id stringlengths 7 104 | text stringlengths 1 1.77k | annotated_text stringlengths 1 1.94k | language stringclasses 8 values |
|---|---|---|---|
P303-0045 | Vissa nyodlade jordar gav mycket dålig avkastning, trots att de brukades och gödslades enligt gängse metoder. | Vissa nyodlade jordar gav mycket dålig avkastning, trots att de brukades och gödslades enligt gängse metoder. | sv |
P303-0046 | Sedan man konstaterat, att jorden saknade molybden, kunde man genom tillförsel av 100 g molybden per hektar höja avkastningen upp till 100 gånger. | Sedan man konstaterat, att jorden saknade molybden, kunde man genom tillförsel av 100 g molybden per hektar höja avkastningen upp till 100 gånger. | sv |
P303-0047 | Stora förhoppningar knyts till växtförädlingen, när det gäller att öka livsmedelsproduktionen i u-länderna. | Stora förhoppningar knyts till växtförädlingen, när det gäller att öka livsmedelsproduktionen i u-länderna. | sv |
P303-0048 | Genom att införa hybridmajs (del 1, s. 155) i Mexico ökades skördarna så att landet nu är självförsörjande med majs. | Genom att införa hybridmajs (del 1, s. 155) i Mex<loc>ico ök</loc>ades skördarna så att landet nu är självförsörjande med majs. | sv |
P303-0049 | I södra Asien har nya högavkastande sorter av ris och vete börjat odlas på allt större arealer. | I södra <loc>Asien</loc> har nya högavkastande sorter av ris och vete börjat odlas på allt större arealer. | sv |
P303-0050 | De nya rissorterna mognar snabbt, och på sina håll tar man två eller tre skördar om året. | De nya rissorterna mognar snabbt, och på sina håll tar man två eller tre skördar om året. | sv |
P303-0051 | Den nya vetesorten är kortstråig och tål stora givor av handelsgödsel utan att bilda liggsäd. | Den nya vetesorten är kortstråig och tål stora givor av handelsgödsel utan att bilda liggsäd. | sv |
P303-0052 | Med majs, hirs och durra bedrivs också växtförädling i Indien. | Med majs, hirs och durra bedrivs också växtförädling i Indien. | sv |
P303-0053 | Den ökade avkastningen stimulerar odlarna till att vidta även andra förbättringar inom jordbruket. | Den ökade avkastningen stimulerar odlarna till att vidta även andra förbättringar inom jordbruket. | sv |
P303-0054 | En viktig uppgift för växtförädlingen på längre sikt är att försöka få fram sorter med högre proteinhalt och lämplig aminosyrasammansättning i proteinet, alltså en kvalitetsförädling (jfr del 2, s. 59). | En viktig uppgift för växtförädlingen på längre sikt är att försöka få fram sorter med högre proteinhalt och lämplig aminosyrasammansättning i proteinet, alltså en kvalitetsförädling (jfr del 2, s. 59). | sv |
P303-0055 | Växtsjukdomar och skadedjur minskar utbytet av odlingen och skadar produkterna under lagring och transport. | Växtsjukdomar och skadedjur minskar utbytet av odlingen och skadar produkterna under lagring och transport. | sv |
P303-0056 | I vissa tropiska länder uppskattas lagringsförlusterna till 50 % av den bärgade grödan. | I vissa tropiska länder uppskattas lagringsförlusterna till 50 % av den bärgade grödan. | sv |
P303-0057 | Åtgärder för rationell lagring, konservering och distribution av livsmedel är därför mycket angelägna. | Åtgärder för rationell lagring, konservering och distribution av livsmedel är därför mycket angelägna. | sv |
P303-0058 | Lämpliga metoder för bekämpning av alla slag av skadegörare på den växande grödan måste också utarbetas. | Lämpliga metoder för bekämpning av alla slag av skadegörare på den växande grödan måste också utarbetas. | sv |
