Split (3)

train · 55k rows

Subsets and Splits

No community queries yet

The top public SQL queries from the community will appear here once available.

id stringlengths 7 104	text stringlengths 1 1.77k	annotated_text stringlengths 1 1.94k	language stringclasses 8 values
P309-0079	Som ett exempel från medelklassen kan vi ta köpmansfamiljen, där båda arbetar i ett eget blomstrande företag.	Som ett exempel från medelklassen kan vi ta köpmansfamiljen, där båda arbetar i ett eget blomstrande företag.	sv
P309-0080	Hon går ifrån kontoret litet tidigare ibland för att sköta hushållet.	Hon går ifrån kontoret litet tidigare ibland för att sköta hushållet.	sv
P309-0081	De två barnen i läroverksåldern sköter bestämda uppgifter.	De två barnen i läroverksåldern sköter bestämda uppgifter.	sv
P309-0082	Pappan är den ständige lille hemförbättraren med hammare och målarpensel.	Pappan är den ständige lille hemförbättraren med hammare och målarpensel.	sv
P309-0083	Diska är ju inte lika roligt, det förstår frun så väl.	Diska är ju inte lika roligt, det förstår frun så väl.	sv
P309-0084	Men nog är deras livsform kamratlig.	Men nog är deras livsform kamratlig.	sv
P309-0085	Modernare än så har vi just inte idag.	Modernare än så har vi just inte idag.	sv
P309-0086	Arbetarfamiljerna av kamratskapstyp lutar ibland en liten smula över åt modersdominans (också i de välintegrerade).'	Arbetarfamiljerna av kamratskapstyp lutar ibland en liten smula över åt modersdominans (också i de välintegrerade).'	sv
P309-0087	(222 stockholmspojkar, s. 306-307 .)	(222 stockholmspojkar, s. 306-307 .)	sv
P309-0088	Rollfördelningen	Rollfördelningen	sv
P309-0089	Hur mycket mannen hjälper till i hushållet beror på i vilken utsträckning hustrun förvärvsarbetar utanför hemmet.	Hur mycket mannen hjälper till i hushållet beror på i vilken utsträckning hustrun förvärvsarbetar utanför hemmet.	sv
P309-0090	Data finns från en undersökning utförd år 1957 av professor Carin Boalt.	Data finns från en undersökning utförd år 1957 av professor <per>Carin Boalt</per>.	sv
P309-0091	(1000 husmödrar om hemarbetet, Konsumentinstitutet meddelar, 1961:9.)	(1000 husmödrar om hemarbetet, Konsumentinstitutet meddelar, 1961:9.)	sv
P309-0092	Mannens vanligaste insats gäller skoborstning (förmodligen är det de egna skorna).	Mannens vanligaste insats gäller skoborstning (förmodligen är det de egna skorna).	sv
P309-0093	I 58 procent av hushållen hjälper han till med detta.	I 58 procent av hushållen hjälper han till med detta.	sv
P309-0094	Några av de mer väsentliga bidragen redovisas i tabellen.	Några av de mer väsentliga bidragen redovisas i tabellen.	sv
P309-0095	Mannens hjälp är som synes störst, när hustrun på heltid förvärvsarbetar utanför hemmet.	Mannens hjälp är som synes störst, när hustrun på heltid förvärvsarbetar utanför hemmet.	sv
P309-0096	De tre största hjälpinsatserna gäller då diskning (33 %), barnskötsel (23 %) och storstädning (23 %).	De tre största hjälpinsatserna gäller då diskning (33 %), barnskötsel (23 %) och storstädning (23 %).	sv
P309-0097	Det är dock långt ifrån fråga om någon jämlik fördelning.	Det är dock långt ifrån fråga om någon jämlik fördelning.	sv
P309-0098	Carin Boalts undersökning är nu ett tiotal år gammal.	<per>Carin Boalts</per> undersökning är nu ett tiotal år gammal.	sv
P309-0099	Man får anta att det numera och speciellt i de yngre familjerna råder en något mer likformig arbetsfördelning.	Man får anta att det numera och speciellt i de yngre familjerna råder en något mer likformig arbetsfördelning.	sv
P310-0001	Socialt beteende	Socialt beteende	sv
P310-0002	Kommunikationen mellan de olika individerna inom en art resulterar ofta i gruppbildningar av olika storlek och styrka.	Kommunikationen mellan de olika individerna inom en art resulterar ofta i gruppbildningar av olika storlek och styrka.	sv
