Datasets:
automated-analytics
/
universal-ner

Dataset card Data Studio Files
xet
Community
id
stringlengths
7
104
text
stringlengths
1
1.77k
annotated_text
stringlengths
1
1.94k
language
stringclasses
8 values
P310-0080
En näbbattrapp med röd fläck gav fyra gånger så många pickningar per tidsenhet som en naturtrogen modell utan röd fläck.
En näbbattrapp med röd fläck gav fyra gånger så många pickningar per tidsenhet som en naturtrogen modell utan röd fläck.
sv
P310-0081
Det visade sig även, att röd färg på fläcken gav betydligt fler svar än varje annan färg.
Det visade sig även, att röd färg på fläcken gav betydligt fler svar än varje annan färg.
sv
P310-0082
Attrapper av gråtrutshuvud med näbbfläck i olika färger och utan fläck.
Attrapper av gråtrutshuvud med näbbfläck i olika färger och utan fläck.
sv
P310-0083
Staplarnas längd visar antalet pickningar som utlöstes av de olika modellerna i försöket.
Staplarnas längd visar antalet pickningar som utlöstes av de olika modellerna i försöket.
sv
P310-0084
I pingvinernas kolonier lever djuren parvis och kommunicerar med varandra genom igenkännings- och hälsningsceremonier.
I pingvinernas kolonier lever djuren parvis och kommunicerar med varandra genom igenkännings- och hälsningsceremonier.
sv
P310-0085
Honan och hanen samverkar vid vården av ungarna.
Honan och hanen samverkar vid vården av ungarna.
sv
P310-0086
Är båda föräldrarna ute och fiskar, hålls inkräktare borta av särskilda vaktare.
Är båda föräldrarna ute och fiskar, hålls inkräktare borta av särskilda vaktare.
sv
P310-0087
Vägarna ner till havet görs i ordning genom ett samfällt arbete av kolonins medlemmar.
Vägarna ner till havet görs i ordning genom ett samfällt arbete av kolonins medlemmar.
sv
P310-0088
Ledarskapet i däggdjursflockar är i motsats till förhållandet hos fåglar mer permanent.
Ledarskapet i däggdjursflockar är i motsats till förhållandet hos fåglar mer permanent.
sv
P310-0089
Ledaren för flocken bestämmer riktning och hastighet vid förflyttning, väcker alarmberedskap, tar initiativ till betning etc.
Ledaren för flocken bestämmer riktning och hastighet vid förflyttning, väcker alarmberedskap, tar initiativ till betning etc.
sv
P310-0090
Maktkampen utspelas i form av strider mellan de starkaste handjuren.
Maktkampen utspelas i form av strider mellan de starkaste handjuren.
sv
P310-0091
Hos hjortdjur kan uppgifterna vara fördelade på olika individer.
Hos hjortdjur kan uppgifterna vara fördelade på olika individer.
sv
P310-0092
Den biologiska betydelsen av socialt beteende
Den biologiska betydelsen av socialt beteende
sv
P310-0093
Samarbetet mellan individerna inom en grupp grundar sig på ett socialt beteende.
Samarbetet mellan individerna inom en grupp grundar sig på ett socialt beteende.
sv
P310-0094
Detta gäller såväl fortplantningsbeteende, vård av avkomma som samvaro utanför familjen i grupp.
Detta gäller såväl fortplantningsbeteende, vård av avkomma som samvaro utanför familjen i grupp.
sv
P310-0095
Systemet av utlösare, nyckelretningar, i det sociala beteendet innefattar bl.a. akustiska, optiska och kemiska signaler.
Systemet av utlösare, nyckelretningar, i det sociala beteendet innefattar bl.a. akustiska, optiska och kemiska signaler.
sv
P310-0096
Hur olika former av social organisation uppkommit är till största delen obekant.
Hur olika former av social organisation uppkommit är till största delen obekant.
sv
P310-0097
Men tendensen att signalera och ge svar ärvs från generation till generation och är därmed föremål för en evolution på samma sätt som andra ärftliga egenskaper.
Men tendensen att signalera och ge svar ärvs från generation till generation och är därmed föremål för en evolution på samma sätt som andra ärftliga egenskaper.
sv
P310-0098
Under evolutionen har djur med grupp- eller samhällsbildande beteende gynnats vid selektionen.
Under evolutionen har djur med grupp- eller samhällsbildande beteende gynnats vid selektionen.
sv
P310-0099
Vid ogynnsamma klimatförhållanden eller vid angrepp av rovdjur har gruppen större möjligheter att överleva än det ensamma djuret.
