id stringlengths 7 104 | text stringlengths 1 1.77k | annotated_text stringlengths 1 1.94k | language stringclasses 8 values |
|---|---|---|---|
P312-0015 | Kritikerna har menat att dessa stadsdelar ger intryck av stel och formell monumentalitet, saknar den naturvuxna medeltida stadens intimitet, har öppna platser, som saknar annan uppgift än att omge en ointressant staty och som är folktomma, livlösa, har husen grupperade i stora, likformiga kvartersblock, utan omväxling i stadsbilden. | Kritikerna har menat att dessa stadsdelar ger intryck av stel och formell monumentalitet, saknar den naturvuxna medeltida stadens intimitet, har öppna platser, som saknar annan uppgift än att omge en ointressant staty och som är folktomma, livlösa, har husen grupperade i stora, likformiga kvartersblock, utan omväxling i stadsbilden. | sv |
P312-0016 | Arbetsuppgifter | Arbetsuppgifter | sv |
P312-0017 | Tag själv ställning till hur en stads centrala delar bör bebyggas. | Tag själv ställning till hur en stads centrala delar bör bebyggas. | sv |
P312-0018 | Hur ter sig de öppna platserna i din egen hemstad? | Hur ter sig de öppna platserna i din egen hemstad? | sv |
P312-0019 | Har de någon funktion eller är de enbart folktomma, utsparade kvarter, numera eventuellt parkeringsplatser? | Har de någon funktion eller är de enbart folktomma, utsparade kvarter, numera eventuellt parkeringsplatser? | sv |
P312-0020 | De stora kvartersblocken, med en trist bakgård i centrum, var en skapelse inte bara av monumentalitetsidealet utan också av de höga tomtpriserna, som framtvingade exploateringen och gav upphov till de solfattiga bakgårdarna. | De stora kvartersblocken, med en trist bakgård i centrum, var en skapelse inte bara av monumentalitetsidealet utan också av de höga tomtpriserna, som framtvingade exploateringen och gav upphov till de solfattiga bakgårdarna. | sv |
P312-0021 | Redan på 1890-talet började Wienarkitekten Otto Wagner sträva efter att förvandla kvarterens inre till en trädgård med grönska och lekplatser. | Redan på 1890-talet började Wienarkitekten <per>Otto Wagner</per> sträva efter att förvandla kvarterens inre till en trädgård med grönska och lekplatser. | sv |
P312-0022 | Undersök i din egen stad, om du kan finna exempel på båda dessa typer av kvarter. | Undersök i din egen stad, om du kan finna exempel på båda dessa typer av kvarter. | sv |
P312-0023 | I stadsmiljön utgör parker och grönområden en viktig del i våra dagar. | I stadsmiljön utgör parker och grönområden en viktig del i våra dagar. | sv |
P312-0024 | Medeltidens trånga städer hade emellertid inget rum för parker innanför försvarsmurarna. | Medeltidens trånga städer hade emellertid inget rum för parker innanför försvarsmurarna. | sv |
P312-0025 | Men naturen låg i omedelbar närhet, och stallar och ladugårdar var långt in på 1800-talet vanliga i den agrara svenska småstaden. | Men naturen låg i omedelbar närhet, och stallar och ladugårdar var långt in på 1800-talet vanliga i den agrara svenska småstaden. | sv |
P312-0026 | När hyreshuset under industrialismens genombrottsskede blev den normala bostadsformen, när stenstaden växte ut över omgivningarna, blev behovet av 'lungor' i staden allt större. | När hyreshuset under industrialismens genombrottsskede blev den normala bostadsformen, när stenstaden växte ut över omgivningarna, blev behovet av 'lungor' i staden allt större. | sv |
P312-0027 | Det fanns sedan gammalt två traditioner: de kungliga slotts- och jaktparkerna å ena sidan och allmänningarna å den andra. | Det fanns sedan gammalt två traditioner: de kungliga slotts- och jaktparkerna å ena sidan och allmänningarna å den andra. | sv |
