, hogy az EU piacán forgalomba hozott termékek vagy áruk nem vezetnek erdőirtásokhoz, erdőpusztuláshoz, az ökoszisztéma pusztulásához vagy átalakulásához és emberi jogi jogsértésekhez, továbbá nem származnak ezekből; megjegyzi, hogy ezt az uniós jogi keretet ki kellene terjeszteni az erdőkön kívüli – nevezetesen a tengeri és tengerparti, ártéri, tőzeglápi és szavannás –, nagy szénkészletet felhalmozó és gazdag biodiverzitású ökoszisztémákra is annak érdekében, hogy a nyomás ne tevődjön át ezekre a tájakra; 103. kéri a Bizottságot, hogy vizsgálja meg egy olyan jogi keret létrehozásának lehetőségét – elsősorban a Kereskedelmi Világszervezeten (WTO) belül –, amely lehetővé teszi a biológiai sokféleséget veszélyeztető bizonyos nyersanyagok, termékek és szolgáltatások kereskedelmének tilalmát; 104. hangsúlyozza, hogy sürgősen csökkenteni kell az EU termelésének és fogyasztásának környezeti lábnyomát annak érdekében, hogy az bolygónk tűrőképességének határain belül maradjon; felszólítja a Bizottságot, hogy javasoljon 2030-ig teljesítendő kötelező uniós célokat az EU fogyasztási és anyaglábnyomának jelentős csökkentése és 2050-re bolygónk tűrőképességének határai közé szorítása érdekében (84); támogatja a Bizottságot abban, hogy életciklus-megközelítést alkalmazzon a termékek és szervezetek környezeti lábnyomának méréséhez; úgy véli, hogy csökkenteni kell a műanyagok gyártását és felhasználását; úgy véli, hogy az ökoszisztémákat és azok biológiai sokféleségét érintő és kiaknázó gazdasági tevékenységeknek minden lehetséges biztosítékot tartalmazniuk kell az ilyen ökoszisztémákra gyakorolt negatív hatások enyhítésére; Éghajlatváltozás 105. +aggodalmának ad hangot amiatt, hogy az 1,5–2 oC-os globális felmelegedéssel számoló forgatókönyv szerint a szárazföldi fajok elterjedési területeinek többsége jelentősen csökkenni fog, és hogy a tengeri fajok ugyanúgy veszélyeztetve lesznek, különösen mivel a jelenlegi pályát követve ezek a hőmérséklet-emelkedések minden valószínűség szerint ennél magasabbak lesznek; ezért megismétli, hogy az EU-nak jelentősen növelnie kell az ambíciója szintjét, az éghajlatváltozás hatásainak mérséklésére vonatkozó célok elérése és az éghajlatváltozás következményeihez való alkalmazkodási stratégiák megvalósítása során elsőbbséget biztosítva a természetalapú megoldásoknak és az ökoszisztéma-alapú megközelítéseknek, valamint az üvegházhatásúgáz-kibocsátás csökkentését célzó kiegészítő intézke­ désként fokozni kell az EU területén található természetes szárazföldi és tengeri karbonelnyelők védelmét; 106. felhívja a Bizottságot, hogy értékelje az éghajlatváltozásnak a fajok abundanciájára és földrajzi eloszlására gyakorolt hatását, és ezt az értékelést vegye figyelembe a 2030-ig tartó időszakra szóló biodiverzitási stratégia végrehajtása során, továbbá segítse a tagállamokat abban, hogy az eredményeket beépítsék nemzeti szakpolitikáikba és a természetvédelmi irányelvek szerinti jövőbeli jelentésekbe; +(84) +Állásfoglalás a körforgásos gazdaságról szóló új cselekvési tervről. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..033c750b1ee224c0c4fd8e681c965247f078807f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-205.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +8.2.2022 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +C 67/199 Giovedì 10 giugno 2021 +Articolo 5 Comunicazione di informazioni al mediatore 1. +Ai fini del presente articolo, il termine «comunicazione di informazioni» si riferisce a tutti i mezzi fisici ed elettronici mediante i quali il mediatore e la sua segreteria hanno accesso alle informazioni, compresi i documenti, indipendentemente dalla forma in cui sono presentate. 2. +Per «informazione classificata dell'UE» si intende qualsiasi informazione o qualsiasi materiale designato da una classifica di sicurezza dell'Unione, la cui divulgazione non autorizzata potrebbe arrecare pregiudizio in varia misura agli interessi dell'Unione o a quelli di uno o più Stati membri. 3. +Fatte salve le condizioni di cui al presente articolo, le istituzioni, gli organi e gli organismi dell'Unione e le autorità competenti degli Stati membri forniscono al mediatore, su richiesta di quest'ultimo o di propria iniziativa e senza indebito ritardo, tutte le informazioni da esso richieste ai fini di un'indagine. +4. +Al mediatore sono fornite informazioni classificate dell'UE nel rispetto dei principi e delle condizioni seguenti: +a) l'istituzione, l'organo o l'organismo dell'Unione che fornisce le informazioni classificate dell'UE deve aver completato le pertinenti procedure interne e, se l'entità che le ha prodotte è una terza parte, quest'ultima deve avere previamente concesso il proprio consenso scritto; b) deve essere stata accertata la necessità che il mediatore sia a conoscenza di tali informazioni; c) deve essere garantito che l'accesso a informazioni riservate di livello CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL o superiore è accordato solo alle persone in possesso di un nulla osta di sicurezza al livello di sicurezza pertinente, conformemente al diritto nazionale, e autorizzate dall'autorità di sicurezza competente. 5. +Per quanto concerne la comunicazione di informazioni classificate dell'UE, l'istituzione, l'organo o l'organismo dell'Unione interessato valuta se il mediatore abbia efficacemente adottato norme di sicurezza interne e misure fisiche e procedurali atte a proteggere le informazioni classificate dell'UE. +A tal fine, il mediatore e un'istituzione, un organo o un organismo dell'Unione possono anche concludere un accordo che stabilisca un quadro generale per disciplinare la comunicazione di informazioni classificate dell'UE. 6. +In conformità dei paragrafi 4 e 5, l'accesso alle informazioni classificate dell'UE è accordato all'interno dei locali dell'istituzione, dell'organo o dell'organismo dell'Unione interessato, salvo laddove diversamente concordato con il mediatore. 7. +Fatto salvo il paragrafo 3, le autorità competenti degli Stati membri possono rifiutare di fornire al mediatore le informazioni contemplate dalla legislazione nazionale sulla protezione delle informazioni classificate o da disposizioni che ne impediscano la comunicazione. +Ciononostante, lo Stato membro interessato può fornire al mediatore tali informazioni alle condizioni stabilite dalla sua autorità competente. 8. +Qualora le istituzioni, gli organi o gli organismi dell'Unione e le autorità degli Stati membri intendano trasmettere informazioni classificate dell'UE o qualsiasi altra informazione non accessibile al pubblico, ne danno preventivamente comunicazione al mediatore. +Il mediatore garantisce una protezione adeguata delle succitate informazioni e in particolare non le divulga al denunciante né al pubblico senza il previo consenso dell'istituzione, dell'organo o dell'organismo dell'Unione o dell'autorità competente dello Stato membro interessati. +Per quanto concerne le informazioni classificate dell'UE, il consenso è dato per iscritto. 9. +Le istituzioni, gli organi e gli organismi dell'Unione che rifiutano di concedere l'accesso a informazioni classificate dell'UE forniscono al mediatore una motivazione scritta, indicando quanto meno i motivi del rifiuto. 10. +Il mediatore rimane in possesso delle informazioni di cui al paragrafo 8 solamente fino alla chiusura definitiva dell'indagine. +Il mediatore può chiedere a un'istituzione, un organo o un organismo dell'Unione o a uno Stato membro di conservare tali informazioni per un periodo di almeno cinque anni. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ec148c5449cc409c60a377f41a97068c6edcd393 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +8.2.2022 +Mercoledì 9 giugno 2021 +D. +considerando che il 2021 sarà un anno decisivo per la biodiversità e che la COP15 dovrebbe costituire un momento dell'accordo di Parigi dedicato alla biodiversità; che la COP15 e la COP26 dell'UNFCCC offrono un'opportunità unica per passare da un modello reattivo a un modello proattivo e di precauzione e apportare i cambiamenti radicali necessari; +E. +considerando che la strategia dell'UE sulla biodiversità per il 2030 è una delle iniziative chiave del Green deal europeo; che la strategia dell'UE sulla biodiversità per il 2030 e la strategia «Dal produttore al consumatore», insieme ad altre politiche, plasmeranno il cambiamento per proteggere la natura e preservare gli habitat e le specie; +F. +considerando che, stando agli elementi disponibili, non è ancora troppo tardi per arrestare e invertire le attuali tendenze che riguardano il declino della biodiversità (18); che ciò richiederà cambiamenti sostanziali; +G. +considerando che gli esseri umani sono parte della natura e che la natura ha un valore intrinseco; che la biodiversità è parte integrante del patrimonio mondiale; +H. +considerando che l'estinzione delle specie è permanente, minaccia gli ecosistemi e la fornitura di servizi ecosistemici e rappresenta una minaccia per il benessere e la sopravvivenza umani; che, solo nell'ultimo decennio, l'Unione internazionale per la conservazione della natura (IUCN) ha dichiarato l'estinzione di 160 specie; +I. +considerando che, secondo l'IPBES, si prevede che, entro il 2050, il 90 % dei terreni sarà notevolmente alterato e che il 75 % di essi ha già subito tali considerevoli alterazioni; che l'85 % delle zone umide è già stato perso; +J. +considerando che la biodiversità è essenziale per la sicurezza alimentare, il benessere dell'umanità e lo sviluppo a livello mondiale; +K. +considerando che l'UE deve cogliere le opportunità per integrare gli insegnamenti tratti dalla pandemia di Covid-19 nelle sue politiche e nei suoi obiettivi; +L. +considerando che il 70 % delle malattie e delle pandemie emergenti ha origine animale (19); che la pandemia di Covid-19 ha dimostrato che le pratiche che mettono sotto pressione la biodiversità possono comportare maggiori rischi per la salute umana e animale; +M. +considerando che la distruzione degli habitat naturali e il commercio di fauna selvatica determina un aumento del contatto tra gli esseri umani e la fauna selvatica e rappresenterà un importante fattore per la comparsa e la diffusione future di malattie virali (20); +N. +considerando che la biodiversità contribuisce positivamente alla salute umana; che fino all'80 % dei medicinali utilizzati dagli esseri umani sono di origine naturale (21); +O. +considerando che l'UE presenta un maggior numero di zone protette rispetto a qualsiasi altra regione del mondo (22); che l'attuale rete di zone giuridicamente protette, comprese quelle sottoposte a protezione rigorosa, non è sufficiente a salvaguardare la biodiversità (23); +(18) (19) +Global Biodiversity Outlook 5. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, Bonn, 2020. Ibid. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, Londra, 2018. +Relazione dell'AEA del 23 novembre 2020 dal titolo «An introduction to Europe's Protected Areas» (Un'introduzione alle aree protette europee). +Efficacia della gestione nella rete di aree protette Natura 2020 dell'UE. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0bd4e4caa475f4990b4b84254248ea7b5391ca2e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-37.txt @@ -0,0 +1,12 @@ +8.2.2022 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +C 67/31 Mercoledì 9 giugno 2021 +AN. considerando che le foreste e l'intera catena del valore delle foreste sono fondamentali per l'ulteriore sviluppo della bioeconomia circolare in quanto creano posti di lavoro, garantiscono benessere economico nelle zone rurali e urbane, forniscono servizi di mitigazione dei cambiamenti climatici e di adattamento agli stessi, offrono benefici per la salute e proteggono la biodiversità e le prospettive delle zone montane, insulari e rurali, e combattono la desertificazione; AO. +considerando che le foreste rappresentano il 43 % della superficie dell'UE e contengono l'80 % della sua biodiversità terrestre (36); che le attività forestali costituiscono la seconda maggiore categoria di pressione segnalata per le specie (37), che interessa in particolare artropodi, mammiferi e piante non vascolari; che molte specie dipendenti dalle foreste risentono negativamente della rimozione di alberi morti, morenti e vecchi (38), della riduzione delle foreste primarie e di determinati metodi di gestione forestale come il taglio raso; AP. considerando che le foreste ospitano oltre il 75 % della biodiversità terrestre del mondo (39); che il Parlamento ha formulato raccomandazioni alla Commissione concernenti un quadro giuridico UE per fermare e invertire la deforestazione globale imputabile all'UE e il degrado forestale e degli ecosistemi (40); AQ. considerando che il buono stato dell'ambiente e la salute degli ecosistemi sono essenziali nella lotta ai cambiamenti climatici e che gli ecosistemi svolgono un ruolo fondamentale nella mitigazione e nell'adattamento ai cambiamenti climatici; che i cambiamenti climatici incidono sulla biodiversità in quanto le variabili climatiche determinano ampiamente le zone di distribuzione geografica delle specie; che in aree in cui il clima non è più adatto alcune specie cambiano la loro distribuzione geografica e altre si estinguono a livello locale; AR. considerando che le soluzioni basate sulla natura e gli approcci basati sugli ecosistemi possono fornire un forte collegamento politico tra le tre convenzioni di Rio, affrontando in modo integrato i cambiamenti climatici e la perdita di biodiversità; AS. considerando che, secondo l'IPBES, l'inquinamento è una delle cinque cause della perdita di biodiversità; che si stima che esistano informazioni attendibili in merito a circa 500 sostanze chimiche e che ad aprile 2019 l'Agenzia europea per le sostanze chimiche ha valutato come sufficientemente regolamentate 450 sostanze; che per altre 10 000 sostanze la caratterizzazione dei rischi è considerata discreta, mentre per circa 20 000 sostanze le informazioni disponibili sono limitate; che per la maggior parte delle sostanze, ossia circa 70 000 di esse, si sono pochissime informazioni in merito a pericoli o rischi di esposizione; che è necessario colmare senza indugio considerevoli lacune in termini di conoscenze concernenti tutti gli impatti delle sostanze chimiche sulla biodiversità e sull'ambiente; AT. considerando che l'inquinamento luminoso altera i livelli di illuminazione notturna naturale per gli uomini, gli animali e le piante, incidendo quindi negativamente sulla biodiversità, ad esempio sbilanciando l'attività migratoria, notturna e riproduttiva degli animali, conducendo altresì alla perdita degli insetti e degli impollinatori, che sono inevitabilmente attratti verso la luce artificiale; AU. considerando che, secondo la relazione (41) del Centro comune di ricerca del 2020, le specie esotiche invasive (IAS) sono ora presenti in tutti gli ecosistemi e stanno minacciando, in particolare, gli ecosistemi urbani e i pascoli; AV. considerando che le attuali tendenze negative in termini di biodiversità e di ecosistemi ostacoleranno i progressi non solo verso i traguardi ambientali OSS, ma anche quelli relativi alla povertà, alla fame, alla salute, all’acqua, alle città e al +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Articolo del Parlamento europeo del 9 dicembre 2020 intitolato «Foreste sostenibili: Il lavoro del Parlamento per combattere la deforestazione». +Relazione della Commissione del 15 ottobre 2020 dal titolo «Lo stato della natura nell'Unione europea — Relazione sullo stato e sulle tendenze delle specie e dei tipi di habitat protetti dalle direttive Uccelli e Habitat nel periodo 2013-2018» (COM(2020)0635), Ibid. +Relazione della FAO e del programma delle Nazioni Unite per l'ambiente del 22 maggio 2020 dal titolo «The State of the World Forests — Forests, biodiversity and people». +Risoluzione recante raccomandazioni alla Commissione concernenti un quadro giuridico UE per fermare e invertire la deforestazione globale imputabile all'UE. +Relazione Science for policy del Centro comune di ricerca della Commissione (JRC), pubblicata il 13 ottobre 2020, dal titolo «Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment» (Mappatura e valutazione degli ecosistemi e dei loro servizi: Una valutazione degli ecosistemi dell'UE "(integrazione) e iniziativa BEST della Direzione generale per l’ambiente della Commissione (programma volontario per la biodiversità e i servizi ecosistemici nelle regioni ultraperiferiche e nei paesi e territori d'oltremare dell’UE). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8eaa6836e2802dd3ee09d05b449ba19257965357 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-44.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 67/38 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +8.2.2022 +Mercoledì 9 giugno 2021 +Cambiamenti dell'uso del suolo e del mare 44. sottolinea che la biodiversità del suolo fornisce servizi ecosistemici vitali e riduce i cambiamenti climatici, rendendola uno degli elementi più importanti dei pozzi di assorbimento del carbonio terrestri; constata con preoccupazione l'aumento del degrado del suolo e l'assenza di una specifica legislazione dell'Unione in materia; riconosce che vi sono alcune disposizioni in legislazioni differenti che contribuiscono in maniera indiretta alla tutela del suolo, ma ritiene che ciò abbia comportato una protezione parziale e una governance del suolo altamente frammentata nell'UE; invita pertanto la Commissione a presentare una proposta legislativa per la creazione di un quadro comune, nel pieno rispetto del principio di sussidiarietà, per la tutela e l'utilizzo sostenibile del suolo e per l'integrazione effettiva di tale tutela in tutte le politiche dell'UE pertinenti; 45. sottolinea che tale quadro comune sul suolo dovrebbe affrontare tutte le principali minacce per il suolo, tra cui la perdita di biodiversità, la perdita di materia organica del suolo, la contaminazione, la salinizzazione, l'acidificazione, la desertificazione, l'erosione e l'impermeabilizzazione del suolo; sottolinea la necessità di includervi definizioni comuni, obiettivi chiari e un quadro di monitoraggio; sostiene inoltre la definizione di un obiettivo di decontaminazione specifico; 46. sottolinea che un suolo sano, compresa la fertilità e la struttura, è fondamentale per il settore agricolo; sottolinea l'impatto negativo che le pratiche agricole e forestali non sostenibili, il cambiamento di destinazione dei terreni, le attività di costruzione, l'impermeabilizzazione e le emissioni industriali, tra le altre cose, hanno sui suoli; sottolinea che dovrebbero essere attuati metodi di raccolta forestale e di agricoltura che siano meno dannosi per i suoli; 47. invita la Commissione a rivedere la direttiva 2010/75/UE relativa alle emissioni industriali (69) e la direttiva 2006/21/CE relativa alla gestione dei rifiuti delle industrie estrattive (70) al fine di affrontare meglio il degrado del suolo generato dalle attività industriali ed estrattive; ricorda la sua richiesta di un o un obiettivo di recupero dei materiali per i terreni di scavo (71); 48. esorta gli Stati membri a non autorizzare nuove operazioni di fratturazione idraulica nell'UE e ad arrestare tutte le operazioni esistenti, in base ai principi della precauzione e dell'azione preventiva e tenuto conto dei rischi e degli impatti negativi sul clima, sull'ambiente e sulla biodiversità connessi alla fratturazione idraulica per l'estrazione di idrocarburi non convenzionali; 49. ricorda che l'UE si è impegnata a conseguire la neutralità in termini di degrado del suolo (72) entro il 2030 nel quadro della Convenzione delle Nazioni Unite contro la desertificazione (UNCCD), ma che è improbabile che tale obiettivo venga raggiunto, come concluso dalla relazione speciale della Corte dei conti europea (73); deplora che, nonostante la minaccia che la desertificazione rappresenta per la biodiversità, la fertilità del suolo, la resilienza naturale del terreno, la produzione alimentare o la qualità dell'acqua e sebbene tredici Stati membri abbiano dichiarato, nel quadro dell'UNCCD, di essere colpiti dalla desertificazione, la Commissione non l'abbia affrontata in maniera efficace; invita pertanto la Commissione ad essere più ambiziosa e a presentare senza indugio una strategia a livello dell'UE sulla lotta alla desertificazione e al degrado del suolo; 50. osserva che nell'Unione l'urbanizzazione e le attività ricreative costituiscono il 13 % di tutte le pressioni segnalate sulla natura e il 48 % di tutte le pressioni marine (74); sottolinea che le aree urbane verdi e le infrastrutture verdi possono fornire servizi ecosistemici a sostegno della biodiversità e contribuire al benessere fisico e mentale della popolazione; 51. sostiene l'intenzione della Commissione di istituire una piattaforma dell'UE per l'inverdimento urbano; invita la Commissione a fissare obiettivi vincolanti specifici e ambiziosi in materia di biodiversità urbana, soluzioni basate sulla natura, approcci basati sugli ecosistemi e infrastrutture verdi, che vadano a beneficio sia degli esseri umani che delle specie +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Direttiva 2010/75/UE del Parlamento europeo e del Consiglio, del 24 novembre 2010, relativa alle emissioni industriali (prevenzione e riduzione integrate dell’inquinamento) (GU L 334 del 17.12.2010, pag. 17). +Direttiva 2006/21/CE del Parlamento europeo e del Consiglio, del 15 marzo 2006, relativa alla gestione dei rifiuti delle industrie estrattive e che modifica la direttiva 2004/35/CE — Dichiarazione del Parlamento europeo, del Consiglio e della Commissione (GU L 102 dell'11.4.2006, pag. 15). +Risoluzione del Parlamento europeo del 10 febbraio 2021 sul nuovo piano d'azione per l'economia circolare (testi approvati, P9_TA(2021)0040). +La neutralità in termini di degrado del suolo è stata definita dalle parti firmatarie della Convenzione come uno stato in cui la quantità e la qualità delle risorse territoriali, necessarie a sostenere funzioni e servizi ecosistemici e a rafforzare la sicurezza alimentare, rimangono stabili o aumentano entro determinate scale temporali e territoriali ed ecosistemi. +Relazione speciale della Corte dei conti europea del 18 dicembre 2018 dal titolo «Combattere la desertificazione nell'UE: di fronte a una minaccia crescente occorre rafforzare le misure». +State of nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0e9415dd81d4618ef790548daa435b9ac3c25dde --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-45.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +8.2.2022 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +C 67/39 Mercoledì 9 giugno 2021 +selvatiche e che contribuiscano agli obiettivi generali in materia di biodiversità; sottolinea la necessità di includere misure quali una quota minima di tetti verdi nei nuovi edifici, il sostegno all'agricoltura urbana, compreso, se del caso, l'uso di alberi da frutto, garantendo che non siano utilizzati pesticidi chimici e riducendo l'uso di fertilizzanti nelle aree verdi urbane dell'UE, aumentando il numero di spazi verdi in funzione del numero di abitanti, affrontando nel contempo le disuguaglianze nell'accesso agli spazi verdi; invita la Commissione e gli Stati membri ad ampliare i corridoi ecologici terrestri e marini nelle zone urbane, anche sviluppando una rete transeuropea delle infrastrutture verdi (TEN-G) collegata alla rete naturalistica transeuropea (TEN-N); Sfruttamento diretto degli organismi 52. esprime il proprio sostegno per gli obiettivi per il 2030 di adibire almeno il 25 % dei terreni agricoli all'agricoltura biologica e afferma che tale percentuale dovrebbe aumentare nel medio o lungo periodo; accoglie con grande favore, inoltre, l'obiettivo di garantire che almeno il 10 % delle superfici agricole consistano di elementi caratteristici del paesaggio con elevata diversità, che dovrebbero essere attuati a un livello adeguato per fornire agli habitat una connettività ecologica tra i paesaggi coltivati; sottolinea che entrambi gli obiettivi dovrebbero essere inclusi nella legislazione dell'UE e attuati da ogni singolo Stato membro, anche nell'ambito dei piani strategici della politica agricola comune (PAC); 53. +rileva con grande preoccupazione che, secondo la relazione della Corte dei conti europea sulla biodiversità dei terreni agricoli, il numero e la varietà di specie presenti sui terreni agricoli nell'UE sono in costante diminuzione; deplora che la strategia dell'UE sulla biodiversità fino al 2020 non abbia fissato obiettivi e azioni misurabili per l'agricoltura, rendendo difficile valutare i progressi; ricorda che il monitoraggio della spesa della PAC per la biodiversità è stato inaffidabile e che vi è stata una mancanza di coordinamento tra le politiche e le strategie dell'UE, il cui risultato è che esse non affrontano il declino della diversità genetica (75); invita la Commissione a seguire le raccomandazioni della Corte dei conti europea sulla biodiversità nei terreni agricoli e a basarsi sugli insegnamenti tratti dalla strategia sulla biodiversità per il 2030 (76); 54. sottolinea che la biodiversità è essenziale ai fini della tutela della sicurezza alimentare nell'UE; pone in evidenza l'importante ruolo svolto dal settore agricolo dell'Unione nella produzione di alimenti sani, sicuri e a prezzi accessibili; sottolinea che gli agricoltori rivestono un ruolo fondamentale per il successo di tale strategia e che essa dovrebbe essere allineata alle misure, agli obiettivi e ai traguardi della strategia «Dal produttore al consumatore»; 55. ritiene indispensabile che l'agricoltura dell'UE sia trasformata per renderla sostenibile e garantire elevati standard di benessere degli animali, in linea con le transizioni ecologica e climatica, con un uso ridotto al minimo dei fattori di produzione fossili e chimici e dei trattamenti antibiotici; sottolinea che l'agricoltura dovrebbe contribuire alla protezione e al ripristino della biodiversità; 56. ritiene indispensabile, in considerazione dei potenziali impatti socioeconomici, che gli agricoltori ricevano sostegno, anche economico, e formazione in relazione alla transizione verso sistemi agricoli sostenibili al fine di promuovere pratiche agroecologiche e altre pratiche sostenibili innovative; sottolinea pertanto l'importanza di garantire un sostegno finanziario adeguato e ben definito, anche nell'ambito del quadro finanziario pluriennale, per contribuire al raggiungimento di tali obiettivi, e invita a tale proposito gli Stati membri a utilizzare i piani strategici della PAC e le sue componenti verdi a tali fini, sviluppando al contempo soluzioni vantaggiose per entrambe le parti per la protezione della biodiversità; 57. invita la Commissione a sviluppare una strategia per sostenere le catene di valore locali nel conseguimento degli obiettivi proposti e sottolinea che le piccole imprese agricole necessitano di un sostegno specifico per contribuire alla strategia; 58. accoglie con favore il riconoscimento dell'agricoltura biologica quale una delle componenti forti del percorso dell'UE verso sistemi alimentari più sostenibili, in particolare per quanto riguarda le considerazioni di biodiversità, e per conseguire gli obiettivi di politica pubblica per lo sviluppo economico, l'occupazione nelle zone rurali, la tutela dell'ambiente e l'azione per il clima; sottolinea l'importanza del piano d'azione europeo per l'agricoltura biologica per aumentare la diffusione dell'agricoltura biologica; 59. sottolinea che lo sviluppo della produzione alimentare biologica deve essere accompagnato da sviluppi della catena di approvvigionamento orientati al mercato e da misure che stimolino la domanda di alimenti biologici, anche attraverso appalti pubblici e un'ampia gamma di misure di promozione, ricerca, innovazione, formazione e trasferimento di conoscenze scientifiche, al fine di sostenere la stabilità del mercato dei prodotti biologici e l'equa remunerazione degli agricoltori e di promuovere misure a sostegno dei giovani agricoltori biologici; sottolinea la necessità di uno sviluppo +(75) (76) +Relazione speciale della Corte dei conti europea, del 5 giugno 2020, dal titolo «Biodiversità nei terreni agricoli: il contributo della PAC non ne ha arrestato il declino», Ibidem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..44203d39f405371f20c30d24d5fb89e0df65a7e8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.it.p-50.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +C 67/44 +IT +Gazzetta ufficiale dell’Unione europea +8.2.2022 +Mercoledì 9 giugno 2021 +97. sottolinea l'importanza di ecosistemi forestali sani e resilienti, ivi comprese la flora e la fauna, al fine di mantenere e migliorare l'erogazione dei diversi servizi ecosistemici offerti dalle foreste, come biodiversità, aria pulita, acqua, terreni sani, legno e materie prime diverse dal legno; sottolinea che non sarà possibile conseguire gli obiettivi dell'UE in materia di ambiente, clima e biodiversità senza foreste e senza una silvicoltura che siano multifunzionali, sane e gestite in modo sostenibile, applicando una prospettiva a lungo termine; 98. pone l'accento sulla necessità di sviluppare un approccio coerente per riunire la tutela della biodiversità e la protezione del clima in un settore forestale fiorente e una bioeconomia sostenibile; 99. riconosce il ruolo dell'utilizzo del legno proveniente da foreste gestite in modo sostenibile e dei prodotti in legno per contribuire al passaggio verso un'economia a zero emissioni di CO2 e allo sviluppo della bioeconomia circolare; 100. sottolinea la necessità di rivedere le norme dell'UE sull'uso della biomassa per la produzione di energia e di allinearle agli obiettivi della strategia sulla biodiversità per il 2030 e della legge europea sul clima, in particolare nell'ambito della direttiva sulle energie rinnovabili e degli atti delegati a norma del regolamento sulla tassonomia; 101. accoglie con favore l'impegno di piantare almeno 3 miliardi di alberi in più nell'UE; sottolinea che le attività di rimboschimento dell'Unione dovrebbero essere basate su chiari principi ecologici, sulla proforestazione, sulla riforestazione sostenibile, sull'inverdimento delle aree urbane e periurbane, sul ripristino, sul miglioramento della connettività e sull'agroforestazione, in linea con le più recenti conoscenze scientifiche; invita la Commissione a garantire che queste iniziative siano realizzate solo in modo compatibile e favorevole agli obiettivi di biodiversità, assicurandosi che tale rimboschimento non sostituisca le foreste antiche e ricche di biodiversità esistenti e contribuisca a far sì che le foreste siano resilienti, miste e sane; 102. ricorda le sue posizioni formulate dettagliatamente nella risoluzione su un quadro giuridico UE per fermare e invertire la deforestazione globale imputabile all'UE; invita la Commissione a presentare con urgenza una proposta per un quadro giuridico dell'UE basato su un obbligo di diligenza vincolante atto a garantire che le catene del valore siano sostenibili e che i prodotti o i beni immessi sul mercato dell'UE non risultino o derivino da deforestazione, degrado delle foreste, conversione o degrado degli ecosistemi o violazioni dei diritti umani; osserva che tale quadro giuridico dell'UE dovrebbe essere esteso anche per coprire gli ecosistemi diversi dalle foreste che presentano un elevato stock di carbonio e sono ricchi di biodiversità, segnatamente gli ecosistemi marini e costieri, le zone umide, le torbiere e le savane, in modo da evitare che la pressione si sposti su questi paesaggi; 103. chiede alla Commissione di esaminare la possibilità di creare un quadro giuridico, principalmente in seno all'Organizzazione mondiale del commercio (OMC), che consenta di vietare il commercio di determinate materie prime, prodotti e servizi che minacciano la biodiversità; 104. sottolinea che l'impronta ambientale della produzione e del consumo dell'UE dovrebbe essere urgentemente ridotta al fine di rimanere entro i limiti del pianeta; invita la Commissione a proporre obiettivi UE vincolanti per il 2030 onde ridurre significativamente l'impronta dei materiali e dei consumi dell'UE e portarli entro i limiti del pianeta da qui al 2050 (84); sostiene la Commissione nell'adottare un approccio basato sul ciclo di vita per misurare l'impronta ambientale di prodotti e organizzazioni; ritiene che la produzione e l'uso di plastica debbano essere ridotti; ritiene che le attività economiche che ledono e sfruttano gli ecosistemi e la loro biodiversità dovrebbero incorporare tutte le salvaguardie possibili per mitigare le loro ripercussioni negative su tali ecosistemi; Cambiamenti climatici 105. esprime preoccupazione per il fatto che la maggior parte delle varietà di specie terrestri diminuirà significativamente in uno scenario di riscaldamento globale caratterizzato da un aumento della temperatura compreso tra 1,5 e 2o C e che le specie marine saranno ugualmente minacciate, soprattutto perché tali aumenti di temperatura saranno molto probabilmente superati con le traiettorie attuali; ribadisce pertanto la necessità di aumentare significativamente le ambizioni dell'UE, dando priorità alle soluzioni basate sulla natura e agli approcci basati sugli ecosistemi nel raggiungimento degli obiettivi di mitigazione dei cambiamenti climatici e nelle strategie di adattamento, e di aumentare la protezione dei pozzi naturali di assorbimento del carbonio terrestri e marini nell'UE come misura complementare alla riduzione delle emissioni di gas serra; 106. invita la Commissione a valutare l'impatto del cambiamento climatico sull'abbondanza e la distribuzione geografica delle specie, a tenere conto di questa valutazione nell'attuazione della strategia per la biodiversità per il 2030 e ad aiutare gli Stati membri a incorporare i risultati nelle loro politiche nazionali e nelle future relazioni previste dalle direttive sulla natura; +(84) +Risoluzione sul nuovo piano d'azione per l'economia circolare. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..22a38475c2874a36fd03399920f6eba2394955de --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-205.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +2022 2 8 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +C 67/199 2021 m. birželio 10 d., ketvirtadienis +5 straipsnis Informacijos teikimas ombudsmenui 1. +Šiame straipsnyje informacijos teikimas apima visas fizines ir elektronines priemones, kuriomis ombudsmenas ir jo sekretoriatas gali susipažinti su informacija, įskaitant dokumentus, nesvarbu, kokios jie būtų formos. +2. ES įslaptinta informacija – bet kuri informacija arba medžiaga, kuri pažymėta ES slaptumo žyma ir kurią neteisėtai atskleidus būtų padaryta tam tikro dydžio žala Sąjungos arba vienos ar kelių valstybių narių interesams. 3. +Vadovaudamosi šiame straipsnyje nustatytomis sąlygomis, Sąjungos institucijos, organai, tarnybos ir agentūros bei valstybių narių kompetentingos institucijos ombudsmeno prašymu arba savo iniciatyva nepagrįstai nedelsdamos pateikia ombudsmenui visą informaciją, kurios jis paprašė tyrimo tikslais. +4. +ES įslaptinta informacija ombudsmenui suteikiama laikantis šių principų ir sąlygų: +a) Sąjungos institucija, organas, tarnyba ar agentūra, teikianti ES įslaptintą informaciją, turi būti užbaigusi savo atitinkamas vidaus procedūras, o tais atvejais, kai įslaptintos informacijos rengėjas yra trečioji šalis, pastaroji turi būti davusi išankstinį raštišką sutikimą; b) nustatyta būtinybė ombudsmenui žinoti; c) būtina užtikrinti, kad teisė susipažinti su slaptumo žyma „CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL“ arba aukštesnio laipsnio slaptumo žyma pažymėta informacija suteikiama tik asmenims, turintiems atitinkamo saugumo lygio asmens patikimumo pažymėjimą pagal nacionalinę teisę ir gavusiems kompetentingos saugumo institucijos leidimą. 5. +Atitinkama Sąjungos institucija, organas, tarnyba ar agentūra, teikdama ES įslaptintą informaciją, įvertina, ar ombudsmenas veiksmingai taiko vidaus saugumo taisykles ir fizines bei procedūrines priemones ES įslaptintai informacijai apsaugoti. +Tuo tikslu ombudsmenas ir Sąjungos institucija, organas, tarnyba ar agentūra taip pat gali sudaryti susitarimą, kuriuo nustatoma bendra ES įslaptintos informacijos teikimą reglamentuojanti sistema. 6. +Pagal 4 ir 5 dalis galimybė susipažinti su ES įslaptinta informacija suteikiama atitinkamos Sąjungos institucijos, organo, tarnybos ar agentūros patalpose, nebent su ombudsmenu būtų susitarta kitaip. 7. +Nedarant poveikio 3 daliai, valstybių narių kompetentingos institucijos gali atsisakyti suteikti ombudsmenui informaciją, kuriai taikomi nacionaliniai įstatymai dėl įslaptintos informacijos apsaugos arba nuostatos, draudžiančios jos perdavimą. +Vis dėlto atitinkama valstybė narė gali pateikti ombudsmenui tokią informaciją savo kompetentingos institucijos nustatytomis sąlygomis. 8. +Kai Sąjungos institucijos, organai, tarnybos ar agentūros ir valstybių narių institucijos ruošiasi suteikti ombudsmenui ES įslaptintą informaciją ar kitą visuomenei neprieinamą informaciją, jos iš anksto informuoja apie tai ombudsmeną. +Ombudsmenas užtikrina, kad tokia informacija būtų tinkamai apsaugota ir visų pirma neatskleidžia jos skundo pateikėjui ar visuomenei be išankstinio Sąjungos institucijos, organo, tarnybos ar agentūros arba atitinkamos valstybės narės kompetentingos institucijos sutikimo. +ES įslaptintos informacijos atveju sutikimas duodamas raštu. 9. +Sąjungos institucijos, organai, tarnybos ar agentūros, atsisakantys leisti susipažinti su ES įslaptinta informacija, raštu pateikia ombudsmenui pagrindimą, kuriame nurodomos bent atsisakymo priežastys. +10. +Ombudsmenas 8 dalyje nurodytą informaciją saugo tik tol, kol tyrimas galutinai užbaigiamas. +Ombudsmenas gali prašyti, kad Sąjungos institucija, organas, tarnyba ar agentūra arba valstybė narė tokią informaciją saugotų bent penkerius metus. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3bb49e3885a5de398fdf7c4b3d46ada1cca7650b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-34.txt @@ -0,0 +1,40 @@ +C 67/28 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +2022 2 8 +2021 m. birželio 9 d., trečiadienis +D. +kadangi 2021 m. lems biologinę įvairovę ir kadangi COP 15 turi būti reikšmingas įvykis Paryžiaus susitarimui biologinės įvairovės srityje; kadangi Jungtinių Tautų bendrosios klimato kaitos konvencijos (UNFCCC) COP 15 ir COP 26 suteikia ypatingą galimybę pareiti nuo reaktyvaus prie iniciatyvaus ir atsargumu grindžiamo modelio ir paskatinti būtinus transformacinius pokyčius; +E. +kadangi 2030 m. +ES biologinės įvairovės strategija yra viena iš pagrindinių Europos žaliojo kurso iniciatyvų; kadangi 2030 m. +ES biologinės įvairovės strategija ir strategija „Nuo ūkio iki stalo“ kartu su kitomis politikos priemonėmis formuos pokyčius siekiant apsaugoti gamtą ir išsaugoti buveines bei rūšis; +F. +kadangi turimi įrodymai leidžia manyti, kad dar nevėlu sustabdyti dabartines biologinės įvairovės nykimo tendencijas ir nukreipti jas priešinga linkme (18); kadangi tam reikės esminių pakeitimų; +G. +kadangi žmonės yra gamtos dalis ir kadangi gamta yra vertinga savaime; kadangi biologinė įvairovė yra neatsiejama pasaulio paveldo dalis; +H. +kadangi rūšys nyksta nuolat ir tai kelia grėsmę ekosistemoms ir ekosisteminių paslaugų teikimui, taip pat žmonių gerovei ir išlikimui; kadangi Tarptautinė gamtos apsaugos sąjunga (IUCN) paskelbė, kad vien per pastarąjį dešimtmetį išnyko 160 rūšių; +I. +kadangi pagal IPBES prognozuojama, kad iki 2050 m. +90 proc. žemės bus smarkiai pasikeitusi ir kad 75 proc. žemės jau yra smarkiai pasikeitusi; kadangi jau išnyko 85 proc. šlapynių; +J. +kadangi biologinė įvairovė yra itin svarbi aprūpinimui maistu, žmonių gerovei ir vystymuisi visame pasaulyje; +K. +kadangi ES turi pasinaudoti galimybėmis įtraukti COVID-19 pandemijos metu įgytą patirtį į savo politiką ir tikslus; +L. +kadangi 70 proc. naujų ligų ir pandemijų yra gyvūninės kilmės (19); kadangi COVID-19 pandemija parodė, kad dėl veiklos, dėl kurios biologinei įvairovei daromas spaudimas, gali padidėti pavojus žmonių ir gyvūnų sveikatai; +M. +kadangi dėl natūralių buveinių naikinimo ir prekybos laukiniais gyvūnais didėja žmonių ir laukinės gyvūnijos sąlytis ir tai bus svarbus veiksnys, turintis įtakos būsimam virusinių ligų atsiradimui ir plitimui (20); +N. +kadangi biologinė įvairovė daro teigiamą poveikį žmonių sveikatai; kadangi iki 80 proc. žmonių vartojamų vaistų yra natūralios kilmės (21); +O. +kadangi ES turi daugiau saugomų teritorijų nei bet kuris kitas pasaulio regionas (22); kadangi dabartinis teisiškai saugomų teritorijų, įskaitant tas, kurioms taikoma griežta apsauga, tinklas yra nepakankamas, kad apsaugotų biologinę įvairovę (23); +(18) (19) +Penktoji pasaulio biologinės įvairovės apžvalga. +Daszak, P. et al., „Workshop Report on Biodiversity and Pandemics“, Tarpvyriausybinės mokslinės politinės biologinės įvairovės ir ekosisteminių paslaugų platforma, Bona, 2020. Ten pat. +Durant, O., „Natural Medicine: Past to Present“, University College of London, Londonas, 2018. +2020 m. lapkričio 23 d. +EAA ataskaita „An introduction to Europe’s Protected Areas“ („Europos saugomų teritorijų įvadas“). +„Management effectiveness in the EU’s Natura 2020 network of protected areas“ („ES saugomų teritorijų tinklo „Natura 2020“ valdymo veiksmingumas“). +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..bc0bb4f02c5a226aa33aca02c584aaff1f0e87b8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-37.txt @@ -0,0 +1,26 @@ +2022 2 8 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +C 67/31 2021 m. birželio 9 d., trečiadienis +AN. kadangi miškai ir visa su mišku susijusi vertės grandinė yra labai svarbūs siekiant toliau plėtoti žiedinę bioekonomiką, nes jie kuria darbo vietas, užtikrina ekonominę gerovę kaimo ir miesto vietovėse, padeda švelninti klimato kaitą ir prisitaikyti prie jos, teikia su sveikata susijusią naudą, išsaugo biologinę įvairovę ir kalnuotų, salų bei kaimo regionų perspektyvas ir padeda kovoti su dykumėjimu; +AO. +kadangi miškai sudaro 43 proc. +ES sausumos ploto ir juose randama 80 proc. sausumos biologinės įvairovės (36); kadangi pranešama, kad miškininkystės veikla yra antra pagal dydį rūšims spaudimą daranti veiklos kategorija (37), visų pirma daranti įtaką nariuotakojams, žinduoliams ir neapytakiniams augalams; kadangi daugybei nuo miško priklausomų rūšių neigiamą įtaką daro negyvų, mirštančių ir senų medžių pašalinimas (38), sengirių mažėjimas ir tam tikrų miškotvarkos metodų, pvz., plyno kirtimo, taikymas; +AP. kadangi miškuose esama daugiau kaip 75 proc. pasaulio sausumos biologinės įvairovės (39); kadangi Parlamentas pateikė rekomendacijas Komisijai dėl ES teisinės sistemos, skirtos ES sukeliamam pasauliniam miškų naikinimui, miškų ir ekosistemos alinimui sustabdyti ir nukreipti priešinga linkme (40); +AQ. +kadangi gera aplinkos būklė ir sveikos ekosistemos yra labai svarbios kovojant su klimato kaita, o ekosistemos atlieka esminį vaidmenį švelninant klimato kaitą ir prie jos prisitaikant; kadangi klimato kaita daro įtaką biologinei įvairovei, nes klimato kintamieji rodikliai iš esmės lemia rūšių geografinius pasiskirstymo arealus; kadangi teritorijose, kuriose klimatas yra nebetinkamas, pasikeičia tam tikrų rūšių geografiniai arealai, o kitos rūšys tose vietovėse išnyksta; +AR. kadangi priimant gamtos procesais pagrįstus sprendimus ir naudojantis ekosisteminiais metodais galima tvirtai politiniu požiūriu susieti tris Rio de Žaneiro konvencijas, kad būtų integruotai sprendžiami klimato kaitos ir biologinės įvairovės nykimo klausimai; +AS. kadangi, remiantis IPBES, tarša – vienas iš penkių biologinės įvairovės nykimą lemiančių veiksnių; kadangi nustatyta, kad turima patikimos informacijos maždaug apie 500 cheminių medžiagų, ir kadangi 2019 m. balandžio mėn., Europos cheminių medžiagų agentūros manymu, 450 medžiagų buvo pakankamai reglamentuojamos; kadangi manoma, jog dar 10 000 medžiagų rizika gana gerai aprašyta, o apie maždaug 20 000 medžiagų riziką turima ribotos informacijos; kadangi beveik neturima informacijos apie daugumos (maždaug 70 000) medžiagų pavojingumą ar poveikio riziką; kadangi reikia nedelsiant panaikinti dideles žinių spragas, susijusias su visu cheminių medžiagų poveikiu biologinei įvairovei ir aplinkai; +AT. kadangi šviesinė tarša keičia natūralios nakties šviesos lygį žmonėms, gyvūnams ir augalams ir taip daro neigiamą įtaką biologinei įvairovei, pvz., gyvūnų migravimui, naktiniam poilsiui ir reprodukcinei veiklai, dėl to taip pat nyksta vabzdžiai ir apdulkintojai, kurie žūva dėl traukos prie dirbtinės šviesos; +AU. +kadangi, remiantis Jungtinio tyrimų centro 2020 m. ataskaita (41), šiuo metu visose ekosistemose esama invazinių rūšių, kurios ypač kelia grėsmę miestų ekosistemoms ir pievoms; +AV. +kadangi dabartinės neigiamos tendencijos, susijusios su biologine įvairove ir ekosistemomis, pakenks pažangai, padarytai ne tik siekiant aplinkos DVT, bet ir su skurdu, badu, sveikata, vandeniu, miestais ir klimatu susijusių tikslų; +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +2020 m. gruodžio 9 d. +Europos Parlamento straipsnis „Tvari miškininkystė: EP ragina kovoti su miškų naikinimu“. +2020 m. spalio 15 d. +Komisijos ataskaita „Gamtos padėtis Europos Sąjungoje 2013–2018 m. rūšių ir buveinių tipų, saugomų Paukščių direktyva ir Buveinių direktyva, būklės ir tendencijų ataskaita“ (COM(2020)0635). Ten pat. +FAO ir 2020 m. gegužės 22 d. Jungtinių Tautų aplinkos programos ataskaita „The State of the World’s Forests – Forests, biodiversity and people“. +Rezoliucija su rekomendacijomis Komisijai dėl ES teisinės sistemos, skirtos ES sukeliamam pasauliniam miškų naikinimui sustabdyti ir pradėti juos atkurti. +2020 m. spalio 13 d. Jungtinio tyrimų centro politikos mokslinio konsultavimo ataskaita „Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment“, (priedas) ir Komisijos Aplinkos generalinio direktorato BEST iniciatyva (savanoriška biologinės įvairovės ir ekosisteminių paslaugų ES atokiausiuose regionuose ir užjūrio šalyse ir teritorijose sistema). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8e3ad0de35d8fea59dfb075b78007cc4fe95f110 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-44.txt @@ -0,0 +1,24 @@ +C 67/38 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +2022 2 8 +2021 m. birželio 9 d., trečiadienis +Žemės ir jūros naudojimo pokyčiai +44. pabrėžia, kad dirvožemio biologinė įvairovė teikia būtinas ekosistemines paslaugas ir švelnina klimato kaitą, taigi ji yra vienas iš svarbiausių sausumos anglies dioksido absorbento elementų; susirūpinęs pažymi, kad intensyvėja dirvožemio degradacija ir trūksta konkrečių šios srities ES teisės aktų; pripažįsta, kad įvairiuose teisės aktuose esama nuostatų, kuriomis netiesiogiai prisidedama prie dirvožemio apsaugos, tačiau mano, kad dėl to dirvožemio apsauga ES yra tik dalinė, o valdymas itin suskaidytas; todėl ragina Komisiją pateikti pasiūlymą dėl teisėkūros procedūra priimamo akto dėl bendros dirvožemio apsaugos, visapusiškai laikantis subsidiarumo principo, kad būtų užtikrinta dirvožemio apsauga ir tvarus naudojimas, ir dėl veiksmingo tos apsaugos integravimo į visą susijusią ES politiką; +45. pabrėžia, kad ši bendra sistema turėtų apimti pagrindines dirvožemiui kylančias grėsmes, įskaitant dirvožemio biologinės įvairovės nykimą, organinių medžiagų praradimą, užterštumą, druskėjimą, rūgštėjimą, dykumėjimą, eroziją ir sandarinimą; pabrėžia, kad į šią sistemą reikia įtraukti bendras apibrėžtis, aiškius tikslus ir stebėsenos sistemą; taip pat palankiai vertina tai, kad nustatomas konkretus su užterštumo šalinimu susijęs tikslas; +46. pabrėžia, kad geros būklės dirvožemis, įskaitant jo derlingumą ir struktūrą, yra itin svarbus žemės ūkio sektoriui; atkreipia dėmesį į neigiamą poveikį, kurį, be kita ko, dirvožemiui daro netvarus ūkininkavimas ir miškininkystė, žemės naudojimo paskirties keitimas, statybų veikla, sandarinimas ir pramonės išmetami teršalai; pabrėžia, kad turėtų būti diegiami mažiau dirvožemiui žalingi medienos ruošos ir žemės ūkio metodai; +47. ragina Komisiją persvarstyti Direktyvą 2010/75/ES dėl pramoninių išmetamų teršalų (69) ir Direktyvą 2006/21/EB dėl kasybos pramonės atliekų tvarkymo (70), siekiant geriau spręsti dirvožemio degradacijos, kurią lemia pramonės ir kasybos veikla, problemą; primena savo raginimą nustatyti tikslą iškastą dirvožemį naudoti medžiagoms gauti (71); +48. remdamasis atsargumo principu ir principu, kad reikėtų imtis prevencinių veiksmų, atsižvelgdamas į hidraulinio ardymo keliamą riziką siekiant išgauti netradicinius angliavandenilius ir neigiamą jo poveikį klimatui, aplinkai ir biologinei įvairovei, primygtinai ragina valstybes nares neišduoti leidimų jokioms naujoms hidraulinio ardymo operacijoms ES ir sustabdyti visas jau vykdomas operacijas; +49. primena, kad pagal Jungtinių Tautų konvenciją dėl kovos su dykumėjimu (UNCCD) ES yra įsipareigojusi iki 2030 m. pasiekti žemės būklės neblogėjimo tikslą (72), tačiau nepanašu, jog jis bus pasiektas, kaip nurodyta EAR specialiojoje ataskaitoje (73); apgailestauja, kad, nepaisant dykumėjimo keliamos grėsmės biologinei įvairovei, dirvožemio derlingumui, natūraliam žemės atsparumui, maisto gamybai ir vandens kokybei ir nepaisant to, kad 13 valstybių narių pagal UNCCD paskelbė, jog jas paveikė dykumėjimas, Komisija veiksmingai nesprendžia šio klausimo; todėl ragina Komisiją didinti savo užmojus ir nedelsiant pateikti ES lygmens strategiją dėl dykumėjimo ir žemės degradacijos; +50. pažymi, kad ES urbanizacijos ir laisvalaikio veikla sudaro 13 proc. visų apskritai gamtai daromo spaudimo atvejų ir 48 proc. visų jūroms daromo spaudimo atvejų (74); pabrėžia, kad žaliosios miestų zonos ir žalioji infrastruktūra gali teikti ekosistemines paslaugas, kuriomis remiama biologinė įvairovė ir prisidedama prie gyventojų fizinės ir psichinės gerovės; +51. remia Komisijos ketinimą sukurti ES miestų žalinimo platformą; ragina Komisiją nustatyti konkrečius plataus užmojo privalomus tikslus dėl miestų biologinės įvairovės, gamtos procesais pagrįstų sprendimų ir ekosisteminių metodų, taip pat žaliosios infrastruktūros, kurie būtų naudingi tiek žmonėms, tiek laukinei gamtai, ir padėtų siekti bendrų biologinės +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +2010 m. lapkričio 24 d. Europos Parlamento ir Tarybos direktyva 2010/75/ES dėl pramoninių išmetamų teršalų (taršos integruotos prevencijos ir kontrolės) (OL L 334, 2010 12 17, p. 17). +2006 m. kovo 15 d. Europos Parlamento ir Tarybos direktyva 2006/21/EB dėl kasybos pramonės atliekų tvarkymo ir iš dalies keičianti Direktyvą 2004/35/EB – Europos Parlamento, Tarybos ir Komisijos pareiškimas (OL L 102, 2006 4 11, p. 15). +2021 m. vasario 10 d. +Europos Parlamento rezoliucija dėl naujo žiedinės ekonomikos veiksmų plano (Priimti tekstai, P9_TA(2021) 0040). +UNCCD konvencijos šalys žemės būklės neblogėjimą apibrėžė kaip: būklę, kai žemės išteklių kiekis ir kokybė, būtini ekosisteminėms funkcijoms ir paslaugoms palaikyti ir aprūpinimui maistu didinti, išlieka stabilūs arba didėja nurodytais laiko ir vietos mastais ir ekosistemose. +2018 m. gruodžio 18 d. +EAR specialioji ataskaita „Kova su dykumėjimu ES: didėjanti grėsmė, kuriai sumažinti reikia imtis daugiau veiksmų“. +„Gamtos padėtis ES. +2013–2018 m. ataskaitų pagal gamtos direktyvas rezultatai“. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..30a86bf9da75f6e7aa44d8b4311c714a2a124375 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-45.txt @@ -0,0 +1,11 @@ +2022 2 8 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +C 67/39 2021 m. birželio 9 d., trečiadienis +įvairovės tikslų; pabrėžia, kad reikia įtraukti priemones, pvz., mažiausią nustatytą apželdintų stogų dalį naujuose pastatuose, remti ūkininkavimą miestuose, įskaitant vaismedžių auginimą, kai tinkama, užtikrinti, kad nebūtų naudojami cheminiai pesticidai, mažinti trąšų naudojimą ES miestų žaliosiose zonose ir didinti žaliųjų erdvių skaičių atsižvelgiant į gyventojų skaičių, kartu sprendžiant nelygybės galimybių naudotis žaliosiomis erdvėmis problemą; taip pat ragina Komisiją ir valstybes nares išplėsti sausumos ir jūrų ekologinių koridorius miestų teritorijose, be kita ko, plėtoti transeuropinį žaliosios infrastruktūros tinklą (TEN-G), kuris būtų sujungtas su transeuropiniu gamtiniu tinklu (TEN-N); +Tiesioginis organizmų naudojimas 52. reiškia tvirtą paramą 2030 m. tikslui užtikrinti, kad ne mažiau kaip 25 proc. žemės ūkio paskirties žemės būtų vykdomas ekologinis ūkininkavimas ir kad ši dalis vidutinės trukmės ir ilguoju laikotarpiu būtų didinama; taip pat ypač palankiai vertina tikslą užtikrinti, kad bent 10 proc. žemės ūkio paskirties žemės pasižymėtų didelės įvairovės kraštovaizdžio savybėmis; šis tikslas turėtų būti įgyvendinamas tinkamu lygmeniu, kad būtų užtikrinami ekologiniai buveinių ryšiai dirbamos žemės kraštovaizdžio plotuose ir tarp jų; pabrėžia, kad abu tikslai turėtų būti įtraukti į ES teisės aktus ir įgyvendinami visose valstybėse narėse, taip pat ir vykdant bendros žemės ūkio politikos (BŽŪP) strateginius planus; 53. labai susirūpinęs pažymi, kad, kaip nurodyta EAR ataskaitoje dėl Biologinės įvairovės žemės ūkio paskirties žemėje, per daugelį metų nuolat mažėjo ES ūkiuose auginamų rūšių skaičius ir įvairovė; apgailestauja dėl to, kad 2020 m. ES biologinės įvairovės strategijoje nebuvo nustatyti išmatuojami žemės ūkio tikslai ir veiksmai, todėl buvo sunku įvertinti pažangą; primena, kad BŽŪP išlaidų, susijusių su biologine įvairove, stebėjimas buvo nepatikimas ir kad trūksta ES politikos ir strategijų koordinavimo, o viena iš to pasekmių yra ta, kad jomis nesprendžiama genetinės įvairovės mažėjimo problema (75); ragina Komisiją vadovautis EAR rekomendacijomis dėl biologinės įvairovės žemės ūkio paskirties žemėje ir remtis patirtimi, įgyta įgyvendinant 2030 m. biologinės įvairovės strategiją (76); 54. pabrėžia, kad biologinė įvairovė labai svarbi siekiant užtikrinti aprūpinimą maistu ES; pabrėžia svarbų ES žemės ūkio sektoriaus vaidmenį gaminant sveikus, saugius ir įperkamus maisto produktus; pabrėžia, kad ūkininkai atlieka svarbų vaidmenį užtikrinant šios strategijos sėkmę ir kad ši strategija turėtų būti suderinta su strategijos „Nuo ūkio iki stalo“ priemonėmis, tikslais ir uždaviniais; 55. mano, kad būtina pertvarkyti ES žemės ūkį, kad jis taptų tvarus ir kad būtų užtikrinti aukšti gyvūnų gerovės standartai, atitinkantys ekologines ir su klimatu susijusias permainas, kuo mažiau naudojant iškastines ir chemines medžiagas bei gydymą antibiotikais; pabrėžia, kad žemės ūkis turėtų prisidėti prie biologinės įvairovės saugojimo ir atkūrimo; 56. mano, kad atsižvelgiant į galimą socialinį ir ekonominį poveikį ūkininkams būtina skirti paramą, įskaitant ekonominę paramą, ir mokymus, susijusius su perėjimu prie tvarių žemės ūkio sistemų, siekiant skatinti agroekologinę ir kitokią novatorišką tvarią praktiką; todėl pabrėžia, kad svarbu užtikrinti aiškiai apibrėžtą ir pakankamą finansinę paramą, be kita ko, pagal daugiametę finansinę programą, siekiant padėti pasiekti šiuos tikslus, ir atsižvelgdamas į tai ragina valstybes nares šiais tikslais naudoti BŽŪP strateginius planus ir jos žalinimo išmokas, kartu rengiant abiem pusėms naudingus biologinės įvairovės apsaugos sprendimus; 57. ragina Komisiją parengti strategiją, pagal kurią būtų remiamos vietos vertės grandinės siekiant siūlomų tikslų, ir pabrėžia, kad smulkioms žemės ūkio įmonėms reikia skirti konkrečią paramą, kad jos galėtų prisidėti prie strategijos įgyvendinimo; 58. palankiai vertina tai, kad ekologinis ūkininkavimas pripažįstamas kaip yra vienas iš svarbiausių veiksnių ES pereinant prie tvaresnių maisto sistemų, visų pirma biologinės įvairovės aspektu, ir siekiant viešosios politikos tikslų, susijusių su ekonomine plėtra, užimtumu kaime, aplinkos apsauga ir kovos su klimato kaita veiksmais; pabrėžia, koks svarbus Europos ekologinio ūkininkavimo veiksmų planas didinant ekologinio ūkininkavimo praktikos taikymą; 59. pabrėžia, kad plėtojant ekologišką maisto gamybą turi būti vykdomi rinka pagrįsti tiekimo grandinės pokyčiai ir priemonės, kuriais būtų skatinama ekologiškų maisto produktų paklausa, be kita ko, vykdant viešąjį pirkimą ir taikant įvairias skatinimo priemones, mokslinius tyrimus, inovacijas, mokymą ir mokslinių žinių perdavimą, siekiant remti ekologiškų produktų rinkos stabilumą ir teisingą atlygį ūkininkams bei skatinti priemones, kuriomis remiami ekologiniu +(75) (76) +2020 m. birželio 5 d. +EAR specialioji ataskaita „Biologinė įvairovė žemės ūkio paskirties žemėje. +BŽŪP indėlis nesustabdė padėties blogėjimo“. +Ten pat. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0d0d49591442112f64bdf0d7506acf442c2d032f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lt.p-50.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +C 67/44 +LT +Europos Sąjungos oficialusis leidinys +2022 2 8 +2021 m. birželio 9 d., trečiadienis +97. pabrėžia atsparių ir geros būklės miškų ekosistemų, įskaitant gyvūniją ir augaliją, svarbą, siekiant išlaikyti ir gerinti įvairių ekosisteminių paslaugų, kurias teikia miškai, pavyzdžiui, biologinės įvairovės, švaraus oro, vandens, geros būklės dirvožemio ir medienos bei ne medienos žaliavų, teikimą; atkreipia dėmesį į tai, kad be daugiafunkcių, geros būklės ir darniai valdomų vadovaujantis ilgalaike perspektyva miškų ir miškininkystės niekada nebus įmanoma pasiekti ES tikslų aplinkos apsaugos, klimato ir biologinės įvairovės srityse; 98. atkreipia dėmesį į poreikį parengti nuoseklią viziją, siekiant suderinti biologinės įvairovės apsaugą ir klimato apsaugą su klestinčiu su mišku susijusiu sektoriumi ir tvaria bioekonomika; 99. pripažįsta, kad medienos, gautos iš darniai valdomų miškų, ir tokios medienos produktų naudojimas padeda pereiti prie išmetamo CO2 požiūriu neutralios ekonomikos ir plėtoti žiedinę bioekonomiką; 100. pabrėžia, kad reikia peržiūrėti ES biomasės naudojimo energijos gamybai taisykles ir suderinti jas su 2030 m. biologinės įvairovės strategijos ir Europos klimato teisės akto tikslais, visų pirma įtrauktas į Atsinaujinančiųjų išteklių energijos direktyvą ir deleguotuosius aktus pagal Taksonomijos reglamentą; 101. palankiai vertina įsipareigojimą pasodinti bent tris milijardus papildomų medžių ES; pažymi, kad ES medžių sodinimo iniciatyvos turėtų būti grindžiamos aiškiais ekologiniais principais, sąmoningu esamų miškų saugojimu, tvariu miško atkūrimu, miestų ir priemiesčių teritorijų žalinimu, atkūrimu, sujungiamumo gerinimu ir agrarine miškininkyste, atsižvelgiant į naujausias mokslo žinias; ragina Komisiją užtikrinti, kad šios iniciatyvos būtų vykdomos tik tokiu būdu, kuris atitiktų biologinės įvairovės tikslus ir padėtų juos įgyvendinti, užtikrinant, kad tie sodinimai nepakeistų esamų sengirių ir biologiniu požiūriu įvairių miškų, ir padedant užtikrinti, kad miškai būtų atsparūs, mišrūs ir sveiki; 102. primena savo poziciją, išdėstytą rezoliucijoje dėl ES teisinės sistemos, skirtos ES sukeliamam pasauliniam miškų naikinimui sustabdyti ir pradėti juos atkurti; ragina Komisiją nedelsiant pateikti pasiūlymą dėl ES teisinės sistemos, grindžiamos privalomu išsamiu patikrinimu, kuriuo būtų užtikrinta, kad vertės grandinės būtų tvarios ir kad ES rinkai teikiami produktai ar prekės nebūtų miškų naikinimo, miškų alinimo, ekosistemų pertvarkymo ar alinimo arba žmogaus teisių pažeidimų priežastis ar rezultatas; pažymi, kad tokia ES teisinė sistema taip pat turėtų būti išplėsta, kad apimtų dideles anglies sankaupas turinčias ir biologine įvairove pasižyminčias kitas nei miškai ekosistemas, pvz., jūrų ir pakrančių ekosistemas, šlapynes, durpynus ir savanas, kad būtų išvengta spaudimo perkėlimo šiems kraštovaizdžiams; 103. prašo Komisijos ištirti galimybę sukurti teisinę sistemą, visų pirma Pasaulio prekybos organizacijos (PPO) viduje, pagal kurią būtų galima uždrausti prekybą tam tikromis žaliavomis, produktais ir paslaugomis, keliančiais pavojų biologinei įvairovei; 104. pabrėžia, kad reikėtų skubiai sumažinti ES gamybos ir vartojimo aplinkosauginį pėdsaką, kad nebūtų peržengtos planetos galimybių ribos; ragina Komisiją pasiūlyti privalomus 2030 m. +ES tikslus, kad iki 2050 m. būtų gerokai sumažinti ES medžiagų ir vartojimo pėdsakai ir kad jie atitiktų planetos galimybes (84); pritaria tam, kad Komisija, vertindama produktų ir organizacijų aplinkosauginį pėdsaką, laikosi gyvavimo ciklo požiūrio; mano, kad reikėtų mažinti plastiko gamybą ir naudojimą; mano, kad ekonominė veikla, kurią vykdant daromas poveikis ekosistemoms ir jų biologinei įvairovei ir jomis naudojamasi, turėtų apimti visas įmanomas apsaugos priemones, kuriomis siekiama švelninti jos neigiamą poveikį šioms ekosistemoms; +Klimato kaita 105. reiškia susirūpinimą dėl to, kad pagal 1,5–2 oC visuotinio atšilimo scenarijų dauguma sausumos rūšių arealų smarkiai sumažės ir kad jūrinėms rūšims taip pat iškils grėsmė, ypač dėl to, kad esant dabartinėms trajektorijoms šis temperatūros kilimas veikiausiai bus viršytas; todėl pakartoja, kad, siekiant klimato kaitos švelninimo tikslų ir rengiant prisitaikymo strategijas, reikia gerokai padidinti ES užmojus, teikiant pirmenybę gamtai palankiems sprendimams ir ekosisteminiams metodams, taip pat didinti sausumos ir jūrų natūralių anglies dioksido absorbentų, kaip papildomos išmetamo šiltnamio efektą sukeliančių dujų kiekio mažinimo priemonės, apsaugą ES; 106. ragina Komisiją įvertinti klimato kaitos poveikį rūšių gausai ir geografiniam paplitimui, atsižvelgti į šį vertinimą įgyvendinant 2030 m. biologinės įvairovės strategiją ir padėti valstybėms narėms įtraukti rezultatus į savo nacionalinę politiką ir būsimas ataskaitas pagal gamtos direktyvas; +(84) +Rezoliucija dėl naujo žiedinės ekonomikos veiksmų plano. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..99610eb1fa0134abc392a4ff23d8b4965c1ffe23 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-205.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +8.2.2022. +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +C 67/199 Ceturtdiena, 2021. gada 10. jūnijs +5. pants Informācijas sniegšana ombudam 1. +Šajā pantā “informācijas sniegšana” ietver visus fiziskus un elektroniskus līdzekļus, ar kuriem tiek nodrošināta ombuda un tā sekretariāta piekļuve informācijai, tai skaitā dokumentiem, neatkarīgi no informācijas veida. 2. +“ES klasificēta informācija” ir jebkura informācija vai materiāli, kuriem piemērota ES drošības klasifikācija un kuru neatļauta izpaušana var izraisīt dažāda līmeņa apdraudējumu Savienības vai vienas vai vairāku dalībvalstu interesēm. 3. +Ievērojot šajā pantā izklāstītos nosacījumus, Savienības iestādes, struktūras, biroji un aģentūras un dalībvalstu kompetentās iestādes pēc ombuda pieprasījuma vai pēc savas iniciatīvas un bez liekas kavēšanās sniedz ombudam visu informāciju, ko tas pieprasījis izmeklēšanas vajadzībām. +4. +ES klasificētu informāciju ombudam sniedz, ievērojot šādus principus un nosacījumus: +a) Savienības iestāde, struktūra, birojs vai aģentūra, kas sniedz ES klasificēto informāciju, ir izpildījusi savas attiecīgās iekšējās procedūras un, ja informācijas autors ir trešā persona, tā ir devusi iepriekšēju rakstisku piekrišanu; b) ir konstatēta ombuda vajadzība pēc informācijas; c) ir jānodrošina, ka piekļuvi informācijai, kas klasificēta kā CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL vai augstāka līmeņa klasificēta informācija, piešķir tikai personām, kurām ir drošības pielaide attiecīgajam drošības līmenim saskaņā ar valsts tiesību aktiem un kuras pilnvarojusi kompetentā drošības iestāde. 5. +Attiecībā uz ES klasificētas informācijas sniegšanu attiecīgā Savienības iestāde, struktūra, birojs vai aģentūra novērtē, vai ombuds ir praksē ieviesis iekšējās drošības noteikumus, kā arī fiziskus un procesuālus pasākumus, lai aizsargātu ES klasificētu informāciju. +Šajā nolūkā ombuds un Savienības iestāde, struktūra, birojs vai aģentūra arī var vienoties par vispārēju satvaru, ar ko reglamentē ES klasificētas informācijas sniegšanu. 6. +Saskaņā ar 4. un 5. punktu piekļuvi ES klasificētai informācijai nodrošina attiecīgās Savienības iestādes, struktūras, biroja vai aģentūras telpās, ja vien ar ombudu nav panākta citāda vienošanās. 7. +Neskarot 3. punktu, dalībvalstu kompetentās iestādes var atteikties sniegt ombudam informāciju, uz kuru attiecas valsts tiesību akti par klasificētas informācijas aizsardzību vai noteikumi, kas liedz to darīt zināmu. +Attiecīgā dalībvalsts tomēr var sniegt ombudam šādu informāciju, ievērojot šīs valsts kompetentās iestādes paredzētus nosacījumus. 8. +Ja Savienības iestādes, struktūras, biroji vai aģentūras un dalībvalstu iestādes plāno sniegt ombudam ES klasificētu informāciju vai jebkādu citu informāciju, kura nav publiski pieejama, tās par to iepriekš informē ombudu. +Ombuds nodrošina šādas informācijas pienācīgu aizsardzību un jo īpaši bez attiecīgās Savienības iestādes, struktūras, biroja vai aģentūras vai dalībvalsts kompetentās iestādes iepriekšējas piekrišanas to neizpauž sūdzības iesniedzējam vai sabiedrībai. +Attiecībā uz ES klasificētu informāciju piekrišanu sniedz rakstiski. 9. +Savienības iestādes, struktūras, biroji vai aģentūras, kas atsaka piekļuvi ES klasificētai informācijai, rakstiski sniedz ombudam pamatojumu, norādot vismaz atteikuma iemeslus. +10. +Ombuds patur savā rīcībā 8. punktā minēto informāciju tikai līdz izmeklēšanas galīgai slēgšanai. +Ombuds var pieprasīt Savienības iestādei, struktūrai, birojam vai aģentūrai vai dalībvalstij šādu informāciju glabāt vismaz piecus gadus. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..89799ce7225e94995d3128f639a5572639250511 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +8.2.2022. +Trešdiena, 2021. gada 9. jūnijs +D. +tā kā 2021. gads būs izšķirīgs biodaudzveidībai un tā kā COP 15 jābūt Parīzes nolīguma stūrakmenim, uz ko balstīt biodaudzveidības aizsardzību; tā kā UNFCCC COP 15 un COP 26 ir unikāla iespēja no reaģējošas darbības modeļa pāriet uz proaktīvu modeli un panākt vajadzīgās transformatīvās izmaiņas; +E. +tā kā ES Biodaudzveidības stratēģija 2030. gadam ir viena no galvenajām Eiropas zaļā kursa iniciatīvām; tā kā ES Biodaudzveidības stratēģija 2030. gadam un stratēģija “No lauka līdz galdam” kopā ar citām rīcībpolitikām radīs pārmaiņas, kas palīdzēs aizsargāt dabu un saglabāt biotopus un sugas; +F. +tā kā pieejamie pierādījumi liecina, ka nav par vēlu apturēt un pavērst pretējā virzienā biodaudzveidības zuduma pašreizējās tendences (18), tā kā šajā ziņā vajadzēs būtiskas izmaiņas; +G. +tā kā cilvēki ir dabas daļa un tā kā daba ir vērtība pati par sevi; tā kā biodaudzveidība ir neatņemama pasaules mantojuma daļa; +H. +tā kā sugu izzušana ir pastāvīga, apdraudot ekosistēmas un ekosistēmu pakalpojumu sniegšanu un radot draudus cilvēku labbūtībai un izdzīvošanai; tā kā Starptautiskā Dabas aizsardzības savienība (IUCN) paziņojusi, ka iepriekšējo desmit gadu laikā vien ir izzudušas 160 sugas; +I. +tā kā saskaņā ar IPBES aplēsto līdz 2050. gadam būtiski izmainīta tiks sauszemes platība 90 % apmērā, turklāt 75 % apmērā tā jau ir būtiski izmainīta; tā kā 85 % no mitrāju platībām jau ir izzuduši; +J. +tā kā biodaudzveidībai ir izšķirīga nozīme, lai nodrošinātu pārtikas apgādi, cilvēka labbūtību un attīstību visā pasaulē; +K. +tā kā ES jāizmanto iespējas, lai Covid-19 pandēmijā gūto pieredzi iekļautu savās rīcībpolitikās un mērķos; +L. +tā kā 70 % jauno slimību un pandēmiju rodas no dzīvniekiem (19); tā kā Covid-19 pandēmija parādīja, ka biodaudzveidībai kaitīga prakse var palielināt apdraudējumu cilvēku un dzīvnieku veselībai; +M. +tā kā dabisko dzīvotņu iznīcināšana un tirdzniecība ar savvaļas dzīvniekiem un augiem palielina cilvēka un dzīvās dabas saskarsmi, kas nākotnē būs nozīmīgs krīžu un vīrusslimību izplatību veicinošs faktors (20); +N. +tā kā biodaudzveidība labvēlīgi ietekmē cilvēka veselību; tā kā līdz pat 80 % no cilvēkiem paredzētajām zālēm ir dabiska izcelsme (21); +O. +tā kā ES ir vairāk aizsargājamo teritoriju nekā citviet pasaulē (22); tā kā juridiski aizsargājamo teritoriju, arī stingri aizsargājamo teritoriju, pašreizējais tīkls nav pietiekami liels, lai nosargātu biodaudzveidību (23); +(18) (19) +Piektais globālais pārskats par biodaudzveidību. +Daszak, P. et al., Darbsemināra ziņojums par biodaudzveidību un pandēmijām, Starpvaldību zinātnes un politikas platforma bioloģiskās daudzveidības un ekosistēmu pakalpojumu jomā, Bonna, 2020. Ibid. +Durant, O., Dabas medicīna: no pagātnes nākotnē, Londonas Universitātes koledža, 2018. +EVA 2020. gada 23. novembra ziņojums “Ievads Eiropas aizsargājamās teritorijās”. +ES aizsargājamo teritoriju tīkla Natura 2020 pārvaldības efektivitāte. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..07b38e46e995e6d421b0e047542a7cca9a404d82 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-37.txt @@ -0,0 +1,24 @@ +8.2.2022. +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +C 67/31 Trešdiena, 2021. gada 9. jūnijs +AN. tā kā mežiem un visai uz koksnes resursiem balstītajai vērtību ķēdei ir būtiska nozīme turpmākajā aprites bioekonomikas attīstībā, jo meži nodrošina darbvietas, ekonomisko labklājību lauku un pilsētu teritorijās, sniedz klimata pārmaiņu mazināšanas un pielāgošanās pakalpojumus, piedāvā ar veselību saistītus ieguvumus, aizsargā biodaudzveidību, kā arī rada perspektīvas kalnu, salu un lauku reģionos un palīdz apkarot pārtuksnešošanos; +AO. +tā kā meži aizņem 43 % no ES sauszemes platības un mežos atrodas 80 % no ES sauszemes biodaudzveidības (36); tā kā mežsaimniecības darbības ir otra lielākā zināmā kategorija, kas rada spiedienu uz sugām (37), un mežsaimniecības darbības jo īpaši kaitē posmkājiem, zīdītājiem un nevaskulārajiem augiem; tā kā uz daudzām no mežiem atkarīgām sugām ietekmi atstāj satrunējušu, nokaltušu un vecu koku izciršana (38), senā meža platību samazināšana un atsevišķas mežu apsaimniekošanas metodes, piemēram, kailcirte; +AP. tā kā mežos atrodas vairāk nekā 75 % no pasaules sauszemes biodaudzveidības (39); tā kā Parlaments ir iesniedzis ieteikumus Komisijai par ES tiesisko regulējumu ES izraisītas globālas atmežošanas un mežu un ekosistēmu degradācijas apturēšanai un vēršanai pretējā virzienā (40), +AQ. +tā kā labam vides stāvoklim un veselīgām ekosistēmām ir izšķirīga nozīme cīņā pret klimata pārmaiņām un ekosistēmām ir būtiska nozīme nolūkā mazināt klimata pārmaiņas un tām pielāgoties; tā kā klimata pārmaiņas ietekmē biodaudzveidību, jo mainīgie klimata apstākļi lielā mērā nosaka sugu ģeogrāfisko izkliedi; tā kā teritorijās, kurās klimats vairs nav piemērots, dažas sugas maina ģeogrāfisko apvidu, savukārt citas izzūd vietējā teritorijā; +AR. tā kā dabā rodami risinājumi un uz ekosistēmām balstītas pieejas var nodrošināt ciešu politisko saikni starp trim Riodežaneiro konvencijām, integrēti pievēršoties klimata pārmaiņu un biodaudzveidības zuduma problēmai; +AS. tā kā saskaņā ar IPBES piesārņojums ir viens no pieciem biodaudzveidības zudumu cēloņiem; tā kā tiek uzskatīts, ka ir pieejama precīza informācija aptuveni par 500 ķimikālijām, un tā kā līdz 2019. gada aprīlim Eiropas Ķimikāliju aģentūra bija konstatējusi, ka 450 vielas ir pietiekami reglamentētas; tā kā vēl 10 000 vielas uzskata par tādām, kuru radītais apdraudējums ir samēra labi izvērtēts, savukārt attiecībā uz aptuveni 20 000 vielām informācija par radīto apdraudējumu ir visai ierobežota; tā kā par lielāko daļu no vielām — aptuveni 70 000 vielu — nav gandrīz nekādas informācijas par to bīstamību vai kaitīgo iedarbību; tā kā nekavējoties jānovērš būtiskie zināšanu iztrūkumi par ķimikāliju visu veidu ietekmi uz biodaudzveidību un vidi; +AT. tā kā gaismas piesārņojums izmaina līmeni, kādā dabisko gaismu saņem cilvēki, dzīvnieki un augi, un līdz ar to negatīvi tiek ietekmēta biodaudzveidība, jo, piemēram, tiek izjaukts dzīvnieku migrēšanas, nakts un reproduktīvās darbības līdzsvars, liekot izzust arī insektiem un apputeksnētājiem, jo tos piesaista mākslīgais apgaismojums, kas tiem ir nāvējošs; +AU. +tā kā saskaņā ar Kopīgā pētniecības centra 2020. gada ziņojumu (41) invazīvas svešzemju sugas pašlaik ir sastopamas visās ekosistēmās un jo īpaši apdraud pilsētu ekosistēmas un zālājus; +AV. +tā kā biodaudzveidības un ekosistēmu pašreizējās negatīvās tendences palēninās virzību ne tikai uz IAM vidisko mērķu sasniegšanu, bet vājinās arī iespēju sasniegt mērķus, kas saistīti ar nabadzību, badu, veselību, ūdeni, pilsētām un +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Eiropas Parlamenta 2020. gada 9. decembra raksts “Ilgtspējīga mežsaimniecība: Parlamenta darbs cīņā pret atmežošanu”. +Komisijas 2020. gada 15. oktobra ziņojums “Dabas stāvoklis Eiropas Savienībā. +Ziņojums par Putnu direktīvā un Dzīvotņu direktīvā aizsargāto sugu un dzīvotņu veidu stāvokli un tendencēm 2013.–2018. gadā” (COM(2020)0635). Ibid. +FAO un Apvienoto Nāciju Organizācijas Vides programmas 2020. gada 22. maija ziņojums “Pasaules mežu stāvoklis — meži, biodaudzveidība un cilvēki”. +Eiropas Parlamenta rezolūcija ar ieteikumiem Komisijai par ES tiesisko regulējumu ES izraisītas globālas atmežošanas apturēšanai un vēršanai pretējā virzienā. +Komisijas Zinātnes politikas kopīgā pētniecības centra 2020. gada 13. oktobra ziņojums “Ekosistēmu un to pakalpojumu kartēšana un novērtēšana — ES ekosistēmas novērtējums” (papildinājums) un Komisijas Vides ģenerāldirektorāta iniciatīva BEST (brīvprātīga biodaudzveidības un ekosistēmu pakalpojumu shēma ES tālākajos reģionos un aizjūras zemēs un teritorijās). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..794b41ff20ce5b38b473576a246eaf067b0a6cd5 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-44.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 67/38 +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +8.2.2022. +Trešdiena, 2021. gada 9. jūnijs +Zemes un jūras izmantošanas maiņa 44. uzsver, ka augsnes biodaudzveidība nodrošina būtiskus ekosistēmu pakalpojumus un mazina klimata pārmaiņas, un līdz ar to biodaudzveidība ir viena no svarīgākajām sauszemes oglekļa piesaistītājsistēmām; ar bažām atzīmē, ka aizvien straujāk notiek augsnes degradācija un ka šajā jomā nav konkrētu ES tiesību aktu; konstatē, ka dažādos tiesību aktos ir iekļauti atsevišķi noteikumi, ar ko netieši sekmē augsnes aizsardzību, taču uzskata, ka šo noteikumu dēļ aizsardzība ir tikai daļēja un stipri sadrumstalota pārvaldība ES līmenī; tāpēc aicina Komisiju iesniegt priekšlikumu tiesību aktam, ar ko, pilnībā ievērojot subsidiaritātes principu, izveidotu kopēju sistēmu augsnes aizsardzībai un ilgtspējīgai izmantošanai, kā arī šo aizsardzību efektīvi integrētu visās attiecīgajās ES rīcībpolitikās; 45. uzsver — ar kopējo augsnes sistēmu būtu jānovērš visi galvenie augsnes apdraudējumi, tostarp augsnes biodaudzveidības zudums, augsnes organisko vielu zudums, piesārņojums, salinizācija, paskābināšanās, pārtuksnešošanās, erozija un augsnes noslēgšana; uzsver, ka jāparedz kopīgas definīcijas, skaidri mērķrādītāji un uzraudzības sistēma; atbalsta arī konkrēta dekontaminācijas mērķrādītāja noteikšanu; 46. uzsver, ka veselīgai augsnei, tostarp auglībai un struktūrai, ir izšķirīga nozīme lauksaimniecības nozarē; norāda uz negatīvo ietekmi, ko uz augsni cita starpā atstāj neilgtspējīga lauksaimniecības un mežsaimniecības prakse, zemes izmantošanas maiņa, būvniecības darbības, augsnes noslēgšana un rūpnieciskās emisijas; uzsver, ka jāievieš mežizstrādes un lauksaimniecības metodes, kas ir mazāk kaitīgas augsnei; 47. aicina Komisiju pārskatīt Direktīvu 2010/75/ES par rūpnieciskajām emisijām (69) un Direktīvu 2006/21/EK par ieguves rūpniecības atkritumu apsaimniekošanu (70), lai labāk ņemtu vērā, kā rūpnieciskās un ieguves darbības ietekmē augsnes degradāciju; atgādina par savu prasību noteikt mērķrādītāju augsnes reģenerācijai pēc kalnrūpniecības darbībām (71); 48. mudina dalībvalstis, ievērojot piesardzības principu un preventīvas darbības principu un ņemot vērā riskus un nelabvēlīgo ietekmi uz klimatu, vidi un biodaudzveidību, kas saistīta ar hidropārrāvumu izmantošanu netradicionālu ogļūdeņražu ieguvē, neatļaut nekādas jaunas hidropārrāvumu darbības ES un apturēt visas jau sāktās šāda veida darbības; 49. atgādina, ka Apvienoto Nāciju Organizācijas Konvencijas par cīņu pret pārtuksnešošanos (UNCCD) ietvaros ES ir apņēmusies līdz 2030. gadam panākt zemes degradācijas neitralitāti (72), taču šķiet, ka šis mērķis netiks sasniegts, kā tas secināts Revīzijas palātas īpašajā ziņojumā (73); pauž nožēlu, ka, neraugoties uz pārtuksnešošanās radītajiem draudiem biodaudzveidībai, augsnes auglībai, zemes dabiskajai noturībai, pārtikas ražošanai un ūdens kvalitātei, un lai gan 13 dalībvalstis UNCCD ietvaros ir norādījušas, ka tās cieš no pārtuksnešošanās, Komisija nav šo problēmu efektīvi risinājusi; tādēļ aicina Komisiju izvirzīt vērienīgākus mērķus un nekavējoties iesniegt ES līmeņa stratēģiju par pārtuksnešošanos un zemes degradāciju; 50. atzīmē, ka ES urbanizācijas un atpūtas darbības rada 13 % no kopējā zināmā spiediena uz dabu un 48 % no kopējā spiediena uz jūru (74); uzsver, ka zaļās pilsētu teritorijas un zaļā infrastruktūra var nodrošināt ekosistēmu pakalpojumus, lai atbalstītu biodaudzveidību un veicinātu iedzīvotāju fizisko un garīgo labbūtību; 51. atbalsta Komisijas nodomu izveidot ES platformu pilsētu zaļināšanai; aicina Komisiju izvirzīt konkrētus vērienīgus un saistošus mērķus tādās jomās kā pilsētu biodaudzveidība, dabā balstīti risinājumi un ekosistēmās balstītas pieejas, kā arī zaļā infrastruktūra, kas dotu labumu gan cilvēkiem, gan dzīvajai dabai un palīdzētu sasniegt vispārējos biodaudzveidības +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Eiropas Parlamenta un Padomes 2010. gada 24. novembra Direktīva 2010/75/ES par rūpnieciskajām emisijām (piesārņojuma integrēta novēršana un kontrole) (OV L 334, 17.12.2010., 17. lpp.). +Eiropas Parlamenta un Padomes 2006. gada 15. marta Direktīva 2006/21/EK par ieguves rūpniecības atkritumu apsaimniekošanu un par grozījumiem Direktīvā 2004/35/EK – Eiropas Parlamenta, Padomes un Komisijas deklarācija (OV L 102, 11.4.2006., 15. lpp.). +Eiropas Parlamenta 2021. gada 10. februāra rezolūcija par jaunu aprites ekonomikas rīcības plānu (Pieņemtie teksti, P9_TA(2021) 0040). +UNCCD puses zemes degradācijas neitralitāti ir definējušas šādi: stāvoklis, kurā konkrētā laikā, teritorijā un ekosistēmā saglabājas stabils vai palielinās zemes resursu daudzums un kvalitāte, kas vajadzīga, lai nodrošinātu ekosistēmas funkcijas un pakalpojumus un sekmētu pārtikas nodrošinājumu. +Revīzijas palātas 2018. gada 18. decembra īpašais ziņojums “Cīņa pret pārtuksnešošanos Eiropas Savienībā: pieaugošs apdraudējums, tāpēc jārīkojas aktīvāk.” +Dabas stāvoklis ES —saskaņā ar dabas aizsardzības direktīvām 2013.–2018. gadā sniegto ziņojumu rezultāti. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..15db56426928d5b11a620395f57cbf7b055f40d1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-45.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +8.2.2022. +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +C 67/39 Trešdiena, 2021. gada 9. jūnijs +mērķus; uzsver, ka ir jāparedz tādi pasākumi kā minimālais zaļo jumtu īpatsvars jaunām ēkām, atbalsts pilsētu lauksaimniecībai, tostarp augļu koku izmantošana, attiecīgā gadījumā nodrošinot, ka netiek izmantoti ķīmiskie pesticīdi, un mēslošanas līdzekļu izmantošanas samazināšana ES pilsētu zaļajās zonās un zaļo zonu skaita palielināšana atkarībā no iedzīvotāju skaita, vienlaikus risinot nevienlīdzīgo piekļuvi zaļajām zonām; turklāt aicina Komisiju un dalībvalstis paplašināt sauszemes un ūdens ekoloģiskos koridorus pilsētās, tostarp attīstot Eiropas zaļās infrastruktūras tīklu (TEN-G), kas būtu savienots ar Eiropas dabas tīklu (TEN-N); +Tiešā organismu izmantošana 52. pauž atbalstu 2030. gada mērķrādītājiem, proti, panākt, ka vismaz 25 % lauksaimniecības zemes tiek apsaimniekoti ar bioloģiskām metodēm, un šis mērķrādītājs būtu jāpaplašina vidējā termiņā un ilgtermiņā; turklāt ļoti atzinīgi vērtē izvirzīto mērķi, saskaņā ar kuru jāpanāk, ka vismaz 10 % lauksaimniecības zemes aizņem daudzveidīgi ainavas elementi, un šis mērķis būtu jāīsteno atbilstošā līmenī, lai nodrošinātu dzīvotņu ekoloģisko savienotību ar lauksaimniecības ainavām un starp tām; uzsver, ka abi mērķi būtu jāiekļauj ES tiesību aktos un jāīsteno katrai dalībvalstij, tostarp kopējās lauksaimniecības politikas (KLP) stratēģisko plānu ietvaros; 53. ar lielām bažām atzīmē, ka saskaņā ar Revīzijas palātas ziņojumu par lauksaimniecības zemes biodaudzveidību ES lauksaimniecības zemē sugu skaits un daudzveidība pastāvīgi samazinās; pauž nožēlu, ka ES Biodaudzveidības stratēģijā 2020. gadam netika nosprausti izmērāmi lauksaimniecības mērķi, un līdz ar to tika apgrūtināta snieguma izvērtēšana; atgādina, ka biodaudzveidībai piešķirto KLP izdevumu izsekošana nav bijusi uzticama un ka trūkst koordinācijas starp ES rīcībpolitikām un stratēģijām, kā rezultātā veiktie pasākumi nerisina ģenētiskās daudzveidības zuduma problēmu (75); aicina Komisiju ievērot Revīzijas palātas ieteikumus par biodaudzveidību lauksaimniecības zemē un gūto pieredzi izmantot Biodaudzveidības stratēģijā 2030. gadam (76); 54. uzsver, ka biodaudzveidībai ir izšķirīga nozīme, lai ES spētu saglabāt pārtikas nodrošinājumu; uzsver ES lauksaimniecības nozares svarīgo lomu veselīgas, nekaitīgas un cenu ziņā pieejamas pārtikas ražošanā; uzsver, ka lauksaimniekiem ir būtiska loma šīs stratēģijas sekmīgā īstenošanā un ka šī stratēģija būtu jāsaskaņo ar stratēģijas “No lauka līdz galdam” pasākumiem, uzdevumiem un mērķrādītājiem; 55. uzskata, ka ES lauksaimniecība obligāti ir jāpārveido, lai to padarītu ilgtspējīgu un nodrošinātu augstus dzīvnieku labturības standartus saskaņā ar ekoloģisko un klimatisko pārkārtošanos, turklāt jāsamazina fosilo un ķīmisko resursu un antibiotiku izmantošana; uzsver, ka lauksaimniecībai būtu jāpalīdz aizsargāt un atjaunot biodaudzveidību; 56. uzskata, ka, ņemot vērā iespējamo sociālekonomisko ietekmi, lauksaimniekiem obligāti jāsaņem atbalsts, tostarp ekonomiskais atbalsts, un apmācība saistībā ar pārkārtošanos uz ilgtspējīgām lauksaimniecības sistēmām, lai veicinātu agroekoloģisku un cita veida inovatīvu un ilgtspējīgu praksi; tādēļ uzsver, cik būtiski ir nodrošināt precīzi definētu un pietiekamu finansiālo atbalstu, tostarp saskaņā ar daudzgadu finanšu shēmu, lai palīdzētu sasniegt šos mērķus, un šajā sakarībā aicina dalībvalstis izmantot KLP stratēģiskos plānus un to zaļās komponentes, vienlaikus izstrādājot visām pusēm izdevīgus risinājumus biodaudzveidības aizsardzībai; 57. aicina Komisiju izstrādāt stratēģiju, ar ko ierosināto mērķu sasniegšanā atbalstītu vietējas vērtību ķēdes, un uzsver, ka mazajiem lauksaimniecības uzņēmumiem vajadzīgs īpašs atbalsts, kas veicinātu stratēģijas īstenošanu; 58. atzinīgi vērtē bioloģiskās lauksaimniecības atzīšanu par vienu no spēcīgajiem elementiem ES virzībā uz ilgtspējīgākām pārtikas sistēmām, jo īpaši saistībā ar biodaudzveidībs problēmām un publiskās politikas mērķu sasniegšanu tādās jomās kā ekonomikas attīstība, nodarbinātība laukos, vides aizsardzība un klimatrīcība; uzsver Eiropas bioloģiskās lauksaimniecības rīcības plāna nozīmi bioloģiskās lauksaimniecības paplašināšanā; 59. uzsver, ka bioloģiskās pārtikas ražošanas attīstība jāpapildina ar tirgus virzītiem un piegādes ķēdi attīstošiem risinājumiem un pasākumiem, kas stimulē pieprasījumu pēc bioloģiskās pārtikas, tostarp izmantojot publisko iepirkumu un plašu veicināšanas pasākumu klāstu, pētniecību, inovāciju, apmācību un zinātniskās informācijas nodošanu, lai atbalstītu bioloģisko produktu tirgus stabilitāti un taisnīgu atalgojumu lauksaimniekiem un veicinātu pasākumus, kas atbalsta jaunos +(75) (76) +Revīzijas palātas 2020. gada 5. jūnija īpašais ziņojums “Lauksaimniecības zemes bioloģiskā daudzveidība: KLP maksājumi nav apturējuši tās samazināšanos”. +Idem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2ab5400d1476dced1c112f2a2649fea0782727e3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-50.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +C 67/44 +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +8.2.2022. +Trešdiena, 2021. gada 9. jūnijs +97. uzsver, cik liela nozīme ir noturīgām un veselīgām meža ekosistēmām, tostarp faunai un florai, lai saglabātu un veicinātu to daudzveidīgo ekosistēmu pakalpojumu sniegšanu, ko nodrošina meži, piemēram, biodaudzveidību, tīru gaisu, ūdeni, veselīgu augsni un koksnes un nekoksnes izejvielas; norāda, ka ES mērķu sasniegšana vides, klimata un biodaudzveidības jomā nekad nebūs iespējama bez tādiem mežiem un mežsaimniecības, kas tiek daudzfunkcionāli, veselīgi un ilgtspējīgi apsaimniekoti un kas ievēro ilgtermiņa perspektīvu; 98. norāda uz nepieciešamību izstrādāt saskaņotu pieeju, ar ko biodaudzveidības aizsardzību un klimata aizsardzību sasaistītu ar plaukstošu uz koksnes resursiem balstītu nozari un ilgtspējīgu bioekonomiku; 99. apzinās, cik svarīgi ir izmantot koksni no ilgtspējīgi apsaimniekotiem mežiem un koka izstrādājumus, lai veicinātu virzību uz oglekļneitrālu ekonomiku un attīstītu aprites bioekonomiku; 100. uzsver vajadzību pārskatīt ES noteikumus par biomasas izmantošanu enerģijas ražošanā, jo īpaši Atjaunojamo energoresursu direktīvā paredzētos noteikumus un saskaņā ar taksonomijas regulu pieņemtos deleģētos aktus, un saskaņot tos ar Biodaudzveidības stratēģiju 2030. gadam un Eiropas Klimata aktu; 101. atzinīgi vērtē apņemšanos ES iestādīt vismaz trīs miljardus papildu koku; uzsver, ka ES koku stādīšanas iniciatīvu pamatā vajadzētu būt skaidriem ekoloģijas principiem, proaktīvai apmežošanai, ilgtspējīgai mežu atjaunošanai un pilsētu un piepilsētu teritoriju ekoloģizācijai, atjaunošanai, savienojamības uzlabošanai, kā arī agromežsaimniecībai, atbilstīgi jaunākajām zinātnes atziņām; aicina Komisiju nodrošināt, ka šīs iniciatīvas tiek īstenotas ar biodaudzveidības mērķiem saderīgā un šos mērķus veicinošā veidā, parūpējoties par to, ka ar šo stādīšanu netiek aizstāti esoši seni un biodaudzveidīgi meži, un palīdzot nodrošināt to, ka meži ir noturīgi, jaukti un veselīgi; 102. atgādina savu nostāju, kas pausta rezolūcijā par ES tiesisko regulējumu ES izraisītas globālas atmežošanas apturēšanai un vēršanai pretējā virzienā; aicina Komisiju steidzami iesniegt priekšlikumu ES tiesiskajam regulējumam, kura pamatā būtu obligāta pienācīga pārbaude, kas nodrošinātu to, ka vērtību ķēdes ir ilgtspējīgas un ka ES tirgū laistie produkti vai izejvielu preces neizraisa atmežošanu, mežu degradāciju, ekosistēmu pārveidi un degradāciju vai cilvēktiesību pārkāpumus un nav iegūtas šo darbību rezultātā; norāda, ka šāds ES tiesiskais regulējums būtu jāattiecina ne tikai uz mežiem, bet arī uz citām ekosistēmām, jo īpaši uz jūras un piekrastes ekosistēmām, mitrājiem, kūdrājiem un savannām, kas piesātinātas ar oglekli un izceļas ar lielu bioloģisko daudzveidību, lai izvairītos no tā, ka radītais spiediens tiek novirzīts uz šādām ekosistēmām; 103. aicina Komisiju izpētīt iespēju izveidot tiesisko regulējumu, galvenokārt Pasaules Tirdzniecības organizācijas (PTO) ietvaros, ar ko varētu aizliegt tirdzniecību ar dažām izejvielām, produktiem un pakalpojumiem, kuri apdraud biodaudzveidību; 104. uzsver, ka ir steidzami jāsamazina ES ražošanas un patēriņa vides pēdas nospiedums, lai paliktu planētas iespēju robežās; aicina Komisiju ierosināt saistošus ES mērķus 2030. gadam, lai būtiski samazinātu ES materiālu un patēriņa pēdas nospiedumus un līdz 2050. gadam samazinātu tos līdz planētas iespēju robežām (84); atbalsta Komisijas dzīves cikla pieeju produktu un organizāciju vides pēdas nospieduma izvērtēšanā; uzskata, ka plastmasas ražošana un izmantošana būtu jāsamazina; uzskata, ka saimnieciskajām darbībām, kas tieši ietekmē un izmanto ekosistēmas un to bioloģisko daudzveidību, būtu jāietver visi iespējamie aizsardzības pasākumi, lai mazinātu savu negatīvo ietekmi uz šīm ekosistēmām; +Klimata pārmaiņas 105. pauž bažas par to, ka 1,5 līdz 2 oC globālās sasilšanas scenārijā ievērojami samazināsies lielākā daļa sauszemes sugu areālu un ka līdzīgi tiks apdraudētas arī jūras sugas, jo īpaši tāpēc, ka ar pašreizējo trajektoriju šis temperatūras pieaugums, visticamāk, tiks pārsniegts; tādēļ uzsver nepieciešamību izvirzīt ievērojami vērienīgākus ES mērķus, par prioritāti klimata pārmaiņu mazināšanas mērķu sasniegšanā un pielāgošanās stratēģijās nosakot dabā rodamus risinājumus, kā arī uzlabojot dabīgo oglekļa dioksīda piesaistītājsistēmu aizsardzību ES kā papildu pasākumu, lai samazinātu siltumnīcefekta gāzu emisijas; 106. aicina Komisiju novērtēt klimata pārmaiņu ietekmi uz sugu daudzumu un ģeogrāfisko izplatību, ņemt vērā šo novērtējumu, kad tā īstenos Biodaudzveidības stratēģiju 2030. gadam, un palīdzēt dalībvalstīm iekļaut gūtos rezultātus valstu politikas virzienos un turpmākajos saskaņā ar dabas direktīvām sniedzamajos ziņojumos; +(84) +Rezolūcija par jaunu aprites ekonomikas rīcības plānu. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..12f687754b6b7dd0708c7181b305a7b75b6e484d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.lv.p-68.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +C 67/62 +LV +Eiropas Savienības Oficiālais Vēstnesis +8.2.2022. +Ceturtdiena, 2021. gada 10. jūnijs +33. pauž nopietnas bažas par zemo atbilstības līmeni GRECO ieteikumiem, kas ietverti Ceturtās kārtas novērtējuma ziņojumā — apmierinoši ir īstenots tikai 1 no 14 ieteikumiem, daļēji ir īstenoti 7 ieteikumi, bet atlikušie 6 ieteikumi vispār nav īstenoti; +34. mudina visas dalībvalstis saskaņā ar jauno daudzgadu finanšu shēmu (DFS) aizliegt trīs ciparu miljonu EUR subsīdiju maksājumus atsevišķām fiziskām personām un virzīties uz Parlamenta nostāju, kas paredz nodrošināt pilnīgu pārredzamību un iespēju dalītās pārvaldības programmās apkopot maksājumus, kā arī digitālās uzraudzības un revīzijas procedūras pāri dalībvalstu robežām; +35. aicina Padomi notiekošajās sarunās par KLP regulu pienācīgi ņemt vērā budžeta efektivitāti un tiešo maksājumu taisnīgāku un pārredzamāku sadali, virzīties uz Parlamenta nostāju par konkrētu maksimālo summu noteikšanu katrai fiziskajai personai attiecībā uz abiem KLP pīlāriem, kā arī par samazināmību, maksājumu obligātu ierobežošanu un pārdalošajiem maksājumiem, lai nodrošinātu ES iedzīvotāju pozitīvu viedokli par KLP kopumā; uzsver, ka sarunas Padomē nedrīkst ietekmēt interešu konflikti un ka sarunās nedrīkst piedalīties neviens ministrs, valsts valdības loceklis vai pārstāvis, ja to skar interešu konflikts; uzskata par nepieņemamu, ka premjerministrs A. Babiš, būdams “Agrofert” grupas faktiskais īpašnieks, piedalījās sarunās par KLP un cīnījās pret maksimuma noteikšanu subsīdijām; stingri uzsver, ka KLP pirmā un otrā pīlāra maksimumam vienai fiziskai personai jābūt vienādi piemērojamam, tostarp valstu valdību locekļiem, lai nepieļautu, ka tie Padomē piedalās sarunās savās interesēs; +36. kategoriski neatbalsta oligarhiskas struktūras, kas izmanto ES lauksaimniecības un kohēzijas fondus, kā rezultātā neliela daļa saņēmēju saņem lielāko daļu ES līdzekļu, un aicina Komisiju, Padomi un Eiropadomi nepieļaut šādu struktūru veicināšanu, kas samazina mazo un vidējo lauksaimnieku un ģimenes saimniecību konkurētspēju, kurām jābūt galvenajiem KLP labuma saņēmējiem; +37. uzsver savas nopietnās bažas par to, ka premjerministrs A. Babiš ir iesaistīts interešu konfliktā, vienlaikus piedaloties lēmumu pieņemšanā par KLP saskaņošanu ar vispārējiem Eiropas klimata politikas mērķiem, jo “Agrofert” grupas uzņēmējdarbības intereses varētu būt pretrunā sabiedrības interesēm ilgtspējīgākas lauksaimniecības atbalstīšanā un klimata pārmaiņu negatīvo seku ierobežošanā; +38. uzskata, ka Čehijas valdības bezdarbība premjerministra A. Babiš interešu konfliktu risināšanā negatīvi ietekmē Čehijas valsts iestāžu, tostarp tiesībaizsardzības iestāžu un pārvaldības un kontroles sistēmu, darbību, kā arī atbilstību ES tiesību aktiem; +39. aicina Komisiju izvērtēt iepriekš minēto situāciju, kā arī premjerministra A. Babiš ietekmi uz Čehijas plašsaziņas līdzekļiem un tiesu sistēmu, lai konstatētu tiesiskuma pārkāpumus un, ja tie apstiprinās un uz to pamata, savlaikus aktivizētu Savienības budžeta aizsardzības nosacījumu mehānismu; +40. +joprojām ir noraizējies par mediju īpašumtiesību arvien pieaugošo koncentrāciju dažu oligarhu rokās (10); +41. norāda, ka notiek gan valsts, gan Eiropas līmeņa izmeklēšanas un revīzijas par iespējamiem interešu konfliktiem un ES līdzekļu izmantošanu; pauž satraukumu par Komisijas 2020. gada ziņojumā par tiesiskumu paustajām bažām, ka augsta līmeņa korupcijas lietas netiek pietiekami risinātas un ir konstatētas dažas nepilnības integritātes sistēmās, kas piemērojamas parlamenta deputātiem; +42. aicina Padomi un Eiropadomi veikt visus vajadzīgos un atbilstīgos pasākumus, lai novērstu interešu konfliktus saskaņā ar Finanšu regulas 61. panta 1. punktu; pauž bažas, ka Čehijas premjerministrs ir bijis un joprojām ir aktīvi iesaistīts sarunās par ES budžetu un ES programmām, lai gan atrodas interešu konfliktā; prasa Padomei un Eiropadomei paskaidrot Parlamentam, kā tās plāno ņemt vērā un rīkoties attiecībā uz premjerministra A. Babiš dalību ar KLP un ES budžetu saistītu lēmumu pieņemšanā pēc slēdziena Komisijas revīzijas ziņojumos; +(10) +“Reportieri bez robežām” Čehija, https://rsf.org/en/czech-republic [piekļūts 2.6.2021]. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8db52d265120b71fdb8b32f068558e4a7bb9882e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-205.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +8.2.2022 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +C 67/199 Il-Ħamis 10 ta’ Ġunju 2021 +Artikolu 5 Għoti ta' informazzjoni lill-Ombudsman 1. +Għall-finijiet ta' dan l-Artikolu, “l-għoti ta' informazzjoni” jinkludi l-mezzi fiżiċi u elettroniċi kollha li bihom l-Ombudsman u s-segretarjat tiegħu jingħataw aċċess għall-informazzjoni, inklużi dokumenti, indipendentement mill-forma tagħha. 2. +“Informazzjoni klassifikata tal-UE” tfisser kwalunkwe informazzjoni jew materjal magħżul mill-klassifikazzjoni ta' sigurtà tal-UE, li d-divulgazzjoni mhux awtorizzata tiegħu tista' tikkawża gradi differenti ta' preġudizzju għall-interessi tal-Unjoni jew għal dawk ta’ Stat Membru wieħed jew aktar. 3. +Soġġett għall-kundizzjonijiet stabbiliti f'dan l-Artikolu, l-istituzzjonijiet, il-korpi, l-uffiċċji u l-aġenziji tal-Unjoni u l-awtoritajiet kompetenti tal-Istati Membri għandhom, fuq talba tal-Ombudsman jew fuq inizjattiva tagħhom stess, u mingħajr dewmien żejjed, jipprovdu lill-Ombudsman kwalunkwe informazzjoni li jkun talab għall-finijiet ta' inkjesta. +4. +L-Ombudsman għandu jingħata informazzjoni klassifikata tal-UE għall-prinċipji u l-kundizzjonijiet li ġejjin: +(a) l-istituzzjoni, il-korp, l-uffiċċju jew l-aġenzija tal-Unjoni li tipprovdi l-informazzjoni klassifikata tal-UE trid tkun lestiet il-proċeduri interni rilevanti tagħha u, meta l-oriġinatur ikun parti terza, din tal-aħħar trid tkun tat l-approvazzjoni tagħha bil-miktub minn qabel; (b) il-ħtieġa tal-għarfien tal-Ombudsman trid tkun ġiet stabbilita; (c) irid jkun żgurat li l-aċċess għal informazzjoni klassifikata CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL jew ogħla jingħata biss lil persuni li jkollhom approvazzjoni tas-sigurtà għal-livell ta' sigurtà rilevanti f'konformità mad-dritt nazzjonali u awtorizzati mill-awtorità ta' sigurtà kompetenti. 5. +Għall-għoti ta' informazzjoni klassifikata tal-UE, l-istituzzjoni, il-korp, l-uffiċċju jew l-aġenzija kkonċernata tal-Unjoni għandha tivvaluta jekk l-Ombudsman ikunx effettivament stabbilixxa regoli ta' sigurtà interna kif ukoll miżuri fiżiċi u proċedurali biex tiġi protetta informazzjoni klassifikata tal-UE. +Għal dan il-għan, l-Ombudsman u istituzzjoni, korp, uffiċċju jew aġenzija tal-Unjoni jistgħu jidħlu wkoll f'arranġament li jistabbilixxi qafas ġenerali li jirregola l-għoti ta' informazzjoni klassifikata tal-UE. 6. +F'konformità mal-paragrafi 4 u 5, l-aċċess għal informazzjoni klassifikata tal-UE għandu jiġi pprovdut fil-bini tal-istituzzjoni, tal-korp, tal-uffiċċju jew tal-aġenzija tal-Unjoni kkonċernata, sakemm ma jkunx miftiehem mod ieħor mal-Ombudsman. 7. +Mingħajr preġudizzju għall-paragrafu 3, l-awtoritajiet kompetenti tal-Istati Membri jistgħu jirrifjutaw li jipprovdu lill-Ombudsman b’informazzjoni koperta mil-liġi nazzjonali dwar il-protezzjoni ta' informazzjoni klassifikata jew mid-dispożizzjonijiet li jipprevjenu l-komunikazzjoni tagħha. +Madankollu, l-Istat Membru kkonċernat jista' jipprovdi tal-informazzjoni lill-Ombudsman soġġett għall-kundizzjonijiet stabbiliti mill-awtorità kompetenti tiegħu. 8. +Fejn l-istituzzjonijiet, il-korpi, l-uffiċċji jew l-aġenziji tal-Unjoni u l-awtoritajiet tal-Istati Membri jkunu beħsiebhom jipprovdu lill-Ombudsman b’informazzjoni klassifikata tal-UE jew kwalunkwe informazzjoni oħra li ma tkunx aċċessibbli għall-pubbliku, huma għandhom jagħtu lill-Ombudsman notifika minn qabel. +L-Ombudsman għandu jiżgura li tali informazzjoni tkun protetta b’mod adegwat u b’mod partikolari ma għandux jiżvela din l-informazzjoni lill-ilmentatur jew lill-pubbliku mingħajr l-approvazzjoni minn qabel tal-istituzzjoni, tal-korp, tal-uffiċċju jew tal-aġenzija tal-Unjoni jew tal-awtorità kompetenti tal-Istat Membru kkonċernat. +Fir-rigward tal-informaz­ zjoni klassifikata tal-UE, l-approvazzjoni għandha tingħata bil-miktub. 9. +L-istituzzjonijiet, il-korpi, l-uffiċċji jew l-aġenziji tal-Unjoni li jiċħdu l-aċċess għal informazzjoni klassifikata tal-UE għandhom jipprovdu lill-Ombudsman ġustifikazzjoni bil-miktub, li tindika, bħala minimu, ir-raġunijiet għar-rifjut. 10. +L-Ombudsman għandu jżomm fil-pussess tiegħu l-informazzjoni msemmija fil-paragrafu 8 biss sakemm l-inkjesta tingħalaq b'mod definittiv. +L-Ombudsman jista' jitlob lil istituzzjoni, lil korp, lil uffiċċju jew lil aġenzija ta’ l-Unjoni, jew lil Stat Membru, biex iżomm tali informazzjoni għal perjodu ta' mill-inqas ħames snin. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..c17dc901a68dfcc681e130d0b179f1690137f9c1 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +8.2.2022 +L-Erbgħa 9 ta’ Ġunju 2021 +D. +billi l-2021 se tkun sena deċiżiva għall-bijodiversità u billi l-COP15 għandu jkun il-mument tal-Ftehim ta' Pariġi għall-bijodiversità; billi l-COP15 u l-COP26 tal-UNFCCC jipprovdu opportunità unika biex issir bidla minn mudell reattiv għal wieħed proattiv u ta' prekawzjoni u biex isiru l-bidliet trasformattivi meħtieġa; +E. +billi l-Istrateġija tal-UE għall-Bijodiversità għall-2030 hija waħda mill-inizjattivi ewlenin tal-Patt Ekoloġiku Ewropew; billi l-Istrateġija tal-UE għall-Bijodiversità għall-2030 u l-Istrateġija Mill-Għalqa sal-Platt, flimkien ma' politiki oħra, se jsawru l-bidla biex tiġi protetta n-natura u jiġu kkonservati l-ħabitats u l-ispeċijiet; +F. +billi l-evidenza disponibbli tissuġġerixxi li mhux tard wisq biex jitwaqqfu u jitreġġgħu lura x-xejriet attwali fit-tnaqqis tal-bijodiversità (18); billi dan se jirrikjedi bidliet sostanzjali; +G. +billi l-bnedmin huma parti min-natura u billi n-natura għandha valur intrinsiku; billi l-bijodiversità hija parti integrali mill-wirt dinji; +H. +billi l-estinzjoni tal-ispeċijiet hija permanenti, thedded l-ekosistemi u l-provvista ta' servizzi tal-ekosistema, u toħloq theddida għall-benesseri u s-sopravivenza tal-bnedmin; billi l-Unjoni Internazzjonali għall-Konservazzjoni tan-Natura (IUCN) iddikjarat li ġew estinti 160 speċi matul l-aħħar għaxar snin biss; +I. +billi skont l-IPBES, 90 % tal-art mistennija tinbidel b'mod sinifikanti sal-2050 u 75 % tal-art diġà nbidlet b'mod sinifikanti; billi 85 % tal-artijiet mistagħdra diġà ntilfu; +J. +billi l-bijodiversità hija kruċjali għas-sigurtà tal-ikel, il-benessri tal-bniedem u l-iżvilupp madwar id-dinja; +K. +billi l-UE jeħtiġilha taħtaf l-opportunitajiet biex tinkorpora t-tagħlimiet li ħadet mill-pandemija tal-COVID-19 fil-politiki u l-objettivi tagħha; +L. +billi 70 % tal-mard u l-pandemiji emerġenti joriġinaw mill-annimali (19); billi l-pandemija tal-COVID-19 uriet li l-prattiki li jpoġġu l-bijodiversità taħt pressjoni jistgħu jwasslu għal riskji akbar għas-saħħa tal-bniedem u tal-annimali; +M. +billi l-qerda ta' ħabitats naturali u l-kummerċ ta' organiżmi selvaġġi jżidu l-kuntatt bejn il-bnedmin u l-organiżmi selvaġġi u se jkunu fattur importanti fit-tfaqqigħ u t-tixrid ta' mard virali fil-ġejjieni (20); +N. +billi l-bijodiversità tagħti kontribut pożittiv għas-saħħa tal-bniedem; billi sa 80 % tal-mediċini użati mill-bnedmin joriġinaw min-natura (21); +O. +billi l-UE għandha aktar żoni protetti minn kwalunkwe reġjun ieħor fid-dinja (22); billi n-network attwali taż-żoni protetti legalment, fosthom dawk bi protezzjoni stretta, mhux biżżejjed biex iħares il-bijodiversità (23); +(18) (19) +Il-5 Perspettiva Globali dwar il-Bijodiversità. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics (Rapport tal-Workshop dwar il-Bijodiversità u l-Pandemiji), il-Pjattaforma Intergovernattiva tal-Politika tax-Xjenza dwar il-Bijodiversità u s-Servizzi Ekosistemiċi, Bonn, 2020. Ibid. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, Londra, 2018. +Ir-rapport tal-EEA tat-23 ta' Novembru 2020 bit-titolu “An introduction to Europe's Protected Areas” (Introduzzjoni għaż-Żoni Protetti tal-Ewropa). +Management effectiveness in the EU's Natura 2000 network of protected areas (L-effettività tal-ġestjoni fin-network taż-żoni protetti ta' Natura 2000 tal-UE). +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d7b2f020d4f359b7bf24bf5ecfddbe823cbb44d4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-37.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +8.2.2022 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +C 67/31 L-Erbgħa 9 ta’ Ġunju 2021 +AN. billi l-foresti u t-totalità tal-katina tal-valur ibbażata fuq il-foresti huma fundamentali għall-iżvilupp ulterjuri tal-bijoekonomija ċirkolari peress li jipprovdu impjiegi, jiżguraw il-benessri ekonomiku fiż-żoni rurali u urbani, jipprovdu servizzi ta' mitigazzjoni u adattament għat-tibdil fil-klima, joffru benefiċċji relatati mas-saħħa, iħarsu l-bijodiversità u l-prospetti taż-żoni rurali, insulari u muntanjużi u jiġġieldu d-deżertifikazzjoni; +AO. billi l-foresti jammontaw għal 43 % tal-erja tal-art tal-UE u fihom 80 % tal-bijodiversità terrestri tagħha (36); billi l-attivitajiet tal-forestrija huma t-tieni l-akbar kategorija ta' pressjoni rrapportata għall-ispeċijiet (37), filwaqt li jaffettwaw b'mod partikolari l-artropodi, il-mammiferi u l-pjanti mhux vaskulari; billi bosta speċijiet li jiddependu mill-foresti huma affettwati b'mod negattiv mit-tneħħija ta' siġar mejta, siġar li qed imutu u siġar antiki (38) +AP. billi fil-foresti hemm aktar minn 75 % tal-bijodiversità terrestri tad-dinja (39); billi l-Parlament għamel rakkomandazz­ jonijiet lill-Kummissjoni dwar qafas legali tal-UE biex titwaqqaf u titreġġa' lura d-deforestazzjoni globali u d-degradazzjoni tal-foresti u l-ekosistemi li l-UE hija responsabbli għalihom (40); +AQ. +billi l-istatus tajjeb tal-ambjent u tal-ekosistemi b'saħħithom huwa essenzjali fil-ġlieda kontra t-tibdil fil-klima, bl-ekosistemi jkollhom rwol fundamentali fil-mitigazzjoni tat-tibdil fil-klima u fl-adattament għalih; billi t-tibdil fil-klima jaffettwa lill-bijodiversità peress li l-parametri tal-klima jiddeterminaw l-aktar il-firxiet tad-distribuzzjoni ġeografika tal-ispeċijiet; billi f'żoni fejn il-klima ma għadhiex aktar xierqa, xi speċijiet ibiddlu l-firxiet ġeografiċi tagħhom u oħrajn isiru estinti fil-livell lokali; +AR. billi s-soluzzjonijiet ibbażati fuq in-natura u l-approċċi bbażati fuq l-ekosistema għandhom il-potenzjal li jipprovdu rabta politika b'saħħitha bejn it-tliet konvenzjonijiet ta' Rio, biex it-tibdil fil-klima u t-telfien tal-bijodiversità jiġu indirizzati b'mod integrat; +AS. billi skont l-IPBES, it-tniġġis huwa wieħed mill-ħames xprunaturi tat-telfien tal-bijodiversità; billi huwa stmat li teżisti informazzjoni solida dwar madwar 500 sustanza kimika u billi sa April 2019, l-Aġenzija Ewropea għas-Sustanzi Kimiċi qieset li 450 sustanza qed jiġu regolati b'mod suffiċjenti; billi 10 000 sustanza oħra jitqiesu li għandhom ir-riskji tagħhom ikkaratterizzati b'mod pjuttost tajjeb, filwaqt li informazzjoni limitata dwar ir-riskji hija disponibbli għal madwar 20 000 sustanza; billi għall-maġġoranza, madwar 70 000 sustanza, ftit li xejn hemm informazzjoni dwar il-perikli jew ir-riskji ta' esponiment tagħhom; billi d-diskrepanzi sinifikanti fl-għarfien fir-rigward tal-impatti kollha tas-sustanzi kimiċi fuq il-bijodiversità u l-ambjent jeħtieġ li jiġu eliminati b'mod urġenti; +AT. billi t-tniġġis tad-dawl ibiddel il-livelli tad-dawl naturali ta' billejl għall-bnedmin, l-annimali u l-pjanti, u b'hekk jaffettwa b'mod negattiv il-bijodiversità billi, pereżempju jiżbilanċja l-attività migratorja, notturna u riproduttiva tal-annimali, u dan iwassal ukoll għat-telf ta' insetti u dakkara, li jiġu attirati b'mod fatali għad-dawl artifiċjali; +AU. billi skont ir-rapport tal-2020 taċ-Ċentru Konġunt tar-Riċerka (41), l-ispeċijiet aljeni invażivi (IAS) issa jinsabu fl-ekosistemi kollha u qed jheddu b'mod partikolari l-ekosistemi urbani u l-bwar; +AV. billi x-xejriet negattivi attwali fil-bijodiversità u l-ekosistemi se jimminaw il-progress mhux biss lejn l-ilħuq tal-miri ambjentali tal-SDG, iżda anke ta' dawk relatati mal-faqar, il-ġuħ, is-saħħa, l-ilma, il-bliet u l-klima; billi, għaldaqstant, +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +L-artikolu tal-Parlament Ewropew tad-9 ta' Diċembru 2020 bit-titolu “Forestrija sostenibbli: Il-MPE jridu jiġġieldu d-deforestaz­ zjoni”. +Ir-Rapport tal-Kummissjoni tal-15 ta' Ottubru 2020 bit-titolu “L-istat tal-konservazzjoni tan-natura fl-Unjoni Ewropea – Rapport dwar l-istatus tal-konservazzjoni tal-ispeċijiet u tal-ħabitats protetti mid-Direttivi dwar l-Għasafar u l-Ħabitats u x-xejriet osservati tul il-perjodu 2013-2018” (COM(2020)0635). , it-tnaqqis tal-foresti antiki u ċerti metodi tal-ġestjoni tal-foresti bħat-tqaċċit totali tas-siġar; Ir-rapport tal-FAO u tal-Programm tan-Nazzjonijiet Uniti għall-Ambjent tat-22 ta' Mejju 2020 bit-titolu “The State of the World's Forests – Forests, biodiversity and people” (L-Istat tal-Foresti tad-Dinja – Il-foresti, il-bijodiversità u n-nies). +Ir-riżoluzzjoni tal-Parlament Ewropew li jinkludi rakkomandazzjonijiet lill-Kummissjoni dwar qafas legali tal-UE biex titwaqqaf u titreġġa' lura d-deforestazzjoni globali li l-UE hija responsabbli għaliha. +Ir-rapport taċ-Ċentru Konġunt tar-Riċerka dwar ix-Xjenza għall-Politika tat-13 ta' Ottubru 2020 bit-titolu “Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment” (L-Immappjar u l-Valutazzjoni tal-Ekosistemi u s-Servizzi tagħhom: Valutazzjoni tal-ekosistema tal-UE) (suppliment) u l-inizjattiva BEST tad-Direttorat Ġenerali tal-Kummissjoni għall-Ambjent (skema volontarja għall-Bijodiversità u s-Servizzi tal-Ekosistema fir-Reġjuni Ultraperiferiċi tal-UE u fil-Pajjiżi u t-Territorji extra-Ewropej). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e73ec7ecb49d6b98cb9655291272697d1b923d1f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-44.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +C 67/38 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +8.2.2022 +L-Erbgħa 9 ta’ Ġunju 2021 +Bidliet fl-użu tal-art u tal-baħar 44. +Jenfasizza li l-bijodiversità tal-ħamrija tipprovdi servizzi tal-ekosistema vitali u timmitiga t-tibdil fil-klima, u dan jagħmilha wieħed mill-aktar elementi importanti ta' bjar tal-karbonju terrestri; jinnota bi tħassib iż-żieda fid-degradazzjoni tal-ħamrija u n-nuqqas ta' leġiżlazzjoni speċifika tal-UE dwar dan is-suġġett; jirrikonoxxi l-fatt li hemm xi dispożizzjonijiet f'liġijiet differenti li jikkontribwixxu b'mod indirett għall-protezzjoni tal-ħamrija, iżda jqis li dan irriżulta fi protezzjoni parzjali u governanza fframmentata ħafna fl-UE; jistieden għalhekk lill-Kummissjoni tissottometti proposta leġiżlattiva għall-istabbiliment ta' qafas komuni, b'rispett sħiħ għall-prinċipju tas-sussidjarjetà, għall-protezzjoni u l-użu sostenibbli tal-ħamrija u għall-integrazzjoni effettiva ta' dik il-protezzjoni fil-politiki rilevanti kollha tal-UE; 45. +Jisħaq li dan il-qafas komuni dwar il-ħamrija għandu jindirizza t-theddidiet ewlenin kollha għall-ħamrija, inklużi t-telfien tal-bijodiversità tal-ħamrija, it-telfien tal-materja organika tal-ħamrija, il-kontaminazzjoni, is-salinizzazzjoni, l-aċidifikazzjoni, id-deżertifikazzjoni, l-erożjoni u l-issiġillar tal-ħamrija; jenfasizza l-ħtieġa li jiġu inklużi fih definizzjonijiet komuni, miri ċari u qafas ta' monitoraġġ; jappoġġja wkoll l-istabbiliment ta' mira speċifika għad-dekontaminazzjoni; 46. +Jissottolinja li ħamrija f'saħħitha, inklużi l-fertilità u l-istruttura, hija kruċjali għas-settur agrikolu; jindika l-impatt negattiv li l-prattiki mhux sostenibbli tal-biedja u tal-forestrija, it-tibdil fl-użu tal-art, l-attivitajiet tal-kostruzzjoni, l-issiġillar u l-emissjonijiet industrijali, fost l-oħrajn, għandhom fuq il-ħamrija; jisħaq li għandhom jiġu implimentati metodi ta' ħsad tal-foresti u agrikoli li jagħmlu inqas ħsara lill-ħamrija; 47. +Jistieden lill-Kummissjoni tirrieżamina d-Direttiva 2010/75/UE dwar l-emissjonijiet industrijali (69) u d-Diretti­ va 2006/21/KE (70) dwar l-immaniġġar ta' skart mill-industriji ta' estrazzjoni sabiex tindirizza aħjar id-degradazzjoni tal-ħamrija kkawżata mill-attivitajiet industrijali u ta' estrazzjoni; ifakkar fit-talba tiegħu ta' mira ta' rkupru tal-materjali għall-ħamrija skavata (71); 48. +Iħeġġeġ lill-Istati Membri – abbażi tal-prinċipju ta' prekawzjoni u l-prinċipju li għandha tittieħed azzjoni preventiva, u filwaqt li jitqiesu r-riskji u l-klima negattiva, l-impatti ambjentali u fuq il-bijodiversità involuti fil-fratturazzjoni idrawlika għall-estrazzjoni ta' idrokarburi mhux konvenzjonali – biex ma jawtorizzaw l-ebda operazzjoni ġdida tal-fratturazzjoni idrawlika fl-UE u biex itemmu l-operazzjonijiet eżistenti kollha; 49. +Ifakkar li l-UE impenjat ruħha li tikseb in-newtralità tad-degradazzjoni tal-art (72) sal-2030 fl-ambitu tal-Konvenzjoni tan-Nazzjonijiet Uniti dwar il-Ġlieda kontra d-Deżertifikazzjoni (UNCCD), iżda li din il-mira x'aktarx ma tintlaħaqx, skont kif ġie konkluż mir-rapport speċjali tal-QEA (73); jesprimi dispjaċir għall-fatt li minkejja t-theddida li d-deżertifikazzjoni timponi għall-bijodiversità, il-fertilità tal-ħamrija, ir-reżiljenza naturali tal-art, il-produzzjoni tal-ikel u l-kwalità tal-ilma, u minkejja l-fatt li 13-il Stat Membru ddikjaraw huma stess li ġew affettwati mid-deżertifikazzjoni fl-ambitu tal-UNCCD, il-Kummissjoni mhijiex qed tindirizzaha b'mod effettiv; jistieden lill-Kummissjoni, għalhekk, tkun aktar ambizzjuża u tippreżenta mingħajr dewmien strateġija fil-livell tal-UE dwar id-deżertifikazzjoni u d-degradazzjoni tal-art; 50. +Jinnota li fl-UE, l-urbanizzazzjoni u l-attivitajiet ta' rikreazzjoni jammontaw għal 13 % tal-pressjonijiet kollha rrapportati fuq in-natura, u 48 % tal-pressjonijiet marittimi kollha (74); jenfasizza li ż-żoni urbani ekoloġiċi u l-infrastruttura ekoloġika jistgħu jipprovdu servizzi tal-ekosistema biex jappoġġjaw il-bijodiversità u jikkontribwixxu għall-benesseri fiżiku u mentali tal-popolazzjoni; 51. +Jappoġġja l-intenzjoni tal-Kummissjoni li tistabbilixxi pjattaforma tal-UE għall-ekoloġizzazzjoni urbana; jistieden lill-Kummissjoni tistabbilixxi miri vinkolanti ambizzjużi speċifiċi għall-bijodiversità urbana, is-soluzzjonijiet ibbażati fuq in-natura u l-approċċi bbażati fuq l-ekosistema, u l-infrastruttura ekoloġika, li huma ta' benefiċċju kemm għall-bnedmin kif +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Id-Direttiva 2010/75/UE tal-Parlament Ewropew u tal-Kunsill tal-24 ta' Novembru 2010 dwar l-emissjonijiet industrijali (il-prevenzjoni u l-kontroll integrati tat-tniġġis) (ĠU L 334, 17.12.2010, p. 17). +Id-Direttiva 2006/21/KE tal-Parlament Ewropew u tal-Kunsill tal-15 ta' Marzu 2006 dwar l-immaniġġar ta’ skart mill-industriji ta’ estrazzjoni u li temenda d-Direttiva 2004/35/KE – Dikjarazzjoni mill-Parlament Ewropew, il-Kunsill u l-Kummissjoni (ĠU L 102, 11.4.2006, p. 15). +Ir-riżoluzzjoni tal-Parlament Ewropew tal-10 ta' Frar 2021 dwar il-Pjan ta' Azzjoni ġdid għall-Ekonomija Ċirkolari (testi adottati, P9_TA(2021)0040). +In-newtralità fir-rigward tad-degradazzjoni tal-art ġiet iddefinita mill-Partijiet għall-UNCCD bħala: Stat fejn l-ammont u l-kwalità tar-riżorsi tal-art, meħtieġa biex jiġu appoġġjati l-funzjonijiet u s-servizzi tal-ekosistemi u biex tittejjeb is-sigurtà tal-ikel, jibqgħu stabbli jew jiżdiedu fl-iskali u l-ekosistemi temporali u spazjali speċifikati. +Ir-Rapport Speċjali tal-QEA tat-18 ta' Diċembru 2018 bit-titolu “Il-ġlieda kontra d-deżertifikazzjoni fl-UE: theddida dejjem akbar li tirrikjedi azzjoni addizzjonali”. +State of Nature in the EU – Results from reporting under the nature directives 2013-2018 (L-Istat tan-Natura fl-UE – Riżultati mir-rapportar skont id-direttivi dwar in-natura 2013-2018). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..b3f1020e0816e6721c02bc10595dc426799d73ed --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-45.txt @@ -0,0 +1,17 @@ +8.2.2022 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +C 67/39 L-Erbgħa 9 ta’ Ġunju 2021 +ukoll għall-organiżmi selvaġġi u jikkontribwixxu għall-miri globali tal-bijodiversità; jisħaq fuq il-ħtieġa li jiġu inklużi miżuri bħal sehem minimu ta' soqfa ekoloġiċi fuq binjiet ġodda, l-appoġġ għall-biedja urbana, inkluż l-użu ta' siġar tal-frott, fejn xieraq, filwaqt li jiġi żgurat li ma tintuża l-ebda pestiċida kimika u jitnaqqas l-użu tal-fertilizzanti fiż-żoni ekoloġiċi urbani tal-UE, u ż-żieda fl-għadd ta' spazji ekoloġiċi skont l-għadd ta' abitanti, filwaqt li jiġu indirizzati wkoll l-inugwaljanzi fl-aċċess għall-ispazji ekoloġiċi; jistieden ukoll lill-Kummissjoni u lill-Istati Membri jestendu l-kurituri ekoloġiċi terrestri u marini fiż-żoni urbani, inkluż billi jiżviluppaw Network Trans-Ewropew għall-Infrastruttura Ekoloġika (TEN-G) marbut ma' Network Trans-Ewropew tan-Natura (TEN-N); +Sfruttament dirett tal-organiżmi 52. +Jesprimi l-appoġġ tiegħu għall-miri tal-2030 li jġibu tal-inqas 25 % tal-art agrikola taħt il-ġestjoni ta' azjendi agrikoli organiċi, li għandhom jiżdiedu fuq perjodu ta' żmien medju sa twil; jilqa' b'sodisfazzjon kbir, barra minn hekk, il-mira li jiġi żgurat li tal-inqas 10 % tal-art agrikola tkun tikkonsisti f'karatteristiċi tal-pajsaġġ b'diversità kbira, li għandha tiġi implimentata f'livell xieraq biex tipprovdi konnettività ekoloġika għall-ħabitats madwar u bejn il-pajsaġġi agrikoli; jisħaq li ż-żewġ miri għandhom jiġu inkorporati fil-leġiżlazzjoni tal-UE u implimentati minn kull Stat Membru, anke fil-pjanijiet strateġiċi tal-politika agrikola komuni (PAK); 53. +Jinnota bi tħassib kbir li skont ir-rapport tal-QEA dwar il-bijodiversità agrikola, l-għadd u l-varjetà ta' speċijiet fl-art agrikola fl-UE qed jonqsu fuq bażi kontinwa; jesprimi dispjaċir għall-fatt li l-Istrateġija tal-UE għall-Bijodiversità sal-2020 ma stabbilietx miri u azzjonijiet li jistgħu jitkejlu għall-agrikoltura, u dan għamilha diffiċli li jiġi vvalutat il-progress; ifakkar li t-traċċar tal-infiq tal-PAK għall-bijodiversità s'issa ma kienx affidabbli u li kien hemm nuqqas ta' koordinazzjoni bejn il-politiki u l-istrateġiji tal-UE, b'wieħed mir-riżultati ta' dan ikun li dawn ma jindirizzawx it-tnaqqis fid-diversità ġenetika (75); jistieden lill-Kummissjoni ssegwi r-rakkomandazzjonijiet tal-QEA dwar il-bijodiversità agrikola u tibni fuq it-tagħlimiet meħuda fl-Istrateġija għall-Bijodiversità għall-2030 (76); 54. +Jisħaq li l-bijodiversità hija kruċjali biex tiġi mħarsa s-sigurtà alimentari fl-UE; jenfasizza r-rwol importanti tas-settur agrikolu tal-UE fil-produzzjoni ta' ikel tajjeb għas-saħħa, sikur u affordabbli; jenfasizza li l-bdiewa għandhom rwol ewlieni x'jiżvolġu fis-suċċess ta' din l-istrateġija u li din għandha tkun allinjata mal-miżuri, l-objettivi u l-miri tal-istrateġija “Mill-Għalqa sal-Platt”; 55. +Iqis li huwa essenzjali li l-agrikoltura tal-UE tiġi ttrasformata biex issir sostenibbli u jiġu żgurati standards għoljin ta' trattament xieraq tal-annimali, f'konformità mat-tranżizzjoni ekoloġika u klimatika, b'użu minimu ta' inputs fossili u kimiċi u trattamenti antibijotiċi; jisħaq li l-agrikoltura għandha tikkontribwixxi għall-protezzjoni u r-restawr tal-bijodiversità; 56. +Iqis li huwa kruċjali, fid-dawl tal-impatti soċjoekonomiċi potenzjali, li l-bdiewa jingħataw appoġġ, inkluż appoġġ ekonomiku, u taħriġ fir-rigward tat-tranżizzjoni lejn sistemi agrikoli sostenibbli biex jiġu promossi prattiki agroekoloġiċi u prattiki sostenibbli innovattivi oħra; jenfasizza, għalhekk, l-importanza li jiġi żgurat appoġġ finanzjarju definit sew u suffiċjenti, inkluż fl-ambitu tal-qafas finanzjarju pluriennali, biex jgħin sabiex jintlaħqu dawn l-objettivi, u jistieden f'dan ir-rigward lill-Istati Membri jużaw il-pjanijiet strateġiċi tal-PAK u l-komponenti ekoloġiċi tagħha għal dawn l-għanijiet filwaqt li jiżviluppaw soluzzjonijiet ta' benefiċċju għal kulħadd għall-protezzjoni tal-bijodiversità; 57. +Jistieden lill-Kummissjoni tiżviluppa strateġija biex tappoġġja ktajjen tal-valur lokali biex jintlaħqu l-miri proposti u jisħaq li n-negozji agrikoli fuq skala żgħira jirrikjedu appoġġ speċifiku biex jikkontribwixxu għall-istrateġija; 58. +Jilqa' r-rikonoxximent tal-biedja organika bħala wieħed mill-komponenti b'saħħithom fil-perkors tal-UE lejn sistemi tal-ikel aktar sostenibbli, jiġifieri fir-rigward tat-tħassib dwar il-bijodiversità, u fil-kisba tal-objettivi tal-politika pubblika tal-iżvilupp ekonomiku, l-impjiegi rurali, il-protezzjoni ambjentali u l-azzjoni klimatika; jisħaq fuq l-importanza tal-pjan ta' azzjoni Ewropew għall-biedja organika biex jiżdied l-użu tal-biedja organika; 59. +Jissottolinja li l-iżvilupp tal-produzzjoni tal-ikel organiku jrid ikun akkumpanjat minn żviluppi xprunati mis-suq u mill-ktajjen tal-provvista u miżuri li jistimulaw id-domanda għall-ikel organiku, inkluż permezz tal-akkwist pubbliku u varjetà wiesgħa ta' miżuri ta' promozzjoni, riċerka, innovazzjoni, taħriġ u trasferiment tal-għarfien xjentifiku, bil-għan li tiġi appoġġjata l-istabbiltà tas-suq tal-prodotti organiċi u r-remunerazzjoni ġusta tal-bdiewa u l-promozzjoni tal-miżuri li +(75) (76) +Ir-Rapport Speċjali tal-QEA tal-5 ta' Ġunju 2020 bit-titolu “Bijodiversità agrikola: il-kontribuzzjoni mill-PAK ma waqqfitx it-tnaqqis”. +Idem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..984e07768effc512169ef9f5c4c0f8208acaa86d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-50.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +C 67/44 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +8.2.2022 +L-Erbgħa 9 ta’ Ġunju 2021 +97. +Jissottolinja l-importanza ta' ekosistemi forestali reżiljenti u b'saħħithom, inklużi kemm il-fawna kif ukoll il-flora, sabiex jinżammu u jissaħħu l-bosta servizzi ekosistemiċi pprovduti mill-foresti, bħal bijodiversità, arja nadifa, ilma, ħamrija b'saħħitha, injam u materja prima oħra; jirrimarka li l-għanijiet tal-UE għall-ambjent, il-klima u l-bijodiversità qatt mhu se jkunu jistgħu jintlaħqu mingħajr foresti u forestrija multifunzjonali, b'saħħithom u ġestiti b'mod sostenibbli u b'perspettiva fit-tul; 98. +Jirrimarka l-ħtieġa li jiġi żviluppat approċċ koerenti li jlaqqa' flimkien il-ħarsien tal-bijodiversità u l-protezzjoni tal-klima ma' settur b'saħħtu bbażat fuq il-foresti u bijoekonomija sostenibbli; 99. +Jirrikonoxxi r-rwol tal-użu tal-injam mill-foresti ġestiti b'mod sostenibbli u l-prodotti tal-injam biex jingħata kontribut għall-progress lejn ekonomija newtrali f'termini ta' emissjonijiet ta' CO2 u l-iżvilupp tal-bijoekonomija ċirkolari; 100. +Jissottolinja l-ħtieġa li jiġu riveduti u allinjati r-regoli tal-UE dwar l-użu tal-bijomassa għall-produzzjoni tal-enerġija mal-objettivi tal-Istrateġija għall-Bijodiversità għall-2030 u l-Liġi Ewropea dwar il-Klima, b'mod partikolari bħala parti mid-Direttiva dwar l-Enerġija Rinnovabbli u l-atti delegati fl-ambitu tar-Regolament dwar it-Tassonomija; 101. +Jilqa' l-impenn li jitħawlu mill-inqas tliet biljun siġra addizzjonali fl-UE; jisħaq li l-inizjattivi ta' taħwil ta' siġar tal-UE għandhom ikunu bbażati fuq prinċipji ekoloġiċi ċari, il-proforestazzjoni, ir-riforestazzjoni sostenibbli, l-ekoloġizzazzjoni ta' żoni urban u periurbani, ir-restawr, it-tisħiħ tal-konnettività u l-agroforestrija, f'konformità mal-aħħar għarfien xjentifiku; jistieden lill-Kummissjoni tiżgura li dawn l-inizjattivi jitwettqu biss b'mod kompatibbli mal-objettivi tal-bijodiversità u li jwassal għalihom, filwaqt li tiżgura li dan it-tħawwil ma jissostitwixxix il-foresti antiki u bijodiversi eżistenti, u tikkontribwixxi biex tiżgura li l-foresti jkunu reżiljenti, imħallta u f'saħħithom; 102. +Ifakkar fil-pożizzjonijiet dettaljati fir-riżoluzzjoni tiegħu dwar qafas legali tal-UE biex titwaqqaf u titreġġa' lura d-deforestazzjoni globali li l-UE hija responsabbli għaliha; jistieden lill-Kummissjoni tippreżenta b'mod urġenti proposta għal qafas legali tal-UE bbażat fuq diliġenza dovuta obbligatorja li tiżgura li l-ktajjen ta' valur ikunu sostenibbli u li l-prodotti jew il-kommoditajiet imqiegħda fis-suq tal-UE ma jirriżultawx fid-deforestazzjoni, id-degradazzjoni tal-foresti, il-konverżjoni jew id-degradazzjoni tal-ekosistemi jew il-ksur tad-drittijiet tal-bniedem, jew idderivati minnhom; jinnota li tali qafas legali tal-UE għandu jkun estiż ukoll biex ikopri ekosistemi b'ħażna għolja ta' karbonju u rikki fid-diversità apparti l-foresti, bħall-ekosistemi tal-baħar u tal-kosta, l-artijiet mistagħdra, it-torbieri jew is-savani, sabiex jiġi evitat li l-pressjoni tingħadda fuq dawn l-ambjenti; 103. +Jitlob lill-Kummissjoni tinvestiga l-possibbiltà li jinħoloq qafas legali, primarjament fl-Organizzazzjoni Dinjija tal-Kummerċ (WTO), li jippermetti l-projbizzjoni tal-kummerċ f'ċerti tipi ta' materja prima, prodotti u servizzi li jipperikolaw il-bijodiversità; 104. +Jisħaq li l-impronta ambjentali tal-produzzjoni u tal-konsum tal-UE għandha titnaqqas b'mod urġenti sabiex tibqa' fil-limiti tal-pjaneta; jistieden lill-Kummissjoni tipproponi miri vinkolanti tal-UE għall-2030 biex jitnaqqsu b'mod sinifikanti l-impronti tal-materjali u tal-konsum tal-UE u biex dawn jiġu fil-limiti tal-pjaneta sal-2050 (84); jappoġġja lill-Kummissjoni fit-teħid ta' approċċ taċ-ċiklu tal-ħajja biex tkejjel l-impronta ambjentali tal-prodotti u l-organizzazzjonijiet; iqis li l-produzzjoni u l-użu tal-plastik għandhom jitnaqqsu; jikkunsidra li l-attivitajiet ekonomiċi li jaffettwaw u jisfruttaw l-ekosistemi u l-bijodiversità tagħhom għandhom jinkorporaw is-salvagwardji kollha possibbli biex jiġi mmitigat l-impatt negattiv tagħhom fuq dawn l-ekosistemi; +Tibdil fil-klima 105. +Jesprimi t-tħassib tiegħu li l-maġġoranza tal-meded ta' speċijiet terrestri se jonqsu b'mod sinifikanti f'xenarju tat-tisħin globali ta' bejn 1,5 u 2 oC u li l-ispeċijiet tal-baħar huma taħt theddida bl-istess mod, speċjalment peress li dawn iż-żidiet fit-temperatura x'aktarx se jinqabżu bit-trajettorji attwali; itenni, għalhekk, il-ħtieġa li jiżdiedu b'mod sinifikanti l-ambizzjonijiet tal-UE, jiġu prijoritizzati soluzzjonijiet ibbażati fuq in-natura u approċċi bbażati fuq l-ekosistema biex jintlaħqu l-għanijiet ta' mitigazzjoni tal-klima u fl-istrateġiji ta' adattament u biex tiżdied il-protezzjoni tal-bjar tal-karbonju naturali terrestri u marini fl-UE bħala miżura komplementari għat-tnaqqis tal-emissjonijiet ta' gassijiet b'effett ta' serra; 106. +Jistieden lill-Kummissjoni tivvaluta l-impatt tat-tibdil fil-klima fuq l-abbundanza u d-distribuzzjoni ġeografika tal-ispeċijiet, biex tqis din il-valutazzjoni meta timplimenta l-Istrateġija għall-Bijodiversità għall-2030, u tgħin lill-Istati Membri jinkorporaw ir-riżultati fil-politiki nazzjonali tagħhom u fir-rappurtar futur skont id-direttivi dwar in-natura; +(84) +Ir-Riżoluzzjoni dwar il-Pjan ta' Azzjoni ġdid għall-Ekonomija Ċirkolari. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..58c06d197826661318bc2cb4975015174f6c24a4 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.mt.p-68.txt @@ -0,0 +1,27 @@ +C 67/62 +MT +Il-Ġurnal Uffiċjali tal-Unjoni Ewropea +8.2.2022 +Il-Ħamis 10 ta’ Ġunju 2021 +33. +Jinsab imħasseb ħafna bil-livell baxx ta' konformità mar-rakkomandazzjonijiet tal-GRECO li jinsabu fir-Rapport ta' Evalwazzjoni tar-Raba' Serje – waħda biss mill-erbatax-il rakkomandazzjoni ġiet implimentata b'mod sodisfaċenti, seba' rakkomandazzjonijiet ġew implimentati parzjalment u s-sitt rakkomandazzjonijiet li fadal ma ġew implimentati xejn; +34. +Iħeġġeġ lill-Istati Membri kollha jipprojbixxu każijiet ta' pagamenti ta' sussidji ta' miljuni ta' euro bi tliet ċifri lil persuni fiżiċi individwali fl-ambitu tal-qafas finanzjarju pluriennali (QFP) il-ġdid u jimxu lejn il-pożizzjoni tal-Parlament li tiggarantixxi trasparenza sħiħa u l-possibbiltà ta' aggregazzjoni tal-pagamenti kif ukoll il-proċeduri ta' monitoraġġ u awditi diġitali bejn il-fruntieri tal-Istati Membri fi programmi b'ġestjoni kondiviża; +35. +Jistieden lill-Kunsill fin-negozjati li għaddejjin dwar ir-Regolament tal-PAK iqis kif xieraq l-effettività baġitarja u d-distribuzzjoni aktar ġusta u trasparenti tal-pagamenti diretti, jimxi lejn il-pożizzjoni tal-Parlament li tistabbilixxi limiti speċifiċi għal kull persuna fiżika għaż-żewġ pilastri tal-PAK, kif ukoll digressività, limitazzjoni obbligatorja u pagamenti ridistributtivi biex tiġi żgurata perċezzjoni pożittiva tal-PAK b'mod ġenerali miċ-ċittadini tal-UE; jenfasizza li n-negozjati fil-Kunsill ma għandhomx jiġu affettwati minn kunflitti ta' interess u li l-ebda ministru, membru jew rappreżentant ta' gvern nazzjonali ma għandu jipparteċipa fin-negozjati waqt li jkun affettwat minn kunflitt ta' interess; iqis inaċċettabbli li l-Prim Ministru Babiš, waqt li kien is-sid benefiċjarju tal-grupp Agrofert, ħa sehem fin-negozjati dwar il-PAK u ġġieled kontra l-limitu tas-sussidji; jissottolinja bil-qawwa li l-limiti għal kull persuna fiżika għall-ewwel u t-tieni pilastru tal-PAK iridu jkunu applikabbli b'mod uniformi, inkluż għall-membri tal-gvernijiet nazzjonali sabiex ma jitħallewx jinnegozjaw fil-Kunsill għall-benefiċċju tagħhom stess; +36. +Ma japprovax bil-qawwa l-istrutturi oligarkiċi li jużaw il-fondi agrikoli u ta' koeżjoni tal-UE, fejn minoranza żgħira ta' benefiċjarji jirċievu l-maġġoranza l-kbira tal-fondi tal-UE, u jistieden lill-Kummissjoni, lill-Kunsill u lill-Kunsill Ewropew jipprevjenu t-trawwim ta' strutturi bħal dawn, li qed inaqqsu l-kompetittività ta' bdiewa żgħar u ta' daqs medju u ta' rziezet tal-familja, li għandhom ikunu l-benefiċjarji ewlenin tal-PAK; +37. +Jisħaq fuq it-tħassib serju tiegħu dwar il-fatt li l-Prim Ministru Babiš jinsab f'kunflitt ta' interess waqt li jipparteċipa fit-teħid ta' deċiżjonijiet dwar l-allinjament tal-PAK mal-għanijiet ġenerali tal-politika Ewropea dwar it-tibdil fil-klima, minħabba li l-interessi kummerċjali tal-grupp Agrofert jistgħu jegħlbu l-interess pubbliku fl-appoġġ ta' agrikoltura aktar sostenibbli u fil-limitazzjoni tal-impatti negattivi tat-tibdil fil-klima; +38. +Iqis li n-nuqqas ta' azzjoni mill-Gvern Ċek fl-indirizzar tal-kunflitti ta' interess tal-Prim Ministru Babiš għandu impatt negattiv fuq il-funzjonament tal-awtoritajiet tal-Istat Ċek, inklużi l-awtoritajiet tal-infurzar tal-liġi u s-sistemi ta' ġestjoni u kontroll, u fuq il-konformità mal-leġiżlazzjoni tal-UE; +39. +Jistieden lill-Kummissjoni tivvaluta s-sitwazzjoni ta' hawn fuq, flimkien mal-influwenza tal-Prim Ministru Babiš fuq il-media Ċeka u fuq is-sistema ġudizzjarja, bil-ħsieb li tidentifika ksur tal-istat tad-dritt u, jekk ikkonfermata u abbażi tas-sejbiet tagħha, tattiva fi żmien xieraq il-mekkaniżmu ta' kondizzjonalità għall-protezzjoni tal-baġit tal-Unjoni; +40. +Għadu mħasseb dwar il-konċentrazzjoni dejjem tiżdied ta' sjieda tal-media f'idejn ftit oligarki (10); +41. +Jinnota li għaddejjin investigazzjonijiet u awditi kemm fil-livell nazzjonali kif ukoll f'dak Ewropew dwar kunflitti ta' interess potenzjali u l-użu tal-fondi tal-UE; jinsab imħasseb dwar it-tħassib espress fir-rapport tal-Kummissjoni dwar l-istat tad-dritt tal-2020 li każijiet ta' korruzzjoni ta' livell għoli mhumiex segwiti biżżejjed u ġew identifikati xi lakuni fl-oqfsa ta' integrità applikabbli għall-membri tal-parlament; +42. +Jistieden lill-Kunsill u lill-Kunsill Ewropew jieħdu l-miżuri kollha meħtieġa u xierqa biex jipprevjenu l-kunflitti ta' interess f'konformità mal-Artikolu 61(1) tar-Regolament Finanzjarju; jesprimi tħassib li l-Prim Ministru Ċek kien, u għadu, parti attiva min-negozjati dwar il-baġit tal-UE u l-programmi tal-UE waqt li jinsab f'kunflitt ta' interess; jitlob lill-Kunsill u lill-Kunsill Ewropew jispjegaw lill-Parlament kif qed jippjanaw li jqisu u jaġixxu fir-rigward tal-parteċipazzjoni tal-Prim Ministru Babiš fit-teħid ta' deċiżjonijiet relatati mal-PAK u mal-baġit tal-UE wara l-konklużjoni fir-rapporti tal-awditjar tal-Kummissjoni; +(10) +Reporters Without Borders, ir-Repubblika Ċeka, https://rsf.org/en/czech-republic [aċċessat it-2 ta' Ġunju 2021]. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..49310839ad2c3f3e85f6ade61c44a8c0afe56873 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-205.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +8.2.2022 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +C 67/199 Donderdag, 10 juni 2021 +Artikel 5 Verstrekking van informatie aan de Ombudsman 1. +Voor de toepassing van dit artikel wordt onder “verstrekking van informatie” verstaan alle fysieke en elektronische middelen waarmee de Ombudsman en zijn of haar secretariaat toegang wordt verleend tot informatie, met inbegrip van documenten, ongeacht de vorm ervan. +2. Onder “gerubriceerde EU-informatie” wordt informatie of materiaal met een bepaalde EU-rubricering verstaan, waarvan openbaarmaking zonder machtiging de belangen van de Unie of van een of meer van haar lidstaten in meerdere of mindere mate kan schaden. 3. +Onder de in dit artikel voorziene voorwaarden verstrekken de instellingen, organen en instanties van de Unie en de bevoegde autoriteiten van de lidstaten de Ombudsman, op zijn/haar verzoek of op eigen initiatief, zonder onnodige vertraging alle informatie waarom hij of zij heeft verzocht ten behoeve van een onderzoek. 4. +Gerubriceerde EU-informatie wordt aan de Ombudsman verstrekt met inachtneming van de volgende beginselen en voorwaarden: a) de instelling of instantie of het orgaan van de Unie die/dat de gerubriceerde EU-informatie verstrekt, moet de relevante interne procedures hebben afgerond en in het geval dat de oorspronkelijke bron een derde is, heeft deze hiervoor zijn voorafgaande schriftelijke toestemming verleend; b) de noodzaak van kennisneming door de Ombudsman moet zijn vastgesteld; c) er wordt gewaarborgd dat toegang tot informatie met rubricering CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL of hoger alleen wordt verleend aan personen die een veiligheidsmachtiging op het passende niveau hebben ontvangen in overeenstemming met het nationaal recht, na machtiging door de bevoegde veiligheidsautoriteit. 5. +Bij het verstrekken van gerubriceerde EU-informatie beoordeelt de betrokken instelling of instantie of het betrokken orgaan van de Unie of de Ombudsman daadwerkelijk interne veiligheidsvoorschriften hanteert, alsook fysieke en procedurele maatregelen voor de bescherming van gerubriceerde EU-informatie. +De Ombudsman en een instelling, orgaan of instantie van de Unie kunnen hiertoe ook een regeling overeenkomen waarin een algemeen kader voor de verstrekking van gerubriceerde EU-informatie wordt vastgesteld. 6. +Overeenkomstig de leden 4 en 5 wordt de toegang tot gerubriceerde EU-informatie verleend in de lokalen van de betrokken instelling of instantie of het betrokken orgaan van de Unie, tenzij anders overeengekomen met de Ombudsman. 7. +Onverminderd lid 3 kunnen de bevoegde autoriteiten van de lidstaten weigeren de Ombudsman informatie te verstrekken die onder nationale regels inzake de bescherming van gerubriceerde informatie valt of onder bepalingen die de mededeling daarvan verhinderen. +De betrokken lidstaat kan dergelijke informatie niettemin aan de Ombudsman verstrekken onder door haar bevoegde autoriteit gestelde voorwaarden. 8. +De instellingen, organen of instanties van de Unie en de autoriteiten van de lidstaten die voornemens zijn gerubriceerde EU-informatie aan de Ombudsman te verstrekken of andere informatie die niet openbaar toegankelijk is, stellen de Ombudsman hiervan van tevoren in kennis. +De Ombudsman draagt zorg voor een adequate bescherming van dergelijke informatie en met name maakt deze niet aan de klager bekend of anderszins openbaar zonder de voorafgaande toestemming van de betrokken instelling of instantie of het betrokken orgaan van de Unie, dan wel de bevoegde autoriteit van de betrokken lidstaat. +Waar het gerubriceerde EU-informatie betreft, wordt de toestemming schriftelijk verleend. 9. +De instellingen, organen of instanties van de Unie die weigeren toegang te verlenen tot gerubriceerde EU-informatie, verstrekken de Ombudsman een schriftelijke verantwoording waarin ten minste de redenen voor de weigering worden vermeld. 10. +De Ombudsman blijft slechts in het bezit van de in lid 8 bedoelde informatie, totdat het onderzoek definitief is afgesloten. +De Ombudsman kan een instelling, orgaan of instantie van de Unie, dan wel een lidstaat verzoeken dergelijke informatie gedurende een periode van ten minste vijf jaar te bewaren. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7f3d836369b4795ca2d91f0185aa96df458df662 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +8.2.2022 +Woensdag, 9 juni 2021 +D. +overwegende dat 2021 een doorslaggevend jaar zal zijn voor de biodiversiteit en dat de COP15 een “Overeenkomst van Parijs-moment” moet worden voor biodiversiteit; overwegende dat de COP15 en de COP26 van het UNFCCC een unieke kans bieden om van een reactief model over te stappen op een proactief, op voorzorg gebaseerd model en eindelijk de ingrijpende veranderingen teweeg te brengen die nodig zijn; +E. +overwegende dat de EU-biodiversiteitsstrategie voor 2030 een van de belangrijkste initiatieven van de Europese Green Deal is; overwegende dat de EU-biodiversiteitsstrategie voor 2030 en de “van boer tot bord”-strategie, samen met andere beleidsinitiatieven, bepalend zijn voor de veranderingen waarmee de natuur wordt beschermd en habitats en soorten in stand worden gehouden; +F. +overwegende dat de beschikbare gegevens erop lijken te wijzen dat het nog niet te laat is om de huidige dalende trend betreffende biodiversiteit een halt toe te roepen en om te buigen (18); overwegende dat dit wezenlijke veranderingen vergt; +G. +overwegende dat de mens deel uitmaakt van de natuur en de natuur een intrinsieke waarde heeft; overwegende dat biodiversiteit een integraal deel van het werelderfgoed is; +H. +overwegende dat soorten permanent uitsterven, wat een bedreiging vormt voor ecosystemen en de levering van ecosysteemdiensten, alsook voor het welzijn en voortbestaan van de mens; overwegende dat de Internationale Unie voor behoud van de natuur en de natuurlijke hulpbronnen (IUCN) alleen al in de afgelopen tien jaar 160 soorten uitgestorven heeft verklaard; +I. +overwegende dat volgens IPBES de eigenschappen van 90 % van de grond in 2050 naar verwachting aanzienlijk zullen zijn veranderd en dat dit nu al voor 75 % van de grond geldt; overwegende dat 85 % van de wetlandgebieden al verloren zijn gegaan; +J. +overwegende dat biodiversiteit cruciaal is voor de voedselzekerheid, het menselijk welzijn en ontwikkeling wereldwijd; +K. +overwegende dat de EU de gelegenheid moet aangrijpen om de ervaringen die zijn opgedaan tijdens de COVID-19-pandemie te verwerken in haar beleid en doelstellingen; +L. +overwegende dat 70 % van de opkomende ziekten en pandemieën van dierlijke oorsprong zijn (19); overwegende dat de COVID-19-pandemie heeft aangetoond dat praktijken die de biodiversiteit onder druk zetten, kunnen leiden tot toenemende risico’s voor de gezondheid van mens en dier; +M. +overwegende dat de vernietiging van natuurlijke habitats en de handel in wilde dieren leidt tot een toename van contactzones tussen mensen en in het wild levende dieren, en in de toekomst in belangrijke mate zal bijdragen aan de opkomst en verspreiding van virusziekten (20); +N. +overwegende dat biodiversiteit een positieve bijdrage levert aan de menselijke gezondheid; overwegende dat 80 % van de door mensen gebruikte geneesmiddelen van natuurlijke oorsprong zijn (21); +O. +overwegende dat de EU over meer beschermde gebieden beschikt dan alle andere regio’s ter wereld (22); overwegende dat het huidige netwerk van wettelijk beschermde gebieden, met inbegrip van de gebieden die strikt worden beschermd, echter niet toereikend is om de biodiversiteit te waarborgen (23); +(18) (19) +5e Global Biodiversity Outlook. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, Bonn, 2020. Ibidem. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, Londen, 2018. +EEA-verslag van 23 november 2020 getiteld “An introduction to Europe’s Protected Areas”. +Management effectiveness in the EU’s Natura 2020 network of protected areas. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7c50bf5c2792153ea3e53d58581ee74801b2ea5f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-37.