Vid ogynnsamma klimatförhållanden eller vid angrepp av rovdjur har gruppen större möjligheter att överleva än det ensamma djuret.
sv
P310-0100
Solitära gnagare gräver t.ex. sämre gångsystem än de som lever i samhällen och faller därför lättare offer för rovdjur.
Solitära gnagare gräver t.ex. sämre gångsystem än de som lever i samhällen och faller därför lättare offer för rovdjur.
sv
P310-0101
I en fågelkoloni stimulerar paren varandra till häckning, och frekvensen av denna visar en nedgång om populationens storlek sjunker.
I en fågelkoloni stimulerar paren varandra till häckning, och frekvensen av denna visar en nedgång om populationens storlek sjunker.
sv
P310-0102
Även i detta fall gynnas alltså arten av kolonibildningen.
Även i detta fall gynnas alltså arten av kolonibildningen.
sv
P310-0103
Två tumlare hjälper en sårad artfrände att hålla näsöppningen över vattnet.
Två tumlare hjälper en sårad artfrände att hålla näsöppningen över vattnet.
sv
P310-0104
Putsarfiskar som rengör en flodhästs hud från slem och parasiter.
Putsarfiskar som rengör en flodhästs hud från slem och parasiter.
sv
P310-0105
Många arter av putsarfiskar finns i korallreven, där de putsar andra fiskarter fria från bl.a. parasiter, t.o.m. i munnen.
Många arter av putsarfiskar finns i korallreven, där de putsar andra fiskarter fria från bl.a. parasiter, t.o.m. i munnen.
sv
P310-0106
Denna aktivitet grundas på signaler mellan arterna.
Denna aktivitet grundas på signaler mellan arterna.
sv
P310-0107
Gruppbildning ger också möjlighet till en fördelaktig arbetsfördelning.
Gruppbildning ger också möjlighet till en fördelaktig arbetsfördelning.
sv
P310-0108
De samhällsbildande insekterna ger goda exempel på detta.
De samhällsbildande insekterna ger goda exempel på detta.
sv
P310-0109
Det sociala beteendet hos insekter är dock mera stereotypt än hos däggdjur, och beteendemönstren är inte direkt jämförbara.
Det sociala beteendet hos insekter är dock mera stereotypt än hos däggdjur, och beteendemönstren är inte direkt jämförbara.
sv
P310-0110
Hos samhällsbildande insekter, som för övrigt endast omfattar tre procent av alla insekter, har man genom studiet av bärnstensfaunan från Östersjöområdet kunnat spåra den sociala differentieringen tillbaka till tidig tertiär.
Hos samhällsbildande insekter, som för övrigt endast omfattar tre procent av alla insekter, har man genom studiet av bärnstensfaunan från Ös<loc>tersjöområdet k</loc>unnat spåra den sociala differentieringen tillbaka till tidig tertiär.
sv
P310-0111
Bisamhället är ett av de högst organiserade insektsamhällen.
Bisamhället är ett av de högst organiserade insektsamhällen.
sv
P310-0112
Det kännetecknas av en stark morfologisk differentiering mellan individerna och ett kommunikationssystem, som bygger på syn-, lukt- och känselsinne.
Det kännetecknas av en stark morfologisk differentiering mellan individerna och ett kommunikationssystem, som bygger på syn-, lukt- och känselsinne.
sv
P310-0113
Den strikta arbetsfördelningen eller hierarkin mellan samhällsmedlemmarna baseras på ett rikt system av signaler.
Den strikta arbetsfördelningen eller hierarkin mellan samhällsmedlemmarna baseras på ett rikt system av signaler.
sv
P310-0114
Bidansens uttrycksmöjligheter visar rörelsemönstrens betydelse som kommunikationsmedel.
Bidansens uttrycksmöjligheter visar rörelsemönstrens betydelse som kommunikationsmedel.
sv
P310-0115
Beteendet utgörs huvudsakligen av fixa rörelsemönster i motsats till förhållandena hos däggdjur och människa.
Beteendet utgörs huvudsakligen av fixa rörelsemönster i motsats till förhållandena hos däggdjur och människa.
sv
P310-0116
Under extrema miljöförhållanden kan en viss plasticitet i beteendet iakttas, t.ex. arbetsbinas omställning till andra arbetsuppgifter än de normala för åldersstadiet ifråga (del 1, s. 88).