P303-0059 | Härvid bör man om möjligt ge företräde åt biologiska bekämpningsmetoder (s. 69). | Härvid bör man om möjligt ge företräde åt biologiska bekämpningsmetoder (s. 69). | sv |
P303-0060 | Resistensförädling mot bl.a. svampsjukdomar hos kulturväxterna har redan givit goda resultat och torde kunna få ännu större betydelse. | Resistensförädling mot bl.a. svampsjukdomar hos kulturväxterna har redan givit goda resultat och torde kunna få ännu större betydelse. | sv |
P303-0061 | Proteinförsörjningen kan förbättras genom kvalitetsförädling av kulturväxter, ökad odling av baljväxter, husdjursförädling, ökad fiskodling, rationell användning av havsfiskets fångster. | Proteinförsörjningen kan förbättras genom kvalitetsförädling av kulturväxter, ökad odling av baljväxter, husdjursförädling, ökad fiskodling, rationell användning av havsfiskets fångster. | sv |
P303-0062 | Från energisynpunkt är det fördelaktigt med korta näringskedjor (s. 48). | Från energisynpunkt är det fördelaktigt med korta näringskedjor (s. 48). | sv |
P303-0063 | Trots detta överförs en stor del av jordens gröda genom husdjur till animaliska födoämnen. | Trots detta överförs en stor del av jordens gröda genom husdjur till animaliska födoämnen. | sv |
P303-0064 | Med tanke på proteinförsörjningen kan väl detta åtminstone till en del försvaras - även i en svältande värld. | Med tanke på proteinförsörjningen kan väl detta åtminstone till en del försvaras - även i en svältande värld. | sv |
P303-0065 | Men det är viktigt, att förlusterna inte blir onödigt stora. | Men det är viktigt, att förlusterna inte blir onödigt stora. | sv |
P303-0066 | I alla u-länder krävs därför en målmedveten husdjursavel med sikte på förädling av djuren till hög produktivitet, och vidare forskning för att få fram lämpliga foderväxter. | I alla u-länder krävs därför en målmedveten husdjursavel med sikte på förädling av djuren till hög produktivitet, och vidare forskning för att få fram lämpliga foderväxter. | sv |
P303-0067 | Proteinrika växter, främst baljväxter som ärter och bönor, inte minst den värdefulla sojabönan, bör få större odlingsarealer i tropikerna. | Proteinrika växter, främst baljväxter som ärter och bönor, inte minst den värdefulla sojabönan, bör få större odlingsarealer i tropikerna. | sv |
P303-0068 | Genom sin kvävefixerande förmåga är baljväxterna också särskilt värdefulla i växtföljden. | Genom sin kvävefixerande förmåga är baljväxterna också särskilt värdefulla i växtföljden. | sv |
P303-0069 | Fiskodling i dammar och grunda lagunområden ökar tillgången på proteinrik föda i de tätast befolkade områdena av världen, t.ex. Kina och Indonesien, men även i tropiska Afrika. | Fiskodling i dammar och grunda lagunområden ökar tillgången på proteinrik föda i de tätast befolkade områdena av världen, t.ex. K<loc>ina </loc>och I<loc>ndonesien,</loc> men även i tropiska Af<loc>rika.</loc> | sv |
P303-0070 | Där väljer man för odling snabbväxande planktonätande fiskarter, och utbytet kan överträffa skördeutbytet på motsvarande landareal. | Där väljer man för odling snabbväxande planktonätande fiskarter, och utbytet kan överträffa skördeutbytet på motsvarande landareal. | sv |
P303-0071 | I diskussionen om världens proteinförsörjning har man ofta ställt överdrivna förväntningar på havsfisket. | I diskussionen om världens proteinförsörjning har man ofta ställt överdrivna förväntningar på havsfisket. | sv |
P303-0072 | Som redan antytts, är havets resurser dock begränsade. | Som redan antytts, är havets resurser dock begränsade. | sv |
