definition
stringlengths 10
504
| type
int64 0
2
|
|---|---|
Hansen, Emil Christian, dansk botanist och bakteriolog, född d. 8 Maj 1842 i Ribe, var först målaregesäll, men tog 1864 skollärareexamen och blef 1871 student. 1873 ledde han en undersökning af mossar efter J. Steenstrups anvisning och vann 1876 guldmedalj för en afhandling om De danske gjödningssvampe. 1876 blef han föreståndare för Carlsbergfondets fysiologiska laboratorium och tog s. å. doktorsgraden på en afhandling om
| 2
|
Grand Trunk - kanalen [ grä ^ k ] l. Trent - Mersey - kanalen, en af Englands viktigaste kanaler, byggd 1766 - 77, börjar vid
| 1
|
Bang, Anton, norsk tidningsman, f. 9 dec. 1809 i Köpenhamn fadern tillhörde en inflytelserik ämbetsmannasläkt från Tröndalagen, blef 1831 officer, men måste 1844 taga afsked på grund af lamhet i benen. Han var 185259 landtbrukare i Molde - trakten, men hade redan från sina tidigaste löjtnantsdagar sysslat äfven med journalistiken. Han redigerade de i Trondhjem utkommande liberala bladen ( 184852 ).
| 2
|
Keder, Nils, numismatiker, f. 20 mars 1659 i Stockholm, d. 18 apr. 1735, blef 1676 student i Uppsala, där han under ledning af J. Schefferus, A. Norcopensis ( Nordenhielm ) och J. Columbus egnade sig åt språk - och fornkunskap samt vitterhetsstudier. Därefter begaf han sig på resor och besökte Estland, Ryssland, Danmark, Tyskland, Böhmen, Italien m
| 2
|
Hofrätt, jur., i Sverige och Finland benämning på domstolar i andra instans. Sedan de förslag, som under Karl IX : s styrelsetid blifvit framställda till ordnande af konungens domsrätt genom en efter de förändrade tidsförhållandena afpassad utveckling af de äldre formerna derför, de s. k. lands - eller rättaretingen och räfstetingen, icke ledt till något resultat, framlade Gustaf II Adolf till 1614 års riksdag förslag om inrättande
| 0
|
Isola mädre [ isåla ]. Se Borromeiska öarna.
| 1
|
Polacker, västslaviskt folk, invånarna i Polen.
| 0
|
Åkerlera, geol. Se Litorina - hafvet. Suppl.
| 0
|
Tausen, Hans, dansk reformator, f. af bondsläkt 1494 vid Kjerteminde på Fyn, d. 11 nov. 1561 i Ribe, blef 1515 munk i Antvorskovs kloster och sändes 1516 till Rostock för att studera, blef 1519 magister och vistades kanske en kort tid i Köln, där han lärde känna några af Luthers skrifter. 1521 blef han vid Köpenhamns universitet ; men kort efter Kristian II : s flykt från
| 2
|
Apacher ( fr. apaches ), under senare tid upp - kommet namn på den åt rån och mord förfallna draggen af Paris befolkning.
| 0
|
Hamelin [ amla ], Ferdinand Alphonse, fransk amiral, f. 1796, d. 1864, ingick 1805 som skeppsgosse i flottan och deltog i en fyraårig expedition till Indien. 1812 blef H. underlöjtnant och 1821 löjtnant. 1827 var han chef för en expedition mot algeriska sjöröfvare och blef 1828 fregattkapten. Som chef på korvetten deltog han i Algers eröfring 1830. 1836 blef
| 2
|
Hypogéer, bot. Se Tryffel.
| 0
|
Blodmjöl, intorkadt kreatursblod, är på grund af sin kväfvehalt användbart såsom gödselmedel och brukas mest såsom blandningsdel af åtskilliga blandade gödselmedel. H. J. Dft.
| 0
|
Cooks sund [ kouks ]. 1. Sund mellan Nya Zeelands båda öar. Se Cook 2. Stundom begagnadt namn på Berings sund.
