text
stringlengths
1
153
Ur tettu ara ad iyi-d-siwleḍ iḍ-a.
Yebter yella d win εebbden Yirumaniyen.
Amek dɣa ara ad tinimt ixefwal s taṭurkit?
Ur newwi ara abidun-nni ɣer At Waɛban.
Ur neɛjil ara ɣer Suq n Letnayen.
Ur nufig ara ɣer At Ifrek.
Tili yella wamek ara tettaru ilel s tfilippinit?
Tɛebbamt tideffaḥin-nni ɣer At Si Ɛmaṛa.
Tisirra dtaddart deg te ɣiwant n Cemmini.
Iwacu ur tḥess ara i yaya am uzal am yiḍ?
Igerdan llan ttferrijen tiliẓri mi yella Tom yessewway imensi.
Amek dɣa ara ad taru amured s tgaylikt?
Ur teẓṛiḍ ara anwa ara d-nemmager.
Tili amek ara ad nessuqel tamrilt ar trumancit?
Nudant fell-asent deg At Sidi Ḥmed.
Ma tesɛamt kra ad t-id-inimt, xas inimt-t-id.
Yella diγen di tfaska-ya n Umγar-Uceqquf, way-n mi qarren « Azal n tidett » : tewser ittḥazzen akk
kra ittidiren di ddunit, d amdan, d aγersiw, d aseklu, atg.
Abẓiẓ yettemcabi s waṭas ar uberru maca mgaraden deg
Keccini a baba-s ay aɣanim uẓetta,
Ass 29 dujamber d ass 363 n useggas.
Ur iɛebba ara ṛṛmel-nni ɣer At Sellan.
Ur d-ikeččem ara ɣer texxamt ḥaya ma nniɣ-as-d dayen, tzemreḍ.
Amek tura ara tkettbem tasenfert s tendunizit?
Amek ara ad tarum tumert s tebrutunt?
I kennemti i wumi la d-cennuɣ.
Yefka-yas Tom cwiṭ uyefki i umcic.
Yoseikan Budo d addal yelhan nezzeh.
Ur tseddam ara ɣer Tizi Mennus.
Tettkaleḍ kan ɣef tigzi n tmacint.
Amek i ilaq ara ad iniɣ tasnallunt s tislandit?
Amek ara ttarun aɣelluy s trumancit?
Amek tura ara ad naru talwit s tkurdit?
Skud teɣli-yaɣ-d tegnit, ad nget meqqar lxir.
Nnan-iyi belli Tom mazal-it di Ustṛalya.
Yella wamek nniḍen ara tkettbemt axeddim s txemrit?
Amek dɣa ara ad tiniḍ NASA s teqbaylit?
Imi i d-yeqqar akken, ad yili d tidet.
Yella ilaq-as i Tom ad iẓer aya.
Yella wamek ara ad naru akellex s tfiǧit?
Amek ihi ara tettarumt asengel s twalunit?
Tili amek ara ad ketbent NASA s teqbaylit?
I tura amek ara ad tketbemt uccen s tlitunit?
Tasadan (isem-is unṣib: Tasadan Ḥeddada) d taɣiwant deg tmurt n Lezzayer, tettiki deg tdayra n
Tasadan Ḥeddada (Tawilayt n Mila).
Ur d-yeqqim kra ma nezzuzer lekdeb am wa.
Warẓigen d abeɛɛuc alemmas, yesɛa ger n 2 d 5 yisuntimitren, d azuran u tafekka-s (ṣṣura-s) teččur
d anẓaden.
Sami tuɣ-it deg tagara n tinuba.
Lliɣ bɣiɣ ad hedreɣ yid-sen udem ɣer wudem.
Yella wamek ara ad ssuqleɣ učči ɣer telbanit?
Teţţru tixsi yemmezlen deg tin yuzan.
Galileo Galilei ilul di Pise (Ṭelyan), ass n 15 di furar 1564.
Yella wamek ara ad inin tilawt s tbirmanit?
Teddreḍ iwakken ad tiliḍ d tamedyazt.
Amek ara yettaru timesna s tlitunit?
Ur yesɛi ara akud i yaya assan-a.
Ass n 22 yebrir 2001, yella-d yiwen n uberreḥ sɣur iǧadarmiyen n At Dwala d akken Masinisa Germaḥ
yettwaṭef ɣef tukerḍa deg iberdan n At Dwala.
Ur ḥemmleɣ ara ad qqimeɣ yid-sent.
Tansa n Yuba d Tazmalt n ugafa.
Tamesna d taddart yesɛan aṭas n yimezdaɣ?
Albert Einstein d ussnan asengam amezray yellan di tazwara d almani, sinna mebla tamurt (1896), d
aswisit (1901), sinna di tagara yarna-d taɣlent tamarikanit (1940). Ilul ass n 14 Meɣres 1879 di
temdint n Ulm, Wutemberg, yemmut ass n 18 Yebrir 1955 di Prinston, New Jersey.
Tili amek ara tkettbeḍ tizzelgi s tesluvinit?
Tabuda d tiɣremt i d-yefkan tuget n imedyazen.
Iwacu teswiḍ ddwa-nni? - Akken ad ṭṭseɣ.
Ur telḥi ara ɣer At Jlil.
Tamurt Taqbaylit tessefta deg timagit-is, maca urǧin tella d lqelɛa i tineslemti d-yenna Mehenni.
Yella wamek nniḍen ara tkettbem ugur s tlawsit?
Amek ihi ara iketteb azizdew s tesluvakit?
Sɛiɣ zher ulac acu iyi-yuɣen, lameɛna walaɣ ayen isexlaɛen, mi akken lɣaci tteɛraḍen ad rẓen ṭṭiqan
i wakkenn ad fɣen.
Tom ɣas akken ur t-terri ara tmara ad yexdem ayenni maca ixdem-it.
Ur ẓriɣ ara ma telliḍ tukiḍ-d.
Amek sakin ara ad yessuqel amakkas ar tbusnit?
Igerrez mliḥ imi i d-tewwim arraz.
Amsegrew n iserɣinen i wesdukkel n yismawem
Ur lḥint ara ɣer Iɣil n Lqayed.
Ayɣeṛ ur gin ara lxiṛ i yaya yal ass?
Sewwqemt akk ayen yellan ar Lqern ufella.
Amek ara ttarunt tifin s tbusnit?
Ad teddu ɣer Tawrirt n Yiɣil.
Awal am teṛṣaṣt: mi yeffeɣ ur d-iţuɣal.
Wis 5 deg yunyu, d ass amaḍlan n twennaḍt.
Ur newwi ara iceṭṭiḍen-nni ɣer Tegnit.
Ur iban iwacu ur tejmiɛem ara aɣrum-nni?
Amek ara tkettbem tadamsa s thungarit?
I tura amek ara ad arun aqelleq s tmungult?
I tura amek ara ad tketbemt agensuzmir s tpulunit?
Amek ara ad inint urar s trifit?
La d-yeqqar uɣmis yella yiwen n yizem i d-irewlen seg urti n waxuten, dɣa wissen anwa amḍiq anda
yella tura akka deg temdint.
Tzemreḍ ad ɣ-tεiwneḍ s kra n ubrid?
Ulac am tebyirt tasemmaḍt ma yeḥma lḥal.
Ttbibbin akk ayen yellan ar Lqern ufella.
Amek i tḥemmleḍ lqahwa, s skweṛ neɣ mebla skweṛ?
Ihi nettraǧǧu-ken deg annar n leqdic mačči deg annar n userwet!
Ay gar-ak ad naweḍ ɣer lmerɣub-nneɣ!