definition
stringlengths 10
504
| type
int64 0
2
|
|---|---|
Burckhardt, Johann Ludwig, schweizisk forskningsresande ( 1784 — 1817 ). Han reste 1809 — 12 i Syrien, där han upptäckte ruinstaden Petra. 1812 — 17 vistades han i Egypten, varifrån han företog flera färder i Nubien samt över Suakin och Djidda 1814 — 15 besökte Mecka och Medina. 1816 reste han på Sinaihalvön. B. var en gedigen och grundlig forskare och har efterlämnat värdefulla arbeten, ss
| 2
|
Storå Guldsmedshyttans jernväg, normalspårig, 3 km. lång, tillhörig en förening af enskilda personer, leder från Storå station å Frövi Ludvika jernväg till Guldsmedshyttans masugn i Lindes och Ramsbergs bergslags härad och öppnades för godstrafik d. 21 Okt. 1873. J. L.
| 1
|
Derby - dagen [ darbi - ]. Se Derby - races.
| 0
|
Boulevard [ boulövar ], Fr., fästningsvall ; större, med träd planterad gata. Se Bulevard.
| 1
|
Sillhofvet, en af Stockholms stad på grund af k. skrifvelse 7 sept. 1789 inrättad upplagsplats för på Blasieholmens norra sida i det nedlagda skeppsvarfvet, indrogs enligt stadsfullmäktiges beslut 29 juni 1871 I. Sn.
| 1
|
Tydeus ( grek. Tudevç, lat. Tydeus ), grek. hjältes., en son af Oineus, konungen i Kalydon, måste med anledning af ett begånget mord fly till Argos, där konung Adrastos gaf honom sin dotter Deipyle till maka. Med sin svärfader deltog han i de sju furstarnas härnadståg mot Tebe, där han fick sin bane efter att ha utmärkt sig genom öfverlägsen
| 2
|
* Skärkinds kontrakt. 47, 107 har. 7, 280 innev. ( 1897 ).
| 1
|
Ashikaga, stad i Japan, på Hondo, 75 km n. v. om Tokyo, 49, 000 inv. Stora siden - och bom - ullsväverier.
| 1
|
Primogenitur, förstfödslorätt.
| 0
|
Vanås, gods i Gryts m. fl. socknar, Kristianstads län ; areal med underlydande gårdar 7, 248 har, varav 2, 500 åker ; taxeringsvärde 6, 981, 500 kr ( 1953 ). Slottet, en fyrkantig byggnad av sten i två våningar, är delvis medeltida och har gavlar i tidig renässans men härstammar i sitt nuv. skick från 1566, då det, efter att ha nedbränts av svenskarna, återuppfördes i barockstil.
| 1
|
Adler Salvius, Johan, statsman ( 1590 — 1652 ). Tidigt föräldralös sattes han i stånd att studera genom stöd av olika beskyddare. Efter en tids vistelse i Uppsala kunde han 1612 företaga en studieresa till tyska univ., varunder han blev fil. mag. i Helmstedt. Under en förnyad utländsk resa till v. Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Italien fortsatte han sina medicinska studier till nästan fullständig läkarutbildning men övergick till juridiken och blev ju
| 2
|
Hertzog [ härtsåg ], James, Barry Mannik, sydafrikansk politiker ( 1866 — 1942 ), till börden boer. H. blev efter studier i Amsterdam advokat i Oranjefristaten, tjänstgjorde som general under boerkriget och förordade våren 1902 den då hopplösa stridens fortsättande. H. blev 1907 medl. av Oranjekoloniens första autonoma regering och 1910 i ministären Botha Sydafrikanska unionens förste justitieminister. Efter en skarp konflikt
| 2
|
San Lúcar [ lo ; kar ], hertig af. Se Olivárez.
