definition
stringlengths
10
504
type
int64
0
2
Hässleholm, köping och järnvägsstation i Kristianstads län, Västra Göinge härad, belägen till större delen i Stoby socken och till en mindre del i Vankifva socken vid Södra stambanan, 83 km. fr. Malmö. 2, 673 inv. ( 1908 ), hvaraf 2, 248 tillhörde Stoby och 425 Vankifva socken. 1860 anlades järnvägsstationen H. å Södra stambanan, 535 km. från Stockholm, 83 km. från Malmö, 30 km.
1
Haymerle [ haj - ], Heinrich Karl von, friherre, österrikisk statsman, f. 1828 i Wien, d. där 1881, deltog 1848 i studentupproret i Wien och undgick endast med svårighet dödsstraffet. 1850 inträdde han på den diplomatiska banan, var envoyé 1869 — 72 i Aten och 1872 — 76 i Haag samt ambassadör 1877 — 79 i Rom. H. deltog 1878 som en af Österrikes fullmäktige i Berlinkongressen och blef 1879 efter Andrassy utrikesminister
2
Generalitët. Se General 3.
0
* Uppsala domkyrka. Dess inre har efter 1923 undergått flera betydande förändringar. Ett önske - mål har länge varit att kunna ersätta det nygoti - ska ek - retablet ( sp. 1224 ) med en värdigare altar - prydnad. F. n. är detta också doldt af det fram - för detsamma uppställda altarskåpet från Vaksala kyrka, ett Antwerpenarbete från omkr. 1500, som urspr. torde ha tillhört domkyrkan, där det nu tills vidare depon
1
Sanderstölen, fjällhotell ( 838 m. ö. h. ) vid vägen mellan Gol, i Hallingdal, och Nord - Aurdal, i Valdres, Norge.
1
Stade. 1. Regeringsområde ( förut » landdrostei » ) i preuss. prov. Hannover. 6, 750 qvkm. 325, 868 innev. ( 1885 ). 2. Stad och hufvudort i nämnda regeringsområde, 6 km. ofvanom floden Schwinges utmynning i Elbe. 10, 003 innev. ( 1885 ). Säte för åtskilliga domstolar och öfverstyrelser äfvensom för ett
0
Somers ( efter vilken ögruppen även benämnts ), där lidit skeppsbrott, påbörjades på initativ av Somers ögruppens kolonisation 1612. 1824 — 61 voro öarna deportationsort.
1
Sikhall, hamn vid Vänern. Se Dal, sp. 780.
1
Gournay [ - nä ], Vincent de, fransk nationalekonom, f. 1712, d. 1759, egnade sig först åt handelsaffärer, köpte sig 1749 en plats i stora rådet och blef 1751 chef för handelsafdelningen. Han grundlade jämte Quesnay det nationalekonomiska system, som benämnes det fysiokratiska ( se Fysiokrater ), och var en ifrig anhängare af frihandeln. Den sedan ryktbara maximen har i honom
2
Stockholms hospital för sinnessjuka ( Konradsberg ) är beläget på Kungsholmen, mellan Marieberg och Kristineberg. Platsen, 22, 5 har, intogs förut hufvudsakligen af egendomarna Konradsberg och Hedvigsberg, hvilka inköptes af staten för 36, 000 rdr b : ko. Genom nitiska bemödanden af läkarna Sondén, Huss och Ekströmer utverkades af ständerna 1854 och 1855 erforderliga anslag. I okt. 1855 började
1
Derschatta, Julius von, österrikisk politiker, f. 12 sept. 1852 i Graz, blef 1881 praktiserande advokat därstädes och egnade sig tidigt åt det politiska lifvet som förkämpe för den tyska nationalitetens sak mot tjecherna. 1885 invaldes han i österrikiska riksrådets deputeradekammare, omvaldes 1891, men nedlade kort därpå sitt mandat för att i stället inträda i Steyermarks. D. öfvade emellertid alltjämt stort inflytande på tyska folkpartiet,
2
