id
stringlengths 21
21
| text
stringlengths 293
2.99k
| source
stringclasses 1
value | genre
stringclasses 1
value | year
null | author
stringclasses 1
value | license
stringclasses 1
value | metrics
dict |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
wikipedia_sv-e9aec834
|
Grænafell (berg i Island, Austurland, lat 64,38, long -15,49), 64.3764°N 15.48964°V / 64.3764; -15.48964 (Grænafell (berg i Island, Austurland, lat 64,38, long -15,49))
Grænafell (kulle i Island, Austurland, lat 65,07, long -14,33), 65.06924°N 14.32635°V / 65.06924; -14.32635 (Grænafell (kulle i Island, Austurland, lat 65,07, long -14,33))
Grænafell (kulle i Island, Västfjordarna), 65.49869°N 23.98607°V / 65.49869; -23.98607 (Grænafell (kulle i Island, Västfjordarna))
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 13,
"num_words": 50,
"num_characters": 218,
"num_long_words": 6,
"num_unique_words": 12,
"lix": 15.8,
"lix_category": "very_easy",
"ovix": 12.6,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 3.8,
"avg_word_length": 4.36,
"long_word_pct": 12,
"type_token_ratio": 0.24
}
|
wikipedia_sv-fbbe846e
|
Delavrinningsområde
Siktim ingår i det delavrinningsområde (738495-154122) som SMHI kallar för Ovan 738106-154303. Medelhöjden är 882 meter över havet och ytan är 28,59 kvadratkilometer. Det finns ett avrinningsområde uppströms, och räknas det in blir den ackumulerade arean 42,76 kvadratkilometer. Grakajåkkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 343 kilometer. Avrinningsområdet består mestadels av skog (10 procent) och kalfjäll (87 procent). Avrinningsområdet har 0,83 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 2,9 procent.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 6,
"num_words": 74,
"num_characters": 494,
"num_long_words": 26,
"num_unique_words": 56,
"lix": 47.5,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 68.6,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12.3,
"avg_word_length": 6.68,
"long_word_pct": 35.1,
"type_token_ratio": 0.757
}
|
wikipedia_sv-fa417d35
|
Delavrinningsområde
Abborrtjärnen ingår i det delavrinningsområde (727834-173812) som SMHI kallar för Utloppet av Granträsket. Medelhöjden är 150 meter över havet och ytan är 29,77 kvadratkilometer. Räknas de 20 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 210,14 kvadratkilometer. Borgforsälven som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 41 kilometer. Avrinningsområdet består mestadels av skog (72 procent) och sankmarker (15 procent). Avrinningsområdet har 1,96 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 6,6 procent.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 6,
"num_words": 72,
"num_characters": 510,
"num_long_words": 29,
"num_unique_words": 56,
"lix": 52.3,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 74.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12,
"avg_word_length": 7.08,
"long_word_pct": 40.3,
"type_token_ratio": 0.778
}
|
wikipedia_sv-75615110
|
Koppal Airport är en flygplats i Indien. Den ligger i distriktet Koppal och delstaten Karnataka, i den södra delen av landet, 1 500 km söder om huvudstaden New Delhi. Koppal Airport ligger 521 meter över havet.
Terrängen runt Koppal Airport är platt. Runt Koppal Airport är det tätbefolkat, med 286 invånare per kvadratkilometer. Närmaste större samhälle är Koppal, 7,1 km väster om Koppal Airport. Trakten runt Koppal Airport består till största delen av jordbruksmark.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 7,
"num_words": 69,
"num_characters": 373,
"num_long_words": 20,
"num_unique_words": 44,
"lix": 38.8,
"lix_category": "medium",
"ovix": 41.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 9.9,
"avg_word_length": 5.41,
"long_word_pct": 29,
"type_token_ratio": 0.638
}
|
wikipedia_sv-d4fa8ab8
|
Hela världen i en designskola är en svensk dokumentärfilm från 2015 som handlar om några utländska gäststudenter på Designhögskolan i Umeå, en av världens högst rankade skolor för industridesign.
Filmen utspelar sig under ett år när skolan firar 25-årsjubileum samtidigt som Sveriges riksdag beslutat om nya regler som innebär att utom-europeiska studenter måste betala höga skolavgifter.
Filmen är producerad av Freedom From Choice, Sveriges Television och Filmpool Nord samt regisserad av dokumentärfilmaren Mattias Löw. Dokumentärfilmen har uppmärksammats internationellt med visningar på filmfestivalerna Camerimage i Bydgoszcz i Polen och The Bronx International Film Festival i New York.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 96,
"num_characters": 584,
"num_long_words": 37,
"num_unique_words": 80,
"lix": 62.5,
"lix_category": "extremely_difficult",
"ovix": 116.5,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 24,
"avg_word_length": 6.08,
"long_word_pct": 38.5,
"type_token_ratio": 0.833
}
|
wikipedia_sv-aaed3afc
|
Biografi
Rubinstein studerade moderna språk, spanska och franska vid universitetet i Oxford. Efter det arbetade hon som film- och konstkritiker i London, innan hon 1973 flyttade till Australien, där hon nu bor. Hennes första utgivna ungdomsroman publicerades 1986 och hon har sedan dess skrivit mer än trettio böcker, allt från bilderböcker till science fiction och fantasy för tonåringar.
Rubinstein har alltid varit intresserad av Japan, vilket lett till att hon även börjat studera det japanska språket. Hon har ofta rest till Japan för att skriva och det var där hon blev klar med de tre första böckerna i serien Sagan om klanen Otori: Över näktergalens golv, På kudde av gräs och Under lysande måne. Flera av hennes titlar har översatts till svenska. Det som gjorde att hon bestämde sig för att använda pseudonym för sin trilogi var att dessa böcker var helt annorlunda jämfört med det hon skrivit tidigare. Hon ville undvika att böckerna fick publicitet genom hennes eget namn.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 8,
"num_words": 158,
"num_characters": 800,
"num_long_words": 42,
"num_unique_words": 108,
"lix": 46.3,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 69.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 19.8,
"avg_word_length": 5.06,
"long_word_pct": 26.6,
"type_token_ratio": 0.684
}
|
wikipedia_sv-cfbf14aa
|
Fernand Braudel, född 24 augusti 1902 i Gondrecourt-le-Château, Meuse, död 27 november 1985 i Cluses, Haute-Savoie, var en fransk historiker som förändrade den vetenskapen under 1900-talet genom att ta ekonomiska och geografiska aspekter i beaktande. Han var en framstående representant för den historiografiska Annales-skolan.
Braudel studerade vid Institut d'Etudes Politiques de Paris ("Sciences Po"), varpå han 1923 flyttade till Algeriet som då var en fransk koloni, där han undervisade i historia. År 1932 återkom han till Paris och arbetade som gymnasielärare, och blev bekant med Lucien Febvre som startat tidskriften Annales som var mycket inflytelserik och för Braudel själv utvecklande.
Åren 1935–37 deltog han i en fransk kulturdelegation till Brasilien och undervisade vid universitetet i São Paulo. Han lärde då känna Claude Lévi-Strauss.
Han gick med i armén 1939, men tillfångatogs 1940 och var krigsfånge i ett läger i närheten av Lübeck, där han med minnet som hjälp sammanställde sitt stora arbete La Méditerranée et le Monde Méditerranéen a l'époque de Philippe II. En del av motivationen att skriva har han sagt, var att han som nordbo kommit att älska Medelhavet.
Efter kriget arbetade han tillsammans med Fevre vid École Pratique des Hautes Etudes vid sektionen för forskning om social- och ekonomisk historia. År 1949 utsågs han till professor vid Collège de France, och 1956–72 var han president för sektionen för samhällsvetenskaper vid École Pratique des Hautes Études.
År 1962 skrev han Ecrits sur l'Histoire med föresatsen att det skulle bli en lärobok i historia, men eftersom den tillbakavisade den traditionella historievetenskapens framställningssätt, kunde inte utbildningsdepartementet godkänna den, och därför användes den aldrig som läromedel.
Vid sidan av La Méditerranée är Civilisation Matérielle, Economie et Capitalisme, XVe-XVIIIe i tre band hans mest berömda verk. Den utgavs första gången 1979. Det är en bred skildring av förindustrialismens historia, beskrivet på det sätt som krävdes av den skola som förespråkar kliometrisk metod, som visar hur människor byggde upp ekonomin.
Braudel hävdar att ekonomin genomgår cykler som spänner över långa tidsspann, och att detta uppstod i Europa på 1100-talet. Städer och länder följde varandra som centrum för dessa cykler: Venedig (1250–1510). Antwerpen (1500–69), Amsterdam (1570–1733), London och England (1733–1896).
Eftersom han förstått vikten av storskaliga socio-ekonomiska faktorers inverkan på historieframställningen, har Braudel kommit att betraktas som en av de viktigaste moderna historikerna. Han räknas även som en föregångare till världssystemteorin.
Suny Binghamton i New York har ett Fernand Braudel Center, och det finns ett Instituto Fernand Braudel de Economia Mundial i São Paulo, Brasilien.
År 1984 invaldes han i Franska akademien, stol 15, där han efterträdde André Chamson. Han avled året därefter, och efterträddes i akademien av Jacques Laurent.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 22,
"num_words": 431,
"num_characters": 2346,
"num_long_words": 133,
"num_unique_words": 257,
"lix": 50.4,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 74.2,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 19.6,
"avg_word_length": 5.44,
"long_word_pct": 30.9,
"type_token_ratio": 0.596
}
|
wikipedia_sv-0e60c93f
|
La Méditerranée et le Monde Méditerranéen a l'époque de Philippe II 3 vol. (Originalet utgavs 1949; därefter har flera reviderade utgåvor givits ut)
La part du milieu (vol. 1) ISBN 2-253-06168-9
Destins collectifs et mouvements d'ensemble (vol. 2) ISBN 2-253-06169-7
Les événements, la politique et les hommes (vol. 3) ISBN 2-253-06170-0
Ecrits sur l'Histoire (1969) ISBN 2-08-081023-5
Civilisation matérielle, économie et capitalisme, XVe-XVIIIe siècle (1979)
Les structures du quotidien (vol. 1) ISBN 2-253-06455-6
Les jeux de l'échange (vol. 2) ISBN 2-253-06456-4
Le temps du monde (vol. 3) ISBN 2-253-06457-2
La Dynamique du Capitalisme (1985) ISBN 2-08-081192-4
Grammaire des civilisations (1987)
L'Europe med Pierre Gourou (1987)
La Méditerranée 2 vol. (1989)
Les hommes et l'héritage
L'espace et l'histoire
Le Modèle Italien
Ecrits sur l'Histoire II (1990) ISBN 2-08-081304-8
Les mémoires de la Méditerranée (1998)
L'identité de la France eller Les hommes et les choses
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 9,
"num_words": 130,
"num_characters": 618,
"num_long_words": 33,
"num_unique_words": 68,
"lix": 39.8,
"lix_category": "medium",
"ovix": 38.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 14.4,
"avg_word_length": 4.75,
"long_word_pct": 25.4,
"type_token_ratio": 0.523
}
|
wikipedia_sv-8f3af523
|
Omgång 1 i kvalspelet till världsmästerskapet i fotboll 2018 (AFC) - Asiens kvalspel.
Omgång 1 i kvalspelet till världsmästerskapet i fotboll 2018 (CAF) - Afrikas kvalspel.
Omgång 1 i kvalspelet till världsmästerskapet i fotboll 2018 (CONCACAF) - Central- och Nordamerika samt Västindiens kvalspel.
Omgång 1 i kvalspelet till världsmästerskapet i fotboll 2018 (OFC) - Oceaniens kvalspel.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 44,
"num_characters": 295,
"num_long_words": 22,
"num_unique_words": 19,
"lix": 61,
"lix_category": "extremely_difficult",
"ovix": 18.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 11,
"avg_word_length": 6.7,
"long_word_pct": 50,
"type_token_ratio": 0.432
}
|
wikipedia_sv-e14a5832
|
Richmond Wilcox Landon, född 20 november 1898 i Salisbury i Connecticut, död 13 juni 1971 i Lynbrook i staten New York, var en amerikansk friidrottare som tävlade i höjdhopp.
