text
stringlengths
1
153
Ilaq ad d-mudden tifyar ara d-ittunefken di Common Voice.
Amek imir ara tettarumt tasilhut s tmalizit?
Mi teddid d win ik yehwan,
Sel-iy-id d tanfust taterkit id-yessuffeɣ Ɛli Balǧi d usnulfu n Meqbula Kusef, iɛedda-d uḥric-is
amezzwaru deg wass n 7 di yulyu 2022. Deg-s iwudam igejdanen tturaren-ten yimruraren-agi:xa0 Berk
Hakman, Eǧa Kunkeli (Ege Kökenli), Rabiɛa Suyturk (Rabia Soytürk) d Ǧaner Topču (Caner Topçu).
D asuci i teččiḍ iḍelli, neɣ xaṭi?
Tili yella wamek ara ttaruɣ afrux s tatibitant?
I tura amek ara ad yaru tadwilt s tzulut?
Ihi nekk ur ddimeɣ ara takeṛmust.
Amek tura ara ad ssuqleɣ uddus ɣer tlitwanit?
Ur teffir ara ihi tabuṣult i mmi-s.
Aṭas i yeznuzun igumma ɣef ṭṭerf n webrid.
Aqjun-nneɣ d aferḍas am widak-nni n ssyada
Amek armi ur twalamt ara aggag-nni?
Mi temmut Dasin deg useggas n 1933 , tella mazal-itt tekkat Imzad ; tenna fella-s : Imzad d gma ur
d-uriw yemma .
Ursu Aberkan, d Ursu ay yeddren deg Temrikt n Ugafa.
Ur tbubba ara ssiman-nni ɣer At waggur.
Ini-d amek ara tessuqleḍ tanezwit ar tespirantit?
Tura ad ak-in-azneɣ yiwet n tesɣunt n yiḍrisen.
Tili yella wamek ara ad iniɣ lawan s tespirantit?
D iɣermanen umaḍal akk i nella.
Aneggaru-yagi yessawel i Ṛṛum akken a t-menɛen.
Ibudraren d taɣiwant i d-yezgan deg Tizi Wezzu.
Aṭas n leṣnaf n tesnin timɣuzanin i nezmer ad naf deg udrar-a.
Ilaq ad teččeḍ kra n lḥaǧa.
Tella azal n 209 imalas d tamezwarut deg ubellez n WTA n Tennis deg umaḍal, ur turar deg tuber 2002
acku tella tesɛa uguren n ṣeḥḥa deg uḍar-is, asegwas n 2006, Maṛtina tuɣaled s-urar, di yennayer
tebda urar di Anvers, tadwilt n Proximus Diamond Games, aggur sinna texṣer di Open n Ṭayland.
Ad mmleɣ ihi tabuṣult i mmi-s.
Ad tawḍemt ɣer At Sidi Sɛid.
Lmut n Cirin yewwi-d tiririyin seg umaḍal kamel , ifalesṭiniyen d yisrayiliyen beyynen-d
tamuɣli-nsen , tiddukla n Turuft d uxxam amellal daɣen fkan-d rray-nsen , ssawlen i unadi n tidet
ara d-yilin mebla amili deg lmut n tneɣmast-agi . Akka yernu , azekka-nni , di lǧanaza-ines ,
iserdasen n Israyel uten wid yeddan akken ad temḍel , d ayen id-yuwin awalen-nniḍen .
Llant aṭas n tɣawsiwin i ilaq ad naɣ.
Amek ara ad naru tiririt s tdanit?
Sḥassfeɣ aṭas, maca ur zmireɣ ara.
Ur ddehmen ara ɣer Iɣil n Lqayed.
At laxart ur d ttdeggiren ara timedlin n izekwan-nsen.
Tili amek ara tettarumt ilel s tfilippinit?
Yenna-iyi-d baba belli agrud mara yeɣli yettaf duṛu.
D tilmunent i bɣan yeqbayliyen inifiyen.
Akka n Kebnekaise: d ccaf n iwezziwen.
Ihi nekk ur ẓẓiɣ ara acifluṛ.
Tfukk tmeɣṛa nnejmaɛen akk s ixxamen-nsen.
Tizi Hibel d taɣiwant n Tizi Wezzu.
Ur bɣiɣ ara ad qellqeɣ Tom.
I lemmer ad yeɛreḍ tlitli tura?
Ur teɣṣibem ara ɣer Iɣil Aεli.
Tili amek ara tettaruḍ imekli s tcelḥit?
