Datasets:
id
int64 0
799
| prompt
stringclasses 43
values | sentence_1_left_context
stringlengths 0
758
| sentence_1_target
stringlengths 21
346
| sentence_1_right_context
stringlengths 13
786
| sentence_2_left_context
stringlengths 0
758
| sentence_2_target
stringlengths 21
346
| sentence_2_right_context
stringlengths 23
656
| annotation
int64 0
5
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
0
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Gasen ska uppgraderas och matas in på gasnätet. Enligt planerna ska gasen användas som drivmedel.
|
En faktor som påverkar biogasens växthusgasprestanda är utsläpp av metan då den är en så stark växthusgas.
|
För att biogassystem ska bli sämre än bensin och dieselolja ur växthusgassynpunkt krävs enligt Börjesson et al (2013) normalt metanutsläpp kring 17–18 procent, med en variation mellan cirka 12 och 24 procent beroende av råvara och beräkningsmetod. För naturgas tillåts endast 4 procent utsläpp från naturgasbaserade drivmedel innan dessa blir sämre än bensin och dieselolja ur växthusgassynpunkt.
|
Det är därför svårt att bedöma vilka tekniska åtgärder som kan vara relevanta för upptag av koldioxid i Sverige i mitten av detta sekel. En sammanställning av den bedömda svenska potentialen för olika tekniker redovisas nedan.
|
Flera av teknikerna bedöms resultera i långsiktig inbindning av koldioxid.
|
Potentialen för andra tekniker att bidra med negativa utsläpp bedöms dock vara betydligt lägre jämfört med bio-CCS och inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), se kapitel 6 och 9. Vissa av åtgärderna bedöms kunna genomföras till en låg kostnad.
| 4
|
1
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Gasen ska uppgraderas och matas in på gasnätet. Enligt planerna ska gasen användas som drivmedel.
|
En faktor som påverkar biogasens växthusgasprestanda är utsläpp av metan då den är en så stark växthusgas.
|
För att biogassystem ska bli sämre än bensin och dieselolja ur växthusgassynpunkt krävs enligt Börjesson et al (2013) normalt metanutsläpp kring 17–18 procent, med en variation mellan cirka 12 och 24 procent beroende av råvara och beräkningsmetod. För naturgas tillåts endast 4 procent utsläpp från naturgasbaserade drivmedel innan dessa blir sämre än bensin och dieselolja ur växthusgassynpunkt.
|
Varje anläggning skall ha en dokumenterad strategi för hur man arbetar för att så långt som möjligt undvika skador på reaktorns bränsle. Bränsleskador medför förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen i reaktorvattnet, något som kan leda till förhöjda aktivitetsnivåer i reaktorsystemet och därmed högre stråldoser till personalen.
|
Bränsleskador kan också leda till höjda utsläppsnivåer till omgivningen.
|
SSI har även utgett föreskrifter med krav på att det skall finnas uppgift att aktivt verka för att gällande lagar, föreskrifter och övriga villkor om strålskyddet för anläggningen efterlevs. Vidare skall strålskyddsföreståndaren bevaka och följa upp strålskyddsverksamheten samt vara en kontaktpunkt gentemot myndigheten.
| 1
|
2
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Ökad avrinning i kombination med bristfälliga dikessystem kan resultera i ökade urlakning som skadar livet i mottagande vattendrag. I värsta fall kan även vattentäkter för dricksvatten påverkas.
|
Nybyggnation kan ibland medföra att effekterna på miljön reduceras.
|
Graden av påverkan på värdefulla natur- och kulturmiljövärden, respektive på mark och vatten generellt, beror i hög grad på kunskap och förmåga hos dem som jobbar med planering och byggande att uppnå en funktionell miljöhänsyn. Sammantaget bedöms klimatförändringens påverkan på skogsbilvägarna som stor och att det finns behov av ökad kunskap om hur man skall sköta och anpassa befintliga och tillkommande vägar till framtida förhållanden.
|
Det bör observeras att utsläppsfaktorerna är beräknade för utsläpp från förbränning. I emissionsfaktorn för torv är med andra ord ingen hänsyn tagen till förändringar som sker i samband med utvinning av torv.
|
Vid utvinning av torv sker flera olika förändringar som påverkar avgång och upptag av växthusgaser.
|
En naturlig myr avger metan, sumpgas, till atmosfären och samtidigt växer torvskiktet vilket ger en bindning av kol i myren. Detta är ett naturligt tillstånd och dessa avgångar och upptag omfattas inte av och rapporteras inte heller till klimatkonventionen.
| 2
|
3
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Förutsatt att prispremien är tillräcklig för att kompensera för de merkostnader som biodrivmedelsproducenterna har jämfört med producenter av fossila bränslen ger kvotplikten ingen ytterligare höjning av drivmedelspriset. Till detta kommer höjningen av energiskatten på dieselbränsle med cirka 77 öre.
|
IMO: s regler för minskade svavelutsläpp kan också leda till högre priser på dieselbränsle.
|
För bensin föreslås ingen höjning av drivmedelsskatten. Utredningens bedömning är att värderingen av koldioxid i Sverige fortfarande är låg jämfört den faktiska kostnad som utsläppen medför för samhället.
|
NNK -, från bedömning gjord.Objektet bedöms dock bli samhällsekonomiskt lönsamt på grund av icke kvantifierbar förbättring av förmågan att återställa förseningar. Alla förändringar sker inom befintligt banområde.
|
Miljön påverkas mycket marginellt.
|
Planeringsläge och ekonomi Idéstudie genomfördes för sträckan Stockholm C – Sörentorp under.
| 0
|
4
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Ökad avrinning i kombination med bristfälliga dikessystem kan resultera i ökade urlakning som skadar livet i mottagande vattendrag. I värsta fall kan även vattentäkter för dricksvatten påverkas.
|
Nybyggnation kan ibland medföra att effekterna på miljön reduceras.
|
Graden av påverkan på värdefulla natur- och kulturmiljövärden, respektive på mark och vatten generellt, beror i hög grad på kunskap och förmåga hos dem som jobbar med planering och byggande att uppnå en funktionell miljöhänsyn. Sammantaget bedöms klimatförändringens påverkan på skogsbilvägarna som stor och att det finns behov av ökad kunskap om hur man skall sköta och anpassa befintliga och tillkommande vägar till framtida förhållanden.
|
Sanering och åtgärder De tekniska återgärder som utredaren föreslår är till övervägande del ventilationslösningar.
|
Eftersom lösningarna förutsätter fläktanordningar påverkas energianvändningen.
|
Även om värmeåtervinning utnyttjas, påverkas energianvändningen på ett ogynnsamt sätt. Fläktenergin förutsätter elkraft.
| 0
|
5
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Det är därför svårt att bedöma vilka tekniska åtgärder som kan vara relevanta för upptag av koldioxid i Sverige i mitten av detta sekel. En sammanställning av den bedömda svenska potentialen för olika tekniker redovisas nedan.
|
Flera av teknikerna bedöms resultera i långsiktig inbindning av koldioxid.
|
Potentialen för andra tekniker att bidra med negativa utsläpp bedöms dock vara betydligt lägre jämfört med bio-CCS och inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), se kapitel 6 och 9. Vissa av åtgärderna bedöms kunna genomföras till en låg kostnad.
|
Sanering och åtgärder De tekniska återgärder som utredaren föreslår är till övervägande del ventilationslösningar.
|
Eftersom lösningarna förutsätter fläktanordningar påverkas energianvändningen.
|
Även om värmeåtervinning utnyttjas, påverkas energianvändningen på ett ogynnsamt sätt. Fläktenergin förutsätter elkraft.
| 1
|
6
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Förutsatt att prispremien är tillräcklig för att kompensera för de merkostnader som biodrivmedelsproducenterna har jämfört med producenter av fossila bränslen ger kvotplikten ingen ytterligare höjning av drivmedelspriset. Till detta kommer höjningen av energiskatten på dieselbränsle med cirka 77 öre.
|
IMO: s regler för minskade svavelutsläpp kan också leda till högre priser på dieselbränsle.
|
För bensin föreslås ingen höjning av drivmedelsskatten. Utredningens bedömning är att värderingen av koldioxid i Sverige fortfarande är låg jämfört den faktiska kostnad som utsläppen medför för samhället.
|
Man ska också analysera om och hur antropogen påverkan kan särskiljas från naturliga processer och uppsakatta storleken av de sänkor som kan skapas genom olika åtgärder framför allt i frågan om skogskötsel och jordbruk. Historiskt sett har skogsekosystemen utgjort en nettokälla för koldioxid och arealen skogsmark har minskat med 20 % sedan början av 1800-talet.
|
I dag medför förändrad markanvändning i framför allt de tropiska skogarna en nettoemission av koldioxid (2,0 ± 0,8 miljarder ton kol per år under 1980-talet).
|
Detta kan jämföras utsläppen från fossila bränslen och cementproduktion under som under samma period låg på 5,5 ± 0,5 miljarder ton kol per år. Framför allt de tempererade och boreala skogarna utgör dock samtidigt en betydande nettosänka (2,2 ± 1,3 miljarder ton kol per år under 1980-talet) varför de terrestra ekosystemen globalt har utgjort en nettosänka under de senaste decennierna (0,2 ± 1,0 miljarder ton kol per år under 1980-talet och 0,7 ± 1,0 miljarder ton kol per år under 1990-talet).
| 2
|
7
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Det är därför svårt att bedöma vilka tekniska åtgärder som kan vara relevanta för upptag av koldioxid i Sverige i mitten av detta sekel. En sammanställning av den bedömda svenska potentialen för olika tekniker redovisas nedan.
|
Flera av teknikerna bedöms resultera i långsiktig inbindning av koldioxid.
|
Potentialen för andra tekniker att bidra med negativa utsläpp bedöms dock vara betydligt lägre jämfört med bio-CCS och inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), se kapitel 6 och 9. Vissa av åtgärderna bedöms kunna genomföras till en låg kostnad.
|
Miljöproblemets karaktär är av central betydelse för valet mellan olika instrument. Olika utsläpp ger upphov till olika typer av skador.
|
Exempelvis ger koldioxidutsläpp inga lokala skador, utan bidrar till växthuseffekten.
|
Med andra ord är utsläppskällans geografiska lokalisering utan betydelse för valet av styrmedel. Detta är dock möjligen ett undantag snarare än regel.
| 5
|
8
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Det innebär att skattesatsen måste vara minst 100 % av priset. Skatten bör träffa både importerat och inhemskt foder och gödselmedel på likartat sätt för att inte betraktas som ett handelshinder.
|
En skatt anges också kunna leda till motsvarande negativa effekter som överlåtbara utsläppsrätter.
|
För att motverka dessa effekter bör skatteintäkterna återföras. I studien beskrivs ett antal metoder för återföring.
|
Vidare orsakar dessa utsläpp skador på skog, försurning av mark och vatten samt till övergödning av mark, vatten och kusthav. Utsläpp i Europa av koldioxid, metan, ozon och dikväveoxid bidrar på det globala planet till klimatförändringar inklusive växthuseffekten.
|
Dessa utsläpp bidrar även till uttunningen av det stratosfäriska ozonlagret.
|
Utsläppen av luftföreningar i olika europeiska länder kommer från i stort sett samma typer av utsläppskällor. De viktigaste källorna samhällssektorerna är el- och värmeproduktion, bostadsuppvärmning, transporter särskilt vägtrafiken, olika industriprocesser samt jordbruket.
| 0
|
9
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Det är i dag endast få bostäder som har tillgång till kyla. I den mån kylning finns är det huvudsakligen luft luftvärmepumpar som används som kylmaskiner under sommartid.
|
Förändringar av klimatet som påverkar värme- och kylbehovet
|
De klimatfaktorer som är av störst betydelse för värme- och kylbehovet förväntas förändras enligt följande i ett framtida klimat. Temperaturen ökar generellt enligt klimatscenarierna med upp till cirka 4 grader i genomsnitt över landet.
|
Varje anläggning skall ha en dokumenterad strategi för hur man arbetar för att så långt som möjligt undvika skador på reaktorns bränsle. Bränsleskador medför förhöjda nivåer av radioaktiva ämnen i reaktorvattnet, något som kan leda till förhöjda aktivitetsnivåer i reaktorsystemet och därmed högre stråldoser till personalen.
|
Bränsleskador kan också leda till höjda utsläppsnivåer till omgivningen.
|
SSI har även utgett föreskrifter med krav på att det skall finnas uppgift att aktivt verka för att gällande lagar, föreskrifter och övriga villkor om strålskyddet för anläggningen efterlevs. Vidare skall strålskyddsföreståndaren bevaka och följa upp strålskyddsverksamheten samt vara en kontaktpunkt gentemot myndigheten.
| 0
|
10
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Miljöproblemets karaktär är av central betydelse för valet mellan olika instrument. Olika utsläpp ger upphov till olika typer av skador.
|
Exempelvis ger koldioxidutsläpp inga lokala skador, utan bidrar till växthuseffekten.
|
Med andra ord är utsläppskällans geografiska lokalisering utan betydelse för valet av styrmedel. Detta är dock möjligen ett undantag snarare än regel.
|
SLU framhåller i sammanhanget att universitetet i och för sig tillgängliggör data från de delprogram som berörs inom programområde Skog, men att det saknas datavärdskap för dessa. När det gäller vilka ekosystem som ska omfattas av rapporteringen, ingår inte åkermark men däremot gräsmark.
|
Det sistnämnda medför en utmaning i fråga om marknära ozon i gräsmarker.
|
Det finns nämligen en del luckor i övervakningen av gräsmarker mellan nationell och regional nivå och i förhållande till Jordbruksverkets miljöövervakning av gräsmarker (se avsnitt 6.8). Dessa kommer att hanteras genom att man kompletterar ozonmätningar med modellering av effekter på gröda och skog i SMHI: s MATCH-modell.
| 1
|
11
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
SLU framhåller i sammanhanget att universitetet i och för sig tillgängliggör data från de delprogram som berörs inom programområde Skog, men att det saknas datavärdskap för dessa. När det gäller vilka ekosystem som ska omfattas av rapporteringen, ingår inte åkermark men däremot gräsmark.
|
Det sistnämnda medför en utmaning i fråga om marknära ozon i gräsmarker.
|
Det finns nämligen en del luckor i övervakningen av gräsmarker mellan nationell och regional nivå och i förhållande till Jordbruksverkets miljöövervakning av gräsmarker (se avsnitt 6.8). Dessa kommer att hanteras genom att man kompletterar ozonmätningar med modellering av effekter på gröda och skog i SMHI: s MATCH-modell.
|
Det ovan skisserade systemet är naturligtvis inte färdigt vare sig i sin övergripande struktur eller i sina detaljer men att det utgör ett underlag för diskussion och grunden för det fortsatta arbetet och kan således sägas vara den hypotes jag testar i det fortsatta arbetet. Förutom vad som angivits ovan kommer utredningsarbetet att inrikta sig på bl a följande frågeställningar.
|
Hur påverkas svensk industris konkurrenskraft i ett system med utsläppsrätter?
|
Kan ett svenskt system införas innan EU har tagit ställning i alla detaljer på europeisk nivå? Det sistnämnda är särskilt viktigt om jag finner att ett system kan införas men kräver undantag för vissa branscher.
| 0
|
12
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
I fallet med kväveoxidutsläpp är situationen mer komplex. De kväveoxider som uppstår vid förbränning bildas genom en reaktion mellan luftens syre och kväveinnehållet i bränslet, men även genom reaktion mellan det syre och kväve som finns i luften.
|
I det senare fallet beror kväveoxidbildningen på förbränningsförhållandena.
|
Detta innebär i sin tur att dessa utsläpp kan reduceras på fler sätt än att byta bränsle eller minska bränsleanvändningen. För det första finns ett antal förbränningstekniska åtgärder, vars effektivitet och lämplighet kan variera mellan olika pannor.
