text
stringlengths
1
153
Ad terzum yid-sen ar At Xlifa.
Taqṣbet tezga-d (tella) deg ugafa tḥudd af tiɣiwanin am tid n Ɛin Azal ed Buṭaleb i yellan deg
twilayt n Sṭif.
Tanaflit d yiwet n tefyirt tawezlant id yessevganen ayen ssaramen, naɣ ittmennin yemdanen marra naγ
wegraw ametti s-umata naγ tudsa d tasudut iwakken ad awḍen γer s-iswi nsen, naγ ad mmektin amezruy
nsen ameqṛan.
Ur yesɛi ara akud i yaya.
Nrufeq akk ayen yellan ar Lqern ufella.
Ula d keçç ur txuṣad ara.
Send ad temmeslayeḍ, ilaq ad teẓreḍ lqaɛ n uɣbel.
Amek ihi ara ad ssuqqulen tuddsa ar thendit?
Ur ssawḍeɣ ara ad d-ssugneɣ ɣer wacu i d-iban yettemcabi.
Ur tɣawleḍ ara ɣer At Ksila.
Cceh imi ur teččim ara aḍil-nni.
Kemm ur ttru akked gma-m lḥu.
Tili amek ara tkettbem amakras s tmalṭit?
Dɣa yiwen deg imazragen i weṣat i wakken ad yaweḍ taɣuct n Awḥid Yusef: Ih a Muḥend a Madam Servi
Latay. Lameɛna amedyaz Lewnis At mengellat, g-imiren ittwali ar lembɛiad. D ayen yellan, imi simi
bdan kan iseggasen n 1970, yuɣal Lewnis AT MANGELLAT yettwasen mebla ma yeẓra, ladɣa s tuɣac A
LwizaMa selbeɣ i g-sekles netta yella di lɛasker.
Tala n Tazart d taɣiwant n Tezwawt.
Tibexsisin, tikeṛmusin; armi qṛib yemmut meskin.
Amek i ilaq ara ad ssuqlent awal ɣer tɛebrit?
Kra ur yessewham Amarikani. Nezga nettεawad i tinna n awezɣi mačči d afransis ; nekni iban ziɣ
neɣleḍ deg umawal. Deg Marikan, kra din yeshel, kra din d aḥerfi, ma d uguren imikaniyen,
ttmettaten uqbel ad d-lalen.
Amennuɣ adelsan drus-it, ass-a yessefk amennuɣ asertan.
Aṭas n yusufar ikimiyen i sseqdacen yimdanen di tfellaḥt.
Tenwa kra ur d-yekki nnig-s, dɣa attan tura terka deg lḥebs.
Ur tsehhlemt ara ɣer Iɣil n Lqayed.
Ilaq-aɣ ad nels isurad deg uɣerbaz.
Yesgerger tiqit-nni n lqehwa, yekker iṛuḥ.
Ilaq ad bnun isuda n ussileɣ deg yal taɣiwant taqbaylit.
Tom acemma kan ad yefqeɛ, dɣa armi s-ttanfen akk medden.
Ur teddimemt ara temẓin ɣer Rwiba.
Ur tɛebba ara ihi ɣer Miksik.
Mmel-asen amek ihi ara tini azwil s tlawsit?
Yerkeb lbabauṛ ar temdint n Marseille.
]]> algeriepresseservice (Administrateur) LEZZAYER Wed, 13 Dec 2017 17:39:48 +0100 Asenfar n usaḍuf
n tnazent akked tiliɣwalt : tanarit n Ugraw aɣerfan aɣelnaw yefka 19 n yibeddilen i tesmilt terza
temsalt
Ur tbubba ara ṛṛmel-nni ɣer At Sellan.
Deg tudert, ur yelli wayen ara yaged yiwen, kra din yemmug ad t-negzu.
Ad tɛebbi ikajuten-nni ɣer U At Slid.
Kra yekka wass kečč deg tberna!
Yenna-d Tom dakken ur yella ara yebɣa ad yexdem ayen i yexdem.
Ur telḥiḍ ara ɣer Suq Ufella.
Ad samiɣ ɣer Iɣil n Lqayed.
Ur s-tceɛɛel ara ɣer Tasga Mellul.
Ur ḥsiɣ ara d acu xedmeɣ yezleg.