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +8.2.2022 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +C 67/31 Woensdag, 9 juni 2021 +AN. overwegende dat bossen evenals de volledige houtwaardeketen van fundamenteel belang zijn voor de verdere ontwikkeling van de circulaire bio-economie, aangezien zij banen scheppen, zorgen voor economische welvaart in plattelands- en stedelijke gebieden, diensten leveren op het gebied van beperking van en aanpassing aan de klimaatverandering, voordelen op het gebied van gezondheid opleveren, de biodiversiteit en vooruitzichten van berg-, eiland- en plattelandsgebieden beschermen, en woestijnvorming tegengaan; AO. +overwegende dat 43 % van het grondgebied van de EU uit bossen bestaat en dat hier 80 % van haar terrestrische biodiversiteit te vinden is (36); overwegende dat bosbouwactiviteiten de op een na grootste gerapporteerde drukcategorie vormen voor soorten (37), die met name van invloed is op geleedpotigen, zoogdieren en niet-vaatplanten; overwegende dat veel van bossen afhankelijk soorten negatieve gevolgen ondervinden van de verwijdering van dode, stervende en oude bomen (38), de vermindering van het aantal oerbossen en bepaalde bosbeheermethoden, zoals kaalslag; AP. overwegende dat meer dan 75 % van de wereldwijde terrestrische biodiversiteit in bossen te vinden is (39); overwegende dat het Parlement aanbevelingen heeft gedaan aan de Commissie inzake een EU-rechtskader voor de beëindiging en ommekeer van door de EU bevorderde ontbossing en aantasting van bossen en ecosystemen op wereldniveau (40); AQ. +overwegende dat een goede toestand van het milieu en gezonde ecosystemen van vitaal belang zijn voor de bestrijding van de klimaatverandering, en dat ecosystemen een fundamentele rol spelen bij de matiging van en aanpassing aan klimaatverandering; overwegende dat klimaatverandering gevolgen heeft voor de biodiversiteit omdat klimaat­ variabelen in hoge mate bepalend zijn voor de geografische grenzen van soorten; overwegende dat soorten in gebieden waar het klimaat niet geschikt meer is hun geografische grenzen verleggen of lokaal uitsterven; AR. overwegende dat op de natuur gebaseerde oplossingen en een op ecosystemen gebaseerde aanpak een sterke beleidskoppeling tussen de drie Rio-verdragen tot stand kunnen brengen, waarmee klimaatverandering en het verlies aan biodiversiteit op integrale en samenhangende manier kunnen worden aangepakt; AS. overwegende dat verontreiniging volgens IPBES een van de vijf directe oorzaken van biodiversiteitsverlies is; overwegende dat naar schatting solide informatie bestaat voor ongeveer 500 chemische stoffen en dat het Europees Agentschap voor chemische stoffen in april 2019 aangaf dat 450 stoffen voldoende waren gereguleerd; overwegende dat over 10 000 stoffen werd geoordeeld dat hun risico’s redelijk goed in kaart waren gebracht, terwijl voor ongeveer 20 000 stoffen beperkte informatie over risico’s beschikbaar is; overwegende dat er voor de meerderheid van de stoffen, ongeveer 70 000, nauwelijks informatie beschikbaar is over de gevaren of blootstellingsrisico’s die zij opleveren; overwegende dat urgent iets moet worden gedaan aan de gebrekkige kennis over alle effecten van chemische stoffen op de biodiversiteit en het milieu; AT. overwegende dat lichtvervuiling de natuurlijke lichtniveaus voor mensen, dieren en planten verstoort, en dus negatieve gevolgen heeft voor de biodiversiteit door bijvoorbeeld de migratie-, nachtelijke en voortplantings­ activiteiten van dieren uit evenwicht te brengen, en ook leidt tot sterfte onder insecten en bestuivers die worden aangetrokken door kunstlicht; AU. +overwegende dat invasieve uitheemse soorten (IUS) volgens het verslag van het Gemeenschappelijk Centrum voor onderzoek uit 2020 (41) nu in alle ecosystemen aanwezig zijn en een bedreiging vormen voor met name stedelijke ecosystemen en graslanden; AV. overwegende dat de huidige negatieve tendensen met betrekking tot biodiversiteit en ecosystemen niet alleen de verwezenlijking van de SDG-milieudoelstellingen zullen ondermijnen, maar ook van degene op het gebied van +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Artikel van het Europees Parlement van 9 december 2020 getiteld “Duurzaam bosbeheer: EP-leden willen ontbossing bestrijden”. +Verslag van de Commissie van 15 oktober 2020 getiteld “De stand van de natuur in de Europese Unie — Verslag over de staat van en trends voor soorten en typen habitats die onder de vogel- en de habitatrichtlijn vallen, in de periode 2013-2018” (COM(2020)0635). Ibidem. +Verslag van de FAO en het Milieuprogramma van de Verenigde Naties van 22 mei 2020 getiteld “The State of the World’s Forests — Forests, biodiversity and people”. +Resolutie van het Europees Parlement met aanbevelingen aan de Commissie betreffende een EU-rechtskader voor de beëindiging en ommekeer van door de EU bevorderde ontbossing op wereldniveau. +“Science for policy”-verslag van het Gemeenschappelijk Centrum voor onderzoek van de Commissie van 13 oktober 2020 getiteld “Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment” (supplement), en het BEST-initiatief van het directoraat-generaal Milieu van de Commissie (vrijwillige regeling ten behoeve van biodiversiteit en ecosysteemdiensten in de Europese ultraperifere gebieden en landen en gebieden overzee). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0b394b350cf8e9a3590f2f80a48d5d8bd69e467c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-44.txt @@ -0,0 +1,13 @@ +C 67/38 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +8.2.2022 +Woensdag, 9 juni 2021 +Veranderingen in land- en zeegebruik 44. wijst erop dat de biodiversiteit van de bodem zorgt voor vitale ecosysteemdiensten en de klimaatverandering tegengaat, waardoor het fungeert als een van de belangrijkste aspecten van koolstofputten; merkt met bezorgdheid op dat de bodem steeds meer wordt aangetast en dat er geen specifieke EU-wetgeving op dit gebied is; erkent dat sommige bepalingen uit verschillende wetten indirect bijdragen tot bodembescherming, maar is van mening dat dit heeft geresulteerd in een onvolledige bescherming en een sterk gefragmenteerd bodembeheer in de EU; verzoekt de Commissie daarom, met volledige eerbiediging van het subsidiariteitsbeginsel, een wetgevingsvoorstel in te dienen voor de totstandbrenging van een gemeenschappelijk kader voor de bescherming en het duurzaam gebruik van bodems en voor de doeltreffende integratie van die bescherming in al het relevante EU-beleid; 45. benadrukt dat dit gemeenschappelijk kader alle belangrijke bedreigingen voor bodems moet aanpakken, waaronder het verlies aan biodiversiteit van de bodem, het verlies aan organische stoffen in de bodem, verzilting, verzuring, woestijnvorming, erosie en bodemafdekking; beklemtoont de noodzaak om hierin gemeenschappelijke definities, duidelijke doelstellingen en een monitoringkader op te nemen; is ook voorstander van de vaststelling van een specifieke saneringsdoelstelling; 46. onderstreept dat een gezonde bodem, waaronder de vruchtbaarheid en de structuur van de bodem, cruciaal is voor de landbouwsector; wijst op de negatieve effecten op de bodem van, onder andere, niet-duurzame landbouw- en bosbouwpraktijken, veranderingen in het landgebruik, bouwactiviteiten, bodemafdekking en industriële emissies; benadrukt dat boskap- en landbouwmethoden moeten worden toegepast die minder schadelijk zijn voor bodems; 47. verzoekt de Commissie Richtlijn 2010/75/EU inzake industriële emissies (69) en Richtlijn 2006/21/EG betreffende het beheer van afval van winningsindustrieën (70) te herzien zodat beter bodemaantasting door industriële en mijnbouwactiviteiten beter wordt aangepakt; herinnert aan zijn voorstel om een doelstelling voor het materiële herstel van uitgegraven bodems vast te stellen (71); 48. dringt er bij de lidstaten op aan om, uitgaande van het voorzorgsbeginsel en het beginsel van preventief handelen, geen nieuwe hydrofractureringsprojecten in de EU toe te staan en alle bestaande projecten stop te zetten, mede gezien de risico’s en de negatieve gevolgen van niet-conventioneel fracken voor het klimaat, het milieu en de biodiversiteit; 49. herinnert eraan dat de EU zich er in het kader van het Verdrag van de Verenigde Naties ter bestrijding van woestijnvorming (UNCCD) (72) toe heeft verbonden tegen 2030 neutraliteit van bodemaantasting te bereiken, maar dat de kans volgens de conclusies in het speciale verslag van de Europese Rekenkamer klein is dat die doelstelling wordt behaald (73); betreurt dat Commissie, ondanks dat woestijnvorming een bedreiging vormt voor de biodiversiteit, vruchtbaarheid van bodems, de natuurlijke veerkracht van grond, de voedselproductie en de waterkwaliteit, en ondanks dat 13 lidstaten in het kader van het UNCCD hebben aangegeven negatieve gevolgen te ondervinden van woestijnvorming, deze kwestie niet doeltreffend aanpakt; verzoekt de Commissie derhalve ambitieuzer te zijn en onverwijld met een strategie inzake woestijnvorming en bodemaantasting te komen; 50. merkt op dat verstedelijking en recreatieve activiteiten in de EU verantwoordelijk zijn voor 13 % van alle gerapporteerde factoren die druk uitoefenen op de natuur en voor 48 % van de mariene drukfactoren (74); wijst erop dat groene stedelijke gebieden en groene infrastructuur ecosysteemdiensten kunnen leveren ter ondersteuning van de biodiversiteit en kunnen bijdragen aan het lichamelijk en geestelijk welzijn van de bevolking; 51. steunt het voornemen van de Commissie om een EU-platform voor stedelijke vergroening op te zetten; verzoekt de Commissie om specifieke, ambitieuze en bindende doelstellingen voor stedelijke biodiversiteit, op natuur gebaseerde oplossingen, een op ecosystemen gebaseerde aanpak en groene infrastructuur vast te stellen, die zowel aan mensen als aan wilde dieren ten goede komen en bijdragen aan de algemene doelstellingen op het gebied van biodiversiteit; benadrukt de +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Richtlijn 2010/75/EU van het Europees Parlement en de Raad van 24 november 2010 inzake industriële emissies (geïntegreerde preventie en bestrijding van verontreiniging) (PB L 334 van 17.12.2010, blz. 17). +Richtlijn 2006/21/EG van het Europees Parlement en de Raad van 15 maart 2006 betreffende het beheer van afval van winningsindustrieën en houdende wijziging van Richtlijn 2004/35/EG — Verklaring van het Europees Parlement, de Raad en de Commissie (PB L 102 van 11.4.2006, blz. 15). +Resolutie van het Europees Parlement van 10 februari 2021 over het nieuwe actieplan voor de circulaire economie (aangenomen teksten, P9_TA(2021)0040). +Neutraliteit van landaantasting is door de partijen bij het UNCCD als volgt gedefinieerd: een toestand waarin de hoeveelheid en de kwaliteit van land die noodzakelijk zijn om ecosysteemfuncties en -diensten te ondersteunen en de voedselveiligheid te verbeteren, binnen specifieke tijdelijke en ruimtelijke schalen en ecosystemen stabiel blijven of toenemen. +Speciaal verslag van de Europese Rekenkamer van 18 december 2018 getiteld “Bestrijding van woestijnvorming in de EU: een groeiende bedreiging waartegen meer moet worden ondernomen”. +State of Nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..06a5ad75c6f858bdaf37307c97d806f49ff78c17 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-45.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +8.2.2022 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +C 67/39 Woensdag, 9 juni 2021 +noodzaak om daarin ook maatregelen op te nemen als het toepassen van een minimumpercentage van groene daken op nieuwe gebouwen, het ondersteunen van stedelijke landbouw, waaronder in voorkomend geval de teelt van fruitbomen, het waarborgen dat er geen chemische pesticiden worden gebruikt in de stedelijke groengebieden in de EU en het verhogen van de hoeveelheid groengebieden in verhouding tot het aantal inwoners, waarbij ook de ongelijke toegang tot groene ruimtes moet worden aangepakt; verzoekt de Commissie en de lidstaten verder om de terrestrische en mariene ecologische corridors in stedelijke gebieden uit te breiden, onder meer door een trans-Europees netwerk voor groene infrastructuur (TEN-G) te ontwikkelen dat aan het trans-Europese natuurnetwerk (TEN-N) is gekoppeld; Rechtstreekse exploitatie van organismen 52. uit zijn steun voor de doelstellingen om in 2030 ten minste 25 % van de landbouwgrond te bewerken op basis van de biologische landbouw, een percentage dat op de middellange tot lange termijn verder moet worden verhoogd; is bovendien zeer ingenomen met de doelstelling om te garanderen dat ten minste 10 % van de landbouwgrond uit zeer diverse landschapselementen bestaat, die op het gepaste niveau moet worden uitgevoerd om te zorgen voor de onderlinge aansluiting van habitats in en tussen landschappen waarop landbouw wordt bedreven; benadrukt dat beide doelstellingen moeten worden opgenomen in de EU-wetgeving en door alle lidstaten ten uitvoer moeten worden gelegd, mede in het kader van hun strategische plannen voor het gemeenschappelijk landbouwbeleid (GLB); 53. constateert met grote bezorgdheid dat volgens het verslag van de Europese Rekenkamer over de biodiversiteit op landbouwgrond het aantal en de verscheidenheid aan soorten op landbouwgrond in de EU voortdurend is afgenomen; betreurt dat in de EU-biodiversiteitsstrategie voor 2020 geen meetbare streefcijfers werden vastgesteld voor de landbouw, waardoor het moeilijk is de vooruitgang te beoordelen; herinnert eraan dat de wijze waarop de GLB-uitgaven voor biodiversiteit werden gevolgd, niet betrouwbaar is gebleken en dat er sprake is geweest van een gebrek aan coördinatie tussen de beleidsinitiatieven en strategieën van de EU, wat onder meer tot gevolg heeft gehad dat hiermee de afname van de genetische diversiteit niet is tegengegaan (75); verzoekt de Commissie de aanbevelingen van de Europese Rekenkamer over biodiversiteit op landbouwgrond te volgen en in de biodiversiteitsstrategie voor 2030 voort te bouwen op de geleerde lessen (76); 54. onderstreept dat biodiversiteit van cruciaal belang is voor de waarborging van de voedselveiligheid in de EU; vestigt de aandacht op de belangrijke rol die de landbouwsector van de EU speelt bij de productie van gezonde, veilige en betaalbare levensmiddelen; beklemtoont dat voor landbouwers met het oog op het succes van deze strategie een belangrijke rol is weggelegd en dat de strategie moet worden afgestemd op de maatregelen, doelstellingen en streefdoelen van de “van boer tot bord”-strategie; 55. acht het absoluut noodzakelijk dat de landbouw in de EU zodanig wordt getransformeerd dat zij duurzaam wordt en voldoet aan strikte normen voor dierenwelzijn, in aansluiting op de ecologische en klimaattransitie, met een minimaal gebruik van fossiele en chemische stoffen en antibiotica; benadrukt dat de landbouw moet bijdragen aan de bescherming en het herstel van de biodiversiteit; 56. acht het gezien de potentiële sociaaleconomische effecten absoluut noodzakelijk dat landbouwers steun krijgen, waaronder economische steun, en opleidingen met betrekking tot de overgang naar duurzame landbouwsystemen, teneinde agro-ecologische en andere innovatieve duurzame praktijken te bevorderen; wijst daarom op het belang van duidelijk afgebakende en toereikende financiële steun, onder meer op grond van het meerjarig financieel kader, om deze doelstellingen te helpen verwezenlijken, en verzoekt de lidstaten in dit verband om de strategische GLB-plannen en de groene componenten daarvan voor deze doeleinden te gebruiken en daarbij win-winsituaties voor de bescherming van de biodiversiteit te ontwikkelen; 57. verzoekt de Commissie een strategie te ontwikkelen om lokale waardeketens te helpen bij het verwezenlijken van de voorgestelde doelstellingen, en benadrukt dat kleinschalige landbouwbedrijven specifieke steun moeten krijgen om een bijdrage aan deze strategie te kunnen leveren; 58. is ingenomen met de erkenning van biologische landbouw als een van de sterke componenten op de weg van de EU naar duurzamere voedselsystemen, namelijk ten aanzien van biodiversiteitsoverwegingen, en voor de verwezenlijking van overheidsbeleidsdoelstellingen op het gebied van economische ontwikkeling, werkgelegenheid op het platteland, milieubescherming en klimaatactie; wijst op het belang van het Europees actieplan voor biologische landbouw voor het vergroten van de toepassing van biologische landbouw; 59. onderstreept dat de ontwikkeling van biologische voedselproductie vergezeld moet gaan van ontwikkelingen van de markt en de toeleveringsketen en maatregelen om de vraag naar biologische levensmiddelen te stimuleren, waaronder via openbare aanbestedingen en een breed scala aan stimuleringsmaatregelen, onderzoek, innovatie, opleiding en overdracht van wetenschappelijk kennis, waarbij de stabiliteit van de markt voor biologische producten en de eerlijke beloning van landbouwers worden gewaarborgd en maatregelen ter ondersteuning van jonge biologische landbouwers worden +(75) (76) +Speciaal verslag van de Europese Rekenkamer van 5 juni 2020 getiteld “Biodiversiteit op landbouwgrond: met de bijdrage van het GLB is de achteruitgang niet tot staan gebracht”. +Ibidem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..33b81c1ab2f28b729f6710cc6ae116f4e83e9788 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-50.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +C 67/44 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +8.2.2022 +Woensdag, 9 juni 2021 +97. onderstreept dat veerkrachtige en gezonde bosecosystemen, met inbegrip van flora en fauna, van belang zijn voor de handhaving en bevordering van de levering van de vele ecosysteemdiensten die bossen te bieden hebben, zoals biodiversiteit, schone lucht, water en een gezonde bodem, evenals hout en andere grondstoffen; wijst erop dat de milieu-, klimaat- en biodiversiteitsdoelstellingen van de EU alleen kunnen worden verwezenlijkt met behulp van multifunctionele, gezonde en duurzaam beheerde bossen en bosbouw, hetgeen een langetermijnperspectief vereist; 98. wijst erop dat een samenhangende aanpak moet worden vastgesteld om de bescherming van de biodiversiteit en het klimaat te verzoenen met een bloeiende houtsector en duurzame bio-economie; 99. onderkent het belang van het gebruik van hout en houten producten die uit duurzaam beheerde bossen afkomstig zijn, om bij te dragen aan de transitie naar een koolstofneutrale economie en de ontwikkeling van de circulaire bio-economie; 100. onderstreept de noodzaak om de EU-regels inzake het gebruik van biomassa voor energieproductie te herzien en af te stemmen op de doelstellingen van de biodiversiteitsstrategie voor 2030 en de Europese klimaatwet, met name als onderdeel van de richtlijn hernieuwbare energie en de gedelegeerde handelingen uit hoofde van de taxonomieverordening; 101. is verheugd over de toezegging tot het planten van minstens drie miljard extra bomen in de EU; benadrukt dat de bebossingsinitiatieven van de EU op duidelijke ecologische beginselen, “bosverbetering”, duurzame herbebossing, de vergroening van stedelijke en voorstedelijke gebieden, herstel, verbetering van de verbondenheid van natuurgebieden en boslandbouw moeten worden gebaseerd, in overeenstemming met de nieuwste wetenschappelijke kennis; verzoekt de Commissie te waarborgen dat deze initiatieven enkel worden uitgevoerd op een manier die verenigbaar is met en bijdraagt aan de biodiversiteitsdoelstellingen, en ervoor te zorgen dat met deze aanplant geen oude en biodiverse bossen worden vervangen, alsook dat deze ertoe bijdraagt bossen veerkrachtiger, gemengder en gezonder te maken; 102. herinnert aan de standpunten die het Parlement heeft uiteengezet in zijn resolutie betreffende een EU-rechtskader voor de beëindiging en ommekeer van door de EU bevorderde ontbossing op wereldniveau; verzoekt de Commissie dringend met een voorstel voor een EU-rechtskader te komen op basis van verplichte due diligence die waarborgt dat waardeketens duurzaam zijn en dat producten of grondstoffen die in de EU op de markt worden gebracht niet leiden tot of het resultaat zijn van ontbossing, de aantasting van bossen, de omvorming en aantasting van ecosystemen of mensenrechtenschendingen; geeft aan dat het bedoelde EU-rechtskader ook moet gelden voor ecosystemen met hoge koolstofvoorraden en veel biodiversiteit die geen bossen zijn, met name mariene en kustecosystemen en water-, veen- of savannegebieden, teneinde te voorkomen dat de druk naar deze landschappen wordt verschoven; 103. verzoekt de Commissie te onderzoeken of het mogelijk is om een rechtskader, hoofdzakelijk binnen de Wereldhandelsorganisatie (WTO), te creëren dat een verbod op de handel in bepaalde grondstoffen, producten en diensten die de biodiversiteit in gevaar brengen, mogelijk maakt; 104. benadrukt dat de ecologische voetafdruk van de productie en consumptie van de EU dringend moet worden verkleind om binnen de grenzen van de mogelijkheden van onze planeet te blijven; verzoekt de Commissie bindende EU-doelstellingen voor 2030 voor te stellen om de voetafdruk van de gebruikte materialen en de consumptie in de EU te verkleinen en deze tegen 2050 binnen de grenzen van de mogelijkheden van de planeet te brengen (84); steunt de Commissie om een levenscyclusbenadering te volgen voor het meten van de ecologische voetafdruk van producten en bedrijven; is van mening dat de productie en het gebruik van plastic moet worden beperkt; is van mening dat bij economische activiteiten die van invloed zijn op ecosystemen en hun biodiversiteit en deze exploiteren alle mogelijke waarborgen moeten worden geïntegreerd om hun negatieve gevolgen voor deze ecosystemen te beperken; Klimaatverandering 105. uit zijn bezorgdheid over het feit dat het aantal landsoorten aanzienlijk zal afnemen in een scenario waarin de aarde met 1,5 tot 2 oC opwarmt, en dat mariene soorten evenzeer zullen worden bedreigd, met name nu deze temperatuurstijgingen volgens de huidige trajecten hoogstwaarschijnlijk zullen worden overschreden; benadrukt derhalve opnieuw dat het noodzakelijk is de ambities van de EU aanzienlijk te verhogen en prioriteit toe te kennen aan op de natuur gebaseerde oplossingen en op ecosystemen gebaseerde benaderingen voor het behalen van de doelstellingen inzake klimaatmitigatie en in de aanpassingsstrategieën, en om de bescherming van natuurlijke terrestrische en mariene koolstofputten in de EU aan te scherpen als aanvullende maatregel op het terugdringen van de broeikasgasemissies; 106. verzoekt de Commissie om de effecten van klimaatverandering op de dichtheid en geografische spreiding van soorten te beoordelen, met deze beoordeling rekening te houden bij de uitvoering van de biodiversiteitsstrategie voor 2030 en de lidstaten te helpen de resultaten te verwerken in hun nationaal beleid en de toekomstige rapportages in het kader van de natuurrichtlijnen; +(84) +Resolutie over het nieuwe actieplan voor de circulaire economie. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..0bcfe3be818417849060c917cf5d861a72edb6bd --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.nl.p-68.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +C 67/62 +NL +Publicatieblad van de Europese Unie +8.2.2022 +Donderdag, 10 juni 2021 +33. is ernstig bezorgd over de geringe mate waarin gevolg is gegeven aan de aanbevelingen van de GRECO in het verslag van de vierde evaluatieronde — slechts één van de veertien aanbevelingen is op bevredigende wijze opgevolgd, zeven aanbevelingen zijn gedeeltelijk opgevolgd en de overige zes aanbevelingen zijn helemaal niet opgevolgd; 34. dringt er bij alle lidstaten op aan om in het kader van het nieuwe meerjarig financieel kader (MFK) betalingen van subsidies van honderden miljoenen euro’s aan individuele natuurlijke personen te verbieden en toe te werken naar het standpunt van het Parlement om volledige transparantie en de mogelijkheid tot samenvoeging van betalingen te waarborgen, alsmede digitale toezicht- en auditprocedures over de grenzen van de lidstaten heen in programma’s onder gedeeld beheer; 35. verzoekt de Raad in de lopende onderhandelingen over de GLB-verordening de nodige aandacht te besteden aan budgettaire doeltreffendheid en een eerlijkere en transparantere verdeling van de rechtstreekse betalingen, en zich te scharen achter het standpunt van het Parlement om voor beide pijlers van het GLB specifieke maxima per natuurlijke persoon vast te stellen, alsmede degressiviteit, verplichte plafonnering en herverdelingsbetalingen om ervoor te zorgen dat de EU-burgers het GLB over het geheel genomen positief ervaren; benadrukt dat onderhandelingen in de Raad niet mogen worden beïnvloed door belangenconflicten en dat geen minister, lid of vertegenwoordiger van een nationale regering aan onderhandelingen mag deelnemen terwijl hij/zij betrokken is bij een belangenconflict; acht het onaanvaardbaar dat premier Babiš als uiteindelijke begunstigde van de Agrofert-groep heeft deelgenomen aan de onderhandelingen over het GLB en zich heeft verzet tegen de plafonnering van de subsidies; benadrukt met klem dat de maxima per natuurlijke persoon voor de eerste en de tweede pijler van het GLB uniform moeten worden toegepast, eveneens op leden van nationale regeringen, teneinde te voorkomen dat zij in de Raad in hun eigen voordeel onderhandelen; 36. keurt oligarchische structuren die putten uit de landbouw- en cohesiefondsen van de EU, waarbij een kleine minderheid van begunstigden het leeuwendeel van de EU-middelen ontvangt, ten sterkste af en verzoekt de Commissie, de Raad en de Europese Raad te voorkomen dat dergelijke structuren worden bevorderd, omdat zij ten koste gaan van het concurrentievermogen van kleine en middelgrote boeren en agrarische familiebedrijven, die de belangrijkste begunstigden van het GLB zouden moeten zijn; 37. wijst met ernstige bezorgdheid op het feit dat premier Babiš in een belangenconflict betrokken is wanneer hij deelneemt aan de besluitvorming over de afstemming van het GLB op de algemene doelstellingen van het Europese klimaatbeleid, aangezien de zakelijke belangen van de Agrofert-groep zwaarder zouden kunnen wegen dan het algemeen belang bij de ondersteuning van een duurzamere landbouw en de beperking van de negatieve gevolgen van de klimaatverandering; 38. is van mening dat het uitblijven van maatregelen van de Tsjechische regering om de belangenconflicten van premier Babiš aan te pakken een negatief effect heeft op het functioneren van de Tsjechische overheidsinstanties, met inbegrip van de wetshandhavingsinstanties en de beheers- en controlesystemen, en op de naleving van de EU-wetgeving; 39. verzoekt de Commissie bovengenoemde situatie, alsmede de invloed van premier Babiš op de Tsjechische media en op het gerechtelijk apparaat, te beoordelen teneinde schendingen van de rechtsstaat vast te stellen en, indien bevestigd en op grond van haar bevindingen, te zijner tijd het conditionaliteitsmechanisme voor de bescherming van de begroting van de Unie in werking te stellen; 40. is nog steeds bezorgd over de toenemende concentratie van media-eigendom in de handen van een paar oligarchen (10); 41. merkt op dat er zowel op nationaal als op Europees niveau onderzoeken en audits aan de gang zijn naar mogelijke belangenconflicten en het gebruik van EU-middelen; is ongerust over de in het verslag van de Commissie over de rechtsstaat 2020 geuite bezorgdheid dat corruptiezaken op hoog niveau onvoldoende worden vervolgd en dat er enkele lacunes zijn vastgesteld in de integriteitskaders die van toepassing zijn op parlementsleden; 42. verzoekt de Raad en de Europese Raad alle noodzakelijke en passende maatregelen te nemen om belangenconflicten te vermijden, overeenkomstig artikel 61, lid 1, van het Financieel Reglement; uit zijn bezorgdheid over het feit dat de Tsjechische premier actief heeft deelgenomen, en nog steeds deelneemt, aan de onderhandelingen over de EU-begroting en EU-programma’s, terwijl hij in een belangenconflict betrokken is; verzoekt de Raad en de Europese Raad aan het Parlement toe te lichten hoe zij voornemens zijn rekening te houden met en te handelen ten aanzien van de deelname van premier Babiš aan de besluitvorming over de GLB- en de EU-begroting, na de conclusie in de auditverslagen van de Commissie; +(10) +Verslaggevers zonder grenzen, Czech Republic, https://rsf.org/en/czech-republic [geraadpleegd op 2.6.2021]. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..7c4bddc0c6b108c2b791306d66982cb624522fe6 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-205.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +8.2.2022 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +C 67/199 Czwartek, 10 czerwca 2021 r. +Artykuł 5 Przekazywanie informacji Rzecznikowi Praw Obywatelskich 1. +Do celów niniejszego artykułu „przekazywanie informacji” obejmuje wszelkie środki fizyczne i elektroniczne, za pomocą których Rzecznik Praw Obywatelskich i jego sekretariat uzyskują dostęp do informacji, w tym do dokumentów, niezależnie od ich formy. +2. „Informacje niejawne UE” oznaczają wszelkie informacje lub materiały objęte klauzulą tajności UE, których nieuprawnione ujawnienie mogłoby w różnym stopniu wyrządzić szkodę interesom Unii lub co najmniej jednego państwa członkowskiego. 3. +Z zastrzeżeniem warunków określonych w niniejszym artykule instytucje, organy i jednostki organizacyjne Unii oraz właściwe organy państw członkowskich, na wniosek Rzecznika Praw Obywatelskich lub z własnej inicjatywy i bez zbędnej zwłoki, przekazują Rzecznikowi Praw Obywatelskich wszystkie informacje, o które wystąpił w związku z dochodzeniem. 4. +Rzecznikowi Praw Obywatelskich udostępnia się informacje niejawne UE z zastrzeżeniem następujących zasad i warunków: a) instytucja, organ lub jednostka organizacyjna Unii przekazujące informacje niejawne UE zakończyły odpowiednie procedury wewnętrzne, a w przypadku gdy podmiot, który stworzył informacje, jest stroną trzecią, ta ostatnia wyraziła uprzednią pisemną zgodę; b) ustalono, że zachodzi potrzeba zapoznania się przez Rzecznika Praw Obywatelskich z tymi informacjami; c) zapewniono, aby dostęp do informacji niejawnych oznaczonych klauzulą CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL lub wyższą udzielany był wyłącznie osobom posiadającym poświadczenie odpowiedniego poziomu bezpieczeństwa osobowego zgodnie z prawem krajowym i upoważnionym przez właściwy organ bezpieczeństwa. 5. +W związku z przekazywaniem informacji niejawnych UE dana instytucja, dany organ lub dana jednostka organizacyjna Unii ocenia, czy Rzecznik Praw Obywatelskich skutecznie wdrożył wewnętrzne przepisy bezpieczeństwa oraz środki fizyczne i proceduralne służące ochronie informacji niejawnych UE. +W tym celu Rzecznik Praw Obywatelskich oraz instytucja, organ lub jednostka organizacyjna Unii mogą również zawrzeć porozumienie ustanawiające ogólne ramy regulujące przekazywanie informacji niejawnych UE. 6. +Zgodnie z ust. +4 i 5 dostęp do informacji niejawnych UE zapewnia się w pomieszczeniach danej instytucji, danego organu lub danej jednostki organizacyjnej Unii, chyba że uzgodniono inaczej z Rzecznikiem Praw Obywatelskich. 7. +Bez uszczerbku dla ust. +3 właściwe organy państw członkowskich mogą odmówić udzielenia Rzecznikowi Praw Obywatelskich informacji objętych prawem krajowym dotyczącym ochrony informacji niejawnych lub przepisami uniemożliwiającymi ich przekazanie. +Odnośne państwo członkowskie może jednak przekazać te informacje Rzecznikowi Praw Obywatelskich na warunkach określonych przez swój właściwy organ. 8. +W przypadku gdy instytucje, organy lub jednostki organizacyjne Unii oraz organy państw członkowskich zamierzają przekazać Rzecznikowi Praw Obywatelskich informacje niejawne UE lub wszelkie inne informacje niedostępne publicznie, informują o tym Rzecznika Praw Obywatelskich z wyprzedzeniem. +Rzecznik Praw Obywatelskich zapewnia, aby takie informacje były odpowiednio chronione, w szczególności nie ujawnia ich skarżącemu ani opinii publicznej bez uprzedniej zgody instytucji, organu lub jednostki organizacyjnej Unii lub właściwego organu zainteresowanego państwa członkowskiego. +W odniesieniu do informacji niejawnych UE zgoda jest udzielana na piśmie. 9. +Instytucje, organy lub jednostki organizacyjne Unii odmawiające dostępu do informacji niejawnych UE przedstawiają Rzecznikowi Praw Obywatelskich uzasadnienie wskazując co najmniej powody odmowy. 10. +Rzecznik Praw Obywatelskich zachowuje informacje, o których mowa w ust. +8, wyłącznie do czasu ostatecznego zamknięcia dochodzenia. +Rzecznik Praw Obywatelskich może wystąpić z wnioskiem do instytucji, organu, jednostki organizacyjnej lub do państwa członkowskiego Unii o zachowanie takich informacji przez okres co najmniej pięciu lat. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fc9b5993a48a140ce202a0ac499a2a1c6e5c6ec9 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-34.txt @@ -0,0 +1,37 @@ +C 67/28 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +8.2.2022 +Środa, 9 czerwca 2021 r. +D. +mając na uwadze, że rok 2021 będzie miał dla bioróżnorodności decydujące znaczenie oraz że COP15 powinna stać się dla bioróżnorodności wydarzeniem na miarę porozumienia paryskiego; mając na uwadze, że COP15 i COP26 UNFCCC stanowią wyjątkową okazję do odejścia od modelu reaktywnego na rzecz modelu proaktywnego i ostrożnościowego oraz do wprowadzenia potrzebnych zmian, które doprowadzą do transformacji; +E. +mając na uwadze, że unijna strategia na rzecz bioróżnorodności 2030 jest jedną z kluczowych inicjatyw Europejskiego Zielonego Ładu; mając na uwadze, że unijna strategia na rzecz bioróżnorodności 2030 oraz strategia „Od pola do stołu”, wraz z innymi strategiami politycznymi, będą kształtować zmiany w celu ochrony przyrody oraz zachowania siedlisk i gatunków; +F. +mając na uwadze, że dostępne dowody sugerują, iż nie jest za późno, by powstrzymać i odwrócić obecne tendencje spadku bioróżnorodności (18); mając na uwadze, że będzie to wymagać istotnych zmian; +G. +mając na uwadze, że ludzie stanowią część przyrody i że przyroda ma samoistną wartość; mając na uwadze, że bioróżnorodność stanowi integralną część światowego dziedzictwa; +H. +mając na uwadze, że wymieranie gatunków jest trwałym zjawiskiem zagrażającym ekosystemom i świadczeniu usług ekosystemowych oraz stanowiącym zagrożenie dla dobrobytu i przetrwania ludzi; mając na uwadze, że tylko w ostatnim dziesięcioleciu Międzynarodowa Unia Ochrony Przyrody (IUCN) uznała 160 gatunków za wymarłe; +I. +mając na uwadze, że według IPBES do 2050 r. +90 % gruntów ulegnie znacznym zmianom, a w przypadku 75 % gruntów już takie zmiany nastąpiły; mając na uwadze, że utracono już 85 % terenów podmokłych; +J. +mając na uwadze, że bioróżnorodność ma kluczowe znaczenie dla bezpieczeństwa żywnościowego, dobrobytu ludzi i rozwoju na całym świecie; +K. +mając na uwadze, że UE musi wykorzystać okazję do uwzględnienia wniosków z pandemii COVID-19 w swoich strategiach i celach; +L. +mając na uwadze, że 70 % pojawiających się chorób i pandemii ma pochodzenie odzwierzęce (19); mając na uwadze, że pandemia COVID-19 pokazała, iż praktyki wywierające presję na bioróżnorodność mogą prowadzić do zwiększonego zagrożenia dla zdrowia ludzi i zwierząt; +M. +mając na uwadze, że niszczenie siedlisk przyrodniczych i handel dzikimi zwierzętami zwiększa kontakt ludzi z dziką fauną i florą oraz będzie stanowić istotny czynnik pojawiania się i rozprzestrzeniania w przyszłości chorób wirusowych (20); +N. +mając na uwadze, że bioróżnorodność ma pozytywny wpływ na zdrowie ludzi; mając na uwadze, że nawet 80 % leków stosowanych przez ludzi jest pochodzenia naturalnego (21); +O. +mając na uwadze, że UE posiada więcej obszarów chronionych niż jakikolwiek inny region na świecie (22); mając na uwadze, że obecna sieć obszarów prawnie chronionych, w tym obszarów objętych ścisłą ochroną, nie jest wystarczająca, aby chronić bioróżnorodność (23); +(18) (19) +5 globalna prognoza w dziedzinie różnorodności biologicznej. +Daszak, P. i in., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics [Sprawozdanie z warsztatów w dziedzinie bioróżnorodności i pandemii], Międzyrządowa Platforma Naukowo-Polityczna w sprawie Różnorodności Biologicznej i Funkcjonowania Ekosystemów, Bonn, 2020. Tamże. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present [Medycyna naturalna: od przeszłości do teraźniejszości], University College of London, Londyn, 2018. +Sprawozdanie EEA z 23 listopada 2020 r. pt. „An introduction to Europe’s Protected Areas” [Wprowadzenie do europejskich obszarów chronionych]. +Efektywność zarządzania w unijnej sieci obszarów chronionych Natura 2020. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5c85690d4775fea116cddba4f1a8efb18914be35 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-37.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +8.2.2022 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +C 67/31 Środa, 9 czerwca 2021 r. +AN. mając na uwadze, że lasy i cały łańcuch wartości związany z leśnictwem mają fundamentalne znaczenie dla dalszego rozwoju biogospodarki o obiegu zamkniętym, ponieważ zapewniają miejsca pracy, dobrobyt gospodarczy na obszarach wiejskich i miejskich, usługi związane z łagodzeniem zmian klimatu oraz w zakresie przystosowania się do tych zmian, oferują korzyści zdrowotne oraz chronią różnorodność biologiczną i perspektywy regionów górskich, wyspiarskich i wiejskich, a także przeciwdziałają pustynnieniu; AO. +mając na uwadze, że lasy stanowią 43 % powierzchni lądowej UE i są siedliskiem dla 80 % jej lądowej bioróżnorodności (36); mając na uwadze, że stwierdzono, iż pod względem presji wywieranej na gatunki działalność leśna zajmuje drugą pozycję (37), wpływając w szczególności na stawonogi, ssaki i rośliny nienaczyniowe; mając na uwadze, że na wiele gatunków zależnych od lasów negatywny wpływ wywiera usuwanie martwych, umierających i starych drzew (38), redukcja starodrzewu oraz niektóre metody gospodarki leśnej takie jak zręby zupełne; AP. mając na uwadze, że ponad 75 % lądowej bioróżnorodności na świecie żyje w lasach (39); mając na uwadze, że Parlament przedstawił Komisji zalecenia dotyczące ram prawnych UE mających na celu zatrzymanie i odwrócenie spowodowanego przez UE globalnego wylesiania oraz degradacji lasów i ekosystemów (40); AQ. mając na uwadze, że dobry stan środowiska i zdrowe ekosystemy mają kluczowe znaczenie dla przeciwdziałania zmianie klimatu, zaś ekosystemy odgrywają zasadniczą rolę w łagodzeniu zmiany klimatu i przystosowywaniu się do niej; mając na uwadze, że zmiana klimatu wpływa na bioróżnorodność, ponieważ zmienne klimatyczne w dużym stopniu określają geograficzny zasięg występowania gatunków; mając na uwadze, że na obszarach, gdzie klimat nie jest już odpowiedni, niektóre gatunki zmieniają zasięg geograficzny, a inne wymierają w skali lokalnej; AR. mając na uwadze, że rozwiązania oparte na przyrodzie i podejścia ekosystemowe mogą zapewnić silne powiązanie polityczne między trzema konwencjami z Rio, rozwiązując problem zmiany klimatu i utraty bioróżnorodności w zintegrowany sposób; AS. mając na uwadze, że według IPBES zanieczyszczenie jest jednym z pięciu czynników powodujących utratę bioróżnorodności; mając na uwadze, że szacuje się, iż wiarygodne informacje istnieją dla około 500 substancji chemicznych, oraz mając na uwadze, że do kwietnia 2019 r. +Europejska Agencja Chemikaliów uznała, iż wystarczające uregulowania prawne istnieją w odniesieniu do 450 substancji; mając na uwadze, że w przypadku kolejnych 10 tys. substancji uznaje się, że związane z nimi ryzyko jest dość dobrze określone, natomiast w przypadku około 20 tys. substancji informacje na temat ryzyka są ograniczone; mając na uwadze, że w przypadku większości substancji, około 70 tys., praktycznie nie ma informacji na temat związanych z nimi zagrożeń lub ryzyka narażenia; mając na uwadze, że należy pilnie zlikwidować istotne luki w wiedzy dotyczącej wszelkiego wpływu chemikaliów na bioróżnorodność i środowisko; AT. mając na uwadze, że zanieczyszczenie świetlne zmienia naturalne natężenie światła w nocy dla ludzi, zwierząt i roślin, wywierając negatywny wpływ na bioróżnorodność poprzez, przykładowo, zakłócenie równowagi w aktywności migracyjnej, nocnej i reprodukcyjnej zwierząt, prowadząc również do utraty insektów i owadów zapylających, dla których przyciąganie przez sztuczne światło ma skutek śmiertelny; AU. mając na uwadze, że zgodnie ze sprawozdaniem Wspólnego Centrum Badawczego z 2020 r. +(41) inwazyjne gatunki obce występują obecnie we wszystkich ekosystemach i zagrażają w szczególności ekosystemom miejskim i użytkom zielonym; AV. mając na uwadze, że obecne negatywne tendencje w zakresie bioróżnorodności i ekosystemów osłabią postępy w realizacji nie założeń środowiskowych celów zrównoważonego rozwoju, ale także założeń związanych +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Artykuł Parlamentu Europejskiego z 9 grudnia 2020 r. pt. „Zrównoważone leśnictwo: posłowie do PE chcą walczyć z wylesianiem”. +Sprawozdanie Komisji z dnia 15 października 2020 r. pt. „Stan przyrody w Unii Europejskiej – sprawozdanie na temat stanu gatunków i typów siedlisk chronionych na podstawie dyrektywy siedliskowej i dyrektywy ptasiej oraz tendencji w tym zakresie w latach 2013–2018” (COM(2020)0635). Tamże. +Sprawozdanie FAO i Programu Narodów Zjednoczonych ds. Ochrony Środowiska z 22 maja 2020 r. pt. „Stan lasów na świecie – lasy, bioróżnorodność i ludzie”. +Rezolucja zawierająca zalecenia dla Komisji w sprawie unijnych ram prawnych mających na celu zatrzymanie i odwrócenie globalnego wylesiania spowodowanego przez UE. +Sprawozdanie naukowo-polityczne Wspólnego Centrum Badawczego Komisji z 13 października 2020 r., pt. „Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment” [Mapowanie i ocena ekosystemów i usług świadczonych przez ekosystemy: ocena ekosystemów UE] (dodatek) oraz inicjatywa BEST (dobrowolny program usług w zakresie różnorodności biologicznej i usług ekosystemu w regionach najbardziej oddalonych oraz w krajach i terytoriach zamorskich UE) Dyrekcji Generalnej ds. Środowiska Komisji. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..25083e3d7e47b8e520e5fa786a8a1ae3e1ed6a57 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-44.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +C 67/38 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +8.2.2022 +Środa, 9 czerwca 2021 r. +Zmiany użytkowania gruntów i mórz 44. podkreśla, że różnorodność biologiczna gleby zapewnia podstawowe usługi ekosystemowe i łagodzi zmianę klimatu, co czyni ją jednym z najważniejszych elementów naziemnych pochłaniaczy dwutlenku węgla; z zaniepokojeniem zauważa nasilenie degradacji gleb i brak szczególnych przepisów UE w tej dziedzinie; przyznaje, że w niektórych aktach prawnych istnieją przepisy przyczyniające się pośrednio do ochrony gleby, ale uważa, że w rezultacie ochrona gleby w UE jest częściowa, a zarządzanie nią – bardzo rozdrobnione; apeluje zatem do Komisji o przedstawienie wniosku ustawodawczego dotyczącego ustanowienia – przy pełnym poszanowaniu zasady pomocniczości – wspólnych ram ochrony i zrównoważonego wykorzystania gleb oraz o skuteczne włączenie ochrony gleb do wszystkich stosownych strategii politycznych UE; 45. podkreśla, że wspólne ramy dotyczące gleby powinny uwzględniać wszystkie główne zagrożenia dla gleby, w tym utratę różnorodności biologicznej gleby, utratę materii organicznej gleby, zanieczyszczenie, zasolenie, zakwaszenie, pustynnienie, erozję i zasklepianie gleby; podkreśla potrzebę włączenia do tych ram wspólnych definicji, jasnych celów i ram monitorowania; popiera również ustanowienie konkretnego celu w zakresie dekontaminacji; 46. podkreśla, że zdrowa gleba, w tym jej żyzność i struktura, ma kluczowe znaczenie dla sektora rolnego; zwraca uwagę na negatywny wpływ m.in. niezrównoważonych praktyk rolniczych i leśnych, zmiany użytkowania gruntów, działalności budowlanej, zasklepiania i emisji przemysłowych na gleby; podkreśla, że należy wdrożyć takie metody pozyskiwania surowców leśnych i upraw rolniczych, które są mniej szkodliwe dla gleby; 47. wzywa Komisję do przeglądu dyrektywy 2010/75/UE w sprawie emisji przemysłowych (69) oraz dyrektywy 2006/21/WE w sprawie gospodarowania odpadami pochodzącymi z przemysłu wydobywczego (70) w celu lepszego uwzględnienia degradacji gleby na skutek działalności przemysłowej i górniczej; przypomina swój apel o wyznaczenie celu w zakresie odzysku materiałów w odniesieniu do wydobytych gleb (71); 48. wzywa państwa członkowskie, aby kierując się zasadą ostrożności i zasadą działania zapobiegawczego oraz biorąc pod uwagę zagrożenia i negatywne skutki dla klimatu, środowiska i bioróżnorodności związane z wydobyciem węglowodorów ze złóż niekonwencjonalnych metodą szczelinowania hydraulicznego, nie wydawały zezwoleń na żadne nowe operacje szczelinowania hydraulicznego w UE oraz wstrzymały wszystkie dotychczasowe operacje; 49. przypomina, że UE zobowiązała się do osiągnięcia neutralności w zakresie degradacji gruntów (72) do 2030 r. w ramach Konwencji Narodów Zjednoczonych w sprawie zwalczania pustynnienia (UNCCD) i że jest mało prawdopodobne, by osiągnęła ten cel, biorąc pod uwagę wnioski ze specjalnego sprawozdania Europejskiego Trybunału Obrachunkowego (73); ubolewa, że pomimo zagrożenia, jakie pustynnienie stwarza dla bioróżnorodności, żyzności gleby, naturalnej odporności gruntów, produkcji żywności lub jakości wody, a także pomimo tego, że trzynaście państw członkowskich ogłosiło, że są dotknięte pustynnieniem określonym w UNCCD, Komisja nie zajęła się nim w sposób skuteczny; apeluje zatem do Komisji o zwiększenie swoich ambicji i bezzwłoczne przedstawienie strategii na szczeblu UE w dziedzinie pustynnienia i degradacji gruntów; 50. zauważa, że w UE urbanizacja i działalność rekreacyjna odpowiadają za 13 % wszystkich odnotowanych presji środowiskowych oraz za 48 % wszystkich presji morskich (74); podkreśla, że zielone obszary miejskie i zielona infrastruktura mogą zapewniać usługi ekosystemowe wspierające różnorodność biologiczną i przyczyniać się do fizycznego i psychicznego dobrostanu ludności; 51. popiera zamiar Komisji dotyczący utworzenia platformy UE na rzecz zazieleniania obszarów miejskich; wzywa Komisję do wyznaczenia konkretnych ambitnych i wiążących celów w zakresie różnorodności biologicznej w miastach, rozwiązań opartych na przyrodzie, podejścia ekosystemowego i zielonej infrastruktury, z korzyścią zarówno dla ludzi, jak i dzikiej fauny i flory, co przyczyni się do realizacji ogólnych celów w zakresie różnorodności biologicznej; podkreśla +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Dyrektywa Parlamentu Europejskiego i Rady 2010/75/UE z dnia 24 listopada 2010 r. w sprawie emisji przemysłowych (zintegrowane zapobieganie zanieczyszczeniom i ich kontrola) (Dz.U. +L 334 z 17.12.2010, s. 17). +Dyrektywa 2006/21/WE Parlamentu Europejskiego i Rady z dnia 15 marca 2006 r. w sprawie gospodarowania odpadami pochodzącymi z przemysłu wydobywczego oraz zmieniająca dyrektywę 2004/35/WE – Oświadczenie Parlamentu Europejskiego, Rady i Komisji (Dz.U. +L 102 z 11.4.2006, s. 15). +Rezolucja Parlamentu Europejskiego z dnia 10 lutego 2021 r. w sprawie nowego planu działania dotyczącego gospodarki o obiegu zamkniętym (teksty przyjęte, P9_TA(2021)0040). +Neutralność degradacji gruntów została określona przez strony konwencji jako stan, w którym ilość i jakość zasobów gruntowych koniecznych do wspierania funkcji i usług ekosystemowych oraz zwiększenia bezpieczeństwa żywnościowego pozostają stabilne lub poprawiają się w określonych ramach przestrzennych lub czasowych oraz w określonych ekosystemach. +Sprawozdanie specjalne ETO z 18 grudnia 2018 r. pt. „Zwalczanie pustynnienia w UE – rosnące zagrożenie wymagające intensyfikacji działań”. +State of nature in the EU – Results from reporting under the nature directives 2013–2018 [Stan środowiska w UE – wyniki sprawozdań na podstawie dyrektyw dotyczących środowiska w latach 2013–2018]. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cbf5364839a65b661b32bdcf5821942897c9aa2c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-45.