P312-0028 | För slottsträdgårdarna hade Frankrike varit mönstergivande, och den franska trädgårdskonstens symmetriska gångar, klippta häckar och anlagda bassänger hade präglat dem. | För slottsträdgårdarna hade <loc>Frankrike</loc> varit mönstergivande, och den franska trädgårdskonstens symmetriska gångar, klippta häckar och anlagda bassänger hade präglat dem. | sv |
P312-0029 | Allmänningarna hade varit en fritt vuxen natur och gett mönster åt den engelska parken. | Allmänningarna hade varit en fritt vuxen natur och gett mönster åt den engelska parken. | sv |
P312-0030 | Då de första stadsparkerna började anläggas vid 1800-talets mitt tog de arv av båda dessa typer: Central Park i New York 1857, Kungsparken i Malmö 1870. | Då de första stadsparkerna började anläggas vid 1800-talets mitt tog de arv av båda dessa typer: C<loc>entral Park </loc>i N<loc>ew York </loc>1857, Ku<loc>ngsparken i</loc> Ma<loc>lmö 1</loc>870. | sv |
P312-0031 | I de mindre parkerna kom det franska idealet att få störst betydelse. | I de mindre parkerna kom det franska idealet att få störst betydelse. | sv |
P312-0032 | Det gäller t.ex. de talrika järnvägsparker, vilka som en grön sträng kom att skilja många stationer från den närmaste bebyggelsen. | Det gäller t.ex. de talrika järnvägsparker, vilka som en grön sträng kom att skilja många stationer från den närmaste bebyggelsen. | sv |
P312-0033 | Under 1900-talet har en ny parkform vuxit fram. | Under 1900-talet har en ny parkform vuxit fram. | sv |
P312-0034 | Stora grönområden med golfbanor, tennishallar, lekplatser och simbassänger sträcker sig som oaser genom städerna och håller isär bebyggelseområdena. | Stora grönområden med golfbanor, tennishallar, lekplatser och simbassänger sträcker sig som oaser genom städerna och håller isär bebyggelseområdena. | sv |
P312-0035 | De har en annan funktion än stadsparkerna. | De har en annan funktion än stadsparkerna. | sv |
P312-0036 | Dessa skapades för borgerskapets promenader och vila; de nya parkerna är avsedda för aktiv sport och långa strövtåg. | Dessa skapades för borgerskapets promenader och vila; de nya parkerna är avsedda för aktiv sport och långa strövtåg. | sv |
P312-0037 | Arbetsuppgifter | Arbetsuppgifter | sv |
P312-0038 | Studera park- och grönområden i din egen stad. | Studera park- och grönområden i din egen stad. | sv |
P312-0039 | Vilka ideer ligger bakom deras planering? | Vilka ideer ligger bakom deras planering? | sv |
P312-0040 | När har de skapats? | När har de skapats? | sv |
P312-0041 | Hur skulle du själv vilja se dem utformade? | Hur skulle du själv vilja se dem utformade? | sv |
P312-0042 | Först 1874 fick vi i Sverige en byggnadsstadga för städerna med regler för hushöjder och gatubredder, parker och öppna platser, hygien och brandsäkerhet. | Först 1874 fick vi i <loc>Sverige</loc> en byggnadsstadga för städerna med regler för hushöjder och gatubredder, parker och öppna platser, hygien och brandsäkerhet. | sv |
P312-0043 | Men inget hindrade enligt denna stadga att man byggde en fabrik intill ett hyreshus, en hyreskasern intill en villa. | Men inget hindrade enligt denna stadga att man byggde en fabrik intill ett hyreshus, en hyreskasern intill en villa. | sv |
P312-0044 | Först på 1890-talet började man i Tyskland lansera ideerna om olika zoner i städerna: för kontor och affärer, för bostäder och för fabriker. | Först på 1890-talet började man i <loc>Tyskland</loc> lansera ideerna om olika zoner i städerna: för kontor och affärer, för bostäder och för fabriker. | sv |
P312-0045 | Förslag till bebyggelse på Skeppsholmen 1905. | Förslag till bebyggelse på <loc>Skeppsholmen</loc> 1905. | sv |
P312-0046 | Vad utmärker denna typ av bebyggelse? | Vad utmärker denna typ av bebyggelse? | sv |
P312-0047 | Jämför med bilden s. 159 överst. | Jämför med bilden s. 159 överst. | sv |
P312-0048 | Arbetsuppgifter | Arbetsuppgifter | sv |
P312-0049 | Studera hur denna zonindelning fungerat i din egen hemstad. | Studera hur denna zonindelning fungerat i din egen hemstad. | sv |
