id stringlengths 7 104 | text stringlengths 1 1.77k | annotated_text stringlengths 1 1.94k | language stringclasses 8 values |
|---|---|---|---|
P212-0040 | De som känner olust inför den tidiga måltiden är kvällsmänniskor som på grund av en tidigt fixerad arbetstid tvingas upp tidigt. | De som känner olust inför den tidiga måltiden är kvällsmänniskor som på grund av en tidigt fixerad arbetstid tvingas upp tidigt. | sv |
P212-0041 | 'Sömnskuld' | 'Sömnskuld' | sv |
P212-0042 | Öqvist har först genom ett frågeformulär fått fram data av sen och tidig dygnsrytm, därefter har grupperna intervjuats och slutligen har de under en månads tid fått föra dagbok avsedd att ge en bild av deras livsrutiner. | <per>Öqvist</per> har först genom ett frågeformulär fått fram data av sen och tidig dygnsrytm, därefter har grupperna intervjuats och slutligen har de under en månads tid fått föra dagbok avsedd att ge en bild av deras livsrutiner. | sv |
P212-0043 | De tre grupperna visade ungefärligt lika fördelningar av sen - tidig dygnsrytm. | De tre grupperna visade ungefärligt lika fördelningar av sen - tidig dygnsrytm. | sv |
P212-0044 | Sambandet mellan ålder och dygnsrytm är klart. | Sambandet mellan ålder och dygnsrytm är klart. | sv |
P212-0045 | De äldsta är morgonpiggast. | De äldsta är morgonpiggast. | sv |
P212-0046 | I gruppen som följer extremt 'tidig' dygnsrytm finns en tendens till högre kompensationsbehov ('sömnskuld'). | I gruppen som följer extremt 'tidig' dygnsrytm finns en tendens till högre kompensationsbehov ('sömnskuld'). | sv |
P212-0047 | Psykologerna har hittills när det gällt arbetstider och arbetsplacering byggt upp en idealtyp men glömt bort minoriteter. | Psykologerna har hittills när det gällt arbetstider och arbetsplacering byggt upp en idealtyp men glömt bort minoriteter. | sv |
P212-0048 | I forskningen har man gått efter genomsnittsstudier, utan hänsyn till särgrupper. | I forskningen har man gått efter genomsnittsstudier, utan hänsyn till särgrupper. | sv |
P212-0049 | Men ett av psykologins främsta mål bör vara att ta hänsyn till minoriteter. | Men ett av psykologins främsta mål bör vara att ta hänsyn till minoriteter. | sv |
P212-0050 | Visa hänsyn! | Visa hänsyn! | sv |
P212-0051 | I England har exempelvis forskningen när det gäller arbetshygien kommit långt och i Danmark finns det företag som annonserar ut tjänster med individuell arbetstid. | I <loc>England</loc> har exempelvis forskningen när det gäller arbetshygien kommit långt och i <loc>Danmark</loc> finns det företag som annonserar ut tjänster med individuell arbetstid. | sv |
P212-0052 | - Visst kan människor anpassa sig, men det är sannolikt värt att göra en ordentlig undersökning vad denna anpassning kostar och försöka att ge de människor som är morgontrötta en senare tjänst. | - Visst kan människor anpassa sig, men det är sannolikt värt att göra en ordentlig undersökning vad denna anpassning kostar och försöka att ge de människor som är morgontrötta en senare tjänst. | sv |
P212-0053 | Att få höjd prestation, större alerthet, mindre irritation bör ligga i både företagens och de anställdas intresse, säger lektor Öqvist, som uppskattar gruppen extrema kvällsmänniskor till mellan 5-10 procent. | Att få höjd prestation, större alerthet, mindre irritation bör ligga i både företagens och de anställdas intresse, säger lektor Öqv<per>ist, s</per>om uppskattar gruppen extrema kvällsmänniskor till mellan 5-10 procent. | sv |
P212-0054 | Får vi alltså be arbetsgivarna om hänsyn till individernas egen dygnsrytm. | Får vi alltså be arbetsgivarna om hänsyn till individernas egen dygnsrytm. | sv |
