Split (3)

train · 55k rows

Subsets and Splits

No community queries yet

The top public SQL queries from the community will appear here once available.

id stringlengths 7 104	text stringlengths 1 1.77k	annotated_text stringlengths 1 1.94k	language stringclasses 8 values
P310-0080	En näbbattrapp med röd fläck gav fyra gånger så många pickningar per tidsenhet som en naturtrogen modell utan röd fläck.	En näbbattrapp med röd fläck gav fyra gånger så många pickningar per tidsenhet som en naturtrogen modell utan röd fläck.	sv
P310-0081	Det visade sig även, att röd färg på fläcken gav betydligt fler svar än varje annan färg.	Det visade sig även, att röd färg på fläcken gav betydligt fler svar än varje annan färg.	sv
P310-0082	Attrapper av gråtrutshuvud med näbbfläck i olika färger och utan fläck.	Attrapper av gråtrutshuvud med näbbfläck i olika färger och utan fläck.	sv
P310-0083	Staplarnas längd visar antalet pickningar som utlöstes av de olika modellerna i försöket.	Staplarnas längd visar antalet pickningar som utlöstes av de olika modellerna i försöket.	sv
P310-0084	I pingvinernas kolonier lever djuren parvis och kommunicerar med varandra genom igenkännings- och hälsningsceremonier.	I pingvinernas kolonier lever djuren parvis och kommunicerar med varandra genom igenkännings- och hälsningsceremonier.	sv
P310-0085	Honan och hanen samverkar vid vården av ungarna.	Honan och hanen samverkar vid vården av ungarna.	sv
P310-0086	Är båda föräldrarna ute och fiskar, hålls inkräktare borta av särskilda vaktare.	Är båda föräldrarna ute och fiskar, hålls inkräktare borta av särskilda vaktare.	sv
P310-0087	Vägarna ner till havet görs i ordning genom ett samfällt arbete av kolonins medlemmar.	Vägarna ner till havet görs i ordning genom ett samfällt arbete av kolonins medlemmar.	sv
P310-0088	Ledarskapet i däggdjursflockar är i motsats till förhållandet hos fåglar mer permanent.	Ledarskapet i däggdjursflockar är i motsats till förhållandet hos fåglar mer permanent.	sv
P310-0089	Ledaren för flocken bestämmer riktning och hastighet vid förflyttning, väcker alarmberedskap, tar initiativ till betning etc.	Ledaren för flocken bestämmer riktning och hastighet vid förflyttning, väcker alarmberedskap, tar initiativ till betning etc.	sv
P310-0090	Maktkampen utspelas i form av strider mellan de starkaste handjuren.	Maktkampen utspelas i form av strider mellan de starkaste handjuren.	sv
P310-0091	Hos hjortdjur kan uppgifterna vara fördelade på olika individer.	Hos hjortdjur kan uppgifterna vara fördelade på olika individer.	sv
P310-0092	Den biologiska betydelsen av socialt beteende	Den biologiska betydelsen av socialt beteende	sv
P310-0093	Samarbetet mellan individerna inom en grupp grundar sig på ett socialt beteende.	Samarbetet mellan individerna inom en grupp grundar sig på ett socialt beteende.	sv
P310-0094	Detta gäller såväl fortplantningsbeteende, vård av avkomma som samvaro utanför familjen i grupp.	Detta gäller såväl fortplantningsbeteende, vård av avkomma som samvaro utanför familjen i grupp.	sv
P310-0095	Systemet av utlösare, nyckelretningar, i det sociala beteendet innefattar bl.a. akustiska, optiska och kemiska signaler.	Systemet av utlösare, nyckelretningar, i det sociala beteendet innefattar bl.a. akustiska, optiska och kemiska signaler.	sv
P310-0096	Hur olika former av social organisation uppkommit är till största delen obekant.	Hur olika former av social organisation uppkommit är till största delen obekant.	sv
P310-0097	Men tendensen att signalera och ge svar ärvs från generation till generation och är därmed föremål för en evolution på samma sätt som andra ärftliga egenskaper.	Men tendensen att signalera och ge svar ärvs från generation till generation och är därmed föremål för en evolution på samma sätt som andra ärftliga egenskaper.	sv
P310-0098	Under evolutionen har djur med grupp- eller samhällsbildande beteende gynnats vid selektionen.	Under evolutionen har djur med grupp- eller samhällsbildande beteende gynnats vid selektionen.	sv
P310-0099	Vid ogynnsamma klimatförhållanden eller vid angrepp av rovdjur har gruppen större möjligheter att överleva än det ensamma djuret.	Vid ogynnsamma klimatförhållanden eller vid angrepp av rovdjur har gruppen större möjligheter att överleva än det ensamma djuret.	sv
P310-0100	Solitära gnagare gräver t.ex. sämre gångsystem än de som lever i samhällen och faller därför lättare offer för rovdjur.	Solitära gnagare gräver t.ex. sämre gångsystem än de som lever i samhällen och faller därför lättare offer för rovdjur.	sv
