Split (3)

train · 55k rows

Subsets and Splits

No community queries yet

The top public SQL queries from the community will appear here once available.

id stringlengths 7 104	text stringlengths 1 1.77k	annotated_text stringlengths 1 1.94k	language stringclasses 8 values
P302-0038	Så här beskriver Jan Trost den patriarkaliska familjen, där mannen är dominerande:	Så här beskriver Jan Trost den patriarkaliska familjen, där mannen är dominerande:	sv
P302-0039	I den extremt patriarkaliska familjen är en man, i regel den äldste, den maktutövande.	I den extremt patriarkaliska familjen är en man, i regel den äldste, den maktutövande.	sv
P302-0040	I den kinesiska familjen fanns detta system ganska utpräglat (före den kommunistiska revolutionen).	I den kinesiska familjen fanns detta system ganska utpräglat (före den kommunistiska revolutionen).	sv
P302-0041	Berättelsen i bibeln om Abraham och Isak visar också familjefaderns makt över liv och död.	Berättelsen i bibeln om <per>Abraham</per> och <per>Isak</per> visar också familjefaderns makt över liv och död.	sv
P302-0042	Familjefaderns namn är det som fortlever.	Familjefaderns namn är det som fortlever.	sv
P302-0043	Hustru och barn antar dennes efternamn.	Hustru och barn antar dennes efternamn.	sv
P302-0044	(Jfr den nya namnlagen i vårt land, som ger hustrun möjlighet att behålla sitt namn vid giftermål.)	(Jfr den nya namnlagen i vårt land, som ger hustrun möjlighet att behålla sitt namn vid giftermål.)	sv
P302-0045	Arvet går på den manliga sidan.	Arvet går på den manliga sidan.	sv
P302-0046	'Gånge hatt till, huva ifrån.'	'Gånge hatt till, huva ifrån.'	sv
P302-0047	Männen har en mängd privilegier ...	Männen har en mängd privilegier ...	sv
P302-0048	Polygyni förekommer eller någon form av älskarinnesystem tillåts.	Polygyni förekommer eller någon form av älskarinnesystem tillåts.	sv
P302-0049	Mannen representerar familjen utåt, är den som för familjens talan.	Mannen representerar familjen utåt, är den som för familjens talan.	sv
P302-0050	Maskulina privilegier med avseende på skilsmässa är karaktäristiska för det patriarkaliska systemet.	Maskulina privilegier med avseende på skilsmässa är karaktäristiska för det patriarkaliska systemet.	sv
P302-0051	Fäderna utväljer äktenskapspartner åt sina barn och även brudköp förekommer.	Fäderna utväljer äktenskapspartner åt sina barn och även brudköp förekommer.	sv
P302-0052	(Familjen i samhället, s. 10 f.)	(Familjen i samhället, s. 10 f.)	sv
P302-0053	Om vi helt kastar om rollerna får vi i stället ett renodlat matriarkat - något sådant har sannolikt aldrig förekommit i verkligheten.	Om vi helt kastar om rollerna får vi i stället ett renodlat matriarkat - något sådant har sannolikt aldrig förekommit i verkligheten.	sv
P302-0054	(Det kan här vara lämpligt att gå tillbaka till den diskussion som vi tidigare hade om könsrollerna, s. 30 ff.)	(Det kan här vara lämpligt att gå tillbaka till den diskussion som vi tidigare hade om könsrollerna, s. 30 ff.)	sv
P302-0055	Maktstrukturen inom familjen i det moderna samhället är betydligt mindre renodlad och därför svårare att beskriva.	Maktstrukturen inom familjen i det moderna samhället är betydligt mindre renodlad och därför svårare att beskriva.	sv
P302-0056	Den bestäms i många fall inte heller enbart eller ens i övervägande grad av familjestrukturen, utan personlighetsdrag hos makarna har stor betydelse.	Den bestäms i många fall inte heller enbart eller ens i övervägande grad av familjestrukturen, utan personlighetsdrag hos makarna har stor betydelse.	sv
P302-0057	Det finns vissa undersökningar som tyder på att en dominerande person (man eller kvinna) gärna söker en äktenskapspartner som inte är dominerande och det omvända gäller också.	Det finns vissa undersökningar som tyder på att en dominerande person (man eller kvinna) gärna söker en äktenskapspartner som inte är dominerande och det omvända gäller också.	sv
