Split (3)

train · 55k rows

Subsets and Splits

No community queries yet

The top public SQL queries from the community will appear here once available.

id stringlengths 7 104	text stringlengths 1 1.77k	annotated_text stringlengths 1 1.94k	language stringclasses 8 values
P120-0067	För beslut om misstroendeförklaring krävs minst 176 röster, dvs mer än hälften av riksdagens ledamöter.	För beslut om misstroendeförklaring krävs minst 176 röster, dvs mer än hälften av riksdagens ledamöter.	sv
P120-0068	Misstroendeförklaringen innebär att det berörda statsrådet måste avgå.	Misstroendeförklaringen innebär att det berörda statsrådet måste avgå.	sv
P120-0069	Om det gäller statsministern, avgår hela regeringen, eller utlyses nyval inom en vecka.	Om det gäller statsministern, avgår hela regeringen, eller utlyses nyval inom en vecka.	sv
P120-0070	Riksdagen ska upplösas och nyval anordnas när statsministern begär det.	Riksdagen ska upplösas och nyval anordnas när statsministern begär det.	sv
P120-0071	Regeringsledamöter utses och avskedas i praktiken av statsministern, även om konungen formellt fattar besluten.	Regeringsledamöter utses och avskedas i praktiken av statsministern, även om konungen formellt fattar besluten.	sv
P120-0072	Bostadsbandet vid val till riksdagen har slopats, vilket betyder att man kan bli vald i en annan valkrets än den man bor i.	Bostadsbandet vid val till riksdagen har slopats, vilket betyder att man kan bli vald i en annan valkrets än den man bor i.	sv
P120-0073	Vid landstings- och kommunval finns dock bostadsbandet kvar.	Vid landstings- och kommunval finns dock bostadsbandet kvar.	sv
P120-0074	Rösträttsåldern sänks.	Rösträttsåldern sänks.	sv
P120-0075	Man får nu rösträtt det år man fyller 20 år.	Man får nu rösträtt det år man fyller 20 år.	sv
P120-0076	Valbarhetsåldern sänks och blir lika med myndighetsåldern.	Valbarhetsåldern sänks och blir lika med myndighetsåldern.	sv
P120-0077	Man är valbar om man fyller 20 år senast på valdagen.	Man är valbar om man fyller 20 år senast på valdagen.	sv
P120-0078	Grundlagberedningen fortsätter sitt arbete.	Grundlagberedningen fortsätter sitt arbete.	sv
P120-0079	Den ska bl a utreda riksdagens arbetsformer och statschefens ställning i en modern demokrati.	Den ska bl a utreda riksdagens arbetsformer och statschefens ställning i en modern demokrati.	sv
P120-0080	Den nya enkammarriksdagen kommer att inrymmas i detta hus vid Sergels torg i Stockholm.	Den nya enkammarriksdagen kommer att inrymmas i detta hus vid <loc>Sergels torg</loc> i <loc>Stockholm</loc>.	sv
P121-0001	Det behöver byggas många lägenheter under den närmaste 15-årsperioden.	Det behöver byggas många lägenheter under den närmaste 15-årsperioden.	sv
P121-0002	I regionplaneförslaget räknar man så här:	I regionplaneförslaget räknar man så här:	sv
P121-0003	Vi har idag i Storstockholm 620000 lägenheter.	Vi har idag i <loc>Storstockholm</loc> 620000 lägenheter.	sv
P121-0004	Men människorna vill ha mera bostäder.	Men människorna vill ha mera bostäder.	sv
P121-0005	Det är mest ensamstående unga och gamla som vill skaffa sig egna lägenheter, men också andra vill ha bättre utrymme.	Det är mest ensamstående unga och gamla som vill skaffa sig egna lägenheter, men också andra vill ha bättre utrymme.	sv
P121-0006	Även om det inte skulle bli någon nettoinflyttning utan befolkningen bara skulle öka genom födelseöverskott, behövs därför 135000 nya lägenheter under 15-årsperioden.	Även om det inte skulle bli någon nettoinflyttning utan befolkningen bara skulle öka genom födelseöverskott, behövs därför 135000 nya lägenheter under 15-årsperioden.	sv
P121-0007	Till detta kommer ersättning för 7000 gamla lägenheter per år som tjänat ut som bostäder.	Till detta kommer ersättning för 7000 gamla lägenheter per år som tjänat ut som bostäder.	sv
P121-0008	Det blir sammanlagt 240000 nya lägenheter.	Det blir sammanlagt 240000 nya lägenheter.	sv