P310-0003	Beteckningar som hjord, flock, stim och koloni är uttryck för sådana temporära eller mer permanenta samhällsbildningar hos olika djur.	Beteckningar som hjord, flock, stim och koloni är uttryck för sådana temporära eller mer permanenta samhällsbildningar hos olika djur.	sv
P310-0004	Hos insekterna möter vi exempel på en högt organiserad samhällsbildning med stark differentiering mellan individerna (del 1, s. 87).	Hos insekterna möter vi exempel på en högt organiserad samhällsbildning med stark differentiering mellan individerna (del 1, s. 87).	sv
P310-0005	I etologisk mening räknar man emellertid också fortplantningsbeteende, vård av avkomma m.m. till socialt beteende, även när det gäller arter som i övrigt lever solitärt, dvs inte bildar samhällen.	I etologisk mening räknar man emellertid också fortplantningsbeteende, vård av avkomma m.m. till socialt beteende, även när det gäller arter som i övrigt lever solitärt, dvs inte bildar samhällen.	sv
P310-0006	En av förutsättningarna för ett socialt beteende är att individerna kan känna igen varandra och att en kommunikation kan åstadkommas mellan dem.	En av förutsättningarna för ett socialt beteende är att individerna kan känna igen varandra och att en kommunikation kan åstadkommas mellan dem.	sv
P310-0007	Solitära getingar gräver ett par cm djupa bon med en enda 'cell' i botten.	Solitära getingar gräver ett par cm djupa bon med en enda 'cell' i botten.	sv
P310-0008	Getinghonan dödar en fjärilslarv, för den till boet och lägger ett ägg på bytet.	Getinghonan dödar en fjärilslarv, för den till boet och lägger ett ägg på bytet.	sv
P310-0009	Getinglarven som utvecklas här uppföds med fjärilslarver som fångas av honan.	Getinglarven som utvecklas här uppföds med fjärilslarver som fångas av honan.	sv
P310-0010	Beteendet visar en viss flexibilitet.	Beteendet visar en viss flexibilitet.	sv
P310-0011	Så anpassas antalet fångade näringslarver efter den egna larvens utveckling i boet.	Så anpassas antalet fångade näringslarver efter den egna larvens utveckling i boet.	sv
P310-0012	Fortplantningsbeteende hos små skorpioner (pseudoskorpioner) som finns bl.a. i markfaunan.	Fortplantningsbeteende hos små skorpioner (pseudoskorpioner) som finns bl.a. i markfaunan.	sv
P310-0013	Efter en dans fram och tillbaka avsätter hanen en skaftad kapsel med sädesceller och lockar med rörelsemönster och doft honan mot denna.	Efter en dans fram och tillbaka avsätter hanen en skaftad kapsel med sädesceller och lockar med rörelsemönster och doft honan mot denna.	sv
P310-0014	Hjälp med att komma åt besvärliga småkryp där de är svåråtkomliga hör till god ton i tordmularnas umgängesliv.	Hjälp med att komma åt besvärliga småkryp där de är svåråtkomliga hör till god ton i tordmularnas umgängesliv.	sv
P310-0015	Hos marina djur, såsom sjöborrar och ostron, vilka saknar vanliga kommunikationsmöjligheter, släpps i regel sädescellerna fritt ut i vattnet.	Hos marina djur, såsom sjöborrar och ostron, vilka saknar vanliga kommunikationsmöjligheter, släpps i regel sädescellerna fritt ut i vattnet.	sv
P310-0016	Detta stimulerar honorna till äggläggning, varigenom fortplantningen säkras.	Detta stimulerar honorna till äggläggning, varigenom fortplantningen säkras.	sv
P310-0017	I dessa fall använder man inte termen socialt beteende.	I dessa fall använder man inte termen socialt beteende.	sv
P310-0018	Däremot är spiggens lek med dess olika nyckelretningar, äggläggningen och hanens vård om avkomman ett för oss redan känt exempel på socialt beteende.	Däremot är spiggens lek med dess olika nyckelretningar, äggläggningen och hanens vård om avkomman ett för oss redan känt exempel på socialt beteende.	sv
