text
stringlengths
1
153
Dɣa taspenyult takastilant d tespanyult tamrikant ttemcabint s waṭas, maca llan kra n imgaraden deg
ususru d yirmawen. Ismawen deg tespenyult - am waṭas n tutlayin niḍen - bḍan ɣer wunti d umalay,
akken illan daɣen kra n yismawen irwasanen ur nelli la d untiyen la d imalayen, amedya deg yismawen
ibeddun s umagrad «Lo »; (Lo mejor, Lo bueno, Lo fácil...), ma d abaraz amagnan n wawalen iga d;
isem n umeskar, amyag, asentel.
Lamaana asegwas nni id yernan, FC Cannes t ṣub ar weswir wis 2. Dayen yeǧǧan Zidan ad iruh ar
taɣlamt n Bordeaux deg unebdu n 1992.
Yella wamek nniḍen ara ad tessuqlem tussna taqbaylit ar tjapunit?
Tifin daɣen tegla-d s tikti ɣef temhazt n rric n yefrax.
Ur sraffgeɣ ara ihi ɣer Warzazat.
Musa Ag Amastan (S tfinaɣ ⵎⵓⵙⴰ ⴰⴳ ⴰⵎⵙⵜⴰⵏ) ilul deg useggas n 1867 s aseggas amaziɣ 2817, immut deg
23 Dujanbir 1920 s aseggas amaziɣ 10 Dujanbir 2870. D yiwen n wergaz amaziɣ Amanukal n teqbilt n
Kel Ɣela n Uhaggar seg 1905 ar 1920.
Amek ara ttarun akud s tlatinit?
Tella tin i yeččan meṛṛa tiẓidanin-nni.
Ur tḥemmlem ara ad theḍṛem d wid ur tessinem ara?
Ad kent-ssutreɣ akk isefra n teqbaylit.
Yessefk ad d-ittessu yiwen yal ass?
Inuda fell-i kra yekka wass deg Werǧa.
Izumal n uɣlan amaziɣ d awezɣi ar d at nettu.
Yella wamek ara tettaru asuref s tefrikanit?
Ɣef lǧal n wumi ur ččin ara tasa-nni?
Mary tettes lehyuf, ihi teḥbes-itt temsulta.
D agummu yettuḥeṛṛmen ay bnin ugar.
Ur nettir ara adlis n tsefrant n Tmurt Taqbaylit.
Iweṣṣa Tom yiwet ara s-d-isekren ad yečč.
Ur tguǧǧemt ara ɣer Suq n Letnayen.
Amek akken ara tettaru tasekta s tbaskit?
Ttjur-nni s tlata n lmitrat i mbaεadent deg uẓi ta ɣef ta.
Nniɣ-as yakan i Tom belli bɣiɣ ad rnuɣ di Ustṛalya kṛad imalasen.
Ad ddmeɣ abidun-nni ɣer At Waɛban.
Imdanen seg Peru deg tsut tis 19
Bɣiɣ ad ilin wussan akk am wa i lhan.
Amek sakin ara ad taru aferdis n unamek s tmungult?
Ad aruɣ s teqbaylit deg nneqma n wid ur nebɣi.
Ur tetteklem ara kan ɣef tigzi n tmacint.
At Ɛenṭar d taɣiwant n At nnif.
Ugar n 421xa0844 n medden zedɣen g Agadir , d ugar n 600xa0599 n medden zedɣen g Agadir - Ida
utanan . Kṛaḍ n tutlayin ad sawalen imezdaɣen n Agadir : Tamaziɣt ( tacelḥit ) , Taɛrabt ( Darija )
, Tafrasist
Azekka-nni lawan imensi, sassnen-iyi i urgaz-is.
Ur tɛedda ara ɣer At Mlikec.
Muḥemmed Cafiq d yiwen umyaru, d amnadi, d azamul n tmaziɣt di tmurt n Maruk.
Adfel yekkat deg udrar, ssem-is di sswaḥel.
D apaspur aqbayli i yellan deg ufus-im?
Ad tferqemt kra n isefra n teqbaylit yid-sent ass-a?
Imi Tamurt n Yiqbayliyen suffɣen-tt seg uttikki deg tsertit n lezzayer, seg tnekra n FFS n 1963 ar
tefsut taberkant deg wanda immuten waṭas n yilemẓiyen, deg Yebrir 2001, war tuttut n tafsut n
imaziɣen n 1980 yakk asunded n uɣerbaz n 1994-1995, akk d tmenɣiwt n uɣewwaɣ Meɛṭub Lwennas deg
useggas n 1998.