P312-0050 | Gör om möjligt ett besök på stadsarkitektkontoret och sök få en intervju med dem som arbetar där. | Gör om möjligt ett besök på stadsarkitektkontoret och sök få en intervju med dem som arbetar där. | sv |
P313-0001 | Könsroller | Könsroller | sv |
P313-0002 | Kön heter på latin sexus. | Kön heter på latin sexus. | sv |
P313-0003 | Sexuella frågor är frågor som hör samman med att människorna föds till olika kön, till man eller kvinna. | Sexuella frågor är frågor som hör samman med att människorna föds till olika kön, till man eller kvinna. | sv |
P313-0004 | Den sexuella driften, könsdriften, driver man och kvinna tillsammans i samspel och motsatsspel. | Den sexuella driften, könsdriften, driver man och kvinna tillsammans i samspel och motsatsspel. | sv |
P313-0005 | I detta spel spelar de skilda roller, könsroller. | I detta spel spelar de skilda roller, könsroller. | sv |
P313-0006 | En mindre del av könsrollen är oföränderlig, den som direkt hör samman med olikartad kropp, i första hand olikartade könsorgan. | En mindre del av könsrollen är oföränderlig, den som direkt hör samman med olikartad kropp, i första hand olikartade könsorgan. | sv |
P313-0007 | Men med könsroll avser man inte bara de delar av spelet mellan man och kvinna som är direkt beroende av kroppsliga olikheter utan också de skilda roller män och kvinnor spelar i mänsklig samlevnad över huvud, i familj och i samhälle. | Men med könsroll avser man inte bara de delar av spelet mellan man och kvinna som är direkt beroende av kroppsliga olikheter utan också de skilda roller män och kvinnor spelar i mänsklig samlevnad över huvud, i familj och i samhälle. | sv |
P313-0008 | Det mesta i dessa roller är miljöbestämt. | Det mesta i dessa roller är miljöbestämt. | sv |
P313-0009 | Olika kulturtraditioner kan tilldela män och kvinnor mycket olika roller. | Olika kulturtraditioner kan tilldela män och kvinnor mycket olika roller. | sv |
P313-0010 | Ibland tilldelas exempelvis kvinnorna de kroppsligt tyngsta arbetena, ibland tilldelas dessa männen. | Ibland tilldelas exempelvis kvinnorna de kroppsligt tyngsta arbetena, ibland tilldelas dessa männen. | sv |
P313-0011 | Könsrollerna är ett i Sverige för närvarande livligt diskuterat ämne. | Könsrollerna är ett i <loc>Sverige</loc> för närvarande livligt diskuterat ämne. | sv |
P313-0012 | Orsaken är att vi lever i en brytningstid, då levnadsmönster med bestämda roller för man och kvinna håller på att förändras. | Orsaken är att vi lever i en brytningstid, då levnadsmönster med bestämda roller för man och kvinna håller på att förändras. | sv |
P313-0013 | För inte länge sedan var det normalt, att flickor och pojkar gick i olika skolor och fick olika utbildning. | För inte länge sedan var det normalt, att flickor och pojkar gick i olika skolor och fick olika utbildning. | sv |
P313-0014 | Nu går de i samma skolor och erbjuds samma utbildning. | Nu går de i samma skolor och erbjuds samma utbildning. | sv |
P313-0015 | Betyder det att män och kvinnor fått samma roller att spela? | Betyder det att män och kvinnor fått samma roller att spela? | sv |
P313-0016 | Betyder likaberättigande att olikheterna i könsrollerna skall försvinna? | Betyder likaberättigande att olikheterna i könsrollerna skall försvinna? | sv |
P313-0017 | Bör män och kvinnor i familjelivet dela uppgifterna lika, så att inte som hittills männen får huvudansvaret för försörjningen, kvinnorna huvudansvaret för hushåll och barn? | Bör män och kvinnor i familjelivet dela uppgifterna lika, så att inte som hittills männen får huvudansvaret för försörjningen, kvinnorna huvudansvaret för hushåll och barn? | sv |
