id
stringlengths
7
104
text
stringlengths
1
1.77k
annotated_text
stringlengths
1
1.94k
language
stringclasses
8 values
P305-0048
Totalt 1964: 5100 milj. t.)
Totalt 1964: 5100 milj. t.)
sv
P305-0049
Från sekelskiftet fram till 1960-talets början har konsumtionen av primärenergi ökat med ca 3 % om året.
Från sekelskiftet fram till 1960-talets början har konsumtionen av primärenergi ökat med ca 3 % om året.
sv
P305-0050
Ser vi enbart på perioden 1950-60 har ökningen varit väsentligt högre och utgjort ca 5 %.
Ser vi enbart på perioden 1950-60 har ökningen varit väsentligt högre och utgjort ca 5 %.
sv
P305-0051
Eftersom samtidigt verkningsgraden höjts, kan vi räkna med att konsumtionsstegringen av den nyttiggjorda energin varit betydligt högre än dessa värden.
Eftersom samtidigt verkningsgraden höjts, kan vi räkna med att konsumtionsstegringen av den nyttiggjorda energin varit betydligt högre än dessa värden.
sv
P305-0052
Hur kommer då energikonsumtionen att utvecklas i framtiden?
Hur kommer då energikonsumtionen att utvecklas i framtiden?
sv
P305-0053
Svaret på frågan beror på ett flertal faktorer och kan därför bara bli en ganska osäker prognos.
Svaret på frågan beror på ett flertal faktorer och kan därför bara bli en ganska osäker prognos.
sv
P305-0054
Men låt oss försöka räkna fram till år 2000.
Men låt oss försöka räkna fram till år 2000.
sv
P305-0055
Världen har då en totalbefolkning på ca 7 miljarder.
Världen har då en totalbefolkning på ca 7 miljarder.
sv
P305-0056
Dessa människor skall främst försörjas med livsmedel.
Dessa människor skall främst försörjas med livsmedel.
sv
P305-0057
Om detta problem skall lösas, måste det ske genom en kraftig uppbyggnad och mekanisering av både jordbruket och fisket.
Om detta problem skall lösas, måste det ske genom en kraftig uppbyggnad och mekanisering av både jordbruket och fisket.
sv
P305-0058
En sådan utveckling kommer naturligtvis att medföra en stor ökning av energibehovet.
En sådan utveckling kommer naturligtvis att medföra en stor ökning av energibehovet.
sv
P305-0059
Men människorna skall också beredas arbete i industrier, kommunikationer och annan serviceverksamhet för att därigenom få en högre levnadsstandard.
Men människorna skall också beredas arbete i industrier, kommunikationer och annan serviceverksamhet för att därigenom få en högre levnadsstandard.
sv
P305-0060
Även om de tekniska framstegen bör leda till en ytterligare höjning av verkningsgraden, kommer konsumtionen av primärenergi att årligen öka med 5-6 %.
Även om de tekniska framstegen bör leda till en ytterligare höjning av verkningsgraden, kommer konsumtionen av primärenergi att årligen öka med 5-6 %.
sv
P305-0061
Omkring år 2000 skulle den då vara minst 6 gånger större än vid 1960-talets början.
Omkring år 2000 skulle den då vara minst 6 gånger större än vid 1960-talets början.
sv
P305-0062
Är det nu möjligt att åstadkomma en motsvarande stegring av energiproduktionen inom den närmaste framtiden?
Är det nu möjligt att åstadkomma en motsvarande stegring av energiproduktionen inom den närmaste framtiden?
sv
P305-0063
Räcker våra tillgångar av primärenergi till för denna dynamiska utveckling?
Räcker våra tillgångar av primärenergi till för denna dynamiska utveckling?
sv
P305-0064
Dynamisk, kraftig.
Dynamisk, kraftig.
sv
P305-0065
Jordens brytvärda stenkolslager uppgår i runt tal till 3500 miljarder t och räcker med oförändrad brytningstakt ca 800 år.