| 2
|
Dreyer [ draiar ], Georg Leonard, militär, tecknare och litograf ( 1793 — 1879 ) ; av tysk börd, verksam ( från 1827 ) i Sverige. Han anlade 1828 i Stockholm ett litografiskt tryckeri, blev 1833 svensk officer och kort därefter inspektör för Generalstabens litografiska anstalt, som då uppstod därigenom, att D : s tryckeri blev statens tillhörighet. På denna post kvarstod han till 1873.
| 2
|
Quartier Latin [ kartje ], stadsdel i Paris.
| 1
|
Laaland ( Låland ) l. Lolland [ lållan ], dansk ö i Östersjön, skiljes från Själland i n. genom Smålandsbukten, från Langeland i v. genom Langelands belt och från Falster i ö. genom Guldborgsund. Areal 1, 220 qvkm. Största längden från v. till ö. är 56, 5 km. ; bredden vexlar mellan 15 och 26 km. 64, 400 innev. ( 1880
| 1
|
Gulba, flod i Australien. Se Murray.
| 1
|
Militärregering, eng. Military Government ( förk. Mil. Gov. ), beteckning för de allierades militära och administrativa myndigheter i Tyskland under ockupationen efter 2 : a världskriget. M. leddes i resp, besättningszoner av militärguvernörerna. I v. Tyskland upphörde m. vid bildandet av den tyska förbundsrepubliken, varvid dock de allierade fortsatte ockupationen och t. v. förbehöllo sig avsevärd politisk och ekonomisk kontroll genom civila ö v e r k o m
| 0
|
Hein ( l. Hien ), Peter ( Piet ), holländsk amiral, f. 1578, började sin bana såsom skeppsgosse och rönte under sina yngre år många gånger stridslyckans vexlingar. Sålunda var han en tid i spansk fångenskap och måste, fästkedjad vid en åra, ro på en galer. 1627 slog han, såsom chef för Vestindiska kompaniets flotta, spaniorerna och tog 23 rikt lastade skepp såsom byte samt utnämndes
| 2
|
Salvation army [ salvesjon armi ], Eng. Se Salvationisterna.
| 0
|
Bauernfeld [ - felt ], Eduard von, österrikisk dramatiker, f. 1802 i Wien, d. 1890 därstädes, var oäkta son till föräldrar ur de högre stånden, åtnjöt en vårdad uppfostran och erhöll en syssla vid lotteriverket. Ungdomsvän med Franz Schubert och Franz Grillparzer, drogs B. tidigt till diktens värld, särskildt teatern. Han var under sin långa lefnad en af de allra mest uppburne tysk - österrikiske
| 2
|
Steenkerken [ sten - ] 1. Steenkerque [ stenkärk ], by i belgiska prov. Hainaut, vid floden Naasee. 604 inv ( 1905 ). 3 aug. 1692 blef en fransk här under marskalken af Luxembourg angripen vid S. af en spansk - holländsk - tysk armé under Vilhelm III af England. Efter en 7 timmars strid måste den senare draga sig tillbaka.
| 1
|
Alsike, socken i Upland, Stockholms län, Erlinghundra härad. Arealen 7, 917 tnld. 34 1 / 4 ofm., 28 1 / 4 fm. mtl. 657 innev. ( 1874 ). Det utgör tillsammans med Knifsta ett konsistorielt pastorat af 2 : dra kl., Upsala stift, Erlinghundra kontrakt.
| 1
|
Amauros ( af grek. amaurosis, förmörkande ), med. Se Starr.
| 0
|
Coxa, Lat., anat. Se Höft.
| 2
|
Laodicèa ( lat ; grek. Laodi ), namn på flera städer under antiken. — 1 ) L. vid Lykos ( L. ad Lycum ), stad i Frygien i Mindre Asien, vid floden Lykos, under romerska tiden en betydande handelsstad. I L. fanns en judisk koloni, och kristendomen fick tidigt insteg. — 2 ) L. vid havet ( L. ad mare ), hamnstad i Syrien. Blomstrade
| 1
|
Lokomobil ( av lat. locus, ställe, och möbilis, flyttbar ), en på hjul monterad, transportabel ångmaskin ( med tillhörande panna ) el. fotogenmotor, avsedd för drift av tröskverk, sågar el. torvverk, där kraftbehovet är av mera tillfällig art. L. har praktiskt taget helt utträngts av den självgående, oljedrivna traktorn och av elektriska motorer på orter, där elektrisk kraft finns att tillgå.
