id stringlengths 7 104 | text stringlengths 1 1.77k | annotated_text stringlengths 1 1.94k | language stringclasses 8 values |
|---|---|---|---|
P305-0048 | Totalt 1964: 5100 milj. t.) | Totalt 1964: 5100 milj. t.) | sv |
P305-0049 | Från sekelskiftet fram till 1960-talets början har konsumtionen av primärenergi ökat med ca 3 % om året. | Från sekelskiftet fram till 1960-talets början har konsumtionen av primärenergi ökat med ca 3 % om året. | sv |
P305-0050 | Ser vi enbart på perioden 1950-60 har ökningen varit väsentligt högre och utgjort ca 5 %. | Ser vi enbart på perioden 1950-60 har ökningen varit väsentligt högre och utgjort ca 5 %. | sv |
P305-0051 | Eftersom samtidigt verkningsgraden höjts, kan vi räkna med att konsumtionsstegringen av den nyttiggjorda energin varit betydligt högre än dessa värden. | Eftersom samtidigt verkningsgraden höjts, kan vi räkna med att konsumtionsstegringen av den nyttiggjorda energin varit betydligt högre än dessa värden. | sv |
P305-0052 | Hur kommer då energikonsumtionen att utvecklas i framtiden? | Hur kommer då energikonsumtionen att utvecklas i framtiden? | sv |
P305-0053 | Svaret på frågan beror på ett flertal faktorer och kan därför bara bli en ganska osäker prognos. | Svaret på frågan beror på ett flertal faktorer och kan därför bara bli en ganska osäker prognos. | sv |
P305-0054 | Men låt oss försöka räkna fram till år 2000. | Men låt oss försöka räkna fram till år 2000. | sv |
P305-0055 | Världen har då en totalbefolkning på ca 7 miljarder. | Världen har då en totalbefolkning på ca 7 miljarder. | sv |
P305-0056 | Dessa människor skall främst försörjas med livsmedel. | Dessa människor skall främst försörjas med livsmedel. | sv |
P305-0057 | Om detta problem skall lösas, måste det ske genom en kraftig uppbyggnad och mekanisering av både jordbruket och fisket. | Om detta problem skall lösas, måste det ske genom en kraftig uppbyggnad och mekanisering av både jordbruket och fisket. | sv |
P305-0058 | En sådan utveckling kommer naturligtvis att medföra en stor ökning av energibehovet. | En sådan utveckling kommer naturligtvis att medföra en stor ökning av energibehovet. | sv |
P305-0059 | Men människorna skall också beredas arbete i industrier, kommunikationer och annan serviceverksamhet för att därigenom få en högre levnadsstandard. | Men människorna skall också beredas arbete i industrier, kommunikationer och annan serviceverksamhet för att därigenom få en högre levnadsstandard. | sv |
P305-0060 | Även om de tekniska framstegen bör leda till en ytterligare höjning av verkningsgraden, kommer konsumtionen av primärenergi att årligen öka med 5-6 %. | Även om de tekniska framstegen bör leda till en ytterligare höjning av verkningsgraden, kommer konsumtionen av primärenergi att årligen öka med 5-6 %. | sv |
P305-0061 | Omkring år 2000 skulle den då vara minst 6 gånger större än vid 1960-talets början. | Omkring år 2000 skulle den då vara minst 6 gånger större än vid 1960-talets början. | sv |
P305-0062 | Är det nu möjligt att åstadkomma en motsvarande stegring av energiproduktionen inom den närmaste framtiden? | Är det nu möjligt att åstadkomma en motsvarande stegring av energiproduktionen inom den närmaste framtiden? | sv |
P305-0063 | Räcker våra tillgångar av primärenergi till för denna dynamiska utveckling? | Räcker våra tillgångar av primärenergi till för denna dynamiska utveckling? | sv |
P305-0064 | Dynamisk, kraftig. | Dynamisk, kraftig. | sv |
P305-0065 | Jordens brytvärda stenkolslager uppgår i runt tal till 3500 miljarder t och räcker med oförändrad brytningstakt ca 800 år. | Jordens brytvärda stenkolslager uppgår i runt tal till 3500 miljarder t och räcker med oförändrad brytningstakt ca 800 år. | sv |
