id
stringlengths
7
104
text
stringlengths
1
1.77k
annotated_text
stringlengths
1
1.94k
language
stringclasses
8 values
P304-0145
Men onekligen typisk för köp- och slängtiden.'
Men onekligen typisk för köp- och slängtiden.'
sv
P304-0146
(Brita Wigforss i G H T våren 66.)
(B<per>rita Wigforss </per>i G H T våren 66.)
sv
P304-0147
Skilsmässa eller inte?
Skilsmässa eller inte?
sv
P304-0148
Det är sålunda - både enligt kristet och profant sätt att se - mycket som talar för monogami och trohet mellan makar.
Det är sålunda - både enligt kristet och profant sätt att se - mycket som talar för monogami och trohet mellan makar.
sv
P304-0149
Hur går nu denna syn att förena med det faktum, att många äktenskap upplöses?
Hur går nu denna syn att förena med det faktum, att många äktenskap upplöses?
sv
P304-0150
Om man, trots denna syn på äktenskapet, accepterar skilsmässa - på vilka grunder gör man det?
Om man, trots denna syn på äktenskapet, accepterar skilsmässa - på vilka grunder gör man det?
sv
P304-0151
Romersk-katolsk syn:
Romersk-katolsk syn:
sv
P304-0152
Äktenskapet oupplösligt i princip och praxis
Äktenskapet oupplösligt i princip och praxis
sv
P304-0153
De romerska katolikerna löser problemet skilsmässa efter ett relativt enkelt schema.
De romerska katolikerna löser problemet skilsmässa efter ett relativt enkelt schema.
sv
P304-0154
Enligt deras syn är äktenskapet ett sakrament och kan som sådant inte upplösas - vare sig av otrohet, ny kärlek eller misslyckanden.
Enligt deras syn är äktenskapet ett sakrament och kan som sådant inte upplösas - vare sig av otrohet, ny kärlek eller misslyckanden.
sv
P304-0155
Däremot händer det att ingångna äktenskap ogiltigförklaras.
Däremot händer det att ingångna äktenskap ogiltigförklaras.
sv
P304-0156
Skälet är då, att något formellt hinder för äktenskap förelegat vid ingåendet.
Skälet är då, att något formellt hinder för äktenskap förelegat vid ingåendet.
sv
P304-0157
Grekisk-ortodox syn:
Grekisk-ortodox syn:
sv
P304-0158
Skilsmässa i kompromissens tecken
Skilsmässa i kompromissens tecken
sv
P304-0159
Den ortodoxa kyrkans praxis innebär en kompromiss.
Den ortodoxa kyrkans praxis innebär en kompromiss.
sv
P304-0160
Äktenskapet uppfattas som en bild - ikon - av gudomliga förhållanden och är därför i princip oupplösligt.
Äktenskapet uppfattas som en bild - ikon - av gudomliga förhållanden och är därför i princip oupplösligt.
sv
P304-0161
Men denna princip går inte alltid att tillämpa i människornas ofullkomliga värld.
Men denna princip går inte alltid att tillämpa i människornas ofullkomliga värld.
sv
P304-0162
För syndens skull tillåter den ortodoxa kyrkan både skilsmässa och omgifte.
För syndens skull tillåter den ortodoxa kyrkan både skilsmässa och omgifte.
sv
P304-0163
Det blir sålunda en klyfta mellan himmelska ideal och kompromisslösningar, som motiveras av syndiga människors oförmåga att leva upp till idealen.
Det blir sålunda en klyfta mellan himmelska ideal och kompromisslösningar, som motiveras av syndiga människors oförmåga att leva upp till idealen.
sv
P304-0164
Otrohet är enligt protestantisk syn ett skäl för skilsmässa, och ohjälpligt söndriga äktenskap är inte äktenskap i egentlig mening och kan därför upplösas
Otrohet är enligt protestantisk syn ett skäl för skilsmässa, och ohjälpligt söndriga äktenskap är inte äktenskap i egentlig mening och kan därför upplösas
sv
P304-0165
Protestanterna räknar ursprungligen bara med ett enda skäl för skilsmässa, nämligen otrohet hos en av makarna.