P303-0073 | Efter andra världskriget har framför allt Japan och Sovjetunionen byggt ut havsfisket till mycket hög effektivitet och till global omfattning. | Efter andra världskriget har framför allt <loc>Japan</loc> och <loc>Sovjetunionen</loc> byggt ut havsfisket till mycket hög effektivitet och till global omfattning. | sv |
P303-0074 | Stora högmekaniserade fiskeflottor med utrustning för konservering av fångsterna ombord eller vid baser i andra länder bedriver nu ett intensivt fiske inte bara på de gamla rika fångstplatserna i Nordatlanten och norra delen av Stilla oceanen utan också i övriga delar av dessa hav och i Indiska oceanen. | Stora högmekaniserade fiskeflottor med utrustning för konservering av fångsterna ombord eller vid baser i andra länder bedriver nu ett intensivt fiske inte bara på de gamla rika fångstplatserna i <loc>Nordatlanten</loc> och norra delen av <loc>Stilla oceanen</loc> utan också i övriga delar av dessa hav och i <loc>Indiska oceanen</loc>. | sv |
P303-0075 | Till större delen går fångsterna åt för att täcka dessa länders egna behov. | Till större delen går fångsterna åt för att täcka dessa länders egna behov. | sv |
P303-0076 | I viss utsträckning har de dock kommit andra behövande folk till godo, liksom tekniskt bistånd kunnat lämnas för utveckling av fisket i en del u-länder. | I viss utsträckning har de dock kommit andra behövande folk till godo, liksom tekniskt bistånd kunnat lämnas för utveckling av fisket i en del u-länder. | sv |
P303-0077 | I Peru och Chile har på senare år utvecklats ett fiske, som till kvantitet överträffar varje annat lands. | I <loc>Peru</loc> och <loc>Chile</loc> har på senare år utvecklats ett fiske, som till kvantitet överträffar varje annat lands. | sv |
P303-0078 | Det är den rika produktionen i Humboldtströmmen som utnyttjas, men så gott som hela fångsten används till framställning av fiskmjöl. | Det är den rika produktionen i <loc>Humboldtströmmen</loc> som utnyttjas, men så gott som hela fångsten används till framställning av fiskmjöl. | sv |
P303-0079 | Detta exporteras till USA och Europa och används där som fodermedel för fjäderfä och andra husdjur - en med tanke på proteinbristen i u-länderna föga rationell användning av det värdefulla fiskproteinet. | Detta exporteras till <loc>USA</loc> och <loc>Europa</loc> och används där som fodermedel för fjäderfä och andra husdjur - en med tanke på proteinbristen i u-länderna föga rationell användning av det värdefulla fiskproteinet. | sv |
P303-0080 | Samma sak gäller också till stor del de nya stora fiskena i Syd- och Sydvästafrika, vilka är baserade på den rika produktionen i Benguelaströmmen. | Samma sak gäller också till stor del de nya stora fiskena i <loc>Syd- och Sydvästafrika</loc>, vilka är baserade på den rika produktionen i B<loc>enguelaströmmen.</loc> | sv |
P303-0081 | På flera håll i världen har man på senare tid kunnat konstatera ett tydligt överfiske av olika fiskslag, och FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) räknar med att man på sin höjd skulle kunna fördubbla världens fiskfångst. | På flera håll i världen har man på senare tid kunnat konstatera ett tydligt överfiske av olika fiskslag, och F<org>AO </org>(Fo<org>od and Agriculture Organization of the United Nations) </org>räknar med att man på sin höjd skulle kunna fördubbla världens fiskfångst. | sv |
P303-0082 | Havsalger (röd-, brun- och grönalger) används som människoföda i Ostasien (del 1, s. 26). | Havsalger (röd-, brun- och grönalger) används som människoföda i Ostasien (del 1, s. 26). | sv |
P303-0083 | Särskilt i Japan ingår alger i den dagliga kosten, och flera arter odlas i stor skala vid grunda havsstränder. | Särskilt i <loc>Japan</loc> ingår alger i den dagliga kosten, och flera arter odlas i stor skala vid grunda havsstränder. | sv |