Under extrema miljöförhållanden kan en viss plasticitet i beteendet iakttas, t.ex. arbetsbinas omställning till andra arbetsuppgifter än de normala för åldersstadiet ifråga (del 1, s. 88).
sv
P310-0117
Deras beteende följer som bekant en bestämd utvecklingsföljd: amning, vakthållning, nektarhämtning etc.
Deras beteende följer som bekant en bestämd utvecklingsföljd: amning, vakthållning, nektarhämtning etc.
sv
P310-0118
Socialt beteende och språk hos bin förvärvas inte som hos oss med viss möda under hela livet utan nedärvs fixt och färdigt.
Socialt beteende och språk hos bin förvärvas inte som hos oss med viss möda under hela livet utan nedärvs fixt och färdigt.
sv
P310-0119
Ur biologisk synpunkt kan det fixa, nedärvda beteendet vara en fördel, eftersom insekternas liv är relativt kort och inlärning är en tidskrävande procedur.
Ur biologisk synpunkt kan det fixa, nedärvda beteendet vara en fördel, eftersom insekternas liv är relativt kort och inlärning är en tidskrävande procedur.
sv
P310-0120
Risken för felprestationer blir också mindre.
Risken för felprestationer blir också mindre.
sv
P310-0121
Hos högre utvecklade djur och speciellt då hos människan måste stora delar av reaktionsmönstret inhämtas genom inlärning.
Hos högre utvecklade djur och speciellt då hos människan måste stora delar av reaktionsmönstret inhämtas genom inlärning.
sv
P310-0122
Detta ger dessa varelser större möjligheter till variationer i beteendet i nya, oväntade situationer.
Detta ger dessa varelser större möjligheter till variationer i beteendet i nya, oväntade situationer.
sv
P310-0123
Hos människan överlagras successivt det nedärvda beteendet av inlärning.
Hos människan överlagras successivt det nedärvda beteendet av inlärning.
sv
P310-0124
Hos den vuxna människan har det inlärda beteendet till stor del överlagrat det nedärvda mönstret.
Hos den vuxna människan har det inlärda beteendet till stor del överlagrat det nedärvda mönstret.
sv
P310-0125
På detta sätt har skilda seder och bruk uppstått och utvecklats i skilda delar av världen.
På detta sätt har skilda seder och bruk uppstått och utvecklats i skilda delar av världen.
sv
P310-0126
Frågor om hur detta skett och hur våra sociala attityder påverkas av bl.a. massmedia, är snarare psykologiska och sociologiska frågeställningar än biologiska.
Frågor om hur detta skett och hur våra sociala attityder påverkas av bl.a. massmedia, är snarare psykologiska och sociologiska frågeställningar än biologiska.
sv
P310-0127
För artens fortbestånd och evolution är det sexuella beteendet en nödvändig förutsättning, men även aggressionen mot individer inom samma art har stor betydelse.
För artens fortbestånd och evolution är det sexuella beteendet en nödvändig förutsättning, men även aggressionen mot individer inom samma art har stor betydelse.
sv
P310-0128
Tack vare den hindras svaga djur från fortplantning och kan t.o.m. ibland dödas av de starkare individerna i gruppen.
Tack vare den hindras svaga djur från fortplantning och kan t.o.m. ibland dödas av de starkare individerna i gruppen.
sv
P310-0129
Men om aggressionen vore för stark, skulle detta medföra en allvarlig decimering av individantalet genom ständiga strider.
Men om aggressionen vore för stark, skulle detta medföra en allvarlig decimering av individantalet genom ständiga strider.
sv
P310-0130
Kampens dödliga utgång förhindras genom avväpningsställningar där den svagare reagerar på sådant sätt att den starkare avbryter striden.
Kampens dödliga utgång förhindras genom avväpningsställningar där den svagare reagerar på sådant sätt att den starkare avbryter striden.
sv
P310-0131
Vargen blottar inte längre tänderna utan vänder bort huvudet.
Vargen blottar inte längre tänderna utan vänder bort huvudet.
sv
P310-0132
Andra djur, t.ex. kalkonen, lägger sig platt ner på marken.
Andra djur, t.ex. kalkonen, lägger sig platt ner på marken.
sv
P310-0133
Olika stadier av aggression hos lämmel mot fiende, t.ex. människa.
Olika stadier av aggression hos lämmel mot fiende, t.ex. människa.
sv
P310-0134
Genom kampbeteendet uppkommer, som tidigare nämnts, även en social rangordning inom gruppen med ett mer eller mindre utvecklat ledarskap.
