Split (3)

train · 55k rows

Subsets and Splits

No community queries yet

The top public SQL queries from the community will appear here once available.

id stringlengths 7 104	text stringlengths 1 1.77k	annotated_text stringlengths 1 1.94k	language stringclasses 8 values
P209-0091	Tillbaka till riksvalet.	Tillbaka till riksvalet.	sv
P209-0092	Palme och (s) fick lämna tillbaka en hel del kommuniströster som man 'lånade' 68.	<per>Palme</per> och <org>(s) f</org>ick lämna tillbaka en hel del kommuniströster som man 'lånade' 68.	sv
P209-0093	Men en hel del har också vandrat till de borgerliga.	Men en hel del har också vandrat till de borgerliga.	sv
P209-0094	Hur dessa vandringar skett, blir en uppgift för partiernas valstrateger att beräkna.	Hur dessa vandringar skett, blir en uppgift för partiernas valstrateger att beräkna.	sv
P209-0095	När nu de definitiva siffrorna äntligen sammanställts.	När nu de definitiva siffrorna äntligen sammanställts.	sv
P209-0096	Så här gör man 1973.	Så här gör man 1973.	sv
P209-0097	I stället för valkuvert tar man en kassett och stoppar valsedeln för riksdagsvalet i.	I stället för valkuvert tar man en kassett och stoppar valsedeln för riksdagsvalet i.	sv
P209-0098	Så gör man likadant med valsedlarna för kommun- och landstingsvalen.	Så gör man likadant med valsedlarna för kommun- och landstingsvalen.	sv
P209-0099	Med tre svarta ogenomskinliga kassetter (den på bilden ovan är bara till för demonstration) går så väljaren fram till valförrättaren.	Med tre svarta ogenomskinliga kassetter (den på bilden ovan är bara till för demonstration) går så väljaren fram till valförrättaren.	sv
P209-0100	Valsedeln, till vänster, är ett hålkort på styvt papper.	Valsedeln, till vänster, är ett hålkort på styvt papper.	sv
P209-0101	De två hålen till höger markerar valkrets, de två vänstra parti respektive partifraktion.	De två hålen till höger markerar valkrets, de två vänstra parti respektive partifraktion.	sv
P209-0102	Den som stryker namn måste göra hål i rutan vid pennan.	Den som stryker namn måste göra hål i rutan vid pennan.	sv
P209-0103	På valförrättarens bord står valboxen.	På valförrättarens bord står valboxen.	sv
P209-0104	Efter kollning i röstlängden trycker valförrättaren ned valsedeln i boxen.	Efter kollning i röstlängden trycker valförrättaren ned valsedeln i boxen.	sv
P209-0105	Kassetten stannar kvar, tas ut och går sedan ut i vallokalen för ny användning.	Kassetten stannar kvar, tas ut och går sedan ut i vallokalen för ny användning.	sv
P209-0106	Efter valets slut körs boxen till närmaste datacentral, som tar hand om innehållet.	Efter valets slut körs boxen till närmaste datacentral, som tar hand om innehållet.	sv
P211-0001	8,7 miljoner invånare	8,7 miljoner invånare	sv
P211-0002	4 miljoner bilar	4 miljoner bilar	sv
P211-0003	Datorn styr företagen	Datorn styr företagen	sv
P211-0004	Glesare glesbygder	Glesare glesbygder	sv
P211-0005	En skräckvision?	En skräckvision?	sv
P211-0006	Kanske - men uppgifterna är hämtade ur en statlig utredning.	Kanske - men uppgifterna är hämtade ur en statlig utredning.	sv
P211-0007	Under 60-talet ökade Sveriges befolkning med totalt 7,6 procent.	Under 60-talet ökade Sveriges befolkning med totalt 7,6 procent.	sv
P211-0008	Prognosen för 70-talet visar en befolkningstillväxt på 7,9 procent, vilket skulle ge 8,7 miljoner invånare i landet 1980.	Prognosen för 70-talet visar en befolkningstillväxt på 7,9 procent, vilket skulle ge 8,7 miljoner invånare i landet 1980.	sv
P211-0009	Pensionärerna ökar	Pensionärerna ökar	sv
