Datasets:
automated-analytics
/
universal-ner

Dataset card Data Studio Files
xet
Community
id
stringlengths
7
104
text
stringlengths
1
1.77k
annotated_text
stringlengths
1
1.94k
language
stringclasses
8 values
P313-0065
Det finns de som menar, att där kroppsligt samliv förekommer finns äktenskap men där det har upphört, har också äktenskapet upphört.
Det finns de som menar, att där kroppsligt samliv förekommer finns äktenskap men där det har upphört, har också äktenskapet upphört.
sv
P313-0066
I en gången tids svenska bondesamhälle var det en livsnödvändighet, att barn föddes som kunde överta gården och försörja föräldrarna på deras ålderdom.
I en gången tids svenska bondesamhälle var det en livsnödvändighet, att barn föddes som kunde överta gården och försörja föräldrarna på deras ålderdom.
sv
P313-0067
Äktenskapet började då med att en man och en kvinna sökte skaffa barn till världen.
Äktenskapet började då med att en man och en kvinna sökte skaffa barn till världen.
sv
P313-0068
Vigseln blev en bekräftelse på att äktenskapet redan påbörjats.
Vigseln blev en bekräftelse på att äktenskapet redan påbörjats.
sv
P313-0069
Avgörande var trolovningen: att en man och en kvinna kom överens om att bilda familj.
Avgörande var trolovningen: att en man och en kvinna kom överens om att bilda familj.
sv
P313-0070
Fastän äktenskap av samhället bekräftas först med vigseln, räknar svensk lag alltjämt trolovningsbarn som rätta arvingar.
Fastän äktenskap av samhället bekräftas först med vigseln, räknar svensk lag alltjämt trolovningsbarn som rätta arvingar.
sv
P313-0071
Sexuellt samliv har emellertid till syfte inte endast att ge upphov till barn.
Sexuellt samliv har emellertid till syfte inte endast att ge upphov till barn.
sv
P313-0072
Det är också i sig själv uttryck för djup samhörighet mellan en man och en kvinna.
Det är också i sig själv uttryck för djup samhörighet mellan en man och en kvinna.
sv
P313-0073
Det innebär vidare njutning för den enskilde.
Det innebär vidare njutning för den enskilde.
sv
P313-0074
Möjligheten att få del av denna njutning har i vår tid ökats genom preventivmedelsteknik.
Möjligheten att få del av denna njutning har i vår tid ökats genom preventivmedelsteknik.
sv
P313-0075
Även om det inte existerar preventivmedel, som absolut kan garantera, att ett samlag inte ger upphov till barn, kan man dock göra tillkomsten av barn högst osannolik.
Även om det inte existerar preventivmedel, som absolut kan garantera, att ett samlag inte ger upphov till barn, kan man dock göra tillkomsten av barn högst osannolik.
sv
P313-0076
Därmed kommer frågan, om sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt rätt eller inte, i ett nytt läge.
Därmed kommer frågan, om sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt rätt eller inte, i ett nytt läge.
sv
P313-0077
I nutiden bryter sig åsikterna i hög grad på denna punkt.
I nutiden bryter sig åsikterna i hög grad på denna punkt.
sv
P313-0078
Det finns de som anser att allt sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt orätt.
Det finns de som anser att allt sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt orätt.
sv
P313-0079
Det finns också de som anser, att inga andra etiska regler bör gälla för det sexuella samlivet än för annat mänskligt umgänge: man äter tillsammans, man pratar tillsammans, man arbetar tillsammans med olika människor.
Det finns också de som anser, att inga andra etiska regler bör gälla för det sexuella samlivet än för annat mänskligt umgänge: man äter tillsammans, man pratar tillsammans, man arbetar tillsammans med olika människor.
sv
P313-0080
Då hindrar ingenting att man också ligger tillsammans.
Då hindrar ingenting att man också ligger tillsammans.
sv
P313-0081
De gör alltså ingen klar skillnad mellan att tillfredsställa sexualdriften och att tillfredsställa andra behov.
De gör alltså ingen klar skillnad mellan att tillfredsställa sexualdriften och att tillfredsställa andra behov.
sv
P313-0082
En mellanståndpunkt är, att det är etiskt riktigt att begränsa sexuell samlevnad till ett förhållande men att detta förhållande inte behöver vara stadfäst genom vigsel.