P310-0019	Fåglarnas parvisa bobyggnad, ruvning av äggen och matning av ungarna utgör också ett nedärvt system av beteenden, vilkas olika delar utlöses av bestämda signaler.	Fåglarnas parvisa bobyggnad, ruvning av äggen och matning av ungarna utgör också ett nedärvt system av beteenden, vilkas olika delar utlöses av bestämda signaler.	sv
P310-0020	Villkoret för ett socialt beteende är alltså ett visst samspel mellan individerna.	Villkoret för ett socialt beteende är alltså ett visst samspel mellan individerna.	sv
P310-0021	Hos däggdjur kan den sociala enheten, djurfamiljen, bestå under längre tid.	Hos däggdjur kan den sociala enheten, djurfamiljen, bestå under längre tid.	sv
P310-0022	Ett exempel är schimpansen, där ungarna under flera år står under föräldrarnas uppsikt.	Ett exempel är schimpansen, där ungarna under flera år står under föräldrarnas uppsikt.	sv
P310-0023	Socialt beteende innebär samspel mellan individerna.	Socialt beteende innebär samspel mellan individerna.	sv
P310-0024	Socialt beteende kan även resultera i samverkan i större grupper, ofta utan samband med fortplantningen (fig. 20).	Socialt beteende kan även resultera i samverkan i större grupper, ofta utan samband med fortplantningen (fig. 20).	sv
P310-0025	Kända exempel är fiskarnas stim, vargarnas flockar och hovdjurens hjordar.	Kända exempel är fiskarnas stim, vargarnas flockar och hovdjurens hjordar.	sv
P310-0026	Många fåglar, t.ex. kajor, har gemensamma nattvisten.	Många fåglar, t.ex. kajor, har gemensamma nattvisten.	sv
P310-0027	I en sådan temporär flockbildning reagerar hela flocken på en enskild fågels skräcksignal.	I en sådan temporär flockbildning reagerar hela flocken på en enskild fågels skräcksignal.	sv
P310-0028	Liknande förhållanden finner man hos häckande måsar.	Liknande förhållanden finner man hos häckande måsar.	sv
P310-0029	Exempel kan också hämtas från fiskarna och däggdjuren.	Exempel kan också hämtas från fiskarna och däggdjuren.	sv
P310-0030	Om en elritsa i ett stim såras, utgör blodet i vattnet en skräcksignal för de övriga i stimmet.	Om en elritsa i ett stim såras, utgör blodet i vattnet en skräcksignal för de övriga i stimmet.	sv
P310-0031	Bäverns smällande med svansen mot vattnet vid fara är också en varningssignal för hela kolonin.	Bäverns smällande med svansen mot vattnet vid fara är också en varningssignal för hela kolonin.	sv
P310-0032	Upptäcker en flock flygande starar en rovfågel som jagar dem, bildar de en mycket tät flock.	Upptäcker en flock flygande starar en rovfågel som jagar dem, bildar de en mycket tät flock.	sv
P310-0033	Risken för att rovfågeln skadas genom kollision är nämligen mycket stor om den störtar sig in i en tät flock.	Risken för att rovfågeln skadas genom kollision är nämligen mycket stor om den störtar sig in i en tät flock.	sv
P310-0034	Hävdandet av reviret	Hävdandet av reviret	sv
P310-0035	Hos fåglar är en arts häckningsområde uppdelat i revir med en hane i varje.	Hos fåglar är en arts häckningsområde uppdelat i revir med en hane i varje.	sv
P310-0036	Revirens storlek kan för olika arter variera inom vida gränser.	Revirens storlek kan för olika arter variera inom vida gränser.	sv
P310-0037	På ett fågelberg med häckande mås- eller alkfåglar blir naturligtvis utrymmet för varje par minimalt.	På ett fågelberg med häckande mås- eller alkfåglar blir naturligtvis utrymmet för varje par minimalt.	sv
P310-0038	För sångfåglar brukar däremot reviret bestå av ett mindre område med ett busksnår eller några träd.	För sångfåglar brukar däremot reviret bestå av ett mindre område med ett busksnår eller några träd.	sv
P310-0039	Hanen hävdar sitt revir med sången, men denna verkar sannolikt även attraherande på honan.	Hanen hävdar sitt revir med sången, men denna verkar sannolikt även attraherande på honan.	sv
