Dataset Viewer
Auto-converted to Parquet Duplicate
titel
stringclasses
5 values
filnamn
stringclasses
5 values
platsid
stringlengths
5
5
innehåll
stringlengths
27
1.75k
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0000
Boken utrymningsdimensionering är utgiven av Boverket
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0002
Förord Denna rapport ersätter Boverkets rapport om utrymningsdimensionering från februari 2004 och beskriver två metoder för utrymningsdimensionering, förenklad och analytisk dimensionering. Uppdateringen innebär att de senaste ändringar i Boverkets Byggregler BBR 11 (BFS 2005:17) har inarbetats i rapporten.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0002
Rapporten är framtagen för att förtydliga hur Boverket anser hur avsnitt 5:3, utrymning vid brand, i byggreglerna kan uppfyllas. Det utesluter dock inte att andra lösningar kan användas för att uppfylla byggreglerna. Föreskrifter och allmänna råd i BBR 5:3 som inte särskilt har kommenterats eller förtydligats har inte ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0002
För förenklad dimensionering har enstaka råd och anvisningar ändrats, medan underlag för analytisk dimensionering har kompletterats med så kallad scenarioanalys. Vidare ges vissa riktlinjer för hur utrymningsvägar kan utformas för att underlätta för personer med funktionshinder, hur brandskyddet i särskilda boenden för...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0002
Rapporten är gjord i samverkan med Håkan Frantzich, Lunds tekniska högskola. Referensgrupp har varit Boverkets expertgrupp för brandfrågor.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0004
Avsikten med utrymningsdimensionering är att personer i en byggnad ska kunna lämna byggnaden vid brand utan att utsättas för kritiska förhållanden. En byggnad ska även kunna utrymmas säkert i händelse av bombhot, gasutsläpp m.m. men detta behandlas inte specifikt i rapporten. Utrymning kan också innebära att förflyttni...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0004
En utrymningssituation innebär att personerna ska uppfatta att det brinner, förstå att det brinner, kunna omformulera det till ett beslut att utrymma samt kunna ta sig ut ur byggnaden. Det betyder i sin tur att byggnaden måste vara försedd med anordningar som underlättar denna process. Personer har olika lätt att först...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0005
Faktorer som är aktuella för att underlätta för personer att utrymma är dels tekniska installationer, dels sådana som är kopplade till lokalens utformning och dess verksamhet. Till de förra kan vi exempelvis räkna: • brandlarm för att tidigt upptäcka branden, • utrymningslarm för att underlätta förståelsen av situation...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0005
Till de senare faktorerna kan vi bland annat räkna: • logisk placering av utrymningsvägarna, • goda siktförhållanden i lokalen för att få en god överblick, • närvaron av utbildad personal som kan hjälpa till med utrymningen.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0005
Generellt sett måste målsättningen med ett system för utrymning vara att det i så stor utsträckning som möjligt är självinstruerande. Ett logiskt system som är uppbyggt kring de normala gångvägarna i en byggnad och med genomtänkta, väl fungerande tekniska system har en god möjlighet att fungera även vid brand.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0006
Inledning (BBR 5:31) Kraven enligt BBR är att byggnaden ska utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Det innebär att verksamheten i och utformningen av byggnaden avgör på vilken nivå brandskyddet skall vara. Verksamheter med större risk för personskada, till exempel samlingslokaler, hotell och vå...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0007
Utrymning kan ske antingen direkt till en säker plats i det fria eller till en säker flyktplats inom en byggnad. Den första strategin är den klart dominerande och också den önskvärda. För att byggnaden skall kunna utrymmas måste utrymningsvägen vara säker och möjlig att använda. Det ställer krav på framkomlighet och gå...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0008