Jordens brytvärda stenkolslager uppgår i runt tal till 3500 miljarder t och räcker med oförändrad brytningstakt ca 800 år.
sv
P305-0066
Men om vi räknar med att alla världens länder skulle ha samma höga konsumtion per capita som USA, räcker tillgångarna bara ca 100 år.
Men om vi räknar med att alla världens länder skulle ha samma höga konsumtion per capita som <loc>USA</loc>, räcker tillgångarna bara ca 100 år.
sv
P305-0067
Per capita, per 'huvud', dvs per person.
Per capita, per 'huvud', dvs per person.
sv
P305-0068
Med oförändrad konsumtion beräknas oljetillgångarna räcka ca 40 år framåt.
Med oförändrad konsumtion beräknas oljetillgångarna räcka ca 40 år framåt.
sv
P305-0069
Därtill kommer att vattenkraften ytterligare kan utbyggas till att motsvara en energiproduktion på ca 2,5 miljarder t stenkol per år.
Därtill kommer att vattenkraften ytterligare kan utbyggas till att motsvara en energiproduktion på ca 2,5 miljarder t stenkol per år.
sv
P305-0070
Flera av dessa beräkningar är, som vi senare skall se, ganska osäkra.
Flera av dessa beräkningar är, som vi senare skall se, ganska osäkra.
sv
P305-0071
Men mycket tyder på att vi inte kan räkna med obegränsade tillgångar av de vanliga primärenergierna.
Men mycket tyder på att vi inte kan räkna med obegränsade tillgångar av de vanliga primärenergierna.
sv
P305-0072
Trots detta ter sig den framtida energiförsörjningen nu ljusare än för bara några decennier sedan.
Trots detta ter sig den framtida energiförsörjningen nu ljusare än för bara några decennier sedan.
sv
P305-0073
I och med att kärnkraften inom något decennium blir ett realistiskt alternativ till oljan, stenkolet och vattenkraften, har världen i sina uran- och toriumlager fått ett nytt energitillskott.
I och med att kärnkraften inom något decennium blir ett realistiskt alternativ till oljan, stenkolet och vattenkraften, har världen i sina uran- och toriumlager fått ett nytt energitillskott.
sv
P305-0074
Detta antas vara upp till tjugo gånger större än samtliga våra förråd av fossila bränslen.
Detta antas vara upp till tjugo gånger större än samtliga våra förråd av fossila bränslen.
sv
P305-0075
Fossila bränslen, bränslen som har sitt ursprung i gamla lämningar av växter och djur (främst kol och olja).
Fossila bränslen, bränslen som har sitt ursprung i gamla lämningar av växter och djur (främst kol och olja).
sv
P305-0076
Uppgifter
Uppgifter
sv
P305-0077
Vilka är de viktigaste energikällorna i vår tid?
Vilka är de viktigaste energikällorna i vår tid?
sv
P305-0078
Vad menas med a) primär energi b) nyttoenergi?
Vad menas med a) primär energi b) nyttoenergi?
sv
P305-0079
Hur länge kommer jordens kända tillgångar av a) stenkol b) olja att räcka med nuvarande produktionstakt?
Hur länge kommer jordens kända tillgångar av a) stenkol b) olja att räcka med nuvarande produktionstakt?
sv
P305-0080
Vilket samband finns mellan energiförbrukning och levnadsstandard?
Vilket samband finns mellan energiförbrukning och levnadsstandard?
sv
P305-0081
Ta reda på var det finns outnyttjade fyndigheter av kol och olja!
Ta reda på var det finns outnyttjade fyndigheter av kol och olja!
sv
P305-0082
Sök förklara varför dessa fyndigheter inte har exploterats?
Sök förklara varför dessa fyndigheter inte har exploterats?
sv
P305-0083
Vilka länder har stora tillgångar av uran?