P121-0009	Om befolkningen också skulle öka genom fortsatt inflyttning, så att den totala folkökningen blir en halv miljon människor - och detta måste man vara beredd på - behövs ytterligare 130000 lägenheter.	Om befolkningen också skulle öka genom fortsatt inflyttning, så att den totala folkökningen blir en halv miljon människor - och detta måste man vara beredd på - behövs ytterligare 130000 lägenheter.	sv
P121-0010	Det är därför regionplaneförslaget visar hur man skall bereda plats för 25000 nya lägenheter per år.	Det är därför regionplaneförslaget visar hur man skall bereda plats för 25000 nya lägenheter per år.	sv
P121-0011	Hur många är vi då?	Hur många är vi då?	sv
P121-0012	Idag bor nära en och en halv miljon människor i de 29 kommuner (inklusive Stockholm) som finns i Stockholms län.	Idag bor nära en och en halv miljon människor i de 29 kommuner (inklusive S<loc>tockholm)</loc> som finns i St<loc>ockholms län.</loc>	sv
P121-0013	Detta område är geografiskt detsamma som regionplaneområdet (och landstingsområdet).	Detta område är geografiskt detsamma som regionplaneområdet (och landstingsområdet).	sv
P121-0014	Det sträcker sig nästan 20 mil från norr till söder och 10 mil från öster till väster.	Det sträcker sig nästan 20 mil från norr till söder och 10 mil från öster till väster.	sv
P121-0015	Ytan är ungefär dubbelt så stor som Gotlands.	Ytan är ungefär dubbelt så stor som <loc>Gotlands</loc>.	sv
P121-0016	Befolkningen fortsätter att öka.	Befolkningen fortsätter att öka.	sv
P121-0017	Vad beror ökningen på?	Vad beror ökningen på?	sv
P121-0018	Det är flera människor som flyttar hit från andra delar av landet än som flyttar härifrån.	Det är flera människor som flyttar hit från andra delar av landet än som flyttar härifrån.	sv
P121-0019	Det föds flera barn än det antal människor som avlider.	Det föds flera barn än det antal människor som avlider.	sv
P121-0020	Många invandrare fortsätter att söka sig hit från utlandet.	Många invandrare fortsätter att söka sig hit från utlandet.	sv
P121-0021	Regionplanen grundar sig på ett antagande om att befolkningen kommer att öka med 1,9 % varje år.	Regionplanen grundar sig på ett antagande om att befolkningen kommer att öka med 1,9 % varje år.	sv
P121-0022	Med den ökningstakten skulle vi bli i runt tal 1950000 människor år 1985.	Med den ökningstakten skulle vi bli i runt tal 1950000 människor år 1985.	sv
P121-0023	Den här antagna ökningen ligger mellan de lägsta och högsta siffrorna i de prognoser som finns.	Den här antagna ökningen ligger mellan de lägsta och högsta siffrorna i de prognoser som finns.	sv
P121-0024	Antagandet är inte något uttryck för politikernas önskan om ett visst befolkningstal.	Antagandet är inte något uttryck för politikernas önskan om ett visst befolkningstal.	sv
P121-0025	Det är valt för att medge en tillräcklig planeringsberedskap, så att det vid den tidpunkt då det behövs finns lämplig mark för bostäder, sjukhus, skolor, trafikleder.	Det är valt för att medge en tillräcklig planeringsberedskap, så att det vid den tidpunkt då det behövs finns lämplig mark för bostäder, sjukhus, skolor, trafikleder.	sv
P121-0026	Fotnot	Fotnot	sv
P121-0027	Tillväxtens storlek och sammansättning kan ändra sig mycket från år till år.	Tillväxtens storlek och sammansättning kan ändra sig mycket från år till år.	sv
P121-0028	I genomsnitt för åren 1956-1965 var befolkningsökningen drygt 20000 invånare per år.	I genomsnitt för åren 1956-1965 var befolkningsökningen drygt 20000 invånare per år.	sv
P121-0029	Ungefär 40 procent var födelseöverskott, 45 procent var inflyttningsöverskott från övriga landet och 15 procent från utlandet.	Ungefär 40 procent var födelseöverskott, 45 procent var inflyttningsöverskott från övriga landet och 15 procent från utlandet.	sv
P121-0030	År 1970 var ökningen 24500 invånare.	År 1970 var ökningen 24500 invånare.	sv