Personer med funktionshinder kan ha svårt att utrymma via en byggnads utrymningsvägar, speciellt om dessa utgörs av trappor. För att underlätta utrymningen för dessa kan olika förbättringar göras, till exempel genom att förse trapphallar med ett större utrymme som rymmer en rullstol. Ett annat alternativ kan vara att f...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0009
För att minska risken att personer blir instängda i återvändsgångar eller nischer bör sådana göras så korta som möjligt och helst undvikas. Trappa som passerar förbi dörr till det fria kan exempelvis förses med grind som tillsammans med tydlig markering gör personer uppmärksamma på att inte fortsätta ner i en källare.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0009
Personer som utrymmer ska skyddas från nedfallande byggnadsdelar. Det är till exempel aktuellt i de fall där glas används som takmaterial eller fasadmaterial. Även ett undertak kan utgöra en fara och dessa, inklusive infästningsdetaljerna, bör därför utformas så de inte faller ner under brandens tidiga skede, det vill ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0011
Begrepp 3.1 Utrymningsväg Med utrymningsväg avses en väg från en brandcell till det fria eller till annan säker plats. Utrymningsvägen kan utgöras av: • en utgång direkt till det fria eller till en säker flyktplats eller • en gångväg; korridorer, trapphus, loftgångar i eller utanför byggnaden som leder till det fria el...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0012
Inom en byggnad är därför utrymningsvägen i normala fall alltid brandtekniskt avskild från annan verksamhet. Internkorridorer inom en brandcell, på ett kontor eller en vårdavdelning, är vanligtvis inte utrymningsvägar. Det är inte kommunikationsytan som sådan som avgör om den behöver utformas som en utrymningsväg. Det ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0013
Med utrymning till det fria menas att utrymningen sker till gata eller motsvarande plats utomhus. En terrass på en byggnad eller en kringbyggd gård kan normalt inte anses vara säker plats i det fria, såvida inte gatan kan nås via en trappa, portik etc. Området omedelbart utanför utgången till det fria ska vara fritt fr...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0014
3.2 Säker flyktplats Säker flyktplats utgörs av ett brandtekniskt särskilt väl avskilt rum (eller flera), som kan motstå ett fullständigt brandförlopp. Brandoch brandgasspridning till en säker flyktplats ska förhindras. Miljön i den säkra flyktplatsen ska under detta brandförlopp vara sådan att personer ska kunna vista...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0015
Nomenklatur Beteckning Betydelse B Bredd i förbindelse, m F Flödeskonstant, personer/sm l Längd, m n Antal personer, - tkrit Tid till kritiska förhållanden, s tvarse Varseblivningstid, s tbeslut&reaktion Besluts- och reaktionstid, s tförflyttning Förflyttningstid, s (tdörr + tgång) tdörr Passagetid genom dörr, s tgång ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0017
4 Utrymningsdimensionering 4.1 Översikt Det finns två metoder att dimensionera utrymning efter • Förenklad dimensionering • Analytisk dimensionering
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0018
Den första innebär att byggnaden följer Boverkets rekommendationer. Om dessa inte uppfattas som lämpliga för det aktuella objektet kan analytisk dimensionering användas. Större krav ställs då på byggherrens verifierings- och kontrollfunktioner. Analytisk dimensionering kan baseras på beräkning, provning eller objektssp...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0019
4.2 Verifiering och kontroll Det är vanligtvis enkelt att se om ställda krav är uppfyllda om den förenklade dimensioneringen används. Verifieringen innebär då att se till att alla relevanta krav i BBR och andra rekommendationer från Boverket är uppfyllda.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0019
Om byggherren väljer att verifiera utrymningssäkerheten med hjälp av analytiska metoder ställs det högre krav på verifieringen. I BBR 5:13 och 5:14 anges krav och råd för när analytisk dimensionering är nödvändig och hur den dimensioneringen ska gå till. Där anges också kraven för hur dimensionering med hjälp av beräkn...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0020
För de fall då verifieringen baseras på ett logiskt resonemang måste det kunna styrkas till exempel genom tidigare utförda och dokumenterade utredningar eller försök.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0021