P303-0084 | En omfattande forskning bedrivs också över odlingsmetoder och algernas användning. | En omfattande forskning bedrivs också över odlingsmetoder och algernas användning. | sv |
P303-0085 | Det är troligt, att havsalger kommer att få en avsevärt större betydelse än hittills för livsmedelsförsörjningen. | Det är troligt, att havsalger kommer att få en avsevärt större betydelse än hittills för livsmedelsförsörjningen. | sv |
P303-0086 | Biotekniska metoder för livsmedelsproduktion: industriell algodling, framställning av protein ur bergolja, framställning av fett och protein ur kolhydrat, framställning av essentiella aminosyror. | Biotekniska metoder för livsmedelsproduktion: industriell algodling, framställning av protein ur bergolja, framställning av fett och protein ur kolhydrat, framställning av essentiella aminosyror. | sv |
P303-0087 | Med tanke på betydelsen av korta näringskedjor har man diskuterat möjligheten att direkt utnyttja plankton som människoföda. | Med tanke på betydelsen av korta näringskedjor har man diskuterat möjligheten att direkt utnyttja plankton som människoföda. | sv |
P303-0088 | Att från havsvattnet sila plankton i tillräckliga mängder låter sig dock knappast göra. | Att från havsvattnet sila plankton i tillräckliga mängder låter sig dock knappast göra. | sv |
P303-0089 | Mer realistiska är de försök som på många håll utförts med odling av encelliga alger i industriell skala. | Mer realistiska är de försök som på många håll utförts med odling av encelliga alger i industriell skala. | sv |
P303-0090 | Lovande resultat har t.ex. erhållits med sötvattensgrönalgen Chlorella. | Lovande resultat har t.ex. erhållits med sötvattensgrönalgen Chlorella. | sv |
P303-0091 | Denna alg är rik på bl.a. fett och protein och har visat sig lämplig som tillskottsfoder vid uppfödning av svin och kycklingar. | Denna alg är rik på bl.a. fett och protein och har visat sig lämplig som tillskottsfoder vid uppfödning av svin och kycklingar. | sv |
P303-0092 | Under gynnsamma betingelser har avkastningen varit mycket tillfredsställande. | Under gynnsamma betingelser har avkastningen varit mycket tillfredsställande. | sv |
P303-0093 | Andra biotekniska metoder av stort intresse är de som under senare år framkommit för att utvinna fett och protein ur bergolja. | Andra biotekniska metoder av stort intresse är de som under senare år framkommit för att utvinna fett och protein ur bergolja. | sv |
P303-0094 | För detta har man använt jästsvampar och vissa bakterier. | För detta har man använt jästsvampar och vissa bakterier. | sv |
P303-0095 | Kvantitativt är utbytet mycket tillfredsställande, och om högrenade kolväten används som odlingssubstrat, blir produkten även kvalitativt fullgod och kan användas som inblandning även i livsmedel för människor. | Kvantitativt är utbytet mycket tillfredsställande, och om högrenade kolväten används som odlingssubstrat, blir produkten även kvalitativt fullgod och kan användas som inblandning även i livsmedel för människor. | sv |
P303-0096 | I varje fall kan detta protein bli av stort värde som tillskottsfoder för husdjur. | I varje fall kan detta protein bli av stort värde som tillskottsfoder för husdjur. | sv |
P303-0097 | De sist berörda metoderna att framställa protein bygger på en råvara (bergolja), som visserligen ännu finns i stora kvantiteter, men som inte förnyas. | De sist berörda metoderna att framställa protein bygger på en råvara (bergolja), som visserligen ännu finns i stora kvantiteter, men som inte förnyas. | sv |