| 1
|
Giaur [ d? åur ] ( turk, förvrängning av arab. käfir ), otrogen ; turkiskt öknamn på alla ickemuhammedaner, i synnerhet de kristna. Gibbon [ giban ], Edward, engelsk historieskrivare ( 1737 — 94 ). Han fick en planlös uppfostran med ojämna kunskaper. 1752 — 53 var G. student i Oxford, blev katolik, sändes till en reformert präst i Lausanne och övergav här redan 1754
| 0
|
Annexhemman kallas hemman inom annexförsamlingar i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän samt på Gottland, som varit anslagna till kyrkoherdars underhåll. Motsvarande hemman i gamla Sverige benämnas stommar eller stomhemman. A. skola numera i likhet med prästerskapets övriga löne - boställen utarrenderas enl. ecklesiastik bo - ställsordn. 9 dec. 1910 och k. f. 15 sept. 1911.
| 0
|
Inner - Rhoden [ - råden ], halfkanton i Schweiz. Se Appenzell.
| 1
|
Gelbgjutare. Se Gälbgjutare
| 0
|
Skönberga, Se Skinberga.
| 1
|
Sejour [ - ], fr. séjour [ ], vistelse ; vistelse vid eller öppethållande af en badort ( badsejour ), en hälsobrunn ( brunnssejour ) o. s. v., ett teatersällskaps vistelse eller verksamhet på en ort.
| 0
|
Faassen [ fasen ], Pietro Jacobus ( Rosier ), holländsk dramatiker, f. 1833 i Haag, d. där 1903, verkade från 1854 som ansedd skådespelare i Amsterdam, Haag och Rotterdam, men vann större rykte genom en hel rad af honom författade skådespel : De oude kassier ( 1875 ), Anne Mie ( som vann pris vid en internationell täflan, 1878 ), Zwarte Griet ( 1882 ) och Platijn en co
| 2
|
Pris ( av lat. pretiuni ). 1 ) Penningbelopp, som en vara el. tjänst betingar. P. kan bestämmas antingen genom fri prisbildning på en marknad el. genom offentlig reglering. — 2 ) Belöning.
| 0
|
Rois fainéants. Se Fainéant.
| 0
|
* Nyborg hade 6, 767 innev. 1897.
| 1
|
Gnistan, ett i Göteborg, efter mönstret af Stockholmssällskapet Idun, d. 27 Nov. 1878 stiftadt sällskap, som har till syftemål att utgöra en föreningspunkt för Göteborgs konstnärer, vetenskapsidkare, skriftställare och konstälskare. Sällskapet, som i början af 1879 antog namn och stadgar, sammanträder en gång i hvarje månad, utom under de tre sommarmånaderna. Vid sammankomsterna hållas föredrag och meningsutbyten, hvarjämte konstföremål äro utställda. Genom
| 0
|
Nordirland............ 1950 16, 1 4, 4
| 0
|
Gaszynski [ gasynski ], Konstantynj, polsk skald, f. 1809, d. 1866, deltog i polska revolutionen 1831 och flydde sedermera till Frankrike. Som poet tillhörde han i början den klassiska stilriktningen, men öfvergick snart till visdiktning i folklig tonart. Hans första diktsamling, Piesni pielgrzyma polskiego ( Den polske pilgrimens sånger ) utkom 1833 ; därpå följde Poczye ( 1844 )
| 2
|
* Harf. Af harfvar ha de i hufvudarbetet anförda äldre konstruktionerna numera till större delen förändrats eller ersatts af nya. Af åkerharfvar användas numera hufvudsakligen de mer djupgående f jäderkultivatorerna ( se K u 11 i v a t o r ) och fjäderharf varna samt grundgående rätpinnharfvar, samtliga helst ställbara till olika djup. För ytans bearbetning och förstöring af späda ogräsplant
| 0
|
Falerii, forntida stad i s. Etrurien, omkr. 35 km n. om Rom ( vid nuv. Civita Castellana ). Var flera gånger i strid med Rom, tidtals dess bundsförvant, förstördes efter en resning 241 f. Kr., varpå ett nytt F. anlades 6 km åt n. v. Rester av båda städerna ha bevarats. Invånarna i och vid F. kallades f a 1 i s k e r ; de voro
| 1
|
Lyautey [ Ijåtä ], Louis Hubert Gonzalve, fransk marskalk ( 1854 — 1934 ). Han blev 1875 officer vid kavalleriet, var 1894 — 96 stabschef hos Galliéni i Indokina, följde denne 1897 till Madagaskar, där han från 1900 självständigt förvaltade öns s. del, blev överste 1900, sändes 1903 som brigadgeneral och regeringskommissarie till gränsområdet mellan Algeriet och Marocko, vars anslutning till Frankrike han genomförde. L. blev div
| 2
|
Tetanolysin, med. Se Tetanospasmin.
