language
stringlengths 2
9
| page_url
stringlengths 25
757
| image_url
stringlengths 54
738
| page_title
stringlengths 1
239
| section_title
stringlengths 1
674
⌀ | hierarchical_section_title
stringlengths 1
1.2k
⌀ | caption_reference_description
stringlengths 1
15.6k
⌀ | caption_attribution_description
stringlengths 1
47.4k
⌀ | caption_alt_text_description
stringlengths 1
2.08k
⌀ | mime_type
stringclasses 7
values | original_height
int32 100
25.5k
| original_width
int32 100
46.6k
| is_main_image
bool 1
class | attribution_passes_lang_id
bool 1
class | page_changed_recently
bool 1
class | context_page_description
stringlengths 1
2.87k
⌀ | context_section_description
stringlengths 1
4.1k
⌀ |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
en
|
https://en.wikipedia.org/wiki/Benguela_Province
|
Benguela Province
|
Administration
|
Benguela Province / Administration
| null |
English: Old Portuguese church, Benguela, Angola Português: Igreja da Nossa Senhora do Populo, em Benguela, Angola
| null |
image/jpeg
| 1,317
| 1,805
| true
| true
| true
|
Benguela is a province of Angola, situated in the west of the country. It lies on the Atlantic Ocean, and borders the provinces of Cuanza Sul, Namibe, Huila, and Huambo. The province has an area of 39,826 square kilometres and its capital is Benguela. According to the 2014 census, there were 2,231,385 inhabitants in the province. The current governor of Benguela is Isaac dos Anjos.
|
Its administrative divisions, defined as ten municipalities (municípios), include Baia-Farta, Balombo, Benguela, Bocoio, Caimbambo, Catumbela, Chongorói, Cubal, Ganda, and Lobito.
|
|
fr
|
https://fr.wikipedia.org/wiki/Henry_Tayali
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/05/Henry_Tayali_-_The_Village%2C_1974%2C_Silkscreen_%289_of_30%29.JPG
|
Henry Tayali
|
Œuvre
|
Henry Tayali / Œuvre
| null |
English: A scene showing an African village. The round huts can be scene in the swirl of strokes and colour. Private collection - Dr Enock Tayali
| null |
image/jpeg
| 2,054
| 2,620
| true
| true
| true
|
Henry Tayali est un peintre, graveur, sculpteur, conteur et conférencier zambien.
Il a été décrit comme le plus célèbre peintre zambien.
|
En 1980, Henry Tayali est considéré comme l'un des artistes africains montant, qui s'exprime avec des techniques et des supports occidentaux mais ne se contente pas d'être un relais de cet art non africain localement.
En Zambie, Tayali, est surtout connu comme un peintre, considéré comme le plus célèbre du pays. Mais en Occident, c'est son travail de graveur qui est le plus reconnu, en témoigne l'exposition de Toronto qui présentait vingt gravures sur bois en noir et blanc. De petit format, elles ne dépassent jamais les 50 cm et sont imprimées sur une qualité de papier relativement médiocre : un problème récurrent pour les artistes africains est de se procurer du bon matériel. Tayali tire à peu d'exemplaires — environ 25.
Ses compositions sont puissantes ; l'un des rares artistes engagés en Afrique, il dépeint la société zambienne sans l'embellir : le quasi-désespoir est omni-présent, quoi qu'il se réfugie dans une Afrique nostalgique. À la fin des années 1960, il utilise dans son tableau Village Bar un palette fauviste pour articuler un discours sur les activités dans un bar dont la socialisation et l'alcoolisme qui comprend une critique moraliste sur la perte des valeurs africaines. Dans un entretien de 1979, Tayali explique comment la situation socio-économique rejaillit dans son art : Je vois le continent africain s'engager dans un processus déjà passé par l’Amérique latine : des gens qui abandonnent la terre et un village où la vie a son cadre, ses normes strictes. Ils vont directement vers la ville où il existe un autre type de jungle avec des règles différentes ou inexistantes, où ils deviennent désorientés, vivent dans des bidonvilles et gagnent une misère qui ne peut pas couvrir leurs besoins essentiels. C'est tellement triste. Mon art est concerné par la souffrance des gens et je veux qu'il soit l'écho de cette souffrance. Je vois les problèmes du continent, et en particulier la vitesse élevée de son développement. Tout le monde le pense, mais je ne cherche pas à apporter de réponses à nos problèmes.
Il cherche à mettre beaucoup d'intensité dans ses compositions, comme dans l'estampe The Corner Bar (and That's What Killed Their Nation), où deux personnes pathétiques sont attablées dans un bar, un verre à la main, ou dans Drinking Party et The Bar Closes at 22 Hours ; ce n'est pas un argumentaire prohibitionniste, mais une plainte pour un peuple dont l'âme et le corps sont dans un tel état de pitié qu'il ne reste plus qu'à boire. Our Daily Brain (Hard to Get Something to Eat) et They Drift into the City dégagent un sentiment d'abandon, de crainte pour le futur : que vont devenir ses personnages ? Tayali ne donne pas de réponse et laisse un sentiment de désespoir.
« Henry Tayali semble destiné à jouer un rôle important dans l'art africain moderne. Les domaines de l'art touristique et des arts décoratifs légers ont longtemps été bien représentés, de même qu'un nombre croissant d'œuvres enregistrant la tradition ou faisant des observations superficielles de la vie quotidienne. Cependant, il en est encore peu qui dissèquent l’esprit des temps dans l’Afrique contemporaine. Certains artistes sud-africains l'ont tenté, à l'instar de Malangatana au Mozambique. Mais l'Afrique libérée a produit peu d'artistes qui ont suivi le dicton de Daumier : Il faut être de son temps. Tayali a choisi cette route. Espérons qu’à l’avenir, il nous parlera à nous et à ses concitoyens africains avec une acuité croissante des tragédies — et, espérons-nous, des triomphes — de l’Afrique moderne. »
— Bob Barde, 1980.
|
hy
|
https://hy.wikipedia.org/wiki/%D5%84%D5%A1%D5%AC%D5%BE%D5%AB%D5%AF
|
Մալվիկ
|
Պատկերասրահ
|
Մալվիկ / Պատկերասրահ
| null |
Foto taken at Dølfossen in the summer of 2005.
| null |
image/jpeg
| 1,944
| 2,592
| true
| true
| true
|
Մալվիկ, համայնք Նորվեգիայի Սյոր Թրյոնդելագ կոմսությունում: Վարչական կենտրոնը Հոմելվիկ քաղաքն է: Պաշտոնական լեզուն համարվում է Բուկմոլը: Զբաղեցնում է 168.54 կմ² տարածք:
Համայնքը ստեղծվել է 1891 թվականին, երբ այն առանձնացվեց Սթրինդալից: Անվան սկզբնամասը՝ «Mana», հանդիպում է նորվեգական բազմաթիվ լեռների անվան մեջ՝ ասոցացվելով լեռ բառին, իսկ վերջնամասը՝ «Vík», նշանակում է «դրսում»:
Տարածքում ակտիվ գործունեություն է իրականացնում Նորվեգական եկեղեցին, որը ունի 1846, 1886, 1986 թվականներին կառուցված երեք կրոնական կառույցներ:
| null |
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/Toyota_Kijang
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/26/Toyota_Unser_%28fifth_generation%29_%28front%29%2C_Kajang.jpg
|
Toyota Kijang
|
Dritte Generation
|
Toyota Kijang / Modellübersicht / Dritte Generation
|
Toyota Unser einer freien Produktion basierend auf dem Mazda MPV
|
The front of a fifth generation Toyota Unser, in Kajang, Selangor, Malaysia.
| null |
image/jpeg
| 1,248
| 2,130
| true
| true
| true
|
Die Modelle Kijang, Condor, Qualis, Revo, Tamaraw, Unser, Venture, Z-Ace, Zace und Zaice sind Modelle der japanischen Marke Toyota, die auf den von Toyota Indonesia entwickelten Toyota Kijang zurückgehen und zu einem Welterfolg wurden. Besonders in Südostasien und Südafrika sowie auf einigen karibischen Inseln waren diese Modelle sehr gefragt. Ungezählte CKD-Aufträge mussten an freie Werkstätten vergeben werden, um der steigenden Nachfrage nachzukommen. 2003/2004 wurde der Kijang schließlich auf einigen Märkten aufgegeben und auf einigen durch andere Modelle ersetzt.
|
Die dritte Generation von 1986 unterschied sich zu seinen Vorgängern erheblich. So war nun die Karosserieform wieder zeitgemäß und das Fahrzeug konnte mit weit mehr Extras bestellt werden. Das Modell wurde auch für Privathaushalte interessant. Die vorherigen Generationen waren fast nur an Händler und Gewerbetreibende verkauft worden.
Auf diesem Wege wurde das Modell nun auch in Afrika und in der Karibik bekannt. Dort war die Nachfrage ebenfalls sehr hoch, sodass diese Generation nun auch in Südafrika als Toyota Venture gebaut wurde. Diese exportierte man schließlich auch in andere afrikanischen Länder sowie in die Karibik.
In der Kijang-Modellreihe unterschied sich das Modell in erster Linie bereits in der Länge. So gab es eine KF-40-Serie mit kurzem Radstand und die KF-50-Serie mit langem Radstand. Die einfachste Modellvariante war der Standard Kijang. Die beste Version war der Super Kijang. Die Pickup-Version der neuen Generation wurde bei freien Werkstätten in Auftrag gegeben und basierte auf dem Toyota Hilux. Das Design wurde dennoch einheitlich gestaltet um nicht von der Minibus-Version abzuweichen.
1992 wurden schließlich kleinere stilistische Änderungen an dem Modell gemacht. So wurden die Einheiten aus dem Toyota-Werk mit dem Schriftzug Toyota Original Body ausgewiesen. Auch das Interior wurde leicht überarbeitet, wobei der Standard immer noch das Einsteigermodell war. Für Gewerbetreibende war dieser besonders beliebt. Eine Etage höher rangierte der Deluxe. Das Top-Modell stellte der Grand Extra dar. Als Motor diente dem Kijang der 1,8-Liter-7K-C-Motor.
Beim Tamaraw FX hingegen gab es diverse Varianten von Otto- und Dieselmotoren. Diese wurden auch bei dem malaiischen Unser sowie dem Zaice angeboten. Der Venture war zunächst, wie der Zace mit dem Kijang baugleich. Mit der Einführung des Qualis auf dem indischen Markt wurden weitere Motoren entwickelt. Diese leisteten 61 kW (83 PS) und 75 kW (102 PS). Die lösten schließlich alle bisherigen angebotenen Motoren des Venture sowie dem Zaice und Zace ab. Der Qualis war zwar technisch gleich, doch die Frontpartie war eigen und ist eine Vorversion zur vierten Generation.
Die indonesische Facelift-Version wurde schließlich ab 1993 als vierte Generation im Tamaraw FX angeboten. Der vietnamesische Zaice wurde dem Modell 1996 entsprechend angepasst. Bei den freien Werkstätten wurden für die Karosserie des Toyota Unser auch des Öfteren Karosserieteile des Mazda MPV verwendet.
|
en
|
https://en.wikipedia.org/wiki/Grade_II_listed_buildings_in_Brighton_and_Hove:_S
|
Grade II listed buildings in Brighton and Hove: S
|
Listed buildings
|
Grade II listed buildings in Brighton and Hove: S / Listed buildings
| null |
Store House at Stanmer Park, Stanmer, City of Brighton and Hove, England.
| null |
image/jpeg
| 1,500
| 2,500
| true
| true
| true
|
As of February 2001, there were 1,124 listed buildings with Grade II status in the English city of Brighton and Hove. The total at 2009 was similar. The city, on the English Channel coast approximately 52 miles south of London, was formed as a unitary authority in 1997 by the merger of the neighbouring towns of Brighton and Hove. Queen Elizabeth II granted city status in 2000.
In England, a building or structure is defined as "listed" when it is placed on a statutory register of buildings of "special architectural or historic interest" by the Secretary of State for Culture, Media and Sport, a Government department, in accordance with the Planning Act 1990. English Heritage, a non-departmental public body, acts as an agency of this department to administer the process and advise the department on relevant issues. There are three grades of listing status. The Grade II designation is the lowest, and is used for "nationally important buildings of special interest". Grade II* is used for "particularly important buildings of more than special interest"; there are 69 such buildings in the city. There are also 24 Grade I listed buildings in Brighton and Hove.
| null |
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/Pjatigorsk
|
Pjatigorsk
|
Geschichte
|
Pjatigorsk / Geschichte
| null |
English: Pyatigorsk, Russia, Kirowa prospect Boulevard Deutsch: Pjatigorsk, Russland, Kirowa-Prospekt, Boulevard
| null |
image/jpeg
| 1,200
| 1,600
| true
| true
| true
|
Pjatigorsk ist eine Stadt in Russland mit 142.511 Einwohnern in der Region Stawropol und Verwaltungszentrum des Föderationskreises Nordkaukasus. Sie liegt etwa 600 Meter über dem Meeresspiegel an den Süd- und Südwesthängen des Berges Maschuk am Ufer des Flusses Podkumok.
|
Die heißen Quellen dieser Gegend waren bereits vor Jahrhunderten bekannt. 1780 wurde in der Nähe des heutigen Pjatigorsk die kleine Festung Konstantinogorsk angelegt, neben der sich allmählich eine Ortschaft bildete, die den Namen Gorjatschewodsk (wörtlich „Ort der heißen Wässer“) erhielt. 1803 wurden die Thermalquellen durch einen besonderen Erlass zur Kurgegend erklärt, und es begann der Bau von Kurorten, die bei der russischen Aristokratie beliebt wurden. 1830 wurde Gorjatschewodsk in Pjatigorsk (wörtlich „Stadt der fünf Berge“) umbenannt, und zwar nach dem fünfgipfeligen Berg Beschtau, dessen Name in der (westtürkischen) karatschai-balkarischen Sprache Fünf Berge bedeutet.
Heute hat Pjatigorsk große Verwaltungs- und Wohnbauten, Hotels und Kureinrichtungen, es gibt dort ein Forschungsinstitut für Balneologie, wo die Kurmittel studiert und die wirksamsten Methoden ihrer Nutzung erarbeitet werden. Zusammen mit Jessentuki, Kislowodsk und Schelesnowodsk gehört Pjatigorsk zu den vier nordkaukasischen Mineralwasser-Kurorten (auch als Kawminwody („Kaukasische Mineralwässer“) bekannt; nicht dazu gehört jedoch – trotz des Namens – Mineralnyje Wody, wo es gar keine Mineralwasserquellen gibt). Die Umgebung und viele Sehenswürdigkeiten der Stadt erinnern an den Dichter Michail Lermontow, der Pjatigorsk mehrmals besuchte und dort am 27. Juli 1841 in einem Duell ums Leben kam. Die Gedenkstätte, die sich teilweise in dem Haus befindet, wo der Dichter die letzten Monate seines Lebens verbrachte, vermittelt einen Einblick in das Leben und Schaffen Lermontows, der in Russland zu den beliebtesten Dichtern gehört.
Während des Zweiten Weltkriegs war Pjatigorsk zeitweise von der Wehrmacht besetzt. Das Einsatzkommando 12 der Einsatzgruppe D hatte 1942 in der Stadt seinen Sitz. Zahlreiche jüdische Einwohner der Stadt wurden ermordet. Am 11. Januar 1943 wurde die Stadt von der Roten Armee befreit.
Am 17. Februar 1963 wurde das Kino „Kosmos“ eröffnet. Es war das erste Großleinwand-Kino im Nordkaukasus.
Im Jahr 1978 wurde das heutige Bahnhofsgebäude erbaut.
Nach dem Zerfall der Sowjetunion wurde im Jahr 1994 in Pjatigorsk und anderen Städten der Region eine Sonderwirtschaftszone errichtet.
Am 28. April 1997 ereignete sich in Pjatigorsk ein Terroranschlag, bei dem in der Wartehalle des Bahnhofs eine Bombe gezündet wurde. Dabei kamen zwei Menschen ums Leben, 17 wurden verletzt. Zu dem Anschlag bekannten sich tschetschenische Separatisten.
Am 19. Januar 2010 wurde Pjatigorsk in den neu gegründeten Föderationskreis Nordkaukasus eingegliedert.
|
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/Calberwisch
|
Calberwisch
|
Einwohnerentwicklung
|
Calberwisch / Geschichte / Einwohnerentwicklung
|
Friedhof an der Kirche
|
Deutsch: Calberwisch, Stadt Osterburg (Altmark), Eingang zum Kirchhof
| null |
image/jpeg
| 2,295
| 3,060
| true
| true
| true
|
Calberwisch gehört zur Ortschaft Düsedau und ist ein Ortsteil der kreisangehörigen Hansestadt Osterburg im Landkreis Stendal in Sachsen-Anhalt.
|
Quelle wenn nicht angegeben:
|
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/Fauler_See_(Berlin-Wei%C3%9Fensee)
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/12/Uferbereich_Aussichtspunkt_Fauler_See_hsh_Berlin.jpg
|
Fauler See (Berlin-Weißensee)
| null |
Fauler See (Berlin-Weißensee)
| null |
Deutsch: Uferbereich des Faulen Sees in Berlin Weißensee
| null |
image/jpeg
| 768
| 1,024
| true
| true
| true
|
Der Faule See ist ein natürlich entstandenes Gewässer im Berliner Bezirk Pankow und Namensgeber für den umliegenden Volkspark sowie das umgebende Naturschutzgebiet.
|
Der Faule See ist ein natürlich entstandenes Gewässer im Berliner Bezirk Pankow und Namensgeber für den umliegenden Volkspark sowie das umgebende Naturschutzgebiet.
|
sl
|
https://sl.wikipedia.org/wiki/Lukovo,_Kur%C5%A1umlija
|
Lukovo, Kuršumlija
| null |
Lukovo, Kuršumlija
| null |
Српски / srpski: Луково-бања, Куршумлија
| null |
image/jpeg
| 1,430
| 2,189
| true
| true
| true
|
Lukovo je naselje v Srbiji, ki upravno spada pod Občino Kuršumlija; slednja pa je del Topliškega upravnega okraja.
|
Lukovo (izvirno srbsko Луково) je naselje v Srbiji, ki upravno spada pod Občino Kuršumlija; slednja pa je del Topliškega upravnega okraja.
|
|
en
|
https://en.wikipedia.org/wiki/Regina_Grabolle
|
Regina Grabolle
| null |
Regina Grabolle
|
Grabolle in 1980
|
For documentary purposes the German Federal Archive often retained the original image captions, which may be erroneous, biased, obsolete or politically extreme. Regina Grabolle ADN-ZB Mittelstädt 21.5.80 Berlin: DDR-Turnmeisterschaften -Mit ausgezeichneten 38,80 Punkten sicherte sich die Titelveteidigerin Regina Grabolle die Führung nach der Pflicht. Die 15jährige Dynamo-Sportlerin turnte zweimal 9,65 Punkte (Barren und Boden), erhielt für ihren Sprung 9,7 Punkte und am Balken sogar 9,8 Punkte.
| null |
image/jpeg
| 542
| 498
| true
| true
| true
|
Regina Grabolle is a retired German artistic gymnast. She won two bronze medals at the 1979 World Artistic Gymnastics Championships, on the balance beam and in the team competition.
|
Regina Grabolle (born 18 May 1965) is a retired German artistic gymnast. She won two bronze medals at the 1979 World Artistic Gymnastics Championships, on the balance beam and in the team competition.
|
|
ast
|
https://ast.wikipedia.org/wiki/Historia_de_Chile
|
Historia de Chile
|
Transición a la democracia
|
Historia de Chile / Transición a la democracia
|
Presidente Ricardo Llagos.
|
El saliente presidente chileno Ricardo Lagos junto a mandatarios y autoridades de otros países. Chile, Santiago de Chile.
| null |
image/jpeg
| 939
| 720
| true
| true
| true
|
La hestoria de Chile estrémase xeneralmente en doce periodos que tomen dende l'empiezu del poblamientu humanu del territoriu del actual Chile hasta l'actualidá.
El periodu prehispánicu correspuende a la hestoria de les distintes etnies amerindies presentes nel territoriu, estendiéndose dende alredor del añu 14 800 e. C. hasta la llegada de los españoles. A partir de 1492, empecipiáronse les esploraciones europees nel continente americanu. En 1520 Fernando de Magallanes y la so espedición fueron los primeros europeos en llegar a Chile pel sur al traviés del estrechu que güei lleva'l so nome, y en 1536 Diego de Almagro comandó una espedición hasta'l Valle del Aconcagua y el norte del actual Chile.