P303-0098 | Men man känner också många jästsvampar, som bildar protein och fett av kolhydrat, och som kan odlas på olika biprodukter från industrin, såsom socker ur sulfitlut eller melass. | Men man känner också många jästsvampar, som bildar protein och fett av kolhydrat, och som kan odlas på olika biprodukter från industrin, såsom socker ur sulfitlut eller melass. | sv |
P303-0099 | Vissa bakterier kan också utnyttjas för framställning av essentiella aminosyror. | Vissa bakterier kan också utnyttjas för framställning av essentiella aminosyror. | sv |
P303-0100 | Även om jordens livsmedelsproduktion skulle kunna ökas i avsevärd utsträckning, kommer under alla förhållanden en rationellt genomförd födelsekontroll att bli nödvändig i hela världen. | Även om jordens livsmedelsproduktion skulle kunna ökas i avsevärd utsträckning, kommer under alla förhållanden en rationellt genomförd födelsekontroll att bli nödvändig i hela världen. | sv |
P304-0001 | Familjen är en föråldrad institution, en kvarleva från 1800-talets borgerliga samhälle. | Familjen är en föråldrad institution, en kvarleva från 1800-talets borgerliga samhälle. | sv |
P304-0002 | Ändå betraktas den som sakrosankt, som ett socialt och moraliskt axiom i stället för vad den är - en typ av gruppbildning i ett visst socialt system. | Ändå betraktas den som sakrosankt, som ett socialt och moraliskt axiom i stället för vad den är - en typ av gruppbildning i ett visst socialt system. | sv |
P304-0003 | I skydd av den idealbildning som omger familjen har denna blivit vår mest riskabla samhälleliga institution, där nästan vilka fysiska och andliga brutaliteter som helst tillåts. | I skydd av den idealbildning som omger familjen har denna blivit vår mest riskabla samhälleliga institution, där nästan vilka fysiska och andliga brutaliteter som helst tillåts. | sv |
P304-0004 | (Barbro Backberger i DN 24/12 1965.) | (B<per>arbro Backberger </per>i D<org>N </org>24/12 1965.) | sv |
P304-0005 | Barbro Backberger har i en rad artiklar ifrågasatt den konventionella uppfattningen om familjens ställning och kvinnans roll i samhället och bland annat undersökt veckotidningarnas kvinnoideal. | <per>Barbro Backberger</per> har i en rad artiklar ifrågasatt den konventionella uppfattningen om familjens ställning och kvinnans roll i samhället och bland annat undersökt veckotidningarnas kvinnoideal. | sv |
P304-0006 | Äktenskapet är av Gud stiftat, till samhällets bestånd och till förenade makars inbördes hjälp, att lätta livets mödor, mildra mötande bekymmer och genom en sorgfällig uppfostran bereda efterkommandes välfärd. | Äktenskapet är av <per>Gud</per> stiftat, till samhällets bestånd och till förenade makars inbördes hjälp, att lätta livets mödor, mildra mötande bekymmer och genom en sorgfällig uppfostran bereda efterkommandes välfärd. | sv |
P304-0007 | Denna stiftelse är helig. | Denna stiftelse är helig. | sv |
P304-0008 | Heliga är dess förbindelser, heliga dess ändamål. | Heliga är dess förbindelser, heliga dess ändamål. | sv |
P304-0009 | (Ur Svenska Kyrkans vigselritual.) | (Ur S<org>venska Kyrkans </org>vigselritual.) | sv |
P304-0010 | De här citaten representerar två diametralt motsatta ståndpunkter när det gäller synen på äktenskapet och familjen. | De här citaten representerar två diametralt motsatta ståndpunkter när det gäller synen på äktenskapet och familjen. | sv |
P304-0011 | Den stundtals mycket intensiva debatten på detta område har framför allt rört sig kring sex frågor. | Den stundtals mycket intensiva debatten på detta område har framför allt rört sig kring sex frågor. | sv |