Landon blev olympisk mästare när han vann höjdtävlingen vid sommar-OS 1920 i Antwerpen i Belgien med ett hopp på 1,935 som var nytt olympiskt rekord. Harold Muller från USA tog silver medan svenske Bo Ekelund fick brons, bägge med höjden 1,90.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 3,
"num_words": 64,
"num_characters": 316,
"num_long_words": 17,
"num_unique_words": 54,
"lix": 47.9,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 103.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 21.3,
"avg_word_length": 4.94,
"long_word_pct": 26.6,
"type_token_ratio": 0.844
}
|
wikipedia_sv-cd5469f0
|
River Volley är en volleybollklubb (damer) i Italien. Elitlaget vann de italienska mästerskapet två gånger (2012-2013 och 2013-2014) och den italienska cupen två gånger (2012-2013 och 2013-2014), men lades ner 2018. Lagets spellicens togs över av Cuneo Granda Volley. Av sponsorsskäl tävlade klubben genom åren under stort antal olika namn. Juniorverksamheten finns fortfarande kvar.
Klubben bildades 1983 i Rivergaro. Ursprungligen hade de bara juniorverksamhet, men från 1988 hade de även seniorlag. De spelade i Serie A1 första gången 2006/2007. Då hade seniorverksamheten flyttat till Piacenza, medan juniorverksamheten blev kvar i Rivergaro. Från 2016 spelade elitlaget sina matcher i Modena.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 10,
"num_words": 90,
"num_characters": 518,
"num_long_words": 27,
"num_unique_words": 66,
"lix": 39,
"lix_category": "medium",
"ovix": 67.5,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 9,
"avg_word_length": 5.76,
"long_word_pct": 30,
"type_token_ratio": 0.733
}
|
wikipedia_sv-f8ba27c0
|
Handling
Filmen handlar om den unga Charles Brady, som nyss flyttat in i en stad med sin mor Mary, som är desperat i behov av en oskuldsfull flickas kött. Just Tanya verkar vara den tjej de letar efter. Charles hittar sin roll i skolan, och fångar hennes förtroende. Tanya faller för hans fejkade tillit, men snart inser hon att hennes liv står på spel när han visar sig vara ett monster. Det enda hon kan hoppas på är att sheriffen och hans katt hjälper henne.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 85,
"num_characters": 368,
"num_long_words": 13,
"num_unique_words": 69,
"lix": 32.3,
"lix_category": "medium",
"ovix": 96.8,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 17,
"avg_word_length": 4.33,
"long_word_pct": 15.3,
"type_token_ratio": 0.812
}
|
wikipedia_sv-2c66a35e
|
Överkiminge eller Ylikiiminki (finska: Ylikiiminki) var en kommun i landskapet Norra Österbotten i Uleåborgs län. Sedan 1 januari 2009 ingår den i Uleåborgs stad. Överkiminge kommun hade 3 512 invånare (31 december 2008) och en yta på 1063,9 km² (1 januari 2008). Kommunen var enspråkigt finsk.
1903 överfördes ett område med 260 personer från Muhos till Överkiminge.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 46,
"num_characters": 265,
"num_long_words": 17,
"num_unique_words": 36,
"lix": 46.2,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 61.7,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 9.2,
"avg_word_length": 5.76,
"long_word_pct": 37,
"type_token_ratio": 0.783
}
|
wikipedia_sv-900055b3
|
Hyvel är ett verktyg med ett eller flera utskjutande skärstål som används för att skära bort (alternativt jämna till) det yttersta lagret på ett ämne av trä. Eldrivna hyvlar kallas ibland hyvelmaskiner. Sammansatta ord med hyvel används även för skärande verktyg av andra slag.
En traditionell handhyvel består av en handtagsförsedd stock av hårt träslag, gärna bok. Stocken har försetts med ett speciellt utformat hål. I detta hål nedstickes stålet, som fasthålles i ett noga injusterat läge med hjälp av en kil. Den del av hyveln, som glider mot det som skall hyvlas, kallas sula. Äldre hyvlar saknade spånbrytare, ett stål som kan justeras i höjd mot själva hyvelns skärstål. Den enklaste varianten förs för hand över materialet varvid en kniv skär bort det översta lagret. En profilhyvel har knivar som kan bearbeta materialet till önskad form. Senare har stocken utförts i stål, och kilen (också i stål) har modifierats på olika sätt för att underlätta stålets exakta injustering. Pionjär inom området hyvlar av stål är USA-firman Stanley. För handhyvling med större kapacitet används elhyvlar med roterande kuttrar med knivar. Det finns även stationära maskiner såsom rikthyvel, planhyvel, kipphyvel samt olika listhyvlar. För profilhyvling som tidigare utfördes för hand finns olika fräsmaskiner att tillgå.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 15,
"num_words": 205,
"num_characters": 1083,
"num_long_words": 60,
"num_unique_words": 132,
"lix": 42.9,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 67,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 13.7,
"avg_word_length": 5.28,
"long_word_pct": 29.3,
"type_token_ratio": 0.644
}
|
wikipedia_sv-dd313900
|
Användning
Den primära användningen av hyvlar är att jämna till ytor. Hyvlar brukas när den ojämna eller utskjutande delen är mindre än vad som är praktiskt att ta bort med en såg eller annan kapningsutrustning, men större än vad som är praktiskt att slipa bort med en fil eller ett sandpapper. Vid användning av hyvel produceras rester, såsom flis eller spån.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 3,
"num_words": 61,
"num_characters": 295,
"num_long_words": 10,
"num_unique_words": 42,
"lix": 36.7,
"lix_category": "medium",
"ovix": 47.3,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 20.3,
"avg_word_length": 4.84,
"long_word_pct": 16.4,
"type_token_ratio": 0.689
}
|
wikipedia_sv-42384901
|
Etymologi
Hyvel kommer, liksom de motsvarande orden på danska och norska, från medellågtyska hovel, hövel eller hübel. Ursprunget till ordet är ovisst.
Rubank kan härledas från tyska rauh = grov, ojämn samt bank = bänk, (sand)bank och liknande; fornsvenska bænker är besläktat med backe.
Spockskiva är en försvenskning av engelska spoke shave, ungefär ekerhyvel då den använts till bland annat hyvling av hjulekrar på vagnshjul och finns belagt 1885; det engelska ordet belagt 1510. Försvenskningen spockskäv finns belagd från 1858.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 77,
"num_characters": 423,
"num_long_words": 20,
"num_unique_words": 63,
"lix": 41.4,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 96.2,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 15.4,
"avg_word_length": 5.49,
"long_word_pct": 26,
"type_token_ratio": 0.818
}
|
wikipedia_sv-bea631b6
|
Falshyvel är ett handverktyg för framställning av fals inom träbearbetning. Det finns olika typer av falshyvlar, dels den som har dubbla, ställbara anhåll för inställning i sid- och djupled samt förskär för att skära av fibrerna vid falsning tvärs över fiberriktningen och dels den lite enklare som inte har någon djupinställning eller anhåll, fingrar och ögonmått får fungera som detta istället. Den senare kan inte användas tvärs fiberriktningen.
Gradhyvel är en hyvel med snedställd sula och snedställt stål och används för att skapa den del som skall skjutas in i ett spår vid sammanfogningsmetoden
gradning.
Grodhyvel är en mycket liten hyvel, som hanteras med endast ena handen. Den används för finputs vid modellbyggen. I vissa fall utgörs dess hyvelstål av ett rakblad.
Grundhyvel eller grundkloss har sidoställda handtag och ett stål som ställs så att den kan hyvla ett spår mellan två, med en gradsåg upptagna, sågspår i en skiva vid sammanfogning, gradning. Alternativt så huggs träet mellan sågspåren bort med ett stämjärn. Grundhyveln kan också förses med olika stål med plan- eller vinklad- spets beroende på om man skall hyvla in i ett hörn eller liknande.
Hålkälshyvel. Har liksom skrubbhyveln ett konvext slipat stål, men dessutom är sulan cylindrisk. Med denna hyvel åstadkommes hålkäl, längsgående, rundbottnade rännor i en bräda. En variant har sulan rundad både i längsled och tvärled (ellipsoid). En sådan hyvel är bra för formning av skålformade fördjupningar i materialet, exempelvis släthyvling av insidan på tunnor.
Karnishyvel är en hyvel där hyvelstål och sula är formad för att hyvla den S-formade listprofilen karnis.
Nothyvel är en hyvel med mycket smalt stål, som har ett stort inställningsområde för djupet. Den har ett anhåll, som styr hyvelns läge från arbetsstyckets kant. Därmed kan man hyvla fram djupa spår i arbetsstycket, till exempel i kanten på en bräda för sammanfogningsmetoden spontning.
Oxhyvel är ett handverktyg med dubbla tvärställda handtag som är avsedd att föras av två personer som sitter mitt emot varandra och där den ena skjuter på och den andra drar. Oxhyveln användes före maskinhyvlarnas tillkomst vid planhyvling av virke inom möbelsnickeri, båtbyggeri och vid golvläggning.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 21,
"num_words": 349,
"num_characters": 1846,
"num_long_words": 96,
"num_unique_words": 196,
"lix": 44.1,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 62.3,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 16.6,
"avg_word_length": 5.29,
"long_word_pct": 27.5,
"type_token_ratio": 0.562
}
|
wikipedia_sv-de7e91e2
|
Putshyvel är en hyvel med kort sula (20 – 25 cm) och utgör sista steget i finjusteringen av ett föremåls yta. Putshyvelns klaff ska ställas mycket tätt på stålets skär och öppningen ska vara så liten som det är möjligt. Är putshyveln rätt inställd och virkesvalet riktigt så behövs ingen vidare efterbearbetning.
Rubank är en hyvel för riktning och planing av större ytor. Den har en lång sula, varför den rider på topparna i det ojämna underlag, som skall planas. Det blir då i huvudsak topparna, som hyvlas bort, medan de gropar som befinner sig under sulan lämnas i stort sett orörda. En kort rubank (35 cm) med grovt ställd klaff och vid öppning utgör första steget när en möbelsnickare ska rikta upp en yta. Om sågsnittet varit alltför generöst och mycket material ska bort så använder man skrubbhyveln allra först, likaledes om ämnet är mycket skevt. Efter den korta rubanken fortsätter man med en längre rubank (45 cm eller längre). Denna ska ha en finare ställd klaff och liten öppning. Efter att den fint ställda rubanken gjort sitt, är det dags för putshyveln. Rubanken lämpar sig också bra till master och hyvling av andra långa arbetsstycken.
Rundvirkeshyvel. Utförd ungefär som en skrubbhyvel, men stålet är konkavt slipat. Med denna hyvel formas rundstav.
"Simsgroda" är en liten putshyvel där hyvelstålet sitter i framkant av sulan vilket möjliggör åtkomst i innerhörn av snickeridetaljer. Simsgrodan är ett enhandsverktyg men skiljer sig från "grodhyveln" genom ett robustare utförande och sitt traditionella, ställbara hyvelstål.
Simshyvel. Hyvelstålet går ända ut i kanten på stockens ena sida, varför man med en sådan hyvel kan hyvla dikt intill något uppåtstående på arbetsstycket, exempelvis i ett innerhörn. Många gånger för att justera en tapp eller liknande. Simshyvel kombineras ofta med falshyvel.
Skeppshyvel är en hyvel i stål som har en ställbar sula för konvexa eller konkava ytor. I äldre tid har hantverkaren tillverkat en hyvel i trä för varje uppkommet behov. Skeppshyveln används mest i båtbyggeri att hyvla upp böjda detaljer såsom stävar och spant.
