id stringlengths 7 104 | text stringlengths 1 1.77k | annotated_text stringlengths 1 1.94k | language stringclasses 8
values |
|---|---|---|---|
P313-0065 | Det finns de som menar, att där kroppsligt samliv förekommer finns äktenskap men där det har upphört, har också äktenskapet upphört. | Det finns de som menar, att där kroppsligt samliv förekommer finns äktenskap men där det har upphört, har också äktenskapet upphört. | sv |
P313-0066 | I en gången tids svenska bondesamhälle var det en livsnödvändighet, att barn föddes som kunde överta gården och försörja föräldrarna på deras ålderdom. | I en gången tids svenska bondesamhälle var det en livsnödvändighet, att barn föddes som kunde överta gården och försörja föräldrarna på deras ålderdom. | sv |
P313-0067 | Äktenskapet började då med att en man och en kvinna sökte skaffa barn till världen. | Äktenskapet började då med att en man och en kvinna sökte skaffa barn till världen. | sv |
P313-0068 | Vigseln blev en bekräftelse på att äktenskapet redan påbörjats. | Vigseln blev en bekräftelse på att äktenskapet redan påbörjats. | sv |
P313-0069 | Avgörande var trolovningen: att en man och en kvinna kom överens om att bilda familj. | Avgörande var trolovningen: att en man och en kvinna kom överens om att bilda familj. | sv |
P313-0070 | Fastän äktenskap av samhället bekräftas först med vigseln, räknar svensk lag alltjämt trolovningsbarn som rätta arvingar. | Fastän äktenskap av samhället bekräftas först med vigseln, räknar svensk lag alltjämt trolovningsbarn som rätta arvingar. | sv |
P313-0071 | Sexuellt samliv har emellertid till syfte inte endast att ge upphov till barn. | Sexuellt samliv har emellertid till syfte inte endast att ge upphov till barn. | sv |
P313-0072 | Det är också i sig själv uttryck för djup samhörighet mellan en man och en kvinna. | Det är också i sig själv uttryck för djup samhörighet mellan en man och en kvinna. | sv |
P313-0073 | Det innebär vidare njutning för den enskilde. | Det innebär vidare njutning för den enskilde. | sv |
P313-0074 | Möjligheten att få del av denna njutning har i vår tid ökats genom preventivmedelsteknik. | Möjligheten att få del av denna njutning har i vår tid ökats genom preventivmedelsteknik. | sv |
P313-0075 | Även om det inte existerar preventivmedel, som absolut kan garantera, att ett samlag inte ger upphov till barn, kan man dock göra tillkomsten av barn högst osannolik. | Även om det inte existerar preventivmedel, som absolut kan garantera, att ett samlag inte ger upphov till barn, kan man dock göra tillkomsten av barn högst osannolik. | sv |
P313-0076 | Därmed kommer frågan, om sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt rätt eller inte, i ett nytt läge. | Därmed kommer frågan, om sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt rätt eller inte, i ett nytt läge. | sv |
P313-0077 | I nutiden bryter sig åsikterna i hög grad på denna punkt. | I nutiden bryter sig åsikterna i hög grad på denna punkt. | sv |
P313-0078 | Det finns de som anser att allt sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt orätt. | Det finns de som anser att allt sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt orätt. | sv |
P313-0079 | Det finns också de som anser, att inga andra etiska regler bör gälla för det sexuella samlivet än för annat mänskligt umgänge: man äter tillsammans, man pratar tillsammans, man arbetar tillsammans med olika människor. | Det finns också de som anser, att inga andra etiska regler bör gälla för det sexuella samlivet än för annat mänskligt umgänge: man äter tillsammans, man pratar tillsammans, man arbetar tillsammans med olika människor. | sv |
P313-0080 | Då hindrar ingenting att man också ligger tillsammans. | Då hindrar ingenting att man också ligger tillsammans. | sv |