| 0
|
* Fjärestad, socken. 1, 368 har. 674 innev. ( 1895 ).
| 1
|
Standar ( ty. standarte, eng. standard, fr. éten - dard, it. stendardo, af lat. externdere, utbreda ). 1. Krigsv. } ett vanligen hos rytteriet förekommande fälttecken, motsvarande fanan hos fotfolket. Stan - darets duk ( se fig. l och 2 ) är betydligt mindre än fanans och vanligen af tjockare material, damast eller atlas. Icke sällan är duken för att
| 0
|
Calliphora vomitoria, zool. Se Muscidæ, sp. 1416.
| 0
|
Flatholmen, municipalsamhälle i s. Bohuslän, Klädesholmens kommun och kapellförsamling, på en liten ö utanför Tjörn ; 20 har, 102 inv. ( 1927 ). Tax. - värde å fast egendom 45, 200 kr. ( 1925 ), bev. - tax. inkomst 23, 412 kr.
| 1
|
Oria [ åria ], stad i italienska prov. Lecce ( Apulien ), vid järnvägen Brindisi — Taranto, med en omfattande utsikt från Kalabriens berg öfver Tarantoviken och Otrantosundet ända till Albanien. 8, 731 inv. ( 1901 ). Biskopssäte, gymnasium, bibliotek. Olivodling. O. är enligt Strabon det af kretenserna anlagda Uria, Japygiens gamla hufvud
| 1
|
Kaiser [ ], Jan Willem, holländsk kopparstickare, f. 1813 i Amsterdam, d. 1900, väckte först uppseende med en stor gravyr, Amiral de Ruyters död ( efter Pieneman ). För öfrigt graverade han i en kraftigt målerisk teknik Skyttegillet ( efter van der Helst ), Borgmästaren Six, Nattvakten och Syndikerna för klädesväfvarskrået ( efter Rembrandt ), Profeten Esa
| 2
|
Antikva ( af lat. antiquus, gammal ), boktr., den upprättstående, latinska tryckstilen ( antikva ), till skillnad från fraktur ( fraktur ) l. gotisk stil och kursiv ( kursiv ) stil. Antikvan kallas af fransmännen caractère romain, af engelsmännen roman type. Den är en efterbildning af de s. k. romerska typerna. Dess egentlige uppfinnare var dansken Nic. Jenson ( 1465
| 0
|
Henning, Albert, skald, f. 1881 i Kristianstad, postexpeditör från 1903, har utgett de af naturstämningar och af reflexionslyrik fyllda diktsamlingarna Den tysta elden ( 1909 ), Speglingar ( 1915 ), Meditationer ( 1919 ) och Stjärnskymning ( 1923 ).
| 2
|
Elektricitetsmängd. En elektriskt laddad kropp kan gradvis urladdas, exempelvis därigenom, att densamma gång på gång ställes i beröring med ett isoleradt metallstycke, som efter hvarje beröring afledes till jorden. Det är därför naturligt att tala om den mängd elektricitet, som finnes på den laddade kroppen och hvilken i förevarande fall ständigt minskas. Denna mängd mätes af dess verkan utåt. Den repellerande kraft ( f ), som tvenne elektriskt laddade små kulor ( egentligen
| 0
|
0CCiput, anat. Se Bakhufvud.
| 0
|
Orihuela [ åriæäla ], stad i prov. Alicante, ö. Spanien, vid Segura, 15 km n. ö. om Murcia ; c : a 12, 000 inv. Viktigt centrum för apelsinhandeln. O. var 1568 — 1835 säte för ett univ.