Protestanterna räknar ursprungligen bara med ett enda skäl för skilsmässa, nämligen otrohet hos en av makarna.
sv
P304-0166
Man åberopar ett uttalande av Jesus:
Man åberopar ett uttalande av Jesus:
sv
P304-0167
'Den som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott.'
'Den som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott.'
sv
P304-0168
Otukt skulle enligt protestanternas tolkning av detta uttalande vara ett acceptabelt skäl för skilsmässa.
Otukt skulle enligt protestanternas tolkning av detta uttalande vara ett acceptabelt skäl för skilsmässa.
sv
P304-0169
Man har efterhand kommit att acceptera ett annat skäl för skilsmässa och omgifte.
Man har efterhand kommit att acceptera ett annat skäl för skilsmässa och omgifte.
sv
P304-0170
Argumentet är detta: ett äktenskap, där makarna inte har någon glädje av varandra utan tvärtom kränker varandra, kan inte kallas ett äktenskap.
Argumentet är detta: ett äktenskap, där makarna inte har någon glädje av varandra utan tvärtom kränker varandra, kan inte kallas ett äktenskap.
sv
P304-0171
Ett sådant äktenskap har så att säga ogiltigförklarat sig självt genom att sakna det som vi väntar av ett verkligt äktenskap: gemenskap på olika plan.
Ett sådant äktenskap har så att säga ogiltigförklarat sig självt genom att sakna det som vi väntar av ett verkligt äktenskap: gemenskap på olika plan.
sv
P304-0172
I ett sådant fall resonerar man enligt värderegeln: man ska handla så, att resultatet blir det bästa.
I ett sådant fall resonerar man enligt värderegeln: man ska handla så, att resultatet blir det bästa.
sv
P304-0173
Om ett par makar genom att leva ihop ständigt kränker varandra är det enligt värderegeln ett tillräckligt skäl för skilsmässa, menar man.
Om ett par makar genom att leva ihop ständigt kränker varandra är det enligt värderegeln ett tillräckligt skäl för skilsmässa, menar man.
sv
P304-0174
Om djup disharmoni mellan föräldrarna dessutom äventyrar barnens själsliga hälsa, kan detta enligt värderegeln bli ytterligare ett skäl för att acceptera skilsmässa.
Om djup disharmoni mellan föräldrarna dessutom äventyrar barnens själsliga hälsa, kan detta enligt värderegeln bli ytterligare ett skäl för att acceptera skilsmässa.
sv
P304-0175
Många kommer dock till rakt motsatt resultat just genom att använda värderegeln: man håller ihop ett trasigt äktenskap 'för barnens bästa'.
Många kommer dock till rakt motsatt resultat just genom att använda värderegeln: man håller ihop ett trasigt äktenskap 'för barnens bästa'.
sv
P304-0176
Skilsmässa eller inte - vad säger de som inte är religiösa?
Skilsmässa eller inte - vad säger de som inte är religiösa?
sv
P304-0177
Både om protestanter och religiöst indifferenta gäller, att den moraliska bedömningen av en skilsmässa varierar med olika uppfattningar om äktenskapets uppgift.
Både om protestanter och religiöst indifferenta gäller, att den moraliska bedömningen av en skilsmässa varierar med olika uppfattningar om äktenskapets uppgift.
sv
P304-0178
Ju fler värden man tillskriver äktenskapet, desto mer komplicerad blir frågan om skilsmässans berättigande.
Ju fler värden man tillskriver äktenskapet, desto mer komplicerad blir frågan om skilsmässans berättigande.
sv
P304-0179
Skilsmässa eller inte?
Skilsmässa eller inte?
sv
P304-0180
De vanliga inställningarna torde röra sig mellan två ytterligheter.
De vanliga inställningarna torde röra sig mellan två ytterligheter.
sv
P304-0181
På den ena sidan handlar man efter sina impulser utan att på allvar ställa frågan, om det är rätt eller orätt.