P310-0040	Efter parbildningen deltar även honan i hävdandet av reviret.	Efter parbildningen deltar även honan i hävdandet av reviret.	sv
P310-0041	Hos däggdjuren begränsas ofta reviren genom doftsignaler.	Hos däggdjuren begränsas ofta reviren genom doftsignaler.	sv
P310-0042	Grävlingen märker träd och stenar i revirets ytterområde med sekret från en körtel vid analöppningen.	Grävlingen märker träd och stenar i revirets ytterområde med sekret från en körtel vid analöppningen.	sv
P310-0043	Bäverns markering med bävergäll har tidigare nämnts.	Bäverns markering med bävergäll har tidigare nämnts.	sv
P310-0044	Björn och visent stämplar sina revir med urin (fig. 22).	Björn och visent stämplar sina revir med urin (fig. 22).	sv
P310-0045	Hos former med nattliga vanor, t.ex. halvapor, underlättar sådana doftstaket även djurets orientering inom området.	Hos former med nattliga vanor, t.ex. halvapor, underlättar sådana doftstaket även djurets orientering inom området.	sv
P310-0046	Tjuren av europeisk bison märker ut sitt revir genom att med hornen barka av ett stycke från trädstammen.	Tjuren av europeisk bison märker ut sitt revir genom att med hornen barka av ett stycke från trädstammen.	sv
P310-0047	Han rullar sig i sin egen urin och gnider sig mot trädstammen.	Han rullar sig i sin egen urin och gnider sig mot trädstammen.	sv
P310-0048	Fiskar som är utrustade med elektriska organ, t.ex. den sydamerikanska darrålen, kan ge strömstötar på ända upp till 600 volt.	Fiskar som är utrustade med elektriska organ, t.ex. den sydamerikanska darrålen, kan ge strömstötar på ända upp till 600 volt.	sv
P310-0049	Dessa organ utnyttjas sannolikt vid fångst av byte.	Dessa organ utnyttjas sannolikt vid fångst av byte.	sv
P310-0050	Det finns emellertid även 'lågspänningsfiskar', t.ex. nilgäddan, som kontinuerligt utsänder impulser av omkring 5 volts spänning och med en frekvens av ca 300 per sekund.	Det finns emellertid även 'lågspänningsfiskar', t.ex. nilgäddan, som kontinuerligt utsänder impulser av omkring 5 volts spänning och med en frekvens av ca 300 per sekund.	sv
P310-0051	Störningar i detta elektriska fält registreras av receptorer i sidolinjeorganet.	Störningar i detta elektriska fält registreras av receptorer i sidolinjeorganet.	sv
P310-0052	Vissa omständigheter tyder på att dessa elektriska impulser har betydelse för djurens orientering.	Vissa omständigheter tyder på att dessa elektriska impulser har betydelse för djurens orientering.	sv
P310-0053	Möjligen tjänstgör de även som ett kommunikationssystem inom arten, bl.a. vid revirhävdandet.	Möjligen tjänstgör de även som ett kommunikationssystem inom arten, bl.a. vid revirhävdandet.	sv
P310-0054	Dessa arter lever på lokaler, där vattnet är grumligt och sikten obetydlig.	Dessa arter lever på lokaler, där vattnet är grumligt och sikten obetydlig.	sv
P310-0055	Hos andra fiskar utgör färgen och fenföringen signaler vid revirhävdandet.	Hos andra fiskar utgör färgen och fenföringen signaler vid revirhävdandet.	sv
P310-0056	Många fiskar har liksom kräftdjur och valar även akustiska signaler.	Många fiskar har liksom kräftdjur och valar även akustiska signaler.	sv
P310-0057	Karpar producerar t.ex. knorrande och brummande läten, som är karaktäristiska för arten.	Karpar producerar t.ex. knorrande och brummande läten, som är karaktäristiska för arten.	sv
P310-0058	Marina fiskars mottagning ligger inom området 100-1500 herz.	Marina fiskars mottagning ligger inom området 100-1500 herz.	sv
P310-0059	Valarnas ljudkommunikation når ultraljudområdet.	Valarnas ljudkommunikation når ultraljudområdet.	sv
P310-0060	En tumlare uppfattar svängningar upp till 150000 herz.	En tumlare uppfattar svängningar upp till 150000 herz.	sv
P310-0061	Störningar mellan dessa gruppers ljudsignaler torde alltså inte förekomma.	Störningar mellan dessa gruppers ljudsignaler torde alltså inte förekomma.	sv