Analytisk dimensionering ska användas för byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskador. Exempel på byggnader eller lokaler där analytisk dimensionering bör ske är mycket stora eller öppna samlingslokaler i flera plan eller under markplanet såsom stora idrottsarenor, större affärsgallerior eller dis...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0022
I andra fall är det inte nödvändigt, men fullt möjligt, att använda analytisk dimensionering för att projektera utrymningssäkerheten för personerna i en byggnad.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0023
De beräkningar som görs bör redovisa hur osäkerheter hanteras till exempel i form av känslighetsanalyser. Alla beräkningar för utrymningssäkerhet ska dessutom underkastas en dimensioneringskontroll. Den bör utföras av en person som tidigare inte varit inblandad i projektet. Uppgifter rörande verifiering och kontroll bö...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0025
5 Underlag för förenklad dimensionering 5.1 Tillgång till utrymningsvägar (BBR 5:311) Grundkravet är att det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar från lokaler där personer vistas mer än tillfälligt. Med oberoende menas att en av utrymningsvägarna ska kunna blockeras av brand utan att det hindrar d...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0026
Utrymning genom annan lokal En av utrymningsvägarna får utgöras av horisontell passage genom en annan lokal, utförd som egen brandcell, se figur 1. Utrymningsvägen och passagen dit måste alltid vara tillgänglig utan hjälp av nyckel, kod, passerkort eller liknande. Från den angränsande lokalen ska det vidare finnas till...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0027
Exempel på när detta kan utnyttjas är i skolor och i sjukhus där utrymning kan ske från en vårdavdelning till en annan. Det som avgör lämpligheten är om det enkelt går att orientera sig till utrymningsvägen även i den angränsande lokalen. Utrymningsskyltar kan behövas för att underlätta orienteringen i den angränsande ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0028
Gemensam del av utrymningsväg En korridor inom en egen brandcell, en loftgång eller dylikt som ligger i direkt anslutning till den bostad eller lokal som utnyttjar korridoren, kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar, utom när det gäller samlingslokaler, se figur 2. Hotellrum i egen brandcell har p...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0029
Flera våningsplan i samma brandcell Består bostaden eller lokalen av fler än ett våningsplan inom samma brandcell ska det finnas minst en utrymningsväg från varje våningsplan. Entresolplan räknas i sammanhanget som våning. Ett mindre entresolplan, avskiljt med räcke eller liknande, behöver inte förses med utrymningsväg...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0030
Småhus I småhus ska även källaren ha tillgång till två utrymningsvägar. Den ena kan utgöras av ytterdörren till våningsplanet ovanför. Den andra består normalt av en utvändig källartrappa eller fönster med tillräcklig storlek, se avsnitt 5.2.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0031
Utrymning via trapphus I byggnad där utrymning sker via trapphus, utformade som utrymningsvägar, ska trapphusen lägst utformas enligt tabell 1. Begreppen trapphus Tr1 och trapphus Tr2 definieras i avsnitt 5.4.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0032
Hiss Hiss kan inte utgöra utrymningsväg såvida den inte särskilt utformats för detta. Hissen kan i så fall användas som utrymningsväg för personer som kan ha svårigheter att förflytta sig i trappor. Det är lämpligt att för varje byggnad särskilt utreda vilka konsekvenser en brandhiss medför.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0033
Lös inredning i utrymningsvägen Grundförutsättningen är att det inte bör förekomma lös inredning i en utrymningsväg eftersom den försvårar framkomligheten, kan skymma utrymningsskyltarna och kan dessutom utgöra en brandfara i sig. Byggreglerna reglerar inte lös inredning, men kravet på fri bredd i utrymningsvägar och d...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0034