|
Det kan leda till att företagaren får en högre kostnad än vad den har i dag. Ur miljösynpunkt leder detta till att andra skyddsåtgärder och försiktighetsmått inte åsidosätts.
|
Samtidigt kan en handel med koldioxidrätter leda till att företagaren får mera pengar över.
|
Dessa pengar behålls då inom företaget och behöver inte omedelbart användas till att vidta andra skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Dock kan bedömningen bli en annan om verksamheten blir föremål för en ny prövning enligt miljöbalken.
| 1
|
13
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Det finns också de som tror att den privata sektorns kostnader för nationell, regional eller lokal marknadsföring så småningom skulle läggas på konsumenten i form av högre priser på hotell och restauranger eller högre kostnader för hyrbilar etc. Ett starkt argument som framfördes av regeringsföreträdare vid intervjuerna var att om nationell marknadsföring helt lämnas till den privata sektorn skulle det resultera i en obalanserad utveckling av såväl infrastruktur som marknadsexpansion.
|
Det skulle kunna leda till överbelastning och ökat tryck på miljön.
|
Turismen är en tvärsektoriell näring. Turistnäringen påverkar och påverkas av många olika sektorer i samhället.
|
Om däremot vattennivån av t.ex. naturvårdsskäl återställs, så återgår sannolikt metanavgången till ungefär den nivå den hade före brytningen. Förändringar i flöden av växthusgaser från torvmarken vid och efter brytning är därför osäker.
|
Koldioxidutsläppen från förbränningen kompenseras till en del av ändrade växthusgasflöden på grund av förändringar i markförhållandena.
|
Flera studier (Rodhe och Svensson, 1994, Zetterberg och Klemedtsson, 1996, Åstrand m.fl., 1997) pekar på att torv som energiråvara ger en sammantagen påverkan på växthuseffekten som är att jämställa med fossila bränslen, sannolikt lägre än kol och mer i nivå med olja och naturgas. Osäkerheten är dock mycket stor och data varierar från fall till fall, från myr till myr, och är kraftigt beroende på beräkningssätt och vad som händer med myren efter brytning.
| 2
|
14
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Det är därför svårt att bedöma vilka tekniska åtgärder som kan vara relevanta för upptag av koldioxid i Sverige i mitten av detta sekel. En sammanställning av den bedömda svenska potentialen för olika tekniker redovisas nedan.
|
Flera av teknikerna bedöms resultera i långsiktig inbindning av koldioxid.
|
Potentialen för andra tekniker att bidra med negativa utsläpp bedöms dock vara betydligt lägre jämfört med bio-CCS och inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), se kapitel 6 och 9. Vissa av åtgärderna bedöms kunna genomföras till en låg kostnad.
|
NNK -, från bedömning gjord.Objektet bedöms dock bli samhällsekonomiskt lönsamt på grund av icke kvantifierbar förbättring av förmågan att återställa förseningar. Alla förändringar sker inom befintligt banområde.
|
Miljön påverkas mycket marginellt.
|
Planeringsläge och ekonomi Idéstudie genomfördes för sträckan Stockholm C – Sörentorp under.
| 1
|
15
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Det bör observeras att utsläppsfaktorerna är beräknade för utsläpp från förbränning. I emissionsfaktorn för torv är med andra ord ingen hänsyn tagen till förändringar som sker i samband med utvinning av torv.
|
Vid utvinning av torv sker flera olika förändringar som påverkar avgång och upptag av växthusgaser.
|
En naturlig myr avger metan, sumpgas, till atmosfären och samtidigt växer torvskiktet vilket ger en bindning av kol i myren. Detta är ett naturligt tillstånd och dessa avgångar och upptag omfattas inte av och rapporteras inte heller till klimatkonventionen.
|
NNK -, från bedömning gjord.Objektet bedöms dock bli samhällsekonomiskt lönsamt på grund av icke kvantifierbar förbättring av förmågan att återställa förseningar. Alla förändringar sker inom befintligt banområde.
|
Miljön påverkas mycket marginellt.
|
Planeringsläge och ekonomi Idéstudie genomfördes för sträckan Stockholm C – Sörentorp under.
| 1
|
16
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
På sikt kommer därför skattebasen för skatten att bli tämligen liten. Som nämndes tidigare är värmeleveranser till industriella processer befriade från koldioxidskatt.
|
Det innebär att än mindre utsläpp av koldioxid kommer att påverkas på kort sikt än vad som nämndes ovan.
|
Finansdepartementet uppskattar att cirka 20 procent av värmeleveranserna från kraftvärmeverk går till industriella processer. I storstadsregioner är det förmodligen betydligt lägre.
|
Ämnen som enbart har riskfrasen R53 behöver inte märkas med symbolen för miljöfarlighet. För ämnen som kan medföra omedelbara, långsiktiga eller fördröjda faror för struktur eller funktion hos andra naturliga ekosystem än vattenmiljön används riskfrasen R58: ”
|
Kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön ”.
|
Bedömningen skall baseras på data om ämnenas egenskaper, persistens och potential för bioackumulering samt på deras förväntade eller observerade uppträdande och öde i miljön. I ämnesdirektivet finns också bestämmelser om kriterier och metoder för testning av nya kemiska ämnens farliga egenskaper (se kapitel 4).
| 1
|
17
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Detta skapar flexibilitet och handlingsfrihet för att finna kostnadseffektiva lösningar. Eftersom utsläppen av växthusgaser påverkar klimatet på samma sätt, oavsett var på jorden utsläppen faktiskt sker, blir överlåtbarheten ett ekonomiskt styrmedel, som tillsammans med det angivna taket garanterar att det klimatpolitiska målet uppnås till lägsta möjliga kostnad.
|
Det är lätt att visa att en miljöavgift (koldioxidskatt) kommer att leda till en kostnadsminimerande fördelning av utsläppen.
|
För att få till stånd en kostnadseffektiv minskning av utsläppen behöver staten inte detaljerade kunskaper om företagens kostnader för utsläppsminskningar. Det räcker med att staten bestämmer sig för att varje källa till utsläpp skall betala en viss bestämd avgift.
|
Utsläppen av koldioxid från förbränning av torv är, beräknade med dessa emissionsfaktorer, högre än från kol, olja och naturgas. Det bör dock noteras att förändringar av utsläpp från torvmark i samband med ändrad markanvändning vid utvinning av torv inte är inräknade i emissionsfaktorerna från förbränning.
|
Växthusgasflöden orsakade av bränsleutvinning och förändrad markanvändning ska redovisas separerat från förbränning.
|
Riktlinjer för beräkning av avgång av växthusgaser från torvmark saknas ännu och Sverige har liksom flertalet andra länder inte redovisat utsläppssiffror för torvmark. Arbete med att ta fram riktlinjer pågår inom IPCC.
| 2
|
18
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
Det bör observeras att utsläppsfaktorerna är beräknade för utsläpp från förbränning. I emissionsfaktorn för torv är med andra ord ingen hänsyn tagen till förändringar som sker i samband med utvinning av torv.
|
Vid utvinning av torv sker flera olika förändringar som påverkar avgång och upptag av växthusgaser.
|
En naturlig myr avger metan, sumpgas, till atmosfären och samtidigt växer torvskiktet vilket ger en bindning av kol i myren. Detta är ett naturligt tillstånd och dessa avgångar och upptag omfattas inte av och rapporteras inte heller till klimatkonventionen.
|
Förutsatt att prispremien är tillräcklig för att kompensera för de merkostnader som biodrivmedelsproducenterna har jämfört med producenter av fossila bränslen ger kvotplikten ingen ytterligare höjning av drivmedelspriset. Till detta kommer höjningen av energiskatten på dieselbränsle med cirka 77 öre.
|
IMO: s regler för minskade svavelutsläpp kan också leda till högre priser på dieselbränsle.
|
För bensin föreslås ingen höjning av drivmedelsskatten. Utredningens bedömning är att värderingen av koldioxid i Sverige fortfarande är låg jämfört den faktiska kostnad som utsläppen medför för samhället.
| 1
|
19
|
Verkan: “växthuseffekt”
|
I fallet med kväveoxidutsläpp är situationen mer komplex. De kväveoxider som uppstår vid förbränning bildas genom en reaktion mellan luftens syre och kväveinnehållet i bränslet, men även genom reaktion mellan det syre och kväve som finns i luften.
|
I det senare fallet beror kväveoxidbildningen på förbränningsförhållandena.
|
Detta innebär i sin tur att dessa utsläpp kan reduceras på fler sätt än att byta bränsle eller minska bränsleanvändningen. För det första finns ett antal förbränningstekniska åtgärder, vars effektivitet och lämplighet kan variera mellan olika pannor.
|
Man ska också analysera om och hur antropogen påverkan kan särskiljas från naturliga processer och uppsakatta storleken av de sänkor som kan skapas genom olika åtgärder framför allt i frågan om skogskötsel och jordbruk. Historiskt sett har skogsekosystemen utgjort en nettokälla för koldioxid och arealen skogsmark har minskat med 20 % sedan början av 1800-talet.
|
I dag medför förändrad markanvändning i framför allt de tropiska skogarna en nettoemission av koldioxid (2,0 ± 0,8 miljarder ton kol per år under 1980-talet).
|
Detta kan jämföras utsläppen från fossila bränslen och cementproduktion under som under samma period låg på 5,5 ± 0,5 miljarder ton kol per år. Framför allt de tempererade och boreala skogarna utgör dock samtidigt en betydande nettosänka (2,2 ± 1,3 miljarder ton kol per år under 1980-talet) varför de terrestra ekosystemen globalt har utgjort en nettosänka under de senaste decennierna (0,2 ± 1,0 miljarder ton kol per år under 1980-talet och 0,7 ± 1,0 miljarder ton kol per år under 1990-talet).
| 3
|
20
|
Orsak: “avskogning”
|
Införandet av möjligheten att registrera älgskötselområden togs som ett steg på vägen mot att jägarna och deras organisationer i största möjliga utsträckning skulle överta ansvaret för de praktiska älgfrågorna. Det angavs att det var på det lokala planet kunskapen skulle finnas om viktig basinformation om älgvården.
|
Lokala problem med en alltför stor älgstam som orsakar skador skulle också lösas lokalt i samverkan.
|
Genom ett ökat lokalt ansvar skapades också goda förutsättningar att minska myndigheternas dåvarande administration och därmed nivån på fällavgifterna. Älgskötselområden är frivilliga sammanslutningar för markägare och jakträttshavare.
|
Viktigt att säkerställa miljöhänsyn vid anläggningar för markavvattning Den som äger eller har rätt att använda en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom att vattenförhållandena ändras.
|
Underhållsåtgärder som t.ex. rensning innebär samtidigt en störning som kan orsaka skador på miljön.
|
Jord- och skogsbrukets vattenverksamheter kan komma i konflikt med EU: s ramdirektiv för vatten och flera av miljökvalitetsmålen eftersom dränering av mark, underhåll av vattenanläggningar och bevattning av grödor kan påverka biologisk mångfald, tillgången till yt- och grundvatten och vattnets ekologiska status. Särskilt när det gäller rensning finns en möjlig målkonflikt där underhållet måste anpassas både till möjligheten att uppnå mål om biologisk mångfald och övergödning kontra markens bibehållna produktionsförmåga och risken för ökade vattenmängder i bebyggda områden eller övrig infrastruktur.
| 0
|
21
|
Orsak: “avskogning”
|
Därtill bör det vara möjligt att återväta åtminstone 10 000 hektar jordbruksmark som nyligen tagits ur produktion, om andelen torvjord av den mark som tas ur produktion är densamma som andelen av den areal som fortfarande är i bruk. Sannolikt är arealen större eftersom cirka 35 000 hektar av den organogena jordbruksmarken redovisas som obrukad.
|
Effekten på utsläppen beror på vilken mark som återväts
|
Återvätning av dränerad torvjord på jordbruksmark ger enligt Jordbruksverket en utsläppsminskning på 21 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år (tabell 6.6.). De utsläppsfaktorer som använts för utsläpp från skogsmark utgår från Skogstyrelsens bedömningar vilka i sin tur utgår från en rapport från SLU.
|
Bestämmelsen i första stycket 3 om skydd för den som drabbats av en miljökatastrof har utgått ur paragrafen. Punkt 3 skiljer sig från övriga rekvisit i 2 § genom att den inte gäller en allvarlig skada som åstadkommits genom sådana aktörer som avses i artikel 6 i skyddsgrundsdirektivet.
|
Skyddsbehovet har i stället orsakats av en naturhändelse i form av en miljökatastrof.
|
Enligt artikel 3 får förmånligare bestämmelser än skyddsgrundsdirektivets behållas eller införas för att fastställa bl.a. vem som skall betraktas som alternativt skyddsbehövande. Detta gäller emellertid endast om bestämmelserna är förenliga med skyddsgrundsdirektivet.
| 0
|
22
|
Orsak: “avskogning”
|
Viktigt att säkerställa miljöhänsyn vid anläggningar för markavvattning Den som äger eller har rätt att använda en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom att vattenförhållandena ändras.
|
Underhållsåtgärder som t.ex. rensning innebär samtidigt en störning som kan orsaka skador på miljön.
|
Jord- och skogsbrukets vattenverksamheter kan komma i konflikt med EU: s ramdirektiv för vatten och flera av miljökvalitetsmålen eftersom dränering av mark, underhåll av vattenanläggningar och bevattning av grödor kan påverka biologisk mångfald, tillgången till yt- och grundvatten och vattnets ekologiska status. Särskilt när det gäller rensning finns en möjlig målkonflikt där underhållet måste anpassas både till möjligheten att uppnå mål om biologisk mångfald och övergödning kontra markens bibehållna produktionsförmåga och risken för ökade vattenmängder i bebyggda områden eller övrig infrastruktur.
|
Den största förändringen har skett under andra halvan av seklet och de senaste 10 åren har alla varit genomsnittliga, milda eller extremt milda. Östersjöns genomsnittliga ytvattentemperatur förväntas öka med mellan 2 och 4 grader enligt de scenarier vi använt.
|
Detta leder bl.a. till en drastisk minskning i havsisens utbredning.
|
Vid slutet av detta århundrade kommer Bottenhavet, stora delar av Finska viken, Rigabukten och de yttre delarna av Finlands sydvästra skärgård ett genomsnittsår att vara isfria även under högvintern. Det varmare klimatet i Östersjöområdet leder enligt de regionala klimatmodellerna till förändrade nederbördsmönster, generellt ökar årsnederbörden i den norra delen av avrinningsområdet och ökningen väntas bli större vintertid än sommartid.
| 0
|
23
|
Orsak: “avskogning”
|
Enligt artikel 1 i direktivet om deponering av avfall är syftet med rättsakten att minska avfallsdeponeringens negativa effekter för miljön genom att ställa stränga operativa och tekniska krav. I den uppräkning som görs av typer av föroreningar som skall motverkas nämns växthuseffekten särskilt.
|
Avfall orsakar utsläpp av växthusgaser på främst två sätt.
|
Det ena är utsläpp av koldioxid vid förbränning av fossila fraktioner i avfallet och det andra är att deponerat avfall ger upphov till utsläpp av metangas. Direktivet om deponering av avfall påverkar främst utsläpp av metan genom att det begränsar mängden biologiskt nedbrytbart avfall som får förvaras i deponi.
|
Därtill bör det vara möjligt att återväta åtminstone 10 000 hektar jordbruksmark som nyligen tagits ur produktion, om andelen torvjord av den mark som tas ur produktion är densamma som andelen av den areal som fortfarande är i bruk. Sannolikt är arealen större eftersom cirka 35 000 hektar av den organogena jordbruksmarken redovisas som obrukad.