P212-0055 | Oscar Öqvist, extra universitetslektor i Göteborg, har gjort en undersökning om dagsrytmen hos tre olika grupper människor. | <per>Oscar Öqvist</per>, extra universitetslektor i G<loc>öteborg,</loc> har gjort en undersökning om dagsrytmen hos tre olika grupper människor. | sv |
P215-0001 | Sjukfrånvaron i arbetslivet ökade med omkring 60 procent från 1962 till 1969. | Sjukfrånvaron i arbetslivet ökade med omkring 60 procent från 1962 till 1969. | sv |
P215-0002 | Både inom Landsorganisationen och Arbetsgivarföreningen är man oroad över läget och planerar, var på sitt håll, att utreda frågan närmare. | Både inom <org>Landsorganisationen</org> och <org>Arbetsgivarföreningen</org> är man oroad över läget och planerar, var på sitt håll, att utreda frågan närmare. | sv |
P215-0003 | Att det är ett brännbart ämne visade de ilskna reaktionerna på fackligt håll när landshövding Thure Andersson i Karlskrona nyligen, på tal om växande frånvaro från arbetet, nämnde något om behovet av 'självdisciplin'. | Att det är ett brännbart ämne visade de ilskna reaktionerna på fackligt håll när landshövding <per>Thure Andersson</per> i <loc>Karlskrona</loc> nyligen, på tal om växande frånvaro från arbetet, nämnde något om behovet av 'självdisciplin'. | sv |
P215-0004 | Från industrin duggar rapporter om frånvarobekymmer. | Från industrin duggar rapporter om frånvarobekymmer. | sv |
P215-0005 | Varvsindustriföreningen vittnar om en katastrofal stegring. | <org>Varvsindustriföreningen</org> vittnar om en katastrofal stegring. | sv |
P215-0006 | Frånvaron vid varven låg tidigare vid 6-8 procent men har nu stigit till 15-30 procent och för vissa grupper av anställda tidvis ännu högre. | Frånvaron vid varven låg tidigare vid 6-8 procent men har nu stigit till 15-30 procent och för vissa grupper av anställda tidvis ännu högre. | sv |
P215-0007 | Vid SAF-dagen i Linköping 20 okt uppgav chefen för Gunnebo Bruk Sten Sjöholm att frånvaron vid järnbruket fördubblats på några år. | Vid SAF-dagen i Linköping 20 okt uppgav chefen för <org>Gunnebo Bruk</org> <per>Sten Sjöholm</per> att frånvaron vid järnbruket fördubblats på några år. | sv |
P215-0008 | 'Vi håller på att spåra ur fullständigt.' | 'Vi håller på att spåra ur fullständigt.' | sv |
P215-0009 | SAF-chefen Curt Steffan Giesecke har föreslagit ett bonussystem i sjukförsäkringen, en premiering av dem som har den minsta frånvaron, för att vända utvecklingen. | SAF-chefen <per>Curt Steffan Giesecke</per> har föreslagit ett bonussystem i sjukförsäkringen, en premiering av dem som har den minsta frånvaron, för att vända utvecklingen. | sv |
P215-0010 | Företagsnämnden vid C E Johansson i Eskilstuna - Mått-Johanssons - har i en deklaration brännmärkt den ökade 'okynnessjukskrivningen'. | Företagsnämnden vid <org>C E Johansson</org> i <loc>Eskilstuna</loc> - <org>Mått-Johanssons</org> - har i en deklaration brännmärkt den ökade 'okynnessjukskrivningen'. | sv |
P215-0011 | Missbruk av sjukskrivningsmöjligheten är i högsta grad osolidariskt, anser man. | Missbruk av sjukskrivningsmöjligheten är i högsta grad osolidariskt, anser man. | sv |
P215-0012 | Ökad frånvaro kan jämföras med en extra arbetstidsförkortning. | Ökad frånvaro kan jämföras med en extra arbetstidsförkortning. | sv |
P215-0013 | Om exempelvis industriarbetarnas frånvaro stigit från åtta till tio procent av arbetstiden så är det liktydigt med en arbetstidsförkortning på 50 minuter i veckan. | Om exempelvis industriarbetarnas frånvaro stigit från åtta till tio procent av arbetstiden så är det liktydigt med en arbetstidsförkortning på 50 minuter i veckan. | sv |