Vilka länder har stora tillgångar av uran?
sv
P305-0084
Diskutera vilka möjligheter som i framtiden kan finnas att direkt utnyttja solenergin!
Diskutera vilka möjligheter som i framtiden kan finnas att direkt utnyttja solenergin!
sv
P305-0085
Vilka energikällor skall man välja?
Vilka energikällor skall man välja?
sv
P305-0086
Särskilt produktionsförhållandet mellan oljan och stenkolet har bestämts av den tekniska utvecklingen.
Särskilt produktionsförhållandet mellan oljan och stenkolet har bestämts av den tekniska utvecklingen.
sv
P305-0087
Oljans frammarsch går i de flesta fall parallellt med förbränningsmotorernas ökade betydelse, särskilt inom kommunikationerna och jordbruket.
Oljans frammarsch går i de flesta fall parallellt med förbränningsmotorernas ökade betydelse, särskilt inom kommunikationerna och jordbruket.
sv
P305-0088
Kolet försvarar bäst sina positioner inom järn- och stålframställningen samt gasproduktionen.
Kolet försvarar bäst sina positioner inom järn- och stålframställningen samt gasproduktionen.
sv
P305-0089
Oljans förbränningsvärde (ca 10000 cal per kg) ger den också ett försteg framför stenkol (ca 7000 cal per kg).
Oljans förbränningsvärde (ca 10000 cal per kg) ger den också ett försteg framför stenkol (ca 7000 cal per kg).
sv
P305-0090
En mycket användbar energiform är elkraften, som är billig i transport och distribution och lämpar sig för alstring av både ljus, värme och rörelsekraft.
En mycket användbar energiform är elkraften, som är billig i transport och distribution och lämpar sig för alstring av både ljus, värme och rörelsekraft.
sv
P305-0091
Elkraften kan i sin tur vara antingen vattengenererad eller ånggenererad.
Elkraften kan i sin tur vara antingen vattengenererad eller ånggenererad.
sv
P305-0092
Vattengenererad (el hydrogenererad), alstrad av vattenkraftverk.
Vattengenererad (el hydrogenererad), alstrad av vattenkraftverk.
sv
P305-0093
Ånggenererad (el termogenererad), alstrad av ångkraftverk el värmekraftverk, vilka kan drivas med kol, olja el atombränsle.
Ånggenererad (el termogenererad), alstrad av ångkraftverk el värmekraftverk, vilka kan drivas med kol, olja el atombränsle.
sv
P305-0094
Fördelningen mellan hydro- och termogenererad elkraft i vissa områden.
Fördelningen mellan hydro- och termogenererad elkraft i vissa områden.
sv
P305-0095
I kolrika länder kommer huvuddelen av elkraften från värmekraftverk.
I kolrika länder kommer huvuddelen av elkraften från värmekraftverk.
sv
P305-0096
Till de största i världen hör verket vid Frimmersdorf i ett brunkolsdistrikt vid Rhen.
Till de största i världen hör verket vid <loc>Frimmersdorf</loc> i ett brunkolsdistrikt vid <loc>Rhen</loc>.
sv
P305-0097
Från detta verk levereras elkraft inte bara till hela Västtyskland utan också till Beneluxländerna och Frankrike.
Från detta verk levereras elkraft inte bara till hela <loc>Västtyskland</loc> utan också till Beneluxländerna och <loc>Frankrike</loc>.
sv
P305-0098
Eftersom priserna på kol och olja är relativt fasta, bestäms avvägningen mellan vatten- och ånggenererad kraftproduktion främst av anläggningskostnaderna för vattenkraftverk.
Eftersom priserna på kol och olja är relativt fasta, bestäms avvägningen mellan vatten- och ånggenererad kraftproduktion främst av anläggningskostnaderna för vattenkraftverk.
sv
P305-0099
Dessa stiger kraftigt vid utbyggnad av mindre gynnsamma vattendrag.