Ileddi dima ṭṭaq mara iεeddi ad igen.
Segzi-as amek akken i tettarum tabadut s tfilippinit?
Ur nerwil ara ɣer Tala Bunan.
Amek akken ara ad taruḍ tasergelt s tgaylikt?
Di temẓi-k mi akken tfaqeḍ, mačči am wiyaḍ ay telliḍ.
Reffdent akk ayen yellan ɣer Lqern.
Ur ixemmem ara ɣef tmurt taqbaylit.
Tusa-d ɣer da ad tesɣalli fell-aɣ.
Amezruy n tutlayt adanict tebda deg sin n wakuden: tin n tadanict taqburt (seg lqern wis 13 ar
lqern wis 16) d win n tadanict tatrart (si lqern 16 ar ass-a).
Yella wamek nniḍen ara kettben asuggeg s tistunit?
Serɣ a win ur nzeddem, senɣel a win ur nettagem.
Ur iban acimi ur ssbelɛent ara taṛemmant-nni.
Yella kra n yiwen i yeṭṭalayen.
I tura amek ara ad tketbem ayefki s tesnusit?
Imzeɣyal bɣan ad ḥettmen i yizzayriyen ad lemden taqbaylit bessif.
Ilul deg Awussu 1926 deg temdint n Micli deg Tamurt n leqbayel deg 1947 yella d amaslad akk-d yewin
n imalwayen imezwura n Organisation spéciale (OS), yiwet n tarbaɛt tuntilt i iqedcen ɣef uzarug n
Lezzayer.
Ḥmiṭuc d Duduc deg teẓgi n ṭlam
Ttilin yiseččan inefεen win i ten-yesqedcen akken ilaq.
Ffɣeɣ-d seg uxeddim walaɣ-tt deg umitṛu.
Ur newwi ara taqcict-nni ɣer uɣerbaz.
Tom d Mary nnan-d ur kfin ara ayen i xeddmen.
Ma tzemreḍ ad teɣṛeḍ tafyirt-agi, ihi tessneḍ ad teɣṛeḍ.
Yella deg wawal: win yerwin tabṛunt, d win i d-yessalayen amejṛiw.
Ur t-fehhem ara akken awal s wawal!
Ur tufig ara ɣer At Ifrek.
Ayyur agaman d tafekka tagnnawt iy tezzin ɣef umtiweg neɣ ɣef uzunyur, Deg wusud anafuk llan wazal
n 336 n wayyuren deg-sen 173 tezzin ɣef 8 imtiwgen imeqranen d 7 tezzin ɣef imtiwgen igezlanen
Sinna kin yemlal aked umɣaraf n scanners Barneyscan iwakken ad isedger ineɣlan. 200 ineɣlan
ttwasdegren aked scanners Barneyscan di tazwara.
Ad yessken i yiqbayliyen amek ara slellin iman-nsen.
Ilaq ad txedmemt ayen i awent-id-nnan Tom d Mary.
Deg ttrad amaḍal wis-sin, Bohr irwel ar Marikan, ikki di leqdic n lbumba tabelkamit, Projet
Manhattan deg Los Alamos di New Mexico.
Yella iggumma Tom ad iḥbes tiyita di tewwurt.
A win yufan ur ten-yettaɣ wara.
Ad nerfed iẓṛa-nni ɣer At Sidi Sɛid.
Ihi ad d-iniɣ taḍeggalt-iw, ur d tamezzangut, ur d lεali-tt ɣer medden. Maca werǧin ad tuɣal deg
umkan n yemma.
Ɣertaggara n tmesbanit-agi, aneɣmas Ait Mouhoub Mustapha iwerra-d adeg web yettwehdan i
tmesbaniyintiwinasin n tlallit n Mouloud Mammeri.
Leḥḥuɣ s leḥnana, teẓẓuɣ tayri, ssemɣayeɣ-d asirem deg wulawen ileqqaqen.
Yetwexleq sɣur Aseqqamu uṛufi deg useggwas 1997, Agraw n Euro yeswerwer de facto deg tanga-s
Aseqqamu n ineɣlafen n teẓraf uṛufiyen yettilin azekka-nni n timlilit n Agraw n Euro, ayɣef
yesismur iɣtasen. Aselway yettwafren i anna n sin iseggwasen d wezgen (taynayt id yernan sɣur
amtawa n Lisbun).
Ur zmireɣ ara ad waliɣ akken ilha.
Imi temneεeḍ kan i d abaɣur.