Genom kampbeteendet uppkommer, som tidigare nämnts, även en social rangordning inom gruppen med ett mer eller mindre utvecklat ledarskap.
sv
P310-0135
När väl denna arbetsfördelning utbildats, minskar störningar och aggressioner inom samhället.
När väl denna arbetsfördelning utbildats, minskar störningar och aggressioner inom samhället.
sv
P310-0136
Detta är emellertid ett område där vår kunskap om de nu existerande samhällsorganisationerna i djurvärlden är mycket ofullständig.
Detta är emellertid ett område där vår kunskap om de nu existerande samhällsorganisationerna i djurvärlden är mycket ofullständig.
sv
P310-0137
Konkurrensen mellan olika arter har även stor betydelse för arternas förekomst i naturen och ger vad man i ekologiska sammanhang kallar nischer.
Konkurrensen mellan olika arter har även stor betydelse för arternas förekomst i naturen och ger vad man i ekologiska sammanhang kallar nischer.
sv
P310-0138
Det innebär att två arter i stället för att konkurrera om samma föda specialiseras till var sitt slag av föda, varigenom konkurrens undviks.
Det innebär att två arter i stället för att konkurrera om samma föda specialiseras till var sitt slag av föda, varigenom konkurrens undviks.
sv
P310-0139
Socialt beteende kan utgöra en barriär för korsning med andra arter.
Socialt beteende kan utgöra en barriär för korsning med andra arter.
sv
P310-0140
Vid studiet av evolutionen berördes betydelsen av geografiska barriärer för artbildningen (del 1, s. 174).
Vid studiet av evolutionen berördes betydelsen av geografiska barriärer för artbildningen (del 1, s. 174).
sv
P310-0141
Utbildningen av olika sociala utlösningsmekanismer är även en form av isolering och kan ha liknande betydelse för uppkomsten av nya arter.
Utbildningen av olika sociala utlösningsmekanismer är även en form av isolering och kan ha liknande betydelse för uppkomsten av nya arter.
sv
P310-0142
Hos de s.k. vinkarkrabborna (släktet Uca; från grunda tidvattensstränder i tropikerna) utgör rörelsemönstret vid klons förande en igenkänningssignal inom arten och utgör därför en barriär för korsningar med samtidigt lekande arter, som har ett något avvikande rörelsemönster.
Hos de s.k. vinkarkrabborna (släktet Uca; från grunda tidvattensstränder i tropikerna) utgör rörelsemönstret vid klons förande en igenkänningssignal inom arten och utgör därför en barriär för korsningar med samtidigt lekande arter, som har ett något avvikande rörelsemönster.
sv
P310-0143
Hos bananflugor utgör vingslagens frekvens en liknande korsningsbarriär mellan närstående arter.
Hos bananflugor utgör vingslagens frekvens en liknande korsningsbarriär mellan närstående arter.
sv
P310-0144
På tropiska plana sand- eller slamstränder finns många arter av s.k. vinkarkrabbor.
På tropiska plana sand- eller slamstränder finns många arter av s.k. vinkarkrabbor.
sv
P310-0145
De hanliga vinkarkrabborna bygger hålor i stranden.
De hanliga vinkarkrabborna bygger hålor i stranden.
sv
P310-0146
Genom rörelser med den starkt förstorade klon lockar de honor till sig.
Genom rörelser med den starkt förstorade klon lockar de honor till sig.
sv
P310-0147
Detaljerna i denna klosignalering varierar från art till art.
Detaljerna i denna klosignalering varierar från art till art.
sv
P310-0148
Figuren visar hur hos en art klon böjs utåt-uppåt och tillbaka till utgångsläget.
Figuren visar hur hos en art klon böjs utåt-uppåt och tillbaka till utgångsläget.
sv
P310-0149
Hos andra arter förekommer endast vertikala klorörelser.
Hos andra arter förekommer endast vertikala klorörelser.
sv
P310-0150
Honorna identifierar och lockas av den egna artens hanar; parning sker med en av dem.
Honorna identifierar och lockas av den egna artens hanar; parning sker med en av dem.
sv
P310-0151
De olika arterna av vinkarkrabbor är sexuellt isolerade genom denna för varje art typiska klosignalering.
De olika arterna av vinkarkrabbor är sexuellt isolerade genom denna för varje art typiska klosignalering.
sv
P310-0152
Att diskutera
Att diskutera
sv
P310-0153
Diskutera olika sinnens betydelse för orienteringsförmågan hos insekter, fiskar, fåglar och fladdermöss.