Dessa stiger kraftigt vid utbyggnad av mindre gynnsamma vattendrag.
sv
P305-0100
I många länder, bl a USA och Sovjetunionen, tenderar kostnaderna för nya vattenkraftverk att bli så höga, att anläggningarna ej blir ekonomiska om de inte kan användas även för andra ändamål.
I många länder, bl a U<loc>SA </loc>och S<loc>ovjetunionen,</loc> tenderar kostnaderna för nya vattenkraftverk att bli så höga, att anläggningarna ej blir ekonomiska om de inte kan användas även för andra ändamål.
sv
P305-0101
I de fall både olja, kol och naturgas med fördel kan användas för kraftproduktionen, har transportkostnadsfaktorn en avgörande betydelse för avvägningen dem emellan.
I de fall både olja, kol och naturgas med fördel kan användas för kraftproduktionen, har transportkostnadsfaktorn en avgörande betydelse för avvägningen dem emellan.
sv
P305-0102
Så är t ex transportkostnaderna för oljan, vare sig den går i rörledningar, s k pipelines, eller med tankfartyg, väsentligt lägre än för det skrymmande kolet.
Så är t ex transportkostnaderna för oljan, vare sig den går i rörledningar, s k pipelines, eller med tankfartyg, väsentligt lägre än för det skrymmande kolet.
sv
P305-0103
Kolet har dessutom höga lastnings- och lossningskostnader.
Kolet har dessutom höga lastnings- och lossningskostnader.
sv
P305-0104
Dessa kompenseras i regel inte av att kolet har lägre lagringskostnader än oljan.
Dessa kompenseras i regel inte av att kolet har lägre lagringskostnader än oljan.
sv
P305-0105
De stenkolsdrivna värmekraftverken är därför liksom järn- och stålverken i regel lokaliserade till brytningsområdena, t ex till de stora stenkolsdistrikten i England, Västtyskland, Polen och Sovjetunionen.
De stenkolsdrivna värmekraftverken är därför liksom järn- och stålverken i regel lokaliserade till brytningsområdena, t ex till de stora stenkolsdistrikten i E<loc>ngland,</loc> Vä<loc>sttyskland, </loc>Pol<loc>en oc</loc>h Sov<loc>jetunionen.</loc>
sv
P305-0106
De länder som måste importera fossila bränslen, använder i första hand oljedrift för sina värmekraftverk, t ex det svenska Stenungsundsverket.
De länder som måste importera fossila bränslen, använder i första hand oljedrift för sina värmekraftverk, t ex det svenska St<loc>enungsundsverket.</loc>
sv
P305-0107
Givetvis har också produktionskostnaderna en stor betydelse.
Givetvis har också produktionskostnaderna en stor betydelse.
sv
P305-0108
Att utvinna olja, naturgas och speciellt vattenkraft fordrar höga begynnelseinvesteringar (t ex prospekteringar, borrningar och dammbyggen), men när väl produktionen är i gång, blir kostnaderna väsentligt lägre än vid den arbetskrävande kolbrytningen.
Att utvinna olja, naturgas och speciellt vattenkraft fordrar höga begynnelseinvesteringar (t ex prospekteringar, borrningar och dammbyggen), men när väl produktionen är i gång, blir kostnaderna väsentligt lägre än vid den arbetskrävande kolbrytningen.
sv
P305-0109
Prospektering, systematisk efterforskning (t ex malm- och oljeletning).
Prospektering, systematisk efterforskning (t ex malm- och oljeletning).
sv
P305-0110
Stora ansträngningar görs dock för att nedbringa kostnaderna vid kolproduktionen.
Stora ansträngningar görs dock för att nedbringa kostnaderna vid kolproduktionen.
sv
P305-0111
I Sovjetunionen prövar man att bryta kol med hjälp av vattenborrar, och i USA söker man få ner fraktkostnaderna genom att transportera pulveriserat och uppslammat kol i rörledningar.