P313-0081 | De gör alltså ingen klar skillnad mellan att tillfredsställa sexualdriften och att tillfredsställa andra behov. | De gör alltså ingen klar skillnad mellan att tillfredsställa sexualdriften och att tillfredsställa andra behov. | sv |
P313-0082 | En mellanståndpunkt är, att det är etiskt riktigt att begränsa sexuell samlevnad till ett förhållande men att detta förhållande inte behöver vara stadfäst genom vigsel. | En mellanståndpunkt är, att det är etiskt riktigt att begränsa sexuell samlevnad till ett förhållande men att detta förhållande inte behöver vara stadfäst genom vigsel. | sv |
P313-0083 | Ett argument för denna ståndpunkt är att samhällsutvecklingen medfört, att äktenskap ingås först långt efter det att pojkar och flickor blivit sexuellt mogna. | Ett argument för denna ståndpunkt är att samhällsutvecklingen medfört, att äktenskap ingås först långt efter det att pojkar och flickor blivit sexuellt mogna. | sv |
P313-0084 | I det nuvarande samhället krävs lång utbildning för de flesta yrken. | I det nuvarande samhället krävs lång utbildning för de flesta yrken. | sv |
P313-0085 | Skall en familj kunna försörja sig genom yrkesverksamhet, måste äktenskapet vänta, kanske till 25-30-årsåldern . | Skall en familj kunna försörja sig genom yrkesverksamhet, måste äktenskapet vänta, kanske till 25-30-årsåldern . | sv |
P313-0086 | Skall sexualdriften undertryckas under alla åren från könsmognaden i 15-årsåldern fram till äktenskapsåldern? | Skall sexualdriften undertryckas under alla åren från könsmognaden i 15-årsåldern fram till äktenskapsåldern? | sv |
P313-0087 | Tre möjligheter tycks föreligga: 1) avhållsamhet fram till äktenskapet, 2) sexuellt samliv före äktenskapet, 3) äktenskap redan under utbildningstiden. | Tre möjligheter tycks föreligga: 1) avhållsamhet fram till äktenskapet, 2) sexuellt samliv före äktenskapet, 3) äktenskap redan under utbildningstiden. | sv |
P313-0088 | Alla tre möjligheterna praktiseras, alla medför de också svårigheter. | Alla tre möjligheterna praktiseras, alla medför de också svårigheter. | sv |
P314-0001 | Orientering | Orientering | sv |
P314-0002 | I västerländska industriländer har brottsligheten ökat kraftigt och kontinuerligt. | I västerländska industriländer har brottsligheten ökat kraftigt och kontinuerligt. | sv |
P314-0003 | Denna utveckling har försiggått samtidigt som välståndet ökat och folkbildningen blivit allt mer omfattande. | Denna utveckling har försiggått samtidigt som välståndet ökat och folkbildningen blivit allt mer omfattande. | sv |
P314-0004 | I Sverige är denna utveckling mycket påtaglig. | I <loc>Sverige</loc> är denna utveckling mycket påtaglig. | sv |
P314-0005 | Under 1960-talet har enligt kriminalstatistikens siffror antalet 'brott som kommit till polisens kännedom' ökat från ca 275000 (1960) till ca 440000 (1967), dvs. med ca 60 %. | Under 1960-talet har enligt kriminalstatistikens siffror antalet 'brott som kommit till polisens kännedom' ökat från ca 275000 (1960) till ca 440000 (1967), dvs. med ca 60 %. | sv |
P314-0006 | Siffrorna gäller strafflags- / brottsbalksbrott. | Siffrorna gäller strafflags- / brottsbalksbrott. | sv |
P314-0007 | Antalet anmälda brottsbalksbrott för 1965 och följande år bör endast med stor försiktighet jämföras med tidigare år. | Antalet anmälda brottsbalksbrott för 1965 och följande år bör endast med stor försiktighet jämföras med tidigare år. | sv |
P314-0008 | Detta beror på de stora förändringar som skett i mitten av 1960-talet: den nya brottsbalken, polisväsendets förstatligande och omläggningen av den statistiska redovisningen av brottsligheten. | Detta beror på de stora förändringar som skett i mitten av 1960-talet: den nya brottsbalken, polisväsendets förstatligande och omläggningen av den statistiska redovisningen av brottsligheten. | sv |
P314-0009 | Tillgreppsbrotten svarar för den största andelen, men även våldsbrotten (misshandel, dråp, mord) har ökat. | Tillgreppsbrotten svarar för den största andelen, men även våldsbrotten (misshandel, dråp, mord) har ökat. | sv |