P121-0031	I runda tal utgjordes 33 procent av födelseöverskott, knappt 25 procent flyttade in från andra delar av Sverige och resten, drygt 40 procent, var invandrare utrikes ifrån.	I runda tal utgjordes 33 procent av födelseöverskott, knappt 25 procent flyttade in från andra delar av Sverige och resten, drygt 40 procent, var invandrare utrikes ifrån.	sv
P121-0032	Man bör akta sig för att dra långtgående slutsatser av förändringar under en kort period.	Man bör akta sig för att dra långtgående slutsatser av förändringar under en kort period.	sv
P121-0033	Så här föreslås lägenheterna bli fördelade	Så här föreslås lägenheterna bli fördelade	sv
P121-0034	Se på kartan: varje ljusröd kvadrat innebär 1000 lägenheter idag, varje mörkröd kvadrat ett nytillskott av 1000 lägenheter till 1985.	Se på kartan: varje ljusröd kvadrat innebär 1000 lägenheter idag, varje mörkröd kvadrat ett nytillskott av 1000 lägenheter till 1985.	sv
P121-0035	En del kommer till i stora utbyggnadsområden som Järva eller Norra Botkyrka, det mesta byggs i mindre områden i olika delar av Storstockholm.	En del kommer till i stora utbyggnadsområden som <loc>Järva</loc> eller <loc>Norra Botkyrka</loc>, det mesta byggs i mindre områden i olika delar av S<loc>torstockholm.</loc>	sv
P121-0036	Under den första 5-årsperioden är bostadsbyggandet mer eller mindre låst på grund av redan fattade beslut eller färdiga planer.	Under den första 5-årsperioden är bostadsbyggandet mer eller mindre låst på grund av redan fattade beslut eller färdiga planer.	sv
P121-0037	I vissa fall anses utbyggnaden låst ända fram till 1985, bl a för norra Järvafältet.	I vissa fall anses utbyggnaden låst ända fram till 1985, bl a för n<loc>orra Järvafältet.</loc>	sv
P121-0038	I Stockholms innerstad beräknas bostadsbeståndet minska med ca 14000 lägenheter.	I <loc>Stockholms innerstad</loc> beräknas bostadsbeståndet minska med ca 14000 lägenheter.	sv
P121-0039	Många smålägenheter försvinner och större kommer istället.	Många smålägenheter försvinner och större kommer istället.	sv
P121-0040	I nya stadskärnor och bland bostadsområden finns plats för 225000 nya arbeten	I nya stadskärnor och bland bostadsområden finns plats för 225000 nya arbeten	sv
P121-0041	Även om befolkningen inte skulle öka behöver man bygga många nya arbetslokaler för att ersätta trånga och otidsenliga arbetsplatser.	Även om befolkningen inte skulle öka behöver man bygga många nya arbetslokaler för att ersätta trånga och otidsenliga arbetsplatser.	sv
P121-0042	Dessutom växer antalet arbetande.	Dessutom växer antalet arbetande.	sv
P121-0043	År 1970 hade ungefär 700000 förvärvsarbete i vår region.	År 1970 hade ungefär 700000 förvärvsarbete i vår region.	sv
P121-0044	På kartan redovisas befintliga arbetsplatser med ljusblå kvadrater.	På kartan redovisas befintliga arbetsplatser med ljusblå kvadrater.	sv
P121-0045	Antalet förvärvsarbetande väntas växa med 225000 till 1985, om befolkningen ökar så som antagits.	Antalet förvärvsarbetande väntas växa med 225000 till 1985, om befolkningen ökar så som antagits.	sv
P121-0046	De mörkare blå kvadraterna visar var de nya arbetsplatserna föreslås ligga - och de blå prickarna vilka som faller bort under de här 15 åren.	De mörkare blå kvadraterna visar var de nya arbetsplatserna föreslås ligga - och de blå prickarna vilka som faller bort under de här 15 åren.	sv
P121-0047	Varje kvadrat och prick motsvarar 1000 arbetsplatser.	Varje kvadrat och prick motsvarar 1000 arbetsplatser.	sv
P121-0048	Antalet sysselsatta i Stockholms innerstad, den stora blå stapeln mitt i kartan, skall enligt förslaget hållas oförändrat vid omkring 290000 under 15-årsperioden.	Antalet sysselsatta i <loc>Stockholms innerstad</loc>, den stora blå stapeln mitt i kartan, skall enligt förslaget hållas oförändrat vid omkring 290000 under 15-årsperioden.	sv