El tercer periodu correspuende a la conquista española, que s'estendió ente 1536 y 1598 cola Guerra d'Arauco, mientres la cual los españoles tuvieron cerca de ser esterminaos polos indíxenes mapuches. El periodu colonial cubre daqué más de dos sieglos, ente 1598 y 1808, ralu marcáu pol establecimientu de les instituciones coloniales.
|
Patricio Aylwin recibió'l mandu de manes d'Augusto Pinochet, el 11 de marzu de 1990 nel nuevu Congresu allugáu na ciudá de Valparaíso, dando entamu al procesu de Transición a la democracia.
Nos entamos del so gobiernu, Patricio Aylwin tuvo de trabayar nun sistema que caltenía inamovibles munches muertes del Réxime Militar. Anque la Concertación llograra la mayoría de los votos nes eleiciones parllamentaries, debíu al sistema binominal y l'esistencia de senadores designaos, non podríen faese les esperaes reformes a la Constitución y l'alministración llocal de les comuñes entá taba en manes de personeros designaos pol gobiernu militar, los que seríen reemplazaos tres les eleiciones de xunu de 1992.
Aylwin gobernó cautelosamente, curiando les rellaciones col exércitu, onde Pinochet entá se caltenía como Comandante en Xefe. L'exércitu, anque dexara de participar nel gobiernu, siguía siendo un importante actor políticu y manifestó el so refugu a ciertes midíes del gobiernu concertacionista al traviés de movimientos tácticos como'l "Exerciciu d'Enllaz" y el "Boinazo", en 1991 y 1992, respeutivamente.
Nesti contestu, constituyóse la Comisión Nacional de verdá y Reconciliación destinada a investigar y esclariar les situaciones de violaciones a los derechos humanos mientres los años del Réxime militar. Empobinada por Raúl Rettig, la Comisión enfrentar al refugu de les autoridaes castrenses. Sicasí, l'informe de la comisión foi dau a conocer al traviés de la televisión pol Presidente Aylwin, el 4 de marzu de 1991, tres nueve meses de trabayu. Na so alocución, Aylwin dio a conocer les resultaos del estudiu, pidió perdón a les families de les víctimes en nome de la Nación, anunció midíes d'arreglu moral y material pa estes y el deséu del Estáu de torgar y prevenir nueves violaciones a los derechos humanos.
Mientres la so xestión, Aylwin propunxo crear cambeos a les normes tributaries p'aumentar el gastu fiscal y ameyorar la redistribución del ingresu, en momentos en que la economía chilena siguía espolletando debíu al aumentu nes esportaciones del cobre y de productos agrícoles. Coles mesmes, mientres el so mandatu, amenorgóse la probeza d'un 38,75 % a cerca d'un 27,5 % y promúlgase la Llei Indíxena (Llei 19253 de 5 d'ochobre de 1993), que reconoz per primer vegada a los pueblos indíxenes y que crea la Corporación Nacional de Desenvolvimientu Indíxena (CONADI), organismu encargáu de la promoción de polítiques que fomenten el desenvolvimientu integral d'estos pueblos. Igualmente, la Oficina de Planificación Nacional y Cooperación (ODEPLAN) tresformar nel Ministeriu de Planificación y Cooperación (MIDEPLAN) y créase el Fondu de Solidaridá ya Inversión Social (FOSIS) pa fomentar les polítiques sociales, y cola promulgación de la Llei sobre Bases Xenerales del Mediu Ambiente (Llei 19300 de 9 de xineru de 1994), que buscaba estructurar un marcu pa un ordenamientu ambiental, créase la Comisión Nacional del Mediu Ambiente (CONAMA), pa promover el desenvolvimientu sostenible y coordinar les aiciones derivaes de les polítiques y estratexes ambientales del gobiernu.
En 1993, fueron realizaes nueves eleiciones presidenciales y anovóse la Cámara de Diputaos y la metá del Senáu. Eduardo Frei Ruiz-Tagle, fíu del mandatariu homónimu y tamién democratacristiano, llogró'l 57,98 % de los votos, ente que'l segundu candidatu, Arturo Alessandri Besa, de la Unión pol Progresu de Chile (RN y la UDI, más la Unión de Centru Centro, el Partíu Nacional y el Partíu del Sur), llogró'l 24,41 % de los sufraxos.
Frei, qu'asumió'l 11 de marzu de 1994, reinició les rellaciones del país col esterior, depués del ciertu aisllamientu en que se tuvo mientres el Réxime Militar. La economía espandióse entá más y la crecedera promedió un 8 % añal mientres los primeros trés años de gobiernu, lo que dexó l'entamu de negociaciones con Canadá, Estaos Xuníos y Méxicu pa la integración al NAFTA y l'ingresu como miembru acomuñáu al Mercosur. Chile amás ingresó al Grupu de Ríu y a lo llargo de la década llogró resolver los últimos pleitos fronterizos cola Arxentina (Llaguna del Des
|
|
nl
|
https://nl.wikipedia.org/wiki/Salamis_amarantha
|
Salamis amarantha
| null |
Salamis amarantha
| null |
Uganda Bwindi SW Uganda
| null |
image/jpeg
| 399
| 600
| true
| true
| true
|
Salamis amarantha is een vlinder uit de familie Nymphalidae. De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1869 door Arthur Gardiner Butler.
|
Salamis amarantha is een vlinder uit de familie Nymphalidae. De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1869 door Arthur Gardiner Butler.
Bronnen, noten en/of referenties
Beccaloni, G.W., Scoble, M.J., Robinson, G.S. & Pitkin, B. (Editors). (2003) The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex). (Geraadpleegd maart 2013).
|
|
it
|
https://it.wikipedia.org/wiki/Partanna-Mondello
|
Partanna-Mondello
| null |
Partanna-Mondello
|
La riserva di Capo Gallo
|
Riserva naturale Capo Gallo, Palermo, Sicily Il faro di Capo Gallo
| null |
image/jpeg
| 461
| 640
| true
| true
| true
|
Partanna-Mondello è un sobborgo, nonché ventiduesimo quartiere di Palermo, posto nell'estrema periferia nord della città e appartenente alla VII Circoscrizione.
Il toponimo indica anche la cinquantesima unità di primo livello di Palermo.
|
Partanna-Mondello è un sobborgo, nonché ventiduesimo quartiere di Palermo, posto nell'estrema periferia nord della città e appartenente alla VII Circoscrizione.
Il toponimo indica anche la cinquantesima unità di primo livello di Palermo.
|
|
it
|
https://it.wikipedia.org/wiki/Enrico_Morselli
|
Enrico Morselli
| null |
Enrico Morselli
|
Enrico Morselli
|
Enrico Morselli
| null |
image/jpeg
| 1,227
| 881
| true
| true
| true
|
Enrico Morselli è stato uno psichiatra e antropologo italiano.
|
Enrico Morselli (Modena, 17 luglio 1852 – Genova, 18 febbraio 1929) è stato uno psichiatra e antropologo italiano.
|
|
lt
|
https://lt.wikipedia.org/wiki/Jotalandas
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f1/Map_gotaland.png
|
Jotalandas
|
Istorija
|
Jotalandas / Istorija
|
Senosios ir naujosios (žalios) Jotalando provincijos
| null | null |
image/png
| 200
| 256
| true
| true
| true
|
Jotalandas − yra viena iš keturių tradicinių Švedijos karalystės, viena iš trijų dabartinės Švedijos žemių. Kaip ir kitos Švedijos žemės, ji neturi administracinės funkcijos, o yra istorinis-kultūrinis regionas. Ji yra pietų Švedijoje.
Šiaurėje Jotalandas ribojasi su Svealandu.
|
Senieji krašto gyventojai buvo gotai, kuriuos Ptolemėjus vadina goutai, Beovulfe jie įvardijami kaip Géatas, o senovės norvegų ir islandų sagose, kaip gautar. Jų pavadinimas ir davė vardą visam kraštui. Senovėje iš čia gotų gentys migravo į žemyną, kur tapo žinomi kaip ostgotai ir vestgotai.
VIII-XI a. teritorijoje suklestėjo daug ankstyvojo feodalizmo valstybėlių, tarp kurių svarbiausios buvo Vesterjotlandas ir Osterjotlandas. Čia valdė daug legendinių ar pusiau legendinių karalių, plačiai aprašomų Beovulfe ir kitose skandinavų legendose.
Stiprėjanti Švedijos karalystė, kilusi gretimame Svealande, įgijo vis didesnę hegemoniją gotų regione. Ji pamažu absorbavo vietines karalystes ir vertė jas provincijomis. Didžiosios Vesterjotlando, Osterjotlando, Dalio karalystės paverstos to paties pavadinimo provincijomis, o smulkios karalystės piečiau sujungtos į vieną Smolando ("Mažų žemių") provinciją.
Nepaisant politinio inkorporavimo, regionas išlaikė kultūrinę tapatybę. XIV a. Jotalandas buvo laikomas viena iš trijų sudedamųjų Švedijos karalystės dalių (kitos dvi buvo Svealandas ir Osterlandas (Suomija).
XVII a. Jotalandas buvo praplėstas, prijungiant prie jo iš Danijos paveržtas pajūrio žemes. Taip susiformavo dabartinė Jotalando teritorija.
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/Schwei%C3%9Flichtbogen
|
Schweißlichtbogen
|
Diagnoseinformationen aus dem Schweißlichtbogen
|
Schweißlichtbogen / Diagnoseinformationen aus dem Schweißlichtbogen
| null |
Deutsch: Strahlungsdichte über der Wellenlänge für ausgewählte Temperaturen nach dem Planckschen Strahlungsgesetz
| null |
image/png
| 653
| 653
| true
| true
| true
|
Der frei brennende Schweißlichtbogen entsteht durch eine elektrische Gasentladung meistenteils unter Bedingungen normalen Luftdrucks. Physikalisch betrachtet handelt es sich um ein Plasma – ein Teilchengemisch aus Metalldampf der Elektroden, neutralen Gasatomen, Ionen und Elektronen. Die Säule des Lichtbogens hat eine Temperatur zwischen 4.000 und 16.000 Kelvin. Damit eignet sich der Lichtbogen als technisches Werkzeug zur Herstellung von Schweißverbindungen durch eine große Zahl verschiedener Schweißverfahren.
Der Schweißlichtbogen brennt mit Stromstärken von wenigen Ampere bis zu einigen Kiloampere bei einer Spannung von 8 bis 60 Volt zwischen einer negativ gepolten Kathode und einer Anode.
| null |
|
it
|
https://it.wikipedia.org/wiki/Majere
|
Majere
| null |
Majere
| null |
Polski: Majere
|
Majere – Veduta
|
image/jpeg
| 1,729
| 2,305
| true
| true
| true
|
Majere è un comune della Slovacchia facente parte del distretto di Kežmarok, nella regione di Prešov.
|
Majere (in ungherese Ómajor, in tedesco Oberschwaben) è un comune della Slovacchia facente parte del distretto di Kežmarok, nella regione di Prešov.
|
|
io
|
https://io.wikipedia.org/wiki/Elpidio_Quirino
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6c/Presidentelpidioquirino.jpg
|
Elpidio Quirino
| null |
Elpidio Quirino
| null |
President of the Philippines, Elpidio Quirino
| null |
image/jpeg
| 214
| 148
| true
| true
| true
|
Elpidio Rivera Quirino advokato e politikistulo, esis prezidanto di Filipini de 1948 til 1953.
Deputato por Ilocos Sur de 1919 til 1925. Senatano de 1925 til 1931. En 1934 ilu divenis membro de la komisitaro por la nedependo di Filipini, e voyajis vers Washington DC por defensar lego qua donis autonomio a la teritorio.
En 1946 ilu divenis vice-prezidanto de Manuel Roxas. Kun la morto di Roxas en 1948 il divenis prezidanto. Quirino rielektesis en 1949.
|
Elpidio Rivera Quirino (1890 til 1956) advokato e politikistulo, esis prezidanto di Filipini de 1948 til 1953.
Deputato por Ilocos Sur de 1919 til 1925. Senatano de 1925 til 1931. En 1934 ilu divenis membro de la komisitaro por la nedependo di Filipini, e voyajis vers Washington DC por defensar lego qua donis autonomio a la teritorio.
En 1946 ilu divenis vice-prezidanto de Manuel Roxas. Kun la morto di Roxas en 1948 il divenis prezidanto. Quirino rielektesis en 1949.
|
sv
|
https://sv.wikipedia.org/wiki/Amt_Lindow_(Mark)
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/73/Vielitzkanal_08-11-2007_053.jpg
|
Amt Lindow (Mark)
| null |
Amt Lindow (Mark)
| null |
Deutsch: Der Vielitzkanal (auch als Rhin bezeichnet) bei Lindow (Mark), kurz vor dem Gudelacksee.
|
Vielitzkanalen
|
image/jpeg
| 768
| 1,024
| true
| true
| true
|
Amt Lindow (Mark) är ett kommunalförbund i Tyskland, beläget i den östligaste delen av Landkreis Ostprignitz-Ruppin i förbundslandet Brandenburg. Amtet gränsar i öster till Landkreis Oberhavel.
De ingående kommunerna i förbundet är Lindow (Mark), Herzberg (Mark), Rüthnick och Vielitzsee, med Lindow som administrativt säte. Den sammanlagda befolkningen uppgår till 4761 invånare, varav omkring 3000 bor i Lindow.
|
Amt Lindow (Mark) är ett kommunalförbund i Tyskland, beläget i den östligaste delen av Landkreis Ostprignitz-Ruppin i förbundslandet Brandenburg. Amtet gränsar i öster till Landkreis Oberhavel.
De ingående kommunerna i förbundet är Lindow (Mark), Herzberg (Mark), Rüthnick och Vielitzsee, med Lindow som administrativt säte. Den sammanlagda befolkningen uppgår till 4761 invånare (2011), varav omkring 3000 bor i Lindow.
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/Liste_der_Kulturdenkmale_in_Pieschen_(L%E2%80%93Z)
|
Liste der Kulturdenkmale in Pieschen (L–Z)
|
Liste der Kulturdenkmale in Pieschen
|
Liste der Kulturdenkmale in Pieschen (L–Z) / Liste der Kulturdenkmale in Pieschen
| null |
Deutsch: Denkmalgeschütztes Wohnhaus in der Markusstraße 10 in Dresden-Pieschen
|
Mietshaus in geschlossener Bebauung
|
image/jpeg
| 3,264
| 2,448
| true
| true
| true
|
Die Liste der Kulturdenkmale in Pieschen umfasst sämtliche Kulturdenkmale der Dresdner Gemarkung Pieschen.
Die Anmerkungen sind zu beachten.
Diese Liste ist eine Teilliste der Liste der Kulturdenkmale in Dresden.
Diese Liste ist eine Teilliste der Liste der Kulturdenkmale in Sachsen.
Aufgrund der hohen Anzahl der Kulturdenkmale wurde die alphabetisch nach Adressen geordnete Liste in folgende zwei Teillisten untergliedert:
Liste der Kulturdenkmale in Pieschen
Liste der Kulturdenkmale in Pieschen (L–Z)
Diese Teilliste enthält alle Kulturdenkmale in den Straßen von L–Z.
| null |
|
uk
|
https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%94%D1%83%D0%BA%D0%B0%D1%87%D0%B8%D0%BA_%D0%BD%D0%B5%D0%BF%D0%B0%D1%80%D0%BD%D0%B8%D0%B9
|
Дукачик непарний
|
Опис
|
Дукачик непарний / Опис
| null |
Deutsch: Ein Weibchen des Großen Feuerfalters (Lycaena dispar), fotografiert in Obersulm-Affaltrach auf einer Wiese an der Sulm English: A female of the Large Copper butterfly (Lycaena dispar), photographed in Obersulm-Affaltrach on a meadow near the Sulm river
| null |
image/jpeg
| 1,780
| 2,670
| true
| true
| true
|
Дукачик непарний, червінець непарний — вид денних метеликів родини синявцевих.
|
Розмах крил 33-41 мм. Довжина переднього крила 16-20 мм. Верхня сторона крил вогненно-червона, у самиць з чорними плямами та інтенсивним темним напиленням зверху крил. У форми f. batava на передніх крилах є тільки по одній чорній точці, на задніх крилах характерна чорна облямівка.
Нижня сторона передніх крил червоно-жовта або світло-руда, з широкою, попелясто-сірою, всередині покритою чорними плямами облямівкою; нижня сторона задніх крил блакитно-сіра, з червоно-жовтою облямівкою і синюватим нальотом біля основи. На передніх і задніх крилах перед облямівкою розташований ряд чорних, оточених білим, вічок.
Гусениця темно-зелена зі світлими міжсегментними проміжками. Голова коричнева.
|
|
pt
|
https://pt.wikipedia.org/wiki/A_Guerra_dos_Mundos_(1953)
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2d/Gene_Barry_1959.JPG
|
A Guerra dos Mundos (1953)
|
Elenco
|
A Guerra dos Mundos (1953) / Elenco
|
Gene Barry, o Dr. Clayton Forrester.
|
Photo of actor Gene Barry.
| null |
image/jpeg
| 897
| 700
| true
| true
| true
|
The War of the Worlds é um filme B estadunidense de ficção científica e terror de 1953, baseado no livro A Guerra dos Mundos, de H. G. Wells. O elenco principal inclui Gene Barry, Ann Robinson, Charles Gemora, Sir Cedric Hardwicke e Les Tremayne.
É a primeira adaptação do livro de H. G. Wells no cinema, após as tentativas frustadas de Cecil B. DeMill em 1925 e Alfred Hitchcock na década de 1930. A direção é de Byron Haskin, o roteiro foi escrito por Barré Lyndon.
O filme estreou em 10 de outubro de 1953 em Portugal, e em 25 de dezembro no Brasil. Aclamado pela crítica e pelo público, tornou-se um título referência nos quesitos efeitos especiais. Arrecadou $4 milhões em todo o mundo.
No seu lançamento o filme trouxe muito pânico as grandes cidades como Berlim, Nova York, São Paulo, Paris e Londres, sendo que previa o apocalipse com invasões de alienígenas.
| null |
uk
|
https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D1%83%D1%81%D1%8C%D0%BA%D0%B8%D0%B9_%D0%B7%D0%B0%D0%BC%D0%BE%D0%BA
|
Суський замок
|
Світлини
|
Суський замок / Світлини
| null |
Polski: Zamek w Suchej Beskidzkiej English: Sucha Beskidzka Castle
| null |
image/jpeg
| 1,728
| 2,592
| true
| true
| true
|
Суський замок — ренесансний замок, розташований біля підніжжя гори Ясень у місті Суха-Бескидська Малопольського воєводства в Польщі. Замок часто називають «маленьким Вавелем» через його схожість із Краківським королівським замком.
| null |
|
fa
|
https://fa.wikipedia.org/wiki/%D9%81%D9%87%D8%B1%D8%B3%D8%AA_%D9%87%D9%88%D8%A7%D9%BE%DB%8C%D9%85%D8%A7%D9%87%D8%A7
|
فهرست هواپیماها
| null |
فهرست هواپیماها
| null |
A QantasLink 717-200 lifts off on runway 6
| null |
image/jpeg
| 600
| 800
| true
| true
| true
|
این فهرستی مقدماتی از نام هواپیماها است.
|
این فهرستی مقدماتی از نام هواپیماها است.
|
|
ceb
|
https://ceb.wikipedia.org/wiki/Empidonax_albigularis
|
Empidonax albigularis
| null |
Empidonax albigularis
| null |
White-throated Flycatcher (Empidonax albigularis)
| null |
image/jpeg
| 863
| 1,294
| true
| true
| true
|
Espesye sa langgam ang Empidonax albigularis. Una ning gihulagway ni Philip Sclater ug Osbert Salvin ni adtong 1859. Ang Empidonax albigularis sakop sa kahenera nga Empidonax sa kabanay nga Tyrannidae. Giklaseklase sa IUCN ang espesye sa kinaminosang kalabotan.
|
Espesye sa langgam ang Empidonax albigularis. Una ning gihulagway ni Philip Sclater ug Osbert Salvin ni adtong 1859. Ang Empidonax albigularis sakop sa kahenera nga Empidonax sa kabanay nga Tyrannidae. Giklaseklase sa IUCN ang espesye sa kinaminosang kalabotan.
|
|
azb
|
https://azb.wikipedia.org/wiki/%D9%82%D8%A7%D8%B3%D9%85%DB%8C%D9%87_%D9%85%D8%AF%D8%B1%D8%B3%D9%87%E2%80%8C%D8%B3%DB%8C
|
قاسمیه مدرسهسی
|
گؤرونتولر
|
قاسمیه مدرسهسی / گؤرونتولر
| null |
Русский: Депутат Третьей Государственной думы от Казанской губернии С.Н.Максудов.
| null |
image/jpeg
| 542
| 397
| true
| true
| true
|
قاسمیه مدرسهسی میلادی ۱۷۷۲-جی ایلده قورولان قازان شهرینده آپانای مسجیدینین قارشیسیندا یئرلشن و بو مسجیده باغلی اولان دینی مدرسه دیر. بو مدرسه، یئتیشدیردیگی ضیالیلار اۆچون آدلیم دیر. جدیدیسم دؤنهمینده فعالیت ائدن تاتار یازیچیلار بو مدرسهده تحصیل آلیب یا بو مدرسهده تحصیل آلانلاردان اثرلنیبلر.
| null |
|
fr
|
https://fr.wikipedia.org/wiki/Gaillardia
|
Gaillardia
|
Liste d'espèces
|
Gaillardia / Liste d'espèces
|
Fleur de Gaillardia aristata.
|
English: Emerging flower of a cockade flower (Gaillardia aristata) Stacked with Helicon Focus from 28 pictures Deutsch: Aufgehende Blüte einer Kokardenblume (Gaillardia aristata) Gestaplt mit Helicon Focus aus 28 Bildern Español: Flor emergente de una gallardía (Gaillardia aristata). Fotografía con apilamiento de enfoque a partir de 28 imágenes. Polski: Rozkwitający kwiat gailardii ościstej (Gaillardia aristata). Fotografia złożona z 28 zdjęć za pomocą techniki focus stacking.
|
Au centre des coussinets oblongues dressés verticalement, rouges à la base, jaunes au sommet ; les coussinets du tour sont nettement plus hauts. De petites feuilles vertes entourent l'ensemble.
|
image/jpeg
| 3,914
| 5,221
| true
| true
| true
|
Gaillardia, aussi communément appelée Gaillarde est un genre de fleurs de la famille des astéracées.