| 0
|
Anund Jakob, svensk konung ( omkr. 1008 — omkr. 1050 ), son till Olof Skötkonung. Skulle enligt Snorre blivit av folket, som var missnöjt med Olofs styrelse, tagen till dennes medregent ( 1019 ), men isländska annaler uppge, att han besteg tronen vid faderns död år 1022.
| 2
|
Spannarp. 1. Socken i Hallands län, Himle härad. 1, 964 har. 811 inv. ( 1916 ). Annex till Tvååker, Göteborgs stift, Varbergs kontrakt. 2. Gods i Ausås socken, Kristianstads län, nära S. station på Västkustbanan, 7 km. s. om Ängelholm, omfattar nu 4 119 / 192 mtl, tax. till 398, 800 kr. ( 1916 ). Gården, hvars äldsta kända egare
| 1
|
Eleusis ( grek. Eksvois, lat. Elusis ), en af de äldsta och viktigaste städerna i det forna Attika, vid den efter detsamma uppkallade viken, midt emot Salamis och n. v. från Aten, med hvilket E. var förbundet genom den heliga vägen. Det hade i äldsta tider egna härskare, men underkufvades redan tidigt af atenarna. Åt Demeter och Persefone egnades där en festlig och vida fre
| 1
|
Childebert ( Hildebert ), namn på trenne frankiska konungar af den merovingiska ätten. Se Merovinger.
| 0
|
Casal nuovo, förr namn på staden Manduria.
| 1
|
Juxon [ d ^ aksn ], William, engelsk prelat ( 1582 — 1663 ). Blev 1633 Lauds efterträdare som biskop av London och tillämpade i sitt stift, dock med moderation, Lauds högkyrkliga stadgar. 1636 — 41 var J. därjämte riksskattmästare ( lord high treasurer ). 1649 beredde han Karl I till döden och stod vid dennes sida på schavotten. S. å. förklarades J. avsatt.
| 2
|
Sirenia, zool. Se Sir en d j ur.
| 0
|
Kryssare, sjöv. 1. Större segel - eller ångfartyg, tillhörande örlogsmarinen, hvilket ute på öppna sjön nyttjas å bestämd plats, för uppbringande af handelsfartyg, till blockad eller andra ändamål. 2. Större snabbseglande handelsfartyg. 3. En särskild cert örlogsfartyg, antingen delvis bepansradt eller obepansradt, bygdt af trä eller af trä och jern, fullriggadt, snabbgående samt vanligen förse
| 0
|
Hoppner [ håpno ], John, engelsk målare och grafiker ( 1758 — 1810 ). Var son till en inflyttad tysk hovfältskär, blev 1793 hovmålare åt prinsen av Wales och 1795 led. av Londonakademien. Som landskapsmålare gick han i R. Wilsons stil, som porträttör i Reynolds. Han ägde den engelska porträttraditio - nens förtjänster och fel, dess romantik och elegans men också dess ytlighet.
| 2
|
Nordisk forfattertidende. Se Författarföreningar. Suppl.
| 0
|
Ricci [ rittji ], Scipione de, italiensk jansenistiskt sinnad katolsk biskop, f. i Florens 1741, uppfostrades först i ett jesuitkollegium i Rom och fortsatte sedan sina studier i Pisa och Florens, der han infördes i det strängt augustinska systemet, som han sedan förblef trogen. Han prestvigdes 1766 och utnämndes 1780 till biskop i Pistoja och Prato ( i Toscana ). De anti
| 2
|
Dahlquist, Johan Gunnar Natanael, mis - sionsdirektor ( 1884 — 1945 ), teol. lic. i Uppsala och prästvigd 1911, sekr. i Svenska kyrkans missionsstyrelse 1920 — 24, kyrkoherde i Säby 1924, missionsdir. för Svenska kyrkans mission 1928 - — 37 ( kvarstod som sekr. i Svenska kyrkans missionsstyrelse ), teol. hedersdr i Uppsala 1945.
| 2
|
Våmb, sn i Skåne, se Vomb.