På den ena sidan handlar man efter sina impulser utan att på allvar ställa frågan, om det är rätt eller orätt.
sv
P304-0182
På den andra sidan vill man ha svar på frågan: hur misslyckat ska ett äktenskap vara för att man ska ha rätt att känna sig fri från sin trohetsplikt?
På den andra sidan vill man ha svar på frågan: hur misslyckat ska ett äktenskap vara för att man ska ha rätt att känna sig fri från sin trohetsplikt?
sv
P304-0183
Hur bör rollfördelningen mellan mannen och kvinnan utformas idag?
Hur bör rollfördelningen mellan mannen och kvinnan utformas idag?
sv
P304-0184
Förr * en kvinnas plats är i hemmet * en kvinnas uppgift är att vara maka, mor och husmor
Förr * en kvinnas plats är i hemmet * en kvinnas uppgift är att vara maka, mor och husmor
sv
P304-0185
Nu * hur förena de tre rollerna maka, mor och yrkeskvinna? * vilken fördelning av dessa roller är bäst för kvinnan själv, maken och barnen?
Nu * hur förena de tre rollerna maka, mor och yrkeskvinna? * vilken fördelning av dessa roller är bäst för kvinnan själv, maken och barnen?
sv
P304-0186
Förr * han - yrkesman och familjeförsörjare * på fritid helt befriad från s.k. fruntimmerssysslor
Förr * han - yrkesman och familjeförsörjare * på fritid helt befriad från s.k. fruntimmerssysslor
sv
P304-0187
Nu * hur förena de tre rollerna make, far och yrkesman? * vilken fördelning av dessa roller är bäst för honom själv, hustrun och barnen?
Nu * hur förena de tre rollerna make, far och yrkesman? * vilken fördelning av dessa roller är bäst för honom själv, hustrun och barnen?
sv
P304-0188
Mannens och kvinnans roller i ett vanligt äktenskap ser idag i Sverige helt annorlunda ut än vad det gjorde för bara hundra år sedan.
Mannens och kvinnans roller i ett vanligt äktenskap ser idag i <loc>Sverige</loc> helt annorlunda ut än vad det gjorde för bara hundra år sedan.
sv
P304-0189
Man kan litet schematiskt återge förändringen i tre etapper.
Man kan litet schematiskt återge förändringen i tre etapper.
sv
P304-0190
Den första är typisk för det agrara samhället: man och kvinna hade en självklar och relativt trygg hem- och arbetsgemenskap.
Den första är typisk för det agrara samhället: man och kvinna hade en självklar och relativt trygg hem- och arbetsgemenskap.
sv
P304-0191
I den andra etappen drivs mannen ut från hemmet till arbetsplatsen, medan kvinnan stängs inne med barnen i hemmet.
I den andra etappen drivs mannen ut från hemmet till arbetsplatsen, medan kvinnan stängs inne med barnen i hemmet.
sv
P304-0192
Det utmärkande för den moderna situationen är att mannen och kvinnan gemensamt tvingas att fråga: hur ska vi fördela våra yrkes- och hemuppgifter?
Det utmärkande för den moderna situationen är att mannen och kvinnan gemensamt tvingas att fråga: hur ska vi fördela våra yrkes- och hemuppgifter?
sv
P304-0193
Ett allt vanligare sätt att fördela rollerna i familjen.
Ett allt vanligare sätt att fördela rollerna i familjen.
sv
P304-0194
Uppfattningarna om hur en sådan fördelning skall se ut torde i stort sett vara gemensamma för religiösa och icke-religiösa i Västerlandet.
Uppfattningarna om hur en sådan fördelning skall se ut torde i stort sett vara gemensamma för religiösa och icke-religiösa i <loc>Västerlandet</loc>.
sv
P304-0195
Man använder både värderesonemanget och rättvisekravet.
Man använder både värderesonemanget och rättvisekravet.
sv
P304-0196
Man tycks numera vara relativt överens om följande synpunkter.