En mellanståndpunkt är, att det är etiskt riktigt att begränsa sexuell samlevnad till ett förhållande men att detta förhållande inte behöver vara stadfäst genom vigsel.
sv
P313-0083
Ett argument för denna ståndpunkt är att samhällsutvecklingen medfört, att äktenskap ingås först långt efter det att pojkar och flickor blivit sexuellt mogna.
Ett argument för denna ståndpunkt är att samhällsutvecklingen medfört, att äktenskap ingås först långt efter det att pojkar och flickor blivit sexuellt mogna.
sv
P313-0084
I det nuvarande samhället krävs lång utbildning för de flesta yrken.
I det nuvarande samhället krävs lång utbildning för de flesta yrken.
sv
P313-0085
Skall en familj kunna försörja sig genom yrkesverksamhet, måste äktenskapet vänta, kanske till 25-30-årsåldern .
Skall en familj kunna försörja sig genom yrkesverksamhet, måste äktenskapet vänta, kanske till 25-30-årsåldern .
sv
P313-0086
Skall sexualdriften undertryckas under alla åren från könsmognaden i 15-årsåldern fram till äktenskapsåldern?
Skall sexualdriften undertryckas under alla åren från könsmognaden i 15-årsåldern fram till äktenskapsåldern?
sv
P313-0087
Tre möjligheter tycks föreligga: 1) avhållsamhet fram till äktenskapet, 2) sexuellt samliv före äktenskapet, 3) äktenskap redan under utbildningstiden.
Tre möjligheter tycks föreligga: 1) avhållsamhet fram till äktenskapet, 2) sexuellt samliv före äktenskapet, 3) äktenskap redan under utbildningstiden.
sv
P313-0088
Alla tre möjligheterna praktiseras, alla medför de också svårigheter.
Alla tre möjligheterna praktiseras, alla medför de också svårigheter.
sv
P314-0001
Orientering
Orientering
sv
P314-0002
I västerländska industriländer har brottsligheten ökat kraftigt och kontinuerligt.
I västerländska industriländer har brottsligheten ökat kraftigt och kontinuerligt.
sv
P314-0003
Denna utveckling har försiggått samtidigt som välståndet ökat och folkbildningen blivit allt mer omfattande.
Denna utveckling har försiggått samtidigt som välståndet ökat och folkbildningen blivit allt mer omfattande.
sv
P314-0004
I Sverige är denna utveckling mycket påtaglig.
I <loc>Sverige</loc> är denna utveckling mycket påtaglig.
sv
P314-0005
Under 1960-talet har enligt kriminalstatistikens siffror antalet 'brott som kommit till polisens kännedom' ökat från ca 275000 (1960) till ca 440000 (1967), dvs. med ca 60 %.
Under 1960-talet har enligt kriminalstatistikens siffror antalet 'brott som kommit till polisens kännedom' ökat från ca 275000 (1960) till ca 440000 (1967), dvs. med ca 60 %.
sv
P314-0006
Siffrorna gäller strafflags- / brottsbalksbrott.
Siffrorna gäller strafflags- / brottsbalksbrott.
sv
P314-0007
Antalet anmälda brottsbalksbrott för 1965 och följande år bör endast med stor försiktighet jämföras med tidigare år.
Antalet anmälda brottsbalksbrott för 1965 och följande år bör endast med stor försiktighet jämföras med tidigare år.
sv
P314-0008
Detta beror på de stora förändringar som skett i mitten av 1960-talet: den nya brottsbalken, polisväsendets förstatligande och omläggningen av den statistiska redovisningen av brottsligheten.
Detta beror på de stora förändringar som skett i mitten av 1960-talet: den nya brottsbalken, polisväsendets förstatligande och omläggningen av den statistiska redovisningen av brottsligheten.
sv
P314-0009
Tillgreppsbrotten svarar för den största andelen, men även våldsbrotten (misshandel, dråp, mord) har ökat.
Tillgreppsbrotten svarar för den största andelen, men även våldsbrotten (misshandel, dråp, mord) har ökat.
sv
P314-0010
Detsamma gäller brott av typen bedrägeri.
Detsamma gäller brott av typen bedrägeri.
sv
P314-0011
Kriminalstatistiken kan endast ge oss kunskap om en del av den verkliga brottsligheten.