P305-0066 | Men om vi räknar med att alla världens länder skulle ha samma höga konsumtion per capita som USA, räcker tillgångarna bara ca 100 år. | Men om vi räknar med att alla världens länder skulle ha samma höga konsumtion per capita som <loc>USA</loc>, räcker tillgångarna bara ca 100 år. | sv |
P305-0067 | Per capita, per 'huvud', dvs per person. | Per capita, per 'huvud', dvs per person. | sv |
P305-0068 | Med oförändrad konsumtion beräknas oljetillgångarna räcka ca 40 år framåt. | Med oförändrad konsumtion beräknas oljetillgångarna räcka ca 40 år framåt. | sv |
P305-0069 | Därtill kommer att vattenkraften ytterligare kan utbyggas till att motsvara en energiproduktion på ca 2,5 miljarder t stenkol per år. | Därtill kommer att vattenkraften ytterligare kan utbyggas till att motsvara en energiproduktion på ca 2,5 miljarder t stenkol per år. | sv |
P305-0070 | Flera av dessa beräkningar är, som vi senare skall se, ganska osäkra. | Flera av dessa beräkningar är, som vi senare skall se, ganska osäkra. | sv |
P305-0071 | Men mycket tyder på att vi inte kan räkna med obegränsade tillgångar av de vanliga primärenergierna. | Men mycket tyder på att vi inte kan räkna med obegränsade tillgångar av de vanliga primärenergierna. | sv |
P305-0072 | Trots detta ter sig den framtida energiförsörjningen nu ljusare än för bara några decennier sedan. | Trots detta ter sig den framtida energiförsörjningen nu ljusare än för bara några decennier sedan. | sv |
P305-0073 | I och med att kärnkraften inom något decennium blir ett realistiskt alternativ till oljan, stenkolet och vattenkraften, har världen i sina uran- och toriumlager fått ett nytt energitillskott. | I och med att kärnkraften inom något decennium blir ett realistiskt alternativ till oljan, stenkolet och vattenkraften, har världen i sina uran- och toriumlager fått ett nytt energitillskott. | sv |
P305-0074 | Detta antas vara upp till tjugo gånger större än samtliga våra förråd av fossila bränslen. | Detta antas vara upp till tjugo gånger större än samtliga våra förråd av fossila bränslen. | sv |
P305-0075 | Fossila bränslen, bränslen som har sitt ursprung i gamla lämningar av växter och djur (främst kol och olja). | Fossila bränslen, bränslen som har sitt ursprung i gamla lämningar av växter och djur (främst kol och olja). | sv |
P305-0076 | Uppgifter | Uppgifter | sv |
P305-0077 | Vilka är de viktigaste energikällorna i vår tid? | Vilka är de viktigaste energikällorna i vår tid? | sv |
P305-0078 | Vad menas med a) primär energi b) nyttoenergi? | Vad menas med a) primär energi b) nyttoenergi? | sv |
P305-0079 | Hur länge kommer jordens kända tillgångar av a) stenkol b) olja att räcka med nuvarande produktionstakt? | Hur länge kommer jordens kända tillgångar av a) stenkol b) olja att räcka med nuvarande produktionstakt? | sv |
P305-0080 | Vilket samband finns mellan energiförbrukning och levnadsstandard? | Vilket samband finns mellan energiförbrukning och levnadsstandard? | sv |
P305-0081 | Ta reda på var det finns outnyttjade fyndigheter av kol och olja! | Ta reda på var det finns outnyttjade fyndigheter av kol och olja! | sv |
P305-0082 | Sök förklara varför dessa fyndigheter inte har exploterats? | Sök förklara varför dessa fyndigheter inte har exploterats? | sv |
P305-0083 | Vilka länder har stora tillgångar av uran? | Vilka länder har stora tillgångar av uran? | sv |
P305-0084 | Diskutera vilka möjligheter som i framtiden kan finnas att direkt utnyttja solenergin! | Diskutera vilka möjligheter som i framtiden kan finnas att direkt utnyttja solenergin! | sv |