P314-0010 | Detsamma gäller brott av typen bedrägeri. | Detsamma gäller brott av typen bedrägeri. | sv |
P314-0011 | Kriminalstatistiken kan endast ge oss kunskap om en del av den verkliga brottsligheten. | Kriminalstatistiken kan endast ge oss kunskap om en del av den verkliga brottsligheten. | sv |
P314-0012 | Vi vet inte hur stor den 'dolda' kriminaliteten är. | Vi vet inte hur stor den 'dolda' kriminaliteten är. | sv |
P314-0013 | Därför vet man inte säkert i vilken utsträckning kriminalstatistikens siffror visar på reella förändringar i brottsligheten. | Därför vet man inte säkert i vilken utsträckning kriminalstatistikens siffror visar på reella förändringar i brottsligheten. | sv |
P314-0014 | Troligen finns det dock i stort sett en proportionalitet mellan känd och dold brottslighet. | Troligen finns det dock i stort sett en proportionalitet mellan känd och dold brottslighet. | sv |
P314-0015 | Brottsligheten i Sverige utgörs till stor del av ungdomsbrottslighet. | Brottsligheten i <loc>Sverige</loc> utgörs till stor del av ungdomsbrottslighet. | sv |
P314-0016 | När det gäller vissa tillgreppsbrott, är den synliga brottsligheten störst i åldrarna under 15 år. | När det gäller vissa tillgreppsbrott, är den synliga brottsligheten störst i åldrarna under 15 år. | sv |
P314-0017 | Man kan i detta sammanhang alltså tala om barnbrottslighet. | Man kan i detta sammanhang alltså tala om barnbrottslighet. | sv |
P314-0018 | Som bekant kan lagöverträdare under 15 år inte drabbas av någon straffpåföljd. | Som bekant kan lagöverträdare under 15 år inte drabbas av någon straffpåföljd. | sv |
P314-0019 | Ingripande från barnavårdsnämnden betraktas ju i juridisk mening inte som påföljd. | Ingripande från barnavårdsnämnden betraktas ju i juridisk mening inte som påföljd. | sv |
P314-0020 | Några intressanta undersökningar i Sverige och i andra i-länder tycks visa att den verkliga brottsligheten bland barn och ungdom är mycket stor, främst i fråga om tillgreppsbrott. | Några intressanta undersökningar i <loc>Sverige</loc> och i andra i-länder tycks visa att den verkliga brottsligheten bland barn och ungdom är mycket stor, främst i fråga om tillgreppsbrott. | sv |
P314-0021 | Vissa forskare drar rent av den slutsatsen att en del typer av kriminella handlingar är 'normala' under ett visst skede av pojkarnas pubertetsålder. | Vissa forskare drar rent av den slutsatsen att en del typer av kriminella handlingar är 'normala' under ett visst skede av pojkarnas pubertetsålder. | sv |
P314-0022 | De allra flesta av dessa - för det mesta oupptäckta - barnbrottslingar blir vid mera mogen ålder väl anpassade i samhället. | De allra flesta av dessa - för det mesta oupptäckta - barnbrottslingar blir vid mera mogen ålder väl anpassade i samhället. | sv |
P314-0023 | En mindre del blir kriminella också som äldre ungdomar och vuxna. | En mindre del blir kriminella också som äldre ungdomar och vuxna. | sv |
P314-0024 | Vid alla försök att förebygga brottslighet och ingripa mot lagöverträdare måste man beakta dessa forskningsresultat. | Vid alla försök att förebygga brottslighet och ingripa mot lagöverträdare måste man beakta dessa forskningsresultat. | sv |
P314-0025 | 'Nio pojkar av tio eller 92 % av Stockholms skolpojkar mellan 9 och 14 år har gjort sig skyldiga till brott av något slag. | 'Nio pojkar av tio eller 92 % av Stockholms skolpojkar mellan 9 och 14 år har gjort sig skyldiga till brott av något slag. | sv |
P314-0026 | De bagatellartade förseelserna överväger, men varannan pojke har prövat på i medeltal tre olika slags grövre brott.' | De bagatellartade förseelserna överväger, men varannan pojke har prövat på i medeltal tre olika slags grövre brott.' | sv |
