id
stringlengths
7
104
text
stringlengths
1
1.77k
annotated_text
stringlengths
1
1.94k
language
stringclasses
8 values
P119-0015
På en motortrafikled kan du alltså möta andra motorfordon på samma körbana.
På en motortrafikled kan du alltså möta andra motorfordon på samma körbana.
sv
P119-0016
Både motorvägar och motortrafikleder är förbjudna för gående, cyklister och mopedister.
Både motorvägar och motortrafikleder är förbjudna för gående, cyklister och mopedister.
sv
P119-0017
Man får inte heller köra med traktor, motorredskap eller hästfordon.
Man får inte heller köra med traktor, motorredskap eller hästfordon.
sv
P119-0018
Det är också förbjudet att stanna (annat än på parkerings- eller rastplats), vända eller backa på sådana vägar.
Det är också förbjudet att stanna (annat än på parkerings- eller rastplats), vända eller backa på sådana vägar.
sv
P119-0019
När du byter körfält på motorväg eller motortrafikled - kontrollera noga trafiken bakom.
När du byter körfält på motorväg eller motortrafikled - kontrollera noga trafiken bakom.
sv
P119-0020
Ligg inte kvar i vänstra körfältet längre än du behöver för omkörningen.
Ligg inte kvar i vänstra körfältet längre än du behöver för omkörningen.
sv
P119-0021
Kör aldrig om till höger!
Kör aldrig om till höger!
sv
P119-0022
Vid påfart måste du lämna företräde åt trafiken som är inne på motorvägen eller motortrafikleden.
Vid påfart måste du lämna företräde åt trafiken som är inne på motorvägen eller motortrafikleden.
sv
P119-0023
Anpassa din hastighet så att du smidigt glider in i den trafiken.
Anpassa din hastighet så att du smidigt glider in i den trafiken.
sv
P119-0024
Vid avfart - ge tecken i god tid och håll väl ut till höger.
Vid avfart - ge tecken i god tid och håll väl ut till höger.
sv
P119-0025
Vad vet du om vägmarkeringar?
Vad vet du om vägmarkeringar?
sv
P119-0026
Vanlig mittlinje består av korta streck med långa mellanrum.
Vanlig mittlinje består av korta streck med långa mellanrum.
sv
P119-0027
Kantlinjer kan vara streckade eller heldragna.
Kantlinjer kan vara streckade eller heldragna.
sv
P119-0028
Kör du på annan väg än motorväg får du tillfälligt köra över heldragen kantlinje för att underlätta omkörning för andra förare.
Kör du på annan väg än motorväg får du tillfälligt köra över heldragen kantlinje för att underlätta omkörning för andra förare.
sv
P119-0029
Du får dock inte köra över sådan heldragen linje som markerar gräns mellan körbanan och cykel- eller gångbana.
Du får dock inte köra över sådan heldragen linje som markerar gräns mellan körbanan och cykel- eller gångbana.
sv
P119-0030
Heldragna vita linjer i vägbanans mitt är spärrlinjer.
Heldragna vita linjer i vägbanans mitt är spärrlinjer.
sv
P119-0031
Det är förbjudet att köra med något hjul till vänster om spärrlinje utom när det finns en streckad vit linje till höger om den.
Det är förbjudet att köra med något hjul till vänster om spärrlinje utom när det finns en streckad vit linje till höger om den.
sv
P119-0032
En del smalare vägar har varningslinjer (långa streck och korta mellanrum).
En del smalare vägar har varningslinjer (långa streck och korta mellanrum).
sv
P119-0033
En sådan varningslinje anger att sikten kan vara begränsad i den ena eller båda färdriktningarna.
En sådan varningslinje anger att sikten kan vara begränsad i den ena eller båda färdriktningarna.
sv
P119-0034
Om du inte bryter mot förbuden mot omkörning och om det kan ske utan fara får du överskrida en varningslinje vid möte med gående och då du kör om gående, cyklist eller fordon som går långsamt eller står stilla.