I vissa situationer är det dock svårt att helt undvika att möbler m.m. placeras i exempelvis en trappa som används som utrymningsväg i ett boende för äldre. Man bör dock sträva efter att minimera mängden brännbart material även i detta fall till exempel genom att välja en möbel utan stoppning. I lagerlokaler kan specie...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0035
Utrymningsvägens placering Utrymningsvägarna från en lokal bör placeras så långt från varandra som möjligt. På det sättet minskas risken för att en brand blockerar flera utrymningsvägar. Byggnadens normala kommunikationsvägar bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas som utrymningsvägar, eftersom dessa är väl kä...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0036
5.2 Fönster som utrymningsväg (BBR 5:312) Det förutsätts att personer som väntar på att få utrymma via fönstret inte blir direkt utsatta för brand eller brandgas och att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Alla fönster i en lokal behöver inte utföras som utrymningsväg. Utrymningsväg via fönster är ett sämre al...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0037
Fönster i källare i småhus bör ha en minsta bredd av 0,6 m, en minsta höjd av 0,5 m och vara sidohängt. För att kunna nå fönstret bör en väggmonterad plattform eller liknande monteras på insidan. Avståndet från plattformen till fönstrets underkant bör inte överstiga 1,2 m. Öppningens underkant bör vara i nivå med marke...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0038
Utan hjälp av räddningstjänsten När personerna själva förväntas kunna ta sig ut genom fönsteröppningar, tillåts dessa som utrymningsväg från: • bostäder (dock inte för särskilda boenden för personer med vårdbehov), kontor, klassrum i skolor och liknande för maximalt 50 personer, om fönstrets underkant eller balkongräck...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0039
Med hjälp av räddningstjänsten Om räddningstjänstens utrustning är en förutsättning, får utrymningen ske via fönster från: • bostäder, dock inte för särskilda boenden för personer med vårdbehov, • mindre (< 200 m2) kontor eller jämförbart utrymme i egen brandcell, under förutsättning att högst 15 personer utrymmer denn...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0040
I det senare fallet förutsätts det att räddningstjänsten har normal insatstid samt utrustning och personal i tillräcklig omfattning för att fönsterutrymning ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt. Om insatstiden är längre än 10 minuter bör utrymning ske på ett sätt som inte kräver hjälp av räddningstjänsten. Unda...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0041
Fönster i takfall Fönster i takfall eller takkupa, som ska användas som utrymningsväg men inte kan nås direkt med räddningstjänstens utrustning, bör förses med handledare, om avståndet mellan fönster och takkant överstiger 0,5 m, samt fasta stegpinnar, nödbalkong eller liknande om taket nedanför lutar mer än 1:4.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0042
5.3 En enda utrymningsväg (BBR 5:313) En dörr direkt till gata eller motsvarande, se avsnitt 3.1, kan vara enda utrymningsväg från en liten lokal som är lätt överblickbar, belägen i markplanet och som endast innehåller ett begränsat antal personer. Vad som avses är en lokal i ett våningsplan och belägen i en egen brand...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0043
En enda utrymningsväg är tillräcklig också från andra mindre utrymmen, där personer bara vistas tillfälligt. Exempel är källarförråd, vindsförråd, fläktrum, hissmaskinrum och liknande. Gångavståndet till en utrymningsväg bör då inte överstiga 30 m. I avsnitt 5.1 anges exempel på mindre utrymmen som måste ha tillgång ti...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0044
5.4 Trappor Fyra olika typer kan urskiljas med avseende på förmågan att begränsa brand- och brandgasspridning: • trapphus Tr1, • trapphus Tr2, • avskilt trapphus och • öppen interntrappa.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0045
Dessutom finns två typer av trappor som speciellt bör kommenteras: • rulltrappa och • spiraltrappa. Ytterligare krav på trappor och ramper anges i BBR 8:232. Alla trapphus som ingår i utrymningsväg ska mynna direkt i det fria.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0046