P305-0085 | Vilka energikällor skall man välja? | Vilka energikällor skall man välja? | sv |
P305-0086 | Särskilt produktionsförhållandet mellan oljan och stenkolet har bestämts av den tekniska utvecklingen. | Särskilt produktionsförhållandet mellan oljan och stenkolet har bestämts av den tekniska utvecklingen. | sv |
P305-0087 | Oljans frammarsch går i de flesta fall parallellt med förbränningsmotorernas ökade betydelse, särskilt inom kommunikationerna och jordbruket. | Oljans frammarsch går i de flesta fall parallellt med förbränningsmotorernas ökade betydelse, särskilt inom kommunikationerna och jordbruket. | sv |
P305-0088 | Kolet försvarar bäst sina positioner inom järn- och stålframställningen samt gasproduktionen. | Kolet försvarar bäst sina positioner inom järn- och stålframställningen samt gasproduktionen. | sv |
P305-0089 | Oljans förbränningsvärde (ca 10000 cal per kg) ger den också ett försteg framför stenkol (ca 7000 cal per kg). | Oljans förbränningsvärde (ca 10000 cal per kg) ger den också ett försteg framför stenkol (ca 7000 cal per kg). | sv |
P305-0090 | En mycket användbar energiform är elkraften, som är billig i transport och distribution och lämpar sig för alstring av både ljus, värme och rörelsekraft. | En mycket användbar energiform är elkraften, som är billig i transport och distribution och lämpar sig för alstring av både ljus, värme och rörelsekraft. | sv |
P305-0091 | Elkraften kan i sin tur vara antingen vattengenererad eller ånggenererad. | Elkraften kan i sin tur vara antingen vattengenererad eller ånggenererad. | sv |
P305-0092 | Vattengenererad (el hydrogenererad), alstrad av vattenkraftverk. | Vattengenererad (el hydrogenererad), alstrad av vattenkraftverk. | sv |
P305-0093 | Ånggenererad (el termogenererad), alstrad av ångkraftverk el värmekraftverk, vilka kan drivas med kol, olja el atombränsle. | Ånggenererad (el termogenererad), alstrad av ångkraftverk el värmekraftverk, vilka kan drivas med kol, olja el atombränsle. | sv |
P305-0094 | Fördelningen mellan hydro- och termogenererad elkraft i vissa områden. | Fördelningen mellan hydro- och termogenererad elkraft i vissa områden. | sv |
P305-0095 | I kolrika länder kommer huvuddelen av elkraften från värmekraftverk. | I kolrika länder kommer huvuddelen av elkraften från värmekraftverk. | sv |
P305-0096 | Till de största i världen hör verket vid Frimmersdorf i ett brunkolsdistrikt vid Rhen. | Till de största i världen hör verket vid <loc>Frimmersdorf</loc> i ett brunkolsdistrikt vid <loc>Rhen</loc>. | sv |
P305-0097 | Från detta verk levereras elkraft inte bara till hela Västtyskland utan också till Beneluxländerna och Frankrike. | Från detta verk levereras elkraft inte bara till hela <loc>Västtyskland</loc> utan också till Beneluxländerna och <loc>Frankrike</loc>. | sv |
P305-0098 | Eftersom priserna på kol och olja är relativt fasta, bestäms avvägningen mellan vatten- och ånggenererad kraftproduktion främst av anläggningskostnaderna för vattenkraftverk. | Eftersom priserna på kol och olja är relativt fasta, bestäms avvägningen mellan vatten- och ånggenererad kraftproduktion främst av anläggningskostnaderna för vattenkraftverk. | sv |
P305-0099 | Dessa stiger kraftigt vid utbyggnad av mindre gynnsamma vattendrag. | Dessa stiger kraftigt vid utbyggnad av mindre gynnsamma vattendrag. | sv |