Diskutera olika sinnens betydelse för orienteringsförmågan hos insekter, fiskar, fåglar och fladdermöss.
sv
P310-0154
Hur sker kommunikationen hos samhällsbildande djur?
Hur sker kommunikationen hos samhällsbildande djur?
sv
P310-0155
Definiera nyckelretningar och fixa rörelsemönster.
Definiera nyckelretningar och fixa rörelsemönster.
sv
P310-0156
Ge exempel på hur serier av olika slags nyckelretningar utlöser ett beteendemönster.
Ge exempel på hur serier av olika slags nyckelretningar utlöser ett beteendemönster.
sv
P310-0157
Jämför och exemplifiera nedärvt och inlärt beteende hos djur.
Jämför och exemplifiera nedärvt och inlärt beteende hos djur.
sv
P310-0158
Diskutera nedärvt och inlärt beteende hos människan.
Diskutera nedärvt och inlärt beteende hos människan.
sv
P310-0159
Vad innebär termen motivation?
Vad innebär termen motivation?
sv
P310-0160
Vad är s.k. aptitbeteende?
Vad är s.k. aptitbeteende?
sv
P310-0161
Ge exempel på rytmiskt beteende och sök ange orsakerna.
Ge exempel på rytmiskt beteende och sök ange orsakerna.
sv
P310-0162
Vad innebär termen 'biologiska klockor'?
Vad innebär termen 'biologiska klockor'?
sv
P310-0163
Diskutera revirhävdandets biologiska betydelse.
Diskutera revirhävdandets biologiska betydelse.
sv
P310-0164
Diskutera problemet flock- och stimbildning.
Diskutera problemet flock- och stimbildning.
sv
P310-0165
Ge några exempel på att beteendemönstret kan utgöra barriär för korsning mellan olika arter.
Ge några exempel på att beteendemönstret kan utgöra barriär för korsning mellan olika arter.
sv
P312-0001
Vi har tidigare studerat staden ur historisk synpunkt och sökt peka på några olika drag under århundradenas gång.
Vi har tidigare studerat staden ur historisk synpunkt och sökt peka på några olika drag under århundradenas gång.
sv
P312-0002
Men du kan få ett givande grepp på staden och dess miljö också från andra utgångspunkter.
Men du kan få ett givande grepp på staden och dess miljö också från andra utgångspunkter.
sv
P312-0003
Det finns i våra dagar många olika typer av städer, som alla har sin historiska bakgrund och förklaring.
Det finns i våra dagar många olika typer av städer, som alla har sin historiska bakgrund och förklaring.
sv
P312-0004
Man kan tala om: staden där katedralen (kyrkan) utgjort centrum; hantverkare och köpmän fick i början sin utkomst genom den efterfrågan kyrkans folk skapade. staden där en borg, ett slott utgjort centrum; i många medeltidsstäder låg staden nedanför borgen, som var belägen i förnäm avskildhet på en höjd. I andra städer t.ex. under barockens tidevarv, utgjorde slottet centrum i staden; mot det inriktades hela gatunätet. den anlagda staden; du möter den inte enbart i antikens värld, t.ex. i de grekiska kolonistäderna på Sicilien. Till denna typ kan också räknas den socialistiska staden, t.ex. Miljutin i Sovjetunionen, med dess konsekventa uppdelning i områden för produktion, administration och bostäder och med stora grönområden, som skiljer industrierna från bostadsregionen. I Sverige möter du dessa anlagda städer i t.ex. Borås, Kristianstad, Kalmar, Karlskrona, Kiruna och i en ort som Domnarvet. handelsstaden; dess ekonomiska liv är baserat på fjärrhandeln, dess centrala byggnader är rådhuset och storföretagarnas palatsliknande bostäder. Amsterdams centrum är i våra dagar ett exempel på denna 1600-talets borgerliga patricierstad. industristaden; ibland uppstod den med en gammal handels- eller kyrkostad som centrum, ibland är den helt och hållet en skapelse av 1800-talet. universitetsstaden; i några fall utgör universitetet och studenterna fortfarande stadens ekonomiska grundval, i andra fall har en senare industristad vuxit upp kring den lilla universitetsorten, som t.ex. i Lund och Uppsala. garnisonsstaden; i vissa fall har de militära förbandens förläggning blivit av avgörande betydelse, t.ex. i Boden. järnvägsstaden; då Nils Ericsson planlade det svenska stambanenätet på 1850-talet lät han dra järnvägarna genom till stor del obebyggda trakter.