| 1
|
Duplextelegrafering. Se vidare Telegraf, sp. 724 ff.
| 0
|
Nygren, Anders Theodor Samuel, teolog ( f. 1890 15 / ii ), teol. kand, i Lund 1912, v. pastor i ölmevalla ( Göteborgs stift ) 1912 — 20, teol. lic. 1921, doc. i religionsfilosofi vid Lunds univ. s. å. ( gradualavh. Religiöst apriori, s. å. ), teol. dr 1923, prof, i systematisk teologi med undervis - ningsskyldighet i teologisk etik
| 2
|
Åhus, socken i Kristianstads län, Villands härad. Areal 7, 727 har. 2, 954 innev. ( 1892 ). Å. utgör ett regalt pastorat, Lunds stift, Villands kontrakt. Å. var till 1854 » arfspastorat » ( se d. o. ). Jfr Rönnov, K. M.
| 1
|
Hög - Ardennerna. SeArdennerna.
| 0
|
Elfkarleby, socken i Upsala län, Örbyhus härad, Vestlands och Elfkarleby tingslag. Arealen 23, 039 hekt. ( 46, 670 tnld ). 5, 131 innev. ( 1879 ). Regalt pastorat af 2 : dra kl., Upsala stift, Örbyhus kontrakt.
| 1
|
* Testator. Åldersgränsen 15 år ( för behörighet att borttestamentera hvad man genom eget arbete förvärfvat ) har 1924 ändrats till 16 år. I de öfriga nordiska länderna förekommer ingen motsvarighet till denna särregel ; minimiålder för att kunna göra testamente är i Finland 21 år, i Danmark och Norge 18 år ( dock med viss dispensmöjlighet ). C. G. Bj.
| 0
|
Nilkrokodilen, zool. Se Krokodildjuren med fig., sp. 1498.
| 0
|
Vogüe [ våge ]. 1. Léonce de V., markis, fransk politiker, f. 1805, d. 1877, beträdde tidigt den militära banan och deltog som kavalleriofficer i flere fälttåg, bl. a. till Spanien och i Algeriet. Men efter julirevolutionen 1830 tog han afsked ur krigstjensten och egnade sig åt industriella värf. Hans ställning som stor arbetsgifvare förskaffade honom inflytande inom
| 2
|
Hollandsdiep, en af Maas mynningsarmar, på gränsen mellan Syd - Holland och Nord - Brabant.
| 1
|
Bellmans minne, ett 4 febr. 1899 stiftadt säll - skap, som har till uppgift att vårda och under - hålla skaldens grafvård samt i öfrigt arbeta på att popularisera hans minne. Sällskapet utgaf 1914 en festskrift.
| 0
|
Bapaume [ bapåm ], stad och förr fästning i franska depart. Pas - de - Calais, s. om Arras. 3, 113 inv. ( 1901 ). B. var 3 jan. 1871 skådeplats för en strid emellan franska nordarmén under general Faidherbe, omkr. 23, 000 man, och preussiska 15 : e infanteridivisionen Kummer m. fl. trupper, 15, 000 man, hvilka hade till
| 1
|
Mantua, stad i s. ö. Lombar - diet, Italien ; 52, 000 inv. M. ligger vid nedre Mincio, där denna utvidgar sig och bildar sjöar med sumpiga stränder. Orten, sannolikt av etruskiskt ursprung, är känd som Vergilius födelsebygd. Staden erövrades vid langobardinvasionen 568. Efter langobardväldets fall blevo biskoparna av M. stadens härskare, senare markgrevinnan Matilda av
| 1
|
Chinchilla de Monte - Aragon [ tjintjilja ], stad i spanska prov. Albacete, på sluttningen af en kal bergås, som krönes af en borgruin och har flera såsom bostäder använda grottor, och vid järnvägen från Madrid, som där grenar sig till Alicante och Cartagena. 6, 680 inv. ( 1900 ). Marmor - och gipsbrott. Lerkärlstillverkning.