Trapphus Tr1 (BBR 5:314) Trapphus Tr1, se figur 3, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Passage in till trapphuset ska alltid ske via en brandsluss. Om fläktar och liknande används för att hindra brand- och brandgasspridningen bör dessa dimensioneras med analytiska metoder. Säkerheten ska i detta fall visas kunna motsv...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0048
Trapphus Tr2 (BBR 5:315) Trapphus Tr2, figur 4, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Intilliggande lokaler skall, förutom vad som anges nedan, alltid ansluta till trapphuset via ett utrymme i egen brandcell. Det gäller även på markplanet. Utrymmet ska utgöras av en trapphall eller liknande, utan någon egentlig verksamh...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0049
Källare får anslutas till trapphuset via en brandsluss såvida trapphuset inte utgör enda utrymningsvägen för våningar över källarplan. Brandsluss bör för att undvika spridning av brandgaser till trapphuset förses med brandgasventilation eller övertrycksventilation. Vindsutrymmen med enbart lägenhetsförråd får anslutas ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0050
Utgör trapphuset enda utrymningsvägen för byggnaden får det inte finnas någon direkt förbindelse mellan Tr 2-trapphuset och källaren. Om inte nedgång till källaren sker utifrån, kan förbindelse mellan bottenplanet och källaren exempelvis utformas som en separat trappa från entréplanet till källaren. En sådan anslutning...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0051
Avskilt trapphus Ett avskilt trapphus ansluter inte till bostad eller lokal via någon form av sluss. Trapphuset är beläget i egen brandcell och ger ett visst skydd mot spridning av brand och brandgas. Ett sådant trapphus är vanligt i exempelvis kontors- och bostadshus.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0052
Öppen interntrappa Den öppna interntrappan, utan avskiljande väggar, kan ingå i den väg som leder till en utrymningsväg. Trappan finns alltså inne i en brandcell och är ingen utrymningsväg.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0053
Rulltrappa Rulltrappor bör undvikas som del i en utrymningsväg. En rulltrappa är inte lika tillgänglig som en fast trappa på grund av underhållsarbeten m.m. vilket bör beaktas om rulltrappan ingår i den gångväg som leder till en utrymningsväg. Gånghastigheten i en stillastående rulltrappa är lägre jämfört med en tradit...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0054
Spiraltrappa Spiraltrappor kan vara svåra att gå i och bör därför inte användas som utrymningsväg från lokaler där personerna har svårt att gå i trappor, till exempel i vårdanläggningar, om inte annat kan påvisas.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0055
Spiraltrappor bör också undvikas som utrymningsväg från samlingslokal. Spiraltrappor av gallerdurk bör inte användas för fler än 3 våningar såvida de inte speciellt inhägnas och är utförda så att de hindrar sikten i vertikalled. Anledningen är att många personer upplever stora obehag av att vistas på höga höjder. Den o...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0056
Tabell 1. Utformning av trapphus som skall användas som utrymningsväg i byggnader med flera våningsplan. Verksamhet i Utgör trapphuset Antal Trapphus Anslutning till Övrigt 3 lokalerna enda utrymnings- våningar i utformas som till källare vägen från lokalerna1 byggnaden och vind 2 Ingen restriktion Nej - 8 Avskilt trap...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0056
1. En utrymningsväg kan i vissa fall utgöras av fönster, se avsnitt 5.2. 2. Avser vind med enbart lägenhetsförråd. 3. Trapphus i byggnad med mer än 2 våningsplan bör ha allmänbelysning, enligt avsnitt 5.10. 4. Analytisk dimensionering bör användas som metod för att verifiera att säkerheten är tillfredsställande. 5. Ej ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0057
5.5 Avskiljande från andra utrymningsvägar (BBR 5:32) Utrymningsvägar i en byggnad ska normalt vara utförda som egna brandceller. När en loftgång utomhus är utrymningsväg behöver den inte avskiljas från intilliggande lägenheter. Trapphus bör dock vara avskilt från det fria och från loftgången i lägst brandteknisk klass...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0057