|
Effekten på utsläppen beror på vilken mark som återväts
|
Återvätning av dränerad torvjord på jordbruksmark ger enligt Jordbruksverket en utsläppsminskning på 21 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år (tabell 6.6.). De utsläppsfaktorer som använts för utsläpp från skogsmark utgår från Skogstyrelsens bedömningar vilka i sin tur utgår från en rapport från SLU.
| 0
|
24
|
Orsak: “avskogning”
|
Om däremot vattennivån av t.ex. naturvårdsskäl återställs, så återgår sannolikt metanavgången till ungefär den nivå den hade före brytningen. Förändringar i flöden av växthusgaser från torvmarken vid och efter brytning är därför osäker.
|
Koldioxidutsläppen från förbränningen kompenseras till en del av ändrade växthusgasflöden på grund av förändringar i markförhållandena.
|
Flera studier (Rodhe och Svensson, 1994, Zetterberg och Klemedtsson, 1996, Åstrand m.fl., 1997) pekar på att torv som energiråvara ger en sammantagen påverkan på växthuseffekten som är att jämställa med fossila bränslen, sannolikt lägre än kol och mer i nivå med olja och naturgas. Osäkerheten är dock mycket stor och data varierar från fall till fall, från myr till myr, och är kraftigt beroende på beräkningssätt och vad som händer med myren efter brytning.
|
En generell sänkning av Mälarens nivå med 2 dm skulle kräva muddring till en kostnad av ca 1,5 miljarder kronor enligt Sjöfartsverkets beräkningar. En sänkning med 1 dm skulle kosta ca 700 miljoner kronor för att upprätthålla sjöfarten.
|
En sådan muddring skulle också medföra stora miljökonsekvenser.
|
Risken för saltvatteninträngning ökar också vid låga vattenstånd. Med ett förändrat klimat förväntas de låga vattenstånden i Mälaren bli ännu lägre.
| 0
|
25
|
Orsak: “avskogning”
|
Lagen bör ha i allt väsentligt samma tillämpningsområde som den gällande lagen. Terrängkörningslagen reglerar handlingar som var och en för sig kan ha endast en liten påverkan på människors hälsa eller miljön.
|
En enstaka ovarsam körning i terräng kan dock orsaka skada på mark och vegetation.
|
Regelbunden körning på t.ex. en snöskoterled eller i ett och samma spår vid skogsavverkning kan leda till skador på den underliggande marken och i ett område i närheten av en led. Det finns risk för skada på djur- och växtlivet.
|
I vissa fall används även dessa rötkammare för behandling av matavfall. Vid brist på rena fraktioner av matavfall rötas ibland matavfall tillsammans med avloppsslam.
|
Denna samröting försvårar recirkuleringen till jordbruket och har resulterat i att rötresten blivit fyllnadsmaterial vid sluttäckning av deponier i stället.
|
Eftersom återvinningen av näringsämnen ska vara den prioriterade delen i biogasproduktion är detta en negativ utveckling. Vid tillämpning av hierarkin bör behandling av matavfall där näringsämnen räknas som materialåtervinning prioriteras.
| 0
|
26
|
Orsak: “avskogning”
|
Oleoresiner skulle kunna användas som ett alternativ till epoxilacker i konservburkar och dryckesburkar. Enligt litteraturen kan oleoresiner inte användas till mycket sura produkter som till exempel tomater.
|
Att använda oleoresiner medför en merkostnad på 14 %.
|
Biobaserade hartser framställs från naturliga råvaror. Chemsud, en högskola i Montpellier, har sedan 2008 arbetat med att hitta alternativ till lacker baserade på BPA.
|
Lagen bör ha i allt väsentligt samma tillämpningsområde som den gällande lagen. Terrängkörningslagen reglerar handlingar som var och en för sig kan ha endast en liten påverkan på människors hälsa eller miljön.
|
En enstaka ovarsam körning i terräng kan dock orsaka skada på mark och vegetation.
|
Regelbunden körning på t.ex. en snöskoterled eller i ett och samma spår vid skogsavverkning kan leda till skador på den underliggande marken och i ett område i närheten av en led. Det finns risk för skada på djur- och växtlivet.
| 0
|
27
|
Orsak: “avskogning”
|
Den största förändringen har skett under andra halvan av seklet och de senaste 10 åren har alla varit genomsnittliga, milda eller extremt milda. Östersjöns genomsnittliga ytvattentemperatur förväntas öka med mellan 2 och 4 grader enligt de scenarier vi använt.
|
Detta leder bl.a. till en drastisk minskning i havsisens utbredning.
|
Vid slutet av detta århundrade kommer Bottenhavet, stora delar av Finska viken, Rigabukten och de yttre delarna av Finlands sydvästra skärgård ett genomsnittsår att vara isfria även under högvintern. Det varmare klimatet i Östersjöområdet leder enligt de regionala klimatmodellerna till förändrade nederbördsmönster, generellt ökar årsnederbörden i den norra delen av avrinningsområdet och ökningen väntas bli större vintertid än sommartid.
|
Bestämmelsen i första stycket 3 om skydd för den som drabbats av en miljökatastrof har utgått ur paragrafen. Punkt 3 skiljer sig från övriga rekvisit i 2 § genom att den inte gäller en allvarlig skada som åstadkommits genom sådana aktörer som avses i artikel 6 i skyddsgrundsdirektivet.
|
Skyddsbehovet har i stället orsakats av en naturhändelse i form av en miljökatastrof.
|
Enligt artikel 3 får förmånligare bestämmelser än skyddsgrundsdirektivets behållas eller införas för att fastställa bl.a. vem som skall betraktas som alternativt skyddsbehövande. Detta gäller emellertid endast om bestämmelserna är förenliga med skyddsgrundsdirektivet.
| 0
|
28
|
Orsak: “avskogning”
|
Införandet av möjligheten att registrera älgskötselområden togs som ett steg på vägen mot att jägarna och deras organisationer i största möjliga utsträckning skulle överta ansvaret för de praktiska älgfrågorna. Det angavs att det var på det lokala planet kunskapen skulle finnas om viktig basinformation om älgvården.
|
Lokala problem med en alltför stor älgstam som orsakar skador skulle också lösas lokalt i samverkan.
|
Genom ett ökat lokalt ansvar skapades också goda förutsättningar att minska myndigheternas dåvarande administration och därmed nivån på fällavgifterna. Älgskötselområden är frivilliga sammanslutningar för markägare och jakträttshavare.
|
Terrängmotorfordon har även kommit att utgöra en väsentlig del av utvecklingen inom olika näringar. Det storskaliga skogsbruket är helt beroende av de fordon som används (skördare och skotare).
|
Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att de stora skogsmaskinerna ska orsaka färre markskador.
|
Även inom jordbruket utvecklas terrängmotorfordonen och de har spelat en stor roll för produktiviteten. Exempelvis har moderna traktorer större kapacitet än tidigare och kan användas på flera olika sätt.
| 0
|
29
|
Orsak: “avskogning”
|
Det finns också de som tror att den privata sektorns kostnader för nationell, regional eller lokal marknadsföring så småningom skulle läggas på konsumenten i form av högre priser på hotell och restauranger eller högre kostnader för hyrbilar etc. Ett starkt argument som framfördes av regeringsföreträdare vid intervjuerna var att om nationell marknadsföring helt lämnas till den privata sektorn skulle det resultera i en obalanserad utveckling av såväl infrastruktur som marknadsexpansion.
|
Det skulle kunna leda till överbelastning och ökat tryck på miljön.
|
Turismen är en tvärsektoriell näring. Turistnäringen påverkar och påverkas av många olika sektorer i samhället.
|
Oleoresiner skulle kunna användas som ett alternativ till epoxilacker i konservburkar och dryckesburkar. Enligt litteraturen kan oleoresiner inte användas till mycket sura produkter som till exempel tomater.
|
Att använda oleoresiner medför en merkostnad på 14 %.
|
Biobaserade hartser framställs från naturliga råvaror. Chemsud, en högskola i Montpellier, har sedan 2008 arbetat med att hitta alternativ till lacker baserade på BPA.
| 0
|
30
|
Orsak: “avskogning”
|
En ökad omställning av åkermark till kant- och skyddszoner skulle öka upptaget av kol inom jordbrukssektorn och därmed bidra till att åkermarken blir en kolsänka i stället för en kolkälla. Kant- och skyddszoner kan också ge ökad biologisk mångfald, bättre förutsättningar för rekreation och minskade utsläpp av växtnäring och bekämpningsmedel.
|
En ökad omställning av åkermark till kant- och skyddszoner riskerar dock att leda till så kallade undanträngningseffekter eftersom det innebär att en del av åkermarken undantas från produktionen.
|
Om en sådan åtgärd inte följs av en motsvarande minskning av konsumtionen kommer åtgärden att leda till ökade miljöproblem utanför Sveriges gränser. Tillförsel av biokol till jordbruksmark har visat sig kunna leda till såväl minskade utsläpp av växthusgaser som en ökad inlagring av kol i marken.
|
Om däremot vattennivån av t.ex. naturvårdsskäl återställs, så återgår sannolikt metanavgången till ungefär den nivå den hade före brytningen. Förändringar i flöden av växthusgaser från torvmarken vid och efter brytning är därför osäker.
|
Koldioxidutsläppen från förbränningen kompenseras till en del av ändrade växthusgasflöden på grund av förändringar i markförhållandena.
|
Flera studier (Rodhe och Svensson, 1994, Zetterberg och Klemedtsson, 1996, Åstrand m.fl., 1997) pekar på att torv som energiråvara ger en sammantagen påverkan på växthuseffekten som är att jämställa med fossila bränslen, sannolikt lägre än kol och mer i nivå med olja och naturgas. Osäkerheten är dock mycket stor och data varierar från fall till fall, från myr till myr, och är kraftigt beroende på beräkningssätt och vad som händer med myren efter brytning.
| 0
|
31
|
Orsak: “avskogning”
|
Forskningsläget är osäkert med delvis motstridiga resultat. Rekreationsmönster och friluftsliv kan förväntas påverkas av de förändrade förutsättningarna i naturmiljön.
|
Förbuskningen av kalfjället kommer påverka fjällturismen.
|
Trycket på kvarvarande kalfjäll riskerar att öka med mer turism och bullerstörningar som påverkar helhetsintrycket. De kvalitéer som utgör hörnstenar för friluftslivet i fjällen riskerar gå förlorade.
|
Det är för mig en självklarhet att inte jordbruksdriften skall medföra föroreningar i omgivningen. Det är t.ex. oacceptabelt att grundvatten har förorenats av bekämpningsmedel och alltför stora kvävegivor.
|
Brukningsmetoderna måste ta hänsyn till omgivningen även om det medför ökade kostnader och mer besvär för producenten.
|
Jag anser dock inte att producenterna på ovetenskapliga grunder skall tåla ingrepp i driften eller miljöavgifter på produktionsmedel. Detta drabbar i slutänden konsumenterna vars mat blir dyrare och ibland av sämre kvalitet.
| 0
|
32
|
Orsak: “avskogning”
|
Enligt Skatteverket saknar några industrier våg, har mobil våg eller också ligger vågen en bit ifrån vilket gör det mödosamt att väga Det kan därutöver finnas någon eller några ytterligare industrier som har ett enstaka slam eller liknande produkt som de begärt att få beräkna genom schablon. Skatten baseras på avfallets s.k. våtvikt.
|
I lagmotiven anför regeringen att en beskattning utifrån avfallets vikt i torrt tillstånd skulle medföra stora kontrollproblem för beskattningsmyndigheten.
|
Dessutom ansågs starka miljömässiga skäl tala mot en sådan lösning. Därvid anför regeringen följande, prop.
|
Skogsbruket har sedan lång tid tillämpat ett uthålligt synsätt på själva produktionen. Skogsbruket använder för närvarande relativt lite gödsel- och bekämpningsmedel och därmed påverkas grundvatten och vattendrag också relativt lite av de anledningarna.
|
Däremot bidrar skogsbruket till läckaget av näringsämnen.
|
På senare tid har forskningen i södra Sverige uppmärksammat att skogsbrukets avverkningar trots relativt långa omloppstider faktiskt bidrar till försurningen i skogsbruket.
| 0
|
33
|
Orsak: “avskogning”
|
• Markägare och jakträttshavare tar ansvar för att anpassa tätheten av hjortviltstammarna med hänsyn till skogsproduktion, trädslagsvariation i landskapet och den biologiska mångfalden. Fodersituation och skogliga skador är bland de viktigaste beslutsunderlagen vid förvaltningen av hjortvilt.
|
I förvaltningen tas hänsyn till den geografiska plats där förvaltningsområdets hjortvilt orsakar betesskador.
|
• Hjortviltet förvaltas med hänsyn till skogsekosystemets strukturer och funktioner. Landskapets naturligt förekommande trädslag har möjlighet att på lämpliga ståndorter etablera sig och växa upp till vuxna träd.
|
Omfattningen av grundvattenpåverkan hittills kan säkerligen jämställas med en naturlig följd av torrår. Det är också viktigt att beakta att 1996 och 1997 är att betrakta som torrår.
|
Tunnelbygget har således påverkat gr undvattenförhållandena i betydande omfattning på Hallandsåsen.
|
Däremot har inte grundvattennivåer och strömningsförhållanden på Bjärehalvön påverkats.
| 0
|
34
|
Orsak: “avskogning”
|
Den jakt som är tillåten är alltså undantag från grundregeln. Jakten kan delas in i tre grupper, skyddsjakt, licensjakt och allmän jakt.
|
Eventuella problem och skador som jaktbart vilt förorsakar skall i första hand regleras genom jakt.
|
Av den anledningen betalas endast ersättning ut från det allmänna för skador som orsakas av fredat vilt, dvs. arter som ej har allmän jakttid. Skyddsjakt innebär att djur som på ett eller annat sätt orsakar skada eller problem får fällas antingen via generella skyddsjaktsbestämmelser i lagstiftningen eller genom särskilda beslut från myndighet.
|
En ökad omställning av åkermark till kant- och skyddszoner skulle öka upptaget av kol inom jordbrukssektorn och därmed bidra till att åkermarken blir en kolsänka i stället för en kolkälla. Kant- och skyddszoner kan också ge ökad biologisk mångfald, bättre förutsättningar för rekreation och minskade utsläpp av växtnäring och bekämpningsmedel.
|
En ökad omställning av åkermark till kant- och skyddszoner riskerar dock att leda till så kallade undanträngningseffekter eftersom det innebär att en del av åkermarken undantas från produktionen.
|
Om en sådan åtgärd inte följs av en motsvarande minskning av konsumtionen kommer åtgärden att leda till ökade miljöproblem utanför Sveriges gränser. Tillförsel av biokol till jordbruksmark har visat sig kunna leda till såväl minskade utsläpp av växthusgaser som en ökad inlagring av kol i marken.
| 0
|
35
|
Orsak: “avskogning”
|
Landsbygden har en självklar roll som energiråvaruleverantör. Detta kommer kanske att vara ett av landsbygdens starkaste bidrag till en hållbar utveckling.
|
Men energiråvaruproduktion medför också ett antal hot, exempelvis inom natur- och kulturvården.
|
Det gäller särskilt om man adderar en kommande energiproduktion till den redan dominerade råvaruproduktionen. Stärkt kunskap om landskapets olika värden och om konkurrensen mellan dessa är därför nödvändig.
|
Markavvattning är åtgärder för att dränera mark och skydda den mot vatten, i syfte att varaktigt öka fastighetens lämplighet för ett visst ändamål, t.ex. jord- och eller skogsbruk. Mer än hälften av Sveriges jordbruksmark antas vara beroende av olika former av dränering för att på ett effektivt sätt kunna producera livsmedel och andra biologiska produkter.
|
En försämrad dränering kan medföra skördebortfall och en försämring av markens produktionsförmåga.
|
Det kan också leda till ökat växtnäringsläckage och ökad avgång av växthusgaser. I dag sker i princip ingen nyanläggning för markavvattning, eftersom markavattning är förbjudet i stora delar av Götaland, vissa delar av Svealand och en mindre del av Norrland.