| 1
|
Taillandier [ ], René Gaspard Ernest, fransk universitetslärare och skriftställare, känd under namnet Saint - René Taillandier, f. 16 dec. 1817 i Paris, d. där 22 febr. 1879, gjorde efter aflagda akademiska examina ( 1839 ) en längre resa till Tyskland samt idkade studier i Heidelberg och München. Efter sin återkomst till Frankrike ( 1841 ) förestod han professuren i fransk litteratur vid högskolorna i Stra
| 2
|
* Hartford hade 53, 230 innev. 1890.
| 1
|
Stranden, B u n k e f 1 o strand, samhälle i Bunkeflo sn i Skåne.
| 1
|
* Norrfjärden. — 2. Socknen är från 1 maj 1915 skild från Piteå landsförsamling och bildar eget pastorat i Norrbottens södra kontrakt, Luleå stift, samt är från 1 jan. 1916 äfven egen kommun i Piteå tingslag, Norrbottens län. 50, 176 har. 4, 849 inv. ( 1924 ). E. A — t
| 1
|
Fjärdingsväg, V4 av den gamla svenska milen ( = 9, 000 fot = 2, 672 m ).
| 1
|
Fimafeng, Nord. mytol., enligt en annan läsart Funafeng, kallades en af hafsguden Äges tjenare. Namnet Fimafeng betyder den flinke, den raske. Han blef dräpt af Loke. Th. W.
| 0
|
Hekla, vulkan på Island, omkr. 53 km. från öns södra kust, mellan de båda Ráng - åarna. Berget, 1, 557 m. högt, kröner den midtersta af fem parallella vulkaniska åsar, löpande från n. ö. till s. v. Det har efter hand bildats genom utbrotten och består nästan uteslutande af sand, pimsten, lava och andra vulkaniska produkter, hopade omkring de fem kratrarna,
| 1
|
Zaganelli [ tsa - ], italienska målare, två bröder Bernardino ( f. omkr. 1460, d. 1509 ) och Francesco ( f. omkr. 1465, d. 1531 ), efter sin födelseort kallade da Cotignola, tillhörde skolan i Romagna. Båda synas ha varit lärjungar af Rondinelli. Francesco var 1505 - 27 verk - sam i Ravenna. Ett altarverk af honom, Madonna med fyra helgon (
| 2
|
Koch, Robert, tysk läkare, f. 11 dec. 1843 i Klausthal ( Harz ), d. 27 maj 1910 i Baden - Baden, blef med. doktor 1866 och 1872 distriktsläkare i Wollstein ( Posen ). Vid sidan af sin verksamhet som sådan medhann han att anställa vidlyftiga forskningar ang. mjältbrandens orsak, Zur ätiologie des milzbrandes ( 1876 ). Sedan han 1878 offentliggjort sina studier
| 2
|
Mali, Christian Friedrich, tysk djur - och landskapsmålare, f. 1832, studerade från 1857 i München och reste sedan som arkitekturmålare i norra Italien. Men först efter 1865, då han flyttade till Düsseldorf, och sedan i Paris, der han studerade Troyons arbeten, utvecklades hans begåfning for djurmåleri, och han egnade sig åt sin hufvudsakliga genre att framställa får i idylliska förhållanden. Bland hans äldre landskapstaf
| 2
|
Tjuktjerhalvön, ry. Tjukotskij poluostrov, Asiens nordostligaste halvö, mellan Ishavet, Berings sund och Anadyrbukten. T. är ett bergland, täckt mestadels av lavtundra ; högsta toppen är Matatj ingai ( 2, 700 m ). Befolkningen består av tjuktjer.
| 1
|
Rijmer [ rajmer ], Jan de, pseud. för J. J. A. Goeverneur ( se d. o. ).