Skrubbhyvel är en hyvel som i stort liknar en putshyvel, men till skillnad från putshyvelns raka stål är den skärande kanten på skrubbhyvelns stål konvext slipat som en cirkelbåge. Därmed erhålles grov avverkning av det som hyvlas. Resultatet blir en starkt spårig yta, som — om utseendet är viktigt — måste efterbearbetas med en rubank eller putshyvel.
Spockskiva, eller spånhyvel, en hyvel med extremt kort sula och sidställda handtag. Används för diverse formningsarbeten, exempelvis i fördjupningar av arbetsstycket.Dialektalt har spockskivan kallats lappskava och spockskäv. Ordet kommer antagligen från engelskans "spokeshave".
Stöthyvel är en hyvel med plan sula och en liten skärvinkel för hyvling av ändträ. Stöthyveln har en skärvinkel från cirka 12 till 21 grader. Stöthyveln används för inpassning av ändträ mot stävar i till exempel båtbygge samt övrigt finsnickeri.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 34,
"num_words": 459,
"num_characters": 2423,
"num_long_words": 128,
"num_unique_words": 250,
"lix": 41.4,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 64.8,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 13.5,
"avg_word_length": 5.28,
"long_word_pct": 27.9,
"type_token_ratio": 0.545
}
|
wikipedia_sv-c220d792
|
Reposaari är en ö i Finland. Den ligger i sjön Lentua och i kommunen Kuhmo i den ekonomiska regionen Kehys-Kainuu och landskapet Kajanaland, i den centrala delen av landet, 500 km nordost om huvudstaden Helsingfors. Öns area är 2 hektar och dess största längd är 280 meter i öst-västlig riktning.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 3,
"num_words": 49,
"num_characters": 233,
"num_long_words": 14,
"num_unique_words": 38,
"lix": 44.9,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 61.5,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 16.3,
"avg_word_length": 4.76,
"long_word_pct": 28.6,
"type_token_ratio": 0.776
}
|
wikipedia_sv-a4d16368
|
Tehuitzila är en ort i Mexiko. Den ligger i kommunen Zacualtipán de Ángeles och delstaten Hidalgo, i den sydöstra delen av landet, 150 km norr om huvudstaden Mexico City. Tehuitzila ligger 1 758 meter över havet och antalet invånare är 139.
Terrängen runt Tehuitzila är lite bergig. Runt Tehuitzila är det ganska tätbefolkat, med 72 invånare per kvadratkilometer. Närmaste större samhälle är Zacualtipán, 3,1 km väster om Tehuitzila. I omgivningarna runt Tehuitzila växer i huvudsak städsegrön lövskog.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 7,
"num_words": 73,
"num_characters": 397,
"num_long_words": 25,
"num_unique_words": 50,
"lix": 44.7,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 50.8,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 10.4,
"avg_word_length": 5.44,
"long_word_pct": 34.2,
"type_token_ratio": 0.685
}
|
wikipedia_sv-ccfb77e3
|
Val-David är en bykommun (municipalité de village) i Québec i Kanada. Den ligger i regionen Laurentides, i den sydöstra delen av landet, 130 km nordost om huvudstaden Ottawa.
Från folkräkningen 2016 ingår bykommunens tätbebyggelse i tätorten (centre de population) Sainte-Agathe-des-Monts - Val-David, men den tidigare separata tätorten särredovisas också fortsättningsvis. Antalet invånare vid folkräkningen 2021 var 5 558 i kommunen och 2 271 i den tidigare tätorten, varav 2 238 i bykommunen och 33 i grannkommunen Val-Morin.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 72,
"num_characters": 408,
"num_long_words": 26,
"num_unique_words": 52,
"lix": 54.1,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 58.3,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 18,
"avg_word_length": 5.67,
"long_word_pct": 36.1,
"type_token_ratio": 0.722
}
|
wikipedia_sv-f2f3f4e9
|
"Homer's Night Out" är avsnitt 10 från säsong ett av Simpsons och sändes 25 mars 1990. Avsnittet skrevs av Jon Vitti och regisserades av Rich Moore. I avsnittet köper Bart en spionkamera genom postorder och börjar ta bilder med den, när han tar en bild av Homer när han dansar med en magdans på en svensexa vill Marge att Homer tar med Bart till tjejen så han inte börjar se kvinnor som sexobjekt för att få honom att lära känna henne. Sam McMurray gästskådespelar i avsnittet som Gulliver Dark. Avsnittet var det näst mest sedda avsnittet på Fox under veckan, och finns med i videoutgåvan "The Simpsons Gone Wild".
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 107,
"num_characters": 487,
"num_long_words": 19,
"num_unique_words": 76,
"lix": 39.2,
"lix_category": "medium",
"ovix": 66.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 21.4,
"avg_word_length": 4.55,
"long_word_pct": 17.8,
"type_token_ratio": 0.71
}
|
wikipedia_sv-6762f0bf
|
Handling
Bart köper en spionkamera från en postorderkatalog och börjat ta bilder med kameran, när Homer är ute med sina arbetskompisar på en svensexa tar Marge med sig barnen till fiskrestaurangen Rusty Barnacle, vilket är samma plats som svensexan. Bart lämnar middagsbordet för att ta lite bilder i restaurangen och upptäcker svensexan i ett intilliggande rum och kommer in i rummet då Homer dansar med magdansösen, Prinsessan Kashmir och Bart tar en smygbild när Homer sätter en sedel i dansösens trosa. Bart visar bilden för sina klasskompisar och gör en kopia till Milhouse och Lewis som börjar ta egna kopior för att ge fotot till sina vänner och bilden blir snart tryckt i flera hundra exemplar. Några dagar senare ser Marge en kopia av bilden i ett gym som hon tränar i och river loss bilden från anslagstavlan för att få Homer att förklara sig när han kommer hem. Då Homer kommer hem och Marge vill ha en förklaring till bilden kommer det fram att det är Bart som tagit bilden och Marge kastar ut Homer som sover hemma hos Barney.
Nästa dag smyger Homer hem igen för att få förklara sig men det visar sig att Marge inte är arg över vad Homer gjort utan att Bart såg det och antar att kvinnor är sexobjekt och inga människor. Marge kräver att Homer tar med sig Bart till dansösen så att han ska få reda på att hon är riktig kvinna. Homer tar ut med Bart till stadens strippklubbar för att hitta henne och hittar henne efter lite letande. Precis innan Kashmir ska genomföra ett nummer presenterar Homer Bart till henne och hon berättar lite om sig själv, som att hennes namn egentligen är Shauna Tifton. Homer råkar sen komma upp på scenen där Gulliver Dark uppträder och publiken känner igen honom från fotot och Homer berättar för dem och Dark hur man ska behandla kvinnorna rätt och inte som sexobjekt. Marge har följt efter dem och ser vad Homer gör och börjar kyssa Homer på scenen.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 11,
"num_words": 337,
"num_characters": 1543,
"num_long_words": 45,
"num_unique_words": 169,
"lix": 44,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 51.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 30.6,
"avg_word_length": 4.58,
"long_word_pct": 13.4,
"type_token_ratio": 0.501
}
|
wikipedia_sv-9e3be650
|
Produktion
Avsnittet skrevs av Jon Vitti och regisserades av Rich Moore. Barneys lägenhet är baserat på lägenheten som Jim Reardon och Moore, tillsammans med ett par andra animatörer delade i college. En av klubbarna som Bart och Homer besöker då de letar upp Kashmir är baserat på Seventh Veil Strip Club i Los Angeles. För att få tips inför avsnittet tog de flera bilder av strippklubbar i Hollywood. Karaktärdesignaren designade över 50 olika kostymer för flickorna i strippklubbarna.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 77,
"num_characters": 402,
"num_long_words": 25,
"num_unique_words": 61,
"lix": 47.9,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 83.2,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 15.4,
"avg_word_length": 5.22,
"long_word_pct": 32.5,
"type_token_ratio": 0.792
}
|
wikipedia_sv-96825970
|
Mottagande
Avsnittet hamnade på plats 14 över mest sedda program med en Nielsen ratings på 16.9 och var det näst mest sedda på Fox under veckan. David B. Grelck på WDBG Productions gav avsnittet betyg 4 av 5 och anser att det är av hans två favoriter från säsongen eftersom den låter oss visa att Homer verkligen älskar Marge utan att visa sentimentalitet, och han anser att avsnittet är konstigt, fånigt och roligt. Colin Jacobson på DVD Movie Guide har skrivit i sin recension att idén att Marges är arg på Homer har funnits i alla säsonger, i det här avsnittet har de lyckats erbjuda en underhållande affär. Det var kul att se Homer behandlas som en gud då han dansade av sina arbetskompisar. Han anser att avsnittet erbjuder några trevliga stunder och har en bra kvalitet och inga toppar. David Packard på DVD Verdict har skrivit att avsnitt har några dåliga animeringar och röstinspelningar som de andra avsnitten från första säsongen. Problemet Packbard ser med avsnittet är att det inte är särskilt roligt och han skrattade bara ett par gånger.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 9,
"num_words": 177,
"num_characters": 852,
"num_long_words": 45,
"num_unique_words": 109,
"lix": 45.1,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 57.8,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 19.7,
"avg_word_length": 4.81,
"long_word_pct": 25.4,
"type_token_ratio": 0.616
}
|
wikipedia_sv-3a2b2014
|
Music City 200 1964 var ett stockcarlopp ingående i Nascar Grand National Series (nuvarande Nascar Cup Series) som kördes 14 juni 1964 på den 0,5 mile (804,672 meter) långa ovalbanan Nashville Fairgrounds i Nashville i Tennessee. Totalt avverkades 100 miles (160,934 km) fördelat på 200 varv. Banunderlaget var asfalt. Loppet vanns av Richard Petty i en Plymouth på tiden 1:18.26 körande för Petty Enterprises. Pettys snitthastighet var 76,498 mph. Han var vid målgång ensam förare på ledarvarvet, ett varv före tvåan David Pearson. Det var Pettys 32:a vinst av totalt 200 i karriären. Prispotten uppgick till 4 240 dollar, varav 1 000 dollar gick till segraren.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 9,
"num_words": 90,
"num_characters": 478,
"num_long_words": 24,
"num_unique_words": 68,
"lix": 36.7,
"lix_category": "medium",
"ovix": 74.5,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 10,
"avg_word_length": 5.31,
"long_word_pct": 26.7,
"type_token_ratio": 0.756
}
|
wikipedia_sv-6830fcbe
|
Gerard De Geer, född 1947, är en svensk affärsman.
Gerard De Geer är son till ambassadör Carl De Geer och kusin till konstnären Carl Johan De Geer.
Han utbildade sig till civilekonom och studerade även filosofi och konsthistoria vid Paris universitet.
Gerard De Geer är grundare och före detta ordförande i Brunswick Investments Ltd. Efter arbete i finansbranschen i London kontaktades han 1991 av Rysslands nye privatiseringsminister Anatolij Tjubajs som behövde någon som förstod internationella affärer. Efter 18 månader som rådgivare åt Tjubajs fick Gerard De Geer i augusti 1993 tillstånd att starta investmentbanken Brunswick Ltd. Många västerländska kunder bad om hjälp att köpa ryska företag, när över 100.000 ryska företag privatiserades på bara ett par år. Brunswicks växte i takt med den exploderande aktiemarknaden. Brunswick fick Euromoneys pris som Rysslands bästa investmentbank. År 1997 köpte UBS, Schweiz största bank, 50 procent av Brunswick Ltd och har sedan köpt hela aktiestocken.
Han är gift med Eva De Geer.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 12,
"num_words": 151,
"num_characters": 830,
"num_long_words": 46,
"num_unique_words": 102,
"lix": 43,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 66.6,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12.6,
"avg_word_length": 5.5,
"long_word_pct": 30.5,
"type_token_ratio": 0.675
}
|
wikipedia_sv-5412517c
|
James Buchanan Eads, född 23 maj 1820 i Lawrenceburg, Indiana, död 8 mars 1887 i Nassau på Bahamas, var en amerikansk ingenjör.
