albinandersson/nf-category-classification · Datasets at Hugging Face

definition stringlengths 10 504	type int64 0 2
Jerusalemsvägar. Se Labyrint, sp. 476.	1
Donkey [ då i förening med namn på vissa till en far tygsångpanna hörande delar betecknar d., att ifrågavarande maskindel är avsedd som hjälp el. reserv för tillfälligt bruk.	0
Prästkonferens. Se Konferens.	0
* Köln. 1. Regeringsområdet hade 905, 510 innev. 1895. — 2. Staden hade s. å. 321, 564 innev., af hvilka 260, 000 voro katoliker. Den gamla fästningsmuren, som staden 1882 köpte af Tyska riket, har nu rifvits, och på den derigenom vunna marken har utanför den äldre staden under de senare åren uppstått en ny stadsdel, Neustadt, som med sin präktiga, 6	1
* Ostia ligger omkr. 21 km. från Rom. Nyare utgräfningar ha bragt i dagen rester af boningshus af annan typ än det från Pompeji ( se d. o. ) kända, närmast för en familj afsedda ( domus ), nämligen det för uthyrning afsedda storstadshuset ( insula ). Det saknar atrium och peristyl ( se d. o. ), var uppfördt i 3 à 4 våningar med olika lägenheter och	1
Nya Holland, fordom namn på Australien.	1
* Ramsjö tillhör nu Ljusnans kontrakt, Uppsala stift. 1, 844 inv. ( 1925 ).	1
Keulen [ kolen ], Cornells Janssens van, Janson van Ceulen. Se Ceulen.	2
Éparges, Les [ läs eparj ], by i franska dep. Meuse, 17 km. s. ö. om Yerdun, i en sänka v. om Combreshöjden. Byn och ställningen på höjderna å ömse sidor om denna ingingo i Verduns försvarsområde och voro under Världskriget gång på gång föremål för förbittrade strider mellan tyskarna ( arméafdelningen Strantz ) och fransmännen ( 3 : e armén, Sarrail ). Särskildt	1
Flamboyant [ flangbåajang ], Fr., flammande, fladdrande, lågande. style och familjen Phoenicopteridae, hvilken utmärker sig genom den långa, på midten tvärt krökta näbben, de omåttligt långa benen, med de korta, af en fullständig simhud förenade främre tårna o. s. v. I längd mäter han från näbbspetsen till yttersta änden af stjerten något öfver 1	0
Bigatus ( lat., af biga, tvespann ), num., benämning på sådana fornromerska mynt, som på frånsidan visa bilderna af två hästar och en vagn med den bevingade segergudinnan ( eller annan gudom ) uti. De voro i bruk från puniska krigen till borgerliga krigen.	0
Alfonsia, bot. Se Elæis.	0
Timmernabben och Tillingenabben, två invid varandra belägna lastageplatser på Kal - marsundskusten, Ålems sn, n. om Kalmar ; 525 inv. ( 1951 ). Välkänd fajansfabrikation.	1
Unger, Joseph, österrikisk statsman och jurist, f. i Wien 1828, blef 1853 docent i österrikisk privaträtt vid universitetet derstädes. Efter att en kort tid hafva verkat såsom akademisk lärare i Prag återkallades han till Wiens universitet, der han 1857 blef professor i ofvannämnda juridiska disciplin. Då i början af 1860 - talet frågan om Ungerns ställning i den österrikiska monarkien stod på dagordningen, uppträdde U. till förmån för dess förening med Österrike till	2
Eos, svensk literär tidning, som utkom under åren 1839 och 1840 och hade till redaktör C. J. Lénström. Första årgången, n : o 1104, trycktes i Gefle, andra årgången, omfattande endast qvartalet Jan. Mars 1840, i Upsala. - rn.	0
Retsch, Moritz, tysk målare, f. i Dresden 1779, d. 1857, studerade vid konstakademien i sin fädernestad och skördade beröm i synnerhet för sina illustrationer till stora skaldeverk, samtliga utförda i konturteckning. Så illustrerade han Göthes » Faust » och vann derför äfven skaldens erkännande, vidare Schillers » Glocke » och flere af hans ballader, Bürgers ballader och Shakspeares	2
Sisera var enligt Dom. 4 en härhöfvitsman under konung Jabin i Hasor, som dödades af Jael ( se denna ), under det han sof i hennes tält. I Dom. 5 : 19, 28 ff. ( som är äldre ) gör S. snarare intryck af att vara en konung, och här dödas han af Jael, medan han står upprätt i hennes tält, v. 25 ff. Andra olikheter äro, att enl. kap. 4 endast Seb	2
* Sällskapet för Finlands geografi upphörde 1921. Se Geografiska sällskap. Suppl.	1
Valinge, säteri i Stigtomta sn, Södermanlands län ; areal 1, 983 har, varav 440 åker. Huvudbyggnaden av reveterat trä i två våningar och med två flyglar uppfördes 1797 — 1800. V. har tillhört släkterna Arp, Rosenhane, Kruse, Wran - gel, Arfwedson, Wattrang och Kleen. Godset inköptes 1795 av brukspatron Jacob Arfwedson och	1
Herrevadskloster, kungsgård i Riseberga socken, Norra Åsbo härad, Kristianstads län, består af 7 1 / 4 mtl säteri, taxerade till 209, 000 kr. Arealen 1, 091 har. Slottsbyggnaden ( se fig. ) uppfördes 1805 — 17. Stall, ridhus och kasernbyggnad, hvilka förskrifva sig från den tid fältkommissariatet var förlagdt till H., stå under öfverinseen	1
Sjöberg, Nils Axel Vilhelm, författare, f. 21 nov. 1871 i Broby, Kristianstads län, d. ( genom gasförgiftning ) 7 april 1914 i Stockholm, blef filos. licentiat i Uppsala 1897, var från nämnda år amanuens vid universitetsbiblioteket och 1898 - 1905 äfven vid universitetets konstsamling. S. egnade sig i främsta rummet åt studier af äldre svenska porträtt och vann på detta område mycken sakkännedom. Han utgaf planschverken Svenska porträtt, I.	2