P302-0058	I sådana äktenskap är det alltså makarnas personlighetsdrag som har en avgörande betydelse för hur maktfördelningen mellan makarna blir.	I sådana äktenskap är det alltså makarnas personlighetsdrag som har en avgörande betydelse för hur maktfördelningen mellan makarna blir.	sv
P302-0059	I en undersökning som Gustav Jonsson och Anna-Lisa Kälvestam gjorde av ett urval Stockholmspojkar ställde man frågor som rörde den här saken.	I en undersökning som <per>Gustav Jonsson</per> och <per>Anna-Lisa Kälvestam</per> gjorde av ett urval Stockholmspojkar ställde man frågor som rörde den här saken.	sv
P302-0060	De fick fylla i en sats som började 'Den som bestämmer mest hemma hos oss ...'	De fick fylla i en sats som började 'Den som bestämmer mest hemma hos oss ...'	sv
P302-0061	Och så här fördelade sig svaren i procent:	Och så här fördelade sig svaren i procent:	sv
P302-0062	Fundera över	Fundera över	sv
P302-0063	Hur var förhållandena i det här avseendet i den familj som ni växte upp i och hur är de i er egen familj?	Hur var förhållandena i det här avseendet i den familj som ni växte upp i och hur är de i er egen familj?	sv
P302-0064	Familjens funktioner	Familjens funktioner	sv
P302-0065	När televisionen på allvar slog igenom i Sverige, påverkade detta ganska mycket antalet biobesök.	När televisionen på allvar slog igenom i <loc>Sverige</loc>, påverkade detta ganska mycket antalet biobesök.	sv
P302-0066	Framför allt för äldre och medelålders personer minskade biobesöken kraftigt, medan ungdomar fortfarande gärna sökte sig till biograferna.	Framför allt för äldre och medelålders personer minskade biobesöken kraftigt, medan ungdomar fortfarande gärna sökte sig till biograferna.	sv
P302-0067	Man kan tolka det här på något olika sätt men tydligt är att ungdomarnas biobesök också har stor betydelse för kamratkontakter och för kontakter med det andra könet.	Man kan tolka det här på något olika sätt men tydligt är att ungdomarnas biobesök också har stor betydelse för kamratkontakter och för kontakter med det andra könet.	sv
P302-0068	De äldre däremot sökte kanske i större utsträckning enbart den stimulans och förströelse som själva filmen gav; detta kunde nu ersättas av tv-programmen.	De äldre däremot sökte kanske i större utsträckning enbart den stimulans och förströelse som själva filmen gav; detta kunde nu ersättas av tv-programmen.	sv
P302-0069	Tv gav familjen en ny samlingspunkt.	Tv gav familjen en ny samlingspunkt.	sv
P302-0070	Hur var det förr?	Hur var det förr?	sv
P302-0071	Ett sätt att överblicka familjens utveckling är att se vilka funktioner den tidigare har haft och vilka den har i dag.	Ett sätt att överblicka familjens utveckling är att se vilka funktioner den tidigare har haft och vilka den har i dag.	sv
P302-0072	Vi kan räkna med att familjen tidigare haft följande funktioner:	Vi kan räkna med att familjen tidigare haft följande funktioner:	sv
P302-0073	Den produktiva / ekonomiska.	Den produktiva / ekonomiska.	sv
P302-0074	Den sexuella.	Den sexuella.	sv
P302-0075	Den reproduktiva (barnafödande).	Den reproduktiva (barnafödande).	sv
P302-0076	Den uppfostrande och utbildande.	Den uppfostrande och utbildande.	sv
P302-0077	Skyddsfunktionen vid sjukdom etc.	Skyddsfunktionen vid sjukdom etc.	sv
P302-0078	Fritidsfunktionen.	Fritidsfunktionen.	sv
P302-0079	Den religiösa funktionen.	Den religiösa funktionen.	sv
P302-0080	Den känslomässiga funktionen.	Den känslomässiga funktionen.	sv
P302-0081	Hur är det nu?	Hur är det nu?	sv
P302-0082	Dessa funktioner har fortfarande anknytning till familjen men flera av dem spelar numera en liten roll inom familjen.	Dessa funktioner har fortfarande anknytning till familjen men flera av dem spelar numera en liten roll inom familjen.	sv
P302-0083	Vi producerar mycket få varor hemma - däremot tillreder vi fortfarande livsmedel.	Vi producerar mycket få varor hemma - däremot tillreder vi fortfarande livsmedel.	sv