Eads gjorde sig 1842 bekant genom sina dykarklockbåtar för bärgning av sjunkna fartyg och blev 1861 berömd genom att för nordstaternas räkning inom 100 dagar konstruera åtta pansrade flodångare för Mississippifälttåget. Hans mest bekanta brobyggnadsarbete är den väldiga kombinerade gatu- och järnvägsbron över Mississippifloden vid Saint Louis, utförd 1867–74.
Ett namn i ingenjörvetenskapens historia förvärvade Eads genom sin reglering av Mississippiflodens utlopp, varigenom floden bringades att själv fördjupa sin strömfåra och gjordes lättare farbar i sitt nedersta lopp. Han verkade under sina sista år för en plan att bygga en skeppsjärnväg tvärs över Tehuantepecnäset i Mexiko och därmed göra transoceaniska kanaler i Centralamerika onödiga.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 118,
"num_characters": 712,
"num_long_words": 40,
"num_unique_words": 95,
"lix": 57.5,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 107.3,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 23.6,
"avg_word_length": 6.03,
"long_word_pct": 33.9,
"type_token_ratio": 0.805
}
|
wikipedia_sv-a033688a
|
Södra Ängby är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun, bestående av cirka 500 villor uppförda 1933–1939 i en utpräglat funktionalistisk arkitektur. Södra Ängby täcker en yta på cirka 1,1 kvadratkilometer.
Södra Ängby omsluts av Blackebergsvägen i väst, Färjestadsvägen i sydost och Bergslagsvägen i nordost. Den ursprungliga vegetationen, som till stor del bevarats, präglas av hällmarkstallskog. Stadsdelen omges av Norra Ängby på norra sidan, Blackeberg och Grimsta naturreservat på västra sidan samt Judarskogens naturreservat i öster. I söder gränsar stadsdelen mot Ängbybadet och Mälaren.
Bebyggelsen skyddas sedan 1987 av Riksantikvarieämbetet som riksintresse. En typisk Södra Ängby-villa har även publicerats på ett frimärke utgivet av Posten 2013.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 8,
"num_words": 102,
"num_characters": 622,
"num_long_words": 36,
"num_unique_words": 70,
"lix": 48,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 59.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12.8,
"avg_word_length": 6.1,
"long_word_pct": 35.3,
"type_token_ratio": 0.686
}
|
wikipedia_sv-8c6eb6ec
|
Vid det som idag har Bällstavägens och delar Blackebergsvägens sträckningar byggde "snuskungen" Knut Ljunglöf på 1880-talet en mangårdsbyggnad, Lilla Ängby. Lilla Ängby gård ligger i hörnet av Holbergsgatan vid Blackebergsvägen, som gränsar till Södra Ängby. Den lilla rödmålade torpstugan Lilla Ängby gård är vad som finns kvar av en liten bondgård, som avstyckades 1720 från Stora Ängby gård i Norra Ängby.
Alldeles vid Lilla Ängby gård ligger också en 1/4 milsten vid Blackebergsvägen. Milstenen sattes upp 1778 av landshövding Jacob Johan Gyllenborg vid den gamla vägen från Stockholm till färjestället vid Tyska Botten för vidare färd till Drottningholm
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 95,
"num_characters": 536,
"num_long_words": 22,
"num_unique_words": 63,
"lix": 42.2,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 52.7,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 19,
"avg_word_length": 5.64,
"long_word_pct": 23.2,
"type_token_ratio": 0.663
}
|
wikipedia_sv-0b7e321f
|
Huvudartikel: Torpet Lugnet
Strax innanför Judarskogens skogsbryn ligger Torpet Lugnet norr om Ängbybadet och Gubbkärrsvägen. Den låga stugan ligger i södra delen av Judarskogens naturreservat. Intill torpet finns ett grävt dike från sjön Judarn. Området har varit bebott länge och det kan ha anor från 1600-talet. Torpet Lugnet är ett av ett tiotal kvarvarande torp i Bromma och betecknas som "stattorp" eller "dagsverkstorp". Det låg under Åkeshovs slott, där torparen skulle utföra dagsverken för sin försäljning och för detta ersattes in natura.
På höjdplatån strax norr om Torpet Lugnet finns en röseliknande stensättning. Nordväst om torpet finns en rektangulär stensättning, också på krönet av en höjd. Fornlämningarna ovanför torpet är sannolikt från yngre bronsålder (cirka 100-500 f.Kr.)
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 11,
"num_words": 117,
"num_characters": 650,
"num_long_words": 28,
"num_unique_words": 83,
"lix": 34.6,
"lix_category": "medium",
"ovix": 68.4,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 10.6,
"avg_word_length": 5.56,
"long_word_pct": 23.9,
"type_token_ratio": 0.709
}
|
wikipedia_sv-cecc7286
|
Den ursprungliga detaljplanen tillkom 1933 för 525 tomter, och området byggdes 1933–1939. Området öster om Zornvägen var utbyggt 1938, västra delen senare.
Ansvarig för planen var stadsbyggnadsdirektören Albert Lilienberg, som var influerad av funktionalismen och Stockholmsutställningen. Axel Dahlberg, fastighetsdirektör i Stockholm 1933-45, räknas som initiativtagare till utbyggnaden av Södra Ängby.
Villorna i Södra Ängby var inte avsedda för de traditionella småstugebyggarna (jmf Norra Ängby), utan byggdes på spekulation av enskilda byggmästare som sedan sålde dem nyckelfärdiga. En av dessa var Einar Mattsson, som uppförde sin första villa 1935 på Ängbyhöjden. Villorna var avsedda för den övre medelklassen och planlösningarna disponerades för en representativ livsföring med vardagsrum och matrum i fil. I nästan alla hus fanns en jungfrukammare. Många jungfrukammare används i dag till annat, men området befolkas alltjämt av en välutbildad övre medelklass.
Priset för den vanligaste hustypen på ca 170 m² var runt 40 000 kr och de större betingade ett pris på 100 000 kr. Tomträttsavgälden som gällde i 60 år låg på 53 öre/m², vilket blev en kostnad mellan 300 och 500 kr/tomt och år.
Vid Färjestadsvägen och Zornvägen fanns butikslängor innehållande bland annat järnaffär, livsmedelsbutik, fisk- och mjölkaffär, frisersalong, blomsterhandel, kafé, cykelaffär och bensinstation. Längan vid Färjestadsvägen intill Ängbyplan finns fortfarande kvar. Intresseorganisationen Södra Ängby villaförening bildades som Ängby villaägareförening 1933.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 14,
"num_words": 201,
"num_characters": 1244,
"num_long_words": 70,
"num_unique_words": 133,
"lix": 49.2,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 70.7,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 14.4,
"avg_word_length": 6.19,
"long_word_pct": 34.8,
"type_token_ratio": 0.662
}
|
wikipedia_sv-9b6751d8
|
En förutsättning för framtida bebyggelse på Stockholms lantegendomar var att förse områdena med goda kommunikationer genom spårvägar. Även västerut ordnades spårbundna kommunikationer på stadens initiativ. Lantegendomsnämnden presenterade i mars 1909 ett förslag till spårförbindelse mellan Sankt Eriksgatan och Alvik. På Ängbybanan gick linje 11 från 1 oktober 1944 till Islandstorget. Ängbybanan trafikerades som spårväg tills 1952, därefter kördes tunnelbanan på samma spår (nuvarande Gröna linjen).
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 60,
"num_characters": 415,
"num_long_words": 28,
"num_unique_words": 54,
"lix": 58.7,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 161.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12,
"avg_word_length": 6.92,
"long_word_pct": 46.7,
"type_token_ratio": 0.9
}
|
wikipedia_sv-0b5158d3
|
Orealiserade utbyggnadsplaner
Kort före andra världskriget planerade fastighetsdirektören Axel Dahlberg att uppköpa mark i Blackebergsskogen i anslutning till Frimurarebarnhuset - nuvarande Blackeberg. Området på cirka 100 hektar obebyggd mark skulle stadsplaneläggas för en bebyggelse likt Södra Ängby. Dahlberg anlitade sin vän och kollega stadsplanearkitekten Thure Bergentz, som även hade ritat Södra Ängby med lyckat resultat. Så projekterade Bergentz 1938 en tvillingsstadsdel med tvåvåningsvillor, butikslängor, gatuplanteringar, parker, idrotts- och lekplatser .
På sommaren 1939 sände Dahlberg skisser och förslag till Frimurarbarnhusets representant. Några förhandlingar kom aldrig igång, kriget kom emellan och efter kriget hade både Dahlberg och stadsbyggnadsdirektören Liliedahl lämnat sina tjänster. Den nye stadsbyggnadsdirektören, Sven Markelius, hade andra planer. Våren 1949 godkände stadsfullmäktige den stadsplan för Blackeberg som förverkligades i början av 1950-talet med flerfamiljshus kring öppna gårdar, några radhus och en centrumanläggning. Södra Ängby blev därmed Stockholms sista av stadens fastighetskontor planlagda trädgårdsstad.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 9,
"num_words": 138,
"num_characters": 978,
"num_long_words": 56,
"num_unique_words": 104,
"lix": 55.9,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 88.3,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 15.3,
"avg_word_length": 7.09,
"long_word_pct": 40.6,
"type_token_ratio": 0.754
}
|
wikipedia_sv-a64407bc
|
Stadsplanen
Byggnaderna i Södra Ängby är i trädgårdsstadens anda anpassade till den kuperade terrängen och en stor del av tallskogsvegetationen har bevarats. Det mera renläriga funktionalistiska stadsplaneidealen med ett rätlinjigt planverk för att minimera angäggningskostnaderna för gator och ledningar, fick överges av stadsplanekontorets arkitekt Thure Bergentz (som jobbade under Albert Lilienberg). I Södra Ängbys kuperade terräng gällde det att spränga så lite som möjligt och att bevara naturen. Gatorna anlades slingrande och följer terrängen. Husen skulle ligga i gatulinjen med planterade förgårdar i ett öppet byggnadssätt. Eftersom endast trådnätsstaket tilläts har området fått karaktären av en stor sammanhängande park.
Området kom likt de samtida stockholmsförorterna Traneberg och Hammarbyhöjden att kallas Den vita staden, på grund av deras ljusa färgsättning.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 7,
"num_words": 119,
"num_characters": 749,
"num_long_words": 47,
"num_unique_words": 92,
"lix": 56.5,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 91.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 17,
"avg_word_length": 6.29,
"long_word_pct": 39.5,
"type_token_ratio": 0.773
}
|
wikipedia_sv-d31e1935
|
Funktionalismens arkitektoniska ideal har präglat husens form och stil med ljusa färger och flacka tak. Inom den enhetliga stilen i området finns samtidigt stora variationer i detaljerna. Karakteristiskt för villorna i Södra Ängby är ljusa och i regel slätputsade fasader, stora spröjslösa fönster, mindre och runda fönster, fönsterband, rundade balkonger, och smäckra smidesdetaljer.
Ungefär 95% av villorna ritades av arkitekten Edvin Engström, föreståndare för Egnahemsbyrån i Stockholm. Ängbyhöjden 50 hör till Engströms större villor. Arkitekt Engström hade ryktet om sig att vara mycket principfast. Han var ofta på byggarbetsplatsen och bestämde på plats husens exakta läge på tomten. Några egenmäktiga ändringar på husens exteriör tillät han inte. Det fick en kollega till byggmästaren Einar Mattsson, som hade byggt fyra av villorna i Södra Ängby, erfara. Han hade murat sockeln några skift för hög; det fick han efter Engströms besök "vackert riva". Den 485 kvadratmeter stora villan på Ängbyhöjden 32 (Molinvägen 5) ritades av Björn Hedvall och var utställd på Nordisk byggdag i Oslo 1938.