Kateb Yacine a également écrit plusieurs préfaces pour ses amis peintres, Mhamed Issiakhem
(Œil-de-lynx et les américains, trente-cinq années de lenfer dun peintre) et Mohammed Khadda.
1978, Université Paris V : Doctorat dÉtat ès Lettres et Sciences Humaines (S tefṛansist)
Mačči d iceṭṭiḍen kan i ɣ-d-yefka, yerna-yaɣ-d ula d kra n yedrimen.
Tezedmin n imucaɣ d tamusni n Imucaɣ ɣef tzedmin d yetran imi d itran i d-t-nittanren (id
t-niheddun) mi ara ad ttinigen deg tniriwin. Ula d Imucaɣ ufan deg igenni igrawen n yetran yecban
zund kra n tugniwin, am akken i t-xedmen si zik iɣerfan niden.
Tudert ur telli war trisiti neɣ aman.
Ur tufiḍ d acu i tzemreḍ, ad t-txedmeḍ.
At Jbara (FR:Aït Djebara) d taddart deg tɣiwant n At Yeḥya.
Ur tɣabeḍ ara ɣer Tifrit n At Umalek.
Ad sehhlen yid-sent ar taddart ufella.
Assa yuɣal d azekka, twalaḍ. Ssɛerqen-iyi-tent kra seg wid yessenduyen aman.
Nekkni s leqbayel neɛya di lbaṭel.
Amek dɣa ara ad tarumt tasnukyest s tbaskit?
Amagrad 1, taṣeddart 3 n tmenḍawt (constitution) n 18 Yennayer 1996 yesban-d mliḥ aya : Tutlayin
tunṣibin n Tegduda n Cameroun d taglizit d tefṛensist, tutlayin-agi di snat sɛɛant yiwen uẓayer
(statut).
Ilaq ad yili walebɛaḍ ara kem-id-iḥebsen.
Tom yettidir akked yemma-s di Lustṛali.
Ur yeddhem ara ihi ɣer Taza.
Ɣef lǧal n wumi ur ččin ara tadellaɛt-nni?
Iḍelli ufiɣ yiwen uɣeggad n wakal d amecṭuḥ i lbiε deg yiwet n lḥuma irekden, dɣa friɣ-tt imir kan
ad t-aɣeɣ.
Ttidireɣ di taddart mačči di temdint.
Aqeddac n Lwennas Meɛṭub tessuddes s 28 iseɣraz (neɣ 34 isunad).
Uzzlen warrac ɣer umraḥ n wuraren.
Amek dɣa ara ad aruɣ amdakkel s tjavanit?
I tura amek ara ad nini adellel s tsudanit?
Tawilayt n Bgayet (s tefṛensist: Wilaya de Béjaïa), d tawilayt n ugafa-agmuḍan (nord-est) n
Lezzayer, deg wegmuḍ n Tmurt n Leqbayel. Tajumma-nnes 3.268 km² (yikilumitren imkuẓen). Zedɣen-tt
953.953 n yimezdaɣen. Tamaneɣt-ines d tamdint n Bgayet. Tebḍa ɣef 19 n tdayriwin
D Tom i d amsestan-nneɣ ifazen akk.
Wagi ɣef umawal, nmara, ibawen, tagerfa akked taɣaḍt. Yal yiwen d ibawen-is i yeţţebbwayen.
Tagerfa, ɣer kra d taɣaḍt, xas ma tufeg. Akken i d-tenniḍ.
Ad nelḥu wa deffir wa, wa zdat wa, ad nawi izerfan-nneɣ.
Ur tufigem ara yid-sent ar Icelliben.
Ma iteddu lweqt mgal-ik, ddu yid-s.
2011 : Saɛed Lgeṭṭ : Ɛumaṛ, Baba-s n Saɛed
Bibb učči-nni ɣer Tawrirt At Mengellat.
Amek sakin ara ad ketbeɣ asekkussem s tnurvijit?
D aya i kem-id-yewwin ɣer da.
Amek dɣa ara tketteb addal s trumancit?
Wwḍent yakan s ayen ɛewwlent iḍelli?
Ur teddimeḍ ara timacinin-nni ɣer Takanna.
Amek dɣa ara ad tinimt tisselbi s tkazaxt?
Biket Amecṭuḥ. suffɣen-t seld Araz Ameqqran Ahungri n 2009.
Cycnus = tanegit (ɣarnuq s ettaj : Prasse-Alojali-Mohamed)