text
stringlengths 1
153
|
|---|
Ilaq ad d-mudden tifyar ara d-ittunefken di Common Voice.
|
Amek imir ara tettarumt tasilhut s tmalizit?
|
Mi teddid d win ik yehwan,
|
Sel-iy-id d tanfust taterkit id-yessuffeɣ Ɛli Balǧi d usnulfu n Meqbula Kusef, iɛedda-d uḥric-is
|
amezzwaru deg wass n 7 di yulyu 2022. Deg-s iwudam igejdanen tturaren-ten yimruraren-agi:xa0 Berk
|
Hakman, Eǧa Kunkeli (Ege Kökenli), Rabiɛa Suyturk (Rabia Soytürk) d Ǧaner Topču (Caner Topçu).
|
D asuci i teččiḍ iḍelli, neɣ xaṭi?
|
Tili yella wamek ara ttaruɣ afrux s tatibitant?
|
I tura amek ara ad yaru tadwilt s tzulut?
|
Ihi nekk ur ddimeɣ ara takeṛmust.
|
Amek tura ara ad ssuqleɣ uddus ɣer tlitwanit?
|
Ur teffir ara ihi tabuṣult i mmi-s.
|
Aṭas i yeznuzun igumma ɣef ṭṭerf n webrid.
|
Aqjun-nneɣ d aferḍas am widak-nni n ssyada
|
Amek armi ur twalamt ara aggag-nni?
|
Mi temmut Dasin deg useggas n 1933 , tella mazal-itt tekkat Imzad ; tenna fella-s : Imzad d gma ur
|
d-uriw yemma .
|
Ursu Aberkan, d Ursu ay yeddren deg Temrikt n Ugafa.
|
Ur tbubba ara ssiman-nni ɣer At waggur.
|
Ini-d amek ara tessuqleḍ tanezwit ar tespirantit?
|
Tura ad ak-in-azneɣ yiwet n tesɣunt n yiḍrisen.
|
Tili yella wamek ara ad iniɣ lawan s tespirantit?
|
D iɣermanen umaḍal akk i nella.
|
Aneggaru-yagi yessawel i Ṛṛum akken a t-menɛen.
|
Ibudraren d taɣiwant i d-yezgan deg Tizi Wezzu.
|
Aṭas n leṣnaf n tesnin timɣuzanin i nezmer ad naf deg udrar-a.
|
Ilaq ad teččeḍ kra n lḥaǧa.
|
Tella azal n 209 imalas d tamezwarut deg ubellez n WTA n Tennis deg umaḍal, ur turar deg tuber 2002
|
acku tella tesɛa uguren n ṣeḥḥa deg uḍar-is, asegwas n 2006, Maṛtina tuɣaled s-urar, di yennayer
|
tebda urar di Anvers, tadwilt n Proximus Diamond Games, aggur sinna texṣer di Open n Ṭayland.
|
Ad mmleɣ ihi tabuṣult i mmi-s.
|
Ad tawḍemt ɣer At Sidi Sɛid.
|
Lmut n Cirin yewwi-d tiririyin seg umaḍal kamel , ifalesṭiniyen d yisrayiliyen beyynen-d
|
tamuɣli-nsen , tiddukla n Turuft d uxxam amellal daɣen fkan-d rray-nsen , ssawlen i unadi n tidet
|
ara d-yilin mebla amili deg lmut n tneɣmast-agi . Akka yernu , azekka-nni , di lǧanaza-ines ,
|
iserdasen n Israyel uten wid yeddan akken ad temḍel , d ayen id-yuwin awalen-nniḍen .
|
Llant aṭas n tɣawsiwin i ilaq ad naɣ.
|
Amek ara ad naru tiririt s tdanit?
|
Sḥassfeɣ aṭas, maca ur zmireɣ ara.
|
Ur ddehmen ara ɣer Iɣil n Lqayed.
|
At laxart ur d ttdeggiren ara timedlin n izekwan-nsen.
|
Tili amek ara tettarumt ilel s tfilippinit?
|
Yenna-iyi-d baba belli agrud mara yeɣli yettaf duṛu.
|
D tilmunent i bɣan yeqbayliyen inifiyen.
|
Akka n Kebnekaise: d ccaf n iwezziwen.
|
Ihi nekk ur ẓẓiɣ ara acifluṛ.
|
Tfukk tmeɣṛa nnejmaɛen akk s ixxamen-nsen.
|
Tizi Hibel d taɣiwant n Tizi Wezzu.
|
Ur bɣiɣ ara ad qellqeɣ Tom.
|
I lemmer ad yeɛreḍ tlitli tura?
|
Ur teɣṣibem ara ɣer Iɣil Aεli.
|
Tili amek ara tettaruḍ imekli s tcelḥit?