Kriminalstatistiken kan endast ge oss kunskap om en del av den verkliga brottsligheten.
sv
P314-0012
Vi vet inte hur stor den 'dolda' kriminaliteten är.
Vi vet inte hur stor den 'dolda' kriminaliteten är.
sv
P314-0013
Därför vet man inte säkert i vilken utsträckning kriminalstatistikens siffror visar på reella förändringar i brottsligheten.
Därför vet man inte säkert i vilken utsträckning kriminalstatistikens siffror visar på reella förändringar i brottsligheten.
sv
P314-0014
Troligen finns det dock i stort sett en proportionalitet mellan känd och dold brottslighet.
Troligen finns det dock i stort sett en proportionalitet mellan känd och dold brottslighet.
sv
P314-0015
Brottsligheten i Sverige utgörs till stor del av ungdomsbrottslighet.
Brottsligheten i <loc>Sverige</loc> utgörs till stor del av ungdomsbrottslighet.
sv
P314-0016
När det gäller vissa tillgreppsbrott, är den synliga brottsligheten störst i åldrarna under 15 år.
När det gäller vissa tillgreppsbrott, är den synliga brottsligheten störst i åldrarna under 15 år.
sv
P314-0017
Man kan i detta sammanhang alltså tala om barnbrottslighet.
Man kan i detta sammanhang alltså tala om barnbrottslighet.
sv
P314-0018
Som bekant kan lagöverträdare under 15 år inte drabbas av någon straffpåföljd.
Som bekant kan lagöverträdare under 15 år inte drabbas av någon straffpåföljd.
sv
P314-0019
Ingripande från barnavårdsnämnden betraktas ju i juridisk mening inte som påföljd.
Ingripande från barnavårdsnämnden betraktas ju i juridisk mening inte som påföljd.
sv
P314-0020
Några intressanta undersökningar i Sverige och i andra i-länder tycks visa att den verkliga brottsligheten bland barn och ungdom är mycket stor, främst i fråga om tillgreppsbrott.
Några intressanta undersökningar i <loc>Sverige</loc> och i andra i-länder tycks visa att den verkliga brottsligheten bland barn och ungdom är mycket stor, främst i fråga om tillgreppsbrott.
sv
P314-0021
Vissa forskare drar rent av den slutsatsen att en del typer av kriminella handlingar är 'normala' under ett visst skede av pojkarnas pubertetsålder.
Vissa forskare drar rent av den slutsatsen att en del typer av kriminella handlingar är 'normala' under ett visst skede av pojkarnas pubertetsålder.
sv
P314-0022
De allra flesta av dessa - för det mesta oupptäckta - barnbrottslingar blir vid mera mogen ålder väl anpassade i samhället.
De allra flesta av dessa - för det mesta oupptäckta - barnbrottslingar blir vid mera mogen ålder väl anpassade i samhället.
sv
P314-0023
En mindre del blir kriminella också som äldre ungdomar och vuxna.
En mindre del blir kriminella också som äldre ungdomar och vuxna.
sv
P314-0024
Vid alla försök att förebygga brottslighet och ingripa mot lagöverträdare måste man beakta dessa forskningsresultat.
Vid alla försök att förebygga brottslighet och ingripa mot lagöverträdare måste man beakta dessa forskningsresultat.
sv
P314-0025
'Nio pojkar av tio eller 92 % av Stockholms skolpojkar mellan 9 och 14 år har gjort sig skyldiga till brott av något slag.
'Nio pojkar av tio eller 92 % av Stockholms skolpojkar mellan 9 och 14 år har gjort sig skyldiga till brott av något slag.
sv
P314-0026
De bagatellartade förseelserna överväger, men varannan pojke har prövat på i medeltal tre olika slags grövre brott.'
De bagatellartade förseelserna överväger, men varannan pojke har prövat på i medeltal tre olika slags grövre brott.'
sv
P314-0027
(Ur redogörelse i pressen i februari 1969 för en enkätundersökning av den faktiska brottsligheten bland skolbarn i Stockholm.)
(Ur redogörelse i pressen i februari 1969 för en enkätundersökning av den faktiska brottsligheten bland skolbarn i S<loc>tockholm.</loc>)
sv
P314-0028
Grundläggande lagbestämmelser om brott och deras påföljd finns i Brottsbalken, som trädde i kraft 1/1 1965.