P304-0012 | Är äktenskapet en privatsak eller en social institution? | Är äktenskapet en privatsak eller en social institution? | sv |
P304-0013 | Den här frågan dyker ofta upp i diskussioner om äktenskapet. | Den här frågan dyker ofta upp i diskussioner om äktenskapet. | sv |
P304-0014 | De besvaras ibland med påståendet, att äktenskapet är en ren privatsak, som inte angår samhället. | De besvaras ibland med påståendet, att äktenskapet är en ren privatsak, som inte angår samhället. | sv |
P304-0015 | Men man observerar inte alltid, att ordet privatsak är mångtydigt. | Men man observerar inte alltid, att ordet privatsak är mångtydigt. | sv |
P304-0016 | Äktenskapet är en institution i samhället | Äktenskapet är en institution i samhället | sv |
P304-0017 | En man och en kvinna kan mycket väl bo tillsammans och skaffa sig barn, utan att deras förhållande räknas som äktenskap. | En man och en kvinna kan mycket väl bo tillsammans och skaffa sig barn, utan att deras förhållande räknas som äktenskap. | sv |
P304-0018 | För att ett förhållande mellan en man och en kvinna ska erkännas som äktenskap, måste förhållandet godkännas och registreras - enligt en praxis som råder i så gott som alla slags samhällen idag. | För att ett förhållande mellan en man och en kvinna ska erkännas som äktenskap, måste förhållandet godkännas och registreras - enligt en praxis som råder i så gott som alla slags samhällen idag. | sv |
P304-0019 | Redan denna praxis visar ju, att man uppfattar äktenskapet som en ordning i samhället. | Redan denna praxis visar ju, att man uppfattar äktenskapet som en ordning i samhället. | sv |
P304-0020 | Olika länder påbjuder olika tillvägagångssätt för ingående av äktenskap. | Olika länder påbjuder olika tillvägagångssätt för ingående av äktenskap. | sv |
P304-0021 | De flesta ritualer bygger på ett allmänt krav: de båda kontrahenterna ska offentligt - inför vittnen - betyga sin överenskommelse att leva samman. | De flesta ritualer bygger på ett allmänt krav: de båda kontrahenterna ska offentligt - inför vittnen - betyga sin överenskommelse att leva samman. | sv |
P304-0022 | De kristna kyrkorna ställer samma krav. | De kristna kyrkorna ställer samma krav. | sv |
P304-0023 | Enligt både katolsk och protestantisk uppfattning kommer ett äktenskap till stånd genom den ömsesidiga överenskommelsen inför vittnen. | Enligt både katolsk och protestantisk uppfattning kommer ett äktenskap till stånd genom den ömsesidiga överenskommelsen inför vittnen. | sv |
P304-0024 | De som frivilligt genomgår denna akt inför myndighet med vigselakt etablerar sig därmed i samhället som äkta makar. | De som frivilligt genomgår denna akt inför myndighet med vigselakt etablerar sig därmed i samhället som äkta makar. | sv |
P304-0025 | Som sådana åtnjuter de enligt borgerlig och kyrklig lag bestämda rättigheter och är underkastade bestämda skyldigheter. | Som sådana åtnjuter de enligt borgerlig och kyrklig lag bestämda rättigheter och är underkastade bestämda skyldigheter. | sv |
P304-0026 | Men samhället bestämmer inte bara i frågan om sättet för äktenskapets ingående. | Men samhället bestämmer inte bara i frågan om sättet för äktenskapets ingående. | sv |
P304-0027 | Samhällets äktenskapslagar innehåller också bestämmelser om engifte och flergifte, giftermål med anhöriga, skilsmässa o s v . | Samhällets äktenskapslagar innehåller också bestämmelser om engifte och flergifte, giftermål med anhöriga, skilsmässa o s v . | sv |
P304-0028 | Samhället regleras också genom lag om faderskap, familjemedlemmarnas egendom och arvsrätt. | Samhället regleras också genom lag om faderskap, familjemedlemmarnas egendom och arvsrätt. | sv |