P310-0062	En s.k. lågvoltsfisk i sötvatten lokaliserar föremål i omgivningen genom störningar i sitt elektriska fält.	En s.k. lågvoltsfisk i sötvatten lokaliserar föremål i omgivningen genom störningar i sitt elektriska fält.	sv
P310-0063	Har föremålet högre ledningsförmåga än vattnet - i försök med t.ex. metallstav, i naturen djurkroppar - konvergerar kraftlinjerna.	Har föremålet högre ledningsförmåga än vattnet - i försök med t.ex. metallstav, i naturen djurkroppar - konvergerar kraftlinjerna.	sv
P310-0064	Har det lägre ledningsförmåga, t.ex. luftblåsor och stenar, divergerar kraftlinjerna.	Har det lägre ledningsförmåga, t.ex. luftblåsor och stenar, divergerar kraftlinjerna.	sv
P310-0065	Bobeteende och flockbeteende	Bobeteende och flockbeteende	sv
P310-0066	Olika djurarters beteende i samband med parbildning, bobyggnad och vård om avkomman har studerats noggrant.	Olika djurarters beteende i samband med parbildning, bobyggnad och vård om avkomman har studerats noggrant.	sv
P310-0067	Storspiggens lek- och bobeteende har beskrivits som ett exempel (s. 4).	Storspiggens lek- och bobeteende har beskrivits som ett exempel (s. 4).	sv
P310-0068	Ingående undersökningar av gråtrutens beteende under motsvarande förhållanden har utförts av Niko Tinbergen.	Ingående undersökningar av gråtrutens beteende under motsvarande förhållanden har utförts av <per>Niko Tinbergen</per>.	sv
P310-0069	Före parbildningen lever gråtruten i flockar, vilkas beteende ofta påverkas av reaktionen hos ett eller ett par enstaka djur.	Före parbildningen lever gråtruten i flockar, vilkas beteende ofta påverkas av reaktionen hos ett eller ett par enstaka djur.	sv
P310-0070	Om en trut börjar skrika mot en inkräktare, gör snart hela flocken detsamma.	Om en trut börjar skrika mot en inkräktare, gör snart hela flocken detsamma.	sv
P310-0071	En ropar det rytmiska ga-ga, och hela flocken lyfter.	En ropar det rytmiska ga-ga, och hela flocken lyfter.	sv
P310-0072	Under våren sker parbildning varvid det är honan som tar initiativet.	Under våren sker parbildning varvid det är honan som tar initiativet.	sv
P310-0073	I och med parbildningen och bobyggandet följer beteendet andra mönster.	I och med parbildningen och bobyggandet följer beteendet andra mönster.	sv
P310-0074	Särskilt hos hanen blir kampbeteendet mot inkräktare framträdande.	Särskilt hos hanen blir kampbeteendet mot inkräktare framträdande.	sv
P310-0075	Liksom hos andra måsfåglar, som häckar i täta kolonier, försvarar trutarna mycket små revir på häckningsplatsen.	Liksom hos andra måsfåglar, som häckar i täta kolonier, försvarar trutarna mycket små revir på häckningsplatsen.	sv
P310-0076	Utom dessa individuella borevir har trutarna även 'kommunala' områden, där annan aktivitet än boförsvar kommer till synes.	Utom dessa individuella borevir har trutarna även 'kommunala' områden, där annan aktivitet än boförsvar kommer till synes.	sv
P310-0077	Sedan äggen lagts, ruvar honan och hanen omväxlande, och båda föräldrarna deltar senare i matningen av ungarna.	Sedan äggen lagts, ruvar honan och hanen omväxlande, och båda föräldrarna deltar senare i matningen av ungarna.	sv
P310-0078	En intressant detalj i beteendet är att ungarna pickar mot den vuxna trutens näbb, på vilket truten svarar med att mata ungen (fig. 24).	En intressant detalj i beteendet är att ungarna pickar mot den vuxna trutens näbb, på vilket truten svarar med att mata ungen (fig. 24).	sv
P310-0079	I försök med attrapper har man visat att pickningen är ett fixt rörelsemönster, vars nyckelretning är den röda fläck som gråtrutens gula näbb är försedd med.	I försök med attrapper har man visat att pickningen är ett fixt rörelsemönster, vars nyckelretning är den röda fläck som gråtrutens gula näbb är försedd med.	sv