Invändigt uppvisar husen inte alltid funktionalistiska detaljer. Här gav arkitekten byggmästaren mer fria händer, vilken ibland bestämde i samråd med blivande husägare hur det skulle se ut. Här finns en del detaljer som för tanken mer till svensk nationalromantik och tjugotalsklassicism, såsom blyinfattade fönster, en del med individuella motiv, och radiatorinklädnader (inklädnad av värmeelement) av flätad rotting. Funktionalismen kommer till sin rätt i svängda trapphus, strama öppna spisar, varav somliga med rundade hörn, mer geometriska radiatorinklädnader, funktionella kök och badrum med inbyggt badkar, separat dusch och färgat kakel.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 15,
"num_words": 246,
"num_characters": 1441,
"num_long_words": 82,
"num_unique_words": 167,
"lix": 49.7,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 81,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 16.4,
"avg_word_length": 5.86,
"long_word_pct": 33.3,
"type_token_ratio": 0.679
}
|
wikipedia_sv-beb8a260
|
Byggnadstekniken
Byggnadstekniken i Södra Ängby var trots den funktionalistiska stilen traditionell. De allra flesta husen är resta i en konventionell trästomme med ytskikt av vitmålad kalkputs. En del enklare villor har stående eller liggande träpanel som ytskikt. Värmeisoleringen av ytterväggarna är med dagens mått mätt högst otillfredsställande då dessa i princip enbart består av 50 mm spontat plank.
De plåttäckta taken med svag eller obefintlig lutning vållade också problem med vattenläckage. Det fick författaren Alf Henrikson erfara, som bodde i femtionio år på Hasselbergsvägen i Södra Ängby. Om takdropp skaldade han på följande sätt.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 7,
"num_words": 93,
"num_characters": 544,
"num_long_words": 32,
"num_unique_words": 74,
"lix": 47.7,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 92.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 13.3,
"avg_word_length": 5.85,
"long_word_pct": 34.4,
"type_token_ratio": 0.796
}
|
wikipedia_sv-935aaa6b
|
Kommunikationer
Tunnelbanans gröna linje stannar vid stationerna Ängbyplan och Islandstorget på motsatta sidor av området. Från Ängbyplan till T-Centralen (Stockholms city) tar det 23 minuter. På ett promenadavstånd på cirka 1,5 km söderut finns även Nockebybanan. Vid Islandstorget stannar även SL-bussar till bland annat Solna kommun och Sundbyberg. Bromma flygplats ligger 5 km bilväg från Ängbyplan. Det är 7 km till E4 (Essingeleden) och 9 km till E18. Avståndet till den planerade biltunneln för E4 ("Förbifart Stockholm") blir ca 4 km.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 7,
"num_words": 77,
"num_characters": 432,
"num_long_words": 26,
"num_unique_words": 55,
"lix": 44.8,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 58.2,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 11,
"avg_word_length": 5.61,
"long_word_pct": 33.8,
"type_token_ratio": 0.714
}
|
wikipedia_sv-e467087f
|
Södra Ängby i kulturen
På 1940-talet förekom en av villorna på Ängbyhöjden i flera av SF:s filmer som "direktörsvilla".
År 1989 inledde textilformgivaren Birgitta Hahn en serie grafiska mönster för Svenskt Tenn och ritade en svit Stockholms-mönster byggda på kända funkismiljöer, däribland Stadsbiblioteket, Slussen och Södra Ängby.
Ritningen för Södra Ängby-villan Järnridån 5 (Palettgränd 1) av Edvin Engström från 1935 utgör motivet till ett av de fem frimärken i serien Stockholms stadsarkiv som utgavs den 13 mars 2013 av svenska Posten. De fem frimärkena uppmärksammar världsminnet Stockholms stads byggnadsritningar.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 86,
"num_characters": 501,
"num_long_words": 31,
"num_unique_words": 64,
"lix": 57.5,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 69.4,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 21.5,
"avg_word_length": 5.83,
"long_word_pct": 36,
"type_token_ratio": 0.744
}
|
wikipedia_sv-42fd2ead
|
Tryckta källor
Andersson, Thorbjörn; Björn Elinder, Ulrika Lessmar-Holmgren, Eva Rudberg, Eva Wallén, Paul Werner, Britt Wisth (2000). Södra Ängby : Den vita staden. Stockholm: Footlights Publishing. ISBN 91-631-0275-7
Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3
Olofgörs, Gunnar; Lena Gramstrup Olofgörs, Magnus Gramstrup-Christensen (2001). Södra Ängby: trädgårdsstad i funkis. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 151. Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 7593298. ISBN 91-7031-094-7
Ringstedt, Nils (2013). Brommas skyltade kulturminnen – en kulturhistorisk guide. Bromma Hembygdsförenings skrift nr 4. sid. 86–89. ISBN 978-91-86939-37-3
Sax, Ulrika (1989). Den vita staden, Hammarbyhöjden under femtio år. Stockholms stad. ISBN 91-7031-009-2
Sidenbladh, Göran (1981). Planering för Stockholm 1923–1958. Monografier utgivna av Stockholms stad ; 22:V:3. Stockholm: Liber. sid. 41. ISBN 91-38-05335-7 Libris 7259972 (PDF 1 PDF 2)
Svenska Dagbladet. 1995-05-10
Wettergren, Gunilla; Stödberg, Nils (2004). Byggmästarns resa 1904-2004: porträtt av en Stockholmsbyggare. Stockholm: Network Stockholm. Libris 9759775. ISBN 91-631-5548-6 (inb.)
Wisth, Britt (13 januari 2008). ”Att angöra en stadsplan : Tankar bakom Riksintresset”. Södra Ängby villaförenings tidskrift (hösten): s. 13. Arkiverad från originalet den 26 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170226205053/http://sodra-angby.se/images/articles/2014/11/21/tidning_2_2008.pdf. Läst 26 januari 2009.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 43,
"num_words": 162,
"num_characters": 1029,
"num_long_words": 66,
"num_unique_words": 113,
"lix": 44.5,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 74.4,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 3.8,
"avg_word_length": 6.35,
"long_word_pct": 40.7,
"type_token_ratio": 0.698
}
|
wikipedia_sv-54042394
|
Webbkällor
”Gällande detaljplan för Södra Ängby (diarienummer Dp 89058)”. Stockholms stadsbyggnadskontor. 1995-03-09 (laga kraft). http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/GallandePlan/Planarende-Gallande/?JournalNumber=Dp%2089058&rid=75175&flg=0&plantype=Detaljplan. Läst 22 november 2013.
”Planbeskrivning: Beskrivning till detaljplan för del av stadsdelen Södra Ängby i Stockholm”. Stockholms stadsbyggnadskontor. 8 juli 1993. http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument.aspx?FileId=321816&FileName=igpmaxxx.pdf&DataSource=4. Läst 22 november 2013.
”Genomförandebeskrivning till detaljplan för Södra Ängby...”. Stockholms stadsbyggnadskontor. 8 juli 1993. http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument.aspx?FileId=321818&FileName=jgpmaxxx.pdf&DataSource=4. Läst 22 november 2013.
”Detaljplan: Grundkarta”. Stockholms stadsbyggnadskontor. 9 mars 1995. http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument.aspx?FileId=343747&FileName=auwxaxxx.PDF&DataSource=4. Läst 22 november 2013.
”Areal och befolkningstäthet i stadsdelsområden, SDN-delar och stadsdelar”. Stockholms stad. 31 december 2007. http://www.usk.stockholm.se/arsbok/b039.htm. Läst 28 januari 2009.
”Områdesfakta om Södra Ängby”. Stockholms stads utrednings- och statistikkontor. http://www.usk.stockholm.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=22111.
”Konsumentprisindex för Sverige 1290–2006”. Riksbanken. 2006. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924114310/http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Monetar_hist/ConsumerPriceIndex1291_2006.xls. Läst 3 juli 2008.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 67,
"num_words": 174,
"num_characters": 1207,
"num_long_words": 82,
"num_unique_words": 93,
"lix": 49.7,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 45,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 2.6,
"avg_word_length": 6.94,
"long_word_pct": 47.1,
"type_token_ratio": 0.534
}
|
wikipedia_sv-b75a1914
|
Vidare läsning
Hagbard, Kristina (1996). ”Södra Ängby: framväxt och förändringar”. Brommaboken (Bromma: Bromma hembygdsförening) 1996 (67),: sid. 85-94. ISSN 0280-8722. ISSN 0280-8722. Libris 2189590
Lessmar Holmgren, Ulrika; Werner Paul (1996). Södra Ängby byggnadsinventering 1995-1996. Stockholm. Libris 11558800
Olsson, Mats (2007). ”Södra Ängby – ett riksintressant funkisområde”. Geografiska notiser: medlemsblad för Geografilärarnas riksförening (Lund: Geografilärarnas riksförening) LXV (2-3): sid. 44-55. ISSN 0016-724X. http://www.geografitorget.se/gn/nr/2007/bil/2-08.pdf. Libris 8257640
Sunnemark, Viktor (13 april 2024). ”Familjen lever i Sveriges bästa område – Södra Ängby: ”Får allt””. EFN Ekonomikanalen. https://www.efn.se/familjen-lever-i-sveriges-basta-omrade-sodra-angby-far-allt. Läst 14 april 2025.
Svensson, Stig (2009). ”Södra Ängby: från nationalromantik till Europas största funktionalistiska villaområde”. Brommaboken 2009(80),: sid. 41-52 : ill.. 0280-8722. ISSN 0280-8722. Libris 11482401
Södra Ängby 50 år 1987.. Bromma: Södra Ängby villaförening. 1987. Libris 686630
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 35,
"num_words": 112,
"num_characters": 704,
"num_long_words": 34,
"num_unique_words": 77,
"lix": 33.6,
"lix_category": "medium",
"ovix": 61.7,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 3.2,
"avg_word_length": 6.29,
"long_word_pct": 30.4,
"type_token_ratio": 0.688
}
|
wikipedia_sv-c89fc34d
|
Smörsopp (Suillus luteus) är en sopp som förekommer i hela Sverige och växer i tallskog. Soppen har gula rör och vit fot med ring samt brun hatt, samt en slemmig hatthud som går lätt att dra av. Smörsoppen är en uppskattad matsvamp, men den sega, slemmiga hatthuden kan ge matsmältningsproblem, samt förstöra annan svamp som soppen förvaras med. Därför rekommenderas ofta att hatthuden dras bort från plockad smörsopp, gärna redan i skogen.
Smörsopp kan liksom andra svampar i släktet Suillus orsaka allergiska reaktioner hos vissa människor.
Smörsoppen är i vissa regioner i världen en uppskattad matsvamp, och svenska webbsidan Svampguiden ger den fyra av fem stjärnor. Då den inte har någon distinkt smak, är den god att blanda med annan svamp i till exempel pytter, köttfärssås, grytor. Det ryska namnet maslyata och polska maślaki kommer från ord som syftar på smörighet, och liknar på det sättet det svenska namnet.
Smörsoppen är Dalslands landskapssvamp.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 9,
"num_words": 154,
"num_characters": 787,
"num_long_words": 44,
"num_unique_words": 104,
"lix": 45.7,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 67.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 17.1,
"avg_word_length": 5.11,
"long_word_pct": 28.6,
"type_token_ratio": 0.675
}
|
wikipedia_sv-09339f44
|
Aonach Beag är ett berg i Storbritannien. Det ligger i kommunen Highland och riksdelen Skottland, i den norra delen av landet, 600 km nordväst om huvudstaden London. Toppen på Aonach Beag är 1 116 meter över havet, eller 117 meter över den omgivande terrängen. Bredden vid basen är 0,67 km. Aonach Beag ingår i Beinn Pharlagain.