Grundläggande lagbestämmelser om brott och deras påföljd finns i Brottsbalken, som trädde i kraft 1/1 1965.
sv
P314-0029
Den ersatte 1864 års strafflag, som i sin tur hade efterträtt missgärningsbalken och straffbalken i 1734 års lag.
Den ersatte 1864 års strafflag, som i sin tur hade efterträtt missgärningsbalken och straffbalken i 1734 års lag.
sv
P314-0030
1700-talets lagstiftning om brott och straff var starkt färgad av vedergällningstanken: misshandel straffades med svåra kroppsstraff, dråp med dödsstraff osv.
1700-talets lagstiftning om brott och straff var starkt färgad av vedergällningstanken: misshandel straffades med svåra kroppsstraff, dråp med dödsstraff osv.
sv
P314-0031
Upplysningstidens ideer medförde dock en humanisering av rättskipningen.
Upplysningstidens ideer medförde dock en humanisering av rättskipningen.
sv
P314-0032
1800-talets straffrätt utgick i stor utsträckning från tanken att vetskapen om de straff, som brottslingar dömdes till, skulle avskräcka människor i allmänhet från att begå brott (allmänprevention).
1800-talets straffrätt utgick i stor utsträckning från tanken att vetskapen om de straff, som brottslingar dömdes till, skulle avskräcka människor i allmänhet från att begå brott (allmänprevention).
sv
P314-0033
Detta syfte skulle nås genom ett klart utformat system av straff i proportion till brottets svårighetsgrad.
Detta syfte skulle nås genom ett klart utformat system av straff i proportion till brottets svårighetsgrad.
sv
P314-0034
Under 1800-talet och än mer under 1900-talet har de individualpreventiva synpunkterna allt mer understrukits.
Under 1800-talet och än mer under 1900-talet har de individualpreventiva synpunkterna allt mer understrukits.
sv
P314-0035
Brottspåföljder bör avpassas så att den enskilde lagöverträdaren avhåller sig från att begå nya brott och återinpassas i ett normalt samhällsliv.
Brottspåföljder bör avpassas så att den enskilde lagöverträdaren avhåller sig från att begå nya brott och återinpassas i ett normalt samhällsliv.
sv
P314-0036
Sociala synpunkter på brottsligheten gör sig allt starkare gällande.
Sociala synpunkter på brottsligheten gör sig allt starkare gällande.
sv
P314-0037
Samhället bör genom socialvårdande insatser, speciellt barn- och ungdomsvård, förebygga brottslighet.
Samhället bör genom socialvårdande insatser, speciellt barn- och ungdomsvård, förebygga brottslighet.
sv
P314-0038
De individualpreventiva och sociala synpunkterna har resulterat i att brottspåföljderna blivit allt mera varierande allt efter brottslingens personliga förhållanden och möjligheter.
De individualpreventiva och sociala synpunkterna har resulterat i att brottspåföljderna blivit allt mera varierande allt efter brottslingens personliga förhållanden och möjligheter.
sv
P314-0039
En katalog över påföljderna finns i Brottsbalken 1 kap. 3 §.
En katalog över påföljderna finns i Brottsbalken 1 kap. 3 §.
sv
P314-0040
När det gäller grövre brott blir påföljden i regel olika former av frihetsstraff, dvs. kriminalvård på anstalt.
När det gäller grövre brott blir påföljden i regel olika former av frihetsstraff, dvs. kriminalvård på anstalt.
sv
P314-0041
I allt större utsträckning tillämpas dock kriminalvård i frihet.
I allt större utsträckning tillämpas dock kriminalvård i frihet.
sv
P314-0042
Diskussionen om kriminalvårdens utformning har under de senaste åren varit livlig.
Diskussionen om kriminalvårdens utformning har under de senaste åren varit livlig.
sv
P314-0043
Saken kan ses ur flera synpunkter: anstaltsvård är ur samhällets synpunkt en mycket dyrbar vårdform.
Saken kan ses ur flera synpunkter: anstaltsvård är ur samhällets synpunkt en mycket dyrbar vårdform.
sv
P314-0044
De intagna isoleras socialt och återfaller i stor utsträckning till brottslighet.
De intagna isoleras socialt och återfaller i stor utsträckning till brottslighet.
sv
P314-0045
Men kriminalvården i frihet medför också svåra problem.