Cancan [ kangkang ], Fr., ett slags uppsluppen merendels oanständig kontradans, som förekommer på vissa offentliga förlustelseställen, synnerligen i Paris. Ordet lär hafva uppkommit af det latinska quamquam, ehuru. I de franska skolorna under medeltiden föreföllo heta tvister om detta ords rätta uttal. Somliga prononcerade det som, andra som. Till följd af denna lärda tvist kom ordet, uttaladt på förstnämnda sätt,
0
Haussonville [ ]. 1. Joseph Othenin Bernard de Cléron, grefve dH., fransk statsman och historieskrifvare, f. 1809, d. 1884, egnade sig som ung man åt den diplomatiska banan, där han avancerade till legationssekreterare, valdes 1842 till medlem af deputeradekammaren, men drog sig efter februarirevolutionen ( 1848 ) tillbaka till privatlifvet. Han uppträdde som en bitter fiende till andra kejsardömet,
2
Sagfjorden. 1. En ända till 8 km. bred, 46 km. lång fjord i Steigens och Hammeröys härad, Salten, Nordland amt, Norge. Genom Flagsundet, Skarstadsundet och ökssundet står S. i förbindelse med Vestfjorden. Mellan dessa sund ligga som stängsel ut emot den stora hafsbukten Engelö ( 72 kvkm. ) och Lundö ( 26 kvkm. ). Innerst i
1
Fidelitas, lat., trohet.
0
Igor ( fsv. Ingvar ), ryska furstar. 1. I., furste af Novgorod och Kiev, son till ryska rikets grundläggare Rurik, efterträdde 913 sin frände Oleg på tronen. Likasom denne företog han ( 941 ) med en stor flotta ett tåg mot Tsargrad ( Konstantinopel ), men anfallet blef den gången tillbakaslaget. Med den bysantinske kejsaren af slöt han 944 en för ryssarna förmånlig handels
2
Skarstedt. 1. Karl ( Carl ) Vilhelm S., universitetslärare, teolog, kyrkohistoriker, f. 7 aug. 1815 i Majorna vid Göteborg, d. 28 febr. 1908, blef student i Uppsala 1834, prästvigdes 1841 och promoverades till filos, doktor 1842. Inom Göteborgs stift tjänstgjorde han dels som pastorsadjunkt 1841 - 48, dels som t. f. rektor vid Halmstads läroverk vårterminen 1843. Han blef
2
Frey [ fräi ], Adolf, schweizisk författare ( 1855 — 1920 ), son till J. F. ; prof, i tysk litteratur i Zürich 1898. Behandlade Schweiz tyska författare, skrev populära dialektdikter, historiska romaner m. m.
2
Landösjön, en 49 kvkm. stor sjö, 72 m. djup, belägen 319 m. ö. h., i Offerdals socken, Jämtland, genomflytes af Långan och afrinner till Indalsälfven.
1
Ur - bin, zool. Se Slembin, sp. 1434.
0
Catilina, Lucius Sergius, romersk upprorsstiftare, f. 108 f. Kr. Denne med ovanliga, själs - och kroppsegenskaper utrustade man, som tillhörde en gammal, ehuru på hans tid mindre betydande, patricisk ätt, hängaf sig tidigt åt utsväfningar. Genom sin ovanliga förmåga att vinna menniskor blef han snart själen i en krets af sedligt förderfvade unga män. Under Sullas skräckvälde uppträdde han som en grym förfölj
2
Nawanagar [ eng. utt. närøanaga ], stat i Indiska unionen, omfattar n. delen av halvön Kathiawar ; 12, 585 km2, 600, 000 inv. Huvudstad Jamnager. N. bildar tills, m. flera andra små furstestater unionen Saurashtra och var före 1947 anslutet till Western India State Agency.
1
Brandon ( and Byshottles ) [ - [ brändan - an - bijåtlz ], + } stad i n. England, grevsk. Durham, 5 km s. v. om Durham ; 17, 000 inv. Stenkolsgruvor, järnverk.