Dörr som förbinder två utrymningsvägar bör utföras i lägst klass E 15-C för att hindra att en brand sätter båda utrymningsvägarna ur funktion. Två utrymningsvägar från en samlingslokal får bara ha sådan förbindelse via en mellanliggande foajé eller motsvarande, avskild från utrymningsvägarna i minst brandteknisk klass ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0058
När trapphus är inbördes förbundna med varandra genom en korridor eller motsvarande utrymme, utförd som egen brandcell, bör trapphusen avskiljas från korridoren, i lägst brandteknisk klass E 15-C. Detta gäller för vart och ett av trapphusen. Är något av trapphusen Tr1 eller Tr2 gäller de krav som ställs i samband med s...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0058
Trapphus som uppförs utöver vad som behövs ur utrymningssynpunkt får ha öppen förbindelse med entré eller motsvarande i bottenvåningen.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0059
Långa korridorer Långa korridorer, vilka används som utrymningsvägar, bör delas upp med dörrar i klass E 15-C på minst var sextionde meter, för att förhindra utbredd brandgasspridning.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0060
5.6 Gångavstånd till utrymningsväg (BBR 5:331) Gångavståndet i en brandcell till närmaste utrymningsväg bör inte överstiga avstånden i tabell 2 såvida inte en analytisk dimensionering visar annat. Under tabellen finns angivet hur gångavståndet bör beräknas, se även figur 6.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0061
I en lokal som skyddas med en automatisk vattensprinkleranläggning får gångavstånden ökas med en tredjedel. Anläggningen förutsätts vara heltäckande och dimensionerad för aktuell verksamhet samt vara utförd enligt lägst den kvalitetsnivå som beskrivs i SBF 120. Sprinklern bör ha ett RTI-värde ≤ 50 √ ms.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0062
Om utrymningsvägen utgörs av fönster minskas det tillåtna gångavståndet i tabellen till en tredjedel.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0063
Vid mätning av gångavstånd till en utrymningsväg beaktas följande: • Om den verkliga gångvägen (som kan vara beroende av möblering, uppställning av maskiner eller dylikt) inte på förhand kan fastställas, bör vägen mätas genom att anta att riktningsändringarna vid förflyttningen är rätvinkliga, se figur 6a.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0064
• Om gångvägen till två av varandra oberoende utrymningsvägar delvis sammanfaller eller kan sammanfalla, räknas den gemensamma delen motsvara dubbla sin verkliga längd. I bostäder, kontor samt garage som endast utnyttjas för uppställning av fordon, dock endast 1,5 gånger den verkliga längden.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0065
• Om en trappa ingår i gångvägen till en utrymningsväg, beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. Detta gäller dock inte för trappor på läktare och gradänger inom en samlingssal, där i stället det verkliga gångavståndet i trappans lutning räknas.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0066
Motivet till den andra punkten ovan är att gynna lokaler där utrymningsvägarna är placerade långt från varandra, se figur 6a. Avstånden till en utrymningsväg bör mätas så att dimensioneringen utförs för det mest ogynnsamma fallet, se figur 6b.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0067
Tabell 2. Maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg. Förutsättningar Exempel Avstånd Om framkomlighet och överblickbarhet är Vissa lokaler inom betongvarufabriker 60 m goda och brandbelastningen högst 50MJ/m2, mekaniska verkstäder, samtidigt som risken för uppkomst av brand bryggerier är liten. Verksamheten får ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0070
5.7 Gångavstånd inom utrymningsväg (BBR 5:332) Gångavståndet inom en utrymningsväg, till närmaste trappa som leder till annat våningsplan eller utgång som leder till gata eller motsvarande, bör inte överstiga 30 m om utrymningsmöjligheter finns i minst två riktningar. Om utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning b...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0071
Tabell 3. Gångavstånd inom utrymningsväg. Verksamhet Maximalt gångavstånd när utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning I trapphall, korridor eller motsvarande för bostad, 10 m skola eller kontor I loftgång för bostad eller 15 m kontor i loftgångshus I trapphall, korridor eller motsvarande för hotell 7 m eller vår...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0072