Om du inte bryter mot förbuden mot omkörning och om det kan ske utan fara får du överskrida en varningslinje vid möte med gående och då du kör om gående, cyklist eller fordon som går långsamt eller står stilla.
sv
P119-0035
Mittlinje kan också användas för uppdelning i två eller flera körfält för färd i samma riktning.
Mittlinje kan också användas för uppdelning i två eller flera körfält för färd i samma riktning.
sv
P119-0036
Övergår sådan linje exempelvis före korsning till heldragen linje - särskild körfältsmarkering - får du inte byta körfält eller köra så att din bil överskrider den markeringen.
Övergår sådan linje exempelvis före korsning till heldragen linje - särskild körfältsmarkering - får du inte byta körfält eller köra så att din bil överskrider den markeringen.
sv
P119-0037
Kolla dig själv ... och bilen höst och vår.
Kolla dig själv ... och bilen höst och vår.
sv
P119-0038
Synen kan på kort tid försämras så att du bör skaffa glasögon eller byta till nya.
Synen kan på kort tid försämras så att du bör skaffa glasögon eller byta till nya.
sv
P119-0039
Särskilt mörkerkörning ställer höga krav på synen.
Särskilt mörkerkörning ställer höga krav på synen.
sv
P119-0040
Börja inte en långresa efter en krävande arbetsdag.
Börja inte en långresa efter en krävande arbetsdag.
sv
P119-0041
Du kan somna vid ratten.
Du kan somna vid ratten.
sv
P119-0042
Har du god kondition är du en bättre bilförare.
Har du god kondition är du en bättre bilförare.
sv
P119-0043
Men känner du dig trött - ta en paus på en parkerings- eller rastplats.
Men känner du dig trött - ta en paus på en parkerings- eller rastplats.
sv
P119-0044
Sov en stund eller rör på dig i friska luften.
Sov en stund eller rör på dig i friska luften.
sv
P119-0045
Kör aldrig med sprit i kroppen - även en enda mellanöl ger påverkan.
Kör aldrig med sprit i kroppen - även en enda mellanöl ger påverkan.
sv
P119-0046
En del läkemedel kan ha samma effekt som alkohol.
En del läkemedel kan ha samma effekt som alkohol.
sv
P119-0047
'Dagen efter' kan alkoholen dröja kvar länge - kroppen förbränner endast ca 2 cl sprit i timmen.
'Dagen efter' kan alkoholen dröja kvar länge - kroppen förbränner endast ca 2 cl sprit i timmen.
sv
P119-0048
Förutom kontrollbesiktningen och den kontroll bilfabrikanterna rekommenderar - kolla dessa punkter: bromsarna framvagnen däcken strålkastarna avgassystemet stötdämparna
Förutom kontrollbesiktningen och den kontroll bilfabrikanterna rekommenderar - kolla dessa punkter: bromsarna framvagnen däcken strålkastarna avgassystemet stötdämparna
sv
P120-0001
Vem får rösta?
Vem får rösta?
sv
P120-0002
Röstberättigad är svensk medborgare som * är född 1950 eller tidigare, * ej är omyndigförklarad, och * är upptagen i röstlängd.
Röstberättigad är svensk medborgare som * är född 1950 eller tidigare, * ej är omyndigförklarad, och * är upptagen i röstlängd.
sv
P120-0003
En av nyheterna i årets val är att rösträttsåldern sänkts med ett år.
En av nyheterna i årets val är att rösträttsåldern sänkts med ett år.
sv
P120-0004
Den som fyller 20 år senast den 31 december 1970 har alltså rösträtt.
Den som fyller 20 år senast den 31 december 1970 har alltså rösträtt.
sv
P120-0005
Röstkort
Röstkort
sv
P120-0006
Alla som är upptagna i röstlängd får ett röstkort per post omkring den 17 augusti.
Alla som är upptagna i röstlängd får ett röstkort per post omkring den 17 augusti.
sv
P120-0007
Om du behöver det tidigare, eller inte fått det före den 1 september, kan du beställa det hos Lokala skattemyndigheten för det område där du är mantalskriven för år 1970.