I <loc>Sovjetunionen</loc> prövar man att bryta kol med hjälp av vattenborrar, och i U<loc>SA </loc>söker man få ner fraktkostnaderna genom att transportera pulveriserat och uppslammat kol i rörledningar.
sv
P305-0112
Lovande försök görs också att förgasa stenkolet direkt i flötsläget för att transportera energin i gasform.
Lovande försök görs också att förgasa stenkolet direkt i flötsläget för att transportera energin i gasform.
sv
P305-0113
Flöts, i sedimentära bergarter inbäddad gång av stenkol e d .
Flöts, i sedimentära bergarter inbäddad gång av stenkol e d .
sv
P305-0114
En annan betydelsefull faktor är, att oljan och naturgasen är både lättare och renligare att handskas med än kolet.
En annan betydelsefull faktor är, att oljan och naturgasen är både lättare och renligare att handskas med än kolet.
sv
P305-0115
Detta har tillsammans med oljans höga förbränningsvärde och mindre krav på lagringsutrymmen fått särskilt stor betydelse för världens handelsflotta, som nu till drygt 90 % är oljedriven.
Detta har tillsammans med oljans höga förbränningsvärde och mindre krav på lagringsutrymmen fått särskilt stor betydelse för världens handelsflotta, som nu till drygt 90 % är oljedriven.
sv
P305-0116
Uppgifter
Uppgifter
sv
P305-0117
Inom vilka industrigrenar är kol ännu den viktigaste energikällan?
Inom vilka industrigrenar är kol ännu den viktigaste energikällan?
sv
P305-0118
På vilka olika sätt kan oljan transporteras?
På vilka olika sätt kan oljan transporteras?
sv
P305-0119
Av vilka orsaker har man inom sjöfarten nästan helt övergått till oljedrift?
Av vilka orsaker har man inom sjöfarten nästan helt övergått till oljedrift?
sv
P305-0120
Vilka faktorer avgör, om man främst skall bygga vattenkraftverk eller ångkraftverk?
Vilka faktorer avgör, om man främst skall bygga vattenkraftverk eller ångkraftverk?
sv
P305-0121
Vilket av de tre länderna Västtyskland, Canada och Frankrike baserar sin elkraftproduktion på a) huvudsakligen vattenkraft b) huvudsakligen värmekraft c) ungefär lika delar vatten- och värmekraft?
Vilket av de tre länderna <loc>Västtyskland</loc>, C<loc>anada </loc>och F<loc>rankrike </loc>baserar sin elkraftproduktion på a) huvudsakligen vattenkraft b) huvudsakligen värmekraft c) ungefär lika delar vatten- och värmekraft?
sv
P305-0122
Förklara orsakerna till detta.
Förklara orsakerna till detta.
sv
P305-0123
Försök att med endast kartans hjälp ge några exempel på länder med goda förutsättningar för produktion av vattenkraft?
Försök att med endast kartans hjälp ge några exempel på länder med goda förutsättningar för produktion av vattenkraft?
sv
P305-0124
Vilka slutsatser kan av diagrammet på sid 152 dras beträffande sambandet mellan levnadsstandard och energikonsumtion?
Vilka slutsatser kan av diagrammet på sid 152 dras beträffande sambandet mellan levnadsstandard och energikonsumtion?
sv
P306-0001
Gruppmedlemmarna har förväntningar på varandra
Gruppmedlemmarna har förväntningar på varandra
sv
P306-0002
I varje grupp intar varje individ en särskild position, han har en viss status.
I varje grupp intar varje individ en särskild position, han har en viss status.
sv
P306-0003
Status, eg tillstånd.
Status, eg tillstånd.
sv
P306-0004
Här: den ställning en person intar i en grupp.
Här: den ställning en person intar i en grupp.
sv
P306-0005
En person kan få sin status på formell väg, t ex genom att utnämnas till byrådirektör i ett verk eller genom att få plats som chaufför.