| 0
|
Fortüna, äv. Fors Fortuna, rom. myt., slumpens och lyckans gudinna, ofta framställd med ymnighetshorn och ett roder. Servius Tul - lius skall ha infört F : s dyrkan i Rom, där hon fick många tempel. Gammal berömd F. - kult fanns i Praeneste och Antium ( med orakel ).
| 0
|
Gårdsby, socken i Kronobergs län, Norrvidinge härad. 11, 318 har. 1, 385 inv. ( 1907 ). G. bildar med Söraby ett prebendepastorat ( för biskopen ) i Växjö stift, Norrvidinge kontrakt.
| 1
|
Till art. Kristiania. ( Nyare byggnader. ) II.
| 0
|
1. Bournonville [ - nångvil ], Antoine, dansör, f. i Lyon 1760, lärjunge af Noverre, blef förste dansör vid k. teatern i Stockholm 1782 och vid k. teatern i Köpenhamn 1792 samt direktör för dansen vid sistnämnde teater 1816. Död 1843. Hans yttre framställde bilden af en sannskyldig Apollo. Dertill egde han i alla slag af teaterdans en utomordentlig virtuositet, hvilken han
| 2
|
Forstena, urgammal sätesgård i Älvsborgs län, V. Tunhems socken, vid foten av Hunneberg ; 141 har, därav 127 har åker ; tax. - värde 146, 600 kr. Ägdes på 1500 - och 1600 - talen av Forstena - släkten, bl. a. av fältmarskalken Lennart Torsten - son, som föddes på F. 1603. Minnessten.
| 1
|
Sacramentarium ( lat., af sacramentum, helig handling ) kallades ända långt in i medeltiden den liturgiska bok, som innehöll bönerna vid sakramentens och sakramentaliernas utdelande. De romerska sakramentarierna ha bevarats i tre hufvudformer : 1 ) S. leonianum, uppkalladt efter Leo den store ( d. 461 ), men antagligen härrörande från midten af 500 - talet ; 2 ) S
| 0
|
Eustyl, bygnk. Se Diastyl.
| 0
|
Snaflunda, socken i Örebro län, Sundbo härad. 11, 496 har. 2, 008 inv. ( 1915 ). S. utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Kumla kontrakt.
| 1
|
Gotlands trupper var intill 1942 års försvarsbeslut benämningen på de till Gotland förlagda förbanden ur armén. Dessa ingå nu i VII : e militärområdet.
| 1
|
Norrskensflamman, tidning i Luleå, grundad 1906 av I. Vennerström, daglig sedan 1914, numera organ för Sveriges kommunistiska parti ( sektion av Kommunistiska internationalen ). Red. för N. var 1930 — 43 K. H. Hagberg. Nuv. red. är sedan 1944 Jonas Helmer Holmberg ( f. 1901 ).
| 0
|
Dupont - White [ dypång - ouitt ], Charles Brook, fransk nationalekonom och publicist, f. 1807, blef 1848 generalsekreterare vid justitieministeriet i Paris och 1870 medlem af decentralisationskomitén samt återgick efter fransk - tyska kriget till privatlifvet. Död 1878. Genom lika så originella som fint stiliserade skrifter förskaffade sig D. inom kort ett ansedt rum bland nationalekonomiska och socialpolitiska skriftställare. Utom flere
| 2
|
Lillie, flera svenska frälsesläkter, kända från medeltiden, samtliga nu utdöda.
| 0
|
Bergvattnet, socken. Se Dorotea.
| 1
|
* Danskeskov hette fordom Jarnwith ( » jernskogen » ).
| 0
|
Cupido, lat., begär, åtrå ; kärlekstrånadens gud ( j fr Eros ).
| 2
|
Cilli ( slovenska Celje ), stad i nedre Steiermark, vid Sann, en biflod till Drava, samt vid järnvägen WienTrieste. 6, 743 inv. ( 1900 ). I och omkring staden finnas zinkhytta, järnbruk, bly - och zinkgrufvor, stenkolslager m. m. Betydlig handel. C. är den gamla romerska kolonien Claudia Celeja, som var hufvudorten i mellersta
| 1
|
Kalciumhydrid, kem., se Kalciumföreningar.
| 0
|
Warren, Leo. Se Me d in g. Suppl.
| 2
|
Gordonia, astron., en af småplaneterna.
| 0
|
Piksborg, fordom fäste på en ö i Bolmen, under Kalmarunionen fogdesäte. Det förstördes 1434 och har utgrävts i våra dagar.