Om du behöver det tidigare, eller inte fått det före den 1 september, kan du beställa det hos Lokala skattemyndigheten för det område där du är mantalskriven för år 1970.
sv
P120-0008
Röstkortet bör tas med vid röstning i vallokal och måste tas med vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg.
Röstkortet bör tas med vid röstning i vallokal och måste tas med vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg.
sv
P120-0009
På röstkortet står det i vilken vallokal du ska rösta och under vilken tid den är öppen på valdagen.
På röstkortet står det i vilken vallokal du ska rösta och under vilken tid den är öppen på valdagen.
sv
P120-0010
En nyhet är att det obligatoriska uppehållet kl 11.00 - 13.00 är slopat.
En nyhet är att det obligatoriska uppehållet kl 11.00 - 13.00 är slopat.
sv
P120-0011
De flesta vallokaler är därför öppna kl 08.00 - 21.00.
De flesta vallokaler är därför öppna kl 08.00 - 21.00.
sv
P120-0012
Vem kan väljas?
Vem kan väljas?
sv
P120-0013
Var och en som är upptagen i röstlängd som röstberättigad och myndig dvs har fyllt 20 år senast den 20 september, kan väljas till riksdagsman, landstingsman eller kommunfullmäktig.
Var och en som är upptagen i röstlängd som röstberättigad och myndig dvs har fyllt 20 år senast den 20 september, kan väljas till riksdagsman, landstingsman eller kommunfullmäktig.
sv
P120-0014
Man kan nu utse en person till riksdagsman, oberoende av var i landet han eller hon bor.
Man kan nu utse en person till riksdagsman, oberoende av var i landet han eller hon bor.
sv
P120-0015
Det s k bostadsbandet har slopats vid val till riksdagen.
Det s k bostadsbandet har slopats vid val till riksdagen.
sv
P120-0016
För kandidater till landsting och kommunfullmäktige gäller fortfarande bostadsbandet.
För kandidater till landsting och kommunfullmäktige gäller fortfarande bostadsbandet.
sv
P120-0017
Den som blir vald måste således vara bosatt inom landstingsområdet resp kommunen.
Den som blir vald måste således vara bosatt inom landstingsområdet resp kommunen.
sv
P120-0018
Var finns valsedlar?
Var finns valsedlar?
sv
P120-0019
Skaffa för säkerhets skull valsedlar för ditt parti i förväg.
Skaffa för säkerhets skull valsedlar för ditt parti i förväg.
sv
P120-0020
Ofta delar partierna ut valsedlar i brevlådan.
Ofta delar partierna ut valsedlar i brevlådan.
sv
P120-0021
I annat fall finns de hos partiernas expeditioner / valbyråer.
I annat fall finns de hos partiernas expeditioner / valbyråer.
sv
P120-0022
I allmänhet finns de också vid vallokalerna.
I allmänhet finns de också vid vallokalerna.
sv
P120-0023
Dessutom finns det valsedelsblanketter utan partibeteckning och namn på alla ställen där man kan rösta.
Dessutom finns det valsedelsblanketter utan partibeteckning och namn på alla ställen där man kan rösta.
sv
P120-0024
På dem skriver man själv partibeteckning och eventuella kandidatnamn.
På dem skriver man själv partibeteckning och eventuella kandidatnamn.
sv
P120-0025
En nyhet är att det räcker med bara partibeteckning.
En nyhet är att det räcker med bara partibeteckning.
sv
P120-0026
Valsedlarna måste ha: * partibeteckning * standardiserat format * färg som anger till vilket val de gäller
Valsedlarna måste ha: * partibeteckning * standardiserat format * färg som anger till vilket val de gäller
sv
P120-0027
Valsedlarna bör ha * namn på en eller flera kandidater * valkretsbeteckning * uppgift om till vilket val de gäller (riksdag, landsting eller kommunfullmäktige)
Valsedlarna bör ha * namn på en eller flera kandidater * valkretsbeteckning * uppgift om till vilket val de gäller (riksdag, landsting eller kommunfullmäktige)
sv
P120-0028
Liksom tidigare kan man stryka namn på valsedel.