| 2
|
Bergresar, Nord. mytol. Se Jättar.
| 0
|
» Vancouver, G., dog 1798.
| 2
|
* Swift, J. The journal to Stella 17101713 utgafs af F. Ryland 1923. Se W. A. Eddy, Gulliver s travels ( s. å. ).
| 0
|
Seth, enligt bibeln ( 1. Moseb. 4 : 25 ) Adams tredje son, stamfader för de, i motsats mot kainiterna ( se Kain ), för gudsfruktan utmärkte sethiterna. Sethianer l. sethiter kallades en i 2 : dra årh. e. Kr. framträdande, till ofiterna hörande sekt, hvilken dyrkade S. som representant för den andliga principen.
| 2
|
Wodan. Se Oden.
| 2
|
Uddeholms ab., ett av Sveriges största industriföretag med gruvor, stålverk och skogsindustri, huvudsakl. i Värmland. De egna gruvorna äro Finnmossgru - vorna, Nordmarks odalfält och Tabergs järnmalmsgruva samt Långbans gruvfält, och vidare är U. huvudintressent i Persbergs gruvor samt Tuolluvaarafältet. — Tillverkningen av kvalitetsstål inom U. har koncentrerats till Hagfors järnverk i Hagfors (
| 0
|
Frösö ( före 1941 off. Frösön ), köping i Jämtlands v. domsagas tingslag ; 99, 76 km2, 7, 545 inv. ( 1951 ). Köpingen omfattar Frösön i Storsjön och en fastlandsdel s. om Vallsundet. Den sistn. är i det mera höglänta inre en skogstrakt med fäbodar, medan tättbefolkad bygd breder sig läng° stranden. Frösön, 41, 09 km2, är i sin n
| 1
|
Chatjaturjan [ k - ], Aram 11j i t j, rysk tonsättare ( f. 1904 ). Han studerade från 1923 musik i Moskva för Gnesin och framträdde snart med en rad verk, ss. Dans och Poem, inspirerade av Kaukasiens folklore. Följande opus, bl. a. en klarinett - trio, visade starkt inflytande från fransk impressionism. 1929 — 34 studerade C. vid Moskvas konservatorium, och från
| 2
|
Paisley [ peisli ], stad i skotska grefskapet Renfrew, vid den segelbara floden White Cart, 5 km. från dess förening med Clyde, 11 km. v. om Glasgow och 27 km. s. ö. om Greenock, vid järnvägslinjerna GlasgowCarlisle, med bibana till Renfrew, P : s hamnstad. 84, 477 inv. ( 1911 ). P. är en af de äldsta
| 1
|
Grundsund, kommun i Bohuslän, Orusts v. härad, omfattar G : s fiskläge och dess närmaste omgivning, på Skaf tölandet, 7 km s. om Lysekil ; 0, 94 km2, 983 inv. ( 1951 ). Har stor fiskehamn. Storsjöfiske och fraktfart. Två olje - och regn - klädersfabriker finnas samt en fiskkonservfabrik. Tillhör Skaftö församling men har egen kyrka ( från 1799 ) ; ingår
| 1
|
Bruch, Jean Frédéric, fransk teolog, f. 1792, var 182127 professor vid protestantiska seminariet i Strassburg, hvars rektor han sedermera blef. Död 1874 som rektor vid det tyska universitetet i Strassburg. Han utgaf bl. a. Lehrbuch der christlichen sittenlehre ( 182932 ), Etudes philosophiques sur le christianisme ( 1839 ) och
| 2
|
* Krigsskola. Elev - antalet är ökadt till 125, och kursen pågår från slutet af Sept. 15 16 månader med afbrott under tiden för regementsöfningarna, då eleverna såsom fanjunkare återgå till sina regementen ( k. regl. d. 7 Juni 1895, i Sv. förf. - saml. n : r 51, med ändringar af d. 9 Juli 1896, i Sv. förf. - saml. n : r 52 ). C
| 0
|
Kullerstad, socken i Östergötlands län, Memmings härad. 3, 968 har. 2, 181 inv. ( 1909 ). K. utgör ett konsist, pastorat i Linköpings stift, Norrköpings kontrakt.