P302-0084	Utbildning och en del av uppfostran har flyttats utanför hemmen.	Utbildning och en del av uppfostran har flyttats utanför hemmen.	sv
P302-0085	Om vi behöver kvalificerad sjukvård, söker vi oss till ett lasarett, och om vi behöver hjälp i religiösa frågor går vi till en kyrka eller en annan religiös organisation.	Om vi behöver kvalificerad sjukvård, söker vi oss till ett lasarett, och om vi behöver hjälp i religiösa frågor går vi till en kyrka eller en annan religiös organisation.	sv
P302-0086	Ett stort antal av våra fritidssysselsättningar sker utanför familjen och med ett tydligt mönster som skiljer föräldrar och barn över en viss ålder från varandra.	Ett stort antal av våra fritidssysselsättningar sker utanför familjen och med ett tydligt mönster som skiljer föräldrar och barn över en viss ålder från varandra.	sv
P302-0087	Däremot har familjen fortfarande en allmän känslomässig funktion.	Däremot har familjen fortfarande en allmän känslomässig funktion.	sv
P302-0088	Svårast är att bestämma vilka förändringar som har skett i fråga om den sexuella funktionen.	Svårast är att bestämma vilka förändringar som har skett i fråga om den sexuella funktionen.	sv
P302-0089	Det finns en lång tradition i vårt land att acceptera föräktenskapliga förbindelser (i vissa former) men det förefaller vara sannolikt att de föräktenskapliga och utomäktenskapliga förbindelserna har ökat.	Det finns en lång tradition i vårt land att acceptera föräktenskapliga förbindelser (i vissa former) men det förefaller vara sannolikt att de föräktenskapliga och utomäktenskapliga förbindelserna har ökat.	sv
P302-0090	De skäl som talar för detta är dels den mindre starka sociala kontrollen (jfr s. 102) i de typiska tätortssamhällena, dels ändrade attityder till sexuella förbindelser utom äktenskapet och dels bättre metoder för födelsekontroll.	De skäl som talar för detta är dels den mindre starka sociala kontrollen (jfr s. 102) i de typiska tätortssamhällena, dels ändrade attityder till sexuella förbindelser utom äktenskapet och dels bättre metoder för födelsekontroll.	sv
P302-0091	Diskutera	Diskutera	sv
P302-0092	Hur har de här olika funktionerna inom familjen ändrats.	Hur har de här olika funktionerna inom familjen ändrats.	sv
P302-0093	Vilka konsekvenser kan det ha för olika familjemedlemmar?	Vilka konsekvenser kan det ha för olika familjemedlemmar?	sv
P303-0001	Jordens befolkning uppgick vid mitten av 1967 till omkring 3,42 miljarder och ökar årligen med ungefär 2 %.	Jordens befolkning uppgick vid mitten av 1967 till omkring 3,42 miljarder och ökar årligen med ungefär 2 %.	sv
P303-0002	Detta motsvarar en ökning av folkmängden med 65 miljoner varje år eller 180000 varje dygn.	Detta motsvarar en ökning av folkmängden med 65 miljoner varje år eller 180000 varje dygn.	sv
P303-0003	Befolkningstillväxten är störst i utvecklingsländerna, allra störst i Centralamerika med 3,5 %.	Befolkningstillväxten är störst i utvecklingsländerna, allra störst i Centralamerika med 3,5 %.	sv
P303-0004	Om denna explosiva folkökning fortsätter, kommer jordens folkmängd att ha fördubblats några år in på 2000-talet, alltså på mindre än 40 år.	Om denna explosiva folkökning fortsätter, kommer jordens folkmängd att ha fördubblats några år in på 2000-talet, alltså på mindre än 40 år.	sv
P303-0005	Världsbefolkningens utveckling från år 1650 till 1967 och FN:s prognos till år 2000.	Världsbefolkningens utveckling från år 1650 till 1967 och FN:s prognos till år 2000.	sv
P303-0006	Bara för några hundra år sedan var folkökningen långsam och reglerades bl.a. genom en hög barndödlighet och en relativt kort livslängd.	Bara för några hundra år sedan var folkökningen långsam och reglerades bl.a. genom en hög barndödlighet och en relativt kort livslängd.	sv