| 0
|
36
|
Orsak: “avskogning”
|
Skogsbruket har sedan lång tid tillämpat ett uthålligt synsätt på själva produktionen. Skogsbruket använder för närvarande relativt lite gödsel- och bekämpningsmedel och därmed påverkas grundvatten och vattendrag också relativt lite av de anledningarna.
|
Däremot bidrar skogsbruket till läckaget av näringsämnen.
|
På senare tid har forskningen i södra Sverige uppmärksammat att skogsbrukets avverkningar trots relativt långa omloppstider faktiskt bidrar till försurningen i skogsbruket.
|
En ökad omställning av åkermark till kant- och skyddszoner skulle öka upptaget av kol inom jordbrukssektorn och därmed bidra till att åkermarken blir en kolsänka i stället för en kolkälla. Kant- och skyddszoner kan också ge ökad biologisk mångfald, bättre förutsättningar för rekreation och minskade utsläpp av växtnäring och bekämpningsmedel.
|
En ökad omställning av åkermark till kant- och skyddszoner riskerar dock att leda till så kallade undanträngningseffekter eftersom det innebär att en del av åkermarken undantas från produktionen.
|
Om en sådan åtgärd inte följs av en motsvarande minskning av konsumtionen kommer åtgärden att leda till ökade miljöproblem utanför Sveriges gränser. Tillförsel av biokol till jordbruksmark har visat sig kunna leda till såväl minskade utsläpp av växthusgaser som en ökad inlagring av kol i marken.
| 0
|
37
|
Orsak: “avskogning”
|
Oleoresiner skulle kunna användas som ett alternativ till epoxilacker i konservburkar och dryckesburkar. Enligt litteraturen kan oleoresiner inte användas till mycket sura produkter som till exempel tomater.
|
Att använda oleoresiner medför en merkostnad på 14 %.
|
Biobaserade hartser framställs från naturliga råvaror. Chemsud, en högskola i Montpellier, har sedan 2008 arbetat med att hitta alternativ till lacker baserade på BPA.
|
Viktigt att säkerställa miljöhänsyn vid anläggningar för markavvattning Den som äger eller har rätt att använda en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom att vattenförhållandena ändras.
|
Underhållsåtgärder som t.ex. rensning innebär samtidigt en störning som kan orsaka skador på miljön.
|
Jord- och skogsbrukets vattenverksamheter kan komma i konflikt med EU: s ramdirektiv för vatten och flera av miljökvalitetsmålen eftersom dränering av mark, underhåll av vattenanläggningar och bevattning av grödor kan påverka biologisk mångfald, tillgången till yt- och grundvatten och vattnets ekologiska status. Särskilt när det gäller rensning finns en möjlig målkonflikt där underhållet måste anpassas både till möjligheten att uppnå mål om biologisk mångfald och övergödning kontra markens bibehållna produktionsförmåga och risken för ökade vattenmängder i bebyggda områden eller övrig infrastruktur.
| 0
|
38
|
Orsak: “avskogning”
|
Viktigt att säkerställa miljöhänsyn vid anläggningar för markavvattning Den som äger eller har rätt att använda en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom att vattenförhållandena ändras.
|
Underhållsåtgärder som t.ex. rensning innebär samtidigt en störning som kan orsaka skador på miljön.
|
Jord- och skogsbrukets vattenverksamheter kan komma i konflikt med EU: s ramdirektiv för vatten och flera av miljökvalitetsmålen eftersom dränering av mark, underhåll av vattenanläggningar och bevattning av grödor kan påverka biologisk mångfald, tillgången till yt- och grundvatten och vattnets ekologiska status. Särskilt när det gäller rensning finns en möjlig målkonflikt där underhållet måste anpassas både till möjligheten att uppnå mål om biologisk mångfald och övergödning kontra markens bibehållna produktionsförmåga och risken för ökade vattenmängder i bebyggda områden eller övrig infrastruktur.
|
Bestämmelsen i första stycket 3 om skydd för den som drabbats av en miljökatastrof har utgått ur paragrafen. Punkt 3 skiljer sig från övriga rekvisit i 2 § genom att den inte gäller en allvarlig skada som åstadkommits genom sådana aktörer som avses i artikel 6 i skyddsgrundsdirektivet.
|
Skyddsbehovet har i stället orsakats av en naturhändelse i form av en miljökatastrof.
|
Enligt artikel 3 får förmånligare bestämmelser än skyddsgrundsdirektivets behållas eller införas för att fastställa bl.a. vem som skall betraktas som alternativt skyddsbehövande. Detta gäller emellertid endast om bestämmelserna är förenliga med skyddsgrundsdirektivet.
| 0
|
39
|
Orsak: “avskogning”
|
Läkemedelsrester med miljöfarliga egenskaper passerar därför i hög utsträckning opåverkade genom avloppsreningsverken och når vattenmiljön i recipient. Vissa av de avancerade reningstekniker som diskuteras innebär en ökad kontaminering av slammet, förutsatt att nedbrytningsprodukter från denna process förs tillbaka in i reningsverket eller till slamfasen.
|
Det skulle kunna påverka avloppsslammets kvalitet inför t.ex. spridning på jordbruksmark.
|
De reningstekniker som beskrivs ger i vissa fall även anledning att uppmärksamma ökade arbetsmiljörisker, t.ex. vid hantering av ozon och dammande material. Ozon utgör annars en beprövad metod för att åtgärda problem med läkemedelsrester.
|
Viktigt att säkerställa miljöhänsyn vid anläggningar för markavvattning Den som äger eller har rätt att använda en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom att vattenförhållandena ändras.
|
Underhållsåtgärder som t.ex. rensning innebär samtidigt en störning som kan orsaka skador på miljön.
|
Jord- och skogsbrukets vattenverksamheter kan komma i konflikt med EU: s ramdirektiv för vatten och flera av miljökvalitetsmålen eftersom dränering av mark, underhåll av vattenanläggningar och bevattning av grödor kan påverka biologisk mångfald, tillgången till yt- och grundvatten och vattnets ekologiska status. Särskilt när det gäller rensning finns en möjlig målkonflikt där underhållet måste anpassas både till möjligheten att uppnå mål om biologisk mångfald och övergödning kontra markens bibehållna produktionsförmåga och risken för ökade vattenmängder i bebyggda områden eller övrig infrastruktur.
| 0
|
40
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Ett exempel på värdestegring som dock ska tillgodoräknas fastighetsägaren är när kommunala investeringar (t.ex. i infrastruktur) gjort det möjligt att höja hyrorna i en affärsfastighet och därmed ökat fastighetsvärdet. Värdestegringen har ju skett inom ramen för pågående markanvändning.
|
Ett annat exempel är värdeökning till följd av odling av energiskog på åkermark.
|
Detta kräver inte tillstånd och utgör därför tillåten markanvändning. Värdestegring till följd av grustäkt anses däremot bero på ändrad markanvändning, om det inte är fråga om en täkt för husbehov.
|
De företagsekonomiska vinster som skogsbruk leder till är därför i huvudsak en avspegling av att skogsbruk bidrar till att uppfylla andra viktiga samhällsmål. Som för annan verksamhet så handlar alltså läckaget om en avvägning mellan olika samhällsmål.
|
Skogsbruksmetoder påverkar storleken på läckaget på ett liknande sätt som för jordbruk.
|
Mest läckage uppstår när ingenting växer på marken, vilket för skogsbruket inträffar vid slutavverkning. Läckaget kan minskas genom skogsbruksmetoder med större inslag av kontinuerligt växande träd, man kan t.ex. spara en skyddszon, en kvarlämnad skärm på hyggen, eller hålla ett kontinuitetsskogbruk utan kalhyggen.
| 0
|
41
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
De företagsekonomiska vinster som skogsbruk leder till är därför i huvudsak en avspegling av att skogsbruk bidrar till att uppfylla andra viktiga samhällsmål. Som för annan verksamhet så handlar alltså läckaget om en avvägning mellan olika samhällsmål.
|
Skogsbruksmetoder påverkar storleken på läckaget på ett liknande sätt som för jordbruk.
|
Mest läckage uppstår när ingenting växer på marken, vilket för skogsbruket inträffar vid slutavverkning. Läckaget kan minskas genom skogsbruksmetoder med större inslag av kontinuerligt växande träd, man kan t.ex. spara en skyddszon, en kvarlämnad skärm på hyggen, eller hålla ett kontinuitetsskogbruk utan kalhyggen.
|
Kostnaderna bör i många fall kunna ses som nödvändiga ur vakollektivens perspektiv och därmed belasta va-avgifterna.
|
Vissa delar av de förslag som rör krisberedskap kan indirekt påverka miljön.
|
Avvärjande av dricksvattenrelaterade olyckor och kriser kan på olika sätt innebära miljövinster.
| 0
|
42
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Egna beräkningar. För motivering se kapitel 11.
|
Energisystemets påverkan på avfallssystemet medför att energiintäkterna vid avfallsförbränning är större än vid biologisk behandling.
|
Eftersom avfall som kan behandlas biologiskt också kan förbrännas, innebär det att avfallsförbränning som avfallsbehandlingsmetod får en ekonomisk fördel framför biologisk behandling. Detta beror i första hand på tillgången till fjärrvärmenät.
|
Ett exempel på värdestegring som dock ska tillgodoräknas fastighetsägaren är när kommunala investeringar (t.ex. i infrastruktur) gjort det möjligt att höja hyrorna i en affärsfastighet och därmed ökat fastighetsvärdet. Värdestegringen har ju skett inom ramen för pågående markanvändning.
|
Ett annat exempel är värdeökning till följd av odling av energiskog på åkermark.
|
Detta kräver inte tillstånd och utgör därför tillåten markanvändning. Värdestegring till följd av grustäkt anses däremot bero på ändrad markanvändning, om det inte är fråga om en täkt för husbehov.
| 0
|
43
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Ett exempel på värdestegring som dock ska tillgodoräknas fastighetsägaren är när kommunala investeringar (t.ex. i infrastruktur) gjort det möjligt att höja hyrorna i en affärsfastighet och därmed ökat fastighetsvärdet. Värdestegringen har ju skett inom ramen för pågående markanvändning.
|
Ett annat exempel är värdeökning till följd av odling av energiskog på åkermark.
|
Detta kräver inte tillstånd och utgör därför tillåten markanvändning. Värdestegring till följd av grustäkt anses däremot bero på ändrad markanvändning, om det inte är fråga om en täkt för husbehov.
|
En möjlig förändring är att ta bort tillstånds- och anmälningsplikten helt för biogasanläggningar på gårdsnivå och istället reglera det som krävs ur miljösynpunkt i generella föreskrifter.
|
Negativ miljöpåverkan från biogasanläggningar på gårdsnivå kan bestå både av läckage av metangas som påverkar klimatet och miljöpåverkan av själva lokaliseringen av anläggningen.
|
Olägenheter för kringboende kan uppkomma vid transporter till och från anläggningen, mottagning och lagring av inkommande substrat samt buller och lukt. Risker för läckage till vattendrag är en annan aspekt som kan behöva regleras.
| 2
|
44
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Efterfrågan på livsmedel som produceras i Sverige kan t.ex. öka om förutsättningarna för att bedriva jordbruk försämras i andra delar av världen till följd av klimatförändringarna. Detta gäller samtidigt som det i Sverige finns tillgång till mark som kan användas för att öka produktionen av livsmedel.
|
Ambitionerna att begränsa klimatpåverkan kan innebära ökade satsningar på bioenergi och vindkraft som påverkar markanvändningen.
|
Till exempel kan en intensifiering av skogsbruket i syfte att öka uttaget av biomassa medföra negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald, och en ändrad produktionsinriktning i jordbruket mot exempelvis färre betesdjur kan få stor påverkan på landskapets karaktär.
|
Deponeringen medför också en negativ miljöpåverkan genom att mark tas i anspråk. Lämpliga markområden är ofta en bristvara.
|
Indirekt medför deponeringen att annat material måste utvinnas, ytterst av jungfrulig natur, vilket i sig är en negativ miljöpåverkan.
|
Avfallet är dessutom när det gäller brännbart och organiskt avfall i många fall en energiresurs som, om den deponeras, måste ersättas av andra energikällor, vilket även det är en negativ miljöpåverkan. På marginalen är det dessutom ofta fossila bränslen som ger stor negativ miljöpåverkan som ” ersätter ” den förlorade energin i ett outnyttjat avfall.
| 0
|
45
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Efterfrågan på livsmedel som produceras i Sverige kan t.ex. öka om förutsättningarna för att bedriva jordbruk försämras i andra delar av världen till följd av klimatförändringarna. Detta gäller samtidigt som det i Sverige finns tillgång till mark som kan användas för att öka produktionen av livsmedel.
|
Ambitionerna att begränsa klimatpåverkan kan innebära ökade satsningar på bioenergi och vindkraft som påverkar markanvändningen.
|
Till exempel kan en intensifiering av skogsbruket i syfte att öka uttaget av biomassa medföra negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald, och en ändrad produktionsinriktning i jordbruket mot exempelvis färre betesdjur kan få stor påverkan på landskapets karaktär.
|
Även utsläppsförändringar i Nordamerika och Asien kommer att påverka luftföroreningshalter och deposition i Europa. En klimatförändring kommer att påverka vindriktningar och nederbördsmönster liksom många andra väderberoende processer i atmosfären, som kemisk och fysikalisk omvandling som styr halten av luftföroreningar.
|
En framtida klimatförändring kommer dessutom sannolikt leda till förändringar av mänskliga och naturliga utsläpp.
|
Hälsoeffekter av luftföroreningar är i dag ett stort problem i Europa. Utsläppen kommer att påverkas av många faktorer framöver.
| 0
|
46
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Ytvattenförekomster exponeras i större utsträckning för en rad riskfaktorer, i regel också snabbare än grundvattenförekomster. Kraftiga regn och översvämningar ökar riskerna för kemiska och mikrobiella föroreningar av täkterna genom avsköljning av belastade ytor.
|
Temperaturökningen medger förlängd odlingssäsong, vilket kan leda till förändrad markanvändning inom jordbruket.
|
Ett förändrat val av grödor kan liksom ökade behov av insatser av växtskyddsmedel mot svamp, insekter och ogräs öka riskerna för utsatta vattenförekomster. Även användningen av växtnäringsämnen kan öka.
|
Jord- och skogsbrukets behov av dränering, status på nuvarande dränering samt underhålls- och investeringsbehov i relation till klimatförändringar. Identifiera områden i jordbruks- och skogsmark där det är extra viktigt att markavvattnings- eller underhållsåtgärder sker med god miljöhänsyn.
|
Hur bortledande av vatten från omgivande marker påverkar jordbrukets markanvändning och dess vattenanläggningar.
|
Identifiera områden i landskapet där kontrollerade översvämningar kan ske. Utredning om rensningens miljöeffekter
| 0
|
47
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Jordbruket orsakar även utsläpp av växthusgaser i form av utsläpp av lustgas och metan.
|
Jordbruket orsakar utsläpp av växthusgaser.
|
Men jordbruket kan också producera bioenergi som kan ersätta fossila bränslen inom energisektorn. I detta avsnitt behandlas i huvudsak utsläpp av metan och lustgas från jordbruket.
|
Intresset för cirkulär ekonomi har fått ett uppsving de senaste åren, till stor del som en följd av de höga råvarupriserna före finanskrisen och den bristsituation på ett antal viktiga råvaror som uppstod.
|
En annan bidragande faktor kan ha varit de alltmer uppenbara miljöproblemen som människans naturresursutnyttjande orsakar.
|
På grund av dagens låga resursutnyttjandet som beskrivits ovan finns en stor potential att öka resurseffektiviteten i ekonomin, vilket kan leda till minskade växthusgasutsläpp, men också positiva effekter på tillväxt och sysselsättning. Ett tiotal rapporter har modellerat effekterna av en cirkulär ekonomi på tillväxt, jobbskapande och miljö i olika länder.