En person kan få sin status på formell väg, t ex genom att utnämnas till byrådirektör i ett verk eller genom att få plats som chaufför.
sv
P306-0006
Han kan också få sin status som ett uttryck för gruppens reaktioner gentemot honom, t ex genom att bli ledare för ett gäng.
Han kan också få sin status som ett uttryck för gruppens reaktioner gentemot honom, t ex genom att bli ledare för ett gäng.
sv
P306-0007
Den status varje person får i sådana och liknande grupper bestäms av samspelet mellan personernas individuella beteende och gruppens sammansättning och verksamhet.
Den status varje person får i sådana och liknande grupper bestäms av samspelet mellan personernas individuella beteende och gruppens sammansättning och verksamhet.
sv
P306-0008
Den som är ledare i en grupp kan ha en underordnad status i en annan.
Den som är ledare i en grupp kan ha en underordnad status i en annan.
sv
P306-0009
Till de flesta positioner i den sociala strukturen hör ett visst förväntat beteende, en viss roll.
Till de flesta positioner i den sociala strukturen hör ett visst förväntat beteende, en viss roll.
sv
P306-0010
Roll, det beteende som förväntas av en person t ex på grund av att han har en viss position i gruppen.
Roll, det beteende som förväntas av en person t ex på grund av att han har en viss position i gruppen.
sv
P306-0011
Förväntningarna är olika på föräldrar och barn i familjegruppen, på ledaren och de övriga medlemmarna i ett gäng, på 'basen' och 'jobbarna' i ett arbetslag, på män och på kvinnor.
Förväntningarna är olika på föräldrar och barn i familjegruppen, på ledaren och de övriga medlemmarna i ett gäng, på 'basen' och 'jobbarna' i ett arbetslag, på män och på kvinnor.
sv
P306-0012
Hur fast sådana rollförväntningar är knutna till olika positioner, det växlar mellan olika grupper.
Hur fast sådana rollförväntningar är knutna till olika positioner, det växlar mellan olika grupper.
sv
P306-0013
En person kan röra sig mellan olika rollförväntningar, när han flyttar sig mellan grupper som familjen, arbetsgruppen, gänget, idrottsklubben etc i vilka han intar olika status.
En person kan röra sig mellan olika rollförväntningar, när han flyttar sig mellan grupper som familjen, arbetsgruppen, gänget, idrottsklubben etc i vilka han intar olika status.
sv
P306-0014
Rollerna kan sägas ha en informationsekonomisk funktion.
Rollerna kan sägas ha en informationsekonomisk funktion.
sv
P306-0015
(Se sid 15.)
(Se sid 15.)
sv
P306-0016
Det är ett sätt för oss att bringa ordning och överskådlighet i de förväntningar vi har på våra medmänniskor i olika situationer.
Det är ett sätt för oss att bringa ordning och överskådlighet i de förväntningar vi har på våra medmänniskor i olika situationer.
sv
P306-0017
Var och en av oss har flera olika roller.
Var och en av oss har flera olika roller.
sv
P306-0018
Vilka olika krav ställs på flickan i dessa olika rollsituationer?
Vilka olika krav ställs på flickan i dessa olika rollsituationer?
sv
P306-0019
Könsrollen
Könsrollen
sv
P306-0020
En av de roller som vi föds till är könsrollen.
En av de roller som vi föds till är könsrollen.
sv
P306-0021
Vissa beteenden väntas av oss bara därför att vi är födda till man eller kvinna.
Vissa beteenden väntas av oss bara därför att vi är födda till man eller kvinna.
sv
P306-0022
De flesta av de rollförväntningar vi har på varandra av könsrollskaraktär är inlärda och hör samman med den kultur vi lever i.
De flesta av de rollförväntningar vi har på varandra av könsrollskaraktär är inlärda och hör samman med den kultur vi lever i.
sv
P306-0023
Många av våra invanda föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt har också satts under debatt.
Många av våra invanda föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt har också satts under debatt.
sv