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +8.2.2022 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +C 67/39 Środa, 9 czerwca 2021 r. +potrzebę uwzględnienia środków takich jak minimalny udział zielonych dachów na nowych budynkach, wspieranie rolnictwa miejskiego, w tym również, w stosownych przypadkach, wykorzystanie drzew owocowych, zadbanie o to, by nie stosowano pestycydów chemicznych, ograniczenie stosowania nawozów na miejskich obszarach zielonych w UE oraz zwiększenie liczby terenów zielonych w zależności od liczby mieszkańców, przy jednoczesnym rozwiązaniu problemu nierówności w dostępie do terenów zielonych; ponadto apeluje do Komisji i państw członkowskich o rozszerzenie ekologicznych korytarzy lądowych i morskich na obszarach miejskich, w tym również poprzez utworzenie transeuropejskiej sieci zielonej infrastruktury (TEN-G) powiązanej z transeuropejską siecią Natura (TEN-N); Bezpośrednia eksploatacja organizmów 52. wyraża poparcie dla celów na 2030 r., polegających na objęciu co najmniej 25 % gruntów rolnych ekologicznym zarządzaniem gospodarstwem, przy czym w perspektywie długoterminowej wartość opisującą ten cel należy podnieść; z dużym zadowoleniem przyjmuje ponadto cel polegający na dążeniu do tego, by co najmniej 10 % gruntów rolnych składało się z cech krajobrazu o dużej różnorodności, co należy wdrożyć na odpowiednim poziomie, aby zapewnić ekologiczną łączność siedliskom w krajobrazie rolniczym i między tymi siedliskami; podkreśla, że oba cele powinny zostać włączone do prawodawstwa UE i wdrożone przez każde państwo członkowskie, również w ramach planów strategicznych wspólnej polityki rolnej; 53. z niepokojem zauważa, że według sprawozdania Europejskiego Trybunału Obrachunkowego w sprawie różnorodności biologicznej na użytkach rolnych liczba i różnorodność gatunków na gruntach rolnych w UE stale maleje; ubolewa, że w unijnej strategii ochrony różnorodności biologicznej na okres do 2020 r. nie określono mierzalnych celów ani działań dla rolnictwa, co utrudnia ocenę postępów; przypomina, że monitorowanie wydatków na różnorodność biologiczną w ramach wspólnej polityki rolnej było niewiarygodne oraz że brakuje koordynacji między politykami i strategiami UE, co skutkuje tym, że nie rozwiązują one problemu spadku różnorodności genetycznej (75); wzywa Komisję do przestrzegania zaleceń Europejskiego Trybunału Obrachunkowego dotyczących różnorodności biologicznej na gruntach rolnych oraz do wykorzystania zdobytych doświadczeń w strategii na rzecz bioróżnorodności do 2030 r. +(76); 54. podkreśla, że bioróżnorodność ma kluczowe znaczenie dla zagwarantowania bezpieczeństwa żywnościowego w UE; podkreśla istotną rolę, jaką sektor rolny UE odgrywa w produkcji zdrowej, bezpiecznej i przystępnej cenowo żywności; podkreśla, że rolnicy mają do odegrania kluczową rolę w powodzeniu tej strategii oraz że strategię tę należy dostosować do środków, celów i zamierzeń określonych w strategii „od pola do stołu”; 55. uważa, że konieczne jest przekształcenie rolnictwa UE w celu nadania mu zrównoważonego charakteru i zapewnienia wysokich standardów dobrostanu zwierząt, zgodnie z transformacją ekologiczną i klimatyczną, przy minimalnym wykorzystaniu kopalnych i chemicznych środków produkcji oraz stosowaniu antybiotyków; podkreśla, że rolnictwo powinno przyczyniać się do ochrony i odbudowy różnorodności biologicznej; 56. uważa, że z uwagi na potencjalne skutki społeczno-gospodarcze konieczne jest, aby rolnicy otrzymali wsparcie, w tym wsparcie ekonomiczne, oraz szkolenia w związku z przejściem na zrównoważone systemy rolne w celu promowania praktyk agroekologicznych i innych innowacyjnych zrównoważonych praktyk; podkreśla zatem znaczenie zapewnienia dobrze zdefiniowanego i wystarczającego wsparcia finansowego, w tym w ramach wieloletnich ram finansowych, aby pomóc w osiągnięciu tych celów, i wzywa w związku z tym państwa członkowskie do wykorzystania w tym celu planów strategicznych WPR i jej ekologicznych elementów, przy jednoczesnym opracowaniu korzystnych dla wszystkich rozwiązań w zakresie ochrony różnorodności biologicznej; 57. wzywa Komisję do opracowania strategii wspierania lokalnych łańcuchów wartości w osiąganiu proponowanych celów i podkreśla, że małe przedsiębiorstwa rolne wymagają szczególnego wsparcia w przyczynianiu się do realizacji tej strategii; 58. z zadowoleniem przyjmuje uznanie rolnictwa ekologicznego za jeden z ważnych elementów w przechodzeniu UE na bardziej zrównoważone systemy żywnościowe – zwłaszcza w odniesieniu do kwestii różnorodności biologicznej – oraz w osiąganiu celów polityki publicznej w dziedzinie rozwoju gospodarczego, zatrudnienia na obszarach wiejskich, ochrony środowiska i działań na rzecz klimatu; podkreśla znaczenie europejskiego planu działania na rzecz rolnictwa ekologicznego dla szerszego upowszechnienia rolnictwa ekologicznego; 59. podkreśla, że rozwojowi produkcji żywności ekologicznej musi towarzyszyć rozwój rynku i łańcucha dostaw oraz środki stymulujące popyt na żywność ekologiczną, w tym poprzez zamówienia publiczne i szeroki wachlarz środków promocyjnych, badania, innowacje, szkolenia i transfer wiedzy naukowej, mające na celu wspieranie stabilności rynku produktów ekologicznych i sprawiedliwe wynagrodzenie dla rolników oraz promowanie środków wspierających młodych +(75) (76) +Sprawozdanie specjalne ETO z 5 czerwca 2020 r. pt. „Różnorodność biologiczna na użytkach rolnych – wspólna polityka rolna nie zapobiegła pogorszeniu sytuacji”. +Tamże. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ce346b8606bc7bb6c41624854e7f94db8bade421 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-50.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 67/44 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +8.2.2022 +Środa, 9 czerwca 2021 r. +97. +podkreśla znaczenie odpornych i zdrowych ekosystemów leśnych, w tym fauny i flory, dla utrzymania i poprawy świadczenia wielu usług ekosystemowych zapewnianych przez lasy, takich jak różnorodność biologiczna, czyste powietrze, woda, zdrowe gleby, drewno i surowce inne niż drewno; zwraca uwagę, że osiągnięcie celów UE w zakresie środowiska, klimatu i bioróżnorodności nigdy nie będzie możliwe bez lasów i leśnictwa, które jest wielofunkcyjne, zdrowe, zarządzane w sposób zrównoważony i które przyjmuje perspektywę długoterminową; 98. +zwraca uwagę na potrzebę opracowania spójnego podejścia, które połączy ochronę różnorodności biologicznej i ochronę klimatu z dynamicznie rozwijającym się sektorem leśno-drzewnym i zrównoważoną biogospodarką; 99. uznaje rolę wykorzystywania drewna z lasów zarządzanych w sposób zrównoważony oraz produktów drewnianych w przyczynianiu się do przejścia na gospodarkę neutralną pod względem emisji CO2 oraz do rozwoju biogospodarki o obiegu zamkniętym; 100. +podkreśla potrzebę przeglądu i dostosowania przepisów UE dotyczących wykorzystania biomasy do produkcji energii do celów unijnej strategii na rzecz bioróżnorodności 2030 i europejskiego prawa o klimacie, w szczególności w ramach dyrektywy sprawie odnawialnych źródeł energii i aktów delegowanych na mocy rozporządzenia w sprawie systematyki; 101. z zadowoleniem przyjmuje zobowiązanie zasadzenia co najmniej trzech miliardów dodatkowych drzew w UE; podkreśla, że inicjatywy UE w zakresie sadzenia drzew powinny opierać się na jasnych zasadach ekologicznych, proforestacji, zrównoważonym ponownym zalesianiu, zazielenianiu obszarów miejskich i podmiejskich, odbudowie, poprawie łączności i agroleśnictwie, zgodnie z najnowszą wiedzą naukową; wzywa Komisję do dopilnowania, aby inicjatywy te były realizowane wyłącznie w sposób zgodny z celami w zakresie różnorodności biologicznej i sprzyjający ich osiągnięciu, przy zapewnieniu, że sadzenie drzew nie zastąpi istniejących starodrzewów i lasów o dużej różnorodności biologicznej oraz że przyczyni się do zapewnienia odpornych, różnorodnych i zdrowych lasów; 102. przypomina swoje stanowisko wyszczególnione w rezolucji w sprawie unijnych ram prawnych mających na celu zatrzymanie i odwrócenie globalnego wylesiania spowodowanego przez UE; apeluje do Komisji o pilne przedstawienie wniosku dotyczącego unijnych ram prawnych opartych na obowiązkowym stosowaniu zasady należytej staranności, w celu zapewnienia, że łańcuchy wartości są zrównoważone, a produkty lub towary wprowadzane na rynek UE nie powodują ani nie pochodzą z wylesiania, degradacji lasów, przekształcania lub degradacji ekosystemów lub naruszania praw człowieka; zauważa, że unijnymi ramami prawnymi należy również objąć niebędące lasami ekosystemy zasobne w węgiel, takie jak ekosystemy morskie i przybrzeżne, tereny podmokłe, torfowiska i sawanny, oraz charakteryzujące się bogatą różnorodnością biologiczną, aby uniknąć przeniesienia presji na te krajobrazy; 103. +zwraca się do Komisji, by zbadała, czy można stworzyć ramy prawne, przede wszystkim w Światowej Organizacji Handlu (WTO), umożliwiające wprowadzenie zakazu handlu niektórymi surowcami, produktami i usługami, które zagrażają różnorodności biologicznej; 104. +podkreśla, że należy pilnie zmniejszyć ślad ekologiczny produkcji i konsumpcji w UE, aby zmieścić się w ograniczeniach planety; wzywa Komisję do zaproponowania wiążących celów UE na rok 2030, aby znacznie ograniczyć ślad materialny i konsumpcyjny UE oraz dostosować go do ograniczeń naszej planety do 2050 r. +(84); popiera przyjęcie przez Komisję podejścia opartego na cyklu życia przy pomiarze śladu ekologicznego produktów i organizacji; uważa, że należy ograniczyć produkcję i stosowanie tworzyw sztucznych; uważa, że działalność ekonomiczna mająca wpływ na ekosystemy lub eksploatująca ekosystemy i ich różnorodność biologiczną powinna obejmować również wszelkie możliwe zabezpieczenia, aby złagodzić ich negatywne oddziaływanie na te ekosystemy; Zmiana klimatu 105. wyraża zaniepokojenie, że większość obszarów występowania gatunków lądowych znacznie zmaleje przy globalnym ociepleniu o 1,5-2 oC oraz że gatunki morskie będą tak samo zagrożone, zwłaszcza że takie wzrosty temperatury zostaną najprawdopodobniej przekroczone, sądząc po obecnej trajektorii; ponownie podkreśla zatem potrzebę znacznego zwiększenia ambicji UE, nadania priorytetu rozwiązaniom opartym na przyrodzie i podejściom opartym na ekosystemach przy dążeniu do osiągnięcia celów dotyczących łagodzenia zmiany klimatu oraz w strategiach dostosowawczych, a także zwiększenia ochrony lądowych i morskich naturalnych pochłaniaczy dwutlenku węgla w UE jako dodatkowego środka mającego na celu zmniejszenie emisji gazów cieplarnianych; 106. wzywa Komisję, aby oceniła wpływ zmiany klimatu na liczebność i rozmieszczenie geograficzne gatunków, by uwzględniła tę ocenę przy wdrażaniu strategii na rzecz bioróżnorodności 2030 oraz by pomagała państwom członkowskim we włączaniu wyników do ich krajowych strategii politycznych i przyszłych sprawozdań sporządzanych na mocy dyrektyw w sprawie ochrony przyrody; +(84) +Rezolucja w sprawie nowego planu działania dotyczącego gospodarki o obiegu zamkniętym. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..651f017c2bdaac69a331075c271afcdc226db475 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pl.p-68.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +C 67/62 +PL +Dziennik Urzędowy Unii Europejskiej +8.2.2022 +Czwartek, 10 czerwca 2021 r. +33. jest głęboko zaniepokojony niskim poziomem realizacji zaleceń GRECO zawartych w czwartym sprawozdaniu oceniającym – tylko jedno z czternastu zaleceń wdrożono w sposób zadowalający, siedem zaleceń wdrożono częściowo, a pozostałych sześciu zaleceń nie wdrożono w ogóle; +34. wzywa wszystkie państwa członkowskie, aby zakazały wypłat dotacji w wysokości setek milionów euro na rzecz osób fizycznych w ramach nowych wieloletnich ram finansowych (WRF) oraz zbliżyły się do stanowiska Parlamentu dotyczącego zagwarantowania pełnej przejrzystości i możliwości agregowania płatności, a także cyfrowych procedur monitorowania i audytu ponad granicami państw członkowskich w programach objętych zarządzaniem dzielonym; +35. +wzywa Radę, aby w trwających negocjacjach na temat rozporządzenia w sprawie WPR uwzględniła odpowiednio kwestie efektywności budżetowej oraz bardziej sprawiedliwego i przejrzystego rozdziału płatności bezpośrednich, aby zbliżyła się do stanowiska Parlamentu dotyczącego ustanowienia specjalnych pułapów dla osób fizycznych w obu filarach WPR, a także degresywności, obowiązkowych pułapów i płatności redystrybucyjnych w celu zapewnienia pozytywnego ogólnego postrzegania WPR przez obywateli UE; podkreśla, że na negocjacje w Radzie nie mogą mieć wpływu konflikty interesów oraz że żaden minister, członek ani przedstawiciel rządu krajowego nie może brać udziału w negocjacjach, gdy występuje konflikt interesów; uważa za niedopuszczalne, że premier Babiš, będąc beneficjentem rzeczywistym grupy Agrofert, uczestniczył w negocjacjach w sprawie WPR i walczył przeciwko ograniczeniu dotacji; zdecydowanie podkreśla, że pułapy dla osób fizycznych w pierwszym i drugim filarze WPR muszą być jednakowo stosowane, w tym do członków rządów krajowych, aby uniemożliwić im prowadzenie negocjacji w Radzie z korzyścią dla nich samych; +36. zdecydowanie sprzeciwia się wykorzystywaniu unijnych funduszy rolnych i funduszy spójności przez struktury oligarchiczne, gdzie nieznaczna mniejszość beneficjentów otrzymuje zdecydowaną większość funduszy UE, oraz wzywa Komisję, Radę i Radę Europejską do zapobiegania wspieraniu takich struktur, które zmniejszają konkurencyjność małych i średnich gospodarstw rolnych oraz rodzinnych gospodarstw rolnych, które powinny być głównymi beneficjentami WPR; +37. wyraża głębokie zaniepokojenie faktem, że premier Babiš jest w konflikcie interesów, a jednocześnie uczestniczy w podejmowaniu decyzji dotyczących dostosowania WPR do ogólnych celów europejskiej polityki klimatycznej, ponieważ interesy biznesowe grupy Agrofert mogą przeważać nad interesem publicznym we wspieraniu bardziej zrównoważonego rolnictwa i ograniczaniu negatywnych skutków zmiany klimatu; +38. uważa, że brak działań ze strony czeskiego rządu w kwestii konfliktu interesów premiera Babiša ma negatywny wpływ na funkcjonowanie czeskich organów państwowych, w tym organów ścigania oraz systemów zarządzania i kontroli, a także na zgodność z prawodawstwem UE; +39. +wzywa Komisję do dokonania oceny powyższej sytuacji, w tym wpływu premiera Babiša na czeskie media i na wymiar sprawiedliwości, aby zidentyfikować przypadki naruszenia praworządności oraz, jeśli zostaną potwierdzone, uruchomienia na podstawie poczynionych ustaleń w odpowiednim czasie mechanizmu warunkowości w celu ochrony budżetu Unii; +40. +nadal jest zaniepokojony coraz większą koncentracją własności mediów w rękach kilku oligarchów (10); +41. odnotowuje, że zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim prowadzone są dochodzenia i audyty dotyczące potencjalnych konfliktów interesów i wykorzystania funduszy UE; jest zaniepokojony obawami wyrażonymi w sprawozdaniu Komisji na temat praworządności za 2020 r., że sprawy dotyczące korupcji na wysokim szczeblu nie są prowadzone w sposób wystarczający i że stwierdzono pewne luki w ramach dotyczących etyki zawodowej mających zastosowanie do posłów do parlamentu; +42. +wzywa Radę i Radę Europejską do podjęcia wszelkich niezbędnych i odpowiednich środków w celu zapobiegania konfliktom interesów zgodnie z art. 61 ust. +1 rozporządzenia finansowego; wyraża zaniepokojenie faktem, że premier Czech uczestniczył i nadal aktywnie uczestniczy w negocjacjach w sprawie budżetu UE i programów UE, pozostając jednocześnie w konflikcie interesów; zwraca się do Rady i Rady Europejskiej o wyjaśnienie Parlamentowi, w jaki sposób zamierzają uwzględnić udział premiera Babiša w procesie decyzyjnym dotyczącym WPR i budżetu UE oraz jakie działania zamierzają podjąć w związku z wnioskami zawartymi w sprawozdaniach Komisji z kontroli; +(10) +Reporterzy Bez Granic, Czech Republic, https://rsf.org/en/czech-republic [dostep 2.6.2021]. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6a8a949d689fb8f426835febd046f2dba9afd17e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-205.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +8.2.2022 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +C 67/199 Quinta-feira, 10 de junho de 2021 +Artigo 5.o Prestação de informações ao Provedor de Justiça 1. +Para efeitos do presente artigo, a «prestação de informações» inclui todos os meios físicos e eletrónicos através dos quais é conferido, ao Provedor de Justiça e ao seu secretariado, acesso a informações, incluindo documentos, independentemente da sua forma. 2. +Entende-se por «informações classificadas da UE» quaisquer informações ou material designado por uma classificação de segurança da UE cuja divulgação não autorizada possa causar prejuízos de vária ordem aos interesses da União ou de um ou mais Estados-Membros. 3. +No respeito das condições definidas no presente artigo, as instituições, órgãos e organismos da União, bem como as autoridades competentes dos Estados-Membros, devem, a pedido do Provedor de Justiça ou por sua própria iniciativa, e sem demora injustificada, prestar ao Provedor de Justiça todas as informações por este solicitadas para efeitos de inquérito. 4. +Serão prestadas ao Provedor de Justiça informações classificadas da UE, sem prejuízo dos seguintes princípios e condições: a) A instituição, o órgão ou o organismo da União que preste as informações classificadas da UE tenha concluído os seus procedimentos internos pertinentes e, caso a entidade de origem seja um terceiro, esta tenha dado o seu consentimento prévio por escrito; b) Tenha sido determinada a necessidade de o Provedor de Justiça tomar conhecimento; c) Seja assegurado que o acesso a informações com classificação de nível CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL ou superior apenas é concedido a pessoas titulares de uma credenciação de segurança do nível de segurança pertinente, em conformidade com o direito nacional, e autorizadas pela autoridade de segurança competente. 5. +Para a prestação de informações classificadas da UE, a instituição, o órgão ou o organismo da União em causa avalia se o Provedor de Justiça adotou efetivamente regras de segurança interna, bem como medidas físicas e processuais para proteger as informações classificadas da UE. +Para o efeito, o Provedor de Justiça e uma instituição, órgão ou organismo da União podem igualmente celebrar um acordo que estabeleça um regime geral que regule a prestação de informações classificadas da UE. 6. +Nos termos dos n.os 4 e 5, o acesso a informações classificadas da UE é facultado nas instalações da instituição, do órgão ou do organismo da União em causa, salvo acordo em contrário com o Provedor de Justiça. 7. +Sem prejuízo do disposto no n.o 3, as autoridades competentes dos Estados-Membros podem recusar-se a prestar ao Provedor de Justiça informações abrangidas pelo direito nacional em matéria de proteção de informações classificadas ou por disposições que impeçam a sua comunicação. +No entanto, o Estado-Membro em causa pode prestar tais informações ao Provedor de Justiça nas condições estabelecidas pela sua autoridade competente. 8. +Caso as instituições, órgãos ou organismos da União e as autoridades dos Estados-Membros pretendam prestar ao Provedor de Justiça informações classificadas da UE ou quaisquer outras informações que não sejam acessíveis ao público, devem informar em tempo útil o Provedor de Justiça desse facto. +O Provedor de Justiça assegura que essas informações são adequadamente protegidas e, em especial, não as divulga ao queixoso nem ao público sem o consentimento prévio da instituição, do órgão ou do organismo da União ou da autoridade competente do Estado-Membro em causa. +No que respeita às informações classificadas da UE, o consentimento deve ser dado por escrito. 9. +As instituições, órgãos ou organismos da União que recusem o acesso a informações classificadas da UE apresentam ao Provedor de Justiça uma fundamentação escrita, indicando, no mínimo, os motivos de recusa. 10. +O Provedor de Justiça apenas conservará as informações referidas no n.o 8 até ao encerramento definitivo do inquérito. +O Provedor de Justiça pode solicitar a uma instituição, a um órgão ou a um organismo da União, ou a um Estado-Membro, que conserve essas informações durante um período de, pelo menos, cinco anos. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a7d314dd9974f4b969d3b4fc86d97850fc26c9e3 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +8.2.2022 +Quarta-feira, 9 de junho de 2021 +D. +Considerando que 2021 será um ano decisivo para a biodiversidade e que a COP 15 deve ser um momento «Acordo de Paris» para a biodiversidade; considerando que a COP 15 e a COP 26 da CQNUAC constituem uma oportunidade única para transitar de um modelo reativo para um pró-ativo e preventivo e para lograr as mudanças transformadoras necessárias; +E. +Considerando que a Estratégia de Biodiversidade da UE para 2030 é uma das principais iniciativas do Pacto Ecológico Europeu; considerando que a Estratégia de Biodiversidade da UE para 2030 e a Estratégia do Prado ao Prato, juntamente com outras políticas, definirão a mudança para proteger a natureza e conservar os habitats e as espécies; +F. +Considerando que os dados disponíveis sugerem que não é demasiado tarde para travar e inverter as atuais tendências de declínio da biodiversidade (18) mas que tal exigirá mudanças substanciais; +G. +Considerando que o ser humano faz parte da natureza e que esta tem um valor intrínseco; considerando que a biodiversidade é parte integrante do património mundial; +H. +Considerando que a extinção de espécies é permanente, ameaça os ecossistemas e a prestação de serviços ecossistémicos e constitui uma ameaça para o bem-estar humano e a sobrevivência; considerando que a União Internacional para a Conservação da Natureza (UICN) declarou extintas 160 espécies só na última década; +I. +Considerando que, segundo a IPBES, 90 % da terra sofrerá alterações significativas até 2050 e que 75 % da terra já sofreu alterações significativas; considerando que 85 % das zonas húmidas já desapareceram; +J. +Considerando que a biodiversidade é crucial para a segurança alimentar, o bem-estar do ser humano e o desenvolvimento mundial; +K. +Considerando que a UE tem de aproveitar as oportunidades para integrar os ensinamentos da pandemia de COVID-19 nas suas políticas e objetivos; +L. +Considerando que 70 % das doenças e pandemias emergentes têm origem animal (19); considerando que a pandemia de COVID-19 demonstrou que as práticas que colocam a biodiversidade sob pressão podem causar riscos acrescidos para a saúde humana e animal; +M. +Considerando que a destruição dos habitats naturais e o comércio de animais selvagens fazem aumentar os contactos entre os seres humanos e a vida selvagem, o que será um fator determinante para a futura emergência e propagação de doenças virais (20); +N. +Considerando que a biodiversidade contribui positivamente para a saúde humana; considerando que até 80 % dos medicamentos utilizados pelos seres humanos são de origem natural (21); +O. +Considerando que a UE tem mais áreas protegidas do que qualquer outra região do mundo (22); considerando que a atual rede de áreas legalmente protegidas, incluindo as que beneficiam de proteção estrita, não é suficiente para salvaguardar a biodiversidade (23); +(18) (19) +Perspetivas Mundiais sobre a Biodiversidade 5. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics (Relatório do seminário sobre biodiversidade e pandemias) da Plataforma Intergovernamental Científica e Política sobre a Biodiversidade e os Serviços Ecossistémicos, Bona, 2020. Ibidem. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, Londres, 2018. +Relatório da AEA, de 23 de novembro de 2020, intitulado «An introduction to Europe’s Protected Areas» (Introdução às zonas protegidas da Europa). +«Management effectiveness in the EU's Natura 2000 network of protected areas» (Eficácia da gestão na rede Natura 2000 de zonas protegidas da UE). +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5e1cddc512f0fa6d459a16f3b55060d9dc44183d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-37.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +8.2.2022 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +C 67/31 Quarta-feira, 9 de junho de 2021 +AN. +Considerando que as florestas e toda a cadeia de valor florestal são fundamentais para o desenvolvimento da bioeconomia circular, na medida em que criam emprego, garantem o bem-estar económico nas zonas rurais e urbanas, prestam serviços de atenuação e adaptação às alterações climáticas, apresentam benefícios relacionados com a saúde, protegem a biodiversidade e melhoram as perspetivas das regiões montanhosas, insulares e rurais, além de combaterem a desertificação; AO. +Considerando que as florestas representam 43 % da superfície terrestre da UE e contêm 80 % da sua biodiversidade terrestre (36); considerando que as atividades de silvicultura são a segunda maior categoria notificada de pressão sobre as espécies (37), afetando em especial os artrópodes, os mamíferos e as plantas avasculares; considerando que muitas espécies dependentes das florestas são afetadas negativamente pela remoção de árvores mortas, moribundas e antigas (38), pela redução das florestas seculares e por certos métodos de gestão das florestas, como o corte raso; AP. +Considerando que as florestas albergam mais de 75 % da biodiversidade terrestre da UE (39); considerando que o Parlamento fez recomendações à Comissão sobre um regime jurídico da UE para travar e inverter a desflorestação mundial e a degradação das florestas e dos ecossistemas impulsionados pela UE (40); AQ. +Considerando que o bom estado ambiental e os ecossistemas saudáveis são vitais para combater as alterações climáticas, tendo os ecossistemas um papel fundamental na atenuação e adaptação às alterações climáticas; considerando que as alterações climáticas afetam a biodiversidade, uma vez que as variáveis climáticas determinam amplamente a distribuição geográfica das espécies; considerando que nas zonas em que o clima deixa de ser adequado, algumas espécies alteram a sua distribuição geográfica e outras extinguem-se localmente; AR. +Considerando que as soluções baseadas na natureza e as abordagens baseadas nos ecossistemas têm potencial para proporcionar uma forte ligação política entre as três convenções do Rio, abordando as alterações climáticas e a perda de biodiversidade de uma forma integrada; AS. +Considerando que, segundo a IPBES, a poluição é um dos cinco fatores responsáveis pela perda de biodiversidade; considerando que se estima que exista informação sólida relativa a cerca de 500 produtos químicos e que, em abril de 2019, a Agência Europeia dos Produtos Químicos considerava que 450 substâncias estavam suficientemente reguladas; considerando que se considera que outras 10 000 substâncias têm os seus riscos relativamente bem caracterizados, enquanto estão disponíveis informações limitadas sobre os riscos de cerca de 20 000 substâncias; considerando que não existe praticamente nenhuma informação sobre os perigos ou riscos de exposição acerca da maioria das substâncias, ou seja, cerca de 70 000; considerando que importa colmatar urgentemente as lacunas significativas no conhecimento de todos os impactos dos produtos químicos na biodiversidade e no ambiente; AT. +Considerando que a poluição luminosa altera os níveis naturais de luz noturna para humanos, animais e plantas, prejudicando a biodiversidade, nomeadamente ao desequilibrar a atividade migratória, noturna e reprodutiva dos animais e ao causar a perda de insetos e polinizadores, que são fatalmente atraídos pela luz artificial; AU. +Considerando que, segundo o relatório do JRC de 2020 (41), as espécies exóticas invasoras (EEI) estão atualmente presentes em todos os ecossistemas e ameaçam sobretudo os ecossistemas urbanos e os prados; AV. +Considerando que as tendências negativas em matéria de biodiversidade e de ecossistemas irão comprometer os progressos no sentido do cumprimento, não só dos ODS ambientais, mas também dos relacionados com a pobreza, +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Artigo do Parlamento Europeu, de 9 de dezembro de 2020, intitulado «Florestas sustentáveis: Eurodeputados querem combater a desflorestação». +Relatório da Comissão, de 15 de outubro de 2020, intitulado «O estado da natureza na União Europeia — Relatório sobre o estado e as tendências das espécies e dos tipos de habitat protegidos pelas Diretivas Aves e Habitats no período 2013-2018» (COM(2020)0635). Ibidem. +Relatório da FAO e do Programa das Nações Unidas para o Ambiente, de 22 de maio de 2020, «The State of the World’s Forests — Forests, biodiversity and people» (Estado das florestas a nível mundial — florestas, biodiversidade e população). +Resolução que contém recomendações à Comissão sobre um regime jurídico da UE para travar e inverter a desflorestação mundial impulsionada pela UE. +Relatório do Centro Comum de Investigação (JRC) da Comissão sobre Ciência e Política, de 13 de outubro de 2020, intitulado «Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment» (Levantamento e avaliação dos ecossistemas e respetivos serviços: uma avaliação do ecossistema da UE» (suplemento) e iniciativa BEST da Direção-Geral do Ambiente da Comissão (regime voluntário para a biodiversidade e os serviços ecossistémicos nas regiões ultraperiféricas e nos países e territórios ultramarinos da UE). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..1503bc7ef8c01f4158b386fde0c3f26b170e0737 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-44.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +C 67/38 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +8.2.2022 +Quarta-feira, 9 de junho de 2021 +Alterações do uso do solo e do mar 44. +Salienta que a biodiversidade dos solos proporciona serviços ecossistémicos vitais e atenua as alterações climáticas, tornando-a um dos elementos mais importantes dos sumidouros terrestres de carbono; constata, com preocupação, o aumento da degradação do solo e a falta de legislação específica da UE neste domínio; reconhece que existem algumas disposições em leis diferentes que contribuem indiretamente para a sua proteção, mas considera que têm resultado numa proteção parcial e numa governação altamente fragmentada na UE; solicita, por conseguinte, à Comissão que apresente uma proposta legislativa para a criação de um quadro comum, no pleno respeito do princípio da subsidiariedade, para a proteção e a utilização sustentável do solo e para a integração efetiva da proteção do solo em todas as políticas pertinentes da UE; 45. +Salienta que este quadro comum relativo aos solos deve abordar todas as principais ameaças aos solos, incluindo a perda de biodiversidade, a perda de matéria orgânica dos solos, a contaminação, a salinização, a acidificação, a desertificação, a erosão e a impermeabilização dos solos; realça a necessidade de incluir nesse quadro definições comuns, metas claras e um quadro de acompanhamento; apoia igualmente a definição de um objetivo específico de descontaminação; 46. +Sublinha que os solos saudáveis, incluindo em termos de fertilidade e estrutura, são cruciais para o setor agrícola; destaca o impacto negativo que as práticas agrícolas e silvícolas insustentáveis, a reafectação dos solos, as atividades de construção, a impermeabilização e as emissões industriais, entre outros, têm nos solos; salienta que devem ser implementados métodos silvícolas e agrícolas que sejam menos prejudiciais para os solos; 47. +Insta a Comissão a rever a Diretiva 2010/75/UE relativa às emissões industriais (69) e a Diretiva 2006/21/CE relativa à gestão dos resíduos de indústrias extrativas (70), a fim de melhor ter em conta a degradação dos solos provocada pelas atividades industriais e mineiras; recorda o seu apelo a um objetivo de recuperação de materiais aplicável aos solos escavados (71); 48. +Insta os Estados-Membros a não autorizarem eventuais novas operações de fracturação hidráulica na UE e a interromperem todas as operações em curso, tendo por base o princípio da precaução e o princípio de que devem ser tomadas medidas preventivas, e tendo em conta os riscos e as consequências negativas a nível climático, ambiental e de biodiversidade decorrentes da fracturação hidráulica para a extração não convencional de hidrocarbonetos; 49. +Recorda que a UE se comprometeu a alcançar a neutralidade em matéria de degradação dos solos (72) até 2030, no âmbito da Convenção das Nações Unidas de Combate à Desertificação (CNUCD), mas que é pouco provável que este objetivo seja alcançado, como concluiu o relatório especial do Tribunal de Contas Europeu (73); lamenta que, apesar da ameaça que a desertificação representa para a biodiversidade, a fertilidade dos solos, a resiliência natural da terra, a produção de alimentos ou a qualidade da água e apesar do facto de treze Estados-Membros terem declarado, no âmbito da CNUCD, ser afetados pela desertificação, a Comissão não está a abordar efetivamente este problema; solicita, por conseguinte, à Comissão que seja mais ambiciosa e apresente, sem demoras, uma estratégia a nível da UE no domínio da desertificação e da degradação dos solos; 50. +Observa que, na UE, a urbanização e as atividades de lazer são responsáveis por 13 % de todas as pressões (notificadas) na natureza e 48 % de todas as pressões no meio marinho (74); salienta que as zonas verdes urbanas e as infraestruturas verdes podem prestar serviços ecossistémicos para apoiar a biodiversidade e contribuir para o bem-estar físico e mental da população; 51. +Apoia a intenção da Comissão de criar uma plataforma da UE para a ecologização urbana; insta a Comissão a estabelecer metas vinculativas específicas e ambiciosas em matéria de biodiversidade urbana, soluções baseadas na natureza e abordagens baseadas nos ecossistemas, bem como infraestruturas verdes, que beneficiem tanto os seres humanos como a vida selvagem e contribuam para os objetivos gerais em matéria de biodiversidade; salienta a necessidade de incluir +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Diretiva 2010/75/UE do Parlamento Europeu e do Conselho, de 24 de novembro de 2010, relativa às emissões industriais (prevenção e controlo integrados da poluição) (JO L 334 de 17.12.2010, p. 17). +Diretiva 2006/21/CE do parlamento europeu e do Conselho, de 15 de março de 2006, relativa à gestão dos resíduos de indústrias extrativas e que altera a Diretiva 2004/35/CE (JO L 102 de 11.4.2006, p. 15). +Resolução do Parlamento Europeu, de 10 de fevereiro de 2021, sobre o novo plano de ação para a economia circular (Textos aprovados, P9_TA(2021)0040). +A neutralidade da degradação dos solos foi definida pelas Partes na CNUCD como: «Um estado em que a quantidade e a qualidade dos recursos naturais, necessários para apoiar as funções e os serviços ecossistémicos e para reforçar a segurança alimentar, permanecem estáveis ou aumentam dentro de ecossistemas e escalas temporais e espaciais especificados». +Relatório Especial do TCE, de 18 de dezembro de 2018, intitulado «Combater a desertificação na UE: uma ameaça crescente que exige mais ação». +«State of Nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018» (Estado da Natureza na UE — Resultados dos relatórios ao abrigo das Diretivas Natureza 2013-2018). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..62960195ee4dc53e358a723781374aee2051e6fe --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-45.txt @@ -0,0 +1,16 @@ +8.2.2022 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +C 67/39 Quarta-feira, 9 de junho de 2021 +medidas como uma percentagem mínima de telhados verdes em novos edifícios, o apoio à agricultura urbana, incluindo a utilização de árvores de fruto, se for caso disso, garantindo que não sejam utilizados pesticidas químicos e reduzindo a utilização de fertilizantes nas zonas verdes urbanas da UE e aumentando o número de espaços verdes em função do número de habitantes, combatendo simultaneamente as desigualdades no acesso aos espaços verdes; exorta ainda a Comissão e os Estados-Membros a alargarem os corredores ecológicos terrestres e marinhos em zonas urbanas, inclusive desenvolvendo uma Rede Transeuropeia de Infraestrutura Verde (RTE-V) ligada à Rede Transeuropeia da Natureza (RTE-N); Exploração direta de organismos 52. +Manifesta o seu apoio aos objetivos para 2030 de destinar, no mínimo, 25 % das terras agrícolas à agricultura biológica, percentagem que deve aumentar a médio e longo prazo; congratula-se vivamente, além disso, com o objetivo de garantir que pelo menos 10 % das terras agrícolas sejam constituídas por elementos paisagísticos de elevada diversidade, objetivo que deve ser implementado a um nível adequado para proporcionar conectividade ecológica aos habitats em e entre paisagens agrícolas; salienta que ambos os objetivos devem ser incorporados na legislação da UE e ser aplicados por cada Estado-Membro, também no âmbito dos planos estratégicos da política agrícola comum (PAC); 53. +Regista, com grande preocupação, que, segundo o relatório do TCE sobre a biodiversidade nas terras agrícolas, o número e a variedade de espécies nas terras agrícolas na UE têm vindo a diminuir continuamente; lamenta que a Estratégia de Biodiversidade da UE para 2020 não tenha definido objetivos e medidas mensuráveis para a agricultura, dificultando a avaliação dos progressos; recorda que o acompanhamento das despesas da PAC em prol da biodiversidade não tem sido fiável e que houve falta de coordenação entre as políticas e estratégias da UE, o que resulta do facto de não abordarem o declínio da diversidade genética (75); solicita à Comissão que siga as recomendações do TCE e se baseie nos ensinamentos retirados da Estratégia de Biodiversidade para 2030 (76); 54. +Salienta que a biodiversidade é fundamental para salvaguardar a segurança alimentar na UE; salienta o papel importante que o setor agrícola da UE desempenha na produção de alimentos saudáveis, seguros e a preços acessíveis; sublinha que os agricultores têm um papel fundamental a desempenhar no sucesso desta estratégia e que esta estratégia deve ser alinhada com as medidas, os objetivos e as metas da Estratégia do Prado ao Prato; 55. +Considera imperativo que a agricultura da UE seja transformada de forma a torná-la sustentável e a garantir elevados padrões de bem-estar animal, em consonância com as transições ecológica e climática, com uma utilização reduzida dos fatores de produção de origem fóssil e química e dos tratamentos com antibióticos; salienta que a agricultura deve contribuir para proteger e restaurar a biodiversidade; 56. +Considera que é imperativo, tendo em conta os potenciais impactos socioeconómicos, que os agricultores recebam apoio, incluindo apoio económico, e formação em relação à transição para sistemas agrícolas sustentáveis, a fim de promover práticas agroecológicas e outras práticas sustentáveis inovadoras; salienta, por conseguinte, a importância de garantir um apoio financeiro bem definido e suficiente, nomeadamente no âmbito do Quadro Financeiro Plurianual, para ajudar a alcançar estes objetivos, e insta, neste contexto, os Estados-Membros a utilizarem os planos estratégicos da PAC e as suas componentes ecológicas para estes fins, desenvolvendo simultaneamente soluções mutuamente vantajosas para a proteção da biodiversidade; 57. +Insta a Comissão a desenvolver uma estratégia para apoiar as cadeias de valor locais na consecução dos objetivos propostos e salienta que as pequenas empresas agrícolas necessitam de apoio específico para contribuir para a estratégia; 58. +Congratula-se com o reconhecimento da agricultura biológica como um dos componentes fortes da trajetória da UE para sistemas alimentares mais sustentáveis, nomeadamente no que respeita à preocupação com a biodiversidade, e para atingir os objetivos de política pública relacionados com o desenvolvimento económico, o emprego rural, a proteção ambiental e a ação climática; salienta a importância do plano de ação europeu para a agricultura biológica para aumentar a adoção da agricultura biológica; 59. +Sublinha que o desenvolvimento da produção de alimentos biológicos deve ser acompanhado de desenvolvimentos e medidas orientados para o mercado e no âmbito da cadeia de abastecimento que estimulem a procura de alimentos biológicos, nomeadamente através da contratação pública e de uma vasta gama de medidas de promoção, de investigação, de inovação, de formação e da transferência de conhecimentos científicos destinados a apoiar a estabilidade do mercado dos produtos biológicos e a remuneração justa dos agricultores e a promover medidas de apoio aos jovens agricultores +(75) (76) +Relatório Especial do TCE, de 5 de junho de 2020, intitulado «Biodiversidade nas terras agrícolas: o contributo da PAC não travou o declínio». +Idem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ee59a08e400678a292e87dcfdd0df1d00e4f447a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-50.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +C 67/44 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +8.2.2022 +Quarta-feira, 9 de junho de 2021 +97. +Sublinha a importância de ecossistemas florestais resilientes e saudáveis, incluindo a fauna e a flora, para manter e melhorar a prestação dos múltiplos serviços ecossistémicos assegurados pelas florestas, tais como biodiversidade, ar limpo, água, solo saudável, madeira e outras matérias-primas; assinala que os objetivos da UE em matéria de ambiente, clima e biodiversidade nunca poderão ser atingidos sem florestas e uma silvicultura que sejam multifuncionais, saudáveis e geridas de forma sustentável e com uma perspetiva de longo prazo; 98. +Faz notar a necessidade de desenvolver uma abordagem coerente para conjugar a proteção da biodiversidade e a proteção do clima com um setor florestal próspero e uma bioeconomia sustentável; 99. +Reconhece o papel da utilização da madeira proveniente de florestas geridas de forma sustentável e de produtos de madeira para contribuir para a transição para uma economia neutra em CO2 e para o desenvolvimento da bioeconomia circular; 100. +Frisa a necessidade de rever e alinhar as regras da UE sobre a utilização da biomassa para a produção de energia com os objetivos da Estratégia de Biodiversidade para 2030 e da Lei Europeia do Clima, nomeadamente no âmbito da Diretiva Energias Renováveis e dos atos delegados ao abrigo do Regulamento Taxonomia; 101. +Congratula-se com o compromisso de plantar pelo menos 3 mil milhões de árvores adicionais na UE; salienta que as iniciativas de plantação de árvores da UE se devem basear em princípios ecológicos claros, na restauração florestal, na reflorestação sustentável, na ecologização das zonas urbanas e periurbanas, na restauração, na melhoria da conectividade e na agrossilvicultura, em consonância com os conhecimentos científicos mais recentes; insta a Comissão a assegurar que estas iniciativas sejam levadas a cabo apenas de forma compatível com os objetivos em matéria de biodiversidade e favorável aos mesmos, assegurando que esta plantação não substitua florestas seculares e ricas em biodiversidade existentes e contribuindo para garantir que as florestas sejam resilientes, mistas e saudáveis; 102. +Recorda a sua resolução detalhada sobre um regime jurídico da UE para travar e inverter a desflorestação mundial impulsionada pela UE; exorta a Comissão a apresentar urgentemente uma proposta de quadro jurídico da UE baseado no dever de diligência obrigatório que garanta que as cadeias de valor sejam sustentáveis e que os produtos e as mercadorias colocados no mercado da UE não provenham ou derivem de práticas caracterizadas por desflorestação, degradação florestal, conversão e degradação de ecossistemas e violações dos direitos humanos; observa que tal quadro jurídico da UE, para além de contemplar as florestas, deve também ser alargado aos ecossistemas com elevado teor de carbono e ricos em biodiversidade, como os ecossistemas marinhos e costeiros, as zonas húmidas, as turfeiras ou as savanas, a fim de evitar que a pressão seja transferida para estas paisagens; 103. +Solicita à Comissão que estude a possibilidade de criar um regime jurídico, principalmente no âmbito da Organização Mundial do Comércio (OMC), que permita a proibição do comércio de determinadas matérias-primas, produtos e serviços que ponham em perigo a biodiversidade; 104. +Salienta que a pegada ambiental da produção e do consumo da UE deve ser urgentemente reduzida, a fim de se manter dentro dos limites do planeta; insta a Comissão a propor objetivos vinculativos da UE para 2030, a fim de reduzir significativamente a pegada em termos de matérias primas e de consumo da UE e de os manter dentro dos limites do planeta até 2050 (84); apoia a Comissão na adoção de uma abordagem que englobe todo o ciclo de vida para a medição da pegada ambiental dos produtos e das organizações; considera que a produção e a utilização de plásticos devem ser reduzidas; realça que as atividades económicas que exploram e afetam os ecossistemas e a sua biodiversidade devem integrar todas as salvaguardas possíveis para atenuar o impacto negativo nestes ecossistemas; Alterações climáticas 105. +Manifesta a sua preocupação com a previsão de que a maioria das gamas de espécies terrestres irá diminuir significativamente num cenário de aquecimento global de 1,5 a 2oC e que as espécies marinhas também serão ameaçadas, especialmente uma vez que estes aumentos de temperatura serão, muito provavelmente, excedidos se nos mantivermos nas trajetórias atuais; reitera, portanto, a necessidade de aumentar significativamente o nível de ambição da UE, dando prioridade a soluções baseadas na natureza e a abordagens baseadas nos ecossistemas para cumprir os objetivos de atenuação das alterações climáticas e as estratégias de adaptação e de aumentar a proteção dos sumidouros naturais de carbono na UE como medida complementar para diminuir as emissões de gases com efeito de estufa; 106. +Insta a Comissão a avaliar o impacto das alterações climáticas na abundância e na distribuição geográfica das espécies, a ter em conta esta avaliação aquando da execução da Estratégia de Biodiversidade para 2030 e a ajudar os Estados-Membros a incorporar os resultados nas suas políticas nacionais e em futuros relatórios ao abrigo das diretivas relativas à natureza; +(84) +Resolução sobre o novo plano de ação para a economia circular. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..822785cfacc7833554c86b6ef9d0c618000c6552 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.pt.p-68.txt @@ -0,0 +1,18 @@ +C 67/62 +PT +Jornal Oficial da União Europeia +8.2.2022 +Quinta-feira, 10 de junho de 2021 +33. +Manifesta a sua profunda preocupação com o baixo nível de conformidade com as recomendações do GRECO contidas no Quarto Relatório de Avaliação — apenas uma das catorze recomendações foi aplicada de forma satisfatória, sete recomendações foram parcialmente executadas e as restantes seis não foram aplicadas; 34. +Solicita a todos os Estados-Membros que proíbam o pagamento a pessoas singulares de subsídios de centenas de milhões de euros ao abrigo do novo quadro financeiro plurianual (QFP) e que se aproximem da posição do Parlamento que consiste em garantir a total transparência e a possibilidade de agregar os pagamentos, bem como os procedimentos digitais de acompanhamento e auditoria para além das fronteiras dos Estados-Membros nos programas em regime de gestão partilhada; 35. +Solicita ao Conselho que, nas negociações em curso sobre o Regulamento relativo à PAC, tenha devidamente em conta a eficácia orçamental e uma distribuição mais justa e mais transparente dos pagamentos diretos, se aproxime da posição do Parlamento no sentido do estabelecimento de limites máximos específicos por pessoa singular para ambos os pilares da PAC, bem como da degressividade, da limitação obrigatória e dos pagamentos redistributivos, a fim de assegurar uma perceção positiva da PAC em geral pelos cidadãos da UE; salienta que as negociações no Conselho não devem ser afetadas por conflitos de interesses e que nenhum ministro, membro ou representante de um governo nacional deve participar nas negociações enquanto for afetado por um conflito de interesses; considera inaceitável que o primeiro-ministro Andrej Babiš, sendo embora o beneficiário efetivo do grupo Agrofert, tenha participado nas negociações sobre a PAC e lutado contra a limitação das subvenções; sublinha com veemência que os limites máximos por pessoa singular para o primeiro e segundo pilares da PAC devem ser aplicáveis de modo uniforme, incluindo aos membros dos governos nacionais, a fim de os impedir de negociar no Conselho em seu próprio benefício; 36. +Desaprova firmemente as estruturas oligárquicas que recorrem aos fundos agrícolas e de coesão da UE, o que leva a que uma pequena minoria de beneficiários receba a grande maioria dos fundos da UE, e insta a Comissão, o Conselho e o Conselho Europeu a impedirem a promoção de tais estruturas, que estão a diminuir a competitividade dos pequenos e médios agricultores e das explorações agrícolas familiares, que devem ser os principais beneficiários da PAC; 37. +Realça a sua profunda preocupação com o facto de o primeiro-ministro Andrej Babiš se encontrar numa situação de conflito de interesses, participando simultaneamente na tomada de decisões sobre o alinhamento da PAC com os objetivos globais da política climática europeia, uma vez que os interesses empresariais do grupo Agrofert podem prevalecer sobre o interesse público em apoiar uma agricultura mais sustentável e limitar os impactos negativos das alterações climáticas; 38. +Considera que a ausência de medidas por parte do Governo checo para resolver os conflitos de interesses do primeiro-ministro Andrej Babiš tem um impacto negativo no funcionamento das autoridades estatais checas, incluindo nas autoridades responsáveis pela aplicação da lei e nos sistemas de gestão e controlo, bem como no cumprimento da legislação da UE; 39. +Solicita à Comissão que avalie a situação acima referida, juntamente com a influência do primeiro-ministro Andrej Babiš no sistema judicial e nos meios de comunicação social checos, com vista a identificar violações do Estado de Direito e, se estas se confirmarem e com base nas suas conclusões, ative atempadamente o mecanismo de condicionalidade para a proteção do orçamento da União; 40. +Continua preocupado com a crescente concentração da propriedade dos meios de comunicação social nas mãos de alguns oligarcas (10); 41. +Observa que estão em curso investigações e auditorias, tanto a nível nacional como europeu, sobre potenciais conflitos de interesses e a utilização dos fundos da UE; manifesta a sua apreensão com as preocupações expressas no relatório da Comissão sobre o Estado de Direito em 2020, segundo o qual os casos de corrupção de alto nível não são tratados de forma suficiente e foram identificadas algumas lacunas nos quadros de integridade aplicáveis aos deputados; 42. +Solicita ao Conselho e ao Conselho Europeu que tomem todas as medidas necessárias e adequadas para prevenir conflitos de interesses, em conformidade com o artigo 61.o, n.o 1, do Regulamento Financeiro; manifesta a sua preocupação pelo facto de o primeiro-ministro checo ter participado, e ainda participar ativamente, nas negociações sobre o orçamento da UE e os programas da UE, estando simultaneamente numa situação de conflito de interesses; solicita ao Conselho e ao Conselho Europeu que expliquem ao Parlamento a forma como tencionam ter em conta a participação do primeiro-ministro Andrej Babiš no processo de decisão relativo à PAC e ao orçamento da UE, e as medidas que tencionam tomar a este respeito, após a conclusão dos relatórios de auditoria da Comissão; +(10) +Repórteres Sem Fronteiras, Czech Republic, https://rsf.org/en/czech-republic [consultado em 2.6.2021]. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ea89d572a609af1fe716a30263ccc93fca0c7ec8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-205.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +8.2.2022 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +C 67/199 Joi, 10 iunie 2021 +Articolul 5 Furnizarea de informații către Ombudsman (1) În sensul prezentului articol, „furnizarea de informații” include toate mijloacele fizice și electronice prin care Ombudsmanul și secretariatul său au acces la informații, inclusiv la documente, indiferent de forma acestora. +(2) „Informații UE clasificate” înseamnă orice informații sau materiale desemnate ca atare printr-o clasificare de securitate a UE, a căror divulgare neautorizată ar cauza prejudicii de diferite grade intereselor Uniunii sau ale unui stat membru ori ale mai multor state membre. +(3) Sub rezerva condițiilor prevăzute la prezentul articol, instituțiile, organele, oficiile și agențiile Uniunii și autoritățile competente ale statelor membre, la cererea Ombudsmanului sau din proprie inițiativă și fără întârzieri nejustificate, îi furnizează Ombudsmanului orice informație pe care a solicitat-o în scopul unei anchete. +(4) +Ombudsmanului i se furnizează informații UE clasificate sub rezerva următoarelor principii și condiții: +(a) instituția, organul, oficiul sau agenția Uniunii care furnizează informații UE clasificate trebuie să fi finalizat procedurile interne relevante și, în cazul în care emitentul este o parte terță, acesta trebuie să își fi dat în prealabil acordul scris; (b) trebuie să fi fost stabilită necesitatea de a cunoaște a Ombudsmanului; (c) trebuie să se asigure că accesul la informații clasificate la nivelul CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL sau la un nivel superior se acordă numai persoanelor care dețin o autorizare de securitate pentru nivelul de securitate relevant în conformitate cu dreptul intern și care sunt autorizate de autoritatea de securitate competentă. +(5) În ceea ce privește furnizarea de informații UE clasificate, instituția, organul, oficiul sau agenția în cauză a Uniunii evaluează dacă Ombudsmanul a instituit efectiv norme de securitate internă, precum și măsuri fizice și procedurale pentru protecția informațiilor UE clasificate. +În acest scop, Ombudsmanul și o instituție, un organ, un oficiu sau o agenție a Uniunii pot încheia, de asemenea, un acord de instituire a unui cadru general care reglementează furnizarea de informații UE clasificate. +(6) În conformitate cu alineatele (4) și (5), accesul la informații UE clasificate se acordă la sediul instituției, organului, oficiului sau agenției Uniunii în cauză, cu excepția cazului în care se convine altfel cu Ombudsmanul. +(7) Fără a aduce atingere dispozițiilor alineatului (3), autoritățile competente ale statelor membre pot refuza să furnizeze Ombudsmanului informații care intră sub incidența dreptului intern privind protecția informațiilor clasificate sau a dispozițiilor care împiedică comunicarea acestora. +Cu toate acestea, statul membru în cauză poate furniza Ombudsmanului astfel de informații în condițiile stabilite de autoritatea sa competentă. +(8) În cazul în care instituțiile, organele, oficiile sau agențiile Uniunii și autoritățile statelor membre intenționează să furnizeze Ombudsmanului informații UE clasificate sau orice alte informații care nu sunt accesibile publicului, acestea informează în prealabil Ombudsmanul cu privire la acest lucru. +Ombudsmanul se asigură că astfel de informații se bucură de o protecție adecvată și nu le divulgă reclamantului sau publicului fără acordul prealabil al instituției, organului, oficiului sau agenției Uniunii sau al autorității competente a statului membru în cauză. +În ceea ce privește informațiile UE clasificate, consimțământul se acordă în scris. +(9) Instituțiile, organele, oficiile sau agențiile Uniunii care refuză accesul la informații UE clasificate furnizează Ombudsmanului o justificare scrisă, indicând cel puțin motivele refuzului. +(10) Ombudsmanul păstrează în posesia sa informațiile menționate la alineatul (8) numai până la încheierea definitivă a anchetei. +Ombudsmanul poate solicita unei instituții, unui organ, unui oficiu sau unei agenții a Uniunii sau unui stat membru să păstreze aceste informații pentru o perioadă de cel puțin cinci ani. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cd57381e0f0cf9b98ee027cb994456959cdfeb8e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +C 67/28 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +8.2.2022 +Miercuri, 9 iunie 2021 +D. +întrucât 2021 va fi un an decisiv pentru biodiversitate și întrucât COP15 ar trebui să reprezinte pentru biodiversitate un moment asemănător Acordului de la Paris; întrucât COP15 și COP26 ale CCONUSC oferă o ocazie unică de a trece de la un model reactiv la un model proactiv și de precauție și de a produce transformarea necesară; +E. +întrucât Strategia UE în domeniul biodiversității pentru 2030 este una dintre inițiativele-cheie ale Pactului verde european; întrucât Strategia UE în domeniul biodiversității pentru 2030 și Strategia „De la fermă la consumator”, împreună cu alte politici, vor contura schimbările necesare pentru a proteja natura și a conserva habitatele și speciile; +F. +întrucât dovezile disponibile sugerează că nu este prea târziu să se oprească și să se inverseze tendințele actuale de declin al biodiversității (18), întrucât acest lucru va necesita modificări substanțiale; +G. +întrucât oamenii fac parte din natură și natura are o valoare intrinsecă; întrucât biodiversitatea este o parte esențială a patrimoniului mondial; +H. +întrucât dispariția speciilor este permanentă, reprezentând o amenințare pentru ecosisteme și furnizarea de servicii ecosistemice, precum și pentru starea de bine și supraviețuirea oamenilor; întrucât Uniunea Internațională pentru Conservarea Naturii (UICN) a declarat 160 de specii ca dispărute doar în ultimii zece ani; +I. +întrucât, conform IPBES, se estimează că 90 % dintre terenuri vor fi modificate semnificativ până în 2050 și că 75 % dintre terenuri au fost deja modificate semnificativ; întrucât 85 % dintre zonele umede au fost deja pierdute; +J. +întrucât biodiversitatea este crucială pentru securitatea alimentară, pentru bunăstarea oamenilor și pentru dezvoltare la nivel mondial; +K. +întrucât UE trebuie să profite de oportunitățile de a integra lecțiile învățate în urma pandemiei de COVID-19 în politicile și obiectivele sale; +L. +întrucât 70 % dintre bolile și pandemiile emergente sunt de origine animală (19); întrucât pandemia de COVID-19 a demonstrat că practicile care exercită presiune asupra biodiversității pot duce la creșterea riscurilor pentru sănătatea umană și animală; +M. +întrucât distrugerea habitatelor naturale și comerțul cu specii sălbatice duc la un contact crescut între oameni și speciile sălbatice și vor juca un rol important în viitoarea apariție și răspândire a unor boli virale (20); +N. +întrucât biodiversitatea contribuie în mod pozitiv la sănătatea umană; întrucât până la 80 % din medicamentele utilizate de oameni sunt de origine naturală (21); +O. +întrucât UE deține mai multe zone protejate decât orice altă regiune a lumii (22); întrucât rețeaua actuală de zone protejate din punct de vedere legal, inclusiv cele supuse unei protecții stricte, nu este suficientă pentru a proteja biodiversitatea (23); +(18) (19) +Cea de a cincea ediție a Perspectivelor mondiale privind biodiversitatea. +Daszak, P. et al., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics (Raport al atelierului privind biodiversitatea și pandemiile), Platforma interguvernamentală privind biodiversitatea și serviciile ecosistemice, Bonn, 2020. Ibidem. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present (Medicina naturală: din trecut până în prezent), University College of London, Londra, 2018. +Raportul AEM din 23 noiembrie 2020 intitulat „An introduction to Europe’s Protected Areas” (O prezentare a zonelor protejate din Europa). +„Management effectiveness in the EU Natura 2020 network of protected areas” (Eficacitatea activității de administrare în rețeaua Natura 2000 de zone protejate a UE). +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..41a52e693d29300c06c483beb8705d150fbb3828 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-37.txt @@ -0,0 +1,15 @@ +8.2.2022 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +C 67/31 Miercuri, 9 iunie 2021 +AN. întrucât pădurile și întregul lanț valoric forestier sunt fundamentale pentru dezvoltarea în continuare a bioeconomiei circulare, deoarece oferă locuri de muncă, asigură bunăstarea economică în zonele rurale și urbane, asigură servicii de adaptare la schimbările climatice și de atenuare a efectelor acestora, oferă beneficii pentru sănătate, protejează biodiversitatea și perspectivele regiunilor montane, insulare și rurale și combat deșertificarea; AO. +întrucât pădurile reprezintă 43 % din suprafața terestră a UE și găzduiesc 80 % din biodiversitatea sa terestră (36); întrucât activitățile forestiere ocupă locul al doilea în rândul categoriilor de acțiuni care exercită presiune asupra speciilor (37), afectând în special artropodele, mamiferele și plantele nevasculare; întrucât multe specii dependente de pădure sunt afectate de îndepărtarea copacilor morți, bolnavi și bătrâni (38), de reducerea pădurilor seculare și de anumite metode de gestionare a pădurilor, precum tăierea rasă; AP. întrucât pădurile adăpostesc peste 75 % din biodiversitatea terestră a lumii (39); întrucât Parlamentul a oferit Comisiei recomandări privind un cadru juridic al UE pentru a opri și a inversa defrișările și degradarea pădurilor și a ecosistemelor la nivel mondial în frunte cu UE (40), AQ. +întrucât starea bună a mediului și ecosistemele sănătoase sunt vitale pentru a combate schimbările climatice, ecosistemele jucând un rol fundamental în atenuarea schimbărilor climatice și adaptarea la acestea; întrucât schimbările climatice afectează biodiversitatea, deoarece variabilele climatice determină în mare măsură limitele distribuției geografice a speciilor; întrucât în zonele în care clima nu mai este corespunzătoare, unele specii își schimbă raza de acțiune geografică, iar altele dispar la nivel local; AR. întrucât soluțiile bazate pe natură și abordările bazate pe ecosisteme pot oferi o legătură politică solidă între cele trei convenții de la Rio, abordând schimbările climatice și pierderea biodiversității într-un mod integrat; AS. întrucât, conform IPBES, poluarea este unul dintre cei cinci factori determinanți ai pierderii biodiversității; întrucât se estimează că există informații solide privind aproximativ 500 de substanțe chimice și întrucât, în aprilie 2019, Agenția Europeană pentru Produse Chimice a considerat că 450 de substanțe sunt reglementate suficient; întrucât riscurile altor 10 000 de substanțe sunt considerate destul de bine caracterizate, iar pentru aproximativ 20 000 de substanțe sunt disponibile informații limitate privind riscurile; întrucât pentru majoritatea substanțelor, aproximativ 70 000, nu există aproape nicio informație privind pericolele și riscurile de expunere; întrucât trebuie eliminate urgent lacunele semnificative în materie de cunoștințe cu privire la toate efectele substanțelor chimice asupra biodiversității și a mediului; AT. întrucât poluarea luminoasă modifică nivelurile naturale de lumină nocturnă pentru oameni, animale și plante, afectând astfel în mod negativ biodiversitatea, de exemplu, dezechilibrând activitatea migratorie, nocturnă și reproductivă a animalelor, provocând, de asemenea, pierderea insectelor și a polenizatorilor, care sunt atrași în mod fatal de lumina artificială; AU. +întrucât, conform raportului (41) Centrului Comun de Cercetare din 2020, speciile alogene invazive sunt acum prezente în toate ecosistemele și amenință în special ecosistemele urbane și pajiștile; AV. +întrucât tendințele negative actuale ale biodiversității și ale ecosistemelor vor submina progresele nu numai în direcția realizării obiectivelor de dezvoltare durabilă legate de mediu, ci și a celor legate de sărăcie, foamete, sănătate, apă, +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Articolul Parlamentului European din 9 decembrie 2020 intitulat „Sustainable forestry: Parliament’s work to fight deforestation” (Silvicultură durabilă: contribuția Parlamentului la combaterea despăduririlor). +Raportul Comisiei din 15 octombrie 2020 intitulat „Starea naturii în Uniunea Europeană – Raport referitor la stadiul speciilor și al tipurilor de habitat protejate de Directiva privind păsările și Directiva privind habitatele și la tendințele observate în perioada 2013-2018” (COM(2020)0635). Ibidem. +FAO și raportul Programului Organizației Națiunilor Unite pentru Mediu din 22 mai 2020 intitulat „Situația pădurilor la nivel mondial – Păduri, biodiversitate și oameni”. +Rezoluția Parlamentului European conținând recomandări adresate Comisiei privind un cadru juridic al UE pentru stoparea și inversarea defrișărilor la nivel mondial în frunte cu UE. +Raportul Centrului Comun de Cercetare în cadrul științei în serviciul politicilor al Comisiei din 13 octombrie 2020 intitulat „Cartografierea și evaluarea ecosistemelor și a serviciilor acestora: o evaluare a ecosistemului UE”, (anexă) și inițiativa BEST a Direcției Generale Mediu a Comisiei (sistemul voluntar de servicii în folosul biodiversității și ecosistemelor în regiunile ultraperiferice și în țările și teritoriile de peste mări ale UE). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..574dbb0a808fe31ad8b3c80877e4c565ca4e15cc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-44.txt @@ -0,0 +1,14 @@ +C 67/38 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +8.2.2022 +Miercuri, 9 iunie 2021 +Schimbările în utilizarea terenurilor și a mărilor 44. subliniază că biodiversitatea solului oferă servicii ecosistemice vitale și atenuează schimbările climatice, fiind din această cauză unul dintre cele mai importante elemente terestre de absorbție a carbonului; constată cu îngrijorare degradarea tot mai gravă a solului și faptul că la nivelul UE nu există o legislație specifică pe această temă; recunoaște că există unele dispoziții în diferite acte legislative care contribuie indirect la protecția solului, dar consideră că această situație a dus la o protecție parțială și o guvernanță extrem de fragmentată în UE; de aceea, invită Comisia să prezinte o propunere legislativă pentru instituirea unui cadru comun, cu respectarea deplină a principiului subsidiarității, pentru protecția și utilizarea durabilă a solului și pentru integrarea efectivă a protecției solului în toate politicile relevante ale UE; 45. subliniază că acest cadru comun privind solul ar trebui să trateze toate principalele amenințări la adresa solului, inclusiv pierderea biodiversității solului, pierderea materiei organice din sol, contaminarea, salinizarea, acidificarea, deșertificarea, eroziunea și impermeabilizarea solului; subliniază că cadrul respectiv trebuie să cuprindă definiții comune, obiective clare și un cadru de monitorizare; sprijină, de asemenea, fixarea unui obiectiv special de decontaminare; 46. subliniază că un sol sănătos, inclusiv ca fertilitate și structură, este esențial pentru sectorul agricol; subliniază impactul negativ asupra solurilor pe care îl au, printre altele, practicile agricole și forestiere nesustenabile, schimbarea destinației terenurilor, activitățile de construcții, impermeabilizarea și emisiile industriale; subliniază că ar trebui introduse metode agricole și de exploatare forestieră mai puțin distrugătoare pentru soluri; 47. invită Comisia să revizuiască Directiva 2010/75/UE privind emisiile industriale (69) și Directiva 2006/21/CE (70) privind gestionarea deșeurilor din industriile extractive, pentru a combate mai bine degradarea solului provocată de activitățile industriale și miniere; reamintește apelul său de a stabili o țintă de recuperare a materialelor din soluri excavate (71); 48. îndeamnă statele membre – pe baza principiului precauției și a principiului necesității acțiunilor preventive și luând în considerare riscurile și efectele negative asupra climei, mediului și biodiversității pe care le implică fracturarea hidraulică pentru extracția hidrocarburilor neconvenționale – să nu autorizeze nicio nouă operațiune de fracturare hidraulică în UE și să oprească orice operațiuni existente; 49. reamintește că UE s-a angajat să atingă neutralitatea din punctul de vedere al degradării terenurilor (72) până în 2030, în cadrul Convenției Națiunilor Unite pentru combaterea deșertificării, dar că este puțin probabil ca acest obiectiv să fie atins, după cum reiese din concluziile raportului special al CCE (73); regretă că deși deșertificarea reprezintă o amenințare pentru biodiversitate, fertilitatea solului, reziliența naturală a terenurilor, producția de alimente sau calitatea apei și deși la Convenția Națiunilor Unite pentru combaterea deșertificării 13 state membre s-au declarat afectate de deșertificare, Comisia nu se ocupă temeinic de ea; invită, prin urmare, Comisia să își propună obiective mai ambițioase și să prezinte o strategie la nivelul UE privind deșertificarea și degradarea terenurilor; 50. +constată că în UE urbanizarea și activitățile de agrement reprezintă 13 % din totalul surselor de presiune asupra naturii și 48 % din totalul surselor de presiune marine raportate (74); subliniază că zonele urbane verzi și infrastructura verde pot oferi servicii ecosistemice pentru a sprijini biodiversitatea și a contribui la starea de bine fizică și mentală a populației; 51. susține intenția Comisiei de a crea o platformă a UE pentru ecologizarea urbană; invită Comisia să stabilească obiective specifice ambițioase și obligatorii privind biodiversitatea urbană, soluțiile bazate pe natură și abordările ecosistemice, precum și infrastructura ecologică, atât pentru binele oamenilor, cât și al faunei sălbatice, și spre a contribui la +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Directiva 2010/75/UE a Parlamentului European și a Consiliului din 24 noiembrie 2010 privind emisiile industriale (prevenirea și controlul integrat al poluării) (JO L 334, 17.12.2010, p. 17). +Directiva 2006/21/CE a Parlamentului European și a Consiliului din 15 martie 2006 privind gestionarea deșeurilor din industriile extractive și de modificare a Directivei 2004/35/CE (JO L 102, 11.4.2006, p. 15). +Rezoluția Parlamentului European din 10 februarie 2021 referitoare la noul plan de acțiune privind economia circulară (Texte adoptate, P9_TA(2021)0040). +Neutralitatea din punctul de vedere al degradării terenurilor a fost definită de părțile la convenție ca fiind: o stare în care cantitatea și calitatea resurselor terestre necesare pentru a sprijini funcțiile și serviciile ecosistemice și pentru a îmbunătăți securitatea alimentară rămân stabile sau cresc în cadrul unor intervale temporale și spațiale și al unor ecosisteme specifice. +Raportul special al Curții de Conturi Europene din 18 decembrie 2018 intitulat „Combaterea deșertificării în UE: o amenințare din ce în ce mai mare, care impune acțiuni suplimentare”. +State of Nature in the EU – Results from reporting under the nature directives 2013-2018 (Starea naturii în UE – Rezultatele raportării în temeiul directivelor privind natura 2013-2018). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..6dd75b51045cbef1f56065e1994fcfdbf8d21ccc --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-45.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +8.2.2022 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +C 67/39 Miercuri, 9 iunie 2021 +obiectivele globale de biodiversitate; subliniază că trebuie introduse măsuri precum o cotă minimă de acoperișuri verzi pe clădirile noi, sprijinirea agriculturii urbane, inclusiv culturile de pomi fructiferi, unde se poate, interzicerea utilizării de pesticide chimice și reducerea cantității de îngrășăminte utilizate în zonele verzi urbane ale UE și creșterea numărului de spații verzi în funcție de numărul de locuitori, combătând totodată inegalitățile de acces la spațiile verzi; în plus, roagă Comisia și statele membre să extindă coridoarele ecologice terestre și marine din zonele urbane, inclusiv prin dezvoltarea rețelei transeuropene pentru infrastructuri ecologice (TEN-G), conectată la rețeaua transeuropeană pentru natură (TEN-N); +Exploatarea directă a organismelor 52. își exprimă sprijinul pentru obiectivele pentru 2030 de a destina cel puțin 25 % din terenurile agricole agriculturii ecologice, procent care ar trebui să crească pe termen mediu și lung; în plus, are numai cuvinte de laudă pentru obiectivul de a impune ca cel puțin 10 % din terenul agricol să fie format din elemente de peisaj bogate în diversitate, care ar trebui îndeplinit într-o proporție adecvată pentru a asigura conectivitatea ecologică a habitatelor din și dintre peisajele agricole; subliniază că ambele obiective ar trebui înglobate în legislația UE și duse la îndeplinire de fiecare stat membru, inclusiv în planurile strategice ale politicii agricole comune (PAC); 53. +constată cu mare îngrijorare că, potrivit raportului CCE privind biodiversitatea pe terenurile agricole, numărul și varietatea speciilor de pe terenurile agricole din UE sunt în continuă scădere; regretă că Strategia UE privind biodiversitatea până în 2020 nu a stabilit ținte și acțiuni măsurabile pentru agricultură, fiind greu de evaluat progresele; reamintește că urmărirea cheltuielilor PAC pentru biodiversitate nu a fost fiabilă și că a existat o lipsă de coordonare între politicile și strategiile UE, unul dintre rezultate fiind că ele nu tratează problema declinului diversității genetice (75); invită Comisia să dea curs recomandărilor Curții de Conturi Europene (CCE) și tragă învățăminte din Strategia privind biodiversitatea pentru 2030 (76); 54. subliniază că biodiversitatea este esențială pentru garantarea securității alimentare în UE; subliniază rolul important al sectorului agricol al UE în producția de alimente sănătoase, sigure și la prețuri accesibile; subliniază că fermierii au un rol esențial în succesul acestei strategii și că această strategie ar trebui să fie aliniată la măsurile, obiectivele și țintele Strategiei „De la fermă la consumator”; 55. consideră că este imperativ ca agricultura UE să fie transformată pentru a deveni sustenabilă și pentru a asigura standarde înalte de calitate a vieții animalelor, în conformitate cu tranzițiile ecologică și climatică, cu utilizarea la minimum a factorilor de producție fosili și chimici și a tratamentelor cu antibiotice; subliniază că agricultura ar trebui să contribuie la protejarea și refacerea biodiversității; 56. consideră că este imperativ, având în vedere potențialele efecte socioeconomice, ca fermierii să beneficieze de sprijin, inclusiv sprijin economic, și de instruire pentru tranziția către sisteme agricole durabile, pentru a promova practicile agroecologice și alte practici durabile inovatoare; subliniază, prin urmare, că este important să se asigure un sprijin financiar bine definit și suficient, inclusiv în cadrul financiar multianual, pentru a pune umărul la atingerea acestor obiective și invită, în acest sens, statele membre să recurgă la planurile strategice ale PAC și la componentele sale verzi în aceste scopuri, dezvoltând, totodată, soluții reciproc avantajoase pentru protecția biodiversității; 57. invită Comisia să elaboreze o strategie prin care să sprijine lanțurile valorice locale pentru a atinge obiectivele propuse și subliniază că întreprinderile agricole mici au nevoie de sprijin pe măsură pentru a contribui la strategie; 58. salută recunoașterea agriculturii ecologice ca un element important al tranziției UE către sisteme alimentare mai durabile, în special în ceea ce privește preocupările legate de biodiversitate, precum și pentru realizarea obiectivelor de politică publică privind dezvoltarea economică, ocuparea forței de muncă în mediul rural, protecția mediului și combaterea schimbărilor climatice; subliniază importanța planului de acțiune european pentru agricultura ecologică în ceea ce privește creșterea gradului de utilizare a agriculturii ecologice; 59. subliniază că dezvoltarea producției de alimente ecologice trebuie să fie însoțită de evoluții determinate de piață și la nivelul lanțului de aprovizionare, precum și de măsuri care să stimuleze cererea de alimente ecologice, inclusiv prin achiziții publice și o gamă largă de măsuri de promovare, cercetare, inovare, formare și transfer de cunoștințe științifice, pentru a sprijini stabilitatea pieței produselor ecologice și remunerarea echitabilă a fermierilor și a promova măsurile de sprijinire +(75) (76) +Raportul special al Curții de Conturi Europene din 5 iunie 2020 intitulat „Biodiversitatea pe terenurile agricole: Contribuția PAC nu a stopat declinul”. +Idem. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..005d50987be46e6eb6a8692fdb91ab3fb17ae05a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-50.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +C 67/44 +RO +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +8.2.2022 +Miercuri, 9 iunie 2021 +97. subliniază importanța unor ecosisteme forestiere reziliente și sănătoase, inclusiv a faunei și florei, pentru a menține și a îmbunătăți multiplele servicii ecosistemice furnizate de păduri, cum ar fi biodiversitatea, aerul curat, apa, solul sănătos, precum și lemnul și materiile prime nelemnoase; subliniază că realizarea obiectivelor UE în domeniul mediului, al climei și al biodiversității nu va fi niciodată posibilă fără păduri și fără o silvicultură care să fie multifuncționale, sănătoase și gestionate sustenabil, aplicând o perspectivă pe termen lung; 98. subliniază că este necesar să se elaboreze o abordare coerentă pentru a conjuga protecția biodiversității și a climei cu un sector forestier și o bioeconomie prospere; 99. recunoaște rolul pe care utilizarea lemnului provenit din păduri gestionate în mod durabil și a produselor din lemn îl joacă în tranziția către o economie neutră din punctul de vedere al emisiilor de CO2 și în dezvoltarea bioeconomiei circulare; 100. subliniază că normele UE privind utilizarea biomasei pentru producerea de energie trebuie revizuite și aliniate cu obiectivele Strategiei în domeniul biodiversității pentru 2030 și cu Legea europeană a climei, îndeosebi în Directiva privind energia din surse regenerabile și în actele delegate în temeiul Regulamentului privind taxonomia; 101. apreciază angajamentul de a planta încă cel puțin trei miliarde de arbori în UE; subliniază că inițiativele Uniunii de plantare de arbori ar trebui să se bazeze pe principii ecologice clare, dezvoltarea naturală a pădurilor existente („proîmpădurire”), reîmpădurire durabilă, ecologizarea zonelor urbane, refacerea, extinderea conectivității și agrosilvi­ culturii, în concordanță cu datele științifice de ultimă oră; roagă Comisia să aibă grijă ca aceste inițiative să fie implementate doar într-un mod care să fie compatibil cu obiectivele în materie de biodiversitate și propice îndeplinirii lor, astfel încât copacii nou plantați să nu înlocuiască pădurile seculare și bogate în biodiversitate existente, și să contribuie la reziliența, diversitatea și sănătatea pădurilor; 102. își reafirmă pozițiile exprimate în rezoluția sa privind un cadru juridic al UE pentru stoparea și inversarea defrișărilor la nivel mondial în frunte cu UE; invită Comisia să propună urgent un cadru juridic al UE bazat pe obligația de diligență, care să garanteze că lanțurile valorice sunt sustenabile și că produsele sau mărfurile puse pe piața UE nu au nici ca efect, nici la origine defrișări, degradarea pădurilor, conversia și degradarea ecosistemelor sau încălcări ale drepturilor omului; reține că un astfel de cadru juridic al UE ar trebui să fie extins și la ecosistemele cu stocuri mari de carbon și bogate în biodiversitate, altele decât pădurile, ca ecosistemele marine și de coastă, zonele umede, turbăriile sau savanele, pentru a evita mutarea presiunii asupra acestor zone; 103. +solicită Comisiei să analizeze posibilitatea de a crea un cadru juridic, în special în cadrul Organizației Mondiale a Comerțului (OMC), care să poată interzice comerțul cu anumite materii prime, produse și servicii care pun în pericol biodiversitatea; 104. +scoate în relief ideea că amprenta ecologică a producției și consumului UE ar trebui redusă urgent pentru a ne menține în limitele planetei; invită Comisia să propună obiective obligatorii la nivelul UE pentru 2030 pentru a reduce semnificativ amprenta materialelor utilizate și a consumului din UE și pentru a le aduce în limitele planetei până în 2050 (84); susține Comisia în ideea de a adopta o abordare bazată pe ciclul de viață în măsurarea amprentei de mediu a produselor și a organizațiilor; consideră că ar trebui reduse producția și utilizarea plasticului; consideră că activitățile economice care afectează și exploatează direct ecosistemele și biodiversitatea acestora trebuie să ia toate măsurile de siguranță posibile pentru a atenua impactul negativ asupra acestor ecosisteme; Schimbările climatice 105. consideră îngrijorător faptul că majoritatea categoriilor de specii terestre și marine vor înregistra un declin semnificativ într-un scenariu de încălzire globală cu 1,5-2 oC și că speciile marine vor fi și ele amenințate, mai ales având în vedere că aceste creșteri de temperatură vor fi cel mai probabil depășite, dacă se menține tendința actuală; subliniază, așadar, că UE trebuie să își propună ținte mai ambițioase, că trebuie prioritizate soluțiile bazate pe natură și abordările ecosistemice în îndeplinirea obiectivelor de atenuare a schimbărilor climatice și în strategiile de adaptare și trebuie protejați mai bine absorbanții de carbon naturali în UE, ca măsură complementară de reducere a emisiilor de gaze cu efect de seră; 106. invită Comisia să evalueze impactul schimbărilor climatice asupra abundenței și distribuției geografice a speciilor, să țină seama de această evaluare la punerea în practică a Strategiei privind biodiversitatea pentru 2030 și să ajute statele membre să includă rezultatele în politicile lor naționale și în rapoartele viitoare impuse de directivele privind natura; +(84) +Rezoluția referitoare la noul plan de acțiune privind economia circulară. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..9d29758bebb96f48e37cc1ef12b180007336b30a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.ro.p-68.txt @@ -0,0 +1,20 @@ +RO +C 67/62 +Jurnalul Oficial al Uniunii Europene +8.2.2022 +Joi, 10 iunie 2021 +33. este profund preocupat de nivelul scăzut la care sunt respectate recomandările GRECO cuprinse în raportul rezultat în urma celei de a patra runde de evaluare – doar una dintre cele 14 recomandări a fost pusă în aplicare în mod satisfăcător, șapte recomandări au fost parțial puse în aplicare, iar celelalte șase recomandări nu au fost deloc puse în aplicare; +34. îndeamnă toate statele membre să interzică cazurile în care plăți în valoare de milioane de euro reprezentând subvenții sunt acordate unor persoane fizice individuale în temeiul noului cadru financiar multianual (CFM) și să adopte poziția Parlamentului de a garanta transparența deplină și posibilitatea de a agrega plățile, precum și procedurile digitale de monitorizare și audit transfrontalier în programele care fac obiectul gestiunii partajate; +35. +invită Consiliul ca, în cadrul negocierilor în curs privind Regulamentul PAC, să acorde atenția cuvenită eficacității bugetare și distribuției mai echitabile și mai transparente a plăților directe, să adopte poziția Parlamentului de a stabili plafoane specifice pentru persoanele fizice pentru ambii piloni ai PAC, precum și degresivitatea, plafonarea obligatorie și plățile redistributive, pentru a asigura o percepție pozitivă a PAC în general în rândul cetățenilor UE; subliniază că negocierile din cadrul Consiliului nu trebuie să fie afectate de conflicte de interese și că niciun ministru, membru sau reprezentant al unui guvern național nu trebuie să participe la negocieri în timp ce este afectat de un conflict de interese; consideră inacceptabil faptul că prim-ministrul Babiš, deși este beneficiarul real al grupului Agrofert, a participat la negocierile privind PAC și s-a opus plafonării subvențiilor; subliniază cu fermitate că plafoanele pe persoană fizică pentru primul și al doilea pilon al PAC trebuie să fie aplicabile în mod uniform, inclusiv membrilor guvernelor naționale, pentru a-i împiedica să negocieze în cadrul Consiliului în beneficiul lor; +36. dezaprobă cu fermitate structurile oligarhice care recurg la fondurile agricole și de coeziune ale UE, făcând ca o mică parte a beneficiarilor să primească marea majoritate a fondurilor UE, și invită Comisia, Consiliul și Consiliul European să împiedice promovarea unor astfel de structuri, care reduc competitivitatea fermierilor mici și mijlocii și a fermelor familiale, aceștia trebuind să fie principalii beneficiari ai PAC; +37. își subliniază profunda preocupare față de situația de conflict de interese în care se află prim-ministrul Babiš în timp ce participă la procesul decizional privind alinierea PAC la obiectivele generale ale politicii europene în domeniul climei, întrucât interesele de afaceri ale grupului Agrofert ar putea prevala asupra interesului public de a sprijini o agricultură mai durabilă și de a limita efectele negative ale schimbărilor climatice; +38. consideră că lipsa de acțiune a guvernului ceh în abordarea conflictelor de interese ale prim-ministrului Babiš are un impact negativ asupra funcționării autorităților statului ceh, inclusiv a autorităților de aplicare a legii și a sistemelor de gestiune și control, precum și asupra respectării legislației UE; +39. +invită Comisia să evalueze situația de mai sus, precum și influența prim-ministrului Babiš asupra mass-mediei din Cehia și asupra sistemului judiciar, pentru a identifica încălcări ale statului de drept și, dacă acestea se confirmă și pe baza constatărilor sale, să activeze în timp util mecanismul de condiționalitate pentru protecția bugetului Uniunii; +40. este în continuare preocupat de concentrarea tot mai mare a proprietății asupra mass-mediei în mâinile câtorva oligarhi (10); +41. constată că există anchete și audituri în curs, atât la nivel național, cât și la nivel european, privind potențiale conflicte de interese și utilizarea fondurilor UE; este îngrijorat de preocupările exprimate în raportul Comisiei din 2020 privind statul de drept, potrivit cărora cazurile de corupție la nivel înalt nu sunt urmărite suficient, iar în cadrele de integritate aplicabile parlamentarilor au fost identificate unele lacune; +42. +invită Consiliul și Consiliul European să ia toate măsurile necesare și adecvate pentru a preveni conflictele de interese, în conformitate cu articolul 61 alineatul (1) din Regulamentul financiar; își exprimă preocuparea cu privire la faptul că prim-ministrul ceh a luat și continuă să ia parte în mod activ la negocierile privind bugetul și programele UE, aflându-se, în același timp, într-un conflict de interese; solicită Consiliului și Consiliului European să explice Parlamentului modul în care intenționează să ia în considerare și să acționeze în ceea ce privește participarea prim-ministrului Babiš la procesul decizional legat de PAC și de bugetul UE în urma rapoartelor de audit ale Comisiei; +(10) +Reporteri fără Frontiere, Republica Cehă, https://rsf.org/en/czech-republic [accesat la 2.6.2021]. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..afdb12681917a8a8660b6d438ca5467c6193bc98 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-205.txt @@ -0,0 +1,22 @@ +8.2.2022 +SK +Úradný vestník Európskej únie +C 67/199 Štvrtok 10. júna 2021 +Článok 5 Poskytovanie informácií ombudsmanovi 1. +Na účely tohto článku zahŕňa „poskytovanie informácií“ všetky fyzické a elektronické prostriedky, ktoré ombudsmanovi a jeho sekretariátu umožňujú prístup k informáciám vrátane dokumentov, nezávisle od ich formy. +2. „Utajované informácie EÚ“ sú akékoľvek informácie alebo materiály označené stupňom utajenia EÚ, ktorých neoprávnené zverejnenie by mohlo v rôznej miere poškodiť záujmy Únie alebo záujmy jedného alebo viacerých členských štátov. 3. +Podľa podmienok stanovených v tomto článku inštitúcie, orgány, úrady a agentúry Únie a príslušné orgány členských štátov na žiadosť ombudsmana alebo z vlastnej iniciatívy a bez zbytočného odkladu poskytnú ombudsmanovi všetky informácie, ktoré si vyžiadal na účely vyšetrovania. +4. +Ombudsmanovi sa poskytujú utajované informácie EÚ podľa týchto zásad a podmienok: +a) inštitúcia, orgán, úrad alebo agentúra Únie, ktoré poskytujú utajované informácie EÚ, musia mať ukončené svoje príslušné vnútorné postupy, a ak je pôvodcom tretia strana, táto tretia strana musí udeliť svoj predchádzajúci písomný súhlas; b) ombudsmanova „potreba vedieť“ musí byť preukázaná; c) musí sa zabezpečiť, aby sa prístup k utajovaným informáciám so stupňom utajenia CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL alebo vyšším udeľoval len osobám, ktoré sú držiteľmi bezpečnostnej previerky pre príslušný bezpečnostný stupeň v súlade s vnútroštátnym právom a so súhlasom príslušného bezpečnostného orgánu. 5. +Pri poskytovaní utajovaných informácií EÚ dotknutá inštitúcia, orgán, úrad alebo agentúra Únie posúdi, či ombudsman účinne zaviedol vnútorné bezpečnostné predpisy, ako aj fyzické a procesné opatrenia na ochranu utajovaných informácií EÚ. +Na tento účel môžu ombudsman a inštitúcia, orgán, úrad alebo agentúra Únie uzavrieť aj dohodu, ktorou sa ustanoví všeobecný rámec pre poskytovanie utajovaných informácií EÚ. 6. +V súlade s odsekmi 4 a 5 sa prístup k utajovaným informáciám EÚ poskytuje v priestoroch dotknutej inštitúcie, orgánu, úradu alebo agentúry Únie, pokiaľ sa s ombudsmanom nedohodnú inak. 7. +Bez toho, aby bol dotknutý odsek 3, príslušné orgány členských štátov môžu odmietnuť poskytnúť ombudsmanovi informácie, na ktoré sa vzťahuje vnútroštátne právo o ochrane utajovaných skutočností alebo ustanovenia, ktoré bránia ich oznámeniu. +Dotknutý členský štát však môže ombudsmanovi takéto informácie poskytnúť za podmienok stanovených jeho príslušným orgánom. 8. +Ak majú inštitúcie, orgány, úrady alebo agentúry Únie a orgány členských štátov v úmysle poskytnúť ombudsmanovi utajované informácie EÚ alebo akékoľvek iné informácie, ktoré nie sú prístupné verejnosti, oznámia to ombudsmanovi vopred. +Ombudsman zabezpečí, aby boli takéto informácie primerane chránené, a najmä ich nesprístupní sťažovateľovi ani verejnosti bez predchádzajúceho súhlasu inštitúcie, orgánu, úradu alebo agentúry Únie alebo príslušného orgánu dotknutého členského štátu. +Pokiaľ ide o utajované informácie EÚ, súhlas sa udelí písomne. 9. +Inštitúcie, orgány, úrady alebo agentúry Únie, ktoré odmietli prístup k utajovaným informáciám EÚ, poskytnú ombudsmanovi písomné odôvodnenie, v ktorom uvedú aspoň dôvody zamietnutia. 10. +Ombudsman si ponechá informácie uvedené v odseku 8 len dovtedy, kým sa vyšetrovanie s konečnou platnosťou neuzavrie. +Ombudsman môže požiadať inštitúciu, orgán, úrad alebo agentúru Únie alebo členský štát o uchovanie takýchto informácií počas obdobia najmenej piatich rokov. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..5352e0ed7af9fc1cbd38ff5f76f67d86c9974f25 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +SK +C 67/28 +Úradný vestník Európskej únie +8.2.2022 +Streda 9. júna 2021 +D. +keďže rok 2021 je rozhodujúci rok z hľadiska biodiverzity a konferencia COP 15 by mala byť pre biodiverzitu príležitosťou podobnou Parížskej dohode; keďže konferencie COP 15 a COP 26 Rámcového dohovoru Organizácie Spojených národov o zmene klímy (UNFCC) poskytujú jedinečnú príležitosť prejsť z reaktívneho modelu na aktívny a preventívny model a priniesť potrebnú transformačnú zmenu; +E. +keďže stratégia EÚ v oblasti biodiverzity do roku 2030 je jednou z kľúčových iniciatív Európskej zelenej dohody; keďže stratégia EÚ v oblasti biodiverzity do roku 2030 a stratégia „z farmy na stôl“ spolu s ďalšími politikami budú tvoriť zmeny s cieľom chrániť prírodu a zachovávať biotopy a druhy; +F. +keďže dostupné dôkazy naznačujú, že nie je neskoro zastaviť a zvrátiť súčasné trendy poklesu biodiverzity (18); keďže si to bude vyžadovať podstatné zmeny; +G. +keďže ľudia sú súčasťou prírody a keďže príroda má hodnotu sama osebe; keďže biodiverzita je neoddeliteľnou súčasťou svetového dedičstva; +H. +keďže vyhynutie druhov je trvalé, ohrozuje ekosystémy a poskytovanie ekosystémových služieb a predstavuje hrozbu pre dobré životné podmienky a prežitie ľudí; keďže Medzinárodná únia na ochranu prírody (IUCN) vyhlásila, že len za posledné desaťročie vyhynulo 160 druhov; +I. +keďže podľa IPBES sa má 90 % pôdy do roku 2050 výrazne zmeniť a 75 % pôdy sa už výrazne zmenilo; keďže 85 % mokradí už zaniklo; +J. +keďže biodiverzita má zásadný význam pre potravinovú bezpečnosť, dobré životné podmienky ľudí a rozvoj na celom svete; +K. +keďže EÚ musí využiť príležitosti a začleniť ponaučenie z pandémie ochorenia COVID-19 do svojich politík a cieľov; +L. +keďže 70 % objavujúcich sa ochorení a pandémií má živočíšny pôvod (19); keďže pandémia ochorenia COVID-19 ukázala, že postupy, ktoré vyvíjajú tlak na biodiverzitu, môžu viesť k zvýšeniu rizík pre zdravie ľudí a zvierat; +M. +keďže ničenie prirodzených biotopov a obchodovanie s voľne žijúcimi druhmi rozširuje kontakty medzi ľuďmi a voľne žijúcimi druhmi a bude významným faktorom budúceho vzniku a šírenia vírusových ochorení (20); +N. +keďže biodiverzita pozitívne prispieva k ľudskému zdraviu; keďže až 80 % liekov užívaných človekom je prírodného pôvodu (21); +O. +keďže EÚ má viac chránených území ako ktorýkoľvek iný región sveta (22); keďže súčasná sústava zákonom chránených území vrátane území pod prísnou ochranou však nie je dostatočná na ochranu biodiverzity (23); +(18) (19) +Piaty globálny výhľad v oblasti biodiverzity. +Daszak, P. a kol., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics (Správa zo seminára o biodiverzite a pandémii), Medzivládna vedecko-politická platforma pre biodiverzitu a ekosystémové služby, Bonn, 2020. Tamže. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present (Prírodná medicína: od minulosti do prítomnosti), University College of London, Londýn, 2018. +Správa EEA z 23. novembra 2020 s názvom An introduction to Europe’s Protected Areas (Úvod do chránených území Európy). +Management effectiveness in the EU's Natura 2020 network of protected areas (Účinnosť riadenia v sústave chránených území EÚ Natura 2020). +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..cb3aeb2facb4665dbc7ca9ac1743873018f674c8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-37.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +8.2.2022 +SK +Úradný vestník Európskej únie +C 67/31 Streda 9. júna 2021 +AN. keďže lesy a celý hodnotový reťazec sektora lesného hospodárstva majú zásadný význam pre ďalší rozvoj obehového biohospodárstva, pretože poskytujú pracovné miesta, zabezpečujú hospodársku prosperitu vo vidieckych a mestských oblastiach, poskytujú služby v oblasti zmierňovania zmeny klímy a adaptácie na zmenu klímy, poskytujú výhody súvisiace so zdravím, chránia biodiverzitu a vyhliadky v horských, ostrovných a vidieckych oblastiach a zabezpečujú boj proti dezertifikácii; +AO. +keďže lesy pokrývajú 43 % pevniny EÚ a nachádza sa v nich 80 % jej suchozemskej biodiverzity (36); keďže lesnícke činnosti predstavujú druhú najväčšiu kategóriu záťaže pre druhy (37), pričom tieto činnosti postihujú najmä článkonožce, cicavce a necievnaté rastliny; keďže mnohé druhy závislé od lesa sú negatívne ovplyvnené odstraňovaním odumretých, odumierajúcich a starých stromov (38), znižovaním počtu pralesovitých porastov a niektorými metódami obhospodarovania lesov; +AP. keďže v lesoch sa nachádza viac ako 75 % suchozemskej biodiverzity na svete (39); keďže Parlament predložil Komisii odporúčania o právnom rámci EÚ na zastavenie a zvrátenie globálneho odlesňovania a degradácie lesov a ekosystému, za ktoré je zodpovedná EÚ (40); +AQ. +keďže dobrý stav životného prostredia a zdravé ekosystémy sú nevyhnutné v boji proti zmene klímy, pričom ekosystémy zohrávajú zásadnú úlohu pri zmierňovaní zmeny klímy a adaptácii na ňu; keďže zmena klímy ovplyvňuje biodiverzitu, lebo klimatické premenné vo veľkej miere určujú geografické rozloženie druhov; keďže v oblastiach, kde už klíma nie je vhodná, niektoré druhy menia svoje geografické rozmedzia výskytu a iné vyhynú na miestnej úrovni; +AR. keďže riešenia blízke prírode a prístupy založené na ekosystémoch majú potenciál vytvoriť silné politické prepojenie troch dohovorov z Ria a integrovane riešiť zmenu klímy a stratu biodiverzity; +AS. keďže podľa IPBES je znečistenie jednou z piatich príčin straty biodiverzity; keďže podľa odhadov existujú spoľahlivé informácie približne o 500 chemických látkach a keďže do apríla 2019 Európska chemická agentúra považovala 450 látok za dostatočne regulované; keďže ďalších 10 000 látok sa považuje za látky s pomerne dobre charakterizovanými rizikami, kým v prípade približne 20 000 látok sú k dispozícii len obmedzené informácie o riziku; keďže v prípade väčšiny, teda približne 70 000 látok, nie sú k dispozícii takmer žiadne informácie o ich nebezpečnosti alebo rizikách spojených s expozíciou; keďže je naliehavo potrebné odstrániť značné medzery vo vedomostiach o všetkých vplyvoch chemických látok na biodiverzitu a životné prostredie; +AT. keďže svetelné znečistenie mení úrovne prirodzeného nočného svetla pre ľudí, zvieratá a rastliny, čím negatívne ovplyvňuje biodiverzitu napríklad tým, že narúša rovnováhu migračnej, nočnej a reprodukčnej činnosti zvierat a vedie tak k úbytku hmyzu a opeľovačov, ktoré láka umelé svetlo, čo má pre nich smrteľné následky; +AU. keďže podľa správy Spoločného výskumného centra z roku 2020 (41) sú v súčasnosti invázne druhy prítomné vo všetkých ekosystémoch a ohrozujú najmä mestské ekosystémy a trávne porasty; +AV. keďže súčasné negatívne trendy v biodiverzite a ekosystémoch oslabia pokrok nielen pri dosahovaní cieľov udržateľného rozvoja, ale aj cieľov súvisiacich s chudobou, hladom, zdravím, vodou, mestami a klímou; keďže strata +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Článok Európskeho parlamentu z 9. decembra 2020 s názvom Udržateľné lesné hospodárstvo: činnosť Parlamentu v boji proti odlesňovaniu. +Správa Komisie z 15. októbra 2020 s názvom Stav prírody v Európskej únii – správa o stave a trendoch druhov a typov biotopov, ktoré sú chránené smernicou o vtákoch a smernicou o biotopoch, za obdobie 2013 – 2018 (COM(2020)0635). Tamže. +Správa FAO a Programu OSN pre životné prostredie z 22. mája 2020 s názvom Stav svetových lesov – lesy, biodiverzita a ľudia. +Uznesenie s odporúčaniami Komisii o právnom rámci EÚ na zastavenie a zvrátenie globálneho odlesňovania, za ktoré je zodpovedná EÚ. +Správa Spoločného výskumného centra Komisie na podporu politiky z 13. októbra 2020 s názvom Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment (Mapovanie a hodnotenie ekosystémov a ich služieb: hodnotenie ekosystému EÚ) (doplnok) a iniciatíva BEST Generálneho riaditeľstva Komisie pre životné prostredie (dobrovoľný program pre biodiverzitu a ekosystémové služby v najvzdialenejších regiónoch a zámorských krajinách a územiach EÚ). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..fa91d6ea00e4fd29c4355d8f72d776278be237be --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-44.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +SK +C 67/38 +Úradný vestník Európskej únie +8.2.2022 +Streda 9. júna 2021 +Zmeny využívania pôdy a mora +44. zdôrazňuje, že biodiverzita pôdy poskytuje dôležité ekosystémové služby a zmierňuje zmenu klímy, čím sa stáva jedným z najdôležitejších prvkov v rámci suchozemského záchytu uhlíka; so znepokojením berie na vedomie zvýšenú degradáciu pôdy a nedostatok konkrétnych právnych predpisov EÚ v tejto oblasti; uznáva, že niektoré ustanovenia rôznych právnych predpisov nepriamo prispievajú k ochrane pôdy, ale domnieva sa, že to viedlo k jej čiastočnej ochrane a veľmi nejednotnému riadeniu v EÚ; vyzýva preto Komisiu, aby v plnom súlade so zásadou subsidiarity predložila legislatívny návrh na vytvorenie spoločného rámca na ochranu a udržateľné využívanie pôdy a na účinnú integráciu ochrany pôdy do všetkých príslušných politík EÚ; +45. zdôrazňuje, že tento spoločný rámec pre pôdu by sa mal zaoberať všetkými hlavnými hrozbami pre pôdu vrátane straty biodiverzity pôdy, straty pôdnej organickej hmoty, kontaminácie, zasolenia, acidifikácie, dezertifikácie, erózie a straty priepustnosti pôdy; zdôrazňuje, že do nich treba zahrnúť spoločné vymedzenia, jasné ciele a monitorovací rámec; podporuje tiež stanovenie osobitného cieľa dekontaminácie; +46. zdôrazňuje, že zdravá pôda vrátane úrodnosti a štruktúry je pre odvetvie poľnohospodárstva kľúčová; poukazuje okrem iného na negatívny vplyv neudržateľných poľnohospodárskych a lesníckych postupov, zmien vo využívaní pôdy, stavebných činností, straty priepustnosti a priemyselných emisií na pôdu; zdôrazňuje preto, že by sa mala vykonávať ťažba dreva a poľnohospodárske metódy, ktoré menej škodia pôde; +47. vyzýva Komisiu, aby preskúmala smernicu 2010/75/EÚ o priemyselných emisiách (69) a smernicu 2006/21/ES o nakladaní s odpadom z ťažobného priemyslu (70) s cieľom lepšie riešiť degradáciu pôdy spôsobenú priemyselnými a ťažobnými činnosťami; pripomína svoju výzvu na dosiahnutie cieľa materiálového zhodnocovania vykopanej zeminy (71); +48. naliehavo vyzýva členské štáty, a to na základe zásady predbežnej opatrnosti a zásady, že by sa mali prijať preventívne opatrenia, a pri zohľadnení rizík a negatívnych vplyvov na klímu, životné prostredie a biodiverzitu, ktoré vyplývajú z hydraulického štiepenia pri ťažbe nekonvenčných uhľovodíkov, aby nepovolili žiadne nové činnosti v oblasti hydraulického štiepenia v EÚ a zastavili všetky prebiehajúce operácie; +49. pripomína, že EÚ sa podľa Dohovoru Organizácie Spojených národov o boji proti dezertifikácii (UNCCD) zaviazala dosiahnuť neutralitu degradácie pôdy (72) do roku 2030, ale podľa záverov osobitnej správy (73) Európskeho dvora audítorov je nepravdepodobné, že bude tento cieľ dosiahnutý; vyjadruje poľutovanie nad tým, že napriek hrozbe, ktorú dezertifikácia predstavuje pre biodiverzitu, úrodnosť pôdy, prirodzenú odolnosť pôdy, výrobu potravín alebo kvalitu vody, a napriek tomu, že 13 členských štátov vyhlásilo, že sú postihnuté dezertifikáciou podľa UNCCD, Komisia ju účinne nerieši; vyzýva preto Komisiu, aby bola ambicióznejšia a bezodkladne predložila stratégiu o dezertifikácii a degradácii pôdy na úrovni EÚ; +50. konštatuje, že urbanizácia a voľnočasové aktivity predstavujú v EÚ 13 % všetkých hlásených tlakov na prírodu a 48 % všetkých tlakov na morské prostredie (74); zdôrazňuje, že zelené mestské oblasti a zelená infraštruktúra môžu poskytovať ekosystémové služby na podporu biodiverzity a prispieť k fyzickej a duševnej pohode obyvateľstva; +51. podporuje zámer Komisie zriadiť platformu EÚ pre ekologizáciu miest; vyzýva Komisiu, aby stanovila konkrétne ambiciózne záväzné ciele v oblasti mestskej biodiverzity, riešení blízkych prírode, ekosystémových prístupov a zelenej infraštruktúry, ktoré budú prínosné pre ľudí aj voľne žijúce živočíchy a prispejú k celkovým cieľom v oblasti biodiverzity; +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Smernica Európskeho parlamentu a Rady 2010/75/EÚ z 24. novembra 2010 o priemyselných emisiách (integrovaná prevencia a kontrola znečisťovania životného prostredia) (Ú. v. +EÚ L 334, 17.12.2010, s. 17). +Smernica Európskeho parlamentu a Rady 2006/21/ES z 15. marca 2006 o nakladaní s odpadom z ťažobného priemyslu, ktorou sa mení a dopĺňa smernica 2004/35/ES – vyhlásenie Európskeho parlamentu, Rady a Komisie (Ú. v. +EÚ L 102, 11.4.2006, s. 15). +Uznesenie Európskeho parlamentu z 10. februára 2021 k novému akčnému plánu v oblasti obehového hospodárstva (Prijaté texty, P9_TA(2021)0040). +Zmluvné strany dohovoru definovali neutralitu degradácie pôdy ako: stav, v ktorom množstvo a kvalita pôdnych zdrojov potrebných na podporu funkcií a služieb ekosystému a na zlepšenie potravinovej bezpečnosti zostávajú rovnaké alebo sa zvyšujú v stanovenom časovom a priestorovom meradle a ekosystémoch. +Osobitná správa EDA z 18. decembra 2018 s názvom Boj proti dezertifikácii v EÚ: zvládnutie rastúcej hrozby si vyžaduje viac opatrení. +Stav prírody v EÚ – výsledky správ podávaných podľa smerníc o prírode za roky 2013 – 2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8b523b2f12f2950f6043662bbdaa474d6ae0b410 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-45.txt @@ -0,0 +1,8 @@ +8.2.2022 +SK +Úradný vestník Európskej únie +C 67/39 Streda 9. júna 2021 +zdôrazňuje, že treba zahrnúť opatrenia, ako je minimálny podiel zelených striech na nových budovách, podpora mestského poľnohospodárstva vrátane prípadného využívania ovocných stromov, nepoužívanie chemických pesticídov, zníženie používania hnojív v mestských zelených oblastiach EÚ a zvýšenie počtu zelených plôch podľa počtu obyvateľov, pričom treba zároveň riešiť nerovnosti v prístupe k zeleným plochám; vyzýva ďalej Komisiu a členské štáty, aby rozšírili suchozemské a morské ekologické koridory v mestských oblastiach, a to aj vytvorením transeurópskej siete pre zelenú infraštruktúru (TEN-G) prepojenú s transeurópskou sieťou prírody (TEN-N); Priame využívanie organizmov 52. vyjadruje podporu cieľu do roku 2030, ktorým je začlenenie najmenej 25 % poľnohospodárskej pôdy pod správu ekologického poľnohospodárstva, pričom tento podiel by sa mal v strednodobom a dlhodobom horizonte ďalej zvyšovať; okrem toho veľmi víta cieľ zabezpečiť, aby aspoň 10 % poľnohospodárskej pôdy pozostávalo z krajinných prvkov s vysokou rozmanitosťou, ktorý by sa mal vykonávať na primeranej úrovni, aby sa zabezpečila ekologická prepojenosť biotopov v rámci jednotlivých poľnohospodárskych krajín a medzi nimi; zdôrazňuje, že oba ciele by sa mali začleniť do právnych predpisov EÚ a mali by ich vykonávať jednotlivé členské štáty, a to aj v rámci strategických plánov spoločnej poľnohospodárskej politiky (SPP); 53. s veľkým znepokojením berie na vedomie, že podľa správy Európskeho dvora audítorov o biodiverzite na poľnohospodárskej pôde počet a rozmanitosť druhov na poľnohospodárskej pôde v EÚ neustále klesá; vyjadruje poľutovanie nad tým, že v stratégii EÚ v oblasti biodiverzity do roku 2020 sa nestanovili merateľné ciele a opatrenia pre poľnohospodárstvo, čo sťažuje posudzovanie pokroku; pripomína, že sledovanie výdavkov na SPP v oblasti biodiverzity bolo nespoľahlivé a že chýba koordinácia medzi politikami a stratégiami EÚ, čo vedie okrem inému k tomu, že sa nimi nerieši pokles genetickej diverzity (75); vyzýva Komisiu, aby dodržiavala odporúčania Európskeho dvora audítorov v oblasti biodiverzity na poľnohospodárskej pôde a vychádzala zo skúseností získaných v rámci stratégie v oblasti biodiverzity do roku 2030 (76); 54. zdôrazňuje, že biodiverzita má zásadný význam pre zaistenie potravinovej bezpečnosti v EÚ; poukazuje na dôležitú úlohu, ktorú poľnohospodárske odvetvie EÚ zohráva pri výrobe zdravých bezpečných a cenovo dostupných potravín; zdôrazňuje, že poľnohospodári zohrávajú kľúčovú úlohu pri úspechu tejto stratégie a že táto stratégia by mala byť v súlade s opatreniami, cieľmi a zámermi stratégie „z farmy na stôl“; 55. považuje za nevyhnutné, aby sa poľnohospodárstvo EÚ zmenilo na udržateľné a zabezpečilo prísne normy v oblasti dobrých životných podmienok zvierat v súlade s ekologickou a klimatickou transformáciou a aby minimálne využívalo fosílne a chemické prostriedky a antibiotickú liečbu; zdôrazňuje, že poľnohospodárstvo by malo prispievať k ochrane a obnove biodiverzity; 56. vzhľadom na možné sociálno-ekonomické vplyvy považuje za nevyhnutné, aby poľnohospodári dostávali podporu vrátane hospodárskej podpory a odbornej prípravy v súvislosti s prechodom na udržateľné poľnohospodárske systémy s cieľom podporiť agroekologické a iné inovatívne udržateľné postupy; zdôrazňuje preto, že je dôležité zabezpečiť jasne vymedzenú a dostatočnú finančnú podporu, a to aj prostredníctvom viacročného finančného rámca, s cieľom pomôcť pri dosahovaní týchto cieľov, a v tejto súvislosti vyzýva členské štáty, aby na tieto účely využívali strategické plány SPP a jej ekologizačné zložky a zároveň rozvíjali riešenia na ochranu biodiverzity prospešné pre všetky strany; 57. vyzýva Komisiu, aby vypracovala stratégiu na podporu miestnych hodnotových reťazcov pri dosahovaní navrhovaných cieľov, a zdôrazňuje, že malé poľnohospodárske podniky potrebujú osobitnú podporu, aby mohli k tejto stratégii prispievať; 58. víta uznanie ekologického poľnohospodárstva ako jedného zo silných prvkov na ceste EÚ k udržateľnejším potravinovým systémom, najmä pokiaľ ide o otázky biodiverzity, a pri dosahovaní cieľov verejnej politiky v oblasti hospodárskeho rozvoja, zamestnanosti na vidieku, ochrany životného prostredia a opatrení v oblasti klímy; zdôrazňuje význam európskeho akčného plánu pre ekologické poľnohospodárstvo pri zvyšovaní využívania ekologického poľnohospodárstva; 59. zdôrazňuje, že rozvoj ekologických potravín musí sprevádzať rozvoj trhu a dodávateľského reťazca a opatrenia, ktoré stimulujú dopyt po ekologických potravinách, a to aj prostredníctvom verejného obstarávania a širokej škály propagačných opatrení, výskumu, inovácií, odbornej prípravy a prenosu vedeckých poznatkov, s cieľom podporiť stabilitu trhu s ekologickými výrobkami a spravodlivé odmeňovanie poľnohospodárov a presadzovať opatrenia na podporu +(75) (76) +Osobitná správa EDA z 5. júna 2020 s názvom Biodiverzita na poľnohospodárskej pôde: príspevok SPP nezastavil pokles. +Tamže. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d38e3fb4a27045a89307d1dd8b28d5a6d26b3dad --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-50.txt @@ -0,0 +1,9 @@ +SK +C 67/44 +Úradný vestník Európskej únie +8.2.2022 +Streda 9. júna 2021 +97. zdôrazňuje význam odolných a zdravých lesných ekosystémov vrátane fauny a flóry pri zachovávaní a rozširovaní viacerých ekosystémových služieb, ktoré lesy poskytujú, ako je biodiverzita, čisté ovzdušie, voda, zdravá pôda a drevné i nedrevné suroviny; poukazuje na skutočnosť, že ciele EÚ v oblasti životného prostredia, klímy a biodiverzity nebude možné dlhodobo dosiahnuť bez multifunkčných, zdravých a udržateľne obhospodarovaných lesov a lesného hospodárstva; 98. upozorňuje, že treba vypracovať konzistentný prístup s cieľom spojiť ochranu biodiverzity a ochranu klímy v rámci prosperujúceho odvetvia lesného hospodárstva a udržateľného biohospodárstva; 99. uznáva úlohu, ktorú zohráva využívanie dreva z udržateľne obhospodarovaných lesov a drevených výrobkov ako príspevok k transformácii na uhlíkovo neutrálne hospodárstvo a k rozvoju obehového biohospodárstva; 100. zdôrazňuje potrebu revidovať pravidlá EÚ o využívaní biomasy na výrobu energie a zosúladiť ich s cieľmi stratégie v oblasti biodiverzity do roku 2030 a európskym právnym predpisom v oblasti klímy, najmä ako súčasť smernice o obnoviteľných zdrojoch energie a delegovaných aktov podľa nariadenia o taxonómii; 101. víta záväzok zasadiť v EÚ najmenej tri miliardy ďalších stromov; zdôrazňuje, že iniciatívy EÚ v oblasti výsadby stromov by mali byť založené na jasných ekologických zásadách, samovývoji lesa, udržateľnom zalesňovaní, ekologizácii mestských a prímestských oblastí, obnove, posilnení prepojenosti a agrolesníctve v súlade s najnovšími vedeckými poznatkami; vyzýva Komisiu, aby zabezpečila, že tieto iniciatívy sa budú vykonávať len spôsobom, ktorý bude v súlade s cieľmi v oblasti biodiverzity a bude k nim prispievať, pričom zabezpečí, aby táto výsadba nenahradzovala existujúce staré a biologicky rozmanité lesy a aby prispievala k zabezpečeniu odolných, zmiešaných a zdravých lesov; 102. pripomína svoje pozície uvedené v uznesení o právnom rámci EÚ na zastavenie a zvrátenie globálneho odlesňovania, za ktoré je zodpovedná EÚ, vyzýva Komisiu, aby urýchlene predložila návrh právneho rámca EÚ založeného na povinnej náležitej starostlivosti, ktorý zabezpečí, že hodnotové reťazce budú udržateľné a výrobky alebo komodity uvádzané na trh EÚ nebudú spôsobovať odlesňovanie, degradáciu lesov, premenu a degradáciu ekosystémov a porušovanie ľudských práv a nebudú ani výsledkom takýchto postupov; poznamenáva, že takýto právny rámec EÚ by mal okrem lesov zahŕňať aj iné ekosystémy s vysokými zásobami uhlíka a bohaté na biodiverzitu, najmä morské a pobrežné ekosystémy, mokrade, rašeliniská a savany, aby sa zabránilo presunu tlaku na tieto krajinné útvary; 103. žiada Komisiu, aby preskúmala možnosť vytvorenia právneho rámca, predovšetkým v rámci Svetovej obchodnej organizácie (WTO), ktorý by umožnil zákaz obchodovania s určitými surovinami, výrobkami a službami, ktoré ohrozujú biodiverzitu; 104. zdôrazňuje, že environmentálna stopa výroby a spotreby v EÚ by sa mala bezodkladne znížiť, aby sa neprekročili planetárne medze; vyzýva Komisiu, aby navrhla záväzné ciele EÚ na rok 2030 s cieľom výrazne znížiť materiálovú stopu a stopu spotreby EÚ a do roku 2050 ich uviesť do súladu s planetárnymi medzami (84); podporuje Komisiu v tom, aby pri meraní environmentálnej stopy výrobkov a organizácií uplatňovala prístup založený na životnom cykle; domnieva sa, že výroba a používanie plastov by sa mali obmedziť; domnieva sa, že hospodárske činnosti, ktoré ovplyvňujú a využívajú ekosystémy a ich biodiverzitu by mali obsahovať všetky možné záruky na zmiernenie ich negatívneho vplyvu na tieto ekosystémy; +Zmena klímy 105. vyjadruje znepokojenie nad tým, že pri scenári globálneho oteplenia o 1,5 až 2 oC sa rozšírenie väčšiny suchozemských druhov výrazne zníži a že morské druhy budú tiež ohrozené, najmä preto, lebo tento rast teploty sa pri súčasnej trajektórii s najväčšou pravdepodobnosťou prekročí; opätovne preto zdôrazňuje potrebu výrazne zvýšiť ambície EÚ, uprednostňujúc pri plnení cieľov v oblasti zmierňovania zmeny klímy a v adaptačných stratégiách riešenia blízke prírode a ekosystémové prístupy, a zvyšovať ochranu suchozemských a morských prírodných záchytov uhlíka v EÚ ako doplnkového opatrenia na zníženie emisií skleníkových plynov; 106. vyzýva Komisiu, aby posúdila vplyv zmeny klímy na hojnosť a geografické rozloženie druhov, zohľadnila toto posúdenie pri vykonávaní stratégie v oblasti biodiverzity do roku 2030 a pomohla členským štátom začleniť výsledky do svojich vnútroštátnych politík a do budúcich správ podľa smerníc o prírode; +(84) +Uznesenie k novému akčnému plánu v oblasti obehového hospodárstva. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8c3da065d508d331d3daea6313ee99881f4aa49a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sk.p-68.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +C 67/62 +SK +Úradný vestník Európskej únie +8.2.2022 +Štvrtok 10. júna 2021 +33. je hlboko znepokojený nízkou úrovňou súladu s odporúčaniami skupiny GRECO uvedenými vo štvrtom kole hodnotiacej správy – iba jedno zo štrnástich odporúčaní bolo implementovaných uspokojivo, sedem odporúčaní bolo implementovaných čiastočne a zvyšných šesť odporúčaní nebolo implementovaných vôbec; +34. naliehavo žiada všetky členské štáty, aby zakázali prípady vyplácania dotácií trojciferných platieb v miliónoch eur jednotlivým fyzickým osobám v rámci nového viacročného finančného rámca (ďalej len „VFR“) a aby sa priklonili k pozícii Európskeho parlamentu, ktorá zaručuje úplnú transparentnosť a možnosť agregovať platby, ako aj digitálne monitorovanie a audítorské postupy za hranicami členských štátov v programoch v rámci zdieľaného riadenia; +35. vyzýva Radu, aby v rámci prebiehajúcich rokovaní o nariadení o SPP venovala náležitú pozornosť efektívnosti rozpočtu a spravodlivejšiemu a transparentnejšiemu rozdeleniu priamych platieb, aby sa priklonila k pozícii Európskeho parlamentu, pokiaľ ide o stanovenie osobitných stropov pre každú fyzickú osobu pre oba piliere SPP, ako aj postupnosť, povinné stanovenie stropov a redistributívne platby na zabezpečenie celkovo pozitívneho vnímania SPP občanmi EÚ; zdôrazňuje, že rokovania v Rade nesmú byť ovplyvnené konfliktmi záujmov, a že žiadny minister, člen alebo zástupca národnej vlády sa nesmie zúčastňovať na rokovaniach, ak sú ovplyvnení konfliktom záujmov; považuje za neprijateľné, aby sa predseda vlády Babiš, ktorý je konečným užívateľom výhod skupiny Agrofert, zúčastňoval na rokovaniach o SPP a bojoval proti obmedzovaniu dotácií; pevne zdôrazňuje, že stropy na fyzickú osobu v prvom a druhom pilieri SPP musia byť jednotne uplatniteľné, a to aj na členov vlád jednotlivých štátov, s cieľom zabrániť im rokovať v Rade vo svoj prospech; +36. dôrazne nesúhlasí s oligarchickými štruktúrami, ktoré čerpajú z poľnohospodárskych a kohéznych fondov EÚ, pričom malá menšina príjemcov poberá prevažnú väčšinu finančných prostriedkov EÚ, a vyzýva Komisiu, Radu a Európsku radu, aby zabránili posilňovaniu takýchto štruktúr, ktoré znižujú konkurencieschopnosť malých a stredných poľnohospodárov a rodinných fariem, ktoré by mali byť hlavnými príjemcami SPP; +37. zdôrazňuje svoje vážne znepokojenie nad skutočnosťou, že predseda vlády Babiš je v konflikte záujmov, kým čo sa podieľa na rozhodovaní o zosúladení SPP s celkovými cieľmi európskej politiky v oblasti klímy, keďže obchodné záujmy skupiny Agrofert by mohli prevážiť nad verejným záujmom pri podpore udržateľnejšieho poľnohospodárstva a pri znižovaní negatívnych vplyvov zmeny klímy; +38. domnieva sa, že nečinnosť českej vlády pri riešení konfliktu záujmov predsedu vlády Babiša má negatívny vplyv na fungovanie českých štátnych orgánov vrátane orgánov presadzovania práva a riadiacich a kontrolných systémov, ako aj na dodržiavanie právnych predpisov EÚ; +39. vyzýva Komisiu, aby vyhodnotila uvedenú situáciu spolu s vplyvom predsedu vlády Babiša na české médiá a súdny systém s cieľom zistiť porušenia zásad právneho štátu a v prípade ich potvrdenia a na základe svojich zistení včas aktivovala mechanizmus podmienenosti na ochranu rozpočtu Únie; +40. +je stále znepokojený zvyšujúcou sa koncentráciou mediálneho vlastníctva v rukách niekoľkých oligarchov (10); +41. konštatuje, že na vnútroštátnej aj európskej úrovni prebiehajú vyšetrovania a audity týkajúce sa možného konfliktu záujmov a použitia finančných prostriedkov EÚ; vyjadruje znepokojenie nad obavami vyjadrenými v správe Komisie o právnom štáte 2020, že prípady korupcie na vysokej úrovni sa dostatočne neriešia a že v rámcoch integrity platných pre poslancov sa zistili určité medzery; +42. vyzýva Radu a Európsku radu, aby prijali všetky potrebné a vhodné opatrenia na zabránenie konfliktu záujmov v súlade s článkom 61 ods. +1 nariadenia o rozpočtových pravidlách; vyjadruje znepokojenie nad tým, že český predseda vlády bol a stále je aktívny na rokovaniach o rozpočte EÚ a programoch EÚ, pričom je v konflikte záujmov; žiada Radu a Európsku radu, aby Európskemu parlamentu vysvetlili, ako plánujú zohľadniť účasť predsedu vlády Babiša na rozhodovaní o SPP a rozpočte EÚ po uzavretí správ Komisie o audite a náležite konať; +(10) +Reportéri bez hraníc, Česká republika, https://rsf.org/en/czech-republic [sprístupnené 2.6.2021]. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..93c5def9b854cf8175fceb138cb4b50419f3139f --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-205.txt @@ -0,0 +1,23 @@ +8.2.2022 +SL +Uradni list Evropske unije +C 67/199 četrtek 10. junij 2021 +Člen 5 Predložitev informacij varuhu človekovih pravic 1. +Za namene tega člena „predložitev informacij“ zajema vse fizične in elektronske poti, po katerih dobita varuh človekovih pravic in njegov sekretariat dostop do informacij, vključno z dokumenti, ne glede na njihovo obliko. +2. „Tajni podatek EU“ pomeni vsak podatek ali material z oznako stopnje tajnosti EU, katerega nepooblaščeno razkritje bi lahko v različni meri škodovalo interesom Unije oziroma ene ali več držav članic. 3. +Institucije, organi, uradi in agencije Unije ter pristojni organi držav članic na zahtevo varuha človekovih pravic ali na lastno pobudo varuhu človekovih pravic brez nepotrebnega odlašanja in pod pogoji, določenimi v tem členu, predložijo vse informacije, ki jih je varuh človekovih pravic zahteval za namene preiskave. +4. +Varuh človekovih pravic prejme tajne podatke EU ob upoštevanju naslednjih načel in pogojev: +(a) institucija, organ, urad ali agencija Unije, ki predloži tajni podatek EU, je morala zaključiti svoje ustrezne notranje postopke, kadar pa je vir informacij tretja stranka, mora ta dati svoje predhodno pisno soglasje; (b) ugotovljena je morala biti potreba po seznanitvi varuha človekovih pravic; (c) zagotoviti je treba, da se dostop do podatkov z oznako stopnje tajnosti CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL ali več omogoči le osebam, ki imajo dovoljenje za dostop do tajnih podatkov ustrezne stopnje tajnosti v skladu z nacionalnim pravom in z dovoljenjem pristojnega varnostnega organa. 5. +Zadevna institucija, organ, urad ali agencija Unije pred predložitvijo tajnih podatkov EU oceni, ali je varuh človekovih pravic sprejel ustrezna pravila o notranji varnosti ter fizične in postopkovne ukrepe za zaščito tajnih podatkov EU. +V ta namen lahko varuh človekovih pravic in institucija, organ, urad ali agencija Unije skleneta tudi dogovor o vzpostavitvi splošnega okvira za predložitev tajnih podatkov EU. 6. +Dostop do tajnih podatkov EU se v skladu z odstavkoma 4 in 5 omogoči v prostorih zadevne institucije, organa, urada ali agencije Unije, razen če je bil z varuhom človekovih pravic sklenjen drugačen dogovor. 7. +Brez poseganja v odstavek 3 lahko pristojni organi držav članic zavrnejo predložitev informacij varuhu človekovih pravic, za katere velja nacionalno pravo o varstvu tajnih podatkov ali določbe, ki prepovedujejo sporočanje teh podatkov. +Ne glede na to lahko zadevna država članica varuhu človekovih pravic predloži take podatke ob upoštevanju pogojev, ki jih določi njen pristojni organ. 8. +Kadar nameravajo institucije, organi, uradi ali agencije Unije in organi držav članic varuhu človekovih pravic predložiti tajne podatke EU ali katere koli druge informacije, ki niso dostopne javnosti, o tem predhodno obvestijo varuha človekovih pravic. +Varuh človekovih pravic zagotovi, da so taki podatki ustrezno varovani, in jih zlasti ne razkrije pritožniku ali javnosti brez predhodnega soglasja zadevne institucije, organa, urada ali agencije Unije ali pristojnega organa države članice. +V zvezi s tajnimi podatki EU se privolitev poda v pisni obliki. 9. +Institucije, organi, uradi ali agencije Unije, ki zavrnejo dostop do tajnih podatkov EU, varuhu človekovih pravic predložijo pisno utemeljitev, v kateri navedejo vsaj razloge za zavrnitev. +10. +Varuh človekovih pravic hrani podatke iz odstavka 8 le dokler preiskava ni dokončno zaključena. +Varuh človekovih pravic lahko od institucije, organa, urada ali agencije Unije ali države članice zahteva, da ta omenjene podatke hrani vsaj pet let. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..8d199b1829168fabdd25c133e5952295d68cda78 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-34.txt @@ -0,0 +1,36 @@ +SL +C 67/28 +Uradni list Evropske unije +8.2.2022 +sreda 9. junij 2021 +D. +ker bo leto 2021 odločilno za biotsko raznovrstnost in ker bi 15. zasedanje Konference pogodbenic Konvencije o biološki raznovrstnosti (COP15) moralo biti za biotsko raznovrstnost takšen mejnik, kot je bil Pariški sporazum; ker sta COP15 in COP26 Okvirne konvencije Združenih narodov o spremembi podnebja edinstveni priložnosti za prehod z reaktivnega na proaktivni in previdnosti model, in bosta pripeljali do potrebnih preobrazb; +E. +ker je strategija EU za biotsko raznovrstnost do leta 2030 ena ključnih pobud evropskega zelenega dogovora; ker bosta strategija EU za biotsko raznovrstnost do leta 2030 in strategija „od vil do vilic“ skupaj z drugimi politikam oblikovali spremembe za zaščito narave in ohranitev habitatov in vrst; +F. +ker razpoložljivi dokazi kažejo, da še ni prepozno za ustavitev in obrnitev sedanjega trenda upadanja biotske raznovrstnosti (18); ker bodo za to potrebne bistvene spremembe; +G. +ker so ljudje del narave in ker je narava sama po sebi dragocena; ker je biotska raznovrstnost sestavni del svetovne dediščine; +H. +ker je izumrtje vrst dokončno, kar ogroža obstoj ekosistemov in ekosistemskih storitev ter pomeni grožnjo za blaginjo in preživetje človeštva; ker je Svetovna zveza za varstvo narave (IUCN) samo v zadnjem desetletju za izumrle razglasila 160 vrst; +I. +ker naj bi se glede na Medvladno platformo o biološki raznovrstnosti in ekosistemskih storitvah do leta 2050 bistveno spremenilo 90 % zemljišč in ker se jih je 75 % že spremenilo; ker je 85 % mokrišč že izginilo; +J. +ker je biotska raznovrstnost ključnega pomena za prehransko varnost, blaginjo ljudi in razvoj po vsem svetu; +K. +ker mora EU izkoristiti te priložnosti za vključitev spoznanj, pridobljenih med pandemijo covida-19, v svoje politike in cilje; +L. +ker je 70 % porajajočih se bolezni in pandemij živalskega izvora (19); ker je pandemija covida-19 pokazala, da prakse, ki povzročajo pritisk na biotsko raznovrstnost, lahko vodijo do povečanega tveganja za zdravje ljudi in živali; +M. +ker se zaradi uničevanja naravnih habitatov in trgovine s prostoživečimi vrstami povečuje stik med ljudmi ter prostoživečimi vrstami, kar bo močno prispevalo k pojavu in širjenju virusnih bolezni v prihodnosti (20); +N. +ker biotska raznovrstnost pozitivno prispeva k zdravju ljudi; ker je do 80 % zdravil, ki jih ljudje uporabljajo, naravnega izvora (21); +O. +ker je v Evropi več zavarovanih območij kot v kateri koli drugi regiji na svetu (22); ker sedanje omrežje pravno zavarovanih območij, tudi tistih pod strogim varstvom, ni dovolj za varstvo biotske raznovrstnosti (23); +(18) (19) +Napoved o svetovni biotski raznovrstnosti 5. +Daszak, P. idr., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics (Poročilo z delavnice o biotski raznovrstnosti in pandemijah), Medvladna platforma o biološki raznovrstnosti in ekosistemskih storitvah, Bonn, 2020. Prav tam. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, London, 2018. +Poročilo Evropske agencije za okolje z dne 23. novembra 2020 z naslovom An introduction to Europe’s Protected Areas (Uvod v zaščitena evropska območja). +Učinkovitost upravljanja omrežja zavarovanih območij EU Natura 2000. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..559ba859a0676579d77e70a9ec1be9cdacb7a797 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-37.txt @@ -0,0 +1,26 @@ +8.2.2022 +SL +Uradni list Evropske unije +C 67/31 sreda 9. junij 2021 +AN. ker so gozdovi in celotna vrednostna veriga gozdov bistvenega pomena za nadaljnji razvoj krožnega biogospodarstva, saj zagotavljajo delovna mesta, gospodarsko blaginjo na podeželskih in mestnih območjih, storitve za blažitev podnebnih sprememb in prilagajanje nanje in zdravstvene koristi, ščitijo biotsko raznovrstnost in priložnosti za gorske, otoške in podeželske regije ter pomagajo v boju proti dezertifikaciji; +AO. +ker gozdovi predstavljajo 43 % kopenske površine EU, zajemajo pa 80 % njene kopenske biotske raznovrstnosti (36); ker so gozdarske dejavnosti po poročilih druga največja kategorija pritiska na vrste (37), ki prizadenejo zlasti členonožce, sesalce in rastline razen cevnic; ker odstranjevanje odmrlih, odmirajočih in starih dreves (38), zmanjševanje staroraslih gozdov ter nekatere metode gospodarjenja z gozdom, kot je posek na golo, negativno vplivajo na veliko vrst, odvisnih od gozda; +AP. ker gozdovi predstavljajo več kot 75 % svetovne kopenske biotske raznovrstnosti (39); ker je Parlament Komisiji dal priporočila o pravnem okviru EU za zaustavitev in obrnitev trenda krčenja gozdov ter degradacije gozdov in ekosistemov po svetu, ki ga povzroča EU (40); +AQ. +ker so dobro stanje okolja in zdravi ekosistemi ključnega pomena v boju proti podnebnim spremembam, pri čemer imajo glavno vlogo pri blaženju podnebnih sprememb in prilagajanju nanje; ker podnebne spremembe vplivajo na biotsko raznovrstnost, saj podnebne spremenljivke v veliki meri določajo zemljepisno porazdelitev vrst; ker na območjih, kjer podnebje ni več primerno, nekatere vrste spreminjajo svoje zemljepisno razširjenost, druge pa lokalno izumirajo; +AR. ker lahko na naravi temelječe rešitve in na ekosistemu temelječi pristopi zagotovijo močno povezanost politik med tremi konvencijami iz Ria, ki na celovit način obravnavajo podnebne spremembe in izgubo biotske raznovrstnosti; +AS. +ker je po podatkih IPBES onesnaževanje eden od petih vzrokov za izgubo biotske raznovrstnosti; ker se ocenjuje, da obstajajo zanesljive informacije o približno 500 kemikalijah, do aprila 2019 pa je Evropska agencija za kemikalije ocenila, da je 450 snovi zadovoljivo reguliranih; ker se šteje, da so precej dobro opredeljena tveganja za dodatnih 10 000 snovi, za približno 20 000 snovi pa so na voljo omejene informacije o tveganju; ker je za večino, tj. za okoli 70 000 snovi, na voljo zelo malo informacij o njihovi nevarnosti ali izpostavljenosti; ker je treba nemudoma odpraviti precejšnje vrzeli v znanju glede vseh vplivov kemikalij na biotsko raznovrstnost in okolje; +AT. +ker svetlobno onesnaževanje spreminja raven naravne nočne svetlobe za ljudi, živali in rastline, kar negativno vpliva na biotsko raznovrstnost, na primer s porušenjem ravnovesja selitvenih, nočnih in reproduktivnih dejavnosti živali, kar vodi tudi do izgube žuželk in opraševalcev, ki zaradi privlačnosti umetne svetlobe na koncu poginejo; +AU. +ker so glede na izsledke iz poročila (41) Skupnega raziskovalnega središča za leto 2020 invazivne tuje vrste zdaj prisotne v vseh ekosistemih in ogrožajo zlasti mestne ekosisteme in travinje; +AV. +ker bodo sedanji negativni trendi biotske raznovrstnosti in ekosistemov ogrozili napredovanje k ciljem trajnostnega razvoja, kot tudi k ciljem v zvezi z revščino, lakoto, zdravjem, vodo, mesti in podnebjem; ker je treba zato izgubo in +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Članek Evropskega parlamenta z dne 9. decembra 2020 z naslovom Trajnostno gospodarjenje: Evropski poslanci proti krčenju gozdov. +Poročilo Komisije z dne 15. oktobra 2020 z naslovom Stanje narave v Evropski uniji – Poročilo o stanju in trendih vrst in habitatnih tipov, zavarovanih z direktivo o pticah in direktivo habitatih, v obdobju 2013–2018 (COM(2020)0635). Prav tam. +Poročilo programa za okolje Organizacije Združenih narodov za prehrano in kmetijstvo in Združenih narodov z dne 22. +maja 2020 z naslovom The State of the World’s Forests – Forests, biodiversity and people (Stanje svetovnih gozdov – gozdovi, biotska raznovrstnost in ljudje). +Resolucija s priporočili Komisiji o pravnem okviru EU za zaustavitev in obrnitev trenda krčenja gozdov po svetu, ki ga povzroča EU. +Poročilo Skupnega raziskovalnega središča za znanstveno podporo politiki z dne 13. oktobra 2020 z naslovom Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment’ (supplement) and Commission Directorate-General for Environment BEST initiative (voluntary scheme for Biodiversity and Ecosystem Services in EU Outermost Regions and Overseas Countries and Territories) (Ocena ekosistemov EU (dodatek) in pobuda BEST Generalnega direktorata Komisije za okolje (prostovoljna shema za biotsko raznovrstnost in ekosistemske storitve v najbolj oddaljenih regijah EU ter čezmorskih državah in ozemljih). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..4230e75105aa4d9971d06499ba4f9d5b7cc62eee --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-44.txt @@ -0,0 +1,21 @@ +SL +C 67/38 +Uradni list Evropske unije +8.2.2022 +sreda 9. junij 2021 +Spremembe rabe kopnega in morja +44. poudarja, da biotska raznovrstnost tal zagotavlja bistvene ekosistemske storitve in blaži podnebne spremembe, zato je to eden najpomembnejših elementov kopenskih ponorov ogljika; z zaskrbljenostjo ugotavlja, da se povečuje degradacija tal in da na tem področju ni ustrezne evropske zakonodaje; priznava, da različna zakonodaja vsebuje določbe, ki posredno prispevajo k varstvu tal, vendar meni, da to ustvarja razdrobljenost področja upravljanja tal v EU; zato poziva Komisijo, naj ob doslednem načela subsidiarnosti predstavi zakonodajni predlog za vzpostavitev skupnega okvira za varstvo in trajnostno rabo tal ter za učinkovito vključitev tega varstva v vse ustrezne politike EU; +45. poudarja, da bi moral ta skupni okvir za tla zajemati vse glavne nevarnosti tal, med drugim izgubo biotske raznovrstnosti tal, izgubo organskih snovi v tleh, onesnaženje, zasoljevanje, zakisljevanje, dezertifikacijo, erozijo in pozidavo tal; poudarja, da je treba vanj vključiti enotne opredelitve, jasne cilje in okvir za spremljanje, ter podpira določitev posebnega cilja za dekontaminacijo; +46. poudarja, da so zdrave prsti, vključno z rodovitnostjo in strukturo, ključnega pomena za kmetijski sektor; opozarja, da denimo netrajnostne kmetijske in gozdarske prakse, sprememba rabe zemljišč, gradbene dejavnosti, pozidava in industrijske emisije negativno vplivajo na tla; poudarja, da bi bilo treba izvajati metode sečnje gozdov kmetovanja, ki so manj škodljive za tla; +47. poziva Komisijo, naj pregleda Direktivo 2010/75/EU o industrijskih emisijah (69) in Direktivo 2006/21/ES o ravnanju z odpadki iz rudarskih in drugih ekstraktivnih dejavnosti (70), da bi bolje upoštevali degradacijo tal zaradi industrijskih in rudarskih dejavnosti; ponovno poziva k določitvi cilja glede materialne predelave za izkopano zemljino (71); +48. poziva države članice, naj na podlagi previdnostnega načela in načela, da je treba ukrepati preventivno, ob upoštevanju tveganj in negativnih učinkov hidravličnega lomljenja za pridobivanje nekonvencionalnih ogljikovodikov na podnebje, okolje in biotsko raznovrstnost, ne odobrijo novih dejavnosti hidravličnega lomljenja v EU in ustavijo vse tekoče dejavnosti; +49. opozarja, da se je EU v okviru Konvencije Združenih narodov o boju proti dezertifikaciji (UNCCD) zavezala nevtralnosti glede degradacije tal (72) do leta 2030, vendar ta cilj verjetno ne bo dosežen, kot je ugotovilo Evropsko računsko sodišče v posebnem poročilu (73); obžaluje, da kljub grožnji, ki jo dezertifikacija predstavlja za biotsko raznovrstnost, rodovitnost tal, naravno odpornost tal, proizvodnjo hrane in kakovost vode, in kljub dejstvu, da je v okviru UNCCD trinajst držav članic izjavilo, da so prizadete zaradi dezertifikacije, Komisija te ne obravnava učinkovito; zato poziva Komisijo, naj okrepi svoje ambicije in čim prej predstavi strategijo na ravni EU o dezertifikaciji in degradaciji tal; +50. ugotavlja, da v EU urbanizacija in prostočasne dejavnosti predstavljajo 13 % vsega pritiska na naravo in 48 % pritiska na morja (74); poudarja, da lahko zelene mestne površine in zelena infrastruktura zagotavljajo ekosistemske storitve, ki spodbujajo biotsko raznovrstnost ter prispevajo k telesnemu in duševnemu dobremu počutju prebivalstva; +51. podpira namero Komisije, da vzpostavi platformo EU za ozelenitev mest; poziva Komisijo, naj ambiciozno zastavi ločene zavezujoče cilje za biotsko raznovrstnost v mestih, opredeli sonaravne rešite in ekosistemske pristope ter zeleno infrastrukturo, ki bo koristila ljudem in prosto živečim živalim ter prispevala k uresničevanju splošnih ciljev glede biotske +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Direktiva 2010/75/EU Evropskega parlamenta in Sveta z dne 24. novembra 2010 o industrijskih emisijah (celovito preprečevanje in nadzorovanje onesnaževanja) (UL L 334, 17.12.2010, str. 17). +Direktiva 2006/21/ES Evropskega parlamenta in Sveta z dne 15. marca 2006 o ravnanju z odpadki iz rudarskih in drugih ekstraktivnih dejavnosti ter o spremembi Direktive 2004/35/ES – Izjava Evropskega parlamenta, Sveta in Komisije (UL L 102, 11.4.2006, str. 15). +Resolucija Evropskega parlamenta z dne 10. februarja 2021 o novem akcijskem načrtu za krožno gospodarstvo (Sprejeta besedila, P9_TA(2021)0040). +Pogodbenice UNCCD so nevtralnost glede degradacije tal opredelile kot stanje, v katerem količina in kakovost talnih virov, ki sta potrebna za podporo delovanju ekosistemov in ekosistemskih storitev ter povečanju prehranske varnosti, ostajata nespremenjena ali se povečata v ustreznih časovnih in prostorskih merilih in ekosistemih. +Posebno poročilo Evropskega računskega sodišča z dne 18. decembra 2018 z naslovom Boj proti dezertifikaciji v EU: vse večja grožnja, v zvezi s katero so potrebni dodatni ukrepi. +Stanje narave v EU – rezultati poročanja na podlagi direktiv o naravi za obdobje 2013–2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..861ea0f406da613a964d87d03fa725746eb3449e --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-45.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +8.2.2022 +SL +Uradni list Evropske unije +C 67/39 sreda 9. junij 2021 +raznovrstnosti; poudarja, da je treba vključiti ukrepe, kot so minimalni delež zelenih streh na novih stavbah, spodbujanje kmetijstva v mestih, vključno z uporabo sadnih dreves po možnosti brez uporabe kemičnih pesticidov in zmanjšanjem uporabe gnojil na zelenih mestnih območjih EU, ter povečanje števila zelenih površin glede na število prebivalcev, hkrati pa je treba obravnavati neenakosti pri dostopu do zelenih površin; Komisijo in države članice tudi poziva, naj okrepijo kopenske in pomorske ekološke koridorje na mestnih območjih, vključno z razvojem vseevropskega omrežja za zeleno infrastrukturo (TEN-G), ki bo povezano z vseevropskim omrežjem narave (TEN-N); +Neposredno izkoriščanje organizmov +52. izraža podporo ciljema do leta 2030, da se vsaj 25 % kmetijskih zemljišč vključi v ekološko upravljanje kmetij, ki bi se moralo srednjeročno do dolgoročno povečati; poleg tega toplo pozdravlja cilj, da se zagotovi, da bi imelo vsaj 10 % kmetijskih zemljišč zelo raznolike krajinske značilnosti, kar bi bilo treba izvajati na ustrezni ravni, da se zagotovi ekološka povezljivost habitatov med kmetijskimi površinami; poudarja, da bi bilo treba oba cilja vključiti v zakonodajo EU, izvajati pa bi ju morala vsaka država članica, tudi v okviru strateških načrtov skupne kmetijske politike; +53. z veliko zaskrbljenostjo ugotavlja, da se v skladu z ugotovitvami poročila Evropskega računskega sodišča o biotski raznovrstnosti na kmetijskih zemljiščih število in raznolikost vrst na kmetijskih zemljiščih v EU nenehno zmanjšujeta; obžaluje, da v strategiji EU za biotsko raznovrstnost do leta 2020 niso določeni merljivi cilji in ukrepi za kmetijstvo, zaradi česar je težko oceniti napredek; želi opomniti, da je spremljanje porabe sredstev iz skupne kmetijske politike za biotsko raznovrstnost nezanesljivo in da politike in strategije EU niso usklajene, zato denimo ne obravnavajo zmanjšanje genske raznovrstnosti (75); poziva Komisijo, naj upošteva priporočila Evropskega računskega sodišča o biotski raznovrstnosti na kmetijskih zemljiščih in v strategiji za biotsko raznovrstnost do leta 2030 (76) gradi na pridobljenih izkušnjah; +54. poudarja, da je biotska raznovrstnost bistvena za ohranjanje prehranske varnosti v EU; poudarja pomembno vlogo, ki jo ima kmetijski sektor EU pri proizvodnji zdrave, varne in cenovno dostopne hrane; poudarja, da imajo kmetje ključno vlogo pri uspešnosti te strategije, ki bi morala biti usklajena z ukrepi in cilji strategije „od vil do vilic“; +55. +meni, da je treba kmetijstvo EU nujno preoblikovati, da bo postalo trajnostno in da bo zagotavljalo visoke standarde dobrega počutja živali v skladu z ekološkim in podnebnim prehodom, obenem pa je treba čim bolj zmanjšati uporabo fosilnih, kemičnih sredstev in antibiotikov; poudarja, da bi moralo kmetijstvo prispevati k zaščiti in obnovi biotske raznovrstnosti; +56. +meni, da je treba kmetom zaradi morebitnih socialno-ekonomskih učinkov zagotoviti podporo, tudi finančno, in usposabljanje na področju prehoda na trajnostne kmetijske sisteme, da bi spodbujali agroekološke in druge inovativne trajnostne prakse; zato poudarja, da je treba zagotoviti dobro izdelano in zadostno finančno podporo, tudi v okviru večletnega finančnega okvira, da bi pripomogli k doseganju teh ciljev, v zvezi s tem pa poziva države članice, naj za te namene uporabijo strateške načrte skupne kmetijske politike in njene zelene komponente ter hkrati razvijejo rešitve zaščito biotske raznovrstnosti, ki bodo ustrezale vsem; +57. poziva Komisijo, naj oblikuje strategijo za podporo lokalnim vrednostnim verigam pri doseganju predlaganih ciljev, in poudarja, da mala kmetijska podjetja pri izvajanju strategije potrebujejo posebno podporo; +58. pozdravlja priznanje, da je ekološko kmetovanje eno od pomembnih elementov za zagotavljanje bolj trajnostnega prehranskega sistema EU, zlasti kar zadeva vprašanja biotske raznovrstnosti, in za doseganje ciljev javne politike za gospodarski razvoj, zaposlovanje na podeželju, varstvo okolja in podnebne ukrepe; poudarja pomen, ki ga ima evropski akcijski načrt za ekološko kmetovanje za večje uvajanje ekološkega kmetovanja; +59. poudarja, da morajo razvoj ekološke pridelave hrane spremljati tržno usmerjeni razvoj in razvoj dobavne verige ter ukrepi, ki spodbujajo povpraševanje po ekološki hrani, vključno z javnimi naročili in raznovrstnimi promocijskimi ukrepi, raziskavami, inovacijami, usposabljanjem in prenosom znanstvenih spoznanj, da bi podprli stabilnost trga ekoloških +(75) (76) +Posebno poročilo Evropskega računskega sodišča z dne 5. junija 2020 z naslovom Biotska raznovrstnost na kmetijskih zemljiščih: s prispevkom SKP se upad ni ustavil. +Prav tam. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..2d1fbf0fd7ea80b698251e625dc4995d00d417fe --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-50.txt @@ -0,0 +1,10 @@ +SL +C 67/44 +Uradni list Evropske unije +8.2.2022 +sreda 9. junij 2021 +97. poudarja, kako pomembni so odporni in zdravi gozdni ekosistemi, vključno z živalskimi in rastlinskimi vrstami, da bi ohranili in izboljšali številne ekosistemske storitve, ki jih zagotavljajo gozdovi, kot so biotska raznovrstnost, čist zrak, voda, zdrava tla ter lesne in druge surovine; poudarja, da ciljev EU glede okolja, podnebja in biotske raznovrstnosti nikoli ne bo mogoče izpolniti brez večnamenskih in zdravih gozdov, s katerimi se dolgoročno in trajnostno gospodari, in ustreznega gozdarstva; 98. poudarja, da je treba oblikovati usklajen pristop, s katerim bosta zaščita biotske raznovrstnosti in varstvo podnebja obravnavana skupaj v okviru cvetočega gozdarskega sektorja in trajnostnega biogospodarstva; 99. priznava vlogo uporabe lesa iz gozdov, s katerim se trajnostno gospodari, in lesnih proizvodov kot prispevek pri prehodu na ogljično nevtralno gospodarstvo in razvoju krožnega biogospodarstva; 100. poudarja, da je treba pregledati pravila EU o uporabi biomase za proizvodnjo energije ter jih uskladiti s cilji strategije za biotsko raznovrstnost do leta 2030 in evropskimi podnebnimi pravili, zlasti v okviru direktive o obnovljivih virih energije in delegiranih aktov v skladu z uredbo o taksonomiji; 101. pozdravlja zavezo, da se v EU posadi vsaj tri milijarde dodatnih dreves; poudarja, da bi morale pobude EU za sajenje dreves v skladu z najnovejšimi znanstvenimi spoznanji temeljiti na jasnih ekoloških načelih, nemoteni rasti gozdov, trajnostnem pogozdovanju, ozelenitvi mestnih in primestnih območij, obnovi, krepitvi povezljivosti in kmetijsko-gozdar­ skih sistemov; poziva Komisijo, naj zagotovi, da se bodo te pobude izvajale le skladno s cilji za zagotavljanje biotske raznovrstnosti in da bo prispevale k njihovemu uresničevanju, obenem pa je treba zagotoviti, da se s tem sajenjem ne bo nadomestilo obstoječih starih in biotsko raznovrstnih gozdov, ter naj prispeva k temu, da bodo gozdovi odporni, mešani in zdravi; 102. želi spomniti na svoje stališče, opredeljeno v svoji resoluciji o pravnem okviru EU za zaustavitev in obrnitev trenda krčenja gozdov po svetu, ki ga povzroča EU, poziva Komisijo, naj pripravi predlog za pravni okvir EU, ki bo temeljil na obvezni primerni skrbnosti za zagotovitev, da so dobavne verige trajnostne in da se proizvodi oziroma surovine, ki se dajejo na trg EU, ne proizvajajo na podlagi krčenja in degradacije gozdov, pretvorbe ali degradacije ekosistemov ali kršenja človekovih pravic; ugotavlja, da bi bilo treba v ta pravni okvir EU poleg gozdov vključiti tudi ekosisteme z visoko zalogo ogljika in visoko biotsko raznovrstnostjo, ki niso gozdovi, na primer morske in obalne ekosisteme, mokrišča, šotišča in savane, da ne bi bremena prenesli nanje; 103. poziva Komisijo, naj preuči možnost oblikovanja pravnega okvira, predvsem v okviru Svetovne trgovinske organizacije, ki bi omogočal prepoved trgovine z nekaterimi surovinami, proizvodi in storitvami, ki ogrožajo biotsko raznovrstnost; 104. +meni, da bi bilo treba nujno zmanjšati okoljski odtis proizvodnje in potrošnje v EU, da bi upoštevali omejene zmogljivosti planeta; poziva Komisijo, naj predlaga zavezujoče cilje EU, v skladu s katerimi bi do leta 2030 bistveno zmanjšali odtis materialov in potrošnje EU ter ju do leta 2050 uskladili z omejitvami našega planeta (84); podpira pristop na podlagi življenjskega cikla pri merjenju okoljskega odtisa proizvodov in organizacij, ki ga je sprejela Komisija; meni, da bi bilo treba zmanjšati proizvodnjo in uporabo plastike; meni, da bi morale gospodarske dejavnosti, ki vplivajo na ekosisteme in njihovo biotsko raznovrstnost ter jih izkoriščajo, vključevati vse možne zaščitne ukrepe za ublažitev negativnega vpliva na te ekosisteme; +Podnebne spremembe 105. izraža zaskrbljenost, ker se bo po scenariju zvišanja temperatur za 1,5 do 2 oC zaradi globalnega segrevanja močno zmanjšala raznolikost večine kopenskih vrst, enako pa se lahko zgodi tudi morskim vrstam, in ker se bodo glede na sedanjo krivuljo temperature najverjetneje še povišale; zato poudarja, da je treba pri doseganju ciljev blaženja podnebnih sprememb in v strategijah prilagajanja nanje znatno povečati ambicije EU, dati prednost sonaravnim rešitvam in na ekosistemu temelječim pristopom ter povečati varstvo kopenskih in morskih naravnih ponorov ogljika v EU kot dodaten ukrep poleg zmanjševanja emisij toplogrednih plinov; 106. poziva Komisijo, naj oceni vpliv podnebnih sprememb na številčnost in geografsko porazdelitev vrst, naj to oceno upošteva pri izvajanju strategije za biotsko raznovrstnost do leta 2030 ter pomaga državam članicam, da rezultate vključijo v svoje nacionalne politike in prihodnja poročila v skladu z direktivami o naravi; +(84) +Resolucija o novem akcijskem načrtu za krožno gospodarstvo. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..ab2796363aff1edfe8c99582089f7d57ad7e5a7b --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sl.p-68.txt @@ -0,0 +1,19 @@ +C 67/62 +SL +Uradni list Evropske unije +8.2.2022 +četrtek 10. junij 2021 +33. je zelo zaskrbljen zaradi nizke stopnje skladnosti s priporočili Skupine držav proti korupciji iz poročila o četrtem krogu ocenjevanja – zadovoljivo je bilo izvedeno le eno od štirinajstih priporočil, sedem jih je bilo delno izvedenih, preostalih šest priporočil pa sploh ne; +34. poziva vse države članice, naj v novem večletnem finančnem okviru prepovedo plačila subvencij posameznim fizičnim osebam v višini več kot 100 milijonov EUR in naj se približajo stališču Parlamenta o zagotavljanju popolne preglednosti in možnosti združevanja plačil ter digitalnih postopkov za spremljanje in revizijo prek meja držav članic v programih v okviru deljenega upravljanja; +35. poziva Svet, naj v aktualnih pogajanjih o uredbi o skupni kmetijski politiki ustrezno upošteva proračunsko učinkovitost ter pravičnejšo in preglednejšo porazdelitev neposrednih plačil, naj se približa stališču Parlamenta o določitvi posebnih omejitev na posameznika v obeh stebrih skupne kmetijske politike ter o degresivnosti, obvezni omejitvi in prerazporeditvenih plačilih, da se zagotovi pozitivno mnenje državljanov EU o skupni kmetijski politiki na splošno; poudarja, da nasprotja interesov ne smejo vplivati na pogajanja v Svetu in da noben minister, član ali predstavnik nacionalne vlade ne sme sodelovati v pogajanjih, če je zanj ugotovljeno nasprotje interesov; meni, da je nesprejemljivo, da je predsednik vlade Andrej Babiš, ki je dejanski lastnik skupine Agrofert, sodeloval v pogajanjih o skupni kmetijski politiki in se boril proti omejevanju subvencij; odločno poudarja, da je treba omejitve na fizično osebo v prvem in drugem stebru skupne kmetijske politike uporabljati enotno, tudi za člane nacionalnih vlad, da se jim preprečijo pogajanja v Svetu v lastno korist; +36. odločno nasprotuje oligarhičnim strukturam, ki črpajo iz kmetijskih in kohezijskih skladov EU, ko le majhna manjšina upravičencev prejme veliko večino sredstev EU, ter poziva Komisijo, Svet in Evropski svet, naj preprečijo spodbujanje razvoja teh struktur, zaradi katerih se zmanjšuje konkurenčnost malih in srednjih kmetov ter družinskih kmetij, ki bi morali biti glavni upravičenci skupne kmetijske politike; +37. je zelo zaskrbljen, ker je predsednik vlade Andrej Babiš kljub nasprotju interesov sodeloval pri odločanju o uskladitvi skupne kmetijske politike s splošnimi cilji evropske podnebne politike, saj bi lahko poslovni interesi skupine Agrofert prevladali nad javnim interesom za podpiranje bolj trajnostnega kmetijstva in omejevanje negativnih učinkov podnebnih sprememb; +38. +meni, da neukrepanje češke vlade pri obravnavanju nasprotja interesov predsednika vlade Andreja Babiša negativno vpliva na delovanje čeških državnih organov, vključno z organi kazenskega pregona ter sistemi upravljanja in nadzora, ter na skladnost z zakonodajo EU; +39. poziva Komisijo, naj oceni te razmere skupaj z vplivom predsednika vlade Andreja Babiša na češke medije in pravosodni sistem, da bi opredelila kršitve načela pravne države, in naj na podlagi svojih ugotovitev, če bodo potrjene, pravočasno aktivira mehanizem pogojenosti za zaščito proračuna Unije; +40. +je še vedno zaskrbljen zaradi vse višje koncentracije lastništva medijev v rokah peščice oligarhov (10); +41. ugotavlja, da na nacionalni in evropski ravni potekajo preiskave in revizije morebitnih nasprotij interesov in uporabe sredstev EU; je zaskrbljen zaradi pomislekov, izraženih v poročilu Komisije o pravni državi za leto 2020, da se primeri korupcije na visoki ravni obravnavajo nezadostno in da so bile ugotovljene vrzeli v okvirih celovitosti, ki veljajo za poslance; +42. poziva Svet in Evropski svet, naj v skladu s členom 61(1) finančne uredbe sprejmeta vse potrebne in ustrezne ukrepe za preprečevanje nasprotja interesov; izraža zaskrbljenost, da je češki predsednik vlade bil in je še vedno dejavno vključen v pogajanja o proračunu EU in programih EU, hkrati pa je v nasprotju interesov; poziva Svet in Evropski svet, naj Parlamentu pojasnita, kako nameravata upoštevati sodelovanje predsednika vlade Andreja Babiša pri odločanju v zvezi s skupno kmetijsko politiko in proračunom EU na podlagi ugotovitve iz revizijskih poročil Komisije ter ukrepati v zvezi s tem; +(10) +Novinarji brez meja, Czech Republic (Češka republika), https://rsf.org/en/czech-republic [dostop 2.6.2021]. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-205.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-205.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..16d18e73484d144d184974affb06327253155802 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-205.txt @@ -0,0 +1,24 @@ +8.2.2022 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +C 67/199 Torsdagen, 10 juni 2021 +Artikel 5 Tillhandahållande av information till ombudsmannen 1. +I denna artikel avses med tillhandahållande av information alla fysiska och elektroniska medel genom vilka ombudsmannen och hans eller hennes kansli ges tillgång till information, inbegripet handlingar, oavsett i vilken form. 2. +Dessutom avses med säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter uppgifter eller material som placerats på en EU-säkerhetsskyddsklassificeringsnivå och vars obehöriga röjande skulle kunna åsamka unionens eller en eller flera av dess medlemsstaters väsentliga intressen skada i olika grad. 3. +Med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel ska unionens institutioner, organ och byråer och medlemsstaternas behöriga myndigheter på begäran av ombudsmannen eller på eget initiativ och utan onödigt dröjsmål tillhandahålla ombudsmannen den information som han eller hon har begärt för en undersökning. +4. +Ombudsmannen ska tillhandahållas säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter enligt följande principer och villkor: +a) Den unionsinstitution, det unionsorgan eller den unionsbyrå som tillhandahåller säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter måste ha slutfört sina relevanta interna förfaranden och, om upphovsmannen är en tredje part, måste den sistnämnda ha lämnat sitt skriftliga förhandsgodkännande. +b) Behovsenlig behörighet måste ha fastställts för ombudsmannen. +c) Det måste säkerställas att tillgång till uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån CONFIDENTIEL UE/EU CONFIDENTIAL eller högre endast beviljas personer som har säkerhetsgodkännande upp till den relevanta säkerhetsskyddsklassificeringsnivån i enlighet med nationell rätt och som godkänts av den behöriga säkerhetsmyndig­ heten. 5. +När det gäller tillhandahållande av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska den unionsinstitution, det unionsorgan eller den unionsbyrå som berörs bedöma om ombudsmannen effektivt har inrättat interna säkerhets­ bestämmelser samt fysiska och procedurmässiga åtgärder för att skydda säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. +I detta syfte får ombudsmannen och en unionsinstitution, ett unionsorgan eller en unionsbyrå också ingå avtal om fastställande av en allmän ram för tillhandahållande av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. 6. +I enlighet med punkterna 4 och 5 ska tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ges i de lokaler som tillhör den unionsinstitution, det unionsorgan eller den unionsbyrå som berörs, såvida inte annat överenskommits med ombudsmannen. 7. +Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna vägra att tillhandahålla ombudsmannen information som omfattas av nationell rätt om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller av bestämmelser som hindrar att informationen lämnas ut. +Den berörda medlemsstaten får dock tillhandahålla sådan information till ombudsmannen på de villkor som fastställs av dess behöriga myndighet. 8. +De unionsinstitutioner, unionsorgan eller unionsbyråer och de behöriga myndigheter i medlemsstaterna som tillhandahåller säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller annan information som inte är tillgänglig för allmänheten ska de i förväg underrätta ombudsmannen om detta. +Ombudsmannen ska säkerställa att sådan information skyddas på adekvat sätt och får, särskilt, inte lämna ut den till klaganden eller till allmänheten utan förhandsgodkännande från unionsinstitutionen, unionsorganet eller unionsbyrån eller den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten. +När det gäller säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska godkännandet ges skriftligen. 9. +De unionsinstitutioner, unionsorgan eller unionsbyråer som vägrar tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter ska tillhandahålla ombudsmannen en skriftlig motivering med angivande av, som minimum, skälen till vägran. 10. +Ombudsmannen ska bevara den information som avses i punkt 8 endast till dess att undersökningen har avslutats slutgiltigt. +Ombudsmannen får begära att en unionsinstitution, ett organ eller en byrå eller en medlemsstat bevarar sådan information under en period av minst fem år. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-34.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-34.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..a28d1c3745e885ccca65b9e1a6d2160568d478ee --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-34.txt @@ -0,0 +1,44 @@ +C 67/28 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +8.2.2022 +Onsdagen, 9 juni 2021 +D. +2021 kommer att vara ett avgörande år för den biologiska mångfalden och 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald (COP15) bör få samma betydelse för den biologiska mångfalden som Parisavtalet för klimatet. +COP15 och COP26 från FN:s ramkonvention om klimatförändringar ger en unik möjlighet att växla från en reaktiv modell till en proaktiv, försiktig modell och skapa de djupgående förändringar som krävs. +E. +EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 är ett av nyckelinitiativen inom den europeiska gröna given. +EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och Från jord till bord-strategin kommer tillsammans med andra strategier att forma förändringen för att skydda naturen och bevara livsmiljöer och arter. +F. +Tillgängliga rön tyder på att det inte är för sent att stoppa och vända den pågående trenden med minskad biologisk mångfald (18). +Detta kommer emellertid att kräva omfattande förändringar. +G. +Människan är en del av naturen och naturen har ett inneboende värde. +Biologisk mångfald utgör en integrerad del av världsarvet. +H. +Utrotning av arter är bestående, hotar ekosystem och tillhandahållande av ekosystemtjänster samt utgör ett hot mot människors välbefinnande och överlevnad. +Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har förklarat att 160 arter har utrotats enbart under det senaste årtiondet. +I. +IPBES beräknar att 90 % av marken kommer att ha förändras betydligt till 2050 och att 75 % av marken redan har förändrats betydligt. +85 % av våtmarksområdena har redan försvunnit. +J. +Biologisk mångfald är avgörande för livsmedelssäkerheten, människors välbefinnande och utvecklingen världen över. +K. +EU måste utnyttja möjligheterna att införliva de lärdomar som har dragits av covid-19-pandemin i sin politik och i sina mål. +L. +70 % av de sjukdomar och pandemier som uppkommer har sitt ursprung bland djur (19). +Covid-19-pandemin har visat att metoder som belastar den biologiska mångfalden kan medföra ökade risker för människors och djurs hälsa. +M. +Förstörelsen av livsmiljöer och handel med vilda djur ökar kontakterna mellan människor och vilda djur och kommer att vara en viktig faktor för framtida uppkomst och spridning av virussjukdomar (20). +N. +Den biologiska mångfalden bidrar positivt till människans hälsa, mot bakgrund av att upp till 80 % av de läkemedel som människan använder har naturligt ursprung (21). +O. +EU har fler skyddade områden än någon annan region i världen (22). +Det nuvarande nätverket av rättsligt skyddade områden, inklusive områden som omfattas av strikt skydd, är inte tillräckligt för att skydda den biologiska mångfalden (23). +(18) (19) +Global Biodiversity Outlook 5. +Daszak, P. m.fl., Workshop Report on Biodiversity and Pandemics, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, Bonn, 2020. Ibid. +Durant, O., Natural Medicine: Past to Present, University College of London, London, 2018. +Europeiska miljöbyråns rapport av den 23 november 2020, An introduction to Europe’s Protected Areas. +Management effectiveness in the EU’s Natura 2020 network of protected areas. +(20) (21) (22) (23) diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-37.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-37.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..3d4b6435a360339cee3f908616a4a728a530888c --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-37.txt @@ -0,0 +1,37 @@ +8.2.2022 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +C 67/31 Onsdagen, 9 juni 2021 +AN. +Skogen och hela den skogsbaserade värdekedjan är grundläggande för vidareutvecklingen av den cirkulära bioekonomin, eftersom de skapar arbetstillfällen, säkerställer ekonomisk välfärd i landsbygds- och stadsområden, bidrar till begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna, erbjuder hälsovinster, skyddar den biologiska mångfalden och framtidsutsikterna i bergs-, ö- och landsbygdsregioner och motverkar ökenspridning. +AO. +Skogarna utgör 43 % av EU:s markareal och innehåller 80 % av dess landbaserade biologiska mångfald (36). +Skogsbruk är den näst största kategorin med rapporterade påfrestningar för arter (37), som särskilt påverkar leddjur, däggdjur och icke-vaskulära växter. +Många skogsberoende arter påverkas negativt av avlägsnandet av döda, döende och gamla träd (38), minskning av naturskogar och vissa skogsbruksmetoder, såsom kalhuggning. +AP. +Skogarna hyser mer än 75 % av världens landbaserade biologiska mångfald (39). +Parlamentet har lämnat rekommendationer till kommissionen om en EU-rättslig ram för att stoppa och vända den globala avskogning och försämring av skogar och ekosystem som drivs av EU (40). +AQ. +En god miljöstatus och sunda ekosystem är avgörande vid bekämpningen av klimatförändringarna, eftersom ekosystemen spelar en grundläggande roll för begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna. +Klimatförändringarna påverkar den biologiska mångfalden i och med att klimatvariabler avgör till stor del den geografiska spridningen av arter. +I områden där klimatet inte längre är lämpligt ändrar vissa arter sitt geografiska område och andra blir utrotade lokalt. +AR. +Naturbaserade lösningar och ekosystembaserade strategier har potential att ge en stark politisk koppling mellan de tre Riokonventionerna och hantera klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald på ett integrerat sätt. +AS. +Enligt IPBES är föroreningar en av de fem orsakerna till förlusten av biologisk mångfald. +Det beräknas att det finns gedigen information om cirka 500 kemikalier, medan Europeiska kemikaliemyndigheten i april 2019 ansåg att 450 ämnen var tillräckligt reglerade. +Ytterligare 10 000 substanser anses ha relativt väl beskrivna risker, medan det finns begränsad riskinformation för cirka 20 000 ämnen . +För majoriteten, omkring 70 000 ämnen, finns det knappt någon information om risker vad gäller faror eller exponeringar. +Stora kunskapsluckor när det gäller alla konsekvenser av kemikalier på den biologiska mångfalden och miljön måste skyndsamt stängas. +AT. +Ljusföroreningar förändrar de naturliga nattljusnivåerna för människor, djur och växter, och påverkar därmed den biologiska mångfalden negativt, bland annat genom att rubba balansen för djurs migrerande, nattliga och reproduktiva aktivitet, vilket också leder till förlust av insekter och pollinatörer, som med dödlig effekt dras till artificiellt ljus. +AU. +Enligt det gemensamma forskningscentrumets rapport 2020 (41) finns invasiva främmande arter nu i alla ekosystem och hotar ekosystem i städer och särskilt gräsmarker. +AV. +De rådande negativa trenderna inom biologisk mångfald och ekosystem kommer inte bara att undergräva framstegen när det gäller miljömålen för hållbar tillväxt, utan även vad gäller de mål för hållbar tillväxt som hör samman med +(36) (37) (38) (39) (40) (41) +Europaparlamentets artikel av den 9 december 2020, Sustainable forestry: Parliament’s work to fight deforestation. +Kommissionens rapport av den 15 oktober 2020, Tillståndet för naturen i Europeiska unionen – status och trender 2013–2018 för arter och livsmiljötyper som skyddas av fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet (COM(2020)0635). Ibid. +Rapport av den 22 maj 2020 från FAO och FN:s miljöprogram, The State of the World’s Forests – Forests, biodiversity and people. +Resolution med rekommendationer till kommissionen om en EU-rättslig ram för att stoppa och vända den globala avskogning som drivs av EU. +Rapporten från kommissionens gemensamma forskningscentrum av den 13 oktober 2020, Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services: An EU ecosystem assessment (bilaga) och best-initiativet från kommissionens generaldirektorat för miljö (frivilligt system för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i EU:s yttersta randområden och utomeuropeiska länder och territorier). diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-44.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-44.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..74d9c1de7d658fc44164d51d50e1765dc90e3e77 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-44.txt @@ -0,0 +1,33 @@ +C 67/38 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +8.2.2022 +Onsdagen, 9 juni 2021 +Förändrad mark- och havsanvändning 44. +Europaparlamentet framhåller att markens biologiska mångfald tillhandahåller viktiga ekosystemtjänster och lindrar klimatförändringarna, vilket gör att den är en viktig del av de markbundna kolsänkor som finns. +Parlamentet noterar bekymrat den tilltagande markförstörelsen och bristen på specifik EU-lagstiftning inom detta område. +Parlamentet medger att det finns vissa bestämmelser i olika lagar som indirekt bidrar till markskydd, men anser att detta har lett till ett partiellt skydd och en mycket splittrad styrning i EU. +Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om inrättande av en gemensam ram, med fullständig respekt för subsidiaritetsprincipen, för skydd och hållbar användning av mark och för effektiv integrering av detta skydd i all relevant EU-politik. 45. +Europaparlamentet betonar att denna gemensamma ram för mark bör behandla alla de viktigaste hoten mot marken, bland annat förlust av biologisk mångfald i marken, förlust av organiskt material i marken, kontaminering, försaltning, försurning, ökenspridning, erosion och hårdgörning av marken. +Parlamentet understryker behovet av att inkludera gemensamma definitioner, klara mål och en övervakningsram och stöder även fastställandet av ett särskilt dekontami­ neringsmål. 46. +Europaparlamentet understryker att frisk jord, inbegripet bördighet och struktur, är avgörande för jordbrukssektorn. +Parlamentet framhåller att bland annat ohållbart jordbruk och ohållbara jordbruksmetoder, ändrad markanvändning, byggverksamhet, hårdgörning och industriutsläpp har negativa inverkan på marken. +Parlamentet betonar att man bör tillämpa skogsavverknings- och jordbruksmetoder som är mindre skadliga för marken. 47. +Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (69) och direktiv 2006/21/EG om hantering av avfall från utvinningsindustrin (70) för att hantera markförstöring genom industri- och gruvverksamhet på ett bättre sätt. +Parlamentet påminner om sitt krav på ett materialåtervinningsmål för uppgrävd jord (71). 48. +Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att, i enlighet med försiktighetsprincipen och principen om att förebyggande åtgärder bör vidtas, och med hänsyn till de risker och de negativa konsekvenser för klimat, miljö och biologisk mångfald, som hydraulisk spräckning för utvinning av okonventionellt kolväte innebär, inte godkänna någon ny hydraulisk spräckningsverksamhet i EU och stoppa all befintlig verksamhet. 49. +Europaparlamentet erinrar om att EU har förbundit sig att uppnå markförstörelseneutralitet (72) senast 2030 enligt Förenta nationernas konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD) men att detta mål sannolikt inte kommer att nås enligt slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport (73). +Parlamentet beklagar att kommissionen inte på ett effektivt sätt tar itu med ökenspridning, trots det hot som den utgör mot den biologiska mångfalden, jordens bördighet, markens naturliga motståndskraft, livsmedelsproduktion eller vattenkvalitet och trots att 13 medlemsstater har förklarat sig vara drabbade av ökenspridning enligt UNCCD. +Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vara mer ambitiös och utan dröjsmål lägga fram en strategi på EU-nivå om ökenspridning och markförstörelse. 50. +Europaparlamentet konstaterar att urbanisering och fritidsaktiviteter i EU står för 13 % av alla rapporterade belastningar på naturen och 48 % av alla marina belastningar (74). +Parlamentet framhåller att urbana grönområden och grön infrastruktur kan tillhandahålla ekosystemtjänster som stöder biologisk mångfald och bidra till befolkningens fysiska och psykiska välbefinnande. 51. +Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att inrätta en plattform för miljöanpassning av städer i EU. +Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa särskilda ambitiösa bindande mål för städers biologiska mångfald, naturbaserade lösningar, ekosystembaserade strategier och grön infrastruktur som gynnar båda människor och vilda djur och bidrar till de samlade målen för biologisk mångfald. +Parlamentet betonar att det finns ett behov av att inkludera +(69) (70) (71) (72) (73) (74) +Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17). +Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG – Förklaring av Europaparlamentet, rådet och kommissionen (EUT L 102, 11.4.2006, s. 15). +Europaparlamentets resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (Antagna texter, P9_TA(2021)0040). +Markförstöringsneutralitet har definierats av parterna till UNCCD på följande sätt: Ett förhållande där mängden av och kvaliteten på de markresurser som är nödvändiga för att stödja ekosystemfunktioner och stärka livsmedelssäkerheten förblir stabila eller ökar inom vissa angivna tidsmässiga och rumsliga skalor och ekosystem. +Revisionsrättens särskilda rapport av den 18 december 2018, Ökenspridning i EU: ett växande hot som kräver ökade insatser. +State of Nature in the EU – Results from reporting under the nature directives 2013-2018. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-45.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-45.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..d0d6aab03699863ea31194e8bf85a8646719d3b8 --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-45.txt @@ -0,0 +1,29 @@ +8.2.2022 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +C 67/39 Onsdagen, 9 juni 2021 +åtgärder såsom en minsta andel gröna tak på nya byggnader, stödjande av jordbruk i städerna, inbegripet användning av fruktträd, vid behov, säkerställande att det inte används några kemiska bekämpningsmedel och minskad användning av gödselmedel i EU:s urbana grönområden, samt ett ökat antal grönytor i förhållande till antalet invånare, samtidigt som man tar i tu med ojämlikheter när det gäller tillgång till grönytor. +Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att utöka landbaserade och marina ekologiska korridorer i stadsområden, bland annat genom att utveckla ett transeuropeiskt nätverk för grön infrastruktur (TEN-G) kopplat till det transeuropeiska naturnätverket (TEN-N). +Direkt utnyttjande av organismer 52. +Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för 2030-målen om att minst 25 % av jordbruksmarken ska underställas ekologisk jordbruksförvaltning, vilket bör utökas på medellång till lång sikt. +Parlamentet välkomnar eftertryckligen målet att säkerställa att minst 10 % av jordbruksmarken ska bestå av landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald, något som bör genomföras på lämplig nivå för att åstadkomma ekologisk konnektivitet för livsmiljöer belägna i och mellan jordbrukslandskap. +Parlamentet betonar att båda målen bör införlivas i EU:s lagstiftning och genomföras av varje medlemsstat, även inom de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. 53. +Europaparlamentet noterar med stor oro att enligt revisionsrättens rapport om biologisk mångfald i odlings­ landskapet har antalet och variationen av arter på jordbruksmarken i EU kontinuerligt minskat. +Parlamentet beklagar att det i EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 inte hade fastställts mätbara mål och åtgärder för jordbruk, vilket gör det svårt att bedöma framstegen. +Parlamentet erinrar om att spårningen av utgifter för biologisk mångfald inom den gemensamma jordbrukspolitiken har varit opålitlig och att samordningen mellan EU:s politik och strategier har varit bristfällig, vilket bland annat har medfört att de inte har tagit i tu med den minskade genetiska mångfalden (75). +Parlamentet uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendationer om biologisk mångfald i odlingslandskapet och att bygga vidare på dessa lärdomar i strategin för biologisk mångfald 2030 (76). 54. +Europaparlamentet betonar att biologisk mångfald är utslagsgivande för livsmedelstryggheten i EU. +Parlamentet framhåller hur viktig EU:s jordbrukssektor är för produktionen av sunda, säkra och överkomligt prissatta livsmedel. +Parlamentet betonar att jordbrukarna är viktiga för att man ska lyckas med strategin och att strategin bör anpassas till åtgärder och mål i strategin Från jord till bord. 55. +Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att EU:s jordbruk omvandlas för att göra det hållbart och säkerställa höga djurskyddsstandarder, i överensstämmelse med den ekologiska omställningen och klimatomställningarna, och att användningen av fossila och kemiska ämnen samt antibiotikabehandlingar minimeras. +Parlamentet betonar att jordbruket bör bidra till att skydda och återställa den biologiska mångfalden. 56. +Europaparlamentet anser att det, med hänsyn till potentiella socioekonomiska effekter, är nödvändigt att jordbrukare får stöd, inklusive ekonomiskt stöd, och utbildning när det gäller omställningen till hållbara jordbrukssystem, för att främja agroekologiska och andra innovativa hållbara metoder. +Parlamentet lyfter därför fram vikten av att säkerställa att stödet är väldefinierat och tillräckligt, inbegripet inom ramen för den fleråriga budgetramen, för att hjälpa till att uppnå dessa mål och uppmanar i detta hänseende medlemsstaterna att använda de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och deras gröna komponenter för dessa ändamål samtidigt som de utvecklar lösningar för skyddet av biologisk mångfald som gynnar alla. 57. +Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en strategi för att stödja lokala värdekedjor att uppnå de föreslagna målen och framhåller att småskaliga jordbruksföretag behöver särskilt stöd för att kunna bidra till strategin. 58. +Europaparlamentet välkomnar erkännandet av ekologiskt jordbruk som starka inslag i EU:s utveckling i riktning mot mer hållbara livsmedelssystem, särskilt när det gäller frågor som rör biologisk mångfald, och uppnåendet av målen för den offentliga politiken som rör ekonomisk utveckling, sysselsättning på landsbygden, miljöskydd och klimatåtgärder. +Parlamentet betonar vikten av den europeiska handlingsplanen för ekologiskt jordbruk för att öka andelen ekologiskt jordbruk. 59. +Europaparlamentet understryker att utvecklingen av ekologisk livsmedelsproduktion måste åtföljas av marknads­ styrd utveckling och utveckling av försörjningskedjan samt åtgärder som stimulerar efterfrågan på ekologiska livsmedel, bland annat genom offentlig upphandling och en bred uppsättning av olika säljfrämjande åtgärder, forskning, innovation, utbildning och vetenskaplig kunskapsöverföring, i syfte att stödja stabiliteten på marknaden för ekologiska produkter, skälig ersättning till jordbrukare och att främja åtgärder till stöd för unga ekologiska jordbrukare. +Parlamentet betonar behovet av +(75) (76) +Revisionsrättens särskilda rapport av den 5 juni 2020, Biologisk mångfald i odlingslandskapet: GJP:s bidrag har inte hejdat minskningen. +Se ovan. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-50.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-50.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..e6fe516d71d604fc05e6b99bc3792b66b2e01b3a --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-50.txt @@ -0,0 +1,28 @@ +C 67/44 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +8.2.2022 +Onsdagen, 9 juni 2021 +97. +Europaparlamentet framhåller att det är viktigt med motståndskraftiga och friska skogsekosystem, inbegripet djur och växter, för att upprätthålla och förbättra tillhandahållandet av de många olika ekosystemtjänster som skogen erbjuder, till exempel biologisk mångfald, ren luft, vatten, frisk jord, trä och andra råvaror. +Parlamentet påpekar att vi aldrig kommer att uppnå EU:s miljö- och klimatmål och mål för biologisk mångfald om vi inte har långsiktigt multifunktionella, friska och hållbart förvaltade skogar och skogsindustrier. 98. +Europaparlamentet påpekar att man behöver utveckla en konsekvent strategi för att förena skyddet av biologisk mångfald och klimatskyddet med en välmående skogsbaserad sektor och hållbar bioekonomi. 99. +Europaparlamentet erkänner betydelsen av att använda trä från hållbart förvaltade skogar och trävaror för att bidra till övergången till en koldioxidneutral ekonomi och utvecklingen av den cirkulära bioekonomin. 100. +Europaparlamentet understryker behovet av att se över EU:s regler om användning av biomassa för energiproduktion och anpassa dem till målen i strategin för biologisk mångfald för 2030 och den europeiska klimatlagstiftningen, särskilt som en del av direktivet om förnybar energi och de delegerade akterna enligt taxonomiförordningen. 101. +Europaparlamentet välkomnar åtagandet att plantera minst tre miljarder ytterligare träd i EU. +Parlamentet betonar att EU:s trädplanteringsinitiativ bör baseras på tydliga miljöprinciper, ”proforestation”, hållbar återbeskogning, miljöanpassning av stadsområden och stadsnära områden, återställande, förbättring av konnektivitet och skogsjordbruk, i enlighet med de senaste vetenskapliga rönen. +Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa initiativ endast genomförs på ett sätt som är förenligt med och bidrar till målen för biologisk mångfald, och att se till att denna plantering inte ersätter befintliga urskogar med biologisk mångfald, och bidra till att säkerställa att skogarna är motståndskraftiga, blandade och friska. 102. +Europaparlamentet påminner om sina ståndpunkter i sin resolution om en EU-rättslig ram för att stoppa och vända den globala avskogning som drivs av EU, Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett förslag till en EU-rättslig ram på grundval av obligatoriska krav på tillbörlig aktsamhet som säkerställer att värdekedjor är hållbara och att produkter eller varor som släpps ut på EU-marknaden inte leder till eller härrör från avskogning, skogsförstörelse, förändrade eller försämrade ekosystem eller kränkningar av mänskliga rättigheter. +Parlamentet konstaterar att en sådan EU-rättslig ram även bör utvidgas till att omfatta andra ekosystem med stora kollager och stor biologisk mångfald, utöver skogar, särskilt havs- och kustekosystem, våtmarker, torvmarker och savanner, för att undvika att trycket flyttas över till dessa landskap. 103. +Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta en rättslig ram, i första hand inom Världshandelsorganisationen (WTO), som möjliggör ett förbud mot handel med vissa råvaror, produkter och tjänster som äventyrar den biologiska mångfalden. 104. +Europaparlamentet betonar att miljöavtrycket från EU:s produktion och konsumtion snarast bör minskas för att hålla sig inom planetens gränser. +Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå bindande mål för EU för 2030 för att betydligt minska EU:s materiella och konsumtionsrelaterade avtryck och få dem att före 2050 hålla sig inom planetens gränser (84). +Parlamentet stöder kommissionen i användandet av ett livscykelperspektiv i fråga om mätandet av produkters och organisationers miljöavtryck. +Parlamentet anser att produktionen och användningen av plast bör minskas. +Parlamentet betonar att ekonomisk verksamhet som påverkar och utnyttjar ekosystem och deras biologiska mångfald bör inkorporera alla möjliga skyddsåtgärder för att lindra sina negativa effekter på dessa ekosystem. +Klimatförändringar 105. +Europaparlamentet uttrycker oro över att merparten av de landlevande arternas utbredningsområden kommer att minska betydligt i ett 1,5–2-gradersscenario för den globala uppvärmningen och att de marina arterna kommer att vara lika hotade, i synnerhet som dessa temperaturökningar med största sannolikhet kommer att överskridas med de nuvarande takterna. +Parlamentet upprepar därför behovet av att avsevärt öka EU:s ambitioner, prioritera naturbaserade lösningar och ekosystembaserade strategier i uppnåendet av begränsningsmålen och i anpassningsstrategierna och att stärka skyddet av naturliga kolsänkor såväl på land som i havet i EU som en kompletterande åtgärd för att minska utsläppen av växthusgaser. 106. +Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma klimatförändringarnas inverkan på kvantiteterna och den geografiska fördelningen av arter, att beakta denna bedömning vid genomförandet av strategin för biologisk mångfald för 2030 och att hjälpa medlemsstaterna att införliva resultaten i sin nationella politik och i framtida rapportering enligt naturdirektiven. +(84) +Resolution om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. diff --git a/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-68.txt b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-68.txt new file mode 100644 index 0000000000000000000000000000000000000000..bc18f659e5823f9fe8ee486e9de100d9f1ecd42d --- /dev/null +++ b/dev/OJ:C:2022:067/sbd/OJ:C:2022:067:FULL.sv.p-68.txt @@ -0,0 +1,26 @@ +C 67/62 +SV +Europeiska unionens officiella tidning +8.2.2022 +Torsdagen, 10 juni 2021 +33. +Europaparlamentet är djupt oroat över den bristande efterlevnaden av Grecos rekommendationer i dess rapport från den fjärde utvärderingsomgången – endast en av de fjorton rekommendationerna har genomförts på ett tillfredsställande sätt, sju rekommendationer har genomförts delvis och de återstående sex rekommendationerna har inte genomförts alls. 34. +Europaparlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att förbjuda utbetalningar av stöd motsvarande hundratals miljoner euro till enskilda fysiska personer inom ramen för den nya fleråriga budgetramen och att röra sig mot parlamentets ståndpunkt att garantera fullständig öppenhet och göra det möjligt att samla betalningar samt genomföra digital övervakning och revisionsförfaranden över medlemsstaternas gränser inom program under gemensam förvaltning. 35. +Europaparlamentet uppmanar rådet att i sina pågående förhandlingar om förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken ta vederbörlig hänsyn till budgeteffektivitet och en mer rättvis och öppen utbetalning av direktstöd, röra sig mot parlamentets ståndpunkt att fastställa särskilda tak per fysisk person för båda pelarna i den gemensamma jordbrukspolitiken samt nedtrappning, obligatoriska tak och omfördelningsstöd för att säkerställa att EU-medborgarna generellt har en positiv bild av den gemensamma jordbrukspolitiken. +Parlamentet betonar att förhandlingarna i rådet inte får påverkas av intressekonflikter och att ingen minister, medlem av eller företrädare för en nationell regering får delta i förhandlingar samtidigt som de berörs av en intressekonflikt. +Parlamentet anser att det är oacceptabelt att premiärminister Andrej Babiš deltog i förhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken och motsatte sig stödtak samtidigt som han var den verkliga huvudmannen bakom Agrofert-gruppen. +Parlamentet understryker med kraft att taken per fysisk person för den första och andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken måste kunna tillämpas på ett enhetligt sätt, även på medlemmar av nationella regeringar för att hindra dem från att förhandla i rådet till sin egen fördel. 36. +Europaparlamentet motsätter sig kraftigt att oligarkiska strukturer utnyttjar EU:s jordbruks- och sammanhållnings­ fonder, där en liten minoritet av stödmottagare får den stora majoriteten av EU-medlen, och uppmanar kommissionen, rådet och Europeiska rådet att förhindra att sådana strukturer främjas eftersom de minskar konkurrenskraften för små och medelstora jordbruk och familjejordbruk, som borde vara de huvudsakliga stödmottagarna i den gemensamma jordbrukspolitiken. 37. +Europaparlamentet betonar sin stora oro över att premiärminister Andrej Babiš befinner sig i en intressekonflikt samtidigt som han deltar i beslutsfattandet om anpassningen av den gemensamma jordbrukspolitiken till EU:s övergripande klimatpolitiska mål, eftersom Agrofert-gruppens affärsintressen kan väga tyngre än allmänhetens intresse för att stödja ett mer hållbart jordbruk och begränsa de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna. 38. +Europaparlamentet anser att den tjeckiska regeringens brist på åtgärder för att hantera premiärminister Andrej Babiš intressekonflikter inverkar negativt på de tjeckiska statliga myndigheternas funktion, däribland de brottsbekämpande myndigheterna och förvaltnings- och kontrollsystemen, samt på förenligheten med EU-lagstiftningen. 39. +Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma ovannämnda situation, tillsammans med premiärminister Andrej Babiš inflytande över de tjeckiska medierna och rättssystemet, i syfte att identifiera överträdelser av rättsstatsprincipen och, om detta bekräftas och på grundval av resultaten, i god tid aktivera villkorlighetsmekanismen för att skydda unionens budget. +40. +Europaparlamentet är fortfarande oroat över att medieägandet alltmer koncentreras till ett fåtal oligarker (10). +41. +Europaparlamentet noterar att utredningar och revisioner pågår på både nationell nivå och EU-nivå med inriktning på eventuella intressekonflikter och användningen av EU-medel. +Parlamentet är oroat över de farhågor som uttrycks i kommissionens rapport om rättsstatsprincipen 2020 för att fall av korruption på hög nivå inte utreds i tillräcklig grad och för att vissa luckor har identifierats i de integritetsregler som gäller parlamentsledamöter. 42. +Europaparlamentet uppmanar rådet och Europeiska rådet att vidta alla nödvändiga och lämpliga åtgärder för att förhindra intressekonflikter i linje med artikel 61.1 i budgetförordningen. +Parlamentet uttrycker sin oro över att Tjeckiens premiärminister har deltagit, och fortfarande deltar, aktivt i förhandlingarna om EU:s budget och program samtidigt som han befinner sig i en intressekonflikt. +Parlamentet uppmanar rådet och Europeiska rådet att förklara för parlamentet hur de planerar att beakta och agera med avseende på premiärminister Andrej Babiš deltagande i beslutsfattande om den gemensamma jordbrukspolitiken och EU-budgeten efter slutförandet av kommissionen revisionsrapporter. +(10) +Reportrar utan gränser, Czech Republic, https://rsf.org/en/czech-republic [hämtad den 2 juni 2021].