P215-0014 | En minskning av den totala sjukfrånvaron med en procent av arbetstiden motsvarar ett tillskott av 35000 människor i produktionen. | En minskning av den totala sjukfrånvaron med en procent av arbetstiden motsvarar ett tillskott av 35000 människor i produktionen. | sv |
P215-0015 | Det är svårt att säga vad som verkligen händer i frånvarofrågan. | Det är svårt att säga vad som verkligen händer i frånvarofrågan. | sv |
P215-0016 | Varje företag registrerar frånvaro efter sitt eget system, och vid tolkning av det material som finns möter man en statistisk fallgrop vid varje steg. | Varje företag registrerar frånvaro efter sitt eget system, och vid tolkning av det material som finns möter man en statistisk fallgrop vid varje steg. | sv |
P215-0017 | Från 110000 till 179000 | Från 110000 till 179000 | sv |
P215-0018 | Arbetskraftsundersökningarna en gång i kvartalet - från 1970 en gång i månaden - visar en långsiktig ökning av antalet sjukfrånvarande. | Arbetskraftsundersökningarna en gång i kvartalet - från 1970 en gång i månaden - visar en långsiktig ökning av antalet sjukfrånvarande. | sv |
P215-0019 | Årsmedeltalet har stigit från 110000 vid de fyra mätningarna 1962 till 170000 vid motsvarande tidpunkt 1969. | Årsmedeltalet har stigit från 110000 vid de fyra mätningarna 1962 till 170000 vid motsvarande tidpunkt 1969. | sv |
P215-0020 | Hittills under 1970 är siffrorna bättre än de två föregående åren. | Hittills under 1970 är siffrorna bättre än de två föregående åren. | sv |
P215-0021 | Månadsstatistiken över sysselsättning och löner för arbetare inom industrin redovisar bl a frånvaro' av personliga skäl'. | Månadsstatistiken över sysselsättning och löner för arbetare inom industrin redovisar bl a frånvaro' av personliga skäl'. | sv |
P215-0022 | Studerar man siffrorna för februari, april, september och november finner man en kontinuerlig ökning i årsmedeltal på sammanlagt ca 18 procent 1965-1969 . | Studerar man siffrorna för februari, april, september och november finner man en kontinuerlig ökning i årsmedeltal på sammanlagt ca 18 procent 1965-1969 . | sv |
P215-0023 | Normalt är numera drygt var tionde industriarbetare borta från arbetet. | Normalt är numera drygt var tionde industriarbetare borta från arbetet. | sv |
P215-0024 | Sjuktalet upp 26 proc sen 1966 | Sjuktalet upp 26 proc sen 1966 | sv |
P215-0025 | Ett annat mått är antalet sjukpenningdagar per försäkrad, det s k sjuktalet. | Ett annat mått är antalet sjukpenningdagar per försäkrad, det s k sjuktalet. | sv |
P215-0026 | Slopandet av två karensdagar 1 jan 1967 höjde automatiskt sjuktalet utan att det var frågan om ökad sjukfrånvaro. | Slopandet av två karensdagar 1 jan 1967 höjde automatiskt sjuktalet utan att det var frågan om ökad sjukfrånvaro. | sv |
P215-0027 | Sedan 1966 har sjuktalet gått upp med 26 procent, vilket är i underkant av vad man väntade i förväg. | Sedan 1966 har sjuktalet gått upp med 26 procent, vilket är i underkant av vad man väntade i förväg. | sv |
P215-0028 | Första halvåret 1970 visar ett par procent bättre siffror än fjolåret. | Första halvåret 1970 visar ett par procent bättre siffror än fjolåret. | sv |
P215-0029 | Men totalsiffrorna döljer olikheter och svängningar i sjukfrånvaron mellan olika grupper, företag och regioner. | Men totalsiffrorna döljer olikheter och svängningar i sjukfrånvaron mellan olika grupper, företag och regioner. | sv |
P215-0030 | Ett tjänstemannaföretag som Svenska Handelsbanken med 6000 anställda (60 procent kvinnor) har extremt gynnsamma siffror för antalet frånvarodagar per anställd 1969: | Ett tjänstemannaföretag som <org>Svenska Handelsbanken</org> med 6000 anställda (60 procent kvinnor) har extremt gynnsamma siffror för antalet frånvarodagar per anställd 1969: | sv |