1
Rullföringsområde, krigsv., hvart och ett af de områden, i hvilka Sverige enligt 1901 års värnpliktslag är indeladt i och för det värnpliktiga manskapets redovisning och inkallelse. Hvarje rullföringsområde står under befäl af en rullföringsbefälhafvare ( före 1915 benämnd rullföringsområdesbefälhafvare ), hvartill förordnas en officer af minst kaptens grad i reserven. Till biträde har han en underofficer i reserven, undantag
0
Hjertlidande. Se Hjertsjukdomar.
0
Ausius. 1. Henrik A., lärd, f. 1603 i Ås socken i Småland, d. 1659 i Uppsala, besökte som handledare för rikskansleren Axel Oxenstiernas myndlingar Gustaf och Krister Bonde flere främmande länder. Hemkommen till Sverige, blef han 1640 professor i grekiska språket vid Uppsala universitet och det är från hans tid den grekiska litteraturen räknar verkliga anor i Sverige ( Annerstedt ). 1646 förordnades han att med bibehålla
2
Vikon ( » heliga bär », se Vi ), ett fornnordiskt, i riksspråket ännu lefvande ord, som dock alltmer undantränges af åkerbär såsom benämning på hallonarten Rubus arcticus L. Denna hör till de mera örtartade inom slägtet och har stjelken vanligen 15 till stundom 30 cm. hög, upprätt, utan borst, men glest småhårig. Jordrefvor saknas alltid. Bladen äro trefingrade och försedda med
0
Linfrökakor. Se Fodermedel.
0
Rubico l. Rubicon ( nu Pisciatello ), en liten i Adriatiska hafvet några mil s. om Ravenna utfallande flod, hvilken till en del bildade gräns mellan Cisalpinska Gallien och Italien. R. är särskildt bekant genom Julius Caesars öfvergång i Jan. år 49 ( efter den äldre tidräkningen ) f. Kr. Såsom ståthållare i Gallien egde denne nämligen icke rättighet att från sin provins beg
1
Schmidt, Kaspar, psevdonymen Max Stirner, tysk filosof, född 1806 i Bayreuth, dog 1856 i Berlin, der han varit skollärare och literatör. Hans förnämsta arbete, Der einzige lind sein eigenthum ( 1845 ), var med sina radikala öfverdrifter en djerf och anderik skrift, som vände sig såväl mot den dåtida idealistiska filosofien som mot de dåtida socialistiska sträfvandena
2
Setesdalen ( Sætesdalen, da. Sætersdalen ), den sydligaste af Norges stora dalsträckor, genomskär Sörlandet i Nedenes amt från Haukelifjeld, där Nedenes, Bratsberg och S. Bergenhus amt sammanstöta, till insjön Byglandsfjorden, rakt n. om Kristiansand. S., som genomströmmas af
1
Kungl. teatern 1933 — 40, i Svenska uppfinnareföreningen sedan 1940, i Centralkommittén för det frivilliga försvarsarbetet sedan 1944 och i Svenska institutet sedan 1946. J. har utg. ett flertal skrifter i kooperativa och ekonomiska ämnen. — Litt : S. Apelqvist, Människor kring en idé ( 1945 ).
0
Seine - et - Oise [ sän - e - oas ], departement i norra Frankrike, bildadt af en del af den forna provinsen Ile - de - France, gränsar till depart. Oise, Seine - et - Marne, Loiret, Eure - et - Loir och Eure samt omsluter depart. Seine. Areal 5, 604 qvkm. 618, 089 innev. ( 1886 ). Landet är
1
Henri I [ ]. Se Christophe, H., och Haïti. sp. 1058.
2
Rallare, järnvägsbyggnadsarbetare. Ordet är trol. bildat till rallväg, järnväg, väg med räls ( jfr även rallspår, rallvagn ), där förleden är ombildad av eng. rail i anslutning till sv. dial. ralla, rulla.
0
Doughty [ dauti ], Charles Montagu, engelsk forskningsresande och författare ( 1843 — 1926 ). Han företog 1875 — 78 farofyllda resor i n. v. och mellersta Arabien och skrev härom ett klassiskt arbete, Traveis in Arabia deserta ( 2 bd, 1888 ), rikt på värdefulla iakttagelser, skrivet på en korthuggen, arkaiserande prosa. D. framträdde även som författare, dramatiker och skald ; han skrev bl.