P303-0007	Det industriella genombrottet gav tillsammans med vetenskapliga och tekniska framsteg förutsättningar för en ökad befolkningstäthet, främst i den västliga världen.	Det industriella genombrottet gav tillsammans med vetenskapliga och tekniska framsteg förutsättningar för en ökad befolkningstäthet, främst i den västliga världen.	sv
P303-0008	Efter år 1800 har även hygieniska förbättringar och medicinens snabba utveckling lett till en stark nedgång i dödligheten.	Efter år 1800 har även hygieniska förbättringar och medicinens snabba utveckling lett till en stark nedgång i dödligheten.	sv
P303-0009	I Europa, Nordamerika och andra områden med västerländsk civilisation har dock en alltför våldsam befolkningsökning kunnat dämpas genom födelsekontroll.	I <loc>Europa</loc>, N<loc>ordamerika </loc>och andra områden med västerländsk civilisation har dock en alltför våldsam befolkningsökning kunnat dämpas genom födelsekontroll.	sv
P303-0010	Rationellt genomförd födelsekontroll är nödvändig.	Rationellt genomförd födelsekontroll är nödvändig.	sv
P303-0011	I utvecklingsländerna ligger förhållandena annorlunda till.	I utvecklingsländerna ligger förhållandena annorlunda till.	sv
P303-0012	I viss utsträckning har även de blivit delaktiga av de medicinska framstegen, men produktionsökningen har där inte på något sätt hållit jämna steg med folkökningen, som fortsätter ohämmat utan egentlig födelsekontroll.	I viss utsträckning har även de blivit delaktiga av de medicinska framstegen, men produktionsökningen har där inte på något sätt hållit jämna steg med folkökningen, som fortsätter ohämmat utan egentlig födelsekontroll.	sv
P303-0013	Följden har blivit att en stor del av befolkningen i dessa områden svälter.	Följden har blivit att en stor del av befolkningen i dessa områden svälter.	sv
P303-0014	Ohämmad befolkningsökning har lett till kris i livsmedelsförsörjningen.	Ohämmad befolkningsökning har lett till kris i livsmedelsförsörjningen.	sv
P303-0015	Mänskligheten står därför inför en kris i fråga om livsmedelsförsörjningen.	Mänskligheten står därför inför en kris i fråga om livsmedelsförsörjningen.	sv
P303-0016	Produktionen av livsmedel skulle redan nu behöva ökas med 50 % för att avhjälpa svälten, och vid början av nästa sekel skulle den behöva vara tre gånger så stor som i dag.	Produktionen av livsmedel skulle redan nu behöva ökas med 50 % för att avhjälpa svälten, och vid början av nästa sekel skulle den behöva vara tre gånger så stor som i dag.	sv
P303-0017	Särskilt är bristen på högvärdigt protein stor i u-länderna.	Särskilt är bristen på högvärdigt protein stor i u-länderna.	sv
P303-0018	Proteinbrist förorsakar låg effektivitet och apati.	Proteinbrist förorsakar låg effektivitet och apati.	sv
P303-0019	Skall denna kris kunna bemästras?	Skall denna kris kunna bemästras?	sv
P303-0020	Meningarna därom är delade.	Meningarna därom är delade.	sv
P303-0021	Somliga experter är djupt pessimistiska, andra mer optimistiska.	Somliga experter är djupt pessimistiska, andra mer optimistiska.	sv
P303-0022	På en punkt är alla eniga: naturresurserna måste utnyttjas på ett förnuftigt sätt.	På en punkt är alla eniga: naturresurserna måste utnyttjas på ett förnuftigt sätt.	sv
P303-0023	De får inte skövlas utan måste användas på ett sådant sätt, att de kontinuerligt förnyas.	De får inte skövlas utan måste användas på ett sådant sätt, att de kontinuerligt förnyas.	sv
P303-0024	Jordförstöringen måste t.ex. stoppas och skadad mark om möjligt restaureras.	Jordförstöringen måste t.ex. stoppas och skadad mark om möjligt restaureras.	sv
P303-0025	Föroreningen av sjöar och havsområden måste upphöra, så att vattnens produktivitet inte minskar.	Föroreningen av sjöar och havsområden måste upphöra, så att vattnens produktivitet inte minskar.	sv
P303-0026	Men den odlade arealen måste också ökas och rationella brukningsmetoder tillämpas inom områden, som nu ger alldeles för låg avkastning.	Men den odlade arealen måste också ökas och rationella brukningsmetoder tillämpas inom områden, som nu ger alldeles för låg avkastning.	sv