| 1
|
48
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
I vissa fall används även dessa rötkammare för behandling av matavfall. Vid brist på rena fraktioner av matavfall rötas ibland matavfall tillsammans med avloppsslam.
|
Denna samröting försvårar recirkuleringen till jordbruket och har resulterat i att rötresten blivit fyllnadsmaterial vid sluttäckning av deponier i stället.
|
Eftersom återvinningen av näringsämnen ska vara den prioriterade delen i biogasproduktion är detta en negativ utveckling. Vid tillämpning av hierarkin bör behandling av matavfall där näringsämnen räknas som materialåtervinning prioriteras.
|
Konsekvenser av klimatförändringar och extrema väderhändelser Fjärrvärmeanalysen Fjärrvärme bygger på klimatscenariot RCA3EA2, se bilaga B 12.
|
Klimatförändringarna medför ökad nederbörd i hela landet.
|
Fjärrvärmeledningar som ligger torrt och i väldränerad mark har betydligt längre livslängd än ledningar i blötare mark. Risken för markförskjutning ökar till följd av den ökade nederbörden.
| 0
|
49
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Även utsläppsförändringar i Nordamerika och Asien kommer att påverka luftföroreningshalter och deposition i Europa. En klimatförändring kommer att påverka vindriktningar och nederbördsmönster liksom många andra väderberoende processer i atmosfären, som kemisk och fysikalisk omvandling som styr halten av luftföroreningar.
|
En framtida klimatförändring kommer dessutom sannolikt leda till förändringar av mänskliga och naturliga utsläpp.
|
Hälsoeffekter av luftföroreningar är i dag ett stort problem i Europa. Utsläppen kommer att påverkas av många faktorer framöver.
|
Under tidigare århundraden har mellan 2 och 3 miljoner hektar våtmark (organogen mark) dikats ut, främst med syftet att bedriva jord- eller skogsbruk på marken. Detta är tidigare våtmarker och sjöar där kol lagrats in i marken som torv eller annat organogent material sedan den senaste istiden.
|
När marken dikas ut ökar syretillgången och organiskt material som lagrats in under tusentals år börjar att brytas ned, vilket orsakar utsläpp av koldioxid och även utsläpp av lustgas på bördigare torvmarker.
|
I gengäld minskar den naturliga metanavgången. Det finns en stor spridning i påverkansgrad på dessa våtmarker.
| 2
|
50
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Utredningen konstaterar att klimatförändringarna kommer föra med sig långtgående konsekvenser även i Sverige. De negativa effekterna kommer främst drabba infrastruktur, byggnader, vatten och avlopp samt människors hälsa.
|
Andra skador till följd av extremt väder inom jord- och skogsbruk väntas däremot vägas upp av snabbare tillväxt och större skördar.
|
Inom energiförsörjningen dominerar de positiva effekterna.
|
Samhällets miljöpåverkan har ett nära samband med de ekonomiska aktiviteterna.
|
Miljön påverkas dels genom naturresursuttag, dels genom restprodukter som uppstår och sprids genom luft, mark och vatten.
|
Sådana restprodukter uppstår vid produktion, under användning och när en produkt vara har använts färdigt. Även miljö- och hälsofrågor har nära samband.
| 0
|
51
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Utsläppen av svaveldioxid (SO) har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Orsaken är framför allt förbättrad rökgasrening i stora förbränningsanläggningar och inom industrin samt en övergång till bränslen med låg svavelhalt.
|
Ersättning av kol och olja med biobränslen har också bidragit till minskningen av utsläppen.
|
Utsläppen 1980 var cirka 500 000 ton och minskade till cirka 105 000 ton 1990. Under 1990-talet har utsläppen kontinuerligt minskat och var 2009 cirka 30 000 ton, vilket är en minskning med 72 procent jämfört med 1990.
|
I sydöstra Götaland kan dock torkan bli ett betydande problem, särskilt mot slutet av seklet. Långliggande fältförsök kan ge svar på olika trädslags utveckling i ett torrare klimat.
|
Risken för försumpning som leder till nedsatt tillväxt i områden där nederbörden ökar bedömer vi som relativt begränsad eftersom avdunstningen också ökar.
|
Möjligen kan en viss ökning ske i Norrland och i områden där torvjordars nedbrytning leder till sjunkande marknivå. Försumpade marker är ofta värdefulla ur biologisk mångfaldssynpunkt.
| 0
|
52
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Efterfrågan på livsmedel som produceras i Sverige kan t.ex. öka om förutsättningarna för att bedriva jordbruk försämras i andra delar av världen till följd av klimatförändringarna. Detta gäller samtidigt som det i Sverige finns tillgång till mark som kan användas för att öka produktionen av livsmedel.
|
Ambitionerna att begränsa klimatpåverkan kan innebära ökade satsningar på bioenergi och vindkraft som påverkar markanvändningen.
|
Till exempel kan en intensifiering av skogsbruket i syfte att öka uttaget av biomassa medföra negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald, och en ändrad produktionsinriktning i jordbruket mot exempelvis färre betesdjur kan få stor påverkan på landskapets karaktär.
|
I klimatkonventionen fastslås att sänkorna har en viktig roll och att parterna skall vårda och öka omfattningen av sänkorna (artikel 4.1 d). Kyotoprotokollets artikel 3.3 och 3.4 behandlar sänkor.
|
Enligt artikel 3.3 skall parterna i sina beräkningar räkna med de utsläpp respektive upptag av växthusgaser som sker till följd av beskogning, återbeskogning och avskogning.
|
Protokollet saknar dock definitioner på dessa aktiviteter och innehåller inte heller några regler för hur beräkningarna av utsläppens storlek och upptag skall göras. Artikel 3.4 behandlar övriga aktiviteter som förändrar upptagen i eller utsläppen från jordbruksmark och skog samt de effekter som fås eller till följd av en ändrad markanvändning.
| 2
|
53
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Kostnaderna bör i många fall kunna ses som nödvändiga ur vakollektivens perspektiv och därmed belasta va-avgifterna.
|
Vissa delar av de förslag som rör krisberedskap kan indirekt påverka miljön.
|
Avvärjande av dricksvattenrelaterade olyckor och kriser kan på olika sätt innebära miljövinster.
|
Begreppsförklaringen i 1,5-gradersrapporten ger följande vägledning: • Nettonollutsläpp är den situation som uppstår när de av människan orsakade antropogena utsläppen av växthusgaser (eller koldioxid) motsvarar det antropogena upptaget av växthusgaser (eller koldioxid).
|
• Nettonegativa utsläpp nås när en större mängd växthusgaser (eller koldioxid) än de återstående antropogena utsläppen tas bort från atmosfären på grund av mänsklig aktivitet.
|
• Negativa utsläpp uppstår genom planerad mänsklig aktivitet, t.ex. i tillägg till det upptag som annars skulle ha uppstått naturligt i kolcykeln. I de IAM-modeller som används för scenariomodelleringarna är upptaget och avgången av koldioxid från markanvändning huvudsakligen begränsat till direkt mänsklig aktivitet genom förändrad markanvändning (avskogning, beskogning och återbeskogning).
| 2
|
54
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Fungerande ekosystem - basen för ett hållbart och fungerande samhälle Biologisk mångfald bygger upp jordens ekosystem och klimatförändringarnas effekter på de tjänster dessa ekosystem erbjuder kommer att påverka människor och samhällen.
|
FN: s klimatpanel förutspår t.ex. stora folkförflyttningar till följd av att ekosystem blir obrukbara för de samhällen som i dag nyttjar och bebor dem.
|
En betydande del av samhällets framtida sårbarhet inför klimatförändringarna kommer också att bero på minskad och mer osäker tillgång till ekosystemtjänster, se bilaga B 31. Tillgång till biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem är även en viktig resurs för att hantera och klara av klimatrelaterade kriser.
|
Egna beräkningar. För motivering se kapitel 11.
|
Energisystemets påverkan på avfallssystemet medför att energiintäkterna vid avfallsförbränning är större än vid biologisk behandling.
|
Eftersom avfall som kan behandlas biologiskt också kan förbrännas, innebär det att avfallsförbränning som avfallsbehandlingsmetod får en ekonomisk fördel framför biologisk behandling. Detta beror i första hand på tillgången till fjärrvärmenät.
| 0
|
55
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Vallodling bidrar till att minska växtnäringsläckage och erosion från åkermark samtidigt som användningen av bekämpningsmedel minskar.
|
Dessutom främjas den biologiska mångfalden i odlingslandskapet av vallodling. Miljöersättningen för vallodling skall således bidra till att uppfylla flera miljökvalitetsmål, främst Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och Giftfri miljö.
|
Åtgärder mot avskogning diskuteras huvudsakligen i kapitel 20. I främst tempererade skogar på norra halvklotet binds koldioxid.
|
Brukande av jordar bidrar också till ändrade växthusgasflöden.
|
Vid sidan av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kommer därför åtgärder för att minska avskogning, men även för att skydda och främja kolsänkor, att vara betydelsefulla för den globala politiken för att hejda klimatförändringarna.
| 2
|
|
56
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Avgiftskollektivet belastas i princip inte ekonomiskt av avgiften och den ger ingen nettoinkomst till statskassan. Avgiften är i dag 40 kronor per kilo utsläppta kväveoxider.
|
Naturvårdsverket anser att avgiften har bidragit till att minska kväveoxidutsläppen från stationära förbränningsanläggningar.
|
Handelsgödselskatternas styreffekter uppkommer genom att priset på kväve i handelsgödsel påverkar vad som är ekonomiskt optimal gödselgiva. Om priset på kväveinnehållet i handelsgödsel ökar sänks den optimala kvävegivan.
|
Återföring av näring från kustvatten, sjöar och vattendrag kan vara ett komplement till att minska tillförseln av extern fosfor. Lösningar som kan ge betydande effekter på övergödningen och som kan stimulera utveckling av ny teknik och nya kostnadseffektiva åtgärder behöver premieras.
|
Förutom att minska övergödningen kan vissa lösningar också ge substrat till biogasanläggningar som leder till minskad klimatpåverkan.
|
Flera projekt med återföring av näringsämnen har genomförts och effekterna av återföring av näringsämnen i större skala behöver utredas, framför allt hur mycket de kan bidra med för att minska övergödningen, men också avseende klimatnyttan. Olika tekniker och lösningar kan behövas på olika platser t.ex. odling av blå fånggrödor (musslor, sjöpungar etc.) uppsamling av alger (tång) och reduktionsfiske (biomanipulering).
| 1
|
57
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
2. Marknad med liten konkurrens från andra avfallsbehandlingsalternativ
|
Kapacitetsbristen ger incitament för att öka förbränningen, men även den biologiska behandlingen och materialåtervinningen påverkas positivt.
|
För en stor del av avfallet är inte biologisk behandling eller materialåtervinning konkurrenskraftiga mot förbränning med avseende på kostnader, kapacitet och kvalité. För huvuddelen av det brännbara avfallet är avfallsförbränning i nuläget det enda realistiska alternativet till deponering.
|
Egna beräkningar. För motivering se kapitel 11.
|
Energisystemets påverkan på avfallssystemet medför att energiintäkterna vid avfallsförbränning är större än vid biologisk behandling.
|
Eftersom avfall som kan behandlas biologiskt också kan förbrännas, innebär det att avfallsförbränning som avfallsbehandlingsmetod får en ekonomisk fördel framför biologisk behandling. Detta beror i första hand på tillgången till fjärrvärmenät.
| 0
|
58
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn består främst av metan från djurproduktion och lustgas från kvävetillförsel och kväveomvandling i mark samt utsläpp av koldioxid från energianvändning (för uppvärmning, el och arbetsmaskiner).
|
Dessutom pågår ett flöde av koldioxid från åkermark och betesmarker som både leder till upptag och avgång av koldioxid.
|
Jordbruket ger även upphov till utsläpp av ammoniak som tillsammans med kväveoxidutsläpp bidrar till att övergödning är ett kvarstående miljöproblem i Sverige. För att nå preciseringen om atmosfäriskt nedfall i miljömålet Ingen övergödning måste utsläppen av ammoniak inom jordbrukssektorn minska.
|
Kostnaderna bör i många fall kunna ses som nödvändiga ur vakollektivens perspektiv och därmed belasta va-avgifterna.
|
Vissa delar av de förslag som rör krisberedskap kan indirekt påverka miljön.
|
Avvärjande av dricksvattenrelaterade olyckor och kriser kan på olika sätt innebära miljövinster.
| 1
|
59
|
Orsak: “avskogning”, Verkan: “växthuseffekt”
|
1987/88:85, JoU23). Riksdagen beslutade därvid om i vissa avseenden mer långtgående restriktioner än vad regeringen föreslagit.
|
De långsiktiga klimatförändringarna till följd av bl.a. koldioxidutsläpp vid förbränning av fossila bränslen gavs för första gången stor uppmärksamhet.
|
Som ett nationellt delmål angavs att utsläppen av koldioxid inte borde ökas över 1988 års nivå. Energiöverenskommelsen år 1991 mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet kom att lägga grunden för energipolitiken under 1990-talet.
|
• Negativa utsläpp uppstår genom planerad mänsklig aktivitet, t.ex. i tillägg till det upptag som annars skulle ha uppstått naturligt i kolcykeln. I de IAM-modeller som används för scenariomodelleringarna är upptaget och avgången av koldioxid från markanvändning huvudsakligen begränsat till direkt mänsklig aktivitet genom förändrad markanvändning (avskogning, beskogning och återbeskogning).
|
Koldioxidbalansen kopplad till markanvändning omfattar däremot inte den förändring av upptaget som kan uppkomma till följd av:
|
1. direkt mänsklig påverkan genom skogsbruksåtgärder, 2.
| 4
|
60
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Den nuvarande tillämpningen av artikel 81 och 82 i EGfördraget är helt enkelt inte tillräckligt effektiv. Anmälningssystemet leder också till att företagen i sin affärsstrategi i många fall måste ta hänsyn till att olika avtal måste anmälas för att de skall kunna vara säkra på att deras projekt inte strider mot EG: s konkurrensregler.
|
Det medför betydande kostnader, inte minst för medelstora företag.
|
5.3.2 Förslaget I vitboken diskuteras olika tänkbara sätt att reformera systemet.
|
Utredningen konstaterar dock att det IT-stödsystem – ATLAS – som utvecklats gemensamt av Försvarsmakten och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet för den frivilliga rekryteringen behöver anpassas till den föreslagna modellen. Det är Försvarsmakten som finansierat utveckling och anpassning av ATLAS.
|
Den föreslagna anpassningen kommer att medföra kostnader för Försvarsmakten.
|
Utredningen bedömer att kostnaderna för detta kommer att uppgå till cirka 5–10 miljoner kronor utslaget på fem år varav de första fyra åren infaller under nuvarande försvarsinriktningsperiod och det sista under nästa. Kostnader i 2016 år prisläge.
| 0
|
61
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Om gårdsförsäljning införs, innebär det att en ny möjlighet till näringsverksamhet öppnas. Det är när denna möjlighet utnyttjas som det kan uppstå kostnader och intäkter för företagen.
|
Som i all annan verksamhet kan det leda till kostnader för investeringar och driften.
|
Till det kommer kostnader för tillståndsprövningen och tillsynen. Det får anses självklart att företagen, innan de tar på sig dessa kostnader, bedömer att kostnaderna kommer att betala sig genom intäkter för verksamheten.
|
Centrumets arbete och förekomst kan då medföra positiva konsekvenser för företagens konkurrenskraft, för tillväxten samt för arbetsmarknaden genom nya arbetstillfällen. Ett centrum skulle kunna ge stöd i företagsarbete med att finna alternativa ämnen och tekniker till särskilt farliga ämnen som finns eller kommer att finnas med på den kandidatförteckningen i Reach.