P314-0027 | (Ur redogörelse i pressen i februari 1969 för en enkätundersökning av den faktiska brottsligheten bland skolbarn i Stockholm.) | (Ur redogörelse i pressen i februari 1969 för en enkätundersökning av den faktiska brottsligheten bland skolbarn i S<loc>tockholm.</loc>) | sv |
P314-0028 | Grundläggande lagbestämmelser om brott och deras påföljd finns i Brottsbalken, som trädde i kraft 1/1 1965. | Grundläggande lagbestämmelser om brott och deras påföljd finns i Brottsbalken, som trädde i kraft 1/1 1965. | sv |
P314-0029 | Den ersatte 1864 års strafflag, som i sin tur hade efterträtt missgärningsbalken och straffbalken i 1734 års lag. | Den ersatte 1864 års strafflag, som i sin tur hade efterträtt missgärningsbalken och straffbalken i 1734 års lag. | sv |
P314-0030 | 1700-talets lagstiftning om brott och straff var starkt färgad av vedergällningstanken: misshandel straffades med svåra kroppsstraff, dråp med dödsstraff osv. | 1700-talets lagstiftning om brott och straff var starkt färgad av vedergällningstanken: misshandel straffades med svåra kroppsstraff, dråp med dödsstraff osv. | sv |
P314-0031 | Upplysningstidens ideer medförde dock en humanisering av rättskipningen. | Upplysningstidens ideer medförde dock en humanisering av rättskipningen. | sv |
P314-0032 | 1800-talets straffrätt utgick i stor utsträckning från tanken att vetskapen om de straff, som brottslingar dömdes till, skulle avskräcka människor i allmänhet från att begå brott (allmänprevention). | 1800-talets straffrätt utgick i stor utsträckning från tanken att vetskapen om de straff, som brottslingar dömdes till, skulle avskräcka människor i allmänhet från att begå brott (allmänprevention). | sv |
P314-0033 | Detta syfte skulle nås genom ett klart utformat system av straff i proportion till brottets svårighetsgrad. | Detta syfte skulle nås genom ett klart utformat system av straff i proportion till brottets svårighetsgrad. | sv |
P314-0034 | Under 1800-talet och än mer under 1900-talet har de individualpreventiva synpunkterna allt mer understrukits. | Under 1800-talet och än mer under 1900-talet har de individualpreventiva synpunkterna allt mer understrukits. | sv |
P314-0035 | Brottspåföljder bör avpassas så att den enskilde lagöverträdaren avhåller sig från att begå nya brott och återinpassas i ett normalt samhällsliv. | Brottspåföljder bör avpassas så att den enskilde lagöverträdaren avhåller sig från att begå nya brott och återinpassas i ett normalt samhällsliv. | sv |
P314-0036 | Sociala synpunkter på brottsligheten gör sig allt starkare gällande. | Sociala synpunkter på brottsligheten gör sig allt starkare gällande. | sv |
P314-0037 | Samhället bör genom socialvårdande insatser, speciellt barn- och ungdomsvård, förebygga brottslighet. | Samhället bör genom socialvårdande insatser, speciellt barn- och ungdomsvård, förebygga brottslighet. | sv |
P314-0038 | De individualpreventiva och sociala synpunkterna har resulterat i att brottspåföljderna blivit allt mera varierande allt efter brottslingens personliga förhållanden och möjligheter. | De individualpreventiva och sociala synpunkterna har resulterat i att brottspåföljderna blivit allt mera varierande allt efter brottslingens personliga förhållanden och möjligheter. | sv |
P314-0039 | En katalog över påföljderna finns i Brottsbalken 1 kap. 3 §. | En katalog över påföljderna finns i Brottsbalken 1 kap. 3 §. | sv |
P314-0040 | När det gäller grövre brott blir påföljden i regel olika former av frihetsstraff, dvs. kriminalvård på anstalt. | När det gäller grövre brott blir påföljden i regel olika former av frihetsstraff, dvs. kriminalvård på anstalt. | sv |
P314-0041 | I allt större utsträckning tillämpas dock kriminalvård i frihet. | I allt större utsträckning tillämpas dock kriminalvård i frihet. | sv |
P314-0042 | Diskussionen om kriminalvårdens utformning har under de senaste åren varit livlig. | Diskussionen om kriminalvårdens utformning har under de senaste åren varit livlig. | sv |
