text
stringlengths
1
153
D netta i d-yeccḍen deg wawal.
Ur ufigeɣ ara ɣer At Ksila.
Tili amek ara ad tinim tadegta s trifit?
Ad tawḍemt ɣer Tawrirt At Mengellat.
D acu yakk rẓagen di ssuq?
Yella wamek nniḍen ara yessuqel amgel-anfafad ar tdanit?
Teẓṛam ɣef acu i nɣan Katia Bengana?
Ulac i yeεzizen ɣur-neɣ am ṣṣeḥḥa.
Amek ara εelment d acu ara xedment?
Yelha ma tefkiḍ-d tamuɣli-k deg aya.
I lemmer ad teẓẓum acifluṛ deg lexla?
Deg ass n 6 yennayer yuɣal-d si Ccinwa ar Yapan sin akin yedda ar tesdusit (taklinikt) i wakken ad
yeskayed ɣef tussit maca agemmud yusa-d d ibaw. Deg ass n 10 yennayer dɣa yella-d mazal tuɣit tusut
d tawla d wazzug n ugerjum yuɣal ar usgunef anda id s-ttwaxdamen-t tugniwin s uzenzar n X id
yesseknen uguren ilqayanen ayen yeǧǧan ad yekcem s asgunfu (sbiṭar) deg wass-nni yakan. yeqqim s
tawla alammi d ass n 14 yennayer. Anda id yelɣet umessuji id t-yessujayen tagnit-is ɣer yiwet n
tuddsa n tdawsa tadigant s ddaw n unagraw n wannay. U tessegrew tilam zges tuzen-iten-t ɣer usudu
aɣelnaw n waṭṭanen imanṭaṭen (NIID), dinna yemmug ukayad n tsedmirt tanmezrit n Polimiraz i wseskel
amuli snat n tikkal w yettwasentem usigem-is s uvirus n 2019-nCoV RNA deg ass n 15 yennayer 2020 d
acu kan yeffeɣ-d seg usganfu ar wexxam deg wass-nni.
Imi sɛant yiwen wakud akked Haway, tigzirin-agi tikwal ttɣillin belli llant ddaw n Haway.
Ur d-keččmemt ara ɣer texxamt-iw war ma tesqerbebbemt.
Teṭṭef-iyi lwehma seg wakken meqqer aṭas.
Acḥal n wawalen i yellan di tefyar i d-iteddun?
Win yellan d igellil ma ixeddem, winna mačči d lɛib, d argaz !
Yella wamek ara ad nekteb lawan s tespirantit?
D nekk kan i izemren ad iẓren.
Ur tessakel ara ɣer Iɣil Aεli.
Ɣileɣ tenniḍ-d dakken Tom yettidir deg Usṭṛalya imir-n.
D taḥrict n waddal i qqareɣ dima d tamezwarut.
Werǧin ad tefru teqṣiṭ n rrekba ɣef uɣyul, di tmurt n wanda lal wa yeǧǧa wayeḍ seg ul.
Ur nexzin ara ihi tabuṣult i mmi-s.
Tili yella wamek ara tkettbem tizzelgi s tesluvinit?
Ruḥeɣ ɣer umḍiq-nni iɣef i d-tehder mi nmeslay akken.
Amek imir ara ad tinim tilisa s teglizit?
Tɣadeḍ-iyi. Tettidireḍ deg ujajiḥ. Mi ara yili uẓɣal, tettdiqiḍ. Ur tezmireḍ ara ad telseḍ
ajellab-a.
La Fouine ilul ass 25 Buǧember 1981 di Trappes di tmurt n Fransa, d yiwen ucennay deg uḥric n rap
mucaɛen aṭas laṣel-is si tmurt n Merruk.
Ihi nekk ur susfeɣ ara akassis-nni.
Anamek arbib n tullma d askerkes. Tagi dɣa, ak-ţ-akreɣ, ack-iţ!
Kra ur lliɣ meyyzeɣ-t-id ad k-t-id-iniɣ ɣef waya.
Wissen ayɣeṛ i d-nlul? Waqil, akken ad d-nernu tissi-nniḍen!
Bɣiɣ ad s-d-fkeɣ afus i Tom ma yella zemreɣ.
Ɣef waya, ilaq fell-aɣ ad neseḥbiber ɣef yimeḍqan yecban wigi.
Isemla web-agi fkan-asen aṭas n wazal, abaɛda deg yimukan n leqraya.
Wali kan acu i la xeddmeɣ!
Tesɛiḍ d acu ara teččeḍ d imekli deg uɣerbaz?
Paul Cézanne d amekla (peintre) afrensis (ilul deg Aix-en-Provence deg 1839, yemmut deg temdint-a
deg 1906).