Man kan tala om: staden där katedralen (kyrkan) utgjort centrum; hantverkare och köpmän fick i början sin utkomst genom den efterfrågan kyrkans folk skapade. staden där en borg, ett slott utgjort centrum; i många medeltidsstäder låg staden nedanför borgen, som var belägen i förnäm avskildhet på en höjd. I andra städer t.ex. under barockens tidevarv, utgjorde slottet centrum i staden; mot det inriktades hela gatunätet. den anlagda staden; du möter den inte enbart i antikens värld, t.ex. i de grekiska kolonistäderna på Sicilien. Till<loc> denna t</loc>yp kan också räknas den socialistiska staden, t.ex. Miljutin i Sovje<loc>tunionen</loc>, m<loc>ed dess konse</loc>kventa uppdelning i områden för produktion, administration och bostäder och med stora grönområden, som skiljer industrierna från bostadsregionen. I Sverige möter du des<loc>sa anla</loc>gda städer i t.ex. Borås, Kristianstad,<loc> Kalm</loc>ar,<loc> Karlskrona,</loc> Ki<loc>runa o</loc>ch <loc>i en ort s</loc>om <loc>Domnar</loc>vet. handelsstaden<loc>; dess ek</loc>onomiska liv är baserat på fjärrhandeln, dess centrala byggnader är rådhuset och storföretagarnas palatsliknande bostäder. Amsterdams centrum är i våra<loc> dagar ett</loc> exempel på denna 1600-talets borgerliga patricierstad. industristaden; ibland uppstod den med en gammal handels- eller kyrkostad som centrum, ibland är den helt och hållet en skapelse av 1800-talet. universitetsstaden; i några fall utgör universitetet och studenterna fortfarande stadens ekonomiska grundval, i andra fall har en senare industristad vuxit upp kring den lilla universitetsorten, som t.ex. i Lund och Uppsala. garnisonsstaden; <loc>i vi</loc>ssa f<loc>all har</loc> de militära förbandens förläggning blivit av avgörande betydelse, t.ex. i Boden. järnvägsstaden; då Nils Ericsso<loc>n pla</loc>nlade det svenska stamb<per>anenätet på 1</per>850-talet lät han dra järnvägarna genom till stor del obebyggda trakter.
sv
P312-0005
Södra stambanan passerar således varken genom Jönköping, Växjö, Kristianstad eller Hälsingborg utan mitt emellan dessa gamla städer.
<loc>Södra stambanan</loc> passerar således varken genom <loc>Jönköping</loc>, V<loc>äxjö,</loc> Kr<loc>istianstad e</loc>ller Hä<loc>lsingborg u</loc>tan mitt emellan dessa gamla städer.
sv
P312-0006
I stället uppkom nya centra: Nässjö, Alvesta, Hässleholm, Eslöv.
I stället uppkom nya centra: N<loc>ässjö,</loc> Al<loc>vesta, </loc>Häs<loc>sleholm, E</loc>slö<loc>v.</loc>
sv
P312-0007
Arbetsuppgifter
Arbetsuppgifter
sv
P312-0008
Undersök med utgångspunkt i detta schema din egen stad.
Undersök med utgångspunkt i detta schema din egen stad.
sv
P312-0009
Till vilken typ hör den?
Till vilken typ hör den?
sv
P312-0010
Eller har flera faktorer påverkat dess utveckling?
Eller har flera faktorer påverkat dess utveckling?
sv
P312-0011
Har den utvecklats från en typ av stad till en annan?
Har den utvecklats från en typ av stad till en annan?
sv
P312-0012
Använd uppslagsböcker och olika stadshistorier eller broschyrer.
Använd uppslagsböcker och olika stadshistorier eller broschyrer.
sv
P312-0013
Staden, sådan den byggdes under 1800-talet, har blivit utsatt för mycken kritik.
Staden, sådan den byggdes under 1800-talet, har blivit utsatt för mycken kritik.
sv
P312-0014
Då Haussmann och Napoleon III skapade det nutida Paris centrum strävade de att skapa intryck av monumentalitet, genom breda gator, stora torg, statyer, kolonner, palats och offentliga byggnader i gatuperspektivens fond.
Då <per>Haussmann</per> och <per>Napoleon III</per> skapade det nutida <loc>Paris</loc> centrum strävade de att skapa intryck av monumentalitet, genom breda gator, stora torg, statyer, kolonner, palats och offentliga byggnader i gatuperspektivens fond.
sv