P314-0043 | Saken kan ses ur flera synpunkter: anstaltsvård är ur samhällets synpunkt en mycket dyrbar vårdform. | Saken kan ses ur flera synpunkter: anstaltsvård är ur samhällets synpunkt en mycket dyrbar vårdform. | sv |
P314-0044 | De intagna isoleras socialt och återfaller i stor utsträckning till brottslighet. | De intagna isoleras socialt och återfaller i stor utsträckning till brottslighet. | sv |
P314-0045 | Men kriminalvården i frihet medför också svåra problem. | Men kriminalvården i frihet medför också svåra problem. | sv |
P314-0046 | Hur välfärdssamhället skall lösa sina kriminalpolitiska problem beror på en mängd faktorer: forskning, opinionsbildning, väljarnas inställning och den lagstiftning och de anslag som riksdag och regering bestämmer sig för. | Hur välfärdssamhället skall lösa sina kriminalpolitiska problem beror på en mängd faktorer: forskning, opinionsbildning, väljarnas inställning och den lagstiftning och de anslag som riksdag och regering bestämmer sig för. | sv |
P314-0047 | Uppgifter | Uppgifter | sv |
P314-0048 | Vilka felkällor kan finnas i polisstatistiken? | Vilka felkällor kan finnas i polisstatistiken? | sv |
P314-0049 | Hur mycket har olika tillgreppsbrott ökat från 1960 till 1967? | Hur mycket har olika tillgreppsbrott ökat från 1960 till 1967? | sv |
P314-0050 | Se Kriminalstatistik 1967, Del 1 (SOS). | Se Kriminalstatistik 1967, Del 1 (SO<org>S).</org> | sv |
P314-0051 | En sammanfattning av polisstatistiken finns i Statistisk Årsbok. | En sammanfattning av polisstatistiken finns i Statistisk Årsbok. | sv |
P314-0052 | Se vidare Brottsbalken kap. 8 (stöld, rån och andra tillgreppsbrott); Sveri m.fl., kap. 1; Nelson, kap. De särskilda brotten. | Se vidare Brottsbalken kap. 8 (stöld, rån och andra tillgreppsbrott); Sver<per>i m.f</per>l., kap. 1; Nelson<per>, kap.</per> De särskilda brotten. | sv |
P314-0053 | Varför har brottsligheten - och speciellt ungdomsbrottsligheten - i Sverige ökat så starkt under 1950- och 1960-talet? | Varför har brottsligheten - och speciellt ungdomsbrottsligheten - i <loc>Sverige</loc> ökat så starkt under 1950- och 1960-talet? | sv |
P314-0054 | Se SOU 1964:58, kap. 3; Blomberg, kap. 11; Boalt m.fl. , kap. Brottslighet. | Se SOU 1964:58, kap. 3; Bl<per>omberg, </per>kap. 11; Boal<per>t m.f</per>l. , kap. Brottslighet. | sv |
P314-0055 | Vilken åldersgrupp var 1961 den största inom brottstyperna inbrottsstöld, stöld, snatteri, biltillgrepp, rån, bedrägeri, skadegörelse? | Vilken åldersgrupp var 1961 den största inom brottstyperna inbrottsstöld, stöld, snatteri, biltillgrepp, rån, bedrägeri, skadegörelse? | sv |
P314-0056 | Förklara olikheterna i fördelningen. | Förklara olikheterna i fördelningen. | sv |
P314-0057 | Se SOU 1964:58, s. 26. | Se SOU 1964:58, s. 26. | sv |
P314-0058 | Ta reda på liknande siffror för 1965 och 1966. | Ta reda på liknande siffror för 1965 och 1966. | sv |
P314-0059 | Se Brottsligheten 1965 och 1966 (SOS). | Se Brottsligheten 1965 och 1966 (S<org>OS)</org>. | sv |
P314-0060 | Se också Sveri m.fl. , kap. 1. | Se också <per>Sveri</per> m.fl. , kap. 1. | sv |
P314-0061 | Vilka möjligheter att förebygga ungdomsbrottslighet finns eller borde finnas? | Vilka möjligheter att förebygga ungdomsbrottslighet finns eller borde finnas? | sv |
P314-0062 | Se SOU 1964:58, kap. 4; Blomberg, kap. 3; Eriksson, Kap. Samhället och ungdomsbrottslingarna. | Se SOU 1964:58, kap. 4; Bl<per>omberg, </per>kap. 3; Erik<per>sson, Ka</per>p. Samhället och ungdomsbrottslingarna. | sv |
P314-0063 | I vilken utsträckning är den dolda brottsligheten liktydig med barn- och ungdomsbrottslighet? | I vilken utsträckning är den dolda brottsligheten liktydig med barn- och ungdomsbrottslighet? | sv |