Le nom de genre, attribué par Auguste Denis Fougeroux de Bondaroy en 1786, est dédié à un de ses amis, magistrat et botaniste amateur français, Gaillard de Charentonneau. Il s'agit aussi de l'emblème floral de la région du Saguenay-Lac-St-Jean au Québec ainsi que de la Wallonie en Belgique.
|
Selon ITIS :
Gaillardia aestivalis (Walt.) H. Rock
Gaillardia amblyodon J. Gay
Gaillardia aristata Pursh
Gaillardia arizonica Gray
Gaillardia coahuilensis B.L. Turner
Gaillardia flava Rydb.
Gaillardia ×grandiflora Van Houtte
Gaillardia multiceps Greene
Gaillardia parryi Greene
Gaillardia pinnatifida Torr.
Gaillardia pulchella Foug.
Gaillardia spathulata Gray
Gaillardia spatulata Gray
Gaillardia suavis (Gray et Engelm.) Britt. et Rusby
|
|
pl
|
https://pl.wikipedia.org/wiki/Jan_Oko
|
Jan Oko
| null |
Jan Oko
|
Prof. dr Jan Oko (1875-1946)
|
English: Prof. Dr. Jan Oko Polski: Prof. dr Jan Oko
| null |
image/jpeg
| 2,774
| 1,981
| true
| true
| true
|
Jan Oko – polski filolog klasyczny, latynista, profesor zwyczajny Uniwersytetu Stefana Batorego w Wilnie i Uniwersytetu Łódzkiego, współtwórca wileńskiej szkoły filologicznej, założyciel filologii klasycznej w Uniwersytecie Łódzkim.
|
Jan Oko (ur. 16 grudnia 1875 w Zameczku, zm. 8 września 1946 w Zakopanem) – polski filolog klasyczny, latynista, profesor zwyczajny Uniwersytetu Stefana Batorego w Wilnie i Uniwersytetu Łódzkiego, współtwórca wileńskiej szkoły filologicznej, założyciel filologii klasycznej w Uniwersytecie Łódzkim.
|
|
el
|
https://el.wikipedia.org/wiki/%CE%95%CE%BB%CE%BA%CF%87%CE%AC%CE%BF%CF%85%CE%BD%CF%84_%CE%9D%CE%BF%CF%81%CE%B2%CE%B7%CE%B3%CE%AF%CE%B1%CF%82
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f0/Norwegian_elkhound_head.jpg
|
Ελκχάουντ Νορβηγίας
|
Μάτια
|
Ελκχάουντ Νορβηγίας / Περιγραφή / Μάτια
|
Κεφάλι Ελκχάουντ Νορβηγίας
|
English: Quarter and profile views of adult female Norwegian Elkhound head.
| null |
image/jpeg
| 278
| 400
| true
| true
| true
|
Το Ελκχάουντ Νορβηγίας ή Νορβηγικό κυνηγόσκυλο Άλκης είναι μία φυλή σκύλων Νορβηγικής καταγωγής. Είναι αναγνωρισμένο από την F.C.I. με τον αύξοντα αριθμό 242 και ανήκει στην 5η ομάδα που περιλαμβάνει τις φυλές βόρειου τύπου σπιτζ και πρωτόγονου τύπου. Αποτελεί τον εθνικό σκύλο της Νορβηγίας. Το όνομα Ελκχάουντ, στα Νορβηγικά, σημαίνει κυνηγός άλκης.
|
Τα μάτια είναι οβάλ σχήματος, σκουρόχρωμα και δεν προεξέχουν. Πρέπει να εκφράζουν επαγρύπνηση, επιφυλακή, οξύτητα αλλά και φιλικότητα.
|
nl
|
https://nl.wikipedia.org/wiki/Orvaux
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a0/Map_commune_FR_insee_code_27447.png
|
Orvaux
|
Geografie
|
Orvaux / Geografie
| null |
Map commune FR insee code 27447.png
|
Detailkaart van de gemeente
|
image/png
| 605
| 756
| true
| true
| true
|
Orvaux is een plaats en voormalige gemeente in het Franse departement Eure in de regio Normandië en telt 487 inwoners. De plaats maakt deel uit van het arrondissement Évreux.
|
De oppervlakte van Orvaux bedraagt 6,2 km², de bevolkingsdichtheid is 78,5 inwoners per km².
De onderstaande kaart toont de ligging van Orvaux met de belangrijkste infrastructuur en aangrenzende gemeenten.
|
fi
|
https://fi.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4hitaisteluase
|
Lähitaisteluase
| null |
Lähitaisteluase
|
Samurai miekan kanssa
|
العربية: ساموراي مُدرَّع يحملُ سيفًا وخنجرًا. English: Armoured samurai with sword and dagger Français : Un samouraï en armure avec son épée et sa dague. Русский: Вооружённый самурай в доспехах, с мечом и кинжалом.
| null |
image/jpeg
| 1,600
| 1,275
| true
| true
| true
|
Lähitaisteluase on mikä tahansa ase, joka on tarkoitettu käytettäväksi lähitaisteluun, vastakohtana ampuma-aseelle. Lähitaisteluaseet voivat olla pistoaseita, lyömäaseita ja teräaseita, tai niiden sekoitus. Tyypillisiä esimerkkejä ovat keihäät, ketjukuulanuijat ja puukot.
|
Lähitaisteluase on mikä tahansa ase, joka on tarkoitettu käytettäväksi lähitaisteluun, vastakohtana ampuma-aseelle. Lähitaisteluaseet voivat olla pistoaseita, lyömäaseita ja teräaseita, tai niiden sekoitus. Tyypillisiä esimerkkejä ovat keihäät, ketjukuulanuijat ja puukot.
|
|
ro
|
https://ro.wikipedia.org/wiki/Marea_Coralilor
|
Marea Coralilor
| null |
Marea Coralilor
|
Marea Coralilor
| null | null |
image/jpeg
| 517
| 694
| true
| true
| true
|
Marea Coralilor este o mare care este legată de Pacificul de Sud, situată în afara Marii Bariere de Corali, la nord-est de Australia și nord de Marea Tasmaniei. Marea Coralilor se întinde pe suprafața de 4.791.000 km², fiind subîmpărțită în zone diferite ca mărime, de cca. 25 de atoli și bariere de corali. Marea are porțiuni puțin adânci, din care ies la suprafață formațiuni coraligene, acoperite periodic de apele fluxului. Din anul 1969 această regiune unde se află lagune și atolii cei mai mari din lume, aparține de teritoriul australian. În anul 1942 aici a avut o bătălie navală între SUA și Japonia, bătălie care a decis oprirea invaziei japoneze.În Marea Coralilor există o adevărată împărăție- lumea organică.
|
Marea Coralilor (în engleză Coral Sea) este o mare care este legată de Pacificul de Sud, situată în afara Marii Bariere de Corali, la nord-est de Australia și nord de Marea Tasmaniei. Marea Coralilor se întinde pe suprafața de 4.791.000 km², fiind subîmpărțită în zone diferite ca mărime, de cca. 25 de atoli și bariere de corali. Marea are porțiuni puțin adânci, din care ies la suprafață formațiuni coraligene, acoperite periodic de apele fluxului. Din anul 1969 această regiune unde se află lagune și atolii cei mai mari din lume, aparține de teritoriul australian. În anul 1942 aici a avut o bătălie navală între SUA și Japonia, bătălie care a decis oprirea invaziei japoneze.În Marea Coralilor există o adevărată împărăție- lumea organică.
|
|
nl
|
https://nl.wikipedia.org/wiki/Sigmund_L%C3%B6w
|
Sigmund Löw
|
Galerij
|
Sigmund Löw / Galerij
| null |
English: Portrait of the Dutch sculptor Bart van Hove (1850-1914)
| null |
image/jpeg
| 453
| 599
| true
| true
| true
|
Sigmund Löw was een Duitse fotograaf, die werkzaam was in Amsterdam.
| null |
|
cs
|
https://cs.wikipedia.org/wiki/Daniela_Komatovi%C4%87
|
Daniela Komatović
|
Život a kariéra
|
Daniela Komatović / Život a kariéra
|
Prsten Amulet Eye, který získal Zlaté ocenění v mezinárodní soutěži A' Design Award and Competition v Miláně
|
English: Award winning ring-pendant Amulet Eye from Eye To The Soul Collection designed by Daniela Komatović. Amulet Eye is made of 14 karat gold covered with black rhodium and is decorated with three princess cut yellow sapphires.
|
Amulet Eye, Daniela Komatović
|
image/jpeg
| 1,299
| 1,299
| true
| true
| true
|
Daniela Komatović je česká designérka šperků, grafická designérka, malířka, fotografka a vnučka slovenského důstojníka a protifašistického bojovníka Viliama Martina. V roce 2017 získala jako první česká designérka Zlaté ocenění v mezinárodní soutěži A’ Design Award and Competition v Miláně.
|
Daniela Komatović se narodila v Praze, kde vystudovala Vyšší odbornou školu uměleckoprůmyslovou a Střední uměleckoprůmyslovou školu, odbor Propagační grafika. Jako grafická designérka pracovala pro firmy Clinique, Esteé Lauder, Nestlé, Harper’s Bazaar, Vienna International Hotels a řadu českých firem. Vytvořila vizualní identitu značek YU Diamond Center, SRJ Europe a Diamond Spot, logo a sérii plakátů pro Základní umělěckou školu Litoměřice. V roce 2002 vydala s manželem v nakladatelství Grada knihu Balkánská kuchyně. V roce 2017 získala s kolekcí šperků “Eye To The Soul“ zlaté ocenění v mezinárodní soutěži A’ Design Award and Competition v Miláně. Daniela Komatović je od roku 2018 tváří privátního bankovnictví Friedrich Wilhelm Raiffesen české Raiffeisenbank . V současnosti se Daniela Komatović věnuje navrhování geometrických zlatých šperků s drahými kameny, produktové fotografii šperků, grafickému designu, webdesignu a olejomalbě realistických obrazů se sociální tématikou.
|
|
vi
|
https://vi.wikipedia.org/wiki/G%C3%ACn_gi%E1%BB%AF_h%C3%B2a_b%C3%ACnh
|
Gìn giữ hòa bình
| null |
Gìn giữ hòa bình
|
Một người lính của Quân đội Ý đứng bảo vệ trong nhiệm vụ UNIFIL ở Lebanon
|
English: A soldier from the Italian Army stands guard during the UNIFIL mission in Lebanon
| null |
image/jpeg
| 996
| 725
| true
| true
| true
|
Giữ gìn hòa bình bao gồm các hoạt động nhằm tạo điều kiện ủng hộ hòa bình lâu dài. Nghiên cứu thường thấy rằng việc gìn giữ hòa bình làm giảm các cái chết dân thường và tại chiến trường, cũng như giảm nguy cơ tạo thành chiến tranh mới.
Trong nhóm các chính phủ và tổ chức của Liên Hợp Quốc, có một sự hiểu biết chung rằng ở cấp độ quốc tế, các nhân viên gìn giữ hòa bình giám sát và quan sát các tiến trình hòa bình ở các khu vực sau xung đột, và có thể hỗ trợ các cựu chiến binh thực hiện các cam kết hòa bình mà họ đã thực hiện. Sự hỗ trợ như vậy có thể có nhiều hình thức, bao gồm các biện pháp xây dựng lòng tin, sắp xếp chia sẻ quyền lực, hỗ trợ bầu cử, củng cố luật pháp và phát triển kinh tế và xã hội. Theo đó, lực lượng gìn giữ hòa bình của Liên Hợp Quốc có thể bao gồm binh lính, sĩ quan cảnh sát và nhân viên dân sự.
Liên Hợp Quốc không phải là tổ chức duy nhất thực hiện các nhiệm vụ gìn giữ hòa bình. Các lực lượng gìn giữ hòa bình ngoài Liên Hợp Quốc bao gồm phái đoàn NATO ở Kosovo và Lực lượng đa quốc gia và Quan sát viên trên Bán đảo Sinai hoặc các tổ chức do Liên minh Châu Âu và Liên minh châu Phi.
|
Giữ gìn hòa bình bao gồm các hoạt động nhằm tạo điều kiện ủng hộ hòa bình lâu dài. Nghiên cứu thường thấy rằng việc gìn giữ hòa bình làm giảm các cái chết dân thường và tại chiến trường, cũng như giảm nguy cơ tạo thành chiến tranh mới.
Trong nhóm các chính phủ và tổ chức của Liên Hợp Quốc (LHQ), có một sự hiểu biết chung rằng ở cấp độ quốc tế, các nhân viên gìn giữ hòa bình giám sát và quan sát các tiến trình hòa bình ở các khu vực sau xung đột, và có thể hỗ trợ các cựu chiến binh thực hiện các cam kết hòa bình mà họ đã thực hiện. Sự hỗ trợ như vậy có thể có nhiều hình thức, bao gồm các biện pháp xây dựng lòng tin, sắp xếp chia sẻ quyền lực, hỗ trợ bầu cử, củng cố luật pháp và phát triển kinh tế và xã hội. Theo đó, lực lượng gìn giữ hòa bình của Liên Hợp Quốc (thường được gọi là Mũ nồi xanh vì đội mũ hoặc mũ bảo hiểm màu xanh nhạt) có thể bao gồm binh lính, sĩ quan cảnh sát và nhân viên dân sự.
Liên Hợp Quốc không phải là tổ chức duy nhất thực hiện các nhiệm vụ gìn giữ hòa bình. Các lực lượng gìn giữ hòa bình ngoài Liên Hợp Quốc bao gồm phái đoàn NATO ở Kosovo (có sự ủy quyền của Liên Hợp Quốc) và Lực lượng đa quốc gia và Quan sát viên trên Bán đảo Sinai hoặc các tổ chức do Liên minh Châu Âu (như EUFOR RCA, với ủy quyền của Liên Hợp Quốc) và Liên minh châu Phi (như Phái đoàn Liên minh châu Phi tại Sudan). Lực lượng Hòa bình Bất bạo động là một tổ chức phi chính phủ được coi là có chuyên môn về hòa bình chung bởi các tình nguyện viên hoặc nhà hoạt động phi chính phủ.
Theo luật pháp quốc tế, những người gìn giữ hòa bình là những người không tham chiến do lập trường trung lập của họ trong cuộc xung đột giữa hai hoặc nhiều bên hiếu chiến (cùng mức độ với nhân viên trung lập và tài sản bên ngoài nhiệm vụ gìn giữ hòa bình) và luôn được bảo vệ khỏi các cuộc tấn công.
|
|
ja
|
https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%BC%E3%83%B3%E3%83%AA%E3%83%B3
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9c/EUNOS_COSMO_3rotor.jpg
|
ゼンリン
|
電子化からカーナビへ
|
ゼンリン / 歴史 / 電子化からカーナビへ
|
世界初のGPSカーナビが搭載されたユーノス・コスモ
|
English: MAZDA EUNOS COSMO 3ROTOR(20B) 日本語: ユーノスコスモ 3ローター(20Bエンジン)
| null |
image/jpeg
| 1,564
| 2,790
| true
| true
| true
|
株式会社ゼンリンは、地図情報の調査・制作・販売を行う日本の企業。日本国内で4社存在するデジタル地図調製業者のうちの1社で、地図情報会社として日本国内最大手。自社で調査した情報を基に住宅地図やGISなどを制作・販売するほか、他社に対してデジタル地図やカーナビゲーション用データなどを供給している。
|
1980年代に入ると2代目社長となった大迫忍の主導により他社に先駆けて地図のデータベース化に着手。1984年に日立製作所と「住宅地図情報利用システム」を開発した。これにより出版物だけでなく地図データの販売も可能となり、1988年にはCD-ROMに地図データを収録した『Zmap電子地図』を販売。1990年には、GPSに対応した世界初のカーナビゲーションシステムを三菱電機と開発し、ユーノス・コスモに搭載された。
1990年代にはカーナビゲーションやパソコンが一般化。80年代に行ったデジタル化への先行投資が実を結んで売上を伸ばし、1994年(平成6年)9月には福岡証券取引所へ、1996年(平成8年)9月には東証・大証各2部への上場を果たした。
地方の地図出版社であったゼンリンをデジタル化の推進によって国内最大手の地図情報会社へと飛躍させた2代目社長の大迫忍は「年を取ると老害になる。55歳で引退する」として2001年をもって20年間務めた社長を勇退し経営から退いた。同時に「同族経営は弊害を生む」として同族企業から脱却させ、後任には創業家以外から原田康が就任した。
|
en
|
https://en.wikipedia.org/wiki/Melaleuca_deanei
|
Melaleuca deanei
|
Gallery
|
Melaleuca deanei / Gallery
| null |
English: Melaleuca deanei growing in Ku-ring-gai Chase National Park
| null |
image/jpeg
| 3,456
| 4,608
| true
| true
| true
|
Melaleuca deanei, commonly known as Deane's paperbark, is a plant in the myrtle family, Myrtaceae and is endemic to New South Wales in Australia. It is a shrub with flaky bark, narrow oval leaves and spikes of white flowers in spring and summer. The species only exists in a few isolated populations and is classified as vulnerable.
| null |
|
pl
|
https://pl.wikipedia.org/wiki/Mroczno
|
Mroczno
| null |
Mroczno
| null |
Polski: MROCZNO, centrum miejscowości
|
Ilustracja
|
image/jpeg
| 2,619
| 4,599
| true
| true
| true
|
Mroczno – wieś w Polsce, położona w województwie warmińsko-mazurskim, w powiecie nowomiejskim, w gminie Grodziczno.
W latach 1975–1998 wieś położona była w województwie toruńskim.
Siedziba parafii i największa miejscowość w gminie. Do 1954 roku istniała gmina Mroczno.
We wsi znajdują się szkoła podstawowa, gimnazjum, ośrodek zdrowia, Ochotnicza Straż Pożarna założona w 1905 r. i kościół pod wezwaniem Najświętszego Serca Pana Jezusa.
|
Mroczno – wieś w Polsce, położona w województwie warmińsko-mazurskim, w powiecie nowomiejskim, w gminie Grodziczno.
W latach 1975–1998 wieś położona była w województwie toruńskim.
Siedziba parafii i największa miejscowość w gminie. Do 1954 roku istniała gmina Mroczno.