|
Ett aktivt substitutionsarbete medför initiala investeringskostnader för ny utrustning, nya processer, utbildning, konsultstöd samt andra utvecklingskostnader.
|
Erfarenheter från arbetet med substitution visar dock att dessa investeringskostnader återbetalar sig. Återbetalningen, särskilt för små och medelstora företag, visar sig ofta vara fördelaktig då:
| 5
|
62
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Om gårdsförsäljning införs, innebär det att en ny möjlighet till näringsverksamhet öppnas. Det är när denna möjlighet utnyttjas som det kan uppstå kostnader och intäkter för företagen.
|
Som i all annan verksamhet kan det leda till kostnader för investeringar och driften.
|
Till det kommer kostnader för tillståndsprövningen och tillsynen. Det får anses självklart att företagen, innan de tar på sig dessa kostnader, bedömer att kostnaderna kommer att betala sig genom intäkter för verksamheten.
|
Trots att såväl regeringen som riksdagen avvisat utredningens tidigare förslag om prisreglering anser utredningen fortfarande att det är orimligt med en helt fri prissättning när staten eller landstingen betalar hela kostnaden. Varken vårdgivare eller patient har något intresse av att begränsa kostnaderna.
|
All erfarenhet talar för att tredjepartsfinansiering leder till kostnadsökningar.
|
Beträffande landstingens kostnader för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt boende på sjukhem m.m. samt för tandvård som är ett led i en sjukdomsbehandling skall en överenskommelse träffas mellan staten och Landstingsförbundet inför år 2003. Överläggningarna om detta har nyligen påbörjats.
| 1
|
63
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
AMS har utrett tendenser på den svenska arbetsmarknaden inom bygg- och anläggningssektorn, samt sannolika konsekvenser på längre sikt om inte lämpliga åtgärder vidtas. AMS antar att bostadsbyggandet kommer att öka efter flera år med mycket låg byggnation.
|
Detta beräknas medföra att rekryteringsbehoven inom bygg- och anläggningssektorn ökar.
|
Inledningsvis råder en tämligen god tillgång på arbetssökande. På sikt finns emellertid en risk för att tillgången på arbetskraft krymper inom de mest efterfrågade yrkesgrupperna.
|
Det är köparen och en eventuell minoritet som i praktiken ansvarar för den skattemässiga hanteringen. Vald metod kommer i praktiken kräva att parterna i transaktionen civilrättsligt måste fördela den skattemässiga risken sig sinsemellan.
|
Detta kan medföra betydande merkostnader.
|
Beskattningseffekten förlagd till annat skattesubjekt än säljande part Som utredaren påpekat medför den föreslagna regleringen ett antal problem kopplade till det faktum att skyldigheten att erlägga skatt för kapitalvinsten har förlagts till det fastighetsägande bolaget.
| 0
|
64
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Den nuvarande tillämpningen av artikel 81 och 82 i EGfördraget är helt enkelt inte tillräckligt effektiv. Anmälningssystemet leder också till att företagen i sin affärsstrategi i många fall måste ta hänsyn till att olika avtal måste anmälas för att de skall kunna vara säkra på att deras projekt inte strider mot EG: s konkurrensregler.
|
Det medför betydande kostnader, inte minst för medelstora företag.
|
5.3.2 Förslaget I vitboken diskuteras olika tänkbara sätt att reformera systemet.
|
Det är köparen och en eventuell minoritet som i praktiken ansvarar för den skattemässiga hanteringen. Vald metod kommer i praktiken kräva att parterna i transaktionen civilrättsligt måste fördela den skattemässiga risken sig sinsemellan.
|
Detta kan medföra betydande merkostnader.
|
Beskattningseffekten förlagd till annat skattesubjekt än säljande part Som utredaren påpekat medför den föreslagna regleringen ett antal problem kopplade till det faktum att skyldigheten att erlägga skatt för kapitalvinsten har förlagts till det fastighetsägande bolaget.
| 0
|
65
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Centrumets arbete och förekomst kan då medföra positiva konsekvenser för företagens konkurrenskraft, för tillväxten samt för arbetsmarknaden genom nya arbetstillfällen. Ett centrum skulle kunna ge stöd i företagsarbete med att finna alternativa ämnen och tekniker till särskilt farliga ämnen som finns eller kommer att finnas med på den kandidatförteckningen i Reach.
|
Ett aktivt substitutionsarbete medför initiala investeringskostnader för ny utrustning, nya processer, utbildning, konsultstöd samt andra utvecklingskostnader.
|
Erfarenheter från arbetet med substitution visar dock att dessa investeringskostnader återbetalar sig. Återbetalningen, särskilt för små och medelstora företag, visar sig ofta vara fördelaktig då:
|
Detta på grund av förändringar i beställningen som landstinget gjort under byggtiden. Dels har nödvändiga anpassningar till inköpt utrustning genomförts, dels har nya vårdplatser tillkommit, till en totalkostnad om 1,7 miljarder kronor.
|
Anläggningen har också blivit större än vad som ursprungligen planerats, vilket medfört ytterligare byggkostnader om 2,3 miljarder kronor.
|
Total byggkostnad för den nya anläggningen är därför 18,5 miljarder kronor mot i OPS-avtalet avtalade 14,5 miljarder kronor. Till detta kommer utrustningsinvesteringar om 4,3 miljarder kronor vilket ger en totalkostnad för byggnation och utrustning av det nya sjukhuset om 22,8 miljarder kronor.
| 1
|
66
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Det gäller för domstolarnas och länsstyrelsernas medarbetare men även för de anställda vid Kronofogdemyndigheten som handlägger frågor om betalningsföreläggande och handräckning. Även informationsinsatser till medborgarna kan vara nödvändiga.
|
Detta medför kostnader.
|
Själva förfarandet i de ärenden som hyres- och arrendedomstolen ska handlägga kommer i stor utsträckning att påminna om förfarandet vid nämnderna.
|
Dessa områden utvecklas i det följande. Ett företags kredithantering är av stor betydelse både för likviditeten på kort sikt och för den långsiktiga lönsamheten.
|
Långa kredittider innebär att företagets kapitalbehov ökar, vilket påverkar lönsamheten.
|
Att lära sig metoder för att skilja goda från dåliga betalare kan i vissa fall vara avgörande för företagets långsiktiga överlevnad. Hos de mindre företagen är det sannolikt vanligare att full insikt om detta saknas.
| 0
|
67
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Av de åtgärdsförslag som jag lämnat bedömer jag att Trafikverket omedelbart kan genomföra inventeringen av vilken utrustning som finns i landet för snöröjning. Även efter en sådan inventering inför kommande vinter kommer däremot behovet av komplettering sannolikt inte att kunna åtgärdas omedelbart.
|
Däremot kan inventeringen påverka utnyttjandet av befintlig utrustning redan på kort sikt.
|
Bland de åtgärder som andra har aviserat redovisar jag i bilaga 5 vilka jag bedömer kan ge effekt redan vintern 2010/2011. Dessa är bland annat följande:
|
Även behovet av antal maskiner varierar. Utifrån erfarenhet av hur maskiner nyttjas i dag bedöms exempelvis en spår- och spårväxelriktare kunna försörja 4 baskontraktsområden.
|
Dessa maskiner nyttjats hos entreprenadföretagen även vid reinvesteringar och nybyggnation vilket kommer medföra överkapacitet i Trafikverkets underhållsverksamhet.
|
Ett makadamtågset som krävs för ballastkomplettering, bedöms behöva fler än 4 områden för att vara kostnadseffektivt. För liftmotorvagnar som används för kontaktledningsunderhåll samt för ballastplogar bedöms minst 4 närliggande geografiska områden krävas för att motivera en anskaffning ekonomiskt.
| 0
|
68
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Även minimialternativet kan därför vara svårt att motivera om Sverige mycket snart skall ansluta sig till EMU. Om även stödärenden med kvittningar skulle omfattas, är det osannolikt att utbetalning av arealstöd i euro skulle vara lönsamt.
|
Det beror på att den tillkommande investeringen för att hantera kvittningar är förhållandevis stor.
|
Det är även högst osannolikt att eurobetalningar i euro av övriga jordbruksstöd, dvs. djurbidrag och marknadsstöd, skulle löna sig, även utan ett snart EMU-medlemskap. Slutligen är det värt att åter ifrågasätta att, efter ett eventuellt beslut om medlemskap i valutaunionen, införa eurobetalningar.
|
Exempelvis hade det inom Stockholms kommun krävts att den vid polismyndigheten och tingsrätten med parkeringsförseelser sysselsatta personalstyrkan mer än fördubblats på ett par år. När det gällde åklagarväsendet konstaterades att i landet som helhet nästan hälften och i Stockholm och Göteborg avsevärt mer än hälften av alla strafförelägganden avsåg parkeringsförseelser.
|
Övergången till ett avgiftssystem bedömdes leda till betydande resursbesparingar.
|
Exempelvis beräknades personalstyrkan på parkeringskontoret i Stockholm kunna mer än halveras. För åklagarväsendets del konstaterades att all den personal som sysselsattes med strafförelägganden på grund av parkeringsförseelser kunde frigöras för andra arbetsuppgifter.
| 0
|
69
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Om en mast eller ett torn inte går att belasta ytterligare är en möjlighet naturligtvis att byta ut anläggningen mot en ny och kraftigare anläggning som är dimensionerad att klara all utrustning. Många gånger är detta dock dyrare än att etablera en ny mast i närheten.
|
Detta beror på att kostnaderna för rivning och ometablering av befintlig utrustning är höga.
|
Anläggningskostnaderna för en mobilmast varierar beroende på geografi, masthöjd, vägar för byggetablering och inte minst tillgång till el. Kostnaden för att etablera en komplett basstation – med väg, mast, byggnad, el och kommunikationsutrustning – varierar från fall till fall. Det finns enligt operatörerna exempel från ca 200 000 kronor till flera miljoner kronor, där genomsnittet förmodligen ligger någonstans över en miljon kronor.
|
Utredningens förslag till EU-anpassningar innebär att Skatteverket kommer att få tillkommande arbetsuppgifter.
|
Det kommer att medföra dels initiala engångskostnader, dels löpande kostnader.
|
De initiala engångskostnaderna är främst hänförliga till systemutveckling men även till framtagande av nya blanketter och till information. Verket har efter utredningens förfrågan beräknat de initiala engångskostnaderna till cirka 5 miljoner kronor.
| 0
|
70
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Investeringarna har mer än fördubblats under de senaste tio åren och uppgår till 20 miljarder kronor, varav fastighets- och infrastrukturinvesteringar utgjorde hälften respektive en fjärdedel av landstingens totala investeringar. Ökningen bedöms fortsätta både inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.
|
Detta kommer att leda till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver utrymme i driftbudgetarna.
|
Vid stigande räntor kommer finansnettot att försämras (SKL 2015).
|
Det finns ett informationsbehov inom i vart fall följande områden. För det första bör de mindre företagens medvetenhet om kredithanteringens betydelse för lönsamheten förbättras.
|
Långa kredittider innebär att företaget kapitalbehov ökar, vilket påverkar lönsamheten.
|
Att lära sig metoder för att skilja goda från dåliga betalare kan i vissa fall vara avgörande för företagets långsiktiga överlevnad. För det andra bör det finnas samlad och lättillgänglig information om hur en fordran kan drivas in samt vilka rättigheter borgenären har vid betalningsförseningar.
| 0
|
71
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Det gäller för domstolarnas och länsstyrelsernas medarbetare men även för de anställda vid Kronofogdemyndigheten som handlägger frågor om betalningsföreläggande och handräckning. Även informationsinsatser till medborgarna kan vara nödvändiga.
|
Detta medför kostnader.
|
Själva förfarandet i de ärenden som hyres- och arrendedomstolen ska handlägga kommer i stor utsträckning att påminna om förfarandet vid nämnderna.
|
Va-infrastrukturen, främst på avloppssidan, finansierades till betydande del med statliga subventioner när den växte fram under efterkrigstiden. Många kommuner redovisade endast nettoinvesteringarna, vilket gav missvisande utgångspunkter i balansräkningarna med låga taxor som följd.
|
Även om investeringarna är avskrivna i dag, kan detta indirekt påverka framtida möjligheter till underhåll och investeringar.
|
Låga va-avgifter har tagits ut under lång tid, vilket skapat en taxekultur som stämmer dåligt överens med de förutsättningar som många huvudmän nu står inför, då omfattande investeringar åter behövs. I syfte att hantera den i dag i vissa kommuner föreliggande situationen har det till utredningen framförts tankar om möjligheten att skriva upp anläggningstillgångars värde för att skapa ökat utrymme för kommande reinvestering och underhåll.
| 2
|
72
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
En sänkt fastighetsskatt på vattenkraft bedöms leda till att samhället undviker kostnader för att hantera produktionsbortfall från vattenkraft. Att behålla fastighetsskatten på en fortsatt hög nivå kan i ett scenario med fortsatta låga elpriser leda till att vattenkraftverk måste stängas eller till att nödvändiga investeringar skjuts upp.
|
Detta kan leda till omfattande samhällsekonomiska kostnader.
|
Konsekvenser för elkunder Sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraft förselsås finansieras genom att normalskattenivån för energiskatten på el höjs, se kapitel 8.6.
|
Trots att såväl regeringen som riksdagen avvisat utredningens tidigare förslag om prisreglering anser utredningen fortfarande att det är orimligt med en helt fri prissättning när staten eller landstingen betalar hela kostnaden. Varken vårdgivare eller patient har något intresse av att begränsa kostnaderna.
|
All erfarenhet talar för att tredjepartsfinansiering leder till kostnadsökningar.
|
Beträffande landstingens kostnader för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt boende på sjukhem m.m. samt för tandvård som är ett led i en sjukdomsbehandling skall en överenskommelse träffas mellan staten och Landstingsförbundet inför år 2003. Överläggningarna om detta har nyligen påbörjats.
| 0
|
73
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
De ofta äldre hetvattenpannorna lämpar sig bättre för hushållsavfall än för det mer energirika verksamhetsavfallet. Omvänt skulle de ofta nyare kraftvärmepannorna utnyttjas mer optimalt med en annan tilldelning av verksamhetsavfall.
|
Detta påverkar i viss utsträckning kostnader för underhåll och drifttider.
|
En ytterligare konsekvens är att elproduktionen vid kraftvärmeanläggningarna blir något lägre än vad som hade behövt vara fallet. Det handlar dock inte om någon dramatisk skillnad, uppskattningsvis någon eller ett par procent.
|
Detta på grund av förändringar i beställningen som landstinget gjort under byggtiden. Dels har nödvändiga anpassningar till inköpt utrustning genomförts, dels har nya vårdplatser tillkommit, till en totalkostnad om 1,7 miljarder kronor.
|
Anläggningen har också blivit större än vad som ursprungligen planerats, vilket medfört ytterligare byggkostnader om 2,3 miljarder kronor.
|
Total byggkostnad för den nya anläggningen är därför 18,5 miljarder kronor mot i OPS-avtalet avtalade 14,5 miljarder kronor. Till detta kommer utrustningsinvesteringar om 4,3 miljarder kronor vilket ger en totalkostnad för byggnation och utrustning av det nya sjukhuset om 22,8 miljarder kronor.
| 0
|
74
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Eftersom de är fasta måste de skrivas av på färre arbetade timmar eller på färre producerade enheter och kommer således att öka. Ökade kostnader för företag och andra verksamheter leder på kort sikt till lägre lönsamhet.
|
På lång sikt leder det till mindre resurser för produktutveckling och investeringar.
|
Företagen kan som alltid försöka att kompensera bortfallet med höjda priser. Det kan leda till minskade marknadsandelar och därmed lägre inkomster.
|
De kan också placeras i rad bredvid varandra. Därutöver kan förutses ett visst ökat behov av röstmottagare för att klara av att kontrollera ordningen bland valsedlarna.