Liksom tidigare kan man stryka namn på valsedel.
sv
P120-0029
Valsedlarna blir ogiltiga * om de har kännetecken som satts dit i uppenbar avsikt att märka dem (gäller även valkuverten) * om de saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning * om mer än en valsedel finns i samma kuvert.
Valsedlarna blir ogiltiga * om de har kännetecken som satts dit i uppenbar avsikt att märka dem (gäller även valkuverten) * om de saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning * om mer än en valsedel finns i samma kuvert.
sv
P120-0030
Om man av misstag lagt i 2-3 valsedlar med samma partibeteckning i ett kuvert får dock partiet en röst, men namnen på kandidaterna gäller inte.
Om man av misstag lagt i 2-3 valsedlar med samma partibeteckning i ett kuvert får dock partiet en röst, men namnen på kandidaterna gäller inte.
sv
P120-0031
Röstning i vallokalen den 20 september
Röstning i vallokalen den 20 september
sv
P120-0032
Själva röstningen går i stort sett till som tidigare med den skillnaden att det gäller tre val * * I Göteborg, Malmö och på Gotland, där kommunerna själva fullgör landstingens uppgifter, har man två val - inte landstingsval. samtidigt.
Själva röstningen går i stort sett till som tidigare med den skillnaden att det gäller tre val * * I Göteborg, Malmö och på Gotland, där kommunerna själva fullgör landstingens uppgifter, har man två val - inte landstingsval. samtidigt.
sv
P120-0033
Vallokal och valtider står angivet på röstsedeln.
Vallokal och valtider står angivet på röstsedeln.
sv
P120-0034
(När det gäller röstning genom make / maka eller bud se sid. 10-11 .)
(När det gäller röstning genom make / maka eller bud se sid. 10-11 .)
sv
P120-0035
Valskjutsar
Valskjutsar
sv
P120-0036
För väljare som har svårt att komma till vallokalen ordnar vissa kommuner valskjutsar.
För väljare som har svårt att komma till vallokalen ordnar vissa kommuner valskjutsar.
sv
P120-0037
Din kommun ger närmare upplysningar.
Din kommun ger närmare upplysningar.
sv
P120-0038
Även partierna brukar ordna med valskjutsar.
Även partierna brukar ordna med valskjutsar.
sv
P120-0039
Innan du går hemifrån - kontrollera på röstkortet vallokalens adress (den kan vara ny i år) och när vallokalen är öppen.
Innan du går hemifrån - kontrollera på röstkortet vallokalens adress (den kan vara ny i år) och när vallokalen är öppen.
sv
P120-0040
Ta också med ditt röstkort - även om det inte är ett krav för att få rösta.
Ta också med ditt röstkort - även om det inte är ett krav för att få rösta.
sv
P120-0041
Om du fått valsedlar från ditt parti - tag med dem.
Om du fått valsedlar från ditt parti - tag med dem.
sv
P120-0042
Om du inte har med dig valsedlar finns de i allmänhet vid vallokalen.
Om du inte har med dig valsedlar finns de i allmänhet vid vallokalen.
sv
P120-0043
Du ska ha 3 valsedlar - en gul (riksdagsval), en blå (landstingsval) och en vit (kommunfullmäktigeval).
Du ska ha 3 valsedlar - en gul (riksdagsval), en blå (landstingsval) och en vit (kommunfullmäktigeval).
sv
P120-0044
Inne i vallokalen får du 3 likadana kuvert - ett för varje valsedel.
Inne i vallokalen får du 3 likadana kuvert - ett för varje valsedel.
sv
P120-0045
Gå bakom en skärm.
Gå bakom en skärm.
sv
P120-0046
Lägg en ovikt valsedel i varje kuvert.
Lägg en ovikt valsedel i varje kuvert.
sv
P120-0047
Kuverten bör klistras igen.
Kuverten bör klistras igen.
sv
P120-0048
Gå sedan fram till valbordet och lämna ditt röstkort om du har det med dig.
Gå sedan fram till valbordet och lämna ditt röstkort om du har det med dig.
sv
P120-0049
Där antecknar man i röstlängden att du röstat, tar emot dina valkuvert och lägger dem i de olika valurnorna.