We wsi znajdują się szkoła podstawowa, gimnazjum, ośrodek zdrowia, Ochotnicza Straż Pożarna założona w 1905 r. i kościół pod wezwaniem Najświętszego Serca Pana Jezusa.
|
|
fa
|
https://fa.wikipedia.org/wiki/%DA%AF%D8%B1%DB%8C%D8%B3%D9%87%D8%A7%DB%8C%D9%85_(%D9%81%D8%B1%D8%A7%D9%86%DA%A9%D9%81%D9%88%D8%B1%D8%AA_%D8%A7%D9%85_%D9%85%D8%A7%DB%8C%D9%86)
|
گریسهایم (فرانکفورت ام ماین)
| null |
گریسهایم (فرانکفورت ام ماین)
| null |
Wappen des Frankfurter Stadtteils Frankfurt-Griesheim
|
نشان رسمی گریسهایم (فرانکفورت ام ماین)
|
image/png
| 240
| 244
| true
| true
| true
|
گریسهایم یک منطقهٔ مسکونی در آلمان است که در فرانکفورت واقع شدهاست. گریسهایم ۲۲٬۲۲۹ نفر جمعیت دارد.
|
گریسهایم (به آلمانی: Frankfurt-Griesheim) یک منطقهٔ مسکونی در آلمان است که در فرانکفورت واقع شدهاست. گریسهایم ۲۲٬۲۲۹ نفر جمعیت دارد.
|
|
en
|
https://en.wikipedia.org/wiki/Robin_Wikman
|
Robin Wikman
| null |
Robin Wikman
|
Wikman in 2011
|
English: Robin Wikman's official profilepicture at Hammarby IF's homepage
| null |
image/jpeg
| 544
| 411
| true
| true
| true
|
Robin Wikman is a Finnish-Swedish former footballer who last played for FC Stockholm Internazionale. He holds both Finnish and Swedish citizenship.
|
Robin Wikman (born 21 January 1986) is a Finnish-Swedish former footballer who last played for FC Stockholm Internazionale. He holds both Finnish and Swedish citizenship.
|
|
eu
|
https://eu.wikipedia.org/wiki/Erretilu
|
Erretilu
| null |
Erretilu
|
Plastikozko erretilua.
| null | null |
image/jpeg
| 695
| 1,245
| true
| true
| true
|
Erretilu edo azpila gauzak garraiatu eta batera edukitzeko sakonera txikiko ontzi zabalak dira, ertzak altxata dituen azalera batez osatuak. Janariak bilgotzeko ere erabiltzen dira.
|
Erretilu edo azpila gauzak (janariak, edariak, objektuak) garraiatu eta batera edukitzeko sakonera txikiko ontzi zabalak dira, ertzak altxata dituen azalera batez osatuak. Janariak bilgotzeko ere erabiltzen dira.
|
|
fr
|
https://fr.wikipedia.org/wiki/Beurey-sur-Saulx
|
Beurey-sur-Saulx
|
Lieux et monuments
|
Beurey-sur-Saulx / Culture locale et patrimoine / Lieux et monuments
| null |
Français : Beurey-sur-Saulx (Meuse) monument aux
| null |
image/jpeg
| 3,648
| 2,736
| true
| true
| true
|
Beurey-sur-Saulx est une commune française située dans le département de la Meuse, en région Grand Est.
|
Église Saint-Martin de Beurey-sur-Saulx, dont l'origine remonte aux XIᵉ - XIIᵉ siècles, avec porche du XVIᵉ siècle. Le clocher, trop lourd, a été raccourci au XVIIᵉ siècle - ses pierres ont servi à construire le pont sur la Saulx. L'édifice fait objet d'une inscription au titre des monuments historiques depuis 2010.
Le Château Claudot, XVIᵉ siècle, édifié à l'emplacement de l'ancien château féodal, inscrit au titre des monuments historiques depuis 1989.
Monument aux morts.
Des stèles commémoratives, racontant des épisodes de guerre du village.
Le pont de Beurey-sur-Saulx, construit à la fin du XVIIᵉ siècle, est un exemple représentatif de l'art de bâtir des ponts durant la période classique. Il est inscrit au titre des monuments historiques depuis 2013.
|
|
ja
|
https://ja.wikipedia.org/wiki/%E8%88%B9%E6%A9%8B%E5%B1%8B
|
船橋屋
| null |
船橋屋
|
船橋屋本店
(2010年5月2日撮影)
|
日本語: (2010年9月6日撮影)
| null |
image/jpeg
| 600
| 800
| true
| true
| true
|
株式会社船橋屋は、日本の食品メーカーである。
|
株式会社船橋屋(ふなばしや)は、日本の食品メーカーである。
|
|
en
|
https://en.wikipedia.org/wiki/Miz_Cracker
|
Miz Cracker
| null |
Miz Cracker
|
Miz Cracker at RuPaul's DragCon LA 2018
|
Miz Cracker at RuPaul's DragCon LA 2018
| null |
image/jpeg
| 600
| 900
| true
| true
| true
|
Miz Cracker is the stage name of Maxwell Heller, an American drag queen and television personality. She is best known for placing fifth on the tenth season of RuPaul's Drag Race and for being a runner-up on the fifth season of RuPaul's Drag Race All Stars.
|
Miz Cracker (born April 19, 1984) is the stage name of Maxwell Heller, an American drag queen and television personality. She is best known for placing fifth on the tenth season of RuPaul's Drag Race and for being a runner-up on the fifth season of RuPaul's Drag Race All Stars.
|
|
zh-TW
|
https://zh.wikipedia.org/wiki/%E9%AB%98%E9%9B%84%E5%B8%82%E7%8E%89%E7%9A%87%E5%AE%AE
|
高雄市玉皇宮
|
祀神
|
高雄市玉皇宮 / 祀神
| null |
English: Jade Palace (玉皇宮), a Taoist/Daoist temple in Kaohsiung (高雄市), Taiwan.
| null |
image/jpeg
| 3,072
| 4,096
| true
| true
| true
|
高雄市玉皇宮天公廟,位於中華民國台灣高雄市三民區河北二路,是主祀玉皇上帝的廟宇。
|
凌霄寶殿(正殿)
正殿 二樓
玉皇上帝、三官大帝、張府天師、王靈天君、李靖天王、趙府元帥、南斗星君、北斗星君
正殿 一樓
一殿廂爺(一殿秦廣王蔣子文)、聖司(開漳聖王)、真司(保生大帝)、文太司(周文王)、明司(水仙尊王禹帝)、姜太司(姜子牙)
中壇元帥、五營神將、微笑財神(彌勒佛)、註生娘娘、福德正神、虎爺
五斗星君殿(偏殿之後殿 一樓)
中斗星君、東斗星君、西斗星君、南斗星君、北斗星君、太陽星君、太陰星君
九天玄女娘娘神殿(偏後之後殿 二樓)
九天玄女、慈航觀音、臨水夫人
文昌殿(偏殿之前殿 二樓)
文昌帝君、至聖先師、魁斗星君、朱熹夫子
元辰殿(偏殿之前殿 三樓)
斗姥元君、左輔洞明星君、右輔隱光星君、六十甲子太歲、十二生肖
|
|
sv
|
https://sv.wikipedia.org/wiki/Procent
|
Procent
| null |
Procent
|
Procenttecken
| null | null |
image/svg+xml
| 232
| 256
| true
| true
| true
|
Procent är synonymt med hundradel och uttrycket per hundra. En hundradel kan uttryckas som ¹/₁₀₀ eller 0,01 eller 10⁻². Det finns även ett speciellt procenttecken: %
|
Procent (av latinets per centum, 'för varje hundrade') är synonymt med hundradel och uttrycket per hundra. En hundradel kan uttryckas som ¹/₁₀₀ eller 0,01 eller 10⁻². Det finns även ett speciellt procenttecken: %
|
|
pl
|
https://pl.wikipedia.org/wiki/Szar%C5%BCe_kawalerii_polskiej_na_niemieckie_czo%C5%82gi
|
Szarże kawalerii polskiej na niemieckie czołgi
| null |
Szarże kawalerii polskiej na niemieckie czołgi
|
Schemat bitwy pod Krojantami - źródła mitu o szarżach ułanów na czołgi
| null | null |
image/svg+xml
| 1,096
| 1,105
| true
| true
| true
|
Szarże kawalerii polskiej na niemieckie czołgi – mit rozpowszechniony przez niemiecką, nazistowską propagandę oraz powojenną propagandę komunistyczną dotyczący rzekomych ataków polskiej kawalerii na niemieckie czołgi w czasie kampanii wrześniowej. Według historyków we wrześniu 1939 roku nie odbyła się ani jedna szarża kawaleryjska na niemieckie czołgi. Pomimo że mit ten nie znajduje żadnego potwierdzenia w faktach historycznych, propaganda polityczna XX wieku zakorzeniła go tak głęboko w świadomości obcokrajowców oraz polskiego społeczeństwa, że uznawany jest za prawdę i funkcjonuje do czasów obecnych jako synonim tzw. polskiej głupoty.
|
Szarże kawalerii polskiej na niemieckie czołgi – mit rozpowszechniony przez niemiecką, nazistowską propagandę oraz powojenną propagandę komunistyczną dotyczący rzekomych ataków polskiej kawalerii na niemieckie czołgi w czasie kampanii wrześniowej. Według historyków we wrześniu 1939 roku nie odbyła się ani jedna szarża kawaleryjska na niemieckie czołgi. Pomimo że mit ten nie znajduje żadnego potwierdzenia w faktach historycznych, propaganda polityczna XX wieku zakorzeniła go tak głęboko w świadomości obcokrajowców oraz polskiego społeczeństwa, że uznawany jest za prawdę i funkcjonuje do czasów obecnych jako synonim tzw. polskiej głupoty.
|
|
es
|
https://es.wikipedia.org/wiki/Parrillada
|
Parrillada
|
Asado en el Cono Sur
|
Parrillada / Asado en el Cono Sur
|
Asado preparado en la Patagonia, Argentina.
|
Español: El asado más grande del mundo 2011 - General Pico
| null |
image/jpeg
| 1,536
| 2,048
| true
| true
| true
|
La parrillada también llamada asado, barbacoa o torrada es un método para cocinar carnes de diferentes animales, principalmente de bovino, mediante el calor del fuego, difundido en casi todo el planeta desde el descubrimiento del manejo del fuego, es decir, antes de la aparición del homo sapiens. El antropólogo Claude Lévi-Strauss, en Lo crudo y lo cocido considera la cocción de las carnes como un paso importante para definir a la cultura humana. Desde al menos Pasteur se sabe que la cocción sirve para eliminar gran parte de los gérmenes patógenos que puedan estar en las carnes, por otra parte la cocción, ya sea en asado o en hervido facilita la masticabilidad de los alimentos. Los términos parrillada, asado, carne asada y barbacoa refieren también a la comida y a la reunión donde se consume.
La parrillada es normalmente cocinada en un ambiente caliente, cubierto y calentado por la llama de la incineración de madera, carbón, gas natural o propano. La parrillada en los restaurantes puede ser cocinada en una parrilla de metal diseñada especialmente para ese propósito.
En algunos sitios se llama parrillada al acto de cocinar achuras de vaca en una parrilla sin el agregado de carnes.
|
Argentina, Bolivia, Brasil, Chile, Paraguay y Uruguay son conocidos mundialmente por la calidad de sus carnes. Sus tradicionales campesinos, los gauchos y huasos son especialistas en la elaboración del asado al modo rural, esto es, las porciones de carne colgadas en un asador de hierro que se clava en la tierra, rodeando un fogón de leña. Un asado correctamente preparado (sin "arrebatar", o sea sin apurar su cocción) requiere varias horas de fuego y trabajo. El modo de comerlo aceptado en estas regiones es "al pan", en el que solo se utiliza el pan para tomar la carne sin quemarse con una mano, mientras se la muerde con la boca, y un facón para cortar la carne de arriba abajo. Los menos arriesgados pueden consumirla "al plato" con cuchillo y tenedor. Los cortes más apetitosos para el asado son la costilla o asado de tira, o el vacío. En las ciudades, la forma de preparación es menos rústica e indudablemente menos vistosa. Se suelen aplicar "distorsiones" para los puristas, como el hecho de encender el fuego con algún tipo de combustible fósil o pastillas, que transmitan su olor o gusto a las carnes y que posee, como en el caso de las barbacoas estadounidenses, efectos tóxicos. Es muy común el uso del carbón vegetal para generar un rápido fuego en la Argentina, aunque también en zonas del interior y zonas rurales suele utilizarse la leña (siendo muy apreciada la de quebracho). En Uruguay generalmente se utiliza leña de monte. Los más reconocidos asadores del país se muestran contrarios de las parrillas con tapa, por considerar que estas alteran el normal proceso de cocción cárnico. Es común que en las casas de familia haya un parrillero como elemento imprescindible para la correcta preparación de la parrillada.
Tanto en Argentina y Chile como en Uruguay se distingue el asado de la parrillada, según la variedad de cortes de carne que se asan. Un asado lleva cortes de carnes "básicos" (tiras de asado o costillas, vacío, chorizo, e incluso entraña y morcilla); en cambio la parrillada además de estos, incluye "achuras" (vísceras de la vaca y ubre vacuna) e incluso algunas verduras asadas (papas, choclos, morrones, etc.). Por esto es que, el asado es más común hacerlo en casa y la parrillada se come en restaurantes. Aún con todas estas diferencias marcadas, a veces se dice indistintamente "asado" o "parrillada" si se hace en casa (aunque es mucho más frecuente el uso de la palabra "asado"); pero si se va a un restaurante siempre se dice "parrillada".
|
|
uk
|
https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%9C%D0%B5%D0%BC%D0%BE%D1%80%D1%96%D0%B0%D0%BB%D1%8C%D0%BD%D0%B0_%D0%B4%D1%96%D0%B1%D1%80%D0%BE%D0%B2%D0%B0
|
Меморіальна діброва
|
Галерея
|
Меморіальна діброва / Галерея
| null |
Українська: «Меморіальна діброва» - пам'ятка природи ботанічна (Волинська область, Ківерцівський р-н, ДП «Цуманське ЛГ», Мощаницьке л-во, кв. 50, вид. 27. ДП «Цуманське ЛГ». Площа 0,9 га) - церква на кладовищі This is a photo of a natural heritage site in Ukraine, id: 07-218-5032
| null |
image/jpeg
| 3,072
| 4,608
| true
| true
| true
|
Меморіальна діброва — ботанічна пам'ятка природи місцевого значення. Об'єкт розташований на території Ківерцівського району Волинської області, ДП «Цуманське ЛГ», Мощаницьке лісництво, квартал 50, виділ 27.
Створена з метою збереження ділянки лісу сосни звичайної, де зростають окремі дуби віком 220–320 років на території Брусилівського кладовища.
Площа — 0,9 га, статус отриманий у 1972 році.
| null |
|
pl
|
https://pl.wikipedia.org/wiki/Cerkiew_%C5%9Bw._Jana_Aliturgetos_w_Nesebyrze
|
Cerkiew św. Jana Aliturgetos w Nesebyrze
| null |
Cerkiew św. Jana Aliturgetos w Nesebyrze
| null |
English: The ruins of St John Aliturgetos church in the coastal town of Nesebar, Bulgaria. The church was built in 14th century. Byzantine style. The old town of Nesebar is a UNESCO World Heritage Site.
|
Ilustracja
|
image/jpeg
| 2,000
| 3,196
| true
| true
| true
|
Cerkiew św. Jana Aliturgetos w Nesebyrze – zrujnowana zabytkowa prawosławna cerkiew w bułgarskim mieście Nesebyr.
Cerkiew stoi u szczytu wysokich schodów, które pierwotnie tworzyły antyczny teatr, poniżej nich są Brama Portowa, ruiny bizantyńskich fortyfikacji i nieczynny port.
|
Cerkiew św. Jana Aliturgetos w Nesebyrze – zrujnowana zabytkowa prawosławna cerkiew w bułgarskim mieście Nesebyr.
Cerkiew stoi u szczytu wysokich schodów, które pierwotnie tworzyły antyczny teatr, poniżej nich są Brama Portowa, ruiny bizantyńskich fortyfikacji i nieczynny port.
|
|
sl
|
https://sl.wikipedia.org/wiki/Pipistrel_Taurus
|
Pipistrel Taurus
|
Razvoj
|
Pipistrel Taurus / Razvoj
|
Taurus G4
|
English: Pipistrel Taurus G4
| null |
image/jpeg
| 584
| 1,024
| true
| true
| true
|
Pipistrel Taurus je slovensko dvosedežno jadralno letalo z lastnim pogonom, microlight kategorije.
|
Načrtovan in izdelan v podjetju Pipistrel, je Taurus eno izmed prvih letal take vrste. Uporablja majhen Rotaxov motor, zato lahko sam vzleta in tudi leti s pomočjo motorja, če niso ugodni pogoji za jadranje. Motor mu omogoča tudi letenje na področjih, ki bi bil nedosegljiva za običajno jadralno letalo.
Uporabili so krila modela Sinus, na novo pa so izdelali trup letala. Ko letalo ne potrebuje motorja, se le-ta spravi v trup letala, da ne povzroča zračnega upora.
Taurus Electro ima električni brezkrtačni trifazni motor.
|
|
nl
|
https://nl.wikipedia.org/wiki/Gibbsverschijnsel
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b3/Gibbs_phenomenon_50.svg
|
Gibbsverschijnsel
|
Beschrijving
|
Gibbsverschijnsel / Beschrijving
|
Benadering van de blokgolf met 25 harmonischen
| null | null |
image/svg+xml
| 400
| 800
| true
| true
| true
|
In de wiskunde is het Gibbsverschijnsel, ontdekt in 1848 door Henry Wilbraham en herontdekt door Josiah Willard Gibbs in 1899, de merkwaardige manier waarop de fourierreeks van een stuksgewijs continue differentieerbare periodieke functie zich gedraagt in een sprongpunt. De -de partiële som van de fourierreeks heeft grote schommelingen in de buurt van het sprongpunt, zodat het maximum van de partiële som uitstijgt boven de naburige functiewaarden. Deze zogenaamde overshoot sterft niet uit met toenemende, maar nadert naar een eindige limiet.
Dit verschijnsel was ook waargenomen door experimenteel natuurkundigen, maar werd beschouwd als het gevolg van onvolkomenheden in de meetapparatuur.
|
Het Gibbsverschijnsel betreft zowel het feit dat fouriersommen bij een sprongdiscontinuïteit overshoot vertonen, als dat deze overshoot niet uitsterft wanneer meer termen worden meegenomen.
De drie figuren aan de rechterkant laten het verschijnsel zien voor een blokgolf met hoogte met de fourierontwikkeling
.
Nauwkeuriger geformuleerd gaat het om de functie die voor elke de waarde aanneemt tussen en en tussen en . Deze blokgolf heeft een dus een sprongdiscontinuïteit ter grootte in elk geheel veelvoud van .
Zoals te zien is, vermindert, als het aantal termen toeneemt, de fout van de benadering zowel in breedte als in energie, maar convergeert deze niet naar 0, maar naar een vaste hoogte. Een berekening voor de blokgolf (zie Zygmund, hfst. 8.5., of de berekeningen aan het eind van dit artikel) geeft een expliciete formule voor de limiet. Het blijkt dat de fourierreeks de hoogte van de blokgolf overschrijdt met
wat ongeveer 9% van de spronggrootte is.
Meer algemeen: op elk sprongpunt van een stuksgewijze continu differentieerbare functie, zal de -de partiële som van de fourierontwikeling voor zeer grote deze sprong met ongeveer overschrijden aan de bovenkant en onderschrijden met dezelfde fractie aan de onderkant. De "sprong" in de partiële som van de fourierontwikeling zal dus ongeveer 18% groter zijn dan de sprong in de oorspronkelijke functie. Ter plaatse van de discontinuïteit zelf, zal de fourierreeks convergeren naar het midden van de sprong (ongeacht wat de werkelijke waarde van de oorspronkelijke functie is in dit punt). De grootheid
staat wel bekend als de Wilbraham-Gibbs-constante.
|
ceb
|
https://ceb.wikipedia.org/wiki/Tracheophyta_sa_Bosniya_ug_Ersogobina
|
Tracheophyta sa Bosniya ug Ersogobina
|
A
|
Tracheophyta sa Bosniya ug Ersogobina / Magnoliopsida / A
| null |
Allium subhirsutum L., 1753 English: Hairy Garlic, close to Torregrande, Sardinia, Italy
| null |
image/jpeg
| 3,381
| 2,534
| true
| true
| true
|
Ang lista sa mga tanum nga sa Tracheophyta sa Bosniya ug Ersogobina, kauban ang gipaila nga mga species ug endemic species sa Bosnia ug Herzegovina, usa ka dili kompleto nga pagtan-aw sa mga vascular mosses, ferns ug angiospermous species species nga gikutlo sa magamit nga literatura sa Bosnian Croatian, Serbian ug Serbo-Croatian. Wala giapil sa kultura ug usahay gipaila.