2
Olof den helige. Se Olof, norska konungar 5.
2
Farao ( af egypt. pera, ), i gamla testamentet benämning på Egyptens konungar. Se Egypten, sp. 1472 - 73.
0
Jaques - Dalcroze [ ^ äz ], É m i 1 e, schweizisk tonsättare och pedagog ( 1865 — 1950 ), utbildad i Wien och Paris. J. komponerade bl. a. flera operor, kammarmusik m. m. Mest känd är J. genom sin rytmiska gymnastik, som avser att utbilda rytmkänslan och det musikaliska gehöret genom plastiskt - mimiska rörelser. 1910 — 15 hade J. en skola för sin metod i Hellerau vid
2
* Bangkok. Befolkningen i B. med tillhörande distrikt uppskattades till 931, 171 pers. 1921. En järnväg från B. till Penang öppnades 1 juli 1918, hvarigenom resan från B. till Europa förkortades med 3 dagar. Bland på senare år uppförda byggnader märkas ett Pasteurinstitut samt Chulalongkornuniversitetet ( sedan 1917 ). Pagoden Wat Tsjeng ( Tscheng ) är afbildad i art. Siam, fig. 6.
1
Biåssnitt, operativt öppnande av urinblåsan. Det sker numera vanl. genom bukväggens nedre del, i medellinjen ovanför blygdbensfogen, utan att bukhålan därvid öppnas.
0
Schumann [ Jö - ], Viktor, tysk fysiker ( 1841 — 1913 ). Han var den förste, som med in - sikt om den starka absorptionen i luft för de kortaste ultravioletta vågorna byggde en vakuum -
2
Kuttenberg [ kotanbärk ], stad, se Kutnå hora.
1
Staël von Holstein [ stal - ], adlig ätt från Holstein, kom från Westfalen öfver Livland till Sverige, der den upptogs på riddarhuset 1652. Tre grenar af densamma upphöjdes i friherrligt stånd. Den första blef friherrlig 1719 med Otto Vilhelm S. ( se S. 1. ) ; den andra, friherrlig 1731, utdog 1763 med stiftaren Georg Bogislaus S. (
2
Almquistska samskolan, officiellt Sofi Almquists samskola, fullständigt högre läroverk i Stockholm ( Nybrogatan 13 ), grundlagt 18u2 av Sofi Almquist ( se denna ). Skolan, som leddes av henne t. o. m. 1915, fick 1905 dimissionsrätt och 1910 normalskolekom - petens. Nuv. föreståndarinna är sedan 1916 Signe Almquist ( f. 1879, dotter till Sigfrid och Sofi A. och jämte systern Märta A. ägarinna av
0
* Oppunda och Villåttinge härads domsaga omfattar nu Oppunda fögderi och en del af Rekarne fögderi. 54, 765 inv. ( 1925 ).
1
Isabella, engelska drottningar.
2
Tapp. 1 ) ( Byggnk. ) Dets. som droppe. Se Droppar 1 ).
0
Tvärån. Se Storån 2.
1
Balaruc les Bains [ balary ], badort i franska dep. Hérault, n. om Cette, vid sjön Thau.
1
Jhansi [ eng. uttal d $ änsi ], stad i Förenade provinserna, Främre Indien, omkr. 300 km v. om Allahabad ; 66, 432 inv. ( 1921 ). Viktig järnvägsknut och garnisonsstad.
1
Chalazion ( af Grek. chalaza, hagel, hagelkorn ), kirurg., en svulst i ögonlocket, stundom uppnående en ärts eller bönas storlek. Den är belägen under huden och har till utgångspunkt en sjuklig process i de meibomska körtlarna. Man skiljer mellan en kronisk form, bestående af granulationsväfnad, och en akut, suppurativ form, äfven kallad hordeolum internum.
0
Presl, Karl Boriwoj, österrikisk naturforskare, f. i Prag 1794, d. derst. 1852 såsom professor och kustos vid Böhmiska museet ( Ceské museum ), skref bl. a. Tentamen pteridographie ( 1836 ; suppl. 1845 ).