P211-0010	I åldersklasserna räknar man med att pensionärerna ska öka mest - med 20 procent.	I åldersklasserna räknar man med att pensionärerna ska öka mest - med 20 procent.	sv
P211-0011	I dag finns det 1,1 miljoner över 65 år, 1980 blir det över 1,3 miljoner.	I dag finns det 1,1 miljoner över 65 år, 1980 blir det över 1,3 miljoner.	sv
P211-0012	Den andra stora gruppen som ökar kraftigt är åldern 0-14 år.	Den andra stora gruppen som ökar kraftigt är åldern 0-14 år.	sv
P211-0013	1980 kommer vi att ha nästan 2 miljoner barn - mot drygt 1,7 miljoner i dag.	1980 kommer vi att ha nästan 2 miljoner barn - mot drygt 1,7 miljoner i dag.	sv
P211-0014	I den s k produktiva åldern 20-64 kommer ökningen att bli mycket liten - endast 2 procent.	I den s k produktiva åldern 20-64 kommer ökningen att bli mycket liten - endast 2 procent.	sv
P211-0015	1980 har vi 4,8 miljoner invånare i denna grupp.	1980 har vi 4,8 miljoner invånare i denna grupp.	sv
P211-0016	Glesare bygder	Glesare bygder	sv
P211-0017	Under 70-talet kommer riks- och centralorternas folkmängd att öka med bortåt 1 miljon - glesbygdsbefolkningen minskar med 200000 personer.	Under 70-talet kommer riks- och centralorternas folkmängd att öka med bortåt 1 miljon - glesbygdsbefolkningen minskar med 200000 personer.	sv
P211-0018	Också en del av de minsta och medelstora kommer att få en folkminskning.	Också en del av de minsta och medelstora kommer att få en folkminskning.	sv
P211-0019	Tävlan om pengar	Tävlan om pengar	sv
P211-0020	Nationalinkomsten kommer inte att stiga lika kraftigt som under 60-talet.	Nationalinkomsten kommer inte att stiga lika kraftigt som under 60-talet.	sv
P211-0021	Under de första fem åren av 70-talet, har långtidsutredningen (som kommer i november) räknat med en årlig tillväxttakt på 3,3 procent.	Under de första fem åren av 70-talet, har långtidsutredningen (som kommer i november) räknat med en årlig tillväxttakt på 3,3 procent.	sv
P211-0022	Många behov kommer att tävla om den stigande nationalinkomsten.	Många behov kommer att tävla om den stigande nationalinkomsten.	sv
P211-0023	Pengar kommer att behövas för investeringar, utbildning, offentliga ändamål.	Pengar kommer att behövas för investeringar, utbildning, offentliga ändamål.	sv
P211-0024	Troligen kommer därför den privata konsumtionens andel av varor och tjänster att förbli oförändrad eller att sjunka.	Troligen kommer därför den privata konsumtionens andel av varor och tjänster att förbli oförändrad eller att sjunka.	sv
P211-0025	Högre löner	Högre löner	sv
P211-0026	Men trots ökade statsutgifter så blir det inkomstökning för privatpersoner.	Men trots ökade statsutgifter så blir det inkomstökning för privatpersoner.	sv
P211-0027	Mellan 1,5 och 2,5 procent per år tror långtidsutredningen för tiden fram till 1975.	Mellan 1,5 och 2,5 procent per år tror långtidsutredningen för tiden fram till 1975.	sv
P211-0028	Denna inkomstökning tror man kommer att läggas på bilar, tjänster och elektronik.	Denna inkomstökning tror man kommer att läggas på bilar, tjänster och elektronik.	sv
P211-0029	Vi reser mer	Vi reser mer	sv
P211-0030	Dagens bilbestånd - 2 miljoner - kommer att fördubblas under de kommande tio åren, och det blir vanligare med elektronik i hushållsarbetet.	Dagens bilbestånd - 2 miljoner - kommer att fördubblas under de kommande tio åren, och det blir vanligare med elektronik i hushållsarbetet.	sv
P211-0031	Massflyget blir en realitet - över huvud taget kommer vi att resa mera.	Massflyget blir en realitet - över huvud taget kommer vi att resa mera.	sv
P211-0032	Färre i industrin	Färre i industrin	sv