Mubo nga sulat
Tungod sa sublisubli nga mga pagbag-o sa rolohikal nga pag-uuri ug /o ranggo sa taxonomic ug mga ngalan sa taxa nga gilakip, ang pipila niini nagpakita sa kaduha sa gilakip nga lista. Tinuod kini labi sa mga ngalan nga binomial nga ngalan nga gigamit gihapon karon.
| null |
|
en
|
https://en.wikipedia.org/wiki/Yousef_al-Mahafdha
|
Yousef al-Mahafdha
|
Involvement in Bahraini Uprising
|
Yousef al-Mahafdha / Involvement in Bahraini Uprising
|
Al-Mahafdha and Zainab al-Khawaja monitoring a protest in Jidhafs and tweeting about updates
|
English: S. Yousif al-Mahafdha and Zainab al-Khawaja obsvering a protest in Jidhafs
| null |
image/jpeg
| 952
| 647
| true
| true
| true
|
Yousef al-Mahafdha is a member of the Bahrain Centre for Human Rights and the organization's acting vice president.
|
In February 2011, large-scale pro-democracy protests began in Bahrain as part of the international Arab Spring. Al-Mahafdha is a member of the board of directors at BCHR who participated in the 12 March 2011 march on the royal palace. Eight days later, his family reported that a group of 25 plainclothes police officers had come to his home at night and searched it, though al-Mahafda himself had been absent. His family was reportedly told that if al-Mahafda did not come to the police station voluntarily, the police officers would return "every night" until he did. BCHR also alleged that security forces were working to block al-Mahafdha's travels. On 5 December 2011, al-Mahafdha, Rajab, and Mohammed Al-Maskati of the Bahrain Youth Society for Human Rights were named in a death threat by Adel Flaifel, a former State Securities Services official, causing the International Federation for Human Rights and World Organisation Against Torture to call for an international letter-writing campaign on their behalf. On 6 January 2012, a stun grenade thrown by security forces injured al-Mahafda's arm during a protest.
On 25 January 2012, al-Mahafdha participated in an open seminar organised by Al Wefaq, Bahrain's main opposition party, in which he criticized the government on freedom of press, suppression of peaceful protests, blocking opposition websites and delaying visits of international human rights organizations. After the arrest of BCHR president Nabeel Rajab, al-Mahafdha became acting head of the organization.
|
|
cy
|
https://cy.wikipedia.org/wiki/St._Martin_Parish,_Louisiana
|
St. Martin Parish, Louisiana
| null |
St. Martin Parish, Louisiana
| null |
St. Martinville is a city in and the parish seat of St. Martin Parish, Louisiana, United States.
| null |
image/jpeg
| 2,112
| 2,816
| true
| true
| true
|
Sir yn nhalaith Louisiana, Unol Daleithiau America yw St. Martin Parish. Cafodd ei henwi ar ôl Martin o Tours. Sefydlwyd St. Martin Parish, Louisiana ym 1807 a sedd weinyddol y sir yw St. Martinville.
Mae ganddi arwynebedd o 2,115 cilometr sgwâr. Allan o'r arwynebedd hwn, y canran o ffurfiau dyfrol, megis llynnoedd ac afonydd, yw 9.7%. Yn ôl cyfrifiad y wlad, poblogaeth y sir yw: 52,936. Mewn cymhariaeth, yn 2016 roedd poblogaeth Caerdydd yn 361,462 a Rhyl tua 26,000.
Mae'n ffinio gyda St. Landry Parish, Assumption Parish.
Ceir sawl sir o’r un enw gan gynnwys:
St. Martin Parish, Louisiana
St. Mary Parish, Louisiana
St. Mary's County, Maryland
|
Sir yn nhalaith Louisiana, Unol Daleithiau America yw St. Martin Parish. Cafodd ei henwi ar ôl Martin o Tours. Sefydlwyd St. Martin Parish, Louisiana ym 1807 a sedd weinyddol y sir (a elwir weithiau'n 'dref sirol' neu'n 'brifddinas y sir') yw St. Martinville.
Mae ganddi arwynebedd o 2,115 cilometr sgwâr. Allan o'r arwynebedd hwn, y canran o ffurfiau dyfrol, megis llynnoedd ac afonydd, yw 9.7% . Yn ôl cyfrifiad y wlad, poblogaeth y sir yw: 52,936 (1 Gorffennaf 2013). Mewn cymhariaeth, yn 2016 roedd poblogaeth Caerdydd yn 361,462 a Rhyl tua 26,000.
Mae'n ffinio gyda St. Landry Parish, Assumption Parish.
Ceir sawl sir o’r un enw gan gynnwys:
St. Martin Parish, Louisiana
St. Mary Parish, Louisiana
St. Mary's County, Maryland
|
|
ja
|
https://ja.wikipedia.org/wiki/2019%E5%B9%B412%E6%9C%8826%E6%97%A5%E3%81%AE%E6%97%A5%E9%A3%9F
|
2019年12月26日の日食
|
画像
|
2019年12月26日の日食 / 画像
| null |
English: The 26 December 2019 eclipse seen from Digos, Philippines.
| null |
image/jpeg
| 3,888
| 5,184
| true
| true
| true
|
本項では、2019年12月26日の日食について述べる。
| null |
|
ru
|
https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D0%B0%D0%BC%D1%8F%D1%82%D0%BD%D1%8B%D0%B5_%D0%BC%D0%BE%D0%BD%D0%B5%D1%82%D1%8B_%D0%A2%D1%83%D1%80%D0%BA%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D0%B8%D0%B8
|
Памятные монеты Туркмении
|
Серия «Великое историческое наследие»
|
Памятные монеты Туркмении / Монеты из серебра / Серия «Великое историческое наследие»
| null |
Русский: Памятная монета Туркменистана
| null |
image/png
| 298
| 298
| true
| true
| true
|
Памятные и юбилейные монеты выпускаются Центральным банком Туркменистана из драгоценных металлов. Первая монета, посвящённая 54-летию Сапармурата Ниязова, была выпущена в 1994 году.
В связи с отсутствием в стране собственного монетного двора, все монеты чеканятся за рубежом, на Королевском монетном дворе Великобритании.
|
Монеты серии номиналом 500 манатов массой 28,28 г и диаметром 38,61 мм были выпущены в 2000 году.
Аверс: портрет Туркменбаши, оливковые ветви, надпись на туркм. TÜRKMENISTANYŇ ILKINJI WE ÖMÜRLIK PREZIDENTI SAPARMYRAT NYÝAZOW.
Реверс: по центру — изображение архитектурного памятника, место и время его сооружения (кроме монеты «Ниса»), номинал, год выпуска монеты; во внешнем круге — название банка-эмитента, надпись на туркм. BEÝIK TARYHY MIRASLARYMYZ и арочный орнамент.
Гурт рубчатый. Тираж каждой монеты — до 5000 шт.
|
|
sl
|
https://sl.wikipedia.org/wiki/Seznam_naselij_v_Sloveniji_(P)
|
Seznam naselij v Sloveniji (P)
|
Po-
|
Seznam naselij v Sloveniji (P) / Po-
| null |
English: Podgorica pri Šmarju, Municipality of Grosuplje, Slovenia
| null |
image/jpeg
| 993
| 1,511
| true
| true
| true
|
Seznam naselij v Sloveniji, imena na P
Seznam naselij:
A -
B -
C -
Č -
D -
E -
F -
G -
H -
I -
J -
K -
L -
M -
N -
O -
P -
R -
S -
Š -
T -
U -
V -
Z -
Ž
| null |
|
iw
|
https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%90%D7%93%D7%92%D7%A8_%D7%9E%D7%99%D7%98%D7%A9%D7%9C
|
אדגר מיטשל
|
אפולו 14
|
אדגר מיטשל / בנאס"א / אפולו 14
|
מיטשל בוחן מפה בזמן שהותו על הירח, ב-6 בפברואר 1971
|
English: Astronaut Edgar D. Mitchell, Apollo 14 Lunar Module pilot, moves across the lunar surface as he looks over a traverse map during extravehicular activity (EVA). Lunar dust can be seen clinging to the boots and legs of the space suit.
| null |
image/jpeg
| 3,012
| 3,000
| true
| true
| true
|
אדגר דין "אד" מיטשל היה אסטרונאוט, טייס ניסוי, מהנדס אווירונאוטיקה ועב"מולוג אמריקאי. היה האדם השישי ללכת על הירח, כאשר שימש כטייס רכב הנחיתה הירחי במהלך אפולו 14.
|
ערך מורחב – אפולו 14
ב-31 בינואר 1971, מיטשל, שהיה כבר קפטן בצי האמריקאי, המריא בטיסה לירח במשימת אפולו 14. מיטשל היה טייס רכב הנחיתה הירחי, והפך לאדם השישי שהלך על הירח. טיסת אפולו 14 נמשכה 9 ימים, דקה ו-58 שניות, במהלכה מיטשל ואלן שפרד שהו על הירח יום אחד, 9 שעות, 30 דקות ו-29 שניות.
במהלך המשימה, מיטשל ושפרד נחתו סמוך למכתש פרה מאורו, ביצעו מגוון ניסויים וחזרו עם כ-45 ק"ג של דגימות ואבני ירח. מיטשל ושפרד ביצוע שתי פעילויות חוץ רכביות על הירח, הראשונה נמשכה 4 שעות, 47 דקות, 50 שניות, והשנייה 4 שעות, 34 דקות, 41 שניות. סך הכול שהו השניים 9 שעות, 22 דקות ו-31 שניות מחוץ לרכב הנחיתה הירחי ועל פני הירח, ושהו הכי הרבה על פני הירח עד לאותו זמן.
|
|
zh
|
https://zh.wikipedia.org/wiki/%E8%BF%9E%E7%BB%AD%E5%A4%A7Q%E5%9F%83%E5%B0%94%E7%B1%B3%E7%89%B9%E5%A4%9A%E9%A1%B9%E5%BC%8F
|
连续大Q埃尔米特多项式
|
图集
|
连续大Q埃尔米特多项式 / 图集
|
CONTINUOUS BIG Q-HERMITE POLYNOMIALS IM DENSITY MAPLE PLOT
|
English: CONTINUOUS BIG Q-HERMITE POLYNOMIALS IM DENSITY MAPLE PLOT
| null |
image/gif
| 400
| 400
| true
| true
| true
|
连续大Q埃尔米特多项式是以基本超几何函数定义的正交多项式
| null |
|
es
|
https://es.wikipedia.org/wiki/%C5%8Ci_(Fukui)
|
Ōi (Fukui)
| null |
Ōi (Fukui)
| null |
日本語: おおい町役場(福井県大飯郡おおい町) English: Oi Town Hall (Oi town, Fukui prefecture)
| null |
image/jpeg
| 1,200
| 1,600
| true
| true
| true
|
Ōi es un pueblo localizado en la prefectura de Fukui, Japón. En octubre de 2019 tenía una población estimada de 8.067 habitantes y una densidad de población de 38 personas por km². Su área total es de 212,19 km².
|
Ōi (おおい町 Ōi-chō) es un pueblo localizado en la prefectura de Fukui, Japón. En octubre de 2019 tenía una población estimada de 8.067 habitantes y una densidad de población de 38 personas por km². Su área total es de 212,19 km².
|
|
nl
|
https://nl.wikipedia.org/wiki/Station_Boom
|
Station Boom
| null |
Station Boom
| null |
Nederlands: Station Boom
| null |
image/png
| 692
| 1,280
| true
| true
| true
|
Het station Boom is een spoorwegstation in de Antwerpse gemeente Boom. Het station werd in 1875 langs spoorlijn 61 geopend.
In 1879 werd het via spoorlijn 52 met station Hoboken en in 1881 op dezelfde lijn met station Puurs verbonden.
In 1952 werd lijn 61 gesloten zodat enkel lijn 52 als spoorlijn overbleef. De tak naar station Willebroek bleef echter als lijn 52/2 behouden.
Door het afsluiten van de spoorbrug over de Rupel en het Zeekanaal was Boom tussen 1980 en 1998 zo'n 18 jaar lang een kopstation. Dit verklaart ook de vele infrastructuur die aanwezig is voor een station met dergelijk laag reizigersaantal; er is onder meer een ruim busstation, een loket, een reizigerstunnel, drie overdekte perrons en een vrij groot stationsgebouw. Het heeft ook enkele vrijliggende sporen die als vormingsstation gebruikt worden voor goederenvervoer naar bedrijven in de onmiddellijke omgeving.
Op 1 januari 2016 werden de loketten van dit station gesloten, en werd het een stopplaats.
|
Het station Boom is een spoorwegstation in de Antwerpse gemeente Boom. Het station werd in 1875 langs spoorlijn 61 (bijgenaamd "Leireken") geopend.
In 1879 werd het via spoorlijn 52 met station Hoboken en in 1881 op dezelfde lijn met station Puurs verbonden.
In 1952 werd lijn 61 gesloten zodat enkel lijn 52 als spoorlijn overbleef. De tak naar station Willebroek bleef echter als lijn 52/2 behouden.
Door het afsluiten van de spoorbrug over de Rupel en het Zeekanaal was Boom tussen 1980 en 1998 zo'n 18 jaar lang een kopstation. Dit verklaart ook de vele infrastructuur die aanwezig is voor een station met dergelijk laag reizigersaantal (wat opvallend is gezien de grootte van de gemeente Boom); er is onder meer een ruim busstation, een loket, een reizigerstunnel, drie overdekte perrons en een vrij groot stationsgebouw. Het heeft ook enkele vrijliggende sporen die als vormingsstation gebruikt worden voor goederenvervoer naar bedrijven in de onmiddellijke omgeving.
Op 1 januari 2016 werden de loketten van dit station gesloten, en werd het een stopplaats.
|
|
nl
|
https://nl.wikipedia.org/wiki/Etxebarri_(Biskaje)
|
Etxebarri (Biskaje)
| null |
Etxebarri (Biskaje)
| null |
Español: Mapa localizador del municipio de Echévarri en la provincia de Vizcaya English: Etxebarri municipality in the province of Biscay Euskara: Etxebarriko udal eremuak Bizkaia barruan
| null |
image/png
| 518
| 783
| true
| true
| true
|
Etxebarri is een gemeente in de Spaanse provincie Biskaje in de autonome regio Baskenland met een oppervlakte van 3 km². Etxebarri telt 11.017 inwoners.
|
Etxebarri (Spaans: Echévarri) is een gemeente in de Spaanse provincie Biskaje in de autonome regio Baskenland met een oppervlakte van 3 km². Etxebarri telt 11.017 inwoners (1-1-2016).
|
|
no
|
https://no.wikipedia.org/wiki/Berlin%E2%80%93Hamburgbanen
|
Berlin–Hamburgbanen
| null |
Berlin–Hamburgbanen
| null |
Deutsch: Karte der Berlin-Hamburger Bahn mit Darstellung der abzweigenden Strecken mit Regelverkehr English: Map of Berlin-Hamburg railway
| null |
image/png
| 1,086
| 1,452
| true
| true
| true
|
Berlin–Hamburgbanen er en tysk jernbanestrekning mellom Hamburg og Berlin. Den er den første tyske jernbanestrekningen som ble utbygd for hastigheter over 200 km/t og er dermed Tysklands første høyhastighetsbane. Reisetiden mellom Hamburg og Berlin er rundt 100 minutter. Minimal reisetid er teoretisk 90 minutter, men på grunn av sterk trafikk på strekningen kan denne ikke realiseres. Et forsøk med en reisetid på 93 minutter viste seg heller ikke å være realistisk.
|
Berlin–Hamburgbanen er en tysk jernbanestrekning mellom Hamburg og Berlin. Den er den første tyske jernbanestrekningen som ble utbygd for hastigheter over 200 km/t og er dermed Tysklands første høyhastighetsbane. Reisetiden mellom Hamburg og Berlin er rundt 100 minutter. Minimal reisetid er teoretisk 90 minutter, men på grunn av sterk trafikk på strekningen kan denne ikke realiseres. Et forsøk med en reisetid på 93 minutter viste seg heller ikke å være realistisk.
|
|
cy
|
https://cy.wikipedia.org/wiki/Afon_Guadiana
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e7/Puente_romano_m%C3%A9rida.jpg
|
Afon Guadiana
| null |
Afon Guadiana
| null |
Deutsch: Römische Brücke über den Guadiana in Mérida, Extremadura, Spanien English: Roman bridge over the Guadiana river in Mérida, Extremadura, Spain Español: Puente romano sobre el río Guadiana en Mérida, Extremadura, España Estremeñu: Puenti romana sobri riu Guadiana en Méria, Estremaura, España
| null |
image/jpeg
| 1,704
| 2,272
| true
| true
| true
|
Afon yn Sbaen a Portiwgal yw Afon Guadiana, a'r bedwaredd afon ar Benrhyn Iberia o ran hyd, 818 km i gyd. Tardda yn yr Ojos del Guadiana yng nghymuned ymreolaethol Castilla-La Mancha, 608 m uwch lefel y môr, ac mae'n llifo tua'r de-orllewin, yna wedi mynd heibio dinas Badajoz, tua'r de trwy gymunedau ymreolaethol Extremadura ac Andalucía, i gyrraedd Môr Iwerydd yng Ngwlff Cadiz.
Ffurfia'r afon y ffîn rhwng Sbaen a Portiwgal yn ei rhan isaf. Heblaw Badajoz, mae'n llifo heibio dinas Mérida.
|
Afon yn Sbaen a Portiwgal yw Afon Guadiana, a'r bedwaredd afon ar Benrhyn Iberia o ran hyd, 818 km i gyd. Tardda yn yr Ojos del Guadiana yng nghymuned ymreolaethol Castilla-La Mancha, 608 m uwch lefel y môr, ac mae'n llifo tua'r de-orllewin, yna wedi mynd heibio dinas Badajoz, tua'r de trwy gymunedau ymreolaethol Extremadura ac Andalucía, i gyrraedd Môr Iwerydd yng Ngwlff Cadiz.
Ffurfia'r afon y ffîn rhwng Sbaen a Portiwgal yn ei rhan isaf. Heblaw Badajoz, mae'n llifo heibio dinas Mérida.
|
nl
|
https://nl.wikipedia.org/wiki/Lijst_van_personen_geboren_op_12_februari
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a2/Friedrich_de_la_Motte-Fouqu%C3%A9_in_Husarenuniform.jpg
|
Lijst van personen geboren op 12 februari
| null |
Lijst van personen geboren op 12 februari
|
Friedrich de la Motte-Fouqué
geboren op 12 februari 1777
|
Deutsch: Portrait of de:Friedrich de la Motte-Fouqué in Husarenuniform
| null |
image/jpeg
| 1,927
| 1,576
| true
| true
| true
|
Dit is een lijst van personen die geboren zijn op 12 februari.
De inhoud van deze pagina is gebaseerd op gegevens in Wikidata. Als er onvolkomenheden in deze lijst zitten, gelieve dan aldaar de gegevens aan te passen. Achter iedere persoon is hiervoor een link aanwezig met de aanduiding bewerken.
Wijzigingen in Wikidata worden met enige regelmatigheid geautomatiseerd overgenomen naar deze pagina.
41 - Tiberius Claudius Caesar Britannicus, politicus uit het Oude Rome bewerken
91 v.Chr. - Gaius Vibius Pansa Caetronianus, Romeins senator en consul en militair uit het Oude Rome bewerken
1074 - Koenraad, hertog van Neder-Lotharingen, Koning van Duitsland bewerken
1218 - Kujo Yoritsune, Japanse Shogun, samoerai bewerken
1271 - Song Bing, keizer van China en keizer uit de Song-dynastie bewerken
1322 - Jan Hendrik van Luxemburg, koning bewerken
1438 - Adolf van Egmont, Duitse graaf, aristocraat bewerken
1443 - Giovanni II Bentivoglio, koning van Italië bewerken
1450 - Yejong van Joseon, monarch van de Koreaanse Joseondynastie bewerken
1480 - Frederik II van Legnica, Duitse bewerken
1536 - Leonardo Donato, doge uit de Republiek Venetië bewerken
|
Dit is een lijst van personen die geboren zijn op 12 februari.
De inhoud van deze pagina is gebaseerd op gegevens in Wikidata. Als er onvolkomenheden in deze lijst zitten, gelieve dan aldaar de gegevens aan te passen. Achter iedere persoon is hiervoor een link aanwezig met de aanduiding bewerken.
Wijzigingen in Wikidata worden met enige (on)regelmatigheid geautomatiseerd overgenomen naar deze pagina.