P303-0027	Som redan nämnts är bristen på vatten en begränsande faktor för växtodling inom stora delar av världen.	Som redan nämnts är bristen på vatten en begränsande faktor för växtodling inom stora delar av världen.	sv
P303-0028	Konstbevattning kommer till användning inom vissa områden, men möjligheterna till sådan begränsas av den tillgängliga vattenmängden och av den starka avdunstningen.	Konstbevattning kommer till användning inom vissa områden, men möjligheterna till sådan begränsas av den tillgängliga vattenmängden och av den starka avdunstningen.	sv
P303-0029	Avsaltat havsvatten ställer sig ännu för dyrt för att användas inom jordbruket, men projekt har framlagts att använda atomenergi för detta ändamål.	Avsaltat havsvatten ställer sig ännu för dyrt för att användas inom jordbruket, men projekt har framlagts att använda atomenergi för detta ändamål.	sv
P303-0030	Vissa växter kan fördra en viss salthalt, och försök i Israel har visat, att man kan odla sådana på grus- och sandjord, som bevattnas med en blandning av salt och sött vatten.	Vissa växter kan fördra en viss salthalt, och försök i Israel har visat, att man kan odla sådana på grus- och sandjord, som bevattnas med en blandning av salt och sött vatten.	sv
P303-0031	På så sätt sparas sötvatten.	På så sätt sparas sötvatten.	sv
P303-0032	Ett annat lovande försök, också från Israel, går ut på att minska avdunstningen från markytan.	Ett annat lovande försök, också från Israel, går ut på att minska avdunstningen från markytan.	sv
P303-0033	Man leder vattnet genom ett system av plastslangar direkt till det markskikt i vilket rötterna utvecklas.	Man leder vattnet genom ett system av plastslangar direkt till det markskikt i vilket rötterna utvecklas.	sv
P303-0034	Likaså söker man minska avdunstningen genom att belägga jordytan med någon porös hinna.	Likaså söker man minska avdunstningen genom att belägga jordytan med någon porös hinna.	sv
P303-0035	'Ökenträdgård' i Israel, skapad genom saltvattenbevattning (0,2-0,6 % salt i vattnet).	'Ökenträdgård' i Israel, skapad genom saltvattenbevattning (0,2-0,6 % salt i vattnet).	sv
P303-0036	Samma sluttning vid planteringen (överst) och tio år senare (nederst).	Samma sluttning vid planteringen (överst) och tio år senare (nederst).	sv
P303-0037	På flera håll i världen har man med viss framgång gjort försök med att framkalla regn ur moln genom att bepudra dem med saltstoft.	På flera håll i världen har man med viss framgång gjort försök med att framkalla regn ur moln genom att bepudra dem med saltstoft.	sv
P303-0038	Metoden innebär dock risken att angränsande områden kan få för ringa nederbörd.	Metoden innebär dock risken att angränsande områden kan få för ringa nederbörd.	sv
P303-0039	Jordarnas innehåll av växtnäringsämne är en avgörande faktor för avkastningen.	Jordarnas innehåll av växtnäringsämne är en avgörande faktor för avkastningen.	sv
P303-0040	Medan man i Väst-Europa och USA använder stora mängder handelsgödsel inom jordbruket, är sådan gödsling mycket obetydlig i u-länderna eller förekommer inte alls där.	Medan man i <loc>Väst-Europa</loc> och <loc>USA</loc> använder stora mängder handelsgödsel inom jordbruket, är sådan gödsling mycket obetydlig i u-länderna eller förekommer inte alls där.	sv
P303-0041	Det är därför angeläget att undersöka gödslingsbehovet i dessa länder.	Det är därför angeläget att undersöka gödslingsbehovet i dessa länder.	sv
P303-0042	Även behovet av spårelement måste undersökas.	Även behovet av spårelement måste undersökas.	sv
P303-0043	På detta område har forskningen nått goda resultat.	På detta område har forskningen nått goda resultat.	sv
P303-0044	Ett exempel från Syd-Australien kan anföras.	Ett exempel från <loc>Syd-Australien</loc> kan anföras.	sv