| 1
|
* Abruzzo. Rörande den i art. omnämnda fårafveln se Fårsläktet, sp. 203.
| 0
|
Auricula, anat. Se Hjärtat, sp. 863.
| 0
|
Algier [ alsjir ], tysk benämning på departementet och staden Alger. Se Alger, 2 och 3.
| 1
|
Anhalt, anhaltstation, hållplats.
| 0
|
Fältsignalering. Se Krigstelegraf.
| 0
|
TORGUATO TASSO
| 0
|
* Listerby är 4, 270 har. 2, 221 inv. ( 1924 ).
| 1
|
Topazolit, miner., benämnes en gul, genomskinlig varietet af kalkjärngranat ( sa Granat ), som förekommer vid Zermatt och på Mussa - Alp i Tyrolen. Hj. Sj.
| 0
|
Kyrkhult, sn, omfattande Blekinge läns nordvästligaste del. Listers hd ; 214, 84 km2, 4, 089 inv. ( 1951 ). Genomflytes av Holjeån ; skogsbygd, rik på småsjöar. 2, 820 har åker. Vid kyrkbyn ligger handelsplatsen Tulseboda ( 631 inv., 1951 ) med provinsialläkare, brunns - och badanstalt. Vid statsbanelinj en Älmhult — Sölvesborg ligger V
| 1
|
* Palmer. — 2. W. W. P., 2 : e earl af Selborne, var juni 1915 — dec. 1916 jordbruksminister i Asquiths koalitionsministär.
| 2
|
Tertiärsystemet ( Tertiärformationen ), geol., sammanfattningen af aflagringarna under tertiärperioden ( se d. o. ), den äldre delen af den kainozoiska gruppen. Det öfvergår utan någon skarpt utpräglad gräns i de s. k. kvartära bildningarna ( posttertiärformationen ), hvaremot det i Europa i de allra flesta fall skarpt skiljes från det underliggande kritsystemet. På några ställen, såsom vid
| 0
|
Dipneusti, zool. Se Dipnoi.
| 0
|
Silphium ( grek. Silfion ), bot. farm., var en hos forntidens greker och romare högt värderad drog, hvilken användes som ett kraftigt läkemedel, en kostelig krydda och äfven som ett stärkande näringsmedel. Kännedomen om denna drog har till hufvudsaklig del gått förlorad. Man vet, att den erhölls från Cyrene på Afrikas norra kust, men ej af hvilken växt. Danske botanisten Ör
| 0
|
Osmerus, zool. Se Nors.
| 0
|
Hess [ äs ], Germain Henri, schweizisk kemist ( 1802 — 50 ), prof, i S : t Petersburg, bekant genom sina termokemiska undersökningar, uppställde 1840 den efter honom benämnda lagen.
| 2
|
Bielau [ bil - ], by i preussiska prov. Schlesien. Se Langenbielau.
| 1
|
Cayley [ keili ], Arthur, engelsk matematiker, f. 16 aug. 1821 i Richmond, studerade i Cambridge matematik, men egnade sig sedermera åt den juridiska banan och var 1849 - 63 praktiserande advokat i London, under hvilken tid flera af hans viktigaste matematiska arbeten utfördes. Från 1863 till sin död, 26 jan. 1895, var han professor i ren matematik vid universitetet i Cambridge. C. var en af Englands mest framstående matematiker under 1800 -
| 2
|
* Theresienstadt. 1. Upphörde 1882 att vara fästning.
| 1
|
Steben, kurort i bajerska reg. - omr Oberfran - ken, Frankenwald, 581 m ö. h Där finnas två järnkällor : Tempelquelle och Wiesenquelle, hvilkas järnhalt motsvarar Porlas i Sverige. Fri kolsyra i större mängd Säsong från midten af maj till slutet af sept Kurgästernas antal öfver 2, 000. Vattnet försändes i handeln Ln.
| 1
|
Moroni [ måråni ] 1. Morone, Giovanni Battista, italiensk målare, f. mellan 1520 och 1525, d. 1578 i Bergamo, var lärjunge af Alessandro Bonvicino, kallad Moretto, i hvars ateljé han inträdde 1540. Han målade altartaflor, af hvilka några finnas i Brera ( Milano ), de flesta i trakten kring Bergamo, men han hade i dem ej sin egentliga styrka
| 2
|
Siegroth [ sig - ], Gustaf Adolf von, ( tysk - romersk ) friherre, militär, f. 11 febr. 1725 på
| 2
|
Heviter, ett kanaanitiskt folk, på patriarkernas tid bosatt i Sichem, sedermera äfven vid Hermon och Libanon.