P215-0031 | Stockholm Män 6 Kvinnor 11 Landsorten Män 5 Kvinnor 9 | <loc>Stockholm</loc> Män 6 Kvinnor 11 Landsorten Män 5 Kvinnor 9 | sv |
P215-0032 | Fem sjukdagar per år och individ - dvs mindre än ca två procent av arbetstiden - är en siffra som är svår att underskrida. | Fem sjukdagar per år och individ - dvs mindre än ca två procent av arbetstiden - är en siffra som är svår att underskrida. | sv |
P215-0033 | Kvinnornas frånvaro har enligt Handelsbanken minskat under 60-talet, särskilt i Stockholm. | Kvinnornas frånvaro har enligt <org>Handelsbanken</org> minskat under 60-talet, särskilt i S<loc>tockholm.</loc> | sv |
P215-0034 | Från Volvo lämnas följande uppgifter om sjukfrånvaron bland 8500 timavlönade anställda i Göteborg. | Från <org>Volvo</org> lämnas följande uppgifter om sjukfrånvaron bland 8500 timavlönade anställda i <loc>Göteborg</loc>. | sv |
P215-0035 | Siffrorna gäller procent av hela arbetstiden: 1966 7,6 -67 8,2 -68 9,0 -69 8,0 | Siffrorna gäller procent av hela arbetstiden: 1966 7,6 -67 8,2 -68 9,0 -69 8,0 | sv |
P215-0036 | Ökad frånvaro vid SJ | Ökad frånvaro vid <org>SJ</org> | sv |
P215-0037 | Vid statens järnvägar, landets största arbetsgivare, har frånvaron gått upp 50 procent under 60-talet. | Vid statens järnvägar, landets största arbetsgivare, har frånvaron gått upp 50 procent under 60-talet. | sv |
P215-0038 | Det ser rätt illa ut - men om man undersöker varje åldersgrupp för sig är det ingen ökning alls, upplyser byrådirektör Birger Rohlin vid SJ. | Det ser rätt illa ut - men om man undersöker varje åldersgrupp för sig är det ingen ökning alls, upplyser byrådirektör B<per>irger Rohlin </per>vid S<org>J.</org> | sv |
P215-0039 | På grund av långvarigt anställningsstopp är medelåldern hög vid järnvägarna - mellan 1960 och 1968 ökade 50-60-åringarna från 10 till 32 procent av personalen, och det betyder ökad sjuklighet. | På grund av långvarigt anställningsstopp är medelåldern hög vid järnvägarna - mellan 1960 och 1968 ökade 50-60-åringarna från 10 till 32 procent av personalen, och det betyder ökad sjuklighet. | sv |
P215-0040 | Sjukfrånvaron är trots allt inte större än 6,4 procent. | Sjukfrånvaron är trots allt inte större än 6,4 procent. | sv |
P215-0041 | Hr Rohlin påpekar att antalet yrkesskadefall och antalet sjukdagar på grund därav har minskat vid järnvägarna. | Hr <per>Rohlin</per> påpekar att antalet yrkesskadefall och antalet sjukdagar på grund därav har minskat vid järnvägarna. | sv |
P215-0042 | Asea är ett intressant specialfall: där tillämpar man sedan fem år en sådan närvaropremiering som hr Giesecke nyligen föreslagit och hårt angripits för. | <org>Asea</org> är ett intressant specialfall: där tillämpar man sedan fem år en sådan närvaropremiering som hr G<per>iesecke </per>nyligen föreslagit och hårt angripits för. | sv |
P215-0043 | Den som har hundraprocentig närvaro ett helt kvartal får 75 kr extra i lönekuvertet. | Den som har hundraprocentig närvaro ett helt kvartal får 75 kr extra i lönekuvertet. | sv |
P215-0044 | Premien utgår bara till arbetare. | Premien utgår bara till arbetare. | sv |
P215-0045 | För tjänstemän anser man inte att det behövs någon särskild närvarostimulans. | För tjänstemän anser man inte att det behövs någon särskild närvarostimulans. | sv |
P215-0046 | Kostar 150000 kr varje kvartal | Kostar 150000 kr varje kvartal | sv |
P215-0047 | Det räcker med en timmes frånvaro eller en för sen ankomst för att 75-kronorspremien skall falla bort. | Det räcker med en timmes frånvaro eller en för sen ankomst för att 75-kronorspremien skall falla bort. | sv |