P314-0064 | Se Åkerman, kap. Självdeklarerad brottslighet bland skolbarn (K. Elmhorn). | Se <per>Åkerman</per>, kap. Självdeklarerad brottslighet bland skolbarn (K.<per> Elmhorn).</per> | sv |
P314-0065 | Vad innebär teorin om straffets allmänpreventiva effekt? | Vad innebär teorin om straffets allmänpreventiva effekt? | sv |
P314-0066 | Vilken betydelse har denna teori haft (och har den fortfarande) för rättsutvecklingen? | Vilken betydelse har denna teori haft (och har den fortfarande) för rättsutvecklingen? | sv |
P314-0067 | Se Sveri m.fl. , kap. Kriminalpolitiska åtgärder; Strahl, kap. 1; Åkerman, uppsatser av Börjeson och Gustafsson; Blomberg, kap. 3. | Se <per>Sveri</per> m.fl. , kap. Kriminalpolitiska åtgärder; S<per>trahl,</per> kap. 1; Åke<per>rman, u</per>ppsatser av Börj<per>eson och</per> Gust<per>afsson; Bl</per>omb<per>erg, kap</per>. 3. | sv |
P314-0068 | Hur skall man inom kriminalvården kunna förena straff- och vårdsynpunkterna, dvs. skydda samhället mot brottslighet utan att ställa brottslingarna utanför samhället? | Hur skall man inom kriminalvården kunna förena straff- och vårdsynpunkterna, dvs. skydda samhället mot brottslighet utan att ställa brottslingarna utanför samhället? | sv |
P314-0069 | Se Sveri m.fl. , kapitlen Kriminalvård på anstalt och Övervakningsnämndernas organisation och verksamhet; Nelson, kap. Verkställighet etc.; Åkerman, kap. Fängelset som vårdform (Börjeson). | Se <per>Sveri</per> m.fl. , kapitlen Kriminalvård på anstalt och Övervakningsnämndernas organisation och verksamhet; N<per>elson,</per> kap. Verkställighet etc.; Åke<per>rman, k</per>ap. Fängelset som vårdform (Börje<per>son).</per> | sv |
P401-0001 | Dåliga förutsättningar för harmonisk samlevnad | Dåliga förutsättningar för harmonisk samlevnad | sv |
P401-0002 | Men jag tror att orsakerna till många av våra samlevnadssvårigheter ligger djupare, är beroende av fundamentala byggstenar i vårt samhälle, i vår miljö. | Men jag tror att orsakerna till många av våra samlevnadssvårigheter ligger djupare, är beroende av fundamentala byggstenar i vårt samhälle, i vår miljö. | sv |
P401-0003 | Låt mig börja från början - grunden för en harmonisk samlevnad - dvs individens förutsättningar för anpassning till andra individer. | Låt mig börja från början - grunden för en harmonisk samlevnad - dvs individens förutsättningar för anpassning till andra individer. | sv |
P401-0004 | I viss mån är dessa förutsättningar beroende av arvsmässiga faktorer om än i obetydlig grad jämfört med miljö och fostran, säger dagens forskare på området. | I viss mån är dessa förutsättningar beroende av arvsmässiga faktorer om än i obetydlig grad jämfört med miljö och fostran, säger dagens forskare på området. | sv |
P401-0005 | Slutsats: | Slutsats: | sv |
P401-0006 | Barnen väljer inte själva sina föräldrar - men föräldrarna kan i relativt hög grad och borde i ännu högre grad påverka förutsättningarna för barnens uppväxt och forma miljön i vilken barnen växer upp, så att den erbjuder bästa tänkbara möjligheter för rik personlighetsutveckling och psykisk balans. | Barnen väljer inte själva sina föräldrar - men föräldrarna kan i relativt hög grad och borde i ännu högre grad påverka förutsättningarna för barnens uppväxt och forma miljön i vilken barnen växer upp, så att den erbjuder bästa tänkbara möjligheter för rik personlighetsutveckling och psykisk balans. | sv |
P401-0007 | Den miljö vi ser omkring oss idag är enligt min uppfattning knappast befrämjande för förmågan till harmonisk samlevnad varken med en person i ett två-förhållande, med medlemmarna av en familj eller i samhällets kollektivformer. | Den miljö vi ser omkring oss idag är enligt min uppfattning knappast befrämjande för förmågan till harmonisk samlevnad varken med en person i ett två-förhållande, med medlemmarna av en familj eller i samhällets kollektivformer. | sv |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.