P313-0018 | Trots yttre likaberättigande anser många det fortfarande självklart, att det i första hand är kvinnornas uppgift att t.ex. laga mat och sy och att därför skolan har till uppgift att se till att flickorna får lära sig det. | Trots yttre likaberättigande anser många det fortfarande självklart, att det i första hand är kvinnornas uppgift att t.ex. laga mat och sy och att därför skolan har till uppgift att se till att flickorna får lära sig det. | sv |
P313-0019 | Andra frågar, varför sådana uppgifter skall höra till könsrollen, och menar, att pojkar har lika stor anledning som flickor att utbildas i textilslöjd och hemkunskap. | Andra frågar, varför sådana uppgifter skall höra till könsrollen, och menar, att pojkar har lika stor anledning som flickor att utbildas i textilslöjd och hemkunskap. | sv |
P313-0020 | Av hävd har många vårdyrken kommit att betraktas som typiskt kvinnliga. | Av hävd har många vårdyrken kommit att betraktas som typiskt kvinnliga. | sv |
P313-0021 | Att män utbildar sig till 'sjuksköterskor' är fortfarande ganska ovanligt. | Att män utbildar sig till 'sjuksköterskor' är fortfarande ganska ovanligt. | sv |
P313-0022 | Är frågorna om könsroller etiska frågor eller konventionsfrågor (jfr s. 274)? | Är frågorna om könsroller etiska frågor eller konventionsfrågor (jfr s. 274)? | sv |
P313-0023 | Är det fråga om rätt och orätt, när man diskuterar, hur uppgifterna i familj och samhälle ska fördelas på könen, om över huvud taget fördelningen ska ta hänsyn till kön? | Är det fråga om rätt och orätt, när man diskuterar, hur uppgifterna i familj och samhälle ska fördelas på könen, om över huvud taget fördelningen ska ta hänsyn till kön? | sv |
P313-0024 | I stor utsträckning tycks frågorna röra konventioner, röra vad som är lämpligt mer än vad som är rätt. | I stor utsträckning tycks frågorna röra konventioner, röra vad som är lämpligt mer än vad som är rätt. | sv |
P313-0025 | Men frågan om etiskt rätt och orätt kan komma in, om det t.ex. blir så att den roll som tilldelas kvinnan innebär att hon inte får samma möjlighet som mannen att växa, att ställa sin förmåga till andras tjänst, att förverkliga sina möjligheter. | Men frågan om etiskt rätt och orätt kan komma in, om det t.ex. blir så att den roll som tilldelas kvinnan innebär att hon inte får samma möjlighet som mannen att växa, att ställa sin förmåga till andras tjänst, att förverkliga sina möjligheter. | sv |
P313-0026 | Då blir det fråga om mänskliga rättigheter (jfr s. 264). | Då blir det fråga om mänskliga rättigheter (jfr s. 264). | sv |
P313-0027 | Familjen | Familjen | sv |
P313-0028 | Att man och kvinna ingår äktenskap och bildar familj har alltid ansetts och anses av de flesta alltjämt som en normal och riktig form för samliv mellan könen. | Att man och kvinna ingår äktenskap och bildar familj har alltid ansetts och anses av de flesta alltjämt som en normal och riktig form för samliv mellan könen. | sv |
P313-0029 | Men familjen har i olika kulturmiljöer haft mycket olika utformning. | Men familjen har i olika kulturmiljöer haft mycket olika utformning. | sv |
P313-0030 | I Bibeln omtalas, att det i det gamla Israel inte var ovanligt att en man hade flera hustrur. | I Bibeln omtalas, att det i det gamla Israel inte var ovanligt att en man hade flera hustrur. | sv |
P313-0031 | En sådan familjeform kallas polygyni. | En sådan familjeform kallas polygyni. | sv |
P313-0032 | Den kan innebära en ekonomisk fördel för mannen: han försäkrar sig om riklig arbetskraft. | Den kan innebära en ekonomisk fördel för mannen: han försäkrar sig om riklig arbetskraft. | sv |
P313-0033 | Men den kan också innebära en ekonomisk börda för honom: han har svårt att försörja flera hustrur. | Men den kan också innebära en ekonomisk börda för honom: han har svårt att försörja flera hustrur. | sv |
P313-0034 | Vanlig är polygamin i våra dagar i islamiska länder och hos afrikanska stammar. | Vanlig är polygamin i våra dagar i islamiska länder och hos afrikanska stammar. | sv |