U. V. ( V. V. ) = uti voverant, enl. deras högtidliga löfte.	0
Följder. Med ofvanstående äro ock vikingatågens följder delvis angifna. I hvad mån de utöfvat inflytande på främmande länders samhällsskick är en mycket omtvistad fråga. I Ryssland och väl äfven i Polen har detta inflytande varit störst, eftersom bägge rikena torde ha blifvit upprättade af normandiska köpmän - krigare, men det ser ut, som om denna härskande klass mycket snart lämpat sig efter slavernas rättssedvänjor	0
Ariska folk. Se Arier.	0
Piparsläktet, Charadrius, zool., hör till ordn. Charadriiformes, underordn. Limicolae och fam. Charadriidae. Näbben är rät, svag, spetsig, nästan trind, utåt förtjockad och kortare än det med hög panna försedda hufvudet. Tarserna äro oftast klädda med nätlikt fördelad hud, stundom äfven med tydliga, tvärställda plåtar. Mellan	0
Kineser. Se Kina, sp. 31.	0
Luftskott, skpsb., ett lätt byggdt plåtskott, som förekommer i pannrum, anordnadt för forceradt drag medelst ( se Drag 1 ), och har till ändamål att hindra den inpressade luften att bortgå omkring pannan. För att i dylika pannrum hindra luften att utrusa, då nedgångsdörren på grund af kommunikation måste öppnas, inbygges i nedgången en luftsluss, bestående af en plåttambur, försedd med två dörrar, den	0
Vestra Ny. Se Ny 4. Här må tilläggas, att socknen numera heter endast Vestra Ny ( ej Nykyrka ).	1
Glaize [ glas ]. 1. Auguste Barthélemy G., fransk målare, f. 1807, d. 1893, lärjunge till bröderna Devéria, målade hufvudsakligen mytologiska och allegoriska ämnen, bl. a. S. Elisabet, af - visad som tiggerska från de rikes dörr ( 1844 ) och Galliska kvinnor, värjande sig ^ för romarnas våld ( 1852 ), Le pilort (	2
Durmitor ( Dormitor ), ett af flera nakna bergskedjor utan bestämd hufvudkam bestående kalkstensmassiv i norra Montenegro, med spår af forna glaciärer och skarpt utmejslade toppar, af hvilka ( 2, 528 m. ) är den högsta.	1
Krigsberg, socken i Östergötlands län. Se Kristberg.	1
* Liskeard [ liskaskird ] hade 3, 984 innev. 1891.	1
* Svendborg hade med förstäder 17, 243 inv. 1921. P. E - t.	1
Chapala [ tsja - ], sjö i Mejico, på Jaliscos högslätt. Den genomflytes af Rio grande de Santiago.	1
Napoli [ - på - ], italienska namnformen för Neapel ( se d. o. ).	1
* Frövi. 2. F. är nu municipalsamhälle. Areal 157 har. 728 inv. ( 1923 ). Tax. - värdet å fast egendom var 1, 219, 900 kr. och den bevillningstaxerade inkomsten 658, 410 kr. ( 1922 ). I F. finnas afd. - kontor af A. - b. Mälarbanken, pappersbruk och trämassefabrik, tillhörig Frövifors bruks a. - b.	1
Vidertryck ( af T. wider, emot ), boktr., tryckningen af arkets andra sida. Jfr Sköntryck.	0
* Brody tillhör nu Polen. Under Världskriget besattes B. utan motstånd af ryssarna ( 3 : e armén, Kuzskij ) 24 aug. 1914, men återtogs af österrikarna ( 2 : a armén, v. Böhm - Ermolli ) l sept. 1915. Häftiga strider utkämpades sedan mellan centralmakternas trupper och ryssarna n. om B. 24 juni - 27 juli 1916, och 28 juli återtogs B. af de sistnämnde ( 11 : e armén	1
Brändön, Stora, ö i Luleå skärgård, Neder - luleå socken, Norrbottens län, omkr. 18 km. s. ö. om Luleå. Areal omkr. 8 kvkm. O. Sjn.	1
Boelcke [ böl - ], Oswald. Se Bölcke. Suppl.	2
Bugeaud [ bysjå ], Thomas Robert, markis de la Piconnerie, hertig af Isly, fransk marskalk, f. 1784, ingick 1804 i armén och blef 1831 maréchal de camp ( brigadgeneral ) samt deputerad för Périgueux. Såsom deputerad gjorde han sig allmänt hatad genom den fientliga hållning han intog mot den allmänna rösträtten, valreformen och den fria pressen. 1836 blef han befälha	2
Krigsbruk, folkr. Se Folkrätt och Krig, sp. 1286.	0
Stroboskop ( af Grek. strobos, hvirfvel, och skopein, se ), fys., en annan benämning på fantaskopet ( se d. o. ). De roterande skifvorna benämnas derför ock stroboskopiska skifvor.	0
Schiiter, muhammedansk sekt, se Islam, sp. 170.	0
Wei - hai - wei ( Uei - hai - uei ), krigshamn i kinesiska prov. Schan - tung, på halfön Schan - tungs norra kust, 70 km. ö. om traktathamnen Tschi - fu, vid en djup, mot n. af två öar skyddad vik, som erbjuder en rymlig och djup ankarplats. Väster om hamnen ligger den lilla staden W., med omkr. 4, 000 inv. Till	2
Ephelides ( af grek. epi, vid, och helios, sol ). Se Fräknar.	0
Ridå ( Fr. rideau, af rider, rynka, vecka ), förhänge, förlåt, teaterförhänge, som före pjesens början och mellan akterna är nedfäldt, så att det döljer scenen för salongen. Å fornromerska teatrar nyttjades ett slags ridå ( Grek. avlaia, Lat. aulaeum ), som vid styckets början rullades ned kring en under golfvet befintlig cylinder och efter aktens slut drogs upp	0
Daly [ deili ], Reginald Aldworth, amerikansk geolog ( f. 1871 ). Han var 1901 — 07 geolog vid den kanadensiska avd. av den ( nordamerikanska ) internationella gränskommissionen samt blev 1907 prof. i geologi vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge och 1912 vid Harvard - univ. i samma stad ( till 1942 ). Bland D : s idérika, betydelsefulla arbeten kunna nämnas Geology of the North American dillera at the forty - ni	2