P305-0100 | I många länder, bl a USA och Sovjetunionen, tenderar kostnaderna för nya vattenkraftverk att bli så höga, att anläggningarna ej blir ekonomiska om de inte kan användas även för andra ändamål. | I många länder, bl a U<loc>SA </loc>och S<loc>ovjetunionen,</loc> tenderar kostnaderna för nya vattenkraftverk att bli så höga, att anläggningarna ej blir ekonomiska om de inte kan användas även för andra ändamål. | sv |
P305-0101 | I de fall både olja, kol och naturgas med fördel kan användas för kraftproduktionen, har transportkostnadsfaktorn en avgörande betydelse för avvägningen dem emellan. | I de fall både olja, kol och naturgas med fördel kan användas för kraftproduktionen, har transportkostnadsfaktorn en avgörande betydelse för avvägningen dem emellan. | sv |
P305-0102 | Så är t ex transportkostnaderna för oljan, vare sig den går i rörledningar, s k pipelines, eller med tankfartyg, väsentligt lägre än för det skrymmande kolet. | Så är t ex transportkostnaderna för oljan, vare sig den går i rörledningar, s k pipelines, eller med tankfartyg, väsentligt lägre än för det skrymmande kolet. | sv |
P305-0103 | Kolet har dessutom höga lastnings- och lossningskostnader. | Kolet har dessutom höga lastnings- och lossningskostnader. | sv |
P305-0104 | Dessa kompenseras i regel inte av att kolet har lägre lagringskostnader än oljan. | Dessa kompenseras i regel inte av att kolet har lägre lagringskostnader än oljan. | sv |
P305-0105 | De stenkolsdrivna värmekraftverken är därför liksom järn- och stålverken i regel lokaliserade till brytningsområdena, t ex till de stora stenkolsdistrikten i England, Västtyskland, Polen och Sovjetunionen. | De stenkolsdrivna värmekraftverken är därför liksom järn- och stålverken i regel lokaliserade till brytningsområdena, t ex till de stora stenkolsdistrikten i E<loc>ngland,</loc> Vä<loc>sttyskland, </loc>Pol<loc>en oc</loc>h Sov<loc>jetunionen.</loc> | sv |
P305-0106 | De länder som måste importera fossila bränslen, använder i första hand oljedrift för sina värmekraftverk, t ex det svenska Stenungsundsverket. | De länder som måste importera fossila bränslen, använder i första hand oljedrift för sina värmekraftverk, t ex det svenska St<loc>enungsundsverket.</loc> | sv |
P305-0107 | Givetvis har också produktionskostnaderna en stor betydelse. | Givetvis har också produktionskostnaderna en stor betydelse. | sv |
P305-0108 | Att utvinna olja, naturgas och speciellt vattenkraft fordrar höga begynnelseinvesteringar (t ex prospekteringar, borrningar och dammbyggen), men när väl produktionen är i gång, blir kostnaderna väsentligt lägre än vid den arbetskrävande kolbrytningen. | Att utvinna olja, naturgas och speciellt vattenkraft fordrar höga begynnelseinvesteringar (t ex prospekteringar, borrningar och dammbyggen), men när väl produktionen är i gång, blir kostnaderna väsentligt lägre än vid den arbetskrävande kolbrytningen. | sv |
P305-0109 | Prospektering, systematisk efterforskning (t ex malm- och oljeletning). | Prospektering, systematisk efterforskning (t ex malm- och oljeletning). | sv |
P305-0110 | Stora ansträngningar görs dock för att nedbringa kostnaderna vid kolproduktionen. | Stora ansträngningar görs dock för att nedbringa kostnaderna vid kolproduktionen. | sv |
P305-0111 | I Sovjetunionen prövar man att bryta kol med hjälp av vattenborrar, och i USA söker man få ner fraktkostnaderna genom att transportera pulveriserat och uppslammat kol i rörledningar. | I <loc>Sovjetunionen</loc> prövar man att bryta kol med hjälp av vattenborrar, och i U<loc>SA </loc>söker man få ner fraktkostnaderna genom att transportera pulveriserat och uppslammat kol i rörledningar. | sv |
P305-0112 | Lovande försök görs också att förgasa stenkolet direkt i flötsläget för att transportera energin i gasform. | Lovande försök görs också att förgasa stenkolet direkt i flötsläget för att transportera energin i gasform. | sv |