P313-0035 | Men industrialiseringen, som tränger fram även där, medför att polygami blir mera kostsam än lönsam. | Men industrialiseringen, som tränger fram även där, medför att polygami blir mera kostsam än lönsam. | sv |
P313-0036 | Att ha flera hustrur blir en lyx för de rika. | Att ha flera hustrur blir en lyx för de rika. | sv |
P313-0037 | En etisk fråga i detta sammanhang är, om polygami innebär att kvinnan får lägre människovärde än mannen: det går flera kvinnor på en man. | En etisk fråga i detta sammanhang är, om polygami innebär att kvinnan får lägre människovärde än mannen: det går flera kvinnor på en man. | sv |
P313-0038 | Man kan också fråga, om det i ett polygamt förhållande är möjligt för mannen att ge sina hustrur samma omsorg, samma hänsyn, samma kärlek. | Man kan också fråga, om det i ett polygamt förhållande är möjligt för mannen att ge sina hustrur samma omsorg, samma hänsyn, samma kärlek. | sv |
P313-0039 | Polygamin bygger på en patriarkalisk uppfattning: mannen (pater = fader) står i centrum. | Polygamin bygger på en patriarkalisk uppfattning: mannen (pater = fader) står i centrum. | sv |
P313-0040 | Att en kvinna har flera äkta män (polyandri) är ovanligt. | Att en kvinna har flera äkta män (polyandri) är ovanligt. | sv |
P313-0041 | Polygyni och polyandri är olika former av polygami. | Polygyni och polyandri är olika former av polygami. | sv |
P313-0042 | Vanligare är emellertid monogami: en man och en kvinna hör samman. | Vanligare är emellertid monogami: en man och en kvinna hör samman. | sv |
P313-0043 | Medan i Gamla testamentet polygami accepteras, är i Nya testamentet monogami den enda godtagbara familjeformen. | Medan i Gamla testamentet polygami accepteras, är i Nya testamentet monogami den enda godtagbara familjeformen. | sv |
P313-0044 | Att en man och en kvinna tillsammans skall bli 'ett kött' och att denna gemenskap utesluter samtidiga band med andra har varit den kristna kyrkans syn på äktenskap och familj genom tiderna. | Att en man och en kvinna tillsammans skall bli 'ett kött' och att denna gemenskap utesluter samtidiga band med andra har varit den kristna kyrkans syn på äktenskap och familj genom tiderna. | sv |
P313-0045 | Både etiska och ekonomiska skäl gör, att monogami är den vanligaste familjeformen även utanför den kristna traditionen. | Både etiska och ekonomiska skäl gör, att monogami är den vanligaste familjeformen även utanför den kristna traditionen. | sv |
P313-0046 | Den monogama familjeformen medför dock många problem, som gör att dess värde ifrågasätts. | Den monogama familjeformen medför dock många problem, som gör att dess värde ifrågasätts. | sv |
P313-0047 | Att skilsmässor är vanliga visar, att enheten mellan dem som ingått äktenskap är svår att bevara. | Att skilsmässor är vanliga visar, att enheten mellan dem som ingått äktenskap är svår att bevara. | sv |
P313-0048 | En annan svårighet är att många inte finner någon partner. | En annan svårighet är att många inte finner någon partner. | sv |
P313-0049 | Gör monogami det svårare för dem som inte får tillfälle att leva i ett ordnat monogamt äktenskap att finna meningsfulla roller? | Gör monogami det svårare för dem som inte får tillfälle att leva i ett ordnat monogamt äktenskap att finna meningsfulla roller? | sv |
P313-0050 | I Bibeln tar både Jesus och Paulus upp de ogiftas problem. | I Bibeln tar både <per>Jesus</per> och <per>Paulus</per> upp de ogiftas problem. | sv |
P313-0051 | I nutida svensk debatt hävdar somliga, att man borde ersätta det monogama äktenskapet med någon form av gruppliv mellan män och kvinnor, varigenom inga behövde bli ensamma. | I nutida svensk debatt hävdar somliga, att man borde ersätta det monogama äktenskapet med någon form av gruppliv mellan män och kvinnor, varigenom inga behövde bli ensamma. | sv |