Luftpensel ( eng. air brush ), Aerograf, en retuscherapparat, vid hvilken flytande färg med tillhjälp af lufttryck, liksom ett regn af mikroskopiska droppar, fördelas öfver bildytan, som skall retuscheras. Apparaten användes med fördel äfven till andra ändamål, där det gäller att jämnt fördela flytande färg öfver en yta. J. Htzg.	0
Sorö, stad på v. Själland, Danmark, vid järnvägen Köpenhamn — Korsör, administrativt centrum för Sorö amt ; 5, 500 inv. ( inkl, förstäder c : a 7, 000 ). Kring S. utbreder sig en skogrik trakt med flera sjöar ( bl. a. Sorö sö och Tuel sö ). Amtssjukhus, sinnessjukhus, hushålls - seminarium ( Ankershus ) och hushållsskola, konstmuseum och historiskt museum. — IS	1
Lit, sn i Jämtlands n. domsaga, n. ö. om Östersund, kring Indalsälven ( Litsälven ) samt mellan dess biälvar från n., Långan och Hårkan ; 757, 80 km2. 3. 331 inv. ( 1951 ). Stora jordbruksbyar på älvdalens och höjdernas sydsluttningar ; f. ö. vida skogs - och myrmarker. 2, 459 har åker. Vid Inlandsbanan och Hårkans mynning	1
Andreas, fäste. Se Bommel.	1
Allsvenskt lag, fotbollslag, som utvalts bland alla landets bästa spelare. Ordet » allsvensk » användes även inom andra idrotter vid liknande fall.	0
Hålogaland bispedömme ( före 1919 Tromsö stift ), Norges nordligaste stift ; 114, 635 km2, 382, 000 inv. Omfattar Nordland, Troms och Finmark fylken ; 15 prosterier.	1
Warendorf, stad i preussiska reg. - området Münster ( Westfalen ), vid Ems. 5, 109 innev. ( 1885 ). Katolskt gymnasium ; lärareseminarium. Linne - och bomullsindustri, klädesfabrikation. Stuteri.	1
Ädla stenar. Se Ädelstenar.	0
Alseda, socken i mellersta Småland, ö. om Vetlanda, kring Emån ; östra härad, Jönköpings län ; 137, 32 kvkm, 2, 235 inv. ( 1923 ). Trakten är kuperad och skogrik. 2, 351 har åker, 8, 941 har skogs - och hagmark. Kleva nickelgruva och Ädelfors forna guldverk äro belägna i A. Alseda sockenmuseum grundades 1914. A. bildar med Skede och ökna ett pa	1
FréTdenfelt, Magnus Fredrik Teodor, fiskeriman ( f. 1872 ). Blev fil. lic. 1908 och fiskeriintendent i Karlstad 1913. F. är led. av insjöfiskerisakkunniga sedan 1933 och har i en del skrifter behandlat huvudsaki. limnologiska och biologiska ämnen, bl. a. Vänerns sikfiskar ur fiskeribiologisk synpunkt. N. O.	2
Viskafors, stort väfveri och spinneri i Kinnarumma socken, Elfsborgs län, vid Viskaån och jernvägen BoråsVarberg, omkr. 4 km. s. om Rydboholm. Det tillhör Rydboholms aktiebolag. Tillverkningen uppgick 1891 till 2, 104, 200 meter väfnader ( moleskin, korderoj, granit, satin, tvinntyg, flanell, piquet, twills, domestik m.	1
Eckert, Karl Anton Florian, tysk tonsättare, f. 1820 i Potsdam, d. 1879 i Berlin, var ett musikaliskt, studerade för Mendelssohn och blef efter hvartannat kapellmästare i Paris samt hofkapellmästare i Wien, Stuttgart och Berlin. Han är mest känd genom några sånger, men han komponerade äfven operor och oratorier samt instrumentalmusik. A. L. *	2
Mikro - elektrometer. Se Elektromikrometer.	0
Munklikör, se Likör.	0
Oversö ( ty. Oeversee ), by i Slesvig, 8, 5 km. från Flensburg. Där egde dagen efter slaget vid Slesvig en för danska härens eftertrupp, en jägarkår, olycklig träffning rum 24 apr. 1848. O. ligger 800 m. från Sankelmark, där 6 febr. 1864, likaledes efter danska härens återtåg från Dannevirke, arriärgardet hade att utstå en allvarlig dust	1
Almedal, linspinneri och linneväveri, blekeri, färgeri och appretyrverk, belägna i ör - gryte socken vid Almedals station, Göteborgs och Bohus län ; ägare Almedal - Dalsjöfors a. - b., bildat 1920 genom sammanslagning av A : s fabrikers a. - b., grundat 1856, och Dal - sjöfors väveri - a. - b., grundat 1897. Aktiekapital 3, 6 mill. kr	1
Norra Vadsbo domsaga, Skaraborgs län, omfattar Hasselrörs tingslag och Hofva t : g af Vadsbo härad. 1, 315 qvkm. 27, 209 innev. ( 1896 ).	1
Gurkha. 1. ( Gorkha ) Stad i Himalayastaten Nepal, n. v. om hufvudstaden Katmandu, med omkr. 2, 000 inv. G. ( Gorkhali ) kallas ock den härskande klassen i Nepal ( se d. o. ), afkomlingar af soldater, som på 1700 - talet lämnade området kring G. för att eröfra det nuv. Nepal. Deras verkliga namn är khas l.	1
Baltiska språk. Se Lettiska språk.	0
Lovéns, Sven, minnesfond instiftades 12 jan. 1909 genom ett då dagtecknadt gåfvobref utaf medlemmar af släkten Lovén samt makarna Gustaf och Anna Retzius. Årsräntan används till bekostande af en medalj i guld ( Lovénska medaljen ) öfver zoologen Sven Lovén ( se Lovén 4 ) att af Vet. akad. hvartannat år på dess högtidsdag utdelas såsom belöning åt svensk man för i tryck utgif	2
Ribe stift, danskt stift, omfattar ( sedan 1923 ) Ribe amt samt del af Haderslev, Tönder, Vejle och Ringkjöbing amt och har 254, 131 inv. P. E — t.	1
Jansson, Johan Christian, dekorationsmålare ( 1845 — 99 ), elev av E. Roberg och F. Ahlgrensson. Var dekorationsmålare vid Kungl. teatern i Stockholm 1868 — 99. Han utförde förtjänstfulla scenerier till operorna » Aida », » Lakmé », » Othello » m. fl. Vid Operan efterträddes han av sin son Thorolf Christian J. ( f. 1877 3 / 3 ). Bland dennes verk märkas dekorationer till » Don	2
Harlingen. — Till F. höra flera öar, bl. a. Terschelling, Ameland, Schiermonnikoog, Boschplaat och Rottum. - Jfr Friser, Frisiska språket och Frisiska öarna. ( J. F. N. )	1