2
Hammershöj. 1. Vilhelm H. dog 13 febr.
1
Misore - öarna. Se Schouten - öarna.
1
Giesshübl - Sauerbrunn [ giorbron ], tjeck. Kysibl Kyselka, kurort i n. v. Böhmen vid floden Eger, 9 km ö. n. ö. om Karlsbad. Alkaliska kolsyrekällor ; vattnet ( Mattonis Giesshübler ) brukas mycket som bordsvatten.
1
Borna, stad i konungariket Sachsen, s. ö. om Leipzig. 8, 423 inv. ( 1900 ). Mångsidig industri.
1
Barejn - öarna. Se Bahrein - öarna.
1
Palmas, Kap, udde i västra Afrika, på Liberias kust, under 7° 45 n. br. Fyrtorn.
1
Måls, skogsv. Se Hollandstimmer, sp. 981.
0
Ericsson. 1. Nils E., ingenjör. Se Ericson, svensk adlig ätt, 1.
2
Nils ( da. Niels ) den helige, danskt helgon, oäkta son till danske konungen Knut Magnusson, f. omkr. 1155, lefde från sin tidiga barndom i sträng gudsfruktan, var obrottsligt kysk och fastade ofta. Han drog sig vid unga år tillbaka från världen och byggde vid Aarhus en liten kyrka, där han lefde i ensamhet med sin kaplan till sin död, 1180. Både före och efter hans död skedde många
2
Martha » Martas vingård » ), en till nord - amerikanska staten Massachusetts hörande ö i Atlantiska hafvet, ö. om Newport. Mycket besökt badort. I Augusti hvarje år hållas der af metodisterna stora religiösa möten, » Camp meetings ». Öns areal är omkr. 300 qvkm. och folkmängd omkr. 4, 300.
1
Fodermarskpenningar, kam. Se Fodermarskhafre.
0
Dukas, Neofytos, grekisk lärd, f. 1760, d. 1845, utgaf en mängd upplagor af klassiska författare, skref åtskilliga filosofiska och pedagogiska verk samt offentliggjorde en grammatika öfver forngrekiska språket ( 1804 ; 4 : de uppl. 1820 ), genom hvilken han sökte reformera nygrekiskan.
2
Mässdräkt, uniform, som efter utländsk, särskildt engelsk, förebild i början af 1900 - talet anbefalldes för svenska flottans officerare. Två olika mässdräkter förekomma : n : r l, bestående af jacka med gradbeteckning ( förut plagg ), guldgalonerad väst och guldgalonerade byxor samt afsedd för middagsbjudningar i kajuta och för större samkväm, och n : r 2, bestående af jacka, blå eller hvit väst och blå
0
Kvarsebo, Östergötlands nordligaste kustsn, östkinds hd, på Kolmården, som här brant höjer sig över Bråviken ; 71, 22 km2 ; 571 inv. ( 1952 ). 719 har åker. Sågverk och kalkstensbrott. Nuv. kyrka av sten från 1809 har altartavla av P. Hörberg. Pastorat i Linköpings stift, Norrköpings kontr. Tillhör storkommunen Kolmården.
1
Riu - kiu - öarna ( 89 öar ).. 2, 384
1
Vandamme [ vangdam ], Dominique René, grefve af Huneburg, fransk general, föddes i Cassel ( depart. Nord ) 1770. Vid revolutionens utbrott underofficer, bildade V. 1792 en frivillig jägarekår och avancerade genom tapperhet, militärisk begåfning och uppdrifven republikanism ganska snart till divisionsgeneral. Såsom sådan kommenderade han 1799 och 1800 i södra Tyskland och Holland. Efter att hafva fört division under
2
Dunstaple. Se Dunstable.
2
Inia. Se Iniidae.
0
Fengersfors, samhälle i Fröskogs sn i Dalsland.
1
* Sayn und Wittgenstein. - 2. Grefve Fried - rich Ernst S. dog 16 april 1915 i Meran.