|
Kateb Yacine a également écrit plusieurs préfaces pour ses amis peintres, Mhamed Issiakhem
|
(Œil-de-lynx et les américains, trente-cinq années de lenfer dun peintre) et Mohammed Khadda.
|
1978, Université Paris V : Doctorat dÉtat ès Lettres et Sciences Humaines (S tefṛansist)
|
Mačči d iceṭṭiḍen kan i ɣ-d-yefka, yerna-yaɣ-d ula d kra n yedrimen.
|
Tezedmin n imucaɣ d tamusni n Imucaɣ ɣef tzedmin d yetran imi d itran i d-t-nittanren (id
|
t-niheddun) mi ara ad ttinigen deg tniriwin. Ula d Imucaɣ ufan deg igenni igrawen n yetran yecban
|
zund kra n tugniwin, am akken i t-xedmen si zik iɣerfan niden.
|
Tudert ur telli war trisiti neɣ aman.
|
Ur tufiḍ d acu i tzemreḍ, ad t-txedmeḍ.
|
At Jbara (FR:Aït Djebara) d taddart deg tɣiwant n At Yeḥya.
|
Ur tɣabeḍ ara ɣer Tifrit n At Umalek.
|
Ad sehhlen yid-sent ar taddart ufella.
|
Assa yuɣal d azekka, twalaḍ. Ssɛerqen-iyi-tent kra seg wid yessenduyen aman.
|
Nekkni s leqbayel neɛya di lbaṭel.
|
Amek dɣa ara ad tarumt tasnukyest s tbaskit?
|
Amagrad 1, taṣeddart 3 n tmenḍawt (constitution) n 18 Yennayer 1996 yesban-d mliḥ aya : Tutlayin
|
tunṣibin n Tegduda n Cameroun d taglizit d tefṛensist, tutlayin-agi di snat sɛɛant yiwen uẓayer
|
(statut).
|
Ilaq ad yili walebɛaḍ ara kem-id-iḥebsen.
|
Tom yettidir akked yemma-s di Lustṛali.
|
Ur yeddhem ara ihi ɣer Taza.
|
Ɣef lǧal n wumi ur ččin ara tadellaɛt-nni?
|
Iḍelli ufiɣ yiwen uɣeggad n wakal d amecṭuḥ i lbiε deg yiwet n lḥuma irekden, dɣa friɣ-tt imir kan
|
ad t-aɣeɣ.
|
Ttidireɣ di taddart mačči di temdint.
|
Aqeddac n Lwennas Meɛṭub tessuddes s 28 iseɣraz (neɣ 34 isunad).
|
Uzzlen warrac ɣer umraḥ n wuraren.
|
Amek dɣa ara ad aruɣ amdakkel s tjavanit?
|
I tura amek ara ad nini adellel s tsudanit?
|
Tawilayt n Bgayet (s tefṛensist: Wilaya de Béjaïa), d tawilayt n ugafa-agmuḍan (nord-est) n
|
Lezzayer, deg wegmuḍ n Tmurt n Leqbayel. Tajumma-nnes 3.268 km² (yikilumitren imkuẓen). Zedɣen-tt
|
953.953 n yimezdaɣen. Tamaneɣt-ines d tamdint n Bgayet. Tebḍa ɣef 19 n tdayriwin
|
D Tom i d amsestan-nneɣ ifazen akk.
|
Wagi ɣef umawal, nmara, ibawen, tagerfa akked taɣaḍt. Yal yiwen d ibawen-is i yeţţebbwayen.
|
Tagerfa, ɣer kra d taɣaḍt, xas ma tufeg. Akken i d-tenniḍ.
|
Ad nelḥu wa deffir wa, wa zdat wa, ad nawi izerfan-nneɣ.
|
Ur tufigem ara yid-sent ar Icelliben.
|
Ma iteddu lweqt mgal-ik, ddu yid-s.
|
2011 : Saɛed Lgeṭṭ : Ɛumaṛ, Baba-s n Saɛed
|
Bibb učči-nni ɣer Tawrirt At Mengellat.
|
Amek sakin ara ad ketbeɣ asekkussem s tnurvijit?
|
D aya i kem-id-yewwin ɣer da.
|
Amek dɣa ara tketteb addal s trumancit?
|
Wwḍent yakan s ayen ɛewwlent iḍelli?
|
Ur teddimeḍ ara timacinin-nni ɣer Takanna.
|
Amek dɣa ara ad tinimt tisselbi s tkazaxt?
|
Biket Amecṭuḥ. suffɣen-t seld Araz Ameqqran Ahungri n 2009.
|
Cycnus = tanegit (ɣarnuq s ettaj : Prasse-Alojali-Mohamed)
|
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.