Man tycks numera vara relativt överens om följande synpunkter.
sv
P304-0197
* inte antingen-eller utan både-och: både hem och yrke för både mannen och kvinnan * inte prestige utan rättvisa: det gäller att avdramatisera problemet och i varje enskilt fall försöka komma fram till en rättvis fördelning av hem- och yrkesförpliktelser * inte generaliseringar utan individuella lösningar: för att en fördelning ska vara rättvis, måste man ta hänsyn till individuella behov, anlag och attityder.
* inte antingen-eller utan både-och: både hem och yrke för både mannen och kvinnan * inte prestige utan rättvisa: det gäller att avdramatisera problemet och i varje enskilt fall försöka komma fram till en rättvis fördelning av hem- och yrkesförpliktelser * inte generaliseringar utan individuella lösningar: för att en fördelning ska vara rättvis, måste man ta hänsyn till individuella behov, anlag och attityder.
sv
P305-0001
Inom alla kulturer har man strävat att komplettera den egna muskelkraften med andra krafter.
Inom alla kulturer har man strävat att komplettera den egna muskelkraften med andra krafter.
sv
P305-0002
Vinden har i årtusenden utnyttjats till att driva segelfartyg, enkla kvarnar och pumpverk.
Vinden har i årtusenden utnyttjats till att driva segelfartyg, enkla kvarnar och pumpverk.
sv
P305-0003
Hästar och oxar har spänts för jordbruksredskap och hjälpt till att driva tröskverk och kvarnar.
Hästar och oxar har spänts för jordbruksredskap och hjälpt till att driva tröskverk och kvarnar.
sv
P305-0004
Ett värdefullt krafttillskott fick människan, då hon lärt sig att tämja och utnyttja vattenkraften.
Ett värdefullt krafttillskott fick människan, då hon lärt sig att tämja och utnyttja vattenkraften.
sv
P305-0005
Den fick särskilt stor betydelse inom gruvdriften och järnframställningen.
Den fick särskilt stor betydelse inom gruvdriften och järnframställningen.
sv
P305-0006
Genom sinnrikt konstruerade stånggånger kunde man överföra kraften från vattenhjulet till mer lämpligt belägna arbetsplatser.
Genom sinnrikt konstruerade stånggånger kunde man överföra kraften från vattenhjulet till mer lämpligt belägna arbetsplatser.
sv
P305-0007
Vid sidan av ved, träkol och torv har stenkol länge utnyttjats för värmealstring.
Vid sidan av ved, träkol och torv har stenkol länge utnyttjats för värmealstring.
sv
P305-0008
Men sin verkligt stora betydelse fick kolet först genom uppfinningen av ångmaskinen.
Men sin verkligt stora betydelse fick kolet först genom uppfinningen av ångmaskinen.
sv
P305-0009
Den blev, kan man säga, den nyckel, som öppnade dörren mot den industriella tidsåldern.
Den blev, kan man säga, den nyckel, som öppnade dörren mot den industriella tidsåldern.
sv
P305-0010
För vår tids näringsliv har de gamla energikällorna nästan helt spelat ut sin roll.
För vår tids näringsliv har de gamla energikällorna nästan helt spelat ut sin roll.
sv
P305-0011
Jordbruksredskapen dras nu av traktorer, fartygen drivs av dieselmotorer eller ångturbiner och pumparna av elektromotorer.
Jordbruksredskapen dras nu av traktorer, fartygen drivs av dieselmotorer eller ångturbiner och pumparna av elektromotorer.
sv
P305-0012
En uppräkning av de energikällor, som har betydelse för det moderna näringslivet, kan inskränkas till att gälla kol, olja, naturgas, vattenkraft och kärnenergi.
En uppräkning av de energikällor, som har betydelse för det moderna näringslivet, kan inskränkas till att gälla kol, olja, naturgas, vattenkraft och kärnenergi.
sv
P305-0013
Kärnenergi, 'atomenergi', energi som frigörs vid kärnreaktioner.
Kärnenergi, 'atomenergi', energi som frigörs vid kärnreaktioner.
sv
P305-0014
I äldre litteratur möter man ofta ett påstående, att alla våra energikällor på ett eller annat sätt härrör från solenergin.