P211-0033	Befolkningens fördelning på olika yrken kommer att genomgå kraftiga förändringar under 70-talet.	Befolkningens fördelning på olika yrken kommer att genomgå kraftiga förändringar under 70-talet.	sv
P211-0034	Enligt långtidsutredningen sjunker industrins andel av de förvärvsarbetande till 31 procent 1980 mot 33 procent nu.	Enligt långtidsutredningen sjunker industrins andel av de förvärvsarbetande till 31 procent 1980 mot 33 procent nu.	sv
P211-0035	1965 arbetade 45 procent av de yrkesverksamma inom servicenäringarna.	1965 arbetade 45 procent av de yrkesverksamma inom servicenäringarna.	sv
P211-0036	1980 är andelen 55 procent.	1980 är andelen 55 procent.	sv
P211-0037	Denna utveckling går hand i hand med den snabba utvecklingen av utbildningsnivån i det svenska samhället.	Denna utveckling går hand i hand med den snabba utvecklingen av utbildningsnivån i det svenska samhället.	sv
P211-0038	Datorns tidevarv	Datorns tidevarv	sv
P211-0039	Datatekniken kommer att förändra storföretagen - de tekniska framstegen underlättar och driver fram en utveckling mot stora företag i både produktion och distribution.	Datatekniken kommer att förändra storföretagen - de tekniska framstegen underlättar och driver fram en utveckling mot stora företag i både produktion och distribution.	sv
P211-0040	Det blir lättare att styra företagen med datorns hjälp, man blir också kapabel att minska misstagen i produktionen.	Det blir lättare att styra företagen med datorns hjälp, man blir också kapabel att minska misstagen i produktionen.	sv
P211-0041	Storföretagen kan tillverka rätt vara vid rätt tidpunkt och sälja den på rätt ställe.	Storföretagen kan tillverka rätt vara vid rätt tidpunkt och sälja den på rätt ställe.	sv
P211-0042	70-talet kommer att medföra stora förändringar för alla medborgare - en utveckling på både gott och ont.	70-talet kommer att medföra stora förändringar för alla medborgare - en utveckling på både gott och ont.	sv
P211-0043	Vart ska alla bilar ta vägen när alla människor flyttar till städerna?	Vart ska alla bilar ta vägen när alla människor flyttar till städerna?	sv
P211-0044	Ett ont exempel.	Ett ont exempel.	sv
P211-0045	Uppgifterna i denna artikel är hämtade ur textil- och konfektionsutredningen som publicerades i går.	Uppgifterna i denna artikel är hämtade ur textil- och konfektionsutredningen som publicerades i går.	sv
P212-0001	Psykologerna utarbetar allt fler förfinade test för att få rätt man placerad på rätt plats i produktionen.	Psykologerna utarbetar allt fler förfinade test för att få rätt man placerad på rätt plats i produktionen.	sv
P212-0002	Men ännu finns det inget svenskt företag som frågar den arbetssökande när denne tror att han fungerar bäst på dygnet.	Men ännu finns det inget svenskt företag som frågar den arbetssökande när denne tror att han fungerar bäst på dygnet.	sv
P212-0003	Man förutsätter att alla ska anpassa sig till de tider som en gång är fastställda.	Man förutsätter att alla ska anpassa sig till de tider som en gång är fastställda.	sv
P212-0004	Systemet medför att en grupp kommer ordentligt i kläm.	Systemet medför att en grupp kommer ordentligt i kläm.	sv
P212-0005	Det är de utpräglade kvällsmänniskorna.	Det är de utpräglade kvällsmänniskorna.	sv
P212-0006	Nu tvingas de kämpa mot sin egen dygnsrytm och detta medför bl.a. :	Nu tvingas de kämpa mot sin egen dygnsrytm och detta medför bl.a. :	sv
P212-0007	Sämre prestationsförmåga, * aptitrubbningar, * mindre alerthet, * störd nattsömn och * fritid som inte kan utnyttjas riktigt.	Sämre prestationsförmåga, * aptitrubbningar, * mindre alerthet, * störd nattsömn och * fritid som inte kan utnyttjas riktigt.	sv