HaTimus, bot., se S al tmål la.	0
Larsen, Julius Bertram, dansk urmakare, f. 4 sept. 1854 i Kjöge, öfvertog 1880 sin faders tornursfabrik, som han utvecklat till en af de mest ansedda i Europa. Han har restaurerat en mängd gamla torn - och konstur, bl. a. det 500 - åriga astronomiska uret i Lunds domkyrka. P. E — t.	2
Pablasek, Mattias, österrikisk blindpedagog, f 24 febr. 1810 i Mödritz, Mähren, d. 5 sept. 1883, verkade som tidningsredaktör och skolrektor i Pressburg, tills ändrade politiska förhållanden gjorde, att han önskade återvända till Österrike.	2
Ramsele, socken i Västernorrlands län, Ramsele och Resele tingslag. 1, 037 kvkm. 4, 110 inv. ( 1914 ). R. bildar med Edsele ett pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands västra kontrakt.	1
Jubelår ( Lat. annus jubilaei l. jubilaeum, af Hebr. jobel, trumpet, basun ; i den svenska bibelöfversättningen : klang - år l. fri - år ) kallades hos judarna hvart femtionde år ( året närmast efter det sjunde ). Jubelåret tillkännagafs öfver hela Palestina medelst basunstötar på Försoningsdagen ( den 10 : de dagen i sjunde månaden ; 3 Moseb. 25	0
Stråkan. Se Linberedning, sp. 563.	0
Jenikale. Se Kertj.	0
Klockrike, sn i Östergötlands län, Bobergs hd, på östgötaslätten, n. v. om Linköping ; 36, 51 km2, 916 inv. ( 1952 ). Begränsas i s. ö. av Svartån. 2, 238 har åker. Från Klockrike station på linjen Linköping — ödeshög utgår linje till Borensberg. Tegelbruk. Egendomar : Hassla, Karstorp, Valstad m. fl. Nuv. kyrkan uppf	1
Koboltgrönt, se Koboltfärger.	0
Våsårhely. ( J. F. JN. )	0
Station C6 Welbeck Street C3, 4 Wilcox Road............ D7	0
Ekholm, Karl Henrik. Se Trolle 2 ( sp. 770 ).	2
Petrelli, Dariel Teodor Johannes, militär, historieforskare, f. 2 apr. 1853 i Linköping, blef underlöjtnant vid l : a lifgrenadjärregementet 1875, genomgick Krigshögskolan 188082, blef löjtnant 1882, amanuens vid generalstaben 1884, kapten 1894 och krigsarkivarie 1898. P. har inlagt stor förtjänst om krigsarkivets ordnande och om våra så väl egna som från rikets fiender tagna fanors och segerteckens	2
Vjatka, stad i RSFSR, se Kirov.	1
Ampelusia Promontorium, fordom namn på Kap Spartel.	1
Tanto ( under 18 : de årh. äfven Danto ), sockerbruk i Stockholms stad, Maria församling, vid Årstaviken, anlagdt för förädling af kolonialsocker medelst ångkraft. Vid fabriken, som eges af Tanto aktiebolag ( stadfäst 1865, med ett aktiekapital af 2 mill. kr. ), voro 1889 anställda 3 verkmästare samt 160 arbetare. Tillverkningen uppgick till 4, 292, 000 kg. af olika slag ( raffinad, kandi -	1
Nové Zámky, officiellt namn på Érsekújvár ( se d. o. Suppl. ).	1
Sandkulturmetod, landtbr. Se Landtbrukskemi, sp. 1084.	0
Antidot ( Lat. antidotum, af Grek. anti, mot, och didónai, gifva ), motverkande medel, motgift.	0
Flensburg, skånsk släkt, som härstammar från borgaren i Flensburg Hans Gredersen ( d. 1618 ), vars son antog släktnamnet F. och inflyttade till Malmö.	0
Bottniska sjöarna, av F. L. Ekman ( se d. o. ) i havsforskningslitteraturen infört namn på Bottniska viken.	1
Christofori [ kristå Bartolommeo, italiensk instrumentmakare ( 1655 — 1731 ) ; från 1690 verksam i Florens, där han konstruerade det första pianofortet ( hammarflygeln ). Instrumentet beskrives först 1709.	2
Huvud ( lat. caput ). 1. ( Anat. ) övre ( främre ), ofta på en hals sittande och med denna rörligt förenade, kul - eller päronformigt svällda ändan av djurkroppen. H. består av två, även till det yttre från varandra tydligt avgränsade delar, näml, hjärndelen ( cränium ) och ans iktsdele n ( facies ). Jfr A n - sikte och Huvudskål. — 2. ( Bot.	0
Bronsfärger l. Bronspulver, tekn., legeringar af koppar och zink, som utvalsats till tunna blad och efter fuktning med vatten eller honinglösning sönderrifvits till pulver. P. T. C.	0
Aktionär. Se Aktie.	0
Hemförskaffning, en inmönstrad sjömans kostnadsfria hemresa till förhyrningsorten, om han utan sitt eget förvållande nödgats lämna fartyget å främmande ort ; kostnaderna härför bestridas af rederiet. R. N. *	0
Bona ( egentl, neutr. plur. af lat. adj. bonus, god ), gods, förmögenhet, kvarlåtenskap. B. communia, gemensam egendom. B. feudalia, länsgods, förläning. B. hereditaria, arfgods. B. mobilia, lösegendom, lösören. B. offifcia, goda tjänster. Se Intervention och Officium. pera, goda gärningar ( se d	0
* Morley, John, viscount M. of Blackburn, dog 23 sept. 1923. — Han tog liflig del i debatterna om irländsk home rule 1913 och 1914. Ogillande Englands deltagande i Världskriget, afgick M. 5 aug. 1914 ur ministären Asquith och egnade sig under sin återstående lefnad helt åt litterär verksamhet. Hans memoarer, Recollections, utgåfvos i 2 bd 1917, hans samlade arbeten, Work	2
Nordlund, Gustaf Adolf, anatom, universitetslärare, f. 6 april 1852 i Liverpool, d. 4 febr. 1901 på Holmenkollen vid Kristiania, blef student i Uppsala 1872, med. licentiat 1887 och doktor 1892, sedan han 1891 utgett afh. Studier öfver främre bukväggens aponeuroser och fascior hos menniskan. Efter att 1883 - 92 ha förestått den med e. o. professuren i anatomi förenade prosek	2