41 - Tiberius Claudius Caesar Britannicus, politicus uit het Oude Rome (overleden in 55) bewerken
91 v.Chr. - Gaius Vibius Pansa Caetronianus, Romeins senator en consul en militair uit het Oude Rome (overleden in 43 v.Chr.) bewerken
1074 - Koenraad, hertog van Neder-Lotharingen, Koning van Duitsland (overleden in 1101) bewerken
1218 - Kujo Yoritsune, Japanse Shogun, samoerai (overleden in 1256) bewerken
1271 - Song Bing, keizer van China en keizer uit de Song-dynastie (overleden in 1279) bewerken
1322 - Jan Hendrik van Luxemburg, koning (overleden in 1375) bewerken
1438 - Adolf van Egmont, Duitse graaf, aristocraat (overleden in 1477) bewerken
1443 - Giovanni II Bentivoglio, koning van Italië (overleden in 1508) bewerken
1450 - Yejong van Joseon, monarch van de Koreaanse Joseondynastie (overleden in 1469) bewerken
1480 - Frederik II van Legnica, Duitse (overleden in 1547) bewerken
1536 - Leonardo Donato, doge uit de Republiek Venetië (overleden in 1612) bewerken
1567 - Karel Emanuel van Savoye, hertog, aristocraat (overleden in 1595) bewerken
1582 - Johan Jacob van Bronckhorst, graaf, officier (overleden in 1630) bewerken
1584 - Casparus Barlaeus, Nederlandse dichter, schrijver, journalist, historicus, professor, academisch docent, theoloog, arts en geograaf (overleden in 1648) bewerken
1599 - Frederik van Saksen-Altenburg, hertog, aristocraat (overleden in 1625) bewerken
1603 - Frederik Willem II van Saksen-Altenburg, Duitse hertog, aristocraat (overleden in 1669) bewerken
1630 - Cornelis Bisschop, Nederlandse kunstschilder (overleden in 1674) bewerken
1636 - Herman Witsius, Nederlandse rector magnificus van de Universiteit Utrecht, theoloog en academisch docent (overleden in 1708) bewerken
1637 - Jan Swammerdam, Nederlandse imker, entomoloog, arts en anatoom (overleden in 1680) bewerken
1663 - Cotton Mather, predikant, historicus en theoloog uit het Koninkrijk Groot-Brittannië (overleden in 1728) bewerken
1663 - Thomas Newcomen, uitvinder en ingenieur uit het Koninkrijk Groot-Brittannië (overleden in 1729) bewerken
1685 - George Hadley, advocaat, natuurkundige en meteoroloog uit het Koninkrijk Groot-Brittannië (overleden in 1768) bewerken
1695 - Christina Houbraken, Nederlandse kunstenaar bewerken
1699 - Cornelis Swanenburg, notaris (overleden in 1750) bewerken
1715 - William Whitehead, dichter uit het Koninkrijk Groot-Brittannië (overleden in 1785) bewerken
1728 - Étienne-Louis Boullée, Franse leraar en architect (overleden in 1799) bewerken
1736 - Martinus van Toulon, Nederlands burgemeester (overleden in 1818) bewerken
1746 - Tadeusz Kościuszko, officier, ingenieur, politicus en verzetsstrijder uit het Pools-Litouwse gemenebest (overleden in 1817) bewerken
1748 - Carel Vincent van Boetzelaer van Dubbeldam, Nederlands Eerste Kamerlid (overleden in 1829) bewerken
1749 - Charles Guillaume Vial, Franse kolonie-curator (overleden in 1819) bewerken
1752 - Josef Rejcha, Tsjechische dirigent, componist en cellist (overleden in 1795) bewerken
1753 - François-Paul Brueys d'Aigalliers, Franse officier (overleden in 1798) bewerken
1753 - Louis de Baillet-Latour, Belgische officier (overleden in 1836) bewerken
1754 - Charles Baudier, uit de Zuidelijke Nederlanden (overleden in 1822) bewerken
1756 - Alphonse Pierre Antoine Baut, Tweede Kamerlid (overleden in 1833) bewerken
1760 - Louis-Bruno Keingiaert de Gheluvelt, politicus (overleden in 1847) bewerken
1768 - Keizer Frans II, hertog, Keizer van het Heilige Roomse Rijk en Keurvorst, staatshoofd uit het Keizerrijk Oostenrijk (overleden in 1835) bewerken
1774 - Henri De Gorge, Belgische senator (overleden in 1832) bewerken
1775 - Louisa Adams, Amerikaanse First Lady van de Verenigde S
|
no
|
https://no.wikipedia.org/wiki/Volkssturm
|
Volkssturm
|
Historikk
|
Volkssturm / Historikk
|
«Høytidelig edsavleggelse for frivillige i den tyske folkestorm». Volkssturm-soldater med våpen i Berlin 12. november 1944 «idet riksminister Joseph Goebbels marsjerer forbi». Militsen omfattet «tyske menn fra alle aldresgrupper og yrker klare til å forsvare hjemlandets grenser». Foto: Deutsches Bundesarchiv
|
For documentary purposes the German Federal Archive often retained the original image captions, which may be erroneous, biased, obsolete or politically extreme. Feierliche Vereidigung der Freiwilligen des Deutschen Volkssturms in Berlin In Berlin fand heute die feierliche Vereidigung der Freiwilligen des Deutschen Volkssturms statt. UBz Volkssturmmänner mit ihren Waffen während des Vorbeimarsches an Reichsminister Dr. Goebbels. Information added by Wikimedia users.English: Volkssturm march past Goebbels, Berlin.Ceremonious swearing-in of the volunteers of the Berliner Volkssturm.Today the solemn swearing-in of the volunteers of the German Volkssturm took place in Berlin. Image shows Volkssturm militia troops with their weapons during the march past Reich Minister for Public Enlightenment and Propaganda Dr. Goebbels.
| null |
image/jpeg
| 576
| 800
| true
| true
| true
|
Volkssturm eller Der Deutsche Volkssturm var en tysk milits som ble opprettet på ordre fra det nazistiske Tysklands rikskansler og fører Adolf Hitler den 18. oktober 1944, og nedlagt ved andre verdenskrigs slutt. Den militære formasjonen var et siste desperat forsøk på å forsvare tysk territorium mot de alliertes styrker. Alle menn mellom 16 og 60 år som ikke allerede gjorde tjeneste i en annen militær enhet, ble utskrevet. Mot slutten av krigen ble også yngre gutter tatt inn.
|
Volkssturm hadde eksistert på papiret siden ca. 1935, men det var først på høsten 1944 at Hitler beordret Martin Bormann til å rekruttere seks millioner menn til Tysklands hjemmeforsvar. Basisenheten var bataljonen, bestående av 642 menn. De fleste av medlemmene var hentet fra Hitlerjugend, eller var personer som tidligere hadde blitt regnet som uegnet for militærtjeneste på grunn av fysiske eller psykiske defekter. Mange av dem var krigsinvalide fra første verdenskrig eller den pågående krigen. Det ble også utskrevet mange som tidligere hadde yrker som var viktige for krigens gang, som jernbaneansatte. Etterhvert som Tysklands infrastruktur raste sammen var det mer presserende å skaffe soldater enn å opprettholde disse stillingene.
Enhetene var underlagt hjemmehæren, som på slutten av 1944 og begynnelsen av 1945 var under SS-sjef Heinrich Himmlers kommando. Den ble senere underlagt Karl Dönitz.
Medlemmene fikk en kort opplæring, som besto av politisk indoktrinering og basisopplæring i våpenbruk. Hovedvåpnene var rifler og Panzerfaust, et tysk antistridsvognvåpen, De avla etter dette ed til Hitler, og ble sendt i kamp. De skulle egentlig brukes til forsvar av sine egne distrikter, men mange ble sendt til viktige frontavsnitt.
Under slaget om Berlin ble store styrker fra Volkssturm satt inn. De hadde dårlig utstyr og lite trening, og sto mot en tall-, utstyrs- og erfaringsmessig overlegen sovjetisk styrke. Særlig de yngste medlemmene, som hadde vokst opp etter NSDAPs maktovertagelse, kjempet med fanatisk mot, og en meget høy andel falt i kampene.
De fleste historikere er enige om at Volkssturm hadde en ubetydelig effekt på krigens gang. I noen mindre områder kunne de ha en betydning, men bare som en forsinkende styrke.
|
|
nl
|
https://nl.wikipedia.org/wiki/Callosciurus_orestes
|
Callosciurus orestes
| null |
Callosciurus orestes
| null |
English: geographic distribution of Callosciurus orestes
|
Verspreidingsgebied van Callosciurus orestes
|
image/png
| 944
| 1,259
| true
| true
| true
|
Callosciurus orestes is een zoogdier uit de familie van de eekhoorns. De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Thomas in 1895.
|
Callosciurus orestes is een zoogdier uit de familie van de eekhoorns (Sciuridae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Thomas in 1895.
Bronnen, noten en/of referenties
(en) Callosciurus orestes op de IUCN Red List of Threatened Species.
|
|
id
|
https://id.wikipedia.org/wiki/Saus_apel
|
Saus apel
| null |
Saus apel
|
Semangkok saus apel
|
Català: Compota de poma English: A photograph of applesauce, specifically Musselman's natural unsweetened. Deutsch: Apfelmus
| null |
image/jpeg
| 696
| 696
| true
| true
| true
|
Saus apel adalah saus yang dibuat dari apel yang direbus dan dilenyehkan. Apel yang dikupas maupun tidak bisa digunakan dan rempah-rempah yang berbeda atau bahan tambahan seperti kayu manis bisa digunakan. Gula atau sirup jagung fruktosa tinggi kadang-kadang ditambahkan ke saus apel untuk membuatnya manis. Saus apel bisa tampak tajam atau kasar, dan bisa termasuk potongan besar apel. Amat mudah dibuat di rumah, dan juga dijual setengah jadi di supermarket sebagai makanan umum atau ringan untuk anak-anak dan orang yang memiliki gigi palsu atau masalah lain dengan giginya. Para orang tua sering memberi makan bayinya dengan saus apel. Terkadang direkomendasikan untuk meredam diare, karena tinggi serat diet.
|
Saus apel adalah saus yang dibuat dari apel yang direbus dan dilenyehkan. Apel yang dikupas maupun tidak bisa digunakan dan rempah-rempah yang berbeda atau bahan tambahan seperti kayu manis bisa digunakan. Gula atau sirup jagung fruktosa tinggi kadang-kadang ditambahkan ke saus apel untuk membuatnya manis. Saus apel bisa tampak tajam atau kasar, dan bisa termasuk potongan besar apel. Amat mudah dibuat di rumah, dan juga dijual setengah jadi di supermarket sebagai makanan umum atau ringan untuk anak-anak dan orang yang memiliki gigi palsu atau masalah lain dengan giginya. Para orang tua sering memberi makan bayinya dengan saus apel. Terkadang direkomendasikan untuk meredam diare, karena tinggi serat diet.
|
|
lt
|
https://lt.wikipedia.org/wiki/Keturpir%C5%A1tis_e%C5%BEys
|
Keturpirštis ežys
| null |
Keturpirštis ežys
| null |
English: Range map for Four-toed Hedgehog (Atelerix albiventris), made by me with help of www.aquarius.geomar.de, Map depending on the range map at IUCN red list.
|
Paplitimas
|
image/png
| 473
| 456
| true
| true
| true
|
Keturpirštis ežys – Afrikinių ežių genties gyvūnas.
|
Keturpirštis ežys (Atelerix albiventris) – Afrikinių ežių genties gyvūnas.
|
|
it
|
https://it.wikipedia.org/wiki/Confine_tra_Germania_Est_e_Germania_Ovest
|
Confine tra Germania Est e Germania Ovest
|
L'area della frontiera oggi
|
Confine tra Germania Est e Germania Ovest / L'area della frontiera oggi
| null |
English: View of the Grenzmuseum Schifflersgrund (Landkreis Eichsfeld), Thuringia. Deutsch: Blick übers Grenzmuseum Schifflersgrund in Asbach-Sickenberg (im Hintergrund die Erhebungen der Gobert)
| null |
image/jpeg
| 900
| 1,200
| true
| true
| true
|
Il confine tra Germania Est e Germania Ovest è stata la frontiera tra la Repubblica Democratica Tedesca e la Repubblica Federale di Germania tra il 1949 ed il 1990. Escludendo il Muro di Berlino, analogo nella funzione ma fisicamente separato da essa, il confine misurava 1.393 km e correva dal mar Baltico alla frontiera con la Cecoslovacchia.
Fu costituito formalmente il 1º luglio 1945 come confine tra le Zone di occupazione della Germania britannica, statunitense e francese e la zona di occupazione sovietica della Germania. Sul lato orientale divenne una delle frontiere più fortificate, definita da una linea continua di alte recinzioni metalliche, muri, fili spinati, fossati, torrette d'osservazione, allarmi, trappole e campi minati. Era pattugliato da 50.000 guardie armate della DDR a fronte di decine di migliaia di guardie e militari della Germania Ovest, del Regno Unito e degli Stati Uniti. Nelle immediate retrovie del confine, erano di stanza oltre un milione di militari della NATO e del Patto di Varsavia.
|
Molto poco rimane delle installazioni lungo l'ex frontiera intra-tedesca. Lungo il tracciato almeno 30 musei pubblici, privati e municipali mostrano equipaggiamenti e altri manufatti relativi al confine. Tra i siti preservati si contano alcune dozzine di torrette di osservazione, strisce di recinzione e installazioni relative (alcune di esse ricostruite); sezioni del muro sono ancora in situ a Hötensleben e Mödlareuth e alcuni edifici correlati alle attività di frontiera al valico di Marienborn.
Ampie parti della Kolonnenweg restano in uso come strade di accesso forestale, dopo che i correlati fossati, reticolati e altri ostacoli sono stati rimossi. Opere d'arte, cippi commemorativi, memoriali ed altri segnali sono posti lungo molti punti dell'ex confine per ricordarne le vittime, nonché la divisione e la riunificazione della Germania.
La chiusura delle zone di confine per quasi 40 anni ha creato in alcune località dei rifugi per le specie naturali. Benché parti della Germania Est fossero dedicate all'agricoltura, l'agricoltura intensiva praticata in altre zone della Germania era assente. Già negli anni 1970 i movimenti conservazionisti si resero conto che il confine era divenuto un rifugio per rare specie animali e vegetali. Il governo bavarese ha attuato un programma di acquisto delle terre lungo l'ex confine per preservarle dallo sviluppo urbano.
Nel dicembre 1989, solo un mese dopo la riapertura del confine, i conservazionisti dell'est e dell'ovest si incontrarono per pianificare una Grünes Band Deutschland ("cintura verde della Germania") tra il mar Baltico e il confine Ceco. Il Bundestag ha votato all'unanimità nel dicembre 2004 l'estensione della protezione federale alla "cintura" e la sua inclusione in una "European Green Belt" che va a svilupparsi lungo l'intero tracciato dell'ex "cortina di ferro". La Grünes Band Deutschland oggi collega 160 parchi naturali, 150 aree a flora e fauna protette, tre riserve della biosfera dell'Unesco e il parco nazionale dei monti Harz. È rifugio per molte specie altrove rare in Germania, incluso il gatto selvatico, la cicogna nera, la lontra e rari muschi e orchidee. La maggior popolazione di nibbio reale della Germania (oltre metà dei 25.000 esemplari di tutta Europa) vive lungo l'ex confine. Il Bund für Umwelt und Naturschutz Deutschland, uno dei maggiori gruppi conservazionisti tedeschi, cerca di estendere le aree destinate alla conservazione della natura.
|
|
fr
|
https://fr.wikipedia.org/wiki/Styles_architecturaux_%C3%A0_Saint-P%C3%A9tersbourg
|
Styles architecturaux à Saint-Pétersbourg
|
Le classicisme Alexandrovski ( tardif)
|
Styles architecturaux à Saint-Pétersbourg / Styles / Le style Empire / Le classicisme Alexandrovski ( tardif)
| null |
Русский: Казанский собор
| null |
image/jpeg
| 1,386
| 1,963
| true
| true
| true
|
Les styles architecturaux à Saint-Pétersbourg forment une polyphonie harmonieuse qui a fait de cette ville la première grande ville moderne sur le territoire de l'Empire russe.
Les principaux styles représentés sont le baroque, avec deux variantes principales : le baroque pétrovien, caractéristique du début du XVIIIᵉ siècle et le baroque élisabéthain durant le cours du même XVIIIᵉ siècle, le classicisme, le style Empire, le style éclectique, le style moderne et le constructivisme.
|
Le classicisme tardif ou classicisme Alexandrovski est une architecture d'avant-guerre qui apparaît approximativement dans les années 1800 à 1812, et qui est précurseur du style Empire russe et s'identifie même souvent avec lui. Ces appellations d'Alexandrovski (période 1800—1830) et Nikolaevski (après 1830) du classicisme ont été introduites par Igor Grabar qui n'utilisait pas le terme empire.
Les architectes et sculpteurs d'Europe de l'Ouest, en particulier les Français invités par Alexandre Iᵉʳ exercent une forte influence sur l'architecture de Saint-Pétersbourg. Cette période fait paradoxalement écho à des styles plus archaïques que ceux des versions précédentes du classicisme: ordre dorique et toscan strictes, lourdes colonnes de l'Égypte antique, figures de sphinx, éclectisme égyptien. Pour Alexandre Iᵉʳ, la caractéristique du classicisme c'est la sévérité des lignes, la monumentalité et la majesté des images, la simplicité et la clarté de la silhouette.
L'une des premières créations du XIXᵉ siècle de l'impératrice Catherine II, a été la construction de l'école des mines de Saint-Pétersbourg par l'architecte Andreï Voronikhine (1806-1808) située 21ᵉ ligne de l'Ile Vassilevski, 2). Dans sa façade donnant sur la Neva, l'influence des antiques temples de Paestum se fait sentir, les colonnes doriques avec cannelures attirent l'attention. Ce chef-d'œuvre de Voronikhine est garni de statues d'Hercule, d'Anthée et de Proserpine stylisées à l'antique (Vassili Demuth-Malinovski, Stepan Pimenov).
Mais la création la plus réputée de Voronikhine reste la cathédrale Notre-Dame-de-Kazan de Saint-Pétersbourg construite de 1801 à 1811. C'est l'empereur Paul Ier (empereur de Russie) qui a conçu cet ensemble, pour lequel il prescrit de se baser sur la basilique Saint-Pierre au Vatican (à cette époque les états pontificaux, étaient occupés du fait des guerres de la Révolution française). Cependant, il ne reste du prototype choisi que la disposition générale avec son puissant dôme central, ses proportions allongées et l'absence de clocher.
La colonnade du style de celle du Vatican a été ajoutée plus tard et représente symboliquement la place Saint-Pierre de Rome. Les colonnades nord (et sud, qui elles n'ont pas été réalisées) constituaient un ajout au volume principal de l'église. La façade ouest devait s'ouvrir pour le spectateur sur un jardin Voronikhine. Mais dans sa forme inachevée, la cathédrale reste un décor impressionnant depuis la perspective Nevski.
Les œuvres de Jean-François Thomas de Thomon peuvent être attribuée à la fin du classicisme: la reconstruction du bâtiment du théâtre Bolchoï Kamenny (place du Théâtre, 3, 1804-1805, conservé partiellement jusqu'à nos jours), la reconstruction de la maison de la comtesse A. Laval (1806-1809, quai des Anglais, 4), la construction du Palais de la Bourse et tout le complexe de la Strelka de l'Île Vassilievski avec la colonne rostrale (place de la Bourse, 4, 1805-1810). La colonnade de la Bourse est disposée à l'extérieur du bâtiment, les colonnes sont largement espacées, ce qui renforce l'harmonie spatiale de la composition avec l'étendue environnante des eaux de la Neva. Le bâtiment et les colonnes rostrales sont garnies de sculptures allégoriques (F. Tibauld, I Camberlain, S. K Soukhanov)).
Dans les années de 1806 à 1823, Andreian Zakharov a créé le magnifique édifice de l'Amirauté de Saint-Pétersbourg, qui est devenu un des symboles de la ville sur la Neva. Du bâtiment qui précédait (architecte Ivan Korobov, 1732-1738), il subsiste la partie centrale avec sa haute pointe, qui non seulement ne crée pas de discordance mais adoucit le développement de l'énorme corpus central. La variété des façades est obtenue par la disposition rythmée des portiques aux colonnes laconiques d'ordre toscan (celles du centre appartiennent toutefois à l'ordre ionique).
Le bâtiment est également décoré de nombreuses sculptures allégoriques dont une partie a disparu. C'est un trait distinctif du classicisme Alexandrovski. La construction de l'Amirauté a permis d'unifier l'ensemble des trois principales d
|
|
en
|
https://en.wikipedia.org/wiki/Aitor_Ocio
|
Aitor Ocio
| null |
Aitor Ocio
|
Ocio as an Athletic Bilbao player (2008)
|
Español: Aitor Ocio, defensa del Athletic Club de Bilbao. Euskara: Aitor Ocio, Bilboko Athletic Clubeko atzelaria. English: Aitor Ocio, defender of Athletic Bilbao. Deutsch: Aitor Ocio, Fußballverteidiger von Athletic Bilbao.
| null |
image/jpeg
| 666
| 513
| true
| true
| true
|
Aitor Ocio Carrión is a Spanish retired footballer who played as a central defender.
During his 18-year senior career, in which he amassed La Liga totals of 173 matches and five goals, he played mainly for Athletic Bilbao and Sevilla, winning four major titles with the latter, including two UEFA Cups.
|
Aitor Ocio Carrión (born 28 November 1976) is a Spanish retired footballer who played as a central defender.