P215-0048 | Systemet kan sägas innebära att man bakvägen upphäver karensdagsreformen. | Systemet kan sägas innebära att man bakvägen upphäver karensdagsreformen. | sv |
P215-0049 | Den första sjukdagen medför en förlust på 75 kr. | Den första sjukdagen medför en förlust på 75 kr. | sv |
P215-0050 | Mellan 21 och 26 procent av arbetarna brukar kvalificera sig för närvaropremien. | Mellan 21 och 26 procent av arbetarna brukar kvalificera sig för närvaropremien. | sv |
P215-0051 | För Asea brukar kostnaden bli omkring 150000 kr i kvartalet. | För <org>Asea</org> brukar kostnaden bli omkring 150000 kr i kvartalet. | sv |
P215-0052 | På företagens personalavdelning upplyser man att frånvaron bland arbetarna uppgår till ca tio procent, vilket innebär närmare en fördubbling sedan 1965 - då premierna infördes! | På företagens personalavdelning upplyser man att frånvaron bland arbetarna uppgår till ca tio procent, vilket innebär närmare en fördubbling sedan 1965 - då premierna infördes! | sv |
P215-0053 | Personalintendent Gunnar Hultgren säger: | Personalintendent <per>Gunnar Hultgren</per> säger: | sv |
P215-0054 | - Jag tror inte att premierna haft någon effekt. | - Jag tror inte att premierna haft någon effekt. | sv |
P215-0055 | Pengarna kunde användas på ett mer genomtänkt sätt. | Pengarna kunde användas på ett mer genomtänkt sätt. | sv |
P216-0001 | Halten av bisulfit i industriskalad potatis har sjunkit. | Halten av bisulfit i industriskalad potatis har sjunkit. | sv |
P216-0002 | Man bjuder med stolthet ut potatis med 0,02 procent bisulfit i okokt produkt. | Man bjuder med stolthet ut potatis med 0,02 procent bisulfit i okokt produkt. | sv |
P216-0003 | Livsmedelsstadgan tillåter 0,08. | Livsmedelsstadgan tillåter 0,08. | sv |
P216-0004 | Det anses nu fullt möjligt att få ner bisulfitprocenten till 0 - före kokningen. | Det anses nu fullt möjligt att få ner bisulfitprocenten till 0 - före kokningen. | sv |
P216-0005 | Och i Värmland levererar ett skalningsföretag potatisen doppad i askorbinsyra i stället. | Och i <loc>Värmland</loc> levererar ett skalningsföretag potatisen doppad i askorbinsyra i stället. | sv |
P216-0006 | Detta är, delvis, effekter av en debatt som förts om den industriskalade potatisens eventuella skadlighet. | Detta är, delvis, effekter av en debatt som förts om den industriskalade potatisens eventuella skadlighet. | sv |
P216-0007 | En debatt så het att röstläget blev högt vid en konfrontation på onsdagen mellan tre av stridens intressenter. | En debatt så het att röstläget blev högt vid en konfrontation på onsdagen mellan tre av stridens intressenter. | sv |
P216-0008 | De tre var: skalningsindustrin, representerad av storföretaget Ollo-Food i Avesta, potatisodlingens högsta instans docent Birger Svensson, Lantbrukshögskolan, och 'väckarklockan 'Björn Gillberg. | De tre var: skalningsindustrin, representerad av storföretaget Ol<org>lo-Food i</org> Av<loc>esta, </loc>potatisodlingens högsta instans docent Bir<per>ger Svensson, L</per>ant<org>brukshögskolan, oc</org>h 'väckarklockan 'Björn G<per>illberg.</per> | sv |
P216-0009 | Kärnfrågan vid mötet löd: | Kärnfrågan vid mötet löd: | sv |
P216-0010 | Skall vi fortsätta att äta industriskalad potatis så länge det är osäkert om de små mängder bisulfit vi därmed får i oss kan vålla genetiska skador (cancerfara)? | Skall vi fortsätta att äta industriskalad potatis så länge det är osäkert om de små mängder bisulfit vi därmed får i oss kan vålla genetiska skador (cancerfara)? | sv |
P216-0011 | - Nej, anser Björn Gillberg vid Lantbrukshögskolans mikrobiologiska institution. | - Nej, anser B<per>jörn Gillberg </per>vid L<org>antbrukshögskolans mikrobiologiska institution.</org> | sv |