Aẓru n Racid tura akka atan yefser deg Usalay Abriṭani.
Di Tala Lbuṛ diɣen tukwi-d targazt deg uterras u yekker cwal. Xedmen akka yemɣaren mi zsṛan sani
tetteddu tegwnitt, mɣen ar Uzaɣar (n Llexmis) ad walin imrabḍen akken asen d-afen tifrat, abrid ar
ad yerren talwit di taddart d tigzi deg wallaɣen. Ččuren iqiḍunen, ssennan iɣwyal, ṭfen ibardan
nsen ar « sidi ».
Yal ass ttgalleɣ ad uɣaleɣ almi d din.
Amek i ilaq ara tettarumt tiririt s tdanit?
Ad teddmemt akal-nni ɣer At Ḥmed.
Amek i ilaq ad tiniḍ aferdis n unamek s tmungult?
Xali Tom d gma-s n yemma.
Wissen ma ṭṭfeɣ-k-id deg yir taswiεt?
Ssebba niḍen ara yessengaren tiẓegwa nettat d times. Deg 2004, tekker tmes 198 n tikkal deg twilayt
n Bgayet, yerna tecca 2030 n yiqeṭṭaren n wakal, gar-asent 500 n yiqeṭṭaren n tẓegwa. Yiwen seg
yimukan yeḍruran aṭas d tiẓgi n yiggi n Tewrirt n Yiɣil (Adekkaṛ) ed tama n Tici ed Bgayet.
At Busliman d taddart i d-yezgan deg Tmurt n Yeqbayliyen.
Yeẓra Tom dakken ur yesɛi ara asmenyif.
Ur wwiḍent ara tlata n sswayeε i ɣ-d-yegran.
Ayen yettwaxedmen, ur nezmir ad tnekkes.
Yettwali belli deg yiwen unamek, tudert am usikel.
Tilin n Rruman deg Bgayet ur tesɛi lehna imi aḥric ameqqran n Yimaziɣen ugin-ten.
D acu kan, warẓigen mačči ala deg unebdu kan ay yettidir, wanag taḥkayt-is ɣezzifet.
Ma nmuqel tiqsiḍin, yiwen ur yettili d nnbi ama deg uxxam-is neɣ deg tmurt-is.
Yella wamek ara ad yessuqel tizzelgi ɣer tesluvinit?
Tawriqt-a d tin i d-yessegzayen tifelseft i ṭṭafareɣ.
Ad ɛerḍeɣ ad t-reqqɛeɣ ass nniḍen.
I tura amek ara ad yaru agensuzmir s tpulunit?
Amek i ilaq ara ad tarumt imekli s tcelḥit?
Aṭas n tebratin i d-tteṭṭfeɣ yerna ttarraɣ-asent dima.
Amur ameqran deg yimezdaɣen n tefsirin (côtes) n Tefriqt Tacerqit d Inselmen, yernu ttmeslayen
yiwet n tutlayt umi qqaren taswaḥilit, yis-s ay ttemsefhamen ula akk d yegduden ifriqiyen nniḍen.
Aṭas n medden, ur zmiren ara ad bedren th s teglizit.
Iwacu tettesseḍ lqahwa ɣef ttnac n yiḍ?
Teskaddbeɣ-iyi a ddunit, skaddbeɣ iman-iw, qqareɣ-as beddel yiwen wass.
« Souvenir dune rentrée », wis 2, Journal des instituteurs de lTafriqt du Nord, 15 tuber 1956.
Amek imir ara ad tekteb azizdew s tesluvakit?
Ad wwteɣ ar leɛqel-iw akked wul d acu i yeffer.
Werǧin i yeḥla seg-s s tidet.
Abẓiẓ (Assaɣ ussnan: Caelifera) d aburɣas yeṭṭafaren tafesna n tserdefriwin yezmer ad intteg i
wsetun yugaren teɣzi-ynes s waṭas n tikkal
Mazal ad irnu ccan-is ad yali.
Ur tɛebbamt ara akk ayen yellan ɣer Lqern.
Munir: Wagi d akanic-iw. Iḍelli i t-id-uɣeɣ.
Tudert di lɣerba d abrid ufrin n i ulmad n tutlayt tabeṛṛanit.
Tili yella wamek ara ad tketbeḍ amsallun s tmasidunit?
Segmi yeǧǧa tameṭṭut-is ur yufi iman-is.
Ismawen-agi i d-fkiɣ d wid n tferkiwin yellan deg taddart n yIsariǧen.
Ad nejbu ɣer Asif n Ɣiṛ.
Eyadou ag Lece (basse, snitra, chœurs, percussions, tasudest)
Tili yella wamek ara tketteb tilawt s tbirmanit?
Amek ara ttaruɣ tabadut s tfilippinit?