P310-0101	I en fågelkoloni stimulerar paren varandra till häckning, och frekvensen av denna visar en nedgång om populationens storlek sjunker.	I en fågelkoloni stimulerar paren varandra till häckning, och frekvensen av denna visar en nedgång om populationens storlek sjunker.	sv
P310-0102	Även i detta fall gynnas alltså arten av kolonibildningen.	Även i detta fall gynnas alltså arten av kolonibildningen.	sv
P310-0103	Två tumlare hjälper en sårad artfrände att hålla näsöppningen över vattnet.	Två tumlare hjälper en sårad artfrände att hålla näsöppningen över vattnet.	sv
P310-0104	Putsarfiskar som rengör en flodhästs hud från slem och parasiter.	Putsarfiskar som rengör en flodhästs hud från slem och parasiter.	sv
P310-0105	Många arter av putsarfiskar finns i korallreven, där de putsar andra fiskarter fria från bl.a. parasiter, t.o.m. i munnen.	Många arter av putsarfiskar finns i korallreven, där de putsar andra fiskarter fria från bl.a. parasiter, t.o.m. i munnen.	sv
P310-0106	Denna aktivitet grundas på signaler mellan arterna.	Denna aktivitet grundas på signaler mellan arterna.	sv
P310-0107	Gruppbildning ger också möjlighet till en fördelaktig arbetsfördelning.	Gruppbildning ger också möjlighet till en fördelaktig arbetsfördelning.	sv
P310-0108	De samhällsbildande insekterna ger goda exempel på detta.	De samhällsbildande insekterna ger goda exempel på detta.	sv
P310-0109	Det sociala beteendet hos insekter är dock mera stereotypt än hos däggdjur, och beteendemönstren är inte direkt jämförbara.	Det sociala beteendet hos insekter är dock mera stereotypt än hos däggdjur, och beteendemönstren är inte direkt jämförbara.	sv
P310-0110	Hos samhällsbildande insekter, som för övrigt endast omfattar tre procent av alla insekter, har man genom studiet av bärnstensfaunan från Östersjöområdet kunnat spåra den sociala differentieringen tillbaka till tidig tertiär.	Hos samhällsbildande insekter, som för övrigt endast omfattar tre procent av alla insekter, har man genom studiet av bärnstensfaunan från Ös<loc>tersjöområdet k</loc>unnat spåra den sociala differentieringen tillbaka till tidig tertiär.	sv
P310-0111	Bisamhället är ett av de högst organiserade insektsamhällen.	Bisamhället är ett av de högst organiserade insektsamhällen.	sv
P310-0112	Det kännetecknas av en stark morfologisk differentiering mellan individerna och ett kommunikationssystem, som bygger på syn-, lukt- och känselsinne.	Det kännetecknas av en stark morfologisk differentiering mellan individerna och ett kommunikationssystem, som bygger på syn-, lukt- och känselsinne.	sv
P310-0113	Den strikta arbetsfördelningen eller hierarkin mellan samhällsmedlemmarna baseras på ett rikt system av signaler.	Den strikta arbetsfördelningen eller hierarkin mellan samhällsmedlemmarna baseras på ett rikt system av signaler.	sv
P310-0114	Bidansens uttrycksmöjligheter visar rörelsemönstrens betydelse som kommunikationsmedel.	Bidansens uttrycksmöjligheter visar rörelsemönstrens betydelse som kommunikationsmedel.	sv
P310-0115	Beteendet utgörs huvudsakligen av fixa rörelsemönster i motsats till förhållandena hos däggdjur och människa.	Beteendet utgörs huvudsakligen av fixa rörelsemönster i motsats till förhållandena hos däggdjur och människa.	sv
P310-0116	Under extrema miljöförhållanden kan en viss plasticitet i beteendet iakttas, t.ex. arbetsbinas omställning till andra arbetsuppgifter än de normala för åldersstadiet ifråga (del 1, s. 88).	Under extrema miljöförhållanden kan en viss plasticitet i beteendet iakttas, t.ex. arbetsbinas omställning till andra arbetsuppgifter än de normala för åldersstadiet ifråga (del 1, s. 88).	sv
P310-0117	Deras beteende följer som bekant en bestämd utvecklingsföljd: amning, vakthållning, nektarhämtning etc.	Deras beteende följer som bekant en bestämd utvecklingsföljd: amning, vakthållning, nektarhämtning etc.	sv
P310-0118	Socialt beteende och språk hos bin förvärvas inte som hos oss med viss möda under hela livet utan nedärvs fixt och färdigt.	Socialt beteende och språk hos bin förvärvas inte som hos oss med viss möda under hela livet utan nedärvs fixt och färdigt.	sv
P310-0119	Ur biologisk synpunkt kan det fixa, nedärvda beteendet vara en fördel, eftersom insekternas liv är relativt kort och inlärning är en tidskrävande procedur.	Ur biologisk synpunkt kan det fixa, nedärvda beteendet vara en fördel, eftersom insekternas liv är relativt kort och inlärning är en tidskrävande procedur.	sv