During his 18-year senior career, in which he amassed La Liga totals of 173 matches and five goals, he played mainly for Athletic Bilbao (seven years, two spells) and Sevilla (four), winning four major titles with the latter, including two UEFA Cups.
|
|
fa
|
https://fa.wikipedia.org/wiki/%D9%81%D9%87%D8%B1%D8%B3%D8%AA_%D9%85%D8%B3%D8%A7%D8%AC%D8%AF_%D8%AC%D9%85%D9%87%D9%88%D8%B1%DB%8C_%D8%A2%D8%B0%D8%B1%D8%A8%D8%A7%DB%8C%D8%AC%D8%A7%D9%86
|
فهرست مساجد جمهوری آذربایجان
| null |
فهرست مساجد جمهوری آذربایجان
| null |
Русский: Мечеть 18 века в Габале
| null |
image/jpeg
| 1,944
| 2,592
| true
| true
| true
|
فهرستی از مهمترین، قدیمیترین و شناخته شدهترین مساجد جمهوری آذربایجان
وابسته به مذهب
|
فهرستی از مهمترین، قدیمیترین و شناخته شدهترین مساجد جمهوری آذربایجان
وابسته به مذهب
|
|
tr
|
https://tr.wikipedia.org/wiki/Anna_Kendrick
|
Anna Kendrick
| null |
Anna Kendrick
| null |
English: Anna Kendrick at the Vanity Fair party celebrating the 10th anniversary of the Tribeca Film Festival.
| null |
image/jpeg
| 3,547
| 2,395
| true
| true
| true
|
Anna Kendrick, Amerikalı sinema ve tiyatro oyuncusu. Stephenie Meyer'in aynı adlı romanından uyarlanan 2008 yapımlı Alacakaranlık adlı filmde Jessica Stanley rolüyle tanınmıştır. BAFTA, Tony ödülü, Altın Küre ve Akademi Ödülü adaylığı olan oyuncu 2009 yapımı Up in the Air filmiyle tanınmaktadır. Ve 2012 yılında Pitch Perfect filminde Beca rolünü canlandırmıştır.
|
Anna Kendrick (doğum 9 Ağustos 1985), Amerikalı sinema ve tiyatro oyuncusu. Stephenie Meyer'in aynı adlı romanından uyarlanan 2008 yapımlı Alacakaranlık adlı filmde Jessica Stanley rolüyle tanınmıştır. BAFTA, Tony ödülü, Altın Küre ve Akademi Ödülü adaylığı olan oyuncu 2009 yapımı Up in the Air filmiyle tanınmaktadır. Ve 2012 yılında Pitch Perfect filminde Beca rolünü canlandırmıştır.
|
|
bg
|
https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%A3%D0%B5%D1%8A%D1%80%D1%85%D0%B0%D0%BC
|
Уеърхам
| null |
Уеърхам
| null |
English: Wareham Saturday Market by River Frome
|
Кеят на Уеърхам на река Фрум; вдясно се вижда кулата на църквата „Св. Дева Мария“
|
image/jpeg
| 427
| 640
| true
| true
| true
|
Уеърхам е малък град в южната част на област Дорсет, регион Югозападна Англия. Той е административен център на община Пърбек. Населението на града към 2010 година е 5580 жители.
Въпреки че има археологически доказателства за наличието на малко селище от времето на римското присъствие в Британия, за основатели на града се смятат Саксите. В една Англосаксонска хроника от 784 година се споменава за селището с името „Werham“. Най-старите видими останки са части от укрепителните градски стени, вероятно изградени от Алфред Велики, крал на Уесекс и един от първите крале на Англия.
|
Уеърхам (на английски: Wareham) е малък град в южната част на област (графство) Дорсет, регион Югозападна Англия. Той е административен център на община Пърбек. Населението на града към 2010 година е 5580 жители.
Въпреки че има археологически доказателства за наличието на малко селище от времето на римското присъствие в Британия, за основатели на града се смятат Саксите. В една Англосаксонска хроника от 784 година се споменава за селището с името „Werham“. Най-старите видими останки са части от укрепителните градски стени, вероятно изградени от Алфред Велики, крал на Уесекс и един от първите крале на Англия.
|
|
cs
|
https://cs.wikipedia.org/wiki/Seznam_tis%C3%ADcovek_v_%C4%8Cesku
|
Seznam tisícovek v Česku
| null |
Seznam tisícovek v Česku
|
Luční hora (1555 m)
|
Čeština: Luční hora v Krkonoších při pohledu ze severovýchodu, v popředí Luční bouda English: The mountain Luční hora in the Krkonoše Mts., Czech republic
| null |
image/jpeg
| 1,125
| 1,500
| true
| true
| true
|
Seznam tisícovek v Česku obsahuje všechny české tisícovky, tj. hory vyšší než 1000 m n. m., s prominencí vyšší než 15 metrů a vzdáleností od nejbližší tisícovky vyšší než 400 metrů. Vrcholy jsou rozdělené podle geomorfologických celků a setříděné podle výšky.
Seznam obsahuje i všechny vedlejší vrcholy, pro které platí minimální prominence 5 metrů a vzdálenost od nejbližší tisícovky 200 metrů. Vedlejší vrcholy se nečíslují. Přístupnost se vztahuje k vlastnímu vrcholu. Pokud je např. vrchol na území NPR a značená cesta ho míjí, tak je označený jako nepřístupný.
Poznámka: Tisícovky z toho seznamu lze zobrazit i na automaticky generované interaktivní mapě tisícovek.
|
Seznam tisícovek v Česku obsahuje všechny české tisícovky, tj. hory vyšší než 1000 m n. m., s prominencí vyšší než 15 metrů (převýšení od sedla s nejbližší vyšší tisícovkou) a vzdáleností od nejbližší tisícovky vyšší než 400 metrů. Vrcholy jsou rozdělené podle geomorfologických celků (pohoří) a setříděné (a očíslované) podle výšky.
Seznam obsahuje i všechny vedlejší vrcholy, pro které platí minimální prominence 5 metrů a vzdálenost od nejbližší tisícovky 200 metrů. Vedlejší vrcholy se nečíslují. Přístupnost se vztahuje k vlastnímu vrcholu. Pokud je např. vrchol na území NPR a značená cesta ho míjí, tak je označený jako nepřístupný.
Poznámka: Tisícovky z toho seznamu lze zobrazit i na automaticky generované interaktivní mapě tisícovek (viz externí odkaz níže).
|
|
ceb
|
https://ceb.wikipedia.org/wiki/Harpactes_wardi
|
Harpactes wardi
| null |
Harpactes wardi
| null |
Harpactes wardi English: A Ward's Trogon at Eaglenest Wildlife Sanctuary, Arunachal Pradesh, India.
| null |
image/jpeg
| 800
| 533
| true
| true
| true
|
Espesye sa langgam nga una nga gihulagway ni Norman Boyd Kinnear ni adtong 1927 ang Harpactes wardi. Ang Harpactes wardi sakop sa kahenera nga Harpactes sa kabanay nga Trogonidae. Giklaseklase sa IUCN ang espesye sa duolang mibahad. Pagka karon wala pay siak nga nalista ubos niini niya.
|
Espesye sa langgam nga una nga gihulagway ni Norman Boyd Kinnear ni adtong 1927 ang Harpactes wardi. Ang Harpactes wardi sakop sa kahenera nga Harpactes sa kabanay nga Trogonidae. Giklaseklase sa IUCN ang espesye sa duolang mibahad. Pagka karon wala pay siak nga nalista ubos niini niya.
|
|
nl
|
https://nl.wikipedia.org/wiki/Porthleven
|
Porthleven
| null |
Porthleven
| null |
English: Porthleven Harbour. Looking at the section of the harbour behind the entrance and towards the road coming into Porthleven.
|
Haven van Porthleven
|
image/jpeg
| 480
| 640
| true
| true
| true
|
Porthleven is een civil parish in het Engelse graafschap Cornwall met 3059 inwoners.
|
Porthleven is een civil parish in het Engelse graafschap Cornwall met 3059 inwoners.
|
|
ar
|
https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%A3%D9%84%D9%83%D8%B3%D9%86%D8%AF%D8%B1_%D9%8A%D8%A7%D8%AA%D8%B3%D9%8A%D9%86%D9%83%D9%88
|
ألكسندر ياتسينكو
| null |
ألكسندر ياتسينكو
| null |
English: Oleksandr Yatsenko
| null |
image/jpeg
| 241
| 200
| true
| true
| true
|
ألكسندر ياتسينكو هو لاعب كرة قدم. يلعب مع منتخب أوكرانيا لكرة القدم. سبق له أن لعب في كأس العالم لكرة القدم مع منتخب بلاده.
|
ألكسندر ياتسينكو (بالأوكرانية: Яценко Олександр Іванович) (مواليد 24 فبراير 1985) هو لاعب كرة قدم. يلعب مع منتخب أوكرانيا لكرة القدم. سبق له أن لعب في كأس العالم لكرة القدم مع منتخب بلاده.
|
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/66-Seen-Wanderweg
|
66-Seen-Wanderweg
| null |
66-Seen-Wanderweg
|
Wegweiser mit Symbol zum 66-Seen-Wanderweg
|
Deutsch: 66-Seen-Regionalparkroute-Wegweiser mit Symbolzeichen für den Weg.
| null |
image/jpeg
| 4,416
| 3,312
| true
| true
| true
|
Der 66-Seen-Wanderweg, auch als 66-Seen-Regionalparkroute, kurz 66-Seen-Rundweg oder kurz 66-Seen-Weg bezeichnet, ist ein aus mehreren Etappen bestehender Wanderweg im Land Brandenburg im näheren und weiteren Umland von Berlin. Dabei werden auf der 416 km umfassenden Route, die in 17 Tagestouren unterteilt werden kann, die acht Regionalparks in Brandenburg und Berlin durchquert.
Die Route ist markiert durch einen blauen Kreis auf einem weißen Quadrat.
Die Einzeletappen verlaufen so:
Tour 1: Potsdam – Marquardt; Länge 20 km
Tour 2: Marquardt – Brieselang; Länge 20 km
Tour 3: Brieselang – Hennigsdorf; Länge 23,5 km
Tour 4: Hennigsdorf – Wensickendorf; Länge 25 km
Tour 5: Wensickendorf – Melchow; Länge 28 km
Tour 6: Melchow – Leuenberg; Länge 29 km
Tour 6a: Weg der Alternative zum Bahnhof Falkenberg und zurück
Tour 7: Leuenberg – Strausberg, Etappe durch den Gamengrund im Barnim mit Mittelsee und Gamensee; Länge 25 km
Tour 8: Strausberg – Rüdersdorf; Länge 21 km
Tour 9: Rüdersdorf – Hangelsberg; Länge 22,5 km
Tour 10: Hangelsberg – Petersdorf oder Bad Saarow; Länge 24 km oder 26,5 km
Tour 11: Petersdorf oder Bad Saarow – Wendisch Rietz; Länge 26 km oder 24 km
|
Der 66-Seen-Wanderweg, auch als 66-Seen-Regionalparkroute, kurz 66-Seen-Rundweg oder kurz 66-Seen-Weg bezeichnet, ist ein aus mehreren Etappen bestehender Wanderweg im Land Brandenburg im näheren und weiteren Umland von Berlin. Dabei werden auf der 416 km umfassenden Route, die in 17 Tagestouren unterteilt werden kann, die acht Regionalparks in Brandenburg und Berlin durchquert.
Die Route ist markiert durch einen blauen Kreis auf einem weißen Quadrat.
Die Einzeletappen verlaufen so:
Tour 1: Potsdam – Marquardt; Länge 20 km
Tour 2: Marquardt – Brieselang; Länge 20 km
Tour 3: Brieselang – Hennigsdorf; Länge 23,5 km
Tour 4: Hennigsdorf – Wensickendorf; Länge 25 km
Tour 5: Wensickendorf – Melchow; Länge 28 km
Tour 6: Melchow – Leuenberg; Länge 29 km
Tour 6a: Weg der Alternative zum Bahnhof Falkenberg und zurück
Tour 7: Leuenberg – Strausberg, Etappe durch den Gamengrund im Barnim mit Mittelsee und Gamensee; Länge 25 km
Tour 8: Strausberg – Rüdersdorf; Länge 21 km
Tour 9: Rüdersdorf – Hangelsberg; Länge 22,5 km
Tour 10: Hangelsberg – Petersdorf oder Bad Saarow; Länge 24 km oder 26,5 km
Tour 11: Petersdorf oder Bad Saarow – Wendisch Rietz; Länge 26 km oder 24 km
Tour 12: Wendisch Rietz – Leibsch; Länge 25 km
Tour 13: Leibsch – Halbe; Länge 23 km
Tour 14: Halbe – Wünsdorf; Länge 28 km
Tour 15: Wünsdorf – Trebbin; Länge 28,5 km
Tour 16: Trebbin – Seddin; Länge 25 km
Tour 17: Seddin – Potsdam; Länge 25 km
|
|
iw
|
https://he.wikipedia.org/wiki/%D7%99%D7%A0%D7%90%D7%99_%D7%98%D7%95%D7%99%D7%A1%D7%98%D7%A8
|
ינאי טויסטר
|
גלריה
|
ינאי טויסטר / גלריה
| null |
עברית: שם העבודה 2#5
| null |
image/jpeg
| 970
| 1,200
| true
| true
| true
|
ינאי טויסטר הוא אמן ישראלי ומרצה במכללת שנקר.
| null |
|
it
|
https://it.wikipedia.org/wiki/Ordine_di_San_Vladimiro
|
Ordine di San Vladimiro
|
Insegne
|
Ordine di San Vladimiro / Insegne
| null |
made during a summer day in Warsaw's Museum of the Polish Army; Imperial Russian Order of St. Vladimir, Cross
| null |
image/jpeg
| 800
| 600
| true
| true
| true
|
La croce di San Vladimiro, in russo: Орден Святого Владимира fu un ordine cavalleresco fondato nel 1782 dalla zarina Caterina II di Russia in memoria di Vladimiro I di Kiev, gran principe di Kiev.
|
La medaglia era una croce patente vitrea smaltata di rosso bordata di nero, con un disco centrale smaltato di nero con l'immagine di San Vladimiro accompagnata dal monogramma del Santo.
La stella era a quattro punte d'argento, con una croce patente d'oro smaltata con le lettere "CPKB" circondata dal motto "Beneficenza, Onore e Gloria" (Pol'za Chest' i Slava).
Il nastro era rosso con due strisce nere ai lati.
|
|
zh
|
https://zh.wikipedia.org/wiki/%E7%8C%AE%E7%BB%99%E4%BD%A0%E7%9A%84%E8%BF%9B%E8%A1%8C%E6%9B%B2
|
献给你的进行曲
|
政府
|
献给你的进行曲 / 在韩国的地位 / 政府
|
光州国立5•18民主墓园纪念塔
|
English: Memorial Tower in May 18th National Cemetery
| null |
image/jpeg
| 640
| 480
| true
| true
| true
|
《献给你的进行曲》是1982年创作的韩国民众歌谣,又被称作光州之歌。其创作目的是纪念1980年在韩国光州事件中被全斗焕派出的军队杀害的男青年尹祥源和1978年死于煤气中毒的女青年朴基顺的冥婚,由作家黄皙暎改编民主运动家白基琓的诗作为歌词,全南大学学生金钟律为之谱曲。这首歌在被创作出来以后迅速在韩国民主运动人士中传播,同时也是全斗焕政权严令封杀的禁歌。在韩国民主化之后,这首歌作为作为光州事件和韩国民主运动的象征广为传唱,在韩国以外的亚洲地区的示威活动也常有出现。
|
《献给你的进行曲》作为一首悼念全斗焕镇压光州民主化运动的受害者的歌曲,在全斗焕独裁统治的韩国第五共和国时期自然是被严令封杀的。1987年6月爆发的六月民主运动最终成功使韩国国会修改宪法以实行总统直选制,最终令全斗焕政权倒台。在韩国实现民主化之后,光州事件作为韩国民主运动的代表性事件被平反并赋予重大意义,而反映光州事件牺牲者的《献给你的进行曲》也成为了纪念光州事件的标志性歌曲。1997年,韩国政府将光州事件爆发的5月18日定为官方纪念日,并开始每年在光州的国立5•18民主墓园主办官方的5·18光州民主化运动纪念活动,在卢武铉执政时期,全体出席者齐唱《献给你的进行曲》已成为这一纪念活动的固定环节之一。
卢武铉之后,于2008年就任总统的李明博参与了该年的齐唱。然而,第二年起主办纪念活动的韩国国家报勋处便宣布将《献给你的进行曲》排除在官方纪念活动的正式环节之外,光州市议会出面抗议无果。2011年重新设置这一环节时改为由合唱团在舞台上进行合唱,台下的出席者无需参与。李明博本人也自2009年起再未出席该活动。
与李明博同属新世界党的下一任总统朴槿惠在任期内仅于就任总统的2013年当年出席了一次纪念活动,未参与合唱,此前她在2004年作为大国家党党首参与纪念活动时也曾被记者拍到未在齐唱环节开口。此次活动后的6月,韩国国会以158票赞成,13票反对,29票弃权的投票结果通过决议敦促政府将《献给你的进行曲》指定为5·18光州民主化运动正式记念曲。作为回应,2014年国家报勋处向国会提交了一份报告,宣称“《献给你的进行曲》的作词者黄皙暎与朝鲜关系密切,歌曲本身曾是1991年朝鲜电影《献给你的交响诗》的配乐,标题中的“你”指的是是朝鲜领导人金正日”。对李明博、朴槿惠保守派政府一系列决定不满的光州事件幸存者、受害者遗属以及其他民众和进步派在野党人士曾多次组织抵制和抗议官方纪念活动,2016年纪念活动中,出席者阻止了主办方国家报勋处的处长朴胜椿进入会场。
2017年,新当选总统的文在寅履行他在竞选时的承诺,恢复了全体出席者齐唱《献给你的进行曲》的环节。此后他又于2019年和2020年出席活动并参与齐唱。
|
|
it
|
https://it.wikipedia.org/wiki/Isabella_Clara_Eugenia_d%27Asburgo
|
Isabella Clara Eugenia d'Asburgo
|
Galleria d'immagini
|
Isabella Clara Eugenia d'Asburgo / Galleria d'immagini
| null |
English: Portrait of Isabella Clara Eugenia of Spain, Archduchess of Austria
| null |
image/jpeg
| 5,962
| 4,171
| true
| true
| true
|
Isabella Clara Eugenia d'Asburgo, infanta di Spagna e di Portogallo, è stata infanta di Spagna per nascita e arciduchessa d'Austria per matrimonio. Governò, come principessa sovrana, i Paesi Bassi spagnoli.
| null |
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/Proboscidactylidae
|
Proboscidactylidae
| null |
Proboscidactylidae
| null |
English: A and B, Proboscidactylae ornata, var gemmifera showing a young stage with stolons bearing medusa buds. C to F, young and mature stage of Willsiia brooksii sp. nov.; having 6 primary radial-canal, 24 terminal ramuli. From Beaufort, North Carolina.
|
Proboscidactyla ornata und Proboscidactyla brooksii, Illustration
|
image/jpeg
| 1,299
| 1,269
| true
| true
| true
|
Die Proboscidactylidae sind eine Familie der Hydrozoen. Die Familie beinhaltet derzeit etwa zwölf Arten.
|
Die Proboscidactylidae sind eine Familie der Hydrozoen (Hydrozoa). Die Familie beinhaltet derzeit etwa zwölf Arten.
|
|
fi
|
https://fi.wikipedia.org/wiki/Ruunikko
|
Ruunikko
|
Sävyt
|
Ruunikko / Sävyt
| null |
English: A lame pony on the Solent shore at Tanners Lane.Yawning
| null |
image/jpeg
| 2,816
| 2,112
| true
| true
| true
|
Ruunikko on hevosen värinimitys. Ruunikon karva on ruskeaa ja jouhet mustia. Koska jouhet voivat auringossa haalistua lähinnä ruskean tai harmaan näköisiksi, ruunikon tunnistaa varmimmin sen mustista jaloista, korvankärjistä ja turvasta. Ruunikon eri sävyjä ovat esimerkiksi tummanruunikko, punaruunikko ja mustanruunikko. Vaaleanruunikko on sekä todellinen ruunikon vaalea sävy että vanha virheellinen nimitys ruunivoikolle.
Niin kutsutuilla villiruunikoilla jalkojen ja pään mustat alueet jäävät hyvin pieniksi ja voivat myös olla mustan sijasta lähinnä tummanharmaita.
Ruskea hevonen voi olla myös rautias, jonka jouhet, jalat, turpa ja korvat ovat ruskeita. Hyvin tummia ruunikoita on silmämääräisesti usein mahdotonta luotettavasti erottaa mustista hevosista.