P305-0113 | Flöts, i sedimentära bergarter inbäddad gång av stenkol e d . | Flöts, i sedimentära bergarter inbäddad gång av stenkol e d . | sv |
P305-0114 | En annan betydelsefull faktor är, att oljan och naturgasen är både lättare och renligare att handskas med än kolet. | En annan betydelsefull faktor är, att oljan och naturgasen är både lättare och renligare att handskas med än kolet. | sv |
P305-0115 | Detta har tillsammans med oljans höga förbränningsvärde och mindre krav på lagringsutrymmen fått särskilt stor betydelse för världens handelsflotta, som nu till drygt 90 % är oljedriven. | Detta har tillsammans med oljans höga förbränningsvärde och mindre krav på lagringsutrymmen fått särskilt stor betydelse för världens handelsflotta, som nu till drygt 90 % är oljedriven. | sv |
P305-0116 | Uppgifter | Uppgifter | sv |
P305-0117 | Inom vilka industrigrenar är kol ännu den viktigaste energikällan? | Inom vilka industrigrenar är kol ännu den viktigaste energikällan? | sv |
P305-0118 | På vilka olika sätt kan oljan transporteras? | På vilka olika sätt kan oljan transporteras? | sv |
P305-0119 | Av vilka orsaker har man inom sjöfarten nästan helt övergått till oljedrift? | Av vilka orsaker har man inom sjöfarten nästan helt övergått till oljedrift? | sv |
P305-0120 | Vilka faktorer avgör, om man främst skall bygga vattenkraftverk eller ångkraftverk? | Vilka faktorer avgör, om man främst skall bygga vattenkraftverk eller ångkraftverk? | sv |
P305-0121 | Vilket av de tre länderna Västtyskland, Canada och Frankrike baserar sin elkraftproduktion på a) huvudsakligen vattenkraft b) huvudsakligen värmekraft c) ungefär lika delar vatten- och värmekraft? | Vilket av de tre länderna <loc>Västtyskland</loc>, C<loc>anada </loc>och F<loc>rankrike </loc>baserar sin elkraftproduktion på a) huvudsakligen vattenkraft b) huvudsakligen värmekraft c) ungefär lika delar vatten- och värmekraft? | sv |
P305-0122 | Förklara orsakerna till detta. | Förklara orsakerna till detta. | sv |
P305-0123 | Försök att med endast kartans hjälp ge några exempel på länder med goda förutsättningar för produktion av vattenkraft? | Försök att med endast kartans hjälp ge några exempel på länder med goda förutsättningar för produktion av vattenkraft? | sv |
P305-0124 | Vilka slutsatser kan av diagrammet på sid 152 dras beträffande sambandet mellan levnadsstandard och energikonsumtion? | Vilka slutsatser kan av diagrammet på sid 152 dras beträffande sambandet mellan levnadsstandard och energikonsumtion? | sv |
P306-0001 | Gruppmedlemmarna har förväntningar på varandra | Gruppmedlemmarna har förväntningar på varandra | sv |
P306-0002 | I varje grupp intar varje individ en särskild position, han har en viss status. | I varje grupp intar varje individ en särskild position, han har en viss status. | sv |
P306-0003 | Status, eg tillstånd. | Status, eg tillstånd. | sv |
P306-0004 | Här: den ställning en person intar i en grupp. | Här: den ställning en person intar i en grupp. | sv |
P306-0005 | En person kan få sin status på formell väg, t ex genom att utnämnas till byrådirektör i ett verk eller genom att få plats som chaufför. | En person kan få sin status på formell väg, t ex genom att utnämnas till byrådirektör i ett verk eller genom att få plats som chaufför. | sv |
P306-0006 | Han kan också få sin status som ett uttryck för gruppens reaktioner gentemot honom, t ex genom att bli ledare för ett gäng. | Han kan också få sin status som ett uttryck för gruppens reaktioner gentemot honom, t ex genom att bli ledare för ett gäng. | sv |