|
Utbytet av befintliga valskärmar medför alltså investeringskostnader för det allmänna.
|
Exakt kostnad för en valskärm av det slag som krävs är svårt att slå fast men uppgifter som utredningen har tagit del av visar på en kostnad på omkring 6 000 kronor per skärm inklusive valsedelställ. Det låter sig inte göras att fastställa exakt hur många valskärmar som behövs, varför utredningen uppskattningsvis räknar med sex valskärmar per vallokal och tre skärmar per röstningslokal.
| 5
|
75
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Enligt nuvarande regler i RB och i ärendelagen kan man inte handlägga ett mål och ett ärende gemensamt. Starka skäl talar emellertid för att det i detta sammanhang bör införas en möjlighet till gemensam handläggning.
|
En sådan kan antas medföra betydande tidsvinster och kostnadsbesparingar.
|
En förutsättning för att gemensam handläggning skall få ske bör givetvis vara att det är till fördel för utredningen. 12.3.1.3 PRV och Statens växtsortnämnd bör inte vara parter i ärendena
|
Utredningen konstaterar dock att det IT-stödsystem – ATLAS – som utvecklats gemensamt av Försvarsmakten och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet för den frivilliga rekryteringen behöver anpassas till den föreslagna modellen. Det är Försvarsmakten som finansierat utveckling och anpassning av ATLAS.
|
Den föreslagna anpassningen kommer att medföra kostnader för Försvarsmakten.
|
Utredningen bedömer att kostnaderna för detta kommer att uppgå till cirka 5–10 miljoner kronor utslaget på fem år varav de första fyra åren infaller under nuvarande försvarsinriktningsperiod och det sista under nästa. Kostnader i 2016 år prisläge.
| 0
|
76
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Denna bosättningskod, som bygger på län-kommun-församlingsbegreppet, är en viktig förutsättning för att verket skall lösa sina uppgifter att mönstra, kalla till grund- och repetitionsutbildning samt krigsplacera de totalförsvarspliktiga på ett kostnadseffektivt sätt. Försvinner församlingsindelningen måste verket hitta en annan form för geografisk registrering, vilket medför omfattande dataprogramsförändringar.
|
En sådan förändring beräknas medföra ökade kostnader på 10-tals miljoner kronor.
|
Pliktverket hemställer därför att nuvarande församlingsindelning bibehålls av rationella och kostnadseffektiva skäl.
|
En sänkt fastighetsskatt på vattenkraft bedöms leda till att samhället undviker kostnader för att hantera produktionsbortfall från vattenkraft. Att behålla fastighetsskatten på en fortsatt hög nivå kan i ett scenario med fortsatta låga elpriser leda till att vattenkraftverk måste stängas eller till att nödvändiga investeringar skjuts upp.
|
Detta kan leda till omfattande samhällsekonomiska kostnader.
|
Konsekvenser för elkunder Sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraft förselsås finansieras genom att normalskattenivån för energiskatten på el höjs, se kapitel 8.6.
| 0
|
77
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Den nuvarande tillämpningen av artikel 81 och 82 i EGfördraget är helt enkelt inte tillräckligt effektiv. Anmälningssystemet leder också till att företagen i sin affärsstrategi i många fall måste ta hänsyn till att olika avtal måste anmälas för att de skall kunna vara säkra på att deras projekt inte strider mot EG: s konkurrensregler.
|
Det medför betydande kostnader, inte minst för medelstora företag.
|
5.3.2 Förslaget I vitboken diskuteras olika tänkbara sätt att reformera systemet.
|
Jag kan konstatera att en förutsättning för den civil-militära integrationen av flygtrafiktjänsten är att den civila flygtrafiktjänstorganisationen även klarar av att bemanna insatsorganisationen. Om så inte är fallet tvingas Försvarsmakten skapa en egen organisation för flygtrafiktjänst.
|
Det skulle kunna medföra fördyringar och utmaningar med att bibehålla kompetensen inom insatsorganisationen.
|
Från och med den 1 juli planeras NUAC, genom överlåtelse från de utnämnda leverantörerna Luftfartsverket och Naviair, överta driften av kontrollcentralerna vid Arlanda, Sturup och Kastrup. Detta innebär att Luftfartsverket inte självt kommer att bedriva någon flygtrafikledningstjänst utöver den på och i anslutning till civila och militära flygplatser där verket är utnämnd leverantör.
| 0
|
78
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Även minimialternativet kan därför vara svårt att motivera om Sverige mycket snart skall ansluta sig till EMU. Om även stödärenden med kvittningar skulle omfattas, är det osannolikt att utbetalning av arealstöd i euro skulle vara lönsamt.
|
Det beror på att den tillkommande investeringen för att hantera kvittningar är förhållandevis stor.
|
Det är även högst osannolikt att eurobetalningar i euro av övriga jordbruksstöd, dvs. djurbidrag och marknadsstöd, skulle löna sig, även utan ett snart EMU-medlemskap. Slutligen är det värt att åter ifrågasätta att, efter ett eventuellt beslut om medlemskap i valutaunionen, införa eurobetalningar.
|
Minskade mängder avfall till deponering medför att en mindre deponiyta bör komma att behövas. Även av denna anledning kan många deponier komma att läggas ner inom ett tiotal år.
|
På kort sikt kan det förväntas leda till ökat behov av material för sluttäckning.
|
På lång sikt medför minskad deponering tvärtom att behovet av täckmassor minskar.
| 0
|
79
|
Verkan: “investeringsbehov”
|
Det gäller för domstolarnas och länsstyrelsernas medarbetare men även för de anställda vid Kronofogdemyndigheten som handlägger frågor om betalningsföreläggande och handräckning. Även informationsinsatser till medborgarna kan vara nödvändiga.
|
Detta medför kostnader.
|
Själva förfarandet i de ärenden som hyres- och arrendedomstolen ska handlägga kommer i stor utsträckning att påminna om förfarandet vid nämnderna.
|
Utredningen har föreslagit att kvicksilveravfall med en viss procenthalt skall djupförvaras. Kostnaderna för djupförvaringen skall i sin helhet erläggas av avfallsägarna.
|
Förslaget skulle därmed medföra avsevärt ökade företagsekonomiska kostnader.
|
Naturvårdsverket har uppskattat att kostnaden för ett djupförvar med en plats för 1000-20 000 ton kvicksilveravfall skulle vara ca 200-300 miljoner kronor. Beloppet är beräknat med förutsättning att det skulle vara fråga om ett djupförvar.
| 0
|
80
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
För att få till stånd en lyckad dagvattenhantering behövs en helhetssyn på frågorna. En helhetssyn på frågorna innebär dels att man tar hänsyn till hela bilden avseende vattnets vandring från nederbörd till dess det förts tillbaka till havet.
|
Dels är det vidare viktigt att man har en förståelse för att flertalet förändringar av den fysiska miljön i tätbebyggelse påverkar dagvattenhanteringen.
|
I de områden där man redan nu har problem kommer problemen till följd av de förväntade klimatförändringarna bli värre. Genom en helhets syn kan en hanteringen med infiltreringsytor och fördröjningsåtgärder som kan ta hand om regn ordnas mer effektivt.
|
Visst arbete har påbörjats av olika aktörer, t.ex. Boverket, Statens räddningsverk, Lantmäteriverket och Vägverket, med syfte att se över sårbarheten vid översvämningar och behovet av anpassningsåtgärder. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och kraftindustrin har sett över möjliga konsekvenser för vattenkraftsproduktionen och dammsäkerheten.
|
Skogsstyrelsen analyserar fortlöpande på vilka sätt skogsskötsel och naturvård kan behöva anpassas till följd av framtida klimatförändringar och ökad risk för extrema väderhändelser.
|
Ingen sammanhållen analys har dock gjorts av de nya behov som uppstår och kostnader som en klimatförändring kan orsaka. Inom ramen för FN: s klimatkonvention har anpassningsfrågorna genom det tionde partsmötet i december 2004 fått större utrymme än tidigare.
| 0
|
81
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
I lagen anges bland annat att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som 1. syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet, 2.
|
bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring, 3.
|
är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter, och 4. vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.
|
Ett varmare klimat medför dessutom troligen att frekvensen av kortvariga och intensiva skyfall ökar, vilket medför att lokala översvämningar kan bli vanligare. Kommittén har kartlagt sårbarheten för höga flöden för drygt 350 av kraftindustrins dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II.
|
Kartläggningen visar att det finns ett kvarstående åtgärdsbehov avseende dagens dimensionerande flöde för cirka en fjärdedel av de kartlagda anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I. För vissa av anläggningarna kommer en klimatförändring troligen att medföra ökade extrema flöden som ställer ytterligare krav på anpassning.
|
I dagsläget bedöms cirka en tredjedel av de kartlagda anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I ha goda marginaler för ökade extrema flöden. Studien visar vidare att de kartlagda anläggningarna i flödesdimensioneringsklass II med några få undantag klarar dagens 100-årsflöde utan överströmning.
| 1
|
82
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Från en organisatorisk utgångspunkt har kommittén framför allt sett det som önskvärt att åstadkomma en så kortvarig och smidig övergångsfas som möjligt, inte minst med hänsyn till den löpande verksamhetsplaneringen. Kommitténs principiella inställning är att museernas utställningsplanering i närtid måste fortgå på normalt sätt och med den huvudinriktning som redovisas under avsnitt 3.2.
|
På längre sikt påverkas helhetsplaneringen givetvis av de nya förutsättningar som tillkommer.
|
I den meningen är det en fördel att den nya myndigheten får tre - fyra år på sig att växa in i sina arbetsformer liksom i sin roll i museivärlden. Kommittén anser att det redan i förberedelsestadiet är för tidigt att dra några slutsatser om lämpligaste organisationsform vid fullt utbyggd verksamhet.
|
• SKB uppmanas att redogöra för betydelsen av återfyllningens densitet och sammansättning, för att kravet på att begränsa buffertens uppåtriktade svällning ska uppfyllas. • SKB bör redogöra för hur kravet på den låga hydrauliska konduktiviteten i återfyllningen ska kunna uppfyllas med bentonitblock med lägre montmorillonithalt än i bufferten.
|
• SKB bör överväga de problem som kan uppstå vid förslutningen på grund av förväntade framtida klimatförändringar liksom perioder av nedfrysning.
|
Berget • Kärnavfallsrådet anser att SKB närmare behöver utreda konsekvenserna av nysprickbildning och sprickpropagering och om detta medför högre vattenströmning kring deponeringshålen.
| 0
|
83
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Det innebär också ökade sårbarheter och tilltagande krav på anpassad krisberedskap kring dricksvattenförsörjningen. I vissa delar av landet förutses säsongsbetonad vattenbrist, vilket redan i dag uppträder med ökad regelbundenhet.
|
Klimateffekter och ökad konkurrens om vattnet, bland annat till följd av en förlängd odlingssäsong, kan bli vanligare.
|
Det gäller främst sydöstra delen av landet, Öland och Gotland. Eftersom den enskilda vattenförsörjningen är särskilt sårbar, kan bristsituationer leda till ökat behov av anlutning till de allmänna näten.
|
Intresset för cirkulär ekonomi har fått ett uppsving de senaste åren, till stor del som en följd av de höga råvarupriserna före finanskrisen och den bristsituation på ett antal viktiga råvaror som uppstod.
|
En annan bidragande faktor kan ha varit de alltmer uppenbara miljöproblemen som människans naturresursutnyttjande orsakar.
|
På grund av dagens låga resursutnyttjandet som beskrivits ovan finns en stor potential att öka resurseffektiviteten i ekonomin, vilket kan leda till minskade växthusgasutsläpp, men också positiva effekter på tillväxt och sysselsättning. Ett tiotal rapporter har modellerat effekterna av en cirkulär ekonomi på tillväxt, jobbskapande och miljö i olika länder.
| 0
|
84
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Hänsynstagandet till en rad externa effekter (exempelvis vissa miljöeffekter) anses omhändertagna genom behandlingen av skatte - faktorer, vilket självfallet inte innehåller någon hög grad av precision. Miljöeffekter som inte är kopplade till skattesystemet och till ändringar i trafikflödet är inte beaktade i den använda kalkylmetoden.
|
Ett exempel på sådana effekter är miljökonsekvenser till följd av en eventuellt ändrad grundvattennivå.
|
Kalkyltekniken är därför mest lämpad för jämförelser mellan anläggningsalternativ som har grundläggande likvärdiga komponenter i de delar där basantagandena spelar en avgörande roll. Därför menar vi att den genomförda samhällsekonomiska kalkylen inte ensamt kan vara avgörande vid beslut om tunnelprojektet skall genomföras.
|
Klimatförändringarna är redan här, vilket ger anledning att även i det korta perspektivet värdera klimatbetingade risker kopplade till dricksvattenförsörjningen. Risker och sårbarheter finns också delvis inbyggda i systemen, t.ex. i expansiva storstäder och tätorter som är beroende av enstaka vattenförekomster och vattentäkter.
|
De fortgående klimatförändringarna medför att sårbarheten kan öka ytterligare.
|
Klimatscenarierna pekar på ökande nederbördsmängder och ökad frekvens av häftiga regnskurar.
| 0
|
85
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Samtidigt är utsläppen av kväveoxider och partiklar från en bensinbil bara 50 procent respektive 20 procent av dieselbilens. Koldioxid, kolväten, kväveoxider och partiklar ger upphov till olika negativa miljöeffekter.
|
Koldioxidutsläppen leder till klimatförändringar.
|
Kolväteutsläpp leder till bland annat cancer och till att marknära ozon bildas, som in sin tur påverkar människors hälsa och växtligheten. Kväveoxidutsläpp leder bland annat till försurning och luftvägssjukdomar.
|
Riskerna för översvämningar bedöms öka Som konstateras i avsnitt 2.2 har Sverige under senare år drabbats av omfattande översvämningar.
|
Samtidigt bedömer flera myndigheter och klimatforskare att extrema översvämningar kommer att bli vanligare till följd av beräknade klimatförändringar.
|
Till de ökade riskerna för översvämningar i sjöar och vattendrag bör läggas riskerna för att havsnivån stiger. Översvämningarna har belysts i tidigare utredningar
| 0
|
86
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Ökningen av skadornas omfattning bör sannolikt tillta ju längre norrut i landet man kommer samt i Svealands och Norrlands inland. I norr skulle en kortare utvecklingstid kanske ge kortare generationstid som i förlängningen skulle kunna leda till högre populationsnivåer av snytbagge i Norrland.
|
Det finns en rad klimatpåverkade faktorer som påverkar hur omfattande snytbaggeskadorna kommer att bli i ett framtida klimat.
|
Vissa faktorer kan påverkas i riktning mot ökande skador medan andra kan verka i motsatt riktning. Om man bättre kan förutsäga vad som kommer att hända ökar möjligheterna att vidta lämpliga anpassningar inom skogsbruket.
|
Riskerna för översvämningar bedöms öka Som konstateras i avsnitt 2.2 har Sverige under senare år drabbats av omfattande översvämningar.
|
Samtidigt bedömer flera myndigheter och klimatforskare att extrema översvämningar kommer att bli vanligare till följd av beräknade klimatförändringar.
|
Till de ökade riskerna för översvämningar i sjöar och vattendrag bör läggas riskerna för att havsnivån stiger. Översvämningarna har belysts i tidigare utredningar
| 0
|
87
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Inom andra områden, som exempelvis järnväg är ansvarsfördelningen mindre svår, för järnvägen ansvarar i huvudsak staten. Uppdraget avser vidare alla klimateffekter, men här har jag avgränsat uppdraget till översvämning, ras, skred och erosion.
|
Skälet är att dessa klimateffekter kan orsaka stora skador på bebyggelse.