P313-0052 | Mot detta invänds, att även om gruppäktenskap skulle lösa vissa problem, skulle andra problem skapas, då inte längre en man och en kvinna kunde göra anspråk på att få rå om varandra. | Mot detta invänds, att även om gruppäktenskap skulle lösa vissa problem, skulle andra problem skapas, då inte längre en man och en kvinna kunde göra anspråk på att få rå om varandra. | sv |
P313-0053 | Många av det monogama äktenskapets nuvarande svårigheter beror på ändrade samhälls- och försörjningsförhållanden. | Många av det monogama äktenskapets nuvarande svårigheter beror på ändrade samhälls- och försörjningsförhållanden. | sv |
P313-0054 | I äldre tiders samhälle var det mycket som höll samman familjen: man skötte gårdens arbete tillsammans, man hade gemensam fritid, man gick tillsammans i kyrkan. | I äldre tiders samhälle var det mycket som höll samman familjen: man skötte gårdens arbete tillsammans, man hade gemensam fritid, man gick tillsammans i kyrkan. | sv |
P313-0055 | Familjen var i regel också stor, inte bara genom att föräldrar gärna ville ha många barn för att få hjälp till gårdens sysslor utan också genom att äldre generationer, kanske också ogifta syskon, stannade kvar på gården. | Familjen var i regel också stor, inte bara genom att föräldrar gärna ville ha många barn för att få hjälp till gårdens sysslor utan också genom att äldre generationer, kanske också ogifta syskon, stannade kvar på gården. | sv |
P313-0056 | Denna grupp människor bildade en 'storfamilj', en företeelse som fortfarande är vanlig i jordbrukssamhällen t.ex. i Asien och Afrika. | Denna grupp människor bildade en 'storfamilj', en företeelse som fortfarande är vanlig i jordbrukssamhällen t.ex. i Asi<loc>en oc</loc>h Afr<loc>ika.</loc> | sv |
P313-0057 | I det industrialiserade samhället utförs försörjningsarbetet inte i hemmet och inte i gemenskap mellan familjens medlemmar. | I det industrialiserade samhället utförs försörjningsarbetet inte i hemmet och inte i gemenskap mellan familjens medlemmar. | sv |
P313-0058 | Där har också den enskildes läggning och intressen kommit att värderas mera, vilket ofta medför att familjens medlemmar splittras också i fråga om nöjen och i fråga om religiöst engagemang. | Där har också den enskildes läggning och intressen kommit att värderas mera, vilket ofta medför att familjens medlemmar splittras också i fråga om nöjen och i fråga om religiöst engagemang. | sv |
P313-0059 | Hemmen har alltmer blivit platser, där man kanske bara sover. | Hemmen har alltmer blivit platser, där man kanske bara sover. | sv |
P313-0060 | Samtidigt upplever dock de flesta ett starkt behov av att höra ihop med sin familj, varvid man försöker att använda fritiden för gemensamt familjeliv: framför TV, i bilen, i sommarstugan etc. | Samtidigt upplever dock de flesta ett starkt behov av att höra ihop med sin familj, varvid man försöker att använda fritiden för gemensamt familjeliv: framför TV, i bilen, i sommarstugan etc. | sv |
P313-0061 | Föräktenskapliga förbindelser | Föräktenskapliga förbindelser | sv |
P313-0062 | Man kan som ovan nämnts hävda, att det främst är de ömsesidiga känslorna som håller man och kvinna samman i äktenskap. | Man kan som ovan nämnts hävda, att det främst är de ömsesidiga känslorna som håller man och kvinna samman i äktenskap. | sv |
P313-0063 | Andra hävdar att den yttre formen, den officiella vigseln, är det som främst binder samman dem. | Andra hävdar att den yttre formen, den officiella vigseln, är det som främst binder samman dem. | sv |
P313-0064 | En tredje faktor som hör till äktenskapet är den kroppsliga samlevnaden. | En tredje faktor som hör till äktenskapet är den kroppsliga samlevnaden. | sv |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.