| 0
|
Norna - Gest, fornnordisk sagohjälte, omtalad i Flatöbokens redaktion av Olav Trygvasonsagan. Till hans vagga hade kommit tre nornor ; två av dem lovade honom lycka, men den tredje spådde, att han ej skulle leva längre, än det ljus räckte, som brann vid vaggan. Den äldsta nornan släckte ljuset och bad modern gömma det väl. N. levde i 300 år, kom slutligen till Olav Tr
| 2
|
Hegi, Gustav, schweizisk botanist ( 1876 — 1932 ). H. blev 1905 docent i München, där han även tidvis var schweizisk generalkonsul. Hans livsverk är » Illustrierte Flora von Mitteleuropa » ( 13 bd, 1906 — 30 ). N. S - d.
| 2
|
Oeynhausen [ ön - ], stad ( sedan 1860 ) samt berömd bad - och brunnsanstalt ( förr kallad Rehme efter en närliggande by ) i preussiska regeringsomr. Minden ( Westfalen ), i Werradalen, nära Werras inflöde i Weser. Källorna, hufvudsakligen 3 : Bitterbrunnen, Bülowbrunnen och Oeynhauser saltbrunn, innehålla varmt ( 2530° C.
| 1
|
Ahmadnagar, Ahmednagär, stad i v. Främre Indien, 20 mil ö. om Bombay, i prov. Bombay, vid floden Sina. 42, 940 inv. Militärstation. Tillverkning av bomulls - och siden - varor samt koppar - och mässingsarbeten.
| 1
|
Bayonne [ bajånn ], stad i nord - amerikanska staten New Jersey, på vestra sidan af New York - viken, s. om Jersey City. 19, 033 innev. ( 1890 ).
| 1
|
Lekar. Se Folklekar, Idrott ( sp. 363364 ), Jullekar, Karusell 1, Kämpalekar, Lek, Olympiska spelen, Tornerspel m. fl. artiklar.
| 0
|
Ebelsberg, köping i ärkehertigdömet Österrike. Se Ebersberg.
| 1
|
Müller, Anders Emanuel, målare, f. 1761 i Stockholm, d. där 1829, egnade sig åt ämbetsmannabanan och blef slutligen räntmästare. Han var därjämte en flitig och skicklig dilettant i gouachemålning, hvarom en mängd dels porträtt, dels större kopior efter antika mästare bär vittne. En följd teckningar af Stockholmsoriginal på 1790 - talet samt ett ypperligt porträtt af Gustaf III torde vara de mest framstående af hans arbeten.
| 2
|
Gunnlaugsson, Björn, isländsk matematiker och karttecknare, f. 1788, d. 1876, var 1822 - 46 adjunkt vid latinskolan i Bessastaðir och förflyttades med skolan till Reykjavik, där han 1851 - 62 var öfverlärare. Somrarna 1831 - 43 genomreste han hela Island, uppmätte det och utarbetade en karta ( utförd 1844 - 49 i 4 blad ), som prisbelönades på världsutställningen i Paris 1878
| 2
|
Bábar, äfven Baber l. Babur ( ), egentl. Sehir - eddin Muhammed, Stora Mogul - väldets grundläggare i norra Indien, var på fädernet ättling i femte led af Timur och härstammade på mödernet från Djingis kan. Han föddes 1483 och efterträdde 1494 sin fader i det lilla konungariket Ferghana vid öfre Syr Darja. Hans ungdom upptogs af med växlande vapenlyck
| 0
|
Bhandara, distrikt i divisionen Nagpur, Centralprovinserna, Indien, 10, 158 qvkm., med omkr. 743, 000 innev. Hufvudstaden B., vid floden Wainganga, har 13, 400 innev.
| 1
|
Kaloriséring, se Aluminering, suppl.
| 0
|
Hjerta, svensk - finsk adlig ätt. Se Hierta.
| 0
|
Guayaki [ goajäki ], en märklig, högst otillgänglig indianstam, som lefver i Paraguays urskogar i fullständig. Litt. : ( 1902 ). E. N - d.
| 0
|
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.