2
Bi - rot, bot., kallas hvarje rot, som, med undantag för hufvudroten och dess förgreningar ( se Rot ), uppstår från stamdelar af olika slag eller, ehuru mera sällan, från blad. I synnerhet hos kärlkryptogamer ( pteridophyta ) och de enhjertbladiga ( monokotyledona ) växterna blifva dylika birötter de i växtens lif vigtigaste rötterna, all
0
Halfmetaller, kem. Sedan Geber indelat metallerna, på grund af deras oföränderlighet eller föränderlighet vid upphettning, i ädla och oädla metaller, och man lärt känna många metalliska ämnen, som icke öfverensstämde med de oädla metallerna och icke voro smidiga, uppställde man en ny klass metaller, kallade halfmetaller, hvilka enligt Basilius Valentinus voro bastarder af metaller och icke metalliska
0
Hunter [ hanta ], eng., eg. jägare, jakthäst av full - el. halvblod ; bör vara snabb och uthållig och lätt kunna taga hinder i terräng. Jfr Jaktridning.
0
Konstantin, ryska storfurstar :
0
Nora stads län omfattade Nora, Grythytte, Lindes och Nya Kopparbergs bergslag samt Fellingsbro härad. Landshöfdingen residerade i Nora. Länet egde bestånd från 1643 till 1648, då det lades under landshöfdingen i Örebro.
1
Sekretär ( fr. secrétaire, av lat. secrétus, av - skild, hemlig ), skrivbyrå med nedfällbar klaff samt innanför denna mindre lådor för brev o. dyl. Särskilt under 1700 - talet tillverkades s. av finare träslag med dyrbara inläggningar ( se bild vid G. Haupt ).
0
* Söderby sjukhus. En halsspecialist har anställts, och antalet sjuksköterskor och sköterskebiträden ha något ökats. Sjukvårdsafgiften på half - enskildt rum utgår nu med 5 kr. pr dag och på enskildt rum med 10 kr. pr dag.
1
* Milano. 2. Hufvudstad, beräknas nu hafva omkr. 430, 000 innev.
1
Särestad, socken i Skaraborgs län, Åse härad. 2, 242 har. 730 inv. ( 1917 ). S. bildar med Bjärby, Täng, Håle och Flakeberg ett pastorat i Skara stift, Väne kontrakt.
1
Almesåkra, socken i Småland, belägen dels i Vestra, dels i Tveta härad af Jönköpings län. Arealen 12, 585 tnld, hvaraf 532 inom Tveta härad. 19 ofm., 14 5 / 8 fm. mtl. 686 innev. ( 1874 ). Annex till Malmbäcks församling i Vestra härads kontrakt af Vexiö stift. Socknen hette i forna tider Almarsakra ( 1337 ) och Elm
1
Sagara, ind. myt., en sagokonung, från hvilken konung Bhagiratha -, efter hvilken Ganges och en dess biflod, Bhägirathl, fått namn -, sades i fjärde led härstamma. Historien härom förekommer i, III, 100 - 109. K. F. J. Sagasig ( Zagazig ), stad i Nedre Egypten, prov. Scharkije, i deltat, vid Muiskan
2
Passau. 1. Stad i bajerska reg. - omr. Niederbayern, ligger nära Österrikes gräns, 302 m. ö. h., vid Inns och Ilz förening med Donau samt järnvägen till Regensburg och Nürnberg i Bajern och till Wels ( LinzSalzburg ) i Österrike. 20, 983 inv. ( 1910 ), de fleste katoliker. P. är en af de vackraste städerna vid Donau och
1
Borch, GasparLenning, dansk arkitekt, f. 1853 på S : te Croix, d. 1910 i Köpenhamn, kom i unga år till Danmark, studerade vid konstakade - mien i Köpenhamn 1874 - 80, blef lärare vid tek - niska skolan, gjorde ritningar till skolor, kaserner, fabriksbyggnader och till stilfulla villor samt äfven till möbler och öfriga snickeriarbeten och utöfvade välgörande inflytande som målsman för spridand
2
Hirdskrå. Se Hird.