Varsinkin lämminveriravurit ovat lähes pelkästään ruunikoita.
|
Ruunikon sävyt vaihtelevat paitsi tummuudeltaan ja vaaleudeltaan myös . Esimerkiksi mustanruunikko on melkein musta ja punaruunikko on selkeästi punaruskea. Suomessa ruunikon sävyt erotellaan toisistaan ja niillä on eri lyhenteet. Mustanruunikko ja villiruunikko eroavat geneettisesti muista ruunikoista.
|
|
arz
|
https://arz.wikipedia.org/wiki/%D9%85%D8%B1%D9%83%D8%B2_%D9%88%D9%8A%D9%84%D9%8A%D8%A7%D9%85_%D8%A8%D9%88%D9%85%D9%88%D9%86%D8%AA_%D8%A7%D9%84%D8%B7%D8%A8%D9%89_%D9%84%D9%84%D8%AC%D9%8A%D8%B4
|
مركز ويليام بومونت الطبى للجيش
| null |
مركز ويليام بومونت الطبى للجيش
| null |
English: WBAMC from West Parking Lot. Taken from a Motorola RAZR.
| null |
image/jpeg
| 192
| 240
| true
| true
| true
|
مركز ويليام بومونت الطبى للجيش هيا مستشفى فى امريكا
|
مركز ويليام بومونت الطبى للجيش (William Beaumont Army Medical Center) هيا مستشفى فى امريكا
|
|
ca
|
https://ca.wikipedia.org/wiki/Sant_Vicen%C3%A7_de_Fontanelles
|
Sant Vicenç de Fontanelles
| null |
Sant Vicenç de Fontanelles
| null |
Català: Capella rural de Sant Vicenç de Fontanelles, al lloc de Fontanelles, un exemplar del romànic tardà del segle XIII. This is a photo of a building indexed in the Catalan heritage register as Bé Cultural d'Interès Local (BCIL) under the reference IPA-16395.
| null |
image/jpeg
| 3,066
| 4,804
| true
| true
| true
|
Sant Vicenç de Fontanelles és una obra del municipi de Castellfollit del Boix inclosa en l'Inventari del Patrimoni Arquitectònic de Catalunya.
|
Sant Vicenç de Fontanelles és una obra del municipi de Castellfollit del Boix (Bages) inclosa en l'Inventari del Patrimoni Arquitectònic de Catalunya.
|
|
eu
|
https://eu.wikipedia.org/wiki/Villarta_de_los_Montes
|
Villarta de los Montes
| null |
Villarta de los Montes
| null |
English: The flag of Villarta de los Montes, an improved version of File:Villarta flag.gif, with details clearer.
| null |
image/png
| 743
| 1,114
| true
| true
| true
|
Villarta de los Montes Badajozko udalerria da, La Siberia eskualdean dagoena.
2009ko urtarrilaren 1eko erroldaren arabera 587 biztanle zituen.
|
Villarta de los Montes Badajozko udalerria da, La Siberia eskualdean dagoena.
2009ko urtarrilaren 1eko erroldaren arabera 587 biztanle zituen.
|
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/59th_Street_(Manhattan)
|
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/47/Sherry_Netherland_Hotel_jeh.JPG
|
59th Street (Manhattan)
| null |
59th Street (Manhattan)
|
The Sherry Netherland Hotel und das General Motors Building stehen sich an der 59th Street gegenüber.
|
English: Looking southeast at Sherry Netherlands Hotel and en:General Motors Building (New York) from Central Park East Drive (approximately C64) south of the carousel. See File:GM bldg rat rock jeh.JPG for a view from Rat Rock further west.
| null |
image/jpeg
| 2,829
| 2,016
| true
| true
| true
|
Die 59th Street quert von West nach Ost New York Citys Stadtbezirk Manhattan. Sie ist zugleich die Grenze zwischen Midtown Manhattan im Süden und Upper Manhattan im Norden.
|
Die 59th Street quert von West nach Ost New York Citys Stadtbezirk Manhattan. Sie ist zugleich die Grenze zwischen Midtown Manhattan im Süden und Upper Manhattan im Norden.
|
es
|
https://es.wikipedia.org/wiki/Bodytech
|
Bodytech
| null |
Bodytech
|
Sede en Bogotá
|
jdkdkekdkdkdkdmdm
| null |
image/jpeg
| 2,448
| 3,264
| true
| true
| true
|
Bodytech es un club médico deportivo creado en 1997 por Nicolás Loaiza y Gigliola Aycardi, como parte de su proyecto de grado para la Universidad de los Andes en Bogotá, Colombia.
Actualmente cuenta con más de 85 sedes en Colombia, 22 en Perú y 50 en Chile. Su objetivo es la mejora de la calidad de vida de la comunidad a través de la práctica del ejercicio físico con productos y servicios saludables que le permitan desempeñarse, verse y sentirse mejor. Además, cuenta con espacios que han sido diseñados para cada actividad: Consultorios médicos en donde se realizan evaluaciones clínicas y nutricionales; salones de clase grupales, Pilates Reformer e Indoor Cycling con diferentes sesiones de entrenamiento; zonas cardio vasculares, de fuerza, y de estiramiento adecuadas con múltiples máquinas y equipos, zonas húmedas con sauna y turco y baños con lockers .
|
Bodytech es un club médico deportivo creado en 1997 por Nicolás Loaiza y Gigliola Aycardi, como parte de su proyecto de grado para la Universidad de los Andes en Bogotá, Colombia.
Actualmente cuenta con más de 85 sedes en Colombia, 22 en Perú y 50 en Chile. Su objetivo es la mejora de la calidad de vida de la comunidad a través de la práctica del ejercicio físico con productos y servicios saludables que le permitan desempeñarse, verse y sentirse mejor. Además, cuenta con espacios que han sido diseñados para cada actividad: Consultorios médicos en donde se realizan evaluaciones clínicas y nutricionales; salones de clase grupales, Pilates Reformer e Indoor Cycling con diferentes sesiones de entrenamiento; zonas cardio vasculares, de fuerza, y de estiramiento adecuadas con múltiples máquinas y equipos, zonas húmedas con sauna y turco y baños con lockers .
|
|
bs
|
https://bs.wikipedia.org/wiki/NGC_5180
|
NGC 5180
| null |
NGC 5180
|
NGC 5180 (SDSS)
|
Color mappingThe sky image is obtained by Sloan Digital Sky Survey, DR14 with SciServer. Angle of view: 4' × 4' (0.3" per pixel), north is up. Details on the image processing pipeline: https://www.sdss.org/dr14/imaging/jpg-images-on-skyserver/
| null |
image/jpeg
| 800
| 800
| true
| true
| true
|
NGC 5180 je spiralna galaksija koja je udaljena oko 309 miliona sg od Zemlje i nalazi se u sazviježđu Berenikina kosa. Najveći prečnik je 1,40 a najmanji 1,0 uglovnih minuta. Prvo otkriće je napravio John Frederick William Herschel 21. marta 1784. godine.
|
NGC 5180 (također poznat kao MCG 3-34-42, PGC 47352 i UGC 8479) je spiralna galaksija koja je udaljena oko 309 miliona sg od Zemlje i nalazi se u sazviježđu Berenikina kosa. Najveći prečnik je 1,40 (126 hiljada sg) a najmanji 1,0 uglovnih minuta (90 hiljada sg). Prvo otkriće je napravio John Frederick William Herschel 21. marta 1784. godine.
|
|
ru
|
https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%90%D1%87%D0%BE
|
Ачо
| null |
Ачо
| null |
en:Monte Hacho , en:Ceuta Spain. Ceuta harbour is in the foreground.
| null |
image/jpeg
| 1,544
| 2,080
| true
| true
| true
|
Ачо, или Обезьянья гора — невысокая гора, возвышающаяся над Сеутой, испанским эксклавом в Северной Африке. Гора, которая в античности именовалась Абила, располагается на берегу Гибралтарского пролива и по одной из версий вместе с расположенном на европейском берегу мысом Кальпа в Испании составляла Геркулесовы столбы. По другой версии пару Гибралтарской скале составляет гора Джебель-Муса на территории Марокко.
Ачо находится на выдающемся в пролив полуострове Альмина, поэтому высота имела стратегическое значение, и форт, построенный на вершине во времена Византии, впоследствии поддерживался и расширялся марокканцами, португальцами и испанцами. В настоящий момент он принадлежит испанским военным. На горе также расположен монастырь Эрмита-де-Сан-Антонио и памятник генералиссимусу Франсиско Франко.
|
Ачо, или Обезьянья гора (исп. Hacho) — невысокая гора, возвышающаяся над Сеутой, испанским эксклавом в Северной Африке. Гора, которая в античности именовалась Абила (лат. Abyla columna), располагается на берегу Гибралтарского пролива и по одной из версий вместе с расположенном на европейском берегу мысом Кальпа в Испании (ныне Гибралтар) составляла Геркулесовы столбы. По другой версии пару Гибралтарской скале составляет гора Джебель-Муса на территории Марокко.
Ачо находится на выдающемся в пролив полуострове Альмина, поэтому высота имела стратегическое значение, и форт (исп. Fortaleza de Hacho), построенный на вершине во времена Византии, впоследствии поддерживался и расширялся марокканцами, португальцами и испанцами. В настоящий момент он принадлежит испанским военным. На горе также расположен монастырь Эрмита-де-Сан-Антонио и памятник генералиссимусу Франсиско Франко.
|
|
vi
|
https://vi.wikipedia.org/wiki/Harthacnut
|
Harthacnut
| null |
Harthacnut
| null |
Français : Miniature de Harthacnut dans une généalogie royale du XIVe siècle.
| null |
image/jpeg
| 601
| 656
| true
| true
| true
|
Harthacnut, đôi khi được gọi là Canute III, là Vua Đan Mạch từ 1035 đến 1042 và Vua Anh từ 1040 đến 1042. Ông là con trai của vua Knud Đại đế và Emma xứ Normandy.
Khi Knud qua đời vào năm 1035, Harthacnut đã phải tranh giành để giữ lại tài sản của cha mình. Magnus I nắm quyền kiểm soát Na Uy, nhưng Harthacnut đã kế vị với tư cách là Vua của Đan Mạch và trở thành Vua Anh vào năm 1040 sau cái chết của người anh em cùng cha khác mẹ Harold Harefoot.
Harthacnut đột ngột qua đời vào năm 1042 trong một đám cưới và được Magnus ở Đan Mạch và Edward Kẻ xưng tội ở Anh kế nhiệm. Harthacnut là vị vua Scandinavia cuối cùng cai trị nước Anh.
|
Harthacnut (tiếng Đan Mạch: Hardeknud"Nút thắt chặt'', k. 1018 - 8 tháng 6 năm 1042), đôi khi được gọi là Canute III, là Vua Đan Mạch từ 1035 đến 1042 và Vua Anh từ 1040 đến 1042. Ông là con trai của vua Knud Đại đế (người trị vì Đan Mạch, Na Uy và Anh) và Emma xứ Normandy.
Khi Knud qua đời vào năm 1035, Harthacnut đã phải tranh giành để giữ lại tài sản của cha mình. Magnus I nắm quyền kiểm soát Na Uy, nhưng Harthacnut đã kế vị với tư cách là Vua của Đan Mạch và trở thành Vua Anh vào năm 1040 sau cái chết của người anh em cùng cha khác mẹ Harold Harefoot.
Harthacnut đột ngột qua đời vào năm 1042 trong một đám cưới và được Magnus ở Đan Mạch và Edward Kẻ xưng tội ở Anh kế nhiệm. Harthacnut là vị vua Scandinavia cuối cùng cai trị nước Anh.
|
|
de
|
https://de.wikipedia.org/wiki/Raue_Schinkenmuschel
|
Raue Schinkenmuschel
| null |
Raue Schinkenmuschel
| null |
English: Pinna rudis from Sicily, on display at the Museo Civico di Storia Naturale di Milano
|
Raue Schinkenmuschel (Pinna rudis)
|
image/jpeg
| 2,386
| 3,181
| true
| true
| true
|
Die Raue Schinkenmuschel ist eine Muschel-Art in der Familie der Steckmuscheln aus der Ordnung der Ostreida.
|
Die Raue Schinkenmuschel (Pinna rudis) ist eine Muschel-Art in der Familie der Steckmuscheln (Pinnidae) aus der Ordnung der Ostreida.
|
|
fr
|
https://fr.wikipedia.org/wiki/Lancia_Gamma
|
Lancia Gamma
| null |
Lancia Gamma
| null |
Nederlands: Lancia Gamma coupé van 1982 type FL 2500IE met centrale portiervergrendeling, leren bekleding en airconditioning. English: 1982 type Lancia Gamma coupe FL 2500 IE with central locking; leather upholstery and airconditioning.
| null |
image/jpeg
| 2,448
| 3,264
| true
| true
| true
|
La Gamma est un modèle d'automobile construit par Lancia entre 1975 et 1984.
Elle existe en version berline et en version coupé, tous deux dessinés par Pininfarina. La berline est dérivée d'un ancien projet du designer pour BMC, la 1800 Berlina Aerodinamica, sortie au salon de Turin de 1967 qui a inspiré entre autres les Citroën GS et Citroën CX.
À l'origine Fiat n'avait prévu qu'une berline et le prototype du coupé dessiné par Aldo Brovarone n'était qu'un exercice de style de Pininfarina, différent esthétiquement de la berline.
Devant l'accueil du public, il sera commercialisé. La ligne tendue est fluide et semble simpliste mais offre à la Gamma coupé un véritable caractère atypique.
La Gamma a été conçue à l'époque où Citroën et Fiat ont collaboré, ce qui explique certains points communs avec la CX dans le concept.
Certains prototypes ont même circulé avec la suspension hydropneumatique.
La Gamma débuta sa commercialisation avec deux 4 cylindres à plat entièrement nouveaux et montés en position longitudinale. Conçus chez Lancia, ils n’avaient aucun lien de parenté avec des mécaniques Fiat.
|
La Gamma est un modèle d'automobile construit par Lancia entre 1975 et 1984.
Elle existe en version berline et en version coupé, tous deux dessinés par Pininfarina. La berline est dérivée d'un ancien projet du designer pour BMC, la 1800 Berlina Aerodinamica, sortie au salon de Turin de 1967 qui a inspiré entre autres les Citroën GS et Citroën CX.
À l'origine Fiat n'avait prévu qu'une berline et le prototype du coupé dessiné par Aldo Brovarone n'était qu'un exercice de style de Pininfarina, différent esthétiquement de la berline.
Devant l'accueil du public, il sera commercialisé. La ligne tendue est fluide et semble simpliste mais offre à la Gamma coupé un véritable caractère atypique.
La Gamma a été conçue à l'époque où Citroën et Fiat ont collaboré (entre 1970 et 1972), ce qui explique certains points communs avec la CX dans le concept (voiture haut de gamme à deux volumes).
Certains prototypes ont même circulé avec la suspension hydropneumatique.
La Gamma débuta sa commercialisation avec deux 4 cylindres à plat entièrement nouveaux et montés en position longitudinale. Conçus chez Lancia, ils n’avaient aucun lien de parenté avec des mécaniques Fiat.
La cylindrée de la voiture est de 2 500 cm³ , plus gros boxer jamais produit pendant plusieurs années,de 140 ch
Il existe aussi une berline de 2 000 cm³ pour le marché italien, pour échapper à la lourde taxation de 38 % appliquée aux modèles de plus de 2 litres de cylindrée.
En 1980, le 2.5 adopta l’injection Bosch L-Jetronic.
Les clients avaient le choix entre une boîte manuelle à 5 vitesses et une automatique à 4 rapports.
Les performances sont moyennes par rapport au pedigree de la voiture et surtout à ses prétentions (17,3s pour le 400 mètres DA).
La vitesse maximale revendiquait tout de même un honorable pour l'époque 195 km/h.
Lancia a produit un peu plus de 15 000 berlines et presque 7 000 coupés.
L'élégant coupé a servi de base à trois prototypes de salon dessinés par Pininfarina eux aussi : Spider (coupé à toit amovible, 1978), Scala (berline 4 portes, 1980) et Olgiata (break de chasse à trois portes, 1982).
On peut apercevoir à plusieurs reprises, une Lancia Gamma (berline) de couleur bleue conduite par Alain Delon dans le film 3 hommes à abattre, ainsi que dans Spécial police, pilotée par Richard Berry.
|
|
fr
|
https://fr.wikipedia.org/wiki/Eryops
|
Eryops
| null |
Eryops
| null |
Eryops megacephalus
|
Description de cette image, également commentée ci-après
|
image/jpeg
| 2,048
| 1,536
| true
| true
| true
|
Eryops est un genre éteint appartenant aux temnospondyles. Il a été trouvé dans le Permien d'Amérique du Nord. Ces tétrapodes étaient caractérisés par un crâne massif aux orbites placés très postérieurement.
Les anciennes conceptions évolutives qualifiaient Eryops "d'amphibien primitif", impliquant qu'il représentait une forme transitionnelle par laquelle les "vertébrés plus évolués" seraient passés pour effectuer la sortie des eaux et ainsi quitter le grade "poisson". Ces visions sont aujourd'hui révolues et l'on peut considérer, si l'on oublie quelques autres groupes, les temnospondyles comme groupe frère des lissamphibiens.
Une seule espèce est rattachée au genre : Eryops megacephalus, décrite par Edward Drinker Cope en 1877.
|
Eryops est un genre éteint appartenant aux temnospondyles. Il a été trouvé dans le Permien d'Amérique du Nord (formation géologique d'Admiral du Texas et Nouveau-Mexique). Ces tétrapodes étaient caractérisés par un crâne massif aux orbites placés très postérieurement.
Les anciennes conceptions évolutives qualifiaient Eryops "d'amphibien primitif", impliquant qu'il représentait une forme transitionnelle par laquelle les "vertébrés plus évolués" seraient passés pour effectuer la sortie des eaux et ainsi quitter le grade "poisson". Ces visions sont aujourd'hui révolues (notamment avec l'essor de la cladistique) et l'on peut considérer, si l'on oublie quelques autres groupes, les temnospondyles comme groupe frère des lissamphibiens.
Une seule espèce est rattachée au genre : Eryops megacephalus, décrite par Edward Drinker Cope en 1877.
|
|
ko
|
https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%A1%B0%EC%84%A0_%ED%83%9C%EC%A1%B0
|
조선 태조
| null |
조선 태조
| null |
English: Taejo of Joseon. Ink and colors on silk, 150cm wide and 218cm high. King Taejo had a total of 26 official portraits enshrined in many parts of his kingdom. Unfortunately, all these portraits have disappeared except the one currently hung in Gyeonggijeon Shrine in Jeonju. 한국어: 태조 어진
|
전주 경기전의 조선 태조 이성계 어진 청룡포본
|
image/jpeg
| 928
| 650
| true
| true
| true
|
태조는 고려 말의 무신이며 정치가이자, 조선을 건국한 초대 국왕이다. 또한 대한제국의 추존 황제이다. 성은 이, 본관은 전주, 휘는 단, 초명은 성계, 초자는 중결, 자는 군진, 호는 송헌·송헌거사이다.
|
태조(太祖, 1335년 10월 27일(음력 10월 11일) 고려국 동북면 화령군 영흥 흑석리 출생 ~ 1408년 6월 18일(음력 5월 24일) 조선국 한성부 창덕궁 광연루 별전에서 별세.)는 고려 말의 무신이며 정치가이자, 조선을 건국한 초대 국왕(재위: 1392년 8월 5일(음력 7월 17일) ~ 1398년 10월 14일(음력 9월 5일))이다. 또한 대한제국의 추존 황제이다. 성(姓)은 이(李), 본관은 전주(全州), 휘는 단(旦), 초명은 성계(成桂), 초자는 중결(仲潔), 자는 군진(君晉), 호는 송헌(松軒)·송헌거사(松軒居士)이다.
|
|
es
|
https://es.wikipedia.org/wiki/W._Kordes%27_S%C3%B6hne
|
W. Kordes' Söhne
|
Lista ordenada de variedades de rosas de Kordes
|
W. Kordes' Söhne / Lista ordenada de variedades de rosas de Kordes
| null |
Rosa 'Laguna' Deutsch: Kletterrose "Laguna" (Kordes 2005)
| null |
image/jpeg
| 2,000
| 3,008
| true
| true
| true
|
W. Kordes' Söhne es una empresa de cultivo de rosas alemana en Klein Offenseth-Sparrieshoop en Schleswig-Holstein, Alemania. La compañía es uno de los líderes del mundo como cultivadores y productores de rosas cortadas y rosas modernas de jardín, al año venden en todo el mundo más de dos millones de plantas de rosa al por menor y al por mayor. Cada año, más de 50.000 nuevos cruces de rosas de jardín y rosas cortadas se ponen a prueba, lo que lleva a producir de cuatro a seis variedades comercializables después de un período de prueba de ocho a diez años.
|
Wikimedia Commons alberga una galería multimedia sobre W. Kordes' Söhne.
|
Subsets and Splits
Rainbow References in WIT
The query retrieves entries containing the word 'rainbow' in various fields, providing a basic search and limited context about where the term appears.