P216-0012 | Hellre fälla än fria under utredningstiden. | Hellre fälla än fria under utredningstiden. | sv |
P216-0013 | - Ja, anser Birger Svensson vid institutionen för växtodling. | - Ja, anser B<per>irger Svensson </per>vid institutionen för växtodling. | sv |
P216-0014 | Att hålla kvar och helst öka mängden potatis i folkkosten är så viktigt att det är orätt att motverka det på grund av de försvinnande små mängder vi kan få i oss av en sedan mansåldrar beprövad livsmedelstillsats. | Att hålla kvar och helst öka mängden potatis i folkkosten är så viktigt att det är orätt att motverka det på grund av de försvinnande små mängder vi kan få i oss av en sedan mansåldrar beprövad livsmedelstillsats. | sv |
P216-0015 | Om branschen - försäljningsdirektör Bertil Schmidt vid Ollo-Food - kan sägas att den är oroad och vill ha klart besked. | Om branschen - försäljningsdirektör <per>Bertil Schmidt</per> vid <org>Ollo-Food</org> - kan sägas att den är oroad och vill ha klart besked. | sv |
P216-0016 | Skall vi klappa igen och börja göra köttbullar i stället? | Skall vi klappa igen och börja göra köttbullar i stället? | sv |
P216-0017 | Har det inte tjänat något till att investera miljoner för att komma på toppen av hygien, teknik och miljövänlig avfallshantering? | Har det inte tjänat något till att investera miljoner för att komma på toppen av hygien, teknik och miljövänlig avfallshantering? | sv |
P216-0018 | Myndigheterna - Folkhälsan, kommerskollegium - visar ju grönt ljus för vår bisulfitbehandlade potatis. | Myndigheterna - <org>Folkhälsan</org>, kommerskollegium - visar ju grönt ljus för vår bisulfitbehandlade potatis. | sv |
P216-0019 | Skall vi inte våga lita på myndigheterna i Sverige? | Skall vi inte våga lita på myndigheterna i <loc>Sverige</loc>? | sv |
P216-0020 | Myndigheterna är alltså oskyldiga till det köp- och ätmotstånd som skalningsindustrin i höst fått känna på. | Myndigheterna är alltså oskyldiga till det köp- och ätmotstånd som skalningsindustrin i höst fått känna på. | sv |
P216-0021 | Betyder det att alltihop är fil lic Björn Gillbergs 'fel'? | Betyder det att alltihop är fil lic <per>Björn Gillbergs</per> 'fel'? | sv |
P216-0022 | Nej, både direktör Schmidt och docent Svensson medger att det ofta finns goda skäl att vägra äta den fabriksskalade potatisen, som utgör 40000 ton av en årlig svensk potatisskörd på totalt 570000 ton. | Nej, både direktör S<per>chmidt </per>och docent S<per>vensson </per>medger att det ofta finns goda skäl att vägra äta den fabriksskalade potatisen, som utgör 40000 ton av en årlig svensk potatisskörd på totalt 570000 ton. | sv |
P216-0023 | Många företag levererar en tvivelaktig vara. | Många företag levererar en tvivelaktig vara. | sv |
P216-0024 | Råvaran måste fylla mycket höga krav. | Råvaran måste fylla mycket höga krav. | sv |
P216-0025 | Inget företag klarar att hålla en helt jämn kvalitet. | Inget företag klarar att hålla en helt jämn kvalitet. | sv |
P216-0026 | Kylningsresurserna räcker ofta inte till, varken hos skalaren, i bilarna eller i mottagande storkök. | Kylningsresurserna räcker ofta inte till, varken hos skalaren, i bilarna eller i mottagande storkök. | sv |
P216-0027 | 'Måndagspotatis' | 'Måndagspotatis' | sv |
P216-0028 | Vid fullgod lagring i 4 plusgrader klarar sig skalad potatis bra i tio dygn, anser Ollo-Food. | Vid fullgod lagring i 4 plusgrader klarar sig skalad potatis bra i tio dygn, anser O<org>llo-Food.</org> | sv |
P216-0029 | Men Folkhälsan har funnit att C-vitaminhalten sjunker kraftigt efter tre dygn. | Men <org>Folkhälsan</org> har funnit att C-vitaminhalten sjunker kraftigt efter tre dygn. | sv |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.