P121-0049	Nya arbetsplatsområden, längre från city, planeras främst vid Järva och i Huddinge, där nya stadskärnor bildas.	Nya arbetsplatsområden, längre från city, planeras främst vid Jä<loc>rva o</loc>ch i Hu<loc>ddinge, </loc>där nya stadskärnor bildas.	sv
P121-0050	Södra Järvafältet anges i regionplanen med 30000 arbetsplatser till 1985, Norra Järvafältet (Hansta regioncentrum, Veddesta, del av Sollentuna) med 32500 arbetsplatser och Västra Huddinge (Flemingsberg och Kolartorp) med 27000 arbetsplatser.	<loc>Södra Järvafältet</loc> anges i regionplanen med 30000 arbetsplatser till 1985, N<loc>orra Järvafältet </loc>(Ha<loc>nsta regioncentrum, </loc>Ved<loc>desta, d</loc>el av Sollentuna) med 32500 arbetsplatser och Västr<loc>a Huddinge (Fle</loc>min<loc>gsberg och K</loc>olart<loc>orp) med </loc>27000 arbetsplatser.	sv
P121-0051	Under samma tid tänks bl a Ullnaområdet öka med 9000, Märsta industriområde (inklusive Arlanda) med 7000, Jordbro med 4000, Triangeln (Nacka - Tyresö) med 5000 och Botkyrka med 12000.	Under samma tid tänks bl a <loc>Ullnaområdet</loc> öka med 9000, M<loc>ärsta industriområde </loc>(inklusive Ar<loc>landa) </loc>med 7000, Jord<loc>bro med</loc> 4000, Trian<loc>geln (Nac</loc>ka <loc>- Tyr</loc>esö<loc>) med </loc>5000 och Botkyrk<loc>a med 12</loc>000.	sv
P121-0052	För övrigt förutsätts att ca en tredjedel av alla arbetsplatser är spridda i bostadsområdena.	För övrigt förutsätts att ca en tredjedel av alla arbetsplatser är spridda i bostadsområdena.	sv
P123-0001	Kärnkraftens ABC	Kärnkraftens ABC	sv
P123-0002	Ett enda i naturen förekommande ämne har den unika egenskap, att dess minsta byggstenar, atomerna, lätt kan gå i stycken eller, enligt fackspråket, klyvas utan att man behöver tillgripa bombardemang med partiklar med hög energi.	Ett enda i naturen förekommande ämne har den unika egenskap, att dess minsta byggstenar, atomerna, lätt kan gå i stycken eller, enligt fackspråket, klyvas utan att man behöver tillgripa bombardemang med partiklar med hög energi.	sv
P123-0003	Detta ämne är uran och det är kärnorna till dess isotop U235, som är klyvbara.	Detta ämne är uran och det är kärnorna till dess isotop U235, som är klyvbara.	sv
P123-0004	Naturligt uran består till 0,7 % av U235.	Naturligt uran består till 0,7 % av U235.	sv
P123-0005	Vid klyvningen delas kärnan i två delar.	Vid klyvningen delas kärnan i två delar.	sv
P123-0006	Dessutom frigörs några små partiklar, som kallas neutroner.	Dessutom frigörs några små partiklar, som kallas neutroner.	sv
P123-0007	Kärnans delar och neutronerna bromsas under värmeutveckling upp av omkringliggande atomkärnor.	Kärnans delar och neutronerna bromsas under värmeutveckling upp av omkringliggande atomkärnor.	sv
P123-0008	Om en nedbromsad neutron träffar en ny U235-kärna, kan den utlösa en ny kärnklyvning.	Om en nedbromsad neutron träffar en ny U235-kärna, kan den utlösa en ny kärnklyvning.	sv
P123-0009	På så sätt erhålls en kedjereaktion.	På så sätt erhålls en kedjereaktion.	sv
P123-0010	Härvid krävs emellertid, att neutronerna har låg hastighet, annars är det små utsikter att de kan infångas av de klyvbara U235-kärnorna.	Härvid krävs emellertid, att neutronerna har låg hastighet, annars är det små utsikter att de kan infångas av de klyvbara U235-kärnorna.	sv
P123-0011	Man placerar därför uranet i ett nedbromsningsmedium, en s k moderator.	Man placerar därför uranet i ett nedbromsningsmedium, en s k moderator.	sv
P123-0012	Vanligt 'lätt' vatten är en utmärkt moderator men har den nackdelen, att det absorberar en del av de passerande neutronerna.	Vanligt 'lätt' vatten är en utmärkt moderator men har den nackdelen, att det absorberar en del av de passerande neutronerna.	sv
P123-0013	Man måste därför som bränsle i en lättvattenreaktor använda s k anrikat uran, dvs sådant uran, där man ökat halten av U235 från 0,7 till vanligen 2 a 3 %.	Man måste därför som bränsle i en lättvattenreaktor använda s k anrikat uran, dvs sådant uran, där man ökat halten av U235 från 0,7 till vanligen 2 a 3 %.	sv