0
Enköpingsåsen, rullstensås, som går fram i trakten av Enköping. Uppträder längst i s. på Persö, 13 km s. s. ö. om Trosa, når på Selaön 1 Mälaren ganska stor höjd ( 27 m över slätten ) och passerar Mälaren i flera utdragna holmar och näs. I ett markerat avbrott ligger Enköpings stad med kyrkan på åsen. E. går därefter norrut genom v. Uppland, passerar Dalälven i två armar, som utnyttjats
0
Järpen, municipalsamhälle och järnvägsstation i Undersåkers socken, Jämtlands län. 1, 013 inv. ( 1909 ). Tax. - v. 27, 200 kr. å jordbruksfastighet och 1, 146, 400 kr. å annan fastighet, hvaraf 1 mill. kr. å nedannämnda trämassefabrik ( 1907 ). Utom i det till stationen hörande området tillämpas ordnings -, byggnads - och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket i
1
Kurtin ( Fr. courtine, egentl. förhänge ), befästningsk., kallas vid en bastionsfästning den vanligen raka fästningslinie på enceinten, som förbinder tvänne närliggande bastioner. Kurtinen utgör fästningsfrontens bäst skyddade linie, som af de på sidorna liggande bastionerna är undandragen den enfilerande elden, och hvars klädmur dessutom vanligen skyddas af framför liggande ravelin och tenalj, hvil
0
China nova, bot. farm. Se Kaskarillbark.
1
Hainburg [ hainbork ], stad i Nedre Österrike, på Donaus högra strand, nära gränsen mot Tjeckoslovakien ; 7, 551 inv. ( 1923 ). Utgrävda romerska fornlämningar av det gamla Carnuntum ( se d. o. ) ; borgruiner, trol. efter det i Nibelungenlied omtalade Heimburc, ett gränsfäste mot hunnerna. Stor tobaksfabrik.
1
Selaru, ö. Se Timorlaut.
1
Foramen ovale, Lat., Botalliska hålet, anat., den ovala öppning, som under fosterlifvet finnes på väggen mellan hjertförmaken.
0
Novibazar ( Novipazar, Turk. Jenibazar, » Nystad » ), hufvudstad i ett sandjak i turkiska vilajetet Bosnien ( förr Kossova ), vid Ibars biflod Rasjka. Omkr. 12, 000 innev. Staden är genom sitt läge af stor strategisk vigt och beherskar vägarna mellan Bosnien och Rumilien samt mellan Serbien och Montenegro. Der låg i den äldre medeltiden Rassa, hufvudort
1
Asklepiader,, kallades de vid Asklepiostemplen anställde prästerna. Dessa bildade ett slags ärftligt ordenssamfund, hvilket inom sig fortplantade kännedomen om en hemlig läkekonst, som föregafs härstamma från Asklepios själf. A. M. A.
0
Schwach [ ], Conrad Nicolai, norsk författare, f. 1793 i Ringsaker, d. 1860, assessor i Trondhjems stiftsoverret 1830 och sorenskriver i Nedre Telemarken 1848, är lifsglädjens sångare i norsk diktning. Men han är äfven högstämd patriot och ihågkommes nu blott som sådan, särskildt genom dikten. Blott en mindre del af hans ymniga produktion föreligger i Samlede digte ( 3
2
Fabrice [ - bris ], Friedrich Ernst von, diplomat, tillhörande en till Hannover öfverflyttad gren af en hessisk adelssläkt, f. 5 juni 1683, d. 5 juni 1750, inträdde i holsteinsk tjänst och skickades 1710 till Bender som administratorn Kristian Augusts sändebud hos Karl XII. Han kvarstannade hos denne ända till hans hemresa på hösten 1714 och fick så bl. a. bevittna kalabaliken i Bender
2
Lest la paix [ läplr sä la pä ], fr.,, ett yttrande, hvilket Napoleon III fällde som franska republikens president i ett tal vid en bankett i Bordeaux 9 okt. 1852 och som sedermera ofta ironiskt citerades under hans kejsartid, då Frankrike efter hvartannat invecklades i krig med Ryssland, Österrike, Kina, Mexico och Tyskland.
0
Hordaland. Se Hörðaland.
1