Terrängen runt Aonach Beag är huvudsakligen kuperad. Trakten runt Aonach Beag är nära nog obefolkad, med mindre än två invånare per kvadratkilometer. Trakten runt Aonach Beag består i huvudsak av gräsmarker.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 8,
"num_words": 82,
"num_characters": 424,
"num_long_words": 21,
"num_unique_words": 55,
"lix": 35.9,
"lix_category": "medium",
"ovix": 50.8,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 10.2,
"avg_word_length": 5.17,
"long_word_pct": 25.6,
"type_token_ratio": 0.671
}
|
wikipedia_sv-e5791af7
|
Jenišovice är en ort i Tjeckien. Den ligger i den norra delen av landet, 80 km nordost om huvudstaden Prag. Jenišovice ligger 381 meter över havet och antalet invånare är 850.
Terrängen runt Jenišovice är kuperad åt nordost, men åt sydväst är den platt. Runt Jenišovice är det tätbefolkat, med 286 invånare per kvadratkilometer. Närmaste större samhälle är Liberec, 16,5 km norr om Jenišovice. Trakten runt Jenišovice består till största delen av jordbruksmark.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 7,
"num_words": 74,
"num_characters": 357,
"num_long_words": 18,
"num_unique_words": 46,
"lix": 34.9,
"lix_category": "medium",
"ovix": 41.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 10.6,
"avg_word_length": 4.82,
"long_word_pct": 24.3,
"type_token_ratio": 0.622
}
|
wikipedia_sv-46e4e462
|
La Estancia 1ra. Sección Santa María Magdalena är en ort i Mexiko. Den ligger i kommunen Tepeji del Río de Ocampo och delstaten Hidalgo, i den sydöstra delen av landet, 70 km nordväst om huvudstaden Mexico City. La Estancia 1ra. Sección Santa María Magdalena ligger 2 354 meter över havet och antalet invånare är 279.
Terrängen runt La Estancia 1ra. Sección Santa María Magdalena är kuperad österut, men västerut är den platt. Runt La Estancia 1ra. Sección Santa María Magdalena är det ganska tätbefolkat, med 155 invånare per kvadratkilometer. Närmaste större samhälle är Tepeji de Ocampo, 12,4 km sydost om La Estancia 1ra. Sección Santa María Magdalena. I omgivningarna runt La Estancia 1ra. Sección Santa María Magdalena växer huvudsakligen savannskog.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 13,
"num_words": 127,
"num_characters": 584,
"num_long_words": 32,
"num_unique_words": 62,
"lix": 35,
"lix_category": "medium",
"ovix": 35.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 9.8,
"avg_word_length": 4.6,
"long_word_pct": 25.2,
"type_token_ratio": 0.488
}
|
wikipedia_sv-e5989faf
|
Tornedalens fiskemuseum är ett museum beläget i Kukkola, Norrbottens län intill Kukkolaforsen som drivs av Haparanda kommun. Det öppnades den 21 juni 1987 som Kukkola fiskemuseum. I museet kan man ta del av hur fisket längs vid Tornedalens älvdal går till och hur man historiskt har gjort. Det finns även en del redskap och äldre foton att ta del av.
Under vissa veckor sommartid och då under vardagar erbjuder kommunen guidade turer, och övrig tid kan man vända sig till restaurangen i närheten av museet.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 83,
"num_characters": 409,
"num_long_words": 20,
"num_unique_words": 60,
"lix": 40.7,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 62.4,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 16.6,
"avg_word_length": 4.93,
"long_word_pct": 24.1,
"type_token_ratio": 0.723
}
|
wikipedia_sv-2d7f2e00
|
Biografi
Före sin politiska karriär arbetade Meinander i Nordiska Unionsbanken 1929–1934, inom Svenska Folkpartiet 1934–1936, genom Hufvudstadsbladet 1937–1942, samt vid Åbo Akademi som lärare 1942–1944. Han var en av de ledande inom fredsoppositionen under fortsättningskrigets slutskede 1943–1944 och hade samtidigt en viktig befattning inom Statens informationsverk. Han var senare 1953–1973 professor i nationalekonomi vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors.
Meinander valdes till finska riksdagen 1945 på Svenska Folkpartiets lista över östra Nylands valkrets, och han behöll sin plats där till 1962. I hans politiska karriär ingick även poster som andre finansminister 1950–1951 och 1953, och finansminister och vice statsminister 1957.
Meinander var ursprungligen en anhängare till Urho Kekkonen, men kom i opposition mot denne i slutet av 1950-talet, vilket innebar slutet på hans politiska karriär.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 6,
"num_words": 113,
"num_characters": 691,
"num_long_words": 43,
"num_unique_words": 78,
"lix": 56.9,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 62.6,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 18.8,
"avg_word_length": 6.12,
"long_word_pct": 38.1,
"type_token_ratio": 0.69
}
|
wikipedia_sv-2df76bfb
|
Författarskap
Som ekonom skrev Meinander företagshistoriker och medverkade som kolumnist i Hufvudstadsbladet. I sitt vetenskapliga författarskap skrev han bland annat om den finländska sågindustrin utgående från dess ekonomisk-historiska utveckling. Han publicerade vidare politiska memoarer, Insyn och efterklokhet (1977), och böckerna Det fria Finland formas (1980), en exposé över 1920-talet och Finland mognar (1983), en samling essäer kring det finländska 1930-talet.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 3,
"num_words": 58,
"num_characters": 377,
"num_long_words": 23,
"num_unique_words": 45,
"lix": 59,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 67,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 19.3,
"avg_word_length": 6.5,
"long_word_pct": 39.7,
"type_token_ratio": 0.776
}
|
wikipedia_sv-7a74a9a0
|
Nordiska spelen 1913 avgjordes i Stockholm i februari 1913. Internationella tävlingar i flera olika vintersporter avgjordes, bland annat skidor, skridskoåkning och bandy. Det var den femte upplagan av Nordiska spelen.
Spelen skildrades i filmen Nordiska spelen 1913 av filmfotografen Adrian Bjurman, en film som visades på flera biografer i Sverige samma år.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 49,
"num_characters": 288,
"num_long_words": 18,
"num_unique_words": 37,
"lix": 49,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 55.8,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12.2,
"avg_word_length": 5.88,
"long_word_pct": 36.7,
"type_token_ratio": 0.755
}
|
wikipedia_sv-cc360654
|
Erik August Skogsbergh, född 30 juni 1850 vid Älgå socken, död 31 oktober 1939 i Minneapolis i USA, var en svensk-amerikansk väckelsepredikant och sångtextförfattare. Han finns representerad i Frälsningsarméns sångbok 1990 (FA). Han gav under en tid ut tidningen Minneapolis Veckoblad.
Erik August Skogsbergh var son till bruksarbetaren, senare fabrikören Per Skogsbergh. Han genomgick folkskola, fick därefter privatundervisning av kyrkoherden i Älgå socken och gick därefter några år i Arvika elementarläroverk. Från fjorton till arton års ålder var han kontorist och handelsresande för sin fars spikfabrik i Skyberg, Älgå socken. 1869 upplevde han en religiös kris och vistades en termin vid missionsskolan i Kristinehamn. Efter en tid som predikant undervisades han 1872–1873 vid Ahlsborgs missionsskola nära Vetlanda. Som djup beundrare av P.P. Waldenström började han nu sin egentliga predikoverksamhet. 1874–1876 var han predikant i Jönköpings missionsförening och företog under dessa år resor i olika delar av Småland och Västergötland. Hans ovanliga talarförmåga samlade stora åhörarskaror och han gav upphov till flera väckelser. 1876 kallades han till predikant hos svenska missionsvännernas norra missionsförsamling i Chicago och var verksam där till 1884. Även där visade sig hans stora inflytande över åhörarna, församlingen växte och 1877 blev han församlingsföreståndare i Tabernakelförsamlingen i södra Chicago. Han försökte även ena de olika riktningarna inom missionsrörelsen, Ansgarsynoden och Evangelical Lutheran Mission Synod. Tillsammans med Andrew L. Skoog utgav han 1881 sångsamlingen Evangelii basun (del 1). 1884 flyttade han till Minneapolis, där han samma år grundade en skola, som till att börja med var både elementar- och handelsskola. Den övertogs 1891 av Missionsvännerna och Skogsbergh var till 1894 tillsammans med David Nyvall dess föreståndare. Han grundade även tidningar som Svenska Härolden (1884). En ny kyrka, Tabernaklet, uppfördes på hans initiativ 1888, och han medverkade till byggandet av ett svenskt sjukhus i Minneapolis. 1891 grundade Skogsbergh en mission bland indianerna i Mille Lacs County. Han krafter svek honom dock, och i början av 1900-talet förlorade han greppet om församlingen. 1908 kallades han till föreståndare för svenska missionsförsamlingen i Seattle, där han lät uppföra en ny kyrka. Han avgick 1913. Under ett tiotal år var han sedan verksam som fri evangelist och företog vidsträckta predikoresor i USA. Skogsbergh utgav 1925 Minnen och upplevelser under min mer än femtioåriga predikoverksamhet.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 28,
"num_words": 350,
"num_characters": 2053,
"num_long_words": 122,
"num_unique_words": 205,
"lix": 47.4,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 67,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12.5,
"avg_word_length": 5.87,
"long_word_pct": 34.9,
"type_token_ratio": 0.586
}
|
wikipedia_sv-61dfbde2
|
Öster-Långtjärnen, Härjedalen, sjö i Bergs kommun, 62.8108°N 13.0959°Ö / 62.8108; 13.0959 (Öster-Långtjärnen, Härjedalen)
Öster-Långtjärnen (Laxsjö socken, Jämtland), sjö i Krokoms kommun, 63.9054°N 14.6982°Ö / 63.9054; 14.6982 (Öster-Långtjärnen (Laxsjö socken, Jämtland)) (13,2 ha)
Öster-Långtjärnen (Åre socken, Jämtland), sjö i Åre kommun, 63.4356°N 12.9902°Ö / 63.4356; 12.9902 (Öster-Långtjärnen (Åre socken, Jämtland)) (4,7 ha)
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 13,
"num_words": 46,
"num_characters": 245,
"num_long_words": 13,
"num_unique_words": 15,
"lix": 31.8,
"lix_category": "medium",
"ovix": 14.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 3.5,
"avg_word_length": 5.33,
"long_word_pct": 28.3,
"type_token_ratio": 0.326
}
|
wikipedia_sv-39e03544
|
En chattnovell eller chattberättelse är en berättelse där en följer handlingen enbart genom att läsa de fiktiva karaktärernas chatt-konversationer med varandra. Formatet begränsar berättarmöjligheterna en hel del, men utmanar även till att skriva berättelser helt drivna av dialog. Chattnoveller läses på digitala plattformar som datorer, surfplattor och mobiler.
Den första plattformen för chattnoveller var Hooked och skapades av Prerna Gupta and Parag Chordia. De höll på att skriva en novell och bestämde sig för att testa hur långa noveller läsare föredrar. De fann att tonåringar läste mindre än 1000 ord när det var utdrag från YA-berättelser, men att de läste längre texter när de var skrivna som text-konversationer. De lanserade appen Hook 2015 och var en av de populäraste gratis-apparna i Apples app store under 2017. Flera konkurrerande appar släpptes i snabb följd, både rena chattnovell-appar men även sådana som fokuserar på mer interaktiva berättelser. I Sverige har chattnoveller inte riktigt slagit igenom trots flera satsningar.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 9,
"num_words": 158,
"num_characters": 863,
"num_long_words": 43,
"num_unique_words": 113,
"lix": 44.8,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 79,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 17.6,
"avg_word_length": 5.46,
"long_word_pct": 27.2,
"type_token_ratio": 0.715
}
|
wikipedia_sv-3a29d937
|
Mats Erik Andersson, född 14 april 1941 i Nora socken, Uppland, är en svensk musiker. Han började spela tramporgel vid 10 års ålder, och blev så småningom musiklärare i Norrtälje. Spelar också klarinett, kontrabas, fiol, nyckelharpa, dragspel, piano med flera instrument. Blev riksspelman på klarinett i Falkenberg 1971 med motiveringen "för bevarande av Uppländsk spelmanstradition på klarinett". Var med och bildade Norrtelje Elitkapell 1974.