P306-0007 | Den status varje person får i sådana och liknande grupper bestäms av samspelet mellan personernas individuella beteende och gruppens sammansättning och verksamhet. | Den status varje person får i sådana och liknande grupper bestäms av samspelet mellan personernas individuella beteende och gruppens sammansättning och verksamhet. | sv |
P306-0008 | Den som är ledare i en grupp kan ha en underordnad status i en annan. | Den som är ledare i en grupp kan ha en underordnad status i en annan. | sv |
P306-0009 | Till de flesta positioner i den sociala strukturen hör ett visst förväntat beteende, en viss roll. | Till de flesta positioner i den sociala strukturen hör ett visst förväntat beteende, en viss roll. | sv |
P306-0010 | Roll, det beteende som förväntas av en person t ex på grund av att han har en viss position i gruppen. | Roll, det beteende som förväntas av en person t ex på grund av att han har en viss position i gruppen. | sv |
P306-0011 | Förväntningarna är olika på föräldrar och barn i familjegruppen, på ledaren och de övriga medlemmarna i ett gäng, på 'basen' och 'jobbarna' i ett arbetslag, på män och på kvinnor. | Förväntningarna är olika på föräldrar och barn i familjegruppen, på ledaren och de övriga medlemmarna i ett gäng, på 'basen' och 'jobbarna' i ett arbetslag, på män och på kvinnor. | sv |
P306-0012 | Hur fast sådana rollförväntningar är knutna till olika positioner, det växlar mellan olika grupper. | Hur fast sådana rollförväntningar är knutna till olika positioner, det växlar mellan olika grupper. | sv |
P306-0013 | En person kan röra sig mellan olika rollförväntningar, när han flyttar sig mellan grupper som familjen, arbetsgruppen, gänget, idrottsklubben etc i vilka han intar olika status. | En person kan röra sig mellan olika rollförväntningar, när han flyttar sig mellan grupper som familjen, arbetsgruppen, gänget, idrottsklubben etc i vilka han intar olika status. | sv |
P306-0014 | Rollerna kan sägas ha en informationsekonomisk funktion. | Rollerna kan sägas ha en informationsekonomisk funktion. | sv |
P306-0015 | (Se sid 15.) | (Se sid 15.) | sv |
P306-0016 | Det är ett sätt för oss att bringa ordning och överskådlighet i de förväntningar vi har på våra medmänniskor i olika situationer. | Det är ett sätt för oss att bringa ordning och överskådlighet i de förväntningar vi har på våra medmänniskor i olika situationer. | sv |
P306-0017 | Var och en av oss har flera olika roller. | Var och en av oss har flera olika roller. | sv |
P306-0018 | Vilka olika krav ställs på flickan i dessa olika rollsituationer? | Vilka olika krav ställs på flickan i dessa olika rollsituationer? | sv |
P306-0019 | Könsrollen | Könsrollen | sv |
P306-0020 | En av de roller som vi föds till är könsrollen. | En av de roller som vi föds till är könsrollen. | sv |
P306-0021 | Vissa beteenden väntas av oss bara därför att vi är födda till man eller kvinna. | Vissa beteenden väntas av oss bara därför att vi är födda till man eller kvinna. | sv |
P306-0022 | De flesta av de rollförväntningar vi har på varandra av könsrollskaraktär är inlärda och hör samman med den kultur vi lever i. | De flesta av de rollförväntningar vi har på varandra av könsrollskaraktär är inlärda och hör samman med den kultur vi lever i. | sv |
P306-0023 | Många av våra invanda föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt har också satts under debatt. | Många av våra invanda föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt har också satts under debatt. | sv |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.