P212-0008	Men minoritetsgruppens problem har börjat uppmärksammas av både medicinare och psykologer.	Men minoritetsgruppens problem har börjat uppmärksammas av både medicinare och psykologer.	sv
P212-0009	Fungerar sämre	Fungerar sämre	sv
P212-0010	Universitetslektor Oskar Öqvist, Göteborg, har i en stor undersökning kartlagt dygnsrytmen för tre olika grupper.	Universitetslektor <per>Oskar Öqvist</per>, G<loc>öteborg,</loc> har i en stor undersökning kartlagt dygnsrytmen för tre olika grupper.	sv
P212-0011	Studenter, som kan disponera sin tid relativt fritt, arbetare som börjar sitt jobb klockan 06.00 och en grupp som börjar två timmar senare.	Studenter, som kan disponera sin tid relativt fritt, arbetare som börjar sitt jobb klockan 06.00 och en grupp som börjar två timmar senare.	sv
P212-0012	Han tycker det är en försummelse av arbetsgivarna att inte genom intervjuer av de anställda få en bild av deras inställning till arbetstiderna.	Han tycker det är en försummelse av arbetsgivarna att inte genom intervjuer av de anställda få en bild av deras inställning till arbetstiderna.	sv
P212-0013	Och han tror att man framförallt inom processindustrin kan ändra på tiderna utan för stora kostnader men däremot få höga vinster.	Och han tror att man framförallt inom processindustrin kan ändra på tiderna utan för stora kostnader men däremot få höga vinster.	sv
P212-0014	Det bör ligga i varje företags intresse att få besked om när individen fungerar bäst.	Det bör ligga i varje företags intresse att få besked om när individen fungerar bäst.	sv
P212-0015	Det säger sig självt att de utpräglade kvällsmänniskor som börjar jobba klockan 06.00 och som måste stiga upp kanske en timme tidigare för att resa till jobbet inte är alerta.	Det säger sig självt att de utpräglade kvällsmänniskor som börjar jobba klockan 06.00 och som måste stiga upp kanske en timme tidigare för att resa till jobbet inte är alerta.	sv
P212-0016	- De fungerar sämre, deras koncentration är dålig och deras irritabilitet stor.	- De fungerar sämre, deras koncentration är dålig och deras irritabilitet stor.	sv
P212-0017	Fick de andra arbetstider skulle de trivas bättre och fungera bättre och därför är det på tiden att man gör ett försök, exempelvis inom processindustrin, att variera arbetstiderna.	Fick de andra arbetstider skulle de trivas bättre och fungera bättre och därför är det på tiden att man gör ett försök, exempelvis inom processindustrin, att variera arbetstiderna.	sv
P212-0018	Kostnaderna blir små i förhållande till de vinster som kan göras, säger lektor Öqvist.	Kostnaderna blir små i förhållande till de vinster som kan göras, säger lektor Ö<per>qvist.</per>	sv
P212-0019	Hög temperatur	Hög temperatur	sv
P212-0020	- Kvällsmänniskor som nu tvingas upp tidigt kan inte heller utnyttja sin fritid meningsfullt.	- Kvällsmänniskor som nu tvingas upp tidigt kan inte heller utnyttja sin fritid meningsfullt.	sv
P212-0021	Mot sin egen rytm tvingas de tidigt i säng och går bl a miste om väsentlig information, exempelvis TV-program.	Mot sin egen rytm tvingas de tidigt i säng och går bl a miste om väsentlig information, exempelvis TV-program.	sv
P212-0022	På lördagar och söndagar då de är lediga behöver de sova för att kompensera sin 'sömnskuld' och inte heller då kan de som 'morgonmänniskor' utnyttja ledigheten.	På lördagar och söndagar då de är lediga behöver de sova för att kompensera sin 'sömnskuld' och inte heller då kan de som 'morgonmänniskor' utnyttja ledigheten.	sv