Han tilldelades Zornmärket i guld 2003 i Västerås med motiveringen "för mästerligt och traditionsrikt låtspel på klarinett".
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 6,
"num_words": 75,
"num_characters": 450,
"num_long_words": 32,
"num_unique_words": 57,
"lix": 55.2,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 70.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12.5,
"avg_word_length": 6,
"long_word_pct": 42.7,
"type_token_ratio": 0.76
}
|
wikipedia_sv-9ad1d071
|
Norman Manley International Airport (engelska: Palisadoes Airport) är en flygplats i Jamaica. Den ligger i parishen Kingston, i den sydöstra delen av landet, 7 km söder om huvudstaden Kingston. Norman Manley International Airport ligger 3 meter över havet.
Terrängen runt Norman Manley International Airport är platt åt nordväst, men åt nordost är den kuperad. Havet är nära Norman Manley International Airport åt sydväst. Närmaste större samhälle är Kingston, 6,8 km norr om Norman Manley International Airport.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 6,
"num_words": 73,
"num_characters": 419,
"num_long_words": 28,
"num_unique_words": 40,
"lix": 50.5,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 32.7,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12.2,
"avg_word_length": 5.74,
"long_word_pct": 38.4,
"type_token_ratio": 0.548
}
|
wikipedia_sv-00a7e612
|
Osseter är ett främst i Ossetien på både norra och södra sidan om mellersta Kaukasus (Nordossetien och Sydossetien) bosatt folk om omkring 1 000 000 personer, varav drygt 80 % talar ossetiska.
Oseti (ოსეთი) är egentligen det georgiska namnet på landet, och folket skulle heta oser. Själva kallar de sig iron eller irættæ (ирæттæ) och sitt land Iryston eller Ironistan. Namnet har samma betydelse som och utgör en lingvistisk variant av nationsnamnet Iran, "de ädlas land, ariernas land". Osseterna var zoroastrier[källa behövs] och blev kristna redan omkring år 1000, men har sedan den tiden flera gånger bytt tro och tidtals varit muslimer. De är nu grekisk-ortodoxa.
De olika "brödraskapen" eller familjerna, i spetsen för vilka stod "äldste", låg ofta i fejd med varandra. Osseterna blev därför tämligen lätt kuvade av främmande erövrare. Man har i osseterna velat se kvarlevor av alanerna (även asi, jasi, as och os; jämför serbiska asjani). Att de är ett iranskt folk framgår inte bara av språket, utan även av sedvänjor och folktro, som erinrar om Avesta. De ska tidigare ha varit utbredda ända till Don (ossetiska don betyder "flod"), men blivit undanträngda av mongolerna (på 1300-talet). Man tror att osseterna är avkomlingar till de iranska västskyterna eller alanerna.
Osseterna har starka band med ryska kosacker, och många av dem har kosackiskt blod.[källa behövs] Osseter och kosacker betraktar varandra som broderfolk.[källa behövs]
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 15,
"num_words": 223,
"num_characters": 1135,
"num_long_words": 63,
"num_unique_words": 153,
"lix": 43.1,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 80.3,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 14.9,
"avg_word_length": 5.09,
"long_word_pct": 28.3,
"type_token_ratio": 0.686
}
|
wikipedia_sv-38e038fb
|
Historik
Det nationalsocialistiska partiprogrammet från 1920 präglades på flera punkter av antisemitism. Där eftersträvades en utvisning av alla judar som invandrat efter 1914 och ett indragande av medborgerliga rättigheter för alla "tyska judar". Judar definierades inte religiöst eller kulturellt utan rasistiskt. Där definierades inte heller begreppen "arier" och "icke-arier" utan talades om personer som inte hade "tyskt blod". Dessa skulle lyda under en utlänningslagstiftning och uteslutas från lagstiftande församlingar och statliga ämbeten. Vid en eventuell ekonomisk kris skulle de kunna utvisas. Där fanns även ett invandringsförbud för icke-tyskar vilket riktade sig mot judar.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 7,
"num_words": 93,
"num_characters": 572,
"num_long_words": 31,
"num_unique_words": 69,
"lix": 46.6,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 71.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 13.3,
"avg_word_length": 6.15,
"long_word_pct": 33.3,
"type_token_ratio": 0.742
}
|
wikipedia_sv-a9e6421d
|
Konsekvens
Efter maktövertagandet 1933 infördes således arierbevis helt i enlighet med partiprogrammet från 1920. Med detta arierbevis började en länge planerad uteslutning av "icke-arier", framför allt judar men också "zigenare". Genom fullmaktslagen från mars 1933 förenklades denna process och genom Nürnberglagarna från september 1935 förtydligades definitionerna. Ett berövande av medborgerliga rättigheter och uteslutning ledde så vidare till påtvingad flytt, befolkande av getton, omfattande deportation till koncentrationsläger och en statligt organiserad förintelse, shoah och porajmos (1941–1945).
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 71,
"num_characters": 493,
"num_long_words": 33,
"num_unique_words": 58,
"lix": 64.2,
"lix_category": "extremely_difficult",
"ovix": 92,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 17.8,
"avg_word_length": 6.94,
"long_word_pct": 46.5,
"type_token_ratio": 0.817
}
|
wikipedia_sv-b00e1116
|
J
Jack Davis
Jacob Davis
Jacob E. Davis
James Davis
James J. Davis
Jeff Davis
Jefferson Davis (1808–1889), amerikansk politiker, Amerikas konfedererade staters president 1861–1865
Jehu Davis
Jim Davis, flera personer
Jim Davis (politiker)
Jim Davis (serieskapare)
Jim Davis (skådespelare)
Jimmie Davis
Jo Ann Davis
Joe Davis
John Davis, flera personer
John Davis (amerikansk fotboll)
John Davis (filmproducent)
John Davis (offensiv linjespelare)
John Davis (politiker)
John Davis (tyngdlyftare)
John Davis (upptäcktsresande)
John E. Davis
John Francis Davis
John W. Davis
John W. Davis (guvernör)
John Wesley Davis
John Ainsworth-Davis
Jonathan Davis
Jonathan M. Davis
Josie Davis
Judy Davis
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 7,
"num_words": 97,
"num_characters": 543,
"num_long_words": 25,
"num_unique_words": 40,
"lix": 39.6,
"lix_category": "medium",
"ovix": 25.8,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 13.9,
"avg_word_length": 5.6,
"long_word_pct": 25.8,
"type_token_ratio": 0.412
}
|
wikipedia_sv-47bf5844
|
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, HLK, är en av fyra fackhögskolor vid Högskolan i Jönköping. Vid Högskolan för lärande och kommunikation erbjuds utbildningsprogram, fristående kurser och forskarutbildning inom områdena lärande, kommunikation, personalvetenskap och globala studier. Man betonar kontakten med arbetslivet och ett internationellt perspektiv med möjlighet för studenterna att studera eller praktisera utomlands. Verksamhetsförlagd utbildning (praktik) ingår i samtliga utbildningsprogram.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 62,
"num_characters": 449,
"num_long_words": 35,
"num_unique_words": 44,
"lix": 72,
"lix_category": "extremely_difficult",
"ovix": 51.7,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 15.5,
"avg_word_length": 7.24,
"long_word_pct": 56.5,
"type_token_ratio": 0.71
}
|
wikipedia_sv-dcd9ca62
|
Historik
Högskolan i Jönköping har funnits som stiftelse sedan 1994, men det har funnits högskoleutbildningar långt tidigare i Jönköping. År 1947 startade Jönköpings folkskollärarseminarium och 1963 kom Förskoleseminariet i Jönköping igång. Fem år senare bildades Lärarhögskolan i Jönköping av folkskoleseminariet, som flyttade till Västra torget.
Nästa stora förändring inträffade 1977, då högskolereformen medförde att Lärarhögskolan gick upp i Högskolan i Jönköping, som inrättats som statlig högskola. Samtidigt startade informatörslinjen, som senare blev MKV-programmet[förklaring behövs]. År 1994 bildades Stiftelsen Högskolan i Jönköping. År 1997 senare invigdes den första etappen av det nya högskoleområdet vid Munksjön, men HLK[förklaring behövs] fanns kvar i de trångbodda lokalerna vid Västra torget. Undantaget var MKV-utbildningen, som flyttade in på Internationella Handelshögskolan under tiden som den nya HLK-byggnaden färdigställdes. År 2000 stod HLK:s nya byggnad klar, och i och med detta var alla fyra fackhögskolorna inom Högskolan i Jönköping samlade på ett enda campus.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 9,
"num_words": 146,
"num_characters": 894,
"num_long_words": 57,
"num_unique_words": 92,
"lix": 55.3,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 56.2,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 16.2,
"avg_word_length": 6.12,
"long_word_pct": 39,
"type_token_ratio": 0.63
}
|
wikipedia_sv-2a4ad01d
|
August Rosén, född 29 mars 1877 i Östervåla socken, död 18 februari 1950 i Enskede församling, var en svensk frikyrkopredikant.
August Rosén var son till lantbrukaren Anders Olsson. Han började arbeta som urmakare men kom genom fadern, som var församlingsföreståndare tidigt i kontakt med praktiskt frikyrkligt arbete och genomgick efter omvändelse i tjugoårsåldern Svenska Missionsförbundets missionsskola i Stockholm 1900–1902. 1902–1911 var han predikant i Öregrund, Hedesunda och Sundbyberg, och 1911–1914 tjänstgjorde han som pastor i Göteborg. Efter att ha verkat i Karlstad 1914–1915 kallades han till Stockholm, där han förestod församlingen i Andreaskyrkan på Söder 1915–1921 och Immanuelskyrkan 1921–1943. Under denna tid anförtroddes han ett flertal styrelseuppdrag inom Svenska missionsförbundet. 1943 pensionerades han. Rosén gjorde som initiativtagare till Predikanternas riksförbund 1919 betydande insatser för höjandet av predikantkårens villkor. Som förkunnare följde han traditionerna från den evangeliska väckelsens genombrottsår. Samlingar av Roséns morgonandakter utgavs 1932, 1938 och 1941.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 10,
"num_words": 132,
"num_characters": 862,
"num_long_words": 53,
"num_unique_words": 97,
"lix": 53.4,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 79.8,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 13.2,
"avg_word_length": 6.53,
"long_word_pct": 40.2,
"type_token_ratio": 0.735
}
|
wikipedia_sv-d2e15b3f
|
Suez Canal Authority är en statlig egyptisk myndighet som äger och driver Suezkanalen. Den grundades av Egyptens president Gamal Abdel Nasser i juli 1956 samtidigt med att Suezkanalbolaget nationaliserades.
Huvudkontoret ligger i Ismaïlia. Myndigheten har också kontor i Suezbolagets tidigare administrationsbyggnad i Port Said.
Företaget har 14 lotsstationer och en flotta på 60 fartyg, som bogserbåtar, mudderverk och kranfartyg.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 57,
"num_characters": 357,
"num_long_words": 21,
"num_unique_words": 49,
"lix": 48.2,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 110.1,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 11.4,
"avg_word_length": 6.26,
"long_word_pct": 36.8,
"type_token_ratio": 0.86
}
|
wikipedia_sv-78d0191a
|
Kia Abdullah, född 17 maj 1982 i London, är en brittisk författare och skribent. Hon har skrivit för publikationer som The New York Times, The Guardian och The Telegraph. 2006 författade hon boken Life, Love and Assimilation, tre år senare den psykologiska thrillern Child's Play. 2019 publicerades hennes första kriminalroman av hittills (2024) fyra.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 50,
"num_characters": 268,
"num_long_words": 15,
"num_unique_words": 46,
"lix": 42.5,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 185.5,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12.5,
"avg_word_length": 5.36,
"long_word_pct": 30,
"type_token_ratio": 0.92
}
|
wikipedia_sv-4070d424
|
Biografi
Abdullah, vars släkt har rötterna i Bangladesh, växte upp som ett av åtta syskon (varav sex systrar) i området Tower Hamlets i London. Under barndomen var hon den mest viljestarka och "rebelliska" av systrarna. Hon utexaminerades 2003 från Queen Mary University of London, som den första i syskonskaran.