Men kriminalvården i frihet medför också svåra problem.
sv
P314-0046
Hur välfärdssamhället skall lösa sina kriminalpolitiska problem beror på en mängd faktorer: forskning, opinionsbildning, väljarnas inställning och den lagstiftning och de anslag som riksdag och regering bestämmer sig för.
Hur välfärdssamhället skall lösa sina kriminalpolitiska problem beror på en mängd faktorer: forskning, opinionsbildning, väljarnas inställning och den lagstiftning och de anslag som riksdag och regering bestämmer sig för.
sv
P314-0047
Uppgifter
Uppgifter
sv
P314-0048
Vilka felkällor kan finnas i polisstatistiken?
Vilka felkällor kan finnas i polisstatistiken?
sv
P314-0049
Hur mycket har olika tillgreppsbrott ökat från 1960 till 1967?
Hur mycket har olika tillgreppsbrott ökat från 1960 till 1967?
sv
P314-0050
Se Kriminalstatistik 1967, Del 1 (SOS).
Se Kriminalstatistik 1967, Del 1 (SO<org>S).</org>
sv
P314-0051
En sammanfattning av polisstatistiken finns i Statistisk Årsbok.
En sammanfattning av polisstatistiken finns i Statistisk Årsbok.
sv
P314-0052
Se vidare Brottsbalken kap. 8 (stöld, rån och andra tillgreppsbrott); Sveri m.fl., kap. 1; Nelson, kap. De särskilda brotten.
Se vidare Brottsbalken kap. 8 (stöld, rån och andra tillgreppsbrott); Sver<per>i m.f</per>l., kap. 1; Nelson<per>, kap.</per> De särskilda brotten.
sv
P314-0053
Varför har brottsligheten - och speciellt ungdomsbrottsligheten - i Sverige ökat så starkt under 1950- och 1960-talet?
Varför har brottsligheten - och speciellt ungdomsbrottsligheten - i <loc>Sverige</loc> ökat så starkt under 1950- och 1960-talet?
sv
P314-0054
Se SOU 1964:58, kap. 3; Blomberg, kap. 11; Boalt m.fl. , kap. Brottslighet.
Se SOU 1964:58, kap. 3; Bl<per>omberg, </per>kap. 11; Boal<per>t m.f</per>l. , kap. Brottslighet.
sv
P314-0055
Vilken åldersgrupp var 1961 den största inom brottstyperna inbrottsstöld, stöld, snatteri, biltillgrepp, rån, bedrägeri, skadegörelse?
Vilken åldersgrupp var 1961 den största inom brottstyperna inbrottsstöld, stöld, snatteri, biltillgrepp, rån, bedrägeri, skadegörelse?
sv
P314-0056
Förklara olikheterna i fördelningen.
Förklara olikheterna i fördelningen.
sv
P314-0057
Se SOU 1964:58, s. 26.
Se SOU 1964:58, s. 26.
sv
P314-0058
Ta reda på liknande siffror för 1965 och 1966.
Ta reda på liknande siffror för 1965 och 1966.
sv
P314-0059
Se Brottsligheten 1965 och 1966 (SOS).
Se Brottsligheten 1965 och 1966 (S<org>OS)</org>.
sv
P314-0060
Se också Sveri m.fl. , kap. 1.
Se också <per>Sveri</per> m.fl. , kap. 1.
sv
P314-0061
Vilka möjligheter att förebygga ungdomsbrottslighet finns eller borde finnas?
Vilka möjligheter att förebygga ungdomsbrottslighet finns eller borde finnas?
sv
P314-0062
Se SOU 1964:58, kap. 4; Blomberg, kap. 3; Eriksson, Kap. Samhället och ungdomsbrottslingarna.
Se SOU 1964:58, kap. 4; Bl<per>omberg, </per>kap. 3; Erik<per>sson, Ka</per>p. Samhället och ungdomsbrottslingarna.
sv
P314-0063
I vilken utsträckning är den dolda brottsligheten liktydig med barn- och ungdomsbrottslighet?
I vilken utsträckning är den dolda brottsligheten liktydig med barn- och ungdomsbrottslighet?
sv
P314-0064
Se Åkerman, kap. Självdeklarerad brottslighet bland skolbarn (K. Elmhorn).