P304-0029 | På senare tid har krav på andra legaliserade samlevnadsformer än äktenskapet rests av bl a författarinnan Frances Westin t v på bilden. | På senare tid har krav på andra legaliserade samlevnadsformer än äktenskapet rests av bl a författarinnan <per>Frances Westin</per> t v på bilden. | sv |
P304-0030 | Hon lever själv i en s k storfamilj. | Hon lever själv i en s k storfamilj. | sv |
P304-0031 | storfamilj en grupp människor som bor tillsammans och har gemensamt hushåll, dock utan att ha sexuell gemenskap (jfr s k gruppäktenskap). | storfamilj en grupp människor som bor tillsammans och har gemensamt hushåll, dock utan att ha sexuell gemenskap (jfr s k gruppäktenskap). | sv |
P304-0032 | I storfamiljen kan ingå en eller flera kärnfamiljer (far, mor och ev barn). | I storfamiljen kan ingå en eller flera kärnfamiljer (far, mor och ev barn). | sv |
P304-0033 | Med storfamilj menades förr vanligen en kärnfamilj utökad med far- eller morföräldrarna | Med storfamilj menades förr vanligen en kärnfamilj utökad med far- eller morföräldrarna | sv |
P304-0034 | Äktenskapet är alltså en institution eller ordning i samhället. | Äktenskapet är alltså en institution eller ordning i samhället. | sv |
P304-0035 | Det fungerar dessutom ofta i västerlandet som en kyrklig ordning, hägnad av trossamfundens skiftande förordningar. | Det fungerar dessutom ofta i <loc>västerlandet</loc> som en kyrklig ordning, hägnad av trossamfundens skiftande förordningar. | sv |
P304-0036 | Äktenskapet har mer och mer privatiserats | Äktenskapet har mer och mer privatiserats | sv |
P304-0037 | Vi finner det numera självklart, att ett äktenskap i första hand motiveras av två människors kärlek och frivilliga överenskommelse. | Vi finner det numera självklart, att ett äktenskap i första hand motiveras av två människors kärlek och frivilliga överenskommelse. | sv |
P304-0038 | Men denna uppfattning har slagit igenom relativt sent. | Men denna uppfattning har slagit igenom relativt sent. | sv |
P304-0039 | Skilsmässostatistiken i länder, som inte domineras av den romerska kyrkan, visar en brant stigande kurva under 1900-talet. | Skilsmässostatistiken i länder, som inte domineras av den romerska kyrkan, visar en brant stigande kurva under 1900-talet. | sv |
P304-0040 | Vad beror denna utveckling på? | Vad beror denna utveckling på? | sv |
P304-0041 | En viktig faktor kan vi komma åt genom att ställa frågan: vad var det som höll ihop äktenskapen under tidigare skeden? | En viktig faktor kan vi komma åt genom att ställa frågan: vad var det som höll ihop äktenskapen under tidigare skeden? | sv |
P304-0042 | I det agrara samhället var det i hög grad arbetet som förenade - inte bara makarna utan hela familjen; och inte bara den enskilda familjen utan dessutom ofta storfamiljen. | I det agrara samhället var det i hög grad arbetet som förenade - inte bara makarna utan hela familjen; och inte bara den enskilda familjen utan dessutom ofta storfamiljen. | sv |
P304-0043 | Mycket långt fram i tiden var kvinnans ekonomiska beroende av mannen-inkomsttagaren ett sammanhållande band av betydelse. | Mycket långt fram i tiden var kvinnans ekonomiska beroende av mannen-inkomsttagaren ett sammanhållande band av betydelse. | sv |
P304-0044 | Kring dessa och andra faktorer utformades sociala, moraliska och religiösa mönster och ideal, som upplevdes som förpliktande till sammanhållning. | Kring dessa och andra faktorer utformades sociala, moraliska och religiösa mönster och ideal, som upplevdes som förpliktande till sammanhållning. | sv |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.