Där antecknar man i röstlängden att du röstat, tar emot dina valkuvert och lägger dem i de olika valurnorna.
sv
P120-0050
Nu har du gjort ditt.
Nu har du gjort ditt.
sv
P120-0051
Sen väntar valvakan och resultaten.
Sen väntar valvakan och resultaten.
sv
P120-0052
Europas äldsta författning moderniseras
<loc>Europas</loc> äldsta författning moderniseras
sv
P120-0053
Vår författning - dvs de grundlagar som gäller för riksdagens och regeringens arbete - är Europas äldsta.
Vår författning - dvs de grundlagar som gäller för riksdagens och regeringens arbete - är <loc>Europas</loc> äldsta.
sv
P120-0054
Regeringsformen är från 1809 och riksdagsordningen från 1866.
Regeringsformen är från 1809 och riksdagsordningen från 1866.
sv
P120-0055
Vårt land är en parlamentarisk demokrati.
Vårt land är en parlamentarisk demokrati.
sv
P120-0056
Med demokrati menas att medborgarna utser riksdagen i allmänna och fria val.
Med demokrati menas att medborgarna utser riksdagen i allmänna och fria val.
sv
P120-0057
Med parlamentarism menas att regeringen är beroende av riksdagens förtroende.
Med parlamentarism menas att regeringen är beroende av riksdagens förtroende.
sv
P120-0058
Det är alltså riksdagen - och ytterst väljarna - som har det avgörande inflytandet på regeringens sammansättning och politik.
Det är alltså riksdagen - och ytterst väljarna - som har det avgörande inflytandet på regeringens sammansättning och politik.
sv
P120-0059
Demokrati i form av allmän rösträtt har funnits inskriven i grundlagen sedan början av 1900-talet.
Demokrati i form av allmän rösträtt har funnits inskriven i grundlagen sedan början av 1900-talet.
sv
P120-0060
Parlamentarism har däremot inte varit bestämd i lagen, men har i praktiken tillämpats sedan 1917.
Parlamentarism har däremot inte varit bestämd i lagen, men har i praktiken tillämpats sedan 1917.
sv
P120-0061
I början av 1950-talet aktualiserades frågan om en grundlagsreform.
I början av 1950-talet aktualiserades frågan om en grundlagsreform.
sv
P120-0062
Efter omfattande utredningar och överläggningar mellan de fyra stora riksdagspartierna beslutade riksdagen om vissa delreformer som ska träda i kraft den 1 januari 1971.
Efter omfattande utredningar och överläggningar mellan de fyra stora riksdagspartierna beslutade riksdagen om vissa delreformer som ska träda i kraft den 1 januari 1971.
sv
P120-0063
De innebär att * tvåkammarriksdagen ersätts med en enkammarriksdag med 350 ledamöter, * ett nytt valsystem med direkta val till hela riksdagen och 3-åriga mandatperioder införs. Valsystemet tillämpas redan vid höstens val, * parlamentarismen skrivs delvis in i grundlagen, * val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige sker samtidigt.
De innebär att * tvåkammarriksdagen ersätts med en enkammarriksdag med 350 ledamöter, * ett nytt valsystem med direkta val till hela riksdagen och 3-åriga mandatperioder införs. Valsystemet tillämpas redan vid höstens val, * parlamentarismen skrivs delvis in i grundlagen, * val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige sker samtidigt.
sv
P120-0064
Parlamentarismen kommer till uttryck bl a på följande sätt:
Parlamentarismen kommer till uttryck bl a på följande sätt:
sv
P120-0065
Riksdagen får rätt att besluta om misstroendeförklaring mot regeringen eller mot ett enskilt statsråd.
Riksdagen får rätt att besluta om misstroendeförklaring mot regeringen eller mot ett enskilt statsråd.
sv
P120-0066
Ett sådant förslag ska tas upp till behandling om minst 10 % av riksdagens ledamöter begär det.
Ett sådant förslag ska tas upp till behandling om minst 10 % av riksdagens ledamöter begär det.
sv