Se <per>Åkerman</per>, kap. Självdeklarerad brottslighet bland skolbarn (K.<per> Elmhorn).</per>
sv
P314-0065
Vad innebär teorin om straffets allmänpreventiva effekt?
Vad innebär teorin om straffets allmänpreventiva effekt?
sv
P314-0066
Vilken betydelse har denna teori haft (och har den fortfarande) för rättsutvecklingen?
Vilken betydelse har denna teori haft (och har den fortfarande) för rättsutvecklingen?
sv
P314-0067
Se Sveri m.fl. , kap. Kriminalpolitiska åtgärder; Strahl, kap. 1; Åkerman, uppsatser av Börjeson och Gustafsson; Blomberg, kap. 3.
Se <per>Sveri</per> m.fl. , kap. Kriminalpolitiska åtgärder; S<per>trahl,</per> kap. 1; Åke<per>rman, u</per>ppsatser av Börj<per>eson och</per> Gust<per>afsson; Bl</per>omb<per>erg, kap</per>. 3.
sv
P314-0068
Hur skall man inom kriminalvården kunna förena straff- och vårdsynpunkterna, dvs. skydda samhället mot brottslighet utan att ställa brottslingarna utanför samhället?
Hur skall man inom kriminalvården kunna förena straff- och vårdsynpunkterna, dvs. skydda samhället mot brottslighet utan att ställa brottslingarna utanför samhället?
sv
P314-0069
Se Sveri m.fl. , kapitlen Kriminalvård på anstalt och Övervakningsnämndernas organisation och verksamhet; Nelson, kap. Verkställighet etc.; Åkerman, kap. Fängelset som vårdform (Börjeson).
Se <per>Sveri</per> m.fl. , kapitlen Kriminalvård på anstalt och Övervakningsnämndernas organisation och verksamhet; N<per>elson,</per> kap. Verkställighet etc.; Åke<per>rman, k</per>ap. Fängelset som vårdform (Börje<per>son).</per>
sv
P401-0001
Dåliga förutsättningar för harmonisk samlevnad
Dåliga förutsättningar för harmonisk samlevnad
sv
P401-0002
Men jag tror att orsakerna till många av våra samlevnadssvårigheter ligger djupare, är beroende av fundamentala byggstenar i vårt samhälle, i vår miljö.
Men jag tror att orsakerna till många av våra samlevnadssvårigheter ligger djupare, är beroende av fundamentala byggstenar i vårt samhälle, i vår miljö.
sv
P401-0003
Låt mig börja från början - grunden för en harmonisk samlevnad - dvs individens förutsättningar för anpassning till andra individer.
Låt mig börja från början - grunden för en harmonisk samlevnad - dvs individens förutsättningar för anpassning till andra individer.
sv
P401-0004
I viss mån är dessa förutsättningar beroende av arvsmässiga faktorer om än i obetydlig grad jämfört med miljö och fostran, säger dagens forskare på området.
I viss mån är dessa förutsättningar beroende av arvsmässiga faktorer om än i obetydlig grad jämfört med miljö och fostran, säger dagens forskare på området.
sv
P401-0005
Slutsats:
Slutsats:
sv
P401-0006
Barnen väljer inte själva sina föräldrar - men föräldrarna kan i relativt hög grad och borde i ännu högre grad påverka förutsättningarna för barnens uppväxt och forma miljön i vilken barnen växer upp, så att den erbjuder bästa tänkbara möjligheter för rik personlighetsutveckling och psykisk balans.
Barnen väljer inte själva sina föräldrar - men föräldrarna kan i relativt hög grad och borde i ännu högre grad påverka förutsättningarna för barnens uppväxt och forma miljön i vilken barnen växer upp, så att den erbjuder bästa tänkbara möjligheter för rik personlighetsutveckling och psykisk balans.
sv
P401-0007
Den miljö vi ser omkring oss idag är enligt min uppfattning knappast befrämjande för förmågan till harmonisk samlevnad varken med en person i ett två-förhållande, med medlemmarna av en familj eller i samhällets kollektivformer.
Den miljö vi ser omkring oss idag är enligt min uppfattning knappast befrämjande för förmågan till harmonisk samlevnad varken med en person i ett två-förhållande, med medlemmarna av en familj eller i samhällets kollektivformer.
sv