Mi yegled ,d nnefṣ-n uglad-is d baba-s Yuba II , Baṭlimus, akka am baba-s,iban-d d imseḥbiber ɣef
taẓurit, ɣef tmussni, ɣef tira n yidlisen, daɣen ɣef waddal .xa0 Deg Legrig , rran-asen tajmilt i
Yuba wis sin d mmi-s Baṭlimus s yisebdaden , xedmen-as i Baṭlimus asebdad akken ad rren tajmilt i
tayri-ines i tɣuri d tira n yidlisen. Ula d netta yefka isebdaden-agi d araz i Akrubulis .Imezdaɣ n
Atina rran-as tajmilt i netta d twacult-is acḥal d abrid , d ayen i d-yesbegnen aqader meqqen i
sen-gan .
Aḥric ameqran n imezdaɣ n Tizi Wezzu ttmeslayen s Tamaziɣt (tutlayt n wegdud) akk-d tafransist
(tutlayt tis snat).
Tazwara n Taywan yella-d deg tasut tis 15 anda sεeddayen yemsilal Urufiyen si wa ɣer wa isem n
tegzirt d Ilha Furmusa, neɣ tigzirt tahuskant.
Amek akken ara ad arunt asengel s twalunit?
Ass-nni n letnayen i yettwaṭṭef Tom.
Ur zmireɣ ara ad d-awiɣ amsejji.
Uɣaleɣ ur zmireɣ ara ad ṭṭfeɣ taḍsa-iw
Akken i tḥulfa s temsalt, tebda tettru.
Iweǧǧel-as akud akken ad s-yerr ayen i s-yerḍel.
Yella wamek ara ad iniɣ addal s trumancit?
Ur mmilen ara akk isefra n teqbaylit.
Amek tura ara tkettbeḍ tasinuɣt s temẓabit?
Mačči fell-ak i ttaḍsaɣ, ttaḍsaɣ yid-k.
Amek dɣa ara ad arunt tiririt s tdanit?
Anamek n wawal-a (Azeṭṭa n tisist agreɣlan), agrudem yessawḍen ad yeldi azeṭṭa Internet i yal amdan.
Tizrawin titrarin ɣef uẓar n twacult n Tizamurin ssknen-t-d d akken abanɣu yezdi yakk d tizemkiyin
deg yiwen n uẓar imezdi akelman
Wagi d amkan ameqran ay deg gellen waman, ur ttazzalen ara deg-s am wasif.
Ur ssawḍeɣ ara ad tt-id-ṭṭfeɣ deg usawal.
Ggummaɣ ad sleɣ i wayen i d-teqqarremt.
Acḥal n tikkal i tecucufemt di dduṛt?
Ilaq ad tḥulfumt cwit i wesḥissef n wiyaḍ.
Ma ulac aɣilif, efk-iyi ad sweɣ aman.
Nella netteddu ad nṛuḥ imir-n mi d-yessawel Tom.
Ad tettekleḍ kan ɣef imḍebbṛen iqbayliyen.
Yella diɣen ẓdiḥ, d zzhir (vacarme)!
Yelha imi tifeɣ icenga n teqbaylit.
Taẓrigt tamezwarut εecra iseggasen-aya mi d-teffeɣ.
S tenmegla n wayyen yettwassnen (d akken amru yettwaxdam s uldun) amru deg tidet yettwaxdam s
ugrafit d ukaṛbun yettwarwin s waluṭ, Amru yennulfa-d deg tsut tis 18 anda send n uzmez-a yella
yettwaxdam ufraw n waylalen i tira s yileɣ
Telsa-d llebsa n uqeṛṣan deg Halloween.
Amek ihi ara ad tketbeḍ tawassna s tdanit?
Ɣef lǧal n wumi ur ččin ara axbiz-nni?
Amek akken ara ttaruɣ asefrek s tesluvinit?
Amek i ilaq ara ad tketbem takatut tasmussant s tesnusit?
Taddart teḍfeṛ afezdu (Civil Parish) n Overton.
Amek tura ara ad tketbem asnegmu n yiman s thulandit?
Yenwa ad qeblen yi-s wiyeḍ ma yennuɣ d watmaten-is.
Kesri Akli (Akli nat Ḥemd Uqasi (n Wemɛuc))
Les Ancêtres redoublent de férocité, préface à Tassadit Yacine, Lounis Ait Menguellet chante…textes
berbères et français, Paris, La Découverte, 1989; Alger Bouchène/Awal, 1990 [dernier texte de Kateb
Yacine, adressé à Tassadit Yacine le 29 septembre 1989, un mois avant sa mort].