Jerusalemsvägar. Se Labyrint, sp. 476.

1

Donkey [ då i förening med namn på vissa till en far tygsångpanna hörande delar betecknar d., att ifrågavarande maskindel är avsedd som hjälp el. reserv för tillfälligt bruk.

0

Prästkonferens. Se Konferens.

0

* Köln. 1. Regeringsområdet hade 905, 510 innev. 1895. — 2. Staden hade s. å. 321, 564 innev., af hvilka 260, 000 voro katoliker. Den gamla fästningsmuren, som staden 1882 köpte af Tyska riket, har nu rifvits, och på den derigenom vunna marken har utanför den äldre staden under de senare åren uppstått en ny stadsdel, Neustadt, som med sin präktiga, 6

1

* Ostia ligger omkr. 21 km. från Rom. Nyare utgräfningar ha bragt i dagen rester af boningshus af annan typ än det från Pompeji ( se d. o. ) kända, närmast för en familj afsedda ( domus ), nämligen det för uthyrning afsedda storstadshuset ( insula ). Det saknar atrium och peristyl ( se d. o. ), var uppfördt i 3 à 4 våningar med olika lägenheter och

1

Nya Holland, fordom namn på Australien.

1

* Ramsjö tillhör nu Ljusnans kontrakt, Uppsala stift. 1, 844 inv. ( 1925 ).

1

Keulen [ kolen ], Cornells Janssens van, Janson van Ceulen. Se Ceulen.

2

Éparges, Les [ läs eparj ], by i franska dep. Meuse, 17 km. s. ö. om Yerdun, i en sänka v. om Combreshöjden. Byn och ställningen på höjderna å ömse sidor om denna ingingo i Verduns försvarsområde och voro under Världskriget gång på gång föremål för förbittrade strider mellan tyskarna ( arméafdelningen Strantz ) och fransmännen ( 3 : e armén, Sarrail ). Särskildt

1

Flamboyant [ flangbåajang ], Fr., flammande, fladdrande, lågande. style och familjen Phoenicopteridae, hvilken utmärker sig genom den långa, på midten tvärt krökta näbben, de omåttligt långa benen, med de korta, af en fullständig simhud förenade främre tårna o. s. v. I längd mäter han från näbbspetsen till yttersta änden af stjerten något öfver 1

0

Bigatus ( lat., af biga, tvespann ), num., benämning på sådana fornromerska mynt, som på frånsidan visa bilderna af två hästar och en vagn med den bevingade segergudinnan ( eller annan gudom ) uti. De voro i bruk från puniska krigen till borgerliga krigen.

0

Alfonsia, bot. Se Elæis.

0

Timmernabben och Tillingenabben, två invid varandra belägna lastageplatser på Kal - marsundskusten, Ålems sn, n. om Kalmar ; 525 inv. ( 1951 ). Välkänd fajansfabrikation.

1

Unger, Joseph, österrikisk statsman och jurist, f. i Wien 1828, blef 1853 docent i österrikisk privaträtt vid universitetet derstädes. Efter att en kort tid hafva verkat såsom akademisk lärare i Prag återkallades han till Wiens universitet, der han 1857 blef professor i ofvannämnda juridiska disciplin. Då i början af 1860 - talet frågan om Ungerns ställning i den österrikiska monarkien stod på dagordningen, uppträdde U. till förmån för dess förening med Österrike till

2

Eos, svensk literär tidning, som utkom under åren 1839 och 1840 och hade till redaktör C. J. Lénström. Första årgången, n : o 1104, trycktes i Gefle, andra årgången, omfattande endast qvartalet Jan. Mars 1840, i Upsala. - rn.

0

Retsch, Moritz, tysk målare, f. i Dresden 1779, d. 1857, studerade vid konstakademien i sin fädernestad och skördade beröm i synnerhet för sina illustrationer till stora skaldeverk, samtliga utförda i konturteckning. Så illustrerade han Göthes » Faust » och vann derför äfven skaldens erkännande, vidare Schillers » Glocke » och flere af hans ballader, Bürgers ballader och Shakspeares

2

Sisera var enligt Dom. 4 en härhöfvitsman under konung Jabin i Hasor, som dödades af Jael ( se denna ), under det han sof i hennes tält. I Dom. 5 : 19, 28 ff. ( som är äldre ) gör S. snarare intryck af att vara en konung, och här dödas han af Jael, medan han står upprätt i hennes tält, v. 25 ff. Andra olikheter äro, att enl. kap. 4 endast Seb

2

* Sällskapet för Finlands geografi upphörde 1921. Se Geografiska sällskap. Suppl.

1

Valinge, säteri i Stigtomta sn, Södermanlands län ; areal 1, 983 har, varav 440 åker. Huvudbyggnaden av reveterat trä i två våningar och med två flyglar uppfördes 1797 — 1800. V. har tillhört släkterna Arp, Rosenhane, Kruse, Wran - gel, Arfwedson, Wattrang och Kleen. Godset inköptes 1795 av brukspatron Jacob Arfwedson och

1

Herrevadskloster, kungsgård i Riseberga socken, Norra Åsbo härad, Kristianstads län, består af 7 1 / 4 mtl säteri, taxerade till 209, 000 kr. Arealen 1, 091 har. Slottsbyggnaden ( se fig. ) uppfördes 1805 — 17. Stall, ridhus och kasernbyggnad, hvilka förskrifva sig från den tid fältkommissariatet var förlagdt till H., stå under öfverinseen

1

Sjöberg, Nils Axel Vilhelm, författare, f. 21 nov. 1871 i Broby, Kristianstads län, d. ( genom gasförgiftning ) 7 april 1914 i Stockholm, blef filos. licentiat i Uppsala 1897, var från nämnda år amanuens vid universitetsbiblioteket och 1898 - 1905 äfven vid universitetets konstsamling. S. egnade sig i främsta rummet åt studier af äldre svenska porträtt och vann på detta område mycken sakkännedom. Han utgaf planschverken Svenska porträtt, I.

2

U. V. ( V. V. ) = uti voverant, enl. deras högtidliga löfte.

0

Följder. Med ofvanstående äro ock vikingatågens följder delvis angifna. I hvad mån de utöfvat inflytande på främmande länders samhällsskick är en mycket omtvistad fråga. I Ryssland och väl äfven i Polen har detta inflytande varit störst, eftersom bägge rikena torde ha blifvit upprättade af normandiska köpmän - krigare, men det ser ut, som om denna härskande klass mycket snart lämpat sig efter slavernas rättssedvänjor

0

Ariska folk. Se Arier.