I äldre litteratur möter man ofta ett påstående, att alla våra energikällor på ett eller annat sätt härrör från solenergin.
sv
P305-0015
Veden, torven, kolet, oljan och naturgasen är genom olika organismer lagrad solenergi, och vattenkraften är ett resultat av den genom solstrålningen förorsakade vind- och vattencirkulationen i atmosfären.
Veden, torven, kolet, oljan och naturgasen är genom olika organismer lagrad solenergi, och vattenkraften är ett resultat av den genom solstrålningen förorsakade vind- och vattencirkulationen i atmosfären.
sv
P305-0016
Men nu kan vi också tillgodogöra oss den kraftutveckling, som sker vid kärnreaktioner.
Men nu kan vi också tillgodogöra oss den kraftutveckling, som sker vid kärnreaktioner.
sv
P305-0017
Eftersom solstrålningen är en följd av kärnreaktioner, blir slutsatsen att alla våra energikällor ytterst utgår från kärnenergin.
Eftersom solstrålningen är en följd av kärnreaktioner, blir slutsatsen att alla våra energikällor ytterst utgår från kärnenergin.
sv
P305-0018
Hur länge räcker tillgångarna?
Hur länge räcker tillgångarna?
sv
P305-0019
Den ständigt fortskridande industrialiseringen och mekaniseringen har resulterat i en enorm ökning av världens energikonsumtion.
Den ständigt fortskridande industrialiseringen och mekaniseringen har resulterat i en enorm ökning av världens energikonsumtion.
sv
P305-0020
Också på detta område möter vi den ständigt återkommande klyftan mellan rika industriländer och fattiga u-länder.
Också på detta område möter vi den ständigt återkommande klyftan mellan rika industriländer och fattiga u-länder.
sv
P305-0021
Som vi kan se av nedanstående diagram, finns det ett direkt samband mellan ett lands nationalinkomst och dess energikonsumtion.
Som vi kan se av nedanstående diagram, finns det ett direkt samband mellan ett lands nationalinkomst och dess energikonsumtion.
sv
P305-0022
Goda utgångspunkter för studier av jordens energiförsörjning erbjuder s k energibalanser.
Goda utgångspunkter för studier av jordens energiförsörjning erbjuder s k energibalanser.
sv
P305-0023
Dessa visar t ex den regionala fördelningen av energikonsumtionen och konsumtionens uppdelning på de vanligaste energikällorna.
Dessa visar t ex den regionala fördelningen av energikonsumtionen och konsumtionens uppdelning på de vanligaste energikällorna.
sv
P305-0024
För att förstå dessa balanser bör vi dock känna till två begrepp, primärenergi och nyttoenergi.
För att förstå dessa balanser bör vi dock känna till två begrepp, primärenergi och nyttoenergi.
sv
P305-0025
Sambandet energikonsumtion - nationalinkomst.
Sambandet energikonsumtion - nationalinkomst.
sv
P305-0026
Den grå zonen anger det 'normala' sambandet.
Den grå zonen anger det 'normala' sambandet.
sv
P305-0027
Primärenergi är den energimängd, som finns lagrad i våra vanligaste energikällor.
Primärenergi är den energimängd, som finns lagrad i våra vanligaste energikällor.
sv
P305-0028
Genom omvandling av primärenergin till sekundärenergi, t ex råolja till bensin och vattenkraft till elektrisk energi, kommer vi över till begreppet nyttoenergi.
Genom omvandling av primärenergin till sekundärenergi, t ex råolja till bensin och vattenkraft till elektrisk energi, kommer vi över till begreppet nyttoenergi.
sv
P305-0029
Det är denna energimängd som står till människornas förfogande i form av värme, ljus och kraft.
Det är denna energimängd som står till människornas förfogande i form av värme, ljus och kraft.
sv
P305-0030
För att kunna ställa upp energibalanser måste man först omräkna de primära energikällorna till likvärdiga enheter, t ex stenkolsenheter.
För att kunna ställa upp energibalanser måste man först omräkna de primära energikällorna till likvärdiga enheter, t ex stenkolsenheter.
sv
P305-0031
Omvandlingstal till stenkolsenheter är t ex för koks 1,05, för ved 0,17, för bensin 1,60, och för brännolja 1,50.