| 1
|
Humlegården.............................. D2
| 0
|
Hypokotyl ( af grek. hypo, under, och kotyle, hjärtblad ), bot., den stamdel af växtämnet eller groddplantan, som befinner sig emellan hjärtbladen och roten ( se fig. till Groddplanta ). Knölen hos rädisan, Cyclamen m. fl. består af den starkt uppsvällda hypokotylen. Jfr Epikoty1. G. L - m.
| 0
|
* Alingsås, landsförsamling. Areal 10, 902 har. 1, 772 innev. ( 1893 ).
| 1
|
Champmeslé [ Jämäle ], Marie de, f. Des - mares, fransk skådespelerska ( 1642 — 98 ), jämte sin man anställd vid teatern i Hotel de Bour - gogne i Paris. C. observerades av Racine, som tog henne till sin älskarinna och med henne instuderade hjältinnerollerna i sina verk. C. var sin tids stora tragedienne och hennes hem en samlingsplats för det vittra Paris.
| 2
|
Hjo Stenstorps jernväg, smalspårig ( 0, 891 m. ), tillhörig Hjo Stenstorps jernvägsaktieboiag går från Hjo till Stenstorps station å Vestra stambanan och öppnades för trafik d. 18 Nov. 1873. Från Svensbro station utgår en grenbana till Tidaholm ( sträckan Svensbro Ekedalen öppnades för trafik d. 20 Nov. 1874, Ekedalen Tidaholm d. 1 Juni 1876
| 1
|
Kalamin, miner. Se Calamin.
| 0
|
Telemarken, den nordvästliga, större ( omkr. 4 / 5 ) delen af Bratsberg amt, Norge, ett inlandsdistrikt, bestående af de två förutvarande fögderierna Nedre och Öfre T., allt som allt 18 härad med tills. 12, 790, 26 kvkm., 53, 915 inv. ( 1910 ). T. är ett vattenrikt distrikt, öfversålladt af större och mindre insjöar ( Norsjö, Hitterdalsvatn
| 1
|
Trosaån, sjön Sillens korta avloppså till Östersjön vid Trosa ; flodområde 580 km2. Avvattnar Klemmingen, Storsjön m. fl. sjöar i ö. Södermanland. T : s mynning utgör hamn för Trosa.
| 1
|
Narfve, nord. myt. 1. Se Nare. - 2. Se Norve.
| 0
|
Guajakol ( af guajacum och Lat. oleum, olja ), kem., en färglös, af vanilj luktande olja, som bildas vid torr destillation af guajakharts och förekommer i boktjära. G. är metyletern till pyrokatekin, C ( OH ) ( OCH ), och har framstälts på syntetisk väg. P. T. C.
| 0
|
Hyldalsfjord. Se Buknfjorden.
| 1
|
Försilfring, ett föremåls beläggning med silfver. Vid metallföremåls försilfring skiljes mellan plätering samt varm, kall, våt och galvanisk försilfring. - Plätering användes vanligen på koppar och utföres så, att en tjock kopparplåt bestrykes med en lösning af silfvernitrat ( ), hvarefter en tunn silfverplåt pålägges och båda glödgas, sammanpressas och utvalsas. Koppar
| 0
|
Fot, ( D. fod, T. fuss, E. foot, Fr. pied, Lat. pes, Grek. pus ), ett från längden af en mansfot lånadt längdmått, som, ehuru af olika storlek, begagnats sedan forntiden och varit gällande i de flesta stater. Det svenska fotmåttet delas antingen i 12 tum à 12 linier ( verk - l. duodecimalmått ) eller i 10 tum à 10 linier
| 0
|
Asaffi. Se Safi.