0

Piparsläktet, Charadrius, zool., hör till ordn. Charadriiformes, underordn. Limicolae och fam. Charadriidae. Näbben är rät, svag, spetsig, nästan trind, utåt förtjockad och kortare än det med hög panna försedda hufvudet. Tarserna äro oftast klädda med nätlikt fördelad hud, stundom äfven med tydliga, tvärställda plåtar. Mellan

0

Kineser. Se Kina, sp. 31.

0

Luftskott, skpsb., ett lätt byggdt plåtskott, som förekommer i pannrum, anordnadt för forceradt drag medelst ( se Drag 1 ), och har till ändamål att hindra den inpressade luften att bortgå omkring pannan. För att i dylika pannrum hindra luften att utrusa, då nedgångsdörren på grund af kommunikation måste öppnas, inbygges i nedgången en luftsluss, bestående af en plåttambur, försedd med två dörrar, den

0

Vestra Ny. Se Ny 4. Här må tilläggas, att socknen numera heter endast Vestra Ny ( ej Nykyrka ).

1

Glaize [ glas ]. 1. Auguste Barthélemy G., fransk målare, f. 1807, d. 1893, lärjunge till bröderna Devéria, målade hufvudsakligen mytologiska och allegoriska ämnen, bl. a. S. Elisabet, af - visad som tiggerska från de rikes dörr ( 1844 ) och Galliska kvinnor, värjande sig ^ för romarnas våld ( 1852 ), Le pilort (

2

Durmitor ( Dormitor ), ett af flera nakna bergskedjor utan bestämd hufvudkam bestående kalkstensmassiv i norra Montenegro, med spår af forna glaciärer och skarpt utmejslade toppar, af hvilka ( 2, 528 m. ) är den högsta.

1

Krigsberg, socken i Östergötlands län. Se Kristberg.

1

* Liskeard [ liskaskird ] hade 3, 984 innev. 1891.

1

* Svendborg hade med förstäder 17, 243 inv. 1921. P. E - t.

1

Chapala [ tsja - ], sjö i Mejico, på Jaliscos högslätt. Den genomflytes af Rio grande de Santiago.

1

Napoli [ - på - ], italienska namnformen för Neapel ( se d. o. ).

1

* Frövi. 2. F. är nu municipalsamhälle. Areal 157 har. 728 inv. ( 1923 ). Tax. - värdet å fast egendom var 1, 219, 900 kr. och den bevillningstaxerade inkomsten 658, 410 kr. ( 1922 ). I F. finnas afd. - kontor af A. - b. Mälarbanken, pappersbruk och trämassefabrik, tillhörig Frövifors bruks a. - b.

1

Vidertryck ( af T. wider, emot ), boktr., tryckningen af arkets andra sida. Jfr Sköntryck.

0

* Brody tillhör nu Polen. Under Världskriget besattes B. utan motstånd af ryssarna ( 3 : e armén, Kuzskij ) 24 aug. 1914, men återtogs af österrikarna ( 2 : a armén, v. Böhm - Ermolli ) l sept. 1915. Häftiga strider utkämpades sedan mellan centralmakternas trupper och ryssarna n. om B. 24 juni - 27 juli 1916, och 28 juli återtogs B. af de sistnämnde ( 11 : e armén

1

Brändön, Stora, ö i Luleå skärgård, Neder - luleå socken, Norrbottens län, omkr. 18 km. s. ö. om Luleå. Areal omkr. 8 kvkm. O. Sjn.

1

Boelcke [ böl - ], Oswald. Se Bölcke. Suppl.

2

Bugeaud [ bysjå ], Thomas Robert, markis de la Piconnerie, hertig af Isly, fransk marskalk, f. 1784, ingick 1804 i armén och blef 1831 maréchal de camp ( brigadgeneral ) samt deputerad för Périgueux. Såsom deputerad gjorde han sig allmänt hatad genom den fientliga hållning han intog mot den allmänna rösträtten, valreformen och den fria pressen. 1836 blef han befälha

2

Krigsbruk, folkr. Se Folkrätt och Krig, sp. 1286.

0

Stroboskop ( af Grek. strobos, hvirfvel, och skopein, se ), fys., en annan benämning på fantaskopet ( se d. o. ). De roterande skifvorna benämnas derför ock stroboskopiska skifvor.

0

Schiiter, muhammedansk sekt, se Islam, sp. 170.

0

Wei - hai - wei ( Uei - hai - uei ), krigshamn i kinesiska prov. Schan - tung, på halfön Schan - tungs norra kust, 70 km. ö. om traktathamnen Tschi - fu, vid en djup, mot n. af två öar skyddad vik, som erbjuder en rymlig och djup ankarplats. Väster om hamnen ligger den lilla staden W., med omkr. 4, 000 inv. Till

2

Ephelides ( af grek. epi, vid, och helios, sol ). Se Fräknar.

0

Ridå ( Fr. rideau, af rider, rynka, vecka ), förhänge, förlåt, teaterförhänge, som före pjesens början och mellan akterna är nedfäldt, så att det döljer scenen för salongen. Å fornromerska teatrar nyttjades ett slags ridå ( Grek. avlaia, Lat. aulaeum ), som vid styckets början rullades ned kring en under golfvet befintlig cylinder och efter aktens slut drogs upp

0

Daly [ deili ], Reginald Aldworth, amerikansk geolog ( f. 1871 ). Han var 1901 — 07 geolog vid den kanadensiska avd. av den ( nordamerikanska ) internationella gränskommissionen samt blev 1907 prof. i geologi vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge och 1912 vid Harvard - univ. i samma stad ( till 1942 ). Bland D : s idérika, betydelsefulla arbeten kunna nämnas Geology of the North American dillera at the forty - ni

2

Luftpensel ( eng. air brush ), Aerograf, en retuscherapparat, vid hvilken flytande färg med tillhjälp af lufttryck, liksom ett regn af mikroskopiska droppar, fördelas öfver bildytan, som skall retuscheras. Apparaten användes med fördel äfven till andra ändamål, där det gäller att jämnt fördela flytande färg öfver en yta. J. Htzg.