Omvandlingstal till stenkolsenheter är t ex för koks 1,05, för ved 0,17, för bensin 1,60, och för brännolja 1,50.
sv
P305-0032
På nedanstående diagram kan vi närmare studera, hur världens energiproduktion ökat sedan sekelskiftet och hur samtidigt sammansättningen förändrats.
På nedanstående diagram kan vi närmare studera, hur världens energiproduktion ökat sedan sekelskiftet och hur samtidigt sammansättningen förändrats.
sv
P305-0033
Om man också tar med så lågvärdiga energikällor som ved och halm, är den totala genomsnittliga verkningsgraden lägre än 25 %.
Om man också tar med så lågvärdiga energikällor som ved och halm, är den totala genomsnittliga verkningsgraden lägre än 25 %.
sv
P305-0034
Verkningsgrad, förhållandet mellan avgiven energi och tillförd energi.
Verkningsgrad, förhållandet mellan avgiven energi och tillförd energi.
sv
P305-0035
Uttrycks ofta i procent.
Uttrycks ofta i procent.
sv
P305-0036
Räknar man däremot bara med de viktigaste konventionella energikällorna, blir verkningsgraden väsentligt högre men överstiger dock inte 50 %.
Räknar man däremot bara med de viktigaste konventionella energikällorna, blir verkningsgraden väsentligt högre men överstiger dock inte 50 %.
sv
P305-0037
Verkningsgraden på t ex en standardbilmotor ligger i regel under 30 %.
Verkningsgraden på t ex en standardbilmotor ligger i regel under 30 %.
sv
P305-0038
Världens energiproduktion 1900, 1937, 1954 och 1964 uttryckt i milj stenkolston.
Världens energiproduktion 1900, 1937, 1954 och 1964 uttryckt i milj stenkolston.
sv
P305-0039
Diagrammet nedan åskådliggör också den fortgående förskjutningen inom energiproduktionen.
Diagrammet nedan åskådliggör också den fortgående förskjutningen inom energiproduktionen.
sv
P305-0040
Oljan och naturgasen ökar alltmer sina andelar av energiproduktionen på stenkolets bekostnad.
Oljan och naturgasen ökar alltmer sina andelar av energiproduktionen på stenkolets bekostnad.
sv
P305-0041
Intressant är också att se den förhållandevis ringa roll, som vattenkraften spelar för världens totala energiproduktion.
Intressant är också att se den förhållandevis ringa roll, som vattenkraften spelar för världens totala energiproduktion.
sv
P305-0042
En grov analys av världens energibalans ger vid handen, att USA ensamt svarar för drygt 35 % av världens totala energiförbrukning.
En grov analys av världens energibalans ger vid handen, att U<loc>SA </loc>ensamt svarar för drygt 35 % av världens totala energiförbrukning.
sv
P305-0043
Västeuropa tar sedan ca 20 % och Sovjetunionen ca 16 %.
<loc>Västeuropa</loc> tar sedan ca 20 % och <loc>Sovjetunionen</loc> ca 16 %.
sv
P305-0044
Dessa tre områden, som bara rymmer ca 20 % av världens folkmängd, svarar alltså för drygt 70 % av världens energikonsumtion.
Dessa tre områden, som bara rymmer ca 20 % av världens folkmängd, svarar alltså för drygt 70 % av världens energikonsumtion.
sv
P305-0045
Diagrammet avslöjar också de största överskotts- och underskottsområdena och antyder också de stora handelsvägarna för olja och stenkol.
Diagrammet avslöjar också de största överskotts- och underskottsområdena och antyder också de stora handelsvägarna för olja och stenkol.
sv
P305-0046
Världens produktion och konsumtion av energi med fördelning på områden
Världens produktion och konsumtion av energi med fördelning på områden
sv
P305-0047
(Uttryckt i milj. ton stenkolsekvivalenter.
(Uttryckt i milj. ton stenkolsekvivalenter.
sv