5.8 Passagemått i utrymningsväg (BBR 5:341) En utrymningsväg bör vara minst 0,9 m bred och 2,10 m hög. Räcken och liknande får inkräkta med högst 0,1 m på vardera sidan. Det fria passagemåttet i en dörröppning bör vara minst 0,80 m. Karmdaghöjden bör vara minst 2,0 m. Korridorer bör av tillgänglighetsskäl vara minst 1,...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0073
I brandceller för fler än 150 personer bör det fria passagemåttet i varje utrymningsväg vara minst 1,2 m. På detta mått får dörrblad inkräkta maximalt 50 mm. Den totala bredden av samtliga utrymningsvägar bör vara minst 1,0 m per 150 personer. Om en av utrymningsvägarna blockeras bör de övriga ha sådan bredd att 1,0 m ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0074
Utrymningsvägen får inte bli smalare i utrymningsriktningen utöver vad som anges ovan. När två eller flera utrymningsvägar utmynnar i en gemensam del inne i byggnaden bör utrymningsvägen från det gemensamma utrymmet ha en bredd, eller motsvarande kapacitet, som minst motsvarar summan av bredderna för de utrymningsvägar...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0075
Avståndet mellan en dörr och trappa eller ramp bör vara minst 0,8 m. För att minska olycksrisken för personer med funktionshinder kan ett större avstånd vara motiverat, se BBR avsnitt 3. En ramp bör vara kortare än 6 m mellan vilplanen och bör inte luta mer än 1:12. Ytterligare krav och rekommendationer rörande nödvänd...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0076
Antal personer Dimensioneringen av utrymningsvägarnas bredd bör grundas på det maximala antalet personer som kan förväntas befinna sig i lokalen. Erfarenheter av liknande verksamheter kan utgöra grund för bedömningen. Personernas fördelning i lokalen och över tiden bör beaktas. Man bör också beakta att lokaler kan anvä...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0077
Tabell 4. Dimensionerande persontäthet per m2 nettoarea för olika verksamheter. Verksamhet Persontäthet, personer/m2 Samlingslokal såsom teater, samlingssal och liknande med sittplatser antalet sittplatser eller 1,7 för stående och sittande 2,5 Bibliotek 0,2* Restaurang antalet sittplatser eller 1,0* Pub 3,0 Danslokal ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0078
Utrymning från flera våningsplan I byggnader med flera våningsplan i olika brandceller bör gemensam utrymningsväg dimensioneras för det våningsplan som har behov av bredast utrymningsväg. Det förutsätts då att utrymningsvägen enbart förväntas betjäna ett våningsplan i taget. Om flera våningsplan samtidigt kommer att ut...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0079
5.9 Dörr i utrymningsväg (BBR 5:342) Dörr, som leder till en utrymningsväg, ska utformas så att det är tydligt att det är en utrymningsväg. Den bör därför avvika från omgivningen till exempel vad avser färgval. Dörrar till och i utrymningsvägar ska vara utåtgående i utrymningsriktningen. Undantag medges för dörrar: • f...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0080
Skjut- och roterdörr Skjutdörr kan användas som dörr till utrymningsväg och som dörr i utrymningsväg om den öppnar vid strömavbrott. Roterdörr bör normalt undvikas som dörr till eller i en utrymningsväg då den utgör ett sämre alternativ för utrymning jämfört med slagdörr. Ur tillgänglighetssynpunkt ska en roterdörr i e...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0081
Öppningssätt Dörrar som finns i utrymningsvägen eller som leder till den ska lätt kunna öppnas. Det gäller oavsett om dörren är låst eller olåst. Det innebär också att det tydligt ska framgå hur dörren kan öppnas. Låsta dörrar med fördröjd öppning får inte förekomma.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0082
Dörrar bör kunna öppnas med ett trycke som trycks nedåt eller genom att dörren trycks utåt. I samlingslokaler bör panikbeslag användas eller lämpligt utformade utrymningsbeslag, om de öppnar dörren med ett (1) handgrepp. Standarderna SS-EN 179 och SS-EN 1125 redovisar exempel på utformning av öppningsbeslag. Öppningsbe...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0083