| 1
|
Hammarlöv, socken i Malmöhus län, Skytts härad, på Söderslätt, strax n. v. om Trälleborg ; 10, 65 kvkm, 621 inv. ( 1928 ). 986 har åker, skog saknas. Ingår i H : s, V. Vemmerlövs, Gylle och Kyrkokö - pinge pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt. — Kyrkan, anlagd på 1100 - talet, har absid i ö. och runt torn i
| 1
|
Albona [ - båna ], kroat. Labin, stad i Istrien, 77 km. s. s. ö. om Trieste. 12, 000 inv. ( 1910 ), hvilka tala dels italienska, dels kroatiska. A. har gamla stadsmurar och ett museum. Liflig handel med vin, oliver och kastanjer. E. A - t.
| 1
|
Ilstorp, socken i Malmöhus län, Färs härad, i Våmbsjö — Fyledalen ; 10, ss km2, 136 inv. ( 1951 ). Begränsas i s. v. av Klingvallsån. 810 har åker, egentlig skog saknas. Kyrkan har medeltida ursprung. Ingår i I : s och S. Åsums pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt. Tillhör Sjöbo köpings storkommun.
| 1
|
Wilson [ oilsen ], sir Robert Thomas, engelsk general, skriftställare, f. 1777 i Lcndon, d. där 1849, son till landskapsmålaren B. Wilson, blef 1794 officer och deltog intill 1806 i krig i Flandern, Irland, Holland, Egypten, Brasilien och Kap. Anställd vid general Hutchinsons beskickning till Petersburg, följde W. ryska hären i kriget mot Napoleon 1807. När Ryssland
| 2
|
Konrad, konung af Jerusalem, markgrcfve af Monferrato, f. antagligen på 1140 - talet, d. 28 april 1192 i Tyrus, utmärkte sig i lombardernas krig emot kejsar Fredrik I, tog därefter korset och slog 1186 utanför Konstantinopel en upprorshär samt fick af kejsar Isak Angelos prinsessan Teodoras hand. Vidare undsatte han Tyrus emot Saladin 1187 och slöt sig 1189 till korshären, som
| 2
|
Munkeholm, invid Falsterbo, är bekant för en akt i hanseaternas öfvermodiga uppträdande i Sverige under medeltiden. Lybeckare och stettinare råkade sept. 1354 i våldsam strid ; bodar brändes, svenske fogden ihjälslogs, och hans lik kastades i elden. Undantagsvis ingrepo nu hansestäderna själfva, och både Lybeck och Stettin erbjödo sig att tillfredsställa dem, som hade klagomål att anföra.
| 1
|
Fumeauxöarna [ fr. fyrnånåu - ], ofruktbara klippöar i Bass sund, tillhöriga Australien ; 2, 670 km2. C : a 1, 000 inv. Störst är Flinders Island.
| 1
|
Yunnan, kinesisk provins. Se J ii n n a n.
| 1
|
Konstföreningen i Stockholm, den första i sitt slag i Sverige, räknar egentligen sin tillvaro från d. 14 Jan. 1832, då ett antal konstvänner och konstnärer sammanträdde i Stockholm för att bilda en förening i ändamål att på ett verksamt sätt och med samfällda bemödanden söka att befrämja ett allmännare intresse för de bildande konsterna. Såsom föreningens egentlige stiftare får man anse grefve A. G. Bielke. Den på detta sätt bildade föreningen hade sitt
| 0
|
Falangen, en sammanslutning av moderna svenska konstnärer, vilken f. ggn framträdde med en utställning i Liljewalchs konsthall i Stockholm hösten 1922. Dess stomme utgjordes av den från Matisse utgående genombrottsgeneratio - nen från och efter 1909. F., som representerade flera moderna riktningar från intim realism och naivism till expressionism, räknade 17 målare och en skulptör : Leander Engström, Arvid Fougstedt, Nils Dardel, Einar Jolin, Otte Sköld
| 0
|
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.