0

Sorö, stad på v. Själland, Danmark, vid järnvägen Köpenhamn — Korsör, administrativt centrum för Sorö amt ; 5, 500 inv. ( inkl, förstäder c : a 7, 000 ). Kring S. utbreder sig en skogrik trakt med flera sjöar ( bl. a. Sorö sö och Tuel sö ). Amtssjukhus, sinnessjukhus, hushålls - seminarium ( Ankershus ) och hushållsskola, konstmuseum och historiskt museum. — IS

1

Lit, sn i Jämtlands n. domsaga, n. ö. om Östersund, kring Indalsälven ( Litsälven ) samt mellan dess biälvar från n., Långan och Hårkan ; 757, 80 km2. 3. 331 inv. ( 1951 ). Stora jordbruksbyar på älvdalens och höjdernas sydsluttningar ; f. ö. vida skogs - och myrmarker. 2, 459 har åker. Vid Inlandsbanan och Hårkans mynning

1

Andreas, fäste. Se Bommel.

1

Allsvenskt lag, fotbollslag, som utvalts bland alla landets bästa spelare. Ordet » allsvensk » användes även inom andra idrotter vid liknande fall.

0

Hålogaland bispedömme ( före 1919 Tromsö stift ), Norges nordligaste stift ; 114, 635 km2, 382, 000 inv. Omfattar Nordland, Troms och Finmark fylken ; 15 prosterier.

1

Warendorf, stad i preussiska reg. - området Münster ( Westfalen ), vid Ems. 5, 109 innev. ( 1885 ). Katolskt gymnasium ; lärareseminarium. Linne - och bomullsindustri, klädesfabrikation. Stuteri.

1

Ädla stenar. Se Ädelstenar.

0

Alseda, socken i mellersta Småland, ö. om Vetlanda, kring Emån ; östra härad, Jönköpings län ; 137, 32 kvkm, 2, 235 inv. ( 1923 ). Trakten är kuperad och skogrik. 2, 351 har åker, 8, 941 har skogs - och hagmark. Kleva nickelgruva och Ädelfors forna guldverk äro belägna i A. Alseda sockenmuseum grundades 1914. A. bildar med Skede och ökna ett pa

1

FréTdenfelt, Magnus Fredrik Teodor, fiskeriman ( f. 1872 ). Blev fil. lic. 1908 och fiskeriintendent i Karlstad 1913. F. är led. av insjöfiskerisakkunniga sedan 1933 och har i en del skrifter behandlat huvudsaki. limnologiska och biologiska ämnen, bl. a. Vänerns sikfiskar ur fiskeribiologisk synpunkt. N. O.

2

Viskafors, stort väfveri och spinneri i Kinnarumma socken, Elfsborgs län, vid Viskaån och jernvägen BoråsVarberg, omkr. 4 km. s. om Rydboholm. Det tillhör Rydboholms aktiebolag. Tillverkningen uppgick 1891 till 2, 104, 200 meter väfnader ( moleskin, korderoj, granit, satin, tvinntyg, flanell, piquet, twills, domestik m.

1

Eckert, Karl Anton Florian, tysk tonsättare, f. 1820 i Potsdam, d. 1879 i Berlin, var ett musikaliskt, studerade för Mendelssohn och blef efter hvartannat kapellmästare i Paris samt hofkapellmästare i Wien, Stuttgart och Berlin. Han är mest känd genom några sånger, men han komponerade äfven operor och oratorier samt instrumentalmusik. A. L. *

2

Mikro - elektrometer. Se Elektromikrometer.

0

Munklikör, se Likör.

0

Oversö ( ty. Oeversee ), by i Slesvig, 8, 5 km. från Flensburg. Där egde dagen efter slaget vid Slesvig en för danska härens eftertrupp, en jägarkår, olycklig träffning rum 24 apr. 1848. O. ligger 800 m. från Sankelmark, där 6 febr. 1864, likaledes efter danska härens återtåg från Dannevirke, arriärgardet hade att utstå en allvarlig dust

1

Almedal, linspinneri och linneväveri, blekeri, färgeri och appretyrverk, belägna i ör - gryte socken vid Almedals station, Göteborgs och Bohus län ; ägare Almedal - Dalsjöfors a. - b., bildat 1920 genom sammanslagning av A : s fabrikers a. - b., grundat 1856, och Dal - sjöfors väveri - a. - b., grundat 1897. Aktiekapital 3, 6 mill. kr

1

Norra Vadsbo domsaga, Skaraborgs län, omfattar Hasselrörs tingslag och Hofva t : g af Vadsbo härad. 1, 315 qvkm. 27, 209 innev. ( 1896 ).

1

Gurkha. 1. ( Gorkha ) Stad i Himalayastaten Nepal, n. v. om hufvudstaden Katmandu, med omkr. 2, 000 inv. G. ( Gorkhali ) kallas ock den härskande klassen i Nepal ( se d. o. ), afkomlingar af soldater, som på 1700 - talet lämnade området kring G. för att eröfra det nuv. Nepal. Deras verkliga namn är khas l.

1

Baltiska språk. Se Lettiska språk.

0

Lovéns, Sven, minnesfond instiftades 12 jan. 1909 genom ett då dagtecknadt gåfvobref utaf medlemmar af släkten Lovén samt makarna Gustaf och Anna Retzius. Årsräntan används till bekostande af en medalj i guld ( Lovénska medaljen ) öfver zoologen Sven Lovén ( se Lovén 4 ) att af Vet. akad. hvartannat år på dess högtidsdag utdelas såsom belöning åt svensk man för i tryck utgif

2

Ribe stift, danskt stift, omfattar ( sedan 1923 ) Ribe amt samt del af Haderslev, Tönder, Vejle och Ringkjöbing amt och har 254, 131 inv. P. E — t.

1

Jansson, Johan Christian, dekorationsmålare ( 1845 — 99 ), elev av E. Roberg och F. Ahlgrensson. Var dekorationsmålare vid Kungl. teatern i Stockholm 1868 — 99. Han utförde förtjänstfulla scenerier till operorna » Aida », » Lakmé », » Othello » m. fl. Vid Operan efterträddes han av sin son Thorolf Christian J. ( f. 1877 3 / 3 ). Bland dennes verk märkas dekorationer till » Don

2

Harlingen. — Till F. höra flera öar, bl. a. Terschelling, Ameland, Schiermonnikoog, Boschplaat och Rottum. - Jfr Friser, Frisiska språket och Frisiska öarna. ( J. F. N. )

1

HaTimus, bot., se S al tmål la.