Dörrar ska normalt kunna öppnas utan nyckel eller verktyg. Låsta dörrar, som kräver nyckel för att kunna öppnas, får användas om de bara används av ett litet antal (ca 10) personer, och om samtliga personer kan förväntas ha tillgång till nyckel. Detta förutsätts vara fallet i bostäder, på mindre kontor och i liknande l...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0084
Elektrisk öppning Låsta dörrar, som enbart kan öppnas med tryckknapp på elektrisk väg, bör undvikas. Sådana dörrar kan istället ha ett beslag enligt SSEN 179. Om tryckknapp ändå utnyttjas, som det enda sättet att öppna dörren, bör knappen placeras bredvid dörrens ordinarie trycke och vara så stor att den omedelbart upp...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0085
Låsta dörrar som enbart öppnar via en signal från ett automatiskt brandlarm får inte förekomma eftersom utrymning kan bli nödvändig av annan anledning än brand.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0086
Låsta dörrar I lokaler, exempelvis i kontor, butiker, samlingssalar och liknande, där dörrar avsedda för utrymning hålls låsta under vissa tider kan ha elektrisk kontroll av att samtliga dörrar är upplåsta under den tid personer vistas i lokalen. Kontrollen ska vara samordnad med någon för driften väsentlig funktion, t...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0087
Öppningskraft Dörrarna ska vara så utformade att berörda personer klarar av att öppna dem, se figur 7. Den högsta kraften för att öppna en dörr bör understiga 130 N, även vid ogynnsamma situationer som exempelvis vid övertryckssättning av trapphus. I dagligt bruk kan en kraft att trycka upp dörren runt 40-70 N anses so...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0088
Figur 7a. Kraft för att öppna dörren max 130 N. Figur 7b. Kraft för att trycka ner handtaget max 70 N.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0089
Kraften som behövs för att trycka ner ett trycke bör enligt SS-EN 179 inte överstiga 70 N för utrymningsbeslag. För att personer med funktionshinder ska kunna öppna dörren kan ofta lägre kraft vara motiverad.
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0090
Återvändande Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i utrymningsvägar från hotell och vårdanläggningar samt om utrymning sker genom annan lokal, se avsnitt 5.1. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0091
Trösklar Trösklar bör undvikas för att underlätta utrymningen för till exempel äldre och rörelsehindrade personer. Om trösklar är nödvändiga, bör de om möjligt vara fasade och lägre än 25 mm. För att upprätthålla kravet på brandcellsindelning krävs i vissa fall att en dörröppning är försedd med tröskel alternativt att ...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0092
5.10 Utrustning (BBR 5:35) Vägledande markering (BBR 5:351) Vägledande markeringar, så kallade utrymningsskyltar, ska finnas i lokaler där utrymningsvägarna inte kan förväntas vara kända. Exempel på sådana lokaler är hotell, samlingslokaler och vårdanläggningar (utom förskola och liknande). Detta gäller även övriga pub...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0093
Skyltarna bör placeras i lokalen så att det är tydligt var utrymningsvägarna är placerade. Skyltar bör därför placeras högt till exempel över en dörröppning. Skyltar bör dessutom placeras vid riktningsförändringar, förgreningar eller på andra ställen där det finns risk för misstag, till exempel i en trappa som fortsätt...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0094
Utrymningskyltar bör utformas enligt Rådets direktiv 92/58/EEG, och ska vara belysta eller genomlysta. Med genomlyst skylt avses här en skylt där belysningskällan är placerad i en armatur, bakom själva skylten. En belyst skylt belyses från en ljuskälla placerad framför skylten. Denna ljuskälla kan vara inbyggd i en arm...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0095
Belysningsstyrkan för en utrymningsskylt bör anpassas så att skylten är tydligt synlig i den lokal den används. Att ange en absolut miniminivå för belysningsstyrkan är svårt att göra eftersom vetenskapliga utredningar saknas i dagsläget. För genomlysta skyltar i ljusa lokaler som till exempel kontor och skolor kan 80 c...
Utrymningsdimensionering - En handbok
utrymningsdimensionering
§0096
Det förutsätts då att skyltens bredd är större än höjden. Konstanten har följande värden: • Belyst skylt: 100. • Genomlyst skylt: 200.
End of preview. Expand in Data Studio

No dataset card yet

Downloads last month
3