Efter universitetet arbetade Abdullah i tre års tid i IT-branschen. Hon lämnade branschen och accepterade en hälften så hög lön för att få möjlighet att arbeta inom ett skrivande yrke. Redan 2007 började hon arbeta som skribent för The Guardian, och hon tog senare anställning på tidningen Asian Woman. Hon arbetade länge som skribent för en del olika publikationer och startade bloggen Atlas & Boots 2014.
Parallellt började Abdullah författa böcker. 2006 skrev hon sin första roman, Life, Love and Assimilation, inspirerad av hennes egna livserfarenheter. Boken skildrar livet för en ung kvinna med asiatiskt ursprung som växer upp i London, med de utmaningar det innebär att samtidigt leva i två kulturer. Tre år senare kom Child's Play, en psykologisk thriller med pedofiler och pedofiljägare. Båda hennes tidiga romaner har kvinnliga huvudfigurer med psykogiska brister, och böckerna kretsar delvis kring lockelsen till det mörka.
2019 debuterade Abdullah inom den bredare deckargenren. Hennes första roman, Take it Back, utsågs av The Guardian, The Telegraph och The Sunday Times till den bästa eller en av de bästa kriminalromanerna 2019. Året efter publicerades hennes andra roman, Truth be Told, och 2021 kom Next of Kin. Hennes fjärde roman, Those People Next Door, släpptes 2023. Böckerna ägnar stor plats åt rättegångsskildringar.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 17,
"num_words": 249,
"num_characters": 1327,
"num_long_words": 71,
"num_unique_words": 167,
"lix": 43.2,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 78.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 14.6,
"avg_word_length": 5.33,
"long_word_pct": 28.5,
"type_token_ratio": 0.671
}
|
wikipedia_sv-8b67c803
|
Hahn är en liten kommun och ort i Rhein-Hunsrück-Kreis i förbundslandet Rheinland-Pfalz i Tyskland.
Kommunen ingår i kommunalförbundet Verbandsgemeinde Kirchberg (Hunsrück) tillsammans med ytterligare 39 kommuner.
Kommunen är belägen vid Hunsrückhöhenstraße och är mest känd för den i grannkommunen Lautzenhausen belägna flygplatsen Flughafen Frankfurt-Hahn.
På orten finns en liten idyllisk "Simultankyrka".
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 55,
"num_characters": 343,
"num_long_words": 23,
"num_unique_words": 43,
"lix": 55.6,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 67.2,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 13.8,
"avg_word_length": 6.24,
"long_word_pct": 41.8,
"type_token_ratio": 0.782
}
|
wikipedia_sv-ca2a9df0
|
Upplands runinskrifter 68 (till höger på bilden) är ett vikingatida runstensfragment av sandsten i Spånga prästgård, Spånga socken och Stockholms kommun. Fragmentets storlek är 0,44 gånger 0,31 meter. Det återfanns 1910 vid en grävning i prästgårdens trädgård nära kyrkogårdens östra mur. U 68 förvaras numera i Spånga kyrkas vapenhus vid södra väggen.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 4,
"num_words": 47,
"num_characters": 278,
"num_long_words": 16,
"num_unique_words": 41,
"lix": 45.8,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 110.5,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 11.8,
"avg_word_length": 5.91,
"long_word_pct": 34,
"type_token_ratio": 0.872
}
|
wikipedia_sv-5399c3ec
|
Iso Kuusijärvi är den största av fyra småsjöar i Kuusijärvet, sjöar i Finland. De ligger i kommunen Kuhmo i landskapet Kajanaland, i den östra delen av landet, 500 km nordost om huvudstaden Helsingfors. Iso Kuusijärvi ligger 213 meter över havet. Arean är 32,1 hektar och strandlinjen är 3,12 kilometer lång. Sjön ingår i Uleälvens huvudavrinningsområde.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 5,
"num_words": 51,
"num_characters": 278,
"num_long_words": 16,
"num_unique_words": 39,
"lix": 41.6,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 59.6,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 10.2,
"avg_word_length": 5.45,
"long_word_pct": 31.4,
"type_token_ratio": 0.765
}
|
wikipedia_sv-54be3929
|
För konstnären Wilhelm Napoleon Berglund, se Wilhelm Berglund.
Gustaf Wilhelm Berglund, född 21 oktober 1857 i Torpa, Västmanlands län, död 20 januari 1942, var en svensk konstnär.
Berglund var fram till sin död anställd som livjägare och betjänt av Gustaf V. Vid sidan av sitt arbete var han verksam som konstnär. Han studerade vid Tekniska slöjdskolan i Stockholm 1876–1878 där han tilldelades andra pris för sin teckningsförmåga. Sedermera utförde han samvetsgranna teckningar och porträttförstoringar i streckmaner samt målningar i akvarell och pastell. Han var från 1886 gift med Nanna Elisabet Wadholm (1863–1952) och far till Wilhelm Berglund. De är alla gravsatta i Högalids kolumbarium i Stockholm.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 8,
"num_words": 99,
"num_characters": 553,
"num_long_words": 41,
"num_unique_words": 67,
"lix": 53.8,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 56.3,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 12.4,
"avg_word_length": 5.59,
"long_word_pct": 41.4,
"type_token_ratio": 0.677
}
|
wikipedia_sv-f771e2bd
|
HŽ 2044 är en serie av diesel-elektriska lok byggda av amerikanska Electro-Motive Diesel år 1981.
De tillhör HŽ och drar både persontåg och godståg. Förutom i Kroatien finns liknande lok i bland annat Turkiet och Serbien. Maxhastighet är 124 km/h. Innan splittringen av Jugoslavien hade loket litterat JŽ-645. 35 stycken lok levererades till Jugoslovenske Železnice (Jugoslaviska järnvägarna) och 2009 fanns 23 stycken hos HŽ.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 6,
"num_words": 61,
"num_characters": 324,
"num_long_words": 22,
"num_unique_words": 47,
"lix": 46.2,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 66.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 10.2,
"avg_word_length": 5.31,
"long_word_pct": 36.1,
"type_token_ratio": 0.77
}
|
wikipedia_sv-d9f9c609
|
Gottfried Tabbert (Tabert), död 1664 i Stettin, Svenska Pommern, var en tysk guldsmed och medaljkonstnär.
Tabbert som blev borgare i Stettin 1663 och ålderman för det stettinska skyttegillet var anlitad som stämpelsnidare för de sista pommerska hertigarna. Flera av hans arbeten från 1630 till en bit in på 1660-talet är kända och finns bevarade i olika samlingar. Hans mest kända arbete är den emaljerade Gnadenmedaille som delades ut med anledning av segern vid Wittstock 1636. Han utformade även en prosvensk skådepenning med anledning av det svenska övertagandet av styret i Pommern 1641 och den svenska segern vid Leipzig 1642 samt de tre medaljer som slogs i samband med den siste pommerska hertigen Bogislav XIV:s begravning 1654. Vid sidan av sin medaljframställning var han även verksam som guldsmed och utförde guldsmedsarbeten som framställde belägringen och den pommerska hyllningen till Karl XI.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 6,
"num_words": 134,
"num_characters": 724,
"num_long_words": 49,
"num_unique_words": 86,
"lix": 58.9,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 56.5,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 22.3,
"avg_word_length": 5.4,
"long_word_pct": 36.6,
"type_token_ratio": 0.642
}
|
wikipedia_sv-2827641e
|
Lawrence Albert Johnston, född den 12 augusti 1855 i Sugar Grove, Pennsylvania, död den 10 juni 1918 i Saint Paul, Minnesota, var en svensk-amerikansk präst.
Johnstons föräldrar migrerade 1846 från Hässleby i Småland till Amerika. Han avlade studentexamen vid Augustana College (Rock Island, Illinois) 1879. Han blev 1881 prästvigd inom svensk-lutherska Augustanasynoden och betjänade olika svenska församlingar, varav den i Saint Paul i tillsammans 19 år. Han var en av förgrundspersonerna inom sitt samfund och beklädde olika förtroendeposter, som synodens vice president 1907–1911 och som president från 1911 till sin död. Han utgav 1903 en bok för konfirmander, Be thou faithful.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 6,
"num_words": 92,
"num_characters": 521,
"num_long_words": 32,
"num_unique_words": 68,
"lix": 50.1,
"lix_category": "very_difficult",
"ovix": 69.9,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 15.3,
"avg_word_length": 5.66,
"long_word_pct": 34.8,
"type_token_ratio": 0.739
}
|
wikipedia_sv-5704c969
|
Isabella av Vertus, född 1348, död 1372, var en fransk prinsessa, och grevinna av Vertus. Hon var gift med Gian Galeazzo Visconti, som blev hertig av Milano efter hennes död.
Hon var yngsta dotter till Johan II av Frankrike och Bonne av Luxemburg. Hon gifte sig 8 oktober 1360 med Gian Galeazzo Visconti. I april 1361 gav hennes far henne grevskapet Vertus och förklarade henne för regerande grevinna av Vertus.
Hon avled i barnsäng.
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 6,
"num_words": 69,
"num_characters": 332,
"num_long_words": 15,
"num_unique_words": 45,
"lix": 33.2,
"lix_category": "medium",
"ovix": 44,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 11.5,
"avg_word_length": 4.81,
"long_word_pct": 21.7,
"type_token_ratio": 0.652
}
|
wikipedia_sv-6a41ce40
|
Reliant hade introducerat sin första fyrhjuliga sportbil Sabre 1961 men försäljningen gick trögt, kanske beroende på den mindre lyckade formgivningen. 1964 ersattes den av Scimitar GT SE4, ritad av David Ogle. Karossen var liksom på företrädaren gjord i glasfiberarmerad plast. Chassit hämtades rakt av från Sabre. Det hade individuell hjulupphängning fram och stel bakaxel samt skruvfjädrar runt om. Motorn var en rak sexa från Ford Zephyr. Två år senare ersattes den av en V6:a i två storlekar, även den från Ford.
Versioner:
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 8,
"num_words": 81,
"num_characters": 424,
"num_long_words": 22,
"num_unique_words": 64,
"lix": 37.3,
"lix_category": "medium",
"ovix": 84.2,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 10.1,
"avg_word_length": 5.23,
"long_word_pct": 27.2,
"type_token_ratio": 0.79
}
|
wikipedia_sv-d02cc496
|
Hösten 1968 presenterade Reliant en ny variant kallad Scimitar GTE SE5. Bilen var större på alla ledder och rymde även ett litet baksäte. Bakrutan var öppningsbar för enklare tillgång till bagageutrymmet. 1975 ersatte GTE SE6 med ytterligare större kaross för bättre utrymmen.
1980 introducerades den sista utvecklingen av Scimitar-familjen, cabrioleten Scimitar GTC SE8. Bilen hade en kraftig targabåge för att skydda vid en olycka.
Versioner:
|
wikipedia_sv
|
encyclopedia
| null |
Wikipedia contributors
|
CC-BY-SA-4.0
|
{
"num_sentences": 7,
"num_words": 63,
"num_characters": 356,
"num_long_words": 22,
"num_unique_words": 51,
"lix": 43.9,
"lix_category": "difficult",
"ovix": 83.3,
"nominal_ratio": null,
"avg_sentence_length": 9,
"avg_word_length": 5.65,
"long_word_pct": 34.9,
"type_token_ratio": 0.81
}
|
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.