0

Larsen, Julius Bertram, dansk urmakare, f. 4 sept. 1854 i Kjöge, öfvertog 1880 sin faders tornursfabrik, som han utvecklat till en af de mest ansedda i Europa. Han har restaurerat en mängd gamla torn - och konstur, bl. a. det 500 - åriga astronomiska uret i Lunds domkyrka. P. E — t.

2

Pablasek, Mattias, österrikisk blindpedagog, f 24 febr. 1810 i Mödritz, Mähren, d. 5 sept. 1883, verkade som tidningsredaktör och skolrektor i Pressburg, tills ändrade politiska förhållanden gjorde, att han önskade återvända till Österrike.

2

Ramsele, socken i Västernorrlands län, Ramsele och Resele tingslag. 1, 037 kvkm. 4, 110 inv. ( 1914 ). R. bildar med Edsele ett pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands västra kontrakt.

1

Jubelår ( Lat. annus jubilaei l. jubilaeum, af Hebr. jobel, trumpet, basun ; i den svenska bibelöfversättningen : klang - år l. fri - år ) kallades hos judarna hvart femtionde år ( året närmast efter det sjunde ). Jubelåret tillkännagafs öfver hela Palestina medelst basunstötar på Försoningsdagen ( den 10 : de dagen i sjunde månaden ; 3 Moseb. 25

0

Stråkan. Se Linberedning, sp. 563.

0

Jenikale. Se Kertj.

0

Klockrike, sn i Östergötlands län, Bobergs hd, på östgötaslätten, n. v. om Linköping ; 36, 51 km2, 916 inv. ( 1952 ). Begränsas i s. ö. av Svartån. 2, 238 har åker. Från Klockrike station på linjen Linköping — ödeshög utgår linje till Borensberg. Tegelbruk. Egendomar : Hassla, Karstorp, Valstad m. fl. Nuv. kyrkan uppf

1

Koboltgrönt, se Koboltfärger.

0

Våsårhely. ( J. F. JN. )

0

Station C6 Welbeck Street C3, 4 Wilcox Road............ D7

0

Ekholm, Karl Henrik. Se Trolle 2 ( sp. 770 ).

2

Petrelli, Dariel Teodor Johannes, militär, historieforskare, f. 2 apr. 1853 i Linköping, blef underlöjtnant vid l : a lifgrenadjärregementet 1875, genomgick Krigshögskolan 188082, blef löjtnant 1882, amanuens vid generalstaben 1884, kapten 1894 och krigsarkivarie 1898. P. har inlagt stor förtjänst om krigsarkivets ordnande och om våra så väl egna som från rikets fiender tagna fanors och segerteckens

2

Vjatka, stad i RSFSR, se Kirov.

1

Ampelusia Promontorium, fordom namn på Kap Spartel.

1

Tanto ( under 18 : de årh. äfven Danto ), sockerbruk i Stockholms stad, Maria församling, vid Årstaviken, anlagdt för förädling af kolonialsocker medelst ångkraft. Vid fabriken, som eges af Tanto aktiebolag ( stadfäst 1865, med ett aktiekapital af 2 mill. kr. ), voro 1889 anställda 3 verkmästare samt 160 arbetare. Tillverkningen uppgick till 4, 292, 000 kg. af olika slag ( raffinad, kandi -

1

Nové Zámky, officiellt namn på Érsekújvár ( se d. o. Suppl. ).

1

Sandkulturmetod, landtbr. Se Landtbrukskemi, sp. 1084.

0

Antidot ( Lat. antidotum, af Grek. anti, mot, och didónai, gifva ), motverkande medel, motgift.

0

Flensburg, skånsk släkt, som härstammar från borgaren i Flensburg Hans Gredersen ( d. 1618 ), vars son antog släktnamnet F. och inflyttade till Malmö.

0

Bottniska sjöarna, av F. L. Ekman ( se d. o. ) i havsforskningslitteraturen infört namn på Bottniska viken.

1

Christofori [ kristå Bartolommeo, italiensk instrumentmakare ( 1655 — 1731 ) ; från 1690 verksam i Florens, där han konstruerade det första pianofortet ( hammarflygeln ). Instrumentet beskrives först 1709.

2

Huvud ( lat. caput ). 1. ( Anat. ) övre ( främre ), ofta på en hals sittande och med denna rörligt förenade, kul - eller päronformigt svällda ändan av djurkroppen. H. består av två, även till det yttre från varandra tydligt avgränsade delar, näml, hjärndelen ( cränium ) och ans iktsdele n ( facies ). Jfr A n - sikte och Huvudskål. — 2. ( Bot.

0

Bronsfärger l. Bronspulver, tekn., legeringar af koppar och zink, som utvalsats till tunna blad och efter fuktning med vatten eller honinglösning sönderrifvits till pulver. P. T. C.

0

Aktionär. Se Aktie.

0

Hemförskaffning, en inmönstrad sjömans kostnadsfria hemresa till förhyrningsorten, om han utan sitt eget förvållande nödgats lämna fartyget å främmande ort ; kostnaderna härför bestridas af rederiet. R. N. *

0

Bona ( egentl, neutr. plur. af lat. adj. bonus, god ), gods, förmögenhet, kvarlåtenskap. B. communia, gemensam egendom. B. feudalia, länsgods, förläning. B. hereditaria, arfgods. B. mobilia, lösegendom, lösören. B. offifcia, goda tjänster. Se Intervention och Officium. pera, goda gärningar ( se d

0

* Morley, John, viscount M. of Blackburn, dog 23 sept. 1923. — Han tog liflig del i debatterna om irländsk home rule 1913 och 1914. Ogillande Englands deltagande i Världskriget, afgick M. 5 aug. 1914 ur ministären Asquith och egnade sig under sin återstående lefnad helt åt litterär verksamhet. Hans memoarer, Recollections, utgåfvos i 2 bd 1917, hans samlade arbeten, Work

2

Nordlund, Gustaf Adolf, anatom, universitetslärare, f. 6 april 1852 i Liverpool, d. 4 febr. 1901 på Holmenkollen vid Kristiania, blef student i Uppsala 1872, med. licentiat 1887 och doktor 1892, sedan han 1891 utgett afh. Studier öfver främre bukväggens aponeuroser och fascior hos menniskan. Efter att 1883 - 92 ha förestått den med e. o. professuren i anatomi förenade prosek

2