|
Som framgått lyfte även Klimat- och sårbarhetsutredningen fram dessa effekter för bebyggelse. Det ska dock noteras att det även finns andra klimateffekter som kan ge skador på bebyggelse, exempelvis ger ökade temperaturer och ökad luftfuktighet underhållsproblem på grund av risk för fukt och mögel.
|
Den är väl lämpad för situationer där det är många källor som bidrar till ett visst slag av störning. Den individuella prövningen å andra sidan är inriktad på att begränsa störningar av alla olika slag direkt vid källan men är inte tillräcklig för att klara miljösituationen som helhet när det också finns andra källor.
|
Den passar för att reglera lätt identifierade källor som medför betydande utsläpp och störningar av olika slag.
|
Det är viktigt att ha kvar den individuella prövningen, även när normerna klaras. "Bästa möjliga teknik skall alltid användas;
| 0
|
88
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Den svenska tillverkningen av XPS med HFC kommer därför att förlora i konkurrenskraft till följd av den föreslagna skatten på HFC.
|
Priset på en värmepump bedöms att öka till följd av att köldmediet ökar i pris.
|
I ett längre perspektiv ökar priset på en värmepump som inte är tät mer, eftersom påfyllning av köldmedium blir dyrare genom skatten. Antalet värmepumpar har ökat i stor utsträckning till följd av arbetet med att minska energiförbrukningen i landet.
|
Träets fuktkvot bör inte vara högre än 15 % utan att virket ges möjlighet att torka. Slutsatser
|
De ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna är stora förutsatt att dessa påverkar livslängder på material.
|
Här har inte beaktats kostnader på grund av översvämningar, ras och skred på grund av högre vattennivåer i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten samt vattenskador beroende av ökade dagvattenmängder. Detta redovisas i andra delrapporter till klimat och sårbarhetsutredningen.
| 0
|
89
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
• topografi och morfologi – höjder på dyner och bakomliggande områden samt strandlinjens utformning, • batymetri – nivåförhållanden och lutningar på havsbotten.
|
De tre förstnämnda är direkt kopplade till klimatet och påverkar de senare.
|
Enligt klimatscenarierna kommer havsnivåerna att öka då havet stiger globalt och når därmed tidigare opåverkade strandområden. Medelvattennivån bedöms vara den dominerande med en långsam kontinuerlig påverkan över året.
|
Översvämningar kan komma att påverka både bil- och färjetrafiken i framtiden. Kostnader för vägunderhåll väntas öka.
|
Storstädernas sårbarhet till följd av klimatförändringar kommer att undersökas närmare.
|
Katastrofer till följd av värmebölja måste undvikas • Turism:
| 0
|
90
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Översvämningar kan komma att påverka både bil- och färjetrafiken i framtiden. Kostnader för vägunderhåll väntas öka.
|
Storstädernas sårbarhet till följd av klimatförändringar kommer att undersökas närmare.
|
Katastrofer till följd av värmebölja måste undvikas • Turism:
|
Energimarknaden är under ett hårt omställningstryck. Storstadsregionerna växer kraftigt samtidigt som elnätet i vissa delar börjar bli ålderstiget.
|
Energi- och klimatpolitiska beslut leder till en förväntad ökning av förnybar väderberoende och decentraliserad elproduktion.
|
Samtidigt växer nya konsumtionsmönster fram, till exempel laddinfrastruktur. Sveriges produktion av el med låg klimatpåverkan attraherar nya elkrävande verksamheter och ger möjlighet till konvertering till industriprocesser.
| 2
|
91
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Det är därför svårt att se att någon grad av konkurrens skulle kunna uppnås på produktionssidan, utom i de allra största näten i Sverige. Stora och små företag
|
Volym påverkar effektiviteten i värmerörelsen.
|
Om energiföretagen fick utveckla systemen oberoende av lagstiftningen, anser de intervjuade att det skulle vara lönsamt att knyta samman värmenäten i våra större städer till stora sammanhängande nät. Även regionala värmeföretag lyfts fram som modell.
|
Kostnaderna bör i många fall kunna ses som nödvändiga ur vakollektivens perspektiv och därmed belasta va-avgifterna.
|
Vissa delar av de förslag som rör krisberedskap kan indirekt påverka miljön.
|
Avvärjande av dricksvattenrelaterade olyckor och kriser kan på olika sätt innebära miljövinster.
| 0
|
92
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Den är väl lämpad för situationer där det är många källor som bidrar till ett visst slag av störning. Den individuella prövningen å andra sidan är inriktad på att begränsa störningar av alla olika slag direkt vid källan men är inte tillräcklig för att klara miljösituationen som helhet när det också finns andra källor.
|
Den passar för att reglera lätt identifierade källor som medför betydande utsläpp och störningar av olika slag.
|
Det är viktigt att ha kvar den individuella prövningen, även när normerna klaras. "Bästa möjliga teknik skall alltid användas;
|
Träets fuktkvot bör inte vara högre än 15 % utan att virket ges möjlighet att torka. Slutsatser
|
De ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna är stora förutsatt att dessa påverkar livslängder på material.
|
Här har inte beaktats kostnader på grund av översvämningar, ras och skred på grund av högre vattennivåer i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten samt vattenskador beroende av ökade dagvattenmängder. Detta redovisas i andra delrapporter till klimat och sårbarhetsutredningen.
| 0
|
93
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Träets fuktkvot bör inte vara högre än 15 % utan att virket ges möjlighet att torka. Slutsatser
|
De ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna är stora förutsatt att dessa påverkar livslängder på material.
|
Här har inte beaktats kostnader på grund av översvämningar, ras och skred på grund av högre vattennivåer i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten samt vattenskador beroende av ökade dagvattenmängder. Detta redovisas i andra delrapporter till klimat och sårbarhetsutredningen.
|
Utvecklingen av odlingssystem, gödslingsregim, växtföljd mm kan minska behoven av pesticider och näringsämnesläckage. Ett ökat återskapande av våtmarker i jordbrukslandskapet skulle t.ex. ha starkt positiva effekter på biologisk mångfald samtidigt som läckaget av näringsämnen till vattendrag, sjöar och hav skulle kunna minskas.
|
Biologisk mångfald inom kust- och strandekosystem kommer också påverkas av ett varmare klimat.
|
Minskade islyft, minskande vårflod och högre vinterflöden torde minska strandnära våtmarkers utbredning. I områden där det i dag pågår en betydande landhöjning och speciella biotpoper bildas, kan stora effekter på den biologiska mångfalden förväntas när havsnivåhöjningen kompenserar för landhöjningen.
| 0
|
94
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Från en organisatorisk utgångspunkt har kommittén framför allt sett det som önskvärt att åstadkomma en så kortvarig och smidig övergångsfas som möjligt, inte minst med hänsyn till den löpande verksamhetsplaneringen. Kommitténs principiella inställning är att museernas utställningsplanering i närtid måste fortgå på normalt sätt och med den huvudinriktning som redovisas under avsnitt 3.2.
|
På längre sikt påverkas helhetsplaneringen givetvis av de nya förutsättningar som tillkommer.
|
I den meningen är det en fördel att den nya myndigheten får tre - fyra år på sig att växa in i sina arbetsformer liksom i sin roll i museivärlden. Kommittén anser att det redan i förberedelsestadiet är för tidigt att dra några slutsatser om lämpligaste organisationsform vid fullt utbyggd verksamhet.
|
En viss anpassning av utrustningen till försvårade klimatförhållanden bedöms ske över tid. Anpassningsåtgärder och överväganden
|
Förändringar i klimatet kommer att medföra betydande förändringar av förutsättningarna för fisket.
|
De biogeokemiska processerna i havet och den påverkan som klimatförändringarna har på dem är fortfarande dåligt kända. Detsamma gäller effekterna av klimatförändringar på läckage av näringsämnen och omfattningen av förändringar i salthalten i Östersjön, se vidare avsnitt 4.5.3.
| 0
|
95
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Energimarknaden är under ett hårt omställningstryck. Storstadsregionerna växer kraftigt samtidigt som elnätet i vissa delar börjar bli ålderstiget.
|
Energi- och klimatpolitiska beslut leder till en förväntad ökning av förnybar väderberoende och decentraliserad elproduktion.
|
Samtidigt växer nya konsumtionsmönster fram, till exempel laddinfrastruktur. Sveriges produktion av el med låg klimatpåverkan attraherar nya elkrävande verksamheter och ger möjlighet till konvertering till industriprocesser.
|
Ökningen av skadornas omfattning bör sannolikt tillta ju längre norrut i landet man kommer samt i Svealands och Norrlands inland. I norr skulle en kortare utvecklingstid kanske ge kortare generationstid som i förlängningen skulle kunna leda till högre populationsnivåer av snytbagge i Norrland.
|
Det finns en rad klimatpåverkade faktorer som påverkar hur omfattande snytbaggeskadorna kommer att bli i ett framtida klimat.
|
Vissa faktorer kan påverkas i riktning mot ökande skador medan andra kan verka i motsatt riktning. Om man bättre kan förutsäga vad som kommer att hända ökar möjligheterna att vidta lämpliga anpassningar inom skogsbruket.
| 1
|
96
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Delegationens överväganden och förslag presenterades i kapitlen 1 3. Efter den bakgrund som givits i detta kapitel 4 har den fortsatta framställningen disponerats på följande sätt.
|
I kapitel 5 redogörs först översiktligt för olika växthusgaser som förorsakar klimatförändringar.
|
Därefter handlar kapitlet i huvudsak om hur klimatpolitiken utvecklats inom ramen för FN: s klimatkonvention och Kyotoprotokollet, EU och i Sverige. Kapitel 6 behandlar bl.a. motiv för en statlig miljöpolitik, olika styrmedels egenskaper och principer för val av styrmedel i samband med klimatförändringar.
|
För att få till stånd en lyckad dagvattenhantering behövs en helhetssyn på frågorna. En helhetssyn på frågorna innebär dels att man tar hänsyn till hela bilden avseende vattnets vandring från nederbörd till dess det förts tillbaka till havet.
|
Dels är det vidare viktigt att man har en förståelse för att flertalet förändringar av den fysiska miljön i tätbebyggelse påverkar dagvattenhanteringen.
|
I de områden där man redan nu har problem kommer problemen till följd av de förväntade klimatförändringarna bli värre. Genom en helhets syn kan en hanteringen med infiltreringsytor och fördröjningsåtgärder som kan ta hand om regn ordnas mer effektivt.
| 0
|
97
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Ett varmare klimat medför dessutom troligen att frekvensen av kortvariga och intensiva skyfall ökar, vilket medför att lokala översvämningar kan bli vanligare. Kommittén har kartlagt sårbarheten för höga flöden för drygt 350 av kraftindustrins dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II.
|
Kartläggningen visar att det finns ett kvarstående åtgärdsbehov avseende dagens dimensionerande flöde för cirka en fjärdedel av de kartlagda anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I. För vissa av anläggningarna kommer en klimatförändring troligen att medföra ökade extrema flöden som ställer ytterligare krav på anpassning.
|
I dagsläget bedöms cirka en tredjedel av de kartlagda anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I ha goda marginaler för ökade extrema flöden. Studien visar vidare att de kartlagda anläggningarna i flödesdimensioneringsklass II med några få undantag klarar dagens 100-årsflöde utan överströmning.
|
Grön infrastruktur ökar ekosystemens resiliens och bidrar till att upprätthålla viktiga ekosystemtjänster, t.ex. vattenrening, jordförbättring och lagring av koldioxid. Grön infrastruktur kan även spela en viktig roll i arbetet med klimatanpassning genom att skydda mot översvämningar och kraftiga värmeböljor (SOU 2014:50, s. 149–150).
|
Enligt beredningen kommer effekterna av ett förändrat klimat att bli allt mer påtagliga vilket kommer att leda till att konkurrensen om mark och vatten ökar över tid.
|
Fler kommer att göra anspråk på marken samtidigt som markanvändningen måste bli mer långsiktig och hållbar. I en hållbar markanvändning ingår att hantera de risker som ett förändrat klimat medför.
| 0
|
98
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Samtidigt är utsläppen av kväveoxider och partiklar från en bensinbil bara 50 procent respektive 20 procent av dieselbilens. Koldioxid, kolväten, kväveoxider och partiklar ger upphov till olika negativa miljöeffekter.
|
Koldioxidutsläppen leder till klimatförändringar.
|
Kolväteutsläpp leder till bland annat cancer och till att marknära ozon bildas, som in sin tur påverkar människors hälsa och växtligheten. Kväveoxidutsläpp leder bland annat till försurning och luftvägssjukdomar.
|
Den är väl lämpad för situationer där det är många källor som bidrar till ett visst slag av störning. Den individuella prövningen å andra sidan är inriktad på att begränsa störningar av alla olika slag direkt vid källan men är inte tillräcklig för att klara miljösituationen som helhet när det också finns andra källor.
|
Den passar för att reglera lätt identifierade källor som medför betydande utsläpp och störningar av olika slag.
|
Det är viktigt att ha kvar den individuella prövningen, även när normerna klaras. "Bästa möjliga teknik skall alltid användas;
| 0
|
99
|
Orsak: “klimatanpassning”
|
Jag ber dig svara på en 10-gradig skala där siffran 10 betyder att du känner mycket stark oro och siffran 1 betyder ingen oro alls. ROTERA ALTERNATIVEN!
|
• Klimatförändringar på grund av överanvändning av jordens resurser.
|
• Krig och konflikter runt om i världen. • Våld och gängrelaterade skjutningar både i Sverige och i vår omvärld.
|
Den är väl lämpad för situationer där det är många källor som bidrar till ett visst slag av störning. Den individuella prövningen å andra sidan är inriktad på att begränsa störningar av alla olika slag direkt vid källan men är inte tillräcklig för att klara miljösituationen som helhet när det också finns andra källor.
|
Den passar för att reglera lätt identifierade källor som medför betydande utsläpp och störningar av olika slag.
|
Det är viktigt att ha kvar den individuella prövningen, även när normerna klaras. "Bästa möjliga teknik skall alltid användas;
| 0
|
End of preview. Expand
in Data Studio
Swedish Causality Ranking Dataset
Causality ranking dataset for Swedish text, comparing sentence pairs on how well they match a causal prompt.
Dataset Description
This dataset contains pairs of Swedish sentences annotated on a 6-point scale for their causal relevance to a given prompt containing a cause or effect.
Fields
- prompt: Query containing a cause or effect (e.g., "Verkan: växthuseffekt")
- sentence_1_left_context: Context before sentence 1
- sentence_1_target: First target sentence
- sentence_1_right_context: Context after sentence 1
- sentence_2_left_context: Context before sentence 2
- sentence_2_target: Second target sentence
- sentence_2_right_context: Context after sentence 2
- annotation: Ranking score (1-6 scale)
Annotation Scale
The 6-point scale compares which sentence better expresses a causal relation matching the prompt:
- Lower scores: Sentence 1 is more relevant
- Higher scores: Sentence 2 is more relevant
- Middle scores: Both sentences are similarly relevant
Usage
from datasets import load_dataset
dataset = load_dataset("UppsalaNLP/swedish-causality-ranking")
# Access the data
data = dataset["train"]
# Example
print(data[0]["prompt"])
print(data[0]["sentence_1_target"])
print(data[0]["sentence_2_target"])
print(data[0]["annotation"])
Source
Text extracted from the SOU-corpus (Swedish Government Official Reports).
Citation
@inproceedings{durlich-etal-2022-cause,
title = "Cause and Effect in Governmental Reports: Two Data Sets for Causality Detection in Swedish",
author = "D{\"u}rlich, Luise and Reimann, Sebastian and Finnveden, Gustav and Nivre, Joakim and Stymne, Sara",
booktitle = "Proceedings of the First Workshop on Natural Language Processing for Political Sciences",
month = jun,
year = "2022",
address = "Marseilles, France"
}
License
This dataset is licensed under CC BY 4.0.
- Downloads last month
- 16