P212-0023	Medicinska undersökningar visar att de som är pigga på morgonen har en hög adrenalinproduktion då, medan de som har kvällsarbete och en sen dygnsrytm, exempelvis inom serviceyrken, har maximal adrenalinproduktion på kvällen.	Medicinska undersökningar visar att de som är pigga på morgonen har en hög adrenalinproduktion då, medan de som har kvällsarbete och en sen dygnsrytm, exempelvis inom serviceyrken, har maximal adrenalinproduktion på kvällen.	sv
P212-0024	Prestationsförmågan är som högst när den normala kroppstemperaturen är som högst på dygnet, visar Öqvists undersökning.	Prestationsförmågan är som högst när den normala kroppstemperaturen är som högst på dygnet, visar Öqvists undersökning.	sv
P212-0025	Den morgonpigga har sin temptopp tidigt och för andra kommer denna topp kanske först under förmiddagstimmarna eller senare på dagen.	Den morgonpigga har sin temptopp tidigt och för andra kommer denna topp kanske först under förmiddagstimmarna eller senare på dagen.	sv
P212-0026	- Ta som exempel en processtyrd industri där en person som är en utpräglad kvällsmänniska men tvingas att börja jobba tidigt placeras vid en kontrollpanel.	- Ta som exempel en processtyrd industri där en person som är en utpräglad kvällsmänniska men tvingas att börja jobba tidigt placeras vid en kontrollpanel.	sv
P212-0027	Han måste handla utomordentligt snabbt i vissa situationer men han har inte den vakenhetsgrad som fordras.	Han måste handla utomordentligt snabbt i vissa situationer men han har inte den vakenhetsgrad som fordras.	sv
P212-0028	Jag finner det underligt att industrin inte visat något intresse för att ta reda på när deras anställda anser sig fungera bäst på dygnet.	Jag finner det underligt att industrin inte visat något intresse för att ta reda på när deras anställda anser sig fungera bäst på dygnet.	sv
P212-0029	En kopp kaffe ...	En kopp kaffe ...	sv
P212-0030	Nu menar många att de som ska börja jobba tidigt också kan gå till sängs tidigt, därigenom blir deras sömnbehov tillgodosett.	Nu menar många att de som ska börja jobba tidigt också kan gå till sängs tidigt, därigenom blir deras sömnbehov tillgodosett.	sv
P212-0031	Men så enkelt är inte problemet.	Men så enkelt är inte problemet.	sv
P212-0032	Det är svårt att ändra den fysiologiska rytmen, det är en långvarig process och det enda man vet är att ju äldre man blir, desto tidigare blir rytmen.	Det är svårt att ändra den fysiologiska rytmen, det är en långvarig process och det enda man vet är att ju äldre man blir, desto tidigare blir rytmen.	sv
P212-0033	Vilken är då situationen för de jobbare som måste arbeta i olika skift, exempelvis en veckas dagjobb, en veckas nattarbete?	Vilken är då situationen för de jobbare som måste arbeta i olika skift, exempelvis en veckas dagjobb, en veckas nattarbete?	sv
P212-0034	Undersökningar har givit klara belägg för att en sådan arbetsrytm har en stressande effekt och det är ingen livsföring som kan rekommenderas.	Undersökningar har givit klara belägg för att en sådan arbetsrytm har en stressande effekt och det är ingen livsföring som kan rekommenderas.	sv
P212-0035	Finns det något samband mellan aptiten och dygnsrytmen?	Finns det något samband mellan aptiten och dygnsrytmen?	sv
P212-0036	Lektor Öqvist har funnit att kvällsmänniskan har svårt att äta på morgonen.	Lektor <per>Öqvist</per> har funnit att kvällsmänniskan har svårt att äta på morgonen.	sv
P212-0037	En kopp kaffe är oftast tillräckligt.	En kopp kaffe är oftast tillräckligt.	sv
P212-0038	Däremot är de morgonpigga hungriga när de vaknar.	Däremot är de morgonpigga hungriga när de vaknar.	sv
P212-0039	Förenklat: de som kan äta en bastant grötfrukost tidigt är morgonmänniskor.	Förenklat: de som kan äta en bastant grötfrukost tidigt är morgonmänniskor.	sv