P123-0014	För att klyvningsprocessen skall kunna nyttiggöras för energiproduktion, måste man kunna kontrollera den.	För att klyvningsprocessen skall kunna nyttiggöras för energiproduktion, måste man kunna kontrollera den.	sv
P123-0015	Vid varje kärnklyvning får ej frigöras fler än en neutron.	Vid varje kärnklyvning får ej frigöras fler än en neutron.	sv
P123-0016	För detta ändamål används särskilda s k kontrollstavar, som placeras i reaktorn bland bränslestavarna, dvs de rör av speciallegering, som innehåller små cylindrar eller s k kutsar av sintrad urandioxid, där det klyvbara U235 ingår.	För detta ändamål används särskilda s k kontrollstavar, som placeras i reaktorn bland bränslestavarna, dvs de rör av speciallegering, som innehåller små cylindrar eller s k kutsar av sintrad urandioxid, där det klyvbara U235 ingår.	sv
P123-0017	Två typer av lättvattenreaktor kan komma i fråga för Forsmark.	Två typer av lättvattenreaktor kan komma i fråga för <org>Forsmark</org>.	sv
P123-0018	Den ena typen kallas kokarreaktor, BWR eller Boiling Water Reactor.	Den ena typen kallas kokarreaktor, BWR eller Boiling Water Reactor.	sv
P123-0019	Turbinerna till en BWR-anläggning drivs av den ånga, som bildas i reaktorn.	Turbinerna till en BWR-anläggning drivs av den ånga, som bildas i reaktorn.	sv
P123-0020	Efter passagen genom turbinerna kyls ångan ned av havsvatten och återgår i form av vatten till reaktorn.	Efter passagen genom turbinerna kyls ångan ned av havsvatten och återgår i form av vatten till reaktorn.	sv
P123-0021	Det interna huvudkylsystemet är slutet och kommer ej i beröring med kylvattnet från havet.	Det interna huvudkylsystemet är slutet och kommer ej i beröring med kylvattnet från havet.	sv
P123-0022	Kylvattenbehovet är ca 40 m3/s för varje reaktoraggregat.	Kylvattenbehovet är ca 40 m3/s för varje reaktoraggregat.	sv
P123-0023	Den andra kallas tryckvattenreaktor, PWR eller Pressurized Water Reactor.	Den andra kallas tryckvattenreaktor, PWR eller Pressurized Water Reactor.	sv
P123-0024	I en PWR-station drivs turbinerna av ånga, som erhålls i en värmeväxlare.	I en PWR-station drivs turbinerna av ånga, som erhålls i en värmeväxlare.	sv
P123-0025	Skillnaderna i reaktortyperna framgår av vidstående skisser.	Skillnaderna i reaktortyperna framgår av vidstående skisser.	sv
P123-0026	Vi undersöker och planerar	Vi undersöker och planerar	sv
P123-0027	Ett omfattande utrednings- och förberedelsearbete är nu på gång för Forsmark.	Ett omfattande utrednings- och förberedelsearbete är nu på gång för <org>Forsmark</org>.	sv
P123-0028	I vintras började SMHI, Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut och SNV, Statens Naturvårdsverk, undersökningar av vattenförhållandena.	I vintras började <org>SMHI, Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut </org>och S<org>NV, Statens Naturvårdsverk, </org>undersökningar av vattenförhållandena.	sv
P123-0029	Dessa beräknas i första hand pågå ett år.	Dessa beräknas i första hand pågå ett år.	sv
P123-0030	Från isen har man undersökt strömmarnas riktning och hastighet, vattnets siktdjup samt temperatur och salthalt på olika nivåer m m .	Från isen har man undersökt strömmarnas riktning och hastighet, vattnets siktdjup samt temperatur och salthalt på olika nivåer m m .	sv
P123-0031	På land har Vattenfall ett 20-tal man igång med att kartlägga stationsområde och undersöka grundförhållandena.	På land har <org>Vattenfall</org> ett 20-tal man igång med att kartlägga stationsområde och undersöka grundförhållandena.	sv
P123-0032	Man flygfotograferar också området.	Man flygfotograferar också området.	sv
P123-0033	Sötvatten krävs också för stationens drift.	Sötvatten krävs också för stationens drift.	sv
P123-0034	En särskild utredning sysslar med var detta lämpligen bör tas.	En särskild utredning sysslar med var detta lämpligen bör tas.	sv